Rapport Avlopp p vra krar en rapport om miljgifter i slam

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Frfattare: Emelie Hansson, Markus Johansson Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark Omslagsfoto: Torben Kudsk 2

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Avloppets vg till vra krar

kermarken r en av de viktigaste resurserna fr mnniskans existens. En god markkvalitet r grunden fr en hllbar matproduktion. Markkvalitet innefattar mnga egenskaper som mullhalt, nringsinnehll och inte minst att jorden r fri frn froreningar. Som rapporten visar sprids tyvrr miljgifter till odlingsmarken via det avloppsslam som kommer frn reningsverken, dribland bromerade flamskyddsmedel, PCB, lkemedelsrester, kadmium, silver och fluormiljgifter. kern har blivit en hllplats fr kemikaliesamhllets avlopp. Det medfr risker fr bde vr hlsa och fr den biologiska mngfalden. Huvudfrklaringen till problemen r dels att lagstiftningen inte hindrar anvndningen av mycket farliga kemikalier, dels att de grnsvrden som gller fr slammets kvalitet tcker f mnen och inte ens i de fallen ger tillrckligt skydd mot farligt slam. Naturskyddsfreningens slutsats r att miljgifterna i slammet gr att all slamspridning mste stoppas. Det gller inte bara spridning till kermarken, utan ven anvndning av slam till anlggningsjord och p skogsmark.

Vissa aktrer argumenterar fr vikten av att terfra fosfor frn livsmedelssystemet till kermarken. Det r en viktig uppgift men kretsloppen av nringsmnen fr inte bidra till spridning av miljgifter, s att markkvalitet, hlsa och biologisk mngfald ventyras. Ny och bttre teknik fr att terfra vxtnring utvecklas p olika platser och mste prioriteras, samtidigt som bttre avloppstekniker och system behver byggas fr framtiden. Sdan ny teknik gynnar de svenska miljmlen. I denna rapport diskuteras hlso- och miljproblem med spridning av avloppsslam. Slutsatsen r tydlig det r dags att ta riskerna p allvar och att sluta sprida miljgifter genom slam, inte minst till kermarken, en av mnsklighetens mest vrdefulla resurser.

Mikael Karlsson Ordfrande Naturskyddsfreningen

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

1. Vxtnring och slam

Jordbruket str infr stora utmaningar, som krav p kad produktion av livsmedel och bioenergi samtidigt som jordbrukets miljbelastning behver minskas. I vra jordbrukssystem r ekosystemtjnster, som att svampar gr vxtnring tillgnglig fr vxterna, grunden fr livsmedelsproduktionen. Ett kat skydd fr jordbruksmarken med minskad spridning av miljgifter r drfr ndvndigt, inte bara fr att kunna leverera tjnliga livsmedel utan ven fr att jordens ekosystemtjnster ska fungera. Nr jordbruksmarken odlas frsvinner nringsmnen, bde med skrden och som lckage. Nringsmnena men ocks organiskt material, humusmnen, mste sedan ersttas fr att jordbrukssystemet ska fungera. Knappt 100000 ton kvve och 18000 ton fosfor frs bort frn det svenska jordbruket varje r genom skrde- och animalieprodukter.1 Ny vxtnring tillfrs jordbruksmarken genom olika gdselmedel t.ex. djurgdsel, konstgdsel (industriellt processad, ven kallad mineralgdsel och handelsgdsel), grngdsling (nedpljning av grdor som fixerat sitt eget kvve) eller spridning av rtrester frn matavfall och avloppsslam. De nringsmnen som r mest begrnsande fr vxterna r makronringsmnena kvve (N), fosfor (P) och kalium (K); se faktaruta 1 om vxtnringsmnen.

Figur 1. Regional specialisering av djur- och vxtodlingsregioner i Sverige. Klla: Jordbruksstatistisk rsbok 2008.

Kretslopp, rening och slam

Vxtnring cirkulerar i hg grad i ett kretslopp i det traditionella jordbruket bland annat genom att djur ter odlat foder och att djurens gdsel sedan sprids tillbaka p kern. Nr konstgdsel introducerades i brjan p 1900-talet brts behovet av detta kretslopp. Tillgngen till konstgdsel gr att jordbrukaren inte lngre behver hushlla med vxtnringen p samma stt som tidigare och istllet blir det fretagsekonomiskt rationellt att specialisera produktionen i spannmls- och djurregioner. Denna specialisering med ktt- och spannmlsregioner i Sverige gr att kretsloppet mellan djur och spannmlsproduktion idag r brutet. Det leder till verproduktion av djurgdsel i djurtta regioner med risk fr vxtnringslckage samt hg anvndning av konstgdsel i omrden med ensidig spannmlsodling.
1 Wivstad, M., Salomon, E., Spngberg, J. och Jnsson, H., 2009, Ekologisk produktion mjligheter att minska vergdning.

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

ven mngden mullmnen i jorden minskar i spannmlsregioner. Lga mullhalter r en fljd av lgre tillfrsel av djurgdsel samt avsaknad av flerriga fodervallar i vxtfljden. En hg mullhalt ger jorden positiva odlingsegenskaper som t.ex. att jorden blir bttre p att leverera vxtnring. Sjunkande mullhalter i jorden r ofta ett problem i regioner med mycket spannmlsodling. Lga mullhalter och avsaknad av djurgdsel leder till en hgre efterfrgan p slamgdsling.2 Specialisering i spannmls- och djurregioner i Sverige beskrivs i figur 1 nedan. Via jordbruksprodukterna transporteras vxtnring till livsmedelssystemet. Idag finns i princip fyra stt att frska sluta kretsloppet fr vxtnringen; sprida avloppsslam, sprida organiska restprodukter frn livsmedelsindustrin och matavfall, cirkulera urin eller blandade fekalier frn separerande avloppssystem eller att utvinna fosfor ur slamfraktioner. Reningsverkens uppgift r att rena det utgende avloppsvatten frn lttnedbrytbart organiskt material, mikroorganismer, fosfor och kvve. Vid reningsprocessen uppkommer slam. I avloppsreningsverken bildas rligen cirka 1 miljon ton slam. Halten torrsubstans r ungefr en fjrdedel och enligt SCB bildades r 2010 drygt 203000 ton torrsubstans slam vid 402 reningsverk, innehllande cirka 2,8 procent fosfor och 4,4 procent kvve, vid sidan av mullbildande mnen och mikronringsmnen.3 Det r mycket vanligt att slammet rtas fr att producera biogas (metan) som anvnds som fordonsgas, eller fr elfrsrjning eller uppvrmning av reningsverket. De svenska reningsverken r de strsta producenterna i landet av den biogas som gasfordon anvnder. Vid biogasproduktion tas frst en del av vattnet bort fr att sedan lta mikroorganismer i en syrefri milj bryta ner det organiska materialet varvid metan bildas. Denna process gr att strande lukt minskar, att sjukdomsalstrande bakterier reduceras samt att slammngden minskar.4 Spridning av avloppsslam p kermark r den strsta enskilda anvndningen med drygt 50 000 ton torrsubstans
2 SCB, 2008, Utslpp till vatten och slamproduktion, Statistiska centralbyrn. 3 SCB, 2012, Utslpp till vatten och slamproduktion, Statistiska meddelanden MI 22 SM 1201. 4 Vxj kommun, Slam och biogas, se: www.vaxjo.se.

per r (motsvarar m.a.o. cirka 25 % av den totala mngden), en siffra som kade kraftigt mellan 2002 och 2008 men som sedan legat stilla.5 Regionalt r andelen av avloppsslam som anvnds p kermark strst i jordbrukslnen Skne och stergtland, dr sprids ver hlften av slammet p kern. Anlggningsjord och deponitckning r de tv nst mest vanliga anvndningsomrdena.6 Avloppsslam kan ing i jordmaterial som anvnds vid anlggandet av golfbanor och i olika markbyggnadsprojekt.7

Faktaruta 1. Vxtnring
Vxtnring r de nringsmnen som vxter behver fr att kunna utvecklas. Vxtnring kan delas in i makronringsmnen, som r de mnen som vxterna behver i stora mngder, och mikronringsmnen som endast behvs i mycket sm mngder.
Makronringsmnen Kvve Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Svavel (N) (K) (P) (Ca) (Mg) (S) Mikronringsmnen Koppar Mangan Jrn Bor Zink Molybden Klor Nickel (Cu) (Mn) (Fe) (B) (Zn) (Mo) (Cl) (Ni)

5 SCB, 2012, a.a. 6 SCB, 2012, a.a. 7 Sundin, 2011, a.a.

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

2. Nringsmnen i gdsel och slam ger miljpverkan

Mnga av vra stora miljproblem r kopplade till att vxtnring lcker frn jordbruksmarken och att tillverkningen av vxtnring har en hg miljpverkan. Drfr r tercirkulation av de nringsmnen som finns i livsmedelssystemet viktig fr att lngsiktigt f balans i jordbrukets ekosystem och minska dess miljpverkan. Forskare knutna till The European Nitrogen Assessment (ENA) har uppskattat de rliga miljkostnaderna fr kvvebaserad konstgdsel till mellan 70 och 320 miljarder euro per r, i Europa mer n dubbelt s mycket som vrdet av den kade avkastning som konstgdselkvvet ger. Totalt har 200 experter frn 21 lnder bidragit till rapporten, bland dem tre forskare frn svenska IVL.10 Kvve och avloppsslam Endast cirka 20 procent av det kvve som spolats ner i vrt avloppssystem byggs in i slammet av mikroorganismer.11 Att s lite kvve finns kvar beror p att det mesta avskiljs med hjlp av mikroorganismer i reningsverkens bassnger. Mikroorganismerna bryter ner det organiska materialet och omvandlar kvvet i flera steg frn ammoniumkvve till kvvgas som tergr till luften.

Kvve
Trots att luften bestr till 80 procent av kvvgas r det bara f vxter som anvnder en liten del av detta kvve. Vissa kergrdor som tillhr slktet baljvxter kan i symbios med bakterier samla kvvgas frn luften och omvandla det till vxttillgngliga kvveformer. Denna process kallas kvvefixering. vriga vxter kan endast ta upp kvve i form av nitrat- eller ammoniumjoner frn marken. Att industriellt gra luftens kvvgas tillgnglig fr vxterna via konstgdsel r mycket energikrvande. Dagens enorma tillfrsel av kvve till i ekosystemen beror p den hga anvndningen av konstgdsel, kad fossilbrnsleanvndning (kvve oxideras vid frbrnning) samt kad odling av kvvefixerade vxter. I ekologisk produktion tillts inte spridning av konstgdsel och forskning visar att ekologisk produktion verlag ger ett mindre bidrag till vergdningen n konventionell produktion per hektar.8 En ekologisk grd har i allmnhet lgre gdselniver och bttre incitament fr att hushlla med nringen eftersom den inte fr ersttas med konstgdsel. Miljpverkan Den hga tillfrseln av kvve leder bland annat till kad vergdning, kad klimatbelastning (gdselproduktion r energikrvande och lustgas bildas i kvvets kretslopp) samt uttunning av ozon. I en studie om planetra grnsvrden listas kvve som ett av de allra strsta globala miljproblemen.9 Studien uppskattade att mnniskans produktion av kvvefreningar behver minska med 75 procent. Samhllets kostnader fr kvvebelastningen, i form av smre luftkvalitet, smre jordmn, frstrd biologisk mngfald och kade utslpp av vxthusgaser r enorma.
8 Wivstad, et al, 2009, a.a. 9 Rockstrm, J. et al., 2009, A Safe Operating Space for Humanity, Nature 461, 472-475.

