!

Avslja heteronormen!
En rapport om hetero- och cisnormer vid
universitets och hgskolors verksamheter

!3

Avslja heteronormen!
Ett projekt av Sveriges Frenade HBTQ-studenter (SFQ)

Copyright Sveriges Frenade HBTQ-studenter

Stockholm 2015
Frfattare: Stina Lundin (red.), Elise Linnea Strmberg & Catalina Fuentes
Araya
Projektledare: Stina Lundin
Bitr. projektledare: Catalina Fuentes Araya
Arbetsgrupp: Elise Linnea Strmberg, Amanda Wikstrm, Daniel Dannfors, &
Sara Trnqvist
Illustrationer: Catalina Fuentes Araya & Anton Frhling

!4

Sveriges Frenade HBTQ-studenter

SFQ r riksfrbundet fr normkritik och HBTQ-perspektiv i hgskolan.
Frbundet arbetar fr att strka utbildningskvalitet i hgre utbildning
och driver hgskolepolitik genom HBTQ-relaterade frgor, normkritik
och intersektionella perspektiv p normer och diskriminering. Genom
projektet Avslja heteronormen! belyses hur normativa perspektiv i
utbildningsinnehll och utbildningsmilj pverkar personen och
utbildningen.
SFQ ser hur majoritetssamhllets exkluderande normsystem terfinns i
hgskolors och universitets verksamheter. Denna bokrapport r en
sammanstllning av projektet Avslja heteronormen! dr normer i hgre
utbildning problematiseras, genom att uppmrksamma vad normer gr
och hur brist p normkritik leder till diskriminering och krnkande
behandling. Rapporten innehller analyser av ngra utvalda lrostens
likabehandlingsplaner samt personliga berttelser som projektet ftt
tillhanda frn personer som studerar vid olika lrosten runt om i landet.

!5

Frord
Det var tidig sommar 2014 nr arbetet verkligen satte igng. Innan hade
projektet handlat om administration och frberedelser men nu skulle vi
ta oss ut p turn. Vi skulle beska mnniskor och platser fr att samla in
berttelser och samtal som har gjort Avslja heteronormen!s huvudsakliga
grundmaterial, som har utgjort dess andetag och puls. Turnn tog
avstamp p Gotland under Almedalsveckan och det blev med en gng
tydligt att intresset fr SFQ:s projekt var strre n vad vi hade anat eller
vgat hoppas p.
Den ursprungliga listan p pridefestivaler, universitet och hgskolor som
vi skulle beska under sommaren och hsten blev bara lngre och lngre,
och fram mot september stod det klart att de hundra exemplar av boken
som vi hade kalkylerat fr i brjan, behvde fyrdubblas!
Avslja heteronormen! riktar sig specifikt till den akademiska vrlden. Den
levererar bde ris och ros till den akademiska institutionen, till de
mjligheter och till det ansvar som akademin axlar. Den talar direkt till
Sveriges beslutstagare gllande akademin, och vr frhoppning r att
boken ska verka utbildande, fortbildande, motiverande och inspirerande
fr att hitta vgar fr normkritiskt arbete vid de olika lrostena. Boken
mnar besvara frgor samt att vcka nya. Den ska vara din kunniga vn
och navigator, en dialog att frhlla sig till nr du gr till handling.
Och slutligen, till studenter och aspirerande studenter, vill vi sga att det
hr nd frmst r vr bok. Avslja heteronormen! r inte bara en
upprepning av sdant som mnga av oss redan vet och upplevt, utan
ocks ett resultat av vad mnga av vra aktivistiska rrelser lnge har
vetat. Fr oss, och fr mnga av de anstllda och de beslutstagare som

!6

arbetar med dessa frgor, r boken ocks som ett facit som gr att ta p
och peka p om det skulle behvas. Det hr r vrt bidrag till en bttre
hgskola!
Stockholm i februari 2015

Catalina Fuentes Araya

Sveriges Frenade HBTQ-studenters ordfrande

!7

Innehll
Innehll

Avslja heteronormen

Inledning

Begreppslista

16

Disposition

22

Intersektionalitet

26

Vad r intersektionalitet?

26

Likabehandlingsplaner

30

Berttelser

36

Diskussion

42

Cisnormativitet

47

Idn om tv snva kn

47

En vidgad syn p kn

50

Den cisnormativa utbildningen

59

Berttelser

82

Normer och heteronormer

95

Heteronormer i likabehandlingsplaner

99

Berttelser

111

Upp p agendan!

121

Handlingsplan

125

Berttelserna

133

!8

!9

Avslja heteronormen
Stina Lundin (red.)

Inledning
Problembild och behov
SFQ ser att det finns ett behov av att belysa hur normkritik och kad
kunskap om HBTQ-relaterade frgor har relevans fr universitets och
hgskolors utbildningsverksamhet. SFQ erfar att mnga HBTQstudenter upplever sig marginaliserade och diskriminerade av
utbildningsinnehll, urval av kurslitteratur samt i det sociala livet svl isom utanfr- kurssalarna.
SFQ:s erfarenheter och tidigare underskningar visar att det r motiverat
att problematisera situationen. ven andra har uppmrksammat mnet.
Enligt Sveriges Frenade Studentkrers (SFS) rapport Klara dig sjlv1,
funderar homo- och bisexuella studenter oftare n heterosexuella p att
hoppa av sin utbildning i frtid. Mnga knner att det r svrt att passa
1

Sveriges Frenade Studentkrer (SFS), Klara dig sjlv: en rapport om studenters mjlighet att
fullflja studierna, 2008.

!10

in och att de blir negativt srbehandlade.2 Till problembilden hr ven att

HBTQ-personer oftare n andra drabbas av vld, hot och annan
krnkande behandling.3 Detta skapar en oro, och i MUCF:s rapport
Hon, hen, han bekrftas att HBT-personer i hgre grad n
heterosexuella lider av psykisk och fysisk ohlsa. 4 Statens
Folkhlsoinstituts rapport Hlsa p lika villkor visar att 50% av unga
transpersoner (16-29 r) lider av nedsatt psykiskt vlbefinnande.5 SFQ
ser ett mste att frbttra studiemilj och bemtande inom utbildningen
fr att lrostena ska fungera som inkluderande samhllsinstitutioner.

Avslja-projekten
Under 2014 har SFQ drivit projektet Avslja heteronormen! med
projektstd frn Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhllesfrgor
(MUCF). Projektet verkar fr att belysa hur hetero- och cisnormer
pverkar utbildningsinnehll och utbildningskvalitet vid svenska
hgskolors och universitets verksamheter.
Genom besk till olika universitet och hgskolor, pridefestivaler och
politikerveckan i Almedalen har SFQ samlat in kunskaper och
erfarenheter till projektet. mnet fr projektet har haft betydelse i SFQ:s
verksamhet sedan tidigare. Under 2011 arbetade SFQ:s lokalavdelning
vid Gteborgs universitet fram dess moderprojekt. Lokalavdelningen
SFQ Gteborg (fd. Hbeteku) startade d en kampanj som syftade
2

Hbeteku, Sveriges Frenade HBTQ-studenter (SFQ), Avslja heteronormen!, Gteborg

2013, s. 8.
3

Hbeteku, Avslja heteronormen!, s. 7.

Ungdomsstyrelsen, (MUCF), Hon, hen, han, Stockholm 2010, s. 38.

Statens Folkhlsoinstitut, Roth, Niklas, Bostrm, Gunnel & Nykvist Karin, Hlsa p
lika villkor?: hlsa och livsvillkor bland HBT-personer, Stockholm 2006, s. 27-28.

!11

till att samla in berttelser om studenters upplevelser av hetero- och

cisnormativitet i utbildningsinnehll och studie-/arbetsmilj vid
Gteborgs universitet (GU) och Chalmers Tekniska Hgskola (CTH).
Underskningen genomfrdes under perioden 2011-2013 och rapporten
bestr av berttelser frn studenter som terger hur de upplever dessa
normer i sin utbildning.6 Projektet kom att synliggra hur personer som
bryter mot normer om kn, sexualitet och relationer ftt uppleva
krnkningar, trakasserier, diskriminering och ifrgasttanden. Det
framkom bland annat brister p normkritiskt urval av kurslitteratur samt
brister i bemtandet av icke-hetero-/icke-cisnormativa studenter. Detta
skedde exempelvis genom att frelsare felknat individer och anvnt fel
pronomen. Det framkom ocks att frelsare genom ordval ofta antar
studenters sexualitet och/eller knsidentitet.7
Normgivande ideal om den sociala och kulturella mnniskan och hens
identitet terfinns och reproduceras i svl majoritetssamhllet som vid
universitet och hgskolor. Denna rapport kommer, likt sin fregngare
frn underskningen i Gteborg, belysa problematiken kring hetero- och
cisnormer i utbildningsinnehll och utbildningsmilj. Denna gng
behandlar projektet en strre geografisk bredd, samt betonar
intersektionella perspektiv p diskriminering och
diskrimineringsgrunderna.

Likabehandlingsplaner
Universitet och hgskolor r enligt lag skyldiga att rligen upprtta en
dokumenterad plan med versikt ver de tgrder som behvs fr att
frmja lika rttigheter och mjligheter fr studenter som deltar i- eller
6

Hbeteku, Avslja heteronormen!, s. 8.

Ibid., s. 26-27.

!12

sker sig till- verksamheten, samt redogra fr hur trakasserier ska

frebyggas och frhindras.8
r 2010 granskade SFQ likabehandlingsplaner frn 21 av Sveriges strsta
universitet och hgskolor (baserat p lrostenas mngd helrsstudenter).9 I granskningen framkom bland annat kunskapsbrister om
normer och diskrimineringsgrunder som berr HBTQ-personer. Det
syntes bland annat brister i kunskaper om hur intersektionella perspektiv
verkar, och hur en kan se intersektionellt p diskrimineringsgrunder och
hur dessa samverkar. I rapporten illustreras bland annat diskrimineringsgrunden kn genom att den inte kan frsts utan ett synliggrande av hur
andra maktordningar, exempelvis sexualitet och etnicitet, samverkar med
den.10
Nr den statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO)
granskade landets universitets och hgskolors likabehandlingsplaner
under 2013 och 2014, visade det sig att endast 19 av totalt 48 lrosten
lever upp till DO:s, tillika lagens, krav.11 Av de 21 likabehandlingsplaner
som SFQ granskade 2010 uppfyllde en (1) de lagstadgade kraven.
Mot denna bakgrund behandlar ven Avslja heteronormen! innehll ur
hgskolors och universitets likabehandlingsdokument. Olika lrosten
kallar dessa vid olika namn. I denna rapport r de samlande

Sveriges Frenade HBTQ-studenter (SFQ), Granskning av likabehandlingsplaner, 2010, s.

5.
9

Sveriges Frenade HBTQ-studenter, Granskning av likabehandlingsplaner, s. 4.

10
11

Ibid., s. 12.

Diskrmineringsombudsmannen, www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-ochaktuellt/2014/Hogskolor-brister-i-uppfoljning-av-likabehandlingsarbete, 2015-01-13.

!13

rubriceringarna fr dessa likabehandlingsplaner eller likabehandlingsdokument.

De likabehandlingsplaner som granskats r de som fanns tillgngliga hos
lrostena i juni 2014 nr projektet drogs igng. Det finns dock tv
undantag. Ersta Skndal Hgskolas dokument publicerades 2014-07-01
och frn Hgskolan Dalarna har tv dokument inhmtats. Dels den ldre
(odaterade) versionen som fanns tillgnglig i juni 2014, dels en nyare
version hmtad 2015.
Till projektet har 24 likabehandlingsplaner granskats i sin helhet. Ibland
mlas en allmn analytisk bild av dessa upp i rapporten, men oftast
hnvisas det till direkta citeringar. Urvalen har gjorts fr att exemplifiera
och frtydliga den problematik som projektet speglar. Att ett lroste
inte citeras innebr sledes inte att det uppfyller normkritiska kriterier
mer n ngot annat. Nr ett lroste citeras innebr det heller inte att
hela dess likabehandlingsplan fljer samma standard.

Syfte
Avslja heteronormen! syftar till att belysa hur hetero- och cisnormer
pverkar utbildning, studie- och arbetsmilj vid svenska hgskolor och
universitet.

Projektml och frankring

Den hr boken r en projektrapport dr underskande analyser av
likabehandlingsplaner mter berttelser ur verkligheten. I rapporten
illustreras frekomst av intolerans gentemot icke-heteronormativitet och
icke-cisnormativitet vid universitets och hgskolors verksamheter.
Projektmlet r att, genom normkritisk analys och synliggrande av

!14

diskriminerande strukturer i utbildningar, pverka universitet och

hgskolor i Sverige att motarbeta den homo- och transfobi som
intoleransen vittnar om.
Projektrapporten ska fungera som fortbildningsmaterial internt och
externt i SFQ:s verksamhet som hgskolepolitisk aktr, svl nationellt
som lokalt. I strvan mot att frankra projektresultaten externt,
publicerar SFQ ven en handlingsplan som, tillsammans med denna bok,
tillhandages aktuella instanser och personer inom hgskole- och
universitetssektorn under vrterminen 2015. Handlingsplanen r en
produkt av projektets resultatet och fungerar kunskapsgivande om hur
normkritik och HBTQ-perspektiv kan anvndas i arbetet med
likabehandling och antidiskriminering.
SFQ stter sitt hopp till att samtliga universitet och hgskolor tar till sig
den kunskap som Avslja heteronormen! fr med sig, s att personer som
faller utanfr normerna ska bli inkluderade i sin utbildningsverksamhet
och knna sig trygga i dess milj. Mlet r ocks att individer som r
berrda av intolerans och diskriminering, genom bokrapporten ska f
verktyg fr att mta verkligheten och stlla krav p lika behandling vid
sitt lroste.
P lokala plan ska rapporten frankras hos SFQ:s lokalavdelningar som
fr nrvarande finns vid Ume universitet, Uppsala universitet,
Stockholms universitet, Sdertrns hgskola, Kungliga Tekniska Hgskolan, Karolinska Institutet, rebro universitet, Gteborgs universitet
och Chalmers Tekniska Hgskola.

Material och metod

Den underskning som genomfrts utgr frn olika typer av material.
Det ena materialet bestr av ngra hgskolors och universitets egna

!15

likabehandlingsplaner. Hr har likabehandlingsplaner granskats frn olika

hgskolor och universitet med syftet att f en bild av hur
likabehandlings-/jmstlldhetsrd och dylikt framhver lrostenas
arbete mot diskriminering och trakasserier. Analyser av likabehandlingsplaner sker i urval anpassat till relevans i mnet, samt utifrn
intersektionella perspektiv p diskrimineringsgrunderna. Intersektionell
analysmetod r terkommande i rapporten.

Det andra materialet r 33 berttelser frn personer som studerar eller

arbetar vid universitet och hgskolor i Sverige. Berttelserna handlar om
upplevelser av normer, s som hetero-, cis-, eller andra intersektionellt
mtande normer som fungerar som diskrimineringsfaktorer.
Berttelserna r fritt frfattade och handlar antingen om ngot
krnkande eller diskriminerande en sjlv upplevt, eller ngot normativt
som en reagerat p under sina studier. Berttelserna r antingen tergivna
i sin helhet eller i nerkortad version. Samtliga berttelser r behandlade
med anonymitet, drfr terges oftast enbart lrostets namn och/eller
utbildningsinriktning.

!16

Begreppslista
Hr nedan finns en lista med begrepp som ramar in projektets mne. Det
r lsaren till frdel att ta del av denna innan lsningen av rapportboken
fortstter.
Normer r ett begrepp som ramar in ngot som antas vara gott
beteende, ett allmnt stt, ngot fredmligt, osv. Normer innehller och
upprtthller idealbilder och/eller stereotypiseringar. Olika normer ser
olika ut och r dels en spegling av sin samtid, men ocks frnderliga
genom sina historiska innebrder och sina - under utveckling - framtida
betydelser.
Normers struktur liknar varandra genom att de socialt och interaktivt
svl skapas, frhandlas som omskapas. En norm kan upplevas genom
medvetenhet, men ofta upplevs den omedvetet d dess allmnna
betydelse passerar obemrkt frbi fr de som br normen, sk. normbrare.

Normkritik r en benmning fr hur normer kan bemtas genom att

synliggra dess struktur och reproduktionsutrymme med ett kritiskt
frhllningsstt. Detta innebr att fokus inte riktas p de som frtrycks
av normen eller de som frtrycker, utan vilka ideal normen innehller
och upprtthller.

!17

Intersektionalitet r ett teoretiskt och metodologiskt verktyg fr att

underska och belysa olika maktordningar, se hur dessa hnger samman
och vad som sker nr de interagerar med varandra. Maktordningar
hnger samman med hur identiteter skapas, svl i grupp som
individuellt. Exempel p dessa r kn, knsidentitet, sexuell lggning,
etnicitet, funktionsvariation, religion osv.

Cisnormativitet r ett begrepp fr samhllets normer om kn och

identitetsskapande som bygger p en modell av tv fasta och statiska
knskategorier, kvinna/man. Cisnormativitetens grundlggande
antagande r att alla mnniskor identifierar och uttrycker sig enligt det
biologiska kn som tillskrevs dem vid fdseln. Cisnormers strvan efter
tv binra kn lgger grunden fr det heteronormativa samhllet.

Heteronormativitet r ett begrepp som ramar in samhllsnormer

som upprtthller idn om tv binra knskategorier och att en kvinna
lever med en man, och vice versa. Heteronormativiteten br sledes p
samhllets sexualnorm, heterosexualiteten. Den frutstter ocks att
mnniskan r monogam. Heteronormativa personer br ven cisnormer.

Diskriminering denna beskrivning r hmtad ur diskrimineringslagen.

Diskriminering r ett begrepp fr srbehandling av individer eller grupper
vilka avviker frn principen att lika fall ska behandlas lika.
Diskrimineringsgrunderna r kn, knsverskridande identitet eller

!18

uttryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell lggning och lder.12
Direkt diskriminering innebr att ngon missgynnas genom att behandlas
smre n ngon annan i en jmfrbar situation som har med ngon eller
ngra av diskrimineringsgrunderna att gra.13
Indirekt diskriminering innebr att ngon missgynnas genom tillmpning av
en bestmmelse, ett kriterium eller ett frfaringsstt som framstr som
neutralt men som kan komma att missgynna personer genom ngon eller
ngra av diskrimineringsgrunderna, svida bestmmelserna, kriteriet eller
frfaringssttet har ett berttigat syfte och de medel som anvnds r
lmpliga eller ndvndiga fr att uppn syftet.14
Trakasserier innebr ett upptrdande som krnker ngons vrdighet och
som har samband med ngon av diskrimineringsgrunderna kn,
knsverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhrighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsttning, sexuell lggning eller
lder.15
Sexuella trakasserier innebr ett upptrdande av sexuell natur som krnker
ngons vrdighet.16

Frtydligande:
12

1 kap. 1 diskrimineringslagen (2008:567).

13

1 kap. 4 frsta punkten diskrimineringslagen.

14

1 kap. 4 andra punkten diskrimineringslagen.

15

1 kap. 4 fjrde punkten diskrimineringslagen.

16

1 kap. 4 femte punkten diskrimineringslagen.

!19

SFQ erstter begrepp frn diskrimineringslagen enligt nedan:

Begreppen knsverskridande identitet och uttryck erstts i den hr
rapporten av begreppen knsidentitet och knsuttryck d det att
verskrida implicit innebr att det finns en grns att ta sig ver.
D alla mnniskor har en knsidentitet och ett eller flera
knsuttryck blir detta verfldigt.

Begreppet etnisk tillhrighet erstts av etnicitet d det r ett bredare

begrepp fr att uttrycka mnniskans individuella identitetsskapande utan att tillskriva personen en identitet dit den av andra
frvntas ing.

Begreppet funktionsnedsttning erstts av funktionsvariation d

funktion r ngot som alla mnniskor besitter, ven om den kan
se olika ut. Uttrycket nedsttning reproducerar samhllsideal
om att det existerar en normalfunktion. Normer som upprtthller idn om denna funktion kallas fr funktionsnormer eller
friskhetsnormer.

Maktstruktur handlar om att mnniskors mjligheter, frutsttningar

och resurser inte beror p slump eller personlig talang, utan fljer vissa

!20

mnster vid jmfrelse av stora grupper av mnniskor.17 Maktordningar

och de maktstrukturer som fljer uttrycks bland annat genom normer
och skapande av det icke-normativa.

Representation r att begrunda vem som kan representera ett

perspektiv, exempelvis ett frtryck. God representation r att placera och
utvrdera sig sjlv i ett sammanhang till andra som utstts fr det aktuella
frtrycket/mnet, istllet fr att representera ngot dr insikt eller
personlig erfarenhet saknas. Representativitet utgr frn att tolkaren
granskar sig sjlv och sin position i relation till andra berrda.
God representation r ocks att ta hnsyn till att olika mnniskor med
olika representationer tillsammans kan bredda. Exempelvis att ta hnsyn
till nr studentrd eller liknande tillstts vid universitet och hgskolor
med bland annat arbete fr att frmja likabehandling.

Pronomen speglar en persons sjlvidentifikation och ska respekteras.

Ett pronomen i svenska sprket brukar vara den, hon, hen eller han.

HBTQ r ett paraplybegrepp fr homosexuella, bisexuella, transpersoner

samt andra personer med queera uttryck och identiteter.18

17

Interfem, Rekrytera rtt! Fr en rekrytering fri frn diskriminering i ideella organisationer,

2013, s. 83.
18

RFSL, www.rfsl.se/?p=410, 2014-12-06.

!21

Frtydligande:
D HBTQ-personer lika lite som heteronormativa personer r en
homogen grupp, kommer den hr rapporten att berra identiteter
och diskriminering ur intersektionella perspektiv.

Queer r ett begrepp som har flera betydelser men i grunden r ett
ifrgasttande av heteronormer. Mnga ser sin knsidentitet och/eller sin
sexualitet som queer. Queer kan innebra en nskan att inkludera alla kn
och sexualiteter, eller att inte behva identifiera/definiera sig.19

19

RFSL, www.rfsl.se/?p=410, 2014-12-06.

!22

Disposition
Bokens underskningsdel r en antologi och de tre kapitlen r skrivna av
respektive frfattare. Det frsta presenterar intersektionalitet som
teoretisk analysmetod, samt exemplifierar hur intersektionalitet anvnds i
likabehandlingsplaner. I kapitlet problematiseras intersektionella
perspektiv som bland annat berr sexualitet, relationer och rasifiering,
vilket hr bidrar till att synliggra diskriminering och marginalisering som
sker i en utbildningsmilj. Genom intersektionell analysmetod
kontextualiseras ocks berttelser som inkommit till projektet. Kapitlet
Intersektionalitet r frfattat av Catalina Fuentes Araya och lgger, utver
egen problematisering av diskriminering, teoretisk och metodologisk
grund till de tv efterfljande kapitlen om cis- respektive
heteronormativitet.
Det andra kapitlet behandlar cisnormer och dess snvhet infr
mnniskans identitetsskapande och uttryck. Hr problematiseras ider
om kn och normativt grundade mjligheter fr konstruktioner av
mnniskans identitet. Kapitlet Cisnormativitet r frfattat av Elise Linnea
Strmberg och stter strlkastarljus p hur cisnormer fungerar, existerar
och terskapas i majoritetssamhllet tillika utbildningsvsendet. Genom
analys av diskrimineringslagen, likabehandlingsplaner samt inkomna

!23

berttelser frn studenter/doktorander, avhandlar frfattaren

cisnormativitetens varande och pverkan p utbildning.
Det sista underskande kapitlet handlar om heteronormer. Som en
fundamental uppfattning om mnniskans omgivning behandlas
heteronormen genomgende i bokens alla delar, men i kapitlet
Heteronormativitet ramas dessa srskilt in. Genom normkritisk och
intersektionell analysmetod behandlas heteronormer frn likabehandlingsplaner, samt inkomna berttelser. Kapitlet r frfattat av
Stina Lundin och utgr en problematisering av heteronormers frekomst
och betydelse i utbildning och fr personer i utbildningsmiljn.
I bokens sista del frs en sammanfattande diskussion om de tre kapitlen.
Drefter finns den handlingsplan som projektrapporten utmynnat i.
Handlingsplanen r frmst riktad till Sveriges hgskolor och universitet
men kan ocks anvndas som bildningsmaterial i andra sammanhang.
Sist men inte minst finns ytterligare nio berttelser som inkommit till
projektet.

