Viktigare lagar och frordningar Infr rsskIftet 2011/2012

Viktigare lagar och frordningar Infr rsskIftet 2011/2012

skriften r producerad av regeringskansliet, Information rosenbad Projektledare: Josef salih formgivning: Blomquist Annonsbyr Inlagan r tryckt p Munken Lynx, 100 g och omslag p Munken Lynx, 240 g av edita Vstra Aros, Vsters, december 2011 Art.nr. Ir 2011:001

Innehllsfrteckning
Information om svensk lagstiftning ...............................................................6 Inledning ...................................................................................................7 Statsrdsberedningen..................................................................................8 Arbetsmarknadsdepartementet .....................................................................9 Finansdepartementet ................................................................................10 Snkt moms p restaurang- och cateringtjnster ..........................................10 frmnligare 3:12-regler och motverkande av skatteupplgg. ........................12 frenklad expertskatt ................................................................................12 Utkad avdragsrtt fr fretagens utgifter fr forskning och utveckling ............13 Slopade lundinregler och vissa andra skattetgrder fr fretag .....................13 hjd rntefrdelningsrnta ........................................................................14 Skattereduktion fr gvor till ideell verksamhet ............................................14 ndrade skatteregler fr investeringsfonder och deras andelsgare .................15 investeringssparkonto................................................................................16 kapitalfrskring ......................................................................................17 ny skattefrfarandelag och skattefrfarandefrordning ..................................18 hjd beloppsgrns fr avdrag fr resor .........................................................19 hjd skatt p tobak ...................................................................................19 Vissa frndringar av trngselskatten i gteborg ...........................................19 nedsatt frmnsvrde fr vissa miljbilar ....................................................20 hjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostder ............................20 lttnadsreglernas tillmpning p okta bostadsfretag..................................20 Frsvarsdepartementet ..............................................................................21 Behriga organ fr teknisk kontroll av fordon som transporterar farligt gods .....21 Sekretess hos frsvarsexportmyndigheten ...................................................22

Viktigare lagar och frordningar

Justitiedepartementet ...............................................................................23 frbttrat skydd mot stalkning ...................................................................23 enklare fusion av aktiebolag .......................................................................24 konsumentombudsmannens bitrdesmjlighet blir permanent.......................24 Kulturdepartementet .................................................................................26 Statsbidrag till kulturarvslyftet ...................................................................26 Snkning av avgifterna fr kommersiell radio ...............................................26 Std till digitalisering av biografer ..............................................................28 Biblioteksersttningen hjs ........................................................................28 Landsbygdsdepartementet .........................................................................29 ndringar i lgfrvaltningen .......................................................................29 ny lag om handel med slprodukter ............................................................29 Miljdepartementet ...................................................................................31 frordningsndringar om kvicksilver ...........................................................31 ny frvaltningsform fr laponia ..................................................................33 lagndringar om avgift enligt Studsvikslagen ...............................................33 ndring av ersttningen ur krnavfallsfonden i frga om bidrag till kommuner och ideella freningar ................................................................................34 ndringar i reglerna om handel med utslppsrtter .......................................34 Nringsdepartementet ...............................................................................35 nringspolitik ny lag om elcertifikat ..........................................................................35 ny frordning om elcertifikat ................................................................36 transportpolitik ndringar i krkortslagen .....................................................................36 alkols efter rattfylleri .........................................................................36 handledare vid vningskrning och skrpt anmlningsskyldighet fr lkare ...........................................................................................36

Viktigare lagar och frordningar

fordon som har besiktigats utomlands ..................................................37 ny lagstiftning om kollektivtrafik ..........................................................37 Socialdepartementet .................................................................................38 hjda hgkostnadsskydd inom ppenvrd och fr lkemedel..........................38 Samtidigt uttag av frldrapenning .............................................................40 frenklad jmstlldhetsbonus ....................................................................40 kortare karenstid fr vrdnadsbidrag ...........................................................40 hjda bostadsbidrag .................................................................................40 Utvidgning av systemet med utredningar avseende vissa ddsfall ...................41 frbttring av bostadstillgg till pensionrer ................................................42 frndringar i sjukfrskringen ..................................................................42 en ny lag om upphandling p frsvars- och skerhetsomrdet ........................43 Uppgifter om vrdeverfringar hos allmnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag .....................................................................................44 Utbildningsdepartementet .........................................................................45 en ny frordning om vuxenutbildning ..........................................................45 Utrikesdepartementet ...............................................................................47

Viktigare lagar och frordningar

Information om svensk lagstiftning

Lagrummet r den offentliga frvaltningens gemensamma webbplats fr svensk rttsinformation. Den innehller lnkar till de rttskllor som finns tillgngliga p Internet. Lagrummet lnkar till rttsinformation hos regering, riksdag, domstolar samt statliga myndigheter. Webbplats: www.lagrummet.se Lagstiftningsprocessen finns beskriven i avsnittet S styrs Sverige p Regeringskansliets webbplats. Regeringskansliets webbplats: www.regeringen.se Regeringskansliets rttsdatabaser: http://62.95.69.15/ Sveriges riksdags webbplats: www.riksdagen.se

Viktigare lagar och frordningar

Inledning
Denna skrift innehller ett urval av de viktigaste lagar och frordningar som trtt i kraft under andra halvret 2011 eller en tid drefter. Lagar och frordningar innehller rttsregler som r bindande fr enskilda. Lagar beslutas av riksdagen och frordningar beslutas av regeringen. Det handlar bde om helt nya lagar och frordningar (grundfrfattningar) och om ndringar i befintliga lagar och frordningar (ndringsfrfattningar). Oftast r det regeringen som freslr en ny lag i en proposition till riksdagen. Efter frberedande arbete i ngot av riksdagens utskott fattar riksdagen beslut om den nya lagen. Drefter utfrdar regeringen lagen, vilket innebr att den publiceras och blir knd. Frordningar innehller regler som regeringen fr besluta om enligt grundlagen. Bde lagar och frordningar publiceras i Svensk frfattningssamling (SFS). Varje lag och frordning ges ett unikt nummer i SFS. Den som vill veta mer om propositioner, lagar och frordningar hittar informationen p www.lagrummet.se som r en webbplats fr rttsinformation. Dr gr det att hitta en lag genom att t.ex. skriva in lagens SFS-nummer. Exempelvis kommer man till den nya lagen om upphandling p frsvars- och skerhetsomrdet (2011:1029) om man fyller i 2011:1029 i rutan fr SFS-nr.

Viktigare lagar och frordningar

statsrdsberedningen
Presschef roberta alenius (hos fredrik reinfeldt) tfn 08-405 49 04 Pressekreterare Sebastian carlsson (hos fredrik reinfeldt) tfn 08-405 11 16 Pressekreterare Markus friberg (hos fredrik reinfeldt) tfn 08-405 48 72 Pressekreterare carl lagerqvist (hos Birgitta ohlsson) tfn 08-405 11 63

Statsrdsberedningen har inte ngra lagar eller frordningar som trder i kraft vid rsskiftet.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR STATSRDSBEREDNINGEN

Arbetsmarknadsdepartementet
Pressekreterare cherine khalil (hos hillevi engstrm) tfn 076-778 68 42 Pressekreterare lena hallerby (hos erik Ullenhag) tfn 08-405 81 21

Regeringens arbetsmarknadspolitik inriktas p att f fler mnniskor i arbete och minska riskerna fr utanfrskap. Regeringens ambition r att arbeta vidare med reformer som ytterligare ska strka arbetslinjen och leda till kad sysselsttning. En fungerande integration bygger p arbete och mjlighet till egen frsrjning. Drfr r regeringens arbetslinje ocks integrationspolitik. Arbetsmarknadsdepartement har inga viktigare frndringar i lagar och frordningar infr rsskiftet 2011/2012 att rapportera vid tidpunkten fr tryckning av denna skrift.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

JOHNR BILDBYR AB / HASSE BENGTSSON

finansdepartementet
Pressekreterare daniel Valiollahi (hos anders Borg) tfn 08-405 13 80 Pressekreterare Markus Sjqvist (hos anders Borg) tfn 08-405 13 81 Pressekreterare Victoria ericsson (hos Peter norman) tfn 08-405 58 62

Finansdepartementet ansvarar bland annat fr finanspolitik, skatter och finansmarknadsfrgor. Regeringens politik inriktas p tgrder fr att mta inbromsningen, stadkomma varaktigt hgre tillvxt och sysselsttning, se till att vlfrden kommer alla till del och skapa ett vl fungerande finansiellt system. De nu aktuella lagarna och frordningarna visar exempel p viktiga insatser fr att stadkomma hgre tillvxt och sysselsttning genom bland annat snkt mervrdesskatt p restaurang- och cateringtjnster samt flera skattetgrder fr att ka sparande och fretagande.

