Välfärdsbarometern 2009

En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärd i brytningstid
Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla
om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen
till omfattande omläggningar av centrala delar av välfärdspolitiken.
Likaså förändras människors uppfattningar av välfärdssamhället.
Det ekonomiska läget, den förda politiken eller den egna familje­
situationen är sådant som påverkar vår uppfattning, tilltro och attityd
till tillståndet i Välfärdssverige.

Välfärdspolitiken har stor betydelse för våra kunders ekonomi och

för hela samhällsekonomin. Därför vill SEB sätta välfärdsfrågorna
i centrum. Vi arbetar aktivt för att kartlägga och analysera både
sys­temen som sådana och svenska folkets attityder till dem. Välfärds­
barometern är ett led i det arbetet. Med Demoskops* hjälp har vi inter­
vjuat 1 000 svenskar om deras privatekonomi i dag och i framtiden,
om deras kunskaper, attityder och beredskap. Detta har vi gjort åter­
kommande sedan 2005.

Den övergripande slutsatsen av årets undersökning är att vi befinner

oss i en välfärdsekonomisk brytningstid. Många svenskar upplever
att den egna ekonomin är bra samtidigt som de känner att maskorna i
välfärdsnätet har blivit grövre. Reallöneökningar, skattesänkningar och
låga räntor har förbättrat den ekonomiska standarden för många och
de flesta tror att den kan bli ännu bättre framöver. Samtidigt upplevs
marginalerna vid sjukdom eller arbetslöshet som mindre och man
oroar sig för både den ekonomiska standarden och äldreomsorgen
den dag man går i pension. Hälften tror att de kommer att få en sämre
pension och äldre­omsorg än föräldrarnas generation.

Uppfattningen att det inte går att luta sig enbart mot den offentliga
pensionen är utbredd.

Åtta av tio vet att de behöver spara till pensionen. De allra flesta tror
att individen och arbetsgivaren kommer att få ta ett större ekonomiskt
ansvar för välfärden överlag, för vård, omsorg, sjukpenning och pen­
sion. Och hela sju av tio tycker att det är bra och önskvärt.

Jens Magnusson
Välfärdsekonom

*Årets undersökning genomfördes 1 – 13 april 2009 och omfattade 1 000 telefon-

intervjuer med den svenska allmänheten.

Välfärdsbarometern 2009 2
Sammanfattning
Materialet omfattar en lång rad frågeställningar och denna rapport
sammanfattar några av de viktigaste.

• En klar majoritet är nöjd med sin ekonomiska standard – sju av tio

beskriver sin egen ekonomiska standard som god eller mycket god.

• Samtidigt uppger var tredje låginkomsttagare att de saknar buffert

och att de skulle ha svårt att hantera en oförutsedd utgift på 30 000
kronor.

• Många vill spara mer än vad de gör – fler än hälften skulle lägga
en reallöneökning på långsiktigt sparande. Bland unga är siffran
signi­fikant högre – sex av tio skulle prioritera sparande.

• Åtta av tio vet att de behöver spara privat för att få en rimlig
pension. I genomsnitt anger svenskarna att de behöver nästan
80 procent av sin lön för att pensionen ska vara rimlig – den
allmänna pensionen kommer att bli väsentligt lägre än så.

• Det är stor skillnad i kunskap om den framtida pensionen – tre

av fyra höginkomsttagare säger att de har tillräcklig information
medan färre än hälften av låginkomsttagarna känner likadant.
Bland låg­inkomsttagarna är tre gånger fler oroliga för pensionen
än bland höginkomsttagarna.

