Sveriges Historia

Sveriges historia
PDF skapad med hjlp av det ppna kllkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ fr mer information.
PDF generated at: Mon, 12 Aug 2013 13:29:28 UTC
Innehll
Artiklar
Sveriges historia
Sverige under vikingatiden
28
Folkungatiden
30
Sverige under ldre medeltiden
36
Sverige under Kalmarunionens tid
40
ldre vasatiden
50
Stormaktstiden
56
Frihetstiden
64
Gustavianska tiden
69
Referenser
Artikelkllor och frfattare
73
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
74
Artikellicenser
Licens
76
Sveriges historia
Sveriges historia
Den hr artikeln handlar om landet Sveriges historia i allmnhet. Fr andra betydelser, se Sveriges historia
(olika betydelser).
Sveriges historia
Denna artikel ingr i en artikelserie

Tidsaxel
Frhistorien (c:a 12000f.Kr.1050e.Kr.)

ldre medeltiden (10501250)
Folkungatiden (12501389)
Kalmarunionen (13971520)
ldre vasatiden (15211611)
Stormaktstiden (16111721)
Frihetstiden (17191772)
Gustavianska tiden (17721809)
Union och ny konstitution (18091866)
Industrialiseringen (18661905)
1900-talets brjan (19051914)
Frsta vrldskriget (19141918)
Mellankrigstiden (19181939)
Andra vrldskriget (19391945)
Efterkrigstiden (19451967)
Slutet av kalla kriget (19681991)
Nutiden (1991)
mnen
Regenter Statsministrar
Krig Freder
Militrhistoria Ekonomiskhistoria Vetenskapshistoria
Sverige-portalen
Sveriges historia r beskrivningen av Sverige i det frflutna, och av det som innan statsbildning p medeltiden
skulle komma att bli Sverige. Det omrde som idag utgr sdra Sverige var sannolikt bebott i de perioder under
senaste istiden nr landisen inte tckte hela omrdet. Historiska kronologier inleds dock vanligen med bosttningen
av Skandinavien nr isen drog sig tillbaka fr gott, vilket tog sin brjan fr omkring 13000 r sedan. Landet bosattes
frst sderifrn via vad som idag r Danmark, senare ven frn andra vderstreck, och hela dagens Sverige var
befolkat ngra tusental r senare. En stor frndring intrffade nr den jordbrukande trattbgarkulturen inflyttade
med brjan fr cirka 6200 r sedan, liksom med bronslderns och jrnlderns intrde.
Sveriges historia
Namnen Svearike (Sworice) och svitjod ("sveafolket") frekommer frsta gngen i det anglosaxiska Beowulfkvdet
(i en handskrift bevarad frn 1000-talet)[1], och frmodas ursprungligen ha anvnts som benmning p en
statsbildning av oknd storlek med centrum i Gamla Uppsala, styrd av svear (folkgrupp troligen frsta gngen
omnmnd i skrift av den romerske historikern Tacitus r 98 e.Kr. som "svioner").
Territorium
Sverige p 1100-talet, fre infrlivningen av Finland under

1200-talet.
Sveriges historiska landsdelar (gra grnser). Olika

expansionssteg har olika nyanser. De ljusaste
omrdena visar Sveriges ungefrliga utstrckning
p 1300-talet. Den nuvarande riksgrnsen mot
Finland r vit.)
Strax innan och under ldre medeltid var landskapen i Mlardalen och runt Vttern oftast enade under samma kung,
men Sverige blir inte en stabil statsbildning frrn p 1200-talet. Sverige under ldre medeltid bestod av flera lst
sammanhngande omrden, som under 1000-talet hade utvecklat gemensam militrorganisation (ledungen) efter
danskt mnster.
En svensk kolonisering av Finlands kustomrden inleddes senast p 1250-talet, och efter freden med Novgorod 1323
tillhrde vstra Karelen Sverige. sterlands rstberttigade deltog i valen av svenska kungar frn 1362. Gutar var
redan innan medeltiden oberoende i frbund med svear, och under svensk kung en period p 1300-talet, fram till att
ett trehundrarigt danskt styre inleddes 1361. r 1331 accepterade dvarande Hlsingland (inklusive dagens
Medelpad och ngermanland) kungens beskattning, norra Norrlands kustlandskap brjade koloniseras p 1300-talet,
och Lappland p 1600-talet. S sent som p 1490-talet hvdade Ryssland rtt ver marken norr om Bjurklubb i
dagens Skellefte.[]
Under 1400-talet ingick Sverige i Kalmarunionen, ven om landet stundom hade en egen kung eller styrdes av
riksfrestndare. Under frsta delen av 1500-talet frigjorde sig landet slutligen frn unionen.
Under stormaktstiden p 1600-talet expanderade Sverige. Mnga av de omrden som ervrades gick sedermera
frlorade under 1700-talet, som Kexholms ln, Ingermanland, Estland och Livland till ryssarna, Bremen-Verden till
Hannover. Dessutom frlorades ven det sedan medeltiden svenska Viborgs ln till Ryssland. Emellertid har
Jmtland och Hrjedalen, samt Gotland, Skne, Blekinge, Halland och Bohusln, varit under svenskt styre sedan
mitten av 1600-talet.
Sveriges historia
Under den tidiga delen av 1800-talet lmnade slutligen ven Finland och land, samt de vriga omrdena utanfr
Skandinaviska halvn det gemensamma riket. 1814 tvingades Norge in i en personalunion som upplstes 1905.
Sedan 1815 har Sverige haft fred, med en neutral utrikespolitik bde under fred och krig.[2]
Sveriges frhistoria
Bosttningar under ldre

stenlder.
Fasta bosttningar under

senmedeltid.
Bondekultur (ljusgrnt) under

yngre stenlder.
Bosttningar under bronsldern.
Fasta bosttningar (bondekultur)

under yngre jrnlder
(folkvandrings-, vendel- och
vikingatid).
Sveriges historia
Sveriges frhistoria startade nr de frsta mnniskorna kom till Sverige, vilket

skedde fr ungefr 14000 r sedan. Den frhistoriska tiden anses sluta efter
vikingatiden runt 1050 e.Kr.[3]
Stenlder
Paleolitikum (1300010000 f.Kr.)
Sverige var under paleolitikum (ldre stenlder) helt eller delvis tckt av is, och
ven om det r troligt att det under de perioder nr landisen tillflligt drog sig
tillbaka fanns mnniskor i sdra Sverige, har inte detta kunnat bevisas. De frsta
bevisade mnniskorna i Sverige hade bosttningar nra Malm och r frn den
Ancylussjn omkring 7500 f. Kr. De
tid d isen brjade smlta bort fr ungefr 14000 r sedan,[4] och tros tillhra
sista resterna av inlandsisen syns i
brommekulturen. Dessa mnniskor invandrade frn de omrden i Europa som
vitt.
inte var istckta. Lmningar frn senpaleolitikum, frmst i Skne, finns bevarade.
Vanligt frekommande djur under denna tid var bland andra ren, varg och hare,
samt ett antal arter som p grund av klimatfrndringarna och nerskjutning utrotades innan mesolitikum tog start,
ssom ullhrig noshrning, mammut och jttehjort. I och med att dessa arter dog ut ndrades levnadsstten fr
invnarna i Sverige under mesolitikum, eftersom dessa arter var viktiga fr den paleolitiska kulturen.
Mesolitikum (100004000 f.Kr.)
Eftersom flera av de under paleolitikum viktiga matdjuren dog ut, var Sveriges invnare under mesolitikum
(mellanstenlder) tvungna att frlita sig till jakt av smvilt och fiske, vilket r en av anledningarna till att tiden ven
kallas jgarstenlder. Stora delar av Sverige var under vatten eller is, och enbart omrden ver 75 meter hga var
drfr ovan ytan under den hr tiden. P grund av havets utbredning och tundradjurens utdende var de marina
resurserna av stor betydelse fr de mesolitiska kulturerna. Sjar som Vnern och Vttern r smltvattensamlingar
som har motsvarigheter i de stora sjarna i Nordamerika, och rullstenssar har bildats genom isens smltning.
Frn denna tid finns de ldsta belggen fr boplatser i Norrland: Aareavaara och Kangos i Pajala kommun och
Dumpokjauratj i Arjeplogs kommun (900010700 r sedan). De verkar ha nyttjats av renjgare som levde nra
inlandsisens kant och som tros ha kommit dit frn norr.[5][6][7]
Sveriges historia
Neolitikum (40001700 f.Kr.)

Under frsta delen av neolitikum (bondestenlder, yngre stenlder)
vandrade en ny folkgrupp in i sdra Sverige, den s kallade
trattbgarkulturen, som frsrjde sig p jordbruk och tamboskap som
nringsresurs, framfrallt genom odlandet av sd och boskapssktsel.
Den ldre jgar-samlarkultur som redan bodde i omrdet fick leva sida
vid sida med bnderna under ungefr tusen r, men trngdes slutligen
undan. DNA visar att folkgruppen svenskar hrstammar frn de
invandrade bnderna snarare n frn jgarna. Bnderna hade rtter i
Anatolien i nuvarande Turkiet, och hade spritt sig ver stora delar av
Europa.[8]
Perioden delas upp i tre perioder, tidigneolitikum, mellanneolitikum
och senneolitikum. Under tidigneolitikum, som pgick mellan 3950
f.Kr. till 3300 f.Kr., vergick befolkningen ifrn att best av
jgare-samlare till att best av bnder. Nya strukturer uppstod i
Btyxa frn Nrke.
samhllet eller fick en ny innebrd, ssom revir och stamterritorier.
Mellanneolitikum kallas vanligen den tid d den gropkeramiska
kulturen r utbredd, ungefr frn 3300 f.Kr. till 2350 f.Kr. Perioden
delas upp i tv underperioder. Under den frsta delen frekom ven
yngre trattbgarkulturen, vars ldre del infll under tidigneolitikum.
Den andra underperioden r samtida med stridsyxekulturen.
Gropkeramiken r under perioden utbredd frmst p Gotland men med
inslag p den svenska stkusten, och huvudsakligen livnrde man sig
p bondenringar samt resurser frn havet. Senneolitikums slutfas frn
2300 f.kr. kallas ibland kopparstenldern (kalkolitikom), drfr att
enstaka kopparfreml brjar importeras. Eftersom perioden i norra
Hagadsen p Orust en av hundratalet liknande
Europa kulturellt liknar vriga stenldern betraktas detta som del av
gnggrifter som terfunnits i Sverige.
senneolitikum, medan kalkolitikum r en separat period i sydeuropeisk
arkeologi. Hierarkier blir emellertid allt mer tydliga i det arkeologiska materialet. Detta har bland annat synts i den
blandning av stora och sm hus som kunde finnas i samhllena.[9]
Under perioden uppfrdes ett antal megalitiska monument, ssom dsar, gnggrifter och hllkistor.
Vrldens ldsta skida, kalvtrskskidan, har hittats i byn Kalvtrsk sydvst om Skellefte i Vsterbotten, och r
daterad till 3200 f.Kr.[10]
Bronslder (1700500 f.Kr.)
Sveriges historia
Under bronsldern kade den internationella handeln markant, vilket

kan ha varit p grund av hstens domesticering. Detta kan ha lett till att
tenn brjade hmtas frn England. Denna frenades med inhemsk
koppar till brons, som var rmaterialet fr redskap och vapen.[11]
ldre bronslder (17001100 f.Kr.)
Under brjan av den ldre bronsldern ndde den s kallade
hggravskulturen till Sverige, dr man begravdes i stora storhgar (i
Ristningshllar frn Kiviksgraven, en gravplats
Skne och Smland) eller gravrsen.[12] Den tog ven med sig nya
frn Bronsldern.
hstdragna vagnar och stridsvagnar.[][] Handeln tillsammans med de
nya bronsvapen gjorde hvdingarna mycket mktiga, vilket kan ses p dessas storhgar, dribland "Kungagraven i
Kivik". Frmst importerade man metall och salt, och exporterade brnsten.[13] Frutom hstarna var skeppen mycket
viktiga i Sverige, vilket kan ses p hllristningar och liknande.[]
Yngre bronslder (1100500 f.Kr.)
Under den yngre bronsldern brjade maktskiftningar ske vid Medelhavet, dr grekerna bland andra utrustade
soldater med vapen av jrn istllet fr av brons. Romarna utrustade dock officerarna med bronsvapen, men inte
fotsoldaterna. Detta ledde till ett maktskifte, vilket ledde till brustna handelsfrbindelser. I samband med detta ndde
Urnefltskulturen till Centraleuropa. I Sverige bestod dock bronsldern, och storhgar fortsattes att byggas i Skne
och Smland. Efter ett antal klimatfrndringar mellan 850 f.Kr. och 500 f.Kr. tog bronsldern slut ven i Sverige,
och jrn anvndes istllet fr brons samtidigt som storhgar slutade att tillverkas.
Jrnlder (550 f.Kr.1050 e.Kr.)

Under jrnldern kunde inhemsk metall framstllas, vilket gjorde att jrnverktyg
(till skillnad frn tidigare bronsfreml) inte bara var frbehllet eliten. Under
periodens brjan brjade nya samhllsstrukturer bildas. Istllet fr storhgar
begravdes man i urnegravar, antagligen p grund av att hvdingarnas makt
minskade. Under den frsta delen av jrnldern var det ungefr lika kallt som det
r idag, vilket ledde till fattigdom och utvandringar. Frn jrnldern finns de
ldsta bevarade sagorna och notiserna i europeiska skrifter om Sverige, vilket gr
att man kan f betydligt bttre beskrivning av jrnldern n av tidigare epoker.
Jrnldern delas in i ldre jrnlder (i sin tur bestende av frromersk och
romersk jrnlder) respekte yngre jrnlder (folkvandringstid, vendeltid och
vikingatid).
Frromersk jrnlder (5001 f.Kr.)
Olika saker tyder p att Sverige under den frromerska jrnldern var relativt
isolerat frn omvrlden, ngot som ndrades s smtt under slutet av perioden, d
man emellant finner guldfynd frn perioden vilket kan tyda p terupptagna
handelsfrbindelser med kontinenten. Det vanligaste byggnadsmnstret var
ensamliggande hus.[14] Det finns f fynd av keramik frn perioden, och de som
nd finns r i stort sett samma keramik som gjordes under bronsldern, frutom
att krlen var ngot finare rabbade, ven om det mot slutet av perioden vergr
till frtjockade, facetterade krl. Den strsta frndringen gentemot bronsldern
r att man brnner krlen i gropar, vilket ger krlen en grsvart frg.[15]
Fornlmningarnas tthet ger en

indikation om den historiska
befolkningsttheten. I Mlardalen
och Bohusln finns flest
fornlmningar per ytenhet.
Sveriges historia
Mot slutet av perioden brjade ven den samiska kulturen ta form. Ett samiskt ursprk utvecklades under perioden,
frmodligen ur ett samisk-finskt ursprk, som i sin tur hrrr frn ett finsk-ugriskt ursprk. Fornsamiskan har sedan
delat upp sig i flera samiska sprk.[]
r 0 hade Sverige omkring 200000 invnare.[][16]
Romersk jrnlder (1375 e.Kr.)
Det romerska rikets expansion och germanstammarnas spridning gjorde att kontakterna kade vsentligt de nrmaste
rhundradena efter Kristus. Bland annat snde romarna expeditioner till norr och i sin 98 e.Kr. skrivna Germania,
omtalar Tacitus svioner, vilket tolkats som "svear". Tacitus berttar vidare om svionernas skepp och att allmogen
inte hade rtt att bra vapen i fredstid.[] Det ldsta btfynd i Sverige r Bjrkebten, en stockbt daterad till 100 till
200 e.Kr.[17].
Flera viktiga kulturelement kom till Sverige under denna tid, till exempel bttre redskap och jordbruk och inte minst
den ldre 24-typiga runraden, som frmodligen utvecklades ur alfabeten i stra medelhavsomrdet; mnga av de
ldsta runinskrifterna har emellertid hittats i Skandinavien, bland annat vrldens ldsta futhark p Kylverstenen frn
Gotland.
Folkvandringstiden (375550)
Folkvandringstiden brjade med att hunnerna invaderade stora delar av Europa. Man r inte sker p hur mycket folk
frn nuvarande Sverige var inblandat i den allmnna villervallan, men p grund av ett antal guldfynd som gjorts i
bland annat Gtaland frn denna tid vet man att svenskarna var inblandade till en viss del. ven i Sverige och Norge
blev det allt oroligare, vilket ledde till att ett antal fornborgar byggdes och att folk emigrerade. En handelsstad
upprttades p Helg i Mlaren. I brjan av 500-talet terupptogs vissa traditioner frn bronsldern, ssom Sknes
tradition att bygga stora kungshgar, som nu ven nr Gtaland, Svealand och Norrland.
Vendeltiden (550800)
Vendeltiden har ftt sitt namn efter de rika btgravsfynden som gjorts
utanfr Vendels kyrka norr om Uppsala. Under vendeltiden byggdes
ansenliga rikedomar upp kring Gamla Uppsala, frmodligen med
pengar frn bergsbruk och handel. Skeppen blev allt viktigare och
hstarna frn vendeltidens Sverige omtalades som srskilt bra.
Btgravarna blir ett allt vanligare gravskick och gravhgarna blir
mindre och mindre. Btgravarna visar liksom skeppssttningar (som
frekommit sedan bronsldern men blir betydligt vanligare under
vendeltid och vikinagtid) att sjvgarna var viktiga. Btgravarna frn
vendeltid r rika p gravfynd och de internationella kontakterna var
viktiga.
Hjlm frn btgrav i Vendel i Uppland.
Urnordiska, eller nordgermanska, var det sprk som talades i Norden

under yngre romerska jrnldern, folkvandringstiden och vendeltiden
(ca 150800 e.Kr). I den urnordiska periodens slutskede (ca 600800
e.Kr.) frndrades sprket mycket snabbt, och fornnordiskan
uppstod.[18] Vid samma tidpunkt erstts den 24-typiga runraden med
den 16-typiga i hela Skandinavien, vilket tyder p nra samarbete
mellan kungar.[kllabehvs]
De svenska ortnamnsndelserna -hem, -land, -landa, -lsa och -lv hrrr vanligen frn folkvandringstid eller andra
delar av jrnldern.
Sveriges historia
Vikingatiden (8001050)
Det finns i stort sett inga svenska skrifter frn vikingatiden om
perioden, frutom runinskrifterna, utan det som finns r antingen
utlndskt eller frn en senare tid. En stor mngd information har
kommit frn en biografi ver den frsta missionren Ansgar
(801865), utlndska krnikor om vikingatgen, nordisk och brittisk
sagalitteratur, samt nutida arkeologisk forskning.
Skandinaverna kallades nordmn och varjager (av nordiskans vring,
edsvuren), och svealndska vikingar fr ruser, av samtida europeiska
Vikingarnas resor under 800-1000-talen.
frfattare som mtte dem.[19] Namnet ruser hrrr enligt vissa
[20]
forskare
frn folklandet Roden, idag Roslagen, och r beslktat med
finskans ruotsi och estniskans rootsi, som idag betyder 'Sverige'. Till skillnad frn vriga nordmn reste ruser ofta
sterut. De grundade Kievriket, gav upphov till Rurikdynastin som hrskade i Ryssland till 1598, och tog vrvning
som edsvurna krigare i den bysantinske kejsarens vringagarde. Ingvarstget var ett svenskt vikingatg i sterled
under ren 10361041, som ska ha besttt av 3000 man, och ndde Kaspiska havet och Svarta havet, men f
verlevde.
Det fanns till en brjan ett flertal mindre bygder och folkland som tillsammans bildade ett landskap. I dem hlls
makten dels av folket p ting, dels av lokala stormn bda som instanser fr rttsskipning. D Sveriges samling till
en enhetlig stat sannolikt inte blivit fullstndigt genomfrd frrn under medeltiden kan Sveriges historia i
betydelsen svenska statens och svenska statsmaktens frst sgas brja d.
En rad sagokungar finns omnmnda i senare sagalitteratur, men endast de sveakungar som nmns i samband med
missionren Ansgar, exempelvis Bjrn, som bjd honom till Birka, anses bekrftade i en trovrdig klla. Kungens
makt var mycket svag, och det var bara vid krigfring som han hade ngon egentlig makt, som att uppbda ledungen
(som tillkom p 1000-talet), samt att s lnge hedendomen varade skta Uppsalatemplet. Det fanns till en brjan
ingen kunglig riksregering. Riket var i sjlva verket bara ett av kungens person sammanhllet frbund av autonoma
menigheter, som under ledning av lagmn sjlva p tingen sktte sina angelgenheter. Allt eftersom hjde sig
storbnder, vilkas rikedom allt kade i och med vikingatgen, och samhllet genomlevde en tilltagande social
stratifiering. Under 1000-talet brjade den lokala indelningen i hrader och hundare. Vikingatida stadsliknande
bebyggelse i Norden (fasta handelsplatser) fanns till exempel i danska Uppkra, som senare flyttades till Lund, samt
Kping p land, Birka och Gamla Uppsala i Svealand, och Paviken p Gotland. Stder grundades i Norden vid
slutet av 900-talet, till exempel i Lund, Sigtuna och Skara.
Vikingatida tempelbyggnader fanns i Uppkra och Uppsala. Asatro var srskilt utbredd bland de hrskande tterna,
och annan folktro bland vriga befolkningen. Missionren Ansgar grundade en kristen frsamling i Birka r 829, och
byggde ett kapell, men inga spr fanns kvar av missionen r 936. Sveriges kristnande inleddes tidigt i Vstergtland,
Skne och Jmtland. En kristen begravningsplats som anlades p slutet av 800-talet har terfunnits i Varnhem, dr
den ldsta knda svenska stenkyrkan utanfr Skne restes senast r 1040 och kristendomen blev varaktig.[21]
Den frste sveakung som bekrftas av samtida kllor r Erik Segersll, som kan ha varit den frste som regerade
ver bde svear och gter.[22] Han regerade frn omkring r 970 och dog r 995,[23] och grundade staden Sigtuna
omkring r 980. Drefter regerade Eriks son, Olof Sktkonung, som var en vald kung ver svear och gtar, och var
den frste sveakungen som enligt samtida kllor lt dpa sig och sedan frblev kristen. Han lt prgla de ldsta
bevarade svenska mynten.
Den ldsta bevarade nordiska rttskllan r sannolikt Forsaringen frn Hlsingland, av de flesta forskare daterad till
900-talet,[24] av andra medeltid[25].
Det fornnordiska sprket delar vid tidig vikingatid upp sig i vstnordiska, stnordiska, och forngutniska.
stnordiskan kan studeras i runsvenska och rundanska kllor, som vid slutet av vikingatiden brjade uppvisa sm
Sveriges historia
skillnader.[18]
r 1000 hade Sverige omkring 400000 invnare.[][16]
Medeltiden (10501520)
Den ldre medeltiden brjade med stenarkitektur och med att Emund den gamle
blir svensk kung, och avslutades med Erik Erikssons dd. Det latinska alfabetet
undantrngde successivt runskriften och olika urkunder brjade frfattas. Sverige
hade inte ftt ngra tydliga grnser n, frutom den mot Danmark. 1101 skall det
s kallade Trekungamtet dr en norsk, en svensk och en dansk kung slt fred, ha
intrffat, ngot som dock r oskert. Emund den gamles eftertrdare Stenkil blev
stamfar fr stenkilska tten. Efter att denna dtt ut fljde en maktkamp mellan
den sverkerska och erikska tten som pgick till de bda ttena dog ut 1282
respektive 1250. Den erikska ttens stamfader, Erik den helige, dyrkades
sedermera som Stockholms skyddshelgon och hade en egen hgtidsdag. Idag har
han bland annat gett namn till Sankt Eriksgatan.
Sveriges utbredning i Skandinavien

p 13301350-talen markeras med
violett frg.
Sveriges kristnande hade brjat i Gtaland. Svearnas slutliga kristnande skedde

genom att makten i Uppsala konverterade. Uppsala tempel tros ha brnts och
rivits omkring r 1087 p order av kung Inge den ldre, som avskaffade blotriten och pbjd att alla svear skulle
kristnas. Tingsbeslut togs i olika delar av landet om frbud mot hednisk kult, pbjudande av kristen sed, rtt och rit,
samt pbud om kyrkbygge. Landet delades in i stift (baserade p de gamla lagsagorna) och socknar, tionde infrdes,
samtidigt som kloster byggdes.
Nu frekom ansatser till en kunglig frvaltning, bland annat i form av ett kungligt rd. Trlar brjade successivt
frsvinna, och frbjds slutligen av kung Magnus Eriksson p 1300-talet. Storbnderna brjade under 1100-talet sl
ihop sig till en aristokratisk krigarklass. Storbnderna hade landbnder att arbeta t sig. Dessa blev dock aldrig
livegna likt i mnga andra lnder. Under striderna om tronen utvecklades ur storbnderna en riksaristokrati, och de
fungerade som kungens medhjlpare.
ldre Vstgtalagen r den ldsta av de till nutiden bevarade landskapslagarna, frn omkring 1280. Olaus Petri
omtalade p 1500-talet ett nu frsvunnet lagfragment, hednalagen som r ett exempel p de ldre, troligen nnu mer
lokala lagtraditioner som existerade fre landslagarnas tillkomst.[26]
Fornsvenska och forndanska hade utvecklats till distinkta stnordiska dialekter i manuskript frn 1225 och senare.[18]
Sveriges historia
10
Efter att den sista kungen i den erikska tten, Erik den lspe och halte,
dog 1250 blev hans systerson Valdemar Birgersson kung, ven om
dennes far Birger jarl var den verklige regenten till sin dd 1266.
Under perioden tilldelades yngre medlemmarna av kungaslkten olika
hertigdmen att styra ver, vilket ofta gav dem en maktbas som gjorde
det mjligt att strta kungen. Valdemar Birgersson strtades av sin
bror, Magnus Laduls, vars son Birger Magnusson i en tvist med hans
andra sner Erik och Valdemar Magnusson orsakade det som kallas
Nykpings gstabud. Birger avsattes efter att ha fngslat och ddat sina
brder. Eriks son Magnus Eriksson tog sedan ver tronen, tills Albrekt
av Mecklenburg med ett stormannaparti strtade Magnus.
Kung Magnus Laduls Sigill.
Under folkungatiden fortsatte den frndring av samhllsskicket som

tog form under den ldre medeltiden. En ny form av kunglig domsrtt
formades av Birger jarl och Magnus Laduls, och det kungliga lagstiftningsinitiativet fortsatte. Magnus Eriksson
infrde Magnus Erikssons landslag som frenade landskapen under en gemensam rttsordning. Hela riket fick delta i
kungavalet vid Mora stenar, och Sverige kunde drfr kallas valrike. Trots kungens stora makt rdde inte envlde.
Kungen fick till exempel inte infra lagar och skatter utan folklig medverkan och enligt konungaeden lovades frihet
och rttsskerhet. Folket var andra sidan genom en ed frpliktigade att visa trohet till kungen, samt att betala skatt.
Folkungatidens regenter infrde ett enhetligt skattesystem, senare kallat grundskatt. Emellertid var inte hela folket
villiga att byta skattesystem, och p vissa stllen var det tvunget att genomfras med vld, som till exempel vid
slaget vid Sparrstra 1247. Strsta motstndare var folkungarna (en upprorisk grupp, inte att blanda ihop med
folkungatten).
Under folkungatiden brjade folket delas upp i stnd. Bnder var inte lngre berttigade att ha ngon politisk makt,
vilket tillfll stormnnen. Jarlmbetet upphrde med Birger jarl, istllet uppkom marskar och drotsar. Herredagen, en
riksfrsamling av stormn, blev successivt viktigare, ven om den inte var lagstadgad fre Sknninge stadga runt
1284. Det fanns frn brjan tv stnd, vilket sedermera kom att bli fyra. Adeln grundlades 1279 vid Alsn stadga.
Omformationen av krigsvsendet spred sig till Sverige, och man ville ha ett strre rytteri. Drfr befriades alla
ridande soldater frn skatt, s kallade frlse. Bergshanteringen uppkom ven under folkungatiden, vilket gav upphov
till bergmnnen, som befann sig ngonstans mellan bnderna och borgarna. Emellertid var kungarna oroliga fr den
makt som ven stormnnen kunde tnjuta, och Magnus Eriksson frskte mot aristokratin vrna kronans och folkets
intressen, vilket ledde till hans avsttning. Hans eftertrdare Albrekt tvingades till slut ven han bort frn tronen.
I och med att Magnus Eriksson blev kung 1319 ingick Sverige och Norge en personalunion. Danmarks ln hade satts
i pant och Sverige kpte Skne och Blekinge 1332, vilka dock Valdemar Atterdag tog tillbaka 1360.
Personalunionen mellan Sverige och Norge avslutades formellt nr Hkan Magnusson blev kung i Norge. Mot
Magnus Eriksson inleddes 1356 ett uppror, och hans son Erik Magnusson blev vald till kung. Han dog dock i
digerdden 1359 och Magnus Eriksson fick tillbaka makten. Albrekt den store av Mecklenburg intog Stockholm och
Kalmar hsten 1363 fr sin sons rkning, vilken valdes till svensk kung vid Mora stenar 1364. Inbrdeskrig utbrt
varefter kung Albrekts makt begrnsades 1371. Samtidigt ingick Norge och Danmark i personalunion efter Hkan
Magnussons dd d Olof med Valdemar Attedags dotter Margareta som frmyndare tog ver tronen. Kung Albrekt
avsattes, men brjade samla trupper i Tyskland fr att ta tillbaka riket. Sverige kontaktade d Margareta, som genom
Dalaborgstraktaten ven blev regent i Sverige. Hennes son Olof avled 1387 varefter hon fick makten, och hon blev
regent i bde Danmark, Norge och Sverige. Kung Albrekt kom tillbaka med trupper frn Tyskland, och
sammandrabbades med drottning Margaretas trupper vid slaget vid sle, vilket han frlorade, arefter han fick avst
frn kronan. Erik av Pommern krntes efter drottning Margareta som regent ver Sverige, Norge och Danmark. I
Sverige krntes han den 17 juni 1397.
Sveriges historia
11
r 1397 frenades Sverige, Danmark och Norge i Kalmarunionen.
Varje rike skulle styras av sina egna lagar, men i krig skulle de fungera
som en enhet. Den nya kungen Erik av Pommern, drottning Margaretas
systerdotterson, krntes i Kalmar. Efter Eriks dd skulle unionen bara
ha en kung. Gotland stod dock under Erik av Mecklenburgs befl och
anvndes som sjrvarbas. r 1408 kptes n av Tyska orden som
hade ervrat den 1403. Efter ett danskt frsk att expandera i Holstein
och Schlesvig enades flera hansastder om en blockad ren
14261429.
Carta Marina, en karta ver skandinavien frn
tidigt 1500-tal.
Enligt Magnus Erikssons landslag skulle slottsherrarna vara infdda
svenska mn. Nr kung Erik tillsatte utlndska mn vid de svenska
slotten ledde det till uppror. r 1435 tvingades kung Erik lova att bara tillstta svenska mn vid slotten, samt att
rdet skulle f sga sin mening innan varje tillsttning. r 1439 avsattes Kung Erik i bde Sverige och Danmark. I
Sverige blev Karl Knutsson (Bonde) riksfrestndare tills Kristofer av Bayern valdes till ny kung. Karl Knutsson
blev istllet drots. I Kristofers landslag slogs fast att bara svenskar kunde anfrtros kungliga slott och vara
medlemmar i riksrdet.
De viktigaste handelsrutterna fr den