Fosfor
Fosfor (P) r det elfte vanligaste grundmnet i jordskorpan och finns i naturen framfrallt som fosfatmineral. Fosfor frekommer alltid i frening med andra mnen, bland annat kadmium.12 I jorden frekommer ocks fosfor lst i markvattnet, i humusmnen samt hrt bundet i svrlsliga kalcium-, jrn-, och aluminiumfreningar.13 Den svenska kermarken har idag ett hgt innehll av fosfor. Det beror bland annat p den omfattande fosforgdsling som skett sedan 1950-talet. Rdgivningen till konventionella lantbrukare var lnge att gdsla med mer fosfor n vad skrden berknades bortfra. Detta innebar att halten fosfor i jorden i genomsnitt kade med 600-700 kg fosfor per hektar under perioden 1950 till 1990. Det genomsnittliga innehllet av fosfor i matjorden r 2700 kg fosfor per hektar. Merparten av denna fosfor cirkulerar dock i mikroorganismerna och fyller en viktig funktion fr markens biologiska

10 Sutton, M. A. et al., 2011, The European Nitrogen Assessment, Cambridge University. http://www. nine-esf.org/sites/nine-esf.org/files/ena_doc/ENA_pdfs/ENA_c22.pdf. 11 Wivstad, et al, 2009, a.a. 12 Steen, I., 2009, Fosfor resurs, tillgng, kvalit, Underlag till Naturvrdsverkets uppdaterade aktionsplan, se: http://www.swedishepa.se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/Sa_har_ vill_vi_aterfora_mer_fosfor_till_kretsloppet/Bil2-1_Rev_resurser_tillgang_kvalitet.pdf. 13 Sundin, S., 2011, Kortsiktig fosforeffekt av avloppsslam, Examensarbete 2011:13, Institutionen fr mark och milj, SLU.

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

processer.14 Mngden fosfor i jorden varierar bde mellan olika landsdelar och lokalt i landskapet. Lga fosforvrden r vanligast p ltta jordar med lg mullhalt, medan de flesta lerjordar har hga vrden.15 Fosfor till konstgdsel bryts i gruvor och r mer eller mindre frorenat med den hlsoskadliga tungmetallen kadmium. Merparten av tillgngligt rfosfat innehller relativt hga kadmiumhalter, frn 55 till 550 mg Cd/kg P. En liten del av vrldens fosforfrekomster har vulkaniskt ursprung, apatit, med lgt kadmiuminnehll, <5 mg Cd/kg P. Det finns tekniker fr att rena konstgdselfosfor frn kadmium, men i dagslget anvnds inte dessa tekniker i ngon strre skala. Det finns olika bedmningar av hur lnge fosfortillgngarna rcker och svaret beror ocks p vad som avses med rcker; vissa talar om peak fosfor (nr efterfrgan kar snabbare n utvinningen) inom ett par decennier, medan myndigheter bedmer att fosfortillgngarna i vrlden rcka i ngra hundra r och vissa pekar p nnu lngre tidsrymder, bortt 2000 r.16 Det finns ven tekniker fr att utvinna fosfor ur andra kllor n fosforrika mineraler. I dessa tekniker anvnds antingen rtrester frn matavfall eller avloppsslam, slamaska eller restpartier frn gruvbrytning. Utveckling av dessa metoder skulle kunna leda till minskad efterfrgan p mineralbruten fosfor samt minskade risker med spridning av miljgifter. Miljpverkan Lckage av fosfor frn jordbruksmark, reningsverk och enskilda avlopp r en stor anledning till vergdning av vra vattendrag, sjar och kustvatten. Risken fr att fosfor lcker ut frn kern pverkas bland annat av tillfrd mngd, tidpunkt fr gdsling, jordart och nederbrd. Tillfrseln av fosfor r ven starkt kopplad till spridningen av onskade miljgifter svl mineralfosfor som avloppsslam innehller kadmium och andra farliga mnen (se vidare i avsnitt 4).
14 Linderholm, K., 2011a, Fosfor och dess vxttillgnglighet i slam en litteraturstudie, Svenskt Vatten Utveckling rapport 2011-16. 15 Jordbruksverket, 2004, Fosfor i ekologiskt lantbruk. 16 Kemikalieinspektionen, 2011, Kadmiumhalten mste minska fr folkhlsans skull. En riskbedmning av kadmium med mineralgdsel i fokus, Rapport Nr 1/11; Bertilsson, B., 2011, Fosforresurser finns men fldena mste nd minskas, i: tervinna fosfor hur brttom r det?, Formas Fokuserar.

Fosfor och avloppsslam Halten fosfor i avloppsslam r omkring 3 procent och totalt finns cirka 6000 ton fosfor per r i svenskt avloppsslam.17 Innehllet av kadmium i slam rknat som kadmiumfosforkvot (mg Cd/kg P) r relativt hgt och omkring hlften av kadmiumet i slammet kommer frn andra kllor n livsmedel.18 Mindre n 10 procent av fosforn i avloppsslam kommer frn tvtt- och diskmedel. Resten kommer frn urin, fekalier och de matrester vi diskar bort. Naturskyddsfreningen har under en lng tid arbetat fr att f till ett frbud mot fosfater i tvtt- och diskmedel, ett arbete som lett till att Sverige begrnsat fosfatinnehllet i tvttmedel och maskindiskmedel och till att beslut fattats ven i EU om att begrnsa fosfathalterna i tvttmedel och diskmedel, ven om halterna r hgre n de Sverige har beslutat om. EU-beslutet brjar glla 2013 fr tvttmedel och 2017 fr diskmedel. Fosforn i avloppsvattnet freligger som fosfater, eller hydrolyseras under transport och biologisk rening till fosfater, vilka kan fllas ut med jrn- eller aluminiumjoner. En del av fosforn r bunden till organiskt material. I reningsverk med kemisk fllning blir stora delar av fosforn inte direkt vxttillgnglig. I verk med biologisk fosforavskiljning blir dremot en stor del av fosforn ltt tillgnglig fr upptag av vxter.19 Eftersom vxter endast kan tillgodogra sig fosfor i en lttlslig form r det relevant att jmfra i vilken utstrckning fosforn i olika gdselmedel kan tas upp av vxter. Jordbruksverket anger att slamfosforns tillgnglighet p kort sikt kan vara lgre n i mineral- och stallgdsel, p grund av att fosforn binds hrt till reningsverkens fllningskemikalier, medan tillgngligheten av fosfor i stallgdsel anses ha samma lttlsliga form som i konstgdsel.20 Odlingsfrsk med avloppsslam vid Sveriges Lantbruksuniversitet har visat att slamfosfor kan ge en kortsiktig effekt motsvarande 20-60 procent av konstgdselns effekt. Variationen beror p olika sorters avloppsslam samt
17 Naturvrdsverket, siffror om avloppsslam, www.naturvardsverket.se. 18 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. 19 Pers. kom. Anders Finnson, Svenskt Vatten. 20 Riktlinjer fr gdsling och kalkning 2011, Jordbruksinformation 17 2010, Jordbruksverket.

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

jordens pH. Detta sger dock inte s mycket om fosforns tillgnglighet p lngre sikt.21 I vilken utstrckning hrt bunden slamfosfor blir tillgnglig fr vxter finns det idag otillrckligt med kunskap om22, men hrt bunden fosfor beskrivs med tiden bilda svrlsliga salter. Detta kallas att fosforn fixeras eller ldras.23 Bunden fosfor kan dock frigras med hjlp av biologiska processer, vilka styrs av aktiviteten hos levande organismer, mngden organiskt material, samt kemiska och fysikaliska frhllanden. I svenska jordar finns mycket frrdsfosfor och det rder sllan brist p hrt bunden fosfor. Efterfrgan rr drfr frmst lttillgnglig fosfor.

Kalium och svavel

Nringsmnena kalium och svavel br tillfras vxtodlingen i varierande mngd beroende p markinnehllet och grdans behov. Kalium r inte en begrnsande resurs fr vxterna p samma stt som t.ex. fosfor. Kalium frekommer rikligt i naturen och tillfrs vra odlingsjordar genom vittring av kaliumhaltiga mineral. P lerjordar vittrar kalium i ungefr den takt som det frs bort med skrdarna medan det p mulljordar kan uppst en brist. Svavlet i jorden r till 95 procent organiskt bundet. I marker med god struktur frigrs det organiskt bundna svavlet lpande. Strst risk fr svavelbrist finns p sandiga jordar efter en hst och vinter med mycket nederbrd, eftersom sulfat lakas ut.24

Mull och avloppsslam Jordar med lga mullhalter r ett vxande problem i Sverige och vissa motiverar drfr spridning av avloppsslam med att det skulle frbttra markstrukturen. Ungefr hlften av avloppsslammet utgr organiskt material.26 Till helt vervgande del har detta organiska material sitt ursprung i toalettavfallet och frn matavfall i diskvatten. Eftersom avloppsslam innehller kol ges positiva effekter p mullfattiga jordar. Kolet i avloppsslammet r dock inte endast en biologisk rest utan en blandning som ven hrrr frn plaster, gummi, o.s.v. I en stad som har mycket trafikdagvatten pkopplat till reningsverken visar de f versiktliga berkningar som finns att ca 0,01 procent av det organiska materialet i slammet r dcksgummipartiklar27.

Mull
Mull r rester av vxter, svampar och djur som ger jorden positiva egenskaper som en god markstruktur. Mullen binder till sig mycket nringsmnen i en form som vxterna kan ta upp och r drfr ett mycket viktigt innehll i en produktiv jord. Bra vxtfljder och tillfrsel av organiska gdselmedel som t.ex. stallgdsel kar mullhalten i jorden, vilket ocks r bra fr klimatet eftersom kol binds in i marken.25
21 Linderholm, K., 2011b, Fosforkampen i marken, tervinna fosfor hur brttom r det? Formas Fokuserar. 22 Linderholm, 2011a, a.a. 23 Linderholm, 2011b, a.a. 24 Jordbruksverket, 2004, Svavel, natrium, magnesium, kalcium och mikronringsmnen i det ekologiska lantbruket. 25 Eriksson, S., 1994, Mera vall fr mullens skull, SLU Fakta - Mark/vxter, SLU.