!24

!25

!26

Illustration: Catalina Fuentes Araya & Anton Frhling

Intersektionalitet
Catalina Fuentes Araya

Vad r intersektionalitet?
Fr att underska diskriminering och dess praktiker, finns ett analytiskt
och teoretiskt verktyg som anvnds inom samhllsvetenskapliga
forskningsflt fr att studera, belysa och analysera maktordningar,
maktstrukturer och normer, nmligen intersektionalitet. Intersektionella
perspektiv synliggr hur maktordningar hnger samman och vad som
sker nr de interagerar med varandra. Hr stlls frgor om hur makt och
ojmlikhet genomsyrar uppfattningen om kategorier som exempelvis
kn, sexualitet, lder, klass, funktionsvariation, etnicitet med mera.20 En
person kan bra p en norm, vara en s kallad normbrare, men bryta mot
en annan norm. Det innebr att en person bde kan bra en norm, och
samtidigt delvis bryta mot densamma, genom att bra normen p ett stt
som ter sig annorlunda n som andra i sammanhanget kanske frvntar
sig.

Interfem, Rekrytera rtt! Fr en rekrytering fri frn diskriminering i ideella organisationer, 2013,
s. 82.
20

!27

Fljande berttelse illustrerar hur maktordningar om etnicitet, rasifiering

och heteronormer kolliderar och skapar en intersektion. Berttelsen
kommer frn personen M, vren 2014 d hon studerade vid Uppsala
universitet:

Sitter vid ett bord med ngra vnner och ter lunch
och det droppar in andra som jag inte knner, typ folk
frn mina vnners kurser. Vi smpratar frst lite, men
sen fortstter jag prata med mina vnner om att jag har
frlovat mig med min pojkvn. Jag visar bilder p
honom till en bekant som inte trffat honom frut.
Frn ingenstans (utan att den ens var med i samtalet),
s var det en tjej som ocks ville kolla p bilderna och
sa: h vad st han e! Men vad sger dina frldrar
om att han r svensk, r det okej fr dom?
AHHHHHHHHHH jag orkar inte ens! - M

Det som sker hr r att M rasifieras. Att rasifiera en person r att

tillskriva den negativa egenskaper baserat p hudfrg, religion och/eller
etnicitet.21 Det r allts ngot en person blir, inte r. Rasifiering r ett stt
att diskriminera, och berttelsen r problematisk p flera stt. Bland
annat visar personen som stller frgan till M upp rasistiska
frestllningar genom rasifieringen av M, nr den frvntar sig en
negativ reaktion frn M:s frldrar gllande frlovningen med en
svensk man. Att p detta vis gra svenskhet synonymt med vithet
och vice versa, synliggr att det ven finns normer angende vithet i
samverkan med svenskhet, vilket r en av flera aspekter i vithetsnormer.
I berttelsen ser vi hur heteronormer gr hand i hand med just
vithetsnormer. Vi ser ocks frestllningar om vem eller vilka som br
21

Interfem, Rekrytera rtt!, s. 83.

!28

dem. M br p heteronormen i avseendet att vara en kvinna som r

tillsammans med en man. Men eftersom hon i berttelsen samtidigt
rasifieras bryter hon p samma gng mot normer om hur hon frvntas
bra heteronormer/vara normbrare. D personerna i berttelsen visar
frvning ver M:s och hennes pojkvns frlovning, visar det p ider
om vithet kopplat till heteronormer, s som i detta fall. Det visar p
uppfattningar om hur vita personer i somliga sammanhang frvntas
interagera med vissa mnniskor p givna stt, men inte p samma stt
med vissa andra. Berttelsen visar hur mnniskor i allmnhet frvntas
interagera med varandra beroende p vilka de r, vilka normer de br p,
och i vilka konstellationer de befinner sig i. Det gr ven att se p detta
fall som en kollision av normer, en kollision som skapas i intersektion
dr de mts, och som pverkar samtliga dessa normer och
maktordningar.
I boken Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i den
feministiska debatten skriver Lena Martinsson [a]tt fokusera dessa
transformationer, hur kategorier av olika slag konstrueras i och genom
varandra, r att arbeta intersektionellt.22 Med detta menas att vi genom
att frst teorin och anvndningen av intersektionalitet kan tillmpa den i
praktiken i arbete mot diskriminering, samt fr att frmja normkritiska
frhllningsstt.
I detta bokens frsta underskande kapitel kommer exempel som berr
intersektionalitet hmtade ur likabehandlingsplaner att presenteras. Det
kommer att problematiseras hur brist p intersektionella perspektiv p
diskriminering snker likabehandlingsarbetets kraft.
22

Martinsson, Lena, Utbrnda eldsjlar, om intersektionalitet och den (o)mjliga

kritiken, i Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i den feministiska debatten,
Laskar, Pia, De Los Reyes, Paulina (red.) & Grndahl, Satu (red.), Hgersten 2007, s. 68.

!29

I kapitlet behandlas ocks fler berttelser. Dessa analyseras

intersektionellt, med rasifiering som en intersektionell variabler. Hr
kommer det vidareutvecklas hur intersektionella perspektiv behvs fr
att avslja hur, och till vilken utstrckning, normer och diskriminering
kan verka och samverkar.

!30

Likabehandlingsplaner
Intersektionalitet som perspektiv i likabehandlingsplaner
Hr nedan fljer ngra exempel p nr intersektionalitet berrs i
likabehandlingsplaner.
rebro universitet:

Jmstlldhet omfattas av jmlikhet, men genom att

stlla begreppen bredvid varandra pongteras
jmstlldhetsstrvandena. () rebros universitets
arbete med jmlikhet och jmstlldhet ska dock utg
frn ett perspektiv som riktar uppmrksamheten mot
hur olika sociala kategorier och maktordningar
samverkar och r beroende av varandra (s.k
intersektionalitet).
Hmtat ur: Handlingsplan fr jmlikhet och jmstlldhet vid
rebro Universitet 2013-2015, rebro 2013, s.4-5.

Hr nmns intersektionalitet som begrepp i rebro universitets

likabehandlingsplan. I samband med att begreppet beskrivs, ges det ven
en bild av vad det innebr i just den likabehandlingsplanen: Att stlla
jmlikhet och jmstlldhet i relation till varandra s pongteras
jmstlldhetsstrvandena. Hr kunde det nskas en vidare
problematisering av maktordningar fr att visa p intersektionella
perspektivs mjligheter fr antidiskrimineringsarbete.

!31

Nsta citat r frn Ume universitet:

Rdande maktstrukturer och dominerande normer har

historiska frklaringar. () Att dela in mnniskor i
grupper kan ven bidra till att upprtthlla normer om
det normala och det avvikande. Samtidigt synliggrs
ocks normer genom att de belyses och genom att
normer ifrgastts.
Hmtat ur: Plan fr lika villkor vid Ume universitet, Ume
2014, s. 3.

Utan att nmna intersektionalitet som begrepp lyckas Ume universitet

nd med att kontextualisera dess innebrd. Citatet visar p en
medvetenhet av komplexiteten och dualiteten som det kan innebra att
bedriva ett normkritiskt jmlikhetsarbete, bland annat nr det skrivs om
risker med att dela in mnniskor i grupper, med motiveringen att det i sig
kan bidra till att upprtthlla normer om det normala och det avvikande.
Samtidigt synliggrs normer och att de br belysas och ifrgasttas.
Detta visar prov p intersektionella perspektiv p frtryckande normer.
Vi ser ocks att meningen [r]dande maktstrukturer och dominerande
normer har historiska frklaringar vilket ger frgan en tyngd och
seriositet, samt ett stllningstagande infr att dessa frgor ska ses som
kunskapsfrgor snarare n siktsfrgor.

Brist p intersektionalitet
Fljande exempel visar brister p intersektionella perspektiv och utgr
frn diskrimineringsgrunden etnicitet.

!32

Linkpings universitet:

Alla mnniskor i Sverige har en eller flera etniska

tillhrigheter och kan drmed bli utsatta fr etnisk
diskriminering. Det r individen sjlv som definierar
sin eller sina etniska tillhrigheter. Dremot kan etnisk
diskriminering uppst nr ngon tillskrivs en srskild
kulturell och social samhrighet oavsett om den
drabbade identifierar sig med den.
Hmtat ur: Strategi och handlingsplan fr lika villkor 2014,
Linkping 2013, s. 21.

Linkpings universitets likabehandlingsplan utgr ett exempel p det

som SFQ ser r en generell kunskapsbrist om diskrimininering rrande
s kallad etnicitet, rasifiering och rasism. Detta visar p en brist p
intersektionella perspektiv, vilket terfinns i de flesta hgskolors och
universitets likabehandlingsplaner.
Diskrimineringsgrunder grundar sig i olika maktordningar. Det som
srskilt problematiseras hr handlar frmst om etnicitet. Citatet ovan gr
ett intressant exempel eftersom det dels pongterar att alla mnniskor br
p en eller flera etniciteter, dels fallerar det med att gra distinktionerna
som finns beroende p vem som utstts fr diskrimineringen. Med andra
ord ger texten intryck av att alla utstts fr diskriminering under samma
premisser. Det str att [a]lla mnniskor i Sverige har en eller flera
etniska tillhrigheter och kan drmed bli utsatta fr etnisk
diskriminering. Sista meningen i stycket om etnisk diskriminering
avslutas med [d]remot kan etnisk diskriminering uppst nr ngon

!33

tillskrivs en srskild kulturell och social samhrighet oavsett om den

drabbade identifierar sig med den. Eftersom det inte sker ngon
vidareutveckling av etnisk diskriminering i relation till rasism eller
rasifiering, blir resultatet att rasism och rasifiering osynliggrs, och med
detta frsvinner ocks frstelse fr de kroppar, de mnniskor, som
utstts fr rasism och rasifiering. Detta lmnar situationen helt ppen fr
tolkningar om att etnisk diskriminering r lika med rasism. Detta som att
rasism drabbar alla p samma premisser och att alla drfr ocks kan
utsttas fr rasism. Detta r en grov missuppfattning. Rasism r
strukturell. Det r ett maskineri som producerar och reproducerar
sociala och juridiska normer. Den r ett system vars verkan gynnar vissa
mnniskor samtidigt som den missgynnar andra. Rasism r allts, i sin
krna, ett system av (vit) verordnad. En verordnad som endast kan
existera i en asymmetrisk maktrelation med, och p bekostnad av, en
annan grupps underordning.
Med en applicering av USA:s konotation av begreppet race, p svenska
begreppet ras, gr det ven att frst detta genom fljande citat hmtat
frn en nordamerikansk film: "racism describes a system of disadvantage
based on race.23 Rasism innebr sledes att det i praktiken, per
definition, inte finns en s kallad omvnd rasism. Bristen p en
intersektionell frstelse ligger i att texten inte visar p kunskap om
maktordningar, strukturer och rasism. Genom att utelmna rasism eller
hur rasifiering uppstr, osynliggrs maktordningar kring etnicitet. Risk
fr feltolkningar i likabehandlingsarbetet gr att lrostena mste ta
krafttag och ka normkritisk kompetens om normer som upprtthller
diskrimineringsgrunderna.

23

Dear white people, 2014, [Film], regissr: Justin Simien, USA: Code red.

!34

Tolkningsfretrde och diskriminering

SFQ har upptckt att likabehandlingsplaner ofta skapar situationer som
stter ord i munnen p de som kan frvntas utsttas fr diskriminering,
krnkning eller trakasserier. Detta resulterar i att den utsatta personen
tvingas och/eller frvntas passa in sin upplevelse inom ramarna fr vad
av lrostena tergivna exempel stakats ut.
Flera lrosten anvnder sig av Diskrimineringsombudsmannen (DO)
fr att referera till diskrimineringsgrunderna ochbegreppsbeskrivningar,
bland annat av vad som r diskriminering och trakasserier. Dock skapar
ven DO ramar fr hur en person frvntas passa in sin upplevelse.
Nedan fljer ett sdant exempel, taget ur Chalmers Tekniska Hgskolas
likabehandlingsplan som direktciterar DO om vad som r trakasserier:
Om ngon kallar dig fr blatte, fjolla, mongo,
hora eller ngot annat nedsttande som har
samband med kn, etnisk tillhrighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell lggning eller
funktionshinder.
Klla: Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se/
sv/Diskriminerar-du/utbildning/Vad-ar-trakasserier,
2015-02-27.

Vi tittar nrmare p exemplet blatte. Hr skrivs ordet, tillsammans

med fjolla, mongo och hora, ut som ett skllsord, som om det
skulle vara statiskt i sin innebrd. Men faktum r att sprk och ord r i
stndig utveckling, att sprk r dynamiskt. ven med ett intersektionellt
perspektiv gr det att frst att ett ord kan ha olika betydelser beroende
p rummet det anvnds i.

!35

Det som menas r, med exemplet ordet blatte, att det i praktiken
anvndsp mnga stt; av och om mnga olika personer, i mnga syften
och mellan olika personer. Det kan anvndas som skllsord, i
sammanhang dr det r meningen att krnka ngon. Men det anvndas
ocks i andra sammanhang dr det har en helt annan laddning, betydelse
och funktion. Ordet frekommer bland annat i politiska sammanhang,
d separatistiskt fr personer som rasifieras, allts fr personer som
ordet syftar p. Det frekommer i sociala sammanhang mellan
exempelvis vnnereller om sig sjlv, s som i berttelse I lngre fram i
kapitlet.
Genom att dra paralleller till andra ord, t.ex. bg eller flata, ord som
kommit att bli accepterade och flitigt anvnda i bde folkmun och inom
HBTQ-communities, skulle en kunna se p ordet blatte som ett
begrepp som befinner sig i en liknande process. En process dr
mnniskor som ordet syftar p tertar, (re)claimar, makten ver
begreppet. Eftersom ordet mnga gnger ven anvnds som ngot
positivt och identitetsskapande kan vi se att nr ngon annan (i detta fall
DO och Chalmers) n den berrda personen sjlv tar tolkningsfretrde
i situationen, blir situationen onyanserad. Bedmningen av situationen
utgr p s vis frn normer som den som hvdar tolkningsfretrde
presenterar, istllet fr att utg frn den berrda personens normer. P
detta stt kan vi se p citatet frn DO med kritiska gon.En diskussion
om detta kan bli lng, men pongen i sammanhanget r den hr: det r
inte orden i sig som ndvndigtvis r skllsord, det r bruket,
mottagandet och effekten av orden som skapar dess betydelse, i den
specifika kontexten. Det ska ocks tydliggras att oavsett hur en
personligen stller sig i frgan om specifika ord, s r det personen som
ordet syftar p som i sammanhanget har tolkningsfretrde till hur det
anvnds och vad det har fr betydelse fr just den personen. Drfr kan
ingen institution ta tolkningsfretrde i frgan, ven om bde DO och
Chalmers (i likabehandlinsgplanen) nd gr ansprk p det.

!36

Ett stndigt terkommande tema i likabehandlingsplanerna r bristen p

frstelse fr maktordningar. Likabehandlingsplanerna speglar avsaknad
av frstelse om att detta pverkar anvndningen av ord beroende p
vilka som anvnder det och hur. Det handlar allts om att det spelar roll
frn vem ord kommer frn, vem de riktas mot och vilka som anvnder
det. SFQ ser att lrostena mste utveckla kritiska frhllningsstt till
diskriminering och trakasserier som frekommer vid sina verksamheter.

Berttelser

!37

Vi har konstaterat hur normer grs och frvntas gras olika beroende
p vem eller vilka som gr den. Vi kan tala om heteronormen p flera
stt. Den kan beskrivas som en norm med flera ansikten d den har flera
korsande underkategorier. Berttelserna nedan visar exempel p hur
normer gr in i och interagerar med varandra, och just det hr kapitlet
har anvnt berttelser som berr rasifiering som verktyg fr att pvisa
detta. Berttelserna kommer drfr frmst att analyseras p sdant stt
som tydligast ringar in exempel p intersektioner mellan heteronormer
och korsande normer.
Hr fljer tv inkomna berttelser som berr rasifiering och ringar in
intersektioner med heteronormer.
Berttelse I:

Det var ett tag sen jag pluggade och jag hade sett
vldigt mycket fram emot det. Under ett seminarium
som handlade om familjer hade lraren frgat oss vad
familj r fr oss. Nr jag berttade vad familj r fr
mig s framgick det att jag lever polygamt (senare
framgick det att min primra partner r en man). Efter
seminariet, p vg till tget slnger en frn kursen ur
sig typ: Ass det r s himla intressant att plocka isr
begreppet familj och vad det r och fr vem. Ungefr
vad sger folk med annan bakgrund om att du r
ppen fr alternativa familjekonstellationer?
Frn: Anonym ciskvinna som rasifieras, studieinriktning
genusvetenskap.

I den frsta berttelsen presenteras ett exempel p hur heteronormer

frvntas gras olika beroende p vem eller vilka som br den och i

!38

vilken konstellation de grs. Under frsta rubriken i kapitlet, Vad r

intersektionalitet?, tergavs en berttelse om hur vithetsnormer, rasifiering
och heteronormer kan kollidera i intersektioner. Denna berttelse
illustrerar ytterligare ett exempel dr intersektioner uppstr. Mer specifikt
ser vi hur heteronormer ofta gr hand i hand med normer om
monogami, allts om normer att relationer utgrs av tv personer som
har en exklusiv relation med varandra. Heteronormer och normer om
just monogami r ttt sammanfltade, d det ligger en inbddad
frestllning om mannen och kvinnan som de enda knen. Dessa
existerar i en polariserad relation till varandra dr de r olika (och ses till
stor utstrckning vara varandras motsatser) och drfr kompletterar
varandra nr de kommer samman. ven i denna berttelse krockar
normer, hr heteronormer och monogaminormer, med frestllningar
baserade p rasifiering. Det ska tydliggras att hur mnniskor rasifieras
och kategoriseras, varierar beroende p kontextbaserad maktordning,
med variabler som till exempel rum och social milj. Till exempel kan en
person, nr den befinner sig i ett helt vitt rum rasifieras av personerna
som har rummet i ansprk, men nr samma person frflyttar sig, eller
om personerna som har rummet i ansprk har liknande kroppar som den
sjlv, kan relationen mellan personen i frga och rummet vara ngot helt
annat. Men i den hr berttelsen dras personen som rasifieras ver
samma kam tillsammans med samtliga personer med annan bakgrund.
Hr gr det att anta att personen som frgar menar p att de tv inte
delar samma bakgrund, att kategorin som den ena tycker sig representera
str fr en bakgrund, och den andra fr allt annat som avviker frn den
frsta, och drfr benmns som annan bakgrund. Oavsett vad
personen i berttelsen menade med annan bakgrund, s satte den sin
egna bakgrund som norm genom att prata om den senare som en annan,
som alternativet till sin egna.

!39

Fr att publicera berttelserna har det stmts av med den som skickade
in den, att den redigerats till att vara tillrckligt anonym fr att inte rka
avslja personens identitet. I samband med en sdan avstmning sa
personen som skrev den frsta berttelsen s hr:

Jag r svensk och fdd hr i Sverige. Jag kan bara anta

att personen syftade p att jag har annan bakgrund
baserat p min hudfrg. Jag fick knslan av att hen satt
en tydlig norm om att vita svenskar delar en och
samma gemensam bakgrund och alla andra
mnniskor buntas ihop till att dela en och samma
annan bakgrund. En bakgrund som avviker och r
annorlunda frn hens egna. Det r ju helt absurt, t
bda hllen, sett ur alla mjliga vinklar. En slags hjd
p ignorans r det ocks! Vad menade hen ens med
bakgrund?! Det r s ihligt att jag har svrt att hitta
ord fr att beskriva vad mer jag tnkte och knde.

Intersektionen i den hr situationen grs allts av heteronormer,

monogaminormer och vithetsnormer i kollision med varandra och med
polygami, rasifiering och generalisering.

Berttelse II:

Fr flera r sen trffade jag kompis Asom var sugen

p att plugga igen och skulle ska lite kurser. Han
rabblade upp ett par kurser och nr jag frgade honom
vilka universitet han skte s reagerade jag p att det
var ett universitet som ligger nra dr han bodde som

!40
inte var med. Jag sa: X universitet har ju flera sna
liknande kurser, ska du inte ska dr ocks, det r ju
rtt nra dig? Han skrattade och sa ungefr: Skojar
du? har du sett deras reklam i tunnelbanan och p
hemsidan eller? Ser ju ut som om att jag skulle vara
den enda blatten! Vi skmtade om det frst. Sen
pratade vi om det p riktigt och han sa bland annat:
N men allvarligt, ska ju inte ska ngra serisa
program och Y universitetet verkar grymt och det r
inte s lngt bort alls. Och jag menar, oavsett X
universitetets intentioner s knner jag mig ju
ovlkommen, ondigt att ska dit nu nr jag nd bara
sker strkurser just nu. Bilder sger mer n tusen ord,
r det inte s man sger?
Frn: C, 20 r, jobbade fr tillfllet.

I berttelse II kan vi se heteronormer ur nnu en dimension.C

beskriver hur reklamen, allts bilder, gav signaler om exkludering. Exakt
vilka mnniskor som fanns representerade p bilderna gr bara att
spekulera i, men berttelsen avsljar att det till synes endast var vita
personer. Detta betyder att, oavsett vilka personer som var med, eller
vilka knsidentiteter som eventuellt fanns gestaltade i bilderna, s var
avsaknaden av representation som inkluderar personer som rasifieras
ngot som lmnade det bestende och huvudsakliga intrycket hos A,
som C berttar om. A skulle kunnat sagt ngot om hur han skulle
vara den enda mannen eller killen, om nu det hade varit det som i
huvudsak gjorde att han knde sig ovlkommen. Allts, det rcker inte att
heteronormativt strva efter en bred representation av kn fr att verka
inkluderande fr alla, utan mste det ter igen konstateras hur det spelar
roll vilka inom en knskateg ori som re presenteras. Att
(mans)knskategorin, ensam, allts inte innefattar alla (mn). Som A

!41

sjlv uttrycker det: Bilder sger mer n tusen ord, r det inte s man
sger?

