2015 13 Hatbrott 2014

Rapport 2015:13
Neema vill anmla att ngon har skrivit att hon r en jvla
svarting och att alla apor borde ka tillbaka till djungeln
dr de hr hemma i ett ppet forum p Facebook. Neema
vet inte vem personen r, men uppger att bde hon och personen deltog i en diskussion om invandring. Neema uppger att
forumet r vldigt frmlingsfientligt.
Ovanstende r ett exempel p ett afrofobiskt hatbrott hmtat
ur Hatbrott 2014. Rapporten r att betrakta som en rsbok
ver hatbrottsstatistiken. Den utgrs av polisanmlningar
dr Br har identifierat olika hatbrottsmotiv samt uppgifter
om sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott utifrn Nationella
trygghetsunderskningen (NTU).
HATBROTT 2014 RAPPORT 2015:13
I Hatbrott 2014 redovisas uppgifter ur polisanmlningar med

olika identifierade hatbrottsmotiv samt sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott.
Ett hatbrott kan vara allt frn klotter till mord det r motivet till brottet som avgr om det r ett hatbrott. ven om
oenighet rder om vad som br inkluderas i termen hatbrott
rder internationell enighet om att hndelsen r ett resultat av
bristande respekt fr mnskliga rttigheter och mnniskors
lika vrde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats rligen sedan 1993.
Frutom niv och utveckling ges information om bland annat vanliga brottstyper, brottsplatser, regional frdelning och
frdelningen av handlggningsbeslut fr de hatbrottsanmlningar som identifierades 2013.
Hatbrott 2014
Statistik ver polisanmlningar med identifierade
hatbrottsmotiv och sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott
Brottsfrebyggande rdet/National Council for Crime Prevention
BOX 1386/TEGNRGATAN 23, SE-111 93 STOCKHOLM, SWEDEN
TELEFON +46 (0)8 527 58 400 FAX +46 (0)8 411 90 75 E-POST INFO@BRA.SE WWW.BRA.SE
ISBN 978-91-87335-47-1 ISSN 1100-6676
Hatbrott 2014
Rapport 2015:13
HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13
Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott

Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten minskar
och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta
och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och
rttsvsendets reaktioner p brott.
Brottsfrebyggande rdet 2015

ISSN 1100-6676
ISBN 978-91-87335-47-1
URN:NBN:SE:BRA-607
Frfattare: Carina Djrv, Sara Westerberg och Anna Frenzel
Formgivning: Ordfrrdet
Omslagsbild: Lotta Sjberg
Tryck: Lenanders Grafiska AB
Brottsfrebyggande rdet, Enheten fr kommunikation,
Box 1386, 111 93 Stockholm.
Telefon 08-527 58 400, e-post info@bra.se, www.bra.se
Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos
Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm
Telefon 08598 191 90, fax 08598 191 91, e-post order.fritzes@nj.se
2
Frord
En flicka blir kallad judesvin i skolan, en besljad kvinna blir spottad p av
sin granne och en man blir hnad p internet fr sin sexuella lggning. Det r
exempel p hndelser som kan frekomma i hatbrottsstatistiken.
Hatbrottsstatistiken kan anvndas till att studera struktur och utveckling av
polisanmlda hatbrott i Sverige. I rapporten ges ven en bild av sjlvrapporterad utsatthet avseende vissa hatbrottsmotiv. Tillsammans kan sdana uppgifter
vara till hjlp i exempelvis regeringens och rttsvsendets beslut om tgrder
fr att utreda, bekmpa och frebygga denna typ av brottslighet.
I rets rapport utgr kapitlet som tidigare handlat om hatbrott med hgerextremistiska och nationalsocialistiska symboler. Drtill har statistiken om
uppklarade hatbrott reviderats och redovisas nu som handlagda renden.
Det pverkar inte statistiken ver personuppklaring, men vriga redovisningskategorier r nya. I vrigt har inga strre frndringar skett jmfrt med frra
rets rapport.
Rapportens frfattare r Carina Djrv, Sara Westerberg och Anna Frenzel,
alla utredare p Br.
Stockholm i augusti 2015
Erik Wennerstrm
Generaldirektr Anna Sellin
Enhetschef
Innehll
Sammanfattning
1. Inledning
12
2. Bakgrund
14
3. Metod
21
4. Sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott
30
5. Polisanmlda hatbrott samtliga motiv
38
6. Frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott
49
Insamling och kodning

21
Definition och bedmningskriterier
23
Tillfrlitlighet 24
Jmfrbarhet 25
Resultatredovisning 28
Nationella trygghetsunderskningen (NTU)
31
Niv och utveckling

39
Brottsstruktur 40
Tillvgagngsstt vid brotten
42
Plats 42
Relation 43
Handlagda hatbrottsrenden
44
Korrigering av 2013 rs uppklaringsstatistik
48
Niv och utveckling
50
Brottsstruktur 52
54
Plats 55
Relation 56
57
6A.
Afrofobiska hatbrott
58
Niv och utveckling

59
Brottsstruktur 60
62
Plats 62
Relation 63
64
6B. Antiromska hatbrott
66
Niv och utveckling

68
Brottsstruktur
68
69
Brottsplats 70
Relation 71
71
7. Antisemitiska hatbrott
73
8. Islamofobiska hatbrott
80
9. Kristofobiska och andra antireligisa hatbrott
87
Niv och utveckling

74
Brottsstruktur
75
76
Plats 77
Relation 78
78
Niv och utveckling
81
Brottsstruktur
81
83
Plats 84
Relation 85
85
Niv och utveckling
Beskrivning av kristofobiska hatbrott
Beskrivning av andra antireligisa hatbrott
10. Hatbrott p grund av sexuell lggning
89
89
90
92
93
Niv och utveckling

94
Brottsstruktur 96
98
Plats 99
Relation 100
101
11. Transfobiska hatbrott
102
12. Regional frdelning
107
13. Hatbrottsarbete i Sverige
115
Niv och brottsstruktur

Beskrivning av transfobiska hatbrott
104
104
Lnsvis frdelning
108
Storstadskommuner 112
Kommuner 114
Polismyndigheternas arbete mot hatbrott
Rttsvsendets arbete mot hatbrott
Brottsfrebyggande arbete mot hatbrott i Sverige
Internationellt arbete mot hatbrott
116
118
118
119
Referenser
120
Tabell- och figurfrteckning
125
Bilaga 1. Lns- och kommuntabeller
131
Bilaga 2. Statistisk skerhet
134
Bilaga 3. Korrigerade diagram

fr Hatbrott 2013 (Br 2014:14)
142
Bilaga 4. Bakgrund till varfr kapitlet om hatbrott

med hgerextremistiska och nationalsocialistiska
symboler utgr
146
Tabeller 125
Figurer 127
Att tnka p vid lsning av anmlningsstatistiken

med identifierade hatbrottsmotiv:
Statistiken r baserad p en urvalsunderskning. Antal och andelar utgrs drfr av
uppskattade siffror, som kan skilja sig ngot jmfrt med om en totalunderskning
hade genomfrts.
I texten r de uppskattade antalssiffrorna avrundade till nrmaste tiotal. I tabellerna
och figurerna r siffrorna avrundade till nrmaste ental.
P grund av avrundningar i tabellerna och figurerna summerar inte alltid andelarna i
kolumnerna till exakt 100 procent.
Fr berkning av konfidensintervall hnvisas till bilaga 2. Konfidensintervall indikerar
om frndringar kan ha berott p slumpen i urvalet av anmlningar eller om de kan
antas vara reella. Konfidensintervallet r srskilt viktigt att beakta vid jmfrelser
ver tid.
Statistiken kan ge indikationer p hur hatbrott uppmrksammas i polisanmlningarna och strukturen p de anmlda hndelserna. Den sger dock mycket lite om
frekomsten av hatbrott i samhllet eftersom det flesta brottsliga hndelser inte
polisanmls. En bttre bild av utsatthet ges i kapitel 4 eller i andra underskningar
om utsatthet.
Faktorer som pverkar om en hatbrottshndelse kommer med i statistiken
inkluderar:
Hndelsen polisanmls.
Mjligt hatbrottsmotiv uppmrksammas i anmlans fritext.
Hndelsen rr en brottskod som ingr i Brs urval, och rtt brottskod stts p
anmlan.
Fritexten innehller ngot av de 390 skord som Br sker p.
Ett av motiven till hndelsen motsvarar Brs definition av hatbrott (exempelvis
ingr inte funktionshinder som motiv).
Hndelsen bedms som ett mjligt hatbrott av Brs utredare; till sin hjlp har de
interna bedmningskriterier.
Frndringar som nmns i texten r statistiskt skerstllda (95-procentigt tvsidigt
konfidensintervall) om inte annat anges.
Teckenfrklaringar till tabeller:
- Noll
0 Mindre n 0,5 av enheten
x Tal lgre n tio
Ingen uppgift tillgnglig
Sammanfattning
Hatbrott 2014 redovisar statistik ver polisanmlningar med identifierade
hatbrottsmotiv avseende r 2014 samt statistik ver sjlvrapporterad utsatthet
fr hatbrott avseende r 2013.
NTU: Utsatthet fr frmlingsfientliga hatbrott strre n fr vriga motiv

Enligt Nationella trygghetsunderskningen (NTU) 2014 utsattes uppskattningsvis 136000 personer (1,8 procent) i befolkningen (1679 r) fr 262000
frmlingsfientliga hatbrott r 2013. Uppskattningsvis 35000 personer (0,5
procent) utsattes fr 67 000 antireligisa hatbrott, och uppskattningsvis
25000 personer (0,3 procent) utsattes fr 42000 homofobiska hatbrott.
Andelen personer som uppgett att de har blivit utsatta fr frmlingsfientliga
hatbrott r den hgsta sedan mtningarna startade 2006, men skillnaden r
inte statistiskt skerstlld. Jmfrt med tidigare r kan nivn drfr sgas
vara relativt jmn avseende utsatthet fr samtliga motiv.
Knsfrdelningen vid utsatthet fr frmlingsfientliga hatbrott r relativt jmn:
51 procent av de utsatta personerna i NTU 201220141 var kvinnor och
49 procent var mn. Dremot var det fler kvinnor n mn som utsattes fr
antireligisa hatbrott (62 procent kvinnor jmfrt med 38 procent mn). Vid
utsatthet fr homofobiska hatbrott var knsfrdelningen den omvnda, 57
procent var mn medan 43 procent var kvinnor.
Av de frmlingsfientliga hatbrottshndelserna uppgavs 28 procent ha polisanmlts. Av de homofobiska och antireligisa hatbrottshndelserna var motsvarande siffra 45 respektive 33 procent. Fr de tv sistnmnda motiven baseras
siffrorna p mycket f respondenter varfr stora skillnaden i andelar frn ett
r till ett annat inte r ovanliga. Niverna br drfr tolkas med frsiktighet.
Antalet polisanmlningar med identifierade

hatbrottsmotiv det hgsta hittills
Av polisanmlningarna frn 2014 uppskattades knappt 6270 innehlla ett
identifierat hatbrottsmotiv. Det r den hgsta nivn hittills: 6 procent fler n
den tidigare hgsta nivn 2008 och 14 procent fler n 2013.
kningen i antalet identifierade anmlningar gller fr i princip samtliga hatbrottsmotiv. Strst kning jmfrt med frra ret stod det kristofobiska motivet fr (75 procent). Kategorin har mer n tredubblats de senaste fem ren,
frn knappt 100 anmlningar r 2010 till drygt 330 anmlningar 2014. Andra
Notera att i statistiken ver knsfrdelning behver tre underskningsr sls samman fr att f en redovisningsbar population. NTU 20122014 avser utsatthet under 20112013.
SAMMANFATTNING
motiv med stora kningar jmfrt med 2013 r det islamofobiska (50 procent)
och antisemitiska motivet (38 procent). ven det transfobiska motivet har
kat mycket (60 procent), men den kningen r inte statistiskt skerstlld.
Antalet identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning ligger
dremot p samma niv som 2013 (2 procents kning som inte r statistiskt
skerstlld), men visar en 18-procentig minskning sett ver de senaste fem
ren.
Frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott vanligast

Frdelningen av de olika hatbrottsmotiven var likartad 2014 jmfrt med
2013. Sett ver de senaste fem ren har dock andelen frmlingsfientliga/rasistiska anmlningar samt anmlningar d motivet var sexuell lggning minskat
med fem procentenheter vardera. Under samma period har andelen anmlningar i kategorierna kristofobiska och andra antireligisa, islamofobiska
och antiromska hatbrott kat med fem, tre respektive tv procentenheter.
Av anmlningarna 2014 bedmdes
69 procent (drygt 4310 anmlningar) ha frmlingsfientliga/rasistiska motiv
10 procent (nstan 640 anmlningar) ha sexuell lggning som motiv
8 procent (drygt 490 anmlningar) ha islamofobiska motiv
8 procent (knappt 490 anmlningar) ha kristofobiska och andra anti
religisa motiv
4 procent (knappt 270 anmlningar) ha antisemitiska motiv
1 procent (drygt 70 anmlningar) ha transfobiska motiv.
Olaga hot/ofredande r den vanligast frekommande brottstypen

Fr polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv r 2014 frdelade sig
brottskategorierna fr huvudbrottet enligt fljande2:
olaga hot och ofredande (43 procent)
vldsbrott (15 procent)
rekrnkning (14 procent)
hets mot folkgrupp (11 procent)
skadegrelse (7 procent)
klotter (4 procent)
olaga diskriminering (3 procent)
vriga brott (4 procent).
Det r i princip samma frdelning som fregende r.
Vldsbrott vanligare d motivet r afrofobiskt

Vid en jmfrelse mellan hatbrottsmotiven var andelen vldsbrott srskilt
hg fr hatbrott med afrofobiska motiv. De antisemitiska och islamofobiska
motiven redovisade en hgre andel av hets mot folkgrupp jmfrt med vriga
motiv. Olaga diskriminering var i sin tur vanligare vid det antiromska motivet,
Endast ett urval av alla brottstyper ingr. Fr en komplett frteckning, se den tekniska rapporten (Br, 2015:14).
medan skadegrelse/klotter var srskilt vanligt vid det kristofobiska motivet.

Det fljer samma mnster som tidigare r.
De flesta anmlda hatbrotten begicks p allmn plats

Den vanligaste brottsplatsen 2014 var en allmn plats utomhus, ssom gator,
torg eller parker (21 procent). Den utsattas egna hem var brottsplats i 13
procent av anmlningarna medan brott p internet och den utsatta personens
arbetsplats svarade fr 11 procent vardera. Det r samma frdelning som
fregende r.
Vid en jmfrelse mellan hatbrottsmotiven kan noteras att andelen hatbrott
begngna p den utsattas arbetsplats var hgre fr det afrofobiska motivet,
medan internet var vanligare vid det antisemitiska och islamofobiska motivet.
Servicestllen3 var srskilt vanliga vid det antiromska motivet, medan kategorin sexuell lggning hade en hgre andel brott begngna via telefon/sms.
Religis plats var vanligare vid det kristofobiska motivet.
Grningspersonen ofta obekant fr den utsatta

I 58 procent av samtliga identifierade hatbrottsanmlningar var grningspersonen obekant fr den utsatta. I 33 procent av fallen var grningspersonen
bekant med den utsatta personen (till exempel knd till namn eller utseende,
en skolkamrat eller en kollega), och i 6 procent av anmlningarna var grningspersonen en nrstende.
Frdelningarna skiljer sig dock i viss mn t mellan motiven, kopplat till den
skiftande karaktren p de mer typiska hatbrotten fr varje motiv. Exempelvis
var andelen servicepersoner hgre vid det antiromska motivet, andelen kunder/klienter var hgre vid det afrofobiska motivet, och andelen slktingar var
hgre vid kategorin andra antireligisa hatbrott.
Majoriteten av de anmlda hatbrotten utreds, men f personuppklaras

Frn och med i r redovisas handlagda renden istllet fr uppklarade renden. Mer information om frndringen och den nya terminologin finns att lsa
i kapitel 5, Samtliga motiv.
Av samtliga hatbrottsanmlningar (huvudbrottet) som anmldes 2013 och
som handlades fram till och med 31 maj 2015 personuppklarades 5 procent,
vilket r samma niv som frra ret.4 Med personuppklaring menas att en
person kunde bindas till brottet via talsbeslut, straffrelggande eller talsunderltelse. Personuppklaringen var lgre vid islamofobiska samt kristofobiska
och andra antireligisa motiv (1 procent) och hgre vid afrofobiska motiv (8
procent). En del av skillnaderna i personuppklaring beror troligen p skillnader i vilka brott som frekommer, eftersom vissa brott anses mer svrutredda
n andra.
Nstan hlften (49 procent) av anmlningarna lades ned efter utredning
medan drygt en tredjedel (36 procent) direktavskrevs, det vill sga lades ned
utan att en utredning hade inletts. Polis och klagare har under vissa frut Exempelvis butiker, kpcenter och bensinstationer.
Notera att siffrorna i frra rets rapport r felaktiga. Korrigerade siffror finns i Bilaga 3 i rets rapport.
10
SAMMANFATTNING
sttningar mjlighet att fatta beslut om frunderskningsbegrnsning (FUbegrnsning), ngot som skedde i 9 procent av fallen. Den 31 maj 2015 var 1
procent av anmlningarna fortfarande under utredning. Sammantaget inleddes
en utredning i 59 procent av rendena.
11
1. Inledning
Under mitten av 1980-talet sgs en markant kning av antalet brott med
frmlingsfientliga och rasistiska inslag i Sverige.5 Det bidrog till att regeringen
i mitten av 1990-talet deklarerade att rttsvsendet skulle prioritera frmlingsfientliga brott, vilket r en bakgrund till att rttsvsendet nu ser srskilt
allvarligt p om
ett motiv fr brottet varit att krnka en person, en folkgrupp eller annan sdan grupp av personer p grund av ras, hudfrg, nationellt eller
etniskt ursprung, trosbeknnelse, sexuell lggning eller annan liknande
omstndighet.6
Regeringen och rttsvsendets myndigheter har sedan dess p olika stt verkat
fr att frmja arbetet mot hatbrott. Hatbrott r ett fenomen som numera
uppmrksammas inte bara av regeringen och rttsvsendet utan ven av
media och samhllet i stort. Polismyndigheter runt om i landet har under ren
genomfrt insatser fr att ka kunskapen om hatbrott, bde internt och bland
allmnheten.
I denna rapport presenteras resultaten av Brs hatbrottsstatistik, vilken bestr
av statistik ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv och, med
olika frekvens, uppgifter frn olika sjlvrapporteringsunderskningar.7 Ett av
de frmsta syftena med rapporten r att ge information om uppskattad niv,
utveckling och struktur fr de polisanmlningar dr Br har identifierat olika
hatbrottsmotiv, samt uppskattad niv och utveckling fr utsatthet fr hatbrott.
Ett annat syfte r att bist rttsvsendet med underlag som kan anvndas vid
kunskapsinventering p omrdet och vid beslut om tgrder fr att utreda,
bekmpa och frebygga denna typ av brottslighet. Rapporten syftar ven till att
bidra med kunskap till den forskning som bedrivs p omrdet samt att flja de
internationella taganden som Sverige har avseende att rapportera om hatbrott.8
Rapporten r ett underlag som tillsammans med studier och forskning i vrigt
kan ge en ngot bttre bild av hur situationen avseende hatbrott ser ut i Sverige. Rapporten riktar sig till alla som vill veta mer om hatbrott, svl regering, riksdag och rttsvsende som allmnhet, intresseorganisationer, media och
forskare.
Skerhetspolisen (1997, s. 1).
Straffskrpningsregeln BrB 29 kap. 2 7 p. Sexuell lggning var inte inskriven initialt i lagtexten, utan tillkom vid
en ndring r 2002.
Nationella trygghetsunderskningen (NTU) rligen samt med ngra rs mellanrum Politikernas trygghetsunderskning (PTU) och Skolunderskningen om brott (SUB).
Sverige rapporterar rlig hatbrottsstatistik till Kontoret fr demokratiska institutioner och mnskliga rttigheter
(ODIHR) som tillhr Organisationen fr skerhet och samarbete i Europa (OSSE).
12
KAPITEL 1 INLEDNING
Rapporten r ven att betrakta som en rsbok fr hatbrottsstatistiken. Som

exempel kan statistiken ge en skattad uppfattning om frekomsten av fljande
omstndigheter i polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv:
vilket motiv som r vanligast frekommande i anmlningarna
niv och utveckling
tillvgagngsstt vid brotten
var brotten begs (brottsplats)
relation mellan grningsperson och utsatt person
handlggningsbeslut fr huvudbrottet i de anmlningar som Br har
identifierat.
Statistiken r framfr allt en sammanstllning ver de brott som har anmlts
till polisen och som har identifierats som hatbrott av Br. I likhet med fregende r och fr att ytterligare belysa variationen av hur hatbrott kan yttra sig
inkluderas illustrerande exempel baserade p polisanmlningarnas fritexter.9
Fr att bedma om en anmlan innehller ett hatbrottsmotiv utgr kodaren
frn en rad kriterier uppstllda i en kodningsmanual. Bedmningen baseras
p det som framkommer i polisanmlans samtliga flt, och dr utgr fritexten
den viktigaste informationskllan. Frutom det som framkommer om sjlva
hndelsen baseras bedmningen p den utsattas upplevelse av hndelsen,
anmlningsupptagarens uppfattning om den och kodarens kunskap om annan
information som r relaterad till hndelsen, exempelvis koppling till andra
anmlningar.
Statistiken ver hatbrott med hgerextremistiska

och nationalsocialistiska symboler utgr
Efter en versyn av statistiken ver hatbrott med hgerextremistiska och
nationalsocialistiska symboler har Br funnit att statistiken inte mter det som
den frvntas mta, samt att Br saknar frutsttningar fr att kunna verifiera
sdana uppgifter som r ndvndiga fr att statistiken ska kunna redovisa det
som den r avsedd att redovisa. Eftersom statistiken inte mter hatbrott kopplade till hgerextremism utgr den.
Fr en utfrligare redogrelse av bakgrunden till detta beslut, se bilaga 4.
Samtliga exempel r typfall, varfr namn och platser r fingerade.
13
2. Bakgrund
Hatbrott med frmlingsfientliga, antisemitiska och homofobiska motiv har
kartlagts sedan brjan av 1990-talet.10 Sedan Br tog ver sammanstllningen
av hatbrottsstatistiken frn Skerhetspolisen (Spo) r 2006 har motiven utkats och fokus har lagts p att ge en mer detaljerad beskrivning av de hatbrott
som identifieras i polisanmlningarna.11
Vad r ett hatbrott?