• Sju av tio tycker att det bästa sättet att finansiera välfärdssystemen
är genom en kombination av offentlig och privat finansiering

Välfärdsbarometern 2009 3
Positiv syn på den egna ekonomin
De flesta upplever att deras egen ekonomiska
situation är bra – trots det senaste årets finans­
kris och begynnande lågkonjunktur. De upp­
lever också i regel att deras privata ekonomi
har blivit bättre under de senaste åren.
Samtidigt har många små och krympande
marginaler. Man behöver en buffert för
oförut­sedda händelser, exempelvis en tid av
sjukdom eller arbetslöshet, en vattenskada i
badrummet, eller en olyckshändelse av nå­
got slag. Det gäller i synnerhet dem som har
små inkomster. Ändå är det de som har allra
snävast marginaler. Oroväckande många har
svårt att klara en oförutsedd utgift på 30 000
kronor.
Hur bedömer du din ekonomiska
standard idag?
2008* 16 56
2009 16 55
0 20 40 60
Mycket god Varken eller
Ganska god Ganska dålig
*Avser Välfärdsbarometern 2008
Undersökningen visar tydligt att personer
med arbetsinkomster upplever en tydlig
förbättring av sin ekonomi under de senaste
två åren. Det hänger sannolikt samman med
jobbskatteavdraget som införts i tre faser
sedan 2006 och som för de flesta löntagare
har inneburit betydande skattesänkningar.
En annan förklaring till att många upplever
ett ökat ekonomiskt svängrum är bolåne­
räntornas utveckling. Den del av hushållens
disponibla inkomst som går till räntekost­
nader har sedan förra året sjunkit från 5,2
procent till under 4 procent enligt Riksbanken.
Det är värt att notera att yngre personer i
större utsträckning än äldre upplever att den
ekonomiska situationen blivit bättre. Andelen
positiva avtar med åldern. Efter 65 års ålder
är andelen som tycker sig ha fått en försämrad
ekonomi större än andelen som upplever en
förbättring, trots att pensionärer inte drabbats
17 7 40 av lågkonjunkturen och den stigande arbets­
lösheten. Där­emot har pensionärerna inte fått
det lika mycket bättre som löntagare på sam­
18 8 21 ma inkomstnivå, eftersom de inte om­fattas av
jobbskatteavdraget. Det stigande missnöjet
80 100% kan spegla en relativ försämring jämfört med
Mycket dålig löntagare, snarare än en försämring i absoluta
Vet ej/Ej svar
termer.

Sju av tio svenskar upplever sin ekonomiska

standard som god eller mycket god. Synen
på den ekonomiska standarden är generellt
positiv. De som har jobb, äger sin bostad och
har sambo eller är gifta som är mest nöjda
med sin upplevda ekonomiska standard.
Minst nöjda är låginkomsttagare, arbets­
sökande och personer med sjukersättning.
42 procent säger sig ha fått det bättre under de
senaste två åren, mot bara 18 procent som fått
det sämre.

Välfärdsbarometern 2009 4
Anta att du skulle få oförutsedda Undersökningen visar att buffertsparandet
utgifter på 30 000 kronor som måste är mycket ojämnt fördelat. En majoritet anser
betalas inom en månad. Hur lätt eller sig kunna klara av en oväntad utgift på 30 000
svårt skulle det vara för dig att hantera kronor inom en månad. Bland dem som tjänar
en sådan utgift? över 300 000 kronor är det bara en av tio som
saknar en tillgänglig reserv som motsvarar en
Samtliga 30 34 19 10 6 1
månadslön. För låginkomsttagare ställer en
18–29 år 18 29 30 17 60
oförutsedd utgift till större bekymmer. Mer än
30–49 år 29 34 21 10 7 0
var tredje i denna kategori saknar tillgängligt
50–64 år 38 37 12 7 51 sparande för att hantera en sådan utgift.
Över 300’ kr 45 40 11 310

200’–300’ kr 26 37 20 10 7 0

Under 200’ kr 20 25 26 17 11 1

Förtidspensionär 27 25 16 5 25 2

Ålderspensionär 35 35 16 8 52

Arbetssökande 27 22 9 26 15 1

0 20 40 60 80 100%

Mycket lätt Ganska svårt Helt omöjligt

Ganska lätt Mycket svårt Vet ej/Ej svar

Skuldsättningsgraden är inte en tillräcklig

anledning till oro så länge som betalnings­
förmågan är god. Betalningsförmågan hänger
i längden ihop med sådant som risken att
bli av med jobbet och tillgången till buffert­
sparande.