!42

Diskussion
Vad likabehandlingsplanerna uppvisar om lrostenas faktiska och
konkreta insatser fr antidiskrimineringsarbete, behver diskutera genom
olika infallsvinklar. Det vi sett under Avslja heteronormens! gng, vilket
redan pvisades i SFQ:s granskning av likabehandlingsplaner 2010 r, att
d likabehandlingsplanerna r formella dokument som ligger till grund
fr vilken typ av arbete som universitetet eller hgskolan ska genomfra,
och vilka tgrder som ska gras, reflekterar dessa direkta val av
vrdegrunder. Dokumenten verkar som en tydlig indikator p
prioriteringsnivn av det normkritiska arbetet och antidiskrimineringsarbetet. Vidare, och i relation till berttelser som inkommit till projektet,
ger likabehandlingsplanerna en inblick i vilken kunskapsniv och vilket
bemtande som en person kan frvnta sig om den vid ngot tillflle
skulle vilja, eller behva, anmla ett diskrimineringsfall till skolan. Detta
gller ven den som skulle vilja delta i skolans pverkansarbete. SFQ:s
granskning av likabehandlingsplaner frn 2010 kan tyvrr citeras ven i
detta projekt, 5 r senare: Blir inte ens ordval rtt r det inte srskilt
sannolikt att anta att det finns en vlgrundad analys och ett fullgott
arbete inom omrdet.24

Vidare avsljanden?
Projektet Avslja heteronormen! har stllt frgan: hur pverkar hetero- och
cisnormer utbildningsinnehll, studie- och arbetsmilj vid svenska
hgskolor och universitet? Detta kapitel r ett av tre som sker svara p
24 Sveriges

10.

Frenade HBTQ-studenter (SFQ), Granskning av likabehandlingsplaner, 2010, s.

!43

den frgan. Detta kapitel har besvarat en del av frgestllningen. Genom

att anvnda berttelser dr normer skapar intersektioner har kapitlet
beskrivit hur normer verkar och samverkar i relation till och genom
varandra, frsttt ur intersektionella perspektiv. Det har redogjort att och
hur normer i allmnhet interagerar med varandra, och hur dessa pverkar
utbildningsinnehll, studie- och arbetsmilj vid svenska hgskolor och
universitet.
Eftersom intersektionella perspektiv ligger till grund fr vr rapport och
vra analyser, utgr detta kapitel frmst en referensram att frhlla sig till
genom bokens fortsatta gng.

!44

!45

I think the idea that one is always and only the gender they were
assigned at birth that idea needs to be challenge. So that were
not stigmatizing, objectifying, sensationalizing, or criminalizing
transgender people, but celebrating them. And celebrating
everybody who has the audacity to be themselves and to live
authentically.

Laverne Cox

!46

!47

Cisnormativitet
Elise Linnea Strmberg

Idn om tv snva kn
I samhllet finns en id om att alla mnniskor identifierar sig och lever
enligt det kn som tilldelas dem vid fdseln, vilket betyder en av de tv i
svensk lag erknda knskategorierna; kvinna/man. Utver detta nskar
denna id att alla mnniskor upptrder i enlighet med de normer som
idn anser ska definiera respektive knskategori. Denna id utgr ifrn ett
specifikt kriterium nr den bestmmer vilket kn en person har;
genitalier. Det r sledes en persons genitalier allena som avgr vilket
kn denna tillhr. Detta sker tidigt i en mnniskas liv, nrmare bestmt
under hennes frsta skrikande andetag. I samma stund som en mnniska
fds bestmmer en barnmorska vilket kn denna har, och drmed
frvntas identifiera, upptrda och rtta sig i enlighet med. Denna id
utgr den tvknsmodell som vrt samhlle r uppbyggt kring. De
normer som upprtthller modellen med tv snva kn benmns i detta
kapitel som cisnormer. En norm r beroende av att det finns mnniskor

!48

som identifierar sig och lever i enlighet med dessa normer, i detta fall
cispersoner.

Cisnormativ knskonstruktion
Tvknsmodellen frutstter tv konstanta och statiska knskategorier
bestende av kvinna/man. En man r ngon som frn fdseln har en
penis, och en kvinna ngon som fds med en vagina. Tvknsmodellen
och dess kriterium fr knkategorisering har en nst intill ontologisk
frklaringsmodell, dr kn endast utgrs av genitalier och en linjrt
efterfljande knsidentitet, vilken delas av alla mnniskor, oberoende tid
och rum. Genom att konstant tervnda till och endast erknna genitalier
som kriterium fr knsbestmmande, och samtidigt aktivt blunda fr
andra faktorer, vinner cisnormativiteten legitimitet att upprtthlla
tvknsmodellen i samhllet. Modellen r reduktionistisk i sin natur och
frenklar och reducerar ngot s komplext som kn till att endast handla
om ett visst fysiskt attribut. Vad hnder om begreppet vidgas, och vilka
faktorer kan d rknas in nr kn definieras?

Nr genitalier varierar
Tvknsmodellen stter tydligt p patrull nr personer fds med
genitalier som inte gr att placera in de tv facken; intersexuella personer.
Vad det normativa samhllet gr d, r att lta frldrarna till barnet
bestmma vilket kn den ska ha, och i stort sett omgende stts
hormonell och ibland ven kirurgisk behandling in, fr att barnet tryggt
ska passa in i en av de tv mallarna. Detta sker i ett mycket tidigt skede i
livet s att barnet snabbt kan identifiera sig enligt cisnormativa
antaganden. Att barnet sjlv vill bilda sig en uppfattning om sin egen

!49

kropp, utveckla och erfara en egen knsidentitet frfaller fr den

normativa modellen otnkbart, d detta skulle stta hela systemet ur
rubbning. Att personer fds med mer eller mindre atypisk utveckling av
knsorgan, ses sledes som ett rent medicinskt tillstnd och frklaras
som avvikande gentemot normalt utvecklade knsorgan. P detta stt
vrjer sig tvknsmodellen mot att ta upp frgan om att vidga begreppet
kn d det fortfarande r genitalier som avgr, och avvikande fall
tgrdas medicinskt. Det ska tydligt tillggas att mnga intersexuella
personer ser sig ha ett medicinskt tillstnd och vlkomnar behandling,
det r inte huruvida intersexualism br behandlas eller inte som r
frgan, utan att belysa det indirekta tvng som sker nr intersexuella
personer placeras in i kategorierna kvinna/man.

Upprtthllande av normen
Normer r beroende av att det finns mnniskor som r normativa och
fungerar som brare av normen. Detta fr att stndigt bekrfta och
reproducera de ider som normerna r uppbyggda av. Brare av
cisnormen speglar sig mer eller mindre omedvetet med varandra och
skerstller att de r p rtt kl i frhllande till tvknsmodellen, samt
att mnniskor i deras omgivning r p rtt sida.

Samhllet ger instruktioner och stter upp grnser fr att underltta fr

normbrare, ett exempel p detta r knade rum. Cisnormen har gjort
det till allmn knnedom att, fr att ga tilltrde till en damtoalett, mste
du vara fdd med en vagina, och om en person bryter mot detta blir den
freml fr repressalier. De negativa konsekvenser som fljer nr en
person bryter mot cisnormen, eller andra styrande normer, har en dubbel

!50

funktion. Dels fungerar repressalierna som bestraffning och ett

tydliggrande om att detta r fel, och kanske nnu viktigare, att den
sammanhllande funktionen som strker den normativa massan,
ytterligare cementerar den tvknade modellens hegemoni. Men
faktumet r att mnniskor bryter mot normen om de tv statiska och
fasta knskategorierna.

En vidgad syn p kn
Knets grnser r lngt mer vidstrckta n den som tvknsmodellen
tillhandahller. Som tidigare nmnts fds personer med vad modellen ser
som atypiskt utvecklade genitalier, dvs som avviker frn en fullt
utvecklad vagina eller penis, men som nd faller in under kategorin
genitalier. Detta stdjer att kategorierna kvinna/man r otillrckliga och att
det behvs betydligt strre utrymme fr att fnga in knets vida grnser.

Knets mnga bestndsdelar

Utver tvknsmodellens singulra kriterium i form av genitalier, finns
en mngfald av faktorer som r avgrande nr en person definierar sig
och sitt erfarna och upplevda kn. Detta kapitel r avgrnsat till att
diskutera och problematisera knets olika bestndsdelar enligt fljande;
biologiskt kn, knsidentitet, knsuttryck och juridiskt kn. Detta med
anledning att det r dessa delar som berrs i landets universitet och
hgskolors likabehandlingsplaner.

!51

Biologiskt kn
Biologiskt kn definieras utifrn yttre och inre knsorgan, knskromosomer och hormonniver.25 Knskromosomer r den kromosomuppsttning som gr att vi fds med olika biologiska kn. Detta betyder
att en person med en kromosomuppsttning bestende av XX ses som
kvinna, och sledes br ha en vagina och livmoder. Dennes
hormonniver domineras av strogen och personen br drefter utveckla
typiskt kvinnliga kroppsattribut. Om personen fds med en
kromosomuppsttning bestende av XY ses den istllet som man. Denna
br sledes ha penis, testiklar och hormonniver dr testosteron r det
dominerande, och br utveckla typiskt manliga kroppsattribut. Men, det
finns bde flickor och pojkar som fds med XXY som
knskromosomer, och ytterligare kombinationer av fler Y- och Xkromosomer finns. Det r drav inte sant att XY alltid r lika med man
och att XX alltid r lika med kvinna.26

Utver kromosomer r hormoner en viktig faktor i hur en persons

biologiska kn definieras. Normativt sett hr testosteron samman med
knskategorin man och strogen med knskategorin kvinna. Dessa
hormoner signalerar till kroppen att bilda knstypiska fysiska attribut.
Vra kroppar styrs i stor utstrckning av vilka hormoner som tillverkas
och utsndras. Det cisnormativa antagandet om att endast genitalier
utgr det biologiska knet ifrgastts ovan, och hr mste det
hormonella knets betydelse lyftas fram.
Det r till stor del hormoner som gr att vissa kroppar bildar
brstvvnad och andra kroppar bildar skggvxt. Det r testosteron som
25

HBTQ-kojan, www.hbtqkojan.se/ordlista, 2015-02-01.

26

RFSL, www.rfsl.se/?p=623, 2015-02-01.

!52

gr att vissa personer utvecklar ett lgre rstlge och fr ett utbuktande
struphuvud. Vilket hormon som en person har kan ven pverka sexuell
drift och mentalitet p olika stt, s som humr i varierande grad. Mycket
av det som skiljer de tv knskategorierna t r just hormonella
skillnader, men nd r det endast genitalierna som r avgrande. Hr
mste det argumenteras fr att vidga synen p biologiskt kn, frn att
endast omslutas av inre och ytter knsdelar, till att omfatta det
hormonella knet och de fysiskt knstypiska attribut som fljer av
knshormoner. Lt oss ta ett exempel: en penisfdd person som fr
behandling med strogen, och drav utvecklat brstvvnad, kat
underhudsfett runt lr, rumpa, hfter, midja osv. Denna har ven gjort en
slipning av struphuvudet och genomgtt behandling fr att ta bort hr i
ansiktet. Hormonellt r denna person bde utvndigt och invndigt
precis som en person som r fdd med en vagina. Den enda skillnaden
r just penis och testiklar hos den ena, och vagina och livmoder hos den
andra. Problematiken ligger i det absoluta antagandet hos
tvknsmodellens cisnorm att det r genitalierna som avgr vilken
kategori en person tillhr. Personen i exemplet r betydligt mer
tillhrande kategorin kvinna n kategorin man, om vi endast utgr ifrn
biologiskt kn som definition. Vi mste komma bort frn frestllningar
som endast tittar p vad som finns mellan benen och se i strre
perspektiv, som leder bort ifrn genitaliernas fngslande dominans.

Juridiskt kn
I Sverige finns det tv lagstadgade kn: kvinna och man. Nr en person
fds tilldelas denna ett kn och placeras in i en av de tv i lagligt erknda
knskategorierna kvinna/man. Det som sedan fljer r att det kn som
tilldelats skrivs in i personens personnummer och pass samt registreras i
folkbokfringen. Detta r det juridiska knet. Det juridiska knet skrivs
in i personnumret via den nst sista siffran. Knskategorin man mrks ut

!53

med ojmn siffra och kategorin kvinna med jmn siffra. En persons
juridiska kn fljer med genom livet och finns registrerat och enkelt
tillgngligt. Varje gng en person uppmanas att uppge sitt
personnummer framkommer ven dens juridiska kn. Det vill sga vid
lkarbesk, apotek, utbildning och arbetsplats; flygresor och mngtaliga
fler samhllsfunktioner. Cisknade och normativa personer upplever inte
detta som ett problem, utan snarare som en frutsttning fr att
samhllet ska fungera. Fr cisnormens tvknsmodell r de tv juridiska
knskategorierna ett viktigt instrument d tvknsmodellen cementeras i
lag. Genom att samhllet stndigt tvingar sina invnare att uppge det kn
som anges i personnumret, stlls personer som inte identifierar sig enligt
den nst sista siffran utanfr, och blir freml fr konstanta
ifrgasttanden och repressalier frn det cisnormativa samhllets sida.

Att det biologiska knet varierar, frn kromosomuppsttningar,

hormonniver och utseende p genitalier har beskrivits tidigare. Det
faktum att det finns intersexuella personer och personer som inte
identifierar sig enligt ngon av de tv fasta kategorierna, gr det tydligt
att vi behver vidga det juridiska knet. Det mste fras in fler
kategorier fr att lagen ska spegla hur verkligheten ser ut. Det tyska
exemplet att infra en tredje knskategori endast fr intersexuella
personer har ftt svenska medier att ta upp frgan de senaste ren.27 Men
en sdan modell underlttar inte fr personer som inte identifierar sig
utanfr cisnormen, den tyska modellen erbjuder endast ytterligare ett stt
att bedma genitalier.

27

Aftonbladet, www.aftonbladet.se/nyheter/article17735433.ab, 2015-02-05; Politism,

www.politism.se/genusfolket/behover-vi-ett-tredje-kon, 2015-02-05.

!54

Fr att fnga in verkligheten mste kategorierna fr juridisk

knstillhrighet verkligen ppnas upp fr att innefatta alla vars
knstillhrighet inte omfattas av kategorin kvinna/man. Det mste ven
bli enklare att f sin juridiska knstillhrighet ndrad, i dagslget krvs
det ver tv r av medicinsk utredning, detta r dock endast mjligt fr
personer som identifierar sig enligt en av de tv idag lagstadgade
knskategorierna. Men ska vi verkligen ha juridiska kn? Norge, som har
ett liknade system med personnummer som Sverige, inleder nu arbetet
med att under de nrmaste ren infra knsneutrala personnummer28,
ngot som skulle lsa flera av ovannmnda problem fr mnga
mnniskor i vrt samhlle.

Knsidentitet
Alla personer identifierar sig olika p grund av olika faktorer. Det kan
rra sig om politisk tillhrighet, sexuell lggning, trosuppfattning,
socioekonomisk bakgrund, arbetssituation, om den r en god eller ond
mnniska med flera. Denna identifikation gller i hgsta grad ven det
kn en person identifierar sig med.
Det normativa antagandet som tvknsmodellen erbjuder r att det
biologiska knet (ls genitalier) avgr hur en person identifierar sig. Det
vill sga att en person fdd med en vagina per automatik ska identifiera
sig och upptrda i enlighet med de normer och beteendemnster som
satts upp fr knskategorin kvinna, och vice versa fr penisfdda
personer och knskategorin man. Konsekvensen av detta blir att
biologiskt kn och knsidentitet smlts samman och ses som en
28

Transfreningen FPES, www.fpes.se/2014/06/30/norge-infor-konsneutralapersonnummer, 2015-02-05.

!55

hopsvetsad enhet och det normala. Denna sammansvetsade enhet av

biologisk kn (genitalier) och knsidentitet utgr den cisnormativa
grunden fr knsdefinition, dr genitalier r grunden fr en persons
knstillhrighet och knsidentiteten ngot som linjrt hnger samman
med det vid fdseln tilldelade knet. Att personer kan identifiera sig
bortom, mellan, bde och, eller utanfr de tv fasta kategorierna kvinna/
man, eller tilldelas den ena knskategorin vid fdseln, och identifierar sig
enligt den andra motsatta kategorin r inget som cisnormen ger
utrymme fr.
Fr att f en bredare och mer verklighetsanpassad syn p kn och dess
lngtgende grnser, behver knsidentitetens faktiska roll belysas nr
kn definieras. Alla mnniskor har ett biologiskt kn och alla mnniskor
har en knsidentitet som r avgrande fr hur de uppfattar sig och sitt
kn. Ett stort problem som utgrs av cisnormativiteten r att
knsidentiteten inte ses som avgrande, eller innefatta en betydande roll
fr hur en person ska identifiera sig, utan knsidentiteten r understlld
genitalierna. Det som sker r att cispersoner inte anses ha en
knsidentitet, att identiteten fljer med det biologiska knet p kpet s
att sga. Om vi fr en stund godtar antagandet att cispersoner inte har en
knsidentitet, vilka har d det? Rimligtvis alla vi som inte r cispersoner,
dvs. transpersoner. Hller vi oss till det antagandet verkar det rimligt att
sga att genitalier allena r avgrande fr en persons kn, lika s
underblser vi antaganden om att endast icke-heterosexuella har en
sexuell lggning (se kapitlet om heteronormativitet), eller att endast
personer med funktionsvariation har en funktion. Frestllningen att
endast icke-normativa personer har en sexuell identitet, funktion,
hudfrg med mera cementerar, ytterligare normbrytaren som en
avvikare utan ngon likhet med normbraren.
Nu r det s att cispersoner har en knsidentitet, och att den identiteten
rkar sammanfalla med det juridiska och vid fdseln tilldelade knet,
men det betyder inte att detsamma gller fr alla mnniskor. Det r

!56

istllet lngt ifrn alla mnniskor som har en knsidentitet som r

verensstmmande med dennes vid fdseln tilldelade och juridiska kn.
Knsidentiteten har sledes en avgrande roll fr hur en person
uppfattar och identifierar sig och sitt kn. Det gller fr cispersoner lika
vl som personer som identifierar sig bortom, mellan, bde och, eller
utanfr de tv fasta kategorierna kvinna/man, eller tilldelas den ena
knskategorin vid fdseln men identifierar sig enligt den andra kategorin.
Det r knsidentiteten som r styrande i hur en persons knstillhrighet
definieras, oberoende biologi.

Knsuttryck
Vra olika uttryckstt sger mycket om vilka vi r. Genom kldstil, frisyr,
vilket sprk vi talar och hur vi anvnder det med mera, berttar vi mycket
om socioekonomiska bakgrundsfrhllanden, vr religionstillhrighet,
musiksmak och vilken politisk kulr vi rstar p, om vi rstar. Likas
uttrycker vi kn. Knsuttrycket r stark frknippat inte enbart med hur
en uppfattar och identifierar sig och sitt kn, det r ven starkt
sammanfogat med normer kring sexualitet och hur kvinnor respektive
mn ska se ut, upptrda och fra sig. Tvknsmodellen frutstter att en
persons knsuttryck ska vara i linje med det kn som tilldelades vid
fdseln och implicit spegla den cisnormativa knsidentiteten.
I begreppet knsuttryck ligger inte endast hur vi signalerar kn genom
klder eller kroppsrrelser i frhllande till knsidentiteten. Det cis- och
heteronormativa samhllet har tydligt spnda ramar fr hur kvinnor och
mn ska se ut, upptrda samt vilket och hur mycket utrymme respektive
knskategori tillts att ta. Detta r grundat i en knsmaktsordning dr
knskategorin kvinna ses som underordnad kategorin man, och ska vara
tystlten och tillbakadragen. Kategorin man r det motsatta och frvntas
vara framtdrivande, offentlig och synlig. Till de vardera tv normativa

!57

knskategorierna tillfaller vissa utseende- och beteendemnster, fr att

enkelt kunna srskilja kategorin kvinna frn kategorin man, och fr att
bekrfta, reproducera och legitimera den hierarkiska knsmaktsordningen.
Fr att tillhra kategorin kvinna br en person utver fysiskt knstypiska
attribut, ven kl sig i klder som anses spegla kategorin kvinna s som;
klnning, kjol, tajta byxor som framhver vissa specifika delar av kroppen
samt plagg p verkroppen som tydligt framhver det knstypiska
attributet brst. Till detta br hr avlgsnas p kroppen, srskild vikt
lggs vid att armhlor och ben r hrlsa. Vidare r det stereotypt fr
kategorin kvinna att anvnda smink och verlag lgga stor tid och mda
p sitt utseende. De uttryck som normativt signalerar kategorin man, r
frutom fysiskt kntypiska attribut som skggvxt och mrkare rst,
ven kopplat till klder, men betoningen p klder r generellt sett
mindre. Kategorin man br kl sig i plagg som separerar benen s som
byxor eller shorts, viktigt r att de inte r allt fr tsittande, det
sistnmnda gller ven plagg fr verkroppen. Det normativa antagandet
fr kategorin man r att denna inte br lgga fr stor vikt vid sitt
utseende, eller tminstone gra det diskret.
Cis- och heteronormativa antaganden styr hur de tv knskategorierna
ska verka, och freskriver personers val och uttryckstt nr det kommer
till yrke, kropps- och verbalt sprk, rrelsemnster, hur en uttrycker och
signalerar sexuell lust och agerande under sexuella aktiviteter med mera,
beroende p i vilken kategori en person befinner sig.
Knsuttrycket handlar sledes inte endast om kn per se, utan r starkt
sammankopplat med heteronormer och befstandet och legitimerandet
av knsmaktsordningen. En person vars knsuttryck bryter mot
normerna kring det kn som den tilldelades vid fdseln, ses ofta i det
cis-och heteronormativa samhllet som ett uttryck fr dennes sexualitet,
och inte fr dennes knsuppfattning och/eller identitet. Knsuttrycket,

!58

som tvknsmodellen vill framstlla det, r endast till som en bekrftelse

av genitalier och den sammanfltade knsidentiteten. Uttryck som vill
signalera en icke-cisnormativ knsidentitet fr svrt att vinna gehr och
acceptans. Vanligtvis handlar det om att dessa knsuttryck kopplas
samman med en icke-heterosexuell lggning, och att personens
knsuppfattning helt negligeras.
Genom knsuttrycket signalerar vi hur vi uppfattar vrt kn, och hur vi
vill bli uppfattade av andra. Hos den cisnormativa massan finns en vl
fungerande metod fr att frvgra personer som inte identifierar sig i
enlighet med cisnormens kriterium, rtten till sitt kn. Detta sker genom
ett stndigt skande efter tecken p en persons genitalier, och
tankegngen gr ungefr som lyder: en person tilldelades ett kvinnligt
kn vid fdseln, och identifierar sig enligt den andra kategorin, man, har
ett tydligt manligt knsuttryck och pronomenet han. D han mter en
cisnormativ person, kommer den cisnormativa personen konstant att
ska efter tecken som kan tyda p att personen i frga fddes med
genitalier som verensstmmer med en vagina. Om den cisnormativa
personen ngonstans anar att det finns en liten mjlighet att han har eller
har haft en vagina, kommer den cisnormativa personen att felkna
genom att anvnda pronomenet hon. Den normativa personen anser att
det r dennes rtt att sjlv bestmma hans kn, utan ngon hnsyn till
hans manliga knsuttryck, knsidentitet eller pronomen. Av detta kan vi
dra slutsatsen att knsuttrycket endast r accepterat som
knsdefinierande faktor nr det gller cisknade personer.
Knsuttryck som gr stick i stv med tvknsmodellens villkor
understlls ett rent hypotetiskt antagande om en persons genitalier.
Istllet fr att vara en indikator p en persons upplevda och erfarna
knstillhrighet tolkas det ofta som ett tecken p en icke heterosexuell
lggning, och drutav fljer krnkningar med homofoba frtecken. Detta
leder till att personer som inte identifierar sig enligt cisnormen ofta
felaktigt tillskrivs en sexuell lggning utifrn deras knsuttryck som inte

!59

r verensstmmande med det de sjlva har. I och med knsuttrycket blir

samverkan mellan cisnormer och heteronormer tydlig. En tydlig effekt av
detta, som diskuteras lngre fram i kapitlet, r svrigheten att definiera
krnkningar p grund av knsuttryck, samt vilka som innefattas av
diskrimineringsgrunden knsuttryck, och under vilka frhllanden
denna gr sig gllande.