Den typ av brott som vi i dag kallar hatbrott har alltid frekommit. Tidigare
var emellertid den brottsliga grningen i centrum, inte motivet bakom. En
hndelse som vi i dag troligtvis skulle beskriva som ett hatbrott kunde frr beskrivas som en attack mot svarta skolbarn eller skadegrelse mot judiska
butiksinnehavare. Samhllets intresse fr motivet bakom den hr typen av
brott, och fr att samla de brottsliga uttrycken fr intolerans under ett samlat
begrepp, ledde till att begreppet hate crime brjade dyka upp i USA och England p 1980- och 1990-talet.12 I Sverige var det kriminologen Eva Tiby som
introducerade begreppet hatbrott genom sin forskning.13
En definition av hatbrott kan innefatta brott som riktas mot mnniskor p
grund av exempelvis deras etnicitet, funktionshinder, kn, knsverskridande
identitet eller uttryck, religisa tillhrighet, politiska tillhrighet, sexuella
lggning eller lder.14 Inom den samlade forskningen ppekas dock att det
saknas en vedertagen definition av hatbrott. Diskussioner pgr inom bde
den akademiska och den yrkesverksamma vrlden, nationellt och internationellt, och variationen mellan olika lnder r stor. Det r heller inte ovanligt att
definitionen skiftar ven inom ett visst land,15 som i Sverige dr definitionen
varierat ngot mellan rttsvsendets myndigheter. Under 2014 fick dvarande
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samrd med klagarmyndigheten och Br
verka fr en enhetlig praktisk tillmpning av begreppet hatbrott. Uppdraget
rapporterades till regeringen i februari 2015. Fr att n mlet i uppdraget
terstr dock fortsatt arbete. Brs synpunkter finns noterade i Polisens slutrapportering till regeringen.16
Skerhetspolisen (2001, s. 1).
10
Motiven som nu ingr r: frmlingsfientliga/rasistiska, afrofobiska, antiromska, antisemitiska, islamofobiska,

kristofobiska, andra antireligisa, sexuell lggning och transfobiska.
11
Hall (2005, s. 4).
12
Se vidare i Tiby (1999).
13
Gerstenfeld (2003, s. 2).
14
Petrosino (2003, s. 10), Hall (2013 s. 4).
15
Polisen (2015, s. 14f ).
16
14
KAPITEL 2 BAKGRUND
I denna rapport anvnds fljande definition av hatbrott:

Brott mot person, grupp, egendom, institution eller representant fr
dessa, som motiveras av rdsla fr, fientlighet eller hat mot den utsatta
grundat p hudfrg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbeknnelse,
sexuell lggning samt knsverskridande identitet eller uttryck17 som
grningspersonen tror, vet eller uppfattar att personen eller gruppen har.
Begreppet hatbrott ppnar frgor om huruvida brottsmotivationen ligger i hat
gentemot andra, eller om det snarare handlar om kriminella uttryck fr frdomar. I ngra lnder, exempelvis England och Wales, har polisen brjat anvnda
begreppet biased motivated crime, frdomsbrott, i stllet fr hatbrott. Men
inte heller det begreppet r oproblematiskt eftersom ven begreppet frdom
behver definieras i denna kontext, och begreppet riskerar att ha en bredare
betydelse n vad man egentligen avser nr man talar om hatbrott.18
ven om oenighet rder om vad som br inkluderas i termen hatbrott om
det br heta hatbrott rder det internationell enighet om att hndelsen r
ett resultat av bristande respekt fr mnskliga rttigheter och mnniskors lika
vrde. Fr individen innebr brottet ett angrepp mot hans eller hennes identitet och vrdighet.19 Men ett enskilt hatbrott krnker dubbelt genom att skapa
otrygghet och rdsla, inte bara hos den utsatta personen, utan ven inom den
befolkningsgrupp vars identitet grningspersonen har angripit.20
Vilka motiv ingr i Sveriges hatbrottsstatistik?

Eftersom det inte finns en universell definition av hatbrott finns heller inte en
faststlld ram fr vilka motivgrunder som br ing i hatbrottsstatistiken. Vissa
lnder fr ingen sdan statistik, medan andra redovisar statistik ver ett eller
flera hatbrottsmotiv.21
Brs statistik ver sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott enligt Nationella
trygghetsunderskningen (NTU) redovisar hatbrott med
frmlingsfientliga
homofobiska
antireligisa motiv.
Brs statistik ver sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott enligt Politikernas
trygghetsunderskning (PTU) redovisar hatbrott med
frmlingsfientliga
antireligisa
homofobiska, bifobiska och heterofobiska
transfobiska motiv.
Det vill sga vilket kn man upplever sig tillhra samt hur ngon vljer att uttrycka sitt biologiska kn, sociala kn
och/eller det kn man identifierar sig som.
17
Hall (2005, kap. 1).
18
Ombudsmannen mot diskriminering p grund av sexuell lggning, HomO (2008, s. 9).
19
20
Fr mer information, se exempelvis ODIHR (2013).
21
15
Brs statistik ver sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott enligt Skol

underskningen om brott (SUB) redovisar hatbrott med
frmlingsfientliga
antireligisa
(frn och med 2015) homofobiska, bifobiska och heterofobiska
(frn och med 2015) transfobiska motiv.
Brs statistik ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv
redovisar hatbrott med
frmlingsfientliga/rasistiska
afrofobiska
antiromska
antisemitiska
islamofobiska
kristofobiska och andra antireligisa
homofobiska, bifobiska och heterofobiska
transfobiska motiv.
Tillsammans utgr dessa delar den svenska hatbrottsstatistiken. Eftersom PTU
och SUB inte genomfrs varje r redovisas inte statistik frn dessa underskningar i varje rsbok fr hatbrottsstatistiken.
I en internationell jmfrelse omfattar den svenska statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv fler motiv n i de flesta andra
lnder.22 Ngra lnder inkluderar dock andra motiv n vad Sverige redovisar,
ssom funktionsnedsttning, politisk skdning, lder och kn. Ett argument
som brukar anfras vid en diskussion om vilka motivgrunder som ska ing r
att det r viktigast att underska den typ av brottslighet som annan statistik
eller andra underskningar inte fngar upp.
De teoretiska mjligheterna att konstruera underkategorier r obegrnsade,
men frgan som mste stllas r nyttan av och mjligheterna till att srredovisa utsatthet utifrn de olika motivgrunderna samt vilken efterfrgan som finns.
De motiv som ingr i Brs hatbrottsstatistik r dels etablerade sedan tiden d
Skerhetspolisen ansvarade fr statistiken, dels framtagna i samarbete med
statistikens mlgrupper.
Bruket av vedertagna teoretiska begrepp

Vissa motiv inom hatbrottsstatistiken r kopplade till begreppet anti (till
exempel antisemitism) medan andra motiv r kopplade till begreppet fobi
(till exempel islamofobi). Det r vrt att notera att begrepp med suffixet -fobi
inte avser fobier i traditionell mening, d fobi snarare r en medicinsk term
fr stark rdsla och ngest ver ngot som genererar en knsla av att man
mste undvika eller komma bort frn det man r rdd fr. Diskussioner om
betydelsen och bruket av begrepp som innehller dessa prefix och suffix pgr
stndigt. De begrepp som Br anvnder i denna rapport r antingen vedertag Sverige r exempelvis det enda land som till ODIHR (som r en del av OSSE) varje r redovisar samtliga
motivgrunder som de efterfrgar.
22
16
KAPITEL 2 BAKGRUND
na begrepp, eller har tagits fram i samrd med berrda intresseorganisationer.

Begreppen definieras i inledningen till respektive kapitel.
Definitionen av hatbrott frndrades 2008

Vad som r ett typiskt hatbrott pverkas av hur hatbrott som begrepp definieras och konstrueras. Definitionen bakom statistiken ver polisanmlningar
med identifierade hatbrottsmotiv utgr frn motivet till brottet. Det vill sga
att grningspersonen gett uttryck fr fientlighet eller motvilja p grund av
frestllningar om hudfrg, nationalitet eller etnisk bakgrund, religis tro,
sexuell lggning eller knsverskridande identitet eller uttryck oavsett vem
eller vilka som utstts fr brotten.
r 2008 utkade Br definitionen av vem som kan utsttas fr och vara
grningsperson vid ett hatbrott. Sedan dess inkluderas ven personer som
kan uppfattas representera olika grupper eller frgor som berr hatbrott,
exempelvis journalister, beslutsfattare eller politiker. Detta stmmer verens
med hur lagstiftningen p omrdet, straffskrpningsregeln23 i brottsbalken, r
utformad. Straffskrpningsregeln aktualiseras oftast vid brott som riktas mot
minoritetsgrupper, men den kan lika vl tillmpas exempelvis om en person
angrips fr att den r av svensk hrkomst.
Att anmla ett hatbrott eller inte

Varje dag begs hatbrott som aldrig kommer till rttsvsendets knnedom.
Bengenheten att anmla ett hatbrott kan pverkas av ett flertal faktorer,
exempelvis
att den utsatta sjlv inte definierar en hndelse som ett hatbrott eller som
brottslig
att den utsatta bedmer hndelsen som trivial
att den utsatta knner skam och inte vill medge utsatthet
rdsla fr eventuella repressalier frn grningspersoner
rdsla fr att bli ytterligare utsatt eller fr sekundr viktimisering (efter
sjlva brottstillfllet) inom rttsvsendet, genom att exempelvis inte bli
tagen p allvar eller inte bli trodd24
en knsla av att ven om man anmler ett brott s leder det inte till ngot.
Fr homofobiska och bifobiska hatbrott kan det vidare handla om att den
utsatta personen inte r ppen med sin sexuella lggning och befarar att en
anmlan kan leda till att den avsljas fr utomstende. Vid frmlingsfientliga/
rasistiska hatbrott kan det finnas rdsla fr att bli identifierad som en person
utan uppehllstillstnd och bli utvisad ur landet.25 Dessutom kan ett problem
vara att det inom rttsvsendet inte finns, eller att den utsatta r osker p om
det finns, tillrckligt med kunskap och resurser fr att hantera sprkskillnader.26
Straffskrpningsregeln BrB 29 kap. 2 7 p.
23
Berk, Boyd och Hamner (2003, s. 55) och Tiby (1999, s.19).
24
25
Br (2008, s. 7481).
26
17
Med inriktning p hur de utsatta upplever att rttsvsendets myndigheter

bemter dem, publicerade Br 2008 en rapport om diskriminering i rttsprocessen och missgynnande av personer med utlndsk bakgrund.27 Resultaten
visade att det inom rttsvsendets samtliga led finns generaliserande frestllningar om minoritetsgrupper. Det leder till att personer med utlndsk bakgrund28 inte alltid fr samma behandling som personer med svensk bakgrund i
en liknande situation. Aktrer frn rttsvsendet som deltog i Brs studie gav
exempel p att vissa minoritetsgrupper kan missgynnas mer n andra. Srskilt
utsatta fr stereotypa frestllningar inom rttsvsendet r romer, steuroper,
muslimer och svarta personer. En person som vljer att inte anmla kan allts
ha blivit illa bemtt av rttsvsendets aktrer vid tidigare tillfllen, antingen i
Sverige eller i ett annat land.29
ven andra faktorer kan pverka bengenheten att anmla. Exempelvis kan
det vara lttare att anmla en oknd grningsperson n ngon man knner
eller som man med stor sannolikhet kommer att trffa p i vardagen. Anonymiteten i storstder och bristen p anonymitet p mindre orter kan drfr
pverka anmlningsbengenheten.
Likas pverkas anmlningsbengenheten av om samfund, ledare eller intresseorganisationer av olika skl fresprkar, eller avrder, mnniskor frn
att anmla. Exempelvis kan en organisation uppmana till att anmla fr att
synliggra utsattheten, medan en annan organisation kan avrda p grund av
upplevelsen att en anmlan inte leder till ngot, eller att man befarar att det
kan frvrra situationen fr den utsatta personen eller fr gruppen som denne
tillhr.
Alla faktorer som har beskrivits kan pverka hur stor andel av utsattheten fr
hatbrott som anmls till polisen.
Hatincidenter och hatbrott

Hatbrottsforskningen skiljer ofta mellan hatincidenter och hatbrott. Hatincidenter r hndelser som rapporteras till polis och som de utsatta eller andra
(exempelvis polisen som tar emot anmlan) uppfattar innehlla ett mjligt
hatbrottsmotiv. Det betyder dock inte att hndelsen behver utgra ett brott i
juridisk mening.30 Efter utredning kan det visa sig att s inte var fallet, eller att
det inte gr att bevisa att hndelsen var ett brott, och utredningen lggs ned.
Hatbrott i sin tur r konstaterade brottsliga hndelser som begs mot personer p grund av ett visst hatbrottsmotiv,31 ngot som kan konstateras frst i
domstol.
Statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv bygger
p hndelser som har anmlts till polisen. Eftersom anmlningarna inte fljs
Br (2008).
27
Br (2008, s. 7). Frutom utlndsk bakgrund inkluderas inhemska etniska minoriteter (till exempel romer) eller
religisa minoriteter (till exempel muslimer).
28
I en rapport frn Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, (2007, s. 46) dr 33 ungdomar och unga vuxna
med afrikansk bakgrund intervjuas om bland annat anmlning av rasism och diskriminering, ppekas att det finns
ett flertal upplevelser av att det r meningslst att anmla brott till polisen frmst fr att frtroende saknas fr
polisen och fr att man r rdd fr att inte bli trodd.
29
Hall (2005, s. 1113).
30
Gerstenfeld (2003, s. 66) och Tiby (1999, s. 2).
31
18
KAPITEL 2 BAKGRUND
genom rttskedjan till domslut kan incidenter och brott inte srskiljas, utan
bda kategorierna ingr i statistiken. Genomgende i rapporten anvnds nd
begreppet hatbrott.
Hatbrott r inget specifikt brott utan ett samlingsbegrepp

I Sverige finns det tre lagrum som tillsammans stter ramarna fr vad hatbrott
r: hets mot folkgrupp, olaga diskriminering32 och straffskrpningsregeln.33
Det sistnmda anger att alla brott kan vara ett hatbrott. Hatbrott r fljaktligen ett samlingsbegrepp och inte ett specifikt brott.
ven om ett hatbrott anmls till polisen finns det ett flertal hinder som behver verbryggas fr att det anmlda brottet ska kunna leda till att en person
blir lagfrd.34 Ett brott kan anmlas, men fr att det ska registreras som ett
hatbrott mste ven hatbrottsmotivet identifieras.
En bedmning av huruvida en hndelse r ett hatbrott eller inte br ske genom
hela rttskedjan, det vill sga hos polis, klagare och i domstol (se figur 2.1 fr
beskrivning av fldet i rttskedjan). Bedmningen av vad som r ett hatbrott
frsvras emellertid av att uppfattningen om vilka omstndigheter som indikerar ett hatbrott skiljer sig t mellan anmlningsmottagande, talande och
dmande myndigheter.35 ven om instanserna har samma samlingsbegrepp
att utg ifrn s kan den operationella definitionen skilja sig t. Ett arbete har
pbrjats i syfte att gra denna mer enhetlig men fortsatt arbete terstr.36
Den stora skillnaden mellan antal anmlda och antal lagfrda brott med
hatbrottsmotiv37 kan, som tas upp i avsnitten fr handlagda renden i denna
rapport, ena sidan hnga samman med de brottstyper som r vanliga i
anmlningarna, andra sidan kan en viss del troligen ven frklaras av att
uppfattningen om vad som indikerar ett hatbrott skiljer sig t mellan myndigheterna. Men det br ven framhllas att myndigheterna i rttskedjan har
olika uppdrag och drfr behver frhlla sig olika till hur vitt hatbrottsbegreppet kan tolkas.38
Polisen tar emot en hatbrottsanmlan, utreder det underliggande brottet (till
exempel misshandel) samt om det finns ett mjligt hatbrottsmotiv till brottet.
klagaren har en dubbel position. I utredningsfasen utreds brottet och huruvida det finns ett mjligt hatbrottsmotiv. Vid en viss punkt intar klagaren dock
positionen som den talande parten och behver d beakta om bevisningen r
Se BrB 16 kap. 8 (hets mot folkgrupp) och BrB 16 kap. 9 (olaga diskriminering).
32
BrB 29 kap. 2 7 p.
33
Tiby (1999, s. 232). En ytterligare problematiserande aspekt r huruvida straffskrpningsregeln tillmpas, ngot
som i dagslget r svrt att flja upp. Fr att kunna gra det mste polisen uppmrksamma motivet och underrtta klagaren om att straffskrpningsregeln ska anvndas, vilket klagaren d mste ange i stmningsanskan.
Domstolen behver drefter i domslutet ange om straffskrpningsregeln tillmpats, ngot som den inte r skyldig att gra.
34
Tiby (2007, s. 7).
35
Polisen (2015, s 14f )
36
Vid en underskning genomfrd av Br (2002, s. 67) fljdes alla hatbrott som anmldes r 2000, frn anmlan till
tingsrttsdom. Av knappt 4300 anmlda hatbrott lades nstan nio av tio ned, och av de 8 procent (360 hatbrott)
som ledde till tal beropade klagaren straffskrpningsregeln i 42 fall. I domstolarna skrptes straffet fr 46
hatbrott. Det fanns dock ingen enhetlig praxis fr hur domstolarna tillmpade straffskrpningsregeln.
37
Tiby (2007, s. 7). Tiby beskriver hur polisen som r frst i rttskedjan mste arbeta utifrn en vid definition av
hatbrott fr att erhlla medborgarnas legitimitet. I senare led i rttsvsendet, som i domstolen, mste dock
godtagbara bevis framstllas.
38
19
tillrcklig fr att styrka ett hatbrottsmotiv. Domstolen i sin tur behver beakta
om det r stllt utom rimligt tvivel att grningspersonen r skyldig till brottet
samt hade ett hatbrottsmotiv till det.

Figur 2.1
Frenklad beskrivning av fldet i rttskedjan.

vriga pfljder
Info till
socialnmnden
talsunderltelse
meddelas
Villkorlig dom
Skyddstillsyn
Misstnkt
minderrig
Straffrelggande
utfrdas
Fngelse
Bter
Person misstnks
fr brott
talsprvning
tal vcks
Domstols
avgrande
Ordningsbot
utfrdas
Brott kommer
till polisens
knnedom
Frunderskning
inleds
Avskrivning
20
Friknnande
KAPITEL 3 METOD
3. Metod
I det hr kapitlet ges en versiktlig beskrivning av den metod som ligger till
grund fr statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv.
En mer omfattande och detaljerad beskrivning ges i en fristende teknisk rapport (Br 2015:14).
Sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott

I rapporten redovisas ven uppgifter om sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott r 2013 utifrn Nationella trygghetsunderskningen (NTU). Fr en
utfrlig beskrivning av metoden fr denna underskning hnvisas till NTUs
tekniska rapport.39 En kortare beskrivning av metoden, med fokus p de metodologiska aspekter som r relevanta fr utsatthet fr hatbrott, ges i resultatavsnittet samt i den tekniska rapporten fr hatbrottsstatistiken.40
Insamling och kodning

Hatbrott r inte ett specifikt brott i brottsbalken utan ett samlingsnamn fr
olika sorters brott som begs med vissa motiv. Det finns inte heller ngon
brottskod fr hatbrott i polisens system fr att registrera anmlningar. Det
innebr att det i dagslget inte r mjligt att producera statistik ver polisanmlda hatbrott med samma tillvgagngsstt som anvnds fr den officiella
statistiken ver anmlda brott. Sedan 2008 kan dock polisen genom ett flt
i RAR41 markera om ett anmlt brott r ett misstnkt hatbrott eller inte.42
Markeringen infrdes inte i syfte att fra statistik ver antalet anmlda hatbrott utan var ett stt att lyfta hatbrottsfrgan inom polismyndigheten genom
att pminna den enskilda polisen om hatbrottsaspekten varje gng en anmlan
skrivs.43
Metoden fr att identifiera hatbrottsanmlningar bygger i stllet p datoriserade skningar och manuella granskningar av ett slumpmssigt urval
anmlningar avseende srskilt utvalda brottskategorier. Anmlningar som
bedms uppfylla Brs definition av hatbrott kodas in och bildar, efter upprkning till populationsniv, statistiken ver polisanmlningar med identifierade
hatbrottsmotiv. Vid anmlningstillfllet r det frmst mlsgandens subjek Br-rapport 2015:4.
39
Br (2015c).
40
Rationell anmlansrutin (RAR) r polisens datorsystem fr att registrera en anmlan.
41
Fltet som infrdes nationellt p polismyndigheterna r obligatoriskt och innebr att anmlningsupptagaren
mste svara p frgan om det aktuella brottet r ett misstnkt hatbrott eller ej.
42
Hatbrottsmarkeringen specialstuderades av Br 20082011. ven om definitionen av hatbrott skiljer sig mellan