Välfärdsbarometern 2009 5
Minskad optimism inför framtiden
De flesta ser alltså positivt på sin ekonomiska Andelen som tror att den egna ekonomin
situation och de senaste årens utveckling. kommer att förbättras de närmaste fem åren
Optimismen inför framtiden är också relativt är nästan dubbelt så stor som andelen som
stark. Effekterna av ökade disponibla in­ väntar sig en försämring. Samtidigt är det värt
komster bland dem som jobbar väger tyngre att notera att andelen optimister minskat med
än effekterna av en allt högre arbetslöshet. en fjärdedel sedan förra året. Omkring hälften
Men även om framtidsutsikterna överlag är av svenskarna tror att deras ekonomi kom­
positiva så är de mindre positiva än förra året. mer att förbli i stort sett oförändrad på fem
Allt fler upplever en minskad trygghet och års sikt, vilket mot bakgrund av den höga och
snävare ekonomiska marginaler. I de grupper stigande arbetslösheten måste betraktas som
som redan är mest utsatta är oron betydligt en ganska dyster prognos.
större än i andra.
Hur lång tid tror du att det skulle ta
Hur förväntar du dig att din ekonomiska innan du måste förändra din boende-
situation kommer att utvecklas de standard eller livsstil i övrigt om du
närmaste fem åren? blev…?

Andel som svarat högst 6 månader

30
2008 9 34 41 13 1 2 26
22 21
20
17 17
2009 8 25 48 16 21
13
10
0 20 40 60 80 100%

Mycket bättre I stort oförändrad Mycket sämre

Något bättre Något sämre Vet ej/Ej svar 0
2008 2009 2008 2009 2008 2009
Bli arbetslös Bli sjukskriven Gå i pension

Samtliga 8 25 48 16 2 1
Att bli arbetslös, sjukskriven eller att gå i pen­
Under 200’ kr 11 20 42 22 3 2
sion påverkar inkomsten på ett kännbart sätt
200’–300’ kr 5 21 55 15 2 2 för de flesta. Allt färre tror att de skulle klara
Över 300’ kr 7 35 50 8 00 sig mer än sex månader utan att förändra
18–29 år 22 39 26 12 00 boendestandard eller livsstil om de förlorade
30–49 år 9 33 46 8 13 jobbet, sjukskrevs eller gick i pension. An­
50–64 år 2 20 57 16 3 2 delen som tror sig klara mer än sex månader
65– år 3 59 32 4 2 utan att lämna sitt hem eller sin livsstil har
Förvärvsarbetare 8 31 48 10 2 1 minskat med 20 procent på ett år. Den gene­
Ålderspensionär 2 60 33 41
rella trygghetskänslan har dalat, vilket inte
0 20 40 60 80 100%
minst har att göra med att många har lämnat
a-kassan och ökat risken för ett dramatiskt
Mycket bättre I stort oförändrad Mycket sämre
Något bättre Något sämre Vet ej/Ej svar inkomstbortfall i händelse av arbetslöshet.

Välfärdsbarometern 2009 6
Hur stor risk anser du det är att du Om du skulle ha 2 000 kronor mer
blir av med ditt nuvarande arbete de per månad, vad av följande tror du att
närmaste två åren? du då i första hand skulle göra med
pengarna?”
%
20
%
4 60
15 6 Samtliga 50–64 år 18–29 år
13 6 65– år 30–49 år

10 4 3
4 40
14 12 3
5 10
9 3
8 7
5 6
3 20
0
l iga år år år ’kr ’ kr ’ kr or
kt ktor
mt – 29 – 49 – 64 2 00 300 300 se t se
Sa 18 30 50 er 0 – e r tl i g
iva
Un
d 20 Öv ffen Pr 0
O t t r
t
tig de lån ndra ser de ion köpa ror na va
sik ran ra a er en mt a An js
Ganska stor risk Mycket stor risk g t e r v o u er lv E
n
Lå sp Amo
a r e
ell pple p å b
on
s
i l ell pita t ej/
r u k b k a Ve
so tsa na
n ta
Re Sa An By