26 Naturvrdsverket, siffror om avloppsslam, www.naturvardsverket.se. 27 Pers. kom. Anders Finnson, Svenskt Vatten.

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

3. Avloppsslam och kemikaliesamhllet

Alla kemikalier r inte farliga; mnga fyller ndvndiga funktioner i naturen och samhllet. Organiska mnen utgr byggstenarna fr allt liv. ven oorganiska mnen som metaller spelar en viktig roll fr alla levande varelser. Utan kemikalier vore heller inte det tekniska samhlle vi knner i dag mjligt. I samhllet frekommer kemikalier som kemiska produkter (bensin, lim, tvttmedel, tndvtska o.s.v.), lkemedel, bekmpningsmedel o.s.v., men ocks i allehanda varor som elektronik, byggvaror, textilier. En t-shirt krver flera kilo kemikalier fr att tillverkas,28 bland annat blekmedel och frger. En dator innehller mngder av olika material och kan innehlla flamskyddsmedel och tungmetaller. Antalet och anvndningen av kemikalier i vrlden har kat enormt de senaste 50 ren.29 Frr eller senare kommer mnga av dessa kemikalier till avloppssystemet frn vra hushll, frn anvnda hygienprodukter och som medicinrester frn urin, men ocks frn stdvatten och tvttmaskiner. Reningsverken tar ocks emot kemikalier frn industrier, biltvttar, sjukhus och gatubrunnar, i vissa fall ven lakvatten frn avfallsdeponier. Figur 2 visar ett fldesschema fr spridning av kemikalier frn samhllet till reningsverket och vidare till livsmedelsoch ekosystemen. Av de kemikalier som nr reningsverken kommer en del att brytas ner, men mnga passerar vidare till sjar och vattendrag, medan andra finns kvar i avloppsslammet. Reningsverken r inte primrt byggda fr att fnga upp miljgifter, men beroende p ett mnes karaktr kan det mer eller mindre brytas ned i reningsprocesserna eller fngas upp i slammet. Drfr terfinns ven farliga kemikalier i slam, exempelvis PCB, bromerade flamskyddsmedel, ftalater, perfluorerade mnen samt kadmium och silver.30 I en ny avhandling frn Ume universitet,31 dr slammet
28 Kemikalieinspektionen, 2011, Handlingsplan fr en giftfri vardag 20112014. 29 Kemikalieinspektionen, 2010, Kemisk industri ur ett ekonomiskt perspektiv, Rapport 2/10, se: http://kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport_2_10_Kemisk_industri_ur_ ett_ekonomiskt_perspektiv.pdf. 30 Haglund, P. och Olofsson, U., 2011, Miljvervakning av utgende vatten & slam frn svenska avloppsreningsverk. Resultat frn r 2010, Kemiska Institutionen, Ume universitet; Eriksson, J., 2001, Halter av 61 sprelement i avloppsslam, stallgdsel, handelsgdsel, nederbrd samt i jord och grda. Institutionen fr markvetenskap, Rapport 5148, SLU. 31 Olofsson, U., 2012, Removal processes in sewage treatment plants. Sludge quality and treatment efficiency of structurally diverse organic compounds, Doktorsavhandling, Department of Chemistry, Ume Universitet.

Hushll

Dagvatten

Sjukhus

Industri

AV L O P P

R E N I NG SV E R K

Processkemikalier

Rent vatten

Av l o p p s l a m

Livsmedelsoch ekosystem

Figur 2. Enkelt fldesschema fr kemikalier frn samhllet till miljn (efter Haglund och Olofsson, 2011, a.a.)

frn sju svenska reningsverk undersktes, terfanns 25 % av studerade kemikalier och kemikaliegrupper (totalt 282 mnen) i mngder i slammet frn 17-63 % av den mngd som anvnds i samhllet. Till de kemikaligrupper som till strst andel hamnar i slam hrde fluoroquinoler och tetracykliner, tv typer av antibiotika. Sammantaget terfanns 35 % av kemikalierna och kemikaliegrupperna i mngder ver 1 % av den totala anvndningen i samhllet. Resterande 65 % terfanns i mngder under 1 % av den totala anvndningen, beroende p att de tidigare hade avdunstat, brutits ned, frts ut med vattnet frn reningsverket, eller aldrig ntt
9

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Faktaruta 2. Grundbultar i EU:s kemikalielagstiftning

REACH: Frordning frn 2007 som omfattar industrikemikalier som tillverkas eller importeras i strre mngder n 1 ton per r och tillverkare eller importr, och som inte omfattas av annan lagstiftning, t.ex. vxtskyddsmedel och biocider. Beroende p mngd p marknaden stlls olika datakrav p obligatorisk registrering, som grund fr utvrdering, tillstndsprvning och restriktioner. Hittills har REACH inte fungerat som avsett. REACH str fr Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals. RoHS-direktivet: Direktiv som frbjuder merparten av anvndningen av kvicksilver, kadmium, bly, sexvrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektrisk och elektronisk utrustning. Leksaksdirektivet: Direktiv som syftar till att skerstlla att leksaker r utformade s att det inte finns ngon risk fr skador p hlsa till fljd av exponering fr ingende kemikalier. Ramdirektivet om vatten: Vattendirektivets ml r god ekologisk och kemisk status senast 2015, vilket innebr att ytoch grundvattnen inte fr ha fr hga halter av vissa prioriterade mnen. EU-direktiv om miljkvalitetsnormer vatten: Direktivet r ett tillgg till vattendirektivet och listar 33+15 prioriterade mnen och mnesgrupper, samt riktvrden fr 13 av dessa som prioriterats. Biociddirektivet, reglerar anvndning, datakrav och riskbedmningsmetodik fr biocidprodukter. Vxtskyddsmedelsfrordningen reglerar anvndning, datakrav och metodik fr vxtskyddsmedel. Lkemedelsdirektivet: Direktivet reglerar anvndning, datakrav och riskbedmningsmetodik fr lkemedel. Miljkraven r obefintliga eller blygsamma. Slamdirektivet: Reglerna syftar till att skydda marken vid anvndning av slam i lantbruket och att ingen skadlig effekt uppstr i jord, eller p vegetation, djur eller mnniska.

reningsverket. Detta kan verka som lga siffror, men andelen av samhllets anvndning r lngt mindre intressant n den mngd och de halter som de facto uppstr i det slam som sprids p t.ex. kermark dr mat produceras och som anlggningsjord dr kanske barn leker. Det r ocks viktigt att relatera de studerade mnena till de ver 140000 mnen som kan finnas p marknaderna. De kemikalier som sprids via avloppsslam kan sedan flja olika vgar och nr svampar, vxter och djur, vilket kan pverka bde den biologiska mngfalden och andra ekosystemtjnster, varav flera r viktiga ven fr samhllet. Humanexponering fr avloppsslammets kemikalier kan ske under och efter spridning av slam (hudkontakt, inhalation), och via jordflykt (hudkontakt, inhalation, frtring), pellets (skog), livsmedel (upptag i grdor) eller dricksvatten

(frorening av grundvatten).32 Kemikalieinspektionen bedmer att innehllet av kemikalier i slam kommer fortstta att vara problematiskt inom verskdlig tid och drfr r myndigheten mycket tveksam till fosforterfring genom slamspridning.33 Men finns det inga regelverk som hindrar fldet av kemikalier till reningsverken?

Otillrcklig kemikalielagstiftning i EU och Sverige

Kemikalieregler har funnits i flera decennier men trots det r fortfarande vldigt mnga farliga kemikalier tilltna. Det idag bredaste regelverket inom EU r kemikaliefrordningen REACH som trdde i kraft 2007. Som EU-frordning r den direkt gllande i medlemsstaterna och reglerna infrs stegvis fram till 2018. Under denna tid ska kemifretagen ta
32 Pers. kom. Peter Bergkvist, Myndighetsexpert, Kemikalieinspektionen, februari 2012. 33 Miljdepartementet, 2011, Sammanstllning av remissyttranden ver Naturvrdsverkets uppdatering av Aktionsplan fr terfring av fosfor ur avlopp.

10

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

fram kunskap och registrera mnga tusen kemikalier p marknaden, och redan r ver 140000 mnen frregistrerade, men mnga mnen i lgre volymer fngas inte alls upp av reglerna. Efter registrering kommer vissa mnen utvrderas och tillstndsprvas, men hittills har processen gtt oerhrt lngsamt i frhllande till uppsatta ambitioner. 2008 var femton mnen upptagna p den kandidatfrteckning ver srskilt farliga mnen som eventuellt, efter ytterligare utredning och beslut ska tillstndsprvas. Idag fyra r senare r endast 73 av de vrsta kemikalierna listade och tillstndsprocesser har inletts fr blott en handfull mnen, vilket ska jmfras med att kommissionen tidigare bedmde att omkring 1400 skulle behva prvas. Genom REACH kan ven restriktioner infras men de r f och processen r oftast tidsdande. Dessutom rcker REACH inte alls fr att hantera de stora flden av varor som kan innehlla farliga mnen. Vid sidan av REACH finns en rad andra regler inom specifika omrden, se vidare i faktaruta 2. Vid sidan av EU-reglerna kan medlemslnderna sjlva g fre med skarpare kemikaliekrav om vissa frutsttningar r uppfyllda. I Sverige stller miljbalken olika krav, bl.a. produktvalsprincipen (2 kap. 4 ) som anger att varje anvndare av en kemisk produkt eller en vara ska erstta de som medfr risker med mindre farliga alternativ. En viktig komponent i regelsystemen r ocks hur tillsynen frn myndigheter organiseras och fungerar internationellt och nationellt. Tillsynen har ofta en avgrande inverkan p reglernas tillmpning i praktiken och ska ytterst skerstlla att lagstiftningen efterlevs (se exempel p problem i Kemikalieinspektionens analys av hemelektronik 34 samt RAPEX, ett varningssystem fr farliga varor p EUmarknaden35). Genomgngen av kemikaliereglerna visar att det r uppenbart att farliga kemikalier sllan fngas upp effektivt i samhllet och drfr regelmssigt gr till reningsverken och hamnar i avloppsslammet. Tre exempel p tydliga luckor r perflorerade mnen, nanopartiklar och hormonstrande mnen, vilka r grupper som inte utan vidare uppfyller
34 Kemikalieinspektionen: http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Fortsatta-brister-avseendeefterlevnad-av-kraven-i-RoHS-direktivet. 35 RAPEX, se: http://ec.europa.eu/consumers/dyna/rapex/rapex_archives_en.cfm.

kriterierna fr srskilt farliga mnen i REACH och drfr i regel faller utanfr effektiva regler. Vidare riskbedms lkemedel i regel inte avseende miljeffekter, och vissa biocider tillstndsprvas inte heller i Sverige, t.ex. triclosan och silver. Det r mot denna bakgrund som Kemikalieinspektionen, som r ansvarig myndighet fr riksdagens ml Giftfri milj, bedmer att reglerna inte rcker fr att reducera eller eliminera farliga mnen i slam inom verskdlig tid.

