Professional Documents
Culture Documents
Sofiane SELLAH
AMAWAL
n yiersiwen n yilel
Asqamu Unnig n Timmuza
2010
Tazwara n wawal
ef yivelli d wass-a. Nnan inmazrayen: Tamazi$t d yiwet n tutlayt gar
tutlayin timezwura i d-illulen deg yilel agrakal, maca d tamalalt kan seg zik ur
tufi ara iman-is. Acku ayen akk xedmen Imazi$en di tillay-nni, ur t-yuri yiwen,
lad$a s tutlayt n tmazi$t. Ayen akk i d-ttawin imerawen nne$, s yiles, yella kan
di tmucuha s wawal, mai s tira.
Win i d-ibedren Imazi$en deg umezruy n teglest d anmazray agrigi
(Hrodote) di tmivi tis semmus uqbel Mass isa. Seg tallit-nni armi d tin i deg
yura Abdeeman Iben Xeldun ne$ ad Iben Tumert, zrint zdat-sen mennaw n
tmivwin. Deg yilem-agi yekkan gar-asen aas n yimazi$en i yezrin, nnan, ccnan,
ssefran...Ayen akk kesben d idles wwin-t yid-sen s aekka, ass-agi ur nufi seg-s
acemma s tutlayt tamazi$t. as ulama llan imyura Imazi$en di tillay-nni
(yecban, Mass Ugustin, Sipiryan, Arnob...) maca ur urin ara s tutlayt n tmazi$t,
uran s tlainit, snernan azal n tlainit, mai d azal n tutlayt tamazi$t yellan d
ayla nsen.
Ma yella tura nelmed-d kra deg wayen yezrin ( deg umezruy); ma yella
nessen ugar n yimezwura, tilufa am tigi yessulef ad tent-nvun, aqbu ur nelhi
iwata ad t-nekkes. Yewwi-d nekkni, s wat tura, ad nessemnes deg yidles nne$
amazi$ akken ur t-itett ara zzman-agi i d-iteddun. At zik keblen ifassen nsen $ef
tira s tmazi$t, maca nekkni ha-t-a nuki ugar nsen, nwala abrid ugar nsen, nwala
abrid i as-iwatan i tutlayt tamazi$t.
Yewwi-d lal Imazi$en n wass-a anda ran llan ad kemlen amennu$ $ef
tutlayt nsen; yewwi-d ad tt-slemden i warraw nsen, ad arun yis-s, akken ad ten-
id-ii ciu n zzux azekka s wayla nsen gar medden.
Seg tura $er zdat iwata ad nernu anadi $ef yedles nne$ aqbu, ad d-
nessekfel ayen nufa. Ad as-nesnerni azal i yedles amazi$ atrar, ad nqerreb aas ar
tira, akken ad tuzzur tutlayt, ad tesu d igiman n yedlisen di yal tawsit.Tewwi-d
da$en ad nbedd ugar ar tutlayt tamazi$t deg u$erbaz, ad as-neg lec$al akken ara
tekkufet.
Axxam ibennu $ef llsas, llsas n tmazi$t d ayen i d-ooan imerawen nne$,
yella gar ifassen nne$ ass-a. Wagi d$a yessulef ad t-neseb am ugerruj n lejdud.
Acku ticki yella llsas, i$erban ufella ur ttegririben ara.
Ayen ara as-nernu nekkni i tmazi$t yesa azal d ameqqran, $as ula ma
ciu, maca yewwi-d aas, ur a$-d-ia ara ustafu d yives di tilawt.
Dda Lmulud At Mamer, yera-ya$-d asalu, akken yenna nekkni yewwi-d
ad nekkemel tirni. Maca assirem meqqer, iban usigna s wayes tekkat
1
.
1
-. Brahim, seg Tafualt, 1998.
Asnemmer
Tanemmirt tameqqrant i kra n win / tin i a$-d-yefkan afus akken ad d-
nexdem amawal-agi, $as ula s wawal iden, gar-asen:
Imawlan nne$.
Mass M. SALEM.
Mass R. BUXRUF.
Mass R. ACUR.
Akked yinegmaren n temnavin n tmurt nne$.
Takarva tarakalt n temnavin n tmurt n leqbayl i deg nexdem tazrawt nne$
Tizegzal
Akkqbayli : yella akk di tmeslayin n teqbaylit.
am : d amedya.
atg : ar taggara. (etc )
ds. : d uddis.
GM : gret tamawt. (N.B.)
rf. : d aerfi.
Md: amedya.
ml. : d amalay.
nt. : d unti.
vl. : d amevil.
Sb : asebter.
sdm. : d asuddim.
sm. : d isem.
U.: uun.
= : yegda.
- 11 -
Tafelwit n tira
Tira s
tmazi$t
Tira s
temsislit
(A.P.I)
Tira s
tmazi$t
Tira s
temsislit
(A.P.I)
Tira s
tmazi$t
Tira s
temsislit
(A.P.I)
Tira s
tmazi$t
Tira s
temsislit
(A.P.I)
a
a
g
g
n
n
w
w
a
o
G
gg
N
nn
W
ww
u u g
w
gw
P
x x
u o G
W
ggw
q
q
X
xx
i i o
d
q
w
qw
x
w
xw
e
e
O
dd
Q
qq
X
w
xxw
b
b
h
h
Q
w
qqw
y
B
bb
H
hh
r
t
Y
b
w
bw
h
R
tt
z
z
B
w
bbw
hh
t
Z
zz
b (v)
[
j
tt
z
c
J
s
s
zz
C
k
k
S
ss
dz
t
K
kk
s
ddz
tt
k
w
kw
ss
$
L
d
d
K
w
kkw
t
t
LL
D
dd
k
_
T
tt
$
w
Lw
d
k
w
_w
t
o
w
LLw
v
l
1 ts
Y
f
I
L
11 tts
YY
F
II
m
m
? ?
g
y
M
mm
- -
GM. A.P.I. : d agemmay n temsislit agre$lan.
- 12 -
Deg tezrawt-agi nne$ nessexdem tira timsislit ; i wakken ad d-nebgen amek i d-
yettili ussusru n yismawen n wamud nne$.
Askil Tira timsislit Amedya
c
Amcic |ami
$
L Abla$ |ab1aL
j
A$enja |aLena
g
y Agelmum |aye1mum
h Aelluf |aheLuI
k
_ Buberrak |b0beRa_
t Aqemun |aqemton
s Aennur |aseNur
t
o Taglimt |oay1mo
uba |oba]
y
Agergayuz |agetGauz
d
Adway |awa
z
dec |zze
v
Iqirniv |qtn
Y
Audiw |aYu w
G M : tusda nura-tt s usekkil ameqqran.
Am. Aelluf n yilel |aheLuf Gilel
Tutlayt tamazi$t tedder acal n leqrun s timawit. Amawal-is d anesba$ur, imi
imezwura nne$ aas i nnan, aas i ccnan yerna ssefran, maca di tallit-nni nsen ur
- 13 -
ttarun ara. Ayen yettebbi walla$ n yemdanen n tallit-nni d ayen ur ttebbint ara
tuyat. Tura nekkni yewwi-d ad naru tutlayt d yidles nne$ ; yeqqar-d Lewnis Ayt
Mengellat : (zik wa ihedder-itt i wayev, ass-a di lka$ev ad tt-id-afen ineggura.
Lad$a anwa ara as-yernun di ccan nnig tarwa ines, xas ma thudd zemren ad tt-
bnun mi ara d-lhun yid-s).
Amawal-agi n yi$ersiwen n yilel, tikkelt tamezwarut nexdem-it d akatay n
taggara n turagt, d tazrawt $ef yi$ersiwen n yilel deg temnavt n Tegzirt akked
Ueffun ; nga-as azwel : Tazrawt tasnamkayt $ef yi$ersiwen n yilel deg temnavt
n Tegzirt akked Ueffun. Asmi i nekfa turagt, nwala amawal-agi ilaq ad yili gar
yifassen n medden akken ma llan ; acku d asentel amaynut, tizrawin fell-as ulac
yerna aas ur t-nessin ara. Nu$al nesse$zef anadi, nerna-d timnavin niven i d-
isuman tamnavt n Tizi Uzzu yecban, Bumerdes, Delles, Iflissen, Ijemennan,
Aza$ar, Iksilen, At mendil, Bgayet akked Uwqas.
Deg umawal-agi ad tafem sin yixfawen : ixf yewwi-d $ef yiselman,
wayev yewwi-d $ef yizelmamen, yal ixf yeddes d tigezmin. Deg yixf
amezwaru, llant snat n tgezmin : yiwet $ef tewsit n yimsuav tayev $ef tewsit n
yiselman. Deg yixf wis sin, llant ukku n tgezmin : tawsit n yizelmamen, tawsit
n yixefvaen, tawsit n yije$lalen akked tewsit n yibelekkac.
Di yal tagzemt nefka-d :
Tabadut (tazwart) n yal tawsit n yi$ersiwen n yilel.
Isem n yal a$ersiw.
Tugna ines.
Tal$a n yisem ines.
Anamek n yisem akked unamek n uar ines.
Amek i d-yettwile$ yal isem.
Aglam ines (te$zi, taeyt, amek iga, d acu itett, anda yettili,atg..)
Di taggara ad tafem nefka-d amawal, d wegzul, d tegrayt tamatut akked
wamud. Deg tegrayt tamatut nemla-d tazrawt i yexdem umusnaw n tutlayt
tamazi$t aelyani ( Luigi SERRA) di tmurt n Libya; nerna nemla-d assa$ i
- 14 -
yellan gar tezrawt nne$ akked tezrawt i yexdem netta. Syen nerna nefka-d
ismawen i d-nekkes seg tezrawt ines.
Iswan n tezr awt :
Aiwec n wamud n yismawen n yi$ersiwen n yilel s tmeslayt taqbaylit
deg yiwen umawal, nessaram ad d-yeqqim i tsuta ara d-yernun; acku ayen
ur nuri ara d tudert n wayen yettmettaten, ne$ ad tent- az tatut.
Asentel-agi n yi$ersiwen n yilel yewwi-d ad nadi fell-as i wakken ad
d-yeffe$ si tillas $er tafat. Uqbel ad yezri fell-asen wadil ad
ttwasefven (yismawen-agi).
Ad d-nessekfel amud n yismawen n yi$ersiwen n yilel, ahat ad yili d
allal ara tewio tutlayt ass-agi, abeda imi tewwev $er tegnit n uslugen
(normalisation).
II-Tar r ayt n umahil:
II-1- Amud d tar r ayt n ugr ew:
Di tazwara, amawal-agi nne$ d amahil deg wannar. Nexdem-it deg
temnavin n tmurt n leqbayel yecban Bumerdes, Delles, Tigzirt, Iflissen,
Aeffun, Ijemennan, Aza$ar, Iksilen, At mendil, Bgayet akked Uwqas; nesteqsa
imezda$ nsent $ef usentel-agi nne$. Nessawev ad d-negrew azal n 100 n
yismawen n yi$ersiwen n yilel.
Ismawen-agi mlan-a-ten-id wid yettidiren $er yiri n yilel, abeda er
yinegmaren; ama d imeyanen, ama d wid meqqeren. D nutni u$ur nufa tuget n
yismawen-agi n yi$ersiwen n yilel d yinumak nsen, acku nutni d axeddim nsen n
yal ass, da$en zgan ttemlilin akked yinegmaren niven, lemden-d amaynut s $ur-
sen. Syen nerna-d kra $er yiselmaden akked kra n yinelmaden. Gar
yimsul$uyen-agi ad d-nebder:
- 15 -
Inegmar en:
Wid n Bumerdes:
A. Nu din: d anegmar, $ur-s 42 iseggasen di lemer-is.
Wid n Delles:
K. amid: d anegmar, $ur-s 48 iseggasen di lemer-is.
L. Mulud: d anegmar, $ur-s 45 iseggasen di lemer-is.
Wid n Tegzirt:
A.A. Hasan: d anegmar meiy, isa di lemer-is 26 iseggasen.