Br och polisen har majoriteten av anmlningarna nd bedmts som felmarkerade. Se tidigare rsbcker fr
hatbrottsstatistiken och tillhrande tekniska rapporter fr mer information.
43
21
tiva upplevelse som avgr om handlingen betraktas som ett hatbrott,44 men
ven anmlningsupptagarens iakttagelser spelar in, liksom kodarens kunskap
(exempelvis knnedom om relaterade anmlningar). Att data samlas in vid anmlningsstadiet resulterar i en antalsmssigt mer omfattande statistik jmfrt
med om data skulle ha samlats in i ett senare led i rttskedjan, eftersom det
bara r en liten del av antalet anmlda brott som efter utredning gr vidare till
tal.
Population
Populationen fr underskningen r brottsanmlningar registrerade i Sverige under r 2014 avseende srskilt utvalda brottskategorier, fr brott som
har begtts inom rikets grnser. De brottskategorier som ingr r vldsbrott,
olaga hot, ofredande, rekrnkning, hets mot folkgrupp, skadegrelse, klotter, olaga diskriminering och diverse vriga brott.45 Avgrnsningen baseras p
de brottstyper som Skerhetspolisen (Spo) vid inrttandet av den nationella
hatbrottsstatistiken bedmde frekommer vid hatbrott. Av den anledningen
grs inte skning p anmlningar avseende exempelvis stld, personrn och
sexualbrott. Effekten av denna avgrnsning r svr att uttala sig om, men det
innebr troligen att en del hatbrott frbigs. Avgrnsningen har emellertid
behllits fr att efterstrva jmfrbarhet i statistiken ver tid.
Datainsamling och urval

Polisanmlningar med mjliga hatbrottsmotiv fngas upp genom att ska
efter hatbrottsrelaterade ord och fraser i fritexten p ett obundet slumpmssigt
urval (OSU) om hlften av anmlningarna som ingr i populationen. P grund
av att urvalet grs mnadsvis med en buffertperiod p tv mnader missas
renden som tillkommer ifall polisen efter buffertperioden uppdaterar ett
rende med en brottskod som ingr i populationen. Med anledning av detta
var urvalsstorleken 49,7 procent av de relevanta anmlningarna frn 2014.
Fr hela ret inkom knappt 428000 anmlningar fr de utvalda brottstyperna, och av dessa slumpades knappt 213000 anmlningar fram fr att genomskas med en skordslista bestende av hatbrottsrelaterade ord och fraser.
Varje r46 ses skordslistan ver och uppdateras genom att nya ord lggs till
och gamla ord som inte ger relevanta trffar tas bort. Infr produktionen av
2014 rs statistik utgjordes listan av 390 ord och fraser. Genomskning med
skordslistan fngade upp nstan 15000 anmlningar som sedan har granskats manuellt av tre kodare. Fr en mer detaljerad beskrivning av datainsamlingen och skordslistan hnvisas till den tekniska rapporten.47
Manuell granskning och kodning

De anmlningar med mjliga hatbrottsmotiv som fngades upp vid genomskningen med skordslistan har granskats manuellt av minst tv olika personer i
tre olika steg. Anmlningar som motsvarar Brs definition av hatbrott kodades
in som sdana efter att ha genomgtt fljande process:
Detta r samma utgngspunkt som vid den officiella statistiken ver anmlda brott.
44
Fr en komplett frteckning ver vilka brottskoder som ingr, se bilaga 2 i den tekniska rapporten (Br 2015c).
45
Med undantag fr 2013.
46
Br (2015c).
47
22
KAPITEL 3 METOD
1. Bortgallring: I ett frsta steg sker en bortgallring av anmlningar som bedms uppenbarligen inte vara hatbrott.48 Vid minsta misstanke om att det
kan rra sig om ett eventuellt hatbrott gr anmlan vidare till nsta steg.
2. Kodning: I ett andra steg lses anmlan igenom noggrant, och samtliga
variabler fr de anmlningar som bedms innehlla hatbrott kodas. Svrbedmda anmlningar diskuteras mellan utredarna.
3. Kvalitetskontroll/rttning: Slutligen grs en kvalitetskontroll. Anmlningar
kodade som hatbrott och samtliga kodade variabler granskas och korrigeras i de fall det behvs. Diskussion frekommer vid svrbedmda fall.
Definition och bedmningskriterier

Fr statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv anvnds fljande definition av hatbrott:
Brott mot person, grupp, egendom, institution eller representant fr
dessa, som motiveras av rdsla fr, fientlighet eller hat mot den utsatta
grundat p hudfrg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbeknnelse,
sexuell lggning samt knsverskridande identitet eller uttryck49 som
grningspersonen tror, vet eller uppfattar att personen eller gruppen har.
Fljande hatbrottsmotiv omfattas av definitionen och redovisas i statistiken:
frmlingsfientliga/rasistiska50 (av dessa srredovisas afrofobiska och antiromska), antisemitiska, islamofobiska, kristofobiska, andra antireligisa,
homofobiska, bifobiska, heterofobiska samt transfobiska. Tillsammans med
interna bedmningskriterier ligger definitionen till grund fr vilka anmlningar som vid den manuella granskningen bedms innehlla hatbrott. En
utfrligare beskrivning av de olika motiven och bedmningskriterierna ges i
den tekniska rapporten.51
Fastllande av om en anmlan innehller ett hatbrottsmotiv

Bedmningen utgr frn all information som finns att tillg i polisanmlan,
framfr allt den information som framkommer i fritextfltet. Att bedmningen utgr frn polisanmlans fritext innebr att den till strsta delen utgr
frn den utsatta personens upplevelse av hndelsen och grningspersonens
motiv. Men ven anmlningsupptagarens uppfattning om hndelsen r viktig.
Kunskapen och medvetandet om hatbrott kan skilja sig t mellan enskilda poliser och mellan olika polismyndigheter, vilket ven kan pverka hur hndelser
beskrivs eller hur mjliga hatbrottsmotiv noteras i fritexten. Andra omstndigheter som kan pverka bedmningen r exempelvis grningspersonens signalement, den utsatta och grningspersonens namn och kodarens knnedom om
annan information kopplad till hndelsen, exempelvis frn relaterade anmlningar.
Anmlan kan ha fastnat p ordet kyrka men det visade sig handla om en bil som svngde vnster vid kyrkan.
48
Det vill sga vilket kn man upplever sig tillhra samt hur ngon vljer att uttrycka sitt biologiska kn, sociala kn
och/eller det kn man identifierar sig som.
49
Sedan 2008 ingr frutom frmlingsfientliga hatbrott mot minoriteter ven frmlingsfientliga hatbrott mellan
minoriteter och mot majoriteten.
50
Br (2015c).
51
23
Flera motiv det mest framtrdande vljs

Motivbilden r inte alltid enkel att bedma eftersom en brottsanmlan kan
innehlla flera mjliga hatbrottsmotiv. I dessa fall r riktlinjen att vlja det
mest framtrdande motivet. Nr flera motiv bedms vara lika framtrdande
fr slumpen avgra vilket som vljs.
I vissa fall kan det finnas andra motiv bakom ett brott, exempelvis hmnd,
men det rcker med att ett av motiven stmmer verens med Brs hatbrottsdefinition fr att det ska bedmas som hatbrott. En frga som exempelvis
kan uppst r huruvida ett olaga hot r motiverat av grningspersonens
frmlingsfientlighet eller om det r motiverat av exempelvis indrivning av en
skuld.52 Framkommer det med tydlighet att det r indrivning av en skuld som
motiverat grningen bedms inte brottet som hatbrott. Fr att faststlla om
exempelvis ett misstnkt frmlingsfientligt hatbrott r ett hatbrott eller inte
kan en testfrga stllas: Skulle brottet ha skett om offret hade samma etnicitet
som grningspersonen?53 Motsvarande frga kan ven stllas fr de andra
hatbrottsmotiven.
Tillfrlitlighet
En frsta frutsttning fr att ett brott ska komma med i statistiken ver
anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv r att hndelsen kommit till
polisens knnedom. Bengenheten att anmla ett brott varierar mellan brottstyperna och ver tid. Utifrn tidigare studier kan konstateras att skillnaden
mellan faktisk och anmld brottslighet, det s kallade mrkertalet, r stor vid
hatbrott.54 Anmlningsbengenheten kan ocks variera mellan de olika grupperna som blir utsatta fr hatbrott. Exempelvis kan frtroendet fr rttsvsendet, eller myndigheter i allmnhet, variera och pverka om de utsatta anmler
brott till polisen.55 Mrkertalet har betydelse fr mjligheten till bedmningar
av utvecklingen av de anmlda hatbrotten, men ven fr beskrivningar av
hatbrottens struktur.
Nr det gller hatbrottsstatistiken kan man tala om tv typer av mrkertal. En
typ av mrkertal r av ovan nmnda slag, det vill sga hatbrott som sker men
som aldrig anmls till polisen. Den andra typen av mrkertal bestr av de hatbrott som anmls till polisen, men som av olika skl nd inte kommer med i
statistiken, exempelvis nr hatbrottsmotivet inte uppmrksammas i fritexten
eller att fritexten inte innehller ord som terfinns i skordslistan. Hatbrott
kan ven mnga gnger rra knslig information som det inte r skert att den
utsatta vill delge polisen vid anmlningstillfllet. Uppmrksammas hatbrottsmotivet senare under utredningen kommer hndelsen inte med i statistiken.
Fr att en anmlan ska komma med i statistiken behver det anmlda brottet
ven rra ngon av de brottskoder som ingr i Brs urval, och rtt brottskod
mste ha angetts p anmlan. Motivet till den beskrivna hndelsen behver
stmma verens med Brs definition av hatbrott, och hndelsen mste slutli Green, McFalls och Smith (2003, s. 30).
52
Tiby (1999, s. 223).
53
Se exempelvis Forum fr levande historia (2006a). Fr en utfrligare beskrivning av dessa begrepp, se Br

(2006 s. 6667).
54
Br (2007a, s. 24).
55
24
KAPITEL 3 METOD
gen bedmas som ett hatbrott av Brs utredare, som har bedmningskriterier
till sin hjlp.
Nr statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv anvnds br man ha i tanke att statistiken endast redovisar anmlningar som
har varit mjliga att identifiera som hatbrott med hjlp av den metod och definition som anvnds, varfr den endast antas ge en minimiuppskattning av de
anmlda hatbrotten. Statistiken ger ingen information om hur mnga hatbrott
som faktiskt har begtts. Brottsofferunderskningar, exempelvis Nationella
trygghetsunderskningen (NTU), r lmpligare kllor fr att mta utsatthet
fr hatbrott ute i samhllet, eftersom sdana underskningar har potential att
ven fnga upp hndelser som inte blivit polisanmlda.
Urvalsoskerhet
D statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv bygger p en urvalsunderskning sedan 2012 tillkommer ytterligare en oskerhet
en statistisk urvalsoskerhet. Eftersom urvalet r slumpmssigt kan denna
oskerhet skattas genom att anvnda konfidensintervall.56 Konfidensintervallet ger en god uppfattning om vilka skillnader i statistiken som inte beror p
slumpen. Urvalsstorleken som r satt till 50 procent av populationen r att
betrakta som mycket stor, vilket ger en lgre urvalsoskerhet jmfrt med om
urvalsstorleken hade varit mindre. Trots detta blir oskerheten stor d man
studerar motiv med f identifierade hatbrottsanmlningar eftersom de bygger
p f observationer. Det betyder att skattningarna av anmlningarna fr samtliga motiv r skrare n fr de afrofobiska, som i sin tur r skrare n skattningarna fr det transfobiska motivet. Drutver r urvalsoskerheten strre
vid detaljerade analyser inom ett hatbrottsmotiv (exempelvis av brottsplats
eller tillvgagngsstt) jmfrt med oskerheten fr det totala antalet identifierade anmlningar fr motivet i frga.
En lathund fr berkning av ett tvsidigt 95-procentigt konfidensintervall samt
exempel p hur man gr tillvga finns i bilaga 2. De frndringar som nmns
i resultatdelen r statistiskt skerstllda om inget annat anges. Observera att
konfidensintervallet endast avser den oskerhet som r kopplad till urvalsfrfarandet och inte tcker in de andra felkllor som statistiken r behftad med.
Jmfrbarhet
Nr utvecklingen av hatbrott ver tid studeras eller nr jmfrelse grs med
annan statistik r det viktigt att ta hnsyn till nedanstende information.
Utveckling ver tid

Innan slutsatser dras om utvecklingen ver tid av antalet identifierade hatbrottsanmlningar r det viktigt att vara medveten om de frndringar som
gjorts i hatbrottsstatistikens metod och definition. Dessa frndringar kan
nmligen i sig ha pverkat niverna.
Konfidensintervall i den hr rapporten anger inom vilket intervall (skattningen plus/minus felmarginalen) det
sanna medelvrdet med 95 procents sannolikhet finns.
56
25
Ett exempel r att Br infr datainsamlingen av 2008 rs statistik genomfrde

en strre definitionsfrndring av vad som utgr ett hatbrott i hatbrottsstatistiken. Definitionen utvidgades till att utver frmlingsfientliga hatbrott mot
minoriteter samt antisemitiska, islamofobiska och homofobiska hatbrott ven
inkludera frmlingsfientliga hatbrott mellan minoriteter och mot majoriteten,
kristofobiska hatbrott, andra antireligisa hatbrott, bi- och heterofobiska hatbrott samt transfobiska hatbrott. Definitionen utvidgades ven till att inkludera representanter fr de grupper som omfattas av definitionen. Br bedmer
att det p grund av definitionsfrndringen inte utan vidare gr att jmfra
niverna fr samtliga hatbrott och frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott efter
r 2008 med tidigare r. Fr islamofobiska, antisemitiska och homofobiska
hatbrott har definitionsfrndringen endast haft en mindre betydelse.
Utver definitionsfrndringen r 2008 utkades metoden fr att fnga upp
hatbrottsanmlningar med ytterligare tv datainsamlingssteg: dels en totalunderskning av samtliga anmlningar avseende hets mot folkgrupp och olaga
diskriminering, dels insamling och granskning av de anmlningar som polisen
markerat som misstnkta hatbrott i RAR. De kompletterande datainsamlingsstegen har dock haft en mindre effekt p antalet identifierade hatbrott och har
drfr mindre betydelse fr mjligheter till jmfrelse mellan ren.
Infr 2012 rs datainsamling genomfrdes en strre metodfrndring i syfte
att effektivisera statistikproduktionen. Underskningen har gjorts om frn att
vara en totalunderskning till att vara en urvalsunderskning. Urvalet skattas
drefter till populationsniv, det vill sga till en niv som om samtliga polisanmlningar hade ingtt i underskningen. Br bedmer att vid jmfrelser ver
tid mste hnsyn tas till den oskerhetsmarginal som uppstr med anledning
av anvndningen av en urvalsunderskning. Mer information om oskerhetsmarginaler finns i bilaga 2.
Som ett ytterligare led i effektiviseringsarbetet 2012 bortrationaliserades de
datainsamlingsmetoder som tillkom r 2008, likas mjligheterna fr relaterade anmlningar att komma med i statistiken samt anmlningar som
inte fngats upp p annat stt men som media uppmrksammat. ven dessa
frndringar bedms ha mindre effekt p antalet identifierade hatbrottsanmlningar och har drfr mindre betydelse vid jmfrelser ver tid.
Varje r ses skordslistan ver och uppdateras genom att nya ord lggs till
och gamla ord, som inte ger relevanta trffar, tas bort. Listan med skord
utarbetades ursprungligen av Spo. Sedan Br tog ver hatbrottsstatistiken
har arbetet med att utveckla listan med skord fortsatt. En rlig frndring
av skordslistan57 medfr att urvalet inte r exakt detsamma varje r. Brs
bedmning r att detta inte har ngon strre betydelse fr jmfrbarheten
eftersom sprkbruket rent generellt frndras, och justeringarna i skordslistan syftar till att flja dessa frndringar.
Identifierade hatbrottsanmlningar i jmfrelse med NTU

Statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv avser i
denna rapport anmlningar registrerade r 2014, medan uppgifter om sjlv Med undantag fr 2013.
57
26
KAPITEL 3 METOD
rapporterad utsatthet fr hatbrott utifrn Nationella trygghetsunderskningen

(NTU) 2014 avser utsatthet under 2013. Drutver skiljer sig underskningarna t, dels genom att NTU mter utsatthet bland privatpersoner, medan
mlsgande i hatbrottsanmlningarna kan vara svl privatpersoner som organisationer och frsamlingar, dels genom vilka brottstyper som undersks. I
statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv undersks
anmlningar avseende vldsbrott, olaga hot, ofredande, rekrnkning, hets
mot folkgrupp, skadegrelse, klotter, olaga diskriminering och diverse vriga
brott, medan NTU mter privatpersoners utsatthet fr hatbrott (ven hndelser som inte har polisanmlts) avseende misshandel, hot, trakasserier och rn.
Den sistnmnda brottstypen undersks inte i statistiken ver polisanmlningar
med identifierade hatbrottsmotiv, och trakasserier behver inte utgra brott.
Generellt r antalet hatbrottsmotiverade hndelser som i NTU uppges vara
polisanmlda fler n vad som framgr av hatbrottsstatistiken. Det torde framfr allt bero p att NTU har frmga att fnga upp en betydligt hgre andel
av alla hatbrott som sker och anmls. Men ven uppgifterna frn NTU r behftade med metodproblem. Hndelser kan placeras fel i tiden eller frtrngas,
vilket betyder att den tillfrgade oavsiktligt kan svara fel p grund av att hon
eller han inte minns. Det kan frekomma att den tillfrgade uppfattar det som
socialt nskvrt att uppge att ett hatbrott r polisanmlt. Nr det stlls frgor
om hatbrott kan det finnas en risk att drabbade inte vill bertta om hndelserna. Det kan ven vara s att den utsatta personen upplever grningen som ett
hatbrott, men att den inte definieras s enligt hatbrottsstatistiken.58 Dessutom
kan respondenten tro att brottet har blivit polisanmlt antingen fr att polisen
var p plats vid hndelsen eller fr att personen kontaktat polisen i efterhand,
men att en faktisk anmlan inte har skrivits. Risk finns drfr fr svl versom underrapportering av antalet brottsliga hndelser.59
Identifierade hatbrottsanmlningar i
jmfrelse med annan kriminalstatistik
Statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv r inte
jmfrbar med den officiella kriminalstatistiken avseende anmlda brott. Den
redovisade enheten fr hatbrott r polisanmlan och inte antalet anmlda
brott. En polisanmlan kan innehlla ett eller flera brott, och fr hatbrott
redovisas huvudbrottet, det vill sga brottet med strngast straffskala. Den officiella kriminalstatistiken fr anmlda brott redovisar alla brott i en anmlan.
Sedan 2007 har ven uppgifter om uppklarade hatbrottsanmlningar redovisats. Frn och med i r sker dock en frndring frn att uppklarade hatbrott
har redovisats till att redovisa handlagda hatbrottsrenden (mer information om detta finns att lsa i kapitel 5, Samtliga motiv). Dessa uppgifter r
inte heller jmfrbara med den officiella statistiken ver handlagda brott av
samma anledning som ovan, men ven d det avser olika tidsperioder. I hatbrottsstatistiken redovisas beslut fr de hatbrott som anmlts under ett visst
r. I den officiella statistiken redovisas samtliga anmlda brott dr ett beslut
58
Br (2007a). Ett exempel r om en person utstts fr ett hatbrott p grund av funktionshinder.
Br (2015b).
59
27
har fattats under ett visst r, oavsett om brottet r anmlt samma r eller
under tidigare r.
En vergripande anledning till att hatbrottsstatistikens olika enheter inte definieras eller rknas p samma stt som den officiella statistikens, exempelvis
vid anmlda brott, r fr att kunna behlla tidsserier och flja utvecklingen
ver tid.
Resultatredovisning
Redovisningsenheter och variabler
I rapporten presenteras respektive hatbrottsmotiv i separata kapitel. De redovisningsenheter som presenteras r inkommen respektive handlagd anmlan.
Information om de identifierade hatbrottsanmlningarna presenteras utifrn
ett antal variabler som beskriver det i anmlan upptagna brottet. De variabler
som presenteras r huvudbrott, motiv, tillvgagngsstt, brottsplats, relation
mellan grningsperson och utsatt, regional indelning och handlggningsbeslut.
Samtliga variabler finns beskrivna i den tekniska rapporten.60
Vid lsning av rapporten r det viktigt att ha i tanke att flera av redovisningarna innehller sm tal. Fljden blir att de procentuella frndringarna kan bli
mycket stora frn r till r (det r inte ovanligt med skillnader p 30 procent
eller mer) ven om skillnaden i absoluta tal r liten.
P grund av lga tal r det inte alltid mjligt att redovisa alla motiv eller
variabler separat.61 Sedan metodfrndringen 2012 r redovisningen i strre
utstrckning n tidigare baserad p andelar, dessutom har flera kategorier med
lga tal slagits samman. Frndringen har infrts dels med tanke p att dessa
lga tal r skattade och behftade med en urvalsoskerhet, dels fr att tydligare lyfta fram de mer framtrdande kategorierna i de olika motiven och drmed
ge en mer beskrivande presentation avseende exempelvis plats eller relation.
I redovisningen av polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv r
antalssiffrorna i den lpande texten avrundade till nrmaste tiotal men r
redovisade i exakt uppskattat antal i tabellerna.
Inkomna anmlningar
Antalet inkomna anmlningar avser de anmlningar som polisen registrerat
under kalenderret 2014. Brotten kan dock ha begtts under tidigare r. Redovisningen baseras p huvudbrottet i anmlan.62
Br (2015c).
60
Enligt personuppgiftslagen (1998:204) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 24 kap. 8 fr det inte
finnas ngon risk fr att enskilda individer skulle kunna identifieras i statistiken. Denna risk minskar i en urvals
underskning, med undantag fr regional statistik, men i stllet tillkommer en statistisk oskerhet som r strre
fr lga niver.
61
Med huvudbrott menas att om det finns flera brott registrerade i en anmlan och samtliga bedms som hatbrott
redovisas endast det som har strngast straffskala. Till exempel om en anmlan innehller brottstyperna misshandel, olaga hot och rekrnkning och samtliga av dessa bedms vara hatbrott redovisas endast misshandel.
62
28
KAPITEL 3 METOD
Frn och med i r sker en frndring; tidigare har uppklarade hatbrott redovisats, nu redovisas handlagda hatbrottsrenden (mer information om detta
finns att lsa i kapitel 5, Samtliga motiv). Nr det gller redovisningen av
personuppklarade renden har ingen frndring skett. Dremot har versynen
lett till en skrare kategorisering av vilka renden som fortfarande r under
utredning, och drtill redovisas nedlagda renden efter huruvida en utredning
har inletts samt ifall nedlggningen grundar sig i en frunderskningsbegrnsning.
Redovisningen utgr frn de anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv
som registrerades under 2013. Slutredovisningsuppgifter inhmtades frn polis
och klagare 31 maj 2015.63
Handlagda hatbrottsrenden redovisas utifrn rendefldet. renden som r
under utredning r fortfarande ppna och pgende. Direktavskrivna renden avser renden dr en utredning inte har inletts, utan dr beslut att avsluta
rendet har tagits direkt, med andra ord att lgga ned det. Begreppet nedlagda
efter utredning innebr att en utredning har inletts och att polis eller klagare
drefter har bedmt att rendet br avslutas, det vill sga lggas ner. Oavsett
om en utredning har inletts eller inte s har polis och klagare vissa mjligheter att fatta beslut om frunderskningsbegrnsning (FU-begrnsning).
Exempelvis om en utredning krver stora kostnader som inte str i rimligt
frhllande till brottet och det kan antas att straffet inte skulle bli hgre n
fngelse i tre mnader, om det kan antas att tal inte skulle komma att ske till
fljd av bestmmelser om talsunderltelse eller srskild talsprvning64 eller
om det finns en misstnkt person som redan frekommer i andra utredningar
som rr grvre brott eller nyligen har blivit dmd fr andra brott och straffet
inte skulle pverkas av det nyss anmlda hatbrottet. Polis och klagare har
med andra ord vissa mjligheter att genom FU-begrnsning frbise lindrigare
brott och fokusera p de grvre fr en effektivare rttsprocess. Begreppet personuppklarat innebr att en person har bundits till det anmlda huvudbrottet
genom talsbeslut, straffrelggande eller talsunderltelse. Ett brott rknas
som personuppklarat ven om den talade senare friknns vid en rttegng.
Eftersom anmlda hatbrott inte alltid avslutas samma r som de anmls, har de hatbrottsanmlningar som registrerades under 2013 fljts upp fr denna redovisning. Endast 1 procent av samtliga anmlningar med identifierade
hatbrottsmotiv som registrerades r 2013 var fortfarande under utredning 31 maj 2015.
63
rekrnkning r ett exempel p ett sdant brott.
64
29
4. Sjlvrapporterad
utsatthet fr hatbrott
Resultat i korthet
Enligt Nationella trygghetsunderskningen (NTU) var det r 2013 uppskattningsvis 1,8
procent av befolkningen (1679 r) som blev utsatta fr frmlingsfientliga hatbrott.
Andelen utsatta fr antireligisa hatbrott var 0,5 procent, och andelen utsatta fr
homofobiska hatbrott var 0,3 procent.
Homofobiska hatbrott uppgavs vara polisanmlda i strre utstrckning (45 procent)
n antireligisa (33 procent) och frmlingsfientliga (28 procent).
Sett till utsatthet fr frmlingsfientliga och homofobiska hatbrott var den utsatta i
75 procent av fallen under 45 r. Fr antireligisa hatbrott var motsvarande siffra 71
procent.
Statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv sger inte