Snkt moms p restaurang- och cateringtjnster ndring: Mervrdesskattelagen (1994:200) Beslutsunderlag: Budgetpropositionen fr 2012, Prop. 2011/12:1 Ny formulering: SFS 2011:1194 Mervrdesskattesatsen p restaurang- och cateringtjnster (exklusive alkohol) snks frn 25 till 12 procent. Samtidigt justeras reglerna om HUS-avdrag. Syftet med frslaget r dels att gra reglerna enklare, dels att uppn positiva samhllsekonomiska effekter, framfr allt p den varaktiga sysselsttningen. Frslaget innebr att samma skattesats, 12 procent, kommer att vara tillmplig p svl restaurang- och cateringtjnster som p livsmedel och rumsuthyrning i hotellrrelse. I syfte att undvika att de tjnster som omfattas av mervrdesskattesnkningen samtidigt kan bli freml fr HUS-avdrag (mjligheten till skattereduktion fr hushllsarbete och ROT-arbete har den gemensamma benmningen HUS-avdrag) ndras bestmmelserna om HUS-avdrag. ndringen innebr att sdana tjnster som mervrdesskatterttsligt utgr restaurang- och cateringtjnster inte utgr hushllsarbete i inkomstskattelagens mening.
10
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

11

JOHNR BILDBYR AB / HANS BJURLING

Frmnligare 3:12-regler och motverkande av skatteupplgg ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1 a, avsnitt 3, 6.15 och 6.22) Den 1 januari 2012 trder ndringar i inkomstskattelagen (1999:1229) i kraft som innebr att 3:12-reglerna blir frmnligare och att vissa skatteupplgg motverkas. Nivn p schablonbeloppet i den s kallade frenklingsregeln hjs frn 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp fr att ytterligare stimulera nyfretagande och frenkla fr garna av de mindre fmansfretagen. En takregel infrs fr beskattning av utdelning i inkomstslaget tjnst. Regeln innebr att den skattskyldige och nrstende inte ska ta upp utdelning i inkomstslaget tjnst under beskattningsret frn ett fretag med hgre belopp n som motsvarar 90 inkomstbasbelopp. Frslaget gr det mer attraktivt att frlgga hgavkastande innovativ verksamhet i Sverige, eftersom innovatrer med f anstllda inte gynnas av dagens 3:12-regler. Vidare lmnas tre frslag fr att motverka olika skatteupplgg. Det frsta frslaget innebr att en andelsgare bara ska kunna tillmpa frenklingsregeln i ett fretag. Det andra frslaget innebr att underlaget fr rets grnsbelopp ska minskas med kapitaltillskott som gjorts i annat syfte n att varaktigt tillfra kapital till fretaget. Det tredje frslaget innebr att endast ersttning som betalats ut under den tid en andel gts ska rknas med i det lnebaserade utrymmet fr andelen.

Frenklad expertskatt ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) samt lag (2011:1284) om ndring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenmnden Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1a, avsnitt 3, 6.3 och 6.22) Den 1 januari 2012 frenklas de s kallade expertskattereglerna. ndringen innebr att en arbetstagare ska anses uppfylla de villkor om en viss kompetens m.m. som krvs fr att s kallad expertskatt ska ges, om ln och annan ersttning fr arbetet i Sverige per mnad verstiger tv gnger prisbasbeloppet fr det kalenderr d arbetet pbrjas. Det medfr att en arbetstagare som har en ln som verstiger denna niv alltid ska ges skattelttnaden utan att ngon prvning av arbetstagarens kvalifikationer grs. Frenklingen kar frutsebarheten och underlttar tillmpningen av expertskattereglerna samt snabbar upp beslutsprocessen. Det krvs dock ven i fortsttningen att de grundlggande villkoren fr expertskatt r uppfyllda; att arbetstagaren inte fr vara svensk medborgare och inte heller ha varit bosatt eller vistats stadigvarande i Sverige (det vill sga varit

12

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

obegrnsat skattskyldig) ngon gng under fem kalenderr fre det kalenderr d arbetet pbrjas. Arbetstagaren fr inte heller ha fr avsikt att vistas i Sverige under lngre tid n fem r. Arbetsgivaren mste slutligen vara hemmahrande i Sverige eller, om det r frga om ett utlndskt fretag, ha fast driftstlle i Sverige.

Utkad avdragsrtt fr fretagens utgifter fr forskning och utveckling ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1a, avsnitt 3, 6.18 och 6.22) Den 1 januari 2012 trder en ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) i kraft som utkar fretagens rtt till avdrag fr utgifter fr forskning och utveckling. Genom ndringen ska fretagen inte bara ha rtt till avdrag fr sdan forskning och utveckling som anknyter till deras krnverksamhet, utan ven fr sdan forskning och utveckling som de kan ha ett rimligt intresse av med hnsyn till verksamheten som helhet. Bestmmelsen om avdrag fr forskning och utveckling finns i 16 kap. 9 inkomstskattelagen.

Slopade Lundinregler och vissa andra skattetgrder fr fretag ndring: Lag (2011:1510) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2011:1511) om ndring i skattebetalningslagen (1997:483), lag (2011:1512) om ndring i skattefrfarandelagen (2011:1244) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:17. Slopade Lundinregler och vissa andra skattetgrder fr fretag De s kallade Lundinreglerna i inkomstskattelagen (1999:1229) avskaffas. Fr att motverka risk fr skatteplanering med anledning av avskaffandet infrs en ny, generell regel som innebr att avdrag fr nedskrivning och frlust p lagerandelar bara fr gras om vrdenedgngen eller frlusten r verklig. Den nya regeln fr lagerandelar motsvarar den som redan finns fr kapitaltillgngar. Vissa ndringar grs i reglerna om beskattning av delgare i handelsbolag. Dessa r fljdndringar med anledning av reglerna om skattefri kapitalvinst och utdelning p andelar inom handelsbolagssektorn som trdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna om skalbolagsbeskattning ndras p s stt att tidsfristen inom vilken en skalbolagsdeklaration ska lmnas frlngs frn 30 till 60 dagar. Vidare blir det mjligt att vid alla typer av skalbolagstransaktioner rkna tiden fr deklarationslmnandet frn antingen avyttringstidpunkten eller kparens tilltrde till andelen eller delgarrtten. Detsamma gller tidpunkten fr upprttande av det srskilda bokslut som ska lggas till grund fr inkomstberkningen.
13

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

De nya reglerna trder i kraft den 2 januari 2012. En ndring i skattebetalningslagen (1997:483) som rr skalbolagsbeskattning trder dock i kraft redan den 31 december 2011.

Hjd rntefrdelningsrnta ndring: Lag (2011:1270) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) samt lag (2011:1272) om ndring i lagen (2011:1256) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1a, avsnitt 3, 6.15.3 och 6.22) Den 1 januari 2012 trder ndringar i inkomstskattelagen (1999:1229) i kraft som gr att handelsbolagsdelgare och enskilda nringsidkare kan flytta en strre del n tidigare av sin inkomst av nringsverksamhet till det lgre beskattade inkomstslaget kapital. Det sker genom att rntesatsen fr s kallad positiv rntefrdelning, som har varit ofrndrad sedan 1997, hjs frn statslnerntan kad med 5 procentenheter till statslnerntan kad med 5,5 procentenheter. Reglerna om rntefrdelning finns i 33 kap. inkomstskattelagen.

Skattereduktion fr gvor till ideell verksamhet Nya och ndrade bestmmelser: Det infrs en ny lag (2011:1269) om godknnande av gvomottagare vid skattereduktion fr gva. ndringar grs genom lag (2011:1282) om ndring i skattebetalningslagen (1997:483), lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2011:1272) om ndring i lagen (2011:1256) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2011:1287) om ndring i lagen (2001:1227) om sjlvdeklarationer och kontrolluppgifter och lag (2011:1289) om ndring i skattefrfarandelagen (2011:1244) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1a, avsnitt 3, 6.16 och 6.22) Den 1 januari 2012 infrs en skattereduktion fr privatpersoners gvor till ideell verksamhet. En frutsttning fr skattereduktionen r att gvorna bestr av pengar och lmnas till p frhand godknda gvomottagare. Ytterligare frutsttningar fr rtt till skattereduktion r att gvorna uppgr till minst 200 kronor per gva och sammanlagt minst 2 000 kronor per beskattningsr. Maximal skattereduktion r 1 500 kronor per person och r. Skatteverket prvar frgan om godknnande som gvomottagare efter anskan. Som gvomottagare ska godknnas s kallade inskrnkt skattskyldiga svenska stiftelser, ideella freningar eller registrerade trossamfund som har som ndaml att bedriva hjlpverksamhet bland behvande eller frmja vetenskaplig forskning eller som annars helt eller delvis bedriver sdan verksamhet. Som gvomottagare

14

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

ska ocks godknnas utlndska motsvarigheter inom EES eller i en stat med vilken Sverige har avtalat om informationsutbyte. En godknd gvomottagare ska lmna kontrolluppgifter om mottagna gvor till Skatteverket.