C. Muqr an: d amsenzi n yiselman, isa di lemer-is 32 iseggasen.
T. Bujema: d anegmar aqdim deg yilel n Tegzirt, di lemer-is 37
iseggasen. Tura d taanut i yesa, yerna yesa daxel iersiwen n yilel i
temzikanit.
Wid n Yiflissen:
M. Ar eqi: d anegmar deg Tegzirt, yerna d aselmad n Tmazit deg
tdukliwin. Yesa 36 iseggasen di lamer-is.
Mingu : d anegmar, yesa 31 iseggasen di lamer-is.
Wid n Ueffun:
B. Mu Cr if: d asas n usagen, isa deg lemer-is 29 iseggasen.
O. Tufiq: d anegmar, d amsenzi n yiselman, $ur-s 31iseggasen di lemer-is.
H. Ali : d anegmar, isa deg lemer-is 54 iseggasen.
H. Kar im: d a$eas, $ur-s 41 iseggasen di lemer-is.
R. Deman: d anegmar, $ur-s 30 iseggasen di lemer-is.
R. Qader : d anegmar, d a$eas, isa deg lemer-is 54 iseggasen.
S. Maoid: d anegmar, $ur-s 46 iseggasen di lemer-is.
S. Mesafa: d amsenzi n yiselman, d amussnaw deg tussna n yilel, $ur-s 53
iseggasen di lemer-is.
S. amid: d anegmar, $ur-s 42 iseggasen di lemer-is.
S. Kamel: d anegmar, isa deg lemer-is 33 iseggasen.
- 16 -
T. Oamel: d anegmar, $ur-s 41 iseggasen di lemer-is.
Wid Ijemennan:
U. Kar im: d anegmar yerna d akerwa n yiewwamen, $ur-s 28 iseggasen di
lemer-is.
O. Kar im: d anegmar, $ur-s 25 iseggasen di lemer-is.
Wid n Uza$ar:
R. Said ( ayes): d anegmar aqbu, $ur-s 73 iseggasen di lemer-is.
Wid n At mendil:
B. Mesafa: d anegmar, d akerwa n yiewwamen, $ur-s 28 iseggasen di
lemer-is.
Wid n Uwqas:
. ar eq: d aselway n usexsay, $ur-s 43 iseggasen di lemer-is.
M. Nair : d anemhal deg uxxam n yidles n Uwqas, $ur-s 68 iseggasen di
lemer-is.
X. med: d ameggi deg uxxam n yidles n Uwqas, $ur-s 60 iseggasen di lemer-
is.
Iselmaden:
I. Mend: d aselmad n tutlayt n Tmazi$t deg u$erbaz n ulmed alemmas di
T$iwant n Fia, isa 40 iseggasen di lemer-is.
B. Said: zik yella d aselmad n tutlayt n Tmazi$t deg u$erbaz n ulmed
alemmas di T$iwant n Tegzirt, maca tura yu$al d aselway n T$iwant-agi
(d lmir), $ur-s 46 iseggasen.
Inelmaden:
H. Kahina: d tanelmadt deg ugezdu n tutlayt d yidles n Tmazi$t; aswir wis
ukku di tesdawit n Tizi Uzzu, di lemer-is 23 iseggasen, nettat n temnavt n
Ueffun.
- 17 -
T. emvan: d anelmad deg ugezdu n tutlayt d yidles n Tmazi$t; aswir wis
krad deg tesdawit n Tizi Uzzu, di lemer-is 22 iseggasen, netta n temnavt n
tegzirt.
B. Yasin: d anelmad yerna d anegmar, di lemer-is 27 iseggasen, netta n
temnavt n Ueffun.
M. Lewnas: d anelmad n taddadant deg tesdawit n At eknun, di lemer-is
22 iseggasen, netta n temnavt n Delles.
R. adel: d anelmad deg ugezdu n tutlayt d yidles n tmazi$t deg Tizi Uzzu,
$ur-s 24 iseggasen di lemer-is. Netta n temnavt n Bgayet (Tasekriwt).
Wiyiv niven:
A. acur : d a$eas yerna d akerwa n yiewwamen deg temnavt n Ueffun,
$ur-s 29 iseggasen di lemer-is. Netta n temnavt n Yiesnawen (Tizi Uzzu).
. Ame : d amwelleh n yimerraen, $ur-s 63 iseggasen di lemer-is. N
temnavt n Ueffun.
C. med: (STUDIO JUBA, STUDIO NUMERIQUE), ayen yenan assufe$
n tugniwin d lkerya n wallalen n uwelaf. Netta n temnavt n Fia.
GM. Aas n yimsul$uyen i yugin a$-d -fken ismawen nsen.
II-2- Tar r ayt n wezr aw n wamud:
Tazrawt n wamud n yismawen n yi$ersiwen n yilel, d aglam n tal$a d
unamek n yal isem.
Xas nessawev ad d-naf inumak n waas n yismawen, maca llan wiyiv ur
asen-d-nufi ara inumak nsen.
Gar yedlisen d yimawalen d yimagraden i a$-iawnen deg unadi n
yinumak n yismawen n yi$ersiwen n yilel ad d-nebder amawal n J.M. Dallet
akked umawal n M.Tafi. Adlis n S. CHAKER, Manuel de linguistique berbre.
- 18 -
II., $ef tal$a ; akked udlis n A. LEHMANN, F. MARTIN-BERHTET,
Introduction a la lexicologie, smantique et morphologique, $ef tesnamkayt.
Amagrad n Luigi SERRA, anida i nufa yenna-d belli ismawen-agi n yi$ersiwen
n yilel ttsemmin-ten $ef lesab n wayen yellan di lber, ne$ tal$a, ne$ $er yini
akked tigawt. Nekkni deg unadi-agi nne$ ad nerev ad d-nebgen turda-agi i d-
yefka.
I-3- Tuddsa n tezr awt:
Anadi nne$ yeddes $ef sin yixfawen:
Amezwaru: deg-s snat n tgezmin ; imsuav d yiselman anida i d-nefka anamek n
yal isem n yal a$ersiw, syen neglem-it-id.
Ma d wis sin: wagi deg-s eba n tgezmin ; izelmamen, ixefvaen , ije$lalen
akked yibelekkac, ula d wagi nefka-d deg-s anamek n yal isem n yal a$ersiw,
syen nerna neglem-it-id.
IXF 1
ISELMAN
Tazwar t
Ixf-agi amezwaru llant deg-s snat n tgezmin n yi$ersiwen n yilel: imsuav
akked yiselman. Nexdem fell-asen tazrawt tasnamkayt nemla-d deg-s:
1. Tugna n yal a$ersiw.
2. D uglam n yal a$ersiw :
Di tal$a ines,
Deg unamek ines,
D tulmisin-is.
Tagzemt tamezwarut
Imsuav
1
(Mammifres)
1
- Merloub M. et Berkai A, Mes amis les animaux , ed. Berti, Alger, 2002.
Tazwar t
Imsuav d tawsit si tewsatin n yi$ersiwen n yilel. Awal-agi n yimsuav
yekka-d seg umyag
ev
. Qqaren-asen akka acku san iffan. ur-sen tafekka d
taleg$ant. San ajgu n urur akked yimeu$en. Tasea nsen ters $er yidisan (s
tehri).
Deg tewsit-agi tella Tizmekt d nettat akk i d tameqqrant gar yimsuav akken
ma llan.
Di tegzemt tamezwarut ad d-nawi $ef yi$ersiwen agi:
Addenfil ne$ azyam: Dauphin.
Taddenfilt: Dauphine.
Aferrun: Marsouin.
Agelmum : Cachalot.
Tislit n yilel : Phoque moine.
Tizmekt (tizmikt) ne$ Ta$a$a : Baleine.
- 23 -
1. Addenfil |aDenI
Dauphin
Addenfil
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (DNFL), yemmal-d anamek n wayen
zuren. Aqerruy-is iddukkel akked tuyat-is, ur yesi ara amgerv (Dallet sb.147).
Sawalen-as akka, acku ur yesi ara amgerv. Sawalen-as daen Azyam
2
.
Addenfil d amsuav. Yesa deg te$zi gar ukku d svis n yi$allen (si snat ar tlata
n lmitrat). Tafekka-s d tameqqrant, $ur-s aqamum d a$ezzfan. Sufella n urur-is,
yesa tiferret n urur (tijifert). Taea-s tewej $er yidisan (s tehri) am Tizmekt
(u 6). Iemmel ad iumm aas, ittneggiz nnig waman, yerna xfif. Yett$awal,
ittneca d yimdanen. Ti$ri-s telha aas.
1
-Akkqbayli (pan-Kabyle).
2
-Imeddukkal-iw iersiwen.
- 24 -
2. Taddenfilt |aDenIo
Dauphine
Taddenfilt
1
: sm. nt. rf., yekka-d seg uar (DNFL), yemmal-d anamek n
wayen zuren. Aqerruy-is iddukkel akked tuyat-is, ur tesi ara amgerv (Dallet
sb.14). Sawalen-as akka, acku ur tesi ara amgerv. Aqerruy-is yedda akked
tuyat-is.
Taddenfilt d tamsuavt. Tesa deg te$zi gar ukku d semmus n yi$allen (si snat
n lmitrat ar snat n lmitrat d wezgen) . Tafekka-s d tameqqrant. Sufella n urur-
is, tesa tijifert. Taea-s tawej $er yidisan (s tehri) . Temmel ad tt-umm aas,
tettneggiz ddeqs nnig waman, yerna xfifet. Tett$awal, tettneca d yimdanen.
Temgarad $ef uddenfil deg yini akked lumm. Taddenfilt ur tettummu ara
wed-s, maca tettummu d igrawen.
1
-Akkqbayli
- 25 -
3. Afer r un [aIRun]
Marsouin
Aferrun
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (FRN). Ur d-nufi ara anamek n
yisem-a akked unamek n uar-is. Llan kra n yimsul$eyen i a$-d-yennan isem-agi
aferrun yekka-d seg yisem Ferun (ferrun = ferun). Qqaren-as akka acku
yewer, yeohed yerna yeec aas. Amdan ara t-yewten, ne$ ara t-yjeren ad as-
yeef ccena; mkul mi ara yevgger acebbak-is deg yilel akken ad d-igmer
iselman, ad as-t-yefri akk.
Aferrun d amsuav. D netta akk i iercen gar yi$ersiwen n umaval. Yesa
tafekka d ta$ezzfant. Yezmer ad yawev deg te$zi alamma d seba n yi$allen
(talata n lmitrat d wezgen), ma deg taeyt yettawev 150 n kilu. Aqerruy-is iu
d imdewer, ur yesi ara aqamum. Yettemcabi aas $er uddenfil (u 1). Ini-s am
yi$i$den ne$ d aberkan; tikwal iseu ccwami d ticebanin.
1
-Aeffun At Mendil ( Beni Ksila).
- 26 -
4. Agelmum (aye1mum
Cachalot
Agelmum
1
: sm. ml. ds., Ur d-nufi ara anamek n yisem-a akked unamek n
ua-is.
Agelmum d aslem amsuav. Yesa deg te$zi gar kradet d kradet n tmewin d svis
n yi$allen (si15 ar 18 n lmitrat), ma yella deg tehri yesa ta n yi$allen (4 n
lmitrat d wezgen). Di taeyt yettawev 100 n yiunen. Aqerruy-is wed-s yeef
amur wis krad n tfekka-s. Ur yesi ara tiferrawin. ur-s tasea tewej $er yidisan
(s tehri) am tizmekt (u 6). Maca wagi yesa tu$mas mai am tizmekt . Mi ara
d-ilal iseu tam n yi$allen (4 n lmitrat). Ui-s d ixefvaen am Sibya (u 85).
Yettidir deg waman izeqqalen.
1
-Amawal amecu n tussniwin n ugama (HCA).
- 27 -
5. Tislit n yilel [s1 G11]
Phoque moine
Tislit n yilel
1
: sm. nt. ds., yesdukkel gar yisem tislit akked yisem ilel.