tyskdominerade Hansan.
Efter Kristofers pltsliga dd 1448 valdes Karl Knutsson (Bonde) till

ny kung i Sverige. I Danmark besteg Kristian I tronen och han krntes
ven till kung i Norge. Den svenske kungen Karl intog dock Norge och
krntes ven han till Norges kung. Kungarna mttes drefter i
Halmstad, dr man kom verens om att den ene vid den andres dd
skulle bli nsta unionskung. Karl tvingades ven ge upp Norge. Efter
ett frsk av kung Kristian att inta Sverige inleddes ett
vapenstillestnd. r 1455 inleddes kriget igen genom att kung Karls
marsk Tord Karlsson (Bonde) stormade en stad utanfr Vrnamo.
Kriget, tillsammans med en kad importtull, ledde till ett missnje med
kung Karl som flydde till Danzig. r 1458 valdes d kung Kristian till
kung ven i Sverige. Kristians son Hans kom att erknnas alla
lndernas tronfljare.
Till fljd av kade skatter brjade dock bnderna gra uppror. Under
ledning av Linkpings biskop Kettil Karlsson (Vasa) besegrades den
danske kungens kavalleri. Karl Knutsson valdes ter som kung, men
tvingades abdikera 1465 efter brk med slkten Oxenstierna. Drefter
stred slkterna Oxenstierna och Tott om makten, innan tten Tott bad
kung Karl att tervnda. Trots fortsatta oroligheter lyckades kung Karl
frbli kung till sin dd r 1470. Sten Sture den ldre blev d
riksfrestndare. r 1471 reste kung Kristian ovntat av mot
Stockholm. Bda sidor stllde upp armer och tgade mot staden. Den
10 oktober mttes de tv trupperna i slaget vid Brunkeberg. Kung
Kristian besegrades och tvingades retirera. Fljande r kom Sverige
och Danmark verens om att lmna tillbaka vertagna gods, fri resa
ver grnserna och att lnderna skulle hjlpa varandra vid krig.
Statyn ver St Gran och draken uppfrdes till

minnet av Sten Stures seger i Slaget vid
Brunkeberg r 1471.
Sveriges frsta universitet, Uppsala universitet, grundas r 1477. I flera hundra r kommer Uppsala att utgra
Sveriges frmsta centrum fr forskning och hgre utbildning.
Sveriges historia
Kung Kristian dog r 1481. Sonen Hans utsgs till tronfljare liksom till kung av Sverige. Frgan om unionens
framtid blossade upp p nytt. I Sverige fortsatte dock Sten Sture som riksfrestndare fram till 1497. Samtidigt fanns
en omfattande opposition mot Sten Sture. Kritiker menade att han inte strkte fronten mot st tillrckligt. Kung Hans
samlade trupper och belgrade Stockholm, vartefter han ingick ett avtal med Sten Sture och riksrdet. Kung Hans
valdes till kung i Sverige mot att Sten Sture fick flera slott. Hans fick ven rtt att tillstta utlndska mn som fogdar.
Mnga av dessa behandlade bnderna illa, vilket kade kritiken mot kungen. r 1501 frklarade riksrdet att Hans
hade svikit sina kungalften. Uppror mot kungen blev tilltet. Upproren spred sig snabbt och kung Hans drottning
Kristina av Sachsen tvingades lmna ver Stockholms slott. Sten Sture blev ter riksfrestndare. Efter att Sten Sture
avlidit samlades riksrdet r 1504. Nu valdes Svante Nilsson (Sture) till ny riksfrestndare. Svante Nilsson hade
stort std i Sverige, men kung Hans hade aldrig avsatts rent formellt. Sverige och Danmark frhandlade fram till r
1505. Nr kung Hans d anlnde till Kalmar medfrde han en stor truppstyrka samt ett antal norska och danska
riksrd. Under Kalmar blodbad dmdes sju svenska riksrd och ett antal borgare till dden. Kung Hans lt emellertid
Svante Nilsson leva. Han tvingades vlja mellan att antingen erknna Hans eller att betala en summa varje r i tribut.
Svante Nilsson gick inte med p ngondera och flera r av krig och stillestnd fljde. Nr Kristian II tillsammans
med skotska trupper gick till anfall mot Sverige krvde oppositionen att Svante Nilsson skulle avg. Svante Nilsson
hann dock d av slaganfall r 1511.
Erik Trolle valdes till ny riksfrestndare. Emellertid reste Svante
Nilssons son Sten Svantesson[27] runt landet och lt sig hyllas som
riksfrestndare, vilket han ven blev r 1512. Svantesson kom i
konflikt med rkebiskop Gustav Trolle, Erik Trolles son. Trolle
frklarades skyldig till hgmlsbrott och fngslades efter kapitulation i
Vsters slott. Nr den danske kung kung Hans avled r 1513 tog
Kristian II ver som kung i Danmark och Norge. r 1518 avseglade
han med 80 fartyg och ett par tusen soldater mot Stockholm. Trots en
Stockholms blodbad beordrades av den danske
svensk seger i slaget vid Brnnkyrka var kriget inte avgjort. Ett
kungen Kristian II.
personligt mte mellan Kristian II och Sten Svantesson gde rum dr
en svensk gisslan lmnades ver till danskarna fr att frskra Kristian II:s skerhet. Danskarna kidnappade dock
gisslan och tervnde till Danmark. I januari 1520 gick danska styrkor in i Vstergtland. En avgrande dansk seger
uppnddes vid slaget p sundens is. Sten Svantesson skts i benet, och avled senare av skadan. Danskarna fortsatte
norrut. Trots Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna)s vilja att fortstta kriga och trots vissa fortsatta stridigheter kunde
Kristian II tga in i Stockholm fr att krnas till kung. I samband med krningen samlade han den svenska adeln till
ett tal. Han frklarade dr att de genom avsttningen av biskop Trolle begtt ktteri. Alla som skrivit p upproret
frklarades skyldiga och dmdes till dden. Det resulterande massmordet blev knt som Stockholms blodbad.
12
Sveriges historia
13
ldre vasatid (15211611)
Gustav Vasa
ldre vasatiden
Sveriges historia 1523-1611
Fregs av
Gustav Vasa 1523-1560
Reformationen i Sverige
Gustav Vasas reduktion
Klockupproret
Dackefejden
Stora ryska kriget
Erik XIV 1560-68
Nordiska sjurskriget
Johan III 1568-92
Nordiska tjugofemrskriget
Sigismund 1592-99
Svensk-polska unionen
Avsttningskriget mot Sigismund
Karl IX 1599-1611
Andra polska kriget
Fortsttning: Stormaktstiden
redigera
[28]
Vasatiden kallas den period i svensk historia d Vasatten besatt Sveriges tron. Perioden brjade 1521 med Gustav
Vasa. Den brukar delas in i ldre vasatiden (15211611), samt i den yngre vasatiden (16111654), som slutade nr
drottning Kristina abdikerade r 1654. Under vasatiden reformerades den svenska staten och Sverige strkte sin
suvernitet, d inflytandet frn Danmark dessfrinnan hade varit stort. Den yngre vasatiden rknas ven som starten
p Stormaktstiden (1611).
Gustav Vasa slutfrde 1400-talets sjlvstndighetsprojekt, och genom befrielsekriget upplstes Kalmarunionen.
Efter att ha befriat landet frn unionen bads han verta tronen. I och med Gustav Vasas reformationer av styret
grundades den moderna svenska staten. Inspirerad av Martin Luther genomfrdes reformationen i Sverige. Kyrkans
organisation frigjordes frn Rom och den Svenska kyrkan grundades. Svenskarna blev nu protestanter. Kyrkans nya
koppling till Sverige enade landet och strkte statsmakten. Reformationen markerar medeltidens slut i Sverige.
Sveriges historia
14
Fr att f bttre kontroll, delade Gustav Vasa upp flera ln i mindre omrden. Istllet fr stormn skttes dessa
mindre omrden av fogdar. ven om det medfrde en bttre kontroll ver befolkningen, ofta till dess frdel, var
mnga invnare inte njda. Flera bondeuppror intrffade, ssom Dackefejden och Dalupproren, men kung Gustav
lyckades kuva alla. Han var utrikespolitiskt frsiktig, men deltog nd i Grevefejden fr att vrna Sveriges
handelsfrihet mot Lbeck. Bortsett frn Grevefejden och ett ryskt grnskrig mellan 1555 och 1557 slapp Sverige krig
under Gustav Vasas regering.
Gustav Vasa infrde arvmonarki vilket frstrkte kungens makt. Lag och rtt
frstrktes likas, svl som jordbruket, och svensk handel frigjordes frn
Hansan. Armn frbttrades och renssansen brjade mrkas i kulturen ven i
Sverige. Gustav Vasa var inte speciellt intresserad av utbildningsfrgor och
liknande, och exempelvis Uppsala universitet frfll. Han frskte ta ett steg mot
envldesmakt, men de uppror som d uppstod fick honom att ta ett steg tillbaka
till ett mer personligt styrelseskick. Gustav Vasa frskte skapa en dynastisk
familjemakt, genom att gra sina yngre sner till hertigar och tilldela dem
hertigdmen.
Vdersolstavlan visar Stockholm

under ldre vasatid, under de
vdersolar som upptrdde 20 april
1535.
Gustavs ldste son Erik XIV frsvagade dock efter tilltrdet sina brders makt.
D hans bror Johan gifte sig med den polska prinsessan Katarina Jagellonica mot
Eriks vilja, ansg sig Erik tvungen att fngsla Johan. Erik ervrade Estland,
vilket gick emot Danmark, Polen och Ryssland som ville gra samma sak. Det
ledde till att det nordiska sjurskriget brt ut 1563. r 1571 hade Sverige cirka
640000 invnare.[][16]
Eriks psykiska hlsa brts med tiden ner, och han avsattes av sina brder. I hans
stlle tog Johan ver tronen som Johan III. Nr han blev kung blev han invecklad i ett krig mot Ryssland, nordiska
tjugofemrskriget, vilket avslutades frst 1595. Hans son, Sigismund, som ven var kung i Polen, vertog makten
1592 men blev av med den till Karl IX 1599. Det ledde till ett krig mellan Sverige och Polen. Nr Karl dog lg
Sverige ven i krig med Danmark och Ryssland.
Kung Gustav II Adolf var

mycket framgngsrik som
militr ledare.
Stormaktstiden
Sveriges historia 16111718
Sveriges historia
15
Fregs av ldre vasatiden

Gustav II Adolf 16111632
Andra polska kriget 16001629

Ingermanlndska kriget 16101617
Kalmarkriget 16111613
Trettioriga kriget 161848
Kristina 163254
Nya Sverige 1638-1655

Torstensons krig 164345
Frsta bremiska kriget 165354
Karl X Gustav 165460
Karl X Gustavs polska krig 16551660

Karl X Gustavs ryska krig 16561661
Frsta danska kriget 16571658
Andra danska kriget 16581660
Karl XI 166097
Andra bremiska kriget 16651666

Karl XI:s reduktion
Sknska kriget 16751679
Karl XII 16971718
Stora nordiska kriget 17001721

Pesten i Sverige 17101713
Fortsttning: Frihetstiden
redigera
[29]
Stormaktstiden kallas den epok i Sveriges historia som strcker sig mellan ren 1611 och 1721. Namnet kommer av
att Sverige under denna period ervrade och upprtthll en stormaktsstllning i Europa. Perioden kallas stundom,
efter mnster av det lnga 1800-talet, fr Sveriges lnga 1600-tal. Den delas ofta upp i yngre vasatiden och
karolinska tiden.
Perioden anses ofta inledas 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen,[30][31] ven om det finns
mnga som vill frlgga dess inledning s tidigt som till 1561, d Erik XIV startar den svenska
stersjexpansionen.[32]
Den svenska armn moderniserades under Gustav II Adolf och kom att spela en
avgrande roll i det trettioriga kriget. Kriget var en del av de religisa
motsttningar som rdde mellan katoliker och protestanter, och Sverige deltog p
den protestantiska sidan. Sverige krigade bland annat i Tyskland med finansiellt
std av Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska
fursteslkten Habsburg frsvagad. Kriget blev en stor framgng fr Sverige, trots
att kungen ddades i strid r 1632. ven handelsnationerna Nederlnderna och
England pverkade krigfringen. De ville inte att ngot enskilt land skulle
dominera stersjn och bistod drfr Sverige d landet var i underlge mot
Danmark. andra sidan verkade Sverige bli alltfr dominerande r 1659 i
samband med Karl X:s belgring av Kpenhamn, vilket ledde till att en
nederlndsk flotta kom till stadens undsttning.
Sverige nr det var som strst r
1658. Orange visar Sverige fre
1561.
r 1620 hade Sverige, inom dagens grnser, cirka 854000 invnare.[][16]

1600-talet var en starkt religis period, dr lutheranismen konsoliderades som
Sveriges historia
16
statsreligion. En ny kyrkolag r 1686 fick stor betydelse fr utbildningsnivn eftersom den innebar krav p att kunna
lsa bibeln hos befolkningen, ngot som kontrollerades genom husfrhr. Stormaktstiden innebar ett stort uppsving
fr huvudstaden Stockholm, som expanderande. ver hela Sverige byggdes mnga slott och herresten under denna
tid.
Den svenska stormaktsstllningen var alltid skr. Sveriges underliggande resursbas i frga om befolkning och
nringsliv var begrnsad; r 1670 hade Sverige 1,2 miljoner invnare.[][16] 1682 ersatte Karl XI tvngsvis
utskrivning av soldater med rotering. Landsbygdens socknar delades av indelningsverket in i rotar, det vill sga en
eller flera byar som skulle frsrja en frivillig knekt eller kronobtsman. Genom att ervra omrden frn flera
omgivande lnder skaffade sig Sverige ocks mnga fiender. Nr Ryssland moderniserades under Peter den store
avslutades Sveriges period som stormakt i samband med det Stora nordiska kriget. Efter att Karl XII stupat r 1718
delades krigskassan ut och den stora armn upplstes, drefter fljde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige
mellan olika fraktioner och strax efter detta slts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Efter det slut,
genom freden i Nystad r 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken.[33]
"Charta fver Svea och Gta Riken med Finland

och Norland: Afritade i Stockholm r 1747".
Frihetstiden
Fregs av stormaktstiden
Ulrika Eleonora 1718-20
Fredrik I 1720-51
Hattarnas krig 1741-43

Dalupproret 1743
Adolf Fredrik 1751-71

Fortsttning: Gustavianska tiden
redigera
[29]
Efter Karl XIIs dd antogs en ny grundlag med reformer av riksdagen. Riksdagens makt kade betydligt och
koncentrerades till stnderna (adelsmn, prster, borgare och bnder). En ny och mer demokratisk princip om
majoritet infrdes, vilken innebr att ett beslut endast kunde fattas, om tre av de fyra stnden rstade fr. Det
utvecklades en livlig politisk verksamhet.
Sveriges historia
17
Under denna tid kom upplysningens ider till Sverige. Stor betydelse fick Anders Chydenius genom den nya
Tryckfrihetsfrordning som tillkom r 1766. Som det frsta landet i vrlden slog grundlagen nu fast individers rtt
att fritt publicera sig i tryckt form. ven offentlighetsprincipen tillkom vid samma tillflle. Men nnu saknades en
grundlggande demokrati. Politiska motstndare fngslades ibland och avrttningar frekom nnu.
Den nya friheterna bde ledde till och var resultatet av ett uppvaknande inom ekonomi, vetenskap och litteratur.
Vetenskapliga framsteg gjordes p en rad omrden, och flera svenska vetenskapsmn frn perioden tillhr historiens
mest bermda. Botanikern Carl von Linne genomfrde banbrytande systematiseringar av djur och natur. Andra
betydande vetenskapsmn var kemisten Carl Wilhelm Scheele, den frste att upptckta grundmnet syre och
astronomen Anders Celsius, som skapade Celsiusskalan.
Med tiden utvecklades tv politiska grupperingar, de s kallade Hattarna och Mssorna. Hattarna, det aristokratiska
partiet, fretrdde en merkantislistisk ekonomisk politik med aktivt std fr tillverknings- och exportindustrierna. De
fresprkade ven en revanschistisk utrikespolitik mot Ryssland, med std av Frankrike. Mssorna var
antiaristokratiskt inriktade. De tog parti fr jordbruket samt bedrev en frsiktig utrikespolitik, dr en balans med
Ryssland och frbttrade relationer till England efterstrvades. Under den senare delen av perioden var oftast
hattarna vid makten och Sverige blev inblandat i tv krig.
Merkantilism dominerade den ekonomiska politiken. Den kande
handeln har ftt srskild uppmrksamhet, och 1731 grundades ocks
det Svenska Ostindiska Companiet. Det var ocks ett statligt std fr
tillverkarna att skerstlla importberoendet av landet skall minskas. De
viktigaste exportprodukterna var fortfarande jrn, som behandlades i
hundratals stlverk i runt om i landet.
ven inom jordbruket har fortsatte utvecklingen med nya ider och
jordbruksreformer, ssom sammanslagning av tegar, vilka ledde till en
Kopia av ostindiefararen Gteborg.
frbttring av den ekonomiska situationen p landsbygden. Dessutom
strktes bndernas deltagande i den politiska debatten i riksdagen att ta
form och en stark politisk stllning fr att n. Mot slutet av frihetstiden var de den drivande kraften i riksdagen.
I det Polska tronfljdskriget 17331738 stdde Sverige Stanisaw I Leszczyski mot August III.

Den nya kungen Gustav III besteg tronen r 1771. Kungambetet hade
vid den tidpunkten reducerats mot mer representativa funktioner. ret
drp iscensatte kungen en statskupp fr att terta sitt inflytande.
Kuppen riktades mot riksdagen och tvingade fram den nya grundlagen
frn r 1772. Trots att frfattningsreformen var inspirerad av
upplysningsideal och Montesquieus ider om grundlagsskyddad
maktdelning kom den att klart strka kungens makt. Kungens argument
som var framgngsrikt var att han stod ver staten och de politiska
tvisterna mellan partier och stnd. Lagstiftningsrtten delades mellan
Riddarhuset i Stockholm. Gustav III minskade
kung och riksdag men rttskipning och frvaltning hamnade utanfr
adelns makt.
riksdagens inflytande och underordnades regeringen. Regeringen
leddes i sin tur av kungen. Statskuppen och grundlagsreformerna gav
Rysslands kejsarinna Katarina II en urskt fr att starta ett krig mot Sverige. Kriget kunde dock avvrjas efter std
frn Frankrike, ett land kungen sg som ett fredme fr Sverige. r 1770 hade Sverige omkring 2040000
invnare.[][16]
Sveriges historia
Gustav III stdde sig till en brjan p adeln och kom att bedriva en politik som
var ekonomiskt sparsam men i vrigt liberal. En rad reformer genomfrdes,
bland annat frskte kungen infra ett brnnvinsmonopol. Flera sjukhus
byggdes, distriktslkare anstlldes och de frsta kommunala fattighusen tillkom.
Men Gustav III var srskilt intresserad av kulturlivet. Under 1786 grundade han
den Svenska Akademien efter samma modell som den franska Acadmie
Franaise. Han frmjade konst och arkitektur och lt uppfra ett nytt operahus i
Stockholm. Under denna tid utvecklades en unik svensk formgivningsstil inom
inredning, mbelsnickeri och silversmide, den gustavianska stilen.
Fr den politiska oppositionen rdde svra tider. Den nyligen vunna tryckfriheten
hade avskaffats med den nya grundlagen. Varken politik eller statskyrka och
religion fick diskuteras fritt lngre. r 1774 terinfrdes viss tryckfrihet men
Gustav III:s regeringsstil kom trots detta att bli allt mer auktoritr. Efter att ha
Gustav III.
bervats mycket inflytande vid riksdagen r 1786 vnde sig adeln mot kungen.
D valde Gustav III att fra in landet i ett krig mot Ryssland (17881790) med
syftet att strka sin inrikespolitiska stllning. Ur missnje med kriget uppstod ett myteri bestende av flera hundra
militrer, mest aristokratiska officerare, vid fronten i Finland. Gustav III frstod att utnyttja myteriet till sin frdel
och mot adeln. Den uppblossande rojalismen inom de icke-adliga stnden blev grunden till att infra Frenings- och
skerhetsakten, en absolutistisk regeringsform. De gllande adelsprivilegierna kom att till stor del tas bort. Adelns
oppositionen mot kungen fortsatte dock att verka i det frdolda. Under en maskeradbal r 1792 begicks ett
mordfrsk mot kungen med pistol. Kung Gustav III avled av skadorna tv veckor senare.
Eftersom tronfljaren Gustav IV Adolf vid faderns dd inte var myndig kom landet under tiden fram till hans
18-rsdag att styras av en frmyndarregering under Gustav Adolf Reuterholms ledning, vilken till en brjan
terstllde ngra av de friheter som Gustav III dragit in men med tiden blev allt mer reaktionr.
Gustav IV Adolfs regeringstid kom att prglas av efterdyningarna till den franska revolutionen: det inhemska
motstndet vxte sig starkare, samtidigt som Napoleon I tog makten i Frankrike. Gustav Adolf motarbetade
Napoleon konsekvent. Till fljd av detta tvingades Sverige in i Napoleonkrigen och i det finska kriget. r 1808
tvingade Napoleon dels sin bundsfrvant Danmark-Norge att frklara krig mot Sverige, dels hade han ven lyckats
avtala med Ryssland att gra samma sak. Ryssland anfll ver den finska grnsen samma r. Tvfrontskriget blev
frdande fr Sverige och ledde till frlusten av hela den stra rikshalvan.
Till fljd av de svenska truppernas usla insatser kom missnjet att ka n mer, och efter Statskuppen 1809 avsattes
Gustav Adolf och ersattes med sin farbror Karl XIII. r 1810 hade Sverige omkring 2,4 miljoner invnare.[][16]
18
Sveriges historia
19
Unionstiden (18091905)
Vid den viktiga 1809 rs riksdag, beslutades att Gustav IV Adolf och
hans ttlingar inte skulle regera Sverige. I stllet valdes hans farbror
Karl XIII till kung, men frst efter att en ny grundlag hade antagits av
riksdagen. Den omfattade en ny successionsordning samt en ny
regeringsform. Den nya konstitutionen byggde p idn om
maktdelning, ven om det nnu inte var mjligt att tala om ett
parlamentariskt system. Kungen behll fortfarande viss lagstiftande
makt och stndsuppdelningen av riksdagen frblev. Men de
grundlggande medborgerliga fri- och rttigheterna var nu definierade i
grundlagen.
Eftersom Karl XIII var gammal och blev utan arvingar, blev det
ndvndigt att vlja en tronarvinge. I augusti valdes den danske
prinsen Kristian, men han dog r 1810 i en ridolycka. I det
efterfljande valet kom slutligen Jean Baptiste Bernadotte, en fransk
marskalk, att vljas till tronen. P hsten samma r kom han till
Sverige, konverterade till den protestantiska tron, adopterades av Karl
XIII och tog namnet kronprins Karl Johan. Kung blev han frn r 1818,
efter att Karl XIII avlidit.
Sverige och Norge till r 1888.
Napoleonkrigen fortsatte att pverka Sverige. Sedan 1807 hade Napolen olagligt ockuperat Svenska Pommern som
en del i sin ryska kampanj. Utvecklingen fick kronprins Karl Johan att inleda sin regering med en fullstndig
omorientering av utrikespolitiken; han vnde sig frn Frankrike. Sverige tog drefter del i alliansen mot Napoleon I
och kom att vnda sig mot Napoleons bundsfrvant Danmark. Vid freden i Kiel r 1814 tvingades Danmark avst
hela Norge till Sverige i utbyte mot Svenska Pommern. D Norge drefter frklarade sig sjlvstndigt, tvingades
Karl XIV Johan till en kort och i stort sett oblodig expedition i Norge. Drvid grundades den Svensk-norska unionen,
med gemensamt kungahus och gemensam utrikespolitik. Efter detta sista krig frde Karl Johan en konsekvent politik
fr fred, som lade grunden till den svenska neutralitetspolitiken.
Napoleonkrigen hade drabbat Sveriges ekonomi hrt, vilket lett till ekonomisk stagnation och djupa kriser. Sverige
var under frsta hlften av 1800-talet en jordbruksekonomi. Men under samma sekel inleddes industrialiseringen. De
stora reformerna gde rum i jordbrukssektorn. Omfattande jordreformer, skiften och andra frordningar frndrade
bde landsbygdens ekonomiska situation och dess kultur. I Bergslagen och andra omrden som dominerades av
stlverk och bergsbruk, orsakades konkurser till fljd av ny teknik och konkurrens frmst frn Storbritannien. Ett
stort infrastrukturprojekt var byggandet av Gta kanal, vilken band samman stersjn med Kattegatt sjvgen. Med
sjfartens snabba teknikutveckling visade den sig dock vara frldrad strax efter dess tillkomst.
Samtidigt upplevde Sverige en storhetstid p de kulturella och vetenskapliga omrdena. r 1842 infrdes
obligatorisk skolgng genom folkskolestadgan. Stadgan lagstadgade alla kommuners skyldighet att upprtta skolor
fr kommunens barn. I praktiken gick dock nstan alla barn i skolan ven fre stadgans infrande.[kllabehvs]
Fattigvrden var vid mitten av 1800-talet ofta organiserad genom rotegng. Varje grd inom en rote (ett
sockendistrikt) fick hysa rotens fattighjon ett visst antal dagar. De rotehjon, som p detta vis drog frn grd till grd,
sades dygna och kallades dyngenjon.[34] Rotegng frbjds 1918, i samband med att de sista fattigstugorna blev
lderdomshem.
Produktivitetskningar i jordbruket och frbttrad levnadsstandard ledde till kraftig befolkningstillvxt. Mellan r
1815 och 1850 kade befolkningen frn 2,5 till 3,5 miljoner. Befolkningskningen skedde frmst p landsbygden; r
1850 levde 90 % av befolkningen fortfarande dr, ngot som brjade skapa stora sociala problem. En lsning erbjds
i utvandring, frmst till USA, ngot som tog fart omkring r 1840. Migrationen blev n mer omfattande efter 1860
Sveriges historia
20
och ndde sin kulmen 1880, fr att avta nstan helt igen ren efter 1900. Under denna tid lmnade ungefr 1,2
miljoner utvandrare landet. Omkring 200000 tervnde igen, ofta med kapital och ny kunskap.
Frn representationsreform till unionsupplsning
Kemisten Alfred Nobel uppfann dynamiten och

grundade Nobelpriset.
Karl XIV Johan hade bedrivit en strikt konservativ inrikespolitik. Efter

kungens dd r 1844 ppnades drfr nya mjligheter till reformer.
Dessa kom att genomfras under kungen Oscar I och hans eftertrdare
Karl XV. Ekonomin liberaliserades och flera sociala reformer infrdes,
tillskyndade av bland andra Louis De Geer d... I en strre
konstitutionell reform ren 18651866, representationsreformen,
ersattes den gamla stndsriksdagen med en tvkammarriksdag. Den
nya riksdagen bestod av 315 ledamter och sammantrdde varje r.
Bda kamrarna hade vetortt. Den andra kammaren med 190 ledamter
valdes i allmnna val dr dock endast mn fick rsta. Totalt fick
omkring 20 % av den manliga befolkningen rstrtt. Den frsta
kammaren utsgs i indirekta val och var tydligt aristokratiskt prglad.
Stora politiska strider under det senare 1800-talet gllde
frsvarsfrgan, tullstriden, rstrttsfrgan liksom den svensk-norska
unionen.[35]
Under 1870 brjade ett strre genombrott i industrialiseringen.
Utbyggnaden av jrnvgsntet och ny teknik i stlproduktionen ledde
till utnyttjandet av nya jrnfyndigheter i Norrland. Samtidigt upplevde
skogssektorn en stark tillvxt och det utvecklades en betydande
pappers-och massaindustrin. Nya uppfinningar ledde till grundandet av
en rad fretag inom verkstadsindustrin, t ex LM Ericsson, Asea,
Bofors, SKF liksom Alfred Nobels fretag Nitroglycerin Aktiebolaget.
Samtidigt genomgick dock jordbruket en allvarlig kris.
Den andra hlften av 1800-talet sg en omfattande omstllning till det
nya industrisamhllet. Befolkningen fortsatte att ka mycket snabbt:
frn 3,5 miljoner r 1850 till 5,1 miljoner 1900. Under denna tid
grundades de mnga folkrrelserna: de frireligisa kyrkorna,
nykterhetsrrelsen och arbetarrrelsen. Dessa nya institutioner kom att
f mycket stor politisk betydelse i Sverige under lng tid framver, inte
minst grundandet av partiet Socialdemokraterna r 1889. Strre delen
av befolkningen hade nnu inte rtt att rsta men krav p
rstrttsreformer blev allt hgre mot seklets slut. Sociala kritiker som
frfattaren August Strindberg fick stor betydelse i och med en
explosion i tidningslsandet.
Oscar II (18291907) eftertrdde sin bror Karl