Cocktaileffekter frsvrar bedmningen

Som om det inte rckte med att mnga enskilda farliga mnen slinker igenom regelverken, ibland till och med nr kunskapsunderlaget r omfattande, s r det vl knt att enskilda mnen som var fr sig inte har s allvarlig effekt kan ha det i blandningar, vilket ibland kallas cocktaileffekter. Detta kanske verkar sjlvklart, men hittills har politiken och myndigheterna fokuserat p de enskilda mnenas giftighet, inte p den samlade effekten av en blandning, trots otalet mjligheter att blanda de omkring 140 000 mnen som registrerats inom EU.36 Ett exempel p cocktaileffekter som r relevant fr avloppsslam r att fem lkemedels-, hygien- och hushllsprodukter som innehller fluoxetin, propranolol, zinkpyrition, klotrimazol och triklosan individuellt inte orsakade ngon signifikant effekt, men tillsammans visade sig ha en kad giftverkan med nstan 30-procent i en studie p mikroalger.37 Det finns olika typer av blandningar. Ett tvttmedel bestr av ungefr 10-30 olika mnen. D har blandningen en knd sammansttning, som utvecklats fr att ge tvttmedlet sin funktion. Nr tvttmedlet nr avloppet blandas det dremot med ytterligare mnen frn olika kllor till en ny blandning, nu med oknd sammansttning. Fr den knda blandningen i tvttmedlet kan egenskaperna testas (t.ex. giftighet fr fisk) och det gr att gra teoretiska uppskattningar av effekterna. Nr det gller blandningen i avloppsvattnet dremot skulle det vara mjligt att undantagsvis
36 Siffran syftar p frregistreringen enligt EU:s REACH-frordning, se mer p ECHA, 2008: http:// echa.europa.eu/documents/10162/17096/pr_08_57_prereg_presief_20081209_en.pdf. 37 Brosch, S., 2010, Effects of pharmaceuticals on natural microbial communities: Tolerance development, mixture toxicity and synergistic interactions, Gteborgs universitet.

11

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

testa vattnets effekter p fisk, men omjligt att teoretiskt uppskatta blandningens giftighet. Den insikten r relevant mot bakgrund av en rapport frn norska Vitenskapskomiteen for mattrygghet.38 Studien simulerar frekomst och berknar riskkvoter fr enskilda substanser som sprids p jordbruksmark i Norge, och konstaterar relativt lga risker fr svl akvatisk som terrester milj vid lngvarig spridning av slam, men kombinationseffekter studeras inte, oskerheterna konstateras mycket stora och frfattarna pekar p att halten av metaller i mark av p sikt kar p ett icke nskvrt stt vid kontinuerlig slamspridning, vilket r srskilt problematiskt vad gller kadmium. Det som framfrallt r orovckande med cocktaileffekter r att forskningen allt tydligare pekar p att blandningar av kemikalier inte sllan ger mer skadliga effekter n det mest skadliga enskilda mnet i blandningen.39 Trots det stts grnsvrden fr till exempel kemikalier i arbetsmiljn, tillsatser i mat eller ftalater i leksaker utifrn effekter i olika testsystem fr enskilda mnen. Och grnsvrden r i sin tur lngt ifrn skra. Det behvs drfr nya ansatser inom kemikaliepolitiken, som beaktar cocktaileffekter och som ven hanterar grupper av kemikalier.40

till exempel ftt till fljd att grnsvrdet fr kadmium i livsmedel skiljer sig t fr l och tonfisk (Thynnus spp., Euthynnus spp.) r det 100 g/kg, medan det fr de flesta andra arter r 50 g/kg.41 Skillnaden beror frsts inte p att kadmium r mindre farligt i tonfisk utan snarare p kommersiella intressen, vilket gr att grnsvrden och skerhet inte alls ndvndigtvis sammanfaller. Dessutom r kunskaperna om kemikaliernas effekter allvarligt bristflliga, t.ex. r det frst p senare r som hormonstrande kemikalier erknts kunna ge hlso- och miljeffekter ven vid extremt lga halter. Medan grnsvrden i grunden r bde ndvndiga och bra betyder kunskapsbristerna att vrdena inte garanterar skerhet och drfr mste sttas med vl tilltagna skerhetsmarginaler. Grnsvrden fr inte bli en urskt fr att inte fasa ut miljgifter.

Grnsvrden behvs men rcker inte

Ett grnsvrde anger den hgsta nivn av en kemikalie som inte bedms skadlig fr hlsa eller miljn. Grnsvrdet bestms utifrn djurfrsk och ett antal skerhetsfaktorer vars storlek terger hur vl underskt kemikalien r, eftersom det t.ex. r oklart hur andra arter n den studerade pverkas (t.ex. grs inga frsk p mnniskor). Fr att avgra om exponeringen r sker jmfrs grnsvrdet med kemikalieexponeringen i omgivningen. Syftet med grnsvrden varierar mellan olika situationer. Grnsvrden i t.ex. livsmedel baseras p en blandning av naturvetenskaplig och samhllsekonomisk analys, vilket
38 Eriksen, G.S. et al., 2009, Risk assessment of contaminants in sewage sludge applied on Norwegian soils Opinion of the Panel on Contaminants in the Norwegian Scientific Committee for Food Safety. Vitenskapskomiteen for mattrygghet, VKM 39 Kortenkamp, A., Backhaus, T. och Faust, M., 2009, State of the art report on mixture toxicity. European Commission: http://ec.europa.eu/environment/chemicals/pdf/report_Mixture%20toxicity.pdf. 40 Ls grna mer om detta Naturskyddsfreningen, 2011, Den flamskra katten, Stockholm.

41 EU-direktiv 1881/2006/EG

12

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

4. Miljgifter i avloppsslam

Kunskapen om hur de tusentals mnen som finns p marknaden pverkar hlsa och milj r s svag att mindre n fem procent av kemikalierna har testats i strre omfattning.42 Alldeles fr lite eller nstan ingenting r knt om effekterna av resterande 95 procent. n svrare blir det, som redovisats, att bedma dligt knda nedbrytningsprodukter och blandningar av mnen. Detta betyder inte att kunskap helt saknas; det finns mnga bra studier som pekar p svra effekter av mnga kemikalier.

Faktaruta 3. Vad gr kemikalier farliga?

Ett stt att beskriva problemkemikalier r utifrn kemikaliefrordningen REACH, som bl.a. anger: Kriterier fr persistens (P) i REACH uppfylls om halveringstiderna fr ett mnes nedbrytning r lngre n 40-180 dygn, beroende p medium. Ett bioackumulerande mne (B) har en upptagningshastighet i en organism som ptagligt verstiger dess utsndringshastighet, vilket gr att mnet drmed lagras i vvnader. Toxiska kemikalier (T) r sdana: a) dr den hgsta koncentrationen dr inga effekter ses vid lngvarig exponering av akvatiska organismer r mindre n 0,01 mg/l b) som har CMR-egenskaper, det vill sga r cancerframkallande (kan orsaka cancer), mutagent (kan orsaka skador i arvsmassan, DNA), eller reproduktionsstrande (kan orsaka skador i avkomman eller reproduktionssystemen). PBT-mnen uppfyller kriterierna ovan och klassas som srskilt farliga, liksom mnen som r bde mycket persistenta (vP) och mycket biopackumulerande (vB).

Onskade metaller
Vid spridning av avloppsslam kan jordbruksmarkens innehll av onskade metaller ka. Utan utlakning eller fastlggning blir froreningen praktiskt taget irreversibel, med halter som kan ka ven i tusenrsperspektiv. Bortfrsel kan dock ske genom upptag i grdor, vilket i regel leder till exponering av mnniskor eller djur. Frorening av mark med metaller kan vara praktiskt taget irreversibel eftersom bortfrseln med grdor och utlakningen frn jorden r liten samt att det inte generellt gr att sanera mark frn metaller. De tungmetaller som har snabbast frdubblingstider i jordbruksmark vid slamspridning r guld och silver. Silver r mycket onskat i jorden eftersom markorganismer r knsliga fr silver och d redan lga halter kan pverka bde respiration och denitrifikation.43 Kadmium ett allvarligt miljgift En srskilt allvarlig metall i avloppsslam r tungmetallen kadmium. Det finns klara samband mellan mngden kadmium i kermarken och halten kadmium i grdan.44 Exponeringen fr kadmium via maten kan frorsaka benskrhet och njurskador. En rad studier visar samband mellan kadmium och effekter som hjrt-krlsjukdom, diabetes, kad ddlighet, reproduktions- och neurotoxicitet. Kosten r den huvudsakliga exponeringsvgen fr kadmium. Marginalen till kritiska niver fr exponering r liten eller obefintlig och det freligger en allvarlig risksi42 Kemikalieinspektionen, 2010, a.a. 43 Eriksson, 2001, a.a. 44 Se vidare Eriksson, J., 2009, Strategi fr att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-mnniska, Rapport MAT 21 nr 1/2009, SLU.

tuation fr delar av befolkningen.45 Under senare r har flera nya vetenskapliga studier pekat p hlsoeffekter av kadmium vid lgre exponering n den som legat till grund fr tidigare bedmningar.46 I faktaruta 4 presenteras Kemikalieinspektionens skl till att minska kadmiumexponeringen ur hlsosynpunkt. Kadmium frn avloppsslam och andra kllor Den strsta kllan till kadmium i kermark i Sverige r luftnedfall, framfrallt efter lngvga transport frn kllor utomlands. Den nst strsta kllan r olika gdselmedel. Historiskt har mycket kadmium tillfrts svensk kerjord via mineralgdsel. Under ngra rtionden efter andra vrldskriget hjdes kadmiumhalterna i de svenska krarna
45 Remiss av Naturvrdsverkets uppdatering av Aktionsplan fr terfring av fosfor ur avlopp Livsmedelsverket, Dnr 1812/10; Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. 46 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a.