Yekka-d seg uar (SL), yemmal-d anamek n tlemit ara yezewoen, ne$ taqcict
izaden di ifa (Dallet sb.772). Qqaren-as akka acku tezyen.
Tislit n yilel d tamsuavt. Tesa deg te$zi gar ukku d svis n yi$allen (si2 ar 3 n
lmitrat), ma deg taeyt tezmer ad tawev alamma d 300 n kilu. enf-agi qrib ad
yenger, ixu di tmurt nne$ (deg yilel agrakal). Ui-s d iselman, ixefvaen akked
lecic n yilel. Tamecut tetett alamma d 15 n kilu n yiselman deg wass. ef
waya i tt-tteeggiden.
1
-Bgayet Aeffun.
- 28 -
6. Tizmekt [zm]
Baleine
Tizmekt
1
: sm. nt. rf., yekka-d seg uar (ZMK). Sawalen-as akka axaer
teohed yerna tewer. Amawal n J. M. Dallet yefka-d aar (MK), yemmal-d
anamek n loehd (sb.946). Sawalen-as daen Ta$a$a
2
.
Tizmekt d aersiw n yilel, d nettat akk i d tameqqrant gar yimsuav. Tezmer ad
tawev deg te$zi alamma d semmuset n tmerwin d svis n yi$allen (28 n lmitrat),
ma deg taayt tettawev armi d 180 n yiunen.
Tal$a-s am uslem, maca meqqret nezzeh. Deg uqacuc n uqerruy-is tesa inzer,
aqemmuc-is ur yesi ara tu$mas. Tasea-s tewej $er yidis n tehri. Tetteffe$-d
$er nnig waman tetturar azal n 20 n ddqiqat, yerna tesnuffer. Ma d agmer ines
yegdel. Tesa yiwet n ti$ri tecbe nezzeh .
1
-Tigzirt Luigi SERRA - Milud Taifi sb.807.
2
-Imeddukkal-iw i$ersiwen.
Tagzemt tis snat
Iselman
1
(Poissons)
1
- Merloub M. et Berkai A, Mes amis les animaux , ed. Berti, Alger, 2002.
- 30 -
Tazwar t
Iselman d tawsit akk tameqqrant gar tewsatin n yi$ersiwen n yilel.
Iselman $ur-sen aas n tferrawin akked tsea, ugar deg-sen dlen s yiqecan.
Tuget deg-sen san tal$a d ta$ezzfant d taerfit, tettak anzi $er tal$a n tmellalt.
Di tegzemt tis snat ad d-nawi $ef yiselman-agi :
A
Abba$ar ne$ afa$ru : Pagre.
Abla$: Sardinelle.
Aburi : Mulet ou Muge lippu.
Acaddi: Gobie.
Aka ne$ aekwav : Ange de mer (Moine).
Afeam : Tanude.
Agersiw : Pocheteau blanc.
Agergayuz ne$ agergayul (gaggayuz, gaggayul) : Requin aiguillat.
Agrengiw ne$ agrenbiw (sselbaa, asennu : tid n wasif) : Congre.
Aelluf n yilel : Baliste-cabri ou Cochon de mer.
Alebbav: Limande
Amcic n yilel: Roussette petite taches.
Amqerqur n yilel : Baudroie.
Amqerqur n yilel : Uranoscope.
A$enja ne$ enqarba: Rascasse.
- 31 -
A$erda n yilel : Pailona commun.
Aqarus ne$ uccen n yilel: Bar ou loup de mer.
Aqjun n yilel : Chien de mer.
Aqelwac n yilel : Coryphne.
Aqerruy n usennan : Espadon ou epe.
Aruy n yilel : Saint pierre.
Aun : Thon.
Awra$ : Muge dor.
Awqas ne$ uqas : Requin.
Ayaiv n yilel : Coq de mer.
Azegga$ n le$miq : Rouget de vase.
Azdi n yilel : Balaou.
Azduz n yilel : Bramidae ou grande castagnole.
Audiw n yilel : Hippocampe.
B
Buberrak : Cabot.
Bulefvan ne$ abutnafer : Vieille.
Busennan : Sar.
Butadra : Barbeau.
Buxana ne$ bulxana : Gros yeux.
C.
Calba : Saupe.
D
Derqa, semsaa, rraya ne$ lefzer (tameqqrant) : Raie.
- 32 -
I
Ici$er : Sar commun.
Irimmel ne$ aangiw : Anguille.
Isegni ne$ bumexyu : Orphie vulgaire.
L
Lbakkur : Bonitou.
Lkela : Oblade ou blade.
Lmennil (lmenyel) ne$ aynanaz : Daurade ou dorade.
Lmeza (amaiz) : Mrou.
Luq : Mrou cernier.
N
Nubba : Anchois.
T
Taberbact : Truite.
Tafunast n yilel : Serran ou perche de mer.
Taglimt ne$ erqa : Torpille.
Tamect, timelwet ne$ tislext: Sole.
Ta$iwelt : Morue ou cabillaud.
Ta$yult : Merlan.
Tasekkurt n yilel : Galinette.
Tayaivt n yilel : Grondin volant.
Tazlemt ne$ tizlemt : Murne.
Tifirellest n yilel : Hirondelle de mer ou Exocet.
Tildut ne$ serdin : Sardine.
Ti$irdemt : Vive.
- 33 -
Titbirt n yilel : Raie boucle.
Tiziri n yilel ne$ ams : Poisson lune.
Tt
Ttezriqa : Requin bleu.
uba n yilel : Squale liche.
aennit ne$ il$el: Bonite ou Plamide.
Z
Zaluz: Alose.
Zerrag ne$ ajerruq: Maquereau.
Zwaren: Limon ou sriole.
- 34 -
7. Abbaar [aBaLot]
Pagre
Abbaar
1
: sm. ml. rf., Yekka- d seg uar (BR). Ur d- nufi ara anamek n
yisem akked unamek n uar-is. Sawalen-as da$en afa$ru
2
Abba$ar d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi gar tardast akked yiil d terdast (si20
ar 70 isuntimen). Ma deg taeyt yezmer ad yawev armi d 30 n kilu . Yettili anda
yella Lmennil (u 49 ) d Yicier (u 44). Ini-s iu d axuxi, isa ciu n
uzegzaw ddaw uqemmuc-is.
1
-Akkqbayli.
2
-Tigzirt Luigi SERRA.
- 35 -
8. Abla$ (ab1aL
Sardinelle
Abla$
1
: sm. ml. rf, rvl., seg Taranbt
Bali$
. yekka-d seg uar (BL)
yemmal-d anamek n yilemi (Dallet sb.24). Ma d anamek n yisem ur t-id nufi
ara.
Abla$ d aslem buyi$es, tafekka-s d ta$ezzfant, temsel. Yesa deg te$zi tardast d
wezgen (30 isuntimen). Yettidir akked Tildut (yid-s) (u 62), maca mgaraden
deg tfekka d te$zi.
1
- Luigi SERRA
- 36 -
9. Abur i |abut
Muge lippu ou Mulet
Aburi
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (BR) yemmal-d anamek n wayen
yett$iman aas mebla ma yeswa aman, am ul$em (Tafi sb.25). Sawalen-as i
uslem-agi aburi, acku yezga d awid, imi yettizi iman-is ef tewtemt-is.
Neqqar daen awal-agi Aburi (ne ibur) i wergaz ur nezwio ara. Yettwile$ s
tagetnamka, acku yiwen wawal yesa aas inumak, yezmer ad yili d aslem, d
abali, ne$ d amdan ur nezwi ara.
Aburi d aslem buyi$es. Yesa i$il deg te$zi (50 isuntimen), ma di taeyt yesa
sin n kilu.Tulmisin ines d tigi : aqerruy-is yemsel sufella, icenfiren-is d
izuranen, $ur-s sin yeruren ; amezwaru yesa isennanen, yesa da$en tiqcert d
timdewert d tameqqrant.
1
-Akkqbayli
- 37 -
10. Acaddi [aaD]
Gobie
Acaddi ne$ acaddiw
1
: sm. ml. sdm., s tmerna n uzwir (c) i yisem iddew.
Yekka- d seg uar (DW) , yemmal- d anamek n u$ersiw n lber (ibki). Ma d
aslem-agi qqaren- as akka acku d aberkan am ucaddi n lber.
Acaddi d aslem bu yi$es. Yesa deg te$zi azal n yimi n wuccen (10 isuntimen) .
D aslem amecu , maca yegget. Yesa snat n tferrawin sufella n urur- is, snat
niven deg yibediyen- is , oehdent mli , yis- sent i yettummu. Yettili anda
zeqqlit waman $er yiri n yilel, deg yixemoan n yejdi , ne$ gar yera. Ma d arraw
yessefuux si 15000 armi d 20000 n tmellalin. Itett izelmamen, ije$lalen akked
yibelac imeca.
1
- Aeffun Tigzirt.
- 38 -
11. Auu (u) [atutu]
Pastenague
Auu
1
ne$ u: sm. ml. sdm., Qqaren-as akka acku mi ara yettummu
amzun d afrux, amzun d aferfer i yettferfir daxel n waman. Yekka-d seg uar ().
Ur d-nufi ara anamek ines. Ma d awal Auu, d asemi i wawal afrux (iu).
Auu d aslem bu yies. Yesa deg tezi gar sin d tlata n yi$allen (lmitra ar
lmitra d wezgzn). Yemsel am Derqa (u 43). Iga akk am nettat, ama deg tfekka
ama deg tala; maca mgaraden deg yiwet: auu yesa tisegnit (ne asennan)
deg tsea-s, yerna asennan-agi yewer, acku ma yenta-as i wemdan yezmer ad t-
ine. Yettili deg telqey n yilel, yeggan ef mel; iteddu amzun d aferfer i
yettferfir deg waman. Tetten-t medden aas, yerna yegget di tmurt nne.
1
- Akkqbayli
- 39 -
12. Aka [atka]
Ange de mer (Moine)
Aka ne$ aekwav
1
: sm. ml. rf., Yekka-d seg uar (WV). Ur d nufi ara
anamek n yisem akked unamek n uar-is.
Aka d aslem buyies. Yesaa deg tezi azal n krad ar ukku n yiallen (si1.50
ar 2 n lmitrat). Yettemcabi er Derqa deg tala (u 43). Deg yibediyen-is, yesa
eba n tferrawin d tihrawanin ; yesa snat n tferrawin d timecuin sufella n
urur-is kifkif-itent deg tezi. Yettili anda lqay yilel gar n 10 d 400 n yiallen.
Iteffer ddaw n mel, ittefa-d deg yiv i wakken ad yavad ayen ara ye. Mi ara
yetteeggid d axvef i yexeef, yerna s temawla. Itett iselman yesan isan,
izelmamen akked yijelalen. Ini-s iga am mel. Ma d arraw isefuux si 7ar25 n
tmellalin. Arraw-is mi ara d- fuxen seun armi d snat n turdas (40 isuntimen).
Yettarrew snat n tikkal deg useggas, deg ccetwa akked unebdu.
1
- Aeffun
- 40 -
13. Afeam [aIam]
Tanude
Afeam
1
: sm. ml. rf., yekka- d seg uar (FM), yemmal- d anamek n
tirget (Dallet sb.198). Ssawalen- as akka, acku yesa ini am tirget, amzun yer$a.
Afeam d aslem buyi$es. Yettawev deg te$zi alamma d i$il (50 isuntimen).
Yettemcabi $er Busennan (u 39). Yettili anda lqay yilel gar 10 d 300 n lmitrat,
d wanda ggten yed$a$en akked tuga.
1
- Aeffun Beni ksila (At Mendil)
- 41 -
14. Ager siw [aywtsw]
Pocheteau blanc
Agersiw
1
: sm. ml. rf., yekka- d seg uar (GRSW). Ur d- nufi ara anamek n
yisem akked unamek n uar- is.