XV som svensk och norsk kung 1872, men
avsattes som norsk kung 1905.
I utrikespolitiken kom Oscar IIs trontillsttning r 1872 att innebra en vergng frn den traditionella vnskapen
med Frankrike till en tydligare vndning mot Tyskland. Detta terspeglades svl i militra frgor som i ekonomi,
vetenskap och i kulturlivet. Den svraste politiska problemet var sedan lnge relationerna med Norge, som undan fr
undan blev alltmer inriktat p nationellt sjlvstyre. De norska sjlvstndighetsambitionerna ledde slutligen till
unionskrisen och unionens upplsning r 1905.
Sveriges historia
Demokratins genombrott (19051920)

Den rstrttsrrelse som uppstod p 1880-talet fretrddes av socialdemokraterna och liberalerna. Infrandet av
obligatorisk militrtjnst var ett starkt argumentet och sammanfattades i slagordet "En man, en rst, ett gevr".[36] r
1907 infrdes slutligen allmn rstrtt fr alla mn (med vissa begrnsningar) till riksdagens andra
kammare.[35]Klassmotsttningarna var emellertid stora och generalstrejken r 1909 frdjupade klyftan mellan
socialdemokrater och liberaler eller konservativa. Den viktigaste inrikespolitiska frgan var frsvarsfrgan. Nr den
liberala regeringen Staaff genomdrev minskade kostnader fr frsvaret till frmn fr social reformpolitik, uppstod
en allvarlig konfrontation med de konservativa. ven kungen Gustaf V tog ppet stllning i frsvarsfrgan, vilket
orsakade en konstitutionell kris: Borggrdskrisen.[35] Hndelsen brukar allmnt betraktas som det svenska
kungambetets sista frsk till konkret maktutvande.[kllabehvs]
Skriftsprket frenklades vid stavningsreformen 1906.[kllabehvs]
Frsta vrldskriget
Efter det frsta vrldskrigets utbrott valde dock oppositionen att stdja den nya regeringen. Landet frklarade sig
neutralt, men nskade stimulera handeln frmst med Tyskland, vilket ledde till en begrnsad blockad av Ententen.
Blockaden tillsammans med export av livsmedel orsakade livsmedelsbrist. Hungersnd brt ut, och ven inom
politiken intrdde en radikalisering. Socialistiska framgngar i valet till andra kammaren 1917 ledde till att en
liberal-socialistisk koalitionsregering bildades, vilket blev nnu ett viktigt steg p vgen mot
demokratisering.[kllabehvs]
Under pverkan av det tyska nederlaget, samt frn rstrttsreformer och revolutionra stmningar runt om i Europa,
genomfrdes en ny valreform. S kallad allmn och lika rstrtt fr alla, inklusive kvinnor, infrdes slutligen r
1919. Fortfarande var dock vissa grupper undantagna rstrtten, ssom socialbidragstagare.[35]
Mellankrigstid och andra vrldskrig (19201945)

De frsta valen med de nya rstrttsreglerna gde rum r 1921. En ny regering bildades med socialdemokraten
Hjalmar Branting som statsminister. Demografiskt fortsatte Sverige att prglas av folkkning liksom av inflyttning
frn landsorten till stderna. Frn r 1917 kade befolkningen med 1 miljon till 6,8 miljoner invnare r 1947.
Stockholms befolkning vxte oerhrt snabbt. Bostadsbrist i stderna var ett svrt problem, liksom arbetslshet.
Politiskt var tiden mycket turbulent med korta och skiftande regeringsinnehav. Grundlagen och politikens spelregler
fortsatte att frndras snabbt. De frsta reformerna som syftade till att skapa en vlfrdsstat infrdes.
Andra vrldskriget
Under andra vrldskriget (19391945) frhll sig Sverige officiellt neutralt. Syftet med att hlla sig neutralt var att
undvika att dras med i kriget. Det r flera faktorer som framfrts som skl till att Sverige lyckades med detta. Bland
dessa kan framhllas krigshndelsernas allmnna frlopp, Sveriges historiska frmga att hlla sig neutralt vid
internationella konflikter, den svenska upprustningen samt de eftergifter Sverige gjorde gentemot den nazistiska
regimen i Tyskland (till exempel gllande transporter av militr genom landet). Under kriget uppstod en brist p
mnga viktiga importvaror och drfr infrdes ett system med ransoneringskort. De flesta livsmedel ransonerades
liksom ven bensin, ved med mera. Fr att kompensera fr bristen p bensin byggdes ocks mnga fordon om fr att
kunna drivas av gengas.
Under kriget skapades ocks beredskapssymbolen "En svensk tiger", med syftet att inskrpa vikten av att inte yppa
ngot till obehriga om tgrder som vidtogs i beredskapshnseende.[37] Fr att strka befolkningens motstndsanda
gjordes under krigsperioden ocks ett flertal patriotiska beredskapsfilmer. En av de mest knda r Rid i natt, av
Gustaf Molander. Efter kriget snde Sverige omkring en miljard svenska kronor i bistnd till grannlnderna fr att
hjlpa dem att hmta sig frn frstrelse som orsakats under kriget.[kllabehvs]
21
Sveriges historia
Efterkrigstiden
Efterkrigstiden inleddes i och med andra vrldskriget avslutande r 1945. Under andra vrldskriget hade Sverige till
viss del tergtt till ett jordbrukssamhlle med sjlvfrsrjning, men efter kriget tog urbaniseringen och
glesbygdsavfolkningen fart igen. Sverige var fre andra vrldskriget frmst ett utvandrarland, bland annat migrerade
mnga svenskar till Nordamerika, men trenden vnde under och efter andra vrldskriget, frst i och med att man tog
emot krigsflyktingar, bland annat frn Baltikum, och krigsbarn frn Finland. Frn slutet av 1940-talet kom ven
arbetskraftsinvandring. Fram till 1950-talet var Sveriges befolkning mycket etniskt homogen i jmfrelse med andra
industrialiserade lnder. Det fanns ngra inhemska minoriteter som samer, romer, resande, kvner och ett mindre
antal sverigefinnar. Frn andra halvan av 1950-talet och framt kom omfattande arbetskraftsinvandring framfr allt
frn lnder som Finland, Italien, Jugoslavien, Grekland och Turkiet.[kllabehvs]
Litteratur, kultur och media

Sverige var under efterkrigstiden ett av vrldens mest lsande folk, tillsammans med norrmn, finlndare och
islnningar.[38] Under 1950-talet fanns vlfyllda bokhyllor ven i arbetarklasshem.[39] Bland framtrdande frfattare
kan Astrid Lindgren, Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Sjwall-Wahl nmnas. Under 1940-talet blev ven
serietidningar vanliga, vilket frst sgs med oro, d de ansgs mer bengna n andra medier att sprida osunda
vrderingar.[40][41] Under 1960-talet lste man istllet versatt litteratur, eller ldre litteratur som terutgivits i
pocket-format.[42] Den svenska lyriken gick under 1940-talet igenom den s kallade obegriplighetsfejden. Efter detta
blev poesin frmst ngot fr de invigda.[43] Harry Martinson publicerade 1956 sitt epos Aniara, grundat i den ngest
som fanns efter sprngningarna av atom- och vtebomberna.[44]
Lnge fanns endast en radiokanal. Radion prglades inledningsvis av stark konservatism; fredagsnyheterna inleddes
alltid med "Hans Majestt Konungen har i dag hllit konselj". Mest knd av tidens radioprofiler var Sven Jerring,
som fram till 1972 ledde Barnens brevlda.[45] 1951 fick svenskarna att delta i olika upptg, bland annat
"Frufridagen", d fruarna skulle vara lediga och mnnen skta hemmet. Via radio blev Povel Ramel knd, och Evert
Taube upplevde tack vare den och grammofon sin strsta popularitet under 1950-talet. 1955 startade en andra
radiokanal, P2.[46] Under 50-talet hade svenskarna ibland lyssnat till Radio Luxemburg fr aktuell popmusik,[47] men
den 7 mars 1961 utmanades radiomonopolet fr frsta gngen p allvar, d Radio Nord brjade snda frn
internationellt vatten. Regler infrdes fr att frsvra fr piratradion, och den 7 maj brjade melodiradion, som
senare utvecklades till P3, att sndas. Man vann omedelbart tillbaka en tredjedel av de flydda lyssnarna.[48] r 1956
startade regelbundna TV-sndningar, efter att provsndningar pgtt i tre r. Under fotbolls-VM 1958 i Sverige
skaffade de flesta som inte redan hade TV en sdan. Antalet biografer minskade kraftigt. Mellan 1956 och 1963
halverades antalet biobesk. ven det lokala freningslivet drabbades, och drnerades p medlemmar.[49] 1966 kom
en sensation: skdespelaren Per Oscarsson strippade, samtidigt som han hll sexualundervisning.[50] Bland film blev
Ingmar Bergman knd. 1963 grundades Svenska Filminstitutet.[51]
Under 1950-talet uppstod en ungdomskultur. Fr frsta gngen anvnds ordet "tonring" p svenska. Den frsta
omgngens revoltrer var skinnknuttarna, unga mn i lder med motorcykel och frebild i Vild ungdom (1953) med
Marlon Brando. Dessas storhetstid var vid mitten av 1950-talet. Sedan tog raggarna ver, nra sammanknippade med
rock and rollen som 1956 kom till Sverige i form av Bill Haleys "Rock Around the Clock". Rocken var frmst spridd
bland arbetarklassen, och jazzen kvarlevde under tiden bland gymnasisterna. Den tidigare s fruktade musikformen
hyllades nu som kulturellt hgtstende.[52] Under 1960-talet tonade raggarna efter hand bort. Svensk schlager fick en
renssans, och 1962 brjade Svensktoppen sndas.[53] 1963 och 1964 slog popmusiken igenom genom Beatles.
Rolling Stones turnerade i Sverige, och lokala frmgor som Hep Stars och Tages brjade spela pop p stundom
komisk engelska. Beatles ndrade ven ungdomarnas utseende, och mods blev en beteckning p de som fljde det
nya lnghriga modet. 1965 drabbade modsen samman med polisen i Htorgskravallerna. Popen trngde ven undan
jazzen som gymnasisternas musik, ven om de frutom popen ven lyssnade till amerikanska protestsngare som
Joan Baez och Bob Dylan.[54]
22
Sveriges historia
Den svenska synden

Bilden av "den svenska synden" brjade sprida sig ver vrlden under 1950-talet, ngot paradoxalt eftersom andelen
utomktenskapliga barn under 1940-talet och 1950-talet var de lgsta under hela 1900-talet.[55] Man var dock mer
ppen infr att i konsten diskutera och experimentera med dessa frgor n tidigare eftersom samhllet blev alltmer
sekulariserat. I en artikel i den engelsksprkiga tidskriften Time 1955 utmlades Sverige som syndens hgborg p
jorden, dr fdelsekontroll, abort, och promiskuitet alla var omistliga rttigheter. Detta var visserligen inte sant n
men artikeln fick stort genomslag, och i den efterfljande amerikanska debatten kopplades detta, och den frmodat
hga andelen sjlvmord, ihop med "onaturlig" social trygghet och vlfrd. De svenska inlggen i debatten hvdade
att svenskar inte var mer omoraliska n andra, ven om man var mer ppen angende sexualiteten.[56] Olle
Lnsbergs Kre John (1964) som trots att den var mindre ppen jmfrt med boken den baserade sig p bidrog till
att gra "svenskfilm" till nstan synonymt med pornografi i vissa lnder.[57] Sverige infrde fri abort frst 1975.
Sport
Till skillnad mot de flesta andra lnder hade svenska vrnpliktiga inte behvt utkmpa ngra strider. Det fanns allts
gott om starka unga mn, och framgngarna p idrottens omrde lt inte vnta p sig. OS i London 1948 blev en
enorm framgng, dr Sverige kom tva i nationsligan. Detta trots att ett antal lpare, inklusive stjrnorna Gunder
Hgg, Arne Andersson och Henry Klarne, 1946 stngts p livstid av i enlighet med tidens strnga regler, som
freskrev att idrottare inte fick ta emot ngon ersttning, d de frvntades vara amatrer. De strnga reglerna ledde
dock till utarmning, och bland annat de tre fotbollsstjrnorna frn guldlaget i London, Gunnar Gren, Gunnar Nordahl
och Nils Liedholm skte sig till utlndska proffsklubbar. Svenska Fotbollfrbundet mildrade drfr reglerna, och
proffsen var vlkomna att spela landskamper och VM, samt att tervnda till Fotbollsallsvenskan efter
utlandskarriren.[58] Framgngarna fortsatte, och 1958 tog Sveriges fotbollslandslag silver p hemmaplan. 1959
skulle VM-matchen i tungviktsboxning mellan Ingemar Johansson och Floyd Patterson st i New York. Eftersom
boxning var bannlyst frn svensk radio och tv fick de som ville hra p matchen ratta in Radio Luxemburg.[59]
Politik
Den 31 juli 1945 upplstes den samlingsregering som styrt Sverige under andra vrldskriget, och Per Albin Hansson
bildade istllet en socialdemokratisk regering. Efter dennes dd den 6 oktober 1946 togs statsministerposten ver av
Tage Erlander, som behll posten till 1969. Socialdemokraterna satt ensamma i regeringsstllning fram till 1951, d
man bildade en koalitionsregering med Bondefrbundet. Efter en konflikt om allmn tillggspension lmnade
Bondefrbundet dock regeringen 1957, varefter socialdemokraterna terigen ensamma bildade regering fram till
1976. r 1964 bildades Kristen Demokratisk Samling med Lewi Pethrus som frgrundsfigur. Partiet ndde
framgngar vid kommunalvalen i Sverige 1966.
Sveriges ekonomi var mycket stark under strre delen av denna period, mycket p grund av vriga Europas
delggelse under andra vrldskriget och ett gynnsamt demografiskt lge dr en stor del av befolkningen var i
arbetsfr lder. Sverige tog hjlp frn USA genom Marshallplanen, samtidigt som man ren efter kriget gav stora
mngder livsmedel till Tyskland. Metall- och trindustrierna kompletterades av en alltmer avancerad
verkstadsindustri. Jordbrukets och fiskets roll i den svenska ekonomin minskade. Urbaniseringen gjorde att
bostadsbristen i storstderna blev ptaglig. Det var en bidragande orsak till att staten 1965 inledde
miljonprogrammet, som idag utgr en fjrdedel av Sveriges bostadsbebyggelse. Bland andra stora investeringar i
storstdernas infrastruktur kan nmnas Norrmalmsregleringen i Stockholm och Stockholms tunnelbana. Vgverket
brjade ocks anlgga motorvgar nra stora stder.
P 1950-talet uppkom en debatt om hur ett system fr tillggspension fr yrkesarbetande skulle utformas. Frgan var
partiskiljande och det fanns tre olika frslag p hur ett sdant system skulle se ut. Efter att folkomrstningen i
oktober 1957 inte gett ngot klart svar lmnade Centerpartiet regeringen. Regeringen misslyckades att f igenom sin
proposition i riksdagen. Efter nyvalet sommaren 1958 tappade den borgerliga oppositionen sin majoritet i andra
23
Sveriges historia
kammaren och regeringen fick igenom sitt frslag i maj I frsta kammaren hade redan frslaget vunnit majoritet.
Inom Frsvarsmakten fanns ett stort intresse av att identifiera mnniskor som man uppfattade som skerhetsrisker.
Under 1950-talet inleddes ett samarbete med socialdemokrater p arbetsplatser ver hela Sverige. 1957 skapades
Informationsbyrn dr Birger Elmr var chef. 1973 avsljades denna organisation i veckotidningen Folket i
Bild/Kulturfront. Dr framkom ocks att Sverige hade ett nra samarbete med skerhetstjnster i flera lnder, bland
annat amerikanska CIA och israeliska Shin Bet. Under hela denna period var Sveriges skerhetspolitiska princip
Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Sverige hade ett territorialfrsvar baserat p allmn manlig
totalfrsvarsplikt och lade stora ekonomiska och militra resurser p ett flygvapen i vrldsklass.

Den svenska exporten var framgngsrik under rekordren 1945 till 1974, och kulminerade mellan 1968 och 1973, d
Sverige var ett av de tv eller tre rikaste lnderna i vrlden sett till BNP per person.[60] Omfattande bostadsbyggande,
bland annat inom det s kallade miljonprogrammet, gjordes 19651975, och en lngvarig babyboom intrffade
samma period. Arbetskraftsbristen lstes med arbetskraftsinvandring, bland annat frn Finland och Sydeuropa sedan
brjan p 1950-talet. Ngon strre flyktinginvandring intrffade inte frrn p 1970-talet. Rekordren avbrts med
oljekrisen 1973 och den pfljande industrikrisen och stlkrisen, och en frdjupning av varvskrisen och textilkrisen
som inletts p 1960-talet. Mellan 1976 och 1982 genomfrdes sex stora devalveringar av den svenska kronan fr att
upprtthlla hg sysselsttning, men detta lste inte den underliggande strukturkrisen, eftersom inga strukturella
reformer genomfrdes. Vid det sista tillfllet, i oktober 1982, lovade statsminister Olof Palme och finansminister
Kjell-Olof Feldt att devalveringen p 16% "skulle bli den sista i svensk historia". Vid Novemberrevolutionen 1985
slpptes kreditmarknaderna fria, och i kombination med att det i omvrlden rdde en hgkonjunktur ledde detta till
att ven Sverige drogs med i en hgkonjunktur, kallad glada 1980-talet, och till verhettning av ekonomin och en
fastighetsbubbla i slutet av 1980-talet. r 1990 freslog regeringen en tstramande politik som skulle hlla nere
inflationen. Detta innebr ett slut p den svenska modellen, dr hg sysselsttning tidigare hade setts som det frmsta
ekonomisk-politiska mlet.
Politiskt prglades perioden bland annat av 1968-vnstern, enkammarreformen 1971,krnkraftsomrstningen 1980
och mordet p Olof Palme 1986. Du-reformen, som gjorde att titlar lades bort i sprkbruket, hade initierats 1967 och
fick genomslag kring r 1970. Under grna vgen p 1970-talet minskade storstdernas invnarantal och
landsbygdens kade till fljd av att mnga unga familjer flyttade frn stder och ut p landsbygden.
En period av internationellt framgngsrik svensk populrmusik inleds, med artister som Bjrn Skifs, ABBA, Europe
och Roxette.
Nutid
Perioden inleddes med den djupgende finanskrisen i Sverige 19901994 till fljd av avskaffad
kreditmarknadsreglering, vilket gav upphov till en fastighetsprisbubbla p 1980-talet. Detta i kombination med
skattesnkningar utan att offentliga utgifter snktes i motsvarande grad resulterade i att statsskulden frdubblades
frn 44 till 78 procent av BNP under perioden.[61] Landets politiker trodde p fast kronkurs i syfte att senare kunna
g med i Euro-samarbetet, och gjorde misslyckade frsk att frsvara kronan mot valutaspekulation av bland andra
George Soros, genom att hja marginalrntan, under en kort tid upp till 500 %.[kllabehvs]
Krisen fljdes av kraftiga nedskrningar i offentlig sektor. Kronans fall gav upphov till stora exportintkter, varmed
statsfinanserna terhmtade sig vid slutet av 1990-talet. Sverige hade en ttposition under 1990-talets IT-boom, som
emellertid frvandlades till en ekonomisk bubbla. I synnerhet IT- och telekombranchen drabbades hrt av
brskrachen r 2000, men exportindustrin och landets finanser terhmtade sig under 00-talet. Sverige anses inte
pverkas nmnvrt av den globala finanskris som inleddes 2008.
24
Sveriges historia
25
Viktiga politiska hndelser var EU-medlemskap 1995 efter folkomrstning 1994, nej till euro 2003, och Anna
Lindh-mordet 2003. Flera nya partier tog sig in i riksdagen: Miljpartiet 19881991 och 1994 tills vidare;
Kristdemokraterna 1991 tills vidare; Ny demokrati 19911994 samt Sverigedemokraterna 2010. Piratpartiet fick ett
mandat i Europaparlamentsvalet 2009.
Politiken hade sedan 1980-talet prglats av tredje vgens politik och nyliberalism. Offentlig verksamhet avreglerades
och konkurrensutsattes, och statliga verk bolagiserades, delades och privatiserades. Exempelvis upphrde statligt
monopol inom jrnvgstrafiken 1988, Vin & Sprit bolagiserades 1989, markbunden reklam-TV tillts 1991 och
reklamradio 1993, friskolereformen genomfrdes 1992, Televerket bolagiserades 19921993 och Telia blev
folkaktie 2000, elmarknaden avreglerades 1996, och apoteksmonopolet frsvann 2010.
ldringsvrd samt grund- och gymnasieskolor kommunaliserades 1991, fr att mjliggra besparingar. Ett stort antal
psykiskt funktionhindrade flyttade ut frn institutioner till egna lgenheter efter psykiatrireformen 1995. Allmn
vrnplikt avskaffas 2010.
Landet fick fyra nya universitet 19992005, och ytterligare sex hgskolor tilldelades ett vetenskapsomrde. Samtliga
gymnasieprogram blev 1994 treriga, och alla utom individuella programmet var hgskolefrberedande. Fler
kvinnor n mn pbrjade studier p hgskoleniv, allt strre andel av ungdomar pbrjade studier, ntbaserade
distansstudier fick efter sekelskiftet stort genomslag bland vuxna i alla ldrar, och antalet internationella
gststudenter som studerade kostnadsfritt i Sverige kade explosionsartat. Sedan r 2010 har emellertid regeringen
kraftigt begrnsat budgeten fr universitet och hgskolor utanfr storstderna, och infrt en studieavgift fr
utomeuropeiska gststudenter. Man har begrnsat antalet hgskolefrberedande gymnasieprogram, men satsar p
lrlingsutbildningar och kvalificerad yrkesutbildning.
Tematisk och geografisk indelning

Tematisk indelning
Ekonomisk
historia
Militrhistoria
Kulturhistoria
TV-historia
Vetenskapshistoria
Teknikhistoria
Jrnvgshistoria
Alkoholhistoria Sporthistoria
Geografisk indelning
Kategori:Sveriges landskaps historia Kategori:Sveriges stders historia Kategori:Geografiska omrden i Sveriges historia
Bilder
Sveriges BNP/capita r
1000-2006 i jmfrelse.
Sveriges folkmngd (gr), fdda

(grn, hger skala) och dda
(ljusrd, hger skala) ren
1749-2007.
En mesolitisk
skivyxa frn
stergtland.
Runsten i Hrby i Uppland (U

746). Landskapet r vrldens
runstensttaste omrde.
Sveriges historia
Vstgtalagen, en
landskapslag, r den
ldsta strre
sammanhngande
skriften p svenska.
P detta uppslag
str bla: Svearna
ga taga konung
och likas vrka.
26
Palmemordet.
Referenser
Det inledande stycket r helt eller delvis baserat p material frn engelsksprkiga Wikipedia, History of
Sweden [62], 22 oktober 2009.
Flera stycken r helt eller delvis baserade p material frn tysksksprkiga Wikipedia, Geschichte
Schwedens [63], maj 2010.
Frtydliganden
[1] Beowulf, frsta delen, vers 2380
[16] Fr jmfrelse ver tid anges befolkningen inom Sveriges nuvarande grnser.
[17] Allmogebtar Alvar Zacke Magnus Hgg 1973
[18] Graeme Davis Comparative syntax of old English and old Icelandic: linguistic, literary and historical implications (http:/ / books. google. se/
books?id=TSSVGiHRBQcC& pg=PA38& dq=1225+ "OLD+ SWEDISH"+ NORSE& hl=en& sa=X& ei=l1ksT_ewE4ao4gTstLyPDg&
ved=0CDEQ6AEwAQ#v=onepage& q=1225 "OLD SWEDISH" NORSE& f=false), 2006, sidan 38.
[19] Annales Bertiniani, Ahmad ibn Fadlan och Nestorskrnikan talar om ruser.
[20] Den normannistiska skolan.
[21] Archaeological project reveals Sweden's oldest church, evidence of early Christianity (http:/ / medievalnews. blogspot. com/ 2009/ 12/
archaological-project-reveals-swedens. html), Medieval News 2009-12-21
[22] Lagerqvist, Lars O. & berg, Nils, Litet lexikon ver Sveriges regenter, Vincent bokfrlag, Boda kyrkby 2004. ISBN 91-87064-43-X (femte
reviderade upplagan)
[23] Lagerqvist (1996), s. 2730
[24] Kllstrm, Magnus, "Forsaringen tillhr 900-talet", Fornvnnen 105 (2010), s. 228232.
[25] Lfving, Carl, , Fornvnnen 105 (2010), s. 4853.
[26] Svensk uppslagsbok, Malm 1932
[27] Sten Svantesson kallade sig Sten Sture fr att anknyta till den tidigare riksfrestndaren med samma namn. Han kallas ofta Sten Sture den
yngre.
[28] http:/ / sv. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Mall:%C3%84ldre_vasatiden& action=edit
[29] http:/ / sv. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Mall:Stormaktstiden& action=edit
[34] Manne Eriksson, , utgiven av Gustav Upmark, Nordiska museet, Stockholm 1925.
[35] Jnsson, Christer (red.), Rstrtten 80 r: forskarantologi (Justitiedepartementet 2001).
[36] Sundevall, Fia, "En man, en rst, ett gevr" i Arnberg, Sundevall & Tjeder (red.) Knspolitiska nyckeltexter I: frn ktenskapskritik till
sexualupplysning (Makadam 2012).
[60] Andersson-Skog & Krantz, ss 1215
[61] Statsskuldens historia (http:/ / www. riksgalden. se/ omriksgalden/ statsskulden/ Fakta_om_statsskulden/ Utveckling/ ), Riksglden,
accessdatum 2012-01-27.
[62] http:/ / en. wikipedia. org/ w/ index. php?title=History_of_Sweden& oldid=321299855
[63] http:/ / de. wikipedia. org/ wiki/ Geschichte_Schwedens
Sveriges historia
Noter
Externa lnkar
Historia.se (http://www.historia.se/) Portalen fr historisk statistik
Riksbanken.se (http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=2680) Riksbankens historiska monetra
statistik fr Sverige
Tacitus.nu (http://www.tacitus.nu/) Om Sveriges och Europas historia
Tacitus.nu kartor (http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/kartor.htm) Om Sveriges historiska landervringar
Svensk historisk bibliografi - digital (SHBd) (http://regina.kb.se/F/?func=find-b&con_lng=mse&
local_base=shb)
smb.nu (http://www.smb.nu/) Svenskt Militrhistoriskt Bibliotek
Heimskringla (http://www.heimskringla.no/svindex.php)Wikipedia:Dda lnkar Svenska och nordiska
historiska texter
Den svenska myllan.se (http://www.den-svenska-myllan.se/) 7245 frgor och svar om Sveriges historia
Institutioner
Uppsala Universitet: Historiska institutionen (http://www.hist.uu.se/) - Institutionen fr id- och
lrdomshistoria (http://www.idehist.uu.se/)
Lunds Universitet: Historiska institutionen (http://www.hist.lu.se/hist/)
Stockholms Universitet: Historiska institutionen (http://www.historia.su.se/) - Ekonomisk-historiska
institutionen (http://www.ekohist.su.se/)
Kungl. Vetenskapsakademin: Centrum fr vetenskapshistoria (http://www.center.kva.se/)
Historiska Museet i Stockholm (http://www.historiska.se/)
27
28

Sveriges frhistoria
Paleolitikum (ca 13 000 f.Kr. 10 000 f.Kr.)
Mesolitikum (10 000 f.Kr. 4000 f.Kr.)
Neolitikum (4000 f.Kr. 1500 f.Kr.)
Bronslder (1500 f.Kr. 500 f.Kr.)
Frromersk jrnlder (500 f.Kr. Kr.f.)
Romersk jrnlder (Kr.f. 375 e.Kr.)
Folkvandringstiden (375 e.Kr. 550 e.Kr.)
Vendeltiden (550 e.Kr. 793 e.Kr.)
Vikingatiden (793 e.Kr. 1103 e.Kr.)
Drefter brjar:
Sveriges historia
redigera
[1]
Vikingatiden
Skriftliga kllor frn vikingatiden om Norden
Vikingatida bebyggelsemnster
Vikingatida stder i Norden
Vikingatidens skepp
Vikingatida krigshandlingar
Vikingatida frder
Vikingatida teknologi
terskapande av vikingatiden
Denna artikel behandlar Sveriges frhistoria under vikingatiden, det vill sga perioden frn omkring r 800 till
omkring r 1100. Till Sverige rknades under denna tid inte Bohusln och Jmtland, vilka var en del av Norge, samt
Halland och Skne, vilka tillhrde danerna.
Kllor
De enda knda skriftliga kllor frn vad som idag r Sverige som hrrr frn denna tid r runinskrifterna. Det finns
dock utlndska kllor och senare inhemska kllor som beskriver frhllanderna under vikingatiden: skildringar
franledda av kristendomens infrande, utlndska krnikor om vikingatgen, runinskrifterna (som till vervgande
del hrrr frn 1000-talet), landskapslagarna (som i sin bevarade form tillhr 1200-1300-talen, men dock i mycket
grundar sig p verlmningar frn vikingaperioden), samt i ngon mn den islndska och danska historielitteraturen
(fastn ven den hrrr frn en senare tid). Ett stort arkeologiskt kllmaterial kompletterar dock de bristflliga
skriftliga kllorna.
29
Samhllet och staten under vikingatiden

I det som idag r Sverige levde folken i slktsamhllen, innan smstater bildades.
ven lng tid efter att dessa bildats frblev slktbanden av stor betydelse. Det
fanns till en brjan ett flertal mindre bygder som tillsammans bildade ett
landskap. I dem hlls makten dels av folket p ting (jmfr med landsting), dels
av lokala stormn - bda som instanser fr rttsskipning.
D Sveriges samling till en enhetlig stat sannolikt inte blivit fullstndigt
genomfrd frrn under medeltiden kan Sveriges historia i betydelsen svenska
statens och svenska statsmaktens frst sgas brja d.
Den centrala statsenheten var lnge mycket svag. Kungen var dess ende
sammanhllande representant. Han kunde till landets frsvar uppbda ledungen
och ven genomfra plundrings- och ervringstg. Dessutom hade han s lnge
hedendom varade vrd om Uppsalatemplet, enligt dem som menar att det faktiskt
existerat.
I vrigt berodde hans maktstllning egentligen bara p att han i sin tjnst hade
fler handgngna krigare i den s kallade hirden, n andra stormn. Han kunde ha
den strre hren genom avkastningen frn godsen och de frivilliga sammanskott,
som han vid ambulerandet mellan dessa fick frn den kringboende befolkningen.
Utbredning av fasta bosttningar i

