[KIRJOITA YRITYKSEN NIMI]

[Kirjoita asiakirjan otsikko]

[Kirjoita asiakirjan alaotsikko]

Annika [Valitse pivmr]

,,

Rapport frn Hbeteku Gteborgs kampanj Avslja hetero-

SFQ - Sveriges frenade HBTQ-studenter r en organisation som arbetar fr att dels samla och strka hbtq-studenter vid Sveriges universitet och hgskolor, dels pverka universitet och hgskolor samt studentkrer hos dessa, och dels delta i nationell utbildningspolitik med fokus p hbtq-perspektiv och normkritik.

Hbeteku Gteborg r en lokalavdelning i SFQ och har funnits sedan ngon gng p 1990-talet (frst under namnet Gaystudenter). Hbetekus verksamhet r dels socialt, dels pverkansarbete, och mlet r en hgre utbildning fri frn heteronormativitet: en utbildning dr alla oavsett kn, knsidentitet, knsuttryck och sexualitet mr bra och dr alla grupper fr utrymme och synliggrs i undervisningen. Hbeteku understryker vikten av normkritik och kompetens om hbtqpersoners livsvillkor i klientorienterade utbildningar.

Hbetekus styrelse 2012-2013 har sammanstllt rapporten och har besttt av: Magdalena Druid Antonnika Perttula Inger Sandell Pom Sandhagen Pernilla Sivenbring Peter Wejmo

Ett stort tack till Sam Bfvenberg fr korrekturlsning och kommentarer, och ett stort tack till alla som delat med sig av sina erfarenheter.

Vid frgor, kontakta Antonnika Perttula: a.perttula@hbtqstudenterna.se.

Hbeteku Gteborg hbtqstudent@gmail.com

Sveriges frenade HBTQ-studenter - SFQ info@hbtqstudenterna.se

Gteborg 2013

Innehllsfrteckning
Begrepp .................................................................................................................................................................. 6 Introduktion .......................................................................................................................................................... 8 Bakgrund................................................................................................................................................................ 8 Tidigare studier ..................................................................................................................................................... 9 Syfte ........................................................................................................................................................................ 9 Metod ................................................................................................................................................................... 10 Resultat................................................................................................................................................................. 11 Homofobi ....................................................................................................................................................... 11 Antagen heterosexualitet .............................................................................................................................. 14 Kn och trans................................................................................................................................................. 17 Det frbjudna pronomenet .......................................................................................................................... 19 Normer kring kroppen och dess utveckling .............................................................................................. 20 Undermligt implementerad feminism....................................................................................................... 22 Den obligatoriska frelsningen om genus och hbtq .............................................................................. 23 Vem skrattar mest? ........................................................................................................................................ 24 Heteronormativitet i allmnhet ................................................................................................................... 25 Diskussion ........................................................................................................................................................... 26 Slutord .................................................................................................................................................................. 29 Frslag och tips................................................................................................................................................... 30 Referenser ............................................................................................................................................................ 31

Begrepp
Alla definitioner, frutom Normer och Normkritik, r tagna direkt frn RFSL:s hemsida. (www.rfsl.se) Heteronormativitet: Enligt heteronormen frvntas mnniskor vara antingen kvinna eller man och ingenting annat, och man talar om dessa tv som motsatta kn. Kvinnor och mn frvntas vara olika; feminina respektive maskulina. Alla frvntas vara heterosexuella och efterstrva monogama parfrhllanden. Att flja eller inte uppenbart avvika frn normen ger ekonomiska, politiska och sociala frdelar.

Cisperson: En person vars juridiska kn, biologiska kn, knsidentitet och knsuttryck r linjrt, hnger ihop och alltid har hngt ihop enligt normen. Exempelvis en person som fds med penis, ser sig sjlv som kille och har knet man registrerat som kn i folkbokfringen. Ordet rr knsidentitet och knsuttryck och har ingenting med sexuell lggning att gra. Cis r latin fr p samma sida.

Transperson: Transperson r ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina knsuttryck och/eller knsidentiteter avviker frn knsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Begreppet r inte tvingande; det str var och en fritt att definiera sig som transperson eller inte. Transpersoner kan uppfatta sig varandes mn, kvinnor, bde man/och kvinna eller neutrala, oberoende av om deras biologiska kn och juridiska kn r manligt eller kvinnligt. Transpersoner kan ocks vlja att inte definiera sitt kn alls.

Kn: Begreppet kn r en socialt konstruerad kategori som anvnds fr att dela in mnniskor i grupperna kvinnor och mn. Kn kan delas in i fyra olika delar: Biologiskt kn - Definieras utifrn inre och yttre knsorgan, knskromosomer och hormonniver. Biologiskt kn avgrs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridisk kn - Det kn som str registrerat i folkbokfringen, pass eller legitimation. Juridiskt kn framgr ocks av den nst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara tv juridiska kn: man eller kvinna. Alla barn som fds tilldelas ett juridiskt kn baserat p ens biologiska kn. Knsidentitet/mentalt kn - En persons sjlvupplevda kn, det vill sga det kn en person knner dig som. Ingen utom personen sjlv kan bestmma detta och var och en har rtt att sjlva avgra vilken knsidentitet en har. Knsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kn. Det grs till exempel genom klder, kroppssprk, frisyr, smink, socialt beteende och rst.

Intersex: Ett stort antal olika tillstnd och diagnoser samlas under detta begrepp. Kortfattat en person med ett medftt tillstnd i vilket knskromosomerna, knskrtlarna (testiklar eller ggstockar) eller knsorganens utveckling r atypisk. Inter betyder mellan p latin och sexus betyder kn. Intersexuell betyder sledes mellan knen.

Queer: Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden r ett ifrgasttande av heteronormen. Mnga ser sin knsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebra en nskan att inkludera alla kn och sexualiteter eller att inte behva identifiera/definiera sig.

Normer: Frvntningar och ideal som handlar om vad som r nskvrt och positivt i vrt samhlle och vad som inte r det. Normer r ofta osynliga och synliggrs frst nr ngon bryter mot dem. Exempel p normer r heteronormen, vithetsnormen och alkoholnormen.

Normkritik: Ett stt att arbeta p och tnka p dr fokus ligger p normer och deras ursprung och inte p det som anses vara avvikande.

Introduktion
Under hsten 2011 startade Hbeteku en kampanj vid namn Avslja heteronormen p GU och Chalmers med anledning av att mnga studenter kontaktat Hbeteku och velat bertta om heteronormativa inslag som de uppmrksammat i sina utbildningar, antingen i studiemiljn eller i utbildningarnas innehll. Hbetekus styrelse 2011-2012 beslutade att gra en sammanstllning av dessa berttelser fr att kunna ge studenter mjlighet att dela med sig av sina vardagliga upplevelser av hur heteronormen pverkar utbildningen.

Kampanjen har pgtt i Gteborg i 1,5 r och sammanlagt har det kommit in berttelser frn 22 studenter vid Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola. Kampanjen fortstter p nationell niv under hela 2013.

Bakgrund
Jmfrt med heterosexuella lider homo- och bisexuella i mycket hgre grad av psykisk och fysisk ohlsa, enligt Ungdomsstyrelsens rapport Hon, hen, han frn 2010. Ungefr var fjrde ung transperson har ngon gng frskt ta sitt liv och hbtq-personer drabbas oftare n andra av vld, hot och annan krnkande behandling. Detta r ett direkt resultat av ett heteronormativt, uteslutande och diskriminerande samhlle med snva normer att passa in i, vilket leder till att de som bryter mot heteronormen utstts fr frdomar och ibland hatbrott.

Heteronormen rder ven p universitetet. Sveriges frenade HBTQ-studenter vet att utbildningar utgr frn hetero- och cisnormer vilket drabbar studenter som str utanfr dessa: Sveriges universitet och hgskolor r inte alltid trygga platser fr hbtq-personer. Kurslitteraturen, undervisningen och jargongen bland anstllda och studenter prglas ofta av heteronormen. Heteronormativa utbildningar gr att vissa grupper osynliggrs och att studenter inte fr tillrckliga kunskaper om normkritik eller hbtq-personers livsvillkor. Studenter med kunskap i dessa frgor blir tvungna att utbilda sina klasser och frelsare:

Vr utbildning r heteronormativ, vi fr stndigt bemta och utbilda kursare, frelsare och annan personal.

Vi utbildar oss fr att kunna bemta patienter, brukare och elever, men detta innefattar inte hbtq-personer.

Alla ska ha rtt till att ha bland annat lrare, vrdpersonal, socionomer och jurister som genom sina hgskoleutbildningar har ftt kunskaper att bemta alla mnniskor utan begrnsande normer och antaganden.