ndrade skatteregler fr investeringsfonder och deras andelsgare ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2011:1282) om ndring i skattebetalningslagen (1997:483), lag (2011:1273) om ndring i lagen (2011:1246) om ndring i kupongskattelagen (1970:624), lag (2011:1287) om ndring i lagen (2001:1227) om sjlvdeklarationer och kontrolluppgifter, lag (2011:1288) om ndring i socialfrskringsbalken samt lag (2011:1289) om ndring i skattefrfarandelagen (2011:1244) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1 a, avsnitt 3, 6.14 och 6.22) Frn och med den 1 januari 2012 ska svenska investeringsfonder inte lngre vara skattskyldiga fr inkomst av tillgngar som ingr i fonden. I stllet ska den som r andelsgare i en investeringsfond, svensk eller utlndsk, ta upp en schablonintkt som berknas p grundval av vrdet p andelsgarens fondandelar vid kalenderrets ingng. Fr att berkna schablonintktens storlek ska underlaget multipliceras med 0,4 procent. Reglerna gller fondandelsgare som r svl fysiska som juridiska personer. Fysiska personer ska ta upp schablonintkten i inkomstslaget kapital och juridiska personer i inkomstslaget nringsverksamhet. Reglerna innebr att det ur ett svenskt investerarperspektiv inte r ngon skattemssig skillnad mellan att investera i en svensk eller en utlndsk fond. Utdelning till andelsgare liksom kapitalvinster nr andelar omstts ska beskattas p samma stt som i dag. Motsvarande gller avdrag vid frluster. Fr att undvika att en stor mngd fondsparare, framfr allt barn som inte mste deklarera i dag, blir deklarationsskyldiga s undantas schablonintkten frn deklarationsskyldighet i de fall den skattskyldige endast haft sdan intkt (och annan intkt som undantas frn deklarationsskyldighet) och dr kontrolluppgift har lmnats avseende intkten. Fr att undvika att smsparare med mindre fondinnehav mste betala skatt fr schablonintkt avseende fondinnehavet s hjs grnsbeloppet fr nr statlig inkomstskatt ska berknas frn dagens 100 kronor till 200 kronor. Det innebr att underlag fr statlig inkomstskatt, t.ex. schablonintkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond, som understiger 200 kronor inte kommer att beskattas. Hjningen innebr att majoriteten av de fondsparande barn, som i dag slipper deklarera fr utdelning p sina fondinnehav, varken kommer att bli skyldiga att deklarera eller betala skatt fr ngon schablonintkt.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

15

Investeringssparkonto Nya och ndrade bestmmelser: Det infrs en ny lag (2011:1268) om investeringssparkonto. ndringar grs ven genom lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2011:1274) om ndring i lagen (1986:468) om avrkning av utlndsk skatt, lag (2011:1276) om ndring i lagen (2011:1275) om ndring i lagen (1986:468) om avrkning av utlndsk skatt, lag (2011:1287) om ndring i lagen (2001:1227) om sjlvdeklarationer och kontrolluppgifter, lag (2011:1288) om ndring i socialfrskringsbalken och lag (2011:1289) om ndring i skattefrfarandelagen (2011:1244) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1 a, avsnitt 3, 6.13 och 6.22) Den 1 januari 2012 infrs investeringssparkonto, som r en ny, frivillig sparform. Investeringssparkonto r framfr allt tnkt som ett enkelt och frmnligt stt fr vanliga sparare att investera i aktier, antingen direkt eller via fonder. Men ven andra finansiella instrument r tilltna, till exempel optioner. Ett investeringssparkonto r en schablonbeskattad sparform, vilket betyder att skatten inte baseras p den faktiska avkastningen utan p en frvntad genomsnittlig avkastning, precis som fr kapital- och pensionsfrskringar. Det r mjligt att spara i finansiella instrument, exempelvis aktier, som r upptagna till handel p en reglerad marknad (till exempel Stockholmsbrsen eller andra liknande marknader inom EES) eller motsvarande marknadsplats utanfr EES alternativt som handlas p en handelsplattform. Dessutom fr man spara i fondandelar. Sparare fresls kunna flytta in aktier och fondandelar som man redan ger p kontot. En frdel med ett investeringssparkonto jmfrt med konventionell beskattning r att kontoinnehavaren kan stta in pengar p kontot och handla med finansiella instrument och omplacera dessa utan att behva redovisa varje kapitalvinst och kapitalfrlust i sin sjlvdeklaration. Inte heller utdelningar, rnta eller annan avkastning ska tas upp till beskattning. Syftet r att gra det enklare fr den enskilde att ga finansiella instrument. Investeringssparkontot medfr ven rstrtt vid bolagsstmma, eftersom den enskilde sjlv ger de tillgngar som han eller hon investerar i. Skatten p investeringssparkontot berknas utifrn ett s kallat kapitalunderlag. Kapitalunderlaget berknas varje r och r en fjrdedel av summan av: 1. vrdet av tillgngarna p kontot vid ingngen av varje kvartal 2. belopp som betalats in till investeringssparkontot under ret 3. vrdet av finansiella instrument som frts ver till investeringsspar kontot av kontoinnehavaren under ret 4. vrdet av finansiella instrument som verfrts frn ngon annans investeringssparkonto under ret.

16

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

Kapitalunderlaget multipliceras med statslnerntan den 30 november kalenderret fre beskattningsret. Den summa som d kommer fram kallas schablonintkt som ska tas upp i inkomstslaget kapital. verskott i det inkomstslaget beskattas med 30 procent. Kontoinnehavaren fr dra av utgifter i inkomstslaget kapital och kapitalfrluster, efter eventuell kvotering av frlusten, frn schablonintkten. Det r institutet som tillhandahller investeringssparkontot som ska rapportera schablonintkten till Skatteverket. Schablonintkten kommer att frtryckas p kontoinnehavarens sjlvdeklaration. Den som enbart r skattskyldig fr schablonintkt och andra intkter som undantas frn deklarationsskyldighet, slipper deklarera fr schablonintkten. Om man fr ver aktier och andra finansiella instrument som man redan ger till sitt investeringssparkonto ses det som en frsljning vilket betyder att personen ifrga blir beskattad som om instrumenten slts fr marknadsvrdet vid verfringen. verfringen ses ocks som en inbetalning som lggs till kapitalunderlaget.

Kapitalfrskring ndrade bestmmelser: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2011:1277) om ndring i taxeringslagen (1990:324), lag (2011:1278) om ndring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt p pensionsmedel, lag (2011:1280) om ndring i lagen (2011:1279) om ndring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt p pensionsmedel, lag (2011:1282) om ndring i skattebetalningslagen (1997:483), lag (2011:1283) om ndring i lagen (2011:1254) om ndring i lagen (1998:189) om frhandsbesked i skattefrgor, lag (2011:1287) om ndring i lagen (2001:1227) om sjlvdeklarationer och kontrolluppgifter och lag (2011:1289) om ndring i skattefrfarandelagen (2011:1244) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1 a, avsnitt 3, 6.13 och 6.22) Frn och med den 1 januari 2012 ndras beskattningen av kapitalfrskring. Sparande i kapitalfrskring beskattas schablonmssigt och skatten bestms utifrn ett kapitalunderlag. Fr svenska kapitalfrskringar dr frskringsfretaget r skattskyldigt fr avkastningsskatten utgrs kapitalunderlaget enligt nuvarande regler av vrdet av den skattskyldiges tillgngar vid beskattningsrets ingng efter avdrag fr finansiella skulder vid samma tidpunkt. Fr utlndska kapitalfrskringar dr den som ger frskringen r skattskyldig r kapitalunderlaget enligt nuvarande regler frskringens vrde vid ingngen av beskattningsret. Frn och med den 1 januari 2012 ska kapitalunderlaget fr kapitalfrskring kas med vrdet av de premier som betalats under ret. Fr premier som betalats under andra halvan av beskattningsret ska dock bara halva vrdet lggas till kapitalunderlaget. Den omstndigheten att premier ska lggas till kapitalunderlaget motiveras av

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

17

att det inte ska vara mjligt att undvika avkastningsskatt genom att ta ut vrdet i en kapitalfrskring i slutet av ett r och sedan verfra vrdet till frskringen via en premiebetalning efter rsskiftet. Den mjligheten stoppas nu genom att premier ska ing i kapitalunderlaget. Fr att beskattningen av kapitalfrskring ska vara neutral i frhllande till den nya sparformen investeringssparkonto ska dessutom kapitalunderlaget p motsvarande stt som fr investeringssparkonto multipliceras med statslnerntan den 30 november ret fre beskattningsret. Resultatet ska beskattas med 30 procent i stllet fr som tidigare 27 procent.

Ny skattefrfarandelag och skattefrfarandefrordning Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:165 Den 1 januari 2012 trder den nya skattefrfarandelagen (2011:1244) i kraft. Lagen ska glla fr i stort sett hela skattefrfarandet och erstter bland andra skattebetalningslagen (1997:483), taxeringslagen (1990:324), lagen (2001:1227) om sjlvdeklarationer och kontrolluppgifter, lagen (1994:466) om srskilda tvngstgrder i beskattningsfrfarandet, lagen (1978:880) om betalningsskring fr skatter, tullar och avgifter, lagen (1989:479) om ersttning fr kostnader i renden och ml om skatt, m.m. samt lagen (2005:1117) om deklarationsombud. ven bestmmelserna om kassaregister, personalliggare och kontroll av torg- och marknadshandel tas in i lagen. Med endast en lag blir regelverket lttare att verblicka och tillmpa. Ondiga dubbelregleringar och obefogade skillnader mellan bestmmelser i samma mne frsvinner. Samtidigt moderniseras sprket i lagen och verfldiga begrepp rensas bort. Detta minskar den administrativa brdan fr fretag, enskilda, domstolar och myndigheter och bidrar till att strka de skattskyldigas stllning. Den nya lagen innehller ocks vissa ndringar i sak som syftar till att minska den administrativa brdan och strka rttsskerheten. Som exempel kan nmnas utvidgade mjligheter att anvnda deklarationsombud och att dagens enda deklarationstidpunkt erstts med fyra tidpunkter fr flertalet juridiska personer. Bestmmelserna om skattetillgg ndras, bl.a. s att de fasta niverna fr delvis befrielse frn skattetillgg tas bort och utrymmet fr frivillig rttelse blir strre. Det ska ocks bli mjligt att verklaga vitesfrelgganden. Ytterligare ett exempel r att anstnd ska beviljas om det r tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behva betala. Den 1 januari trder ocks den nya skattefrfarandefrordningen (2011:1261) i kraft. Den innehller bestmmelser som kompletterar skattefrfarandelagen. De nya bestmmelserna i skattefrfarandelagen och skattefrfarandefrordningen ska i princip brja tillmpas p beskattningsr som pbrjas efter ikrafttrdandet.