Den cisnormativa utbildningen

Under projektets gng har det framkommit att det finns stora
kunskapsbrister bland landets universitet och hgskolor angende
cisnormativitet. Det finns stora brister i arbetet med att skerstlla en
trygg och inkluderande studie- och arbetsmilj fr personer som
identifierar sig utanfr det cisnormativa majoritetssamhllet. Detta visar
sig genom att cisnor mativa antagande genomsyrar mnga
likabehandlingsplaner, kunskapsbrist rrande definitioner samt
srskiljande mellan diskriminering som rr knsidentitet och knsuttryck
och de vriga diskrimineringsgrunderna. Det visar sig tydligt att kunskap
inte finns om cisnormativiteten och de faktorer som legitimerar
krnkningar, osynliggrande och diskriminering av personer som inte fr
del av cisnormativitens privilegier.
Under fljande rubriker tydliggrs hur landets universitet och hgskolor
faller kort i arbetet med att motverka cisnormativa krnkningar, genom
att problematisera diskrimineringslagen och kritisera det okritiska
frhllningsstt som likabehandlingsrd runt om i landet har i
frhllande till rdande lagstiftning.

!60

Diskrimineringslagen
Svensk lag frbjuder diskriminering utifrn ngon av de sju
diskrimineringsgrunderna; kn, knsverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsttning, sexuell lggning eller lder. Dessa beskrivs och regleras i
diskrimineringslagen vars syfte r att []motverka diskriminering och
p andra stt frmja lika rttigheter och mjligheter[]
diskrimineringslagen 1 kap. 1. Fr att motverka diskriminering och
uppfylla lagens ndaml r varje hgskola eller universitet skyldig enligt
diskrimineringslagen att upprtta en likabehandlingsplan.

En utbildningsanordnare [] ska varje r upprtta en

plan med en versikt ver de tgrder som behvs fr
att dels frmja lika rttigheter och mjligheter fr de
[] studenter som deltar i eller sker till
verksamheten oavsett kn, etnisk tillhrighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsttning eller
sexuell lggning, dels frebygga och frhindra
trakasserier []Planen ska innehlla en redogrelse
fr vilka av dessa tgrder som utbildningsanordnaren
avser att pbrja eller genomfra under det
kommande ret.
Klla: 3 kap. 16 diskrimineringslagen.

Det finns en avgrande skillnad mellan 1 kap. 1 och den ovan citerade
lagtexten nr det kommer till att ifrgastta cisnormativitet inom hgre
utbildning. Enligt lag r det frbjudet att diskriminera en person p
grund av dens knsverskridande identitet och uttryck (hr efter anvnds
begreppen knsidentitet och knsuttryck) men lrostena r inte i

!61

lag skyldiga att arbeta frebyggande i likabehandlingsplaner fr att

motverka diskriminering som bygger p cisnormativitet.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar dock landets
hgskolor och universitet att inkludera knsidentitet och knsuttryck
som grunder fr diskriminering, men bristen p kunskap lyser trots
rekommendationen stark. Lagen sger ven att personer som avser att
ndra eller har ndrat sin knstillhrighet omfattas av diskrimineringsgrunden kn. Med diskrimineringslagens tv grunder fr diskriminering:
knsidentitet och knsuttryck; och kn, anses personer som identifierar och/
eller uttr ycker sig utanfr tvknsmodellens cisnor mativa
knskonstruktion vara skyddade.

En okritisk symbios
Det finns tv stora problemomrden i svenska universitets och
hgskolors likabehandlingsarbete nr det kommer till att skerstlla en
trygg studie- och arbetsmilj fr personer som inte identifierar sig som
cispersoner. Det frsta problemet r ett nrmast blint frtroende till
rdande lagstiftningen och de definitioner som satts upp av DO, vilka
anvnds utan eftertanke eller kritiskt reflektion. Det andra stora
problemet, tillsammans med det oreflekterade fljandet av de nyss
nmnda definitionerna, r den stora kunskapsbrist som rder kring
cisnormativiteten. Landets olika lrosten anvnder sig av lagstiftning
och DO:s definitioner, ofta helt utan kunskap om de frtyckande
strukturer som lagen r till fr att skydda. Detta gr att de dokument
som r till fr att styra antidiskrimineringsarbetet i sjlva verket
reproducerar och befster de normer som ligger till grund fr
diskrimineringen.

!62

Diskriminering p grund av kn
I diskrimineringslagen definieras diskrimineringsgrunden kn som: att
ngon r kvinna eller man, med tillgget att ven den som avser att
ndra eller har ndrat sin knstillhrighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kn.29 Vad denna lag sger i korta ordalag r att
a) det finns endast tv kn; kvinna och man, vilket r en direkt
cementering av tvknsmodellen och b) att trans- och intersexuella
personer ven omfattas av denna lag s lnge de avser att eller har ndrat
sin juridiska knstillhrighet. Av de likabehandlingsplaner som granskats
under projektets gng visar inte en enda p ett kritiskt frhllningsstt till
diskrimineringslagen, inte heller terfinns ngot om cisnormativitet och
hur denna verkar. Under sdana omstndigheter blir den lag som utgr
ramarna fr hur likabehandlingsarbetet ska bedrivas ett reproducerande
verktyg fr att ytterligare befsta rdande normer, istllet fr dess syfte,
att motverka cisnormens konsekvenser.

Vad r det i lagen som reproducerar tvknsmodellens ider? Som ovan

nmnt erknner lagen endast tv kn, vilket implicit leder till att
likabehandlingsplaner riskerar att g hand i hand med cisnormativiteten.
Att lagen ppnar upp fr att ven omfatta personer som har eller avser
att ndra sin knstillhrighet utlmnar ett mycket viktigt frtydligande,
nmligen vad som avses med knstillhrighet. Som tidigare redogjort
finns det en rad olika faktorer som avgr en persons knstillhrighet.
Det troligaste alternativet r att lagen syftar p det juridiska knet, som
leder till att endast personer som identifierar sig enligt en av de tv
knskategorierna kvinna/man anses ha ett kn och en knstillhrighet.
Till det rknas, frutom cispersoner, 1) transsexuella/binra
transpersoner vilka identifierar sig enligt med den andra knskategorin
29

1kap. 5 frsta stycket p.1 och 5 andra stycket diskrimineringslagen (2008:567).

!63

n den som tilldelades vid fdseln och, 2) intersexuella. Dessa tv

grupper har enligt lag mjlighet att f sin juridiska knstillhrighet
ndrad efter en lng period av medicinsk utredning. Fr att enligt lagen
inneha ett kn eller en knstillhrighet mste dessa personer avse att
ndra eller har ndrat sin juridiska knstillhrighet. Icke-binra
transpersoner som identifierar sig bortom, mellan, bde och, eller
utanfr de tv fasta kategorierna kvinna/man ses fljaktligen inte inneha
en knstillhrighet av den enda anledningen att det saknas adekvata
knstillhrigheter i lagen. Dessa personer rknas d inte in under
diskrimineringsgrunden kn, utan ska falla in under diskrimineringsgrunden knsidentitet och knsuttryck, som lrostena inte r skyldiga
att arbeta frebyggande med fr att motverka diskriminering.

Kn; inte sexuell lggning

Diskrimineringsgrunden kn har potential att vara ett kraftfullt verktyg
fr att motverka transfoba, transmisogyna och cissexistiska krkningar
och diskriminering, om kunskap om cisnormens verkan och effekt finns.
Som beskrivits i avsnittet om knsuttryck r det vanligt frekommande
att nr en person uttrycker en knstillhrighet som inte r i enlighet med
den normativa cisknade personen, antas detta felaktigt vara en signal fr
att uttrycka sexuell lggning. Samma felaktiga uppfattning terfinns i
likabehandlingsplaner. Istllet fr att, som lagen menar, inkludera
transsexuella personer i diskrimineringsgrunden kn, sorteras transsexualism och transsexuella personer in under sexuell lggning.

Johannelunds Teologiska Hgskola, (JTH), r ett tydligt exempel p

detta, eftersom dess likabehandlingsplan enligt cisnormativa fre-

!64

stllningar anser att transidentiteter r sammankopplat med sexuell

lggning. JTH anvnder det felaktiga och icke existerande begreppet
transsexualitet.

Sexuell lggning Rtten till likabehandling gller

oavsett sexuell lggning. Denna rtt omfattar ocks
transpersoner inklusive transsexualitet och
knsverskridande identitet eller uttryck: att ngon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom
sin kldsel eller p annat stt ger uttryck fr att tillhra
ett annat kn.
Hmtat ur: Likabehandlingspolicy Johannelunds teologiska
hgskola (JTH) lsret, 2013/2014, s. 4.

ven Chalmers Tekniska Hgskola har uppfattningen att transsexuella

utgr en egen sexuell lggning.

Med sexuell lggning avses en persons homo-, bi-,

eller heterosexualitet. Lagen omfattar ven
transsexuella. Den sexuella lggningen definieras av
individen sjlv. Chalmers ska respektera individens
stllningstaganden.
Hmtat ur: Handlingsplan mot diskriminering av studenter
vid Chalmers, Gteborg 2012, s.5.

!65

De tv citaten r tydliga exempel p nr likabehandlingsplaner istllet fr

att motverka diskriminering, krnker och osynliggr transpersoner och
legitimerar cis- och heteronormativa ider om kn och sexualitet.
Johannelunds Teologiska Hgskola har tydligt gjort klart att binra
transpersoner/transsexuella inte omfattas av diskrimineringsgrunden kn,
utan att det r en sexuell lggning, vilket framkommer klart och tydligt
genom anvndandet av begreppet transsexualitet istllet fr
transsexualism. ven Chalmers redogr fr samma stndpunkt, med
skillnaden att Chalmers implicit antar det begrepp som JTH explicit
anvnder: transsexualitet. Fr att synliggra vad som sker i dessa tv citat
behver vi nrma oss dem med normkritiska glasgon, och utstta dem
fr en intersektionell analys. Vi kan vid en frsta anblick se att det hr
verkar tv normativa krafter; cis- och heteronormer.
Vi brjar med att dela upp analysen av citaten i tre delar: 1) vad skiljer
begreppen transsexualism och transsexualitet t? 2) vilka normer
samverkar och vilka konsekvenser fr det fr icke-normativa personer? 3)
p vilket stt omjliggr detta ett framgngsrikt likabehandlingsarbete?

Transsexualism och inte transsexualitet

Transsexualism r ett begrepp som kan problematiseras betydligt mer n
vad som ges utrymme fr hr. Ordet bestr av tre huvuddelar: trans, sex
och ism. Trans betyder att transcendera, att g frn ngot till ngot
annat. Sex r direkt lnat frn engelska och har betydelsen kn.
ndelsen ism betyder att det r ett tillstnd. Lgger vi ihop dessa tre
fr vi: kn som gr frn ett tillstnd till ett annat. Den cis- och
heteronormativa frvrngningen av ordet transsexualism till transsexualitet
innebr att hela innebrden ndras, frn att endast handla om kn till att

!66

endast handla om sexuell lggning. JTH har inte tagit reda p vilket
begrepp som r det korrekta utan anvnder sig av ett begrepp som inte
anvnds, vare sig av transsexuella personer eller inom vrd och andra
samhllsinstanser. Det r ett phittat begrepp som inte har ngon
frankring i verkligheten. Det r krnkande och stigmatiserande mot
transsexuella personer.

Det som citaten ovan beskriver r en sexualisering av transpersoner, dr

knsidentiteten reduceras till en sexuell lggning. Fr att frst hur
normbrares privilegier gynnas av denna sexualisering mste sambandet
mellan cisnorm och heteronorm tydliggras.

Normers samverkan och konsekvenser

Som beskrivits tidigare i kapitlet genomsyras det samhlle vi lever i av en
id om tv fasta knskategorier och dess legitimerande och
upprtthllande knsnormer. Dessa normer r avgrande fr hur vrt
samhlle ser ut och r uppbyggt. Den normativa modellen fr sexuell
lggning har ett grundlggande och normerande krav: alla mnniskor ska
attraheras av personer som befinner sig i den motsatta knskategorin i
frhllande till den kategori de sjlva befinner sig i; heterosexualitet.
Denna i samhllet grundlggande norm bygger p att det endast finns
tv kategorier av kn. Heteronormativa beteendenormer har utsatta
ramar fr vad som frvntas av respektive knskategori, fr att
hrigenom tydligt kunna skilja brare av heteronormen frn icke-brare.
Det r i uttryck och uppfattning av knstillhrighet, knsidentifikation

!67

och sexuell lggning som de tv grundlggande normerna som premierar

cis-identifierad knsuppfattning och heterosexuell lggning mts. Sttet
hur dessa tv samverkar r mnga, men i denna analys ligger fokus p
normernas gemensamma uppfattning om att det endast kan finnas tv
kn, vilken ligger bakom sexualiseringen av personer med transidentitet
och transerfarenhet.

Egentligen r detta en enkel ekvation: den cisnormativa modellen med

tv fasta, statiska kn, och den heteronormativa modellen dr dessa tv
kategorier ska attraheras av varandra, utgr fundamentet fr samhllets
uppbyggnad och organisation. Att erknna att kn inte r s pass fast
och statiskt som tvknsmodellen hvdar, fr hela det normativa
fundamentet att spricka i fogarna. D ven heteronormativitet utgr frn
tv fasta knskategorier, hanterar de tv normerna ifrgasttanden avoch brytande mot- tvknsnormen, med att tillskriva det som en persons
sexuella preferenser. Detta gynnar normbrande personer och
upprtthllande institutioner genom att osynliggra vad som faktiskt
hotar och bryter mot de normativa iderna. Istllet frvandlas det till
ngot som det inte r. Detta utgr ett effektivt frsvar fr rdande
normer. Genom att avsiktligt negligera kn osynliggrs de frtryckande
strukturer som uppbrs av cisnormativitetens frsvarare, och det synliga
frtrycket legitimerar heteronormativitetens fulla arsenal, p totalt
felaktiga grunder.

Omjliggrande av likabehandlingsarbete
Genom att behandla transidentitet som sexuell lggning, frutom att det
r krnkande i sig, omintetgrs mjligheten att se de normer som ger

!68

privilegier till cisnormativitetens normbrare p bekostnad av icke-brare

av normen. Fr att diskrimineringsgrunden kn, som den r beskriven i
lag, ska vara ett effektivt verktyg fr att motverka cisnormativ
diskriminering, mste den anvndas p ett kor rekt stt.
Likabehandlingsrden mste applicera grunderna som de beskrivs i
lagen, och inte som citaten ovan visar, genom okunskap och bristande
frstelse reproducera och legitimera ytterligare krnkningar och
osynliggranden.

Knsidentitet eller knsuttryck

Diskrimineringslagen anvnder begreppet knsverskridande identitet eller
uttryck,30 men detta r starkt ifrgasatt. Anvndandet av verskridande
bidrar till synen att endast personer med en transidentitet har en
knsidentitet och ett knsuttryck, vilket avhandlats tidigare i kapitlet. En
annan problempunkt r att begreppet cementerar frestllningen om att
det endast finns tv kn, och att de personer som omfattas av begreppet
tillhr den ena eller den andra kategorin, och sledes avviker frn den
genom att verskrida grnsen fr vad kn r. Den omfattande kritik
som framfrts mot anvndandet av verskridande har franlett
direktiv till en statlig offentlig utredning som bland annat ska utreda om
det br tas bort frn begreppet.31 Som tidigare klargjorts anvnds i denna
bok begreppen knsidentitet eller knsuttryck. ven DO anvnder denna
benmning.

30

1 kap. 1 diskrimineringslagen.

31

Strkt skydd fr transpersoner och versyn av vissa termer. Dir. 2014:115.

!69

Lagen beskriver diskrimineringsgrunden fr knsidentitet eller

knsuttryck som att ngon inte identifierar sig som kvinna eller man eller
genom sin kldsel eller p annat stt ger uttryck fr att tillhra ett annat
kn. DO menar i linje med vad som framfrts hr att:

[a]lla mnniskor har knsidentitet och knsuttryck,

inte bara transpersoner. Med knsidentitet eller
knsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en
persons identitet eller uttryck i form av klder,
kroppssprk, beteende eller annat liknande frhllande
med avseende p kn.
Klla: Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se/
sv/Fakta/Diskrimineringsgrunderna.

Knsidentitet eller knsuttryck i likabehandlingsplaner

Diskrimineringsgrunden knsidentitet eller knsuttryck anvnds p en rad
olika stt i landets likabehandlingsplaner. Detta tyder p oklarheter bde
om den tillmpas och om hur den ska tillmpas. Mycket av denna
oklarhet kan bero p att DO anvnder andra begrepp n lagtexten. Men
ven det som tagits upp ovan, dvs. en okunskap om vad som orsakar
diskriminering, inverkar p hur denna diskrimineringsgrund kommer till
uttryck i likabehandlingsplaner.
Ngot som tydligt klargrs r distinktionen mellan de personer som
omfattas av diskrimineringsgrunden kn, och de som omfattas av
knsidentitet eller knsuttryck. Ersta Skndal Hgskola (ESH) anvnder i sin
likabehandlingsplan begreppet knsidentitet eller knsuttryck, men det

!70

avser endast att omfatta icke-cisnormativa personer. S hr beskriver

ESH diskrimineringsgrunden:

Omfattar de flesta transpersoner, exempelvis

transvestiter, intersexuella [] eller inter- och
transgenderpersoner(definierar sig bortom kn eller
utanfr traditionella knsidentiteter). Transpersoner r
ett begrepp som anvnds p mnniskor som p olika
stt bryter mot samhllets normer kring knsidentitet
och uttryck- mot frestllningar om hur kvinnor och
mn, pojkar och flickor frvntas vara och se ut.
Hmtat ur: Likabehandlingsplan 2014-07-01- 2015-06-30.
Student. Ersta Skndal Hgskola, Stockholm, 2014. s.
5-6.

ESH har anvnt sig av ett begrepp som innefattar att alla mnniskor har
en knsidentitet och ett knsuttryck, men de har i sin beskrivning visat
att s inte r fallet. Citatet uttrycker explicit att endast vissa transpersoner
omfattas av det anvnda begreppet. Det ska ppekas att det r lngt ifrn
alla intersexuella personer som vill rkna sig till det paraplybegrepp
transperson utgr.
Fr att belysa cisnormativiteten i citatet ovan, fr vi brja med att
ifrgastta antagandet att endast vissa transpersoner anses ha en
knsidentitet och ett knsuttryck. ESH anser inte att binra
transpersoner kan omfattas av begreppet, och drmed diskrimineras
utifrn deras knsidentitet, trots att dessa i hgsta grad utstts fr samma
krnkningar som icke-binra transpersoner som citatet tar sikte p. P
samma stt som diskrimineringsgrunden kn exkluderar icke-binra
transpersoner, exkluderar knsidentitet eller knsuttryck binra

!71

transpersoner/transsexuella som avser att ndra eller har ndrat sin

juridiska knstillhrighet.
Linkpings universitet anvnder bde begreppet knsidentitet; och
knsverskridande identitet eller uttryck. I diskrimineringsgrunden kn
rknas endast intersexuella personer in, och transsexuella/binra
transpersoner utesluts. Fljande citat visar hur Linkpings universitet
definierar kn, knsidentitet och knsverskridande identitet eller uttryck:

Kn [] definieras som att ngon r man eller kvinna.

Den som r intersexuell kan t.ex. vara fdd med
atypiska knsorgan.
Knsidentitet avser en persons sjlvupplevda
knstillhrighet.
Knsverskridande identitet eller uttryck Att
ngon har en knsidentitet eller knsuttryck i from av
exempelvis klder, beteende, som hela tiden eller
periodvis skiljer sig frn knsnormen.
Hmtat ur: Strategi och handlingsplan fr lika villkor 2014,
Linkping 2013, s. 22-23.

Vi behver problematisera citatet ovan utifrn dess tre delar. Som redan
ppekats skiljer sig kn i citatet frn hur det beskrivs i lagtext och av DO.
Vad som frutom exkluderingen av transsexuella personer blir tydligt r
hur icke-binra transpersoner inte anses ha ett kn eller en
knstillhrighet. Kn definieras uteslutande genom att ngon r kvinna
eller man, men det beskrivs inte vad som avgr huruvida ngon tillhr
ett av de tv knen.

!72

Med knsidentitet menas att det r en persons sjlvupplevda identitet

rrande sitt kn och sin knsuppfattning som r det avgrande. Vad som
framgr r att alla anses ha en knsidentitet, cis- som icke-cispersoner,
men vissa personer anses ha en knsidentitet som r verskridande.
Detta insinuerar en hierarkisk ordning, dr knsidentitet i citatet antar
formen av cisidentitet dvs. den rtta, medan knsverskridande
identitet tar formen som ngot avvikande frn den cisidentifierade
knsidentiteten. Vi kan sledes se att kn r lika med cisnormativ
knskonstruktion.
I mnga likabehandlingsplaner finns det cisnormativa antaganden som
bde reproducerar och befster diskriminering; Linkpings universitets r
ett exempel p det. Men i deras likabehandlingsplan finner vi emellertid
ven slagkraftiga exempel p hur ett lroste aktivt kan motverka
cisnormativ diskriminering. De har inskrivet i sin likabehandlingsplan att
alla mnniskor sjlva avgr sin knsidentitet, vilket innebr bl.a. rtten
att vlja tilltalsnamn och pronomen, vilket ska respekteras.32 Att aktivt
arbeta fr att personer fr namn och pronomen respekterade r vitalt fr
att motverka cisnormativitet, men fr att detta goda exempel ska f
brkraft krvs att ven definitionerna i likabehandlingsplanerna utstts
fr normkritisk granskning.

Srskiljande mellan diskrimineringsgrunder

Det r den eller de personer som blir utsatta fr trakasserier eller
diskriminering som sjlva ska avgra vad som r krnkande. Detta

32

Strategi och handlingsplan fr lika villkor 2014, Linkpings universitet, Linkping 2013, s.
22-23.

!73

uttrycks tydligt hos svl DO33 som i de likabehandlingsplaner som

projektet har granskat. Dock r diskrimineringsgrunden knsidentitet eller
knsuttryck undantagen frn denna grundlggande utgngspunkt,
eftersom det stlls ett krav fr att en person ska kunna bli utsatt fr
krnkning p grund av sin knsidentitet och/eller knsuttryck. Kravet r
att personens knsidentitet och/eller uttryck mste kunna uppfattas av
den som str fr krnkningen. Det sker drigenom en distinktion mellan
en diskrimineringsgrund och vriga. Kravet fr att en krnkning ska vara
giltig finns utskrivet av DO34 och det exemplifieras och kan analyseras
genom Ersta Skndal Hgskola (ESH) likabehandlingsplan, dr kravet
och distinktionen r tydlig:

Trakasserier
Trakasserier r en behandling som krnker ngons
vrdighet och som har koppling till ngon av de
skyddande diskrimineringsgrunderna.[] Det r den
som r utsatt som avgr vad som r krnkande och
vad som gr att studiemiljn knns otrygg.
Knsidentitet eller uttryck
[] Fr att omfattas av diskrimineringsskyddet mste
personens knsidentitet eller knsuttryck uppfattas av
andra.