13

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Faktaruta 4. Hlsoeffekter vid dagens kadmiumexponering

Kemikalieinspektionen nmner flera skl till att minska kadmiumexponeringen ur hlsosynpunkt: Frekvensen av osteoporos och frakturer i Sverige r redan hg. Med en ldrande befolkning kan kad frekomst av benskrhet frvntas. Data frn miljvervakningen och olika svenska studier visar att delar av den icke-rkande befolkningen redan har sdana kadmiumhalter i urin att den kadmiumexponering de utstts fr bidrar till en kad risk fr frakturer. En ngot mindre del av befolkningen har s hga urinkadmiumhalter att exponeringen pverkar njurarnas funktion. Sveriges 365 000 diabetiker r en riskgrupp fr exponering, liksom mnga andra med njursjukdom. Personer med jrnbrist tar upp kadmium frn kosten i relativt hg grad och utgr drfr en riskgrupp. Jrnbrist r relativt vanligt, srskilt hos unga vxande individer och fertila kvinnor. Smbarn kan ha ett hgre upptag av kadmium i tarmen n vuxna och deras diet r ofta baserad p spannml och vegetabilier. Drygt en miljon svenskar rker; de utgr ocks en riskgrupp fr vilken exponeringen br minska.

med i genomsnitt 30 procent p grund av tillfrseln via mineralgdsel.47 r 1993 blev det frbjudet att slja mineralgdsel med kadmiumhalter ver 100 mg/kg P och tv r senare kom en skatt p mineralgdsel med kadmiumhalter ver 5 mg/kg P, vilket styrde halten till cirka 6 mg Cd/kg P. Skatten togs bort 2010, vilket riskerar medfra att halten terigen kar. Avloppsslam har betydligt hgre halter kadmium, omkring 30 mg Cd/kg P. Avloppsslam innehller mer kadmium per kilo fosfor n mineralgdsel och stallgdsel. Totalt sett anvnds dock betydlig mer mineralgdsel och stallgdsel n avloppsslam,
47 Pers. kom. Anders Finnson, Svenskt Vatten.

vilket gr att stallgdsel idag tillfr strst total mngd kadmium till den svenska kermarken, ven om detta till stor del utgr en tercirkulation frn djurens fda.48 P de marker som slamgdslas dominerar dremot avloppsslam tillfrseln av kadmium, trots att halterna av kadmium i slam har minskat under flera r.49 ven i avloppsslam utgrs en del kadmium (11-19 mg Cd/kg P) av tercirkulation frn urin och fekalier50, men en stor del r ett nytillskott frn andra kllor som samlats i avloppssystemet, t.ex. frn stdning inomhus, konstnrsfrger, spillvatten frn bilvrdsanlggningar och dagvatten.51 Det innebr att slamspridning kar den mngd av miljgiftet kadmium som nr kermarken. Ibland refereras dock en frsksverksamhet med avloppsslam, som bedrivits i Skne i flera r i samverkan mellan bland annat olika kommuner och ett avfallsaktiebolag (SYSAV), och det psts att halterna av tungmetaller i marken har inte uppvisat ngra frndrade vrden fr de flesta metallerna, med undantag av koppar och kvicksilver.52 Vidare sgs att fr kadmium finns det inga statistiskt skerstllda skillnader, men det finns en tendens till kning i marken vid slamtillfrsel.53 Framfrallt har dock studien inte genomgtt en vetenskaplig granskning och den varken frklarar eller diskuterar resultaten i frhllande till andra studier som pekar i annan riktning, samtidigt som exempelvis parametrar ndrats under frsksperiodens gng. Nr Kemikalieinspektionen nyligen utredde frgan om kadmium och folkhlsan gjordes berkningar av hur olika halter av kadmium i gdselmedel pverkar kadmiumhalten i marken. En viktig slutsats var att en uthllig minskning av kadmiumhalten i alla jordar frutstter att den genomsnittliga halten i olika gdselmedel r lgre n 12 mg Cd/kg P.54 Det ska jmfras med de siffror som presenteras i tabell 1

48 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. 49 Ibid 50 Eriksson, J., 2009, a.a. 51 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. 52 Andersson, P-G., 2009, Slamspridning p kermark, Hushllningssllskapens rapport 15. ISBN 91-88688-65-7. 53 Andersson, P-G., 2011, Slamgdsling i Skne fltfrsk under 30 r, tervinna fosfor hur brttom r det? Formas Fokuserar 54 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a.

14

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Tabell 1. Uppskattad mngd kadmium (Cd) per kg fosfor (P) och grnsvrde fr tillfrsel av kadmium.
Klla/produkt Mineralgdsel Avloppsslam Stallgdsel Tillfrd mngd kadmium per kg fosfor (P)55 6 mg Cd/kg P 30 mg Cd /kg P57 8-15 mg Cd/kg P Grnsvrde fr tilltet innehll av kadmium56 100 mg Cd/kg P * cer eller str djurs hormonsystem och fertilitet. ven andra typer av problematiska organiska mnen finns i avloppsslam, till exempel bisfenol A, och ftalater61. Eftersom sdana mnen terfinns i mnga konsumentprodukter ssom textil, elektronik, mat och byggmaterial hamnar de efter avntning eller avdunstning ofta i avloppet, framfrallt via toalett- std-, disk- och tvttvatten. I fljande avsnitt beskrivs ngra av de mest problematiska kemikalier som anvnds dagligen i vra hushll och som finns i vra byggnader och som drfr s smningom hamnar i avloppsslammet. Perflorerade mnen I perfluorerade mnen har vte ersatts av fluor och olika funktionella grupper, t.ex. sulfonsyra i PFOS, anvnds fr att ge t.ex. vatten- och smutsavvisande egenskaper. Gruppen har anvnts sedan 1950-talet men har frst relativt nyligen erknts som problematisk. I brjan av 2000-talet blev det knt att PFOS finns i vvnaden hos djur ver hela vrlden62, exempelvis i isbjrn, vilket ledde till att huvudproducenten inledde en utfasningsprocess. 2006 frbjds PFOS i EU och sedan 2009 r PFOS definierad som en s kallad POP (Persistent Organic Pollutant) i Stockholmskonventionen, vilket tyvrr inte terspeglas i produktion och handel i lnder med svag miljlagstiftning, som till exempel Kina.63 Flera av de perfluorerade mnena r extremt svrnedbrytbara i naturen och kan transporteras lngt frn utslppskllan och studier har visat att perfluorerade mnen kan pverka immunsystemet, hormonsystemet, fdelsevikten
61 Ibid. 62 Giesy, J. P. and Kannan, K., 2001. Global Distribution of Perfluorooctane Sulfonate in Wildlife. Env. Sci. Technol. 35, 1339-1342. 63 Wang, T., Wang, Y., Liao, C., Cai, Y. and Jiang, G., 2009, Perspectives on the Inclusion of Perfluorooctane Sulfonate into the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants, Environ Sci Technol 43, 51715.

*Grnsvrde fr Cd/kg P saknas fr avloppsslam. Dremot rder grnsen 0,75 g Cd/ha och r samt en grns p hgst 2 mg Cd/kg TS (med 3% fosfor motsvarade det cirka 66 mg Cd/kg P, dvs grnsen ligger lngt ver praxis).

vad gller frekommande halter i olika gdselmedel och avloppsslam.55 56 57 Mot denna bakgrund r det ltt att frst att slamtillfrsel med frekommande halter kritiseras58 och att det ventyrar det tidigare gllande delmlet till r 2015, att exponering av kadmium till befolkningen via fda och arbete [ska] vara p en sdan niv att den r sker ur ett lngsiktigt folkhlsoperspektiv.59 Nr det gller kadmium r det srskilt viktigt att ppeka att det inte bara r spridningen till kermark som r djupt problematisk, slam som lggs p skogsmark eller som blir anlggningsjord dr kanske barn kommer att leka innebr ocks en allvarlig exponering.

Onskade organiska mnen

Organiska mnen r kemiska freningar med en grundstruktur av grundmnet kol och oftast vte, till exempel bensin, cellulosa och fett. Mnga organiska miljgifter terfinns i slam, ssom bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade mnen och PCB60. Dessa hr till gruppen halogenerade organiska freningar, dr ett vte eller flera r ersatta med en halogen, som klor, brom eller fluor, i syfte att exempelvis ge en yta smuts- eller vattenavvisande egenskaper. Till denna grupp hr ocks en mngd oknda halogenerade kemikalier, s.k. AOX, som kan bildas i kemiska processer dr halogener finns nrvarande. Mnga halogenerade organiska mnen bryts ned lngsamt i miljn, lagras i levande vvnad och r giftiga, exempelvis genom att de orsakar can55 Tabell 3 i Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. Vrdet fr stallgdsel representerar medelvrden fr svingdsel respektive ntgdsel och alla halter r typiska och grova uppskattningar. 56 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. 57 Medelvrde fr slam frn Revaq-certifierade reningsverk. 58 Eriksson, J., 2009, a.a. 59 Detta delml frn det gamla miljmlssystemet har nnu inte omarbetats till ett etappml i det nya miljmlssystemet, vilket Miljmlsberedningen har freslagit (SOU 2011:34), men Naturvrdsverket har ftt ett sdant uppdrag, se: Miljdepartementet, 2012a, Uppdrag om hllbar terfring av fosfor, M2012/317/Ke. 60 Haglund och Olofsson, 2011, a.a.

15

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

samt leda till missbildningar. Flera perfluorerade mnen hittas i den regelbundna miljvervakningen av slam.64 Bromerade flamskyddsmedel Gruppen bromerade flamskyddsmedel innehller flera varianter av organiska freningar dr ett antal vte ersatts med brom. Flamskyddsmedel anvnds i produkter fr att minska brandrisken, fr att frlnga tiden p ett brandfrlopp och fr att minska spridningen av en uppkommen brand. Mnga bromerade flamskyddsmedel r mycket svrnedbrytbara, ackumuleras i organismer och flera r mycket giftiga fr vattenlevande organismer. Ngra mnen i gruppen kan, eller misstnks kunna, stra djurs och mnniskors hormonsystem och drmed, bland annat, pverka fertilitet och orsaka cancer. Viktiga spridningsvgar fr bromerade flamskyddsmedel r avdunstning frn och slitage av flamskyddad elektronik, tvtt av flamskyddade textilier samt hantering av elektronikskrot. Vissa flamskyddsmedel regleras idag i lagstiftningen och halterna av vissa av dessa sjunker p vissa hll i miljn65, men flertalet upptcks i den regelbundna miljvervakningen av slam66, vilket gr slam till en spridningsvg. DekaBDE r ett bromerat flamskyddsmedel som inom EU frbjudits i elektrisk och elektronisk utrustning men som fortfarande anvnds i t.ex. textiler och som uppvisar kande halter i avloppsslam.67 Dioxiner, furaner och PCBer Dioxiner, furaner och PCBer brukar grupperas tillsammans eftersom de har liknande egenskaper. De r mycket svrnedbrytbara, bioackumulerbara, och flera av dem kan, eller misstnks kunna, stra djurs och mnniskors hormonsystem och orsaka cancer68. Dessa mnen r klassade som POPs och drmed sedan lnge frbjudna, vilket gjort att halterna minskar i miljn69. Dioxiner och furaner r sam64 Haglund och Olofsson, 2011, a.a. 65 Bignert, A., Boalt, E., Danielsson, S., Hedman, J., Johansson, A., Miller, A., Nyberg, E. Berger, U., Borg, H., Eriksson, U., Holm, K., Nylund, K., Haglund, P., 2011, Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, Report nr 7:2011, Naturhistoriska Riksmuset. 66 Haglund och Olofsson, 2011, a.a. 67 Ibid. 68 Kemikalieinspektionen, 2003, Underlag fr frdjupad utvrdering av miljkvalitetsmlet Giftfri milj: http://kemi.se/Documents/Giftfri%20milj%C3%B6/Fordjupad_utvardering_GFM_2003.pdf; US EPA, Health Effects of PCB: http://www.epa.gov/osw/hazard/tsd/pcbs/pubs/effects.htm. 69 Bignert et al., 2011, a.a.