mycket om frekomsten av hatbrott i samhllet. De flesta brott anmls nmligen inte.
Ett stt att uppskatta frekomsten av hatbrott r att frga mnniskor om de
anser sig ha blivit utsatta fr ett sdant brott. Sedan 2006 har Br varje r
redovisat utsatthet fr hatbrott enligt Nationella trygghetsunderskningen
(NTU). Br stller ven frgor om utsatthet fr hatbrott i Skolunderskningen
om brott (SUB) samt i Politikernas trygghetsunderskning (PTU), men eftersom PTU och SUB inte genomfrs varje r redovisas inte statistik frn dessa
underskningar i varje rsbok fr hatbrottsstatistiken. I rets hatbrottsrapport
ingr enbart statistik frn NTU.
Dessa tre underskningar tar sikte p enskilda personers utsatthet. Statistiken
ver polisanmlda hatbrott inbegriper ven hndelser riktade mot freningar,
fretag, organisationer och allmnt riktade budskap p allmn plats.
De utsattas egen upplevelse avgr om hndelsen r ett hatbrott

Metoderna skiljer sig t mellan NTU, SUB och PTU,65 men gemensamt r att
enskilda personer via enkt eller telefonintervju har ftt svara p om de anser
sig ha blivit utsatta fr hatbrott under fregende r.
Det r viktigt att pongtera att det i dessa underskningar r de utsattas egen
upplevelse som avgr om hndelsen klassas som ett hatbrott eller inte. Det
sker ingen ytterligare granskning eller vrdering av svaren. Underskningar
har visat att vissa faktorer kan pverka hur vl svaren stmmer verens med
Mer information om de olika metoderna finns i respektive undersknings tekniska rapport.
65
30
KAPITEL 4 SJLVRAPPORTERAD UTSATTHET FR HATBROTT
den upplevda hndelsen. Till exempel kan svarspersonen knna en social frvntan att svara i en viss riktning, eller s kan personen missminna sig detaljer
om hndelsen. ven om forskare r medvetna om risken fr dessa och andra
felkllor anses sjlvdeklarationsunderskningar ge frhllandevis tillfrlitliga
resultat.66 De ger i flera avseenden en bttre bild av utsattheten i samhllet n
studier av polisanmlningar.
Viss skillnad i definition av hatbrott mellan underskningarna

Statistiken ver polisanmlningar med hatbrottsmotiv och sjlvrapporteringsunderskningarna NTU, SUB och PTU kan inte jmfras rakt av, men kan ge
kompletterande bilder. Det br dock noteras att definitionen av hatbrott skiljer
sig ngot mellan dessa underskningar, varfr fljande omstndigheter kan
vara bra att tnka p.
I statistiken ver polisanmlningar ingr brott begngna mot svl enskilda
individer som grupper, organisationer och allmn egendom. I NTU, PTU och
SUB ingr frgor om utsatthet endast bland enskilda individer.
I statistiken ver polisanmlningar kan den utsatta personen antingen ha en
viss egenskap (exempelvis hudfrg), grningspersonen kan uppfatta eller tro att
den utsatta har det, eller s kan grningspersonen anse att den utsatta representerar en grupp med den egenskapen. I NTU frgas om personen har utsatts p
grund av en egenskap som personen har eller som grningspersonen upplever
att denna har. I NTU ingr sledes inte fall dr en person ansetts representera
en grupp som har en viss egenskap. I SUB tillfrgas eleverna om de har blivit
utsatta fr ngot brott som enligt deras egen uppfattning varit ett hatbrott.
I PTU frgas om personen i egenskap av politiker har utsatts p grund av
grningspersonens uppfattning om en viss egenskap som personen har eller fr
att denna anses representera en grupp med den egenskapen. I PTU ingr fljaktligen representanter, dessutom tillkommer en dimension i och med att den
utsatta behver ha utsatts i sin roll som politiker, inte som privatperson.
Nationella trygghetsunderskningen (NTU)

I det hr avsnittet presenteras den generella befolkningens utsatthet fr bde
anmlda och ej anmlda hatbrott utifrn sjlvrapporterad utsatthet i Nationella trygghetsunderskningen (NTU). Redovisningen avser utsatthet fr hatbrott
med frmlingsfientliga, homofobiska och antireligisa motiv.
Fr beskrivning av underskningen och dess metod hnvisas till originalrapporten (Br 2015:1) och dess tekniska rapport (2015:4). En kort beskrivning,
med fokus p de metodologiska aspekter som r relevanta fr utsatthet fr
hatbrott ges nedan, samt i den tekniska rapporten.67
Kort om underskningen
I Brs nationella trygghetsunderskning (NTU) tillfrgas ett urval av befolkningen i ldern 1679 r om utsatthet fr ett tiotal brottstyper. Fr brotts
Junger-Tas och Marshall (1999).
66
Br (2015c).
67
31
typerna personrn, misshandel, hot och trakasserier68 stlls uppfljningsfrgor

om huruvida den utsatta upplever att det fanns ngonting frmlingsfientligt,
homofobiskt eller antireligist i motivet till hndelsen.69 Frgorna som stlls r
fljande:
Upplever du att det fanns ngot frmlingsfientligt i motivet? Med frmlingsfientlighet menas hr att man utsattes fr att man har en annan
etnisk bakgrund.
Upplever du att det fanns ngot om din religion i motivet? Med det menas att man utsattes fr att man r (eller av grningspersonen upplevdes
vara) religis (eller ha en annan religion n grningspersonen).
Upplever du att det fanns ngot homofobiskt i motivet? Med homofobiskt menas hr att man utsattes fr att man r (eller av grningspersonen upplevdes vara) homo-, bi-, eller transperson.70
Redovisningen frn NTU ett visst r (exempelvis NTU 2014) avser utsatthet
under det nrmast fregende ret (i det hr exemplet 2013). Notera dock att
avseende statistik ver lders- och knsfrdelning behver tre r sls samman
fr att f en redovisningsbar population.
Tnk p detta vid lsning av resultaten

Sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott enligt NTU 2014 avser utsatthet under
fregende kalenderr, det vill sga 2013, medan statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv utgrs av anmlningar frn 2014.
Nr resultaten frn NTU tolkas r det viktigt att ha i tanke att antalet
respondenter som svarat att de blivit utsatta fr hatbrott r lgt, i synnerhet
fr utsatthet fr homofobiska och antireligisa hatbrott, vilket skapar strre
oskerhet i skattningarna och kan bidra till stora variationer mellan ren.
Skillnaderna mellan resultaten fr hatbrott i NTU ver tid r mot bakgrund
av detta att betrakta som relativt sm.
I en frgeunderskning av det hr slaget spelar de tillfrgades egna upplevelser
och bedmningar in, och sannolikt rapporteras i viss utstrckning ven andra
hndelser n de efterfrgade. Ett annat problem med frgeunderskningar
som NTU kan vara att de som tillfrgas vill lmna rtta svar. Exempelvis p
frgan om brottet r anmlt eller inte kan den tillfrgade vlja att svara att s
r fallet, trots att hndelsen inte r polisanmld.
Man br ven notera att NTU enbart mter utsatthet bland Sveriges folkbokfrda befolkning.71 Svarsfrekvensen bland utomnordiskt fdda personer
r lgre (43,6 procent) n bland personer fdda i Norden (64,9 procent).72
Representativiteten r drmed lgre, men viktningen av grupperna kompense68 Med trakasserier avses en serie hndelser. Varje serie rknas som en trakasserihndelse. Trakasserier behver
inte utgra ett brott. Om de utgr brott rubriceras de enligt gllande brottsrubricering i brottsbalken, exempelvis hot, ofredande och hemfridsbrott.
69 Br (2015b, s.18, 30, 3839, 4344 i frgeformulret).
70 Svarsalternativen fr frgorna r Ja, Nej, Vet ej eller Vill ej svara.
71 Asylskande samt personer som vistas utan giltiga tillstnd i Sverige ingr drmed inte i urvalet.
72 Br (2015b).
32
rar i viss mn fr detta. Det finns ven en problematik i att frga den generella
befolkningen om utsatthet fr hatbrott. I och med att antalet personer som
svarar att de blivit utsatta fr hatbrott r f skulle frmodligen riktade underskningar till olika grupper som kan anses srskilt utsatta ge en bttre bild av
utsattheten inom respektive grupp.
Nr det gller mer detaljerade analyser, ssom utsatthet fr vissa enskilda
brottstyper, finns det statistiska begrnsningar avseende vad som kan redovisas. Det lga antalet observationer har till fljd att det inte r mjligt att
utifrn detta mttillflle beskriva frdelningen av brottstyper fr homofobiska
och antireligisa hatbrott.
Utsatthet fr frmlingsfientliga hatbrott vanligast

Sammantaget visar resultaten frn NTU 2014 att 1,8 procent av befolkningen
(1679 r) i Sverige, vilket uppskattningsvis motsvarar cirka 136000 personer, uppgav att de hade utsatts fr ett frmlingsfientligt hatbrott r 2013. Det
r en hgre andel n ret innan, d 1,4 procent av befolkningen uppgav utsatthet. Det r den hittills hgsta andelen sedan mtningarna i NTU infrdes.
Skillnaderna br dock tolkas med frsiktighet eftersom de inte r statistiskt
skerstllda.
En person kan uppge att den blivit utsatt fr flera hndelser. Antalet brottshndelser med frmlingsfientligt motiv i form av personrn, misshandel, hot
och trakasserier uppskattas till 262000 r 2013.

Tabell 4.1
Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr frmlingsfientliga, homofobiska och antireligisa hatbrott samt skattat antal utsatta personer ren 20062013 och skattat antal
hndelser r 2013, enligt NTU 20072014.
Andel utsatta i procent
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Frmlingsfientliga hatbrott (n = 166)1

drav personrn (n = 9)1
drav misshandel (n = 32)1
drav hot (n = 82)1
drav trakasserier (n = 43)1
1,6
0,2
0,3
0,6
0,4
1,5
0,1
0,4
0,6
0,4
1,4
0,1
0,3
0,5
0,4
1,5
0,1
0,3
0,6
0,4
1,1
0,1
0,1
0,5
0,4
1,2
0,1
0,3
0,5
0,3
1,4
0,1
0,3
0,6
0,4
1,8
0,1
0,3
0,9
0,5
Homfobiska hatbrott (n = 35)1
0,2
0,2
0,2
0,3
0,3
0,2
0,2
0,3
Antireligisa hatbrott (n = 42)1
0,4
0,3
0,5
Skattat antal utsatta

2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Skattat antal
hndelser r
2013
114000
14000
20000
45000
30000
106000
8000
25000
42000
28000
101000
7000
20000
39000
32000
111000
9000
21000
46000
32000
81000
8000
11000
34000
29000
86000
11000
19000
35000
21000
106000
7000
25000
46000
28000
136000
7000
22000
63000
38000
262000
12000
51000
178000
38000
12000
17000
17000
19000
19000
13000
16000
25000
42000
Antireligisa hatbrott (n = 42)
28000
25000
35000
67000

drav hot (n = 82)1
1
Antal observationer (n) avser endast NTU 2014, det vill sga utsatthet under r 2013.
Fr konfidensintervall, se tabell B2.1.
... = Ingen uppgift tillgnglig
33
Av dem i befolkningen som hade utsatts fr hot uppgav 0,9 procent att det
fanns ett frmlingsfientligt motiv till hndelsen. Motsvarande andel fr trakasserier och misshandel var 0,5 respektive 0,3 procent. Av dem i befolkningen
som hade utsatts fr personrn angav 0,1 procent ett frmlingsfientligt motiv
till hndelsen. Skillnaderna mellan de olika brottstyperna r dock inte statistiskt skerstllda och br tolkas med frsiktighet. Jmfrt ver tid kan dock
noteras att brottsstrukturen i princip varit ofrndrad sedan 2006.
Sammantaget uppgav 0,3 procent i befolkningen (1679 r), vilket uppskattningsvis motsvarar 25000 personer, att de utsattes fr hatbrott med ett
homofobiskt motiv under 2013. Andelsmssigt ligger det p en liknande niv
jmfrt med samtliga fregende r, d nivn legat mellan 0,2 och 0,3 procent. Skillnaderna r dock inte statistiskt skerstllda. Antalet hndelser med
homofobiska motiv r 2013 uppskattas till 42000 brottshndelser.
Sammantaget uppgav 0,5 procent i befolkningen (1679 r), vilket uppskattningsvis motsvarar 35000 personer, att de utsattes fr hatbrott med antireligisa motiv under r 2013. Detta r en ngot hgre niv jmfrt med fregende r, d 0,3 procent i befolkningen uppgav att de utsattes fr hatbrott med
antireligisa motiv. kningen av utsatthet fr antireligisa hatbrott r dock
inte statistiskt skerstlld. Det skattade antalet hndelser uppgick till 67000.
Resultaten kan jmfras med att sammanlagt 10 procent av befolkningen uppgav att de hade utsatts fr personrn, misshandel, hot och trakasserier under
2013 oavsett motiv bakom brottet, vilket motsvarar cirka 737000 personer.
Utsatthet fr brott med frmlingsfientliga

motiv i relation till befolkningen totalt
Antalet brottshndelser med frmlingsfientligt motiv i form av personrn,
misshandel, hot och trakasserier uppskattas till 262000 under r 2013. Hot
r den brottskategori dr strst andel av samtliga utsatta uppgett att motivet
var frmlingsfientligt (20 procent, figur 4A). I 15 procent av samtliga rapporterade fall av personrn i NTU 2014 uppgavs att det fanns ett frmlingsfientligt motiv. Motsvarande andel vid utsatthet fr misshandel var 13 procent och
vid trakasserier 10 procent.
Frdelningen har frndrats sedan fregende underskning, d misshandel
var den brottskategori dr strst andel av samtliga utsatta uppgav att motivet
var frmlingsfientligt, fljt av hot och personrn.

Figur 4A
Andel sjlvrapporterade brottshndelser med respektive utan frmlingsfientligt motiv,

enligt NTU 2014.
100
Procent
Utan frmlingsfientliga motiv
80
60
Med frmlingsfientliga motiv
40
20
0
34
15
13
20
10
Personrn
Misshandel
Hot
Trakasserier
De flesta hatbrott anmls inte

Av de frmlingsfientliga hatbrotten som skedde 2013 uppgavs 28 procent vara
polisanmlda (tabell 4.2), vilket r en minskning jmfrt med 2012. Det r
dock fortfarande en hgre andel jmfrt med ren 2007 samt 20092010 ven
om skillnaden inte r statistiskt skerstlld. Sett till de olika brottstyperna var
personrn den brottstyp som uppgavs vara anmld i strst utstrckning (76
procent), medan hot uppgavs vara anmlt i lgst utstrckning (19 procent).
Vidare uppgavs 45 procent av de homofobiska hatbrotten vara polisanmlda,
vilket r en lgre niv jmfrt med fregende r, men fortfarande hgre n
20062011. Anmlningsbengenheten har varierat kraftigt mellan ren och
lg p mellan 17 och 40 procent mellan 2006 och 2011. Det r dock viktigt
att beakta att antalet personer som svarat p frgor om utsatthet fr homofobiska brott i NTU r mycket f, varfr stora procentuella skillnader inte r
ovanliga, och frndringarna fr tolkas med stor frsiktighet. Det kan i sammanhanget nmnas att studier p 1990-talet visade att anmlningsbengenheten bland dem som utsattes fr homofobiska hatbrott var lg och att runt
2530 procent av brotten i de studierna hade anmlts.73
Av resultaten i NTU 2014 framgr ocks att 33 procent av de antireligisa
hatbrotten r 2013 hade polisanmlts. Motsvarande siffra fr tidigare r
var 52 procent fr 2012 och 28 procent fr 2011. Liksom vid utsatthet fr
homofobiska hatbrott bygger dock resultaten p mycket f observationer, och
statistiken br drmed tolkas med frsiktighet.

Tabell 4.2
Andel polisanmlda hndelser med frmlingfientliga, homofobiska och antireligisa

motiv ren 20062013, enligt NTU 20072014.
Andel polisanmlda hndelser i procent
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
28
36
36
26
22
23
22
33
17
22
31
50
23
28
36
23
27
33
23
14
27
49
36
27
14
37
38
42
39
23
32
59
38
22
43
28
76
39
19
29
28
35
33
17
40
21
55
45
Antireligisa hatbrott (n = 42)1
28
52
33
Frmlingsfientliga hatbrott (n = 166)

drav hot (n = 82)1
Skattat antal hndelser

2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
200000
20000
44000
104000
30000
186000
11000
56000
96000
28000
182000
9000
34000
109000
32000
211000
11000
41000
127000
32000
127000
10000
18000
69000
29000
151000
17000
36000
79000
21000
184000
8000
58000
99000
262000
12000
51000
178000
38000
24000
25000
30000
36000
31000
21000
25000
42000
Antireligisa hatbrott (n = 42)
50000
43000
67000

drav hot (n = 82)1
1
Antal observationer (n) avser endast NTU 2014, det vill sga utsatthet under r 2013.
... = Ingen uppgift tillgnglig
Tiby (1999, s. 207).
73
35
Jmfrt med anmlningsbengenheten totalt sett i befolkningen, som var 30

procent fr de fyra brottstyperna r 2013, var anmlningsbengenheten strre
vid homofobiska och antireligisa hatbrott, men ngot lgre vid frmlingsfientliga hatbrott. Sett ver tid har detta varierat, anmlningsbengenheten vid
utsatthet fr svl homofobiska, antireligisa som frmlingsfientliga hatbrott
har bde varit hgre och lgre n anmlningsbengenheten i befolkningen
totalt sett fr de fyra brottstyperna. Med tanke p att bortfallet r strre
bland dem som i strre utstrckning kan antas vara utsatta fr hatbrott, och
att anmlningsbengenheten bland dem i bortfallet rimligen r lgre n bland
dem som deltar i underskningen, br denna jmfrelse emellertid gras med
frsiktighet.
Oavsett detta visar resultaten i NTU 2014 att en stor del av de frmlingsfientliga, homofobiska och antireligisa hatbrotten inte polisanmls.
Knsfrdelningen vid utsatthet fr hatbrott enligt NTU 20122014

Utsattheten fr frmlingsfientliga hatbrott r relativt jmnt frdelad mellan
kvinnor och mn. Av de frmlingsfientliga hatbrotten i NTU 20122014 var
den utsatta en kvinna i 51 procent av fallen och en man i 49 procent av fallen.
I NTU 20112013 var proportionerna omvnda.
Fler mn n kvinnor uppger dock att de utsatts fr homofobiska hatbrott i
NTU 20122014, 57 procent jmfrt med 43 procent. Denna niv r i princip
ofrndrad sedan fregende r, d resultaten frn NTU 20112013 visade
att 56 procent av dem som utsatts fr homofobiska hatbrott var mn medan
44 procent var kvinnor. Att mn r mer utsatta n kvinnor har allts ven
noterats tidigare.
Nr det gller utsatthet fr antireligisa hatbrott r frdelningen omvnd jmfrt med homofobiska hatbrott; en betydligt strre andel av dem som utsatts
fr antireligisa hatbrott enligt NTU 20122014 var kvinnor (62 procent).
Fr mn var andelen 38 procent.