33Diskrimineringsombudsmannen,

www.do.se/sv/Diskriminerar-du/Utbildning/Vad-

ar-trakasserier/, 2015-02-25.
34

Diskrimineringsombudsmannen, Frebygga diskriminering frmja likabehandling,

Stockholm 2009,. s. 15.

!74
Hmtat ur: Likabehandlingsplan 2014-07-01
2015-06-30. Student. Ersta Skndal Hgskola,
Stockholm, 2014, s. 5-6.

Citatet ovan talar tydlig om vad som r trakasserier och att det r den
som blir utsatt som avgr vad som r krnkande. Detta gller allts alla
krnkningar och trakasserier som har ngon koppling till
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att en person vars
funktionsvariation inte r i enlighet med friskhetsnormen sjlv avgr om
en kommentar r krnkande. Detta gller svl synliga som osynliga
funktionsvariationer. Det kan vara att en frelsare talar nedltande om
personer med psykiska funktionsvariationer och drigenom ovetande
krnker en student. Citatet om trakasserier sger att om studenten
uppfattar lrarens uttalande som krnkande, s har en krnkning skett.
Oavsett om frelsaren r medveten om studentens funktonsvariation
eller inte.
Det som str under rubriken trakasserier i citatet ska allts glla fr
samtliga diskrimineringsgrunder, och det samma gller fr sexuella
trakasserier nr det kommer till vad och vem som avgr vad som r
krnkande behandling. Knsidentitet eller knsuttryck r dremot ett
undantag frn regeln om att det r den krnkta som avgr vad som r
krnkande.

Distinktionen
Att personer som riskerar att utsttas fr krnkningar, trakasserier och
diskriminering p grund av sin knsidentitet och/eller knsuttryck mste
uppvisa det p ett sdant stt att det uppfattas av deras omgivning. Detta
skapar en skillnad mot vriga skyddade diskrimineringsgrunder. Det r
hr inte den enskilde sjlv som avgr om en handling eller ett beteende

!75

r krnkande, utan det som avgr r huruvida personen som str fr

krnkningen har uppfattat personens identitet och/eller uttryck eller inte.
Vad som blir tydligt r att det inte handlar om identiteten i sig, utan
endast om hur en person faktiskt uttrycker denna identitet. Hr kan en
jmfrelse gras med krnkningar som faller inom diskrimineringsgrunden sexuell lggning. Person A har inte en heterosexuell lggning,
och riskerar att utsttas fr heteronormativa och homofoba krnkningar,
trakasserier och diskriminering av person B. D det inte freligger ett
krav p att A:s sexuella lggning ska vara uppmrksammad av B, minskar
mjligheterna fr B att legitimt trakassera person A p grund av hens
sexuella lggning. Det r allts person A som avgr om person B:s
handlande r krnkande. Skulle dremot kravet som finns fr
diskrimineringsgrunden knsidentitet eller knsuttryck ven glla fr
sexuell lggning, minskar person A:s skydd mot homofoba trakasserier,
krnkningar och diskriminering. Nu r det emellertid inte s att A explicit
mste uttrycka sin lggning, utan person A r skyddad endast genom att
hen har en sexuell lggning. Fljaktligen r det person A:s rtt att inneha
en sexuell lggning som skyddas, oavsett om denna verhuvudtaget
uttrycks p ett stt s att den blir synlig fr omgivningen.
En person som riskerar diskriminering och trakasserier p grund av sin
knsidentitet str drfr i viktiga avseenden utan skydd. En student som
har en transidentitet skyddas inte mot trakasserier, till skillnad frn
person A, om ngon uttalar sig krnkande, transfobiskt och sexistiskt, s
lnge inte identiteten explicit synliggrs genom knsuttrycket. Det sker
hr en distinktion mellan knsidentitet eller knsuttryck och vriga grunder
fr diskriminering. Personer med en icke-cisnormativ identitet mste
aktivt visa upp sin, fr det normativa samhllet avvikande identitet, fr
att omfattas av rtten till lika behandling. Likabehandlingsplanen
behandlar allts personer p olika villkor.

!76

Omjliggjord likabehandling
Att villkora och drigenom frsvaga skyddet mot diskriminering och
trakasserier i frhllande till en diskrimineringsgrund i motsats till de
vriga, skapar ett utgngslge fr likabehandlingsarbetet dr mnniskor
kommer att behandlas olika. Som tidigare behandlats i boken lper
personer som ska skyddas av diskrimineringsgrunden knsidentitet eller
knsuttryck stor risk att utsttas fr diskriminering och trakasserier,
samtidigt som skyddet fr dessa r svagare n fr andra.

Indirekt diskriminering
Kravet att knsuttrycket och/eller identiteten mste uppfattas av andra
fr att skyddet ska glla frsvrar inte endast vid direkt diskriminering,
det tar dessutom bort mjligheterna att skyddas mot indirekt
diskriminering. Indirekt diskriminering innebr att ngon missgynnas
genom att tillmpa en bestmmelse eller en praxis som framstr som
neutral, men kan komma att srskilt missgynna personer med viss
diskrimineringsgrund. Exempel p detta r knade toaletter, vilka kan
uppfattas som neutrala men som i sjlva verket missgynnar personer som
inte identifierar sig enligt det binra knssystemet. Ett annat exempel
inom hgre utbildning r knsuppdelad statistik i formulr.
Knade rum diskriminerar indirekt
Indirekt diskriminering utgr frn ett antagande om att alla r p ett visst
stt vilket leder till att alla behandlas p samma vis i frhllande till det
normativa utgngslget. Binrt knsuppdelade toaletter mjliggr endast
fr personer som identifierar sig i enlighet med en av de tv erknda
knskategorierna kvinna/man att g p toaletten. Om ett lroste endast

!77

har toaletter fr kategorierna kvinna/man utgr det frn antagandet att

alla studenter och all personal identifierar sig enligt dessa kategorier, och
tillmpar en praxis dr de behandlar alla inom lrostets vggar som lika.
Denna likabehandling diskriminerar bde indirekt och direkt genom
cisnormativa uppfattningar om kn. Enkelt uttryckt signalerar knade
toaletter att personer med vaginor har tillgng till damtoaletten, och
likas har personer med penis tillgng till herrtoaletten. Knade toaletter
reproducerar och legitimerar tvknsmodellen och dess snva syn p
kn. Detta skapar en situation, framfrallt fr icke-binra transpersoner
dr deras knsuppfattning och/eller identitet osynliggrs. Men som
Ersta Skndal Hgskolas likabehandlingsplan r exempel p i citatet
ovan, r de personer som riskerar att drabbas av denna indirekta
diskriminering inte skyddade, d detta krver att de uttrycker sin
knsidentitet och/eller sitt knsuttryck. Fr att en person ska omfattas
av skyddet mot diskriminering mste den frst hra av sig till sitt lroste
och meddela att den inte identifierar sig enligt de tv skyltarna p
toalettdrren. Om inte, str den utan skydd mot diskriminering.
Konsekvensen blir en otrygg studiemilj dr enda sttet att f sina
rttigheter tillgodosedda, r att offentliggra sin knsidentitet eller att
offentligt visa sitt knsuttryck.

Detta r ven en frga om tillgnglighet; hgskolorna och universiteten

r skyldiga att skapa en milj som r tillgnglig fr studenter och
personal. Binrt knsuppdelade toaletter skapar otrygga och otillgngliga
studie- och arbetsmiljer. Arbetet med att motverka detta frsvras av
det krav p offentlighet som freligger betrffande personer som
omfattas av diskrimineringsgrunden knsidentitet och/eller knsuttryck.

!78

Knsuppdelad statistik
Indirekt diskriminering terfinns ofta i statistik, enkter mm dr
studenter uppmanas uppge sitt kn. Denna statistik fljer samma
knsuppdelning som toalettindelningen, dvs. de alternativ som ges r
kvinna/man. Knsuppdelad statistik r ett viktigt instrument fr ett aktivt
jmstlldhetsarbete. Detta genom att belysa strukturella skillnader mellan
olika variationer i knsidentitet och uppfattning som bottnar i strukturer
som premierar vissa kn ver andra. Men den cisnormativa
knsuppdelningen exkluderar de personer som inte definierar sig i
enlighet med tvknsmodellens knssystem. Det jmstlldhetsarbete
som statistiken lgger grund fr blir som en fljd av detta cisnormativ.
Knsuppdelad statistik som endast utgr frn kategorierna kvinna/man
blir drfr en form av indirekt diskriminering dr lrostet antar att alla
studenter och/eller personal r cisidentifierade. I det antagandet ligger
som tidigare sagts att det r genitalier allena som avgr vad en person har
fr kn. Svarsalternativ bestende av kvinna/man osynliggr personer
som inte identifierar sig i enlighet med de tv binra knskategorierna
och underblser cisnormativa strukturer bland landets universitet och
hgskolor.

Det finns goda exempel i likabehandlingsplanerna hos Stockholms

universitet (SU) och Hgskolan Dalarna (HD) som skriver att de ska
verka fr infrandet av fler n tv svarsalternativ nr knsidentitet
efterfrgas:

Stockholms universitet:

!79
Mjlighet till fler n tv svarsalternativ fr kn br
finnas i samtliga frgeformulr till studenterna. Ett
alternativ r exempelvis att till frgan Hur skulle du
beskriva din knsidentitet? ger svarsalternativen
Man, Kvinna och P annat stt.[] Infr att
studenternas knsidentitet ska efterfrgas kan det vara
lmpligt att analysera vad informationen ska anvndas
till, och om den r ndvndig. Ibland kan det
biologiska knet vara en viktig indikator, men ibland
kan det istllet vara intressant med hur personerna
som till frgas faktiskt identifierar sig sjlva.
Hmtat ur: Plan fr lika rttigheter och mjligheter 2014,
Stockholms universitet, Stockholm 2013, s. 16.

Hgskolan Dalarna:

Om studenternas knsidentitet ska efterfrgas kan det

vara lmpligt att analysera vad informationen ska
anvndas till, och om den r ndvndig. Ibland kan det
biologiska knet vara en viktig indikator, men ibland
kan det i stllet vara intressant hur personerna som
tillfrgas faktiskt identifierar sig sjlva. Om
knsidentitet efterfrgas br mjlighet till fler n tv
svarsalternativ finnas. Man, Kvinna, Annat.
Hmtat ur: Plan fr likabehandling av studenter 2015,
Hgskolan Dalarna.

!80

Utvidgade svarsmjligheterna bort frn det binra knssystemet

efterfrgas med Annat som HD, eller P annat stt som SU
nr respondenter uppmanas att beskriva sin knsidentitet, r
mycket positivt. Det ppnar upp fr ett synliggrande och fr
kad kunskap om studiesituationen fr personer med icke-binr
knsidentitet. Med det finns delar i dessa vergripande positiva
citat dr cisnormativa antaganden lyser igenom och mste
ifrgasttas. Bde SU och HD menar att det biologiska knet kan
vara en viktig indikator, men det kan ibland vara intressant att veta
vad personen faktiskt identifierar sig som. Bde SU och HD
erknner och ppnar upp fr fler mjligheter n endast kvinna/
man, men sedan skriver de bda in mjligheten att kunna efterfrga
personens biologiska kn. Att skriva in det biologiska knet som
viktig indikator r att terigen cementera den cisnormativa
tvknsmodellen i likabehandlingsplanerna. Hr upprepas hur det
biologiska knet i dess snva bemrkelse r styrande fr hur
personers kn ska definieras. Detta stt att skriva innebr att de
berrda lrostena i vissa fall erknner fler kn n den
tvknsmodellen, men att det ibland r befogat att krva besked
om personers biologiska kn. I vilka fall detta skulle vara av strre
vikt n det upplevda kn en person har framgr inte. Vad som
ven framgr r att det inte r en persons juridiska kn som r
viktigt. Detta r direkt exkluderande fr trans-och intersexuella
som har ndrat sin juridiska knstillhrighet. Om en person har
ndrat denna erknns inte det, utan likabehandlingsplanen medger
att det stlls krav p att uppge det biologiska knet, trots att
personen hos lrostet r registrerad i sitt juridiska kn. Icke-binra
transpersoner fr ibland sin knstillhrighet och identitet erknd,
men i vissa fall avkrvs de att uppe ett kn som inte r deras.
Inflikningar som mjliggr att efterfrga det biologiska knet r en
reproduktion och befstande av cisnormer dr endast personer
som inte identifierar sig enligt cisnormen anses ha en knsidentitet.

!81

Ska citaten ovan ha verklig kraft att motverka diskriminering och

trakasserier, mste lrostena inse och ta till sig att det biologiska
knet inte r avgrande, och att det i stllet r hur en person
identifierar och upplever sig och sitt kn som r det reella knet.

Diskussion
Vad som framkommit r att det finns stora brister hos landets
universitet och hgskolor vad gller likabehandlingsarbetet. Detta
resulterar i ett misslyckande att skerstlla en trygg och sker
studiemilj fr icke-cisnormativa personer. Landets olika lrosten
visar p stor okunskap p cisnormers verkan och samverkan med
andra normer s som heteronormer. Brister i normkritisk
granskning av sina egna likabehandlingsdokument har franlett ett
okritiskt anvndande av diskrimineringslagen med fljande
okunskap om hur rdande lagstiftning ska tillmpas fr att skydda
dem som den ska omfattas. Anmrkningsvrt r de stora
kunskapsluckor som finns nr det kommer till diskrimineringsgrunden knsidentitet eller knsuttryck. Okunskapen om
cisnormers verkan i samhllet i stort, speglar sig vl i lrostenas
likabehandlingsplaner, dr lyser bristerna starkt igenom. Det finns
goda exempel dr frsk att strka transpersoners skydd i hgre
utbildning finns inskrivna i likabehandlingsdokument, men ven i
de goda exemplen lyser det cisnormativa samhllets antaganden
om kn och knskonstruktion igenom.
Vad detta kapitel visat r att kad kunskap om cisnormers verkan,
och ett ifrgasttande av tvknsmodellen, mste till fr att
garantera icke-cisidentifierade personer sin rtt till lika rttigheter
och likabehandling. Detta kan endast ske genom tillmpning av
normkritisk granskning i hela hgskolestrukturen.

!82

Berttelser
Hr nedan presenteras ngra berttelser om cisnormativitet i utbildning.
Den frsta berttelsen r inskickat frn en student vid Musikhgskolan
vid rebro universitet och r ett tydligt exempel p cisnormativ
knsuppdelning.

!83

Jag gr i en klass p 10 personer och idag hade vi vr

frsta krlektion (sng) tillsammans. Vid ett tillflle
skulle vi st i ring och sjunga en kanon, dr varje
person skulle sjunga varsin stmma. Vi rkar vara fem
personer som kallar oss kvinnor och fem personer
som kallar sig mn i klassen, men lraren visste bara
om vra namn och inte hur vi identifierade oss. Nr vi
stllde oss i ringen sa lraren Stll er varannan tjej och
varannan kille. I efterhand insg jag att jag skulle ha
frgat varfr, eftersom det inte hade ngon som helst
med uppgiften att gra! Varfr skulle vi delas upp p
det sttet nr alla nd skulle sjunga sjlva? Ville
lraren bara ha struktur eller ordning? Hela situationen
gjorde mig fysiskt dlig och gav mig huvudvrk. Usch
fr irrelevant knande!

Berttelsen visar p tv problempunkter. Den frsta r att lraren utgr

frn tvknsmodellens knskategorier kvinna/man. Det andra r att
uppdelningen av klassen sker genom knsuppdelning och drmed ett
direkt knande av studenterna utan relevans fr sammanhanget eller
vetskap om studenternas knsidentitet och knsuppfattning. Detta
reproducerar cisnormativa antaganden och strukturer.
Nsta berttelse r en kort beskrivning av en situation dr en lrare vid
rebro universitet uttrycker stereotypa och cisnormativa antaganden om
knsuttryck.

Hade en lrare under en kurs dr vi har mycket

praktiskt utomhus och behver gummistvlar; Vad
har ni fr gummistvlar? Det r alltid tjejer som har
frgade och blommiga gummistvlar.

!84

Fljande berttelse r frn en student vid rebro universitet, inriktning

grundlrarprogrammet.
Nr jag brjade en ny kurs efter jul hade vi studenter
sjlva ftt vlja seminariegrupp utan att veta vilka
andra som valt just den gruppen. D blev det s att de
flesta killar hamnade i en grupp och majoriteten av alla
tjejer i den andra. Vr lrare, som aldrig haft oss innan
och bara sett klasslistan, sger d: Det blev vldigt
mnga flickor i den ena gruppen och vldigt mnga
pojkar i den andra gruppen. Jag tycker vi borde gra
om grupperna. Jag tycker att detta r problematiskt
p mnga stt. 1. Att lraren utgick ifrn allas
knstillhrighet utifrn klasslistan. 2. Att prata med
studenter som r myndiga som pojkar och flickor.
3. VAD GR DET OM FRDELNINGEN AV
KN INTE R JMN? Jag tror inte seminariegrupperna blev smre n om vi hade varit 50/50 killar
och tjejer i grupperna.

Likt den frsta berttelsen ser vi hur en lrare knar studenter utifrn
vilket namn de har p en klasslista, och att det ven sker en knsuppdelning som grundar sig i tv statiska knskategorier.
Nsta berttelse kommer frn en student vid Chalmers Tekniska
Hgskola:
I samband med det studentdrivna arrangemanget
World Values Day fick deltagare infr arrangemanget
fylla i ett formulr med uppgifter ssom namn,
matpreferenser etc. En av uppgifterna som fanns att
fylla i var kn dr endast alternativen man och

!85
kvinna fanns representerade. Nr jag ppekade och
frgade om detta fick jag fljande till svar: Tack fr
din frga! Jag frstr att det skulle kunna vara
exkluderande fr en individ som inte tror p den
normativa knsuppdelningen som samhllet satt. Mig
veterligen r det vldigt f som inte mter det idag, och
vi behver den datan fr att kunna sjlva se hur vl vi
lyckas med att locka en jmstlld grupp.

Denna student gjorde det som redan skulle varit gjort, det vill sga
ppeka att formulret r exkluderande. Svaret bekrftar det som tidigare
tagits upp i kapitlet om en verklighetsanpassad knsuppdelad statistik.
En frga som kan lyftas hr r om deltagarnas knsidentitet r viktig
information att utkrva tillsammans med vilken mat de fredrar.
Berttelsen nedan kommer frn en student vid Lunds universitet och
speglar den cisnormativa synen p kn som projektet just belyser.
Jag lste en kurs om miljgifter och under en
frelsning togs det upp hur hormonstrande mnen
bland annat kar frekvensen av intersexuella. Just det
att det fds fler barn som r intersexuella utmlades
som ett stort problem av frelsaren (som var en
inhyrd gstfrelsare). Det var inte sjukdomar p
grund av hormonstrningar eller fertilitetsproblem
som var de primra problemen, det var tydligen att
mnniskor i strre utstrckning inte passar in i ngon
g odtycklig, binr mall fr knsuppdelning.
Intersexuella framstlldes mer som misstag, ngot
onaturligt och det spdde troligtvis p de frdomar om
intersexuella som nd finns i allmnhet.

Vad berttelsen visar r den cisnormativa knskonstruktionen dr

intersexuella stlls i relation till den cisknade och normala

!86

knsutvecklingen och blir drfr avvikande. Det blir tydligt att fokus
ligger p att finna orsaker till intersexualism istllet fr att erknna att alla
inte fds enligt tvknsmodellens genitalier.
Nsta berttelse r hmtad frn en genetikfrelsning vid Kungliga
Tekniska Hgskolan (KTH) dr, terigen, det medicinska behovet att
frklara istllet fr att respektera personer tydligt lyser igenom.
D vi gick igenom knsreglerande kromosomer sa
frelsaren att personer fdda med XXY "often are
women, are tall and androgynous, that they look good
and many are models, so if you see a tall androgynous
good looking model, she's probably XXY". Sttet hen
sa det p upplevde jag som vldigt objektifierande och
respektlst.

Att objektifiera p detta stt r som studenten sger bde krnkande och
respektlst. Det visar ven p det normativa samhllets behov att
kategorisera och typifiera dem som inte r normativa.
Nsta berttelse r frn en frelsning i fortplantningstoxikologi, ven
den vid KTH.
Frelsaren gr igenom utvecklingen av externa
genitalier och nmner d att en mutation som pverkar
testosteron och drmed gr att barn som fds som
pojkar utvecklas som flickor r relativt vanlig i
Dominikanska republiken, och att det ofta inte ses
som ngot problem dr. Frelsaren bertta detta p
ett respektfullt stt, hen sa till exempel "do not
develop in the expected way" istllet fr "normal way".
Klassen skrattade dock t att pojkar blir flickor.

!87

Denna berttelse visar p hur personer som inte fds enligt normativa
frvntningar, frljligas och skapar legitimitet t skratt och hn.
En annan berttelse frn KTH exemplifierar hur brist p normkritisk
kompetens i utbildningsverksamheten ven speglas i sociala sammanhang fr studenter.
Frestllningar om kn frekommer ven p campus i
vrigt. Mitt knsuttryck r ganska s androgynt, vilket
ibland fr omgivningen att reagera. Flera gnger har
jag till exempel ftt blickar p mig, sett folk som
dubbelkollat skyltar eller ftt ett par kommentarer som
"det hr r tjejernas" nr jag varit inne p knade
toaletter. I mer studentikosa sammanhang mrks det
ocks av. En gng p en fest till exempel, nr jag
presenterade mig med mitt feminint kodade frnamn
infr en frmling vxlade hens blick frn mitt ansikte
till min verkropp flera gnger, sg frgande ut och sa
"va?" ngra gnger trots att jag upprepade namnet
tydligt. Jag har inget emot att olika mnniskor
uppfattar och lser in olika kn nr de ser mig, men
nr det blir en grej av det och cisnormativiteten blir
ptaglig slr det ver till obehag och viss rdsla. Infr
en annan fest, dr kldkoden innebar klnning fr
fittfdda, frgade jag en av arrangrerna om det var ok
om jag kom i byxor. Hen svarade d att jag sklart inte
skulle bli portad men att de helst sg att kldkoden
fljdes, vilket ocks hrdes p hur det sades. Jag gick
dit i byxor och det blev ingen grej kring det nr jag vl
var dr, men jag knde mig nd inte helt bekvm i
situationen trots att jag var kldd i klder som jag sjlv
annars r bekvm i.