Bde Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola har vrdegrundsdokument dr en god arbetsmilj fr alla anstllda och studenter r ngot som efterstrvas och bda lyder under diskrimineringslagen samt hgskolelagen (Gteborgs universitet, 2010; Chalmers tekniska hgskola, 2013). Dock syns en ofrstelse fr vad knsverskridande identitet eller uttryck, som det heter i diskrimineringslagen, innebr d Chalmers tekniska hgskola exempelvis skriver i sin arbetsordning (Chalmers tekniska hgskola, 2013) att [a]ll undervisning skall ha ett sdant innehll och en sdan upplggning att den r stimulerande fr bde kvinnliga och manliga studenter. Gteborgs universitets nuvarande likabehandlingsplan anvnder uttryck som de bda knen efter att ha nmnt knsverskridande identitet eller uttryck i brjan av dokumentet. En ny likabehandlingsplan fr Gteborgs universitet utformas under 2013. Hbeteku har ftt ta del av utkastet Frslag till Policy och handlingsplan avseende jmstlldhet och likabehandling samt frslag till Handlingsplan fr breddad rekrytering vid Gteborgs universitet efter att universitetets likabehandlingssamordnare bett om synpunkter p detta. nskan r att implementeringen av den nya likabehandlingsplanen sker p ett mer tillfredsstllande stt n vad som hittills varit fallet.

Tidigare studier
2003 genomfrdes ett projekt, HoBiGU - homo- och bisexuella studenter vid Gteborgs universitet, med std frn Gteborgs universitets studentkrer och Filosofiska Fakulteternas Studentkr (Wiktorsson & Rothelius, 2003). Projektet samlade tidigare studier och underskningar av homo- och bisexuella studenters situation inom universitetsvrlden och intervjuade sedan 17 homo- och bisexuella studenter angende studiemiljn vid Gteborgs universitet. Rapporten, Talande tystnad, konstaterade bland annat att andra identiteter n den heterosexuella osynliggjordes p universitetet: i kursinnehll, p frelsningar och i den sociala samvaron. Det frekom ocks att homosexualitet i vissa fall behandlades som personlighetsstrning eller i samband med pedofili i undervisningen. Enligt Sveriges frenade studentkrers rapport Klara dig sjlv (2008) funderar homo- och bisexuella studenter oftare p att hoppa av sina utbildningar n heterosexuella. De uppger att de r mer stressade, knner att det r svrt att passa in och att de blir negativt srbehandlade. Dessa tidigare rapporter (Wiktorsson & Rothelius, 2003; SFS, 2008) har fokuserat p sexuell identitet men inte p knsidentitet eller knsuttryck vilka finns med som viktiga komponenter i berttelserna i Avslja heteronormen p GU och Chalmers.

Syfte
Syftet med kampanjen Avslja heteronormen p GU och Chalmers r att belysa hur hetero- och cisnormer pverkar utbildningsinnehllet och studie- och arbetsmiljn p Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola. Berttelserna kan lyfta fram betydelsen av normkritik och kunskap om hbtq, fr att skapa en bra studiemilj och ka kvaliteten i hgre utbildning. Drutver r syftet att ge frslag till en handlingsplan fr ett studie- och arbetsklimat dr normer kring sexualitet och kn inte begrnsar ngons liv, och fr en utbildning som ger studenter i Gteborg de frdigheter och kunskaper de behver fr att bemta verkligheten.

Metod
Studenter vid Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola uppmanades att skriva ner sina erfarenheter och upplevelser av heteronormen i sina utbildningar och mejla dem till Hbeteku. Mlgruppen nddes med affischer p olika institutioner samt via sociala medier och muntlig kommunikation.

Kampanjen pgick frn och med januari 2012 till och med april 2013. Under perioden delade 22 studenter anonymt med sig av sina erfarenheter i berttelseform, vilka sedan sammanstlldes av Hbeteku. Det framgr inte alltid vilken institution studenterna har erfarenheter ifrn och drfr gr det inte att sga i fall berttelserna kan ses som representativa fr hela Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola.

Mnga berttelser talar fr sig sjlva och tolkningen har d i mnga fall har utelmnats. I sammanstllningen gjordes inga sprkliga ndringar men namn och titlar samt pronomen anonymiserades till det knsneutrala pronomenet hen.

10

Resultat
Homofobi
Nr jag brjade lkarprogrammet hsten 2010 s blev jag addad p Facebook av en person. Jag hade
ett foto p min sambo i albumet dr; och det var antagligen s hen fick reda p att jag var gay. Hen satte frsta veckan i skolan igng med att sprida ut ver hela klassen att jag var gay, ett utpekande som jag definitivt inte upplevde som behagligt: att f mitt privatliv uthngt till allmn beskdan infr mnniskor jag inte knde, och som definitivt inte verkade vnligt instllda var direkt obehagligt. Efter det fljde en mngd andra uttalanden frn studenter i samma klass, i stil med: - Jag tror han vill ligga med mig; det vill dom ju alltid, det vet man ju hur de r, sna dr. - r han kompis med den killen p facebook? Jaja, de har vl haft sex... hhh... - Gamla surbg - Bgjvel - Jvla fikus - Jag tycker det ska bli jvligt jobbigt att jobba ihop med en bg - Jag tycker inte att homosexuella borde f jobba som lkare - Ass, jag fattar inte vad en bg gr p lkarlinjen - Bg, bg, vi har en bg hr Nr jag satt i frelsningssalen och... tja, tittade ut ver frelsningssalen....? antogs jag spana p killarna. De pratade ofta om hur grna de skulle vilja sl den jveln, eller trycka till honom. Jag lrde mig ocks att inte lmna mina tillhrigheter obevakade ens i fem minuter; efter att mina glasgon frsvunnit i en paus mellan frelsningarna hittade jag dem sndervridna under en stolsrad. Jag blev efter det frsiktig med att lmna saker obevakade, men ett par mnader senare slarvade jag och lmnade min vinterjacka obevakad i fem minuter fr ett toalettbesk, och nr jag kommer hem ett par timmar senare upptcker jag att ngon har kladdat ner kragen p den med blck. Nr jag precis hade ftt glasgonen frstrda, kontaktade jag SAKS fr att f dem att agera mot det hr: och fick ett ytterst mrkligt bemtande. Jag redogjorde s detaljerat jag kunde fr det som hade hnt; ngot jag kunde gra eftersom jag alltid dokumenterar vl och skrivit ner det som hnt samma dag. [Personen som studenten hade kontakt med] satt strre delen av tiden och stirrade nervst p mig som om jag vore en rymdvarelse: och ifrgasatte i princip allt jag sa: hen ifrgasatte om jag hade hrt rtt nr folk kallade mig bgjvel och andra otrevligheter, hen ifrgasatte till och med om glasgonen inte kunde ha gtt snder av en olyckshndelse etc. (de var snderknycklade till oigenknnlighet). Till slut blev jag frbannad: uppenbarligen ville hen inte tro p ett ord av det jag sade, s jag tog med frstrda glasgon och jacka till samtalet p Akademihlsan som fljde, och visade upp dem fr dem dr. Med p samtalet var ven den kursansvarige. 11

Jag redogjorde fr vad som hade hnt, och freslog att Sahlgrenska akademin kunde g in med en frelsning om HBT-frgor fr att hja kunskapsnivn och frbttra attityderna en smula (vilket mttes med ett hummande) och avslutade med att konstatera att det uppenbarligen fanns mnniskor i klassen som inte tlde homosexuella verhuvudtaget. P detta fick jag till svar: N, man mste ju inte gilla allt. Nr samtalet var slut gick jag ut strax innan de andra; och stod i trapphuset p vningen under Akademihlsan. D kommer de jag nyss talat med ut, och en av dem fller kommentaren: N, jag tror inte p det hr, jag tror bara det r dom som frsker f in sina frgor p universitetet. Tydligen omedvetna om att jag stod dr. Ungefr en mnad efter det sista samtalet p Akademihlsan hnde s ngot intressant: en av personerna som har verbalt trakasserat mig stod och pratade med en annan om hur jag hade klagat och tyckt att de skulle f frelsningar om homosexualitet, vnder sig och tittar p mig och hnskattar...? Jag hade fr mig att innehllet i samtal p Akademihlsan var belagda med tystnadsplikt? Att dma av den kommentaren verkar de ha tagit ganska ltt p den saken ven utbytesstudenter har blivit utsatta fr homofobiska krnkningar.

Jag tnkte se mer av Sverige och tillsammans med min flickvn anmlde jag mig till en
lapplandresa speciell fr studenter. Men genom resan knde jag mig inte trygg alls. Jag vet inte precis vad det var som hnde nr vi sov i bussen genom resan, om jag kramade min flickvn eller ngot. Men det var inte mycket alls. Tyvrr en grupp andra utbytesstudenter tnkte inte det. I deras modersml pratade dom om those fucking dykes... Vrsta av allt var, att dom bara pratade i deras sprk och jag frsts ingenting. Men min flickvn gjorde det, bleknade och versatt allt fr mig. Det var frsta gngen jag var verkligen oroligt att ngon kunde vara aggressiv mot oss. Men dom bara fortsatte att prata dumt och log i vr riktning. Studentens flickvn som frstod sprket terger kommentaren i sin helhet: Har du sett att vi sov bredvid sdana jvla flator? Jag kunde inte sova alls p den hr bussen, och s fanns det sdana jvla flator bredvid ocks! Har du sett dem? Jag minns inte precis hur mycket svar personen fick, men om det var ngon som svarade s var det inte mycket. Det var ingen som mottalade personen heller. Mnga studenter har reagerat p osynliggranden, ifrgasttanden och krnkningar i utbildningsinnehllet.