Agersiw d aslem buyi$es. Yettawev deg te$zi armi d krad n yi$allen (lmitra d
wezgen), ma deg taeyt yettawev 20 n kilu. Tafekka- s tbelbev am derqa (u 43),
yettemcabi aas ar $ur- s. Iemmel ad yilli anda lqay yilel si 100 ar 500 n
lmitrat. Deg yiv yettali- d $er nnig waman, mi yefrari wass yettu$al $er lqa n
yilel $er ddaw mel, iteffer iman- is $ef yiselman i t-yetteeggiden, yerna
seddaw n mel i yettaf iman- is. Ui- s d iselman imecuen am tildut (u 63),
iqemunen (u 73) akked yifireqas (u 75).
Yettarew mi ara yawev deg te$zi i$il d terdast (70 isuntimen). Yessefuux gar
Me$res d uct. Yegget deg yilel agrakal.
1
- Luigi SERRA.
- 42 -
15. Ager gayuz |aGetGauz
Requin Aiguillat
Agergayuz ne$ gaggayuz
1
: sm. ml. ds., yesdukkel isem Ger akked Gayuz/
Gayul. yekka-d seg uar (GRGYZ). Ur d-nufi ara inamek nsen. Llan wid i as-
yeqqaren agergayul (gaggayul)
2
.
Agergayuz d aslem buyi$es, yesa azal n sin n yi$allen d terdast (120
isuntimen). Yesa sufella n urur-is snat n tferrawin n urur, deg-sent snat n
tsegnatin. Llan wiyiv yiwet n tsegnit kan i isan deg tferret tis snat. Yettiki di
tewsit n Yiwqasen. Tal$a n tfekka- s tettemcabi er tin n weqjun n yilel (u 25) .
1
- Tigzirt.
2
- Aeffun.
- 43 -
16. Agr engiw [aGtnGw]
Congre
Agrengiw
1
: sm. ml. rf., Yekka- d seg uar (GRNGW). Ur d- nufi ara anamek n
yisem d unamek n uar- is. Sawalen- as da$en agrenbiw
2
, ne$ taselbat
3
.
Agrengiw d aslem ur yesi ara i$es . Tal$a-s am uzrem. yettemcabi $er
yirimmel (u 45) d Tezlemt (u 61). Yesa snat n tferrawin deg umgarv-is. Tafekka- as
d ta$ezzfant, yezmer ad yawev armi d ukku n yi$allen (snat n lmitrat), ma deg taeyt
iseu 20 n kilu. Yettili deg yi$isan n yera, din i yettgani yada-s. Ttegmaren-t- id
medden s uselqev, ttadin-as s yigezzumen n yiselman akked yiqerra n yiqirniven d
sibyat (u 83, u 85). Mi ara t-sewwen, ur as-tekksen ara taglimt-is,tetten-tt.
1
- Aeffun.
2
- Tigzirt.
3
- Bgayet
- 44 -
17. Aelluf n yilel |aheLuI G11]
Baliste-Cabri
Aelluf n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem aelluf akked yisem ilel.
Sawalen-as akka, acku yettemcabi $er uelluf (ilef) n lber deg wudem akked
loehd . Yekka-d seg uar (HLF) yemmal-d anamek n uelluf (ilef) ne$ ayen
wfayen yerna yeohed (Dallet sb.320). Semman-as akka s umerwes, acku yettak
anzi $er uelluf n lber .
Aelluf n yilel d aslem buyi$es. Yesa tafekka ezzifet , yezmer ad yawev armi
d snat n turdas (40 isuntimen). Tala-s tga am tin n tmellalt . ur-s aqemmuc
yeur d uglan, oehden mai d kra. Yeserviq yis-sen ijelalen d yizelmamen.
Yeohed aas, am uelluf n lber , yerna yettkarric. Iemmel ad yidir wed-s deg
telqey n yilel seddaw yera.
1
- Akkqbayli
- 45 -
18. Alebbav |a1eBwo
Limande
Alebbav
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (BLBV), yemmal- d anamek n
wayen i imeslen (Dallet sb.22). Ma d aslem-agi semman- as akka laxaer
tbelbev (temsel) tfekka-s.
Alebbav d aslem yemsel yettemcabi $er Tamect (u 56). yesa deg te$zi snat n
turdas (40 isuntimen). Yezga ies $ef yidis-is azelmav, ma yella deg yidis-is
ayeffus yesa snat wallen ta nnig ta. Tal$a-s am tmellalt. Tiferrawin n urur-is
hrawit.
1
- Imeddukkal- iw i$eriwen.
- 46 -
19. Amcic n yilel |am G11]
Petite Roussette
Amcic n yilel
1
: sm. ml. ds., gar yisem Amcic akked yisem ilel. Qqaren-as
akka acku deg wudem iga am umcic n lber. Yekka-d seg uar (MC) yemmal-d
amcic n lber. Yettwile$ s umerwes, acku yettemcabi $er umcic n lber deg
wudem.
Amcic n yilel d aslem ur yesi ara i$es. Tafekka-s d ta$ezzfant, d tareqqaqt.
Yezmer ad yawev alamma d i$il d terdast d wezgen n terdast (80 isuntimen). Ini-
s d aberqac yesa agazen iberkanen d yiqehwiyen. Tu$mas-is am tid n uqjun n
yilel (u 25) maca meiyit. Yettili di lqa n yilel, deg yiv kan i d- iteffe$. Yetett
ije$lalen akked yiselman imecuen.
1
- Akkqbayli
- 47 -
20. Amqer qur n yilel |amqetqot G11]
Baudroie
Amqerqur n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem Amqerqur akked yisem ilel.
yekka-d seg uar (QR), yemmal-d anamek n u$ersiw n lber (Dallet sb.671). Sawalen-
as s yisem-agi acku yettemcabi $er umqerqur n lber . Assa$ yellan gar-asen d
amerwes, yiwen n yilel wayev n lber.
Amqerqur n yilel d aslem ur yesi ara i$es .Yettemcabi $er umqerqur n lber deg udem.
yesa krad n yi$allen deg te$zi (150 isuntimen). D aslem abelbav am Derqa (u 43).
Ini-s iga am uqehwi. Si zdat, yesa imi (aqemmuc) d ameqqran, idmaren-is fell-asen
izrigen; ma yella si deffir, arur-is idel s yenzizen. Sawalen-as aeyyad, axaer
yetteqlili i wakken ad d-yejbed yada-s. yettili deg lqa n yilel anida yettaf adeg i deg
ara yexnunes .
1
- B gayet Iugen.
- 48 -
21. Amqer qur n yilel [amqtqot G11]
Uranoscope
Amqerqur n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem amqerqur akked yisem
ilel. yekka- d seg uar (QR), yemmal- d anmek n u$ersiw n lber (Dallet sb.671).
Qqaren- as akka acku yettemcabi $er umqerqur n lber deg tfekka.
Amqerqur n yilel d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi tardast d yimi n wuccen (30
isuntimen). ur-s aqerruy d ameqqran, ma d tafekka-s d tarqqaqt. ur-s allen
sufella n uqerruy-is am wakken i tent-tesa t$irdemt (u 64).
1
-Tigzirt- Aeffun Azaar_At Mendil (Beni ksila).
- 49 -
22. A$enja |aLwena
Rascasse
A$enja
1
: sm. ml. rf., yesa tal$a am u$enja daymi i as-qqaren akka. yekka-
d seg uar (NJ) yemmal-d anamek n tawsa (a$enja) (Dallet sb.619, Tafi
sb.195). Assa$ yellan gar-asen d assa$ n umerwes, acku tal$a-s tga am u$enja.
Sawalen- as da$en enqarba
2
.
A$enja d aslem buyi$es. yesa deg te$zi i$il (50 isuntimen). Aqerruy-is akked
urur-is uren d isennanen akked yiqenfuden n weglim , yerna san ssem,
daymi yezmer ad ivur amdan. Aqerruy-is yezga- d ddaw n tfekka-s. Tetten-t
imdanen aas.
1
- Luigi SERRA.
2
- Delles Aeffun Azaar-At Mendil.
- 50 -
23. A$er da n yilel [aLta G11]
Pailona commun
A$erda n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel isem a$erda akked yisem ilel.
Yekka- d seg uar (RD), yemmal- d anamek n u$ersiw n lber (Dallet sb.625).
Qqaren- as akka, acku yettemcabi $er u$erda n lber deg tal$a.
A$erda n yilel d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi sin n yi$allen d terdast (120
isuntimen). ur- s snat n tjifrin sufella n urur- is, yal yiwet tesa asennan $er
zdat. Yettiki $er tewsit n yiwqasen . Yettili anda lqay yilel si 250 ar 370 lmitrat.
1
- Aeffun Azaar_ At Mendil.
- 51 -
24. Aqar us |aqatos
Bar ou Loup
Aqarus
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (QRS) yemmal-d anamek n umsel
ne$ urak (Dallet sb.679). Ma d anamek n yisem ur t-id-nufi ara.
Sawalen-as da$en uccen n yilel
2
, acku yesa udem ne taddamumt am tin uccen
n lber.
Aqarus d aslem buyi$es. yesa deg te$zi i$il d terdast wezgen (80 isuntimen).
yettili deg lqa n yilel anida ggten yes$aren. Aksum-is yelha nezzeh, daymi
emlen medden ad t-en.
1
- Akkqbayli Luigi SERRA.
2
- Akkqbayli.
- 52 -
25. Aqjun n yilel |aqun G11]
Chien de mer
Aqjun n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem Aqjun akked yisem ilel.
Yekka-d seg uar (QJN) yemmal-d aqjun ne$ aydi n lber (Dallet sb.658).
Yettwile$ s umerwes, acku addamum-is iga am win n uqjun n lber.
Aqjun n yilel d aslem buyi$es. Yesa tafekka d ta$ezzfant, yezmer ad yawev
armi d krad n yi$allen d snat n turdas (190 isuntimen). Aas n lenaf i yellan
deg- s maca mgaraden deg yini. Tu$mas-is meiyit lamana aas i yesa. Yettili
anda lqay yilel d wanda ggten yed$a$en. Timellalin-is sant imi n wuccen deg
te$zi (10 isuntimen), ma di tehri sant azgen n yimi n wuccen (5 isuntimen). Itett
izelmamen, ixefvaen akked yiselman. Aksum-is yif win n umcic n yilel deg
lbenna (u 19).
1
- Akkqbayli.
- 53 -
26. Aqelwac n yilel [aq1wa G11]
Coryphne
Aqelwac n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem aqelwac akked yisem
ilel. Yekka- d seg uar (QLWC), yemmal- d anamek n u$ersiw n lber (auli)
(Dallet sb.664). Semman- as akka acku yesa udem amzun d win n uqelwac.
Aqelwac n yilel d aslem buyi$es. Yettawev deg te$zi armi d krad n yi$allen (150
isuntimen), ma deg taeyt iseu alamma d 20 n kilu. Tafekka- s d ta$ezzfant.
Aqerruy n tewtemt d amabi, ma d win n uwtem d imdewer. Yesa tiferret
sufella n urur- is d ta$ezzfant, teef- d seg uqerry- is alamma d tasea- s.
Yettummu s tem$awla. Ini- s yettbeddil am tata n lber, akken yella yini n
wadeg-nni i deg yella ad yu$al akken. Abeddel-agi yettbeddil ini yessishil-as
yada. Itett tifirellas n yilel (u 62), imermaden (u 81) akked yiselman imeca.
1
- Aeffun.
- 54 -
27. Aqer r uy n usennan [aqeRo usNan
Espadon ou Epe
Aqerruy n usennan
1
:sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem aqerruy akked yisem
asennan. Qqaren-as akka acku deg uqerruy-is yesa aqamum amzun d isegni ne$
d asennan, daymi i as-qqaren akka. Yekka-d seg uar (QR), (SN) yemmal-d
anamek n yisegni (ne$ asennan)(Dallet sb.85). Yettwile$ s umerwes, acku yesa
aqerruy ur-s amentug amzun d asennan. Sawalen-as da$en buqamum
2
ne$
isegni
3
.