18

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

Hjd beloppsgrns fr avdrag fr resor ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1a, avsnitt 3, 6.4 och 6.22) Den 1 januari 2011 hjs beloppsgrnsen ver vilken utgifter fr instllelseresor samt fr resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen fr dras av frn 9 000 kronor till 10 000 kronor.

Hjd skatt p tobak ndring: Lagen (1994:1563) om tobaksskatt Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1 a, avsnitt 3, 6.9 och 6.22) Ny formulering: SFS 2011:1290 Av hlsopolitiska skl och som en delfinansiering av regeringens reformambitioner inom skatteomrdet hjs skatten p samtliga tobaksprodukter (cigaretter, cigarrer, cigariller, rktobak, snus och tuggtobak) frn och med den 1 januari 2012. Skatten p tobak omrknas ven, enligt tidigare beslut, med konsumentprisindex (KPI) frn och med den 1 januari 2012. Syftet r att fortsttningsvis realvrdeskra skattesatserna. Skattefrndringen, inklusive tidigare omrkning med KPI, berknas medfra att priset p ett paket med 19 cigaretteter som i dag kostar 48 kronor kar till omkring 51 kronor, inklusive mervrdesskatt. Priset p en frpackning snus, 45 gram, som i dag kostar 47 kronor berknas ka till omkring 49 kronor, inklusive mervrdesskatt.

Vissa frndringar av trngselskatten i Gteborg ndring: Lagen (2004:629) om trngselskatt Beslutsunderlag: Proposition 2010/11:133 Vissa frndringar av trngselskatten i Gteborg Ny formulering: SFS 2011:1490 Trngselskatt ska tas ut i Gteborg fr.o.m. den 1 januari 2013. Genom denna ndring sker vissa frndringar. En bestmmelse som innebr att om en bil passerar flera betalstationer inom en 60-minuters period tas trngselskatt endast ut fr en passage, en s.k. flerpassageregel, infrs. Dessutom frndras placeringen fr viss betalstationer. Slutligen hjs skattebeloppen fr.o.m. den 1 januari 2015 fr att kompensera det intktsbortfall som frndringarna medfr.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

19

Nedsatt frmnsvrde fr vissa miljbilar ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) samt vergngsbestmmelserna till lagen (2001:1175) om ndring i inkomstskattelagen Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1, volym 1a, avsnitt 3, 6.2 och 6.22 Den tidsbegrnsade nedsttningen av frmnsvrdet fr vissa miljanpassade bilar frlngs till och med r 2013 fr bilar som r utrustade med teknik fr drift med elektricitet som tillfrs genom laddning frn yttre energiklla eller med annan gas n gasol. Frlngningen innebr att frmnsvrdet fr dessa bilar stts ned till 60% av frmnsvrdet fr motsvarande konventionella bil, dock maximalt med 16 000 kr.

Hjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostder ndring: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1a, avsnitt 3, 6.17.2 och 6.22) Den 1 januari 2012 hjs schablonavdraget vid uppltelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrtt hjs frn 18 000 kronor per r till 21 000 kronor per r. Syftet r att stimulera andrahandsmarknaden fr bostder, vilket bl.a. kan frmja rrligheten p arbetsmarknaden. Av frenklingsskl gller hjningen ven schablonavdraget vid frsljning av produkter (t.ex. trdgrdsprodukter eller ved) frn den egna bostaden. Lttnadsreglernas tillmpning p okta bostadsfretag ndrad bestmmelse: Lag (2011:1271) om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1 (volym 1 a, avsnitt 3, 6.17.1 och 6.22) Enligt nuvarande regler fr gare av andelar i s kallade okta bostadsfretag tillmpa lttnadsreglerna till och med utgngen av 2011. Genom en ndring som trder i kraft den 1 januari 2012 fr lttnadsreglerna tillmpas i frhllande till okta bostadsfretag till och med utgngen av 2015.

20

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

frsvarsdepartementet
Pressekreterare Mikael stlund (hos Sten tolgfors) tfn 08-405 25 15

Frsvarsdepartementet ansvarar fr samhllets krisberedskap och frsvar. I enlighet med det inriktningsbeslut fr Sveriges frsvar som togs r 2009 (Prop. 2008/09:140 Ett anvndbart frsvar), har regeringen freslagit tgrder som leder till frndringar av vissa lagar och frordningar. Exempelvis lagen om totalfrsvarsplikt (1994:1809), som den 1 juli 2010 ndrades s att vrnplikten blev vilande och knsneutral. Arbetet med att fullflja frsvarsreformen fortstter. I r behandlar Frsvarsdepartementet utredningen Personalfrsrjningen i ett reformerat frsvar (SOU 2010:86) och Forskning och utveckling samt frsvarslogistik - i det reformerade frsvaret (SOU 2011:36). Dessa tar avstamp i inriktningsbeslutet och kommer i olika utstrckning att franleda lagfrslag. Till exempel vissa srskilda bestmmelser om arbetstagare som r anstllda som gruppbefl, soldater och sjmn i Frsvarsmakten. Vidare kommer utredningen Vld och tvng under internationella militra insatser (SOU 2011:76) att behandlas. Under ret har dessutom ett lagstiftningsarbete pgtt fr att stadkomma de regler om sekretess som behvs fr Frsvarsexportmyndighetens verksamhet (Prop. 2011/12:24 Sekretess hos Frsvarsexportmyndigheten). Vidare har ett frslag till en ny lag om behandling av personuppgifter hos Kustbevakningen tagits fram, Prop. 2011/12:45 Kustbevakningsdatalag.

Behriga organ fr teknisk kontroll av fordon som transporterar farligt gods ndring: frordningen (2006:311) om transport av farligt gods Beslutsunderlag: Promemoria upprttad inom Frsvarsdepartementet (F2010/1698/SSK) Ny formulering: SFS 2011:1013 Ikrafttrdande: den 20 oktober 2011 Den 20 oktober 2011 trdde ndringar i frordningen (2006:311) om transport av farligt gods i kraft. ndringarna innebr i huvudsak att nya regler fr ackreditering av behriga organ fr teknisk kontroll av transporter av farligt gods infrs. Ackreditering av behriga organ ska ske enligt de internationella regler som gller p omrdet.
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FRSVARSDEPARTEMENTET

21

Sekretess hos Frsvarsexportmyndigheten ndring: Offentlighets- och sekretessfrordningen (2009:641) Beslutsunderlag: Promemoria upprttad inom Frsvarsdepartementet (F2011/833/RS) Ny formulering: SFS 2011: SFS 2011:1479 Den 1 januari 2012 trder en ndring i bilagan till offentlighets- och sekretessfrordningen (2009:641) i kraft. ndringen innebr bl.a. att sekretess ska glla fr uppgifter om enskildas affrs- och driftfrhllanden som Frsvarsexportmyndigheten fr tillgng till i sitt arbete med exportfrmjande tgrder, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna rjs.

JOHNR BILDBYR AB / HASSE BENGTSSON

22

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR FRSVARSDEPARTEMENTET

Justitiedepartementet
Pressekreterare anna erhardt (hos Beatrice ask) tfn 08-405 47 22 Pressekreterare linda norberg (hos tobias Billstrm) tfn 08-405 57 96

Justitiedepartementet lagstiftar p en rad olika omrden och drfr r spridningen mellan de lagar och frordningar som trder i kraft vid rsskiftet bred. Ngra exempel p departementets ansvarsomrden r bekmpning av terrorism, brottsmlsrenden, internationellt rttsligt samarbete, migrations- och asylpolitik, rttsvsendet och offentlighetsprincipen. En straffrttslig ndring som sker r ett frbttrat skydd mot stalkning, dr bl.a. begreppet besksfrbud erstts med kontaktfrbud. ven ett nytt brott, olaga frfljelse, infrs i brottsbalken. P det civilrttsliga omrdet sker en ndring i aktiebolagslagen som gr det enklare fr aktiebolag att genomfra fusioner och delningar. Dessutom permanentas frskslagen, vilket innebr att Konsumentombudsmannen kan bitrda en konsument som ombud i en tvist med nringsidkare under vissa frutsttningar.

