Morddömd Arab Får Upppehållstillstånd

Sida 1(19)
KAMMARRTTEN FlOA/f M l nr UM 1668-13

I STOCKHOLM LJUIVL
Migrationsverdomstolen OH "09" 2 3
Avdelning l Meddelad i Stockholm
KLAGANDE
Mouin Adel Al-Samrout, 670510
Ombud och offentligt bitrde: Advokaten Jan Axelsson
Sdergatan 14
211 34 Malm
MOTPART
Migrationsverket
VERKLAGAT AVGRANDE
Frvaltningsrtten i Malms, migrationsdomstolen, dom
den 8 februari 2013 i ml nr UM 3428-12
(Migrationsverkets rende nr 9-862420)
SAKEN
Uppehllstillstnd m.m.
Dok.Id 177565
MIGRATIONSVERDOMSTOLENS AVGRANDE
1. Migrationsverdomstolen bifaller verklagandet delvis p s stt att
beslutet om utvisning upphvs och Mouin Adel Al-Samrout beviljas
uppehllstillstnd. Det verlts t Migrationsverket att bestmma
tillstndstidens lngd i enlighet med vad som framgr av domsklen.
2. Migrationsverdomstolen avslr verklagandet i vrigt.
3. Migrationsverdomstolen faststller migrationsdomstolens
sekretessfrordnande.
4. Migrationsverdomstolen beslutar att ersttning ska betalas till
Jan Axelsson som offentligt bitrde med 15 066 kr, varav 12 053 kr fr
arbete och 3 013 kr fr mervrdesskatt.
Postadress Besksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-56169000 08-149889 mndag-fredag
103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsverdomstolen
Avdelning l
DOM
Sida 2
Ml nr UM 1668-13
BAKGRUND
Mouin Adel Al-Samrout, medborgare i Libanon, anskte frsta gngen om
uppehlls- och arbetstillstnd i Sverige i mars 2003. Han uppgav d bl.a. att
han stod anklagad fr mord och mordfrsk i hemlandet och att han vid ett
tervndande till Libanon riskerade ddsstraff eller straffarbete under
oproportionerligt lng tid. Migrationsverket avslog Mouin Adel Al-Samrouts
anskan i november 2004 och beslutade att avvisa honom frn Sverige.
Beslutet verklagades till den dvarande Utlnningsnmnden, som skickade
de domstolshandlingar som Mouin Adel Al-Samrout gett in till
Migrationsverket till Sveriges ambassad i Damaskus, Syrien, fr
kthetskontroll. Ambassaden svarade i februari 2006 att kontrollen, som
gjorts via en frtroendeadvokat i Libanon, visat att handlingarna var kta och
att de uppgifter Mouin Adel Al-Samrout lmnat var korrekta. Ambassaden
anfrde bl.a. att han var anklagad fr bde mord och mordfrsk i Libanon.
Migrationsdomstolen, som vertagit rendet frn Utlnningsnmnden,
avslog verklagandet i januari 2007. Migrationsverdomstolen beslutade i
april 2007 att inte meddela prvningstillstnd.
Sedan beslutet att avvisa Mouin Adel Al-Samrout preskriberats anskte han i
maj 2011 ter om asyl. Han beropade sina tidigare asylskl och anfrde att
han numera dmts i sin utevaro fr mord och mordfrsk till 20 rs
straffarbete. Drutver anfrde han bl.a. fljande. Han dmdes i april 2007
till ett oproportionerligt lngt straff fr en hndelse som han varit delaktig i
under september 1999. Hndelsen kan inte ses som drp eller mord. Han blev
attackerad av ngra personer nr han hll i ett vapen och i det handgemng
som fljde avlossades ett vdaskott som trffade en person s olyckligt att
personen avled. Han hade inget uppst att dda utan ville bara skrmma ivg
personerna som angrep honom. Han har inte ftt en rttvis rttegng. En
person som har dmts i sin utevaro kan begra och beviljas en ny rttegng
men ska d hllas fngslad i avvaktan p den nya rttegngen. Det kan drja
upp till fem r innan en ny rttegng pbrjas. Libanesiska fngelser hller
inte internationell standard. Han kommer allts att gripas och fngslas under
KAMMARRTTEN DOM Sida 3
I STOCKHOLM Ml nr UM 1668-13
Avdelning l
lng tid vid ett tervndande till hemlandet och lper risk att under den tiden
utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig behandling eller
bestraffning.
Migrationsverket avslog den 23 maj 2012 Mouin Adel Al-Samrouts nya
anskan om bl.a. uppehlls- och arbetstillstnd och beslutade att utvisa
honom ur Sverige. Migrationsverket angav bl.a. fljande som skl fr
beslutet. Det bedms vara faststllt att Mouin Adel Al-Samrout i sin utevaro
samt i utevaro av frsvarsadvokat har dmts till ett lngt fngelsestraff i
Libanon. Det fr vidare anses vara klarlagt att han har mjlighet att f en ny
rttegng vid ett tervndande till Libanon. Innan ny dom faststlls kommer
han att hllas fngen i allmnt fngelse. Sveriges ambassad i Damaskus
frtroendeadvokat har uppgett att rttsliga frfaranden i Libanon frvisso
kan ta flera r men att det i allmnhet fungerar p s vis att den dmdes
advokat kommer verens med domaren om en tid fr ny rttegng och att
rttsliga frberedelser d grs av advokaten, innan den dmde verlmnar
sig sjlv, s att vntetiden infr den nya rttegngen hlls s kort som
mjligt. Mouin Adel Al-Samrout har vistats i Sverige sedan 2003 och har
knt till sin dom sedan 2007, vilket innebr att han har haft lng tid p sig att
planera infr en eventuell framtida ny rttegng i Libanon. Frhllandena i
Mouin Adel Al-Samrouts rende r inte sdana att det finns grundad
anledning att anta att han vid ett tervndande till Libanon skulle lpa risk att
straffas med dden eller utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan
omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.
Mouin Adel Al-Samrout verklagade Migrationsverkets beslut till
migrationsdomstolen och anfrde bl.a. fljande. Vid en ny domstolsprvning
i hemlandet riskerar han ddsstraff, vilket fljer av att domstolen i
omprvningsprocessen r fri att tillmpa hela straffskalan avseende de brott
han tidigare dmts fr i sin utevaro. Frhllandena i libanesiska fngelser r
vidare s dliga att artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd fr de
mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna
(europakonventionen) r tillmplig. I frga om risken fr en lng
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM Sida 4
Ml nr UM 1668-13
hktningstid skulle det planeringsupplgg infr ett tervndande som
beskrivits av Sveriges ambassad i Damaskus vara nra nog omjligt att
genomfra. Bde vntetiden infr den nya rttegngen och sjlva rttegngen
kan bli flera r lng. Enligt den information som han har fatt kan ett
omprvningsfrfarande inte heller inledas s lnge han befinner sig utanfr
Libanon. Det saknas vidare grund fr uteslutning frn skydd. Han har inte
erknt de brott han anklagats fr och inte heller finns det tillfrlitliga
vittnesml som pekar ut honom som grningsman. Utan att ha mjlighet att
kunna frsvara sig har han anklagats och dmts i ett frfarande som inte
uppfyller de grundlggande krav som uppstlls i bl.a. europakonventionen.
Om det nd skulle anses att det finns grund fr uteslutning freligger ett
absolut verkstllighetshinder och han ska i s fall medges permanent
uppehllstillstnd p grund av synnerligen mmande omstndigheter.
Migrationsdomstolen avslog Mouin Adel Al-Samrouts verklagande och
uttalade bl.a. fljande. Det ifrgastts inte att ddsstraff teoretiskt kan
utdmas fr uppstligt ddande i Libanon. Mouin Adel Al-Samrout har
emellertid sttt talad och dmts fr att han uppstligen har frskt dda en
person och d oavsiktligen ddat en annan person. Av landinformation
framkommer vidare att ddsstraff numera frmst utdms fr ytterst allvarliga
brott, ssom terroristbrott. Det finns inte grundad anledning att anta att
Mouin Adel Al-Samrout vid ett tervndande till hemlandet skulle lpa risk
att straffas med dden.
Vad risken fr tortyr betrffar ansg migrationsdomstolen att det inte fanns
grundad anledning att anta att Mouin Adel Al-Samrout vid ett tervndande
till hemlandet skulle lpa ngon sdan risk. Domstolen angav att det framgr
av landinformation att tortyr frekommer, men d frmst hos
skerhetsstyrkorna och vid politisk eller terroristanknuten brottslighet.
I frga om hktningstider och fngelsefrhllanden anfrde
migrationsdomstolen bl.a. fljande. Mouin Adel Al-Samrout riskerar en
lngre tids frihetsbervande infr en omprvning av domen. Det har dock
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 5
Ml nr UM 1668-13
inte framkommit att denna tid skulle vara s oproportionerligt lng att detta i
sig innebr att han r skyddsbehvande. Vad gller frhllandena i de
libanesiska fngelserna r dessa mycket problematiska. Det kan dock
konstateras att Mouin Adel Al-Samrout r fysiskt och psykiskt frisk. Det har
vidare gtt lng tid sedan brottet begicks i Libanon och drtill framgr det att
den ddade kusinens familj har frltit honom. Det r mot denna bakgrund
oskert hur lngt fngelsestraff Mouin Adel Al-Samrout riskerar. Det r ven
oklart vid vilket fngelse han skulle avtjna sitt straff. ven om Mouin Adel
Al-Samrout riskerar en lngre tids frihetsbervande genom hktning, samt ett
lngre fngelsestraff, anser migrationsdomstolen drfr sammantaget att det
inte heller finns grundad anledning att anta att han vid ett tervndande till
hemlandet skulle lpa risk att utsttas fr sdan omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 utlnningslagen
(2005:716).
Ordfranden i mlet var skiljaktig och anfrde bl.a. fljande. Mot bakgrund
av vad som har framkommit om frhllandena i libanesiska fngelser och
med beaktande av den lnga tid som Mouin Adel Al-Samrout riskerar att f
tillbringa dr finns det grundad anledning att anta att han vid ett
tervndande kommer att utsttas fr sdan omnsklig eller frnedrande
behandling som avses i 4 kap. 2 utlnningslagen. Det finns dock ven
synnerlig anledning att anta att han gjort sig skyldig till ett sdant grovt brott
som avses i 4 kap. 2 c utlnningslagen och drmed r utesluten frn att
anses som alternativt skyddsbehvande. Han kan drfr inte beviljas
uppehllstillstnd p denna grund. Det finns emellertid ett bestende
verkstllighetshinder mot att utvisa Mouin Adel Al-Samrout till Libanon,
eftersom han dr lper risk att utsttas fr omnsklig eller frnedrande
behandling. Han ska drfr beviljas permanent uppehllstillstnd med std
av 5 kap. 6 utlnningslagen.
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 6
Ml nr UM 1668-13
YRKANDEN M.M.
1. Mouin Adel Al-Samrout
Mouin Adel Al-Samrout yrkar att Migrationsverdomstolen beviljar honom
uppehllstillstnd, i frsta hand som alternativt skyddsbehvande och i andra
hand med std av 5 kap. 6 utlnningslagen p grund av bestende
verkstllighetshinder. Han beropar vad som anfrts i migrationsdomstolen
och tillgger drutver bl.a. fljande.
Det r ostridigt att han, genom en dom meddelad i Libanon, dmts till 20 rs
fngelse. D han inte varit nrvarande vid rttegngen, personligen eller
genom ombud, har han inte kunnat frsvara sig. Eftersom domen meddelats i
hans utevaro kan han f den omprvad om han tervnder till hemlandet.
Mlet kan d prvas i hela dess vidd, vilket innebr att han kan dmas till
ddsstraff. Domstolen r allts inte bunden av den tidigare domen. Han
riskerar vidare att bli torterad av polisen under frhr i samband med att han
grips vid inresan till Libanon. Det finns fljaktligen sklig anledning att anta
att han kommer att utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning.
En ny rttegng kan dessutom komma att ta flera r i ansprk, vilket innebr
att han ven utan en ny fllande dom riskerar hktning i upp till fem r. Han
kommer d att sitta frihetsbervad tillsammans med dmda fngar.
Frhllandena i fngelserna i Libanon r oerhrt hrda, svl fr hktade
som fr de som verkstller ett fngelsestraff. Migrationsverkets resonemang
kring frhllandena i ryska fngelser saknar relevans i frga om
frhllandena i libanesiska fngelser. Det finns ingen utredning som gr det
sannolikt att hans straff skulle kunna avkortas.
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida?
Ml nr UM 1668-13
2. Migrationsverket
Migrationsverket bestrider bifall till verklagandet och anfr bl.a. fljande.
Migrationsverket str fast vid sin bedmning att Mouin Adel Al-Samrout
inte har gjort sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Fr det fall rtten
gr bedmningen att det freligger ett skyddsbehov br det vervgas om
frhllandena r sdana att han i enlighet med 4 kap. 2 c utlnningslagen
ska uteslutas frn att anses som skyddsbehvande p grund av att han begtt
ett grovt brott.
