STDMATERIAL

Srskilt begvade elever

2.1 Att undervisa srskilt
begvade elever
Linda Mattsson och Eva Pettersson

2.1 Att undervisa srskilt begvade

elever
Linda Mattsson och Eva Pettersson
De srskilt begvade eleverna
ska f undervisning
ven under accelererade och berikade
studier, de ska inte
frpassas till enbart
sjlvstudier.

Acceleration och berikning r tv grundlggande faktorer i undervisningen av srskilt begvade elever. Acceleration innebr att lta eleven lra i sin egen takt, allts
snabbare, genom till exempel uppflyttning i rskurs eller att arbeta snabbare framt
i rskursens material. Berikning innebr att eleven fr mjlighet till breddning
och frdjupning av stoffet, helst utifrn elevens egna intresseomrden. I texten 1.3
Organisatorisk och pedagogisk differentiering finns ytterligare beskrivning av acceleration och berikning.
De srskilt begvade eleverna ska f undervisning ven under accelererade och
berikade studier, de ska inte frpassas till enbart sjlvstudier. Dessutom behver
de hr eleverna ofta ett mer personligt std till exempel i form av handledning av
en mentor. Detta fr att hjlpa dem att dels hitta och underhlla sin motivation
och sina drivkrafter, dels forma en positiv sjlvbild, eftersom de sllan har likar att
spegla sig i inom sin ldersgrupp. Ett enda kvalitativt samtal kan gra stor skillnad fr att frst och bekrfta eleven, men det krvs ett kontinuerligt arbete med
stimulans och acceptans fr att en positiv utveckling ska ske.
I den hr andra delen av stdmaterialet beskrivs hur srskild begvning kan uttryckas i mnena bild, historia, matematik, moderna sprk och svenska. Dessutom
ges exempel p hur undervisningen kan utformas fr att utmana srskilt begvade
elever och frmja deras utveckling. Srskilt begvade elever r inte en homogen
grupp (Mnks, Heller & Passow, 2000). Det innebr att alla inte kan stdjas p

Frfattare
Linda Mattsson och Eva Pettersson har tillsammans
med Skolverket koordinerat arbetet med stdmaterialet. De r bda disputerade inom omrdet gifted
education i matematik och verksamma som adjunkt
respektive lektor vid Blekinge tekniska hgskola. Sedan mnga r har de p olika stt arbetat med srskilt

begvade elever, frmst inom matematik. Arbetet

inkluderar bland annat utveckling av och undervisning
p hgskolekurser, frelsningar p konferenser och
lrarfortbildningar och deltagande i internationella
ntverk. De driver ocks webbsidan Mattetalanger vid
Nationellt centrum fr matematikutbildning (NCM).

Att undervisa srskilt begvade elever

ILLUSTRATION: ELIN JONSSON

Skolan behver
stndigt utmana
och sttta ven de srskilt begvade eleverna, fr att de ocks ska
lra sig och trna p att
ta sig ver trsklar, hantera sin frustration och
acceptera och mta
sina egna tillkortakommanden.

samma stt, inte ens inom ett och samma mnesomrde. Det r drmed upp till
skolor och lrare att anvnda materialet som en utgngspunkt fr att utveckla nya
uppgifter anpassade till just de elever de mter, och drtill vlja hur de ska arbeta
med acceleration, berikning, differentiering och inkludering. Materialet kan ocks
tjna som inspiration fr utveckling av undervisningen i stort oavsett vilka elever
det handlar om.
Fr vissa elever kan intresse och motivation ka om de fr knyta mnesstoff
till aktuella samhllsfrgor eller existentiella frgor, eller fr mjlighet att lra och
resonera med anknytning till andra mnesomrden, bde teoretiska och praktiskt
estetiska.

Utmana fr att lra eleverna att lra

Srskilt begvade elever br tidigt f mjlighet att upptcka att de kan lra sig att
bemstra ett nytt omrde. Mnga av dem har aldrig upplevt det, utan r vana vid
att de redan vet allt som lrarna tar upp. Det r viktigt att eleven sjlv inser att hon
eller han kan pverka sitt lrande och sin utveckling (Dumont, Istance, & Benavides, 2010). Det bygger upp elevens sjlvfrtroende och sjlvknsla.
Skolan behver stndigt utmana och sttta ven de srskilt begvade eleverna,
fr att de ocks ska lra sig och trna p att ta sig ver trsklar, hantera sin frustration och acceptera och mta sina egna tillkortakommanden. De fr d ocks va
upp sin frmga att tnka om sitt eget lrande. Om de srskilt begvade eleverna
inte utmanas p tillrckligt hg niv kan de f svrt senare i studiegngen nr de
mter utmaningar som krver studieteknik och uthllighet.