Drygt en av tio bedömer risken att bli av

med arbetet inom de närmaste två åren som Mer än hälften skulle vilja spara mer, och
mycket eller ganska stor. Unga personer säger sig prioritera sparande allra högst om
samt låg- och medelinkomsttagare upplever de skulle få en ökad reallön. De flesta skulle
risken att förlora jobbet som betydligt högre vilja satsa mer på ett långsiktigt sparande men
än genom­snittet. Att unga är mest oroliga är även amorteringar av lån är en sparform som
många skulle välja. Sparbenägenheten avtar
varken förvånande eller orimligt. Det är i regel
något med högre inkomst, men är viktigare
den yngsta arbetskraften som drabbas först
än konsumtion i alla inkomstgrupper. Ambi­
när arbetslösheten ökar, inte minst till följd
tionen att spara avtar också med åldern.
av arbetsmarknadens regelverk. Riskbedöm­ Personer över 65 år lockas i regel mer av resor
ningen ligger något högre än den prognos och andra upplevelser än att spara till fram­
som presenteras i budgetpropositionen för tiden.
2010 – med andra ord oroar sig fler för att bli
av med jobbet än vad man faktiskt kan för­ Det är uppseendeväckande att så många säger
vänta sig blir det i praktiken. sig prioritera sparande högre än konsumtion.
En rad rapporter den senaste tiden visar att
Det är oroväckande att risken att bli av med undersökningens resultat också speglar män­
jobbet är betydligt högre inom de grupper niskors faktiska agerande. Sparandet ökar.
som själva anser sig ha sämst möjligheter att Under första halvåret ökade de disponibla
klara av det ekonomiskt. inkomsterna för personer som hade arbete,
och de valde i regel att satsa ökningen på
sparande snarare än konsumtion.

Det är också intressant att det är unga männi­

skor som i störst utsträckning säger sig vilja
använda ett ökat ekonomiskt utrymme till
sparande. Den gängse uppfattningen om att
mer pengar till ungdomar genast leder till
konsumtion kommer på skam. Kanske är
detta ett trendbrott? Det är i alla fall värt att ta
på allvar, för om ungdomar verkligen agerar
så när det ekonomiska utrymmet ökar har det
betydelse för hur statens ansträngningar för
att få fart på ekonomin konstrueras.
Välfärdsbarometern 2009 7
Oro för pensionen
Vi lever allt längre som pensionärer. Dels lever standard och fysisk hälsa. Men pension, äldre­
vi de facto till allt högre åldrar. Den som går i omsorg och den psykiska hälsan förväntas bli
pension i dag har i genomsnitt ungefär tjugo sämre. Hälften tror att deras generation kom­
år kvar i livet. Dessa år är också allt friskare. mer att få sämre pension än deras föräldrars
Samtidigt gör sent inträde på och tidigt ut­ generation och inte ens var tredje svensk tror
träde från arbetsmarknaden att andelen att de kommer att få en bättre äldreomsorg än
arbetsår i livet blir allt färre. vad deras föräldrar fick, trots den påtagliga
välståndsökning som hela tiden sker. Kanske
Kortare arbetsliv, fler år som pensionär och
speglar det ökande krav och förväntningar?
en dramatisk ökning av andelen pensionärer
i samhället kommer att sätta avsevärd press Undersökningen visar också att människor
på pensionssystemet under de kommande vill gå i pension tidigt. Helst skulle genom­
de­cennierna. Det finns en utbredd oro bland snittssvensken pensioneras vid 62 års ålder.
både män och kvinnor, låg- och höginkomst­ De flesta tror ändå att de kommer att behöva
tagare, unga och äldre, om deras framtida arbeta längre än så. I genomsnitt skiljer det
pensioner. De flesta bedömer att de behöver två år mellan förväntad och önskad pensions­
en betydligt högre andel av sin lön i pension ålder.
för att kunna fortsätta leva på sin nuvarande
levnadsstandard än vad de kommer att få. Hur stor andel i procent av din
Oron är dessutom störst bland dem som borde nuvarande lön tror du att du kommer
spara mest till sin egen framtid men i prak­
att behöva för att ha en rimlig och
önskvärd ekonomisk standard som
tiken sparar minst.
pensionär?
Tror du att din generation kommer få
det bättre eller sämre än dina föräldrars %
100
generation när det gäller… 81
77 79 78 80
80 74 73 75 74