Frbttrat skydd mot stalkning 1. ndring/ny lag: ndringar i lagen (1988:688) om besksfrbud som ocks byter namn till lag om kontaktfrbud Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:45 Frbttrat skydd mot stalkning SFS 2011:487 Ikrafttrdande: Den 1 oktober 2011 Den 1 oktober 2011 ndrades lagen om besksfrbud och begreppet besksfrbud ersattes med begreppet kontaktfrbud. Vidare tydliggjordes frbudets brottsfrebyggande syfte genom att ocks tidigare brottslighet mot ngon annan person n just den som frbudet avses skydda ska beaktas srskilt vid bedmningen av om ett frbud ska meddelas. I syfte att frstrka frbudens skyddseffekt ska dessutom srskilt utvidgade kontaktfrbud vervakas elektroniskt, om det inte finns srskilda skl mot det. Den som uppstligen eller av grov oaktsamhet hindrar att vervakningen kommer till stnd eller kan fortg dms fr hindrande av elektronisk vervakning till bter eller fngelse i hgst ett r.
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

23

2. ndring/ny lag: Ett nytt brott, olaga frfljelse, infrs i brottsbalken Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:45 Frbttrat skydd mot stalkning SFS 2011:485 Ikrafttrdande: Den 1 oktober 2011 Samtidigt som de nya bestmmelserna om kontaktfrbud trdde i kraft infrdes ett nytt brott, olaga frfljelse, i brottsbalken (4 kap. 4 b ) fr att frstrka det straffrttsliga skyddet mot trakasserier och frfljelse. Brottet tar sikte p frfljelse som bestr i upprepade brott mot en och samma person. Straffbestmmelsen innebr att den som frfljer en annan person genom grningar som utgr misshandel av normalgraden, ringa misshandel, frsk till misshandel av normalgraden, olaga tvng som inte r grovt, olaga hot som inte r grovt, hemfridsbrott eller olaga intrng av svl normalgraden som grovt brott, ofredande, sexuellt ofredande, skadegrelse, frsk till skadegrelse, verkan bestende i ringa skadegrelse eller vertrdelse av kontaktfrbud, ska dmas fr olaga frfljelse om var och en av grningarna har utgjort led i en upprepad krnkning av offrets integritet. Straffet r fngelse i hgst fyra r.

Enklare fusion av aktiebolag ndring: Aktiebolagslagen (2005:551) Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:147 Enklare fusion av aktiebolag SFS: 2011:1046 Ikrafttrdande: Den 1 november 2011 ndringar i aktiebolagslagen gr det enklare fr aktiebolag att genomfra fusioner och delningar. Bland annat behver ett aktiebolag som hller fusionsplanen eller delningsplanen tillgnglig fr aktiegarna p bolagets webbplats inte snda kopior av handlingarna till aktiegarna. Den revisorsgranskning som ska ske i samband med en fusion respektive delning fr i vissa fall frenklas.

Konsumentombudsmannens bitrdesmjlighet blir permanent Ny lag: Ny lag om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:164 Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister Lagen (1997:379) om frsksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister (frskslagen) erstts med en ny permanent lag. Enligt den nya lagen ska Konsumentombudsmannen kunna bitrda en konsument vid allmn domstol eller hos Kronofogdemyndigheten som ombud i en tvist med
24

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

en nringsidkare, om tvisten r av betydelse fr rttstillmpningen eller om det annars finns ett allmnt konsumentintresse av att tvisten prvas. Lagens srskilda regler om rttegngskostnader gr frfarandet i stort sett kostnadsfritt fr konsumenten. Kostnadsskl ska drmed inte hindra konsumenter frn att driva ml av principiellt intresse. Den nya lagen motsvarar vad som gller enligt frskslagen. Frgor kring konsumentpolitik besvaras av pressekreterare Carl Lagerqvist hos statsrdet Birgitta Ohlsson.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR JUSTITIEDEPARTEMENTET

25

kulturdepartementet
Pressekreterare Karolin A. Johansson (hos Lena Adelsohn Liljeroth) tfn 08-405 35 12

Kulturdepartementet ansvarar fr frgor som rr kultur och kulturskapares villkor, kulturarv samt medier, film och idrott. Barn och ungas rtt till kultur, kulturarv fr framtiden och frbttrade villkor fr den nyskapande kulturen, skrad tillgng och kad tillgnglighet till medier och kultur genom ny teknik samt idrott fr barn och unga r ngra av de prioriterade frgorna p departementet.

Statsbidrag till Kulturarvslyftet Ny frordning: Frordning om statsbidrag till kostnader fr verksamheten Kulturarvslyftet Beslutsunderlag: Budgetpropositionen fr 2012 (Prop. 2011/12:1), utgiftsomrde 14 Det finns ett stort behov av att bygga upp kunskap om, vrda och gra kulturarvet och kulturmiljn tillgnglig. Under ren 2012-2014 genomfrs drfr en ny arbetsmarknadssatsning, Kulturarvslyftet. Mlgruppen fr satsningen r personer som har en srskilt svag frankring p arbetsmarknaden efter att ha lmnat sjukfrskringen efter lng tid, och som har en funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga. Arbetet kan t.ex. handla om att digitalisera samlingar, att inventera kulturlmningar eller om att restaurera kulturmiljer. Medel ska kunna frdelas till olika institutioner inom kulturarvsomrdet, t.ex. ideella freningar. Riksantikvariembetet fr i uppdrag att administrera satsningen. Kulturarvslyftet kommer att berika mnga kulturverksamheter, samtidigt som personer som str mycket lngt frn arbetsmarknaden fr mjlighet till meningsfull och utvecklande sysselsttning.

Snkning av avgifterna fr kommersiell radio ndring: Punkten 7 b) i vergngsbestmmelserna till radio- och tv-lagen (2010:696) Beslutsunderlag: Budgetpropositionen fr 2012 (Prop. 2011/12:1), utgiftsomrde 1 ndringen innebr att avgifterna fr dem som snder analog kommersiell radio och som har tillstnd som ursprungligen meddelades fre den 1 juli 2001 snks

26

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR KULTURDEPARTEMENTET

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR KULTURDEPARTEMENTET

27

BILDBYR EKEGREN

med totalt 12 miljoner kronor per r frn och med 2012. Snkningen ska frdelas proportionellt mellan tillstndshavarna i frhllande till hur mycket de betalar fr sina tillstnd i dag.

Std till digitalisering av biografer Ny frordning: Frordning om statsbidrag fr digitalisering av biografer Ny formulering: SFS 2011:1053 Ikrafttrdandedatum: Den 1 november 2011 Fr att underltta vergngen frn analog till digital biografutrustning har regeringen fattat beslut om std till digitalisering av biografer. Stdet frdelas av Stiftelsen Svenska Filminstitutet och omfattar 15 miljoner kronor per r under perioden 2011-2014. Biografer som under de senaste ren haft regelbundna filmfrestllningar i strre omfattning kommer att prioriteras. Vid frdelningen br hnsyn tas till om det tidigare har saknats en digital biograf i kommunen.

Biblioteksersttningen hjs ndring: Frordningen (1962:652) om Sveriges frfattarfond Regeringen har kommit verens med Sveriges frfattarfrbund, Freningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers frbund om biblioteksersttningens grundbelopp fr 2012 och 2013. Biblioteksersttningens grundbelopp hjs 2012 med 1,35 kronor och 2013 med ytterligare 2 re. Fr 2012 blir den totala biblioteksersttningen 134 163 000 kronor, vilket r en hjning med ca 6,3 miljoner kronor jmfrt med 2011. Hjningen r delvis en fljd av att utlningen av bcker p biblioteken har kat under senare r.

28

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR KULTURDEPARTEMENTET

Landsbygdsdepartementet
Pressekreterare anna-karin nyman (hos eskil erlandsson) tfn 08-405 11 88

Huvuddelen av Landsbygdsdepartementets verksamhetsomrden styrs av EUrtten. Detta gller till exempel hela jordbruks- och fiskepolitiken, mnga landsbygdsutvecklingsfrgor och livsmedelsskerhetsfrgorna. Mycket av lagstiftningsarbetet handlar drfr om att anpassa nationella lagar och frordningar till nya regler inom EU och att komplettera nya EU-regler med nationell lagstiftning. Som ett led i detta har under hsten bl.a. en proposition lmnats till riksdagen som, om den antas av riksdagen, kommer att innebra att Jordbruksverket p en internetbaserad informationssida ska lmna information om hsttvlingar som undantas frn principen om ickediskriminering.

ndringar i lgfrvaltningen ndring: Jaktlagen (1987:259) och jaktfrordningen (1987:905) Beslutsunderlag: Prop. 2009/10:239 lgfrvaltningen Ny formulering: SFS 2010:2001 och SFS 2011:117 Den 1 januari 2012 trder ndringar i jaktlagen (1987:259) och jaktfrordningen (1987:905) i kraft. ndringarna innebr att den nuvarande organisationen av jakten efter lg ndras i syfte att stadkomma en ekosystembaserad lokal lgfrvaltning. En ny typ av lgsktselomrden infrs. Samtidigt frenklas de nuvarande reglerna om licensjakt i licensomrden. En ny form av vergripande frvaltningsomrden fr samordning av lgjakten infrs, s.k. lgfrvaltningsomrden. Jakt enligt ldre bestmmelser fr bedrivas till och med den 29 februari 2012.

Ny lag om handel med slprodukter Ny bestmmelse: Lag (2011:1070) om handel med slprodukter Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:144 Handel med slprodukter Den 1 november 2011 trdde en ny lag i kraft som kompletterar Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1007/2009 om handel med slprodukter. Enligt EUfrordningen r det tilltet att salufra slprodukter p gemenskapsmarknaden endast om slprodukterna hrrr frn den traditionella jakt som inuitsamhllena

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR LANDSBYGDSDEPARTEMENTET

29

och andra ursprungsbefolkningar bedriver och som bidrar till sjlvhushllningen. Import av slprodukter kan drutver vara tillten om den sker fr eget bruk eller om det handlar om biprodukter frn nationell jakt. Enligt lagen dms den till bter som uppstligen eller av oaktsamhet bryter mot EU-frordningen genom att salufra slprodukter i strid med frordningen. Statens jordbruksverk ska utva tillsyn ver att EU-frordningens frbud efterlevs.