!88

Denna berttelse visar hur androgyna, eller p annat stt icke-normativa

knsuttryck, blir freml fr stndiga ifrgasttanden av cisnormens
brare. Genom att inte klart och tydligt vlkomna studenten, stter
arrangren upp hinder fr att studenten ska kunna vara sig sjlv. Detta r
ett mycket effektivt stt att upprtthlla ett tvdelat knssystem.
Liksom berttelsen visar, speglas de normer som finns i likabehandlingsplaner, undervisning och kurslitteratur ven det sociala livet vid en
utbildningsverksamhet. Hr nedan fljer ngra berttelser som illustrerar
just sdana.
Nsta berttelse frn Lunds universitet beskriver hur tvknsmodellen
och dess normer om tv kn samverkar med heteronormers antagande
om olikknad attraktion:
P min hgskola har flera sektioner en tradition med
s kallade Herr och dam-sittningar. Det varierar lite
hur de gr till frn sektion till sektion, men det vanliga
upplgget r att herrar sitter fr sig och damer fr
sig. Serverar gr personer av s kallat motsatt kn
till vardera grupp. Ett vanligt underhllningsinslag r
striptease, ocks av personer med motsatt kn fr
vardera grupp (fr det r ju sjlvklart att alla gillar!).
Ofta sjungs ocks heteronormativa och knsstereotypa
snger p dessa sittningar. Det finns bara s mnga fel
med denna tradition! Hur man n vrider och vnder p
det r sjlva upplgget oundvikligen cis- och
tvknsnormativt. Var r det tnkt att mina icke-binra
vnner ska sitta egentligen? Och ven om man bortser
frn att stripteasen r objektifierande s r det vldigt
heteronormativt att frutstta att deltagarna vill se
avkldda personer av ett visst kn baserade p
deltagarnas egna kn.

!89

Hela situationen som beskrivs i berttelsen r frn grunden uppbyggd p

idn om att det endast finns tv kn, och att dessa r attraherade av
varandra. Frn brjan till slut delas deltagarna upp efter tv kn helt i
enlighet med tvknsmodellen. Att det ena knet ska serveras av det
andra bygger p heteronormativa antaganden om attraktion. Detta
frstrks av hetero- och cisnormativa snger och njen som striptease.
Allt detta reproducerar, befster och legitimerar cis- och heteronormativa
uppfattningar om kn och sexualitet. Detta r ett exempel p hur starka
och genomgende dessa tv normer r i lrostens sociala sammanhang.
Fljande lngre berttelse r frn en student vid KTH:

Jag r nyutexaminerad och fick drfr g p en diplomeringsceremoni

som lrostet anordnade. Kldkoden var hgtidsdrkt eller mrk kostym.
Informationen frn lrostet var ibland i knade, ibland i oknade
termer. Fr mig fanns inte alternativet att g i klnning, det skulle ha
knts som att g i drag och jag skulle ha varit oerhrt obekvm. Skulle
jag g skulle det vara i t.ex. frack.
Jag ville uppleva och ta del av denna festlighet efter fem rs studier och
jag visste att jag skulle ngra det om jag inte gick, men det tog lng tid
innan jag slutligen bestmde mig fr att g just p grund av kldkoden.
Efter en hel del ngest och tvivel fick jag ihop en frack med hjlp av
familj och vnner. Jag bestmde mig ocks fr att inte meddela lrostet
att jag tnkte komma i frack, d jag inte ville dra igng en process eller f
svar i stil med: Det r nskvrt att flja de traditionella kldkoderna,
plus att det helt enkelt inte borde behva gras. Samtidigt var jag nervs
ver att mitt feminint kodade juridiska frnamn kanske skulle orsaka
konstigheter under sjlva diplomutdelandet, vilket det ocks gjorde.
Innan vi gick fram kollade en marsalk att vi stod i rtt ordning och nr
hen kom till mig behvde jag vara tydligare n de andra om att namnet
stmde. Nr mitt namn skulle lsas upp kndes det som att det drjde

!90

lngre n fr de som gtt fre mig, och med en extra koll p papperet.
Och nr jag slutligen skulle ta emot diplomet frn rektorn blev hen tafatt
och brjade mumla ngot som lt som ett undrande, s jag fick viska
det stmmer. Varfr kan de inte bara utg ifrn att jag vet bst vilket
namn jag r registrerad under, att diplomet delas ut till rtt person,
oavsett hur jag ser ut? Och att om det nu mot frmodan skulle bli fel, att
jag var s nervs att jag gick fram nr fel namn sades, skulle jag troligen
mrka det eftert och se till att f rtt diplom i efterhand.
Utver sjlva utdelningen ingick ven en allsng under vilken mnnen
och kvinnorna skulle resa sig och sjunga refrngen vid tv separata
tillfllen. Jag satt ner bda gngerna, fr oavsett nr jag hade rest mig
hade det blivit fel, ngesten kndes terigen av. /
Denna berttelse visar hur cisnormativa antaganden om kn r starkt
kopplat till personnamn. Dessa signalerar, med ngra f knsneutrala
undantag, vilken knskategori som braren av namnet tillhr, vilket gr
personnamn till en stark knsmarkr. Det knskodade namnsystemet
bidrar effektivt till att upprtthlla samhllets cisnormer genom
antagandet, att alla personer med ett feminint kodat namn tillhr och
identifierar sig enligt knskategorin kvinna, samt uppvisar ett tydligt
kvinnligt knsuttryck.
Som berttelsen tydligt exemplifierar r knsuttrycket nra sammanlnkat med frnamnet. Det normativa kravet att en persons namn och
knsuttryck ska vara kodat p samma stt, leder till konsekvenser fr de
vars knsuttryck och/eller identitet kontraherar med de knsspecifika
koder som frnamnet snder ut. Berttelsen visar tydligt p hur
cisnormativa personer ifrgastter den som inte fljer normernas
spelregler. KTH har hr skapat en diplomeringsceremoni dr den
nyutexaminerade studenten knner oro och ngest infr att bli, och blir
ifrgasatt och misstnkliggjord.

!91

Sammanfattande diskussion
Fljande berttelse fr statuera en sammanfattning fr vad som r
gemensamt fr berttelserna, nr cis- och heteronormer genomsyrar en
students vardag och liv. Vad sker och hur, nr ett lroste faller kort.

Jag r doktorand p KTH och har tv handledare. Jag har strax ver ett
r kvar av mitt doktorerande. Det senaste ret har jag med hjlp av en
kompetent sexolog blivit mer klar ver min knsidentitet, och att hen r
det pronomen som passar mig bst. Jag har ocks bett mnga av mina
vnner och bekanta att anvnda hen som pronomen, och berttat fr
delar av min familj och min partner hur det ligger till. Min fritid brjar
allts lngsamt g mot att jag blir bemtt som den jag r. Tyvrr knner
jag mig inte alls hoppfull infr att ta upp det hela p min arbetsplats och
med KTH. Det talas ver huvud taget inte om HBTQ, varken p
arbetsplatsen eller p min institution. Jag knner inte till ngon annan p
jobbet som r ppet HBTQ. Min nrmsta chef, som ocks r min ena
handledare, gillar inte feminister och drar ofta knsstereotypa skmt. Nr
jag under vren frskte prata om HBTQ-frgor med ett av vra mest
erfarna fackliga ombud, sa han att han tyckte att homosexuella tog
alldeles fr stor plats, och frgade om queera var sna som hade sex med
djur. P vra personalfester har de flera gnger gjort bordsplacering efter
kn, med bl lappar till mn, rosa lappar till kvinnor, och inget annat. S
det knns inte helt ltt att ta upp att jag inte r en tjej, och att jag vill bli
tilltalad som hen. Samtidigt s mr jag dligt av att stndigt bli felknad
p jobbet. Och nu nr jag ska disputera s skulle det knnas jttekonstigt
om det gick ut pressmeddelanden och sdant dr det stod hon och
hennes, och att jag skulle bli tilltalad med kvinnliga pronomen av
opponenten. Det skulle ocks knnas konstigt och diskriminerande att
bara f g p promotionshgtiden om jag r kldd i kvinnlig hgtidsdrkt (vilket senast jag kollade r KTH:s regler). Inget av det skulle vara

!92

jag. Samtidigt som det vl nd ska handla om mig. Jag kan prata med
min nrmsta doktorandkollega, som jag delar rum med, men jag har inte
knt att jag har haft ngon annan att prata med, och som har tagit min
situation p allvar, frrn jag pratade med er (SFQ). Det knns inte rtt
att ett statligt universitet ska ha en sdan situation fr HBTQ-personer. /
De styrande normer som denna rapport har visat p, fr i denna
berttelse sitt tydliga ansikte. Berttelsen visar hur cis- och heteronormer
aktivt verkar fr att selektera bort personer som inte brs upp av
samhllets kns- och sexualnormer. Berttelsen visar att hela
doktorandens arbets- och studiemilj genomsyras av dessa normer.
Genom att p sin arbetsplats mtas av homo- och transfobi frn sin
nrmaste chef, tillika handledare, samt sitt fackliga ombud visar att KTH
brustit i att skerstlla en trygg arbets- och studiemilj. Att doktoranden
uttrycker oro fr att g promotionshgtiden p grund av ett krav p
cisnormativt knsuttryck, dr hen tvingas att uttrycka fel kn, r som
tidigare berttelser visat inte unikt. De cisnormativa strukturerna styr
starkt nr det kommer till vilka som tillts att delta p evenemang av
olika slag inom landets universitet och hgskolor. Doktoranden uttrycker
en oro ver sin disputation p grund av att inte blir respekterad fr den
hen r. Att hen ska bli felknad i pressmeddelanden och av sin
opponent, leder till olust snarare n lust.
Att se denna doktorands berttelse som enskild hndelse vore ett
misstag. Vi mste se p vilka normer som orsaker denna oro och
oacceptabla situation som KTH skapar fr sina studenter och
doktorander som inte identifierar sig som cis- och heteronormativa. Vad
som sker r att frtryckande normer skapar homogena rum dr endast
cisknade heterosexuella personer tillts f plats. Konsekvensen blir att
KTH, och alla andra lrosten dr dessa normer styr, premierar forskare
och studenter med en viss knsidentitet och en viss sexuell lggning p
bekostnad av de som inte uppfyller dessa kriterier. Dessa normer leder

!93

till att hgskolor och universitet gr miste om kunskap och

riskerar smre forskningskvalitet, d endast vissa personer med vissa
normativa kroppar och lggning slpps in.
Frgan kan stllas s hr: Hur mnga vljer att inte doktorera, eller
hoppar av sina studier, p grund av de styrande normer som denna
rapport beskriver? Svaret har vi inte, men vi kan utg frn att bakom
varje berttelse som inkommit till projektet, finns en uppsj personer
som inte fullfljer sina studier p grund av lrostets misslyckande i att
skerstlla och garantera deras rttigheter.

!94

In itself, homosexuality is as limiting as heterosexuality: the

ideal should be to be capable of loving a woman or a man;
either, a human being, without feeling fear, restraint or
obligation.

Simone de Beauvoir

Heteronormativitet
Stina Lundin (red.)

!95

Normer och heteronormer

Normativitet och idealisering
I det sociala och kulturella samhllet finns frestllningar om hur
mnniskan ska bete sig i olika situationer. Gllande samliv finns
frestllningar om hur mnniskor kommer i kontakt med sina knslor,
ingr relationer, finner livspartners, skaffar barn osv. Dessa uppfattningar
skapar idealbilder fr mnniskans tilltnkta tillvaro som del av
samhllskollektivet. Sdana idealiserande frestllningar r signifikativa
fr det som kallas fr normativitet, en konstruktion av normer som formas
av villkor. Vem som r normativ/icke-normativ bedms utifrn hur
villkoren uppfylls, respektive inte uppfylls.

Normer har flera bestndsdelar och br dels ses som fastlsta i tid och
rum, dels stndigt levande och frhandlingsbara. De har sina historiska
betydelser, men formas och omformas ocks av nutidens ideal. De drivs
ven av ett framtidsperspektiv, exempelvis genom behov av lagreformer
eller andra ombildningar av samhllet som kollektiv enhet.
Normer grundar sig i strukturella frestllningar om personens varande.
De sociala och kulturella faktorerna innebr att medborgarkollektivet
alltid mts av normerna, men ocks erfar dess konsekvenser. Normer
upplevs i hgsta grad p individniv, men dess brnsle r svrare n s att
n. En individ kan sjlv veta att den inte r normbrare, men alla
individer brs upp av normen. Ett fallande utanfr normen tydliggrs
fr mnniskan nr den p ett eller annat stt interagerar med andra

!96

individer, grupper eller institutioner. Att inte uppfylla normens villkor

innebr att ens person, sjlvbild och/eller vrldsbild inte r frenlig med
dessa.

Brande av normer
Normer utgr en fundamental del i skerstllandet av samhllets
maktstrukturer. Att vara brare av en norm kan innebra ett aktivt val,
men allt som oftast sker det omedvetet. I relation till den som inte br
normen har normbraren andra mjligheter och frutsttningar n den
som frtrycks i en underordnad position. I detta maktfrhllande har
allts braren av normen privilegier som den icke-normativa saknar.
I det hr kapitlet av boken behandlas heteronormativitet. Men vad r en
heteronormativ person, och vad villkorar dens normbrande? Det frsta
villkoret handlar om sexualitet. En heteronormativ person har en sexuell
lggning genom att den r heterosexuell. Den heteronormativa personen
r drfr brare av sexualnormen.

En heterosexuell person besitter sociala privilegier, den slipper bland

annat hamna i situationer dr den mste bertta vad den har fr sexuell
lggning. Ibland antas den inte ens ha ngon lggning alls, d normens
kraft inte krver att braren ska frklara sig. Andra framtrdande villkor
fr heteronormen r att den heteronormativa inte behver beskriva sina
val av partners, eller bertta om sitt samliv fr t.ex. vrd och omsorg, i
freningslivet, p arbetsplatsen, i sociala medier, i skolan, p
ungdomsdiskot osv. Den undkommer ocks att tillfrgas om vem som
egentligen r barnets frlder.

!97

Brare av heteronormen antar ofta att andra personer de mter r

heterosexuella, allts likadana som de sjlva. Detta antagande gller inte
enbart fr normer om sexualitet och relationer utan omger alla normer,
exempelvis nr en person med en annan funktionsvariation n en brare
av friskhetsnormer antas kunna ta sig fram obehindrat i offentliga rum och
lokaler, eller se och hra sdant normbrare gr.

Ouppfyllda villkor
En icke-heterosexuell person frstts vardagligen i situationer som krver
aktiva val kopplade till jagets trygghetsknslor. Nr den ickeheterosexuella personen nu inte uppfyller sexualnormens villkor, eller
kan tnjuta dess privilegier, iscenstts valsituationer som mste betrygga
individen. Det handlar om nr, var och hur den vgar, och knner sig
trygg med, att offentliggra sin sexuella lggning. Den mste allts aktivt
vlja sammanhang dr den ska out:a sina icke-normativa knslor om
vem de tnder p, lever med, r gift med osv. Ett exempel r nr ett
samknat par vljer huruvida de knner sig trygga med att hlla hand nr
de gr p stan, eller inte. Tyvrr knner mnga tvivel, eller t.o.m. pur
rdsla, fr att vga visa sin krlek ppet. Ett samknat par bemts ofta
med blickar och kan knna sig rdda att utsttas fr vld eller
trakasserier. Men vad innebr detta fr mnniskan, som den sociala
skapelse hen r?

Nu infinner sig en srskild knsla hos den icke-heteronormativa lsaren,

eller hur? Detta fenomen av att rtta in sig i det tysta ledet, knslan av
post-pride nr en upptcker att en inte lngre rr sig i ett tryggt, skert
rum, synliggr den sociala mnniskan som totalstyrd av samhlls-

!98

apparatens indoktrinerande motorer genom det vlknda vi-och-dem.

Det maktanpassade motsatsfrhllandet tystar de som begr
villkorsbrott. Det r bara 51 veckor kvar till nsta pride. Men hur kan
heteronormen fortstta fungera, dvs. vad hnder bortanfr de ickenormativas vr?

Upprtthllandet
Normer skapas, frhandlas, omfrhandlas och upprtthlls i en stndigt
pgende process. Den som inte uppfyller normens villkor har tidigare
ofta kallats fr avvikare. Begreppet avvikare ska ses med kritiska
gon, men genom att belysa det synliggr vi att det finns en fljare.
En fljare r en person som bidrar till att reproducera den norm den br,
och p s vis bidrar den p ett eller annat stt till normens fortsatta
funktion i samhllet. Det kan lta svrare n det r, men det som sker r
att normer skapar maktpositioner fr mnniskan att frhlla sig till. Den
heteronormativa personen, den som uppfyller villkoren fr samhllets
starka fundament heterosexualiteten, besitter privilegier som den ickeheteronormativa inte kan ta del av nr den kommer i kontakt med, eller
interagerar med, andra personer eller samhlleliga institutioner. Att flja
en norm r att kunna ta del av dessa privilegier. Men, en mste inte flja
normen fr att bra den. Detta innebr att en norm kan vara s stark att
den upprtthlls genom annat n medvetet agerande, s som genom
minnen, traditioner, ting, knslor, visioner osv. En individ kan allts flja
heteronormativiteten utan att egentligen till fullo uppfylla villkoren.
Detta genom att flja andra normer den bygger p, t.ex. cisnormativitet.

!99

Heteronormer i likabehandlingsplaner
Frndringsbehov
Nr SFQ i samband med Avslja heteronormen! granskat likabehandlingsplaner har brister i normkritisk kompetens framkommit. Avsaknad av
normkritik gentemot cisnormer r utmrkande, vilket innebr att

!100

lrosten misslyckas med att skerstlla en trygg utbildningsmilj fr

personer med transidentitet.
Kunskapsluckor skapar utrymme fr tolkaren att svl diskriminera som
diskrimineras, exempelvis nr sexuell lggning framstlls som ett aktivt
stllningstagande som individen gr.35 Hr intolkas att sexualitet enbart
berr vissa, men ven icke-homo/icke-bisexuella personer har en sexuell
lggning. Den heterosexuella personen slipper bli ifrgasatt och fortstter
drmed att bemanna heteronormativiteten utan att behva utvrdera sin
sexualitet.
D heteronormativa personer br samhllets sexualnorm besitter de en
priviligierad maktposition i relation till personer med andra sexuella
lg gningar. Detta frhllande terfinns och reproduceras i
likabehandlingsplanerna och speglar samhllets makthierarki och
relationen mellan normbrare och icke-normativ. I kommande avsnitt
behandlas exempel p detta genom att kontextualisera ngra vanligt
frekommande begrepp. Begrepp, som i planerna ofta anvnds i positiv
bemrkelse, men som ocks snder ut normaliserande signaler.
I likabehandlingsplanerna anvnds ofta begrepp s som ppen eller
tilltande nr det handlar om hur presumtiva studenter kan frvnta
sig att bli bemtta nr de sker sig till den specifika utbildningsverksamheten. I ngon likabehandlingsplan uttrycks att lrostet ska
vara ppen fr- eller ha en tilltande milj-, men detta behver
ifrgasttas. Ett perspektiv och begrepp som istllet kan framhvas i
denna situation, r att vara inkluderande. Det skulle med frdel kunna
anvndas i sdana sammanhang och uttrycka ett inkluderande av alla,
istllet fr att tillta- eller ppna fr-. Att inkludera frstter inte den
35

Lundin, Stina, Normkritik - inte en id utan ett mste, i Stockholms universitets

studentkrs (SUS) tidning Gaudeamus, nr 6/2014, s. 5.

!101

presumtiva studenten i en underordnad position gentemot lrostet, och

snder ut signaler om samhrighet och lika villkor.
HBTQ-relaterade diskrimineringsperspektiv r ltta att finna i likabehandlingsplanerna, men tyvrr problematiseras de sllan. En
kontextualisering av normer och dess frtryck frekommer enbart
undantagsvis. Sammantaget r diskrimineringsgrunderna sexuell lggning,
kn, knsidentitet eller knsuttryck ltta att spra. Dessa grundar sig, som vi
sett, i cis- och heteronormativitet, tv av samhllets starkaste normer. I
fregende kapitel behandlades cisnormativitet, och hur den terfinns
som en rd trd i likabehandlingsplanerna. Men hur ser heteronormens
frekomst ut? Lt oss iklda oss normkritiska gon och underska ngra
olika perspektiv.

Sexuell lggning och likabehandling

Heteronormativa personer har en sexuell lggning som gr dem till
brare av sexualnormen. Enligt svensk lag finns det tre sexuella
lggningar; homo-, bi-, och hetero-.36 I Chalmers Tekniska Hgskolas
dokument, Handlingsplan mot diskriminering av studenter vid Chalmers finns,
som i mnga andra likabehandlingsplaner, ett srskilt avsnitt som handlar
om diskrimineringsgrunden sexuell lggning. Hr framhvs explicit de tre
befintliga sexuella lggningarna, men dess framstllning behver
problematiseras. Citat frn likabehandlingsplanen:

Med sexuell lggning avses en persons homo-, bi-,

eller heterosexualitet. Lagen omfattar ven
transsexuella. Den sexuella lggningen definieras av
36

1 kap. 4 femte punkten diskrimineringslagen.

!102
individen sjlv. Chalmers ska respektera individens
stllningstaganden.
Hmtat ur: Handlingsplan mot diskriminering av studenter
vid Chalmers, Gteborg 2012, s. 5.

Att Chalmers problematiserar diskriminering och trakasserier gllande

sexuell lggning syns hr. Tyvrr har inte, infr granskningen i detta
projekt, likabehandlingsplanen redigerats sedan 2012, varp resultaten
frn Avslja heteronormen! 2011-2013 inte har tagits i beaktande.
Citatet statuerar exempel fr hur bristande kunskaper om sexuell
lggning leder till utrymme fr direkta fel. Fr det frsta, vilket ocks
behandlas i bokens kapitel om cisnormativitet, framstlls transsexuella
personer ha en annan sexuell lggning n de tre varianter som r
inskrivna i svensk lag. Detta, som att det skulle finnas en fjrde lggning
och att transsexuella personer inte skulle ha ngon av de sexuella
lggningar som de de facto har: bi-, homo- eller hetero-. Detta pstende
mlar upp en brist p kompetens att behandla och beskriva sexuell
lggning. Dessutom iscenstts ett upprtthllande av cisnormer i relation
till normer om sexuell lggning, men det vi vet r att en transsexuell
person kan ha vilken sexuell lggning som helst.
Vidare tydliggr citatet att Chalmers ska respektera individens
stllningstaganden. Hr framstlls med andra ord sexuell lggning vara
ett stllningstagande, som om det skulle grunda sig i ett aktivt val. Detta
perspektiv p studenten/mnniskan stter den som inte villkorar
sexualnormen i en avvikande dager.
Nsta likabehandlingsplan att exemplifieras r Stockholms universitets
(SU). Hr behandlas diskrimineringsgrunden sexuell lggning genom att
problematisera den i samband med heteronormativitet:

!103

Sexuell lggning Fr att bryta det heteronormativa

perspektivet br det, i mjligaste mn, anvndas
exempel i undervisningen dr samknade par figurerar
lika sjlvklart som olikknade par.
Hmtat ur: Plan fr lika rttigheter och mjligheter 2014,
Stockholm 2013, s. 23.