Sverige under yngre jrnlder;
vendeltid och vikingatid (550 e.Kr. 1050 e.Kr.).
En kunglig riksregering och ett drmed sammanhngande ordnat skattevsen existerade inte. Riket var i sjlva verket
bara ett av kungens person sammanhllet frbund av autonoma menigheter, som under ledning av lagmn sjlva p
tingen sktte sina angelgenheter (lagstiftning, rttskipning och frvaltning).
Samhllsskicket var jmlikt i den betydelsen att befolkningens huvudmassa bestod av politiskt likberttigade
jordgare (bnder). Men bland dessa hjde sig ngra storbnder som mktiga jorddrottar ver de andra, och en
betydande del av befolkningen var trlar. Vikingatgen, som gav perioden dess karaktr, bidrog skert i hg grad till
att de mktiga blev rikare och att antalet trlar kade.
Under perioden torde den senare dokumenterade indelningen i hrader (Gtalandskapen) och hundaren
(Svealandskapen) ha uppsttt, hrad frmst som namn p en bygd frenad av ett lokalt ting, hradsting till skillnad
frn det strre landstinget (landskapstinget), hundare frmst kopplad till den militra organisationen.
Litteratur
Hyenstrand, ke: Lejonet, draken och korset - Sverige 500 - 1000. (1996) ISBN 91-44-61901-4
Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok [2], 19041926.
Fregngare:
Vendeltiden
Sveriges
frhistoria
8001050
Eftertrdare:
ldre medeltiden
30
Referenser
[1] http:/ / sv. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Mall:Sveriges_f%C3%B6rhistoria& action=edit
[2] http:/ / runeberg. org/ nf/ index. htm
Folkungatiden
Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
Folkungatiden
31
Folkungatiden var en tidsperiod mellan ren 1250 och 1389 i Sveriges

historia.
Tronstrider
Efter Erik Erikssons dd den 2 februari 1250 valdes hans 10-rige
systerson Valdemar Birgersson (1250-1275) till kung, men den
verkliga makten lg hos unge kungens far Birger jarl som var den
verklige regenten fram till sin dd 1266. Birger tillhrde en mktigt
stormansslkt slkt som tidigare kallades Folkungarna, numera oftare
kallad Bjlbotten. Birger var framgngsrik i att sl ut andra
pretendenter som gjorde ansprk p sonens krona. Samtidigt sdde han
ett fr till framtida strider mellan sina sner, d han enligt utlndskt
feodalt mnster gav hertigdmen t Valdemars yngre brder.
Valdemar Birgersson strtades 1275 av sin bror, hertig Magnus. Denne
fick som kung tillnamnet Magnus Laduls (1275-1290). Vid nsta
generationsskifte utbrt en tvist mellan hans son kung Birger
Magnusson (1290-1318) och hertigarna Erik Magnusson och Valdemar
Magnusson som resulterade i Nykpings gstabud. Tvisten kostade
hertigarna livet och Birger kronan.
Utbredningen av fasta bosttningar i Sverige

under senmedeltiden.
Hertig Eriks son, Magnus Eriksson (1319-1364), som sedan valdes till
kung, hade inte ngra svenska hertigar till medtvlare, men strtades av ett mktigt stormannaparti som gav kronan
till Albrekt av Mecklenburg (1364-1389). Genom sin mor, Magnus Erikssons syster kan Albrekt rknas som den
siste av denna tt p Sveriges tron.
Samhllsomvandling
Under Folkungatiden genomfrdes den samhllsomvandling som pbrjats under fregende period. Birger Jarl och
Magnus Laduls fastslog bda att rttsordningen var kungambetets huvuduppgift. Genom deras edsreslagar lades
kungens fogdar och andra makthavare att ingripa mot fridsbrott inom hela riket med rfsteting. ven andra delar av
det kungliga lagstiftningsinitiativet, till exempel Birger jarls arvslag, bidrog till att strka rttsstaten. Det fick ocks
betydelse fr landskapslagarna: det var under denna period som Upplands- och Sdermannalagarna utarbetades p
kungligt uppdrag. I och med att de bde skrevs ned p kungens uppdrag och dessutom faststlldes genom beslut av
kungen, kom hans del i lagstiftningen ocks att medfra rtten till sanktioner. P detta stt fick kungamakten rtt att
stifta lagar,vars efterlevnad kontrollerades av samma makt och som ven hade rtt att dma den som brt mot
lagarna. De lagar som kungen stiftade kompletterade drmed de folkliga lagarna.
Slutresultatet av detta arbete blev Magnus Erikssons infrande av Magnus Erikssons landslag, som frenade
landskapen under en gemensam rttsordning. I och med denna fick hela riket delta i kungavalet vid Mora stenar
genom sina lagmn och tolvmannanmnder frn varje lagsaga. Samtidigt frklarades Sverige vara ett valrike.
Folkungatidens betydelse fr svensk rttsordning var stor och infrdes ven i Finland.
Den starka statsmakt som Bjlbotten upprttade innebar dock inte ngot envlde. I landslagens konungabalk fick
Sverige sin frsta skrivna frfattning. I freskriften om kungens och folkets msesidiga eder hvdades starkt
dualism#Politisk dualismen mellan kung och folk, det vill sga att bda parter var msesidigt beroende av varandra.
Denna freskrift har legat till grund fr Sveriges fljande statsrttsliga utveckling: Kungen kunde inte infra nya
lagar och skatter utan folklig medverkan, ngot som landslagen nnu frutsatte skulle ske p landskapstingen. I
freskrift var konungaeden en garanti fr personlig frihet och rttsskerhet. P samma stt lovade folket genom sin
Folkungatiden
32
ed att flja kungens lagar och att betala skatt. Skatter hade blivit ndvndiga, bde fr att en stor del av Uppsala
dgodsen frskingrats under de oroliga tiderna och fr att riksstyrelsen medfrde kade kostnader. Dessa kostnader
hade inte krvts d staten styrdes genom landskapslagarna eftersom frvaltningen d var betydligt mer primitiv.
Bjlbotten genom Birger jarl och Magnus Eriksson bidrog starkt till att skapa ett nytt system med grundskatter. Den
typen av skatt, som byggde p jordinnehav, fanns redan i Vstergtland, dr plikten att leverera varor till
kungsgrdar omvandlats till en stende skatt, s.k. gengrd. I de flesta vriga landskap utgick skatt i stllet p basis av
det ldre ledungssystemet, som blivit mindre frdelaktigt fr kungamakten. Historievetenskapen har tolkat
1200-talets adelsuppror (av de "kta" folkungarna) som delvis en protest mot omlggningen av skattesystemet, som
till slut genomdrevs med vld, till exempel efter slaget vid Sparrstra 1247[1].
Stndsbildningens tid
Folkungatiden var ocks stndsbildningens tid. De mnga
smbnderna rknades inte, utan den politiska makten lg hos de
andliga och vrldsliga stormnnen. I Magnus Erikssons landslag
stadgades att kungen skulle ha ett konungens rd en institution som
etablerats under konungarna Birger Magnussons och Magnus
Erikssons omyndighetsr. Jarlmbetet upphrde med Birger jarl, men i
stllet framtrdde drots och marsk som aristokratins ledare. Vid sidan
av rdsmtena frekom ven en allmn riksfrsamling av stormn,
sedermera kallad herredag, som fick stor politisk betydelse och fick
fastare form genom Sknninge stadga, troligen 1284.
Aristokratin, den egentliga braren av vad som skulle kunna kallas
denna tids konstitutionalism, organiserades som tv privilegierade
stnd. Frlset fick sin status genom Magnus Laduls privilegiebrev av
1281 och konung Birger Magnussons av 1305, och grunden till en
privilegierad adel lades genom Alsn stadga 1279. Adelns uppkomst
hngde ihop med att frndringen av det medeltida europeiska
krigsvsendet nu ndde ocks till Sverige. Det gamla systemet som
vilade p ledungsskyldighet och allmnna uppbd behvde ersttas
med ett tungt bevpnat rytteri och fr att erhlla sdant beviljade
Magnus skattefrihet t alla som stred till hst. Detta var fallet med
stormnnen, bland vilka riddarvsendet vunnit insteg, och deras hirdar,
men ven andra jordgare bytte grna ut skatteplikten mot att gra
krigstjnst till hst, s kallad rusttjnst. Skattefrihet (frlse), som frut
varit en del av den allmnna personliga tjnsteplikten, blev p detta stt
mjligt endast fr ett exklusivt krigarstnd, och drmed uppdelades
den gamla odaljorden i frlse- och skattejord. Innehavarna av den
senare blev ett oprivilegierat skattetyngt bondestnd som var s gott
som utelutna frn inflytande i landets styre.
Magnus Laduls sigill
Magnus Erikssons domsigill
Den svenska handeln hade efter vikingatgen trngts undan av den uppblomstrande tyska Hansan. Fr att stdja den
svenska handeln lt Birger jarl och de fljande Folkungaregenterna tyska kpmn och hantverkare bostta sig i
svenska orter, som genom stadsprivilegier fick egen frvaltning och jurisdiktion. Dessa privilegier sammanfattades
av Magnus Eriksson till en gemensam stadslag, Magnus Erikssons stadslag. Stdernas skattskyldiga invnare,
borgarna, utgjorde det andra ofrlse stndet. En mellanstllning mellan dem och bnderna intog bergsmnnens klass.
Bergshanteringen utvecklades anmrkningsvrt under Folkungatiden.
Folkungatiden
33
Kamp mellan kungamakt och frlse

Inledningsvis hade stormnnen hjlpt kungamakten att skapa den nya
statsbildningen, men under Folkungarnas slktfejder fick de en
stllning, som blev farlig lika vl fr statsmakten som fr de ofrlse
stnden. Detta berodde framfr allt p att den kungliga
lokalfrvaltningen p grund av naturahushllning ven i Sverige tagit
formen av ett lnsvsen. Frvaltarna, fogdarna, fick ta hand om
inkomsterna mot att de hll centralmakten med beridet krigsfolk. P
det hr sttet fick de sdan oinskrnkt makt att de frestades att ta ut
olagliga skatter av bnderna. Mjligheterna till ekonomiska frdelar
genom tilldelning av ln blev drfr mycket eftertraktat bland
stormnnen. Srskilt eftertraktade blev slottslnen eftersom det dr
fanns fstningar som ytterligare kunde generera inkomster. Till
Ett av Albrekt av Mecklenburgs kungliga sigill
skillnad frn i utlandet var dock inte det svenska lnsvsendet rftligt
eftersom kungen enligt landslagen var den som formellt frfogade ver ett lns resurser, ngot som gjorde att landet
inte blev fullt feodaliserat. Dremot frskte aristokratin gra frfogandertten beroende av rdets samtycke, dr
man sinsemellan skulle kunna frdela landets resurser mellan sig, ngot som emellertid skulle g stick i stv med
syftet med upprttandet av den kungliga frvaltningen, nmligen att begrnsa landskapens inflytande.
Vare sig kungamakten eller de ofrlse stnden var intresserade av en sdan utveckling och mjligen var det p grund
av detta som Magnus Eriksson r 1359 kallade in representanter ven frn de ofrlse till en herredag. Det r dock
inte skert om det verkligen genomfrdes ett s sammansatt riksmte, men de frsk som Magnus Eriksson gjorde
fr att begrnsa aristokratins makt blev att han avsattes. Hans eftertrdare Albrekt av Mecklenburg tvingades, tvrs
emot lagens bestmmelser, avst den centrala frfogandertten och regeringsmakten genom handfstningar 1371 och
1383. Den mest driftige bland stormnnen, drotsen Bo Jonsson (Grip), lyckades ta kontroll ver den strsta delen av
landet genom frlningar.
Infr Kalmarunionen
Nr Magnus Eriksson blev kung av Sverige och Norge 1319 blev bda
lnderna frenade i personalunion. Den verkliga makten utvades av
lndernas riksrd. Samtidigt drabbades Danmark av en skuldkris p
grund av Erik Menveds frsk att ta kontrollen ver norra Tysklands
handelsstder. Danmarks ln blev pantln. r 1332 frvrvade det
svenska riksrdet pantrtten till Skne och Blekinge fr 32 000 ldiga
mark. r 1360 kunde dock den danske kungen Valdemar Atterdag med
tyska trupper ervra Skne, Blekinge och senare ven Halland och
Gotland.[2]
r 1356 inleddes ett uppror mot Magnus Eriksson dr de upproriska
valde Magnus son Erik Magnusson till ny svensk kung.
Personalunionen Sverige-Norge avslutades formellt d Hkan
Magnusson blev kung i Norge. Erik Magnusson var till en brjan
framgngsrik, men hans hastiga bortgng 1359 gjorde att Sverige ter
kontrollerades av Magnus Eriksson. Efter Valdemar Atterdags ervring
av de sknska landskapen inleddes tta kontakter mellan Magnus och
Valdemar. Magnus Erikssons son Hkan Magnusson gifte sig i
Kpenhamn psken 1363 med Valdemars 10-riga dotter Margareta.[3]
Historisk karta ver Bo Jonsson Grips ln i

Sverige 1386
Folkungatiden
Ngra oppositionella svenska stormn, dribland Bo Jonsson (Grip), tog kontakt med hertig Albrekt den store av
Mecklenburg, gift med Eufemia, kung Magnus Erikssons syster. Hertig Albrekt gjorde fr sin son Albrekts rkning
ansprk p Sveriges tron. Sent p hsten 1363 skeppade hertigen ver en militrstyrka till Sverige och tog kontroll
ver Stockholm och Kalmar. I februari 1364 kunde sonen vljas till svensk kung vid Mora stenar. I slaget i
Gataskogen 1365 besegrades Magnus och tillfngatogs. De fljande ren prglades av inbrdeskrig. r 1371 gjordes
en uppgrelse dr kung Albrekts makt begrnsades av riksrdet och han fick lova att inte instta tyska fogdar p
kronans slott. Magnus slpptes mot lsesumma och fick Skara stift som frlning.[4]
Nr den danske kungen Valdemar Atterdag avled 1375 aktualiserades frgan om eftertrdare. Formellt sett var
Danmark ett valrike men det var sedvnja att vlja kungens ldste son. Valdemar hade ingen son i livet. Hans ldsta
dotter Ingeborg var gift med Henrik av Mecklenburg och deras son Albrekt hade av Valdemar Atterdag 1371
utpekats som tronfljare. Ett nrmande mellan ena sidan det politiskt och ekonomiskt inflytelserika Mecklenburg
och andra sidan Danmark och Sverige skulle vara till frdel fr de sistnmnda lnderna. Valdemars yngre dotter
Margareta var andra sidan gift med Hkan Magnusson och hade en femrig son, Olof, norsk tronfljare och med
ansprk p Sveriges tron. Att till kung vlja en person med dessa band till grannlnderna kunde ven det anses vara
till frdel fr Danmark. Det danska kungavalet gde rum i maj 1376 och det danska riksrdet valde Olof, mjligen i
tron att det skulle vara lttare att kontrollera Margareta n den politiskt erfarne Albrekt. Margareta fick som Olofs
frmyndare regera Danmark. Efter Hkans dd 1380 styrde hon i sonens namn ven ver Norge och drmed hade
Danmark och Norge frenats i personalunion.[5]
I Sverige hade kung Albrekt genom kungafrskran tvingats avst makt till riksrdet. Det ledande riksrdet var Bo
Jonsson (Grip) som frfogade ver alla slottsln i Finland samt bland annat Nykping, Stegeborg, Stkeholm och
resten. Nr Bo Jonsson avled 1386 visade det sig att han hade utsett ngra stormn att vara testamentsexekutorer
fr att se till att inte kungen ter kunde ta kontrollen ver slottslnen, trots att slottsln inte var rftliga. Fr att ta
kontroll ver Bo Jonsson Grips efterlmnade slottsln utsg kung Albrekt sig sjlv till talesman fr dennes barn och
nka samtidigt som han brjade vrva trupper i Tyskland fr att stta kraft bakom orden. De svenska riksrden tog
d kontakt med Margareta och p senvintern 1388 erkndes Margareta genom Dalaborgstraktaten som regent ven
fr Sverige. Margaretas son Olof hade pltsligt avlidit sommaren 1387 p Falsterbohus men hon lyckades snabbt bli
utnmnd till "Rikets fullmktiga fru, husbonde och frmyndare". ven i Norge blev hon snabbt utsedd till regent
trots att det fanns andra som gjorde ansprk p den norska tronen.[6]
Kung Albrekt terkom till Sverige vid rsskiftet 1388-1389 med de vrvade tyska trupperna. I slutet av 1388 hade
drottning Margaretas styrkor inlett en belgring av Axevalls slott mellan Skara och Skvde. Efter att ha passerat
Jnkping fortsatte Albrekts styrkor mot Axevall fr att hva belgringen. Samtidigt kom fler av Margaretas trupper
sderifrn lngs Nissastigen. De bda styrkorna mttes den 24 februari i slaget vid sle en mil ster om Falkping.
Margaretas styrkor vann och lyckades tillfngata kung Albrekt och dennes son Erik av Mecklenburg.[7]
Vid midsommar 1389 blev Margaretas sjurige fosterson Bogislav vid ett mte i Helsingborg vald till Norges kung
under namnet Erik. Senare under vintern trffade Margareta de svenska stormnnen i Sderkping dr det
bekrftades att Margareta var regent t tronfljaren Erik. Margareta sin sida lovade bland annat att regera efter
lagen och att endast utnmna svenskar till slotts- och lnsherrar.[8]
Efter segern vid sle kunde Margareta snabbt ta kontrollen ver mecklenburgarnas svenska ln frutom Stockholm.
Drifrn kunde mecklenburgarna ervra Visby och frn Stockholm angreps bde Vsters och Sderkping som
sattes i brand. r 1395 lyckades Margareta och Albrekt enas om ett frdrag: Stockholm skulle under tre rs tid
kontrolleras av sju hansestder. Om inte Albrekt fre september 1398 kunde betala 60 000 mark, motsvarande 12 ton
silver, skulle staden d verlmnas till Margareta. Att Albrekt skulle lyckas med detta var inte sannolikt.[9]
P nyret 1396 utnmndes Erik till kung av Danmark vid ett mte i Viborg och i juli samma r valdes han till kung
av Sverige vid ett mte vid Mora stenar utanfr Uppsala. P hsten trffade Margareta ter riksrden vid Nykpings
recess dr man kom verens om hur man skulle frfara med de gods som kronan hade avhnts under kung Albrekts
tid. Man kom ocks verens att riksrden vid behov skulle utse ombud som tillsammans med ombud frn Danmark
34
Folkungatiden
35
och Norge skulle kunna fatta beslut fr hela unionens rkning.[10]

Den 17 juni 1397 krntes Erik till kung av Sverige vid en ceremoni i Stadskyrkan i Kalmar i nrvaro av Danmarks
och Sveriges rkebiskopar. Den norske historikern Eldbjrg Haug menar att Erik krntes till norsk kung i Oslo redan
psken 1392 (14 april).[11]
Tronpretendenten Erik av Mecklenburg kontrollerade Gotland. 28 juni 1397 kom Eriks flotta till Stockholms strm i
ett frsk att verrumpla och ta kontrollen ver staden. Frsket misslyckades dock och flottan tervnde till
Gotland en vecka senare. Den 26 juli 1397 avled Erik pltsligt p Klinteholms slott.[12]
Referenser
Noter
[1]
[2]
[3]
[4]
[5]
[6]
[7]
Thomas Lindkvist (1988): Plundring, skatter och den feodala statens uppkomst, refererad i Dick Harrison (2002): Jarlens sekel, s. 147-153.
Larsson (1997), s. 28-31
Larsson (1997), s. 32-33
Larsson (1997), s. 33-34
Larsson (1997), s. 35-36
Larsson (1997), s. 36-38
Larsson (1997), s. 39-40
[8] Larsson (1997), s. 43-44

[9] Larsson (1997), s. 42, s. 49-51
[10] Larsson (1997), s. 73-75
[11] Larsson (1997), s. 89-90
[12] Larsson (1997), s. 82
Tryckta kllor
Lars-Olof Larsson (1997). Kalmarunionens tid. Frn drottning Margareta till Kristian II (utgva Andra upplagan
2003). Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4217-3
Nordisk familjebok (1918), band 27, s. 1201-1204 ( lnk (http://runeberg.org/nfcg/0649.html))
Fregngare:
ldre medeltiden
Sveriges
historia
12501389
Eftertrdare:
Kalmarunionens tid
36

Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
Denna artikel behandlar Sveriges historia under ldre medeltid, perioden frn omkr. 1050 till 1250 i Norden.
Perioden sammanfaller med hgmedeltiden (1000-1300) i vriga Europa, och begreppet ldre medeltid
sammanblandas i mnga kllor med Europeisk tidig medeltid (500-1050), d det fortfarande rdde jrnlder i
Norden. I Sverige inleds ldre medeltiden med att Emund den gamle blir svensk kung och avslutas med att den siste
av Erikska tten, Erik den lspe och halte dr och drmed bereder plats fr Folkungatten med Birger jarl i spetsen.
Kllmaterial
Fr denna period ges ocks andra inhemska kllor n runstenarna, vilkas resande fortfor under periodens brjan, men
kom ur bruk, d nu den latinska skriften genom kyrkans inflytande undantrngde runskriften. Offentliga urkunder
(kunga- och pvebrev o.d.; se diplom) brjar finnas, landskapslagarnas upptecknande tar nu sin brjan, och i en till
Vstgtalagen fogad konungalngd mter en ansats till svensk historieskrivning. Den frsta svenska krnikan,
"Erikskrnikan", kom visserligen inte till frrn under nsta period, men dess framstllning gr tillbaka till slutet av
den nu ifrgavarande.
Geografisk utbredning
Eftersom en statlig organisation inte vxte fram frrn vid slutet av denna period hade riket heller inte en tydlig
avgrnsning i alla riktningar. Den viktigaste grnsen var den mot Danmark, en grnssttning som beskrivs i ldre
Vstgtalagen. Om de kungar som nmns kan identifieras med Sven Estridsson och Emund den gamle skedde det
omkring 1050. Mer oskra r uppgifterna om det s kallade trekungamtet 1101, d en dansk, svensk och norsk kung
slt fred och sade sig respektera varandras vlden. En annan vittnesbrd om Sveriges omfattning vid denna tid ges i
det s kallade Florensdokumentet, en pvlig skrift frn omkring r 1120. Den fr Sverige intressanta passagen lyder
p latin:
Nomina insularum de regno Sueuorum. Gothica australis. Gothia occidentalis. Guasmannia. Sundermannia. Nerh.
Tindia. Fedundria. Atanht. Guthlandia. Guarandia. Findia. Hestia. Helsingia. Guarmelande. Teuste.
Vilka omrden som denna lista ver delarna av sveariket, de s kallade "arna",[1] syftar p har diskuterats.
Historikern Adolf Schck delade 1952 in upprkningen i tre kategorier av territorier:[2]
1) omrden som var fast knutna till riket, med rtt att godknna kung (stergtland, Vstergtland, Vstmanland,
Sdermanland, Nrke),
2) svearikets krnbygder, som hade rtt att utse kungen (Tiundaland, Fjrdhundraland, Attundaland) och
3) omrden som var mer lst knutna till riket, kanske bara tribut- eller skattlnder (Gotland, Vrend, Finnveden,
Estland, Hlsingland, Vrmland, Tjust).
Schck tolkade sledes inte "Findia" som Finland, men kunde tnka sig att "Hestia" syftade p "sterlanden": svl
land, sydvstra Finland som Estland (tminstone Dag och sel). Jran Sahlgren tolkar "Hestia" som Estland och
tillgger, "om Hestia r Estland kan skerligen ocks Findia vara Finland".[3] Curt Weibull finner delar av tolkningen
osker, och framfr att "Findia" och "Hestia" ven har tolkats som Finnveden och Gstrikland.[4]
Tronstrider
Till Emund den gamles eftertrdare valdes Stenkil, en kristen storman, troligen frn Vstergtland och Emunds mg.
Stenkils ttlingar (Halsten och Inge den ldre, Stenkils sner, Inge den yngre och Filip, Halstens sner) fick kmpa
om riket med medtvlare, vilka liksom de synas ha p kvinnolinjen hrstammat frn den gamla kungatten.
Oskerheten i tronfljden fortfor, ven sedan Stenkilska tten omkr. 1130 utslocknat p manssidan och vergick till
en tvlan mellan tv kungatter, kallade den sverkerska och erikska efter sina frsta kungar: Sverker den ldre, dd
1156, och Erik Jedvardsson, dd 1160 och sedermera, ehuru ej kanoniserad, dyrkad som Sveriges skyddshelgon. Till
en brjan torde dessa tronstrider ha sammanhngt drmed, att kristendomen tidigare blev allmntrdande i Gtaland
n i Svealand, men de fortfor ven sedan denna motsttning i mitten av 1100-talet fullstndigt upphrt. Att
landskapspartikularismen i dem spelat en viss roll r troligt, men knappast att de inneburit en medveten maktstrid
mellan svear och gtar. Deras allmnna orsak var sannolikt att folkets stridslust inte lngre fick utlopp i
vikingafrder. Sedan genom slumpen eller vapenlyckan de bda tterna omvxlande ftt bestta tronen (Karl
Sverkersson 1160-1167, Knut Eriksson 1167-1196, Sverker den yngre 1196-1208, Erik Knutsson 1208-1216, Johan
Sverkersson 1216-1222, Erik Eriksson 1222-1229 och 1234-1250), utdog de 1282 och 1250.
37
Samhllsomvandling
Under denna orostid gde en brytning i samhllslivet rum, varur medeltidens Sverige framgick. Sveriges kristnande
hade inletts strax innan perioden. Den hierarkiska pvekyrkan, i vars form kristendomen kom till oss, erhll d hr
fast organisation genom kyrkomtena i Linkping 1152 och Sknninge 1248, genom fullbordandet av stifts- och
sockenindelningen med Uppsala rkebiskopsdme som nationell spets (1164), genom infrandet av tionde och
genom klostervsendet. Drmed fick i Sverige den andliga odlingen egna mlsmn, vilket var av stor kulturell
betydelse, men drmed uppstod ocks en samhllsklass som visste frskaffa sig en bde fr det vriga folket och fr
staten tryckande och betnklig srstllning: det s kallade andliga frlset. Brjan drtill gjordes genom ett
privilegiebrev av Sverker den yngre 1200. andra sidan stadkom kyrkan en social utjmning, i och med att trlarna
brjade friges och trldomen slutligen - om n frst under nsta period (1335) fullstndigt - avskaffades.
Sjlv i behov av skydd och std frn de kristnade kungarna, bidrog
kyrkan till den svenska kungamaktens hjande genom att p den
tillmpa skdningar frn den romerska kejsarrtten. Uppgiften att
styrka lag och rtt, som av forno lg kungen liksom varje annan
medlem av folket, men i hgre grad, eftersom hans maktmedel var
strre, denna uppgift brjade nu under inflytande av de nmnda
skdningarna statsrttsligt fixeras. Kungarna upptrdde som hgsta
domare, och d de drvid stundom genomdrev tillmpning av frn
landskapens gamla rtt avvikande rttsgrundsatser uppkom ett kungligt
lagstiftningsinitiativ. Tillika gjordes ansatser till utbildandet av en
kunglig frvaltning. Kungamaktens tillvxt innebar begynnelsen till
landskapspartikularismens
vervinnande
genom
en
verklig
riksmyndighet. Till en brjan hade det dock sett ut som om den
brytning som tronfljdsanarkien medfrde snarare skulle verka
Sveriges ungefrliga grnser 1219; Sverige i lila.
Notera att Gteborg inte fanns och att Stockholm
upplsande. Det var frst under den sverkersk-erikska tiden som
sannolikt inte hade grundats vid denna tid.
frukterna av omdaningsarbetet visade sig vara kungamaktens och
rikstankens strkande. D fick ocks riket en yttre makttillvxt, i det att
Erik den helige terupptog vikingatidens svenska stersjpolitik, nu med Finlands frvrvande som ml och genom
att ikldas korstgsformen lmpad till den nya tidens skdningar.
Uppkomsten av ett frn det vriga folket (lekmnnen) avskilt prstestnd (klerkerna) och brjan till trldomens
frsvinnande var inte de enda sociala frskjutningarna under denna period. Fastn inte feodaliserade utan odalmn
(se odaljord) brjade storbnderna p 1100-talet efter feodaladelns frebild sammansluta sig till en aristokratisk
krigarklass. Genom vikingatgens upphrande frmjades jordens odling, men samtidigt minskades drigenom och
genom frigivningarna tillgngen p trlar. Till fljd hrav uppstod eller tillvxte vid sidan av de sjlvgande
bnderna landbndernas klass, och srskilt bedrevs arbetet p storbndernas gods genom sdana. I olikhet med i
feodallnderna blev emellertid landbondefrhllandet i Sverige aldrig frenat med livegenskap. Under striderna om
tronfljden i riket, i vilka storbnderna tog livlig del, utvecklade sig ur deras krets en riksaristokrati, och i denna,
frstrkt med kyrkans prelater, erhll kungamakten medhjlpare vid sin verksamhet i riksenhetens tjnst. Som
stormannaklassens ledare framstod jarlen, vars stllning pminde om den frankiske rikshovmstarens (se major
domus), och under den siste erikske kungens omyndighet utvades riksstyrelsen av ett flertal stormn. De betitlades i
en handling, troligen frn 1225, konungens "rd" (lat. consiliarii), vilken titel d fr frsta gngen frekommer i
bevarade svenska urkunder.
38
39
Referenser
[1] I sdra Europa visste man inte om att det knda sdra Skandinavien satt ihop med Eurasien via Torneomrdet och Nordkalotten. Istllet
trodde man lnge att Skandinavien var en eller grupp av ar.
[3] Jran Sahlgren, Namn och Bygd 13/1927, s. 187
[4] Curt Weibull, Historiska problem och utvecklingslinjer. Aldus/Bonnier: Stockholm 1962, s. 184
Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok (http:/ / runeberg. org/ nf/
index.htm), 19041926.
Fregngare:
Vikingatiden
Sveriges
historia
10501250
Eftertrdare:
Folkungatiden
40

Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
Sverige under Kalmarunionens tid behandlar Sveriges historia mellan ren 1389 och 1520, d Sverige tillsammans
med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen.
De nordiska lnderna frenades i praktiken 1389 och formellt 1397 i Kalmarunionen. Unionen blev en motvikt mot
den nordtyska Hansan. Ett terkommande stridsmne var maktfrdelningen mellan centrum och riksrden i de tre
lnderna, ngot som ledde till att det i Sverige valdes riksfrestndare. Kampen om makten mellan Danmark och
Sverige innebar att Skne och Gtaland frhrjades av trupper vid flera tillfllen.
41
Drottning Margareta
Frn 1389 ingick Sverige i en personalunion och frn sommaren 1397 i
en realunion med Danmark och Norge. Genom Nykpings recess 1396
hade riksrdet och Drottning Margareta kommit verens om villkoren
och den 17 juni 1397 krntes Margaretas systerdotterson Erik till
unionskung p Kalmar slott i nrvaro av 67 stormn frn de tre
lnderna. Vid krningen var Erik endast 15 r och som hans
frmyndare fick Margareta fortstta regera. Frn krningen finns tv
dokument bevarade, dels unionsbrevet, dels krningsbrevet. Det rder
oklarhet om hur dessa dokument ska tolkas.[1]
Kung Eriks sigill, hr p ett frimrke

frn Frarna.
Erik krntes till unionskung p Kalmar slott den

17 juni 1397, nationalromanisk framstllning frn
slutet av 1800-talet.
I unionsbrevet gjordes klart att efter Eriks dd ska unionen endast ha

en kung, vald av vardera riket. Vart rike skulle styras enligt sina egna
lagar. Utt sett skulle unionen upptrda som en enhet: om ngot land
rkade i krig skulle de andra komma till hjlp. Hur unionsbrevet idag
ska tolkas finns flera uppfattningar om. Unionsbrevet r skrivet p
papper, inte pergament som var det vanliga. Unionsbrevet har tolkats
som ett utkast som aldrig stadfstes, till exempel av professorn i
historia Erik Lnnroth.[2][3]
Gotland behrskades av Erik av Mecklenburg som anvnde n som en
bas fr sina sjrvare. Efter Erik av Mecklenburgs pltsliga dd den 26
juli 1397 verlmnade hans nka Sofia av Pommern-Wolgast beflet
till Sven Sture som fortsatte verksamheten, riktad bde mot
unionsfartyg men ocks mot fartyg frn Hansan. Efter att Tyska orden
slutit fred med Polen-Litauen utrustade orden en flotta med 84 skepp
och i mars 1398 landsteg 4 000 soldater och ervrade snabbt hela n. I
november 1403 gjorde Margareta ett frsk att ervra n men
misslyckades. 1408 gav Tyska orden upp n i utbyte mot 9 000
engelska nobler.[4]
Kriget i Slesvig-Holstein
Margareta fortsatte frsken att binda Holstein nrmare Danmark efter greve Gerhard VI av Holsteins dd 1404.
Genom flera skickliga drag fick hon kontroll ver strre delen av Slesvig. I juni 1410 utbrt krig och kung Erik
kunde samla trupper frn bde Danmark och Sverige. Kriget blev ingen militr framgng och p hsten 1412 kom
Margareta till Slesvig och lyckades f till stnd ett avtal om fem rs vapenvila. Den 24 oktober 1412 hyllades hon av
folket i staden Flensborg (numera Flensburg) i Slesvig. Fyra dagar senare dog hon av pesten.[5]
1416 fortsatte kung Erik kriget i Slesvig. Striderna mot Holstein blev inte srskilt framgngsrika. I juni 1424 dmde
den tyska kejsaren Sigmund att grevarna av Holstein saknade rtt till Slesvig som istllet var en del av det danska
riket. Fr att fira domslutet vallfrdade kung Erik till Jerusalem och var drmed bortrest i 20 mnader. Under
bortavaron fungerade drottning Filippa som regent.[6]
Kung Erik genomfrde flera tgrder som frsvrade fr Hansan att bedriva handel, bland annat anlggandet av
slottet Krogen vid resund och mngdubblingen av resundstullen. Nr kung Erik p sommaren 1426 fortsatte den
militra kampen mot Holstein enades flera hansestder om en blockad. Sjslaget utanfr Kpenhamn i juli 1427
vanns av unionen och fullbordades fljande dag nr en hanseatisk handelsflotta med 36 fartyg seglade in i resund
och blev ett ltt byte. Militrt fick dock ingen sida ngra strre framgngar. 1429 brt de hollndska och preussiska
42
hansestderna blockaden. Efter den danska staden Flensborgs fall 1431 inleddes fredsfrhandlingar. Flera
medlemmar av den svenska aristokratin deltog i stridigheterna och p vintern 1426 lovade det svenska riksrdet att
skicka 300 ryttare och skyttar.[7]
Inrikespolitisk kris
Bde Margareta och kung Erik hade lovat att flja den svenska landslagen vilken
slog fast att slottslnen skulle sktas av "infdda svenska mn". Bevarade kllor
visar att bde Margareta och kung Erik anfrtrott styret till mn som de ansett sig
kunna lita p. Danskar som Peder Ryning, Lage Rd, italienaren (eg. kroaten)
Giovanni Franco ("Johan Vale"), tyskttade Henrik Styke, Hans Krpelin frn
Pommern och Ida Knigsmarck med ursprung frn Mecklenburg var personer
som frmst var lojala mot kungamakten snarare n kyrkan, aristokratin eller det
svenska riksrdet.[8]
Kung Eriks frsta inrikespolitiska kris blev det uppror som startade i Bergslagen
i juni 1434 nr Vsters slott intogs. Det fanns flera orsaker till missnjet, men
aristokrater i Sverige kunde stlla sig i ledningen fr detta. Upprorsmakarna
kunde ta kontrollen ver mnga slott i Sverige ven om kungen hade kontroll
ver de viktigaste - bland annat Stockholms slott och Kalmar slott. P hsten
Engelbrekt Engelbrektsson, ssom
1435 tvingades kung Erik g med p att endast svenska mn skulle placeras p de
han framstlldes p 1860-talet.
flesta slott och han fick ocks lova att hra rdets mening infr beslut. 1436
utsgs Karl Knutsson (Bonde) och Krister Nilsson (Vasa) till rikshvitsmn i Sverige. Dr fortsatte oroligheterna i
Bergslagen under ledning av Erik Puke, "Pukefejden". P ngot stt kunde denne gripas, och han avrttades i
februari 1437. ven i Vstergtland, Nrke, Dalarna och Vrmland har bnderna frskt gra upplopp men dessa
har slagits ned brutalt. P vren 1436 samlades riksrdet i Strngns och frbjd bnderna att bra vapen vid
tingsfrhandlingar och marknader.[9]
Kristofer av Bayern
Kung Erik frskte f sin kusin, hertig Bogislav av Pommern, utnmnd till sin
eftertrdare, ngot som mtte motstnd bde hos de svenska och danska
riksrden. P hsten 1438 valdes Karl Knutsson (Bonde) till riksfrestndare i
Sverige medan det danska riksrdet den 23 juni 1439 avsatte kung Erik och
istllet valde Eriks systerson Kristofer till dansk riksfrestndare. Den 29
september 1439 frklarade det svenska riksrdet Erik som avsatt.[10]
Den 9 april 1440 valdes Kristofer till dansk kung av landstinget i Viborg. Det
svenska riksrdet stllde som villkor en kungafrskran som gav ett stort
inflytande t riksrdet. Den 13 september 1440 blev han vald till svensk kung vid
Mora stenar. Karl Knutsson utnmndes till drots och fick hela bo biskopsdme
utom land som frlning samt land som pantln. Ngra veckor senare ndrade
sig kung Kristofer och Karl Knutsson fick nja sig med Viborgs slott. Den 2 maj
1442 stadfstes Kristofers landslag som bland annat slog fast att endast svenskar
fick anfrtros kungliga slott och vara medlemmar i riksrdet.[11]
Oljemlning som psttts frestlla

Kristofer av Bayern (personen r
dock kldd i drkt frn mitten av
1550-/1560-talet och har sedan
ndrats med krona och attribueringen
p 1600-talet).
43
Den avsatte kung Erik hade gjort borgen Visborg i Visby till sitt hgkvarter och dr ledde han en flotta av sjrvare.
Sommaren 1446 ervrades Gotlands landsbygd av svenska trupper. Frhandlingar mellan kung Kristoffer och Erik
ledde till 18 mnaders vapenvila. 1447 hade Eriks kusin Bogislav avlidit och det kunde antas att Erik var beredd att
verlmna Gotland fr att bli arvtagare ver hertigdmet Pommern-Stolp. Detta frbereddes i slutet av 1447. Kung
Kristofer tillbringade julen i Helsingborg p vg till riksrdsmtet i Jnkping. Under mellandagarna blev han svrt
sjuk och den 5 januari 1448 avled han p slottet Krnan.[12]
Kristian I och Karl Knutsson

Nr ddsbudet kom till det vntande riksrdet i Jnkping utsgs brderna Bengt
och Nils Jnsson (Oxenstierna) till riksfrestndare. Ett stndermte
sammankallades i slutet av maj till Stockholm. Den 23 maj anlnde Viborgs
slottsherre Karl Knutsson (Bonde) dit i spetsen av en stor truppstyrka. De exakta
omstndigheterna de fljande veckorna r oklara men klart r att en valnmnd
den 20 juni valde Karl till Sveriges kung. Den 28 juni hyllades han vid Mora
stenar och krntes fljande dag i Uppsala domkyrka.[13]
Karl Knutsson hade under vren samlat styrkor fr att ervra Gotland och i
mitten av juli landsteg svenska trupper. Den 4 december lyckades dessa ervra
Visby stad men inte Visborgs slott. Med Erik av Pommern gjorde man upp att
denne skulle lmna Visborgs slott i april 1449 i utbyte mot att f Borgholms slott
p livstid.[14]
Karl Knutsson.
I Danmark utsgs den 1 september 1448 den 22-rige greven Kristian av

Oldenburg av det danska riksrdet till Danmarks kung. Denne agerade snabbt och erbjd Erik av Pommern tre
danska slottsln samt ett rligt underhll p 10 000 gulden i utbyte mot Visborgs slott. Danska flottan skyndade till
Gotland och Erik verlmnade beflet till Olof Axelsson (Tott). Danska trupper kunde ervra Visby under
sommaren och de svenska trupperna tvingades drefter lmna n.[15]
Vid midsommar valdes Kristian av det norska riksrdet till Norges kung. En minoritet bland riksrden ville dock ha
Karl Knutsson och denne invaderade Norge via Vrmland i slutet av sommaren och krntes i Nidarosdomen till
norsk kung den 20 november 1449[16]. Sdra Norge kontrollerades dock av Kristian-trogna grupper, dribland
fogden p Akershus, Hartvig Krummedige. Karl Knutssons belgring av Akershus fick snart ges upp och ombud fr
de tv sidorna mttes i Halmstad den 1 maj 1450. Vid Halmstadmtet kom dessa verens om att vid den enes
ddsfall ska riksrd frn varje land mtas och om mjligt enas om att den kvarlevande blir unionskung. Karl
Knutsson tvingades ge upp Norge och den 29 juli krntes Kristian till Norges kung i Nidarosdomen.[17]
Kung Kristian brjade drefter vrva legotrupper. I januari 1452 hade kung Karl lyckats vrva en stor styrka som
samlades i Markaryd fr att anfalla Skne. Karlskrnikans uppgift om 4 000 ryttare r frmodligen en enorm
verdrift. Det finns ocks uppgifter om 20 pjser rrligt fltartilleri, den ldsta uppgiften om sdana i ett svenskt
krig. De svenska styrkorna marscherade sderut, brnde Helsingborg och fortsatte till Lund. Dr kallade kung Karl
till ting men skningarna fredrog kung Kristian. Det svenska anfallet vergick drefter till ett plundringstg dr
Lund och V brndes och hus brandskattades. Den 27 februari var kung Karl tillbaka i Sverige.[18]
P frsommaren 1452 samlades kung Kristians trupper i Halland. Den svenska adeln som frde befl ver slotten i
Vstergtland och Smland satte endast upp ett symboliskt motstnd. Nr trupperna passerade Jnkping och in i
norra Smland tillfogades trupperna frluster av ett bondeuppbd. Kriget upphrde med ett tvrigt vapenstillestnd.
Flera av de svenska stormnnen dmdes till dden av kung Karl, ven om flera var otkomliga och hade flytt till
Danmark.[19]
1455 brjade kriget igen nr kung Karls marsk Tord Karlsson (Bonde) lyckades storma Danaborg sder om
Vrnamo. Karl Knutssons stllning frsvagades dock genom hans egna tgrder. Hans std bland bnderna och

aristokratin frsvagades av krigsanstrngningarna, importtullen vckte missnje bland stdernas borgare och
planerna att genomfra en reduktion vckte oro hos kyrkan. rkebiskop Jns Bengtsson (Oxenstierna) stllde sig i
spetsen fr ett uppror. Efter ett slag utanfr Strngns flydde Karl Knutsson till Stockholm. Natten till den 24
september 1457 lmnade han Sverige och flydde till Danzig. Ngra veckor senare valde riksrdet rkebiskopen och
Erik Axelsson (Tott) till riksfrestndare. Den 23 juni valdes Kristian I till kung av en valfrsamling i Stockholm,
den 2 juli hyllades han p Mora stenar och fljande dag krntes han i Uppsala domkyrka.[20]
Riksrden frn de tre lnderna mttes i januari 1459 i Skara, dr kung Kristian fick igenom att de norska och svenska
riksrden skulle erknna hans son Hans som tronfljare. Det svenska riksrdet bekrftade senare detta vid ett mte i
Uppsala. Vid en ceremoni i Stockholm utsgs ocks sonen formellt till tronfljare.[21]
Slesvigfrgan blev ter aktuell. 1448 hade Kristian lovat att Danmark och Slesvig aldrig skulle terfrenas med
Danmark under samma hrskare. Nr greve Adolf av Holstein dog barnls i december 1459 utsgs Kristian till greve
i Holstein och hertig i Slesvig och hade drmed lyckats med det som kung Erik aldrig lyckades med trots stora
anstrngningar. Priset blev dock astronomiskt, 123 000 gyllen, motsvarande 30 750 mark silver eller 6 ton silver, och
detta skulle betalas av hela unionen. Alla bnder och landbor i Sverige fick betala 1 mark var.[22]
Det kade skatteuttaget i Sverige mtte motstnd. 1463 infrdes en extraskatt p 12 re fr varje skattebonde och 6
re fr alla lantbor. Nr bnderna i Uppland protesterade vldsamt frklarade rkebiskopen Jns Bengtsson att
skatten var avskaffad. Nr kung Kristian tervnde till Stockholm fngslades rkebiskopen och frdes till Danmark.
Upplandsbnderna tgade till Stockholm och slog lger p Norrmalm. Under ledning av marsken Ture Turesson
(Bielke) anflls bnderna den 21 augusti av erfarna trupper vid slaget p Helgeandsholmen.[23]
Kung Kristian fick drefter Riksrdets godknnande av fngslandet av rkebiskopen. I januari 1464 inleddes ett
uppror av biskopen i Linkping Kettil Karlsson (Vasa). I februari hyllades biskopen som hvitsman och de
upproriska marscherade sedan mot Stockholm och inledde en belgring. Kung Kristian och hans trupper
marscherade snabbt genom Smland, stergtland och Srmland och kom till Stockholm den 25 mars. De
upproriska hade d dragit sig tillbaka till Vsters. I slaget vid Harakers kyrka besegrades kungens kavalleri av det
lttrrliga bondeuppbdet. Sturekrnikan berttar om striderna med orden "Dalakarla ropadhe slaa och skiuth / saa
motte han fly aff skoghen wth / och sadhe 'Mik tykker dala r her fr stark'"[24]
Kung Kristian tvingades tervnda till Stockholm som ter blev belgrat. Bland de upproriska stlldes nu kravet p
Karl Knutssons terkomst frn Danzig. Den 9 augusti tervnde Karl Knutsson med en flotta och vrvade
legosoldater. Stockholms borgare hyllade honom som kung men han upptckte snart att han saknade std bland
aristokratin runt slkten Oxenstierna och snart utbrt det strider mellan Karl Knutssons och rkebiskopens trupper.
Den 30 januari 1465 abdikerade Karl Knutsson.[25]
ren drefter kmpade tv grupperingar om makten: Oxenstierna och Tott. Det var den sistnmnda gruppen som den
21 september 1467 bad Karl Knutsson att terkomma som svensk kung. I slutet av 1468 utbrt det ter strider mellan
svenska och danska trupper i Smland och Vstergtland. Sommaren 1469 fll det av danskarna hllna Axevalls
slott och raserades. Drefter inleddes frhandlingar i Lbeck dr Karl Knutssons ombud krvde Skne, Blekinge,
Halland och Gotland.[26]
P hsten 1469 inleddes ett nytt uppror i Sverige anfrt av Erik Karlsson (Vasa) mot Karl Knutsson och de
inflytelserika Axelssnerna. Upproret var lyckosamt till en brjan men kunde sls ned av Sten Sture den ldre och
Hans kesson (Tott). Sten Sture lyckades ocks tillfoga kung Kristians trupper ett nederlag vid resten.
Stridigheterna lugnade ned sig under vren 1470 och den 15 maj avled Karl Knutsson p Stockholms slott.[27]
44
45
Sten Sture
Vid sin ddsbdd hade Karl Knutsson verltit sina slott till sin halvsysters son Sten Sture och riksrdet utnmnde
honom till riksfrestndare. Striderna mellan kung Kristian och hans motstndare i Sverige lstes genom ett
stillestndsavtal i Kungsster den 9 april 1471 dr parterna kom verens om att mtas p nytt vid midsommar fr att
avgra unionens framtid.[28]
Den 18 juli kom kung Kristian och hans flotta ovntat till Stockholm.
Sten Sture reste runt i Svealand fr att samla std fr fortsatt motstnd
mot Kristian. Men ven Kristian samlade anhngare och hyllades av
Upplands bnder som Sveriges kung. Bda sidorna samlade
bondeuppbd och tgade med vapen mot Stockholm. Den 10 oktober
mttes de bda sidorna i slaget vid Brunkeberg. De hrdaste striderna
skedde vid dagens Brunkebergstorg. Till slut tvingades Kristians folk
gra retrtt till fartygen och lttade ankar.[29]
Segern fr Sten Sture och de som sttt honom, frmst brderna
Axelsson, innebar att fler av landets borgar kom i deras hnder. De
slottsherrar som sttt Kristian, Erik Karlsson (Vasa), Ture Turesson
(Bielke) och Magnus Gren blev av med sina frlningar men fick sitta
kvar i riksrdet.[30]
S:t Gran och draken av Bernt Notke stod klar

1489 och skildrar symboliskt den svenska segern
i slaget vid Brunkeberg 1471.
Sommaren 1472 mttes danska och svenska delegater i Kalmar. Den 2 juli slts avtal fr att normalisera relationerna
mellan lnderna. Konfiskerade gods skulle terlmnas, dribland Axelssnernas gods i Danmark. Uppgrelsen
innebar ocks fri rrlighet ver landgrnserna, fredlsa skulle inte kunna gmma sig i ett annat land och man kom
ocks verens, frvisso i vaga ordalag, att de tre lnderna skulle komma varandra till hjlp vid krig.[31]
Vid nya frhandlingar i Kalmar p sommaren 1476 gick den svenska delegationen med p att ta upp frgan om att
Kristian skulle bli Sveriges kung. Vid riksmtet i Strngns sommaren 1477 avvisades dock detta.[32]
Unionens framtid aktualiserades ter efter Kristians dd vren 1481 eftersom dennes son Hans utsetts till tronfljare
av det svenska riksrdet och borgerskapen i de strre stderna 1458. Vid nya frhandlingar mellan Danmark, Sverige
och Norge i Halmstad sommaren 1482 valdes Hans till kung av Danmark och Norge. Vid ett mte i Kalmar den 7
september 1483, Kalmar recess, utsgs Hans till kung av Sverige. Detta skulle trda i kraft nr Hans kom till Kalmar
ret efter fr att hyllas som kung. Sklet till att kung Hans inte dk upp i Kalmar r oknda men det r mjligt att han
tyckte att villkoren var alltfr hrda, att han skulle tvingas g i riksrdets ledband alltfr mycket. Det svenska
riksrdet var samlat i Kalmar och bekrftade unionen samt att de tre lnderna skulle ha en och samma konung.[33]
Under 1480-talet skedde bondeuppror under flera rs tid i Vstergtland. Bnderna vgrade betala skatt, snde
budkavlar och planerade belgring av restens slott. Orsaken och frloppet r oknt men Vstergtlands lagman
Lindorm Bjrnsson (Vinge) dmde sex personer till dden.[34]
1493 ingick kung Hans ett handelsavtal med den ryske tsaren Ivan III.
Handeln med Danmark skulle ka p bekostnad av Hansan. Avtalet var
ocks riktat mot Sverige genom att kung Hans lovade att verka fr att
den rysk-svenska grnsen ter skulle g lngs Nteborgstraktatens
linje. P hsten 1495 inledde ryska styrkor en belgring av den svenska
fstningen Viborg. Viborgs slottsherre Knut Posse beordrade
utskrivning av var femte person i den finlndska allmogen. I
Stockholm samlade Sten Sture ihop en arm men trupperna lmnade
inte Sverige frrn sent p hsten. Den 30 november kom Sten Sture
fram till land. Samma dag inledde de ryska styrkorna sitt anfall. Den
Svenskt och ryskt kavalleri mts p Finska viken.
frmodligen helt ohistoriska berttelsen om viborgska smllen sger att
Detalj frn Olaus Magnus Carta marina, 1539.
Knut Posse lt sprnga ett av tornen som ryssarna lyckats inta. Anfallet
misslyckades och belgringen hvdes. Sten Sture utsg Svante Nilsson (Sture) till ny slottsherre och denne lt skeppa
sina styrkor ver Finska viken till Ingermanland, stormade Ivangorod och plundrade staden p allt av vrde. Den 3
mars 1497 undertecknade Sverige och Ryssland ett frnyat sexrigt vapenstillestnd.[35]
Oppositionen mot Sten Sture hrdnade. Kritiker menade att Sten Sture inte gjort tillrckligt fr att strka frsvaret av
stgrnsen. Svante Nilsson gick ver till oppositionen nr Sten Sture vgrade att erstta honom fr utgifter i
samband med plundringstget i Ingermanland. Oppositionens ledare var rkebiskop Jakob Ulvsson som hade en
annan uppfattning om kyrkans frihet n Sten Sture. Sten Sture frskte d uppbda std bland bnderna norr om
Mlaren. I juni lt han tyska legosoldater ervra rkebiskopens grd och belgra dennes borg Almarestket.
rkebiskopen svarade med att bannlysa Sten Sture.[36]
Kung Hans hade samlat trupper och dessa kunde inleda belgring av Stockholms slott. Hans hade ocks byggt en
rlogsflotta, ngot Sverige helt saknade. Ett bondeuppbd frn Dalarna som stdde Sten Sture blev besegrat av
sachsiska legotrupper den 28 september vid slaget vid Rotebro. Bda parter var angelgna att gra upp
frhandlingsvgen och den 6 oktober ingicks ett avtal mellan kung Hans, Sten Sture och riksrdet dr Hans erkndes
som kung av Sverige med villkoren i Kalmar recess. Sten Sture gottgjordes med flera frlningar. Den 25 november
valdes Hans formellt till kung i Stockholm, inte vid Mora stenar. Riksrdet gick ocks med p att kung Hans ldste
son Kristian skulle bli dennes eftertrdare. Detta blev ocks beslutat formellt vid ett kungaval i maj 1499.[37]
Kungen hade ocks ftt rtt att i vissa fall tillstta utlndska mn som fogdar. Flera av dessa var hrdhnta och
behandlade bnderna illa, vilket kade kritiken mot kungen. Oppositionen hrdnade ocks 1501 nr riksrdet fick
vetskap om kung Hans verenskommelse med Ryssland 1493. Riksrdet ville i strid med verenskommelsen 1497 ta
ifrn kungen rtten att tillstta utlndska mn som fogdar. Detta vgrade kungen g med p eftersom riksrdet
faktiskt hade gtt med p de villkoren.[38]
Den 1 augusti 1501 frklarade sju av rdsherrarna att kung Hans svikit sina lften i Kalmar recess och att uppror mot
kungamakten drmed var befogat. Upprorsmakarna kunde ta kontroll ver de viktigaste borgarna med undantag av
Kalmar slott och Borgholms slott. Den 9 april tvingades drottning Kristina verlmna slottet till upprorsmnnen - tre
dagar senare, den 12 april, kom den danska flottan till Stockholm men frsent fr undsttning. I november 1501
utropades Sten Sture ter till riksfrestndare.[39]
Svenskarna gjorde anfall mot norra Halland och Blekinge och i mars 1503 inleddes belgring av Kalmar slott.
Drottning Kristina var krigsfnge men vid en ceremoni senhsten 1503 i sdra Smland verlmnades hon till
danska representanter. Sten Sture var sjlv nrvarande vid ceremonin. Under resan tillbaka till Jnkping blev denne
hastigt sjuk och avled den 14 december. Hans nrmaste man Hemming Gadh hemlighll Sten Stures bortgng och
frde kroppen i hemlighet till Stockholm dr den gmdes i Storkyrkan. Nr riksrdet mttes i mitten av januari 1504
kunde Svante Nilsson (Sture) vljas till ny riksfrestndare utan opposition.[40]
46
Svante Nilsson
Svante Nilsson stddes dels av bnder och gruvgare i Dalarna, dels av kpmnnen i Stockholm. Kung Hans hade
aldrig formellt avsatts som kung ver Sverige och hade fortfarande kontroll ver Kalmar slott. Fortsatta
frhandlingar mellan Sverige och Danmark ledde i maj 1504 till att slottet verlmnades till adelsmannen Nils
Gdda. Man kom verens om ett ettrigt vapenstillestnd och att mtas igen i Kalmar runt midsommar 1505.[41]
Nsta r terkom Hans med 60 fartyg och en truppstyrka p 3 200 man. Till Kalmar kom ocks medlemmar av det
danska och det norska riksrdet. Nr det verkade som om Svante Nilsson inte hade skickat ngra representanter, satte
Hans samman en domstol med 24 danska och norska riksrd som dmde Svante Nilsson och sju svenska riksrd fr
majesttsbrott. Drmed var de dmda till dden och deras egendom konfiskerad. Domen faststlldes senare av den
tysk-romerske kejsaren Maximilian I. Domstolen dmde ocks ut ddsstraff till flera borgare i Kalmar fr att de
skulle ha medverkat till att Kalmar stad kunde ervras av svenskarna 1502. Detta har senare gtt till historien som
Kalmar blodbad.[42]
Kung Hans lt Svante Nilsson vlja mellan att erknna Hans (eller dennes son Kristan) som kung eller betala en rlig
tribut fr att visa att de erknde Hans verhghet. Inget av alternativen var tilltalande fr Svante Nilsson. Den
danska flottan p stersjn upprtthll en blockad och gjorde strandhugg och brnde stder som Borg, bo och
regrund. Kastelholm p land ervrades av Sren Norby. I gengld gjorde svenskarna plundringstg mot Halland
och Skne. Under Hemming Gadh inleddes en belgring av Kalmar slott.[43]
Trots att belgringen av Kalmar slott pgick i flera r blev den inte framgngsrik. Handelsblockaden mot Sverige
blev besvrande och p sommaren 1509 mttes parterna i Kpenhamn och kom verens om ett fredsavtal dr
Sverige gick med p att betala tribut p 13 000 mark per r. Fredsuppgrelsen ledde omedelbart till motsttningar
inom det svenska riksrdet. Svante Nilsson, Hemming Gadh och ngra rdsherrar ville fortstta kampen medan
andra, srskilt biskoparna, ville ha fred. Sverige gjorde upp med Lbeck om ett frbund mot Danmark. Med hjlp av
krigsfartyg frn Lbeck frhindrades danskarna att skicka frndenheter till Kalmar och Borgholms slott. I augusti
1510 ervrades Kalmar slott, i november Borgholms slott.[44]
Med hjlp av skotska legosoldater anfll danska trupper under ledning av tronfljaren Kristian II Vstergtland i
januari 1511. De danska styrkorna plundrade bland annat Skara domkyrka och krvde trohetseder. De danska
styrkorna fortsatte frn Vstergtland till Finnveden dr de gick sderut. Svante Nilsson fick hrd kritik fr att ha
frsummat frsvaret. Oppositionen krvde att Svante Nilsson skulle avg. Denne vgrade om inte ett stndermte
stod bakom kravet. Riksrdet bestmde drfr att sammankalla ett nytt stndermte till Arboga till januari 1512.[45]
Sten Sture den yngre