60
Psykisk hälsa 22 29 43 5
40
Äldreomsorgen 28 17 45 9
20
Pension 36 12 47 6
0
Fysisk hälsa 52 20 24 3 a n or år år år kr kr kr
tlig Mä inn 29 49 64 00’ 00’ 00’
Inkomster under Sa
m Kv 8– 0– 0– r2 –3 r3
1 3 5 de 0 e
20 Öv
63 15 17 5
arbetslivet Un
Boendestandard 69 21 73

0 20 40
Bättre Lika bra Sämre
Välfärdsbarometern visar att majoriteten är
överens om att välfärden är bättre nu än den
varit för tidigare generationer. De flesta be­
dömer att de kommer att få det bättre än sina
föräldrar när det gäller inkomster, boende­
60 80 100%
De flesta bedömer att de behöver nästan
Vet ej/Ej svar
80 procent av lönen för att ha en rimlig och
önskvärd standard som pensionär. En rimlig
uppskattning är dock snarare att de kommer
att få 60–65 procent av lönen, inklusive
tjänste­pension. Mellanskillnaden mellan den
förväntade och den önskade pensionen är
det upp till var och en att spara till något som
många, men inte alla, är medvetna om.

Välfärdsbarometern 2009 8
Hur stort tror du att ditt behov är av nå- Hur väl stämmer detta påstående
gon form av eget pensionssparande för in på dig:
att du ska få en pension som är rimlig
för dig? %
80
71

% 61 61 58
60 57
100 54 55
48 50
48 48
80 41 42 41
38
40
60 51 33
51 54 48 50 47 50 27 27
53 25
40 43
20
12
20 35 35
29 28 31 24 23 29
22
0 0
r r r Har till- Skulle behöva Har noga Har stora Oroar mig
k k k år år år or n a
0’ 0’ 0’ 64 49 29
n Mä lig räcklig spara mer tänkt möjligheter ofta över
30 30 20 vin mt
0– 0– 0– 8– K Sa kunskap om än vad jag igenom att påverka min
er de
r 5 3 1
Öv 20 Un min framtida gör mina min framtida ekonomi
pension pensionsval pension
Mycket stort Ganska stort

Samtliga Under 200’ kr 200’–300 kr Över 300’ kr

Åtta av tio inser att de behöver pensionsspara

på egen hand. Knappt en tredjedel anger att Tre fjärdedelar av dem som tjänar över 300
behovet av eget pensionssparande är ”mycket 000 kronor anser att de har tillräcklig kunskap
stort” för att pensionen ska ge förutsättningar om sin framtida pension, mot färre än hälften
för ett liv på en rimlig levnadsstandard. av dem som tjänar minst. Motsvarande skill­
nader gäller för hur väl man anser sig ha tänkt
Även om dessa siffror tyder på en hög grad
igenom sina pensionsval. Kunskapen om den
av medvetenhet om eget ansvar är behovet
framtida pensionen är tydligt korrelerad med
av kunskap stort. Kunskapsunderskottet är
inkomst. Ju mer man tjänar, desto mer insatt
tydligt störst hos dem som kommer att få lägst
och förberedd är man. Att känna oro för sin
pension, som har lägst marginaler som därför
ekonomi är lika starkt korrelerat med inkomst,
behöver ta störst ansvar för att skjuta upp en
fast åt andra hållet. De som tjänar minst, som
del av sin inkomst.
har minst kunskap och har ägnat minst tanke­
möda åt sin pensionstid, känner överlägset
störst oro.