Vi pratar om Sveriges historia och r just i elevtal nr alla mste frestlla en tema nr det
hnder igen: Dom pratar om drottning Kristina och att hon inte har gift sig och kanske var lesbisk. Men a concept of modernity shall not be applied to past time. Jag bara satt dr helt
12

chockad och kunde sga ingenting alls. Ingen annan gjorde det heller. Inte ens lraren sa att det inte r rtt att ge ngon en etikett om den person ha inte anvnd den sjlv. Men ingenting. S tror faktiskt mnga att vara lesbisk r en modern id ... Men som jag mste lra mig hr, r jag en helt ny id, existerar inte verkligen, har ingen historia och mste vara frolmpade. Flera teologistudenter vittnar om konfessionell undervisning kring homosexualitet. Hr kan en frga sig om kursansvariga och frelsare levt upp till universitets ideal om en kritisk och fri diskussion.

Lektionen handlar om bland annat ktenskap och otrohet i Bibeln. Lraren sger: Jesus nmner
inte homosexualitet. Men nr hen nmner ktenskap s refererar hen tillbaka till skapelsen och till att mnniskan frn brjan skapats manliga och kvinnliga, och drfr ska man tolka ktenskapet som gjort fr man och kvinna, inte fr samknade. Halvroligt fr homosexuella personer i det klassrummet. hen nmner i en bisats att det finns andra tolkningar, men inte hur de ser ut!

Nr jag lste nya testamentet med grekiska s hlls en hel frelsning om homosexualitet. Denna
frelsning var rent konfessionell och var inte neutral till om bibeln frdmer homosexualitet eller inte. Efter att lraren berttat fr hela klassen att homosexualitet enligt nya testamentet r fel s frgar jag och en annan student om det inte finns ngot annat stt att tolka texten. Svaret blir nej. Nr vi sjlva fr fram alternativa tolkningsmjligheter s fr vi svaret: Ja, s kanske man mjligen kan tolka det... Frgan man stller sig kring detta r ju om det inte tillhr universitetsvrldens grund att stlla sig kritisk till information och fakta och att det br framfras alternativa tolkningar om sdana finns. Heteronormen terskapas i hg grad ven i kurslitteraturen. Nedan fljer ett utdrag frn kurslitteratur fr Psykologi med inriktning mot sexologi.

Westpahl, O. (2010). Pubertetsutveckling. I Lundberg, P. O. & Lfgren-Mrtensson, L. (Red.)

Sexologi. Avvikelser frn den normala puberteten Ungdomar med en sen pubertet har inte sllan svrigheter med sin sexuella identitet. De knner sig utanfr kamratkretsen under en uppvxtperiod d man naturligt brukar ta de frsta nrmare kontakterna med det andra knet. En psykologstudent berttar om kurslitteraturen under frsta terminen p psykologprogrammet.

Boken 0-20 r i psykoanalytiska perspektiv ingr som obligatorisk kurslitteratur p

utvecklingspsykologi-kursen. Den beskriver mn som aktiva, penetrerande och kvinnor som passiva. Jag lste bara ett kapitel (det som vi hade seminarium p), om den oidipala fasen. I det kapitlet stod det om att heterosexualitet r en av vinsterna med ett lyckat oidipus/electrakomplex. Det stod ven

13

att vid negativt oidipuskomplex (d krleksobjektet r frldern av samma kn) riskerar pojken att nja sig med passiva driftsml och fr en fixering i den anala fasen. Nedan fljer ett utdrag frn kurslitteratur fr en annan kurs under frsta terminen p psykologprogrammet. Mnsson, S-A. & Daneback, K. Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begrets riktning bland unga.

Utbudet och mjligheterna nr det gller sexuella livsstilar och identiteter r just nu strre n ngonsin. Queer, bi, trans, crip vad ska man vlja?

Antagen heterosexualitet
P ett seminarium sa vran lrare till tv killar som skulle gra en studie om dejtingsajter; Har
ni funderat p att dejta varsin tjej sjlva? Detta var p ett skmtsamt stt, men trots detta s r det svrt i ett snt fall att ppeka att man inte dejtar tjejer om nu s skulle vara fallet.

Jag har varit med om otaliga gnger att lrare frutstter elevers sexualitet, frelser med en
underfrsttt heteronormativ ton, och att akademiska texter/litteratur som underskt heterosexuella par inte frtydligat detta, utan det har bara varit sjlvklart att paren r heterosexuella. P samma stt som i skolvrlden r lrarutbildningen en plats dr hbtq-personer och hbtqerfarenheter osynliggrs. Det r upp till den enskilde studenten att uppmrksamma normativt tnkande. Det sker inte frn lrarhll. Mest har det mrkts genom att jag stndigt knner mig som en minoritet. Kanske beror det p att bara de heterosexuella lrarstudenter pratar om sina liv och erfarenheter och drmed r ppna med sin lggning. Men det beror nog till stor del ocks p att lrarna verkar anta att alla studenter r just heterosexuella och drmed bara ger utrymme fr sdana erfarenheter och berttelser. Mrkligt nog har jag faktiskt aldrig haft en ppen ickeheterosexuell kurskamrat p ngon lrarkurs vilket fr mig att undra vad universitetet gr fr
14

att synliggra hbtq-frgor och fr att motverka heteronormen fr det kan ju inte vara s att enbart heterosexuella mnniskor utbildar sig till lrare.

Ett par lektionstillfllen skulle gnas t Shakespeares sonetter och de metafysiska poeternas
krleksdikter. I sina kommentarer och analyser utgick lraren till stor del frn elevernas frmodat heterosexuella reaktioner p krleksdikterna. Ett av de mest osynliggrande tillfllena var nr lraren uttryckligen vnde sig till kvinnorna i klassen och aprop en av Shakespeares krleksdikter frgade: Hur skulle ni knna om en man skrev s hr till er? Visserligen nmnde lraren att dikterna hade en queer tillkomsthistoria eftersom de skrevs av en man till en man. Men ironiskt nog nmndes detta helt kortfattat fr att lraren sedan skulle f frossa i anekdoter om sina egna krleksventyr och de frmodade heterosexuella krleksberttelser studenterna hade att bjuda p! Hen skulle ju lika grna kunnat stlla samma frga till mnnen i klassen eller formulerat sig mer knsneutralt.

[En] lrare brukade terkommande referera till ett Freud-citat som ld ungefr som: All men are
scoptohiliacs, vilket hen frklarade som att alla mn trnar efter att beskda nakna kvinnor. Detta menade hen var giltigt fr att analysera olika former av litterra krleksskildringar. Vldigt provocerande att bli tillskriven ett heterosexuellt begr och en sexistisk blick p vrlden!

Men vad som provocerar mig mest med heteronormen p lrarutbildningen r att lrarna dr fr
vidare ett osynliggrande som ven riskerar prgla de blivande lrarnas undervisning. De f gnger som hbtq-frgor nmns s beskrivs det som att ute i samhllet finns det hr och det behver vi heterosexuella majoritetsmnniskor vara toleranta mot. Det vill sga man frmodar att det i det aktuella rummet INTE finns ngra som helst hbtq-erfarenheter. Det r ett frhllningsstt som bryter mot skolans vrdegrund om mnniskors lika vrde och dessutom helt enkelt inte speglar verkligheten. I berttelserna ovan framkommer det hur allt annat n heterosexualitet osynliggrs eller frminskas, s ven p lrarutbildningen dr framtida lrare kommer att ansvara fr och bemta elever med olika (kns)identiteter, knsuttryck och sexualiteter. Frelsare utgr ifrn att alla studenter r heterosexuella, men de gr ven antaganden om studenternas knsidentitet och knsuttryck utifrn sina egna uppfattningar om kn, baserat p studenternas yttre. Det verkar ocks vara f frelsare som r ppna med sin lggning ifall de inte r heterosexuella. Det avspeglar sig bland studenterna dr f r ppna fr sina kurskamrater om de inte r heterosexuella.

Nedan fljer ett utdrag frn kurslitteratur fr Psykologi med inriktning mot sexologi.