Efter nyr hade dock Svante Nilsson avlidit efter ett slaganfall och riksrdet valde drfr Upplands lagman Erik
Trolle till ny riksfrestndare. Svante Nilssons 19-rige son Sten Svantesson (Natt och dag) tog dock snabbt
kontrollen ver faderns borgar och lyckades f riksrdets beslut uppskjutet tills fredsfrhandlingarna med Danmark
var avklarade. Under tiden reste han runt landet och lt sig hyllas som riksfrestndare av olika bondefrsamlingar
genom att pst att andra redan gjort detsamma. Sten Svantesson ndrade ocks namn till Sten Sture, en hnvisning
till Sten Sture den ldre som han inte alls var slkt med. Den 23 juli 1512 valdes Sten Sture till riksfrestndare.[46]
Den 80-rige rkebiskopen Jakob Ulvsson avgick 1514. Han freslog som sin eftertrdare den 26-rige Gustav
Trolle, son till Erik Trolle. Gustav Trolle befann sig i Rom och av pven Leo X fick han flera favorer, bland annat
dennes skydd fr det under rkebiskopen lydande Stkets slott och lnet omkring detta. Pven gav ocks Gustav
Trolle rtt att utlysa interdikt ver den eller de som bestred denna rtt, rtt att hlla en militr trupp p 400 man samt
absolution fr vad denna trupp kunde tnkas gra.[47]
Nr Gustav Trolle tervnde till Sverige frn Rom fick han veta att Sten Sture dragit in lnet kring Stkets slott.
Gustav Trolle hvdade att lnet fr evig tid hade verltits till rkebiskopstet medan Sten Sture hvdade sin rtt att
dra in och frlna ln. Sten Sture misstnkte frn 1516 rkebiskopen fr att delta i en sammansvrjning. P hsten
47
48
1516 fngslades slottsherren p Nykpings slott Sten Kristiernsson (Oxenstierna) samt fogden Bengt Laurensson,
lagmannen Erik Trolle, Nils Bosson (Grip) samt Peder Turesson (Bielke).[48]
Samtidigt inledde Sten Sture en belgring av Stket. Denne menade att d Gustav Trolle varken avlagt trohetshed till
riksfrestndaren eller sin ed till riksrdet mste han ha avlagt trohetsed till ngon annan, det vill sga Kristian II och
Gustav Trolle skulle d vara landsfrrdare. Sommaren 1517 landsatte den danska flottan en truppstyrka utanfr
Stockholm men besegrades i slaget vid Vdla. Vid ett stndermte i Arboga vid nyret 1517 fick Sten Sture fortsatt
mandat att belgra Stket. Vid ett riksmte i Stockholm frklarades Gustav Trolle skyldig till hgmlsbrott och
mtet beslutade att riva Stket. De nrvarande lovade att bist varandra om domkapitlet eller rkebiskopen skulle
bannlysa dem. rkebiskopen tvingades kapitulera och fngslades i Vsters slott.[49]
Kristian II
Kung Hans hade avlidit 1513. Som tidigare nmnts hade sonen Kristian utnmnts
till svensk tronfljare redan 1499. ren 1507 - 1513 var Kristian stthllare i
Norge och hade dr frt en hrd politik mot de som velat fretrda kyrkans frihet
eller srskilda intressen fr Norge. Dr hade han ocks skaffat sig en lskarinna,
Dyveke. Hon och hennes mor fljde Kristian till Kpenhamn och srskilt modern
fick ett stort politiskt inflytande, ven efter att Kristian r 1515 gift sig med den
14-riga Elisabet av sterrike, sondotter till den tysk-romerske kejsaren
Maximilian I. Sommaren 1518 ankrade 80 fartyg ur den danska flottan utanfr
Stockholm med ett par tusen soldater. Danskarna slog lger p Sdermalm. Den
27 juli mttes styrkorna i slaget vid Brnnkyrka. Utgngen var en seger fr
svenskarna men avgjorde inte kriget. P hsten frbereddes ett personligt mte
mellan Kristian II och Sten Sture i sterhaninge. Till danskarna verlmnades en
gisslan p sex personer fr att garantera Kristians skerhet: Hemming Gadh, Olof
Ryning, Jran Siggesson (Sparre), Lars Siggesson (Sparre), Bengt Nilsson
(Frla) och Gustav Eriksson (Vasa). Istllet fr ett mte tvingades de ombord p
ett av fartygen och den danska flottan tervnde till Kpenhamn.[50]
Kristian II.
Kristian II brjade frbereda ett nytt krigstg mot Sverige. Gustav

Trolle hade lyckats utverka en bannbulla mot Sten Sture och
rkebiskopen i Lund och biskopen av Roskilde lt utlysa interdikt,
frbud att delta i gudstjnst, mot Sverige. Drmed var ett krigstg
mot Sverige ocks en kristen plikt. I januari 1520 gick danska
styrkor in i Vstergtland under ledning av Karl Knutsson (Tre
Rosor) och kunde teruppbygga lvsborg. Borgholms slott
ervrades, en kort tid var ven Kalmar stad under dansk kontroll.
Sten Sture tog sig sjlv till Vstergtland fr att delta i frsvaret.
Sten Sture den yngres dd p Mlarens is av Carl
De danska trupperna tog sig snabbt norr via den gamla trastigen
Gustaf Hellqvist, 1880.
genom trans dalgng. Den 19 januari skte Sten Sture stoppa
anfallet p norra ndan av sjn sunden nra Bogesund (dagens Ulricehamn).[51]
De svenska styrkorna var i huvudsak lokalt rekryterade medan de danska helt och hllet var erfarna legosoldater. Det
enda man egentligen vet r att svenskarna frlorade slaget och att en kula frn en ltt kanon trffade Sten Stures ena
ben nedanfr knet och slog av benet. De danska styrkorna kunde fortstta norrut, ndde den 7 februari Arboga och
ngra dagar senare Vsters. D hade Sten Sture redan avlidit utanfr Strngns.[52]
Sten Stures nka Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) styrde ver Stockholms slott och ville fortstta kampen. Mnga
riksrd ville dock i detta lge ha fred, srskilt med danska legotrupper stende i Mlardalen. Den 6 mars mttes

representanter fr danskarna och det svenska riksrdet och kom verens om att Kristian skulle hyllas som kung av
Sverige under frutsttning att denne beviljade allmn amnesti och ge riksrdet det inflytande som verenskommits
vid Kalmar recess. Men Sturepartiet var fortfarande inflytelserikt och kunde samla ett bondeuppdd frn
Vstmanland och Dalarna som vid psktid mtte de danska styrkorna utanfr Uppsala, lngfredagsslaget vid
Uppsala. Legosoldaterna lyckades driva uppbdet p flykten. Den danska flottan kom till Stockholm och brjade
belgra Stockholms slott. Under sommaren fll flera slott i danskarnas hnder och i september vertogs Stockholms
slott efter att Kristian lovat amnesti t Kristina Nilsdotter och hennes anhngare. Amnestin gllde ven de som varit
inblandade i striden med Gustav Trolle och frgan om Almarestket. Den 7 september kunde drfr Kristian intga i
Stockholm och den 4 november krntes han som arvkonung i Storkyrkan.[53]
Referenser
Noter
[1]
[2]
[4]
[5]
[6]
Larsson (1997), s. 72-87

Larsson (1997), s. 84-87
Larsson (1997), s. 91-94
Larsson (1997), s. 97-99
Larsson (1997), s. 166-170
[7] Larsson (1997), s. 170-174

[8] Larsson (1997), s. 159-165
[9] Larsson (1997), s. 190-243
[10] Larsson (1997), s. 244-249
[11] Larsson (1997), s. 250-258
[12] Larsson (1997), s. 261-262
[13] Larsson (1997), s. 265-270
[14] Larsson (1997), s. 270
[15] Larsson (1997), s. 270-271
[16] Harrison (1997), s. 329
[17] Larsson (1997), s. 272-277
[18] Larsson (1997), s. 277-280
[19] Larsson (1997), s. 280-281
[20] Larsson (1997), s. 284-287
[21] Larsson (1997), s. 288
[22] Larsson (1997, s. 289-290
[23] Larsson (1997), s. 292-294
[24] Larsson (1997), s. 295-298
[25] Larsson (1997), s. 298-303
[26] Larsson (1997), s. 306-315
[27] Larsson (1997), s. 315-316
[28] Larsson (1997), s. 320-321
[29] Larsson (1997), s. 321-325
[30] Larsson (1997), s. 329
[31] Larsson (1997), s. 335-336
[32] Larsson (1997), s. 338-339
[33] Larsson (1997), s. 343-346
[34] Harrison (1997), s. 60-61
[35] Larsson (1997), s. 358-362, s. 378
[36] Larsson (1997), s. 376-378
[37] Larsson (1997), s. 378-383
[38] Larsson (1997), s. 382-386
[39] Larsson (1997), s. 389-390
[40] Larsson (1997), s. 397-398
[41] Larsson (1997), s. 399-400
[42] Larsson (1997), s. 400-401
[43] Larsson (1997), s. 401-402
49

[44]
[45]
[46]
[47]
[48]
[49]
[50]
[51]
[52]
[53]
50
Larsson (1997), s. 414

Larsson (1997), s. 414-415
Larsson (1997), s. 416-417
Larsson (1997), s. 422
Larsson (1997), s. 423-424
Larsson (1997), s. 424-426
Larsson (1997), s. 426-431
Larsson (1997), s. 432-434
Larsson (1997), s. 434-436
Larsson (1997), s. 437-439
Tryckta kllor
Harrison, Dick (1997). Uppror och allianser. Politiskt vld i 1400-talets svenska bondesamhlle. Lund:
Historiska institutionen. ISBN 91-85057-37-1
Harrison, Dick (2002). Sveriges historia medeltiden. Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05115-9
Larsson, Lars-Olof (1997). Kalmarunionens tid. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4217-3
Fregngare:
Folkungatiden
Sveriges
historia
13891521
Eftertrdare:
ldre vasatiden
ldre vasatiden
Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
ldre vasatiden
51
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
ldre vasatiden
Fregs av
Gustav Vasa 1523-1560
Reformationen i Sverige
Gustav Vasas reduktion
Klockupproret
Dackefejden
Stora ryska kriget
Erik XIV 1560-68
Nordiska sjurskriget
Johan III 1568-92
Nordiska tjugofemrskriget
Sigismund 1592-99
Svensk-polska unionen
Avsttningskriget mot Sigismund
Karl IX 1599-1611
Andra polska kriget
Fortsttning: Stormaktstiden
redigera
[28]
ldre vasatiden r i svensk historiografi perioden 15211611 d Gustav Vasa och hans sner Erik XIV, Johan III
och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Den fregs av unionstiden (ven kallad yngre
medeltiden) (13891521) och efterfljs av stormaktstidens (16111718) frsta skede, yngre vasatiden (16111654).
Perioden inleds med att Gustav Vasa vljs tills svensk riksfrestndare 1521, och att befrielsekriget bryter ut. Den
avslutas med att dennes son Karl IX avlider 1611, och eftertrds av sin son Gustav II Adolf. Perioden prglas av
reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.
Grundlggandet av den moderna svenska staten

De sjlvstndighetsprojekt som under hundra r drivits av olika skl av olika delar av det svenska samhllet
slutfrdes av Gustav Vasa, (rikshvitsman och riksfrestndare 15211523, kung 15231560). Kalmarunionen
upplstes fullstndigt genom befrielsekriget. Innan Gustav Vasa kom till makten s var Sverige katolskt och lydde
under den Gregorianska reformen. Vilket betyder att kyrkan inte ska behva lyda under vrldsliga makter, s som
adeln. Kyrkan fick en tiondel av inkomsterna i landet och gde stora rikedomar. Men det ndrades nr Gustav Vasa
blev kung.
ldre vasatiden
52
Gustav Vasa hade en vldigt antikyrklig instllning och ansg att kloster var fullstoppat med munkar, vilka alla voro
fga bttre n ohyra.[1] Men han hade inte makt nog att sjlv ge sig p kyrkan. Han tog hjlp av dem som
fresprkade nya lutherska lran som ansg att kyrkans mark och rikedomar var kungens att frfoga ver. P en
riksdag i Vsters 1527 fick kronan rtt att ta ver klostrens egendomar och biskoparnas slott och ln, dessutom blev
nu kungen kyrkans verhuvud. r 1540-talet fanns hela bibeln p svenska. r 1593 sammankallade Karl IX ett mte
och gjorde Sverige till ett officiellt lutherskt land.
Nr reformationen infrdes hade det en stark betydelse fr det svenska folkets andliga utveckling. Den blev ocks ett
medel fr att frstrka den svenska statsmakten. Genom reduktion av kyrkojord fick staten strre ekonomiskt
underlag. Reformationen frhindrade inflytande frn den katolska kyrkans representanter som genom det verstatliga
pvedmet stod mot kungamaktens strvanden fr kad lokal makt.Andra konsekvenser av reformationen blev att
skolundervisningen lades ner, att vrdefulla skrifter frsvann och frndringarna medfrde ocks att fattig- och
sjukvrden frsvann.[2]
Samma frndringar skedde verallt i Europa. 75 % av alla stater blir absoluta stater.[3] Den engelska kyrkan brt sig
fri frn katolicismen och erknde kung Henry VIII som kyrkans verhuvud.[4]I Frankrike skedde en massaker p
franska protestanter, som kallades hugenotter. De som lg bakom massakern var franska katoliker. Hndelsen kallas
fr Bartolomeinatten, eftersom det skedde p ett brllop mellan en protestantisk man och en katolsk kvinna.[5] Det
stt som landet styrts under unionstidens rdsvlde och lnsvsen reformerades ocks av Gustav Vasa, vilket
betecknas som den moderna svenska statens grundlggande. Efter att ha befriat landet ombads han att verta
regeringen s att den inte skulle sktas frn ett frmmande land. Det fanns d inte mjlighet att krva en
handfstning som villkor fr trontilltrdet. Gustav Vasa kom allts i besittning av den makt, som enligt landslagen
var avsedd fr kungen. Den fria dispositionsrtt han fick ver lnen blev en murbrcka mot det medeltida
lnsvsendet. Nr det avskaffades brjade han i stllet upprtta en verklig mbetsfrvaltning.
Gustav Vasa delade ofta upp de stora lnen, som stormn frut
innehade "p tjnst", i mindre omrden som han hade bttre kontroll
ver. De skttes genom mindre hgttade fogdar, som var trogna mot
honom. De drev in kronans inkomster inte fr sin egen utan fr statens
rkning. ven nr stora ln gavs t stormn skedde det p sdana
villkor att de fick nja sig med att vara kungliga mbetsmn i stllet fr
sjlvstndiga vasaller, och att kronans ekonomiska intressen ven d
togs tillvara.
Fr allmogen medfrde denna effektiva kontroll ver
lokalfrvaltningen frdelar, men den frstrkning av statsmyndigheten
som det innebar mtte ven motstnd frn befolkningen. Den nya
kungamakten
hade
uppsttt
ur
bonderesningarnas
rikshvitsmannaskap, men resningarna hade ocks ftt bnderna att se
mjligheter i att gra uppror. De vnde sig nu mot kungamakten, nr
dess verkningar drabbade dem. Genom att kuva Dalupproren och
Gustav Vasa (1496-1560), kung frn 1523.
Dackefejden stoppade dock Gustav Vasa ven detta arv frn
unionstiden och frstrkte den nya statsordningen.
En annan stor frndring var att arvrike infrdes. Kungavalet vid Mora stenar hade lnge varit en tom formalitet, och
nu fanns inte heller stenarna kvar. I praktiken hade valriket inneburit att stormnnen disponerade ver kronan och
genom kungafrskringar kunde utva stort inflytande p riksstyrelsen. Via arvriket strktes istllet kungens makt.
P olika omrden blev den nya statsmakten tongivande, under kungens personliga inflytande. Lag och rtt strktes,
den svenska handeln frigjordes frn Hansans kontroll, de olika nringarna, framfr allt jordbruket, frmjades. En
stende hr av fotfolk, som behvdes till den nya tidens krigsvsen, brjade upprttas. Det arbetades kraftigt p att
skaffa riket en rlogsflotta i stllet fr den frfallna ledungen. Genom inkallade konstnrer fick det avlgsna Sverige
ldre vasatiden
ngra, om n svaga, impulser frn renssansens konst.
Gustav Vasa hade dock fga intresse fr litterra frgor. Detta berodde nog ocks p att kulturen i Sverige
fortfarande i hg grad var knuten till gamla katolska kyrkan, och kyrkans skapelse, Uppsala universitet, fick frfalla.
I ngon mn tillgodosgs dock det bildningsintresse som reformationen vckt ven hos svenskarna genom studier vid
utlndska protestantiska hgskolor och genom de svenska reformatorernas (frmst Olaus Petris) skrifter, som tack
vare boktryckarkonsten spriddes till vida kretsar.
Den starka kungamakt som Gustav Vasa skapade blev inte identisk med det byrkratiska envlde, som vid denna tid
vxte sig stark i de flesta andra europeiska lnder. En steg i den riktningen var det visserligen, nr han med hjlp av
tyskar, (Conrad von Pyhy, Georg Norman m.fl.) frskte passa in den nya vrldsliga och kyrkliga
frvaltningsorganisationen i fasta former. Det missnje som d visades, srskilt genom Dackefejden, fick honom att
terg till ett mer personligt styrelsestt.
Erik XIV (1533-1577),

kung 1560-1568.
Johan III (1537-1592),

kung frn 1568.
Sigismund (1566-1632),
svensk kung 1592-1599
och polsk kung frn 1587.
53
ldre vasatiden
Karl IX (1550-1611),
riksfrestndare
1599-1604, kung frn
1604.
Med rtter i urgammalt svenskt statsskick bevarade Gustav Vasas kungadme i stort den dualistiska karaktren, dock
med kraftigare ledarskap fr kungen. Rdsaristokratin var frsvagad genom Stockholms blodbad och bervad
mjligheten att spela ut unionen mot kungen. Rdet behvde kungens std mot befrielsekrigets demokratiska
efterdyningar och fick finna sig i att inte lngre kunna regera. Kungen krvde i stllet rdets samarbete med att styra
riket. Han behll stndigt kontakt med de folkliga krafter som hjlpt honom till kronan. Srskilt togs riksdagen till
hjlp fr att genomfra det stora frndringsarbetet. Till exempel i Vsters nr den katolska kyrkans makt
avskaffades 1527 och nr arvriket grundades 1544. Drigenom fick det "nya riket" ven en fast folklig grund.
[kllabehvs]
Tronstrider
Det statsskick som Sverige gick in i den nya tiden med var inte en modern konstitutionalism, men innehll element
som en sdan kunde byggas p. Arvriket kunde dock inte hindra tronstrider, och genom de hertigdmen som Gustav
Vasa upprttade fr sina sner fick dessa en bas fr att fra en politik som kunde g emot kungens nskan. Syftet
med dessa var frmodligen att skapa en stark dynastisk familjemakt som motvikt mot adeln, liksom kungens
uppfattning var att arvriket innebar ett slags privatrtt till landet och att riket drfr borde genomg ett arvskifte
liksom annan jordegendom.
En av de frsta tgrder Gustav Vasas ldste son, Erik XIV (15601568), vidtog nr han rvde kronan var drfr att
ge sig sjlv full kontroll ver hertigdmena. Han ville hindra hertigarna frn att driva en egen utrikespolitik.[6] Hans
bror Johan inriktade frn sitt finska hertigdme sin politik mot Polen, och tog en polsk prinsessa, Katarina
Jagellonica till hustru, vilket gjorde att Erik sg sig tvungen att fngsla honom. Polens och Sveriges intressen gick p
tvrs vad gllde Estland, vilket under Tyska Ordens snderfall anslutit sig till Sverige, och Erik hade strngeligen
frbjudit sin bror att nrma sig de polska intressena. Genom sin sinnessjukdom och giftermlet med den icke-adliga
Karin Mnsdotter frlorade dock Erik hgadelns std, och drmed kunde hans bror som Johan III (15681592)
verta kronan.
Denne arbetade bland annat p att frsona den svenska kyrkan med pvedmet, men misslyckades. Strre lycka hade
han i att f sin son Sigismund (15921599) vald till kung av Polen, vilket grundlade Svensk-polska unionen.
Sigismund frlorade dock sedermera sitt svenska rike till sin farbror Karl IX (16001611) i Avsttningskriget mot
Sigismund. En av anledningarna anses vara att Sigismund var katolik och krvde religionsfrihet, vilket hertig Karl
inte kunde acceptera, d han var rdd fr att Sverige skulle terg till katolicismen.[7] Under sitt uppror skte Karl IX
std hos riksdagen. Drigenom strktes ytterligare det inslag av folkligt sjlvstyre som redan frn brjan ingtt i den
nya statsordningen.[kllabehvs]
54
ldre vasatiden
55
Utrikespolitik
Under unionstiden hade Sverige inte haft ngra andra utrikespolitiska intressen n de unionella konflikterna med
Danmark och att skydda Finland mot ryska ervringsfrsk. Den nya svenska nationalstaten stlldes nu infr
utrikespolitiska uppgifter av strre mtt. Trots att Gustav Vasa inte var intresserad av utrikespolitik, deltog han i
Grevefejden fr att vrna Sveriges handelsfrihet mot Lbeck. Under den stora kampen mellan den tyske kejsaren
Karl V och Frans I av Frankrike beslutade han sig fr att 1542 stdja med Frankrike. Kejsaren var Kristian II:s
svger och gynnade planer p att terinstta honom eller hans slkt. Ngra politiska fljder av betydelse medfrde
dock inte detta. Bortsett frn Grevefejden och ett ryskt grnskrig (15551557) slapp det befriade Sverige utlndska
krig under Gustav Vasas regering.
Erik XIV ville dremot ta tillvara Sveriges intressen i Svrdsriddarordens ddsbo och ervrade Estland. Det korsade
Danmarks, Polens och Rysslands utvidgningsplaner p samma hll. Detta och att Danmark frnyade sina ansprk p
att unionen skulle terstllas gjorde att det Nordiska sjurskriget brt ut 1563. Det avslutades 1570 sedan Erik XIV:s
avsatts. I stllet gjorde ervringen av Estland att Johan III invecklades i ett krig mot Ryssland som varade tills
Ryssland avstod ansprken p detta land vid freden i Teusina 18 maj 1595.
Det som frmst ledde till utrikespolitiska frvecklingar var att Sigismunds avsttning 1599 orsakade krig med Polen.
Det medfrde ocks svensk inblandning i de ryska tronstriderna 1609. Sigismund frskte utnyttja dem p ett fr
Sverige farligt stt. Den gamla motsttningen till Danmark ledde ven till ett danskt krig 1611. Allts befann sig
riket vid periodens slut i ett tredubbelt krigstillstnd.
Referenser
Noter
[1] Bengtson, B. (1994), s. 85
[2] Ericsson, N. & Hansson, M. (2009), ss. 188-196; Bergstrm, B. (1994) s. 85- 90Historiska Museet, http:/ / www. historiska. se/ historia/
medeltiden/ livochsamhalle/ politik/ relaterade-bilder/ reformationen/ , 9/12-09
[3] Ericsson, N. & Hansson, M. (2009), s. 210
[4] Wikipedia http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ 17th_century 11/12-09
[5] Nationalencyklopedin, http:/ / www. ne. se/ hugenotter 11/12-09Nationalencyklopedin, http:/ / www. ne. se/ bartolomeinatten 11/12-09
[6] Bergstrm, B. (1994), s. 87
[7] Bergstrm, B. (1994), s. 88
Tryckta kllor
Bergstrm, B.(1994) Alla tiders Sverige Gleerups frlag
Ericsson, N. & Hansson, M.(2009) Samband Historia plus Bonnier utbildning AB
Webbkllor
Historiska Museet, http://www.historiska.se/historia/medeltiden/livochsamhalle/politik/relaterade-bilder/
reformationen/9/12-09
Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/hugenotter 11/12-09
Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/bartolomeinatten 11/12-09
Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Sverige (http:/ / runeberg.
org/nfcg/0651.html), 19041926.
Fregngare:
Kalmarunionens tid
Sveriges
historia
15211611
Eftertrdare:
Stormaktstiden
Stormaktstiden
56
Stormaktstiden
Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
Stormaktstiden r en epok i Sveriges historia mellan ren 1611 och 1721. Namnet kommer av att Sverige under
denna period ervrade och upprtthll en stormaktsstllning i Europa. Stormaktstiden fregicks av ldre vasatiden
(1521-1611) och efterfljdes av frihetstiden (1719-1772) (att tnka p r dock att fredsavtalet med Ryssland inte
skrevs under frrn 1721). Den indelas i Yngre vasatiden (1611-1654) och Karolinska tiden (1654-1718). Perioden
kallas stundom, efter mnster av det lnga 1800-talet, fr Sveriges lnga 1600-tal.[1]
Perioden anses ofta inledas 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen[2][3], ven om det finns mnga
som vill frlgga dess inledning s tidigt som till 1561, d Erik XIV startar den svenska stersjexpansionen genom
att han snder en arm till Estland p anmodan av staden Reval.[4] Efter det Stora nordiska kriget slut, genom freden
i Nystad r 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.[5][6]
Stormaktstiden
57
Det var under stormaktstiden som Skne, Halland, Blekinge, Bohusln, Gotland, Hrjedalen och Jmtland blev en
del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan ven en lngvarig period av
ekonomisk expansion[7]. Frn r 1600 till r 1700 nstan frdubblades levnadsstandarden mtt i BNP per capita.[8]
Stormaktstiden fljdes av en lngre period med krympande ekonomi.[9] Det drjde till 1870-talet innan Sverige
uppndde samma BNP per capita som r 1700.[10]
Den svenska stormaktsstllningen var alltid skr. Sveriges underliggande resursbas i frga om befolkning och
nringsliv var begrnsad och genom att ervra omrden frn flera omgivande lnder skaffade sig Sverige mnga
fiender. Nr Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl
XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armn upplstes, drefter fljde en kort men intensiv kamp om
makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militrt std av andra europeiska lnder. Under det
trettioriga kriget erhll Sverige betydande subsidier frn Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande
tyska fursteslkten Habsburg frsvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederlnderna och England inte att ngot
enskilt land skulle dominera stersjn och bistod drfr Sverige d landet var i underlge mot Danmark. Exempelvis
bistod Nederlnderna r 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och r 1700 landsatte en
engelsk-hollndsk flotta 4000 man ur den svenska armn i Humlebk p danska Sjlland. andra sidan verkade
Sverige bli alltfr dominerande r 1659 i samband med Karl X:s belgring av Kpenhamn, vilket ledde till att en
nederlndsk flotta kom till stadens undsttning.
Grundlggandet av Sveriges stormaktsvlde

Stormaktstiden
Fregs av ldre vasatiden
Gustav II Adolf 16111632
Andra polska kriget 16001629

Ingermanlndska kriget 16101617
Kalmarkriget 16111613
Trettioriga kriget 161848
Kristina 163254
Nya Sverige 1638-1655

Torstensons krig 164345
Frsta bremiska kriget 165354
Karl X Gustav 165460
Karl X Gustavs polska krig 16551660

Karl X Gustavs ryska krig 16561661
Frsta danska kriget 16571658
Andra danska kriget 16581660
Karl XI 166097
Andra bremiska kriget 16651666

Karl XI:s reduktion
Sknska kriget 16751679
Karl XII 16971718
Stora nordiska kriget 17001721

Pesten i Sverige 17101713
Fortsttning: Frihetstiden
redigera
[29]
Stormaktstiden
Gustav II Adolf (1594-1632) eftertrdde sin far

Karl IX p tronen 1611 och grundlade Sveriges
stormaktsstllning.
58
Grundlggaren av Sveriges stormaktsstllning var Karl IX:s son och
eftertrdare Gustav II Adolf (1611-1632). Sedan han, fastn han bara
var en yngling, under stora svrigheter och mot en oerhrd
penningutbetalning fr lvsborgs lsen lyckats uppn freden i Knred
1613 med Danmark och drmed bevarat rikets integritet, fullfljde han
det Ingermanlndska kriget mot Ryssland med sdant resultat att
Kexholms ln och Ingermanland som tidigare tillhrt Ryssland blev
svenskt 1617. Hans kamp fr avvrjandet av Sigismunds krav p
Sveriges krona ledde till att Polen 1629 tillsvidare mste avtrda
Livland och en del fr stersjhandeln viktiga preussiska hamnar.
Genom dessa ryska och polska frvrv togs ett stort steg till att
stersjn skulle bli ett svenskt innanhav en tanke som inte var
orimlig vid en tid d haven till fljd av kommunikationsvsendets
beskaffenhet snarare frband n skilde lnderna t, och d
nationalitetsprincipen nnu inte ftt en bestmmande betydelse fr
statsbildningen.
Trots att Sverige hade besegrat Polen hade Sigismund inte gett upp
sina ansprk p den svenska kronan, och om den katolska reaktionen
segrade i det 1618 utbrutna stora religionskriget i Tyskland, det
trettioriga kriget, kunde han prkna dess understd till Sveriges
kuvande. Detta var orsaken till Gustav II Adolfs deltagande i
trettioriga kriget. De fr eftervrlden delvis i dunkel hljda planer
med avseende p Sveriges blivande stllning som han anknt till sitt
segerlopp, blev till fljd av hans frtidiga dd ofullbordade, men tack
vare dem som fortsatte verket Axel Oxenstierna och de stora
fltherrarna ur hans krigarskola, som Johan Banr och Lennart
Torstenson, Johan Lilliehk, m.fl. - vanns i alla fall det fr vars skull
Gustav II Adolf ger audiens till en nederlndsk
ambassad p Tre Kronor ca 1615.
han sett sig ndsakad att ingripa i vrldsstriden: tryggandet av Sveriges
nationella sjlvstndighet. Drmed vanns ocks det som var villkoret
fr detta och som Gustav II Adolf knde som en ndegva fr sig och sitt folk att f kmpa fr: rddandet av
protestantismens andliga frihet. ven landomrden (en stor del av Pommern, Wismar och Bremen-Verden) tillfll
Sverige i den fred, den Westfaliska freden, som under hans eftertrderska Kristina (1632-1654) gjorde slut p det
stora kriget 1648. Sverige kom ven ut ur kriget som ledaren fr all kontinental protestantism, vilket hll tills
imperiumet fll 1721. Detta bidrog ven till Sveriges kade maktstllning.
Stormaktstiden
Strkande och bevarande av stormaktsstllningen