Aqerruy n usennan d aslem buyi$es. Yezmer ad yawev deg te$zi armi d mraw n
yi$allen (5n lmitrat). Yesa tafekka d ta$ezzfant. Deg uqemmuc-is; $ef yixef
ufella yesa isegni d ameqqran yeced amzun d aseffud, ma deg urur-is yesa
yiwet n tferret d tamecut. Deg taeyt yettawev alamma d 500 n kilu.Yettili
mbeid, anda lqay yilel.
1
- Tigzirt.
2
- Aeffun.
3
- Bgayet Aeffun.
- 55 -
28. Ar uy n yilel [atu G11]
Saint Pierre
Aruy n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem aruy akked yisem
ilel.Yekka- d seg uar (RY), yemmal- d anamek n u$ersiw n lber (Dallet
sb.743). Qqaren- as akka axaer yettemcabi $er waruy n lber deg tal$a n tfekka-s.
Aruy n yilel d aslem buyi$es. Yettawev deg te$zi armi d i$il d terdast (70
isuntimen). Ma deg taeyt yettawev 8 n kilu. Tafekka- s d tabelbavt. Yesa
tiferret sufella n urur- is d tameqqrant, tesa isennanen am wid n waruy n lber.
Ini-s am yini n wure$.
Aslem agi, amezruy-is meqqer di tenfusin tiddeyaniyin; nnan-a$-id yimsul$uyen
d wagi i d aslem n Mass Sliman, fell-as taalit d slam (s taabt qqaren-as ut
Sulayman). ekkun-d belli yufa-t-id Mass Sliman bea n waman i tikkelt
tamezwarut, yerfed-it-id seg yibediyen-is yeger-it $er waman, yerna anda
akken i t-yeef qqiment-d ccwami n yivudan-is i lebda.
1
- Aeffun Azaar - At Mendil.
- 56 -
29. Aun |aon
Thon
Aun
1
: sm. ml. rf. rvl., ur d-nufi ara anamek n yisem akked unamek n
uar-is.
Aun d aslem buyi$es,meqqer. Yettawev deg te$zi gar ukku d mraw n yi$allen
(si2 ar 5n lmitrat), ma yella deg taeyt yettawev alamma d 900 n kilu. Tal$a-s
am ubeckiv, iemmel ad yidir anida zeqqlit waman. Ttaran-t yemdanen deg
leryuf n utaram n yilel agrakal i wakken ad t-yefres, akken da$en ad
yessefuex . Ger tewsatin n waun yella waun azegga$, aun abbelhuv.
Ttavaden-ten-id inegmaren aas abeda aun azegga$. Aric ameqqran n
waunen izegga$en ttuen $er usadur.
1
- Luigi SERRA Tigzirt.
- 57 -
30. Awqas |awqas
Requin
Awqas
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (WQS), (QS). Isem-agi yesa
anamek yiwet n t$iwant, tezga-d deg Bgayet. Semman-as akka(ta$iwant-a), acku
yedder yakkan deg-s yiwen n u$ersiw n yilel meqqren nezzeh, itett imdanen
2
.
Wiyiv nnan-d isem-agi Awqas d azammul n lewaa. Sawalen-as da$en uqas
3
.
Awqas d aslem meqqren. Yezmer ad yawev deg te$zi kradet n tmerwin n
yi$allen (15 n lmitrat). Yesa azal n 8 n yiunen deg taeyt. Yeohedmai d
kra, yettummu s tem$awla, yettcerrig ilel s tjifert-is. Les d arria n yidamen
oehden $ur-s. Awqas am ubeckiv deg tal$a. Nezmer ad t-neqel $er uglim-is
i$umen s iqecan ercawen. Imi-s yeur d tu$mas abeda deg tama ufella,
yezmer ad yesu alamma d 12000 n tu$mas. Aas n lenaf i yellan deg-s: amcic
n yilel, aqjun n yilel, agergayuz atg.
1
- Akkqbayli.
2
-Seg a$mis Tamurt u150.si 09 $er 15 unbir 1994.
3
- Luigi SERRA.
- 58 -
31. Awr a$ [awtoL]
Muge dor
Awra$
1
: sm. ml. rf., yekka-d seg uar (WR), yemmal-d anamek n yini
(Dallet sb.874). Qqaren-as akka imi yesa ccwami d tiwra$in $ef tfekka-s.
Awra$ d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi gar yimi n wuccen d yi$il (si10 ar 50
isuntimen). Ma deg taeyt yezmer ad yawev alamma d sin n kilu. Tafekka-s
hrawet. Yettemcabi aas $er uburi (u 9), yiwet n tewsit nsen. Yettili anda ggten
yera.
1
- Luigi SERRA.
- 59 -
32. Ayaziv n yilel [aaz G11]
Coq de mer
Ayaziv n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem ayaziv akked yisem ilel.
Yekka-d seg uar (YZV) , yemmal-d anamek n u$ersiw n lber (Dallet sb.924).
Qqaren-as akka acku yettemcabi $er uyaziv n lber deg tal$a n tfekka-s.
Ayaziv d aslem buyi$es. Yettawev deg te$zi alamma d tardast d wezgen ( 30
isuntimen). Tafekka-s teur d tiferrawin. Ini-s d azegga$.
1
- Aeffun.
- 60 -
33. Azegga$ n le$miq |azGaL 1Lmq
Rouget de vase
Azegga$ n le$miq
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem azegga$ akked yisem
le$miq. Yekka-d seg uar (ZG / MQ), yemmal-d anamek n yini akked telqeyt
(lqay) (Dallet sb.935 / 616). Semman-as akka imi yettili anda lqay yilel, yerna
yesa ini d azegga$.
Azegga$ n le$miq d aslem buyi$es. Deg te$zi yesa snat turdas (40 isuntimen).
ur-s sin iel$umen d imeqqranen, akked tferrawin. Aglim-is ur yesi ara
iqecran. Ma d ini-s d azegga$. Yettili deg lqa n yilel.
1
- Aeffun.
- 61 -
34. Azdi n yilel [az G11]
Balaou
Azdi n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem azdi akked yisem ilel.
Yekka-d seg uar (ZD), ur d-nufi ara anamek n yisem-a akked unamek n uar-is.
Azdi n yilel d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi i$il d terdast d wezgen (80
isuntimen), ma deg taeyt yettawev alamma d 3 n kilu d wezgen. Tafekka-s d
tareqqaqt. ur-s aqammum d a$ezzfan am yisegni. Arur-is yesa ini d azegzaw,
ma d aebbuv-is d amellal. Yesa tiferrawin d timecuin , akked tsea d
ta$ezzfant. Xfif, yett$awal deg lumm, yezga yeuec. Iemmel ad ye ayen ur
nesi ara i$esan yecban iwtal n yilel (u 93). Yettili anda emven waman.
Yettinig mkul tafsut alamma d iweooiban i d-yettu$al.
1
-Luigi SERRA.
- 62 -
35. Azduz n yilel [azuz G11]
Bramidae
Azduz n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem azduz akked yisem ilel.
Yekka-d seg uar (ZDZ) ,yemmal-d anamek n umaddaz ( azduz, yekka-d seg
umyag ddz) (Dallet sb. 931). Qqaren-as akka acku yesa tal$a am uzduz.
Azduz n yilel d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi i$il d terdast (70 isuntimen). Ini
n urur-is d aberkan, ma d aksum-is d amellal.Yettili mbeid i yiri n yilel, anda
lqay yilel si 400 ar 800 n lmitrat. Mi ara yarrew , yettqerib-d $er leryuf.
Yetteeggid deg yiv, yettali-d $er nnig waman. Itett iselman akked yixefvaen
yecban iqirniven (u 83).
1
-Luigi SERRA.
- 63 -
36. Audiw n yilel |aYuw G11
Hippocampe
Audiw n yilel
1
: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem Audiw akked yisem ilel.
Sawalen-as akka acku yesa tal$a n uqerruy-is am tin n uqerruy n uudiw n lber.
Yekka-d seg uar (DW) yemmal-d audiw. Assa$ yellan gar-asen d assa$ n
umerwes, yiwen n lber, wayev n yilel, ttemcabin deg tessa n uqerruy nsen.
Audiw n yilel d aslem amecu, deg uqerruy-is d audiw, ma d tafekka-s d
aslem. Yesa deg te$zi gar imi n wuccen d tardast (si10 ar 20 isuntimen). Yesa
addamum d a$ezzfan, iga am uqadus. ur-s iles d amecu. Tal$a n urur-is
tewej, daymi yessalay aqerruy-is d asawen. ef urur-is, yesa icerbuben
oehden yerna zewen. Ma d tasea-s meqqret yerna tbedd d asawen. Ur yesi
ara tiferrawin. S yibeddi i yettummu. Tawtemt tettarew timellalin-is deg yiwet
n teqrabt, acu kan d awtem i yezeddlen fell- asent, ne$ ad tent-sinfen $er yiri n
yilel ad tent-ooen, imir ad d- fuxent wed nsent.
1
-Akkqbayli.
- 64 -
37. Buber r ak [bubRa_]
Cabot
Buberrak
1
: sm. ml. sdm., s tmerna n uzwir (Bu) i wemyag Brek. Yekka- d
seg uar (BRK), yemmal-d anamek n wedaz akked uejej (Dallet sb.45). Ma d
anamek n yisem qqaren- as akka, acku yezga er rrif n waman, iberrek dinna
sufella n mel.
Buberrak d aslem buyies. Yesa deg tezi gar imi n wuccen d wezgen d tardast,
tikwal yettawev ugar n wanect-a (si15ar 20 isuntimen). Tafekka- s d tareqqaqt
anagar aqerruy- is, imi yesa aqerruy d ameqqran yerna d imdewer. Ibelbev deg
uddamum. ef urur is, yesa yiwet n tferret teef akk tafekka-s ; snat niven
deg yiberdiyen d timeqqranin ciu . Yettili anda ur lqay ara yilel, iberrek ef
mel d tama n yera
1
-Tigzirt Aeffun.
- 65 -
38. Bulefvan [buIon]
Vieille
Bulefvan
1
: sm. ml. sdm., s tmerna n uzwir (Bu) i yisem Ilefvan. Yekka- d
seg uar (LFV), yemmal- d anamek n wayen yettraen ne yumsen (Dallet
sb.446). Ma d aslem-a sawalen- as akka , acku mi ara ad t-tefev yettaooa- d
ilefvan deg yifasen amzun d axlul. Sawalen- as daen awerneg
2
ne$ zenku
3
.
Bulefvan d aslem buyi$es. yesa deg te$zi gar tardast akked yiil d yimi n
wuccen (si20 ar 60 isuntimen), ma deg taeyt yezmer ad ief alamma d 4 n
kilu. Tala-s d taezzfant. Ur yesi ara aas n tferrawin. Ma d ini-s d aberqac,
yettemcabi er tsekkurt n lber.
1
-Tigzirt.
2
-Aeffun.
3
-Delles.
- 66 -
39. Busennan [busNan]
Sar
Busennan
1
: sm. ml. sdm., s tmerna n uzwir (Bu) i yisem asennan. Yekka-d
seg uar (SN), yemmal-d anamek n t$awsa (asennan) (Dallet sb. 85). Semman-
as akka axaer yesa yiwet n tferret sufella n urur-is tesa isennanen.
Busennan d aslem buyi$es. Yesa deg te$zi tardast (20 isuntimen), tikwal
yettawev alamma d i$il (50 isuntimen). Ma deg taeyt yettawev 3 n kilu. Yettili
anda zeqqlit wama, d wanda lqay yilel gar 2 d 30 n lmitrat. Yettidir gar
yed$a$en ne$ daxel n lecic n yilel. Aslem-agi yettlal-d d awtem syin akin
yettu$al d tawtemt, d ayen yakk ur nelli $er yi$ersiwen n yilel niven. Ini-s am
yi$i$den, ma deg uebbuv-is d amellal. U-is d ije$lalen akked yizelmamen,
abeda iniswen n yilel (u 95). Yesa tu$mas oehdent nezzeh, yis-sent i
yeserviq tagella-s. Itett da$en imurvusen n yilel.
1
-Akkqbayli.