lingsnamn fr tv grupper klorerade frbrnningsprodukter som kan bildas nr organiskt material brnns tillsammans med material som innehller klor, t.ex. PVC-plast. Dioxiner har inga anvndningsomrden, utan r en onskad frorening. PCB r som sagt frbjudet men mycket PCB finns kvar i bland annat fogmassor i hus, ldre lysrrsarmaturer och p sopdeponier. Flera varianter av dioxiner, furaner och PCB hittas i avloppsslam70. Lkemedel Lkemedel betyder oerhrt mycket fr samhllet, men just p grund av funktionen att pverka biologiska processer i mnniskokroppen finns risken att lkemedel kan pverka andra biologiska system n de avsedda. Trots det bedms lkemedel sllan p ett bra stt ur ett miljperspektiv och lkemedelsrester sprids via urin och avfring ut i avloppssystemet. I en underskning av avloppsslam i Sverige analyserades 101 olika lkemedel och hela 54 av dessa fanns i kvantifierbar halt i slammet71. Experiment med hg tillfrsel av lkemedelsrester till jord via en vattenlsning har visat att sojavxter tagit upp lkemedelssubstanser72. Det bevisar inte att vxter alltid tar upp och innehller lkemedelsrester, inte heller att det sker i lga halter, men den fysiologiska mjligheten r konstaterad och pekar p allvarliga risker som behver studeras vidare. Nr det gller antibiotika passerar 50-80 procent av en patients intag ofrndrat genom kroppen och gr med urinen till ett avloppsreningsverk. Antibiotika r avsedda att dda mikroorganismer och kan drfr pverka bde effektiviteten i reningsverk och mikroorganismer i marken nr slam med antibiotikarester sprids. Forskning vid Gteborgs universitet har pvisat effekter p bakterier av antibiotika

70 Haglund och Olofsson, 2011, a.a. 71 IVL, 2011, Results from the Swedish National Screening Programme 2010. Subreport 3. Pharmaceuticals: http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/rapporter/ miljogift/B2014_NV_Screen_2010_Pharma.pdf. 72 Wu, C., Sponberg, A. L., Witter, J. D., Fang, M. and Czajkowski, K. P., 2010, Plants take up drugs, antibacterials from biosolids used as fertilizers, EHN, Aug 30, 2010.

16

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

vid koncentrationer som terfinns i avloppsvatten frn reningsverk73. Bakterier r mycket anpassningsbara till frndringar i livsmiljn p grund av en kort livscykel och stora antal. Vid exponering fr lga halter antibiotika, som i ett reningsverk, gynnas och vxer de relativt tliga bakterierna, vilket ganska snabbt kan ge antibiotikaresistenta bakteriestammar, som via slam kan f en bred spridning. Nyligen upptcktes att bakterier kan bli resistenta mot antibiotika vid halter 200 gnger lgre n tidigare uppskattat74, s kunskapsbristerna r uppenbarligen stora. Nanomaterial Nanoteknik r en vxande forskningsgren med en snabbt kande kommersiell tillmpning. Olika nanomaterial finns idag i en rad konsumentprodukter som textil, elektronik, samt kosmetiska och hygieniska produkter, vilka alla utgr en potentiell spridningsvg till avloppsslam. Inom medicinteknik, elektronik, kemiteknik finns stora mjligheter med denna ingenjrskonst p molekylniv, t.ex. genom att helt nya unika egenskaper kan skapas. Samtidigt finns det allvarliga brister i frstelsen fr hur nanomaterial, och kanske srskilt hur sm rrliga nanopartiklar, kan pverka mnniskan och miljn. Det r inte ens skert att de tester som ibland, men inte alltid, anvnds vid riskbedmning av nanomaterial ger ett underlag som tillrckligt vl beskriver riskerna med nanomaterial.

73 Kommentar frn Brosch, S., 2010, Miljriskbedmning av lkemedel inte tillrckligt bra, se vidare p: http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/miljoriskbedomning-avlakemedel-inte-tillrackligt-bra. 74 Gullberg, E., Cao, S., Berg, O. G., Ilbck, C., Sandegren, L., Hughes, D. och Andersson, D.I., 2011, Selection of Resistant Bacteria at Very Low Antibiotic Concentrations, PLoS Pathogens, July 7(7), se vidare p: http://www.plospathogens.org/article/ info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.ppat.1002158.

17

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

5. Regler, certifiering och ml fr avloppsslam

Inom EU regleras anvndningen av avloppsslam i slamdirektivet75 som anger minimikrav p kvalitet samt restriktioner fr spridning av slam. Flera EU-lnder har strngare nationella krav och i Schweiz rder totalfrbud mot slamspridning i jordbruket76. Fr lnder och regioner som har utkade krav ligger fokus ofta p metaller, organiska mnen och bekmpningsmedel, exempelvis nonylfenol och nonylfenoletoxilater, LAS, DEHP, PAH, PCB och dioxiner77. Danmark, exempelvis, infrde 2006 grnsvrden fr de organiska miljgifterna LAS (linjra alkylbensensulfonater), PAH (polycykliska aromatiska kolvten), nonylfenoletoxilat och ftalaten DEHP. Nederlndernas nationella grnsvrden fr metaller gr att endast 5 procent av avloppsslammetet sprids p kermark. Nr det gller REACH-frordningen s sger artikel 2.2 att avfall inte r ett mne, en blandning eller en vara. Det betyder att s lnge ett mne omfattas av reglerna fr avfall78 omfattas det inte av REACH. Ramdirektivet fr avfall i sin tur innebr att det ska finnas ett kvittblivningsintresse, dvs att innehavaren vill gra sig av med mnet eller produkten, fr att ngot ska definieras som ett avfall79. Naturvrdsverket80 anser att avloppsslam varken r en restprodukt i en industriprocess eller frdigt att anvndas (t.ex. krvs hygienisering) och menar drfr att det finns ett kvittblivningsintresse och rr sig om ett avfall, vilket gr att REACH inte r tillmpbar. Denna bedmning kan dock ifrgasttas d det finns ett kommersiellt vrde i slam som gdningsmedel.

Svensk lagstiftning fr avloppsslam

EU:s slamdirektiv r implementerat i Sverige genom bland annat miljbalken med frordningar samt freskrifter frn Naturvrdsverket81. Slam fr anvndas i konventionellt jordbruk om det uppfyller vissa lagkrav (se tabell 2), dels
75 EU-direktiv om skydd fr miljn, srskilt marken, nr avloppsslam anvnds i jordbruket (EU 1986:278) Bilaga 1. 76 http://www.lrf.se/Miljo/Avloppsslam/Fakta-om-slam1/Slam-i-andra-lander/ 77 Eriksson, E., 2009, Organic Substances in sewage sludge intended for agricultural land what do we know and where are the knowledge gaps, Underlag till Naturvrdsverkets uppdaterade aktionsplan: http://www.swedishepa.se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/Sa_har_vill_vi_aterfora_mer_fosfor_till_kretsloppet/Bil2-5_Rev_Organic_substances_in_sewage_sludge_intended_for_ agricultural%20_land.pdf. 78 Direktiv 2008/98/EG. 79 Prop. 2010/11:125 s.24 80 Svar p frfrgan, Kemikalieinspektionen, diarienummer 890-H11-00129 81 SNFS 1994:2 och SFS 1998:944.

miljbalkens regler om allmn aktsamhet och miljfarlig verksamhet mm, dels lagstadgade grnsvrden fr halten av sju tungmetaller i slam respektive mark, dels grnsvrden fr totalt tillfrd mngd av samma mnen, dels grns fr tillfrseln av fosfor. Hur mycket slam som fr spridas i praktiken beror allts p flera parametrar, men nivn p grnsvrdena speglar snarare vad som normalt finns i avloppsslammet n faktiska riskbedmningar. Ett exempel p detta rr behovet av ett grnsvrde fr kadmium i gdsel, dr Kemikalieinspektionen bedmer att halter under 12 mg Cd/kg P behvs fr minskade markhalter, men dr en sdan grns saknas i lag. Ett annat exempel illustreras av Naturvrdsverkets frslag82 till reviderat grnsvrdet fr kadmium, att den maximala rliga givan till kermarken ska snkas frn 0,75 g Cd/ha till 0,55 g Cd/ha. Om grnsvrdet skulle infras, och fosforgivan vore den hgsta tilltna fr jord med fosforklass III-V83 (22 kg/ha och r), d fr kadmiumhalten i slammet inte vara hgre n 25 mg Cd/kg P. Av 2009 rs producerade slam skulle i s fall endast 33 procent ha kunnat anvndas.84 P fosforfattigare marker skulle kadmiumhalten behva vara nnu lgre, omkring 16 mg Cg/kg och r, vilket nstan inget slam klarar, och d ligger nd halten inte s lgt som Kemikalieinspektionen bedmer behvs fr en lngsiktig minskning av kadmium i kermarken. Nr det gller tillsyn r kommunerna kontrollmyndighet fr avloppsslam. Dessutom gr lnsstyrelserna extra kontroller av bland annat slamspridning hos lantbrukare som sker jordbruksstd, inom ramen fr EU:s jordbrukspolitik.85 Om spridning skett mot de nationella reglerna kan vertrdelsen minska stdet. Med std av frordningen om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd86 kan kommunerna ven meddela generella freskrifter om slamanvndning inom detaljplanerat omrde, eller intill sdant omrde om det behvs fr att
82 Naturvrdsverket, 2002, Aktionsplan fr terfring av fosfor ur avlopp, Rapport 5214, Stockholm: Naturvrdsverket; Naturvrdsverket, 2010, Uppdatering av Aktionsplan fr terfring av fosfor ur avlopp, Stockholm: Naturvrdsverket. 83 SNFS 1994:2. 84 Eriksson, J., 2009, a.a. 85 Jordbruksverket, 2009, Kontrollinstruktion fr miljrelaterade tvrvillkor. 86 SFS 1998:899, 40.

18

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Tabell 2: Redovisning av slamgrnsvrden i Sverige. Klla: SFS 1998:944 och SNFS 1994:2. Metall bly kadmium koppar krom kvicksilver nickel zink Maximala halter i avloppsslam 100 mg/kg ts 2 mg/kg ts 600 mg/kg ts 100 mg/kg ts 2,5 mg/kg ts 50 mg/kg ts 800 mg/kg ts Maximala halter i kermark fr spridning av slam 40 mg/kg ts 0,4 mg/kg ts 40 mg/kg ts 60 mg/kg ts 0,3 mg/kg ts 30 mg/kg ts 100 mg/kg ts Maximalt tillfrd mngd slam per r (genomsnitt p 7 r) 25 g/ha r 0,75 g/ha r 300 g/ha r 40 g/ha r 1,5 g/ha r 25 g/ha r 600 g/ha r

hindra olgenheter fr mnniskors hlsa. Kommuner kan ven besluta att avloppsslam eller slambaserad anlggningsjord inte fr anvndas p grnytor inom detaljplanelagt omrde. Dremot har kommuner i dagslget ingen mjlighet att utfrda generella frbud mot slamanvndning.87

dade och inte minst fr att rekommendationerna inte var frenliga med riksdagens miljml. Se vidare i faktarutan nedan 590 nedan.