Besittningen av de tyska landomrdena medfrde inte den politiska
maktstllning, som Gustav II Adolf kanske skulle skaffat Sverige om
han sjlv ftt avsluta det tyska verket. Men d Sverige genom dem blev
medlem av det Tyska riket och ven en av garanterna fr Westfaliska
freden, var det nu erknt som en av det europeiska statssystemets mera
framstende medlemmar. Tv av de tyska landfrvrven - Pommern
och Wismar - hade ocks betydelse fr det svenska stersjvldets
utveckling och gav en ersttning fr det tillbakasteg med avseende p
detta som mste tas vid uppgivandet av de preussiska hamnarna 1635
fr att bereda mjlighet att efter Gustav II Adolfs dd fortstta det
tyska kriget.
En vinst av stormaktsstllningen som skulle komma att verleva denna
var att det drigenom bereddes tillflle att konsolidera det rent svenska
omrdet inom naturliga grnser mot Danmark-Norge. En direkt fljd
av framgngarna i det tyska kriget var nmligen freden i Brmsebro
den 13 augusti 1645, i vilken Gotland, Jmtland och Hrjedalen samt
Halland p 30 r tillfll Sverige, och den i kriget frvrvade militra
Sverige nr det var som strst, efter freden i
verlgsenheten blev frutsttningen fr att drottning Kristinas
Roskilde 1658. Det rda omrdet r Sverige fre
1561. Med andra frger tecknas ervrade
eftertrdare Karl X Gustav (1654-1660) senare genom freden i
provinser.
Roskilde den 26 februari 1658 kunde tvinga fram de dyrbara frvrven
av Skne, Halland, Blekinge, Bohusln och Trondheim i Norge. Hans
plan att fullborda stersjvldet p Polens bekostnad med anledning av att de polska Vasarna inte hade gett upp
sina krav p den svenska kronan, och sedan genom ett nytt danskt krig med hela Danmarks ervring som ml - blev
visserligen inte realiserad, men till fljd av det polska kriget skaffades dock - efter hans dd - genom freden i Oliwa
1660 det nmnda kravet fullstndigt ur vrlden och Sveriges rtt till Livland blev definitivt erknd.
Under det sknska kriget 1675-1679, som till en brjan gick dligt fr Sverige, riskerade de sydsvenska landskapen
att terg till Danmark, speciellt d Sveriges flotta gjorde flera bleka insatser och inte kunde stdja de tyska
besittningarna. Sverige hade dragits in i detta krig efter att ha lierat sig med Frankrike och gtt med p dess sida i det
europeiska krig som brjade 1672 med Ludvig XIV:s anfall p Nederlnderna. Frankrike hjlpte dock senare Sverige
militrt och diplomatiskt s att den fljande freden inte ledde till ngra landavtrdelser. Kriget hade dock visat att
den svenska armn var lngt ifrn tillrcklig fr att behlla det som en gng tagits, och fr att tgrda detta skapades
det yngre indelningsverket, med de tillgngar som tillfll staten genom den reduktion som samtidigt genomfrdes
som ekonomisk bas.
59
Stormaktstiden
60
Skapandet av den moderna svenska mbetsfrvaltningen

1600-talet blev fr Sverige en storhetstid inte blott i yttre, utan ocks i inre hnseende. D lstes en uppgift av den
allra strsta betydelse fr statsskicket: skapandet av bestmda former fr utvningen av den sjlvstndiga
statsmyndighet som Gustav Vasa grundat och Karl IX rddat. ven detta storverk knyter sig i frmsta rummet till
Gustav II Adolfs namn.
Rikskanslern Axel Oxenstierna (1583-1654)

skapade den moderna svenska mbetsstat som var
ndvndig fr att upprtthlla Sveriges
stormaktsstllning.
Den enda rttsliga representanten fr statsmyndigheten hade under de

ldre Vasarna varit kungen sjlv. Riksrdet, som var en i landslagen
lagfst riksinstitution, skulle vl ocks ha kunnat betraktas som en
representant fr denna, men till fljd av de minnen som knts till dess
maktutvning under medeltiden, fick det, som redan antytts, till en
brjan endast en undanskjuten stllning i det "nya riket". Hrav
vllades emellertid den ovan omtalade aristokratiska opposition mot
kungamakten som framtrdde efter Gustav Vasas dd. I dess program,
vars frmste talesman var riksrdet Erik Larsson Sparre, ingick en
ordnad mbetsfrvaltning, men understllt rdet ssom varande
statsmaktens egentliga innehavare. Detta skulle antagligen ha medfrt
en tergng till medeltidens regerande aristokrati med dess fljd den av
Gustav Vasa undertryckta aristokratiska anarkin. Hans sner frhll sig
drfr reserverade mot de hgadliga organisationsfrslagen, och sedan
Karl IX i blod kvvt rdsaristokratins restaurationsplaner (bland annat i
Linkpings blodbad 1600), fortsatte han i det stora hela det rent
personliga regemente vari Vasarnas kungadme, frnsedt ngra ej
fullfljda ansatser, dittills frmtt finna sitt enda uttryck.
Det var Gustav II Adolf som frsonade aristokratin med den p

monarkisk grund vilande nya statsordningen och kunde s gra den
politiska duglighet, som adeln mer n ngon annan klass d var mktig,
tjnstbar t denna. Rusttjnsten frlorade hrigenom sin konstitutiva
betydelse fr adelskapet, och detta erhll genom riddarhusordningen en
ny grund. Adeln blev drmed den samhllsklass som framfr allt skulle
gna sig t hgre statstjnst, inte bara blott militr utan ocks civil, och
fr att frmja detta gav Gustav II Adolf den kade privilegier. Det var
frn dessa frutsttningar han tillsammans med den svenska
aristokratins strsta personlighet, Axel Oxenstierna, utfrde det
organisatoriska storverk som fick sin avslutning i 1634 rs
regeringsform.
Den fregende vasatidens sekreterarregemente upphrde, och det
hgadliga riksrdet blev en verklig regeringskonselj - inte egenmktigt
beslutande, inte parlamentarisk, men genom sin sociala maktstllning
Drottning Kristina (1626-1689), hr portrtterad
av
Sbastien Bourdon, abdikerade som regerande
gnad att utgra ett konstitutionellt band p kungamakten. Den
svensk drottning 1654.
kungliga domsrtten fick ett permanent organ i Hovrtten och riksrdet
brjade f tjnstgra ven som en hgsta instans fr denna. En fast
centralfrvaltning upprttades i kollegiala former. Gustav Vasas stora reform av lokalfrvaltningen fullbordades p
ett sdant stt att fogdarna underordnades landshvdingar, vilka i olikhet med medeltidens stora lntagare ven de
Stormaktstiden
61
blev verkliga mbetsmn. Visserligen mktade den gamla folkliga sjlvstyrelsen i landskap och hrad inte bevara sin
stllning vid sidan av den slunda planmssigt organiserade kungliga mbetsfrvaltningen, men i stillhet lades
grunden till en ny kommunal styrelse genom den sjlvfrvaltning som sockenmenigheterna utvade under
prsterskapets ledning, och stdernas sjlvstyrelse undertrycktes inte utan stlldes endast i organiskt sammanhang
med den kungliga lokalfrvaltningen. Emellertid frlade Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas stora
organisationsverk ingalunda statsmaktens utvning endast till kung, rd och mbetsverk. Det var tvrtom det som
gjorde ocks stndsriksdagen till ett effektivt och lagstadgat organ fr detta. Ordnad samverkan av alla nationella
krafter fr att frverkliga statsndamlets var grundtanken i Gustav II Adolfs statsskick, och drfr har senare tider
statsmn kunnat ska en ledning i detta ven fr sitt statsliv.
Den andliga och materiella kulturen

ven p den andliga och materiella kulturens omrde gjordes under
stormaktstiden sdana insatser att perioden har gjort sig frtjnt av sitt
namn. Vad som med avseende p den frra hade frsummats under
reformationstiden gottgjordes nu. Gymnasier inrttades p Johannes
Rudbeckius initiativ, och Uppsala universitet, till vars terstllande en
svag brjan hade gjorts 1595, fick utvecklingsmjligheter och
ekonomisk trygghet genom att prokansler rkebiskop Petrus Kenicius
frmdde Gustav II Adolf att gra en storartad donation 1624 frn de
Gustavianska arvegodsen. Tartu universitet grundades 1632, Kungliga
Akademien i bo 1640 och Lunds universitet 1666, fr frmjande av
svensk odling i Finland och de sknska provinserna, och det
folkbildningsarbete p protestantisk grund som denna tids svenska
kyrka utvade kan inte vrderas hgt nog.
Deltagandet i trettioriga kriget frde visserligen med sig ett
verddligt i levnadsstt men det var ven drigenom som Sverige blev
ppet fr inflytande frn andra europeiska lnders kulturliv. Frst nu
kan man tala om svensk poesi och svensk vetenskap, om n i famlande
nybrjarfrsk, som br spr av sin tids storvulna patriotism.
Karl X Gustav (1622-1660), hr portrtterad av

Sbastien Bourdon, gav Sverige dess naturliga
grnser t sder och sydvst genom ervrandet av
Bohusln, Halland, Skne och Blekinge.
ven fr den materiella kulturen blev stormaktstiden omvlvande. Genom tgrder i merkantilsystemets anda och
genom ppenhet mot utlnningar med strre affrsvana, hantverkskunnande och yrkesskicklighet n dtidens
svenskar, uppmuntrade Gustav II Adolf och Kristinas frmyndarregering utvecklingen av Sverige. Sverige brjade
nu f ett ordnat kommunikationsvsen. Infrandet av nya metoder i jrntillverkningen grundlade den
stormaktsstllning Sverige skulle f och behlla lnge i denna bransch. De frsta ansatserna till svensk
fabriksindustri gjordes, handeln fick ett stort uppsving och med den ven stadsvsendet, ngot som i synnerhet
gagnade Stockholm. Frst med denna utveckling, och genom landets styrelsecentralisering, blev Stockholm nu rikets
verkliga huvudstad.
Man var heller inte frmmande fr tanken att gra Sverige till en kolonialmakt, vilket kolonin Nya Sverige i
Nordamerika vittnar om, men den kraftutveckling som skulle fordrats fr detta togs istllet i ansprk av den
europeiska stormaktsstllningens krav.
Stormaktstiden
Det karolinska envldet infrs

ven sjlva styrelsesttet pverkades av den aristokratiska frskjutningen inom samhllslivet. Hos den nu socialt
dominerande hgadeln framtrdde tendenser att lta dess politiska organ, riksrdet, undantrnga kungen frn den
plats som vasatiden gett honom inom riksstyrelsen. De bda frmyndarregeringarna (Drottning Kristinas 1632-1644
och Karl XI:s 1660-1672) hade inneburit ett konungslst stormannaregemente, och tanken lg nra att gra ett sdant
i sak, om n inte formellt, permanent. Frutsttningen fr att den fasta frvaltningsorganisation som trtt i stllet fr
de ldre vasarnas personliga regemente skulle kunna fungera p ett tillfredsstllande stt var emellertid en kraftig
regeringskontroll. Att stadkomma en sdan var kungens uppgift, och om han inte kunde eller fick handha den
hnvisades frvaltningsorganisationen till sjlvkontroll genom sina egna till rdsregeringen hrande frmsta
mbetsmn.
Tack vare Axel Oxenstiernas exceptionella ledaregenskaper utfll experimentet inte dligt under Kristinas
omyndighetstid, men under Karl XI:s ledde frnvaron av kontroll utifrn ver administrationen till en
frvaltningsanarki vars faror fr riket det sknska kriget i brjan av Karl XI:s egen regering bragte i ppen dag.
Drmed fll planerna p ett sjlvstndigt rdsvlde, men deras fall drog med sig det p maktfrdelning och
samverkan mellan kung, rd och stnder grundade statsskick som, rotat i urldrig svensk statsuppfattning, av Gustav
II Adolf bragts till strre fullndning n ngonsin frut. Med hjlp av riksdagsoppositionen mot den aristokratiska
utveckling som bde i socialt och politiskt hnseende visat sig s betnklig samlade kungen, fderneslandets rddare,
i sin hand hela statsmyndigheten och s uppstod det karolinska envldet en styrelseform som utmrktes av att den
var monistisk, det vill sga statsmyndighetens koncentrerades till ett enda statsorgan. Detta var en nyhet i svenskt
frfattningsliv, men d hade det ett visst berttigande ssom en tillfllig diktatur fr att lsa viktiga
samhllsuppgifter.
Resultatet av det karolinska envldets infrande blev en ny omfattande reduktion som rddade den svenska
bondefriheten och mjliggjorde att frvaltningskostnaderna tillgodosgs genom en fast avlningsstat i stllet fr
genom frlningar, skapandet av en ny hrordning genom indelningsverket och infrandet av reda och plikttrohet i
frvaltningen. Denna bervades drvid sin aristokratiska sjlvstndighet och erhll karaktren av en kunglig
byrkrati, men Karl XI lt den arbeta i former frn Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas reform och gav t dessa
nnu strre fasthet.
62
Stormaktstiden
Stormaktsvldets undergng
Nr Karl XII tilltrdde tronen i slutet av 1600-talet bestmde sig de
riken som tidigare ftt avtrda land att tiden var inne att terta det de
frlorat och drmed inleddes det stora nordiska kriget. Den nya
organisation av armn som Karl XI infrt fungerade till en brjan
utmrkt; armn bestod av vlutbildade soldater[11]. Danmark tvangs
snabbt att dra sig ur kriget p grund av freden i Traventhal och en stor
seger vanns ver Ryssland vid Narva[12]. Karl XII bestmde sig
drefter att avstta August II och invaderade d Polen och efter flera
rs strider ervrades den polska kronan.
Den svenska kungen fick hybris av alla segrar och tog det vgade
beslutet att attackera Ryssland[13]. Under marschen p vg in mot
Rysslands hjrta utsattes svenskarna fr den brnda jordens taktik frn
ryssarnas sida. Kosacker (bnder och krigare hemmahrande i
Ryssland/Ukraina) gjorde gng p gng rder mot de svenska
trupperna, som varje gng led frluster p mnga man. ven den ryska
vintern hade negativ inverkan p de svenska soldaterna. Snart stlldes
Karl XII (1682-1718).
den utmrglade svenska armn mot den ryska nymoderniserade hren.
Antalet soldater i den svenska armn var mindre i jmfrelse med den
ryska. Samma sak gllde antalet kanoner som armerna hade tillgng till. Slaget vid Poltava slutade med att den
svenska armn inte lyckades bryta den ryska linjen och drefter lmnade slagfltet, medan ryssarna behll kontrollen
ver omrdet. Kvar p Poltavas flt lmnades drygt 300 stupade officerare och ungefr 6 600 dda eller ddligt
srade underofficerare och gemena soldater. Ytterligare nstan 2 800 officerare fick nu betrakta sig sjlva som tsar
Peter I:s fngar. Karl XII:s lnga ryska flttg var nu slut, en gng fr alla. Med de kvarvarande spillrorna av sin
arm lyckades Karl XII ta sig till det Osmanska riket. En stor del av de svenskar som blivit tagna till fnga vid
Perevolodjna sattes i arbete fr att pbrja bygget av den ryska staden St. Petersburg.
Karl XII och hans kvarvarande manskap p ungefr 1 500 rrade veteraner bytte riktning och tgade sderut mot den
lilla staden Bender i Moldavien, som d var del av det Osmanska riket[14]. Han styrde sin arm mot det Osmanska
riket fr att frska alliera sig med dem i sitt krig mot tsar Peter I av Ryssland. Det skulle ka mjligheterna att segra
anmrkningsvrt, d tv stormakter kunde angripa fienden frn flera flanker och p s stt med strre chans kunna
besegra det vxande och allt mktigare Ryssland. Karl XII terupptog nu kampen, med diplomatin som sitt frmsta
vapen. Han frmdde sultaner att g i krig mot Ryssland fr att tillsammans med honom besegra den ryske tsarens
armer.
Karl XII:s vistelse i Bender varade till 1714 d Sveriges bekymmersamma stllning frmdde honom att tervnda,
med nstan hlften av den totala svenska armn frstrd. Karl beslt sig sedan fr att anfalla Norge. Det hela
misslyckades d Norge bjd p ovntat stort motstnd samtidigt som den svenska armn hade brist p frsrjning av
livsmedel. Vid belgringen av fstningen Fredriksten vid Fredrikshald r 1718 blev Karl skjuten vilket satte punkt
fr Sverige som stormakt. Krigskassan delades ut till armn, som tervnde till Sverige. I den efterfljande freden
fick Sverige lmna ifrn sig nstan allt de vunnit under de senaste hundra ren. Endast Bohusln, Halland, Skne,
Blekinge samt delar av Pommern kunde behllas.
63
Stormaktstiden
64
Referenser
Noter
[4] Sundberg, Ulf - Svenska freder och stillestnd 1249 - 1814. (1997). s 203. ISBN 91-89080-98-X
[5] Bergstrm, Brje med flera - Alla tiders historia. (1985). s 135. ISBN 91-40-60101-3
[6] NE om Stormaktstiden (http:/ / www. ne. se/ sverige/ historia/ stormaktspolitiken-tar-form)
[11] http:/ / www. sfhm. se/ templates/ pages/ ArmeStandardPage____1239. aspx?epslanguage=EN
[12] http:/ / www. popularhistoria. se/ o. o. i. s/ 350 , http:/ / www. popularhistoria. se/ o. o. i. s?id=43& vid=254
[13] OBrien Patrick K, Atlas of world history, sida:150, Frlag Philips
[14] Kalabaliken i Bender- Karl den XII:s turkiska ventyr From Peter
Kllor
Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok (http:/ / runeberg. org/ nf/
index.htm), 19041926.
Fregngare:
ldre vasatiden
Sveriges
historia
16111718
Eftertrdare:
Frihetstiden
Frihetstiden
Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
Frihetstiden
65
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
Frihetstiden
Fregs av stormaktstiden
Ulrika Eleonora 1718-20
Fredrik I 1720-51
Hattarnas krig 1741-43

Dalupproret 1743
Adolf Fredrik 1751-71

Fortsttning: Gustavianska tiden
redigera
[29]
Frihetstiden r en epok i Sveriges historia som var mellan 1718 och 1772. Den efterfljs av den gustavianska tiden.
Anledningen till att denna tidsrymd kallas frihetstiden r att det kungliga envldet upphvdes genom lag r 1719. Det
r allts frihet frn envldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald r 1718
och det svenska stormaktsvldet drmed gick under. Den avslutades med att Gustav III r 1772 genomfrde en
statskupp som gav regenten strre makt.
Regenten mister makten till riksdagen och regeringen

Efter alla tunga offer som Karl XII utkrvt av allmnheten fr att bevara stormaktsvldet, hade ett allmnt missnje
uppsttt mot envldet. Bland mbetsmnnen, som efter aristokratins fall blivit den mest inflytelserika bestndsdelen i
samhllet, var frustrationen utbredd. Vad man i synnerhet var upprrd ver var kungens och hans frste minister
Georg Heinrich von Grtz' egenmktiga handlande vid sidan av rdet.
Nr Ulrika Eleonoras omtvistade tronfljdsrtt givit riksdagen fria hnder brts drfr det kungliga envldet ned i
grunden. mbetsmannainflytandet strktes kraftigt genom 1719 och 1720 rs grundlagsstiftning. Frn aristokratiskt
hll nskades r 1719 en tryggad byrkratisk frvaltningsorganisation enligt mnstret frn 1634 rs regeringsform,
under ett sjlvstndigt regerande riksrd. Den monistiska statsuppfattning som envldet varit ett uttryck fr gjorde
sig dock fortfarande gllande, men nu till frmn fr riksdagen, som fick oinskrnkt lagstiftningsrtt. Kungadmet
behlls, men dr regenten nstan inte hade ngon makt alls konungarna Fredrik I (1720-1751) och Adolf Fredrik
(1751-1771) var bortkopplade frn makten.
Det egentliga regeringsorganet skulle nu vara riksrdet, som kunde rsta ned kungen, men stndsriksdagen tog sig
frn 1738 ven rtten att avskeda de rdsherrar som var misshagliga fr det hrskande riksdagspartiet. Detta skulle
egentligen omjliggjorts genom att mbetsmn bara fick avsttas genom laga dom, men man fann en lsning i
licentiering, en sorts juridisk handlggning, dr ansvar fr vad som formellt ansgs vara underltenhet eller tjnstefel
utkrvdes. Anklagelsepunkterna kunde vara bland annat misstolkande av regeringsformen, eller att de rd som givits,
ej motsvarade "rikets oumgngeliga vlfrd".[1] Det nya statsskickets huvudurkund blev kallad regeringsform och
mbetsverkens organisation grundlagsfstes till skydd mot alla ingrepp.
Frihetstiden
Eftersom riksrden dessutom var frbjudna att sitta i riksdagen, blev de drfr endast stndernas "fullmktige"
utfrare av deras vilja, med endast en liten frmga till eget ledarskap[2]. S avlstes det kungliga envldet,
suverniteten, av stndervldet.
Dalupproret 1743 - Stora daldansen

En upprorsrrelse som uppkom i Dalarna r 1743 p grund av
allmogens missnje med den av hattpartiledda regeringen.
Utgngen av den nya ordningen

Den nya friheten efter vilken tiden ftt sitt namn blev freml fr
hnfrd beundran, och under inflytande av denna begeistrade
stmning, utvecklades p olika omrden en verksamhet som blev
grundlggande fr den fljande tidens kulturarbete. Nringslivet och
vetenskapen gynnades, nyttotnkandets rhundrade gjorde sitt intg.
ven inom statslivet stadkom frihetstiden resultat. Formerna fr
riksdagens verksamhet, srskilt utskottsvsendet, utvecklade genom
Arvid Horn (16641742) var kanslipresident
grundlag (1723 rs riksdagsordning) och praxis. Dessutom
17101719 och 17201738.
grundlagsfstes riksdagens befogenhet att ensam ge rttsligt uttryck t
folkviljan samt att sammantrda regelbundet vart tredje r. En
bestmd skillnad gjordes nu frst mellan grundlagsstiftning och vanlig lagstiftning, och p det senare omrdet
fullbordades ett under fregende period frberett storverk: 1734 rs lag.
Hattar och mssor

I brjan av frihetstiden fanns inte ngot som liknade dagens politiska partier; Arvid Horn hrskade som
kanslipresident och lantmarskalk den svenska politiken. Han ledde rdet, och under hans period hrskade rdet den
frda politiken. r 1738 organiserade sig hans motstndare i vad som skulle bli hattpartiet, stdda av Frankrike. De
som motsatte sig deras politik samgick i en till en brjan lsare konstruktion, som senare skulle utveckla sig till
msspartiet, som skte std hos Storbritannien och Ryssland. Under riksdagen 1738-1739 strtades Horn, och
drefter blev riksdagen maktens mittpunkt.[3]
Ekonomisk politik
Centralt fr denna tid r de svenska manufakturerna som p 1700-talet fick givmilda bidrag av staten till fljd av
produktplakatet. Manufakturer brjade nu grundas i mnga svenska stder, vilket r en fingervisning p hur mycket
dessa bidrag betydde. Varorna som berrdes av de svenska manufakturerna utgjordes till stor del av textil, jrn,
tobak, papper och socker.
Denna politik ledde till ett ekonomiskt uppsving under 1700-talets frsta hlft, som tog slut 1765-1766, d politiken
blev den motsatta och inriktade sig p att lgga ned manufakturer i stor skala. Det som nu var i fokus fr den svenska
staten var jordbruket, vars omdaning till en stor del pbrjades av Jacob Faggot 1757 och 1762. De omvlvande
reformerna inom jordbruket omkring sekelskiftet 1800 var inspirerade av de brittiska jordreformerna, och en grov
uppskattning r att mellan 1720 och 1840 frdubblades produktiviteten.
John Faggot tog initiativet till storskiftet r (1757), vilket i princip innebar att sknska bnder borde sl ihop sina
enskilda tegar, vilket skulle leda till i en strre avkastning och per automatik ven en befolkningskning. Frst
omkring sekelskiftet kom detta att frverkligas, dock med vissa frndringar och utifrn den brittiska jordreformen.
Den "egentliga" omdaningen pbrjades runt 1783 av Rutger Macklean, som var en godsherre p Svaneholms slott i
66
Frihetstiden
Skne. Mackleans reformer fick ett svalt bemtande av bnderna som pverkades, och i vissa byar var missnjet s
stort att hlften av jordbrukarna valde att flytta. Men de reformer som genomfrdes fick fste i Skne, och liknande
reformer (om ej lika radikala) gav utslag i flera angrnsande ln.
En annan form av ekonomisk politik bedrevs av Anna Maria Rckerschld, som bde i kokbcker och en
debattskrift manade till att inrtta statliga skolor fr att lra kvinnor hushllning, och fr frmjande av
hushllsvetenskap. Hon menade att om den inre ekonomin (hushllningen) fll s skulle det f allvarliga fljder fr
samhllsekonomin. Hennes sikter lg i tiden, men skulle inte f genomslag frrn p 1900-talet.[4]
Riksdagsbyrkrati och maktmissbruk

Den i praktiken oinskrnkta riksdagsmakten innebar p stt och vis en
oinskrnkt och okontrollerad makt fr det tillflliga majoritetspartiet
inom riksdagen, vilken ibland utnyttjades p ett hnsynslst stt.
Drigenom mjliggjordes hattpartiets ventyrliga utrikes- och
nringspolitik. Riksdagen var uppdelad i fyra stnd, och i mnga fall
gick skiljelinjerna mellan stnden p tvrs mot partigrnserna.
Beslutsordningen som innebar att tre stnd mste vara verens gav
ocks frutsttningar fr den livliga politiska aktiviteten i riksdagen
vid denna tid. Icke minst bndernas styrka kades drigenom, vilket
frhjde det politiska medvetandet bland de bredare folklagren.[3]
"Hattarnas krig" mot Ryssland 1741-1743 kostade genom freden i bo
i juni 1743 riket en del av Finland. Den merkantilistiska
nringspolitikens
understdsoch
skyddssystem
(se
"Charta fver Svea och Gta Riken med Finland
Merkantilsystemet) anvndes inte bara till att befrmja landets handel,
och Norland: Afritade i Stockholm r 1747"
utan ocks till att gynna enskilda intressen p det allmnnas bekostnad.
Detta medfrde i frening med den dyrbara krigspolitiken att
statsverket hamnade i frvirring. r 1765 anvnde det segrande msspartiet frfogandertten ver riksdagens
envldsmakt till ett ekonomiskt strypsystem, som ytterligare kade frvirringen i penningvsendet. Riksdagen hade
ocks tagit domsrtten i sin hand och ansgs vid dess utvning inte vara bunden av lagen, fr man menade att
lagstiftaren str ver denna. Till detta var bgge partierna medskyldiga.
Mjlighet till yttre kontroll saknades sledes inte, men innehavarna av riksdagens kontrollmakt: adel, prster och
borgare medlemmar frn dem bestende allsmktiga sekreta utskottet var till den strsta delen mbetsmn, och
drfr blev kontrollen i verkligheten bara byrkratisk sjlvkontroll.
Hos de yngre mssorna framtrdde visserligen antibyrkratiska riktningar och en yttring av detta var att tryckfriheten
infrdes och grundlagsfstes 1766 genom Tryckfrihetsfrordningen, men den praktiska verkan av deras makttilltrde
var bara att riksdagskontrollen vergick frn riddarhusbyrkratin till prost- och borgmstarbyrkratin. Det som skilde
frihetstidens byrkratiska sjlvkontroll frn vad som p hgadligt hll syftats under 1600-talet och 1719 var slunda
att den inte handhades av den hgsta frvaltningsmyndigheten rdet, utan av underordnade mbetsmn i kraft av
riksdagssuverniteten. Hrmed sammanhngde egenarten av den parlamentarism vari frihetstidens riksdagsenvlde
frn 1738 tog sig uttryck i. Denna kom inte, som den engelska, att resultera i en stark kabinettsregering, utan i ett
direkt riksdagsregemente.
En verordnad stllning i frhllande till alla frvaltningens utgreningar tillkom rttsligt det svenska riksrdet, och
hade detta, liksom det brittiska kabinettet, verkligen ftt regera, skulle dess chefsstllning i ngon mn ha kunnat bli
ett band p riksdagsbyrkratins bengenhet att till privat frdel utnyttja stndersuverniteten. Nu bands rdet genom
instruktioner frn riksdagen som ocks drog in verkliga regeringsrenden till direkt handlggning av sig sjlv eller
sina beskickningar. Att denna parlamentarism inte slog smre ut n den gjorde berodde p riksdagens byrkratiska
67
Frihetstiden
68
sammansttning, men det byrkratiska sjlvsvldet fick drigenom fritt spelrum.
Bakgrunden till Gustav III:s statskupp

Lget i riksdagen var labil och korruptionen utbredd. Gustav III frskte under sitt frsta regeringsr att frsona
partierna och strka kungamakten, och menade att riksdagens intressegrupper borde kunna samarbeta under hans
ledning. Msspartiet motsatte sig starkt. Konungen ansg att Sverige hade hamnat i samma lge som Polen, dr det
lamslagna parlamentet drivit landet in i ett inbrdeskrig. Nr Polen delades i augusti och miste en stor del av sitt
landomrde, bestmde sig Gustav III fr att gra en statskupp. Den genomfrdes den 19 augusti 1772. Rdet
fngslades tillflligt och tvangs godta den nya regeringsformen.[5] D brjar Gustavianska tiden.
Referenser
Noter
[1]
[2]
[3]
[4]
Roberts (1995), s. 125-127

Roberts (1995), s. 121
Nationalencyklopedin (1995), band 17 s. 532
Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 2000, s. 795
[5] Roberts (1995), s. 279-284
Tryckta kllor
Michael Roberts (1995). Sverige under frihetstiden. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4106-1
Nationalencyklopedin. Hgans: Bra Bcker. 1995. ISBN 91-7024-620-3
Herman Lindqvist (2002). Historien om Sverige. Vrnamo: Nordstedts Frlag. ISBN 91-1-300922-2
Frihetstiden (http://runeberg.org/nfbh/0767.html) i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1908)
Litteratur
Sjstrm, Oskar (2010). Hattar & mssor : partistrider p 1700-talet. Populr Historia (nr. 4): sid.48-54. ISSN
1102-0822 (http://worldcat.org/issn/1102-0822).
Fregngare:
Stormaktstiden
Sveriges
historia
17191772
Eftertrdare:
Gustavianska tiden
Gustavianska tiden
69
Gustavianska tiden
Sveriges historia

Tidsaxel

1900-talets brjan (19051914)
Nutiden (1991)
mnen
Krig Freder
Sverige-portalen
Gustavianska tiden
Gustavianska tiden
70
Fregs av frihetstiden
Gustav III 1771-92
Gustavianska statskuppen 1772