Det saknas anledning att befara att Mouin Adel Al-Samrout skulle riskera
ddsstraff vid ett tervndande till hemlandet. Den allvarligaste grning han
talats fr r en grning som omfattas av artikel 547 i den libanesiska
strafflagstiftningen. I straffskalan fr den artikeln ingr inte ddsstraff. Av
landinformationen framgr ocks att ddsstraff numera utdms frmst fr
vissa brott, ssom terroristbrott. ven detta talar mot att han riskerar
ddsstraff. Det framstr inte heller som sannolikt att Mouin Adel Al-Samrout
skulle utsttas fr tortyr vid ett tervndande. Enligt landinformationen (US
Department of State, Country Reports on Human Rights Practices for 2012,
Lebanon, lifos 30310, s. 4-5) anvnds tortyr frmst av skerhetsstyrkorna vid
misstanke om spionage eller terrorism och tortyr anvnds oftast fr att
framtvinga en beknnelse. I Mouin Adel Al-Samrouts fall r det inte frga
om brottslighet av det slag dr tortyr typiskt sett frekommer, vilket talar
mot att han riskerar att utsttas fr det. Det frefaller ocks vara s att de
faktiska omstndigheterna r ostridiga, varfr det inte framstr som sannolikt
att Mouin Adel Al-Samrout skulle utsttas fr tortyr fr att f fram en
beknnelse.
Enbart den omstndigheten att Mouin Adel Al-Samrout kan riskera att sitta
frihetsbervad en lngre tid i avvaktan p en ny rttegng medfr inte att han
kan anses ha ett skyddsbehov. Nr det gller fngelsefrhllanden rr praxis
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 8
Ml nr UM 1668-13
frn Europadomstolen fr mnskliga rttigheter situationer av kraftig
verbelggning, oacceptabla sanitra frhllanden, avsaknad av ljus eller
mjligheter till motion samt brist p medicinsk vrd eller tillsyn hos en fnge
som r sjuk eller i behov av hjlp. Vidare framgr det att de faktiska
frhllandena, personens psykiska och fysiska frutsttningar och
hlsotillstnd, lder samt fngelsestraffets lngd r av relevans vid
bedmningen. Situationen i libanesiska fngelser r mycket problematisk,
vilket framgr av landinformationen (ibid., s. 6-8 och Home Office, UK
Brder Agency, Operational Guidance Note, Lebanon, 2009-06-10, lifos
20944). Detta gller ven fr frhllandena i ryska fngelser, vilka enligt
Europadomstolen i vissa fall inte r frenliga med artikel 3 i
europakonventionen. Betrffande fngelsefrhllandena i Ryssland har dock
Migrationsverdomstolen i MIG 2011:7 uttalat att frhllandena i ryska
fngelser inte generellt r s dliga att en klagande vid ett tervndande
skulle lpa en verklig risk att utsttas fr skyddsgrundande behandling.
Problemen i libanesiska fngelser handlar frmst om verbelggning,
bristande sanitra frhllanden och bristande hlsovrd. Det r samma typ av
problem som finns i ryska fngelser. Fngelsefrhllandena i Libanon har
visserligen stora brister men r nd inte generellt s dliga att en
fngelsevistelse i sig innebr en risk fr att utsttas fr skyddsgrundande
behandling. Det r ostridigt att Mouin Adel Al-Samrout riskerar en lngre
tids fngelsestraff vid ett tervndande till Libanon. Med hnsyn till att han
har rtt att f sin dom omprvad, att straffskalan fr det brott han r talad
fr r mellan 15 och 20 rs fngelse samt att fngelsestraffen, fr att minska
verbelggningen i fngelserna, enligt landinformationen numera reduceras
(nio mnader i fngelse ska anses motsvara ett r) och kan sttas ned vid gott
uppfrande r det oskert hur lngt frihetsbervande Mouin Adel Al-
Samrout faktiskt riskerar. Hans lder och hlsotillstnd medfr inte att han
skulle vara srskilt utsatt vid ett frihetsbervande.
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 9
Ml nr UM 1668-13
SKLEN FR AVGRANDET
1. Utgngspunkt fr prvningen
I mlet r ostridigt att Mouin Adel Al-Samrout i sin utevaro dmts tor bl.a.
ett fall av fullbordat uppstligt ddande till sammanlagt 20 rs
frihetsbervande i Libanon. Enligt Migrationsverdomstolen r det ocks
utrett att han i samma dom ven bedmts vara skyldig till ett fall av frsk
till uppstligt ddande. Brottmlsdomen r, enligt vad som kommit fram
under utredningen, verkstllbar och ska, menar Migrationsverdomstolen,
utgra utgngspunkten fr bedmningen av Mouin Adel Al-Samrouts
skyddsbehov vid prvningen av hans asylanskan. Den omstndigheten att
det finns en mjlighet fr honom att vid ett tervndande till Libanon begra
en omprvning av domen kan inte tas till intkt fr att vid asylprvningen nu
utg frn att en eventuell framtida brottmlsrttegng kan komma att
resultera i en friknnande dom eller en mildare pfljd fr hans del.
Som ett resultat av en ndring i den libanesiska strafflagstiftningen rknas ett
rs fngelse numera som nio mnaders fngelse nr det kommer till straffets
verkstllighet (se US Department of State, Country Reports on Human
Rights Practices for 2012, Lebanon, lifos 30310, s. 8). Den 25-procentiga
reduktionen syftar till att minska verbelggningen i fngelserna. ndringen
gller samtliga tidsbestmda frihetsbervanden och innebr fr Mouin Adel
Al-Samrouts del att det straff han dmts till motsvarar en faktisk strafftid p
15 r. Hans hktningsperiod - ca tre mnader hsten 1999 efter sjlva
hndelsen - ska enligt brottmlsdomen rknas in i den tiden.
2. Skyddsbehov
2.1. Tillmpliga bestmmelser m. m.
Mouin Adel Al-Samrout hvdar att han r alternativt skyddsbehvande av
det sklet att han riskerar ddsstraff som en tnkbar fljd av en ny rttegng,
fr att han riskerar att bli torterad vid terkomsten till hemlandet och p
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 10
Ml nr UM 1668-13
grund av de frhllanden som rder i libanesiska fngelser. Enligt 4 kap. 2
utlnningslagen avses med en alternativ skyddsbehvande bl.a. en utlnning
som inte r flykting men som nd befinner sig utanfr det land som han
eller hon r medborgare i drfr att det finns grundad anledning att anta att
han eller hon vid ett tervndande till hemlandet skulle lpa risk att straffas
med dden eller att utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning och han eller hon inte kan,
eller p grund av en sdan risk inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Det gr ingen skillnad om det r landets myndigheter som r ansvariga fr
att han eller hon lper en sdan risk eller om myndigheterna inte kan antas
erbjuda trygghet mot att personen i frga utstts fr risken genom handlingar
frn enskilda personer.
Nr det gller tortyr och annan allvarlig "illabehandling" motsvaras
bestmmelsen av olika artiklar i det internationella och unionsrttsliga
regelverket inom migrationsrttens omrde. Det finns ven internationella
konventioner inom omrdet fr mnskliga rttigheter som r av betydelse i
detta sammanhang och som Sverige r bundet av (se ocks MIG 2012:2). Av
praxis frn Europadomstolen fljer, sedan lng tid tillbaka, att
myndigheterna i de stater som har ratificerat europakonventionen mste
beakta dess artikel 3 nr de vervger att utvisa en person frn det nationella
territoriet.
2.2. Migrationsverdomstolens bedmning
Som framgtt tidigare har Mouin Adel Al-Samrout anfrt att han av flera
olika skl r att betrakta som alternativt skyddsbehvande. Nr det gller
risken fr att han kommer att dmas till ddsstraff konstaterar
Migrationsverdomstolen att enligt den dom som redan finns - och som r
utgngspunkten fr Migrationsverdomstolens prvning - r pfljden ett
fngelsestraff. En ny dom med en annan pfljd kan bara komma till stnd
om Mouin Adel Al-Samrout sjlv begr en omprvning av den befintliga
domen. Om det kommer att ske r inte knt i nulget. Av detta skl och de
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 11
Ml nr UM 1668-13
skl migrationsdomstolen angett i sin dom instmmer
Migrationsverdomstolen i den bedmning som migrationsdomstolen gjort
nr det gller risken fr ddsstraff. ven vad betrffar risken att Mouin Adel
Al-Samrout utstts fr tortyr instmmer Migrationsverdomstolen i den
bedmning som migrationsdomstolen gjort. Nr det sedan gller frgan om
han har ett skyddsbehov p grund av fngelsefrhllandena i Libanon gr
Migrationsverdomstolen fljande bedmning.
Den omstndigheten att en person efter en rttslig prvning i sitt hemland
straffas fr ett brott utgr inte i sig skl fr uppehllstillstnd Sverige. Om
det emellertid finns grundad anledning att anta att personen, i samband med
att pfljden verkstlls, riskerar att utsttas fr omnsklig eller frnedrande
behandling kan han eller hon dremot ha ett behov av skydd i frhllande till
hemlandet. Det krvs dock att illabehandlingen uppgr till en viss
miniminiv i sin svrighetsgrad fr att en krnkning av artikel 3 i
europakonventionen ska freligga. Vad som r att bedma som miniminiv
r relativt och beror p omstndigheterna, ssom behandlingens varaktighet,
dess fysiska och psykiska effekter och, i vissa fall, p offrets kn, lder och
hlsotillstnd (se t.ex. Europadomstolens dom den 10 januari 2012 i mlet
Ananyev m.fl. mot Ryssland, appl. nos. 42525/07 och 60800/08, 139).
Europadomstolen har i flera domar funnit att allvarliga brister i ett lands
fngelsefrhllanden utgjort en krnkning av artikel 3 i europakonventionen.
Flera av mlen har rrt verbelggning under viss tid men ven oacceptabla
sanitra frhllanden, avsaknad av ljus och mjligheter till motion eller en
kombination av sdana frhllanden har ansetts vara ofrenliga med artikel
3.1 Khodorkovskiy mot Ryssland, dom den 31 maj 201 1 (appl. no. 5829/04,
101), framhlls av Europadomstolen att legitima tgrder fr att berva en
person hans frihet ofta kan innefatta ett inslag av lidande och frdmjukelse
men att det trots detta inte kan sgas att frihetsbervandet som sdant vcker
frgor enligt artikel 3 i europakonventionen. Vad staten mste gra r att
skerstlla att en person hlls frihetsbervad under frhllanden som r
frenliga med respekt fr personens mnniskovrde, att sttet och metoden
KAMMARRATTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM Sida 12
Ml nr UM 1668-13
fr genomfrandet av tgrden inte utstter personen fr ngest eller
svrigheter av en intensitet som verskrider den oundvikliga niv av lidande
som r inneboende i ett frihetsbervande och, med hnsyn tagen till de
praktiska krav som finns i ett fngelse, att personens hlsa och vlmende r
adekvat skrade. Vidare hnvisar Europadomstolen i domen ( 102) till att
bristen p personligt utrymme fr fngar i ryska hkten befunnits vara s
extrem att enbart den i sig ansetts utgra en krnkning av artikel 3. Drtill
anges att faktorer som tillgng till dagsljus eller luft, tillrckliga
uppvrmningsanordningar, iakttagande av grundlggande krav p hygien,
mjligheten att anvnda toaletten ifred och tillgngen till ventilation r av
betydelse fr prvningen. Det pongteras ven att upprkningen inte r
uttmmande. (Se ven fallen Kehayov mot Bulgarien, dom den 18 januari
2005, appl. no. 41035/98, och Mayzit mot Ryssland, dom den 20 januari
2005, appl. no. 63378/00.)
I det tidigare nmnda fallet Ananyev m.fl. mot Ryssland har
Europadomstolen drefter stllt upp vissa kriterier nr det gller att bedma
om en brist p personligt utrymme strider mot artikel 3 i europakonventionen
eller inte ( 148). Av dessa fljer att varje frihetsbervad person ska ha en
egen sovplats i cellen och disponera minst tre kvadratmeter golvyta samt att
cellens sammanlagda yta ska vara sdan att de frihetsbervade har mjlighet
att rra sig fritt mellan inventarierna. Om ett av kriterierna inte r uppfyllt
utgr detta i sig, enligt Europadomstolen, en stark presumtion fr att
missfrhllandena ntt upp till frnedrande behandling och sttt i strid mot
artikel 3.