- 67 -
40. Butadr a |buoara]
Barbeau
Butadra
1
: sm. ml. sdm.; yule$ s tmerna n uzwir (Bu) i yisem
tadra(cla em). Sawalen-as akka acku yesa ukku n tedriwin. Yekka-d seg
uar (B) (DR), ur d-nufi ara anamek n uar.
Butadra d aslem buyi$es. yesa deg te$zi i$il (50 isuntimen), ma deg taeyt
yesa 12 n kilu. Deg yimi-s yesa ukku n yiel$umen; sin deg yixef ufella,
wiyiv $er yixef n wadda. ur-s tiferrawin d timecuin. Tetten-t medden aas.
1
-Luigi SERRA.
- 68 -
41. Buxana [bu_ana]
Gros yeux
Buxana
1
: sm. ml. sdm., yule$ s tmerna n uzwir (Bu) i yisem Lxana. Yekka-
d seg uar (XN), ur d nufi ara anamek ines. Ma d anamek n yisem , qqaren-as
akka axaer yesa yiwet n ccama d taberkant deg urur-is tga am lxana.
Buxana d aslem buyies. Yesa deg tezi snat n turdas (40 isuntimen), ma deg
taeyt yettawev alamma d 4 n kilu. Tafekka- s tga am tmellalt . Yesa allen d
timeqqranin. Tikwal deg wallen-is i t- ttaqalen yemdanen.
1
-Akkqbayli.
- 69 -
42. Calba |a1ba
Saupe
Calba
1
: sm. nt. rf., S tespenyulit: Salpa. Qqaren-as akka acku yettummu d
tirebbuya ne$ d igrawen. Anamek n wawal-agi Calba d agraw. Neqqar daen
Calba n warraw-is i yesa, i win yesan xilla n derya (am Tileft n lber). Yekka-d
seg uar (CLB) yemmal-d anamek n uglim areqqaq (unil n umeslux) (Dallet
sb.88). Isem-agi yettwile$ s tagetnamka, acku aas n yinumak i yesa wawal-agi,
yezmer ad yili d aslem ne$ d tarbat ne$ d aglim areqqaq.
Calba d aslem buyi$es. Tettawev deg te$zi armi d i$il (50 isuntimen). Tella s
tuget di tmurt nne. Yerna qqaren-d belli win ara yeen aksum-is, mi ara yees
ad iwali di targit ansi akk i itekka deg yilel.
1
-Akkqbayli Luigi SERRA.
- 70 -
43. Der qa (detqa
Raie
Derqa
1
: sm. nt. rf. rvl., yekka-d seg Tegriggit (Derga), aar-is d (DRQ),
ur d-nufi ara anamek n yisem d unamek n uar-is.Sawalen-as da$en semsaa
2
.
Derqa d aslem buyi$es.D tabelbavt am Tamect (u 56). Tesa deg te$zi gar sin d
semmus n yi$allen (lmitra ar snat n lmitrat d wezgen), ma deg taeyt tesa 100 n
kilu. Temsel deg urur akked uebbuv ines ; tebna am ume$run. Daymi i
meqqrit yedmaren-is. Tetteferfir deg waman s snat tferrawin ines timeqqranin.
Tasea-s d taract, tikwal llant tid yesan isennanen. Ini d aqehwi. Mi ara ad d-
teef yada-s, d anag i t-tettenig fell-asen s yidmaren-is .Tikwal d aselfe$ iten-
tselfa$ am yije$lalen (am Tigri u 98). Uglan-is eggmen am ussu, tetett yis-sen
yada i d-teef. Tesa timellalin d timabiyin yerna d timeqqranin. Tettili deg
lqa n yilel ters $ef mel. Aksum ines beqqun aas yemdanen. Ma d tameqqrant
sawalen- as Lefzer
3
.
1
-Akkqbayli.
2
-Tigzirt.
3
-Akkqbayli.
- 71 -
44. Ici$er [Lt]
Sar commun
Icier
1
: sm. ml. rf., Yekka-d seg uar (CR). Ur d- nufi ara anamek n
yisem-a akked unamek n uar-is.
Icier d aslem buyies .Yettawev deg tezi armi d snat turdas (40 isuntimen).
Tafekka- s tga am tmellalt, ezzif yerna lay . Yegget dagi di tmurt nne (deg
yilel agrakal). Aas n lenaf i yellan deg-s yecban Buyisennanen (u 39), Lkela
(u 48).
1
-Akkqbayli.
- 72 -
45. Ir immel [tM1]
Anguille
Irimmel
1
: sm. ml. rf., Yekka- d seg uar (RML).Ur d- nufi ara anamek n
yisem akked unamek n uar- is. Sawalen-as da$en aangiw
2
.
Irimmel d aslem ur yesi ara i$es. Yesa deg tezi ukku n yiallen (snat n
lmitrat), ma deg taeyt yettaaf 2,5 n kilu. Tala- s tga akk am tin n Tezlemt (u
61). Ur yesi ara tiferrawin. ur- s aglim yettminav . Ttegmaren-t-id s twekka n
wakal.
1
-Luigi SERRA.
2
-Seg ukatay n taggara n turagt (2005).
- 73 -
46. Isegni |seyn
Orphie vulgaire
Isegni
1
: sm. ml. rf., sawalen-as akka acku,yesa tal$a am yisegni. Yekka-d
seg uar (SGN) (Dallet sb.763, (SN); Tafi sb.159), yemmal-d anamek n tsegnit
tameqqrant. Assa$ yellan gar-asen d assa$ n umerwes, acku yettemcabi $er
yisegni. Qqaren-as da$en bumexyu
2
.
Isegni d aslem buyi$es $ezzif. yesa deg te$zi sin yi$allen (lmitra). ur-s tal$a
am
Tezlemt
Luigi SERRA
.
Anadi-agi nne$ d asurif deg tezrawin $ef tutlayt. Nessawev ad d-nexdem
ayen i iwumi nezmer, ad nili nera-d yis-s asalu, nessaram ad d-teqqim d
amedya, d tigejdit i tezrawin niven.
- 146 -
Agzul
Deg umahil-agi nne$ $ef yi$ersiwen n yilel, newwi-d sumata $ef wagazen-agi :
Nerev ad d-niwec agemmuv meqqren n yismawen n yi$ersiwen n yilel s
tutlayt n teqbaylit deg temnavin n tmurt n leqbayel am Bumerdes, Delles,
Tigzirt, Iflissen, Aeffun, Ijemennan, Aza$ar, Iksilen, At mendil, Bgayet akked
Uwqas. Syen mi yemmed wamud nexdem fell-as tazrawt anida i d-nefka tugna n
yal a$ersiw akked uglam ines deg :
Di tazwara tasnal$a, nemla-d : tawsit, asuddes, asuddem d ureal n yal
isem ; imir nerna-d tasnamkayt, nbeggen-d anamek n yal isem d unamek n uar-
is, akked d wamek i d-ttwil$en yismawen-agi. Ma di taggara nefka-d kra n
tulmisin n yal a$ersiw. Deg umedya :
Audiw n yilel: sm. ml. ds., yesdukkel gar yisem Audiw akked yisem ilel.
Sawalen-as akka acku yesa tal$a n uqerruy-is am tin n uqerruy n uudiw n lber.
Yekka-d seg uar (dw) yemmal-d audiw. Yettwile$ s wassa$ n umerwes,
yiwen n lber, wayev n yilel, ttemcabin deg tessa n uqerruy nsen.
Audiw n yilel d aslem amecu, deg aqerruy-is d audiw, ma d tafekka-s
d aslem. Yesa deg te$zi gar imi n wuccen d tardast (si10 ar 20 n yisuntimen).
Yesa addamum d a$ezzfan, iga am uqadus. ur-s iles d amecu. Tal$a n urur-
is tewej, daymi yessalay aqerruy-is d asawen. ef urur-is, yesa icerbuben
oehden yerna zewen. Ma d tasea-s meqqret yerna tbedd d asawen. Ur yesi
ara tiferrawin. S yibeddi i yettummu. Tawtemt tettarew timellalin-is deg yiwet
- 147 -
n teqrabt, acu kan d awtem i yezeddlen fell- asent, ne$ ad tent-sinfen $er yiri n
yilel ad tent-ooen, imir ad d- fuxent wed nsent.
Sumata nufa-d azal n 100 n yismawen n yi$ersiwen n yilel, nesmel-iten
deg svis n tewsatin ne$ n tgezmin, syen nebva-tent $ef sin yixfawen :
Ixf amezwar u : deg snat n tgezmin (imssuav d yiselman), nexdem fell-asent
tazrawt tasnamkayt nemla-d tal$a n yal isem akked unamek ines.
Sumata nefka-d anamek n yal isem akked unamek n uar-is , syen nenna-d
amek i d-ttwil$en yismawen-agi.
Deg snat tgezmin-agi, aas n wawalen i wumi i d-nufa inumek nsen,
sumata deg-sent azal n 72 n yismawen. Nufa-d gar yinumak-agi assa$ n
umerwes i yellan aas, acku anect-agi ad d-yu$al $er usemmi n mennaw n
yi$ersiwen $er t$awsiwin niven i wumi ttemcabin ; llan deg 72 azal n 54
ttwil$en s umerwes am:
Amcic n yilel, a$enja, amqerqur n yilel, isegni, atg... Anemgal n wassa$ n
tagetnamka, ad t-naf ur yugget ara, aca azal n 10 yismawen am:
Aburi, calba, buberrak, atg.
Llan da$en wiyiv ur asen-d-nufi ara inumak nsen ama $er yimsul$uyen, ne$ ama
deg yimawalen am:
Derqa, azdi, aennit, atg...
Ma yella d ixf wis sin deg-s eba n tgezmin n tewsatin n yi$ersiwen n
yilel: izelmamen, ixefvaen, ije$lalen akked yibelekkac. Nexdem da$en fell-
asen tazrawt tasnamkayt, nefka-d tal$a n yisem n u$ersiw nerna-d inumak nsen.
Deg yixf-agi nefka-d anamek n yal isem d unamek n uar-is, syen nenna-
d d acu n wassa$ swayes i d-ttwil$en.
Di eba tgezmin-agi aas n wawalen i yumi i d-nufa inumak nsen, maca
ad d-naf assa$ n umerwes i yellan s tuget, timental n wanect-agi ad d-u$alent $er
- 148 -
usemmi n yi$ersiwen-agi $er t$awsiwin niven i yumi ttemcabin, imi ad d-naf
azal n 12 n yismawen $ef 28 ttwil$en s wassa$-agi n umerwes am:
I$irdem n yilel, dec n yilel, awtul n yilel, atg. Ma d assa$ n tagetnamka ad t-
naf ur yeeqet ara, anagar sin (02) kan i yellan am: ueffun d ifireqes.
Llan daen wid i wumi ur d-nufi ara inumek nsen ama $er yimsul$uyen
ne$ ama deg yimawalen.
Deg unadi-nne$, nufa-d yiwen n umesnaw aelyani ixedmen yakkan
tazrawt $ef yi$ersiwen n yilel deg yiwen umagrad i wumi isemma Amawal
nteqbaylit n yileldeg temnavt n At zwara ,wagi d Luigi SERRA. Nexdem
tazrawt tasrewsit gar tezrawt ines d wayen nexdem nekkni, nufa azal n 14
yismawen deg tezrawt nne$ yudder-iten-id Luigi SERRA deg tezrawt ines am:
aqarus, audiw n yilel, calba, tafunast n yilel, tazlemt, tifirellest n yilel, titbirt n
yilel, tizmekt, amermad, uccen n yilel, a$lal, ifker, isegni, awqas.
- 149 -
Amud : Corpus
Bc
Tabarbact : d isem unti d uddis d asuddem :Truite.
Bjl
Abujil: d isem amalay d aerfi (=Askenoil): Murex.
Bkr
Lbakkur: d isem amalay d aerfi : Bonitou.
B$r
Abba$ar: d isem amalay d aerfi (= Afa$ru):Pagre.
Bl$
Abla$ : d isem amalay d aerfi: Sardinelle.