Figur 4B
De utsattas kn vid frmlingsfientliga och homofobiska hatbrott i befolkningen

(1679 r) ren 20112013, enligt NTU 20122014.
70
Procent
Kvinnor
Mn
60
50
40
51
57
49
30
43
62
38
20
10
0
Andel av
frmlingsfientliga hatbrott
36
Andel av
homofobiska hatbrott
Andel av
antireligisa hatbrott
ldersfrdelningen vid utsatthet fr hatbrott enligt NTU 20122014

Nr ldern vid utsatthet fr frmlingsfientliga och homofobiska hatbrott enligt
NTU 20122014 studeras framkommer att de yngre ldersgrupperna r mer
utsatta n de ldre.
Sett till frmlingsfientliga hatbrott var den utsatta i 43 procent av fallen 2544
r och i 32 procent av fallen 1624 r. Det innebr att de utsatta i 75 procent
av fallen var under 45 r. I figur 4C framgr att 5 procent av de frmlingsfientliga hatbrotten riktade sig mot personer i ldrarna 6579 r.
Avseende homofobiska hatbrott var de flesta utsatta i ldern 1624 r (42 procent) medan 33 procent av de utsatta var i ldern 2544 r. Det innebr ven
hr att 75 procent av dem som utsattes fr homofobiska hatbrott var under 45
r. I 2 procent av fallen var de utsatta i ldern 6579 r.
Nr det gller antireligisa hatbrott ser mnstret liknande ut. I 37 procent
av fallen var den utsatta i ldern 2544 r, och i 34 procent av fallen i ldern
1624 r. I 71 procent av fallen var den utsatta personen allts under 45 r. Av
de utsatta var 3 procent i ldern 6579 r.

Figur 4C
De utsattas lder vid frmlingsfientliga och homofobiska hatbrott i befolkningen

(1679 r) ren 20112013, enligt NTU 20122014.
50
40
30
20
10
0
1624 r
Procent
43
4564 r
2544 r
6579 r
42
34
33
32
26
24
20
5
Andel av
frmlingsfientliga hatbrott
37
2
Andel av
homofobiska hatbrott
3
Andel av
37
5. Polisanmlda hatbrott
samtliga motiv
Att tnka p vid
lsning av detta kapitel
Statistiken r baserad p en urvalsunderskning. Antal och andelar utgrs
drfr av skattade siffror, som kan
skilja sig ngot jmfrt med om en
totalunderskning hade genomfrts.
I texten r de uppskattade antalssiffrorna avrundade till nrmaste tiotal.
I tabellerna och figurerna r siffrorna
avrundade till nrmaste ental.
Fr berkning av konfidensintervall
hnvisas till bilaga 2. Den r srskilt
viktig att beakta vid jmfrelser ver
tid.
Statistiken kan ge indikationer p
hur hatbrott uppmrksammas i
polisanmlningarna och strukturen
p de anmlda hndelserna. Den
sger dock mycket lite om frekomsten av hatbrott i samhllet, eftersom
de flesta brottsliga hndelser inte
polisanmls. En bttre bild av
utsatthet ges i kapitel 4, eller i andra
underskningar om utsatthet. Notera
dock att sjlvrapporteringsunderskningar som utfrs ett visst r frgar
om utsatthet under det fregende
ret. Exempelvis br rets NTU-siffror
drfr jmfras med frra rets hatbrottsstatistik ver polisanmlningar.
Resultat i korthet
r 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 6 270 hatbrottsanmlningar, vilket
r den hgst noterade nivn hittills och 14 procent fler n 2013.
Liksom tidigare r var det frmlingsfientliga/rasistiska motivet vanligast bland
anmlningarna (69 procent).
Olaga hot/ofredande var den vanligaste brottstypen (43 procent), fljt av vldsbrott
(15 procent) och rekrnkning (14 procent).
Allmn plats, det egna hemmet, internet och arbetsplats var i nmnd ordning de
vanligaste brottsplatserna bland hatbrottsanmlningarna 2014.
I en majoritet av anmlningarna (58 procent) var grningspersonen obekant fr
mlsganden.
Av de identifierade hatbrottsanmlningarna frn 2013 hade 5 procent personuppklarats den 31 maj 2015, vilket r samma niv som ret innan. En utredning hade inletts
i 59 procent av samtliga anmlningar.
I detta kapitel redogrs fr anmlningar frn 2014 som har bedmts innehlla
ett hatbrottsmotiv. Redovisningen avser samtliga motiv. Fr beskrivningar av
ett specifikt motiv hnvisas till respektive kapitel.
Redovisningen sker efter huvudbrott i anmlningarna, vilket innebr att d
flera brott tas upp i samma anmlan redovisas det brott med hatbrottsmotiv
som har strngast straffskala.74
Frmlingsfientlighet/rasism vanligaste motivet i anmlningarna

Det frmlingsfientliga/rasistiska motivet svarade fr 69 procent av de identifierade hatbrottsanmlningarna 2014 och r i likhet med tidigare r den strsta
kategorin. I 10 procent av anmlningarna identifierades sexuell lggning som
motiv. Islamofobiska75 samt kristofobiska och andra antireligisa hatbrott
stod fr 8 procent vardera, och antisemitiska hatbrott stod fr 4 procent av
anmlningarna. Det transfobiska motivet var mindre vanligt och svarade fr 1
procent av anmlningarna.
Exempel: Adam anmler misshandel, olaga hot och rekrnkning. Misshandeln hade ett annat motiv (lt oss sga
att Adam tagit tag i ngons cykel och ftt smllar p handen fr att slppa). Dremot grs bedmningen att det
finns rasistiska motiv bakom de tv andra brotten. Olaga hot har strngast straffskala och blir d huvudbrottet
som redovisas i hatbrottsstatistiken.
74
Notera att islamofobi och andra begrepp i detta kapitel med suffixet -fobi inte r fobier i traditionell mening d
fobi snarare r en medicinsk term fr stark rdsla och ngest ver ngot som genererar en knsla av att man
mste undvika eller komma bort frn det man r rdd fr.
75
38
KAPITEL 5 POLISANMLDA HATBROTT SAMTLIGA MOTIV
Noterbart r att sett ver de senaste fem ren har andelen anmlningar med
frmlingsfientliga/rasistiska motiv samt d motivet varit sexuell lggning
sjunkit med fem procentenheter vardera. Under samma period har andelen
anmlningar med kristofobiska och andra antireligisa, islamofobiska samt
antiromska motiv kat med fem, tre respektive tv procentenheter.
Att de olika motiven svarar fr olika stora andelar i statistiken innebr att beskrivningar i det hr kapitlet av innehllet i anmlningarna (tillvgagngsstt,
brottsplats, relation och handlagda renden) pverkas av denna frdelning.
Motiv med fler anmlningar (exempelvis frmlingsfientliga/rasistiska) stter
allts strre prgel p exempelvis frdelningen av brottsplatser n motiv med
frre anmlningar (exempelvis antisemitiska).

Tabell 5.1
Antal och andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv, ren 20102014.

2010
2011
20121
20131
20141
Frndring
jmfrt med
2013, i %
Frndring
jmfrt med
2010, i %
Motiv
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Frmlingsfientliga/rasistiska
Afrofobiska2
Antiromska3
3786
818
145
74
16
3
3936
803
184
72
15
3
3979
940
215
72
17
4
3999
980
233
73
18
4
4314
1075
287
69
17
5
8
10
23
14
31
98
476
130
9
3
551
128
10
2
454
126
8
2
564
116
10
2
484
193
8
3
-14
66
2
48
Antisemitiska
161
194
221
193
267
38
66
Islamofobiska
272
278
306
327
492
50
81
Kristofobiska och andra antireligisa

Kristofobiska
119
97
2
2
179
162
3
3
258
200
5
4
321
191
6
3
489
334
8
5
52
75
311
244
Sexuell lggning4
Homofobiska
770
749
15
15
854
839
16
15
713
694
13
13
625
613
11
11
635
597
10
10
2
-3
-18
-20
Mellan minoriteter
Mot majoritetsgrupp
Transfobiska
Summa
31
52
41
45
72
60
132
5139
100
5493
100
5518
100
5508
100
6269
100
14
22
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Till fljd av avrundningar stmmer inte alltid summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran.
Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.
2
Inkluderar bde majoritet mot afrosvensk och minoritet mot afrosvensk.
3
Inkluderar bde majoritet mot romer och minoritet mot romer.
4
Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet.
1
Niv och utveckling

Under 2014 uppskattades knappt 6270 anmlningar innehlla ett mjligt
hatbrottsmotiv. Antalet identifierade hatbrottsanmlningar r det hgsta hittills; sex procent fler n den tidigare hgsta nivn r 2008 och 14 procent fler
jmfrt med frra ret.
Figur 5A illustrerar utvecklingen sedan 2004. Mellan 2004 och 2008 kade
antalet identifierade anmlningar frn knappt 3030 till knappt 5900. r
2009 brts den upptgende trenden, d knappt 5800 anmlningar identifierades, fr att drefter fortstta att minska till 2013 rs knappt 5510 anmlningar. Om rets hga niv r tillfllig eller om den visar p ett trendbrott r
fr tidigt att sga.
Det r inte helt enkelt att jmfra antalet hatbrottsanmlningar ver tid. Infr
2008 tillkom nya motiv och en definitionsfrndring genomfrdes, vilket
39
Figur 5A
7 000
Antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv, ren 20042014.

Antal
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tidsserien r bruten fr att markera de metodfrndringar som genomfrts.

Frn 2012 r niverna uppskattade, baserat p en urvalsunderskning.
innebar en stor frndring i antalet identifierade hatbrottsanmlningar. Infr

2012 genomfrdes en metodfrndring varigenom den tidigare totalunderskningen blev en urvalsunderskning. Br bedmer att metodfrndringen inte
har pverkat niverna, men dremot behver hnsyn tas till den statistiska
oskerheten i de uppskattade siffrorna (konfidensintervall) nr jmfrelser
grs ver tid.76
Brottsstruktur
Olaga hot/ofredande r den vanligast frekommande brottstypen
Den enskilt vanligast frekommande typen av huvudbrott i hatbrottsanmlningarna 2014 var olaga hot/ofredande, som svarade fr 43 procent. Drefter
fljer vldsbrott (15 procent) och rekrnkning (14 procent). Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering lg bakom 11 respektive 3 procent av anmlningarna. Det r samma frdelning som frra ret.

Figur 5B
Andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter huvudbrottskategori,

r 2014 (6269 anmlningar).
Olaga diskriminering, 3 %
vriga brott, 4 %
Klotter, 4 %
Skadegrelse, 7 %
Hets mot folkgrupp, 11 %
Olaga hot/ofredande, 43 %
rekrnkning, 14 %
Vldsbrott,1 15 %
I kategorin vldsbrott ingr misshandel, mord/drp och vld mot tjnsteman.
Fr en utfrligare beskrivning av statistikens jmfrbarhet ver tid, se metodavsnittet samt den tekniska
rapporten (Br, 2015c). Fr mer information om statistisk oskerhet och konfidensintervall, se bilaga 2.
76
40
Frdelningen av de olika brottstyperna skiljer sig ngot mellan hatbrottsmotiven. Olaga hot/ofredande var emellertid den vanligaste brottstypen vid alla
motiv utom vid de antisemitiska och kristofobiska. Den vanligaste brottstypen fr det antisemitiska motivet var i stllet hets mot folkgrupp, vilket kan
frklaras av att flera fall av uttalanden och klotter rubricerades som hets mot
folkgrupp. Vanligast vid det kristofobiska motivet var skadegrelse/klotter p
kyrkor och frsamlingshem.
Vid en jmfrelse mellan motiven kan noteras att andelen vldsbrott var hgre
vid det afrofobiska motivet samt vid kategorin andra antireligisa. ven andelen rekrnkning var hgre vid det afrofobiska motivet men ocks d motivet
var kopplat till sexuell lggning. Hets mot folkgrupp var vanligare fr det
redan nmnda antisemitiska men ven fr det islamofobiska motivet, medan
olaga diskriminering var vanligare vid det antiromska motivet.
Olaga diskriminering och hets mot

folkgrupp jmfrt med kriminalstatistiken
Generellt sett utgr de anmlda brotten i hatbrottsstatistiken en mycket liten
andel av samtliga anmlda brott i den officiella kriminalstatistiken.77 Olaga
diskriminering och hets mot folkgrupp skiljer sig emellertid frn vriga brottstyper genom att de grundar sig p specifika lagrum som reglerar krnkningar
p grund av ras, hudfrg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbeknnelse
eller sexuell lggning.78 r 2014 uppskattades majoriteten (knappt 90 procent
avseende olaga diskriminering och knappt 65 procent avseende hets mot folkgrupp) av dessa anmlda brott ven ha identifierats som hatbrott.79
Att hatbrottsstatistiken och den officiella kriminalstatistiken inte helt stmmer
verens har flera frklaringar. Exempelvis mste fritexten innehlla ngot av
de 390 skord som Br anvnder i utskningen fr att fastna i urvalsprocessen. Drtill lses hatbrottsanmlningarna igenom och bedms manuellt, medan den officiella kriminalstatistiken bygger p elektronisk data. Det innebr att
felregistreringar, till exempel dr diskriminering skett av funktionshindrade,80
kan sorteras bort i hatbrottsstatistiken men inte i kriminalstatistiken. En del
fall som utgr hets mot folkgrupp i den officiella kriminalstatistiken bedms
dessutom fr nrvarande som vriga hgerbrott i kontexten fr den hr
rapporten och ingr drfr inte.81
Diskriminering kan hanteras bde straffrttsligt och civilrttsligt

Frutom ett straffrttsligt skydd mot vissa former av diskriminering genom
brottsbalkens olaga diskriminering82 finns ett bredare civilrttsligt skydd mot
r 2014 anmldes drygt 1,4 miljoner brott.
77
Se BrB 16 kap. 8 (hets mot folkgrupp) och BrB 16 kap. 9 (olaga diskriminering). Fr mer information, se Br
(2001).
78
Den officiella statistiken rknar enheten antal brott, medan hatbrottsstatistiken rknar enheten huvudbrott i
brottsanmlningarna. Fr att f en korrekt jmfrelse mellan statistikprodukterna vgs drfr ven bedmda
bibrott in i hatbrotten.
79
Funktionshinder ingr inte som grund i brottet olaga diskriminering, dremot som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen.
80
vriga hgerbrott r en kategori som frekom i Spos hatbrottsstatistik och avser anmlda brott med hgerextrema symboler eller aktrer men som saknar koppling till ett specifikt hatbrottsmotiv. Br har drfr aldrig
inkluderat dessa hndelser i hatbrottsstatistiken.
81
BrB 16:9. Knsverskridande identitet eller uttryck ingr exempelvis inte.
82
41
diskriminering i diskrimineringslagen.83 Det kan vara svrt att bevisa olaga

diskriminering straffrttsligt p grund av de hga beviskraven samt att det
ligger klagaren att bevisa den talades uppst och skuld. En civilrttslig process har dels lgre beviskrav, dels rder s kallad omvnd bevisbrda, vilket
innebr att om den utsatta personen hvdar att den har blivit diskriminerad
och kan styrka detta s ligger det den andra parten att visa om s inte var
fallet. I en straffrttslig process kan den talade dmas till bter eller fngelse, medan en civilrttslig process kan leda till att den som har diskriminerat
lggs att betala skadestnd till den som har blivit diskriminerad.
Fr det transfobiska motivet r den hr uppdelningen avgrande eftersom
knsverskridande identitet eller uttryck inte omfattas av det straffrttsliga
skyddet men dremot av det civilrttsliga.

Hatbrott riktas ofta direkt mot den utsatta, men utan fysisk kontakt
Det vanligaste tillvgagngssttet fr samtliga hatbrottsmotiv 2014, med undantag fr de kristofobiska dr det vanligaste brottet var riktat mot byggnader
och inte mot enskilda personer, var att grningspersonen hotade, trakasserade
eller p annat stt ofredade den utsatta personen, men utan att fysisk kontakt
uppstod (46 procent av anmlningarna). I 28 procent av fallen agerade grningspersonen p distans, exempelvis via internet eller telefon/sms. I ungefr
vart sjtte anmlt hatbrott hade grningspersonen gtt till fysiskt angrepp mot
den utsatta.

Tabell 5.2
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter

tillvgagngsstt, r 2014.
Tillvgagngsstt
Antal
Direkt mot person, fysisk kontakt
1071
17
Direkt mot person, ej fysisk kontakt
2870
46
Distans
Allmnt klotter
Internet
Media
Postbrev
Telefon/SMS
1777
338
691
26
163
559
28
5
11
0
3
9
vrigt
Summa
551
6269
100
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Till fljd av avrundningar stmmer inte alltid
summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran. Fr berkning av konfidensintervall se bilaga 2.
Plats
Hatbrott begs p vardagsnra platser
I polisanmlningarna kan utlsas att hatbrott sker p olika platser dr mnniskor vistas i sin vardag. Den vanligaste brottsplatsen 2014 var en allmn
Diskrimineringslag (2008:567). Knsverskridande identitet eller uttryck ingr, liksom ytterligare ett antal diskrimineringsgrunder.
83
42
plats utomhus, ssom gator, torg eller parker (21 procent). Den utsattas hem
var brottsplats i 13 procent av anmlningarna medan den utsattas arbetsplats
samt internet svarade fr 11 procent vardera.
Frdelningen av platser ser ungefr likadan ut jmfrt med tidigare r. Noterbart r att redovisningen frn och med i r innehller en ny kategori, asylboende, som har brutits ut frn kategorin vriga platser.

Figur 5C
Andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter plats, r 2014.
Allmn plats
21
Hem
13
Internet
11
Arbetsplats
11
vriga platser
Telefon/SMS
Offentliga transporter
Skola
Religis plats
Servicestlle
Servering med alkohol
Servering utan alkohol
Asylboende
1
0
Media
Uppgift saknas
2
0
Procent
5
10
15
20
25
En jmfrelse mellan motiven visar att vissa brottsplatser var mer vanligt
frekommande vid vissa motiv n andra. Exempelvis var arbetsplatser vanligare vid det afrofobiska motivet, internet var vanligare vid det antisemitiska
och islamofobiska motivet, och servicestlle var vanligare vid det antiromska
motivet. En mer utfrlig beskrivning av utmrkande brottsplatser fr varje
motiv ges i respektive kapitel.
Relation
Obekant grningsperson vanligast
I 58 procent av samtliga hatbrottsanmlningar r 2014 var grningspersonen
obekant fr den utsatta. Frutom helt oknda grningspersoner ingr ven
servicepersoner, till exempel butikspersonal, chauffrer eller polis/vktare, och
kunder/klienter. I 33 procent av fallen var grningspersonen en ytligt bekant,
vilket innefattar en granne, skolkamrat, kollega eller en fr den utsatta personen till namn eller utseende knd person eller grupp. I 6 procent av anmlningarna r 2014 var grningspersonen en nrstende, exempelvis en slkting,
vn eller fre detta partner.
43
Vid en jmfrelse mellan motiven framkom att det var vanligare att utsttas
fr hatbrott av en nrstende d motivet rrde sexuell lggning och vid kategorin andra antireligisa hatbrott.