Dessa tv bcker har varit underlag fr hela den delen av kursen som handlat om Klinisk sexologi
och inte en enda gng har vi haft ngon som helst diskussion med vare sig lrare eller vriga kursdeltagare ang att kritiskt granska eller reflektera ver litteraturen. Inte heller har vriga perspektiv lyfts upp. Hemlius, G. (2010). Sociosexuell utveckling i ungdomsren. I Lundberg, P. O. & LfgrenMrtensson, L. (Red.) Sexologi. 15

Flickor och pojkar socialiseras till skilda sexuella frhllningsstt. Flickor fostras att emotionalisera sin lust och kthet och att lra sig uttrycka sina knslor i ord. Verbal frmga blir flickors rikedom och sprk fr att uttrycka knslor. Pojkar fostras att sexualisera knslor som frustration och aggression. Sexualiteten blir pojkarnas rikedom och sprk fr att uttrycka knslor. Hulter, B. (2008). Sexualitet och hlsa - begrnsningar och mjligheter. Knen skapas och utvecklas En ung kvinna har s mnga aspekter av sitt liv som str under utveckling. Ambitisa unga kvinnor vill skaffa sig en gedigen yrkesutbildning, frigra sig frn frldrarna, trffa en pojkvn, brja yrkesarbeta, skta allt i sitt nya hem, prva ut vad sex kan vara och flytta ihop med pojkvnnen. Lngtan, lust och njutning Hur upplevs kvinnlighet?: Det nrmaste sexuella sammanhang som r starkt knsloladdat fr en kvinna r mjligheten att bra och fda ett barn. D hon s ntligen kan ta sin sinrika kvinnokropp i bruk fr att alstra nytt liv kan det vara som en befrielse. De kvinnor som har svrigheter att bli bekrftade genom moderskapet kan lida svrt av detta och knslan kan likna det en man drabbas av som har mist sin frmga till erektion. Allt detta ingr i att vara kvinna, med de fantastiska mjligheter och overskdliga risker som ett barnalstrande liv innebr. Sexuella problem Kvinnor med nedsatt lust och olust: Den nyblivna modern har en mngd nya uppgifter som kvinna. Amningens hormonstimulering via prolaktin motverkar strogenet och slemhinnorna kan bli tunna och skra. Mannen fr ingen prolaktintopp och han har ofta redan avsttt frn mera intensiv sexuell kontakt med kvinnan d hon varit hggravid och han lngtar nu verkligen efter att f komma igen i gamla vanor. En psykologstudent berttar:

Under en frelsning om biologisk psykologi: Frelsaren ger ett exempel p nr den mnskliga
hjrnan behver fatta ett beslut, nr en tjej behver vlja mellan tv saker: Om det r parallellslalom mellan tv pojkvnner, de har olika egenskaper och s vidare, s behver vi kanske sova p saken innan det gr att fatta ett beslut. Frelsaren visar bilder p tv personer. Den benmner dem hela tiden som tjejer Den ena bilden frestller Veronica Maggio, den andra en svart person p ett slttlandskap, med bar verkropp och stamutsmyckning. Frelsarens
16

budskap r att trots dessa stora, stora olikheter finns nd biologiska likheter. Citat: Om de hr tjejernas pojkvnner skulle vara otrogna s skulle tjejerna bli svartsjuka. Problematisk och frldrad kurslitteratur finns det av allt att dma inom psykologin. terigen saknas en kritisk diskussion varfr alla frutom heterosexuella cispersoner osynliggrs i utbildningen. Frutom knsstereotyperna i citaten och berttelserna ovan s antas ocks alla kvinnor attraheras av mn (och underfrsttt vice versa). Genom att, som frelsaren i biologisk psykologi, frutstta att svartsjuka automatiskt fljer p otrohet, som fr vrigt inte definieras, antas det ven att alla lever monogamt.

Kn och trans
I berttelserna visar det sig vara vldigt viktigt fr mnga frelsare och studenter att veta och ppeka vilket knsorgan en person har. Frelsarna tillskriver studenterna knsidentiteter baserat p deras yttre.

P en gruppkurs p Akademihlsan [sa] gruppledarna: Det r bara en stackars kille med i gruppen,
resten tjejer. Jaha. Transpersoner finns inte eller? [L]raren knar alla i klassen jmt och stndigt. Nr vi har gtt upp och gjort ngon vning framfr klassen har den sagt saker som Hr har vi ett lag som bestr av tre killar. Och hr har vi det andra laget som bestr av en kille och tv tjejer. S orelevant!!! Vad personernas knsorgan hade med uppgiften att gra r en mycket bra frga... Dessutom r det ju vldigt ltt att felkna folk och knns vldigt respektlst och s ondigt.

Lrare anvnder hela tiden uttryck som Tjejen, lilla damen, ni tjejer/damer, unga frknar etc. under
lektionstid och utanfr till alla som ser ut som tjejer - men aldrig till de som framstr som killar. Allts fr jag nstan varje lektion frska vga fr och emot om jag orkar rtta lraren och/eller ta en diskussion med hen om mitt pronomen infr klassen. Genom att frelsarna knar studenterna p detta vis osynliggrs framfrallt transpersoner och personer som inte identifierar sig p ett stt som gr i linje med deras utseende. I flera av fallen har studenterna sagt till sina kursansvariga i frebyggande syfte, fr att drmed slippa bli kallad fel kn och fel pronomen. Tyvrr verkar detta inte alltid f nskad effekt och bde frelsare och klasskamrater framstr som nonchalanta och likt flera studenter berttat inte verkar vilja frska samt att studenterna upplever att de inte blir tagna p allvar.

Jag knde att jag behvde komma ut fr lrarna eftersom, i alla fall en av dem grna pratade om
eleverna i tredje person och det kndes s jobbigt att stndigt bli felknad. Jag skickade ut ett mail dr jag skrev att jag skulle uppskatta om de kallade mig hen och om inte det, s kunde de anvnda mitt namn men inte hon. Den ena lraren var vldigt positiv och sa att den skulle frska anvnda hen om mig ven om det kanske skulle bli fel ngongng. Den andra lraren svarade: Det kommer jag inte kunna komma ihg. Men att den skulle frska anvnda mitt namn istllet. Det var ju bra tnkte jag men det kndes nd vldigt trkigt att lraren inte ens tnkte frska...

17

Jag skickade i brjan av terminen ut ett mail till mina berrda lrare om att jag r trans* och
min nskan att tilltalas som en kille, med rtt pronomen, och upplever att deras svar var bde nonchalanta och i vissa fall verkade som om det inte riktigt tog mig p allvar. I nulget ngrar jag nstan att jag skickade de dr mailen. Men det strsta problemet r nog det att det verkar som om allt utver detta ligger dolt i strukturen - att folk inte har kunskap om de hr frgorna, utan fortstter i de hr spren och att vi som sger ngot upplevs som obekvma, dryga och stundtals rent rabiata. GU's hbtq-kunskap r verlag under all kritik.

Ngra veckor innan min kurs skulle brja fick vi ut schemat ver vad som skulle hnda under
terminen, som frsta moment stod det att vi skulle presentera varandra infr resten av klassen, som ett stt att lra knna varandra lite bttre. Nr jag sg det hr med presentationen knde jag mig genast obekvm. Om ngon annan skulle presentera mig skulle de skerligen anvnda fel pronomen om mig. Jag hade lite sm-ngest ver detta nd fram tills dagen fr presentationen var kommen. Frst skulle vi bertta om oss sjlva fr de andra i den lilla gruppen som vi var indelade i, jag sa d att mitt pronomen r hen eller den, och frgade ven de andra i gruppen vilket deras pronomen var. Vi gjorde sm fusklappar att ta med upp med info om de andra, p lappen om mig skrev jag ven verst: pronomen hen. Nu tnkte jag att jag ju borde ha garderat mig mot att den andra skulle sga fel och knde mig lite lugnare i situationen. Men lugnet varade inte lnge. Nr jag blev presenterad anvndes hon och henne konsekvent och den som presenterade verkade inte alls ha tagit in min vilja om ett annat pronomen. Det kndes jttejobbigt att st dr framfr hela klassen med ett tvngsaktigt, artigt leende p lpparna. Jag ville inte verka sur och trkig, det var ju nd mitt frsta mte med klassen. Jag knde att varje gng min klasskamrat sa hon eller henne trillade mina munngipor lngre och lngre ner och jag knde att det gjorde ont i mig. Men jag frskte s gott jag kunde att fortstta se trevlig och glad ut men fr varje hon/henne blev det svrare och svrare. Jag knde mig ledsen ver att min klasskamrat inte verkade ha lyssnat p mig och jag knde mig osynliggjord, fastn jag frskt synliggra mig p bsta stt. I berttelserna framkommer det att flera frelsare tillskriver studenter ett antaget kn utan att det i ngot av fallen verkar vara relevant. Istllet bidrar det till att vissa studenter knner sig osynliggjorda och frnekade i sin knsidentitet. Studenterna berttar hur de vger mellan att sga till frelsarna nr de blir felknade och nr fel pronomen anvnds, och att istllet vara tysta. Det verkar finnas en rdsla och otrygghet infr att upplevas som besvrlig, vilket gr att flera av studenterna inte orkar eller knner sig bekvma med att sga till frelsarna.

Flera studenter berttar om den totala avsaknaden av kunskap kring mngfald i kn, knsidentiteter och knsuttryck (se ven underrubrik Normer kring kroppen och dess utveckling). Studenter fr ingen eller felaktig kunskap om transpersoner och intersexuella. Nr sedan kompetenta studenter upplyser frelsaren om bristerna i undervisningen verkar frelsaren frhlla sig likgiltig till detta eller frsvarar sig genom att avbryta studenten.

En frelsning om statistik och hur enkter formas. Frelsaren sger: Vi brjar alltid med
bakgrundsinformation. Frst kommer kn, och dr finns ju bara tv alternativ.. Jag sger att det vore bttre om en ocks gav Annat som ett svarsalternativ. Frelsaren blir tyst, tnker lite och sger: Men nej. Fr biologiskt finns det bara tv kn. Jag sger att Nej, det gr det inte. Du
18

exkluderar intersexuella, och personer som identifierar sig p andra stt. Och det blir jttesvrt att prata fr att frelsaren hela tiden pratar p mig och lyssnar inte p vad jag sger eller hur jag menar, sger ngot om kvinnliga mn och manliga kvinnor. Och sedan gller det att bara g vidare med frelsningen utan att vidare diskutera denna icke-frga.