Aktionsplan fr terfring av fosfor ur avlopp

r 2002 publicerade Naturvrdsverket en aktionsplan fr terfring av fosfor ur avlopp med frslag till dels vergripande ml och strategi fr ett lngsiktigt arbete, dels frslag p skrpta grnsvrden fr bland annat kadmium.88 Naturvrdsverket fick senare i uppdrag att revidera planen och utifrn kunskapslget analysera olika metoder fr att terfra fosfor. Revideringen presenterades 2010 och verket freslog en ny frordning till 2012, men regeringen har skjutit p beslutet, ltit bli att faststlla ett nytt etappml fr fosforterfring och samtidigt, som nmnts ovan, gett Naturvrdsverket ett nytt uppdrag89 om hllbar terfring av fosfor, som ska slutredovisas 12 augusti 2013. Frslaget till uppdaterad aktionsplan fick kritik frn en rad tunga instanser, bland annat fr att underlaget var bristflligt, principerna oklara, grnsvrdena tveksamma, milj- och hlsoriskerna problematiska, slutsatserna ogrun87 Tidestrm, H., 2008, Slamregler i korthet, SWECO. 88 Naturvrdsverket, 2002, a.a. 89 Miljdepartementet, 2012b, Regeringen vill frbttra tervinningscykeln fr fosfor, Pressmeddelande 2/2 2012, se: http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/185397.

90 Miljdepartementet, 2011, a.a.

19

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Faktaruta 5. Synpunkter p frslaget till ny Aktionsplan fr fosfor

Naturskyddsfreningen och andra aktrer har kritiserat den reviderade aktionsplanen, exempelvis: Milj- och hlsoeffekter; avsaknad av frsiktighetsprincip
Naturskyddsfreningen anser att frslaget tar fr ltt p kemikalierisker. Skrivningar som att man i hndelse av att det i framtiden pvisas risker, avser att skrpa freslagen frordning och att mnga av studierna omfattar ett mindre antal knda mnen och att underlaget fr riskbedmningar r bristflligt i flera avseenden rimmar illa med den lagstadgade frsiktighetsprincipen. Pstendet om att spridning av avloppsslam inte medfr signifikanta negativa effekter fr mnniska eller miljn saknas grund. Exempelvis anser Kemikalieinspektionen att slamspridning inte r en hllbar lsning och att det kar sannolikheten fr farliga mnen skadar milj och hlsa. Landskrona kommun och Lunds kommun anser att slamspridning p kermark med hnsyn till milj- och hlsorisker helt br frbjudas. Sveriges Lantbruksuniversitet efterlyser en kad forskning och fortlpande miljanalys fr att skerstlla minskad spridning och belastning p miljn av onskade mnen. Svensk Mjlk anser att det fortfarande rder stor oskerhet vad gller risker fr organiska froreningar, nanopartiklar och lkemedelsrester vid slamspridning. Flera organiska froreningar kan i hg grad g ver i mjlken om en ko fr i sig dem.

Fokus p avloppsslam och inte p hllbar terfring av fosfor

Freningen konstaterar att planen utgr ifrn att slamspridning r en lsning p problem som lga mullhalter och hg anvndning av konstgdsel. Det synsttet brister i helhetsperspektiv och kritiseras av flera remissinstanser, t.ex. anser Skogsstyrelsen att det inte fr vara samhllets problem med att bli kvitt avloppsslam som leder till en frtckt form av dumpning med betydande miljproblem som fljd. Skogsstyrelsen motstter sig slamspridning p skogsmark. Livsmedelsverket ser inte ngot fortsatt utrymme fr tillfrsel utifrn ett livsmedelsperspektiv och ptalar behovet av alternativa metoder.

Ekonomiska berkningar
Den miljekonomiska analysen i planen fr olika tekniker fr att terfra fosfor ur avloppssystemet omfattar endast kostnader fr luftutslpp och tar inte hnsyn till nyttan med de olika teknikerna, kostnaderna fr spridning av farliga mnen till miljn eller kostnaderna fr att f fram bra slamkvalitet. Kalkylerna fr spridning av avloppsslam p skogsmark saknar t.ex. ocks underlag kring effekter och risker fr smittspridning i samband med br- och svampplockning samt vistelse i skogsmark.

Branschriktlinjer och krav p avloppsslam

Slamfrgan har diskuterats lnge inom jordbruks- och livsmedelsbranschen. Drfr har mnga organisationer policys fr slamspridning. Vissa branschorganisationer har helt tagit avstnd frn slamspridning medan andra accepterar slam frn REVAQ-certifierade reningsverk. Ett tredje synstt r att bejaka certifieringssystem fr reningsverk, men att nd sga nej till spridning av slam. I ekologisk odling tillts inte slamspridning enligt EU:s frordning fr ekologisk produktion. REVAQ REVAQ r ett certifieringssystem som syftar till att dels minska mngden farliga kemikalier som gr till reningsverken, dels frbttra kvaliteten p det utgende vattnet och avloppsslammet. REAVAQ omfattar drfr bde uppstrmsarbete fr att minska farliga kemikalier i avloppsvattnet, och ett frbttringsarbete p reningsverken. REVAQ gs och administreras av Svenskt Vatten, som r
20

branschorganisation fr Sveriges VA-huvudmn, och systemet har tagits fram tillsammans med Lantbrukarnas Riksfrbund, Lantmnnen, Svensk Dagligvaruhandel och Naturvrdsverket. Naturskyddsfreningen medverkade i utredningsarbetet som ledde fram till REVAQ men valde att inte stlla sig bakom certifieringen. Idag behandlas nstan hlften av landets avloppsvatten i reningsverk som r REVAQ-certifierade. Drygt 30 reningsverk r anslutna till REVAQ91 och av de omkring 50000 ton slam som sprids p jordbruk r cirka 35000 ton REVAQ-certifierat92. REVAQ:s regler fr metaller och sprelement krver att reningsverket ska mta ett 60-tal metaller och sprelement. I regelbundna analyser ska sedan mnen som har en ackumuleringstakt strre n 0,2 procent per r identifieras, tgrdas och fljas. Analyser sker ocks kontinuerligt av de metaller som det finns lagstadgade grnsvrden fr. Slam frn ett REVAQ-certifierat reningsverk fr inte spridas om
91 Wivstad, et al, 2009, a.a. 92 Svenska miljrapporteringsportalen, Naturvrdsverket.

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

rsmedelvrdet fr kadmiumfosforkvoten i slammet r hgre n 34 mg Cd/kg P (r 2010). Denna grns minskas ver tiden och ska vara 17 mg Cd/kg P r 2025. Nr det gller onskade organiska mnen ska reningsverken kartlgga anvndning hos anslutna industrier och verksamheter. De anslutna verksamheterna mste sedan ha en handlingsplan fr utfasning av de mnen som finns p Kemikalieinspektionens s.k. PRIO-lista. Naturskyddsfreningen ser frbttringsarbetet och arbetet uppstrms som mycket viktigt men anser att detta inte alls rcker fr att legitimera slamspridning. ven med ett snkt grnsvrde fr kadmium och andra metaller kvarstr svra problem med dessa mnen och en lng rad andra farliga kemikalier som sprids genom avloppsslam frn certifierade reningsverk.

i slammet. Vid bttre val av terfringsteknik skulle dock kad terfring av fosfor till jordbruksmarken kunna ske utan att vriga miljml motverka (se vidare i avsnitt 6). Giftfri milj Miljkvalitetsmlet Giftfri milj innebr i sammanfattning att kemikalier, som skapats i eller utvunnits av samhllet, inte ska hota mnniskors hlsa eller den biologiska mngfalden. Halterna av naturfrmmande mnen ska vara nra noll och naturligt frekommande mnen ska vara nra bakgrundsniverna. Mlet preciseras bland annat med att srskilt farliga mnen inte ska anvndas, vilket direkt innebr att slamspridning inte ska ske. Det tidigare delmlet om kadmium att exponering av kadmium till befolkningen [r 2015] via fda och arbete [ska] vara p en sdan niv att den r sker ur ett lngsiktigt folkhlsoperspektiv har som nmnts ovan utgtt och ett nytt etappml r under utarbetande96. Ett rikt odlingslandskap Miljmlet Ett rikt odlingslandskap innebr p en vergripande niv att den biologiska mngfalden bevaras och det preciseras numera bland annat med att jordbruksmarken har s lg halt av froreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mngfalden och mnniskors hlsa inte hotas, och att kermarkens egenskaper och processer r bibehllna97, vilket bdadera uppenbart hotas av slamspridning. Inte heller p denna punkt r slamspridning frenligt med riksdagens miljml. vriga miljml Det r uppenbart att slamspridning r problematiskt ven i frhllande till andra miljml. Levande skogar pverkas givetvis negativt om miljgifter ansamlas i skogsmarken. Ett rikt vxt- och djurliv, som handlar om att skydda och vrna den biologiska mngfalden, pverkas givetvis ocks negativt om miljgifter ansamlas i mark och miljn i vrigt. Likas riskerar slamspridning frr eller senare att bidra till lckage av farliga mnen till vattenmiljer, varvid Levande sjar och vattendrag motverkas.
96 Ibid. 97 Se regeringens nya preciseringar p http://www.regeringen.se/sb/d/5542.

Sveriges miljkvalitetsml
Hur lngt rcker d kraven i lagstiftningen, frslagen i aktionsplanerna och det frivilliga arbetet med certifiering i relation till riksdagens 16 miljkvalitetsml, som syftar till att skapa ett miljmssigt hllbart samhlle till nsta generation? Det r framfrallt tre av dessa ml som aktualiseras93. God bebyggd milj God bebyggd milj handlar bland annat om att frmja en god hushllning med olika resurser och i precisering till mlet sls fast att avfall, i allmn mening, ska tas tillvara i s hg grad som mjligt men att dess pverkan p och risker fr hlsa och milj [ska] minimeras94. Enligt ett tidigare delml skulle r 2015 minst 60 procent av fosforfreningarna i avlopp terfras till produktiv mark, varav minst hlften till kermark, men det mlet r slopat och Naturvrdsverket ska utreda frgan95. Som Naturskyddsfreningen lser de nya preciseringarna r slamspridning uppenbart inte frenlig med mlet. Det gller inte minst nr slam med miljgifter anvnds till anlggningsjord i bebyggd milj, dr vuxna och barn kan komma att exponeras fr miljgifterna
93 Tidigare fanns ven 72 delml fr miljkvalitet, men dessa r nu under omvandling till s.k. etappml, som ska spegla den samhllsfrndring som krvs fr att n miljkvalitetsmlen. 94 Se regeringens nya preciseringar p http://www.regeringen.se/sb/d/5542. 95 Se Miljdepartementet 2012a, a.a., som preciserar att riksdagsmlet Giftfri milj ska vara utgngspunkt fr frfattningskrav om kadmium och fr terfring av fosfor.