Bq
Lbuq : d isem amalay d aerfi: (Tune geante).
Br
Aburi : d isem amalay d aerfi : Mulet ou Muge.
Brd
Aberred : d isem amalay d aerfi : Limule.
Br k
Buberrak: d isem amalay d asuddim: Cabot
Cbq
Acbuq: d isem amalay d aerfi ( =Zaluz) :Alose.
- 150 -
Cfrv
Acafriv: d isem amalay d aerfi(=Taerraqat) : Mduse.
C$r
Ici$er : d isem amalay d aerfi : Sar commun.
Clb
Calba: d isem unti d aerfi : Saupe.
Cn
Uccen n yilel : d isem amalay d uddis (=Aqarus): Loup de mer ou Bar.
Cd
Acaddi : d isem amalay d aerfi: Gobi.
k
Aka: d isem amalay d aerfi (=Aekwav): Ange de mer (Moine).
Dnfl
Addenfil: d isem amalay d aerfi (=Azyam) : Dauphin.
Taddenfilt: d isem unti d aerfi : Dauphine.
Drq
Derqa: d isem unti d aerfi : Raie.
Dwy
Adway n yilel : d isem amalay d uddis (=Tameart) : Hutre.
Fkr
Ifker n yilel: d isem amalay d uddis (=Abufkran): Torteu de mer.
- 151 -
Fm
Afeam: d isem amalay d aerfi: Tanode.
F$r
Afa$ru: d isem amalay d aerfi: Pagre.
Fns
Tafunast n yilel: d isem unti d uddis: Serran.
Frls
Tifirellest n yilel : d isem unti d uddis : Exocet ou Hirondelle de mer.
Fr n
Aferrun : d isem amalay d aerfi : Marsouin.
Frqs
Ifireqes: d isem amalay d uddis (=Takuma): Crabe.
Fzr
Lefzer : d isem unti d aerfi (= Derqa tameqqrant)): Raie (grosse).
Glm
Agelmum : d isem amalay d aerfi : Cachalot.
Taglimt : d isem unti d aerfi : Torpille.
Gr
Tigri: d isem unti d aerfi (= Aebbav n yetbir): Moule ou mollusque.
Grgyl
Agergayul: d isem amalay d aerfi: Requin Aiguillat
- 152 -
Grgyz
Agergayuz: d isem amalay d aerfi: Requin Aiguillat
Grnbw
Agrenbiw: d isem amalay d aerfi: Congre.
Grngw
Agrengiw : d isem amalay d aerfi : Congre.
Gr sw
Agersiw: d isem amalay d aerfi: Pocheteau blanc.
Kl
Lkela: d isem unti d aerfi: Oblade.
K m
Takuema: d isem unti d aerfi (=Ifireqes): Crabe.
Ta$a$a: d isem unti d asuddim (=Tizmekt): Baleine.
l
A$lal: d isem amalay d aerfi : Coquille saint jacques.
nj
A$enja: d isem amalay d aerfi (=enqarba): Rascasse.
r
A$uri : d isem amalay d aerfi : (=Derqa): Raie.
- 153 -
r d
A$erda n yilel: d isem amalay d uddis: Pailona commun.
r dm
I$irdem n yilel: d isem amalay d uddis: Homard.
Tiirdemt: d isem unti d aerfi :Vive.
wl
Ta$iwelt : d isem unti d aerfi : Morue ou Cabillaud.
yl
Ta$yult : d isem unti d aerfi : Merlan.
zl
Le$zal : d isem amalay d aerfi (=inisi n yilel): Oursin.
lf
Aelluf n yilel: d isem amalay d uddis: Cochon de mer.
r z (m)
erzmummu : d isem amalay d uddis : Porcelaine.
Jr nv
Ajernav : d isem amalay d aerfi: Coquille turbine.
Lbv
Alebbav : d isem amalay d aerfi: Limande.
Ld
Tildut : d isem unti d aerfi (=Serdin) : Sardine.
- 154 -
Lfvn
Bulefvan: d isem amalay d asuddim: Vieille.
Lq
Luq: d isem amalay d aerfi: Mrou cernier.
Lxyv
Bulexyuv : d isem amalay d asuddim (= Amnennav): Anemone de mer.
Mbl
Imbbulen: d isem amalay d aerfi (= acafriv): Meduse.
Mbv
Lembuv: d isem amalay d aerfi: Entennoire.
Mc
Amcic n yilel : d isem amalay d uddis : Roussette petites taches.
Tamect: d isem unti d aerfi: Sole.
Mcxr v
Mcixrav : d isem amalay d aerfi (izmer ahat ad yili d uddis): Mduse.
Mv
Timivt n yilel : d isem unti d uddis : Sainte lucie.
Mnl
Lmennil : d isem amalay d aerfi (=Aynanaz): Daurade.
Mr
Tameat : d isem unti d aerfi : (= adway n yilel) : Huitre.
- 155 -
Mr c
Amecac : d isem amalay d aerfi (=le$zal): Oursin.
Mr md
Amermad : d isem amalay d aerfi : Calamar.
M$
Ameu$ n yilel: d isem amalay d uddis: Haleotis.
Mz
Lmeza: d isem unti d aerfi: Mrou.
Nb
Nuba: d isem unti d aerfi: Anchois.
Nv
Iqiniv: d isem amalay d aerfi (=Tisirt n yilel) : Pieuvre ou poulpe vulgaire.
Amnennav : d isem amalay d aerfi (= Bulexyuv): Anemone de mer.
Ns
Inisi n yilel: d isem amalay d uddis (=amecac): Oursin.
Qjn
Aqjun n yilel : d isem amalay d uddis : Chien de mer.
Qlwc
Aqelwac n yilel : d isem amalay d uddis : Coryphne.
Qmr n
Aqemrun : d isem amalay d aerfi : Crevette.
- 156 -
Qr
Amqerqur n yilel: d isem amalay d uddis : Boudroie.
Amqerqur n yilel : d isem amalay d uddis : Uranoscope.
Aqerru n usennan : d isem amalay d uddis : Espadon ou Epe.
Aqarrayul : d isem amalay d uddis : Bigorneau
Qr s
Aqarus : d isem amalay d aerfi (= Uccen n yilel)) : Loup de mer ou Bar.
Rc
Taruct : d isem unti d aerfi (=Spernu) : Langoustine.
Ry
Aruy n yilel : d isem amalay d uddis : Saint pierre..
Rml
Irimmel : d isem amalay d aerfi :Anguille.
S
Tisist n yilel: d isem unti d uddis: Araigne de mer.
Sby
Sibya : d isem unti d aerfi: Seiche ou Spia.
Skr
Tasekkurt n yilel: d isem unti d uddis: Galinette.
Sgn
Isegni: d isem amalay d aerfi :Orphie vulgaire
- 157 -
Sl
Tislit n yilel: d isem unti d uddis: Phoque moine.
Slb
Sselbaa : (tin n wasif) d isem unti d aerfi: Congre.
Sn
Busennan: d isem amalay d uddis d asuddim : Sar.
Tasennant n yilel: d isem unti d uddis (=Inisi n yilel): Oursin.
Snr
Asennur: d isem amalay d aerfi (=Sselbaa): Congre.
Sms
Semsaa : d isem unti d aerfi: Raie.
Sprn
Spernu: d isem amalay d aerfi, d amervil: Langoustine.
Tbr
Titbirt n yilel: d isem unti d uddis: Raie boucle.
Tdr
Butadra: d isem amalay d uddis d asuddim :Barbeau
Tr
Itri n yilel: d isem amalay d uddis : Etoile de mer.
r q
erqa : d isem unti d aerfi(=taglimt) : Torpille.
- 158 -
ms
ams : d isem amalay d aerfi : poisson lune.
b
uba n yilel: d isem unti d uddis: Squale liche.
n
Aun: d isem amalay d aerfi, d amervil: Thon.
nt
aennit: d isem unti d aerfi: Bonite.
wqs
Awqas: d isem amalay d aerfi : Requin.
Wr $
Awra$: d isem amalay d aerfi: Mulet dor.
wtl
Awtul n yilel: d isem amalay d uddis : Aplysie ou Lievre de mer.
Xn
Buxana (Bulxana) : d isem amalay d asuddim : Gros yeux.
Ynz
Aynanaz : d isem amalay d aerfi (= calba) : Saupe.
Yv
Ayaiv n yilel : d isem amalay d uddis : Coq de mer.
Tayavt n yilel : d isem unti d uddis : Grondin volant.
- 159 -
Zd
Azdi n yilel : d isem amalay d uddis : Balaou.
Zdz
Azduz n yilel: d isem amalay d uddis: Bramidae.
Zg$-$mq
Azegga$ n le$miq: d isem amalay d uddis: Rouget de vase.
Zlm
Tazlemt: d isem unti d aerfi : Murne.
Zl
Tizlet : d isem unti d aerfi (= tamect): sole.
Zlx
Tizlext: d isem unti d aerfi (=Tizlet): Sole.
Zmk
Tizmekt: d isem unti d aerfi (=Ta$a$): Baleine.
Zr
Tiziri n yilel : d isem unti d uddis: Poisson lune.
Zr g
Zerrag: d isem amalay d aerfi: Maquereau.
Zym
Azyam : d isem amalay d aerfi (=Addenfil): Dauphin.
- 160 -
Zlz
Zaluz: d isem unti d aerfi: Alose.
dc
dec n yilel: d isem amalay d uddis: Cigale de mer.
fn
Aeffun : d isem amalay d aerfi: Langouste.
ngw
Aangiw : d isem amalay d aerfi d amervil (=Irimmel) : Anguille.
Zr q
Ttezriqa : d isem unti d aerfi: Requin bleu.
Zwr n
Zwaren: d isem amalay d aerfi: Limon.
dw
Audiw n yilel : d isem amalay d uddis: Hoppocampe.
nqr b
enqerba: d isem unti d aerfi (= A$enja): Rascasse.
- 161 -
Amawal
Amawal-agi nebva-t $ef sin yericen, deg uric amezwaru nexdem-d tabadut i
kra n yisegza, ma deg uric wis sin nexdem-d amawal; yal awal nefka-as-id
anamek-is.
Ar ic amezwar u:
Tabadut:
1. Tagetnamka:
D isem uddis gar Aget + anamek, yemmal-d aget n yinumak n yiwen
wawal di tefyirt
1
.
2. Amer wes:
D asemmi i t$awsa s yisem n t$awsa niven i as-ittanzin
2
.
3. Asuddem:
D timerna ne$ d asdukkel gar sin yiferdisen awal akked tehrayt (azwir ne$
adeffir) ne$ ugar
3
.
4. Asuddes:
D asdukkel n sin ne$ aget n sin wawalen i wakken ad d-yeffe$ wawal d
amaynut
4
.
5. Ajenav:
D awal ara d-tawwi tutlayt si tutlayt niven
5
, d amervil.
1
- Dictionnaire Hachette, ed.N1, Collection N11, France, 2004, P.128.
2
- Lehmann.A., Martin Berhtel.F. : Introduction la lexicologie, Smantique et morphologique , ed. Nathan,
Paris, 1998, P.65.
3
-Haddadou. M. A. Le guide de la Culture et de la langue berbre , ed. ENAL. ENAP, Alger, 1994, P. 241.
4
- Lehmann.A., Martin Berhtel.F. : Introduction la lexicologie, Smantique et morphologique , ed. Nathan,
Paris, 1998, P.65.
5
- Dubois J. Dictionnaire de linguistique et des sciences de langage , ed Larousse, 1994, p.177.