Gustav III:s ryska krig 1788-1790
Gustav IV Adolf 1792-1809
Finska kriget 1808-1809
Fortsttning: Stndsfrfattningens tid

redigera
[1]
Gustavianska tiden r den gngse benmning p en epok i svensk historia, ren 1772 till 1809. Perioden inleddes
med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, r 1772 genomfrde en oblodig statskupp (gustavianska statskuppen)
som gav kungen strre makt. Den avslutades med att Sverige 1809 frlorade finska kriget och tvingades avtrda
Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och det gustavianska envldet ersattes med konstitutionell
frfattning, 1809 rs regeringsform.
En ny grundlag med maktfrdelning

Mot slutet av frihetstiden hade det under inverkan av Montesquieus ider framstllts yrkanden om en p
maktfrdelning grundad frfattningsrevision. En sdan skte Gustav III nu f till stnd genom den nya grundlag
1772 rs regeringsform som han efter statskuppen samma r tvingade riksdagen att godknna. Men han gav den en
nationell-historisk orientering genom att frklara att den syftade en tergng till frhllandena fre 1680, det vill
sga till den maktfrdelning vars rubbande genom det karolinska envldet och sedan genom frihetstidens frfattning
visat sig s desdigert. I enlighet med detta delades nu lagstiftningsrtten mellan kungen och riksdagen. Den senares
beskattningsrtt erkndes, men den frnkndes rtt att blanda sig i rttskipningen och frvaltningen, som helt
underordnades regeringen. Denna bestod fortfarande av kungen och rdet, men den frre tillsatte nu det senare och
hade i regel beslutandertten.
Med dessa reformer mjliggjordes en frn mbetsmannaintresset frigjord kontroll ver frvaltningen, och en strng
rfst med de byrkratiska missbruken frn frihetstiden blev ocks en av det nya statsskickets bsta frukter. ven
inom andra omrden visade sig denna uppryckning. Genom en myntrealisation 1777, med Johan Liljencrants som
upphovsman, botades omsider frvirringen i penningvsendet, och reformer i fysiokratisk anda lttade p det
merkantilistiska nringstvnget. Upplysningstidens ider fick stta prgel p lagstiftningen, och i enlighet med dem
terupplivades 1774 tryckfriheten, som dragits med i det frra statsskickets fall. Det skedde dock inte genom en
grundlag utan genom en kunglig frordning, vilket lngre fram mjliggjorde godtyckliga inskrnkningar i denna.
Genom en p samma gng fast och hovsam politik och med std av Frankrike avvrjdes den krigsfara som blev en
fljd av den ryska kejsarinnan Katarina II:s harm ver frndringen i det svenska statsskicket. Till tryggande av
rikets framtida skerhet frbttrades krigsvsendet till lands och till sjss. Till allt detta kom glansen av den vittra
blomstring som nu utvecklade sig, beskyddad av "snillet p tronen", som Gustav III kom att kallas.
Gustavianska tiden
71
Frfattningskris
Det nya statsskicket vckte till en brjan allmn beltenhet, men det
innehll dock frn till slitningar, och personliga frhllanden vllade
att dessa fick tillflle att utveckla sig. Sveriges frfattning p Gustav II
Adolfs tid, som Gustav III ville terstlla, innebar visserligen en
maktfrdelning, men den hade inte tillrckligt bestmt grnserna fr
denna, och denna oklarhet fann Gustav III, anhngare som han innerst
var av den upplysta despotismen, lmpligt att lta fortbest i den nya
frfattningen. Drmed kastade han verbord den konstitutionella
erfarenhet som kunnat hmtas frn frihetstiden.
Rdet skulle visserligen enligt 1772 rs regeringsform vara
regeringskonseljen, men mjligheten att lta det bli en verkligt
konstitutionell sdan omintetgjordes, d dess under frihetstiden infrda
ansvarighet
infr
riksdagen
togs
bort.
Genom
oklara
frfattningsbestmmelser sattes kungen i tillflle att vid regeringens
frande anvnda icke officiella rdgivare i stllet fr riksrden.
Riksdagens rtt att sammantrda p bestmda tider fll bort, och
terstllandet av 1617 rs riksdagsordning medfrde en oskerhet om
formerna fr dess verksamhet, som frsvagade dess maktstllning.
Gustav III (1746-1792), kung av Sverige frn

1771.
Det missnje som framkallades av allt detta fick ytterligare nring genom missgrepp av kungen, till exempel
brnnvinstillverkningens monopolisering i form av kronobrnnerier och pastoratshandeln, genom hans slseri och
genom hans senare ventyrliga utrikespolitik i hattarnas anda.
Skulden till att det goda frhllandet mellan kung och folk strdes var dock inte uteslutande Gustav III:s. Fastn
revolutionen gjort slut p partimotsatsen "hattar" och "mssor", fortlevde partifrbistringen som ett arv frn
frihetstiden. P tskilliga hll, srskilt inom adeln, hade man inte frsonat sig med stnderregementets undergng.
Missnjet inom landet mjliggjorde uppkomsten av ett mktigt adligt oppositionsparti. Detta ryggade inte tillbaka
ens fr att ska std hos den ryska kejsarinnan Katarina II, som inte frltit den av henne omhuldade
frihetstidsfrfattningens omstrtande.
Drmed blev ter rikets yttre skerhet hotad. vertygelsen om detta, liksom relystnad, frmdde Gustav III att kasta
sig i krig med Ryssland (1788-90). Drigenom frdes frfattningskrisen till ett utbrott. Frbittrade ver de adliga
officerarnas frrderi i Anjalafrbundet, hnfrda ver kungens fosterlndska upptrdande till rikets rddning och
nskan att bryta adelns sociala vermakt, som Gustav III sjlv frmjat, gav de ofrlse stnden p 1789 rs riksdag sin
medverkan till genomfrandet av frenings- och skerhetsakten. Drigenom blev Gustav III envldig, visserligen
inte med avseende p lagstiftning, beskattning och rttskipning, men med avseende p regering, och drigenom brt
han slunda sjlv delvis ner 1772 rs maktfrdelning.
Den adliga oppositionens frbittring tog sig uttryck i kungamordet. Fastn epoken bara varade i 20 r r den en av de
viktigaste i Sveriges historia, bde genom fel och frtjnster. Den misslyckades i frsket att f till stnd en
tillfredsstllande lsning p frfattningsproblemet som alltsedan 1680-talet hllit statskroppen i oro. I stllet kades
denna oro ytterligare genom en ny maktfrskjutning, som inom inflytelserika kretsar framkallade en landsfrdrvlig
htskhet.
Men andra sidan hade - fr att anvnda Esaias Tegnrs bild - spiran i tjusarkonungens hand kommit nya krafter att
vxa fram i nationen. Betydelsen av rikets nationella sjlvstndighet, av de fosterlndska minnena och av
regeringsmaktens styrka hade klarnat. Om ocks Gustav III:s tid lt flrdens och lttsinnets ogrs spira, s
utvecklades dock drunder litteratur och konst i en dittills hos svenskarna osedd blomsterprakt, och "vettet blev en
makt". Den svenska folksjlen skulle ha varit fattigare utan stormaktstidens bragder och frihetstidens
Gustavianska tiden
72
nyttighetskultur, men den skulle ocks ha varit det utan impulserna frn Gustav III:s snille.
Finland frloras
Under Gustav IV Adolfs regeringstid 1792-1809 kom det politiska system som fadern Gustav III skapat att orsaka
problem. Den unge kungen saknade den politiska frmgan att ensam lotsa landet genom den Napoleonska
vrldsbranden och envldet lade hinder i vgen fr en nationell samling. Frbittringen ver detta framkallade inom
de hgre mbetsmannakretsarna en s stort missnje att kungen inte bara lmnades utan std utan rent av
motarbetades.
Hans avsttning 1809, som fljdes av kronans verflyttning till hans farbror Karl XIII (1809-1818), blev hrigenom
s gott som ndvndig, men drmed rddes inte genast bot p landets problem. I freden i Fredrikshamn 1809 gick
hela Finland jmte land och en del av Vsterbotten frlorat.
Referenser
Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok [2], 19041926.
Fregngare:
Frihetstiden
Sveriges
historia
17721809
Eftertrdare:
Frsta halvan av 1800-talet
Referenser
[1] http:/ / sv. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Mall:Gustavianska_tiden& action=edit

Sveriges historia Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=23141540 Bidragsgivare: 4x4ever, AadaamS, Aaker, Abn, Adville, Ainali, Akronym, AleWi, Andejons, BjrnF, Buggwiki,
Bulver, C.Nilsson, Catasa, Cornelis, DG, Den fjttrade ankan, Elis 91, Ettrig, FBQ, Fenix, Fenrir, Freigut, Granatpple, HSE, Humulus, Hstblomma, IN433, J 1982, Jason33, Jopparn, Jorchr,
Josve05a, Journalistelende, Kabom, Karl.nilsson1, Koios, Koyos, Kruosio, Knigstiger, LS lillen, Lap, Larske, Lokal Profil, Lon Scot, Ludde23, MagnusA, Mange01, Mats33, Maundwiki,
McZusatz, Micke, Mikki, Mippzon, Moberg, Mr Bullitt, Mrkickling, Nicefinger, Nicke L, Niklas R, Nordelch, Obelix, Regebro, Regge robban2, RichardBLilja, Rrohdin, S40driver, Saftgurka,
Sannab, Score, Sjunnesson, Sj, Skogsfrun, Stigfinnare, Suisui, Sven Eriksson, Sven Rosborn, SweJohan, Tanzania, Tegel, Tetraedycal, The Lerneaen Hydra, Thoasp, Thuresson, Torvindus,
Tournesol, Urbourbo, Vit Platina, Wvs, Yger, Yvwv, Zaphod, 99 anonyma redigeringar
Sverige under vikingatiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=16708964 Bidragsgivare: - Carl L. Thunberg, red. -, Ace90, Andejons, C. L. Thunberg, Den fjttrade ankan,
Fenix, Fredde 99, GeMet, Gunnar Larsson, Hedning, Herr Gregers, I am the PRIM, IN433, Idunius, Jeff, Jorchr, Kjell Andr, Koios, Lars Trnqvist, Ludde23, Micke, Motstndsmannen,
Naphureya, Oxel, Peter EA Lindstrm, Pieter Kuiper, RaSten, Slartibartfast, Sven Rosborn, Tegel, Thomaswase, Vsk, Yvwv, ke Persson, 19 anonyma redigeringar
Folkungatiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=21257094 Bidragsgivare: 0nomato, BjrnF, Dan Koehl, Den fjttrade ankan, Esquilo, Essin, Ettrig, Green Yoshi, HSE,
Hedning, Jaruayo, Jeff, Josef.lilljegren, Karl.nilsson1, Klinkan, Koios, Lars Trnqvist, Lokal Profil, Ludde23, Mange01, McZusatz, Michael Angelo, Nicke L, RaSten, Rosp, Score, Slartibartfast,
Thuresson, Tomas S Karlsson, Tomas e, Torvindus, Vsk, Yger, 9 anonyma redigeringar
Sverige under ldre medeltiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20111384 Bidragsgivare: Andejons, Angus, BjrnF, CommonsDelinker, Damast, Den fjttrade ankan,
Entheta, Flinga, Heimvennar, Jeff, Josve05a, Kjell Andr, Koios, Larske, Ludde23, MagnusA, Mange01, Mgr, Mrkerman, Rrohdin, Scuzzer, Slartibartfast, Tanzania, Thomaswase, Thuresson,
Thurs, Yvwv, 9 anonyma redigeringar
Sverige under Kalmarunionens tid Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=21777677 Bidragsgivare: Aciram, Andejons, B****n, Berglin, Bruno Rosta, Cucumber, Dan Koehl,
Dawil, Den fjttrade ankan, Diupwijk, Dnm, Ettrig, FBQ, FriskoKry, Goombah, Gotogo, Hedning, Hejkompis, Henker, Herr Gregers, Hkan Norn, Islander, Jssfrk, Kigsz, Lavallen, Lord Pelle,
Ludde23, Mankash, Marcusroos, Markiel, Mr Bullitt, Nicke L, Osquar, Peter Isotalo, Peterappelros, Philippos, Pralin, Rex Sueci, Riggwelter, Rrohdin, Saftgurka, Score, Sjunnesson, Sj,
Slartibartfast, Softssa, Thuresson, Tomas S Karlsson, Tomas e, Vints, WeRon, 15 anonyma redigeringar
ldre vasatiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=22148641 Bidragsgivare: Abaddon, Andejons, Billinghurst, Coffa92, CommonsDelinker, Den fjttrade ankan, Dh8b,
Dieselmotorvagnar, Dr Fredrik Haeffner, Edaen, Esquilo, Ettrig, Fred J, Grillo, HSE, Hejkompis, Idunius, Jbr, Jorchr, Lee Choquette, Lelle1987, Ludde23, MGFE Jnior, NH, RaSten, Saftgurka,
Score, Sillivanilli1, Skuyte, Slartibartfast, Spa08, Thuresson, Tommy Kronkvist, Triboci, Twincinema, Yvwv, 12 anonyma redigeringar
Stormaktstiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=22210214 Bidragsgivare: -nothingman-, Abzs, Adorian, Andejons, Ankara, Antipoeten, Ascilto, Axelius, Bretagne, Callus,
Castrup, Celsius, Chimorin, Christian47, CommonsDelinker, Den fjttrade ankan, Dillinger, Djonn, E.G., Edaen, Elinnea, Evalowyn, Fenix, Fenrir, Fluff, Fredde 99, Frederico, FredettaMH,
Gotogo, Grn, HSE, Hangsna, Hastaro, Historiker, Hstblomma, Idunius, Indigo, J 1982, Jono, Joshua06, KarlOiter, Kattegatt, Kordas, Kung Midas, LILLIEHOOK, LX, Lars Trnqvist,
Laxskinn, Lokal Profil, Ludde23, Luttrad, MPorciusCato, Mike, Mux, Narcissist, Neng5, Niklas R, Nirmos, OJH, Obelix, OzzgirlCometh, Papper, Pieter Kuiper, Popperipopp, Pralin, Psytron,
Rb0ne, Regge robban2, Riggwelter, Roubert, Rudolf 1922, Saftgurka, Score, Scuzzer, Servant Saber, Shellwood, Sintram, Sj, Slartibartfast, Softssa, Spa08, Sten Andr, Sveos, SweJohan, Tegel,
Thuresson, Torvindus, Tostarpadius, Tournesol, Twincinema, Tggas, Ulflarsen, Urbourbo, Vires, Wikimans, Wvs, Xenus, Yvwv, 153 anonyma redigeringar
Frihetstiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=21615783 Bidragsgivare: Andejons, Ariam, C.Nilsson, Caesar, Den fjttrade ankan, Elinnea, Ettrig, Fenix, Fotiu, Frederico,
GeMet, Glennis, Goombah, HSE, Hrvatski, Hstblomma, Jlundqvi, JoergenB, Jorchr, Jsdo1980, Karcih, Kristian Lindahl, Kruosio, Le Lapin Vert, Lillyroader, Lixer, Ludde23, Magnea, Markmc,
Markus a, Nicke L, Nixdorf, Ownedby7, PJ, Pompe, Pralin, RaSten, Saftgurka, Skizzik, Slartibartfast, Sniper Zeta, Sollentuna, Stigfinnare, Svartepeter, SweJohan, Tegel, Thuresson, Torvindus,
Tournesol, Urbourbo, Vints, Xhalyt, Yvwv, 65 anonyma redigeringar
Gustavianska tiden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=21441407 Bidragsgivare: Andejons, Blanka, Den fjttrade ankan, Dr Fredrik Haeffner, Elinnea, FBQ, Hallabro, J 1982,
Kruosio, Lsj, Ludde23, Mux, Nicke L, Ntb, RaSten, Saftgurka, Slartibartfast, Torvindus, Tulpan, Twincinema, Urbourbo, Yvwv, 11 anonyma redigeringar
73

Fil:Greater coat of arms of Sweden.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Greater_coat_of_arms_of_Sweden.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0
Bidragsgivare: Ssolbergj
Fil:Scandinavia-12th century.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scandinavia-12th_century.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos, LX, Liftarn, Ludde23,
Ningyou, Petri Krohn
Fil:Map swedish lands.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Map_swedish_lands.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Allens, Habj, LX, Pieter
Kuiper, Thomas81, Wknight94
Fil:Sweden Settlement Older Stone Age.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sweden_Settlement_Older_Stone_Age.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos
Fil:Sweden Settlement Younger Stone Age.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sweden_Settlement_Younger_Stone_Age.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Koyos
Fil:Sweden Settlement Bronze Age Sv.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sweden_Settlement_Bronze_Age_Sv.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos
Fil:Sweden Settlement Younger Iron Age Sv.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sweden_Settlement_Younger_Iron_Age_Sv.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Koyos
Fil:Sweden Settlement Late Middle Ages Sv.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sweden_Settlement_Late_Middle_Ages_Sv.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Koyos
Fil:Baltic History 7500-BC.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Baltic_History_7500-BC.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos
Fil:Btformig skafthlsyxa, Nordisk familjebok.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Btformig_skafthlsyxa,_Nordisk_familjebok.jpg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Achird, Andy Dingley, Codrinb, Flint1972, Floris V, Glenn, Lokal Profil, Materialscientist, Quibik, Vladimir Volokhonsky, 1 anonyma redigeringar
Fil:Haga ds p Orust, den 2 sept 2005, bild 4..JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Haga_ds_p_Orust,_den_2_sept_2005,_bild_4..JPG Licens: Public Domain
Bidragsgivare: User Vstgten on sv.wikipedia
Fil:Glaubach kivik grave 02.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Glaubach_kivik_grave_02.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Uwe Glaubach
Fil:Archeological site density km2 Sweden.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Archeological_site_density_km2_Sweden.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Koyos
Fil:Helmet from a 7th century boat grave, Vendel era.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Helmet_from_a_7th_century_boat_grave,_Vendel_era.jpg Licens: Creative
Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare: Mararie
Fil:Territories and voyages of the Vikings german.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Territories_and_voyages_of_the_Vikings_german.png Licens: Creative Commons
Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: User:Sebastian Wallroth
Fil:Scandinavia1219.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scandinavia1219.png Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare:
MasterOfHisOwnDomain
File:Magnus Ladulas sigill.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Magnus_Ladulas_sigill.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Den fjttrade ankan, EmilEikS, Fingalo,
Jebur, Lokal Profil, Ms2ger, Nordelch, Slarre
Fil:Carta Marina-lightened.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Carta_Marina-lightened.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Original uploader
was Debivort at en.wikipedia
Fil:Haupthandelsroute Hanse.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Haupthandelsroute_Hanse.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Flo Beck, Ies, Kresspahl,
OwenBlacker, Piotrus, Ras67, Thuresson, 2 anonyma redigeringar
Fil:Stockholm-Storkyrkan (St.Georg).jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Stockholm-Storkyrkan_(St.Georg).jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0
Bidragsgivare: Jrgen Howaldt
Fil:Stockholm Bloodbath.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Stockholm_Bloodbath.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Celsius, Fred J, Interpretix, LX, Nk,
Thuresson, Urbourbo, 12 anonyma redigeringar
Fil:Gustav Vasa.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gustav_Vasa.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Gryffindor, Jebur, Kelson, Mattes, Mr Bullitt, Nk, Petri
Krohn, Shakko, Sir Gawain, TarmoK, Thuresson, Valentinian, WikedKentaur, Wolfmann
Fil:Vdersolstavlan 1535.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vdersolstavlan_1535.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Urban mlare
Fil:Gustav II of Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gustav_II_of_Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Blue Tulip, Conscious, Dcoetzee, Fred J,
HenkvD, Mathiasrex, P. S. Burton, Petri Krohn, Suisui, Xenophon, 0-8-15!, 1 anonyma redigeringar
Fil:Sweden in 1658.PNG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sweden_in_1658.PNG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare:
User:MPorciusCato, Litany
Fil:Charta fver Svea och Gta Riken med Finland och Norland.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Charta_fver_Svea_och_Gta_Riken_med_Finland_och_Norland.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AnRo0002, David Kernow, Den
fjttrade ankan, Frank Schulenburg, Holger.Ellgaard, J 1982, Tomisti
Fil:Goteborg 2005.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Goteborg_2005.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare: Deep750, Denniss, Docu,
Islander, Kdhenrik, Liftarn, Stan Shebs
Fil:House of Nobility 3.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:House_of_Nobility_3.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Allsong
Fil:Gustav III of Sweden 1.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gustav_III_of_Sweden_1.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bogomolov.PL, Boo-Boo Baroo,
Conscious, Darwinius, Ecummenic, EmilEikS, Hanskirkegaard, Kaganer, Kelson, Krschner, Lokal Profil, Mr Bullitt, P. S. Burton, SergeWoodzing, Shakko, Slarre, Tetraktys, 2 anonyma
redigeringar
Fil:Schweden und Norwegen um 1888.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Schweden_und_Norwegen_um_1888.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bdk,
Ephraim33, J 1982, Leyo, Valentinian, 0-8-15!
Fil:Alfred Nobel mirrored.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Alfred_Nobel_mirrored.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Alfred_Nobel.png: Zero grey derivative
work: Aushulz (talk)
Fil:Oscar II of Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Oscar_II_of_Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Bensin, Brianboulton,
Darwinius, Jebur, Lipothymia, Lokal Profil, Mattes, Slarre, Thuresson, Tony Wills
Fil:Sveriges BNP-capita 1000-2006.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sveriges_BNP-capita_1000-2006.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos
Fil:Sveriges folkmngd fdda dda 1749 - 2007.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sveriges_folkmngd_fdda_dda_1749_-_2007.svg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Koyos
Fil:Skivyxa, Nordisk familjebok.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skivyxa,_Nordisk_familjebok.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Andy Dingley, Floris V,
Glenn, Lokal Profil, Materialscientist, Micke, Quibik, Winterkind
Fil:U 748, Hrby.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:U_748,_Hrby.JPG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Berig
Fil:Vstgtalagen blad 21.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vstgtalagen_blad_21.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: None
File:Palme Trauer 1986.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Palme_Trauer_1986.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare:
Holger.Ellgaard
Image:Vikingshipmini.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vikingshipmini.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Glenn,
Mayhem, Reykholt, Uwe kils
Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred Chess
Fil:Magnus Ladulas sigill.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Magnus_Ladulas_sigill.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Den fjttrade ankan, EmilEikS, Fingalo,
Jebur, Lokal Profil, Ms2ger, Nordelch, Slarre
74

Fil:Kung Magnus Erikssons domsigill.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kung_Magnus_Erikssons_domsigill.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Den fjttrade
ankan, EmilEikS, Jebur, Lokal Profil, Ms2ger, Nordelch, OpenFuture, Slarre, rvasbo
Fil:Albrekt av Mecklenburgs kungliga sigill 1.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Albrekt_av_Mecklenburgs_kungliga_sigill_1.jpg Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Den fjttrade ankan, Fingalo, Gryffindor, Kresspahl, Lokal Profil, Nordelch, Skim, Slarre, Thivierr, Xenophon,
Fil:Bo jonssons ln sverige.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bo_jonssons_ln_sverige.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Hildebrand, Selander,
Fil:Scandinavia_1219.gif Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scandinavia_1219.gif Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Den
fjttrade ankan, Ephraim33, Fred J, Hindustanilanguage, Kasper Holl, Kresspahl, Liftarn, Ludde23, Piotrus
Fil:Faroe stamp 311 eric of pommerns coat of arms.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Faroe_stamp_311_eric_of_pommerns_coat_of_arms.jpg Licens: Faroe stamps
Bidragsgivare: Arne List, Ephraim33, Roomba, Wst
Fil:Erik af Pommern.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Erik_af_Pommern.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: EmilEikS, Gryffindor, Gunnernett, Haukurth,
Jebur, Nico-dk, Thomas81, Thuresson, Twthmoses, Valentinian
Fil:Modell till statyn ver Engelbrekt Engelbrektsson i rebro (ur Svenska Familj-Journalen).png Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Modell_till_statyn_ver_Engelbrekt_Engelbrektsson_i_rebro_(ur_Svenska_Familj-Journalen).png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Den
fjttrade ankan, Lokal Profil, Nordelch, Slarre
Fil:Christopher of Bavaria.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Christopher_of_Bavaria.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: EmilEikS, Lokal Profil,
SergeWoodzing, Slarre
Fil:Carl-II-Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Carl-II-Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Jacob Truedson Demitz, acquired by Ristesson Ent.
Fil:Detalj frn Olaus Magnus Carta Marina 1539.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Detalj_frn_Olaus_Magnus_Carta_Marina_1539.png Licens: Public Domain
Bidragsgivare: Original uploader was Thuresson at sv.wikipedia
Fil:ChristianIIb.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:ChristianIIb.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: P. S. Burton, Ranveig, Thuresson
Fil:Death of Sten Sture the Younger.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Death_of_Sten_Sture_the_Younger.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AndreasPraefcke,
Fred J, Hailey C. Shannon, MichaelPhilip, Olivier2, Prost666, Sfdan, Slarre, Thuresson, Wolfmann, 1 anonyma redigeringar
Fil:Eric XIV of Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Eric_XIV_of_Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bukk, Lokal Profil, Mariluna, Mr Bullitt,
Shakko, Slarre
Fil:John III of Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:John_III_of_Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Agamemnus, Kramer Associates, Lokal Profil,
Mattes, Mr Bullitt, Paddy, Shakko, Skipjack, Slarre, Wolfmann
Fil:Sigismund III of Poland-Lithuania and Sweden (Martin Kober).jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sigismund_III_of_Poland-Lithuania_and_Sweden_(Martin_Kober).jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Cropbot, User:Gryffindor,
User:Slarre
Fil:Charles IX of Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Charles_IX_of_Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Lokal Profil, Slarre
Fil:AudiensTre Kronor.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:AudiensTre_Kronor.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:D.O.G.A.
Fil:Axel Oxenstierna2.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Axel_Oxenstierna2.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Celsius, Fred J, Lokal Profil, Slarre,
Fil:Swedish queen Drottning Kristina portrait by Sbastien Bourdon stor.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Swedish_queen_Drottning_Kristina_portrait_by_Sbastien_Bourdon_stor.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bohme, Den fjttrade ankan,
Ecummenic, G.dallorto, Gryffindor, Infrogmation, Jebur, Kristaga, Mattes, Mr Bullitt, PKM, Petri Krohn, Shakko, Sir Gawain, Slarre, Solkoll, Thuresson, Twthmoses
Fil:Sbastien Bourdons-Karl X Gustav.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sbastien_Bourdons-Karl_X_Gustav.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Anathema,
Beria, Boo-Boo Baroo, Ecummenic, EmilEikS, Gryffindor, Infrogmation, Interpretix, Jebur, Mathiasrex, Mattes, Mr Bullitt, OsamaK, Pmsyyz, Shakko, Slarre, Slomox, Thuresson, Wolfmann
Fil:Karl XII 1706.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Karl_XII_1706.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: EmilEikS, Lokal Profil, Ynnox
Fil:Arvid Horn.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Arvid_Horn.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Austriacus, Cirt, Darwinius, Ecummenic,
Makthorpe, Mattes, Mr Bullitt, Rlbberlin, Shakko, Slarre
Fil:Gustav III Sweden.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gustav_III_Sweden.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Anathema, Boo-Boo Baroo, Darwinius,
Ecummenic, Gabor, J 1982, Krschner, Lokal Profil, Mattes, Mr Bullitt, Nico-dk, Shakko, Sir Gawain, Slarre, Slomox, Thuresson, 1 anonyma redigeringar
75
Licens
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/
76

Sveriges Historia

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Sveriges Historia

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sveriges historia

Sverige under vikingatiden

Sverige under ldre medeltiden

Sverige under Kalmarunionens tid

Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare

Denna artikel ingr i en artikelserie

Frhistorien (c:a 12000f.Kr.1050e.Kr.)

Sverige p 1100-talet, fre infrlivningen av Finland under

Sveriges historiska landsdelar (gra grnser). Olika

Bosttningar under ldre

Fasta bosttningar under

Bondekultur (ljusgrnt) under

Bosttningar under bronsldern.

Fasta bosttningar (bondekultur)

Sveriges frhistoria startade nr de frsta mnniskorna kom till Sverige, vilket

Neolitikum (40001700 f.Kr.)

Bronslder (1700500 f.Kr.)

Under bronsldern kade den internationella handeln markant, vilket

Jrnlder (550 f.Kr.1050 e.Kr.)

Fornlmningarnas tthet ger en

Hjlm frn btgrav i Vendel i Uppland.

Urnordiska, eller nordgermanska, var det sprk som talades i Norden

Sveriges utbredning i Skandinavien

Sveriges kristnande hade brjat i Gtaland. Svearnas slutliga kristnande skedde

Under folkungatiden fortsatte den frndring av samhllsskicket som

Carta Marina, en karta ver skandinavien frn

De viktigaste handelsrutterna fr den

Efter Kristofers pltsliga dd 1448 valdes Karl Knutsson (Bonde) till

Statyn ver St Gran och draken uppfrdes till

ldre vasatid (15211611)

Erik XIV 1560-68

Johan III 1568-92

Andra polska kriget

Vdersolstavlan visar Stockholm

Kung Gustav II Adolf var

Fregs av ldre vasatiden

Andra polska kriget 16001629

Nya Sverige 1638-1655

Karl X Gustav 165460

Karl X Gustavs polska krig 16551660

Andra bremiska kriget 16651666

Karl XII 16971718

Stora nordiska kriget 17001721

r 1620 hade Sverige, inom dagens grnser, cirka 854000 invnare.[][16]

"Charta fver Svea och Gta Riken med Finland

Hattarnas krig 1741-43

Adolf Fredrik 1751-71

Gustavianska tiden (17721809)

Sverige och Norge till r 1888.

Frn representationsreform till unionsupplsning

Kemisten Alfred Nobel uppfann dynamiten och

Karl XIV Johan hade bedrivit en strikt konservativ inrikespolitik. Efter

Oscar II (18291907) eftertrdde sin bror Karl

Demokratins genombrott (19051920)

Mellankrigstid och andra vrldskrig (19201945)

Litteratur, kultur och media

Den svenska synden

Sveriges historia 19681991

Tematisk och geografisk indelning

Sveriges folkmngd (gr), fdda

Runsten i Hrby i Uppland (U

Sverige under vikingatiden

Sverige under vikingatiden

Skriftliga kllor frn vikingatiden om Norden