Enligt landinformationen i mlet (se Utrikesdepartementet, Mnskliga
rttigheter i Libanon 2011, US Department of State, Country Reports on
Human Rights Practices for 2012, Lebanon och Home Office, UK Brder
Agency, Operational Guidance Note, Lebanon, 2009-06-10) r
fngelsefrhllandena i Libanon svra. En entydig bild ges av kraftigt
verbelagda hkten och fngelser. Frhllandena beskrivs som hrda och i
vissa fngelser, som i centralfangelset i Roumieh utanfr Beirut, till och med
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 13
Ml nr UM 1668-13
som livshotande. De sanitra frhllandena uppges vara dliga och mnga
fngelser saknar adekvat sanitet, ventilation och ljus och temperaturen
regleras inte konsekvent. Fngar har inte heller konstant tillgng till
dricksvatten. Mnga av fngelserna r fuktiga och vissa erbjuder inte sngar
till de intagna. I Roumiehfngelset sover ibland tio intagna personer p
liggunderlag i celler som ursprungligen byggts fr att rymma tv fngar i
sngar. De ansvariga myndighetspersonerna fr regelbundet ta emot
klagoml angende svl frnvaron av grundlggande och akut medicinsk
vrd som den extrema verbelggningen. Det frekommer att interner gr
uppror mot villkoren i fngelserna.
De frhllanden som beskrivs ovan ska stllas i relation till de individuella
omstndigheterna i det hr mlet. Mouin Adel Al-Samrout r 47 r gammal.
Det har inte kommit fram ngot annat n att han r vid frhllandevis god
fysisk och psykisk hlsa. Dessa omstndigheter talar fr att han har bra
frutsttningar att klara ett frihetsbervande, ven under mindre goda
frhllanden. Det straff han dmts till uppgr dock till 15 r, med avrkning
fr de ca tre mnader han hllits hktad. Det lnga frihetsbervandet ger
enligt Migrationsverdomstolen anledning till en frsiktig hllning vid
bedmningen av om han kan tervnda till sitt hemland utan risk fr
skyddsgrundande behandling ( jfr Europadomstolens dom den 8 november
2005 i mlet Alver mot Estland, appl. no. 64812/01). I detta sammanhang
ska dessutom noteras att tiden fr Mouin Adel Al-Samrouts frihetsbervande
avsevrt verstiger den tid som det var frgan om i de ovan angivna mlen
vid Europadomstolen som i huvudsak rrt frihetsbervanden i avvaktan p
rttegng.
I detta ml r det frga om en riskbedmning. Det kan allts inte p frhand
faststllas att de villkor som kommer att rda fr just Mouin Adel Al-
Samrouts frihetsbervande r jmfrbara med de frhllanden som varit
freml fr bedmning av Europadomstolen. Enligt
Migrationsverdomstolen ger dock den lnga tid som Mouin Adel Al-
Samrout riskerar i fngelse, stlld i relation till beskrivningen av de allmnna
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM
Sida 14
Ml nr UM 1668-13
frhllandena i libanesiska fngelser, anledning att befara att ett
tersndande av honom till Libanon skulle innebra en krnkning av artikel 3
i europakonventionen. Migrationsverdomstolen anser drfr att det finns
grundad anledning att anta att Mouin Adel Al-Samrout, vid en verkstllighet
av brottmlsdomen mot honom, riskerar omnsklig eller frnedrande
behandling. Han har fljaktligen ett sdant behov av internationellt skydd
som knnetecknar en person som r alternativt skyddsbehvande och r
drfr i princip berttigad till uppehllstillstnd i enlighet med 5 kap. l
utlnningslagen. S r dock inte fallet om han r utesluten frn att betraktas
som alternativt skyddsbehvande.
3. Uteslutning
3. L Tillmpliga bestmmelser m. m.
I vissa fall r en utlnning som omfattas av 4 kap. 2 utlnningslagen
utesluten frn att anses som alternativt skyddsbehvande. Av 4 kap. 2 c
samma lag framgr att ett sdant fall r om det finns synnerlig anledning att
anta att han eller hon har gjort sig skyldig till ett grovt brott. Bevisbrdan fr
att en uteslutningsgrund freligger vilar p staten (MIG 2011:24).
Migrationsverdomstolen har tidigare uttalat sig om beviskravet "synnerlig
anledning att anta" i ett fall som avsett uteslutning frn flyktingskap (ibid.)
p fljande stt. Fr att beviskravet ska vara uppfyllt r det inte ndvndigt
att den skande r dmd fr brottet, inte heller behver bevisningen
motsvara vad som krvs i ett brottml. Det r dock viktigt att beviskravet
stlls tillrckligt hgt med tanke p det vergripande syftet med 1951 rs
konvention angende flyktingars rttsliga stllning (Genvekonventionen)
och motsvarande unionsrttsliga och nationella bestmmelser, nmligen att
tillfrskra internationellt skydd t de som r utsatta fr frfljelse.
Erknnanden och vittnesml som r att anse som tillfrlitliga kan exempelvis
vara tillrcklig bevisning fr att grund fr uteslutning freligger; jmfr FN:s
flyktingkommissaries (UNHCR:s) riktlinjer om uteslutning frn flyktingskap
(Guidelines on International Protection: Application of the Exclusion
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM Sida 15
Ml nr UM 1668-13
Clauses: Artide IF of the 1951 Convention relating to the Status of
Refugees, HCR/GIP/03/05, 4 september 2003, p. 35).
Migrationsverdomstolen anser att dessa resonemang r av betydelse ocks
fr tolkningen av det likadant utformade beviskravet nr det gller
uteslutning frn den andra typen av internationellt skydd, nmligen det
alternativa skyddet.
ven nr det gller frgan om vad som vid tillmpningen av 4 kap. 2 c
utlnningslagen r att betrakta som ett grovt brott kan ledning, enligt
Migrationsverdomstolen, hmtas frn UNHCR:s riktlinjer om uteslutning
frn flyktingskap. I riktlinjerna (p. 14) anges angende allvarliga icke-
politiska brott fljande. Denna kategori omfattar inte mindre brott eller
frbud mot legitimt utvande av de mnskliga rttigheterna. Vid
bedmningen av om ett visst brott r tillrckligt allvarligt r internationella
snarare n lokala standarder relevanta. Fljande faktorer br beaktas: typ av
grning, faktisk skada som tillfogats, form av frfarande vid tal, form av
pfljd och om de flesta j urisdiktioner skulle betrakta grningen som ett
allvarligt brott. S skulle till exempel mord, vldtkt och vpnat rn utan
tvekan betecknas som allvarliga brott medan snatteri uppenbarligen inte
skulle gra det.
Migrationsverdomstolen konstaterar att Mouin Adel Al-Samrout enligt
egen uppgift i en turbulent situation dragit ett vapen i nrheten av andra
mnniskor. Flera skott har avlossats, varav ett har trffat en person som
sedermera har avlidit av sina skador. Mouin Adel Al-Samrout har som en
fljd av det intrffade dmts till ett lngvarigt frihetsbervande fr uppstligt
ddande och frsk till uppstligt ddande. Enligt Migrationsverdomstolen
ska den fllande domen inte bara vara utgngspunkt fr bedmningen av
hans skyddsbehov, utan ocks lggas till grund fr prvningen av om han
ska uteslutas frn att betraktas som alternativt skyddsbehvande. De
grningar som han dmts fr r att betrakta som grova brott. Det finns
KAMMARRATTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM Sida 16
Ml nr UM 1668-13
drmed synnerlig anledning att anta att han har gjort sig skyldig till sdana
brott. Mouin Adel Al-Samrout r drfr utesluten frn att anses som
alternativt skyddsbehvande. Av detta fljer att han inte kan beviljas
uppehllstillstnd i Sverige med std av 5 kap. l utlnningslagen.
Redan tidigare har Migrationsverdomstolen konstaterat att det finns
anledning att befara att ett tersndande av Mouin Adel Al-Samrout till
Libanon skulle strida mot artikel 3 i europakonventionen. Att verkstlla ett
beslut att utvisa honom skulle ven st i strid med 12 kap. l
utlnningslagen. Av den bestmmelsen framgr att utvisning av en utlnning
aldrig fr verkstllas till ett land om det finns sklig anledning att anta att han
eller hon dr skulle vara i fara att utsttas fr omnsklig eller frnedrande
behandling. Att bestmmelsen ska beaktas i detta sammanhang framgr
numera av 8 kap. 7 samma lag. Den frga som d terstr att besvara r
med std av vilken bestmmelse Mouin Adel Al-Samrout kan tilltas att
uppehlla sig i Sverige nr han - i vart fall i nulget - inte kan utvisas.
4. Uppehllstillstnd vid verkstllighetshinder
4.1. Tillmpliga bestmmelser
Mouin Adel Al-Samrout yrkar i andra hand att han ska beviljas
uppehllstillstnd med std av 5 kap. 6 utlnningslagen p grund av
bestende verkstllighetshinder. Av den paragrafens frsta stycke framgr
att, om uppehllstillstnd inte kan ges p ngon annan grund, tillstnd fr
beviljas en utlnning om det vid en samlad bedmning av utlnningens
situation freligger sdana synnerligen mmande omstndigheter att han
eller hon br tilltas stanna i Sverige. Vid bedmningen ska utlnningens
hlsotillstnd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet srskilt
beaktas.
Det finns ven en bestmmelse som tar sikte p situationen nr
verkstllighetshindret inte r bestende. Enligt 5 kap. 11 utlnningslagen
KAMMARRTTEN DOM Sida 17
I STOCKHOLM Ml nr UM 1668-13
Avdelning l
far ett tidsbegrnsat uppehllstillstnd beviljas om det finns ett hinder, som
inte r bestende, mot att ett utvisningsbeslut verkstlls.
Migrationsverdomstolen har gjort bedmningen att det finns grundad
anledning att anta att Mouin Adel Al-Samrout vid ett tervndande till
Libanon lper risk att dr utsttas fr sdan omnsklig eller frnedrande
behandling som avses i 4 kap. 2 utlnningslagen. Samma behandling utgr,
som ocks framgtt ovan, ett absolut verkstllighetshinder enligt 12 kap. l
samma lag. Det gr allts inte - i vart fall inte fr nrvarande - att verkstlla
ett beslut att utvisa Mouin Adel Al-Samrout till Libanon.
I samband med skyddsgrundsdirektivets (rdets direktiv 2004/83/EG av den
29 april 2004 om miniminormer fr nr tredjelandsmedborgare eller
statslsa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av
andra skl behver internationellt skydd samt om dessa personers rttsliga
stllning och om innehllet i det beviljade skyddet) genomfrande i svensk
rtt uttalade regeringen fljande (prop. 2009/10:31 s. 108 f.). Om det
freligger verkstllighetshinder eller om det senare visar sig att
verkstllighet inte kan ske, kan ett tidsbegrnsat uppehllstillstnd beviljas
med std av 5 kap. 11 utlnningslagen. Bestmmelsen tar bl.a. sikte p fall
d det fre ett awisnings- eller utvisningsbeslut visar sig att ett sdant
beslut inte skulle g att verkstlla under viss tid. Om verkstllighetshindret
bedms vara bestende under s lng tid att utlnningen kan bedmas f en
srskild anknytning till Sverige kan ett uppehllstillstnd ges med std av
5 kap. 6 utlnningslagen, uppehllstillstnd p grund av synnerligen
mmande omstndigheter. Det br inte infras ngon srskild grund fr
uppehllstillstnd fr utlnningar som har begtt sdana handlingar att de r
uteslutna frn flyktingskap och frn att anses som annan skyddsbehvande.
Bestmmelserna om uppehllstillstnd p grund av verkstllighetshinder
och synnerligen mmande omstndigheter ger tillrckliga mjligheter att
hantera angivna situationer.
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
M igrationsverdom sto len
Avdelning l
DOM
Sida 18
Ml nr UM 1668-13
Mouin Adel Al-Samrout har inte psttt att han r berttigad till
uppehllstillstnd av det sklet att frutsttningarna som sdana fr att
bevilja honom tillstnd med std av 5 kap. 6 frsta stycket utlnningslagen
skulle vara uppfyllda. Det finns, enligt Migrationsverdomstolens
uppfattning, inte heller ngon grund fr att anse att det skulle vara fallet,
inte ens vid en samlad bedmning av hans situation. Dremot yrkar han
uppehllstillstnd, med hnvisning till den bestmmelsen, p grund av
bestende verkstllighetshinder. Frgan r allts om det
verkstllighetshinder som konstaterats i Mouin Adel Al-Samrouts fall r
bestende eller om det finns fog fr att anse att det r temporrt.
De libanesiska myndigheterna r, enligt den redan ovan nmnda
landinformationen, vl medvetna om problemen med verbelggning i
landets fngelser. De har ocks vidtagit vissa tgrder fr att frbttra
frhllandena i fngelserna, t.ex. genom att p verkstllighetsstadiet reducera
strafftiden med en fjrdedel fr att p det sttet i ngon mn minska
verbelggningen. Av annan landinformation (Operational Overview, ICRC
Activities in Lebanon for the year 2012) framgr bl.a. att Internationella
rdakorskommittn (ICRC) under 2012 beskte ett stort antal fngar i
libanesiska fngelser i syfte att uppn konkreta frbttringar nr det gller
fngarnas frhllanden. ICRC:s aktiviteter bestod ocks i hjlp inom det
medicinska omrdet och i ett vattenprojekt avsett att ge frbttrad
vattenfrsrjning i Roumiehfngelset. Det hlls ocks ett nationellt
seminarium 2012 om hlsovrden i fngelserna, med rekommendationer som
myndigheterna tog sig att flja upp.