Tabell 5.3
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter

grningspersonens relation till den utsatta, r 2014.
Relation
Antal
Nrstende
Gift/partner/sambo
Fre detta partner
Slkt
Vnner/bekanta
356
34
101
149
72
6
1
2
2
1
Ytligt bekant
Granne
Kollega
Knd person/grupp
Skolkamrat
2076
557
92
1194
233
33
9
1
19
4
Obekant
Kund/klient
Serviceperson
Oknd person
3644
404
569
2671
58
6
9
43
Uppgift saknas
Summa
193
6269
100
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Fr berkning av konfidensintervall se bilaga 2.
Frn och med i r sker en frndring frn att ha redovisat uppklarade hatbrott
till att redovisa handlagda renden. Bakgrunden r en versyn av den officiella
uppklaringsstatistiken som Br genomfrde under 2014 och som ledde till en
ny redovisning av den officiella kriminalstatistiken frn och med 2015.84 Ingen
frndring har skett avseende redovisningen av personuppklarade renden,
dremot har versynen lett till en skrare kategorisering av vilka renden som
fortfarande r under utredning. Drtill redovisas nedlagda renden efter huruvida en utredning har inletts eller inte samt ifall nedlggningen grundar sig i en
frunderskningsbegrnsning.
rets redovisning av handlagda renden utgr frn de anmlningar med
identifierade hatbrottsmotiv som registrerades under 2013. Slutredovisningsuppgifter inhmtades frn polis och klagare 31 maj 2015. Anledningen till att
anmlningarna frn 2013 fljdes upp fram till sista maj 2015 r att utredningarna inte alltid avslutas samma r som de anmls. Redovisningen utgr frn de
beslut som fattats avseende huvudbrottet i anmlan och som har bedmts vara
ett hatbrott.
Mer om granskningen str att lsa i Anvndningen av polisens beslutskoder. En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken. Br (2014a).
84
44
Begreppen i statistiken ver handlagda renden

Statistiken ver handlagda hatbrottsrenden redovisas utifrn rendefldet.
renden som r under utredning r fortfarande ppna och pgende. Direkt
avskrivna renden avser renden dr en utredning inte har inletts utan dr
beslut direkt har tagits att avsluta rendet, med andra ord lgga ned det. Det
kan finnas flera orsaker till detta. Polisens rapporteringsplikt innebr att en
anmlan ska skrivas p allt som ngon ur allmnheten vill anmla. Ingen
frsta granskning grs av det som anmls,85 vilket innebr att svenska polisanmlningar fngar upp ett mycket brett spektrum av incidenter, ven sdana
som fr bedmas som i princip omjliga att utreda86 eller som troligen inte
utgr brott.87 En ytterligare orsak kan vara att anmlan rr ett juridiskt sett
ringa brott och att det skulle krvas dyra utredningsinsatser fr att skra bevis
som polisen bedmer att de har lg mjlighet att kunna skra.88
Begreppet nedlagda efter utredning innebr att en utredning har inletts och att
polis eller klagare drefter har bedmt att rendet br avslutas, det vill sga
lggas ned. Exempelvis kan de efter utredning ha gjort bedmningen att den
anmlda hndelsen inte utgjorde ett brott,89 eller s var den misstnkte under
15 r och drmed inte straffmyndig,90 eller s var det troligen ett brott, men
det finns inga bevis att styrka det med,91 och drmed kan man inte g vidare
med utredningen.
Oavsett om en utredning har inletts eller inte har polis och klagare vissa mjligheter att fatta beslut om frunderskningsbegrnsning (FU-begrnsning).92
Exempelvis om en utredning krver stora kostnader som inte str i rimligt
frhllande till brottet och det kan antas att straffet inte skulle bli hgre n
fngelse i tre mnader, om det kan antas att tal inte skulle komma att ske till
fljd av bestmmelser om talsunderltelse eller srskild talsprvning93 eller
om det finns en misstnkt person som redan frekommer i andra utredningar
som rr grvre brott eller nyligen har blivit dmd fr andra brott och straffet
inte skulle pverkas av det nyss anmlda hatbrottet. Polis och klagare har
med andra ord vissa mjligheter att genom FU-begrnsning frbise lindrigare
brott och fokusera p de grvre fr en effektivare rttsprocess.
Begreppet personuppklarat innebr att en person har bundits till det anmlda
huvudbrottet genom talsbeslut, straffrelggande eller talsunderltelse. Ett
brott rknas som personuppklarat ven om den talade senare friknns vid en
rttegng.

Br har i en studie jmfrt anmlningsupptagningen i fem europeiska lnder och funnit att endast Sverige skriver
anmlningar p allt som rapporteras till polisen, vriga fyra lnder gr en inledande granskning. (Br 2014b, s. 112
och 127.)
85
Exempelvis klotter nattetid utan vare sig vittnen eller tekniska spr p platsen.
86
Exempelvis om en person har anmlt en hundgare fr att personen upplever att hunden morrat p grund av
personens etnicitet, religion eller sexuella lggning.
87
Polisen bedmer att proportionen mellan brottet och utredningsinsatserna inte r frsvarbara.
88
En rispa p en bil var inte skadegrelse utan orsakades av en pkrd grvling.
89
En tioring tog en sten och rispade p bilen.
90
Rispan uppstod under natten och det finns varken vittnen eller teknisk bevisning.
91
Se rttegngsbalken 23 kap. 4a .
92
rekrnkning r exempel p ett sdant brott.
93
45
Typiska hatbrott har lg personuppklaring ven utan hatbrottsmotiv

Statistiken ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv innehller mnga fall till vilka det generellt sett kan anses vara svrt att koppla en
grningsperson, oavsett om brottet har ett hatbrottsmotiv eller inte. Exempelvis klotter och skadegrelse dr det saknas vittnen eller andra spr, en oknd
person som ropar ngot i en folkmassa, brott begngna p internet eller olaga
diskriminering dr utredningen ofta slutar med att ord str mot ord. Det finns
ven brott som trots ett mjligt hatbrottsmotiv anses lindriga i jmfrelse
med andra brott och dr polisen kan behva vervga kostnaden att utreda
i proportion till brottet och utsikten att kunna koppla en grningsperson till
det. De allra flesta fall av rekrnkning lggs dessutom ned p grund av att det
r ett s kallat mlsgandebrott,94 vilket betyder att mlsganden sjlv mste
ange brottet till tal till skillnad frn de flesta andra brott dr klagaren gr
det. klagaren kan i undantagsfall ange rekrnkning till tal ifall det r av
srskilda skl pkallat ur allmn synpunkt vilket i frga om hatbrott oftast
betyder att det behver rra sig om grvre former av rekrnkning eller upprepad utsatthet.95
Vid tolkning av resultaten avseende hatbrottsstatistiken kan det vara vrt att
notera att i den officiella kriminalstatistiken ver handlagda brott, som avser
samtliga brott oavsett hatbrottsmotiv eller inte, r personuppklaringen relativt
lg fr de brottstyper som till allra strsta del utgr hatbrottsstatistiken. Med
undantag fr misshandel och olaga hot, som r 2014 hade en personuppklaring p 13 respektive 10 procent,96 lg personuppklaringen samma r fr
resterande brottstyper (som ingr i hatbrottsstatistiken)97 p mellan 0 och 6
procent.
Mer n hlften av rendena utreds, men f personuppklaras

Av samtliga hatbrottsanmlningar (huvudbrottet) som anmldes 2013 och
som handlades fram till och med 31 maj 2015 personuppklarades 5 procent.
Med personuppklaring menas att en person kunde bindas till brottet via talsbeslut, straffrelggande eller talsunderltelse. Det r samma niv som frra
ret.98 Nstan hlften (49 procent) av anmlningarna lades ned efter utredning
medan drygt en tredjedel (36 procent) direktavskrevs, det vill sga lades ned
utan att en utredning hade inletts. Polis och klagare har under vissa frutsttningar mjlighet att fatta beslut om frunderskningsbegrnsning, ngot som
skedde i 9 procent av fallen. Den 31 maj 2015 var 1 procent av anmlningarna fortfarande under utredning.
Vid en jmfrelse mellan hatbrottsmotiven framkommer att personuppklaringen var hgre vid anmlningar med afrofobiska motiv (8 procent) och lgre
vid islamofobiska samt kristofobiska och andra antireligisa motiv (1 procent). Den hgre uppklaringsprocenten fr afrofobiska motiv kan till viss del
ven kallat angivelsebrott, ven kallat att de lyder under srskild talsprvning
94
Holmqvist, Leijonhufvud, Trskman, Wennberg (2013, s. BrB 5:5 s. 3)
95
Uppgifter ver handlagda brott r hmtade frn Brs webbsida (Br 2015d).
96
Ofredande, rekrnkning, skadegrelse, klotter, hets mot folkgrupp, olaga diskriminering samt ven tjnstefel och
brott mot personuppgiftslagen som frekommer under kategorin vriga brott.
97
Notera att siffrorna i frra rets rapport r felaktiga. Korrigerade siffror finns i bilaga 3 i rets rapport.
98
46
Figur 5D
Andel handlagda hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och

som handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
Under utredning
Direktavskrivna renden
FU-begrnsade
Nedlagda efter utredning
Personuppklarade2
1
36
0
20
49
40
60
5
80
I kategorin ingr FU-begrnsning bde vid direktavskrivning (5 procentenheter)

och efter utredning (4 procentenheter).
2
talsbeslut, straffrelggande och talsunderltelse.
1
100
Procent
hnga samman med den hgre andelen vldsbrott fr det motivet. Hatbrott
med kristofobiska motiv rr ofta skadegrelse/klotter som r svrt att utreda.
Hatbrott med islamofobiska motiv har en stor andel hets mot folkgrupp p
internet, vilket ocks anses svrt att utreda.
En mer detaljerad redovisning av handlagda hatbrottsrenden redovisas i
tabell 5.4. Dr framgr tydligare att en utredning inleddes i mer n hlften av
rendena.99

Tabell 5.4
Uppskattat antal och andel handlagda hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, som

anmldes r 2013 och som handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
Typ av beslut
Antal
Under utredning
30
varav FU-begrnsade
2268
278
41
5

varav FU-begrnsade
2925
243
53
4
284
5508
100
Personuppklarade1
Summa
1
Med hnsyn till den statistiska felmarginalen fr de senaste tre rens siffror fr
andelen personuppklarade renden fr dessa tre r betraktas som jmn. Jmfrt med 2011 och tidigare syns dock en svag tendens till att frre hatbrottsanmlningar personuppklaras. (se figur 5E) Denna tendens syns emellertid ven
fr anmlda brott generellt, oavsett hatbrottsmotiv eller inte.100
Det r svrt att enbart utifrn den hr statistiken dra skra slutsatser om vad
den nedtgende trenden kan bero p. Det kan dock vara vrt att nmna att
generellt brukar grvre brott med identifierbara grningspersoner, ssom misshandel infr vittnen, i hgre grad leda till personuppklaring n lindrigare brott
utan identifierbara grningspersoner, ssom klotter utan vittnen. I hatbrotts Kategorier som d rknas samman: personuppklaring, nedlagda efter utredning, FU-begrnsade efter utredning
och under utredning.
99
Det r dock viktigt att ppeka att mtten skiljer sig t p flera punkter mellan hatbrottsstatistiken och den generella kriminalstatistiken. Bland annat berknas personuppklaringsprocenten p olika stt, och medan den generella kriminalstatistiken inkluderar samtliga brott i en anmlan inkluderas endast huvudbrottet i en hatbrottsanmlan.
100
47
Figur 5E
Andel personuppklarade renden fr anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv,

ren 20082014.
10
Procent
8
6
4
2
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
statistiken har andelen vldsbrott minskat mellan 2008 och 2014, frn att ha
utgjort 21 procent till att utgra 15 procent av hatbrottsanmlningarna. Under samma period har andelen hets mot folkgrupp kat. Hets mot folkgrupp
rr ofta budskap som har klottrats p husvggar eller inlgg p internetforum.
I det hr fallet rr det sledes brott som generellt anses svrutredda. Det kan
drfr finnas skl att anta att detta skifte i karaktren hos anmlda hatbrott
tminstone till viss del pverkar utredningsmjligheterna och i vilken grad
en person kan bindas till brottet. Men utan att ven analysera polisens och
klagarnas utredningsarbete gr det inte att med skerhet dra slutsatser om
orsakerna till uppklaringsprocenten.
Korrigering av 2013 rs uppklaringsstatistik

Br har upptckt ett fel i datauttaget fr uppklaringsstatistiken 2013. Nr nya
beslutskoder infrdes inom rttsvsendet under 2013 fngades dessa inte upp
i hatbrottsstatistiken utan kategoriserades frra ret som ouppklarade renden. Siffrorna i frra rets rapport r fljaktligen felaktiga, och korrigerade
diagram terfinns i bilaga 3 i rets rapport.
Personuppklaringen fr 2013, vilket avser hatbrottsanmlningar frn 2012,
angavs frra ret som 3 procent fr samtliga hatbrott, teknisk uppklaring angavs som 64 procent och andelen ouppklarade renden som 33 procent. Efter
korrigering av beslutskoderna gjordes ett nytt uttag efter 31 maj 2015, vilket
visade en personuppklaring p 5 procent, teknisk uppklaring p 65 procent
och andelen ouppklarade 30 procent.
Notera att det nya uttaget innebr att utredningarna har fortskridit ytterligare
ett drygt r innan uppklaringsbeslut har inhmtats. Efter kontroll har det dock
visat sig att denna frskjutning inte har pverkat andelen personuppklarade
renden, vare sig fr samtliga eller fr enskilda hatbrottsmotiv. Det senare
uttaget har endast, och i mindre mn, pverkat frdelningen mellan tekniskt
uppklarade och ouppklarade renden fr vissa motiv, varfr dessa andelar fr
tolkas med frsiktighet.
48
KAPITEL 6 FRMLINGSFIENTLIGA / RASISTISKA HATBROTT
6. Frmlingsfientliga/rasistiska
hatbrott
Att tnka p vid
lsning av detta kapitel:
drfr av uppskattade siffror, som
kan skilja sig ngot jmfrt med om
en totalunderskning hade genomfrts.
tid.
sger dock mycket lite om frekomsten av hatbrott i samhllet eftersom
polisanmls. En bttre bild av ut
satthet ges i kapitel 4, eller i andra
ret. rets NTU-siffror, exempelvis,
br drfr jmfras med frra rets
hatbrottsstatistik ver polisanmlningar.
Resultat i korthet
r 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 4 310 anmlningar innehlla ett frmlingsfientligt/rasistiskt motiv, vilket r en kning med 8 procent jmfrt med 2013
och en kning med 14 procent jmfrt med 2010.
Olaga hot/ofredande var den vanligaste brottstypen 2014 (43 procent), fljt av
vldsbrott (15 procent) och rekrnkning (15 procent).
I drygt hlften (57 procent) av anmlningarna var grningsperso-nen obekant fr
mlsganden.
Allmn plats, hem och arbetsplats var de vanligaste brottsplatserna r 2014.
Av de frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningarna frn r 2013 var 6 procent
personuppklarade 31 maj 2015. Knappt hlften (49 procent) var nedlagda efter utredning. Drygt en tredjedel (35 procent) av anmlningarna var direktavskrivna, vilket
innebr att ngon utredning aldrig pbrjades.
Redovisningen i detta kapitel bygger p anmlningar frn 2014 som i enlighet

med Brs definition har bedmts innehlla ett frmlingsfientligt/rasistiskt101
motiv. Dock anmls inte alla hatbrott, och inte alla av dem som anmls fngas
upp och identifieras som hatbrott i den hr statistiken. Uppgifter om sjlvrapporterad utsatthet fr frmlingsfientliga hatbrott enligt Nationella trygghetsunderskningen (NTU) ger en bttre bild av utsattheten i samhllet eftersom
den har potential att fnga upp svl anmlda som ej anmlda hatbrott. Dessa
uppgifter redovisas i kapitel 4 och avser utsatthet under 2013.
Frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott kan ta sig mnga olika uttryck. Det
kan vara frga om skadegrelse av bilar eller mot asylboenden, rekrnkning
och ofredanden eller till och med misshandel av personer p grund av deras
faktiska, eller av grningspersonen uppfattade, hrkomst. Visuell identifierbarhet, det vill sga personers utseende, r ett av de viktigaste kriterierna fr
en grningsperson nr det handlar om att kategorisera individer i grupper.
Alla som blir utsatta fr hatbrott p grund av sin etniska tillhrighet romer,
afrosvenskar, samer, personer med svensk, finsk eller turkisk bakgrund och s
vidare inkluderas i statistiken.
Frmlingsfientlighet betecknar en rdsla, misstro och fientlighet mot frmlingar. Den riktas drfr ofta mot
invandrare och etniska och kulturella minoriteter. Till skillnad frn rasism grundas frmlingsfientlighet inte p en
frestllning om olika mnskliga biologiska raser, utan om olika kulturer som inte borde samexistera. Dremot
talar man i dag ofta om frmlingsfientlighet och rasism som synonymer, eftersom den rasbiologiska rasismen i
dag alltmer tar sitt uttryck i avstnd frn kulturer som man antingen tycker r mindre vrda, eller likvrdiga men
ofrenliga med den egna kulturen. Xenofobi r ett annat ord fr frmlingsfientlighet. (Migrationsverket 2014.)
101
49
I denna rapport definieras frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott som brott som

begs p grund av
rdsla fr, fientlighet eller hat mot en person, grupp, dess egendom eller
institution p grund av hudfrg, nationalitet eller etnisk bakgrund och
som aktiverar en reaktion mot den eller dem som r, eller uppfattas
vara, av utlndsk eller svensk hrkomst eller representanter fr personer
av utlndsk eller svensk hrkomst.
Niv och utveckling

r 2014 uppgick det uppskattade antalet identifierade hatbrottsanmlningar
dr huvudbrottet bedmdes ha ett frmlingsfientligt/rasistiskt motiv till drygt
4310 anmlningar. Det r en kning med 8 procent jmfrt med fregende
r och uppskattningsvis 14 procent fler jmfrt med r 2010.

Figur 6A
Antal anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv,

ren 20042014.
5 000
Antal
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

Frn 2012 r niverna uppskattade, baserat p en urvalsunderskning.
Som illustreras i figur 6A kade antalet anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv fram till r 2008, frn lite mer n 2260 anmlningar r 2004 till drygt 4220 anmlningar r 2008. Drefter fljde en
nedtgende trend till r 2010, d knappt 3790 anmlningar identifierades,
varp antalet kade ngot till knappt 3940 anmlningar r 2011. Nivn har
sedan 2011 varit relativt jmn, fram till i r d antalet kat till drygt 4310
anmlningar.
Vissa metodologiska frndringar har gjorts under den senaste tiorsperioden,
vilket gr att det inte r helt enkelt att jmfra antalet identifierade hatbrottsanmlningar ver tid.102 Definitionen utvidgades 2008 till att omfatta hatbrott
mellan minoritetsgrupper samt mot majoritetsgruppen (tidigare ingick endast
frmlingsfientliga hatbrott som begicks av majoritetsgruppen mot minoritetsgrupper) samt att den utsatta personen ven kan uppfattas vara en representant fr gruppen (till exempel en politiker eller journalist). Det frklarar
en stor del av kningen av antalet identifierade frmlingsfientliga/rasistiska
hatbrottsanmlningar mellan 2007 och 2008.
Fr en utfrligare beskrivning av de metodfrndringar som skett, se metodavsnittet samt den tekniska
rapporten (Br, 2015c).
102
50
verlag r det svrt att veta om frndringar i statistiken beror p faktiska

frndringar i utsatthet, frndringar i anmlningsbengenhet eller om det
beror p hur och i vilken utstrckning polisen och kodaren uppmrksammat
vilket hatbrottsmotiv det rr sig om i anmlningarna.
Tabell 6.1 illustrerar att en kad andel anmlningar med afrofobiska103 och
antiromska motiv har kunnat identifieras de senaste fem ren. Andelen identifierade anmlningar om hatbrott med allmnt frmlingsfientliga motiv har
dremot minskat. En tnkbar frklaring till detta kan vara att tminstone en
del anmlningar innehller mer detaljerad information som gr att de i allt
strre utstrckning har kunnat identifieras som afrofobiska eller antiromska
jmfrt med tidigare r.
Under 2013 och 2014 har dessutom frekomsten av hatbrott med afrofobiska
och antiromska motiv uppmrksammats i media, ngot som kan pverka
mnniskors medvetande om denna typ av brott och drigenom pverka anmlningsbengenheten inom den utsatta gruppen. Detta vore srskilt viktigt
fr dessa tv motiv, dr mrkertalet bedms som srskilt stort. Anmlningar
om hatbrott med afrofobiska och antiromska motiv srredovisas i kapitel 6A
respektive 6B.

Tabell 6.1
Antal och andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv,

inklusive delredovisning fr afrofobiska och antiromska motiv, ren 20102014.
2010
Motiv
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Frndring
jmfrt med
2013, i %
(men ej afrofobiska och antiromska)
2823
75
2949
75
2824
71
2786
70
2951
68
Afrofobiska2
818
22
803
20
940
24
980
25
1075
25
10
31
Antiromska3
145
184
215
233
287
23
98
3786
100
3936
100
3979
100
3999
100
4314
100
14
Summa
2011
20121
20131
20141
Frndring
jmfrt med
2010, i %
2
3
1
Frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott
mot och mellan olika grupper i samhllet
Den absoluta majoriteten (95 procent) av de identifierade anmlda frmlingsfientliga/rasistiska hatbrotten r 2014 begicks mot minoritetsgrupper. Grningspersonen tillhrde i de flesta fall majoritetsgruppen (84
procentenheter).104 I en mindre del av fallen tillhrde grningspersonen en
annan minoritetsgrupp (11 procentenheter). Frdelningen har i huvudsak
varit ofrndrad sedan 2008. Av de identifierade anmlda frmlingsfientliga/
Notera att afrofobi inte r en fobi i traditionell mening d fobi snarare r en medicinsk term fr stark rdsla och
ngest ver ngot som genererar en knsla av att man mste undvika eller komma bort frn det man r rdd fr.
103
I vissa fall r grningspersonen oknd, och om inte ngot annat framgr i anmlan kodas grningen som mot
minoritet av majoritet.
104
51
rasistiska hatbrotten r 2014 begicks 4 procent mot majoritetsgruppen, det vill

sga mot personer med svensk bakgrund.

Figur 6B
Andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv mot

minoritetsgrupper eller majoritetsgruppen samt mellan minoritetsgrupper, r 2014.
Mot majoritet, 4 %
Mellan minoriteter, 11 %
Mot minoritet, 84 %
Brottsstruktur
Som tabell 6.2 visar var olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (43
procent) bland de frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningarna r
2014. Vldsbrott och rekrnkning var de nst vanligaste brottstyperna (15
procent vardera) fljt av hets mot folkgrupp (10 procent) och skadegrelse/
klotter (9 procent). Sett till de senaste fem ren har andelen vldsbrott och
rekrnkning minskat ngot.