30

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR LANDSBYGDSDEPARTEMENTET

ETSABILD AB / PETER ERIKSSON

Miljdepartementet
Pressekreterare erik Bratthall (hos lena ek) tfn 08-405 22 69

Miljdepartementets ansvarsomrden spnner ver bland annat miljlagstiftning, kemikalier, internationellt miljsamarbete, naturvrd, vatten, hav samt strlskydd och krnskerhet. Det vergripande mlet fr miljpolitiken r att till nsta generation kunna lmna ver ett samhlle dr de stora miljproblemen adresseras och ges en lsning utan att orsaka milj- och hlsoproblem utanfr Sveriges grnser. Det frutstter en ambitis och helhetsbaserad miljpolitik p hemmaplan och i nra och ttt samarbete inom EU och i internationella sammanhang. Sverige ska vara en fregngare i att utveckla den modell fr ett hllbart samhlle som vrlden behver.

Frordningsndringar om kvicksilver I Sverige gller ett generellt frbud mot kvicksilver. Frbudet innebr att kvicksilver inte fr slppas ut p den svenska marknaden, anvndas i eller yrkesmssigt fras ut frn Sverige. Frbudet har dock ngra undantag som bl.a. beror p hur EU-regleringen ser ut. I en dom frn EU-domstolen den 19 november 2009 faststlldes att direktivet om medicintekniska produkter inte tillter en nationell lagstiftning som frbjuder att man till andra lnder i EU eller EES yrkesmssigt fr ut amalgam med kvicksilver fr dentalt bruk. Den svenska frordningen (1998:944) om frbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, infrsel och utfrsel av kemiska produkter har anpassats till detta. I EU:s frordning om kemikalieregistrering, Reach, (bilaga XVII), har det tillkommit ytterligare en punkt som rr kvicksilver i bl.a. febertermometrar, barometrar och blodtrycksmtare. Den svenska frordningen om frbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, infrsel och utfrsel av kemiska produkter har anpassats till ndringarna. Mjligheten att anvnda och slppa ut kvicksilver p marknaden fr kloralkaliproduktion frlngs med tv r till utgngen av 2015. ndringarna trdde i kraft den 1 december 2011 och reglerna finns i SFS 2011:1024.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR MILJDEPARTEMENTET

31

32

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR MILJDEPARTEMENTET

JOHNR BILDBYR AB / JOHAN DMANN

Ny frvaltningsform fr Laponia Regeringen har beslutat om en ny frordning Laponiafrordningen som innebr att frvaltningen av vrldsarvet Laponia kommer att ombesrjas av den ideella freningen Laponiatjuottjudus under en frsksperiod. Ngra uppgifter som innebr myndighetsutvning verlmnas inte till Laponiafrvaltningen. Fr att lnsstyrelsen i Norrbottens ln och Naturvrdsverket ska kunna vara delaktiga i Laponiafrvaltningen genom Laponiatjuottjudus har ven ndringar i respektive myndighets instruktion beslutats. En ndring har ocks beslutats i nationalparksfrordningen (1987:938) som innebr att de samiska namnen p de nationalparker som finns inom Laponia lggs till efter de svenska namnen p parkerna. ndringarna trder i kraft den 1 januari 2012 och reglerna finns i SFS 2011:840843.

Lagndringar om avgift enligt Studsvikslagen ndringar: Lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., lagen (2006:652) om upphvande av lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:126 Avgift enligt Studvikslagen Nya formuleringar: SFS 2011:1054 och 1055 Riksdagen har antagit regeringens frslag i propositionen 2010/11:126 om ndringar i den s.k. Studsvikslagen och regeringen har utfrdat lagndringarna. Lagndringarna innebr att den avgift som krnkraftsfretagen betalar fr avvecklingen av vissa verksamheter vid bland annat Studsvik ska tas ut till och med utgngen av 2017, vissa frtydliganden i frga om vilka verksamheter och tgrder som omfattas av Studsvikslagen, ett bemyndigande fr regeringen att meddela freskrifter om vad som ska ing i den kostnadsberkning som ska gras enligt lagen, och som anvnds vid bedmningen av om inbetalade avgiftsmedel r tillrckliga fr att finansiera avvecklingen av verksamheterna, att Studsvikslagen anpassas till reglerna om krnavfallsfonden i lagen (2006:647) om finansiella tgrder fr hanteringen av restprodukter frn krnteknisk verksamhet.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR MILJDEPARTEMENTET

33

ndring av ersttningen ur krnavfallsfonden i frga om bidrag till kommuner och ideella freningar Regeringen har beslutat om ndringar i frordningen (2008:715) om finansiella tgrder fr hanteringen av restprodukter frn krnteknisk verksamhet som innebr att den ersttning som Strlskerhetsmyndigheten fr besluta om att ur krnavfallsfonden till kommuners informationsverksamhet rrande krnavfallsfrgan hjs frn dagens 5 till 10 miljoner kronor och att regionfrbunds eventuella anskningar om bidrag inkluderas i kommunens anskning, till ideella organisationer fr att flja slutfrvarsprocessen hjs frn 3 till 3,5 miljoner kronor men att hgsta belopp per organisation bibehlls. ndringarna trder i kraft den 1 januari 2012 och reglerna finns i SFS 2011:1120.

ndringar i reglerna om handel med utslppsrtter ndringar: Miljbalken, lagen (2010:944) om ndring i lagen (2009:1326) om ndring i miljbalken, lagen (2009:1326) om ndring i miljbalken, lagen (2004:1199) om handel med utslppsrtter Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:151 Nya unionsregister fr utslppsrtter Nya formuleringar: SFS 2011:11001103 Nya regler om handeln med utslppsrtter trder i kraft den 1 januari 2012. Lagndringarna motiveras i huvudsak av EU:s nya frordning om registrering av utslppsrtter. Den innebr att de nationella utslppsregistren erstts av ett nytt unionsregister p EU-niv. Lagndringarna innebr vidare att reglerna kring rapportering av flygutslpp blir tydligare och omfattar inte bara EU-lnder utan samtliga lnder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES). Det blir ocks tydligare att det r endast sdana utslpp av koldioxid, dikvveoxid och perfluorkolvten som r tillstndspliktiga enligt lagen om handel med utslppsrtter som inte fr omfattas av andra villkor fr att begrnsa utslppen. Syftet r att utslppen inte ska ing i tv system fr begrnsningar samtidigt.

34

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR MILJDEPARTEMENTET

nringsdepartementet
Presschef Johanna Martin (hos Annie Lf) tfn 08-405 17 21 Pressekreterare kenneth hultgren (hos annie lf) tfn 08-405 49 51 Pressekreterare Jonas Pettersson (hos Annie Lf) tfn 08-405 40 11 Pressekreterare Jonas Johansson (hos Anna-Karin Hatt) tfn 08-405 24 11 Pressekreterare Mychle stman (hos catharina elmster-Svrd) tfn 08-405 51 50

Mlet med nringspolitiken r att strka den svenska konkurrenskraften och skapa frutsttningar fr fler jobb i fler och vxande fretag. Nringsdepartementet fortstter att genomfra den grna omstllningen av energisystemet. Inom infrastrukturomrdet har tgrder vidtagits fr att koppla ihop olika trafikslag s att bttre transportmjligheter skapas fr bde mnniskor och gods. Drtill har Nringsdepartementet utformat en ny digital agenda fr Sverige.

nringSPolitik Ny lag om elcertifikat Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad Elcertifikatslagen frn 2003 har ersatts av en ny lag om elcertifikat. De nyheter som finns i lagen r i korthet att regler har infrts som mjliggr en elcertifikatsmarknad som r gemensam med andra lnder, att kraven har skrpts fr att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat och att mindre producenter av frnybar el som sjlva anvnder den el de producerat fr undantas frn kvotplikt. I vrigt innebr den nya lagen redaktionella och sprkliga ndringar samt omdispositioner i syfte att gra lagen mer verskdlig och tydlig. Den nya lagen innebr ven vissa frndringar fr att frbttra myndigheternas administrativa rutiner.
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR NRINGSDEPARTEMENTET

35

Elcertifikatssystemets nuvarande ml och funktionsstt bibehlls dock ofrndrade. I nmnda proposition fresls det ven att ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad fr elcertifikat ska godknnas av riksdagen.

Ny frordning om elcertifikat En ny frordning om elcertifikat har tagits fram med anledning av den nya lagen om elcertifikat. De flesta bestmmelserna har flyttats ver ofrndrade frn den gamla frordningen till den nya. Ett par nyheter har dock infrts, bl.a. finns en ny definition av biobrnsle och en bestmmelse om omrkning av elcertifikatspris p en elcertifikatsmarknad som r gemensam med andra lnder.

tranSPortPolitik ndringar i krkortslagen Alkols efter rattfylleri ndrad lag: Krkortslagen (1998:488) Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:26 Alkols efter rattfylleri SFS: 2010:1914 Som alternativ till terkallelse av krkortet vid rattfylleribrott infrs ett system med innehav av krkort med villkor om alkols. Systemet har prvats under en tid, och permanentas nu. Ett krkort med villkor om alkols beviljas efter anskan. Villkorstiden ska som huvudregel vara ett r, men kan i vissa fall, bl.a. efter grovt rattfylleri, bli tv r. Det r ingen rttighet att alltid f ett krkort med villkor om alkols utan i vissa fall ska krkortet terkallas. Endast alkols som har undergtt teknisk prvning och godknts fr anvndas.