En frelsare i folkhlsoupplysningens historia nmner hur hen r speciellt insatt i hur Sverige har
tvngssteriliserat folk p de mrka 20- och 30-talen men frstod ingenting, och tyckte inte att det var intressant, nr jag sa att Sverige fortfarande tvngssteriliserar mnniskor som vill byta juridiskt kn.

0-20 r i psykoanalytiska perspektiv: Det str ven om transsexuella, att pojkar kan ha svrare att
frlika sig med sin knsidentitet pga att pappor r ute och tjnar familjens uppehlle (boken r fruktansvrd ven ur feministisk synvinkel) och att det r drfr det finns fler mn som byter kn till kvinnor. Boken skrevs p 70-talet men reviderades senast -92. Den fick massiv kritik vid seminariet, och det frmsta (enda) motargumentet var det finns ingen bttre bok p svenska. Det framkommer ocks att universitetsbyggnader inte r tillgngliga fr transpersoner.

Som trans* person p GU har jag noterat fljande, ofantligt jobbiga saker: Likadant utformade
toalettutrymmen r fortfarande mrkta Damer/Herrar, och som FtM r det en daglig mardrm att hinna p en av de typ icke-uppdelade toaletterna (4 st) varje rast istllet fr att behva g in p den som r mrkt damer.

Senast idag fick jag fylla i en kursutvrdering som inleddes med kn: ()man ()kvinna". Denna gng
p Akademihlsan, men det har hnt flera flera gnger under min studietid.

Det frbjudna pronomenet

Pronomenet hen har under 2012 varit vldigt omtalat och r det till viss del fortfarande. Mnga personer verkar ha en komplicerad relation till ordet, och s verkar ven frelsarna i de berttelser som fljer.

Jag lste en skrivarkurs och skrev ett reportage dr jag intervjuade en person vars pronomen var hen.
Vi skulle skicka in vra texter i tv versioner och nr jag fick tillbaka den frsta hade min lrare ndrat i stort stt alla hen/henom till han/honom eftersom den jag intervjuade hade enligt lraren ett killnamn. Lraren hade sedan skrivit kommentarer om vad som kunde frbttras och d skrivit Varfr detta pronomen nr du redan nmnt personen vid namn? Nr jag skickade in min text en andra gng skrev jag i mailet att jag anvnde hen eftersom jag alltid frgar personer som jag skriver om vilket pronomen de vill att jag skriver och att den jag intervjuat hade sagt hen. Nr jag sedan fick tillbaka texten efter andra inlmningen vgade jag inte kolla vad lraren skrivit men sg att jag blivit godknd och njde mig med det. nu fick jag ta mod till mig och lsa kommentarerna ocks, s det gjorde jag. Det frsta jag mttes av d var: Bra, men skippa hen i fortsttningen (och sedan ngot som jag fortfarande inte lyckats tyda, men ngot om, som tidigare, att jag redan nmnt personens namn = vet personens kn enligt lraren...) Nr jag lste detta blev jag vldigt ledsen och knde mig ganska 19

krnkt och ville sga ngot till lraren. Men eftersom mina betyg inte d blivit inrapporterade vgade jag inte i fall att lraren skulle stra sig p grund av det, hen verkade ju vara ett problem eftersom jag ftt ganska mycket kommentarer/tillrttavisningar p det. S just i den maktpositionen knde jag att jag var tvungen att vnta med att sga ngot i fall det skulle bli problem. Frhoppningsvis och antagligen skulle det nog inte blir ngra problem ven om jag hade sagt till d, men en kan aldrig veta och jag knde mig i underlge eftersom det nd handlade om mina betyg, s jag ville inte riskera ngot.

En lrare frbjd oss att sga hen nr vi verstter verb till svenska, eftersom det inte ingr i
svenskan. (Efter ett klagomail ndrade hen dock sig och tillt ordet.) Till saken hr att det finns MNGA verb dr man inte vet om det r han eller hon som utfr handlingen. [V]i skulle skriva ett tal och jag anvnde min kompis som en av talets huvudpersoner. Eftersom min kompis r intergender och en hen anvnde jag sklart hen nr jag pratade om min kompis. Jag fick d som kommentar p pappret nr vi fick tillbaka talen Var det viktigt att inte veta om personen var en flicka eller en pojke? Och jag knde VAR det viktigt?!

Normer kring kroppen och dess utveckling

Frelsarna r normativa p diverse sett, tex anvnder ordet samlag synonymt med sex. I
bckerna skrivs om frsenad sexualdebut som konsekvenser av en sen pubertet. Sedan nr fanns det en Korrekt lder fr att sexdebutera? jag trodde att det var ngot upp till individen sjlv. r trtt p att vara arg efter varje frelsning. GU frvntar sig att jag skall skriva om NORMAL pubertet. Enligt (kurs)boken s slutar den bland annat fr flickor i C-kupa. (Grattis majoriteten av kvinnor p planeten, ni har genomgtt en onormal pubertet och r underutvecklade. Kanske lite allmnt efterblivna och manliga med.) Den hr boken r sjuk i huvudet. Frelsare utan kunskap om intersexualitet men med en mycket osmaklig humor:

Frelsning om sexuell differentiering: Min frelsare valde att teasa lite med snaskig
information om ngonting avvikande och anormalt fr att hlla uppe intresset medan hen betade av sina skildringar av normal manlig / kvinnlig utveckling. Nr jag tillslut frgade vad fan det var hen lockade med som onormalt hela tiden tog hen oss fr kollektiva idioter och brjade frklara att - Jaaaaa.... Det gr ju inte alltid som man tnkt! - Vad menar du med det? - Jaaaa, det fr du seee... - Menar du intersexuella? Hen blev paff och brjade tala om hermafroditer - r inte det ett gammalt ord fr intersexuella? Nej, det var det allts inte och hen trasslade in sig i att ena sidan mena att det fortfarande anvnds som medicinsk term fr personer som har tv kn och samtidigt prata i svepande drag om att det finns mnga variationer utom och inom den pstdda mallen fr kvinnligt och manligt kn. Vid ett senare tillflle anvnde hen sig av ord som pojkhjrnor och flickhjrnor utan att vilja frklara vad det r. Hur ser en sdan hjrna ut? Vad r skillnaden? Hur uppstr de? De frgorna avfrdades med ett skratt. Jag var flyfrbannad.
20

Vissa delar av frelsningen var ngot uppdaterade jmfrt med Sexologi-boken jag ftt lsa i om en tidigare kurs, men det hela var s smaklst upplagt med ett tydligt skapande av Vi och De, dr vi antogs vara "normalutvecklade" fittor och snoppar och dr De framstlldes som anomal kuriosa och som vandrande mutanter mitt ibland oss. Informationen gick liksom stick i stv med presentationen. Och ingenting sagt om sjlva utvecklingsprocessen av knsorgan som ju r s lika oberoende av kn. S jvla trkigt. Hen uppehll sig ocks grna kring snoppens funktion, spermaproduktion och diverse upplevelser av sexualitet ur ett manligt perspektiv.

[F]relsaren pratar om livmoder som gummor och testiklar som gubbar. Ngon variation och
mngfald i reproduktiva knsorgan tas aldrig upp. Frelsaren pratar om kvinnors brst (nr en skulle kunna prata om brst). Nr lraren sedan hll sista frelsningen hade jag skrivit ner en lapp med alla hemska saker den hade sagt och skmtat om och gick fram till den. Hjrtat klappade som om jag skulle d, benen darrade. Och jag sa att den totalt exkluderar intersexuella mnniskor och transpersoner frn undervisningen, den drar heteroskmt och frstrker knsroller och tvknsmodellen. Den frstod min feedback om att skmta fr mycket men att det biologiskt bara finns tv kn, och jag sa att nej, det gr det inte, att det finns mycket variation i knsorgan och hormonniver hos olika mnniskor, att en person med snippa kan ha testiklar inne i kroppen osv., och en person med testiklar kan ha mycket hga strogenniver. Att det r helt ondigt att sga gummor och gubbar om livmoder och testiklar nr en kan anvnda dessa namn och drmed inte frstrka antagandet att mnniskor med livmoder alltid r kvinnor och mnniskor med testiklar alltid r mn och att det inte finns ngot annat. Jag vet inte om den hade ngon gng ens hrt om intersexuella eller transpersoner, men den sa att det r helt omjligt att ta med allt snt i undervisningen men att den frstr min kritik.

P en frelsning om stress sg vi massor av bilder p manshjrnor och kvinnohjrnor. Jag ppekade

att bilder och information vi fr inte sger ngot om transpersoner eller intersexuella. Frelsaren gick i frsvarsstllning, lt mig inte prata mer och sa att hen inte hinner ha med alla minoriteter i en frelsning.