Migrationsverdomstolen anser att landinformationen i mlet ger std fr
uppfattningen att de libanesiska myndigheterna r vl medvetna om
problemen vad gller frhllandena i landets fngelser. De har ocks fattat
vissa verkningsfulla beslut och vidtagit tgrder fr att generellt frbttra
frhllandena fr de personer som hlls frihetsbervade. Mot denna
bakgrund menar Migrationsverdomstolen att det finns fog fr bedmningen
KAMMARRTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning l
DOM Sida 19
Ml nr UM 1668-13
att det verkstllighetshinder som fr nrvarande freligger inte ska anses som
ett bestende sdant hinder.
I ljuset av ovanstende finns det grund fr att bevilja Mouin Adel Al-
Samrout ett tidsbegrnsat uppehllstillstnd med std av 5 kap. 11
utlnningslagen. Ett sdant uppehllstillstnd frutstter emellertid innehav
av en giltig passhandling (jmfr MIG 2007:30). Utredningen visar att
Mouin Adel Al-Samrout saknar nationellt pass och att han inte heller har
frutsttningar att fa ett sdant. Migrationsverdomstolen har inte mjlighet
att i det hr mlet frordna angende frmlingspass (se 14 kap. 6 a
utlnningslagen) och beviljar honom drfr endast uppehllstillstnd i
Sverige. Migrationsverdomstolen verlter t Migrationsverket att besluta
om tillstndet ska vara tidsbegrnsat eller om det ska vara permanent av det
sklet att Mouin Adel Al-Samrout saknar pass.
Domen far inte verklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlnningslagen).
idr
kammarkttsrd
ordfrande
Catharinre,
kammarrttsrd
lerhoTm
kammarrttsrd
referent
FRVALTNINGSRTTEN DOM Ml nr
I MALM 2013-02-08 UM 3428-12
Migrationsdomstolen, Avd. 6 Meddelad i
Fredragande: Tove Berleen Malm
KLAGANDE
Mouin Adel Al-Samrout, 670510-
Ombud och offentligt bitrde: Advokat Jan Axelsson
City ad vokalerna i Malm
Sdergatan 14
211 34 Malm
MOTPART
Migrationsverket
Frvaltningsprocessenheten i Malm
Box 3081
200 22 Malm
VERKLAGAT BESLUT
Migrationsverkets beslut den 23 maj 2012, se bilaga l
Dnr: 9-862420
SAKEN
Uppehllstillstnd
DOMSLUT
1. Migrationsdomstolen avslr verklagandet.
2. Ersttning enligt lagen om offentligt bitrde ska betalas t i ll Jan Axels-
son med 40 807 kr (30 788 kr fr arbete, 2 322 kr utlgg och 7 697 kr
mervrdesskatt).
3. Sekretess enligt 37 kap. l offentlighets- och sekretesslagen ska vara
fortsatt tillmplig p de uppgifter som har lmnats vid domstolens fr-
handling inom stngda drrar och som inte har tagits in i denna dom.
Dok.Id 64507
Box 4522 Kalendegatan 6 040-353500 040-972490 mndag - fredag
203 20 Malm E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00
FRVALTNINGSRTTEN DOM UM 3428-12
I MALM
YRKANDEN M.M.
Mouin Adel Al-Samrout (nedan Al-Samrout), som kommer frn Libanon,
kom till Sverige frsta gngen r 2003 och anskte om asyl. Migrations-
verket och migrationsdomstolen avslog hans anskan. Sedan utvisningsbe-
slutet preskriberats, p grund av att fyra r gtt sedan det vann laga kraft,
anskte Al-Samrout ter om asyl. Migrationsverket har avslagit anskan.
Vad Al-Samrout anfrt, tillmpliga bestmmelser samt sklen fr Migra-
tionsverkets beslut framgr av bilaga 1.
Al-Samrout yrkar att han ska beviljas uppehllstillstnd i frsta hand som
alternativt skyddsbehvande och i andra hand p grund av att det freligger
bestende verkstllighetshinder. Han har ven yrkat att migrationsdomsto-
len ska inhmta yttrande frn Utrikesdepartementet avseende vissa frhl-
landen i Libanon.
Migrationsverket bestrider bi f al l till verklagandet.
Migrationsdomstolen har hllit muntlig frhandling i mlet. Utver den av
parterna beropade landinformationen har domstolen tillfrt en landrapport
frn US Department of State den 24 maj 2012- 2077 Country Reports on
Human Rights Practices - Lebanon (Lifos 27776).
DOMSKL
Migrationsdomstolen anser inledningsvis att mlet r s utrett som dess be-
skaffenhet krver och att det drfr saknas skl att inhmta begrt yttrande
frn Utrikesdepartementet eller annan kompletterande utredning. Domsto-
len tar sledes nu upp mlet t i l l slutligt avgrande.
3
I MALM
Preskription
Frga r frst om Al-Samrout har rtt t i l l uppehllsti llstnd p grund av att
det utvi sni ngsbeslut som fattades gllande honom 2007 har preskri berats.
Al-Samrout har gjort gllande att s r fallet. Mi grati onsdomstolen menar
dock att han i nte p ngot stt vi sat att han fullgjort sin skyldi ghet att med-
verka ti ll verkstlli gheten av beslutet och delar drmed Mi grati onsverkets
bedmni ng i denna del.
Mi grati onsdomstolen gr drefter ver t i l l att prva Al-Samrouts skydds-
skl.
Skyddsbehov -prvningsramen
Al-Samrouts skyddsskl har t i l l vi ss del prvats ti di gare av svl Mi gra-
ti onsverket som mi grati onsdomstolen. Det har dock t i l l kommi t omstndi g-
heter sedan denna prvning. Det r numera klarlagt att Al-Samrout dmts
t i l l 20 rs straffarbete/fngelse i Li banon, men att han kan f denna dom
omprvad vi d ett tervndande. Det r vi dare klarlagt att Al-Samrout vi d
en sdan omprvni ng kommer att vara fri hetsbervad under ti den som ut-
redni ngen pgr.
Al-Samrout har hrutver i frga om skyddsskl gjort gllande
- att han vid en omprvni ng riskerar ddsstraff,
- att han vi d ett fri hetsbervande, svl i nnan som efter en omprv-
ni ng av domen, ri skerar att utsttas fr tortyr,
- att han vi d en omprvni ng ri skerar att si tta hktad under s lng ti d
och under sdana frhllanden att hktni ngsti den skulle i nnebra ett
4
I MALM
oproportionerligt lngt frihetsbervande enligt 5.3 Europakonven-
tionen, samt
- att frhllandena i de libanesiska fngelserna r sdana att en lngre
vistelse dr skulle innebra omnsklig eller frnedrande behandling
eller bestraffning.
Frgan om ddsstraff
Al-Samrout har anfrt att den libanesiska domstolen vid en omprvning av
domen kan tillmpa artikel 549 i den libanesiska strafflagen. Denna artikel,
som rr uppstligt mord, har ddsstraff i straffskalan. Till std fr detta har
Al-Samrout beropat en skrivelse frn den libanesiske advokaten Ghassan
Fawzi Murei daterad den 22 augusti 2012. I skrivelsen anfrs att domaren
som handlgger ett terupptaget rende har befogenhet att utdma dds-
straff ven om ett sdant inte utdmts tidigare.
Migrationsverket anser att Al-Samrout inte har gjort sannolikt att han ris-
kerar att dmas t i l l dden. Detta grundar verket p att myndigheterna i Li-
banon redan kommit fram t i l l att den grning som Al-Samrout begtt inte
omfattas av artikel 549 och att den allvarligaste grning han misstnks fr
utgr brott mot artikel 547. Den av Al-Samrout beropade skrivelsen gr
det inte sannolikt att artikel 549 kommer att tillmpas vid en ny rttegng.
Migrationsdomstolen ifrgastter inte att ddsstraff teoretiskt kan utdmas
fr uppstligt ddande i Libanon. Al-Samrout har emellertid sttt talad
och dmts fr att han uppstligen frskt dda en person och d oavsiktligt
ddat en annan person. Av landinformation framkommer vidare att dds-
straff numera frmst utdms fr ytterst allvarliga brott ssom terroristbrott.
ven med hnsyn t i l l vad den libanesiske advokaten har uttalat om mjlig-
heten fr en domare att tillmpa hela straffskalan vid en omprvning finner
FRVALTNINGSRTTEN DOM
UM
3428-12
I MALM
migrationsdomstolen inte grundad anledning att anta att Al-Samrout vid ett
tervndande t i l l hemlandet skulle lpa risk att straffas med dden.
Frgan om tortyr
Migrationsdomstolen menar att det inte finns grundad anledning att anta att
Al-Samrout vid ett tervndande t i l l hemlandet skulle lpa risk att utsttas
fr tortyr. Det framgr av landinformationen att tortyr frekommer, men d
frmst av skerhetsstyrkorna och vid politisk eller terroristanknuten brotts-
lighet. Det har inte framkommit ngot std fr att det i frevarande fal l
skulle finnas en grundad anl edni ng att anta att Al-Samrout riskerar tortyr.
Frgan om hktningstid och fngelsefrhllandena
Al-Samrout har anfrt bl.a. fljande. Enligt de advokater som han har varit
i kontakt med kan det ta upp t i l l fem r innan dom meddelas av libanesisk
domstol, vilket r en oproportionerligt lng tid. De vittnar ven om att det
strider mot libanesisk lag att stta ut ett ml t i l l frhandling om den tillta-
lade befinner sig utanfr Libanon. Fngelsefrhllandena r vidare gene-
rellt s dliga att det innebr omnskl i g eller frnedrande behandling eller
bestraffning att vara frihetsbervad under en lngre tid.
Migrationsverket har anfrt bl.a. fljande. Enbart det faktum att en person
kan sitta frihetsbervad under en lng tid innebr inte att det freligger ett
brott mot Europakonventionen. Fngelsefrhllandena r inte generellt sett
s dliga att det, oaktat fngelsestraffets lngd, innebr omnsklig eller fr-
nedrande behandling eller bestraffning att vistas dr.
Vid sin tolkning av vad som kan utgra omnsklig eller frnedrande be-
handl i ng eller bestraffning ska migrationsdomstolen bland annat ta hnsyn
t i l l hur Europadomstolen har tolkat begreppet. Det framgr av Europadom-
I MALM
stolens praxis att fngelsefrhllanden i vissa fall kan vara s dliga att en
person genom att vistas dr utstts fr omnsklig eller frnedrande behand-
ling eller bestraffning. Det handlar om situationer nr fngelset r kraftigt
verbelagt, att det freligger oacceptabla sanitra frhllanden, att det sak-
nas ljus eller mjligheter t i l l motion, eller en kombination av sdana fr-
hllanden (se Europadomstolens ml Kalashnikov mot Ryssland, Mayzit
mot Ryssland, Peers mot Grekland, Douguz mot Grekland, Tekin mot Tur-
kiet, Kehayov mot Bulgarien, E. M. K. mot Bulgarien samt Valasinas mot
Lituaen). Detsamma gller fr brister p medicinsk vrd eller t i l l sy n av en
fnge som r sjuk eller annars i behov av hj lp (McGlinchey m.fl. mot Fr-
enade Konungariket, Khudobi mot Ryssland, Rehbock mot Slovenien, Seri-
fis mot Grekland och Holomiov mot Moldavien). Vid bedmningen r de
faktiska frhllandena, personens psykiska och fysiska frutsttningar och
hlsotillstnd, lder samt fngelsestraffets lngd av relevans,
Migrationsdomstolen menar att Al-Samrout riskerar en lngre tids frihets-
bervande infr en omprvning av domen. Det har dock inte framkommit
att denna tid skulle vara s oproportionerligt lng att detta i sig innebr att
han r skyddsbehvande. Vad gller frhllandena i de libanesiska fngel-
serna r dessa mycket problematiska. Migrationsdomstolen kan dock kon-
statera att Al-Samrout r fysiskt och psykiskt frisk. Det har vidare gtt lng
tid sedan brottet begicks i Libanon och drtill framgr att den ddade kusi-
nens familj har frltit Al-Samrout. Det r mot denna bakgrund oskert hur
lngt fngelsestraff Al-Samrout riskerar. Det r ven oklart vid vilket fng-
else han skulle avtjna sitt straff. ven om Al-Samrout riskerar en lngre
tids frihetsbervande genom hktning, samt ett lngre fngelsestraff, finner
migrationsdomstolen drfr sammantaget att det inte heller finns grundad
anledning att anta att han vid ett tervndande till hemlandet skulle lpa
risk att utsttas fr sdan omnsklig eller frnedrande behandling eller be-
straffning som avses i 4 kap. 2 utlnningslagen. Han r drmed inte att
anse som alternativt skyddsbehvande.