Bygg p styrkorna och de inre drivkrafterna

Srskilt begvande elever styrs i hgre grad av inre drivkrafter, ssom nyfikenhet,
eller gldjen att hitta p egna ord eller rita annorlunda portrtt. Yttre faktorer
som prov och betyg motiverar dem inte lika ofta (Subotnik, Olszewski-Kubilius
& Worell, 2012). Skolan har drfr en viktig uppgift i att stimulera dessa elevers
inre drivkrafter genom att ta fram stoff och uppgifter som blir lustfyllda och
utmanande fr eleverna. Fr mnga srskilt begvade elever r det frst d som de
uppvisar hga prestationer, eftersom de ofta r motvilliga till att arbeta med sdant
som de redan behrskar eller inte knner intresse fr (Wolfe, 1986). Men infr rtt
4

Att undervisa srskilt begvade elever

utmaning kan de uppvisa en extrem ihrdighet och nyfikenhet samt ett intensivt
engagemang fr uppgiften. Det r typiska karaktrsdrag fr srskilt begvade oavsett mne (Csikszentmihayili, 1985; Winner, 1996).

Arbeta med jmbrdiga

Grupparbete och diskussioner r viktiga fr lrandet. Fr att diskussionerna ska
bli tillrckligt utmanande fr de srskilt begvade eleverna mste de f arbeta med
elever p samma niv som de sjlva.
Fr extremt begvade elever kan det vara svrt eller rent av omjligt att hitta
jmnriga att fra resonemang med. Extremt begvade elever har en kognitiv
frmga som motsvarar en lder lngt ver deras kronologiska en sjuring kan ha
en kognitiv frmga som en femtonring. Fr dessa elevers kognitiva och sociala
utveckling r det drfr viktigt att skolan ordnar mjlighet att diskutera och reflektera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som frstr och uppskattar dem som personer och vad de talar om. Det krvs ofta mer omfattande stt
att organisera och genomfra undervisningen fr att tillgodose extremt begvade
elevers behov.

Sprket r grundlggande
En nyckel till utveckling fr alla elever r att anvnda och utveckla sitt sprk, s
att det kan bra och frmedla elevens tankar och frmgor. Det gller inte minst
srskilt begvade elever, som kan ha en hgre kognitiv mognad n vad deras skolsprk rcker till att uttrycka. Och det kan i sin tur pverka deras mjligheter att f
den acceleration och berikning i undervisningen som svarar mot deras behov. Det
r drfr viktigt att i arbetet med srskilt begvade elever ven uppmrksamma de
med annat modersml n svenska, s att de tidigt fr utveckla sitt modersml och
vid behov fr studiehandledning i andra mnen p sitt modersml. Modersmlslrare kan srskilt ha nytta av rden i avsnittet om svenska.

Stdmaterialet knyter an till forskning

De mnesdidaktiska texterna r i mjligaste mn kopplade till forskning inom
respektive omrde, men forskningsunderlaget skiljer sig mycket t mnena emelAtt undervisa srskilt begvade elever 5

Grupparbete och
diskussioner r
viktiga fr lrandet. Fr
att diskussionerna ska
bli tillrckligt utmanande fr de srskilt begvade eleverna mste
de f arbeta med elever
p samma niv som de
sjlva.

lan. Fr matematik finns flera studier att luta sig mot, medan det fr till exempel
historia inte finns ngon mnesdidaktisk forskning som fokuserar srskilt begvade elever. Nr det inte finns ngon mnesspecifik forskning att knyta an till har
frfattarna huvudsakligen relaterat och refererat till generell forskning om srskilt
begvade individer, samt lutat sig mot egna och kollegors erfarenheter av en vl
fungerande undervisning.

Att undervisa srskilt begvade elever

Referenser
Csikszentmihalyi, M. (1985). Emergent motivation and the evolution of self: Motivation and
adulthood. I D. Kleiber, & M. H. Maehr (red.). Advances in motivation and achievement
(Vol. 4, ss. 93119). Greenwich: JAI.
Dumont, H., Istance, D., & Benavides, F., (Red.). (2010). The Nature of Learning. Using Research to Inspire Practice. OECD. DOI:10.1787/9789264086487-en
Mnks, F. J., Heller, K. A., & Passow, A. H. (2000). The study of giftedness: Reflections on
where we are and where we are going. I K. A. Heller, F. J. Mnks, R. J. Sternberg, & R. F.
Subotnik, Inernational handbook of giftedness and talent (ss. 839864). Amsterdam: Elsevier.
Subotnik, R. F., Olszewski-Kubilius, P., & Worell, F. C. (2012). Rethinkning giftedness and
gifted education: A proposed direction forward based on psychological science. Psychological Science in th Public interest, 12(1), 354.
Winner, E. (1996). Gifted children: myths and realities. New York: Basic Books.
Wolfle, J. A. (1986). Enriching the mathematics program for middle school gifted students.
Roeper Review, 9(2), 8185.

Att undervisa srskilt begvade elever 7