21

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

6. Alternativa metoder fr terfring av vxtnring

Idag utvecklas alternativa metoder till slamspridning, i syfte att terfra fosfor till kermarken. Tekniker som extraherar fosforn i en lttillgnglig form samt minskar riskerna med spridning av miljgifter finns idag som pilotanlggningar. Metoder fr extrahering av fosfor Det finns flera metoder som r mer eller mindre beprvade fr att utvinna fosfor frn avloppsslam. Utvinning kan ske endera ur aska efter frbrnning av slammet, eller genom struvitutfllning vid anlggningar med biologisk fosforfllning. Vid utvinning frn aska kan nstan all fosfor tas tillvara medan struvitutfllning fngar cirka 20-25 procent av fosforn. Frutom frdelen att metoderna mjliggr tervinning av fosfor finns andra miljparametrar att ta hnsyn till. Frmst handlar det om klimatpverkan frn utslpp vid slamfrbrnningen, transporter till frbrnningsanlggningarna samt hanteringen av aska, exempelvis p deponier. Fr att kunna utvinna fosforprodukter med tillrckligt hg kvalitet krvs dessutom investering i separata pannor fr monofrbrnning, d.v.s. utan inblandning av annat avfall vid frbrnningen.98 I Sverige saknas idag sdana anlggningar anpassade fr frbrnning av enbart avloppsslam. ASH DEC-metoden innebr utvinning av fosfor ur aska efter slamfrbrnning. I processen transporteras avvattnat slam till en avfallsfrbrnningsanlggning dr det torkas och monofrbrnns. Fosforutvinning sker sedan ur askan med den sterrikiska ASH DEC-metoden och upp till 95 procent av avloppsvattnets fosfor kan tervinnas samtidigt som ungefr 80 procent av allt kadmium avskiljs. Den utvunna fosforprodukten sprids sedan p konventionellt stt. Tekniken finns i fungerande pilotanlggningar i bland annat sterrike och Tyskland. Clean MAP r ocks en teknik dr fosforrik aska anvnds. Askan lses upp med svavelsyra vartefter fosfor och metalller kan utvinnas ur laklsningen. Resultatet blir ett gdselmedel i form av ammoniumfosfat med lga halter av fro98 Tidestrm, H. och Alvin, L., 2010, Fosforutvinning ur avloppsslam finns tekniken idag? Sweco.

22

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

reningar.99 Metoden frutstter monofrbrnning, vilket som sagt saknas i Sverige, men tekniken finns som fungerande pilotanlggning i Uppsala. Ostaraprocessen sker lokalt i respektive avloppsreningsverk genom att fosforprodukten struvit kan fllas ut ur rejektet frn slamavvattningen. Tekniken krver biologisk fosforavskiljning vilket idag bara finns p ngra f platser i Sverige. Utvunna struvitgranulat kan sedan spridas med konventionella fastgdselspridare. Till nackdelarna hr som sagt att endast 20-25 procent av fosforn kan utvinnas i praktisk drift och att mjligheten till biogasproduktionen minskar med cirka 25 procent nr slam frn reningsverk med biologisk fosforavskiljning rtas, jmfrt med rtning av konventionellt slam. Kostnadsjmfrelser mellan slamspridning, ASH DEC och Ostaraprocessen visar inga strre skillnader, kostnaderna ligger p mellan 410 och-470 kr per personekvivalent och r fr de tre metoderna. I Naturvrdsverkets reviderade aktionsplan anges den lpande merkostnaden fr val av annan metod fr fosforverfring n spridning av avloppsslam till 50 kr per personekvivalenter och r. Investeringskostnaderna i de tv nya metoderna r dock hgre n fr slamgdsling. Av de tv alternativa metoderna r askutvinning dyrast eftersom monofrbrnning mste byggas ut, men fosforutbytet r andra sidan betydligt strre100. Separerande avloppssystem En annan mjlighet att p lngre sikt tervinna fosfor r att steg fr steg bygga ut sorterande avloppssystem. Det positiva med sorterade fraktioner fr urin och fekalier r att mnga fler nringsmnen kan cirkuleras och att sammansttningen av nringsmnen d stmmer bra med gdslingsrekommendationerna. Separerande system leder ocks till mindre mngd av froreningar. Nr det gller kadmium innehller urin cirka 0,6

mg Cd/kg P101, att jmfra med avloppsslammets cirka 30 mg Cd/kg P102. Vissa onskade mnen som lkemedel frs dock i hg grad ver till urin och fekalier som ur den synpunkten drfr kan vara betydligt smre n slam, men teknikutveckling fr att rena t.ex. lkemedelsrester pgr103. Idag kllsorteras endast en liten del av avloppsprodukterna i Sverige, och endast en liten del av dessa terfrs till jordbruksmarken. Antalet urinsorterande toaletter r cirka 135000 och omkring 80000 fastigheter har klosettvattenssortering104. Det r av stort intressen fr jordbruket och samhllet att utveckla flera sdana nringskretslopp, som omfattar fler nringsmnen n fosfor, s utveckling och introduktion av kllsorterade avloppssystem mste pskyndas, srskilt d ledtiderna fr stora infrasystem r lnga.

99 Enflt, P., 2011, Slam, fosfor och miljgifter, Presentation: http://matochjordbruksnatverket.files. wordpress.com/2011/04/patrik-enfc3a4lt-easymining.pdf. 100 Krrman, E. och Nordstrm, A., 2009, Samhllsekonomisk analys av fosforutvinning ur avloppsslam och aska frn monofrbrnning av avloppsslam, CIT.

101 Jnsson, H., 2011, Kretslopp av vxtnring, fokus p stad till land betydelse, mjligheter och eventuella risker, http://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/2011/04/19/slam-forfor-ochmiljogifter. 102 Kemikalieinspektionen, 2011, a.a. 103 Karlsson-Ottosson, U., 2009, S tvttas vattnet rent frn mediciner, Ny Teknik: http://www. nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article262383.ece. 104 Wivstad, et al, 2009, a.a.

23

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

7. Slutsatser och rekommendationer

En lng rad studier och bedmningar av myndigheter och forskare visar tydligt att flera vlknda miljgifter terfrs till kermarken med det avloppsslam som sprids. Till det kommer klara indikationer p att ytterligare en rad farliga mnen sprids till kermarken, ven om frekomsten r oklar. Forskningen r ocks tydlig idag p att svl lgdoseffekter av hormonstrande mnen som kombinationseffekter av farliga mnen kan mngfaldiga risker och problem, bde utifrn ett hlsoperspektiv och nr det gller biologisk mngfald. Det str ocks klart att spridningen av avloppsslam motverkar flera av riksdagens miljkvalitetsml, inte minst Giftfri milj, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd milj. Det riskerar ven att negativt pverka miljmlen Levande sjar och vattendrag, Ett rikt vxt- och djurliv, samt Levande skogar. Att tillfra eller terinfra giftiga, eller bioackumulerande och persistenta, mnen frn samhllet till kretsloppet via slam, r heller inte frenligt med frsiktighetsprincipen, som r stadgad i svensk lag och i EU-frdraget. De vinster som uppns i form av cirkulerad fosfor uppvger p inga stt ngot av dessa problem. Redan slammets innehll av kadmium r i sig ett tillrckligt starkt skl fr att ifrgastta slamspridningen. Det r mot denna bakgrund som Naturskyddsfreningen sger nej till all spridning av avloppsslam, svl till jordbruks- och skogsmark, som i form av anlggningsjord i exempelvis den bebyggda miljn.

24

AVLOPP P VRA KRAR EN RAPPORT OM MILJGIFTER I SLAM

Frutom ett stopp fr all slamspridning behver en rad tgrder, bland annat p fljande punkter: Det finns ett stort behov av att utveckla metoder fr riskbedmning och principer fr grnsvrden s att cocktaileffekter tas i beaktande. Kemikalielagstiftningen behver skrpas inom EU och Sverige. Hr har freningen redovisat en lng rad frslag i sin policy om miljgifter105. Svl allmnna kemikalieregler som REACH och sektoriserad kemikalielagstiftning behver tydligare driva p utfasning av farliga mnen. En strkt lagstiftning behvs ven fr nanomaterial, och srskilt nanopartiklar, liksom fr lkemedel. ven hr har freningen lagt frslag i sin policy fr miljgifter. Miljmlssystemet behver omgende kompletteras med etappml fr hanteringen av kadmium, som r ett stort hlso- och miljproblem i samband med svl slamspridning som vid andra exponeringsvgar.

I likhet med Kemikalieinspektionen anser Naturskyddsfreningen att givet slammets innehll av froreningar r det tveksamt om lsningar dr sjlva slammet sprids kan bli lngsiktigt hllbara inom verskdlig tid. Troligen krvs istllet utvinning av rena fosforfraktioner. Att inte terfra vxtnringen leder p sikt till allvarliga miljproblem. Alla aktrer mste drfr bidra till att identifiera och infra lsningar som terfr vxtnring utan att ka riskerna med farliga mnen. Att upphra att blanda samhllets frorenade avlopp med vrdefull vxtnring krver dock en djupgende strukturfrndring av hela avloppssystemet och det kommer att ta tid. Det finns drfr all anledning att under tiden pskynda utvecklingen och tillmpningen av andra metoder som eliminerar eller kraftigt reducerar frekomsten av farliga mnen och samtidigt tervinner vxtnringen. Ngra sdana lsningar, som inte r principiellt dyrare n slamspridning, har kortfattat redovisats fram i den hr rapporten men arbetet behver frstrkas. Hr r det inte minst viktigt att Naturvrdsverket omgende ser ver och skrper och utvecklar aktionsplanen fr tervinning av fosfor. Nya etappml behvs ocks p det omrdet, baserade p riksdagsmlet Giftfri milj. Certifiering av reningsverk enligt REVAQ-systemet har medfrt en intensiv och ambitis verksamhet fr att minska tillfrseln av farliga mnen uppstrms. Detta har i mnga fall haft ett gott resultat genom att industrier bytt ut knda miljgifter, att butiker rensat bort skadliga produkter ur sitt sortiment och att medvetenheten om konsekvenserna av att spola ner lkemedel och andra kemikalier i avloppet har kat bland allmnheten. Naturskyddsfreningen har i denna del ocks goda erfarenheter av samarbete med berrda aktrer. Som visats i denna rapport rcker tyvrr inte dessa tgrder fr att stadkomma ett acceptabelt avloppsslam. Drfr str freningens allmnna slutsats fast all spridning av avloppsslam mste snarast upphra.

I avvaktan p ett stopp fr slamspridning behver grnsvrdena fr slamgdsel skrpas avsevrt, tminstone i linje med de frslag som Kemikalieinspektionen lagt fram. Parallellt behver miljbalken strkas s att kommuner fr mjlighet att utfrda generella frbud mot slamanvndning.

105 Naturskyddsfreningen, 2011, Policy miljgifter. Se: http://www.naturskyddsforeningen.se/ upload/Foreningsdokument/Policies/dok-miljogiftspolicy.pdf.

25

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se