7
I MALM
Synnerligen mmande omstndigheter
Bestmmelsen i 5 kap. 6 utlnningslagen har ven ansetts tillmplig som
tillstndsgrund fr de fall det finns ett bestende verkstllighetshinder och
utlnningen kan frmodas f sdan anknytning till det svenska samhllet
medan hindret bestr att uppehllstillstnd br medges.
Enligt 12 kap. l utlnningslagen freligger ett absolut hinder mot att av-
visa eller utvisa en utlnning t i l l ett land om det finns sklig anledning att
anta att utlnningen dr skulle vara i fara att straffas med dden eller att
utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning.
Al-Samrout har gjort gllande att det freligger ett sdant absolut och be-
stende verkstllighetshinder som avses i nyss nmnda lagrum.
Migrationsdomstolen finner mot bakgrund av sin tidigare bedmning av de
beropade skyddssklen inte std fr att det skulle freligga ngot hinder
mot att utvisa Al-Samrout t i l l Libanon. Enligt migrationsdomstolens be-
dmning har det inte heller i vrigt framkommit ngra sdana synnerligen
mmande omstndigheter som avses i 5 kap. 6 utlnningslagen. Det sak-
nas drmed grund fr att bevilj a Al-Samrout uppehllstillstnd i Sverige.
HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110)
Martin Altenhammar
I avgrandet har ven nmndemnnen Azad Amin, Alf Andersson och
Lars Jeppsson deltagit. Ordfranden var skiljaktig, se domsbilaga.
Bilaga 1
A k t 3 , 5 2
1 / 1 6
Migrationsverket
A sylprvningscnhct 3 i Malm Beslut Bet eck ning
Bjrn Erik sson 2012-05-23 9862420,
FRVALTNINGSRTTEN
l MALM
Avdelning 6
INKOM: 2013-01-17
MLNR: UM 3428-12
AKTBIL:
rende om uppehllstillstnd m.m.
Skande
A DEL A L-SA MROUT, Mouin, fdd 1967-05-10, man,
medborgare i Libanon
A dress: c/o Mohamad Ismail, A ugust enborgsgat an 2 3 D, 2 14 47 MA LM
Sprk : arabisk a
Offentligt bitrde
A dvok at Jan A xelsson, Cit yadvok at erna i Malm, Sdergat an 14, 2 1 1 3 4
MA LM
Beslut
Migrat ionsverk et beslut ar at t
- avsl din ansk an om uppehlls- och arbet st illst nd
- int e bevilja dig flyk t ingst at usfrk laring, alt ernat iv sk yddsst at usfrk laring
eller vrig sk yddsst at usfrk laring
- ut visa dig, med st d av 8 k ap. 7 ut lnningslagen (2 005 :716)
- ut visningen sk a verk st llas genom at t du reser t ill Libanon, om du int e
visar at t ngot annat land k an t a emot dig
- du far en t idsfrist p fyra veck or fr at t frivilligt lmna landet , med std av
8 k ap. 18 a ut lnningslagen. Om du inte lmnat landet senast nr
t idsfrist en lper ut k ommer du at t fa et t t erresefrbud enligt 12 k ap. 15 a
ut lnningslagen. Tidsfrist en brjar glla nr beslut et vinner laga k raft .
A dvok at Jan A xelsson beviljas erst t ning av allmnna medel med
t jugosjut uscn et t hundrat t iot t a (2 7 188) k ronor ink lusive moms 5 147 k r.
St at en st r fr erst t ningen och den bet alas ut av Migrat ionsverk et .
verklagande
Informat ion om hur beslut et k an verk lagas finns p beslut et s sist a sida.
Migrationsverket
Asylprvningsenhet 3 i Malm
Besksadress stra Farmvagen 12 Postadress Box 3147 SE-20022 Malm
Telefon 0771-235 235 Teletax 040165228
E-po*t vta: www.migrationsverket.se/e-post Hemsida wwwmigrationsverket.se Organlsatlonsnr 202100-2163
Dokumentid: 23271998
2 / 1 6
Beteckning
9862420
Upplysning
Om du fr ett terresefrbud innebr det ocks att du kommer att registreras
p en sprrlista i Schengens informationssystem (SIS). Registreringen
innebr att du inte fr resa in i en Schengenstat s lnge tcrresefrbudet
gller.
3/16
Beteckning
9862420
BAKGRUND
Du skte asyl i Sverige den 27 mars 2003 och uppgav d som skl fr din
anskan fljande. Du kommer frn byn al-Hurri i Batroun kommun, strax
norr om Beirut. Du och din familj har varit i konflikt med en annan familj i
hembyn. Under ett slagsml mellan familjerna i september 1999 rkade du
avlossa ett skott som trffade din kusin s olyckligt att han avled. Du
verlmnade dig dagen drp till polisen, som frhrde dig, varefter ditt
rende verflyttades till domstolen i Tripoli. Du anklagades fr mord p din
kusin samt fr mordfrsk p en man i den andra familjen. Du fngslades i
tre mnader i Tripoli, sedan tertog din kusins familj sin anmlan d man
visste att det ej var din avsikt att dda kusinen. Processen mellan dig och
mannen frn den andra familjen fortsatte dock. r 2000 dmdes du till
dden enligt artikel 549 och till livstids fngelse enligt artikel 547. De tre
domare som dmde dig var inte objektiva utan pverkades av borgmstaren
i din hemby som r i konflikt med din bror som ar borgmstare i grannbyn.
Det fanns en hktningsorder for dig men din advokats goda relationer med
domaren gjorde att denna inte verkstlldes. Du frislpptes och tervnde till
din hemby. Du kom dock att hotas av din kusins morbror och av den andra
familjen. Du fick ven hot om att din familj skulle skadas vilket gjorde att
du lmnade familjen. En mnad innan nyrsafton 2003 misshandlades din
son s svrt att han hamnade p sjukhus. Du anfrde ven asylskl p grund
av dina sympatier fr det politiska partiet Nationella Frihetsfronten. Som
std fr din anskan ingav du medborgarskapsbevis samt kopior av
vapenlicens; familjebevis och personbevis avseende din maka och dina bara
respektive dina frldrar och syskon; skilsmssodokument;
domstolsprotokoll och tre domstolshandlingar. Migrationsverket avslog den
11 november 2004 din anskan och avvisade dig till Libanon.
Du verklagade Migrationsverkets beslut och anfrde att du nnu inte har
dmts utan kan komma att dmas. Du riskerar ddsstraff eller straffarbete
under oproportionerligt lng tid. Utlnningsnmnden genomfrde en
kthetsbedmning av de tre domstolshandlingar som du inlmnat. Enligt
skrivelse frn Sveriges ambassad i Damaskus den 20 februari 2006 r
handlingarna kta. Du str anklagad fr mord enligt artikel 550 i
brottslagstiftningen och mordfrsk enligt artikel 549 och 201 i
brottslagstiftningen. Anklagelserna bekrftas p basis av artikel 547 (istllet
fr artikel 549) i brottslagstiftningen. Du slpptes mot borgen den 10
december 1999 efter verenskommelse med offrets familj.
Migrationsdomstolen kontrollerade lydelsen av artikel 547 i den libanesiska
strafflagen. Enligt tjnsteanteckning frn den 3 oktober 2006 r pfljden
straffarbete i femton-tjugo r. Lnsrtten i Skne ln, migrationsdomstolen,
avslog ditt verklagande den 24 januari 2007. Mot bakgrund av de allvarliga
grningar som utredningen rr ansgs straffet inte vara oproportionerligt om
du skulle dmas som skyldig. Vidare ansg domstolen att du inte gjort
sannolikt att du inte skulle f en rttvis rttegng.
4/ 16
Beteckning
9862420
Samtidigt med handlggning av ditt rende inkom den 7 april 2005 begran
frn danska utlnningsmyndigheter om tertagande av ditt asylrende i
enlighet med Dublinfrordningen. Migrationsvcrket bifll Danmarks
begran den 7 april 2005. Du ankom till Sverige den 15 april 2005.
Kammarrtten i Stockholm, Migrationsverdomstolen, meddelade den 16
april 2007 inte prvningstillstnd i ditt rende.
l skrivelse inkommen den 7 maj 2007 anfrde du att det freligger hinder
mot att verkstlla awisningsbeslutet och beropade att du i domstol
frklarats skyldig till brott enligt artikel 547 jmte artikel 20] och 206
strafflagen samt artikel 72 vapenlagen och drfr dmts till straffarbete i
tjugo r. Du beropade ven anknytning till din i Sverige boende maka och
hennes son. Migrationsverket beslutade den 30 maj 2007 att ej bevilja
uppehllstillstnd enligt 12 kap. 18 utlnningslagen, att inte avbryta
verkstlligheten av awisningsbeslutet och att inte bevilja ny prvning av
frgan om uppehllstillstnd enligt 12 kap, 19 samma lag.
I skrivelse inkommen den 5 juni 2007 anfrde du att du i din utevaro dmts
till livstids fngelse samt straffarbete de frsta tjugo ren, Eftersom du inte
kunde frsvara dig och ingen frhandling i mlet hlls gavs du ej en rttvis
och offentlig rttegng. Migrationsverket beslutade den 11 juni 2007 att ej
bevilja uppehllstillstnd enligt 12 kap. 18 utlnningslagen, att inte bevilja
ny prvning av frgan om uppehllstillstnd, med std av 12 kap. 19
samma lag och att inte avbryta verkstlligheten av avvisningsrendet.
Samma dag avslog verket din anskan om offentligt bitrde.
I skrivelse inkommen den 28 juni 2007 anfrde du att den tidigare uppgiften
att du skulle ha dmts till livstids fngelse r felaktig. Du har dmts till
tjugo rs straffarbete. Om beslutet om avvisning skulle verkstllas till
Libanon skulle svenska myndigheter agera i strid dels mot lagen om den
europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och
de grundlggande friheterna, dels mot utlnningslagen. Lnsrtten i Skne
ln, migrationsdomstolen, avslog den 4 juli 2007 yrkandet om inhibition
samt yrkandet om offentligt bitrde.
I skrivelse inkommen den 6 juli 2007 anfrdes att du inte i frvg ftt
information om att du i Libanon kallats till domstolsfrhandlingar som
skulle hllits den 22 mars 2007 eller 12 april 2007. Du dmdes det senare
datumet utan att du eller ngon som fretrdde dig var nrvarande eller ens
underrttad om att frhandling skulle hllas. Lnsrtten i Skne ln,
migrationsdomstolen, avslog den 27 juli 2007 ditt verklagande och
beslutade att inte stlla in verkstlligheten av awisningsbeslutet.
Kammarrtten i Stockholm, Migrationsverdomstolen, meddelade den 23
augusti 2007 inte prvningstillstnd i rendet.
l skrivelse inkommen den 27 februari 2008 anfrde du att det nya
Dokument t d; 23271998
5 / 1 6
Beteckning
9862420
konstitutionsvakuum som uppsttt i Libanon utgr nya omstndigheter i ditt
rende. Du mr dligt av den lnga vntetiden och br av humanitra skl
beviljas uppehllstillstnd. I rende om hinder mot verkstllighet av
awisningsbcslut frn den 15 april 2008 beslutade Migrationsvcrket att inte
bevilja uppehllstillstnd med std av 12 kap. 18 utlnningslagen, att inte
ta upp frgan om uppehllstillstnd till ny prvning med std av 12 kap. 19
samma lag och att inte avbryta verkstlligheten av awisningsbeslutet.
Migrationsverket verlmnade den 14 april 2009 ditt awisningsrcnde till
polismyndigheten fr verkstllighet drfr att du hll dig undan och d
awisningsbeslutet inte ansgs kunna verkstllas utan polisens medverkan.
Ditt avvisningsbeslut preskriberades den 16 april 2011. Du skte asyl med
mera i Sverige den 10 maj 2011.
PRESKRIPTION
Migrationsvcrket konstaterar att ett beslut om avvisning eller utvisning
upphr att glla fyra r frn att beslutet har vunnit laga kraft enligt 12 kap.
22 frsta stycket utlnningslagen (2005:716). Anledningen till att reglerna
om preskription infrdes var fr att skydda den skande frn att under
mycket lng tid leva under hot om avlgsnande p grund av beslut som inte
kan verkstllas (se t.ex. UN 15-92, 28-92 och 401-00).