Under en frelsning p Socionomprogrammet kom det upp diskussioner kring friidrottaren Caster
Semenya, d det i media vid denna tidpunkt rdde panik ver denna mnniskas biologiska kn. D en student nmnde ngot i stil med tvknad svarade frelsaren (en lrare p institutionen) genom att med ett hnfullt leende sga Jaha, det r en HERMAFRODIT. Jag rckte upp handen, skakandes av ilska, och sa att det idag anses krnkande att anvnda begreppet hermafrodit och att ingen gr det lngre att det istllet kan kallas Intersexualism. Lraren sa jaha och verkade inte bry sig nmnvrt om min kommentar. Det hela kndes s hemskt och transfobiskt, som att lraren brjade hnle fr att den tnkte att det rrde sig om ngon form av freak. Okunskapen kring intersexualism r skrmmande stor bland frelsare, och de s kallade skmten i berttelserna ovan r grovt krnkande. terigen behandlas det som gr utanfr normen som ngot abnormt, men ses samtidigt p ett obehagligt stt som ngot spnnande en kan skmta om p frelsningen. Mnga frelsare tycks ocks anse sig st ver kritik och ifrgasttanden frn studenter, avbryter studenter och anvnder sig av diverse hrskartekniker i frelsningssituationen vilket definitivt inte frmjar en studiemilj dr studenter uppmuntras att tnka sjlva samt kritiskt ifrgastta information. 21

Undermligt implementerad feminism

[En] lrare sger I det hr sprket har alla ord ett genus, men hr r inte alla manliga ord
automatiskt negativa och alla positiva ord feminina. (Som det r inom feminismen som r en manshatarideologi?).

Vi lser programmering, ett pstende kan antingen vara sant eller falskt i mnga sammanhang.
Om man bortser frn att just detta program handlade om mn och inte mn som gifter sig med varandra, och skiljer sig (eftersom kvinnan ibland trttnar p att mannen inte hjlper till i hushllet, trots att hon r s bra p att gra s mnga saker samtidigt, paus fr skratt). S fanns det allts en variabel som hette kn. Kn kunde antingen vara man eller inte man.

Vissa lrare p teologprogrammet ... uttalar sig mycket oprofessionellt och krnkande om
kvinnor och hbtq-personer i sin auktoritetsposition, under lektionstid. Flera studenter berttar om att killar i klassen ges mycket mer utrymme n studenterna som frelsaren uppfattar som tjejer.

Killar tenderar att f mer utrymme under lektioner frn alla lrare, oavsett kn, medan tjejerna
oftare blir tystade, avbrutna eller ignorerade. Det verkar som om tjejers ord inte r lika mycket vrda nr allt kommer omkring.

[L]raren lter killarna skrika ut sina svar ohmmat, medan tjejerna frsynt rcker upp
hnderna. tjejerna fr drmed inte svara i lngt nr samma utstrckning. Hen gr inget fr att lsa situationen, vilken hen knappast ser som ett problem ens.

Manliga studenter tillts skrika rtt ut, medan kvinnliga fr kmpa fr att f svara. Arkitekturutbildningen har i snitt 2/3 'kvinnliga' studenter, men talar vi utrymme elever
tar under lektioner och frelsningar gller klassikern att just 'kvinnliga' elever hller tyst. (Det finns i branschen en oro fr att detta kande antal kvinnor framgent kommer att snka medellnerna.). De flesta professorer, lektorer och handledare i grundutbildningen r mn, med ngra undantag. P masterutbildningarna blir det snppet bttre.

En kurs ledd av tre lrare, samtliga mn, som skapade ett mer eller mindre misogynt klimat.
'Manliga' studenter gynnades konsekvent genom snt dr som r s svrt att ta p: att ges utrymme, bli uppmrksammad och uppskattad, att ens deltagande anses vrdefullt. Hur svr det n r att stta fingret p vad exakt det handlar om s hade studenter ven ret efter liknande upplevelser.

22

Det pratas oerhrt lite om maktaspekten i arkitekturpraktiken, nmligen att man bygger fysiska strukturer som pverkar mnniskors mjligheter och frutsttningar, aktiviteter, identitetsuppfattning, avgr VILKA som r nskade p en plats (mlgrupp) och inte. Eftersom makt i denna aspekt saknas r maktskillnader inom professionen eller kns-/ annan bias i projekt n mer avlgset. Till exempel bostder utgr allt som oftast frn krnfamiljer - vilka i sjlva verket enbart utgr 20% av befolkningen. Vad hnder med andra relationsformer/familjekonstellationer/sociala relationer/ bostadsformer?

Den obligatoriska frelsningen om genus och hbtq

Jag har strax lst hela Socionomprogrammet p Gteborgs universitet och r s obeskrivligt besviken
ver utbildningens frhllningsstt till hbtq- och genusfrgor. Istllet fr att baka in ett hbtq- och genusperspektiv i undervisningen har vi haft tre-fyra stycken frelsningar som har berrt hbtq eller genus specifikt (tre-fyra frelsningar under ett program p 3,5 r). Konsekvensen av detta r att all annan undervisning har prglats av formuleringar kring Frldrarna allts mamman och pappan och Mn r si, kvinnor r s det r bara s det r, och s vidare. Det r som att de tnker sig att de ska slippa prata om hbtq eller genus i vrigt om de avverkar dessa mnen lite snabbt under ngra frelsningar. Jag r ocks enormt besviken ver att lrarna p institutionen ibland har berttat fr oss att de har lst i utvrderingar att tidigare studenter har tyckt att det har varit fr mycket genus i undervisningen, och att de ska frska ha detta i tanke. Jag anser att det r institutionens skyldighet att se till att ett tydligt maktstrukturperspektiv genomsyrar hela undervisningen, oavsett vad studenterna sjlva tycker om det. Jag undrar om de hade reagerat likadant om kritiken hade gllt att vi pratar fr mycket om diskriminering p grund av hudfrg. Det r som att genus och hbtq osynliggrs och viftas bort, bland annat genom att institutionens lrare frljligar dessa perspektiv under frelsningar. Studenter berttar att innehllet i den obligatoriska genusfrelsningen i programmet varit undermligt.

En ... lrare frklarar vad inriktningen queerteori r med beskrivningen det r ju hela hen-debatten
och det dr, men det vet ni skert mer om n jag. De andra inriktningarna fr mycket mer ingende och lngre beskrivningar.

En frelsning om genus i mitt program: frelsaren brjar med att sga att hen inte r s himla insatt
i det hr med genus. Senare i frelsningen frsker hen presentera olika riktningar inom genusforskning, kommer till queerstudier och blir obekvm och sger: Ja, jag vet inte riktigt, det hr har kanske ngot med bisexualitet och snt gra och fortstter snabbt. Varfr kan inte institutionen ge oss en frelsare som kan det hr med genus?! Det finns massor av bra genusforskare p GU! Och ven om kn och jmstlldhet helt okej ofta tas upp i vrt program frknippas de inte till vr framtida yrkesroll p ngot stt, och drfr frblir allt genustnk helt frmmande och frnvarande fr de i klassen som inte har tnkt p det innan.

23

Frelsaren fortstter ... med att hen ville ta med bilder frn en studie som bevisar att kvinnor
och mns hjrnor r olika, och att ja, det hr med socialt konstruerat kn kan ju ha ngon pverkan, men den r inte stor.

Jag vet inte vad som r vrst. Att jag nyss satt hr och tnkte att institutionen fr socialt arbete
r ngot bttre n andra eller att jag ens tnker att jag behver jmfra. Fr vi r inte dr ngonstans. Ingen r fri frens alla r fria som en klok person en gng sa. Reflektion s hr efter 3,5 r r vl att jag frundras ver hur en klientorienterad utbildning kan ta s ltt p ngot s viktigt. Hur en frelsning om HBT-personers livsvillkor r det som de tycker att folk ska ha med sig. Hur dligt implementerat det r i utbildningen med normkritik. Hur arg jag var under HBT-frelsningen fr att att frelsaren var s jvla ursktande. Till och med uttryckte att en kanske inte ska jobba med adoptionsfrgor om en r homofob. Hur det under frelsningar ibland skr till lite i mig fr jag inte finns. Vi finns inte, inte ngon av oss som faller untanfr normen. Vi och dom. Gllande klass, kn, sexualitet, etnicitet - you name it.

Vem skrattar mest?

Fljande berttelser visar p att mnga frelsare frsker anvnda sig av humor fr att ltta upp stmningen. Traditionella knsroller och heterosexuella relationer verkar betraktas som bra material att utg ifrn, eventuellt med anledning av att det frvntas att studenterna ska knna igen sig.

En frelsare i folkhlsoekonomi skmtade p frelsningen: Det finns ingen reklam p

halvnakna kvinnor p vintern eftersom d skulle mn kra in i diket. Nr jag ppekade att hen inte kan sga s, tror hen att kvinnor inte kan stras av sn reklam, s sa hen: Nej just det, det kan ju finnas reklam med halvnakna killar ocks.

Hndelsen utspelar sig efter att vi hade tittat p ett tal av Bill Clinton. Lraren frgade oss
efter talet om vi hade ngra minnen av Clinton eller vad vi hade tyckt om Clinton. En av mina (fittfdda) klasskamrater rcker d upp handen och sger att den hade tyckt om Clinton och tyckt Clinton verkade trevlig. D sger vr lrare Ja det var ju mnga kvinnor som gillade honom. p ett lite flrtigt stt.