Handledare vid vningskrning och skrpt anmlningsskyldighet fr lkare ndrad lag: Krkortslagen (1998:488) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:25 Genomfrande av det tredje krkortsdirektivet Ikrafttrdande: Enligt propositionen fresls de nu aktuella ndringarna trda i kraft den 1 februari 2012 (den strsta delen av frslagen i propositionen ska trda i kraft 2013) Giltighetstiden fr ett godknnande som handledare vid vningskrning begrnsas till att glla i fem r. Lkares skyldighet att anmla en olmplig eller misstnkt olmplig krkortsinnehavare till Transportstyrelsen skrps.
36

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR NRINGSDEPARTEMENTET

Fordon som har besiktigats utomlands ndrade frordningar: Fordonsfrordningen (2009:211) och frordningen (2001:650) om vgtrafikregister Svenska bestmmelser om besiktning av fordon anpassas till ett EU-direktiv (2009/40/EG). ndringarna innebr bl.a. att Sverige godknner besiktningar som genomfrts i ett annat land inom EU. Genom en srskild bestmmelse om tilldelning av nytt registreringsnummer fr ett fordon, kommer ocks tidsintervallet till frsta besiktning i Sverige att bli betydligt lngre n i dag.

Ny lagstiftning om kollektivtrafik Ny lag och frordning: Lag om kollektivtrafik och frordning om kollektivtrafik Beslutsunderlag: Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag SFS: 2010:1065 (lagen) Den nya lagen om kollektivtrafik kompletterar i vissa delar Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik p jrnvg och vg och om upphvande av rdets frordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70. Den nya lagen r tillmplig p kollektivtrafik p vg och spr och innebr att kollektivtrafikfretag fritt fr etablera kommersiell kollektivtrafik. Redan tidigare har riksdagen beslutat att ppna marknaden fr persontrafik p jrnvg frn och med den 1 oktober 2010. Nu avskaffas ven den begrnsning som hindrat kommersiella bussfretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i lnet, som erstter dagens trafikhuvudman, fr bttre frutsttningar att agera effektivt genom en mer funktionsenlig befogenhet och en tydligare roll- och ansvarsfrdelning. Det blir lttare att utan administrativa hinder etablera trafik ver lnsgrnser. Vissa generella krav infrs fr kollektivtrafikfretag. Det handlar bl.a. om anmlningsskyldighet nr kollektivtrafik brjar eller upphr att bedrivas, och om skyldighet att lmna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system fr trafikantinformation. Transportstyrelsen r tillsynsmyndighet och fr meddela freskrifter om krav p kollektivtrafikfretagen.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR NRINGSDEPARTEMENTET

37

socialdepartementet
Presschef Martin kits (hos gran hgglund) tfn 08-405 19 38 Pressekreterare hanna ekeroos (hos gran hgglund) tfn 08-405 25 25 Pressekreterare Marie lann (hos gran hgglund) tfn 08-405 32 66 Pressekreterare Marcus Jonsson (hos Maria Larsson) tfn 08-405 50 65 Pressekreterare Petra kjellarson (hos Stefan attefall) tfn 08-405 39 06 Pressekreterare Fredrik Johansson (hos Ulf Kristersson) tfn 08-405 23 34

Socialdepartementets ansvarsomrden innefattar bland annat vrd och omsorg, ekonomisk trygghet vid sjukdom, lderdom och fr familjen, boende och byggande samt effektiv statsfrvaltning. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till frbttrade frutsttningar fr en god ekonomisk levnadsstandard samt kad valfrihet och strkt makt ver den egna livssituationen. Inom individ- och familjeomsorgen fortstter regeringen arbetet med att strka skyddet fr utsatta barn. Inom sjukfrskringen infrs nya frmner.

Hjda hgkostnadsskydd inom ppenvrd och fr lkemedel ndring: Hlso- och sjukvrdslagen (1982:763) och lagen (2002:160) om lkemedelsfrmner m.m. Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1, utg.omr. 9 Regeringen har i budgetpropositionen fr 2012 freslagit att hgkostnadsskyddet fr bl.a. besk inom ppenvrden hjs frn 900 kronor till 1 100 kronor frn och med den 1 januari 2012. Hgkostnadsskyddet fr lkemedel fresls hjas frn 1 800 kronor till 2 200 kronor.
38
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

39

JOHNR BILDBYR AB / NIKLAS BERNSTONE

Samtidigt uttag av frldrapenning ndring: Socialfrskringsbalken Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:146 Frbttringar inom familjepolitiken Ny formulering: SFS 2011:1082 Den 1 januari 2012 trder ndringar i reglerna om frldrapenning i kraft. Det infrs en mjlighet fr ett barns bda frldrar att kunna f frldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets frsta levnadsr. Nuvarande s kallade pappadagar inom den tillflliga frldrapenningen kvarstr.

Frenklad jmstlldhetsbonus ndring: Lagen (2008:313) om jmstlldhetsbonus Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:146 Frbttringar inom familjepolitiken Ny formulering: SFS 2011:1085 Den 1 januari 2012 trder ndringar i lagen (2008:313) om jmstlldhetsbonus i kraft. Dessa innebr att jmstlldhetsbonusen frenklas och kopplas till utbetalningen av frldrapenningen. Nr den frlder som tagit ut lgst antal dagar tar ut frldrapenning p sjukpenning- eller grundniv, fr vardera frldern 50 kronor i jmstlldhetsbonus per dag. Vid ett helt jmstllt uttag av frldrapenningen innebr det liksom hittills totalt 13 500 kronor i jmstlldhetsbonus per barn.

Kortare karenstid fr vrdnadsbidrag ndring: Lagen (2008:307) om kommunalt vrdnadsbidrag Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:146 Frbttringar inom familjepolitiken Ny formulering: SFS 2011:1086 Den 1 januari 2012 trder en ndring i lagen om kommunalt vrdnadsbidrag i kraft. ndringen innebr att den tid som vrdnadsbidrag inte kan lmnas, efter det att den som har ftt bidraget har sagt upp detta, frkortas till tre mnader (tidigare gllde fyra mnader).

Hjda bostadsbidrag ndring: Socialfrskringsbalken Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1, utg.omr. 12 Regeringen har i budgetpropositionen fr 2012 freslagit att bostadsbidragen frn och med den 1 januari 2012 ska hjas enligt fljande:

40

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

Bostadsbidraget i form av bidrag till bostadskostnader till hushll utan barn ska lmnas med 90 procent, i stllet fr med 75 procent, av den del av bostadskostnaden per mnad som verstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor, och med 65 procent, i stllet fr med 50 procent, av den verskjutande bostadskostnaden per mnad upp till 3 600 kronor. Bostadsbidraget i form av bidrag till bostadskostnader fr barnfamiljer ska hjas p s stt att den nedre grnsen fr de bostadskostnader fr vilka det lmnas bidrag till, snks frn 2 000 kronor till 1 400 kronor per mnad. Den nya bostadskostnadsgrnsen ska glla ven fr de frldrar som r under 29 r och som inte fr bostadsbidrag i form av srskilt bidrag. Bostadsbidraget i form av srskilt bidrag fr hemmavarande barn ska hjas med 350 kronor till 1 300 kronor per mnad fr ett barn, med 425 kronor till 1 750 kronor per mnad fr tv barn och med 600 kronor till 2 350 kronor per mnad fr tre eller flera barn.

Utvidgning av systemet med utredningar avseende vissa ddsfall ndring: Lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m., lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjnsten, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:4 Utredningar avseende vissa ddsfall Nya formuleringar: SFS 2011:1111, SFS 2011:1112, SFS 2011:1113 Den 1 januari 2012 trder ndringar i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. i kraft. ndringarna innebr en utvidgning av det nuvarande systemet med utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. och lagen byter d namn till lagen om utredningar avseende vissa ddsfall. Utredningsverksamheten utvidgas till att ven avse kvinnor och mn som har avlidit med anledning av brott av nrstende eller tidigare nrstende personer. Syftet med denna utredningsverksamhet ska vara att ge underlag fr frslag till tgrder som frebygger att kvinnor och mn utstts fr vld eller andra vergrepp av nrstende eller tidigare nrstende personer. Bestmmelserna verensstmmer i stora delar med dem som gller fr utredningar om barn som har avlidit med anledning av brott. Socialstyrelsen ska ven fortsttningsvis vara utredningsmyndighet. Fr att sekretess ska glla fr utredningsverksamheten i frhllande till utredningsmyndighetens vriga verksamhet infrs en ny sekretessbestmmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

41

Samtidigt med ndringarna i ovan nmnda lagar sker fljdndringar i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjnsten, frordningen (2007:748) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. och frordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjnsten.