Migrationsverdomstolen har i rttsfallet MIG 2007:46 uttalat bland annat
fljande. Nr ett avlgsnandebeslut har preskriberats p grund av att
utlnningen hllit sig undan verkstllighet, upptrtt under falsk identitet
eller p annat stt bidragit till att beslutet inte kunnat verkstllas, kan ett nytt
avvisningsbeslut meddelas. En tskillnad mste gras mellan beslut som ej
kunnat verkstllas trots medverkan av den skande och fall d den skande
inte samarbetat eller hllit sig undan verkstllighet. Det br srskilt
framhllas att det i frsta r hand av- eller utvisade som r skyldiga an
sjlvmant lmna landet och inte svenska myndigheter som r skyldiga att
genom tvngstgrder verkstlla beslutet. Det r vidare skanden som ska
visa att preskriptionen intrtt utan hans eller hennes frskyllan och inte
verkstllande myndigheter som ska visa att beslutet att av- eller utvisa
skanden inte kunnat verkstllas. verdomstolen gjorde den 31 mars 2009
bedmningen att passivitet jmstlls med undanhllande och att preskription
d inte utgr hinder fr att meddela ett nytt avlgsnandebeslut. Dessutom
innebr skyldigheten att medverka till verkstlligheten ocks krav p att
skanden aktivt deltar i arbetet med att faststlla identiteten.
Du skte asyl i Sverige den 27 mars 2003, och har allts vistats i Sverige i
nio r. Av denna tid utgr cirka fem r legal vistclsetid, det vill sga i
huvudsak perioden 2003-03-27 - 2007-04-16 samt frn 2011-05-10 fram till
dagens datum. Migrationsverket konstaterar att du under den tid du hade ett
gllande avvisningsbeslut inlmnade en Laissez-Passer som utfrdats vid
Libanons ambassad i Stockholm. Sedan denna handling utfrdats undanhll
Dokumenlld: 23271998
6 / 1 6
Beteckning
9862420
du dig vilket ledde till att verkstllighet av awisningsrendet verlmnades
till polismyndigheten. Det r mot bakgrund av detta verkets instllning att
du ej gjort vad som skligen kan krvas av dig och att du drmed inte heller
visat att preskription intrtt utan din frskyllan. Verket finner det drfr vara
mjligt att meddela ett nytt utvisningsbeslut om det i rendet inte
framkommer omstndigheter som medfr rtt till uppehllstillstnd.
AKTUELL ANSKAN
Omstndigheter i rendet
I din asylanskan frn den l O maj 2011 har du beropat skyddsskl.
Migrarionsverket ska d ven prva din rtt att f flyktingstatusfrklaring,
alternativ skyddsstatusfrklaring eller vrig skyddsstarusfrklaring.
Frutom utredningsprotokoll och bitrdesyttranden har frmst fljande
handlingar nu tillfrts rendet:
- Laissez-Passer
- krkort (ersttningskort)
- identitetskort (kopia)
- ert dokument som visar att du varit medlem i Kommunistpartiet i Libanon,
utfrdat den 23 oktober 2008
- tre utskrifter frn en libanesisk dagstidning, As-Safir, som handlar om
situationen i ett fngelse. Artiklarna r frn den 6 april 2011, 18 april 2011
och 5 maj 2011.
- utskrift frn en libanesisk dagstidning, El-Akhbar, i vilken det str att
staten inte bryr sig om fngar som sitter i fngelse. Artikeln r frn den 6
april 2011.
- tjnsteanteckning av ditt offentliga bitrde frn den 22 juni 2011
- svar frn Sveriges ambassad i Damaskus p frfrgan om dig, daterat den
3 december 2011
- skrivelse av Sanna Amin Harb, advokat i Libanon, inkommen den 28 j uni
2011; versttning till svenska har gjorts
- skrivelse av Sanna Amin Harb, advokat i Libanon, inkommen den 23 april
2012; versttning till svenska har gjorts
- skrivelse av Ghasan Fawzi Mari, advokat i Libanon, inkommen den 23
april 2012; versttning till svenska har gjorts.
Som skl fr din anskan har du vidhllit dina tidigare beropade asylskl
samt anfrt fljande. P grund av att dina frldrar betalade mutor till
tjnstemn hade ditt rende i Libanon varit vilande i sex-sju r innan
Migrationsverket tog kontakt med Sveriges ambassad i Damaskus i Syrien i
frgan. Tv-tre mnader efter denna kontakt dmdes du till tjugo rs
fngelse fr mord. Inte ens din advokat i Libanon knde till att beslut skulle
fattas. Det fngelse dr du kommer att sitta av ditt straff heter Roumieh och
ligger i bergen, ster om Beirut. Dr rder vld, korruption och religis
diskriminering. Lagar saknas dr och du fruktar dden. Du har anfrt att du
ej valt att avst frn att nrvara vid domstolsfrhandling i domstolen i
7 / 1 6
Beteckning
9862420
Libanon. Det r istllet s alt du saknade knnedom om instllelse i domstol
den 22 mars 2007 och det var frst eftert som du fick reda p att du var
kallad dit. Vidare var det vid domstolssammankomst den 12 april 2007 som
du dmdes till ansvar fr mord och mordfrsk. klagarmyndigheten var
representerad och domstolens ordfrande och nmndemn var nrvarande
men varken du eller ngon som fretrdde eller bitrdde dig var nrvarande
eller ens underrttade om att frhandling skulle hllas.
l rendet har anfrts att man enligt libanesisk lag har rtt till ny rttegng i
Libanon svida man dms i sin utevaro och begr ny rttegng. Det anfrs
vidare att det saknas belgg fr att den nya rttegngen skulle bli orttvis, l
avvaktan ska du dock hllas fngslad och det kan drja upp till fem r innan
ny rttegng pbrjas. Drmed kommer det uppst en oskligt lng
tidsutdrkt mellan ett fngslande och en eventuell friknnande dom. Under
tiden r du under oproportionerligt lng tid placerad i allmnt fngelse med
andra dmda frbrytare. Situationen i libanesiska fngelser uppfyller ej
internationell standard. Det finns grundad anledning att anta att du under
denna tid riskerar utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig eller
frnedrande behandling eller bestraffning.
Ditt offentliga bitrde har den 22 juni 2011 samtalat i telefon med din
tidigare frsvarsadvokat i Libanon, Sanna Amin Harb. Hon ska enligt
tjnsteanteckning frn bitrdet ha uppgctt fljande: den som blivit dmd i
sin utevaro har rtt till ny rttegng; det finns inget som talar emot att du
kommer att gripas vid en terkomst till Libanon och drefter fras till
allmnt fngelse; fram tills du ftt din sak prvad i ny rttegng kommer du
f sitta fngslad; en ny rttegng kan pbrjas frst sedan det gtt lng tid,
kanske upp till fem r; trots att din advokat i Libanon lmnade in din d
gllande vapenlicens till domstolen dmdes du samtidigt med mordet fr
olaga vapeninnehav. Din tidigare advokat r rdd fr att skriftligt intyga att
det kan ta upp mot fem r innan det blir tal om en ny rttegng.
Migrationsverket har stllt frfrgan i ditt rende till Sveriges ambassads i
Damaskus frtroendeadvokat som lmnat fljande information den 3
december 2011. En rttegng kan ga rum i avsaknad av den talade och
den talade kan drfr dmas i sin frnvaro. Man har dock rtt att verklaga
domen och d mste hela rttegngen terupptas frn brjan. En av de
viktigaste frutsttningar fr detta r att den dmde verlmnar sig sjlv
eftersom denne redan har dmts i sin frnvaro. Rttsliga frfaranden kan i
Libanon ta flera r vilket teoretiskt kan innebra att den talade spenderar
denna tid i fngelse i vntan p den nya domen. I allmnhet fungerar det i
praxis dock s att den dmdes advokat kommer verens med domaren om
tiden fr den andra rttegngen. Alla rttsliga frberedelser och frarbeten
grs av advokaten innan det gonblick d den dmde verlmnar sig sjlv
s att vntetiden infr ny rttegng ska hllas s kort som mjligt, Om din
advokat lyckas presentera fallet fr behrig domstol samt frhandla om
villkoren fr eventuell frigivning p ett skickligt stt r det sannolikt att
rttegngen mot dig kan brja veckan efter ditt frivilliga verlmnande. I
Dokumenlid: 23271998
8/ 16
Beteckning
9862420
vntan p resultatet av den nya rttegngen kommer du att hllas i allmnt
fngelse tillsammans med andra brottslingar. Svida din advokat r vl
frberedd och lyckas visa fr rtten att du r oskyldig kan dock dom
avkunnas efter enbart en enda dag, varmed du skulle behva stanna kvar i
fngelse under en relativt kort tidsperiod.
Svar frn Sveriges ambassads i Damaskus frtroendeadvokat har
kommunicerats med ditt offentliga bitrde som i inlaga inkommen den 12
december 2011 anfrt frmst fljande. Ambassaden spekulerar och mlar
upp en planering som skulle innebra att du inte skulle behva vistas i
fngelse mer n en vecka. Scenariot innebr en mluppfyllelse av osannolik
natur och innehller frutsttningar som att du har rd att redan nu lta dig
fretrdas av advokat, att du har rd att lta dig fretrdas av en vl
frberedd och skicklig advokat, att advokaten p ett framgngsrikt stt kan
frhandla med domstol om villkoren fr eventuell frigivning samt att
domstolen bedmer sig kunna avkunna dom redan en dag efter rttegngens
avslutande. Om ngon av dessa frutsttningar brister finns dock en risk fr
att du istllet tvingas vistas lng tid i libanesiskt fngelse. Det anfrs vidare
att bristen p kompetenta domare r ert allvarligt problem i Libanon vilket
ofta leder till frsmrad kvalitet avseende rttskipning och frseningar i
rttsprocessen som i sin tur medfr lngvariga frihetsbervanden.
I kompletterande inlaga inkommen den 27 december 2011 anfrs att det i
Utlnningslagen stadgas att "I andra fall ska en utlnning som avvisas lmna
landet inom tv veckor och en utlnning som utvisas lmna landet inom fyra
veckor efter det att beslutet vann laga kraft, om inte annat bestms i beslutet,
Om utlnningen inte lmnar landet inom den freskrivna tiden eller det
mste antas att utlnningen inte har fr avsikt att frivilligt lmna landet
inom denna tid, ska beslutet verkstllas snarast mjligt av den myndighet
som enligt 14 r ansvarig fr verkstlligheten." Det anfrs vidare att det
inte kan krvas av dig att du innan lagakraftvunnen dom om utvisning ska
vidta tgrder genom advokat i Libanon. Det r Migrationsverkets uppgift
att i andra hand ta stllning till om ett tillflligt uppehllstillstnd enligt 5
kap. 15 utlnningslagen ska meddelas. Migrationsverket har d ven att ta
stllning till hur lng tid det kan tnkas ta fr dig att p det stt ambassaden
angivit samordna alla insatser i Libanon s att det skulle kunna meddelas
dom "en dag efter rttegngens avslutande", l rendet saknas utredning om
sdan tidstgng. Vidare beropas 12 kap. l utlnningslagen: "Avvisning
och utvisning av en utlnning fr aldrig verkstllas till ett land om det finns
sklig anledning att anta att utlnningen dr skulle vara i fara att straffas
med dden eller att utsttas fr kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig
eller frnedrande behandling eller bestraffning." Att riskera f sitta fngslad
under lng tid utan att dom har meddelats och dessutom tillsammans med
dmda brottslingar br bedmas som annan omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning.
Det anfrs i rendet att genomfrande av rttegng utan att man har haft
mjlighet att frsvara sig r ett brott mot lag (1994:1219) om den
9/ 16
Beteckning
9862420
de grundlggande friheterna. I artikel 6 str bland annat att var och en ska
vara berttigad till en rttvis och offentlig frhandling inom sklig tid och
infr en oavhngig och opartisk domstol. Var och en som anklagats fr brott
ska betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen faststllts. Vidare
ska var och en som anklagats fr brott ha tid och mjlighet att frbereda sitt
frsvar; att frsvara sig personligen eller genom bitrde som han sjlv utsett
eller om han saknar medel erhlla bitrde utan kostnad om rttvisan s
krver; att frhra eller lta frhra vittnen som beropas mot honom samt
att sjlv f vittnen inkallade och frhrda under samma frhllanden som
vittnen beropade mot honom. I artikel 5 str bland annat att var och en som
r arresterad eller p annat stt bervad friheten utan drjsml ska stllas
infr domare eller annan mbetsman och ska vara berttigad till rttegng
inom sklig tid eller till frigivning i avvaktan p rttegng. Frhllandet att
Sverige via Migrationsverket skulle besluta om utvisning till Libanon och
libanesiska myndigheter drefter skulle agera konventionsvidrigt skulle
medfra att den svenska staten begr ett konventionsbrott - allt under
frutsttning att risken i destinationslandet varit tillrckligt belagd.