Det är anmärkningsvärt att inte ens hälften

tror att de har stora möjligheter att påverka
sin pension. Trots att det nya pensions­
systemet har funnits i tio år, och trots regel­
bundna kampanjer för att öka informationen
om det individuella ansvaret, tror människor
alltjämt att de inte har möjlighet att påverka
utfallet. Bland dem som tjänar minst är det
bara en av fyra som tror sig ha möjlighet att
påverka sin framtida försörjning.

Välfärdsbarometern 2009 9
Ökad privat finansiering av välfärden
En betydande andel av svenskarna är alltså Vilket av följande tycker du är det
oroliga för sin framtida inkomst, pensionen, bästa sättet att finansiera system för
som de förväntar sig ska bli sämre än för deras ekonomisk trygghet och välfärd?
föräldrars generation. Välfärdsbarometern
pekar på att betydligt fler stöder tanken på
att komplettera den offentliga välfärden med Helt privat
privat komplettering. De flesta tror att det 4%
är nödvändigt och tycker att det är önskvärt Helt via
Kombination 25% skatterna
att öka inslagen av privat finansiering som av privat och
komplettering till den finansiering som sker skattebaserad 71%
fiansiering
via skattsedeln.

Vilken av följande tre parter tror

du i första hand kommer att få ett
ökat ansvar för välfärdsfrågorna,
exempelvis vård, omsorg, sjukpenning En överväldigande majoritet, 71 procent,
och pensioner de närmaste 10 åren? tycker att det bästa sättet att finansiera väl­
färden är genom en kombination av privat
och offentlig finansiering. Det gäller män och
Arbetsgivarna kvinnor (71 respektive 71 procent), alla åldrar
Offentliga (från 68 procent bland 18–29-åringar till 69
sektorn 14%
30% procent bland dem som fyllt 65) och alla
inkomstkategorier (66 procent bland dem som
tjänar mindre än 200 000, 70 procent för dem
57% Individerna som tjänar 200–300 000 kronor, och 72 procent
bland dem som tjänar mer än 300 000 kronor).
Stödet är robust och universellt.

Över hälften tror alltså att det i första hand

är individerna som kommer att få ta ett ökat
ansvar för sina egna pensioner, vilket stämmer
väl överens med den låga graden av tilltro till
det offentliga pensionssystemet, men också
för vård och omsorg. De flesta ser det ökade
individuella ansvaret som något positivt.
Det blir tydligt när vi frågar om vem som bör
finansiera välfärden: offentlig sektor, indivi­
den eller båda två.

Välfärdsbarometern 2009 10
Avslutande kommentarer
Det är tydligt att svenskarna är relativt nöjda med sin ekonomi i dag
och under de senaste åren. Även tron på den nära framtiden är relativt
stark även om optimismen avtagit något. Det är när vi blickar framåt
på längre sikt som många blir oroliga och osäkra. Pensionen vågar vi
inte förvänta oss så mycket av och av äldreomsorgen ännu mindre.

Det råder ett betydande kunskapsunderskott på välfärdsområdet i

allmänhet och pensionsområdet i synnerhet. Individen har fått överta
en mycket stor del av den risk och det ansvar som tidigare sköttes av
staten, men utan att få verktyg för att förvalta detta ansvar på ett bra
sätt. Det är viktigt att öka kunskapen om hur systemet är konstruerat
och hur mycket risk och ansvar som faller på individen, den framtida
pensionären, och det är viktigt att öka kun­skapen tidigt i arbetslivet,
när det återstår många års löner som kan ligga till grund för sparandet.

För trots att oron inför pensionen är påtaglig, är de allra flesta öppna
för att ta ett större ansvar själva. Dagens unga förväntar sig inte att bli
omhändertagna på äldre dagar utan inser att det finns ett stort indivi­
duellt ansvar. De tycker i regel dessutom att det är något önskvärt. Sju
av tio vill att välfärdssystemen ska finansieras med en kombination av
offentlig och privat finansiering. Det är en hög siffra, som inte alls får
motsvarande utrymme i den offentliga diskussionen.

Välfärdsbarometern 2009 11