Vid analys av SU:s dokument syns att det frebyggande arbete gentemot
diskriminering prioriteras, liksom citatet vittnar om. Men lt oss
underska det nrmare, nu med ett normkritiskt frhllningsstt.
I citatet framkommer en angelgenhet infr att bryta heteronormativa
exempelmnster i undervisningen. Det framgr att exemplifieringar br
handla om samknade par likvl som olikknade par. Detta i mjligaste
mn. Det som sker i citatet r att tolkaren fr koder om vem som r
normbrare och vem som inte r det. Det icke-normativa paret br i
mjligaste mn finnas med nr det talas om relationer. Hr ser vi hur en
strukturell diskrimineringsproblematik kommer till uttryck nr heterosexualitet anses vara byggnadsstenen fr krlek och relationer. Inom
denna struktur ser vi privilegier som normbraren har, den slipper bli
ifrgasatt gllande sin sexuella lggning. Den heterosexuella framstlls
vara den sexuella person som undervisande lrare kan anta att deras
studenter r. Utan detta antagande skulle det finnas uttryckt att personer,
oavsett sexuell lggning, har relationer, och drfr kan exemplifieras i
undervisningen lika sjlvklart som heterosexuell krlek. Det vi ser
exempel p r ett okritiserat konceptet som visar frestllningar om
normalitet, vilket bidrar till ett heteronormativt grundlge fr
undervisningstraditioner. En undervisning som inte enbart exkluderar
personer som befinner sig i undervisningssalen, utan ocks snker

!104

utbildningskvaliteten d normativiteten str oemotsagd, och hierarkiska

samhllsstrukturer om makt och sexualitet negligeras.
I citatet syns utver normaliseringen av heteronormativitet, brister p
intersektionella perspektiv om sexualnormer, relationsnormer och sexuell
lggning. Hr ser vi bland annat att en norm om relationer blir tydlig. Det
str att samknade par ska exemplifieras (i mjligaste mn), allts inte
individer med olika sexuella lggningar. Ordet par ger oss en indikation
p vad sexuell lggning anses handla om, dvs. tvsamhet. Ensamstende
eller polygama individer lmnas allts utanfr. Heteronormens
tvsamhetskrav lyser stark. Inom denna sexualnorm ser vi, som ven
kapitlet om intersektionalitet tar upp, relationsnormer och monogaminormer. Olika normer samverkar och upprtthller heteronormativiteten,
vilket synliggr dess villkor. Med andra ord syns inte enbart vad normen
explicit innebr, utan ven hur en normbrare br normen.

Heteronormer och likabehandling

Som begrepp anvnds heteronormativitet i likabehandlingsplaner i ca
1/3 av de likabehandlingsplaner SFQ granskat i samband med projektet.
Det som dock inte berrs r hur heteronormativiteten innehller
frestllningar om den sociala mnniskan. Hr saknas vad heteronormer
gr och hur de pverkar normbrare, respektive personer som faller
utanfr normen. Ett universitet som problematiserar normer och heteronormer r Ume universitet. Bland annat problematiseras normkritik i
relation till maktfrhllanden, citat: [m]akt och normer r nra
sammankopplade, d personer som fljer normen ocks har makt och
mjligheter att frndra den.37 Ume medvetandegr normer och den
maktposition normbraren besitter, men ocks hur braren besitter makt
37

Ume universitet, Plan fr lika villkor vid Ume universitet, Ume 2014, s. 3.

!105

att pverka normen. Dessutver placerar Ume in intersektionella

perspektiv p diskriminering och pongterar att individer utsatta fr en
diskrimineringsgrund inte explicit utgr en homogen grupp, och att
individer drfr inte faller in under ett enkelsprigt frtryck. Det beskrivs
ocks riskabelt att gruppera mnniskor, genom att detta i sig kan bidra
till just upprtthllande av den frtryckande normen.38 Ume belyser
sledes hur maktpositioner och normer rr sig i samma gryta, och drfr
inte kan separeras nr det kommer till frmjande
antidiskrimineringsarbete och likabehandlingsarbete.
Vi fortstter med Ume universitet och kikar nrmare p lrostets
definition av heteronormen.

Heteronormen r ett begrepp som anvnds fr att

beskriva de normer som finns kring kn, knsidentitet
och sexualitet i samhllet i stort. Heteronormen tar sin
utgngspunkt i att det finns tv kn, att dessa tv kn
p en mngd olika stt skiljer sig t och att alla
personer antas vara heterosexuella. De tv knen,
kvinnor och mn, tilldelas ocks olika egenskaper och
frutsttningar. Ett exempel r den segregerade
arbetsmarknaden. Mn och kvinnor arbetar ofta inom
olika yrkesomrden som i sin tur ocks vrderas olika.
Kvinnors arbete (och kvinnodominerade yrkes- och
forskningsomrden) vrderas oftast lgre, kvinnor tar
ven ofta ett strre ansvar fr det obetalda arbetet i
hemmet. Heteronormen terskapas hela tiden genom
vra handlingar, vi behver drfr ett synliggrande
och ett medvetandegrande arbete kring normer om

38

Ibid.

!106
kn samt aktiva och frmjande tgrder fr att uppn
lika villkor.
Hmtat ur: Plan fr lika villkor vid Ume universitet,
Ume 2014, s. 7.

Hr framtrder perspektiv som innebr att belysa ngra intersektionella

aspekter i mnet. Det frsta gller den cisnormativa tvknsmodellen.
En cisnormativ person kan hr hitta en igenknningsfaktor nr det talas
om kn och exempel p hur dessa frestllningsvis skiljer sig t och har
olika frutsttningar. Denna del av texten beskriver allts tv
knskategorier. Vi kan mla upp dem s hr:

Kvinnan och mannen. Den ena i kjol och den andra i byxor, en bild som
signalerar att det finns skillnad, och att dessa personer ska skilja sig t
(se vggen mellan dem). Hittills frstr vi vad bilden sger ur ett
normativt perspektiv, inte sant? I citatet informeras lsaren om kvinnans
underordnade maktposition och hens olikheter i relation till mannen. Vi
ser allts en kategoriseringsid om kn. Tidigare i boken har det framgtt
att heteronormativiteten fyller en upprtthllande funktion fr

!107

cisnormativiteten. Bilden ovan representerar drfr dessa bda normer

och hur samhllsidealen frestller dem, deras potentiella
(heterosexuella) relation och hur de uttrycker sina (cisnormativa) kn.
Frsk att begreppsliggra heteronormer i Ume universitets likabehandlingsplan gr hand i hand med heteronormens upprtthllande av
cisnormen. I citatet syns att cisnormer bakas in i beskrivningen om
heteronormer. Vi vet att heteronormen frutstter tv normativt
komplementra kn. Men, i likabehandlingsplanen glms cisnormativiteten bort nr kn beskrivs. Detta innebr att g p tunn lina,
d normer om kn snarare upprtthlls n behandlas.
I citatet framkommer det en oklarhet om vad kn och knsidentitet
egentligen r, och istllet r allt hopslaget till en beskrivning av heteronormen. Trots det frtryck heteronormen utstter icke-cisnormativa
personer fr, frnekar citatet kritik p cisnormativa knskonstruktioner
fr kn, till frmn fr maktpositioner mellan man/kvinna. Istllet fr
att beskriva heteronormer, vad de gr och hur de mste behandlas med
kritiska gon, handlar citatet om kvinnors underordning gentemot mn.
Icke-heterosexualitet tappas bort, och ngonstans i beskrivningen nmns
kn och knsidentitet utan att problematiseras.
Fr att sammanfra det frsta citatet frn Ume universitet om normers
makt och upprtthllande, med det senare citatet om heteronormer, hade
denna likabehandlingsplan varit frtjnt av att hlla hrt i den roll som
sexuell lggning har i denna normativitetens och maktens kontext. Att
belysa heteronormens maktpositioner i relation till icke-normativas hade
burit normkritisk frukt. Men i likabehandlingsplanen drar perspektiv p
heteronormer nitlott, och istllet fr jmstlldhetsfrgor detta utrymme.
Mnga likabehandlingsplaner anvnder DO:s begreppslista. En del
anvnder en nyanserad version, en del en ldre. Nsta citat r hmtat frn
DO:s begreppslista. Denna definition anvnds bland annat av

!108

Sdertrns Hgskola. Hr sker ingen problematisering av jmstlldhetsfrgor, istllet mlas heteronormen upp och villkorar kvinnor och mn
som varandras motsatser, tillika komplement. Hr beskrivs
heteronormen genom maktperspektivet:

Frestllningen att alla r heterosexuella och att detta

r det sjlvklara och nskvrda sttet att leva. ()
Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhr
den heterosexuella normen har privilegiet att vara
ngot mer n sin sexuella lggning och har ven
makten att bedma vad som r annorlunda och ickenskvrt. ()
Hmtat frn: Diskr mineringsombudsmannen,
www.do.se/Fakta/Ordlista, 2015-02-07.

Det SFQ har lagt mrke till r, att nr DO:s begreppslista anvnds i
likabehandlingsplanerna, problematiseras sllan begreppen av lrostena
sjlva. Det syns ven skillnader i urval av begrepp som respektive lroste vljer att ha med.
Normkritiska frhllningssttet till diskriminering r att vnda p kakan
och stlla sig frgan: vilka normer upprtthller diskrimineringen? Ett
lroste som utvecklat sina beskrivningar r Linkpings universitet.
Begreppet heteronormativitet finns inte med i Linkpings universitets
likabehandlingsplan, utan det som istllet beskrivs r queer-. Citat:

Queer/queerteori Queer r en politisk rrelse, men

ven en teori som uppmrksammar en rad

!109
frhllanden i samhllet som har med genus, sexualitet
och makt att gra. Syftet r att rikta strlkastarljuset
mot det psttt normala och ifrgastta samhllets
givna sanningar om vad som ska anses som normalt
och onormalt.
Hmtat ur: Strategi och handlingsplan fr lika villkor 2014,
Linkping 2013, s. 23.

Queer r ett begrepp som DO:s ordlista inte tillhandahller. De normkritiska signaler som Linkpings universitet snder ut, r att det finns en
pstdd sanning i samhllet och att denna r ifrgasttningsbar. Men queer,
br hr markeras, r inte ndvndigtvis ngot politiskt eller teoretiskt,
utan ven en identifikation, svl hos individer som grupper. En queer
person kan ha vilken sexuell lggning som helst, men motsga sig
heteronormativitet p ett eller andra vis. Det queera perspektivet stter
allts fokus p normer och dess maskineri.
Andra lrosten kan med frdel efterlikna Linkpings synliggrande om
queer, just fr att vnda p kakan. Det som dock br begreppsliggras
r att Q:et ofta r en sjlvidentifikation. Detta fr att minska risker fr
missfrstnd om queer, och/eller HBTQ, som ngot en person valt.
Ett lroste som inte anvnder begreppet queer, men i andra ord belyser
det maktstrukturella samhllet och potentiell kritik gentemot normer, r
Stockholms Dramatiska Hgskola. I dess likabehandlingsplan uttrycks att
skolan ansvarar ver att det finns intersektionell kompentens hos
personalen fr att bemta studenter som vgar utmana befintliga
strukturer i samhllet.39 Detta perspektiv kan med frdel anvndas i
andra lrostens likabehandlingsplaner och undervisning genom att fras
39

Stockholms Dramatiska Hgskola, Likabehandlingsplan, Stockholm 2013, s. 3.

!110

fram i enlighet med normkritiska frhllningsstt till maktfrhllanden

och dess konsekvenser hos mnniskan.

Diskussion
Som problematiserats genom utvalda exempel saknas kunskaper om
diskrimineringsgrunderna. Nr denna kunskap saknas, kan inte heller
likabehandlingsplanerna fungera inkluderande. Okunskap och felskrivningar r genomgende hos de lrosten som SFQ underskt.
Mnga likabehandlingsplaner innehller bra reflektioner och framstllningar, men r i behov av att kompletteras.
Granskningen av heteronormativitet, hur det anvnds och hur det skapar
problem i likabehandlingsplanerna, visar att heteronormer mste
begreppsliggras, vilket i sin tur kan skapa frutsttningar fr ett
inkluderande likabehandlingsarbete och en inkluderande utbildning. En
likabehandlingsplan r ett dokument dit ngon som blivit krnkt,
trakasserad, diskriminerad och/eller marginaliserad, kan hmta kunskap
om vad den kan frvnta sig av sitt lroste. En kan hr lsa om sitt
lrostes arbete fr likabehandling och lika villkor, och se att en inte ska
behva utst krnkande behandling. Fr det r s verkligheten ser ut
idag, mnga utstr-, r tysta, tar inte fighten. Personen ska i sitt
lrostes likabehandlingsplan f kunskap om vart den kan vnda sig om
den blir diskriminerad. Den ska finna verktyg att bemta tillfllen d den
blir utsatt. Den ska inte behva hoppa av sina studier i frtid, den ska
inte behva tveka infr att medverka i undervisningen beroende p
rdslor fr att krnkas. Studenten mste ha samma frutsttning oavsett
vem den r och oavsett vilken diskrimineringsgrund den kan
diskrimineras eller trakasseras av, enligt sin skolas likabehandlingsarbete.

!111

Berttelser
Hr nedan presenteras ngra av de berttelser som projektet ftt
tillhanda. Den frsta berttelsen kommer frn en student vid Chalmers
Tekniska Hgskola.

I en kurs som innefattar att modellera relationer (i

bred bemrkelse, allts ven sdant som stol/bord eller

!112
hus/rum etc.) dk ett exempel med relationer mellan
mnniskor upp, mer specifikt ktenskap. Exemplet
brjade med att etablera att ett ktenskap ger rum
mellan mn och kvinnor, och begrnsade frst till att
det r mellan EN man och EN kvinna, men mynnade
slutligen ut i att ktenskap r mellan tv personer,
allts utan hnsyn till kn. Detta kan ju ses som att
exemplet genomgick ngon sorts progressiv
utveckling, men andra sidan avslutades exemplet
med kommentaren att nu har vi kommit s lngt i
Sverige! med glimten i gat, som om det vore roligt
att Sverige r s fritt att samknade ktenskap r
tilltna samt att Sverige faktiskt skulle vara s fritt frn
frtryckande strukturer s som hetero- och cisnormer.

Berttelsen ovan r hmtad frn en undervisningssituation och mste

problematiseras ur fler perspektiv. Primrt uppvisas en hndelse dr
heteronormens verordnade maktposition accepteras genom att den str
fri frn ifrgasttanden. Hr blir andra sexualiteter n den heterosexuella
ngot avvikande frn den sexualnormativa. Vi ser ven ktenskapsnormer, och nr dessa normer sedan utmanas av andra varianter av
sexuell lggning och ktenskapskonstellationer, s hamnar heteronormen
i en situation dr den ter igen blir hvdad och bekrftad, hr genom att
frestlla landet Sverige i en god dager. Hr ser vi, fortfarande,
heteronormen fri frn ifrgasttanden. Den byter inte skepnad och den
tolkas aldrig normkritiskt, istllet syns ett normupprtthllande, och
berttaren terger hur normernas betydelse direkt banaliserades av
lraren.
Nsta berttelse r frn en student som studerar vid Musikhgskolan vid
rebro universitet. Berttelsen illustrerar situationer dr den icke-

!113

normativa tvingas gra aktiva val om och/eller nr den vgar vara sig
sjlv.

Jag har precis brjat p en ny utbildning vilket innebr

introduktionsveckor, eller nollning som det tidigare
kallats. Men jag har bara vgat delta i ett enda
evenemang (spelkvll) utav ca 25 st, eftersom jag i
frvg antagit att jag kommer knna mig exkluderad
och utsatt av heteronormen.

Studenten berttar att den som icke-heteronormativ knner att den inte
kan medverka i de aktiviteter som normbrare av heteronormen kan.
Den beskriver att den som icke-normativ inte knner sig trygg. I kapitlet
om cisnormer har vi sett ytterligare exempel p sociala situationer dr
koder om kn, sexuell lggning, klder osv., marginaliserar och frstter
icke-normativa studenter i exkluderande situationer. Studenten i
berttelsen ovan berttar i nsta berttelse om knsnormer och
alkoholnormer den upplevt:

Under introduktionsveckorna borde kren vara extra

noggrann med att se till att alla knner sig vlkomna
och inkluderade! Det sista evenemanget r en
finsittning med tillhrande stereotypa kldregler. Jag
vill INTE utstta mig fr situationer dr man tvingas
in i knsroller och inte kan vara sig sjlv. Jag r
dessutom nykterist och knner mig vldigt obekvm i
sammanhang med alkohol, vilket nstan alla
evenemang under introduktionsveckorna r.

!114

Studentens upplevelser av introducerande traditioner i hgskolan speglar

situationer dr den som icke-heteronormativ inte knner sig trygg med
att medverka. Den besitter inte privilegiet att f komma som den r.
Berttelsen nedan kommer frn en student vid Lunds universitet och
handlar om den marginalisering som fljer nr en inte vgar visa sin ickeheteronormativa sexuella lggning.

Jag gjorde mitt examensarbete p en forskningsavdelning p min skola. I labbet dr jag spenderade
mest tid var det en rtt grabbig stmning och i brjan
hrde jag en del bgskmt, ngra ganska nedsttande.
Det kndes inte direkt kul. Men jag valde att skaka av
mig det - nr man r ny p ett stlle och dessutom bara
tillflligt och med hopp om att f en anstllning dr r
det dumt att vara en jobbig jvel. Nr jag s
smningom kom ut i gruppen slutade i alla fall
skmten, s d lt jag saken bero. Ngra veckor senare
skickade professorn som var ansvarig fr min grupp ut
ett internmejl till alla i gruppen. I det meddelandet
skrev hen bland annat ett skmt av typen
pronomenet hen lter som hna p engelska, hh.
Detta var sjlvklart fullt olmpligt, plumpt och
oprofessionellt. Det hen gjorde var ju egentligen att
frminska och frljliga ngons pronomen. Nu knde
jag mig inte krnkt personligen, men jag blev arg fr
jag vet att personer med pronomenet hen ofta kmpar
i motvind redan som det r. Hen kan inte veta om
ngon i gruppen fortfarande r i garderoben och
dljer sin knsidentitet. Jag tycker det r oroande att
denna professor har ansvar fr bde skolpersonal och
studenter och inte vet bttre. Bda dessa incidenter
fick mig att starkt ifrgastta kulturen som rdde p

!115
avdelningen. Nr jag till sist var klar med
examensarbetet och tog examen valde jag att ska
mina jobbchanser p annat hll.

Hr mste den heteronormativa personen belysas fr att vi p djupet ska

frst vad berttelsen faktiskt visar. Som vi berrt tidigare antar den
heteronormativa personen oftast att alla r som den, dvs. heterosexuell,
vilket just r det berttelsen speglar. Vi ser hur normen antas vara det
verkliga, det allmnna, det reella, det som alla fljer. Vi ser ett
upprtthllande av heteronormen och hur detta leder till krnkningar.
Studenten antas vara heterosexuell och den utstts fr diskriminering
kopplat till sexuell lggning. Berttelsen visar hur studenten knde oro fr
att bertta om sin sexuella lggning pga. homofoba skmt.
Berttelsen bekrftar det som mnga studenter berttat fr SFQ under
projektperioden, att en vljer att inte visa sitt jag Hellre r en tyst och
t.o.m. krnks. Rdsla fr att visa att en inte r den normativa person som
andra antar att en r, r fr stor. Men krnkningar ska inte frekomma i
ett antidiskrimineringsperspektiv. I en situation som denna syns att
lrarkren saknar kompetens om normkritisk pedagogik, diskriminering
och likabehandling. I detta fall r ocks lrarens frminskning av
diskrimineringsgrunderna kn och knsidentitet alarmerande och uppvisar
direkt transfoba uttalanden.
Nsta berttelse illustrerar ven den en homofob situation, denna gng
vid Kungliga Tekniska Hgskola (KTH).

Min fre detta handledare under exjobbet, och

nuvarande kollega, klcker ur sig en del respektlsa
kommentarer d och d. () Under exjobbet t.ex.

!116
nmnde min andra handledare under en fikapaus
fenomenet "subtext", som hon hade lrt sig om av sin
lesbiska vn (helt allmnt, inget konstlat eller
respektlst). I slutet av konversationen sa den frsta
handledaren ungefr "[n]r normala mnniskor ser tv
kvinnor sova ver hos varandra tnker de att de ska
umgs, men nr lesbiska ser det tnker de att de ska ha
galet vilt sex, hh". De tv andra som var med
skrattade lite halvhjrtat men sa ingenting, jag var bara
tyst.

Berttelsen visar p hur personer som r brare av sexualnormen tar sig

fretrde till att krnka andra, icke-normativa personer. Det skmtas om
icke-heterosexuell lggning, och det vi ser r en tydlig bild av upprtthllande av frtryck i utbildningsverksamhetens studie- och arbetsmilj.
Nsta berttelse kommer frn en student vid Lunds universitet och visar
p hur frtryck marginaliserar och skapar situationer d personen vljer
att inte offentliggra sin sexuella lggning. Dvs., en situation den
heterosexuella inte frstts i.

Infr mitt andra r p utbildningen skulle jag vara med

och anordna mottagningen av nya studenter.
Arrangrsgruppen som jag var med i hade en kickoffhelg i en sportstuga som studentkren ger. Jag knde
ingen i gruppen sedan tidigare och ingen knde till
min sexuella lggning. Att komma ut r inte riktigt det
frsta jag gr i en ny grupp, det kommer frst nr jag
knner mig trygg. P kvllen medan alla hll p att
krypa i sng var det bara tv ldre medlemmar i
gruppen som pratade med varandra, men eftersom det
var i en liten gemensam sovsal s kunde alla hra

!117
tydligt vad de pratade om. Jag kommer inte ihg exakt
hur samtalet gick, men till sist sa den ena ngot i stil
med: Jag skulle aldrig kunna va bg. De r s jkla
ckliga. Fljt av instmmande av samtalspartnern.
Ingen i rummet sa ngot, men jag r sker p att alla
hrde det. Det blev direkt som en hrd klump i
magen. Jag ville helst fly hela situationen, men jag var
fast i en stuga ute i ingenstans och utan ngonstans att
ta vgen. Istllet lg jag tyst i min sng och frska
ltsas sova. Det blev s klart aldrig att jag kom ut i den
gruppen. Istllet fick jag i veckor g runt och gmma
delar av mig sjlv, undvika att nmna ngot om min
pojkvn, ltsas flja heteronormen . Det tr mentalt.
Och eftersom jag alltid var p defensiven och var
obekvm kom jag aldrig riktigt in i den gruppen under
de veckorna som vi arbetade ihop. Det var en
besvikelse fr ngot som jag hade hoppats p skulle
vara s mycket roligare.

Berttelsen visar hur studenten aktivt valde att hlla sin sexualitet fr sig
sjlv efter krnkande och diskriminerande uttalanden och kommentarer.
ven berttelser om kurslitteratur har inkommit till projektet. Nsta
berttelse handlar om innehll i en kursbok och r inskickad frn en
student vid Karolinska Institutet.

Jag gr Arbetsterapeutprogrammet p Karolinska

Institutet i Stockholm. Vi lser en kurs i Psykologi p
7,5hp och en av kursbckerna vi ska lsa r
"Utvecklingspsykologi" av Philip Hwang & Bjrn
Nilsson. I den finns kapitel om puberteten, fysisk

!118
utveckling och hur det pverkar mnniskan socialt som
r otroligt heteronormativt. Till exempel finns en
passage om tillvxt dr det str "I vr kultur finns hos
en del frestllningen att mannen i ett par ska vara
lngre n kvinnan. Detta bidrar till att de sent
utvecklade, eller kortvuxna, pojkarna ofta tycker att de
har ett begrnsat antal flickor att vlja mellan."
Detta reagerade jag p av mnga anledningar. Frst
och frmst att ett par naturligtvis bestr av en kille &
en tjej, och sedan att killarna p ngot stt har ett
berttigande till tjejer och deras kroppar samt
heteronormen igen, d en kille lika vl skulle vilja vlja
en annan kille. Utver detta nmns inte homo- eller
bisexualitet frrn lngre fram i boken, och d bara i
ett kort stycke.