Tabell 6.2
Antal och andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv efter

huvudbrottskategori, ren 20102014.
2010
Brottskategori
Vldsbrott2
Olaga hot/ofredande
2011
20121
20131
20141
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
735
19
703
18
661
17
659
16
661
15
Frndring
jmfrt med
2013, i %
Frndring
jmfrt med
2010, i %
-10
1496
40
1650
42
1 646
41
1702
43
1847
43
23
rekrnkning
716
19
643
16
651
16
596
15
641
15
-10
Skadegrelse/klotter
218
296
374
327
390
19
79
Hets mot folkgrupp
363
10
396
10
419
11
410
10
430
10
18
Olaga diskriminering
134
146
120
124
153
23
14
vriga brott
124
102
107
181
193
56
3786
100
3936
100
3979
100
3999
100
4314
100
14
Summa
Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2 i respektive rs rapport.
2
I kategorin vldsbrott ingr misshandel, mord/drp och vld mot tjnsteman. Fram till 2011 ven enstaka fall av fridskrnkning, grov kvinnofridskrnkning,
rn och vldtkt.
1
Nedan fljer exempel p hur typiska frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott kan

se ut fr de olika brottstyperna, baserat p polisanmlningarnas fritexter.105
Samtliga exempel r typfall och baseras inte p en specifik anmlan. Namn och platser r fingerade.
105
52
Olaga hot/ofredande
Olaga hot/ofredande kan handla om allt frn trakasserier till ddshot. Bland
de frmlingsfientliga/rasistiska anmlningarna var det vanligast att den hr
typen av brott skedde i anslutning till den utsatta personens hem eller p en
allmn plats. Grningspersonen var oftast en oknd person eller en granne.
Fljande exempel illustrerar ett ofredande i anknytning till den utsattas hem:
Asif och hans kompis sparkade boll p bakgrden nr en granne kom
utrusande frn sin lgenhet. Kvinnan var vldigt arg och skrek att hon
skulle sl dem om de inte slutade fra ovsen. Kvinnan kallade ven
Asif och hans kompis fr jvla svartskallar och att de skulle ka
tillbaka dit de kom ifrn.
Vldsbrott
I merparten av fallen skedde brottet p allmn plats och grningspersonen var
oknd fr den utsatta. Ett exempel som illustrerar brottstypen misshandel r:
Mlsgande var p vg hem frn en nattklubb d en frbipasserande
frgade efter vgbeskrivning. Mlsganden som inte knde till omrdet
svarade att han inte kunde hjlpa mannen. Mannen blev d aggressiv
och en diskussion uppstod varp mannen slog mlsganden med tre
knytnvslag i huvudet. Mannen skrek samtidigt att mlsganden var en
cklig blatte och att han hatade svartskallar.
rekrnkning
De flesta anmlda brotten avseende rekrnkning skedde p internet eller p
den utsattas arbetsplats. Grningspersonen var i de flesta fall oknd fr den
utsatta, men det var ven frhllandevis vanligt att grningspersonen var en
serviceperson eller en kund/klient. Ett exempel dr brottet skett p den utsattas arbetsplats av en kund r:
Adnan arbetar som taxichauffr och uppger att han p kvllen krde en
kvinna till centrum. Under resans gng uttalade sig kvinnan nedltande
om invandrare och kallade dessutom Adnan fr jvla invandrare och
blattesvin innan hon klev ur bilen.
Hets mot folkgrupp

Majoriteten av anmlningarna avseende hets mot folkgrupp skedde direkt
mot person utan att fysisk kontakt frekom. De vanligaste brottsplatserna
var internet och allmn plats. I knappt hlften av fallen var grningspersonen
oknd, nst vanligast var dock att grningspersonen var en till namn eller
utseende knd person eller grupp. Ett exempel dr brottet skett p internet av
en oknd person r:
Ahmed vill anmla att ngon har skapat en rasistisk Facebooksida dr
man bland annat skriver att alla araber r kriminella, att araber borde
utvisas och att Sverige r ett land fr endast svenskar. Ahmed tar illa vid
sig av vad som skrivs d han sjlv har arabiskt ursprung. Han vet inte
vem som str bakom sidan.
53
Skadegrelse/klotter
Skadegrelse skedde i merparten av de anmlda fallen p allmn plats eller
inom offentliga transporter. Allmn plats var ven den vanligaste brottsplatsen fr klotter, men ett flertal av fallen skedde ocks p skolor. Andra vanliga
brottsplatser fr skadegrelse/klotter var kategorin vriga platser, till exempel
tvttstugor och freningslokaler, och den utsattas hem. Vid bda brottstyperna
var grningspersonen i majoriteten av fallen oknd. Ett exempel p skadegrelse/klotter som riktar sig direkt mot den utsatta p allmn plats kan ta sig
fljande uttryck:
Sarahs bil stod parkerad p gatan utanfr bostaden. Nr hon p morgonen skulle ta bilen till jobbet upptckte hon att ngon punkterat vnster
framdck och skrivit invandrarpack med vit frg p framrutan. Hon
vet inte vem som har gjort detta och tycker att det r vldigt obehagligt.
Olaga diskriminering utgjorde 4 procent (eller drygt 153 anmlningar) av de
frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningarna r 2014.106 En vanlig
situation avseende olaga diskriminering r att den utsatta personen nekas
intrde till en nattklubb eller krog av en drrvakt och upplever att detta r
relaterat till hans eller hennes hudfrg eller etniska tillhrighet. En annan
vanlig situation r att det handlar om upplevd diskriminering i butiksmilj av
servicepersonal. Ett typexempel p olaga diskriminering r:
Kim uppger att han var helt nykter och propert kldd men nekades
trots detta tilltrde till nattklubben av ordningsvakten. Nr mlsgande
frgade varfr han inte blev inslppt fick han till svar att s r det
bara. Kim ppekar att flera andra personer blev inslppta under tiden.
Kim som r adopterad har uppfattningen att srbehandlingen beror p
hans hudfrg och knner sig vldigt krnkt.

Hlften av brotten begs i den utsattas nrhet utan fysisk kontakt
I hlften (51 procent) av de identifierade frmlingsfientliga/rasistiska hatbrotten r 2014 hade grningspersonen hotat, ofredat eller uttalat krnkningar
mot den utsatta personen i hans eller hennes omedelbara nrhet, utan att
fysisk kontakt frekom.
Det nst vanligaste tillvgagngssttet var att brottet begicks p distans (24
procent). Bland de frmlingsfientliga hatbrotten som begtts p distans skedde
de flesta p internet eller via telefon/sms (9 respektive 8 procent). En ngot
mindre andel av de anmlda brotten som skedde p distans var i form av
allmnt klotter (5 procent).
I knappt en femtedel av brotten (18 procent) gick grningspersonen till fysiskt
angrepp mot den utsatta personen.
Till Diskrimineringsombudsmannen (DO) kommer dessutom anmlningar frn personer som anser att de blivit
utsatta fr etnisk diskriminering enligt diskrimineringslagen. Under 2014 inkom 601 anmlningar om etnisk
diskriminering. Det r en minskning med 58 anmlningar jmfrt med 2013 (DO 2015, s. 46).
106
54
Tabell 6.3
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska

motiv efter tillvgagngsstt, r 2014.
Tillvgagngsstt
Antal
784
18
2181
51
Distans
Allmnt klotter
Internet
Media
Postbrev
Telefon/SMS
1058
237
368
16
105
332
24
5
9
0
2
8
vrigt
Summa
291
4314
100
summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran. Fr berkning av konfidensintervall se bilaga 2.
Plats
Hatbrotten sker p vardagsnra platser
De identifierade frmlingsfientliga/rasistiska hatbrotten sker ofta p vardagsnra platser. En allmn plats (23 procent), i eller i anslutning till det egna
hemmet (14 procent) och p den utsattas arbetsplats (13 procent) var de tre
vanligaste brottsplatserna bland de identifierade frmlingsfientliga/rasistiska
anmlningarna r 2014. I jmfrelse med fregende r r frdelningen av
brottsplatser likartad.

Figur 6C
Andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv efter plats,

r 2014.
Allmn plats
23
Hem
14
Arbetsplats
13
vriga platser
10
Internet
Telefon/SMS
Skola
Servicestlle
Servering utan alkohol
Asylboende
Media 0
Religis plats 0
Uppgift saknas
2
0
Procent
5
10
15
20
25
55
Sett till de senaste fem ren har andelen brott i eller i nra anslutning till det
egna hemmet minskat (frn 19 procent 2010 till 14 procent 2014) medan andelen brott p internet har kat (frn 5 procent 2010 till 9 procent 2014).
En ny kategori fr i r r asylboende, som under tidigare r kodats som vriga
platser. Av de anmlda frmlingsfientliga/rasistiska hatbrotten 2014 begicks 1
procent p ett asylboende.
Relation
Grningspersonen oftast obekant fr den utsatta
I mer n hlften (57 procent) av anmlningarna frn r 2014 dr ett frmlingsfientligt/rasistiskt motiv har identifierats var grningspersonen obekant
fr den utsatta personen. I kategorin obekant ingr fr de utsatta helt oknda
personer, servicepersoner, ssom poliser eller butikspersonal, samt kunder
eller klienter. I 38 procent av fallen var grningspersonen helt oknd fr den
utsatta.
I 35 procent av anmlningarna med frmlingsfientliga/rasistiska motiv r 2014
var grningspersonen en ytligt bekant, oftast d en till namn eller utseende
knd person eller grupp (19 procent). Med undantag fr det antiromska motivet var det ven frhllandevis vanligt att grningspersonen var en granne nr
motivet var frmlingsfientligt/rasistiskt: 11 procent jmfrt med 12 procent fr
det antiromska motivet och 09 procent fr vriga motiv.
Det var mindre vanligt att grningspersonen var en nrstende, sdana fall
utgjorde endast 4 procent av anmlningarna.

Tabell 6.4
Uppskattat antal och andel anmlningar med frmlingsfientliga/rasistiska motiv efter

Relation
Antal
Nrstende
Gift/partner/sambo
Fre detta partner
Slkt
Vnner/bekanta
166
16
62
48
40
4
0
1
1
1
Ytligt bekant
Granne
Kollega
Knd person/grupp
Skolkamrat
1519
454
66
822
177
35
11
2
19
4
Obekant
Kund/klient
Serviceperson
Oknd person
2476
362
490
1624
57
8
11
38
Uppgift saknas
Summa
151
4314
100
summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran. Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.
56
Statistiken ver handlagda hatbrottsrenden med frmlingsfientliga/rasistiska
motiv utgr frn de anmlningar (huvudbrottet) som inkom till polisen 2013.
Slutredovisningsuppgifter inhmtades frn polis och klagare 31 maj 2015.
Mtt p handlagda hatbrottsrenden kan anvndas fr att kartlgga vad som
hnder med anmlda hatbrott, men det finns mycket som kan pverka vad
som hnder med en anmlan. Mer information om handlagda hatbrottsrenden finns att lsa i kapitel 5, Samtliga motiv. Dr frklaras ven terminologin nrmare.
F hatbrott personuppklaras
Av de frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningarna frn r 2013 var 6
procent personuppklarade den 31 maj 2015, vilket r samma niv som fregende r.107 Huvuddelen av de personuppklarade anmlningarna avsg talsbeslut. Nstan hlften av rendena (49 procent) lades ned efter utredning och lite
mer n en tredjedel (35 procent) direktavskrevs, det vill sga lades ned utan att
en utredning hade inletts.
Polis och klagare har under vissa frutsttningar mjlighet att fatta beslut
om frunderskningsbegrnsning (se kapitel 5 fr mer information om vad
det innebr), ngot som skedde i 10 procent av fallen. Den 31 maj 2015 var 1
procent av anmlningarna fortfarande under utredning.

Figur 6D
Andel handlagda hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, med frmlingsfientliga/r

asistiska motiv som anmldes r 2013 och som handlades under perioden 1 januari
2013 till 31 maj 2015.
Under utredning
FU-begrnsade1
Personuppklarade2
1
35
0
1
20
10
40
49
60
6
80

talsbeslut, straffrelggande, talsunderltelse.
100
Procent
107
57
6A. Afrofobiska hatbrott

Att tnka p vid
I tabeller och figurer r de skattade
siffrorna avrundade till nrmaste
ental.
tid.
polisanmls. En bttre bild av ut
satthet ges i kapitel 4, eller i andra
Resultat i korthet
r 2014 identifierades uppskattningsvis ngot frre n 1 080 anmlningar med afrofobiska motiv, vilket r en kning med 31 procent ver de senaste fem ren.
De afrofobiska hatbrotten utgjorde en fjrdedel (25 procent) av de frmlingsfientliga/rasistiska anmlningarna r 2014.
Olaga hot/ofredande var den vanligaste brottstypen (37 procent) fljt av vldsbrott
(21 procent) och rekrnkning (19 procent). Andelen vldsbrott r hgre fr det
afrofobiska motivet jmfrt med vriga hatbrottsmotiv.
Allmn plats var den vanligaste brottsplatsen (23 procent), och en jmfrelsevis hg
andel hatbrott skedde p den utsattas arbetsplats (15 procent).
I ver hlften av fallen (59 procent) var grningspersonen obekant fr den utsatta.
8 procent av anmlningarna med afrofobiskt motiv frn r 2013 var personuppklarade 31 maj 2015. Nstan en tredjedel (32 procent) var direktavskrivna, vilket innebr
att ngon utredning aldrig pbrjats, och 48 procent av anmlningarna var nedlagda
efter utredning.
I detta kapitel srredovisas de frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningar som i enlighet med Brs definition har bedmts innehlla ett afrofobiskt108
motiv.
Afrosvenskar kan mta frmlingsfientlighet/rasism i det svenska samhllet p
grund av sin etniska bakgrund, hudfrg och nationalitet.109 Det kan exempelvis handla om klotter p ytterdrren dr det str apa, rekrnkning genom
att kallas neger eller att utsttas fr misshandel p ett torg p grund av sin
hudfrg. Kunskapen om afrosvenskars utsatthet fr hatbrott och diskriminering r relativt begrnsad. Exempelvis ses afrosvenskarna ibland som en
enhetlig grupp nr det egentligen rr sig om mnga olika etniska grupper med
rtter i en stor kontinent.
I denna statistik definieras afrofobiska hatbrott som brott som begs p grund
av
rdsla fr, fientlighet eller hat mot svarta personer och som aktiverar en
reaktion mot afrosvenskar, deras egendom, institutioner eller den eller
Notera att afrofobi inte r en fobi i traditionell mening d fobi snarare r en medicinsk term fr stark rdsla och
108
I rapporten Att frgas av Sverige om unga svartas upplevelser av rasism och diskriminering kartlades bland annat
olika typer av rasism och diskriminering som ungdomar upplever i Sverige (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, 2007, s. 55).
109
58
KAPITEL 6A AFROFOBISKA HATBROTT
dem som r, eller uppfattas vara, afrosvenskar eller representanter fr

afrosvenskar.
Vad r ett afrofobiskt hatbrott?

Vem som helst kan utsttas fr ett afrofobiskt brott om grningspersonen
riktar sig mot personen p grund av hans eller hennes uppfattade hudfrg eller
etniska tillhrighet.110 Det r dock enbart de fall dr anmlningar om hatbrott
mot afrosvenskar kan srskiljas frn vriga frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott som blir bedmda som afrofobiska hatbrott. Det gller exempelvis frekomst av uttryck som neger, svart apa, svarta man med flera. Generella uttryck som svartskalle bedms som frmlingsfientliga/rasistiska om det
inte framgr att den utsatta har mrk hudfrg. Om en utsatt sjlv beskriver
att utsattheten beror p att hon eller han r afrosvensk eller har mrk hudfrg
identifieras anmlan som ett afrofobiskt hatbrott i statistiken. Utver mlsgarens upplevelse baseras ven bedmningen p anmlningsupptagarens uppfattning om hndelsen och kodarens kunskap om annan information kopplad till
hndelsen, exempelvis relaterade anmlningar.
Niv och utveckling

Antalet frmlingsfientliga/rasistiska anmlningar dr huvudbrottet identifierades som afrofobiskt uppskattades r 2014 till lite frre n 1080 stycken. Det
r 10 procent fler n frra ret, men skillnaden r inte statistiskt skerstlld.
Sett ver de senaste fem ren har anmlningar med afrofobiska motiv kat
med 31 procent. Denna kning r dremot statistiskt skerstlld.
Av de identifierade frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningarna utgjorde det afrofobiska motivet en fjrdedel (25 procent), medan det utgjorde
17 procent av samtliga identifierade hatbrott.
Nr motivet brjade srredovisas i statistiken r 2008 identifierades ungefr
760 anmlningar. Utvecklingen fram till r 2011 gjorde det svrt att sga
ifall nivn var relativt jmn eller om den visade en mycket svagt upptgende
trend. Niverna de senaste tre ren r markant hgre n 2011 och tidigare,
vilket innebr att vi nu kan sga att utvecklingen visar en upptgende trend.
Som resonerats i kapitel 6 tycks fler anmlningar med frmlingsfientliga/
rasistiska motiv numera kunna srskiljas som afrofobiska och antiromska,
vilket kan tyda p att polisen brjat uppmrksamma dessa motiv tydligare
i anmlningarnas fritext. Men det kan heller inte uteslutas att det kommer
in fler anmlningar med afrofobiska motiv. Om det dremot beror p kad
anmlningsbengenhet eller kad utsatthet gr inte att sga enbart utifrn den
hr statistiken.
Metodologiskt finns det problem att beskriva hatbrott som riktar sig mot afrosvenskar. I Sverige produceras
statistik om befolkningens demografiska sammansttning p basis av fdelseland och frldrarnas fdelseland.
Nationalitet r fokus fr de statistiska uppgifterna. Rasism/frmlingsfientlighet riktas dock mot personer p grund
av upplevd tillhrighet frn deras omgivning, inte p grund av individernas sjlvidentifiering med en nation.
Drmed kan personer som har frldrar frn exempelvis Afrika och Europa, vstindiska regionen och Sydamerika utsttas trots att de r fdda i Sverige. Den gemensamma faktorn r att hudfrgen anvnds som markr fr
hrkomst. Fr ett lngre resonemang, se DO:s rapport (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, 2007).
110
59
Figur 6A.A
Utveckling av antal anmlningar med identifierade afrofobiska motiv, delredovisning

av dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, ren 20082014.
1 200
Antal
1 000
800
600
400
200
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Den streckade linjen markerar metodfrndringen som genomfrdes 2012,

drefter r antalssiffran uppskattad, baserad p en urvalsunderskning.
Brottsstruktur
Vldsbrott vanligare vid afrofobiska hatbrott jmfrt med vriga motiv
Som framgr i tabell 6A.1 var olaga hot och ofredande den vanligaste brottstypen och stod fr knappt tv femtedelar (37 procent) av anmlningarna med
afrofobiska motiv r 2014. Den nst vanligaste brottstypen bland de afrofobiska anmlningarna var vldsbrott (21 procent). Det r en hg andel jmfrt
med vriga motiv.111 Drefter var rekrnkning (19 procent) fljt av hets mot
folkgrupp (12 procent) vanliga brottstyper.
Sett ver de senaste fem ren har andelen vldsbrott minskat ngot i relation
till samtliga brottskategorier, medan andelen olaga hot och ofredande dremot
har kat.

Tabell 6A.1
Antal och andel anmlningar med identifierade afrofobiska motiv efter huvudbrotts
kategori, delredovisning av dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv,
ren 20102014.
2010
Brottskategori
Antal
2011
%
Antal
20131
20121
%
Antal
Antal
20141
%
Antal
Frndring
jmfrt med
2013, i %
Frndring
jmfrt med
2010, i %
206
25
183
23
209
22
191
19
225
21
18
Olaga hot/ofredande
274
33
281
35
310
33
359
37
394
37
10
44
rekrnkning
Vldsbrott
181
22
164
20
176
19
177
18
205
19
16
13
Skadegrelse/klotter
30
50
101
11
58
62
107
Hets mot folkgrupp
91
11
95
12
114
12
122
12
129
12
42
23
18
23
32
32
39
vriga brott
13
12
41
28
-32
115
818
100
803
100
940
100
980
100
1075
100
10
31
Summa
2
rn och vldtkt.
1
Andelen vldsbrott r ngot hgre fr anmlningar med andra antireligisa hatbrott (23 procent). Det r dock
viktigt att ha i tanke att det lga antalet anmlningar med andra antireligisa motiv bidrar till en strre oskerhet
och kan leda till stora variationer mellan ren.
111
60
Nedan fljer exempel p hur typiska afrofobiska hatbrott kan se ut, baserat p
polisanmlningarnas fritexter.112
Olaga hot/ofredande
Bland de afrofobiska hatbrottsanmlningarna var brottskategorin olaga hot/
ofredande vanligt frekommande. En sdan hndelse skedde oftast p den
utsattas arbetsplats, p allmn plats, i eller i nra anslutning till utsattas hem
och via telefon/sms. I majoriteten av fallen var grningspersonen en oknd
person, men ven knda personer och kunder/klienter var vanligt frekommande grningspersoner. Ett exempel dr brottet skett p allmn plats av en
knd person r:
Jamal skulle handla och parkerade sin bil p kundparkeringen. Nr
Jamal hade handlat frdigt och var p vg tillbaka till sin bil, mttes
han av en upprrd man. Jamal knner igen mannen och tror att de bor
i samma bostadsomrde. Mannen pstod att Jamal hade slagit upp sin
bildrr p mannens bil och orsakat ett mrke. Jamal nekade och pvisade att han inte hade ngon skada p sin bil. Mannen sa d att det var
typiskt negrer att smita undan och knuffade drefter till mlsganden
med axeln. Jamal som har mrk hudfrg blev ledsen av uttalandet.
Vldsbrott
Andelen vldsbrott vid anmlningar med afrofobiska motiv r hg jmfrt
med de vriga hatbrottsmotiven. Vanligast r att denna typ av brott sker p
allmn plats av en oknd person, men ven i skolor och p den utsattas arbetsplats. Nedan ges ett exempel p det sistnmnda:
Mlsganden jobbar som busschauffr och sa till misstnkt person att
han mste ha en giltig biljett fr att f ka med. Misstnkt ska d ha
sagt att ingen neger ska ta betalt av mig och att han var en jvla
negerapa. I samband med detta mottog mlsgande ett knytnvsslag i
huvudet. Andra passagerare gick emellan och lyckades f misstnkt person ur bussen. Drefter frsvann grningspersonen i vg frn platsen.
rekrnkning
De flesta anmlda brotten avseende rekrnkning skedde i den utsatta personens omedelbara nrhet, utan att fysisk kontakt frekom. De vanligaste
brottsplatserna var den utsattas arbetsplats fljt av allmn plats. Grningspersonen var i de flesta fall oknd men det var ven frhllandevis vanligt
att grningspersonen var en kund/klient. Ett exempel dr brottet skett p den
utsattas arbetsplats r:
Hussein arbetar som servitr p en restaurang och har vid flera tillfllen blivit illa behandlad av en kund som brukar beska restaurangen.
Mannen vgrar tilltala Hussein och ltsas som att han inte kan frst
vad Hussein sger, trots att Hussein talar flytande svenska. Hussein r
vertygad om att han blir illa behandlad p grund av att han r den
enda p sin arbetsplats som har mrk hudfrg. Resterande personal har
inte ngra problem med mannen.
112
61
Hets mot folkgrupp

Den vanligaste brottsplatsen fr hets mot folkgrupp var internet, fljt av
allmn plats och skola. I majoriteten av fallen var grningspersonen oknd,
och i nstan en fjrdedel av fallen var grningspersonen knd till namn eller
utseende fr den utsatta.
Neema vill anmla att ngon har skrivit att hon r en jvla svarting
och att alla apor borde ka tillbaka till djungeln dr de hr hemma
i ett ppet forum p Facebook. Neema vet inte vem personen r, men
uppger att bde hon och personen deltog i en diskussion om invandring.
Neema uppger att forumet r vldigt frmlingsfientligt.