Frbttring av bostadstillgg till pensionrer ndring: Socialfrskringsbalken Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:1, utg.omr. 11 Regeringen har i budgetpropositionen fr 2012 freslagit frbttringar av bostadstillgget till pensionrer. Ett av frslagen innebr att det vid berkning av bostadstillgg till lderspensionrer frn och med den 1 januari 2012 ska lggas ett belopp om 170 kronor per mnad till bostadstillgget, fre reducering mot inkomst. Detta innebr att alla lderspensionrer som har bostadstillgg fr 170 kronor mer per mnad. En mindre grupp lderspensionrer som har ngot fr hg inkomst fr att f bostadstillgg enligt tidigare regler kommer med frslaget om det hjda bostadstillgget att ha mjlighet att f bostadstillgg upp till cirka 170 kronor per mnad. Beloppet fresls glla per person och vara lika fr ogifta och gifta. Vid sidan av bostadstillgg finns srskilt bostadstillgg och ldrefrsrjningsstd. Dessa frmner r ett extra ekonomiskt skyddsnt fr dem som har hg hyra och lg inkomst, och som oftast inte nr upp till hel garantipension. Fr att ven dessa lderspensionrer med den allra lgsta ekonomiska standarden ska f en frbttrad disponibel inkomst fresls nu att den garanterade nivn fr srskilt bostadstillgg och ldrefrsrjningsstd ska hjas. Den skliga levnadsnivn fresls hjas till 1,401 gnger prisbasbeloppet fr den som r ogift och till 1,191 gnger prisbasbeloppet fr den som r gift. Den freslagna hjningen av den skliga levnadsnivn motsvarar hjningen av bostadstillgget, dvs. 170 kronor per mnad.

Frndringar i sjukfrskringen ndring: Socialfrskringsbalken och inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2011/12: 1, utg. omr. 10 Regeringen har i budgetpropositionen fr 2012 freslagit att tre nya frmner infrs frn och med den 1 januari 2012; sjukpenning i srskilda fall, rehabiliteringspenning i srskilda fall och boendetillgg. Frmnerna fresls kunna lmnas till frskrade som tidigare har haft tidsbegrnsad sjukersttning under den lngsta tid som sdan ersttning kan lmnas enligt vissa vergngsbestmmelser.
42
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

Fr rtten till sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i srskilda fall gller vidare att dessa frmner endast ska kunna lmnas till frskrade som inte har ngon sjukpenninggrundande inkomst eller har en lg sdan. Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i srskilda fall fresls kunna lmnas med hgst 160 kronor per dag vid hel nedsttning av arbetsfrmgan samt boendetillgg med hgst 84 000 kronor per r till en ogift frskrad och med hgst 42 000 kronor per r till en gift frskrad. Har en frskrad barn, fresls boendetillgg kunna lmnas med ett frhjt belopp. Boendetillgget fresls vara en mnatlig ersttning som betalas ut i efterskott. Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i srskilda fall fresls vara skattepliktiga frmner, medan boendetillgget fresls vara skattefritt. Vidare freslr regeringen ett ytterligare undantag fr nr sjukpenning ska kunna lmnas efter tv och ett halvt r. Sjukpenning med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten fresls d kunna lmnas fr ytterligare dagar om det p grund av den frskrades sjukdom skulle framst som oskligt att inte lmna sjukpenning. Lagndringen fresls trda i kraft den 1 januari 2012.

En ny lag om upphandling p frsvars- och skerhetsomrdet Ny lag: Lag om upphandling p frsvars- och skerhetsomrdet Beslutsunderlag: Prop. 2010/11:150 Upphandling p frsvars- och skerhetsomrden FiU 2011/12:8 SFS: 2011:1029 Ikrafttrdandedatum: Den 1 november 2011 Sedan den 1 november 2011 gller en ny lag om upphandling p frsvars- och skerhetsomrdet. Lagen r avsedd fr upphandlingar av materiel och tjnster som r av s knslig natur att upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom omrdena vatten, energi, transporter och posttjnster inte lmpar sig. Den nya lagen r i stort sett parallell till dessa tv lagar men till skillnad frn dem innehller den nya lagen bestmmelser om informationsskerhet, frsrjningstrygghet och underentreprenad. Lagen genomfr huvudsakligen Europaparlamentets och rdets direktiv 2009/81/EG. I samband med den nya lagen erstts frordningen om offentlig upphandling och upphandling inom omrdena vatten, energi, transporter och posttjnster med en ny upphandlingsfrordning (SFS 2011:1040) och det grs vissa andra frfattningsndringar frmst i de tv andra upphandlingslagarna.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

43

Uppgifter om vrdeverfringar hos allmnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag Ny frordning: Frordningen (2011:1159) om allmnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag Beslutsunderlag: Prop. 2009/10:185 Allmnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressttningsregler Den 1 januari 2012 trder frordningen (2011:1159) om allmnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Frordningen kompletterar bestmmelserna i lagen (2010:879) om allmnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, som trdde i kraft den 1 januari 2011 och som erstter lagen (2002:102) om allmnnyttiga bostadsfretag. I den nya frordningen finns en bestmmelse om till vilken myndighet som uppgifter om beslutade vrdeverfringar ska lmnas, d.v.s. till lnsstyrelsen. Frordningen innehller ven bestmmelser om lnsstyrelsernas och Boverkets fortlpande arbete med att bl.a. sammanstlla och bearbeta lmnade uppgifter om vrdeverfringar, vilket i slutndan ska resultera i en rlig rapport till regeringen. Genom den nya frordningen upphvs frordningen (2003:348) om sklig utdelning frn allmnnyttiga bostadsfretag.

44

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR SOCIALDEPARTEMENTET

Utbildningsdepartementet
Presschef Anders Andn (hos Jan Bjrklund) tfn 08-405 12 90 Pressekreterare Eva-Marie Byberg (hos Jan Bjrklund) tfn 08-405 25 03 Pressekreterare Elin Boberg (hos Jan Bjrklund) tfn 08-405 31 02 Pressekreterare Yoav Bartal (hos Nyamko Sabuni) tfn 08-405 12 90

Regeringen arbetar fr att reformera utbildningsvsendet. Syftet r att hja kvaliteten p utbildningen och utbildningens resultat. Som ett led i detta arbete presenterar regeringen nu en ny frordning om vuxenutbildning.

En ny frordning om vuxenutbildning Ny frordning: Frordningen om vuxenutbildning Beslutsunderlag: Prop. 2008/09:199 Hgre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen fr kunskap, valfrihet och trygghet SFS: 2011:1108 Ikrafttrdandedatum: Den 15 december 2011 Den 15 december 2011 ersatte en ny frordning om vuxenutbildning frordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, frordningen (1992:736) om vuxenutbildning fr utvecklingsstrda, frordningen (1994:895) om svenskundervisning fr invandrare, frordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvrd i anstalt och frordningen (2010:253) om betygsrtt fr vuxenutbildning. Den nya frordningen om vuxenutbildning r en fljd av den nya skollagen (2010:800). Anpassningar har, frutom i frhllande till den nya skollagen, ocks gjorts i frhllande till den nya gymnasiefrordningen (2010:2039) och den nya skolfrordningen (2011:185). De nya bestmmelserna om gymnasieexamen och gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning r en fljd av regeringens bedmningar i (Prop. 2008/09:199) "Hgre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan".
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

45

Vidare frsvinner lokala kurser. I stllet infrs en mjlighet att anska om en ny kurs och orienteringskursen blir en egen kursform. Bestmmelser om mnesplaner fr kommunal vuxenutbildning p gymnasial niv, validering och arbetsplatsfrlagt lrande infrs i frordningen om vuxenutbildning. En bestmmelse infrs ocks om att behrighet att delta i kommunal vuxenutbildning ska intrda tidigare n det som anges i den nya skollagen, om det med hnsyn till den skandes personliga frhllanden finns srskilda skl. Nya mnen inom srskild utbildning fr vuxna p grundlggande niv jmfrt med grundlggande vuxenutbildning fr utvecklingsstrda blir hem- och konsumentkunskap samt teknik. Nr det gller srskild utbildning fr vuxna p grundlggande niv som motsvarar den utbildning som ges inom trningsskolan inom grundsrskolan ska mnena sprk och kommunikation, natur och milj samt individ och samhlle finnas. Behrig att tas emot till en kurs i mnet modersml inom srskild utbildning fr vuxna ska endast den vara som har det aktuella sprket som sitt modersml. Bestmmelserna om urval nr det gller srskild utbildning fr vuxna p gymnasial niv anpassas bl.a. till vad som gller fr kommunal vuxenutbildning p gymnasial niv. Fretrde ska t.ex. ges till en skande som bl.a. har kort tidigare utbildning. Slutbetyg infrs i srskild utbildning fr vuxna p grundlggande niv. Frordningen om vuxenutbildning ska i huvudsak tillmpas p kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som pbrjas efter utgngen av juni 2012.
46
VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

JOHNR BILDBYR AB / PHILIP LAURELL

Utrikesdepartementet
Pressekreterare Anna Charlotta Johansson (hos Carl Bildt) tfn 08-405 54 73 Pressekreterare evin khaffaf (hos gunilla carlsson) tfn 08-405 59 39 Pressekreterare karin nylund (hos ewa Bjrling) tfn 08-405 37 11

Utrikesdepartementet (UD) ansvarar tillsammans med utlandsmyndigheterna fr Sveriges frbindelser med andra lnder. P UD formuleras de handlingsalternativ som ligger till grund fr regeringens stllningstaganden i utrikespolitiska frgor. Ofta handlar lagstiftningsarbetet p UD om anpassningar till EU-frordningar och EU-direktiv. Utrikesdepartementet har dock inte ngra aktuella lagar eller frordningar som trder i kraft vid rsskiftet.

VIKTIGARE LAGAR OCH FRORDNINGAR UTRIKESDEPARTEMENTET

47

Viktigare lagar och frordningar infr rsskiftet 2011/2012

denna skrift innehller en kort sammanfattning av de viktigare lagar och frordningar som trder i kraft kring rsskiftet 2011/2012. Bestll eller ladda ned broschyren via www.regeringen.se

www.regeringen.se