Fysiologi, en frelsning om hjrnan. En student frgar skojande: Men finns det nt i det att
det ibland hrs talas om selektiv hrsel? Frelsaren: Haha, en sn grabbig frga. Du menar skert att till exempel mn kanske hellre vill lyssna p en fotbollsmatch n vad partnern sger. Nr vi skulle lra oss om hormoner ppekar ngon att alla mnniskor har strogen och testosteron i kroppen (medans frelsaren hade ftt det att lta som om det bara r strogen i kvinnor och bara testosteron i mn), s vad gr strogen i manskropp d? D sger frelsaren: Ja, vi grabbar kanske hittar vr feminina sida med den. Jaha, vad r en feminin sida fr ngot d?!?
24

Vi fick p en frelsning om kroppssammansttning se p studier om frndringar i muskelmassa nr

mn blir ldre. Frelsaren tyckte att ni tjejer skulle ha det i tanke vid partnerval.

Heteronormativitet i allmnhet
Heteronormativitet i undervisningsinnehll

I brjan p min utbildning knde jag mig arg mest hela tiden fr att allt var s heteronormativt och dr
allt annat n cis-hetero stndigt exkluderades. Nr det togs upp var det som nu det hr andra som ox kan vara viktigt att tnka p. Nu 4 terminer in p socionomprogrammet kom jag p mig sjlv med att knappt reagera p heteronormativiteten i utbildningen lngre. Jag har blivit avtrubbad. min utbildning ger inte oss frutsttningar att mta andra n de som finns inom normen. Gllande "det andra" lmnas detta alltid ver till studenterna att tnka kring och drmed tar vi sjlva ansvar fr att gra vr utbildning allmn (dvs applicera p HELA befolkningen). Heteronormativt klimat dr en inte vgar komma ut

Flyttade till Gteborg frn en medelstorstad fr att brja plugga p Chalmers nr jag var 18 r. Att
komma till en storstad var det mest frigivande jag gjort eftersom jag r bg. Men, trots det s tog det mig ca hela min studietid att vga prata ppet om det. HELT sinnessjukt. Jag visste att mina vnner och mnniskor runt omkring mig i studiemiljn inte alls hade ngot emot hbtq-personer. Men det var fortfarande en jvligt oskn stmning med skmt hit och dit. Det vrsta var att nr ngon vl slngde ut en extremt ogenomtnkt kommentar om ngon eller ngot mne s satt alla tysta. Idag vet alla om att jag r bg, men det r fortfarande bara jag i hela umgngeskretsen som vgar ta diskussionen.

Det r obehagligt och trttsamt att varje dag behva komma ut som queer/transperson som vill bli
tilltalad hen. Men jag fr vl ta den striden. Kanske r det bttre fr nsta generation i hgskolan. Hen och homosexuellas rtt att skaffa barn kan vara debattmnen.

Jag gick och vndades nda frn att vi fick reda p att vi skulle ha [en debattvling i slutet av
kursen]. Jag tnkte att det skert kommer komma upp jobbiga mnen som typ homo- och transsexuellas rtt att skaffa barn eller ngot om hen. Och mycket riktigt ett frslag som kom upp var homoadoption, detta frslaget frsvann dock i frsta omrstningen men fr mig kndes det verkligen inte ens okej att skriva upp det som ett frslag. Tnk om det rstats fram! Lraren sa att alla mnen var vlkomna men jag funderade p om det varit okej om ngot mne vart vldigt rasistiskt/nazistiskt eller varit emot heterosexuella. Jag ville s grna komma med ngot frslag som jag tyckte var likvrdigt med homoadoption men kunde inte frm mig att sga ngot. Hade frslaget gtt vidare till en andra omgng hade jag dock knt mig tvungen att gripa in och be dem ta bort det men det behvde jag tack och lov inte. Dock kom ett annat frslag fram som handlade om hen kopplat till knsneutrala dagis. Klumpen i magen vxte fr varje gng frslaget tog sig vidare till ytterligare en omgng. Tillslut stod det klart att hen kopplat till knsneutrala dagis var ett av de sex mnena som skulle debatteras. Jag mdde s psykiskt dligt och knde mig s krnkt. De skulle debattera ngot som r en s stor och viktig del av mig sjlv. Eftersom mnet var hen kopplat till knsneutrala dagis knde jag att jag inte 25

kunde sga att det inte var okej, vilket jag hade gjort om det endast hade handlat om anvndandet av ordet hen i sig. Vi skulle bli lottade vilket mne vi fick och om vi var fr eller emot skulle vi inte f veta frrn p debattdagen. Jag knde hur paniken brjade sprida sig, tnk om jag kom i hen-gruppen, vad skulle jag gra? Jag knde att om det hade hnt hade jag varit tvungen att prata med lraren och be att jag skulle f byta grupp fr jag hade aldrig klarat av att kanske hamna i den gruppen som var p motsidan. Tack och lov slapp jag hamna i den gruppen men jag knde mig nd krnkt, frtryckt och vldigt ledsen nr lektionen tog slut och vndades ver att behva sitta och lyssna p de som skulle debattera om hen. Jag vill lsa fortsttningskursen ... men tvekade lnge eftersom jag visste att vi kommer ha den jobbiga lraren i den kursen ocks. Jag knner mig fortfarande inte helt bekvm med att om jag kommer in, kommer jag behva ha den lraren i en termin till[...]. Det knns sorgligt och trkigt att jag fundera p att vlja bort kursen som jag ville lsa p grund av en lrares heteronormativa beteende. Det blir studentens egenansvar att utbilda klassen och frelsare eller lsa mer om dessa perspektiv.

Jag r s trtt p att jag r den i min klass (typ 60 pers) som fr undervisa bde klasskamrater
OCH frelsare om genus-, kns-, trans- och sexualitetsfrgor. Kasst att mina klasskamrater utan mig inte skulle ha en aning om dessa tankar, eller hur en kan (och br) integrera dessa tankestt p just vrt omrde.

Eftersom normkritiska perspektiv p lrande inte tycks rymmas inom ramen fr den nuvarande
lrarutbildningen knner jag mig trkigt nog hnvisad till att lra mig mer om sdana perspektiv p egen hand.

Diskussion
Universitetsvrlden avspeglar samhllet p mnga stt, tyvrr ven nr det gller homofobi och transfobi. Det handlar inte om enskilda personer som saknar kunskap utan problematiken ligger i strukturer. Likabehandlingsplaner tycks i mnga fall inte vara mer n vackra ord p papper i en byrlda. Verkligheten fr studenterna och personalen r en helt annan. Studenter som bryter mot normer kring kn, sexualitet och relationer fr utst hn, osynliggranden, trakasserier och ifrgasttanden p hgskolan, i studiemiljn svl som i undervisningsinnehllet. Alla studenter oavsett medborgarskap ska ha samma rtt till god studiesocial milj dr de mnskliga rttigheterna respekteras och dr alla kan knna sig vlkomna och trygga. Berttelserna ger flera tydliga exempel p hur homofobi och transfobi och okunskap kan ta sig uttryck p universitetet. Att dessa hndelser frekommer utan att ngon, frutom den som utstts fr krnkningarna, ptalar det eller ens frsker stta sig emot r skrmmande.
26

Ett av de tydligaste tecknen p att utbildningarna genomsyras av heteronormativitet r de otaliga situationer dr frelsare genom sina ordval och stt att tala gr antaganden om studenternas sexualitet och knstillhrighet eller knsidentitet. Liknande resultat kan lsas i Talande tystnad (Wiktorsson & Rothelius, 2003) dr mnga studenter vittnar om hur heterosexualitet tas fr givet. Inte mycket har hnt p tio r. Hbtq-personer behandlas som om de bara finns dr ute, aldrig i frelsningssalen, och att de r ngot som vi ska frhlla oss toleranta till. Att anta att alla studenter r heterosexuella cispersoner innebr ett medvetet eller omedvetet osynliggrande av andra identiteter vilket bidrar till att upprtthlla ett frtryck och en underordning av de personer som inte fljer normer kring kn och sexualitet. Det innebr ocks att det anses okej att debattera mnen som homosexuellas rtt att adoptera och pronomenet hen. Dessutom r att tala om vissa kroppar som normala och peka ut andra som avvikande alltid problematiskt och krnkande d f passar in i normen. Okunskapen kring intersexualism verkar vara stor, ven bland de frelsare som undervisar om kroppens utveckling och fysiologi. Idag talas det snarare om en mngfald gllande biologiska kn, och frelsarna borde verkligen lra sig att ordet hermafrodit inte lngre anvnds utan upplevs som krnkande. Studenter ska f anvnda knsneutrala pronomen i kursarbeten och bli respekterade med sina sjlvvalda pronomen i arbetsmiljn. Oavsett om pronomenet hen betraktas som ett ord som r lmpligt att anvnda i akademiska texter eller inte, kvarstr det faktum att detta r ett pronomen som mnga mnniskor anvnder om sig sjlva fr att beskriva sin knsidentitet. Att inte acceptera bruket av detta begrepp leder till ett osynliggrande av de personer som anvnder det som sitt eget pronomen, och i frlngningen till osynliggrande av transpersoner. Frn berttelserna framkommer att problematisk och frldrad kurslitteratur finns i alla fall inom psykologin. Det r ltt att skylla p att det inte finns bttre kurslitteratur p svenska, eller att boken r frlegad vad gller synen p mn och kvinnor samt homosexualitet. Det duger nd inte som urskt fr att i undervisningen anvnda sig av material och texter som direkt krnker och ifrgastter och/eller osynliggr mnniskors sexualitet och identitet. Det minsta en kan begra i dessa fall r att frelsaren ptalar det problematiska i dylika resonemang, avstter tid fr serisa kritiska diskussioner kring litteraturen, samt hnvisar till nyare teorier eller forskning som inte bygger p att allt annat n heterosexualitet r en avvikelse. Det r dags att byta ut bckerna. Nu. Det ska inte frekomma ngra krnkningar, oavsett om de r inlindade i ett skmt eller sgs rakt ut. Genom att skmta om det som anses avvikande eller dra (hetero)sexistiska skmt skapas ingen sammanhllning i en klass eller frstelse mellan mnniskor med olika erfarenheter. Oavsett avsikten hos den som yttrat skmtet r det viktigt att uppmrksamma att ven dessa uttalanden bidrar till att reproducera och befsta normer kring kn. Humor kan anvndas som strategi fr att legitimera krnkande uttalanden med hnvisning till att det bara var ett skmt. Det spelar ingen roll om skmtet inte var menat som sexistiskt om det r det. Det r ven viktigt att frga sig fr vem skmt av dessa slag r roliga. Det r alltid den som upplever skmtet som obehagligt som har tolkningsfretrde.