- 162 -
Ar ic wis sin: Amawal:
Anamek-is s Teqbaylit Isem-is s Tafransist
Adfis
Axuxi
Agviv
Agensa
Agim
Agrur
Akerwa n yiewwamen
ercaw
Akatay
Alebbav
Ale$wan
kan
Argaz / Ilemi
Amasay
Ame$run
Ameggi
Amiddad
Amilus
Aciban
Amsuav
Anecre
Anegmar
Aqadus
yett$awal
Auxam
A$lal
Asadur
Asagen
Ayen yeserhaden
Asemsed
Aserwes
Asniffer
Awtem
Azwir
Aeqquc
Calba
Timdewet
I$alen
Suffixe
Rose
Oiseau
Intrieur
Mille
Rduire
Maitre-nageur
Grle
Mmoire
Plat
Molle
Raconter
Adulte
Responsable
Losange
Agent
Encre
Loche
Gris
Mammifre
Aise
Pcheur
Tube
Rapide
Marbr
Coquille
Consommation
Port
Danger
Limer
Comparaison
Souffle
Mle
Prfixe
Perle
Groupe
Arrondis
Bras
- 163 -
Ibaaqen
Iel$umen
Iteddu
Tiskuaf
Ilel
Imdeheb
Imi n wuccen
Inagmayen
Ini
Inzizen
Tiqecrin
I$il
Iran
Tifyiwin
Iselman
Isensa
Ixefvaen
Izelmamen
Ira
Krad
Kradet n tmerwin
Lexli
Mraw
Nezzeh
Semmus
Svis
Snat
Snat n tmerwin
bia
a
Tadra
Taftist
Tagella
Am tmellalt
Ta$art
Tardast
Tasemhayt
Tasent
Tasea
Tawines
Tawtemt
Ta
Taayt
Brillant
Barbillons
Dplacer
Pinces
Mer
Dor
Mesure entre le pouce et lindex
Chercheurs
Couleur
Filaments
Ecailles
Avant bras (mesure)
Cotes
Venteuses
Poissons
Htels
Cphalopodes
Crustacs
Rochs
Trois
Trente
Pizzas
Dix
Beaucoup
Cinq
Six
Deux
Vingt
Moeurs
Sept
Piquants
Plage
Nourriture
Ovale
Conserve
Empan (mesure)
Saison
Sel
Queue
Cent
Femelle
Neuf
Poids
- 164 -
Talilest
Agraw
Tihrayin
Iqenfuden
Tiferret n warur(tijifert)
Tijumma
Tikerkkas
Tkernenni
Tima$udin
Timental
Tu$mas
Tirmit
Tiferrawin
Tam
Ukku
Ukku n tmerwin
Yettemcabi
Yettemrurud
Dcharge lectrique
Bancs
Affixes
Lambeau
Nageoire dorsale
Superficie
Fourberies
Arrondis
Rectangulaire
Causes
Dents
Exprience
Nageoires
Huit
Quatre
Quarante
Ressemble
Dplacer
- 165 -
Ti$bula
Chaker S., Manuel de linguistique brbere, II. Ed. ENAG, Alger, 1996.
Dallet J.M., Dictionnaire Kabyle-Franais, parler Ait mangellat,
Ed.S.E.L.A.F, Paris, 1982.
Dubois J., Dictionnaire de linguistique et des sciences de langue, Ed
Larousse, 1994, p.177.
Haddadou M. A., Le guide de la Culture et de la langue berbre, Ed.
ENAL. ENAP, Alger, 1994.
Lehmann.A., Martin Berhtel F. : Introduction la lexicologie,
Smantique et morphologique, Ed. Nathan, Paris, 1998.
Le petit LAROUSSE en Couleur, Ed. Librairie Larousse, Paris, 1990.
LAROUSSE 3 volumes en Couleur, Dictionnaire encyclopdique, Ed. Librairie
Larousse, Paris, 1970, tom, I, II, III.
Luigi SERRA, Le vocabulaire berbre de la mer, in : Actes du premiers
congrs dtudes des Cultures mditerranennes dinfluence Arabo-
Berbre. Publies par : MICHELINE Galley. Avec la Collaboration de
DAVID R.MARSHAL. Alger, socit nationale ddition et de Diffusion,
1973,.pp.111-120.
Merloub. M et Berkai A., Mes amis les animaux, Ed. Berti, Alger, 2002.
Nait Zerrad K., Grammaire du berbre contemporain, Ed. ENAG,
Alger, 1995, P.49.
Taifi M., Dictionnaire Tamazit-Franais, parler du Maroc central, Ed,
lHarmatan-Awal, paris, 1991.
Mokrane CHEMIME.,"Petit lexique de la nature, Franais-Tamazit
(Taqbaylit)". Association culturelle TILLELI, Tizi-Ouzou, 1991.
KERDJA O., MEGHNEM.A., Amawal amecu n tussniwin
n ugama, HCA / ANEP, 2006.
Tirigin n Usqamu Unnig n Timmuza
Editions du Haut Commissariat l'Amazighit
-o-O-o-
Collection Idlisen-nne
01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003
(Tasuqelt A.
HADJ-SAID d Y. MERAHI)
02- Slimane ZAMOUCHE, Uan n tegrest, 2003.
03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07- S. HACID et K. FERHOUH, Lael ittaba lael akk d : Tafunast igujilen, 2004.
08- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et lexique
animal,
2004.
09- Lhadi BELLA, Luna, 2004.
10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt Habib Allah MANSOURI,
Ageldun
amecu )
11- Djamel HAMRI, Agarruj n teqbaylit, 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmazit tatrart, dition revue et augmente,
2004.
14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i -d-nnan gar yetran, 2004.
16- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, 2004 (Tazwart : Youcef MERAHI)
17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prnoms amazighs, 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basar, 2004.
19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, Tezi n yiles, 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiri n umsedrar, 2004.
22- Slimane BELHARET, Awal ef wawal, 2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiij - aric I, 2005.
25- Collectif, Tibirt n yimedyazen, 2005.
26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nnien, 2005.
27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaal, 2005.
28- Yahia AIT YAHIATENE, Fama n Summer, 2006.
29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiij - aric II, 2006.
30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33- Ali MAKOUR, med n ugellid, 2006.
34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeigin, 2006.
35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecu n ugama, 2006.
37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39- Djamel BENAOUF, Di tmurt uekki, 2007.
40- Said IAMRACHE, Timenna n Said Iemrac, 2007.
41- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
42- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
43- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
44- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
45- Naima HADJOU, Amennu n tudert-iw, 2007.
46- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
47- Omar KHAYAM, Rubaiyyat, 2007 (Tasuqelt Abdellah HAMANE)
48- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt Habib Allah MANSOURI)
49- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.
50- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007.
51- Khaled FERHOUH, ku-ya-d tamacahut, 2007.
52- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007.
53- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007.
54- SOPHOCLE, Untigun, 2007 (Tasuqelt Yahia AIT YAHIATENE).
55- Ahmed HAMADOUCHE, Inzan tiqsiin, 2007.
56- Ouiza GRAINE, Isefra n tmazit, 2007.
57- Louns BENREJDAL, Inzan n teqbaylit, 2007.
58- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2008.
59- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2008.
60- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2008.
61- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ef rad 54/62, 2008.
62- Said CHEMAKH, Gar zik d tura, 2008.
63- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muend U Mend, Tafaska n tmedyazt_1, 2008.
64- Sadi DOURMANE, Abrid n tudert-iw, 2008.
65- Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009.
66- TANASLIT, Akli n tayri, 2009.
67- Djaffar CHIBANI, Ddeqs-nne, 2009.
68- Belkacem IHIDJATEN, Iij asemma, 2009.
69- Abdellah HAMANE, Tisri n tayri, 2009.
70- Said ABDELLI, Tidwirin, 2009.
71- Said ZANOUN, Bururu yeya-d, 2009.
72- U LAMARA, Tullianum, taggara n Yugurten, 2009.
73- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muend U Mend, Tafaska n tmedyazt_2, 2009.
74- Chabane OULAMARA, Azamul n tmusni, 2010.
75- Mehenna SEHRANE, Awal ef yiersiwen, 2010.
76- Mohand Ouali KEZZAR, Tibratin, 2010.
Actes de colloques
01- Actes des journes d'tude sur La connaissance de l'histoire de l'Algrie, mars
1998.
- Actes des journes d'tude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998.
- Actes des journes d'tude sur Tamazight dans le systme de la communication,
juin 1998.
02- Actes des journes d'tude sur Approche et tude sur l'amazighit, 2000/2001.
03- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe,
2002.
04- Actes du colloque international sur Tamazight face aux dfis de la modernit,
2002.
05- Actes des sminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et
l'enseignement de la
langue et de l'histoire amazighe, 2003.
06- Actes des colloques : Identit, langue et Etat -/- La permanence de l'architecture
amazighe
et l'volution des cits en Algrie, 2003.
07- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars
2004.
08- Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,
30/31 mars
2004.
09- Actes du Colloque : Le passage l'crit des langues et cultures de tradition orale,
le cas de
Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N13)
10- Actes du Colloque : La littrature amazighe : de l'oralit l'crit, 2005
(Voir Timmuzgha N14)
11- Actes du Colloque : Tamazight dans les mdias et l'cole : hypofonctionnalit et
usages du
lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N15)
12- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatriel amazigh, 2006.
13- Actes du colloque sur Le libyco-berbre ou le Tifinagh ; de l'authenticit
l'usage pratique,
2007.
14- Actes du colloque : Lapport des amazighs la civilisation universelle, 2009.
15- Actes des Journes d'tude sur lenseignement de Tamazight, Rgion Est, 2009.
- Actes de la Gense de lenseignement de Tamazight depuis le XIX
me
sicle, 2009.
- Actes du Stage de perfectionnement pour les enseignants du primaire, 2009.
Revue Timmuzgha
Revue d'tudes amazighes du Haut Commissariat l'Amazighit :
N 1, avril 1999, ----- N 20, juillet 2009.
- N10, octobre 2004, Spcial Mohya, Entretien.
- N12, dcembre 2006, Tajmilt i Si Muend U Mend.
- N spcial en Tamazight :
. N16, janvier 2008.
. N17, avril 2008.
. N19, aot 2008.
Revue Tamazight tura
Revue en Tamazight du Haut Commissariat l'Amazighit :
N 1, janvier 2009----- N4, janvier 2010.
Autres publications
01- Chafik MOHAMED, Aperu sur trente trois sicles de l'histoire des imazighnes,
1997.
02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
03- Idir El-Watani, L'Algrie libre vivra, 2001.
04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie gnrative du kabyle : l'emphase et son
harmonie.
Tome1, Histoire et fondements d'un dbat argumentaire, 2007.
05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie gnrative du kabyle : l'emphase et son
harmonie.
Tome2, Analyse et reprsentation phonologique, 2007.
06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
07- Catalogue des publications du HCA, 2008.
08- Catalogue des publications du HCA, 2009.
09- Boudjema AZIRI, Nologismes et calques dans les mdias amazighs, 2009.
Consultings
01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyi, 1998.
02- Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamel BOUAMARA)
03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur L'enseignement de la langue amazighe :
bilan et
perspectives , 2004.
04- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabtiques amazighes d'Algrie, 2006.
05- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques graves et peintes de la grande
Kabylie, 2006.
06- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbres communes,
2006/2007.
07- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite,
2006/2007.
08- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamazit, 2007.
09- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
10- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuin n tesnukyest, 2007.
11- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbre, 2007.
12- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
13- Moussa IMARAZENE, Timayin n leqbayel, 2007.
14- Nora BELGASMIA, L'expression crite en tamazight, 2007.
15- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de cration dun Centre de terminologie
amazighe,
TERAMA, 2007.
16- Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi d tenmela tarisant n tmazit : Asnekwu d
teslet, 2008.
17- Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De lavnement
linsurrection de 1871,
2008.
18- Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009.
19- Mohand Akli HADDADOU, Introduction la littrature berbre, 2009.
20- M'hammed DJELLAOUI, , Tome1, 2009.
21- M'hammed DJELLAOUI, , Tome2, 2010.
Cet ouvrage est publi dans le cadre de la collection
Idlisen-nne
Initie par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat l'Amazighit
Tous droits rservs
Conception et PAO :
Dpt Lgal : 1687-2010
ISBN : 978-9947-865-34-7
Achev d'imprimer sur les presses de
Les Oliviers
Tizi-Ouzou
Tel : 026-21-07-19
Fax : 026-21-95-40