I skrivelse av Sanna Amin Harb, advokat i Libanon, inkommen den 28 juni
2011, framgr fljande. Hon r ombudskvinna fr dig. Du r tredskodmd
till tjugo rs fngelse och kommer omedelbart arresteras p flygplatsen om
du skulle tervnda till Libanon. Du kommer att talas p nytt och hon vet
inte hur lnge en sdan rttegng tar eftersom domstolsfrhandlingar i
Libanon brukar ta lng tid.
l kompletterande inlaga inkommen den 23 april 2012 anfrs att
fngelsefrhllandena i libanesiska fngelser r undermliga, att
ickc-dmda fngar blandas med dmda fngar, att fngar r beroende av
mat frn anhriga, att brist p medicinsk vrd frorsakat tretton ddsfall
bland fngar bara under r 2008 och att standarden i libanesiska fngelser
inte nr upp till vad som krvs enligt artikel 3 i lag (1994:1219) om den
de grundlggande friheterna. En kortare tid, till exempel ngra f dagar, i ett
fngelse dr frhllandena r undermliga kan anses vara acceptabel d
bristfllig tillgng p mat och medicinsk vrd samt oacceptabel hygien inte
pverkar en person i sdan omfattning att ett konventionsbrott freligger.
Det anfrs att du kommer att vistas s lnge i libanesiskt fngelse att du
starkt kommer att pverkas av de undermliga frhllandena.
I rendet har beropats ett dokument om "Lebanese prisons" av Khiam
Rehabilitation Center for Victims of Torture i vilket det bland annat str att
fngelset Roumieh har en kapacitet att hlla ettusen femhundra fngar men
att dr i sjlva verket huseras femtusen femhundra fngar. I Roumieh sitter
bde dmda och hktade personer. Fngelsets verbelggning beror p den
lngsamma handlggningen hos domstolarna och det stora antalet interner
som r involverade i rttsprocesserna. Detta strider mot FN:s Frklaring om
de mnskliga rttigheterna som krver adekvat kvarhllande fr alla fngar.
Dokumentid. 23271996
1 0 / 1 6
Beteckning
9862420
l Roumieh lider fngarna dessutom brist p hlso- och psykvrd. Enligt
uppgift tjnstgr endast tv civillkare och en militrlkare dr. Vidare
frekommer brk mellan interner och anstllda samt uppror frn fngar,
I rendet har ven beropats Utrikesdepartementets rapport "Mnskliga
rttigheter i Libanon 2010" (Lifos nr. 25567) dr det framgr art
rttsskerheten i libanesiska domstolar r bristfllig, att politiska
ptryckningar frekommer i domstolarna och att det rder brist p
kompetenta domare vilket leder till osker rttsskipning. Vidare
frekommer tortyr och annan frnedrande behandling, frmst i samband
med gripandcn och frhr.
l skrivelse av Sanna Amin Harb, advokat i Libanon, inkommen den 23 april
2012, framkommer att hon r juridiskt ombud fr dig. Utver vad hon
tidigare uppgett str i versttningen att det kommer drja mnga mnader
mellan en domstolsfrhandling till en annan och att tiden ibland verstiger
sex mnader. ven domen tar lng tid att utfrda och verskrider ngot r,
ibland fem-sex r. Bland de straffrttsliga pfljder som lggs den dmde
finns bter; om man inte betalar dessa fngslas man en dag fr varje
tiotusental libanesiska lire.
I skrivelse av Ghasan Fawzi Mari, advokat i Libanon, inkommen den 23
april 2012 framgr fljande. Rttsliga frfaranden i Libanon tar lng tid av
olika skl, till exempel p grund av brist p att tillstta domare eller att skra
det erforderliga antalet domare samt mngden officiella och pltsliga
avbrott. ven rttegngsfrfarandet tar lng tid nr det gller anmlningar
och meddelanden vilket leder till samka av skada fr de inblandade,
srskilt i brottsml och straffrttsliga brott som omfattar frihctsbervande
och hktning i fngelse. Hktningstiden strcker sig ibland ver flera r utan
rttegng. Garanti eller mjlighet att faststlla hktningstid eller tidstgng
fr rttsliga frfaranden saknas. Drutver r situationen i fngelserna i
Libanon elndiga liksom villkoren fr fngarna som ocks sitter fngslade
under lnga perioder.
Aktuella bestmmelser avseende skyddsbehov
Av 4 kap. l utlnningslagen framgr att med flykting avses en utlnning
som befinner sig utanfr det land som utlnningen r medborgare i, drfr
att han eller hon knner vlgrundad fruktan fr att frfljas p grund av ras,
nationalitet, religis eller politisk uppfattning, eller p grund av kn, sexuell
lggning eller annan tillhrighet t i l l en viss samhllsgrupp. Fr att bedmas
som flykting ska han eller hon inte kunna anvnda sig av sitt lands skydd
eller p grund av sin fruktan inte vilja gra det. Det r ingen skillnad om det
r myndigheterna som r ansvariga fr att han eller hon riskerar att utsttas
fr frfljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot
frfljelse frn enskilda personer.
En utlnning som inte r flykting bedms som alternativt skyddsbehvande
1 1 / 1 6
Beteckning
9862420
enligt 4 kap. 2 utlnningslagen, om han eller hon har lmnat sitt land
drfr att det finns grundad anledning att anta att ( l ) han eller hon i
hemlandet skulle lpa risk att straffas med dden eller utsttas fr
kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig eller frnedrande behandling eller
bestraffning eller (2) han eller hon som civilperson skulle lpa en allvarlig
och personlig risk att skadas p grund av urskillningslst vld med
anledning av en yttre eller inre vpnad konflikt. Fr att bedmas som
alternativt skyddsbehvande ska han eller hon inte kunna anvnda sig av sitt
lands skydd, eller p grund av den risk som nmns ovan, inte vilja gra det.
Det r ingen skillnad om det r myndigheterna som r ansvariga fr att han
eller hon lper sdan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda
trygghet mot att utsttas fr sdan risk genom handlingar frn enskilda
personer.
En utlnning som inte r flykting eller alternativt skyddsbehvande bedms
som vrig skyddsbehvande enligt 4 kap. 2 a utlnningslagen, om han
eller hon lmnat sitt land drfr att han eller hon (1) behver skydd p grund
av en yttre eller inre vpnad konflikt eller p grund av andra svra
motsttningar i hemlandet knner vlgrundad fruktan att utsttas fr
allvarliga vergrepp, eller (2) inte kan tervnda till sitt hemland p grund
av en miljkatastrof. Det r ingen skillnad om det r landets myndigheter
som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas
erbjuda trygghet mot vergrepp frn enskilda personer.
Flyktingar, alternativt skyddsbehvande och den som bedms vara vrig
skyddsbehvande har enligt 5 kap. l utlnningslagen rtt till
uppehllstillstnd.
En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlnningslagen erhlla
flyktingstatusfrklaring. En person som r alternativt eller vrig
skyddsbehvande ska enligt 4 kap. 3 a frsta respektive andra stycket
utlnningslagen erhlla alternativ skyddsstatusfrklaring respektive vrig
skyddsstatusfrklaring.
Aktuella frhllanden gllande libanesiska fngelser
Enligt uppgift frn Sveriges ambassad i Damaskus r fngelsefrhllandena
i Libanon generellt sett dliga. Fngelseledningen i vanliga fngelser
frsker undvika att placera fngar i samma cell som personer som de kan
tnkas ha konflikter med. Levnadsfrhllandena i libanesiska fngelser r
mycket beroende av vilken "support structure" fngarna har frn
familjemedlemmar utanfr fngelset. Om fngen frses med mat, mediciner
och pengar frn beskande familjemedlemmar underlttas tillvaron i
fngelset. (Utrikesdepartementet, "Frhllanden i libanesiska fngelser fr
f.d. SLA-soldater", 24 februari 2004, Lifos nr, 15259)
I "Operation Guidance Note - Lebanon" (Storbritannien, Home Office,
avsnitt 3.15 Prison conditions, juni 2009, Lifos 20944) framgr fljande.
Dokumentkf: 2327199S
1 2 / 1 6
Beteckning
9862420
Fngelsefrhllandena var dliga under 2008 och uppndde inte minimikrav
fr internationell standard. Exempelvis var de verbelagda, hade dliga
sanitra frhllanden samt var i avsaknad av tillbrlig lkarvrd. Trots dessa
dliga frhllanden anses de sammanfattningsvis generellt sett inte utgra
brott mot artikel 3 i lag (1994:1219) om den europeiska konventionen
angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande
friheterna enligt vilken ingen far utsttas fr tortyr eller omnsklig eller
frnedrande behandling eller bestraffning. Inte heller i de fall d den
skande kan pvisa en reell risk fr fngslande vid ett tervndande t i l l
Libanon anses ett beviljande av humanitrt skydd vara skligt.
Bedmning avseende skyddsbehov
Migrationsverket finner att beslut i ditt rende kan fattas utifrn
freliggande material.
Det bedms vara faststllt att du i din utevaro samt i utevaro av
frsvarsadvokat har dmts till ett lngt fngelsestraff i Libanon. Det fr
vidare anses vara klarlagt att du har mjlighet att f en ny rttegng p
grund av att du ej hade mjlighet att frsvara dig i samband med den
tidigare frhandlingen. Innan ny dom faststlls i ditt rende kommer du
hllas fngen i allmnt fngelse. Den frga som r aktuell att bedma r om
denna tid riskerar bli oproportionerligt lng och huruvida frhllandena i
libanesiska fngelser r s dliga att de strider mot artikel 3 i lag
(1994:1219) om den europeiska konventionen angende skydd fr de
mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna.
Till att brja med konstaterar Migrationsverket att det inte finns ngra
omstndigheter i rendet som gr att du kan anses ha gjort sannolikt att du
vid ett tervndande till Libanon skulle riskera flyktinggrundande frfljelse
enligt 4 kap. l utlnningslagen. Du r drmed inte att betrakta som
flykting och kan inte beviljas flyktingstatusfrklaring.
I rendet har beropats information frn Khiam Rchabilitation Center for
Victims of Torture om allvarliga fngelsefrhllanden i fngelset Roumieh i
Beirut. Enligt den landinformation som Migrationsverket redogjort fr ovan
och som bedms vara aktuell i ditt rende anses frhllandena i libanesiska
fngelser frvisso vara dliga men inte av sdan beskaffenhet att de
generellt bedms utgra brott mot artikel 3 i lag (1994:1219) om den
de grundlggande friheterna enligt vilken ingen fr utsttas fr tortyr eller
omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.
I frga gllande huruvida du riskerar hllas fngen i allmnt fngelse i
Libanon under oproportionerligt lng tid gr Migrationsverket fljande
bedmning.
Sveriges ambassads i Damaskus frtroendeadvokat har uppgett att rttsliga
1 3 / 1 6
Beteckning
9862420
frfaranden i Libanon frvisso kan ta flera r men att det i allmnhet
fungerar p s vis att den dmdes advokat kommer verens med domaren
om tid fr ny rttegng. Rttsliga frberedelser och frarbeten grs av
advokaten innan den dmde verlmnar sig sjlv s att vntetiden infor ny
rttegng hlls s kort som mjligt. Om advokaten lyckas presentera fallet
fr behrig domstol samt frhandlar om villkoren fr en eventuell frigivning
p ett skickligt stt r det sannolikt att rttegngen kan brja veckan efter
det frivilliga verlmnandet. Svida den dmdes advokat r vl frberedd
och lyckas visa fr rtten att den dmde r oskyldig kan dock dom avkunnas
efter enbart en enda dag, varmed den dmde skulle behva stanna kvar i
fngelse under en relativt kort tidsperiod.
Ditt offentliga bitrde har anfrt att Sveriges ambassad i Damaskus
sknmlar en planering som innebr att du inte skulle behva vistas i
fngelse mer n en vecka, att denna mluppfyllelse r osannolik och att den
r beroende av att du har rd att redan nu anlita en advokat, att denne r
skicklig och kan frhandla med domstol om villkor fr eventuell frigivning
samt att domstolen avkunnar dom redan en dag efter rttegngens
avslutande. Risken r istllet stor att du tvingas vistas lng tid i libanesiskt
fngelse. Det anfrs ven att bristen p kompetenta domare r ett allvarligt
problem i Libanon vilket leder till frsmrad kvalitet avseende rttsskipning
och frseningar i rttsprocessen. Sanna Amin Harb och Ghasan Fawzi Mari,
advokater i Libanon, bekrftar i sina skrivelser den uppfattning som bitrdet
har avseende domstolamas lnga handlggningstider. Vidare anfr bitrdet
att Migrationsverket ska ta stllning till hur lng tid det kan tnkas ta fr dig
att p det stt som ambassaden angivit samordna alla insatser i Libanon s
att det skulle kunna meddelas dom "en dag efter rttegngens avslutande"
samt att det i rendet saknas utredning om sdan tidstgng.
Avseende beropandet att Migrationsverket har att ta stllning till om ett
tillflligt uppehllstillstnd enligt 5 kap. 15 utlnningslagen ska meddelas
kan konstateras att detta lagrum inte r applicerbart i ditt rende.