27

P Gteborgs universitet finns det mnga forskare och frelsare inom genusvetenskap, och ven Nationella sekretariatet fr genusforskning har sitt ste i Gteborg. Hur kommer det sig d att studenterna nd s ofta fr felaktig fakta eller att frelsare till och med erknner att de inte vet vad de pratar om? Frelsarna mste ha kunskaper kring det de ska lra ut och rimligtvis borde en frelsare som upplever att hen inte kan det hr med genus och queerteori ta sig tid att utbilda sig sjlv inom mnet - i synnerhet d denne ska hlla en frelsning om det. Att avstta genus- och hbtq-perspektiv och normkritik till speciella temadagar och i frlngningen avst frn att behandla det i utbildningen i vrigt riskerar att frstrka frdomen om att hbtq-personer r de andra i frhllande till normen. Underfrsttt blir d ocks att normen r de som sitter i frelsningssalen. Att inte integrera genus, hbtq och intersektionalitet i (i synnerhet) klientorienterade utbildningar r ett allvarligt problem och konsekvensen av detta blir att studenter som inte sjlva tar sig tid att stta sig in i dessa perspektiv inte r kvalificerade att bemta hbtq-personer efter sin utbildning. Det ska inte vara studentens egenansvar att utbilda klassen och frelsare eller lsa mer om dessa perspektiv. Mnga berttelser vittnar om ojmnt frdelat utrymme p lektioner. Att ta plats r svrt om en stndigt blir avbruten, inte fr svara fr att frelsaren vljer att ge ngon annan utrymme att tala, svara p frgor och diskutera. Det framkommer ocks att frelsare anvnder sig av hrskartekniker och avbryter studenter som ifrgastter eller har andra synpunkter, vilket inte skapar ett ppet klimat dr studenter uppmuntras till att tnka sjlva och ifrgastta. En student ska kunna knna sig trygg i att ppeka de faktafel, generella brister eller frdomar som frelsare frmedlar kring exempelvis genus och hbtq utan att behva vara rdd fr att bli misstrodd eller bemtt med krnkningar. Om en inte blir tagen p allvar, inte anses besitta kunskap eller relevanta sikter, upprtthlls en hierarkisk patriarkal struktur. Drmed blir makten och utrymmet i frelsningssalen ojmnt frdelade. Maktrelationen mellan student och frelsare blir hr tydlig. Vissa studenter vill inte verka besvrliga, andra vill inte riskera sina betyg. Det framkommer dessutom att mnga av studenterna knner att de r i underlge och inte vgar eller orkar ppeka nr frelsarna uttrycker sig heteronormativt eller gr felaktiga antaganden. Det hr r s klart helt oacceptabelt. Ngot viktigt att ppeka r att universiteten gr miste om viktig information om skillnader i studenters vlmende och synpunkter nr enbart man och kvinna ges som svarsalternativ i utvrderingar och underskningar. Exempelvis i Sveriges frenade studentkrers underskning Klara dig sjlv (2008) och Ungdomsstyrelsens kartlggning Hon, hen, han (2010) framkommer det att vissa parametrar, som sexualitet och/eller knsidentitet eller knsuttryck, kan visa p skillnader i vlmende mellan olika grupper.

28

Slutord
Likabehandlingsplaner, lagar och frordningar i all ra, men de studenter som har skrivit till Hbeteku (och skerligen inte bara dem) upplever en vardag som r lngt ifrn de ml som formulerats. Det mste bli en frndring. Om Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola inser vikten av en tillgnglig hgskola dr alla kan knna sig synliga i klassen och dr alla kan f kunskaper och frdigheter att bemta sina klasskamrater och framtida klienter p ett respektfullt stt s vinner dessa, och resten av samhllet, i lngden. Nu mste de fina orden i likabehandlingsplanerna implementeras i utbildningen p riktigt, och det borde ha gjorts fr lnge sedan.

29

Frslag och tips

Alla identiteter r sjlvdefinierade. Anta inte att du vet ngons kn, sexualitet eller ngonting annat som har att gra med deras identitet. Frga, lyssna och respektera det du hr. Tnk p att alla personer inte r heterosexuella och/eller cispersoner, s fr att vara s inkluderande som mjligt, prata knsneutralt. Nr du som frelsare trffar en grupp studenter fr frsta gngen, brja med en namnoch pronomenrunda. Tnk p att en student kan byta namn och fredraget pronomen. Ta hjlp av de forskare och frelsare som r duktiga p genus och hbtq-frgor nr frelsningar om dessa mnen ska hllas. Att lta ngon som inte r insatt i mnet frelsa leder inte till att studenterna fr den kunskap de behver. All personal inom hgre utbildning ska besitta kunskap i hbtq-frgor och praktisk normkritik. Normkritik, genustnk och hbtq-perspektiv ska genomsyra klientorienterade utbildningar fr att frskra att studenterna fr kunskaper och frdigheter att bemta sina framtida klienter p ett respektfullt stt som inte fr vidare unkna frdomar och antaganden. Skapa riktlinjer fr kursansvariga om kurslitteratur. Problematiska och frlegade texter ska kunna kritiseras.

Men avsljandets tid r hr! Avslja frelsarna som vgrar byta sprk och pronomen anvnding. Som hejvilt kan sitta och kna mig utan att veta ett skit om vem JAG r eller definierar mig som. Samtidigt som jag kan knna vrme ver exempelvis den dr frelsaren som skarpt nog p ett enkelt stt talade inkluderande. Hen vnde och vred p orden, visade p sprkets makt. Ni finns ni ocks p institutionen, men ni r fr f. Men tack till er, ni som gjort mig glad vissa frelsningar... Men det r hos er, ni som undervisar, som en stor del av ansvaret ligger. Ni har 3,5 r p er att ppna upp vra sinnen och f oss att reflektera. Jag kommer mta mnniskor under hela mitt yrkesliv var jag n arbetar. Vi ska ha med oss verktyg fr detta. Och jag tror att mycket kan brja hos er, och erat sprk och era exempel och er kurslitteratur ni vljer, era seminarier.

30

Referenser
Chalmers tekniska hgskola. (2013). Arbetsordning fr grundutbildningen. Hmtad 2013-05-22 frn http://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/verksamhetsdokument/Sidor/arbetsordningforgrundutbildningen.aspx

Gteborgs universitet. (2010). Likabehandlingsarbete vid Gteborgs universitet. Hmtad 2013-05-22 frn http://www.gu.se/omuniversitetet/varderingar/jamlikhet

RFSL - Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rttigheter. (u..) Begreppslista. Hmtad 2013-05-22 frn http://www.rfsl.se/?p=410

Sveriges Frenade Studentkrer. (2008). Klara dig sjlv - SFS rapport om studenters mjlighet att fullflja studierna. Stockholm.

Ungdomsstyrelsen (2010). Hon hen han. En analys av hlsosituationen fr homosexuella och bisexuella ungdomar samt fr unga transpersoner. Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter. Hmtad 2013-05-22 frn http://ungdomsstyrelsen.se/sites/default/files/publikationer_uploads/hon-hen-han.pdf

Wiktorsson, P. & Rothelius, S. (2003). Talande tystnad - Rapport frn HoBiGU-projektet vid Gteborgs universitet. Gteborg: Gteborgs universitets studentkrer och Filosofiska Fakulteternas Studentkr.

31

Avvikelser frn den normala puberteten Vi som sger ngot upplevs som obekvma, dryga och stundtals rent rabiata. "Bra, men skippa hen i fortsttningen." Det hela var s smaklst upplagt med ett tydligt skapande av Vi och De, dr vi antogs vara normalutvecklade fittor och snoppar och dr De framstlldes som anomal kuriosa och som vandrande mutanter mitt ibland oss. Hur det under frelsningar ibland skr till lite i mig fr jag inte finns. Vi finns inte, inte ngon av oss som faller utanfr normen. Vi och dom. Gllande klass, kn, sexualitet, etnicitet - you name it.

32