Berttelsen visar exempel p heteronormativ litteratur dr det monogama

heterosexuella paret r det relationsnormativa. Det syns enbart ider om
tv, statiska kn. Lsaren fr veta att sexualitet handlar om en man och
en kvinna, och mannen sitter i positionen att fretrdesvis vlja partner
(en kvinna). All annan sexualitet n heterosexualitet r undanskuffad, och
heteronormen stter punkt fr hur relationer framstlls.
Fljande berttelse kommer frn en student vid Stockholms universitet:

Jag har en sjukdom som gr att jag inte alltid r p

topp i skolan. Jag gr mitt bsta men knner mig inte
alltid tillrcklig i seminariediskussioner, gruppuppgifter
osv. Jag r inte heteronormativ och knner mig ofta
ensam i klassrummet. Ibland kan jag dock knna en
igenknningsfaktor med ngon annan i klassen. Nr

!119
lraren delar in oss i grupper infr gruppuppgifter tar
den inte hnsyn till hur dessa grupper blir. Jag frstr
att det kan vara smidigt att lraren grupperar eftersom
alla inte redan knner varandra. Men med min
problematik med sjukdom mste jag frst komma ut
som inte fullt fungerande enligt funktionsnormen,
detta fr en grupp frmmande personer. Jag mste det,
fr de mste veta varfr jag ibland inte kan vara med.
Detta r extra jobbigt, fr ven kurserna frutstter en
frisk alumn. Men nr det r gruppuppgifter blir det
ofta att gruppen ses en hel del och pluggar ihop och
d kommer ofta privata frgor upp. D mste jag, med
den oskerhet och ngon form av prestationsmssig
underkastelse pga min sjukdom, dessutom komma ut
som lesbisk. Jag skulle nska att grupperingar kunde
ske annorlunda fr jag vill kunna knna mig trygg. Jag
vljer ibland att hoppa ver vissa seminarier fr att jag
r rdd att uppfattas som den jobbiga med en trasig
kropp och som den konstiga som homosexuell.
Tnk om jag och den andra som jag finner
igenknningsfaktor med i klassen kunde hamna i
samma grupp? Om vi fick vlja att knna oss trygga.

I denna berttelse ser vi tydliga intersektionella kollisioner av sexuell

lggning och funktionsvariation. Vi ser de prestationskrav som fljer med
hgskolestudier, och hur en student medvetet vljer vart den ska vara sig
sjlv, men att detta val, hur medvetet det n r, r situationen ptvingad
fr att genomfra sina studier. I berttelsen ser vi hur normer om
sexualitet och friskhet gr hand i hand och frstter studenten i dubbel
utsatthet. Som tidigare nmnts vljer mnga studenter att vara tysta
istllet fr att st upp fr sig sjlv. Vi vet ocks att detta inte r ngot som
gr p autopilot, fr nr gr knslor det? Denna berttelse visar att

!120

normkritisk pedagogik i klassrummet r en befogad kompetensutveckling.

Nsta berttelse r ocks frn en student vid Stockholms universitet:

Jag r queer och flata. Ibland knner jag mig trygg med
att visa min sexuella lggning i skolan, men alltid med
en liten brnnande hjrtklappning i brstet. Hur ska de
tnka om mig nu? Kommer de att ndra uppfattning
om mig? Eller kommer den dr dumma frgan som r
s oerhrt krnkande: r det bttre att ligga med
tjejer n med killar? Eller tillts jag vara bara jag? Kan
jag nmna att jag har en flickvn, eller ska jag vlja det
neutrala sambo nr jag talar om henne? Ibland
mste jag vlja hur jag ska vara, beroende p vilket
rum jag befinner mig i. Jag knner mig konstant
tvungen att se mig om, fr vilka mter jag i nsta
klassrum? I min vardag dr livet r uppdelat i 3-4
kurser per termin r kurskamraterna ofta nya. Och det
jag alltid hoppas p r att lraren str upp fr mig om
jag mste komma ut fr klassen. Ocks att lraren inte
r normativ och krnker mig med egen mun.

I berttelsen ser vi hur heteronormer skapar rdsla, och hur studenten

knner oro infr att f frgor om sin sexuella lggning, s som behandlas
tidigare i detta kapitel. Den icke-normativa tvingas komma ut. I
berttelsen ser vi undran om skolan kompetensutvecklat lrarkren fr
att skra trygga rum.

!121

Sammanfattning
I berttelserna har det framkommit hur normer om sexualitet och kn r
styrande och stter den icke-normativa personen i en marginaliserad
situation. Att frsttas i situationer dr en inte kan vara sig sjlv, eller
snarare dr en mste ltsas vara ngon annan, r ovrdigt.
Det har framkommit marginaliserande situationer tagna direkt frn
utbildningsverksamheter i Sverige idag. I dessa exempel ser vi frekomst
av diskriminering, krnkningar och normreproduktion. Vi ser att
berttelserna terspeglar de perspektiv som ngra likabehandlingsplaner
har ftt statuera exempel med i denna bok.

Upp p agendan!

!122

I boken fr lsaren ta del av hur normativa mnster terskapas inom

hgre utbildning. Frfattarna har stllt frgan om hur normer rr sig, hur
de berr individer, vilka strukturer de visar upp. Avslja heteronormen! har
pvisat att alla inte fr vara med, att alla inte r inkluderade frn start. Vi
ser en likabehandling som faller kort.
Genom exempel som tagits upp blir det tydligt hur personer med en
icke-cisnormativ identitet osynliggrs istllet fr att synliggras i
likabehandlingsarbetet. Detta blir extra tydligt i de likabehandlingsplaner
dr transsexualism blandas ihop med sexuell lggning, eller nr begrepp
som inte existerar fr figurera motiv fr mnniskor. Konsekvensen av
detta osynliggrande blir att de strukturer som missgynnar berrda
studenter frblir i det dolda och tillts att florera fritt bakom en nidbild
av sexualitet. Hr trder en intoleransens skugga fram, och frndring
mste ske. En frlorad kompetens om kn, identitet och sexualitet,
bidrar till att snda ut normaliserande signaler. Studenter och presumtiva
studenter har drfr inte tillrckligt skydd frn likabehandlingsarbetet fr
att brja studera, fortstta studera och avsluta sina studier. Inte om de
ska knna den inkludering som r dem befogad.
Genom intersektionella perspektiv har boken belyst hur normer mts.
Boken visar att okunskap om maktordningar, hur de diskriminerar,
verkar och samverkar, saknas i likabehandlingsplanerna. Det illustreras
maktordningar som rr etnicitet och sexualitet och vad som kan ske nr
rasifiering intrffar d dessa ordningar kolliderar.
Mnniskor som br en norm kan ven avvika frn den. Det har berttats
om hur en heterosexuell person, med de privilegier som dess lggning
innebr, ifrgastts om sitt val av partner beroende p att de uppfattas ha
olika etniciteter. Genom intersektionell problematisering av etnicitet
framkommer ocks att likabehandlingsplanerna inte behandlar rasifiering
och rasism, vilket leder, ter igen, till ett osynliggrande moment av
ngot som berr en students vardag och identitet.

!123

Diskrimineringsgrunderna, som beskriver hur mnniskor kan utsttas fr

diskriminering och p vilket stt de ska skyddas, anvnds godtyckligt i
likabehandlingsplaner med okunskap om deras innebrd. Det saknas
ocks kunskap om vilka som omfattas. Utan knnedom om
diskrimineringsgrunderna, har knsidentitet eller knsuttryck i mngt och
mycket florerat, ibland i stora ordalag, likvl har offentlighetskravet fr
diskrimineringsgrunden fallit mellan stolarna. Kravet p offentligt
uppvisande av knsidentitet och/eller uttryck fr att ens omfattas av
diskrimineringsskyddet, fr st utan kritisk granskning. Istllet har
samtliga lrosten vars likabehandlingsplaner granskats, antagit DO:s
rekommendationer dr kravet tydligt finns skrivet, dock utan frstelse
fr dess innebrd. Detta visar att landets lrosten vrjer sig fr att
normkritiskt granska sig sjlva och den kunskap som likabehandlingsrden lutar sig mot. Fljden blir att de normativa antaganden som
terfinns i likabehandlingsplanerna str fast. Uppmaningen r att istllet
vnda den kritiska blicken mot lrostet sjlvt.
Frfattarna visar hur intersektioner mellan kn, identitet och sexualitet
mts och fr en avgrande roll fr hur likabehandlingsplanerna fr fram
HBTQ-perspektiv. Denna normreproduktion frstter icke-normativa
studenter i situationer dr de fr utst krnkningar eller inte vgar bertta
om, exempelvis, sin sexuella lggning. Vi ser att personer upplever att de
inte befinner sig i trygga rum nr de vistas i akademin. Vi ser att
studenter ltsas vara ngon annan n sig sjlva. Lsning? Lgg
inkluderande och normkritiska perspektiv p agendan.

!124

!125

Handlingsplan

Denna handlingsplan riktar sig till samtliga universitet och hgskolor i

Sverige och bygger p projektet Avslja heteronormen!. Handlingsplanen
utgr frn en vergripande vision, frdelad i tre ml med respektive
frslag p tgrder. Visionen r SFQ:s och arbetet med att frverkliga
det frmedlar SFQ hrmed till lrostenas ansvarigpersoner. Genom
denna handlingsplan fr lrostena en hjlpande hand fr att pbrja ett
effektivt antidiskrimineringsarbete med intersektionell normkritik som
stomme.

!126

Vision
Att hgskolor och universitet ska motverka att hetero- och cisnormer
pverkar respektive lrostes utbildningsinnehll, utbildningskvalitet,
studie- och arbetsmilj, och driva ett inkluderande antidiskrimineringsarbete dr alla studenter behandlas p lika villkor, och dr lrostet tar
ansvar fr att skapa trygghet och skydd.

1. Synliggrande:
Ml
Alla inom lrostets vggar ska inkluderas och normer och efterfljande
maktordningar som skapas och terskapas i utbildningsverksamheten ska
synliggras. Kunskap om normernas upprtthllande och konsekvenser
ska implementeras i verksamheten.

tgrder
Att aktivt synliggra fr studenter och presumtiva studenter de
mjligheter fr pverkansarbete den enskilde har rtt till.
Att likabehandlingsplaner och andra vgledande dokument
granskas med normkritiska och intersektionella perspektiv av en
grupp tillsatt genom representation.
Att i alla enkter dr knsidentitet efterfrgas ska fler
svarsalternativ n kvinna/man finnas.

!127

Att arbeta med kontinuerliga utskick av enkter dr studenten ges

tillflle att pverka hur normer inskrnker dens studiesituation.
Att i kursutvrderingar fra in frgor om bemtande och
studiemilj som en kurs inneburit.
Att granska kurslitteratur ur normkritiskt perspektiv.
Att infra anonymitet vid examination.
Att tydliggra hur en student gr till vga fr att anmla
diskriminering. Att den person dit det anmls, r opartisk i
relation till lrostet, samt har kompetens om diskriminering och
dess intersektionalitet.
Att upprtta arbetsmetoder dr normkritik r ett levande
moment, och strcker sig utanfr likabehandlingsrd och
temadagar.

2. Kompetens:
Ml
Personal och beslutsfattare ska kompetensutvecklas och arbeta med
inkluderande metoder dr representation tas tillvara i studentrd,
likabehandlingsrd och andra instanser, svl i den heltckande
verksamheten som vid fakulteter och institutioner och hela vgen in i
kurssalarna.

!128

tgrder
Att bejaka god representation.
Att infra normkritisk kompetens i verksamheten.
Att kompetensutveckla lrare och annan personal.
Att likabehandlingsrd och andra som upprttar styrdokument
och kursplaner utbildas i normkritiskt och intersektionellt
antidiskrimineringsarbete.
Att likabehandlingsplaner granskas med normkritiska perspektiv
av en kompetensgrupp utifrn bland annat representation.
Att lrare lr sig att utvrdera sig sjlv och sin position i relation
till studenter, medarbetare och majoritetssamhllet.
Att internt och externt inhmta kunskaper om normkritisk
pedagogik och didaktik.

3. Studie- och arbetsmilj:

Ml
Alla ska knna sig trygga och respekterade i sin studie- och arbetsmilj.
En hgskola fri frn intolerans, rasism, trans- och homofobi som idag
frekommer i de sociala och visuella rummen.

!129

tgrder
Att vara lyhrd fr studenters identitet och pronomen.
Att respektera personens identitet, uttryck, sexuella lggning,
pronomen osv.
Att slla bort kurslitteratur som stereotypiserar eller skapar
nidbilder som kan upplevas krnkande.
Att normkritiskt granska det talsprk som anvnds och de
normativa signaler som marginaliserar.
Att socialt skerstlla klassrummet som tryggt fr individer som
r icke-normativa.
Att medvetandegra fr personal vad tolkningsfretrde r, och
hur det skapar situationer som indirekt eller direkt diskriminerar.
Att inte dela in grupper enligt knsstereotypa strukturer.
Att ifrgastta de traditioner som ligger till grund fr
promotionsmiddagar, sittningar, diplomeringsceremonier mm.
Att infra knsneutrala toaletter.
Att normkritiskt reflektera ver affischer, fotografier och annan
grafik som anvnds i medier.

!130

!131

!132

!
Illustration: Catalina Fuentes Araya & Anton Frhling

!133

Berttelserna
Till projektet har det inkommit fler berttelser n de som behandlas i
underskningskapitlen. Berttelserna handlar om hur normer erfars,
uppfattas och hur personerna reagerat.

Berttelse frn student vid rebro universitet, programmet i

trnings- och hlsopsykologi:
Vi skulle g igenom olika gympersonligheter. Kurslitteraturen var ifrn
92 eller 94 och lraren uttalade att den var stereotypis(k) men att det var
bra fr att f en verblick. Det fanns ca 8 olika gympersonligheter
noggrant beskrivna med kroppsform, egenskaper och beteende i
gymmet. Det var sju gymkillar och en gymtjej dr gymtjejen var extremt
stereotypis(kt) beskriven och dr hon frvntades efterstrva slakna
muskler och en smal midja. Sjlv knde jag mest igen mig i den stora
muskelbyggarkillen som beskrevs som stark och fokuserad. Jag ppekade
att litteraturen var extremt frlegad och att den var helt irrelevant fr hur
det r i dagens lge. Klassen hll med mig och lraren verkade f en liten
tankestllare, men nmnde inget om att utesluta litteraturen.
Berttelse frn student vid rebro universitet,
grundlrarprogrammet:
I min utbildning har vi haft (bara) tv seminarium dr vi pratar om
HBTQ och normkritik. Under dessa tv seminarium har jag haft tv
olika lrare. Bda gngerna har jag varit mer plst n mina
seminarieledare (lrare) om dessa mnen. Visst att lrarna lst bckerna
och varit medvetna om just de som vi studenter skulle lst men nd s
har jag ftt informera min lrare och klasskamrater om olika strukturer

!134

och normer. Det r trkigt att lrarna inte r mer p lsta om mnet
eftersom det pekar p hur lngt skolan prioriterar dessa frgor. Jag som
r vldigt medveten om HBTQ-frgor och normkritik skulle kunna
anvnda mig av det i min kommande undervisning, men jag har svrt att
se att mina kurskamrater blivit speciellt upplysta av dessa seminarium.

Berttelse frn student vid Stockholms universitet:

I en kurs i etnologi sa lraren till klassen att en av kursbckerna innehll
rasistiska ord men att boken nd behvdes fr att det inte fanns nn lika
bra fr att beskriva kultur. Situationen vart jobbig fr ingen vgade
ifrgastta boken, ven om alla sg besvrade ut. Jag vgrade lsa boken
och klarade kursen utan problem. Det r inte ok att rasistisk litteratur fr
frekomma.

Berttelse frn student vid Chalmers Tekniska Hgskola:

I en kurs om teknik och hllbarhet bjds ett flertal gstfrelsare in. En
av dem pratade om graviditet som att det bara vore kvinnor som
genomgr det (och la skmtsamt till att gravida kvinnors beteende
frklaras av nstlingsinstinkter). En annan gstfrelsare brjade sin
frelsning med att ge en bristfllig definition av begreppet "social
konstruktion" (hen menade att miljkatastrofer r sociala konstruktioner
i.o.m. att definitionen av ett och samma fenomen som en katastrof eller
inte beror p sammanhanget...), och nr hen blev bemtt med att det r
ett viktigt vetenskapligt och politiskt begrepp som inte br omdefinieras
lttvindigt eller blandas ihop med det nrliggande begreppet "politiskt
betingning" viftade hen bara bort det. Samma frelsare fick sedan fr

!135

sig att kna fiskar som kvinnliga och manliga i ett exempel om
mnniskors utslpp av kemikalier i naturen.

Berttelse frn student vid Stockholms universitet:

Under ett seminarie benmnde lraren kvinnor som livmoderbrare.
Jag kunde inte lta bli att tnka hur mnga hen uteslt nr hen sa s. P
samma kurs kallade en annan student queer:het fr politiskt och hens
beskrivning stmde inte verens med hur jag som queer upplever mig
sjlv eller queer identitet i allmnhet. Det lt snarast som en alien. Jag tog
mod till mig och berttade att queer r en identitet som stller sig utanfr
heteronormen. Det hnder ofta att queer:het eller queerteori nmns som
ngot fr homos i direkt krnkande mening av medstudenter. Den hr
gngen var frsta gngen jag stod upp fr mig sjlv i klassrummet p det
viset istllet fr att g hem och vara ledsen. Jag hoppas jag vgar nsta
gng igen.

Berttelse frn distansstudent vid Lule Tekniska Hgskola:

Jag studerar bara en liten kurs p distans men nr jag skulle aktivera mitt
anvndarkonto skulle man lsa igenom ngra anvndarvillkor som bland
annat, under rubriken normer, inkluderade punkten "Vi ska ta tillvara
bde kvinnors och mns erfarenheter och syn". S jag skickade ett kort
mejl till dem och sa att jag knde mig exkluderad av meningen och
frklarade att det binra knssystemet r en lgn. Jag blev frvnad ver
svaret. De bad om urskt och tackade fr min feedback och skrev att
punkten ndrats till Vi ska ta tillvara p alla mnniskors erfarenheter
och syn" och sen tackade de terigen fr mina vrdefulla synpunkter. Jag
har gjort en frndring, hade inte trott det skulle vara s ltt.

!136

Berttelse frn student vid (Lrarhgskolan) Stockholms

universitet:
I brjan av mina studier till lrare var jargongen i skolan att alla skulle
lra knna varandra, trots att vi bytte klass vid varje ny 7,5hp. I alla fall, vi
skulle bertta hur vi levde, om vi hade flickvn eller pojkvn osv. Jag
vgade inte bertta att jag r lesbisk, vilket satte mig i en jobbig situation
dr jag fick sga saker som egentligen inte knns bekvma, som inte r
om mig som person. Jag hll upp en hetero-yta. Vi studenter utsattes fr
att tvingas bertta personliga saker om oss, utan att lrarna skapat tryggt
rum fr sdana som faller utanfr normen. Lrare och kursansvarig
skulle ha haft med HBTQ-perspektiv med i utbildningen, s vi HBTQ
kunde slippa komma ut (eller vara hemligt tysta), och att vi som blivande
lrare fick ngon form av kunskap fr de elever vi kan mta som
frdigexade lrare.

Berttelse frn student vid rebro universitet:

Jag fddes i Kurdistan och flyttade till Sverige som 11-ring. De frsta
ren var vldigt svrt fr mig d jag blev mobbad av den nya klassen jag
placerades i utan att kunna ett ord svenska. Nr jag tillslut lrde mig
svenska och kunde frsvara mig med ord fann jag istllet att jag var
tvungen att vara just det: stndigt i frsvarsposition. I de flesta rum jag
rr mig i r jag den enda rasifierade. Svl i hgskolan. Nr jag pluggade
socionomprogrammet och nu nr jag pluggar Genusvetenskap mrker
jag hur hetero- och vithetsnromer genomsyrar all utbildning. Visserligen
problematiseras heteronormen i Genus A, men d rr det sig bara om
hetero-, homo- och bisexualitet.

!137

Berttelse frn student vid rebro universitet,

arbetsterapeutprogrammet:
Nr jag lste frsta terminen vid rebro universitet skulle vi ha VFU
(verksamhetsfrlagd utbildning) och vi hade en frelsning om
patientsekretess. Det togs upp saker som r bra att veta och knna till
infr vra mten med patienter. Vi skulle skriva en uppgift om ett
patientfall som vi sttt p under vr VFU och presentera det under ett
seminarium. Lraren vi hade d var mycket skeptisk till att referera en
patient till pronomen hen. Lraren sade att patienterna skulle knna sig
krnkta om de blev refererade som hen. Saken var den att patienterna
ifrga inte skulle vara med p vrt VFU-seminarium och att anvnda sig
av ett knsneutralt pronomen kar sekretessen och bidrar inte till
krnkningar verhuvudtaget. Om jag skulle skriva/sga att patienten jag
trffade hade han som pronomen skulle det vara mycket lttare att
slla bort vriga patienter som inte hade detta pronomen vilket i sig
skulle skada sekretessen. Jag blev upprrd ver att vr lrare sa att vi inte
fick skriva hen i vr uppgift. Gllande mte med en patient dr sekretess
r viktigt hjlper det att anvnda sig av ett knsneutralt pronomen, samt
att knsidentiteten var irrelevant till situationen. Jag knner att fler lrare
br ta till sig av detta och inse att pronomen hen r vldigt anvndbart
nr det kommer till patientsekretess.

Tack!
SFQ vill rikta ett varmt tack till alla er som p ett eller flera stt bidragit
till denna rapports potential och utveckling. Tack till alla som berikat
Avslja heteronormen! genom att dela med er av berttelser om hur hetero-,
cis-, och andra normer upplevs i utbildning, studie- och arbetsmilj vid

!138

Sveriges hgskolor och universitet. Tack till alla som mtt oss och
diskuterat normer ver en fikastund, mailat oss, ringt oss eller lyssnat p
vra frelsningar. Tack!
Tack till de som brjade med projektet inom SFQ innan det fll i vra
hnder 2014. Stort tack till referensgruppen som granskat
projektrapporten och givit oss intressanta terkopplingar till oss att
arbeta med.
Vi vill ven rikta ett tacksamhetens ord till Myndigheten fr ungdomsoch civilsamhllesfrgor (MUCF) som genom projektstd mjliggjorde
fr SFQ att frverkliga Avslja heteronormen! som frbundet s varmt
vrnar om.
Tack ocks till de samarbetspartners som stttade projektet i sitt tidiga
skede: Sdertrns hgskola, rebro universitet, Stockholms universitet,
Karolinska Institutet, Hgskolan Dalarna, Uppsala universitet,
Hgskolan i Bors, Gymnastik- och idrottshgskolan, Ume Studentkr
och Ett LiU fr lika villkor.

Hlsar SFQ:s frbundsstyrelse 2014:

Catalina Fuentes Araya, Stina Lundin, Amanda Wikstrm, Daniel
Dannfors, Sabina Hedbck, Sara Trnqvist & C. Wolf

!139

Avslja heteronormen!

Kontakta SFQ:
Hemsideadress:
www.hbtqstudenterna.se
Mailadress till projektgruppen:
avslojaheteronormen@hbtqstudenterna.se
Mailadress SFQ:s kansli:
info@hbtqstudenterna.se

!140