Migrationsverket konstaterar vidare att du har vistats i Sverige sedan r
2003, du har knt till din dom sedan r 2007 vilket gr att du fr anses ha
haft lng tid p dig svl i tid som ekonomiskt att planera infr en eventuell
framtida ny rttegng i Libanon. Betrffande argumentet att det inte kan
krvas av dig att du innan lagakraftvunnen dom om utvisning frn Sverige
ska vidta tgrder genom advokat i Libanon konstaterar verket att detta r
upp till dig att avgra. I detta sammanhang noterar verket dock att du i
Sverige hade ett lagakraftvunnet avlgsnandebeslut i cirka tre r mellan
2007 och 2011 utan att d vidta ngra tgrder genom advokat i Libanon.
Migrationsverket gr bedmningen att frhllandena i ditt rende inte r
sdana att det finns grundad anledning att anta att du vid ett tervndande
till Libanon skulle lpa risk att straffas med dden eller utsttas fr
kroppsstraff, tortyr eller annan omnsklig eller frnedrande behandling eller
bestraffning i enlighet med 4 kap. 2 frsta stycket frsta punkten frsta
Dokumenlid: 23271998
14/ 16
Beteckning
9862420
ledet. I Libanon freligger ingen vpnad konflikt eller andra svra
motsttningar i utlnningslagens mening varfr du inte r skyddsbehvandc
med utgngspunkt i sdana frhllanden. Mot bakgrund av vad som hr
sagts finner verket att du inte r att betrakta som alternativt eller vrig
skyddsbehvande och drmed inte kan beviljas alternativ eller vrig
skyddsstatusfrklaring.
Eftersom du inte bedmts vara flykting, alternativt eller vrig
skyddsbehvande kan du inte beviljas permanent uppehllstillstnd med
std av 5 kap. l utlnningslagen,
Synnerligen mmande omstndigheter
En utlnning kan enligt 5 kap. 6 utlnningslagen f uppehllstillstnd i
Sverige av synnerligen mmande omstndigheter. Enligt frarbetena (prop.
2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara frga om situationer som ej
omfattas av ngon av huvudgrunderna fr uppehllstillstnd. Begreppet
synnerligen mmande omstndigheter ska markera att det rr sig om en
undantagsbestmmelse. En sammantagen bedmning grs av utlnningens
personliga frhllanden, framfr allt utlnningens hlsotillstnd, anpassning
till Sverige och situation i hemlandet.
Inget har framkommit i rendet avseende din hlsa som kan ligga till grund
fr uppehllstillstnd. Du har vistats legalt i Sverige i cirka fem r.
Avseende din situation i Libanon har du din maka och dina barn dr.
Vid en sammantagen bedmning av dina personliga frhllanden finner
Migrationsverket att omstndigheterna inte r att betrakta som synnerligen
mmande. Du kan drfr inte beviljas uppehllstillstnd med std av 5 kap.
6 utlnningslagen.
Utvisning
Mot bakgrund av att Migrationsverket har bedmt att det inte finns grund
att bevilja dig uppehlls- eller arbetstillstnd, avsls din anskan och du ska
utvisas frn Sverige med std av 8 kap. 7 utlnningslagen.
Verkstllighet
En utlnning som meddelats ett avvisnings- eller utvisningsbeslut frvntas
flja det och lmna landet frivilligt. Det r fr nrvarande mjligt att resa t i ll
Libanon. Ngra generella verkstllighetshinder dit freligger sledes inte.
Drfr fr du en tidsfrist fr frivillig avresa
Enligt 8 kap. 18 a utlnningslagen ska ett beslut om avvisning eller
utvisning innehlla en tidsfrist inom vilken utlnningen frivilligt ska lmna
landet. Tidsfristen r tv veckor om utlnningen avvisas och fyra veckor om
15/ 16
Beteckning
9862420
utlnningen utvisas. Om det finns srskilda skl kan tidsfristen bli lngre.
' . . /
'/toiu ILX/JL^*^^ ' - / . ,.:-/
Terhi Hakala ' Bjrn Errkssin
v
. -
Beslutsfattare Fredragande
Kopia till
Jan Axelsson
Mottagningsenheten i Malm
Dokumentin 23271998
1 6 / 1 6
Beteckning
9862420
verklagande
Du kan verklaga detta beslut hos Frvaltningsrtten i Malm,
Migrationsdomstolen. Ditt verklagande ska vara skriftligt och mste ha
kommit in till Migrationsverket inom tre veckor frn den dag d du fick del
av beslutet.
S hr gr du
- Skriv vilket beslut du verklagar och hur du vill ha det ndrat.
- Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer.
- Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjlper dig
att verklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i s fall skicka
med en fullmakt.
- Skicka verklagandet till Migrationsverket, Asylprvningscnhet 3 i
Malm, Box 3147, 200 22 Malm.
Migrationsverket verlmnar verklagandet till Migrationsdomstolen om
verket inte ndrar beslutet s som du vill.
B i l a g a 2
S V E R I G E S D O M S T O L A R
HUR MAN VERKLAGAR - MIGRATIONSAAL
o
Q
<N
O
ro
D en som vill verklaga mi g ra ti onsdomstol ens
dom/besl ut ska skriva till Ka mma rrtten i
S tockholm, M i grati onsverdomstol en.
Skrivelsen ska dock skickas eller lmnas
till frvaltningsrtten, migrationsdomsto-
len.
verklagandet ska ha kommit in till frvalt-
ni ng ssrtten inom tre veckor frn den da g
domen/besl utet meddel a des. O m do-
men/besl utet i nte ha r meddel a ts vi d mundi g
frhandling och det i nte heller vid en sda n
frha ndl i ng ha r ti l l knna getts nr do-
men/besl utet kommer a tt meddel a s, ska dock
verkl agande frn utl nni ng en ha kommit i n
i nom tre veckor frn den da g d ha n eller hon
fick del av domen/beslutet.
O m si sta dagen fr verkl a g a nde i nfa l l er p
l rda g, snda g eller a nna n allmn helgdag,
mi dsomma ra fton, jul a fton eller nyrsa fton
rcker det a tt skri vel sen kommer i n nsta va r-
dag.
D om/besl ut om frva r verklagas p samma
stt. E tt sda nt beslut fr verklagas uta n sam-
ba nd med rendet i vrigt. verkl a ga ndet r
i nte beg rnsa t till viss tid.
Prvningstillstnd
Fr a tt ett verkl a g a nde ska kunna ta s upp ti l l
prvni ng i ka mma rrtten fordra s a tt prv-
ningstillstnd meddel a s. Prvni ng sti l l stnd
meddel a s om det r av vi kt fr l edni ng av
rttsti l l mpni ng en a tt verkl a g a ndet prva s el -
l er det a nna rs fi nns synnerliga skl a tt prva
verkl a g a ndet.
O m frva l tni ng srtten besl uta t om frva r i a n-
na t fall n efter verklagande a v frva rsfrg a n
krvs i nte prvni ngsti l l stnd vid verkl agandet
ti l l ka mma rrtten.
O m prvni ngsti l l stnd i nte meddel a s i ett ml
dr sda nt krvs str frva l tni ng srttens
dom/besl ut besl ut fa st. D et r drfr viktigt a tt
det kl a rt och tydligt fra mg r av verkl agandet
till kammarrtten va rfr man anser att prv-
ni ngsti l l stnd br meddelas.
Skrivelsen med verklagande ska innehlla
1.
2.
3.
den kl a g a ndes na mn, personnummer, yrke,
posta dress och tel efonnummer. D essutom
ska a dress och tel efonnummer ti l l a rbets-
pl a tsen och eventuel l a nna n pl a ts dr kla-
ganden kan ns fr delgivning lmnas om
dessa uppg i fter i nte ti di g a re uppg etts i m-
l et. O m ng on person- eller a dressuppg i ft
ndra s r det viktigt a tt a nml a n sna ra st
grs till ka mma rrtten,
den dom/besl ut som verklagas med upp-
g i ft om frva l tni ng srttens na mn, ml-
nummer sa mt da g en fr besl utet,
de skl som kl a g a nden anger ti l l std fr en
beg ra n om prvni ngsti l l stnd,
4. den ndri ng av frva l tni ng srttens
dom/besl ut som klaganden vill f till stnd,
5. de bevis som kl a ga nden vill beropa och
va d ha n/hon vill styrka med va rje srski l t
bevis.
S kri vel sen ska vara underteckna d a v kl a g a nden
eller ha ns ombud. A dressen till frvaltningsrt-
ten, mi g ra ti onsdomstol en fra mg r a v do-
men/besl utet. O m kl a g a nden a nl i ta r ombud
ska denne snda i n ful l ma kt i original sa mt
uppg e si tt na mn, a dress och tel efonnummer.
www.domstol.se
B i l a g a 3
Si da l (2)
FRVALTNINGSRTTEN
I MALM DOMSB ILAGA Ml nr UM 3428-12
Dok.Id 76340
Ski l ja kti g meni ng a v ordfra nden Ma rti n Al tenha mma r
Ja g i nstmmer i ma jori tetens bedmni ng ti l l och med frsta stycket p si da n
sex. Drefter g r ja g fl ja nde bedmni ng .
I ml et r ostri di g t a tt Al -Sa mrout vi d ett tervnda nde t i l l Li ba non ri skera r
ett l ng t fng el sestra ff p ca 15-20 r.
Av den l a ndi nforma ti on som fi nns ti l l g ng l i g i ml et fra mkommer bl a nd
a nna t fl ja nde. Frhl l a ndena i hkten och fng el ser r hrda och i vi ssa fa l l ,
ssom i det centra l a fng el set i Roumi eh, l i vshota nde. Fng el serna r ver-
bel a g da och de sa ni tra frhl l a ndena r mycket dl i g a . Interner ha r vi d ett
fl erta l t i l l fl l en g jort uppror mot vi l l koren i fng el serna . I a pri l 2011 dda des
tv fng a r i Roumi eh i sa mba nd med ett fyra da g a r l ng t uppror. I Roumi eh
frvrra des frhl l a ndena a v uppl oppet, vi l ket l edde t i l l a tt va re si g a vl opp
el l er centra l l uftkondi ti oneri ng fung era de. De fl esta fng el ser sa kna r a de-
kva ta sa ni tra a nl g g ni ng a r, venti l a ti on och l jus och tempera turerna g r i nte
a l l ti d a tt reg l era . Fng a rna ha r i nte a l l ti d ti l l g ng t i l l dri cksva tten. Mng a
fng el ser r vl di g t fukti g a och vi ssa , ssom Za hl es fng el se fr mn, t i l l -
ha nda hl l er i nte sng a r fr de i nta g na . Fretrda re fr myndi g heterna upp-
g a v sjl va a tt de fr reg el bundna kl a g oml om a tt fng a rna i nte ha r ti l l g ng
ti l l g rundl g g a nde och a kut medi ci nsk vrd. Enl i g t en fri vi l l i g org a ni sa ti on
dog 27 fng a r under 2009 frmst p g rund a v a tt de i nte erhl l ndvndi g
medi ci nsk beha ndl i ng . Myndi g heterna r medvetna om probl emet med ver-
bel g g ni ng och sger si g frbereda en l a g om a l terna ti va stra ff. Reg eri ng en
ha r ven besl uta t a tt byg g a ut a nta l et fng el ser i l a ndet. Se UD, Mnskliga
rttigheter i Libanon 2011, s. 6 och Li fos 27776 s. 5-6.
B ox 4522 Ka l endeg a ta n 6 040-3 53 500 040-972490 mnda g - freda g
203 20 Ma l m E-post: forva l tni ng sra tteni ma l mo@dom.se 08:00-16:00
Sida 2
FRVALTNINGSRTTEN UM 3428-12
I MALM
Mot bakgrund av vad som har framkommit om frhllandena i libanesiska
fngelser och med beaktande av den lnga tid som Al-Samrout riskerar att fa
tillbringa dr, menar jag att det finns grundad anledni ng att anta att han vid
ett tervndande kommer att utsttas fr sdan omnsklig eller frnedrande
behandling som avses i 4 kap. 2 utlnningslagen.
verrstad i denna del vi ll jag dock framhlla att det ven finns synnerlig
anledning att anta att han gjort sig skyldig t i l l ett sdant grovt brott som
avses i 4 kap. 2 c utlnningslagen och att Al-Samrout drmed r utesluten
frn att anses som alternativt skyddsbehvande. Han kan drfr inte beviljas
uppehllstillstnd p denna grund.
Enligt min mening finns det dock ett bestende verkstllighetshinder mot att
utvisa Al-Samrout t i l l Libanon eftersom han dr lper risk att utsttas fr
omnsklig eller frnedrande behandling. Han ska drfr beviljas permanent
uppehllstillstnd med std av 5 kap. 6 utlnningslagen.

Morddömd Arab Får Upppehållstillstånd

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Morddömd Arab Får Upppehållstillstånd

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sida 1(19)

KAMMARRTTEN FlOA/f M l nr UM 1668-13

You might also like