Vanligast att afrofobiska hatbrott sker
direkt mot person men utan fysisk kontakt
Vid anmlningar med afrofobiska hatbrottsmotiv 2014 var det vanligast att
grningspersonen begick brottet i den utsattas omedelbara nrhet utan att
fysisk kontakt frekom (51 procent). I nstan en fjrdedel (23 procent) av
hatbrotten hade grningspersonen angripit den utsatta fysiskt. En fjrdedel (25
procent) av de anmlda och identifierade afrofobiska hatbrotten begicks p
distans, till exempel via internet och telefon/sms.

Tabell 6A.2
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade afrofobiska motiv efter
tillvgagngsstt, delredovisning av dem med identifierade frmlingsfientliga/
rasistiska motiv, r 2014.
Tillvgagngsstt
Antal
243
23
543
51
Distans
Allmnt klotter
Internet/media1
Postbrev
Telefon/SMS
267
62
119
14
72
25
6
11
1
7
vrigt
Summa
22
1 075
100
Siffrorna i tabellen r uppskattade utifrn en urvalsunderskning. Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.

Till fljd av avrundningar stmmer inte alltid summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran.
1
Sammanslagen kategori.
Plats
Allmn plats r den vanligaste brottsplatsen
Den vanligaste brottsplatsen bland de afrofobiska hatbrottsanmlningarna
under r 2014 var allmn plats (23 procent). Drefter fljde arbetsplats (15
procent), internet (11 procent) och skola (9 procent).
62
Jmfrt med tidigare r har andelen afrofobiska hatbrott p internet kat,

frn att ha legat p mellan 4 och 7 procent till 11 procent de senaste tv ren.
I jmfrelse med vriga hatbrottsmotiv var arbetsplatser och skolor vanligare
brottsplatser d motivet var afrofobiskt.

Figur 6A.B
Andel anmlningar med identifierade afrofobiska motiv efter plats, delredovisning av

dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, r 2014.
Allmn plats
23
Arbetsplats
15
Internet
11
Skola
Hem
vriga platser
Telefon/SMS
Servicestlle
vriga kategorier1
4
0
1
Procent
5
10
15
20
25
I vriga kategorier ingr servering utan alkohol, asylboende, religis plats, media och uppgift saknas.
Relation
Grningspersonen r oftast obekant fr den utsatta
I ver hlften (59 procent) av hatbrottsanmlningarna med identifierade
afrofobiska motiv r 2014 var grningspersonen obekant fr den utsatta. I
knappt tv femtedelar (39 procent) av fallen var grningspersonen helt oknd.
I kategorin obekant ingr ocks kund eller klient samt personal i myndighetsstllning eller i serviceyrken (11 respektive 9 procent). Andelen kund eller
klient r ngot hgre fr det afrofobiska motivet i jmfrelse med vriga
hatbrottsmotiv.
I ungefr en tredjedel av fallen (32 procent) var grningspersonen ytligt bekant med den utsatta. I merparten av dessa fall var grningspersonen en, till
utseende eller namn, knd person eller grupp (15 procent), en granne eller en
skolkamrat (7 procent vardera). En mindre andel grningspersoner (2 procent)
var kolleger, vilket strker bilden av att majoriteten av de personer som blir
utsatta fr hatbrott med afrofobiska motiv p sin arbetsplats frmst blir det av
personer de mter i sin yrkesutvning och inte av arbetskamrater.
Det var mindre vanligt att grningspersonen var en nrstende, vilket var fallet
i 4 procent av anmlningarna med identifierade afrofobiska motiv.
63
Tabell 6A.3
Uppskattat antal och andel anmlningar med afrofobiska motiv efter grnings
personens relation till den utsatta, delredovisning av dem med identifierade
frmlingsfientliga/rasistiska motiv, r 2014.
Relation
Nrstende
Slkt/gift/partner/sambo1
Fre detta partner
Antal
46
12
18
%
4
1
2
Vnner/bekanta
16
Ytligt bekant
Granne
Kollega
Knd person/grupp
Skolkamrat
Obekant
Kund/klient
Serviceperson
339
80
26
161
72
634
117
101
32
7
2
15
7
59
11
9
Oknd person
416
39
Uppgift saknas
56
1 075
100
Summa
1
Sammanslagen kategori
Hgre personuppklaring vid afrofobiska hatbrott n vid vriga motiv

Av de afrofobiska hatbrottsanmlningarna som anmldes 2013 och som
handlades fram till och med 31 maj 2015 personuppklarades 8 procent, vilket
r ungefr samma niv som frra ret.113 Huvuddelen avsg talsbeslut, men
ven straffrelggande och talsunderltelse frekom. Knappt hlften (48
procent) av rendena lades ned efter utredning och nstan en tredjedel (32
procent) direktavskrevs, vilket innebr att rendet lades ned utan att ngon
utredning pbrjats.
om frunderskningsbegrnsning (se kapitel 5 fr mer information om vad det
innebr), ngot som skedde i 11 procent av fallen. Nr uttaget fr handlagda
brott gjordes 31 maj 2015 var 1 procent av anmlningarna under pgende
utredning.
De afrofobiska hatbrottsanmlningarna hade en hgre andel personuppklaring
(8 procent) jmfrt med vriga motiv, dr personuppklaringen lg p mellan 1 och 6 procent. En orsak till den hgre personuppklaringen kan vara att
Personuppklaringen fr 2013 var 9 procent, men skillnaden r inte statistiskt skerstlld. Notera att siffrorna i frra
rets rapport r felaktiga. Korrigerade siffror finns i bilaga 3 i rets rapport.
113
64
andelen vldsbrott r hgre vid detta motiv och att det i dessa fall relativt ofta
finns en misstnkt person.

Figur 6A.C
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade afrofobiska motiv, efter

huvudbrott, som anmldes r 2013 och som handlades under perioden 1 januari 2013
till 31 maj 2015.
Under utredning
FU-begrnsade1
Personuppklarade2
1
32
0
11
20
40
48
60
8
80
I kategorin ingr FU-begrnsning bde vid direktavskrivning (4 procentenheter) och efter utredning
(6 procentenheter). Till fljd av avrundningar stmmer inte summeringen av procentenheterna med
andelen FU-begrnsade renden i figuren.
2
1
100
Procent
65
6B. Antiromska hatbrott

Att tnka p vid
tid.
polisanmls. En bttre bild av utsatthet ges i kapitel 4, eller i andra
Resultat i korthet
r 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 290 anmlningar med antiromska
motiv, vilket r den hgsta noterade nivn hittills fr detta motiv.
De antiromska hatbrotten utgr 7 procent av samtliga frmlingsfientliga/rasistiska
anmlningar 2014.
I jmfrelse med vriga hatbrottsmotiv var andelen olaga diskriminering
(14 procent) hg vid detta motiv.
Allmnna platser och servicestllen var de vanligaste kategorierna av brottsplatser
(18 respektive 16 procent).
Grningspersonen var oftast en serviceperson, det vill sga personal i serviceyrken
eller en myndighetsperson (31 procent) eller en helt oknd person (26 procent).
3 procent av anmlningarna frn 2013 var personuppklarade 31 maj 2015, medan 58
procent var nedlagda efter utredning. Nstan en tredjedel (31 procent) av rendena
hade blivit direktavskrivna, vilket innebr att ngon utredning aldrig pbrjats.
I detta kapitel srredovisas de frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningar som i enlighet med Brs definition har bedmts innehlla ett antiromskt
motiv.
Kunskapen om romers utsatthet fr hatbrott och diskriminering r relativt
begrnsad d det inte finns s mycket forskning p omrdet.114 Ibland betraktas romer som en enda grupp nr det i sjlva verket handlar om flera olika
grupper, vilka i sin tur har undergrupper. Dessutom vill inte alla kalla sig
romer. I Sverige talar man ofta om fem huvudgrupper, kategoriserade efter de
dialekter av romani-chib som talas: Arli-romer vars dialekt hrstammar frn
Balkan, Kalderas-romer med dialekt frn Rumnien, Kaale-romer med sprkligt ursprung i Finland och Spanien, Lovara-romer med dialekt frn Ryssland,
Ukraina och Polen samt Resande/resandefolket som ofta talar svensk romani.
Dessa grupper har blivit en del av Sverige i olika omgngar sedan 1500-talet.115
Begreppsval och definition

Begreppet antiromsk kan ven omnmnas som antiziganism. Begreppet antiziganism har p senare r blivit vanligare i samhllsdebatten kring frdomar om
Ett exempel p forskningen i Sverige r Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) som 2004 skrev en rapport om diskriminering av romer i Sverige (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 2004, s. 142).
114
Uppgifter hmtade frn Unga Romer (2015) och Romska ungdomsfrbundet i samverkan med Romska kulturcentret i Malm (2015).
115
66
KAPITEL 6B ANTIROMSKA HATBROTT
och diskriminering av romer. Begreppen r i viss mn synonyma, men antiziganism kan nrmare frklaras som majoritetssamhllets frdomar mot en
schablonmssig bild av zigenare, vilket frmst drabbar romer. Det handlar
allts inte ndvndigtvis om frdomar mot specifikt romer utan snarare om
frdomar mot zigenare som koncept, till skillnad frn romer som individer.116
I Brs hatbrottsstatistik anvnds begreppet antiromsk, vilket korresponderar
med hur den hr typen av hatbrott kategoriseras i internationell statistik frn
bland annat ODIHR117 och FRA.118 Dock r det inte ovanligt att begreppen
antiromsk (anti-roma) och antiziganism (anti-gypsyism) anvnds parallellt i
rapporter, i meningen att antiromska hatbrott ger uttryck fr antiziganism.
Br har med tanke p de senaste rens offentliga sprkbruk vervgt ett begreppsbyte eftersom det kan argumenteras dels att antiromska hatbrott ven
kan drabba icke-romer eller personer som inte vill kalla sig romer, dels att det
troligen r grningspersonens frdomar mot schablonbilden av zigenare
som aktiverar en reaktion och inte attityden mot specifikt romer. Kontakter
med romska organisationer ger dock bilden att uppfattningen om begreppet
antiziganism r tudelad. En organisation menar att begreppet antiziganism r
att fredra eftersom det ven inkluderar frdomar om och utsatthet fr grupper som kallar sig sjlva annat n romer. En annan organisation menar att begreppet antiromsk r att fredra eftersom grundstenen i ordet antiziganism r
zigenare, ett grovt krnkande knamn som romer kmpat lnge fr att slippa
frknippas med och i stllet bli benmnda just romer. Br har efter dessa
kontakter beslutat att fr nrvarande fortstta anvnda begreppet antiromska
hatbrott, vilket fungerar som ett samlingsbegrepp fr den typ av hatbrott som
skulle ing i kategorin oavsett begreppsval, men kommer att flja utvecklingen
av begreppsanvndningen.
I denna statistik definieras antiromska hatbrott som brott som begs p grund av
rdsla fr, fientlighet eller hat mot romer och som aktiverar en reaktion
mot romer, deras egendom, institutioner eller den eller dem som r, eller
uppfattas vara, romer eller representanter fr romer.
Det r viktigt att understryka att inom begreppet romer i definitionen ryms
ven resande och andra liknande grupper som vill kalla sig fr annat n just
romer.
Vad r ett antiromskt hatbrott?

Vem som helst kan komma att utsttas fr ett antiromskt hatbrott om grningspersonen uppfattar att han eller hon tillhr eller r representant fr
gruppen. Det r dock enbart de fall som kan srskiljas frn vriga frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott, som blir bedmda som antiromska hatbrott. Det
gller exempelvis uttryck som zigenare eller gypsy med flera. Generella
frmlingsfientliga uttryck som svartskalle kodas som frmlingsfientliga/ra Selling, (2013, s. 13).
116
Mer information om ODIHRs rapportering om hatbrott finns p deras webbsida:

http://hatecrime.osce.org/what-hate-crime/bias-against-roma-and-sinti
117
Mer information finns via FRA:s (European union agency for fundamental rights) webbsida:
http://fra.europa.eu/en/theme/roma
118
67
sistiska. Om personen sjlv uppger att utsattheten sker p grund av hans eller
hennes romska ursprung bedms anmlan som antiromsk i statistiken.
Niv och utveckling

Antalet frmlingsfientliga/rasistiska anmlningar dr huvudbrottet har identifierats som antiromskt skattades r 2014 till knappt 290 stycken, vilket r 23
procent fler n 2013 och den hgsta nivn hittills. De antiromska hatbrotten
utgjorde 7 procent av samtliga frmlingsfientliga/rasistiska anmlningar 2014,
och 5 procent av samtliga hatbrottsanmlningar.
Nr motivet brjade srredovisas i statistiken r 2008 identifierades knappt
180 anmlningar. Trenden var svagt nedtgende fram till r 2010, d knappt
150 anmlningar bedmdes innehlla ett antiromskt motiv. Drefter har en
kande trend synts fram till dagens siffror som r de hgsta sedan r 2008 d
motivet brjade srredovisas.
Som resonerats i kapitel 6 tycks fler anmlningar med frmlingsfientliga motiv
numera kunna srskiljas som afrofobiska och antiromska, vilket kan tyda
p att polisen brjat uppmrksamma dessa motiv tydligare i anmlningarnas
fritext. Men det kan heller inte uteslutas att det kommer in fler anmlningar
med antiromska motiv. Om det dremot beror p kad anmlningsbengenhet
eller kad utsatthet kan vi inte sga utifrn enbart den hr statistiken.

Figur 6B.A
Utveckling av antal anmlningar med identifierade antiromska motiv, ren 20082014.
300
Antal
250
200
150
100
50
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

Brottsstruktur
Jmfrelsevis hg andel anmlningar avseende olaga diskriminering
Som tabell 6B.1 visar var olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen r
2014 och stod fr 31 procent av anmlningarna med identifierade antiromska
motiv. Nst vanligast var rekrnkning och hets mot folkgrupp (15 procent
vardera), ttt fljt av vldsbrott och olaga diskriminering (14 procent vardera).
Andelen hets mot folkgrupp har kat frn 8 procent 2013 till 15 procent
2014. Det r den hgsta andelen sett ver de senaste fem ren, men det r
nd svrt att sga om kningen r tillfllig eller inte d motivet rr relativt
68
lga tal, vilket innebr att anmlningar rrande specifika hndelser fr stort
genomslag i statistiken.
Andelen anmlningar avseende olaga diskriminering (14 procent) var betydligt
hgre fr det antiromska motivet i jmfrelse med vriga hatbrottsmotiv, dr
andelen utgjorde mellan 0 och 3 procent.119

Tabell 6B.1
Antal och andel anmlningar med identifierade antiromska motiv efter huvudbrotts
kategori, delredovisning av dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv,
ren 20102014.
2010
Brottskategori
2011
Antal
Antal
20121
%
Antal
Antal
Frndring
jmfrt med
2013, i %
26
11
40
14
54
90
97
45
85
36
90
31
84
56
26
32
14
42
15
31
35
21
10
18
44
15
144
238
15
27
13
34
15
40
14
18
90
35
15
30
10
-14
200
100
215
100
233
100
287
100
23
98
Vldsbrott
21
14
17
Olaga hot/ofredande
49
34
74
40
rekrnkning
31
21
37
20
Hets mot folkgrupp
13
16
21
14
28
vriga brott3
10
12
145
100
184
Summa
Antal
20131
20141
Frndring
jmfrt med
2010, i %
2
rn och vldtkt.
3
I kategorin vriga brott ingr ven skadegrelse/klotter.
1
Vid det antiromska motivet r brottstypen olaga diskriminering vanligt frekommande, vilket srskiljer det antiromska motivet frn de vriga motiven.
Det r vanligt att brottet begs av servicepersoner p bensinstationer eller
livsmedelsbutiker. Nedan ges ett typexempel120 p detta baserat p polisanmlningarnas fritexter:
Personalen p bensinstationen vgrade lta Erkki och Angelika tanka
bensin om de inte betalade i frskott. Nr Errki ifrgasatte detta svarade kassrskan att det oftast r zigenare som tjuvtankar. Erkki blev
mycket frolmpad d det fanns flera andra kunder inne i butiken som
hrde vad kassrskan sade.

Antiromska hatbrott sker oftast direkt mot person, utan fysisk kontakt
I majoriteten av polisanmlningarna med identifierade antiromska hatbrottsmotiv skedde brottet i den utsattas omedelbara nrhet, utan att fysisk kontakt
frekom (51 procent) och d ofta i form av olaga hot/ofredande. ven olaga
diskriminering r en vanligt frekommande brottstyp som sker direkt mot per-
Undantaget kategorin frmlingsfientliga/rasistiska (dr olaga diskriminering utgjorde 4 procent) eftersom det
antiromska motivet ingr dr.
119
120
69
son utan fysisk kontakt. Det nst vanligaste tillvgagngssttet var att brottet
skedde direkt mot person, med fysisk kontakt (15 procent), exempelvis genom
knuffar, slag eller att den utsatta personen blivit spottad p.

Figur 6B.B
Andel anmlningar med identifierade antiromska motiv efter tillvgagngsstt,

delredovisning av dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, r 2014.
vriga tillvgagngsstt,1 13 %
Telefon/sms, 9 %
Direkt mot person,
ej fysisk kontakt, 51 %
Internet, 13 %
Direkt mot person, fysisk kontakt, 15 %
1
vriga tillvgagngsstt bestr av sammanslagna kategorier med lga tal:

postbrev, media, allmnt klotter samt kategorin vrigt.
Brottsplats
Allmn plats och servicestllen vanliga brottsplatser
I nstan en femtedel (18 procent) av polisanmlningarna med identifierade
antiromska motiv var brottsplatsen en allmn plats. Andra vanliga platser r
servicestllen ssom butiker och bensinstationer (16 procent), i eller i nra
anslutning till det egna hemmet och internet (13 procent vardera). Den hga
andelen servicestllen hnger samman med den hga andelen anmlningar
avseende olaga diskriminering.
ven brottsplatser som faller inom kategorin vrig plats r vanliga (12 procent). Kategorin vriga platser utgrs av flera olika platser, exempelvis tvttstugor, campingplatser, andra personers hem och inom myndigheter.

Figur 6B.C
Andel anmlningar med identifierade antiromska motiv efter plats, delredovisning av

dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, r 2014.
Allmn plats
18
Servicestlle
16
Hem
13
Internet
13
vriga platser
12
Telefon/SMS
vriga kategorier1
13
0
1
70
10
Procent
15
I vriga kategorier ingr arbetsplats, servering med och utan alkohol,

skola, asylboende, religis plats, media och uppgift saknas.
20
25
Relation
Servicepersoner vanliga grningspersoner
Vid anmlningarna med identifierade antiromska motiv var grningspersonen
oftast en serviceperson (31 procent), vilket r en hg andel jmfrt med vriga
motiv och hnger samman med att olaga diskriminering i butiksmiljer r
vanligt vid detta motiv. Jmfrt med vriga motiv var det ocks vanligare vid
det antiromska motivet att grningspersonen var en granne (12 procent).

Figur 6B.D
Andel anmlningar med antiromska motiv efter grningspersonens relation till den
utsatta, delredovisning av dem med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv,
r 2014.
vriga relationer, 1 14 %
Serviceperson, 31 %
Granne, 12 %
Knd person, 16 %
Oknd person, 26 %
vriga relationer bestr av sammanslagna kategorier med lga tal;
slkt, gift/partner/sambo, fre detta partner, vnner/bekanta,
skolkamrat, kollega, kund/klient och uppgift saknas.
F antiromska hatbrott personuppklaras

Av de antiromska hatbrottsanmlningarna frn r 2013 var 3 procent personuppklarade 31 maj 2015. Det r en procentenhet fler jmfrt med frra ret,121
men kningen r inte statistiskt skerstlld. Av de personuppklarade rendena
bestod samtliga av talsbeslut.
Mer n hlften (58 procent) av rendena hade lagts ned efter att en utredning
inletts. Nstan en tredjedel (31 procent) av rendena hade blivit direktavskrivna, vilket innebr att ngon utredning aldrig pbrjades.
innebr), ngot som skedde i 7 procent av fallen. Den 31 maj 2015 frekom
inga renden som fortfarande var under utredning.
121
71
Figur 6B.E
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade antiromska motiv, efter

huvudbrott, som anmldes r 2013 och som klarats upp under perioden 1 januari 2013
till 31 maj 2015.
Under utredning
FU-begrnsade
Personuppklarade2
0
31
0
7
20
58
40
60

2
1
72
3
80
100
Procent
KAPITEL 7 ANTISEMITISKA HATBROTT
7. Antisemitiska hatbrott
Att tnka p vid
tid.
hur hatbrott uppmrksammas i polisanmlningarna och strukturen p
de anmlda hndelserna. Den sger
dock mycket lite om frekomsten
av hatbrott i samhllet eftersom de
flesta brottsliga hndelser inte polisanmls. En bttre bild av utsatthet
ges i kapitel 4, eller i andra underskningar om utsatthet. Notera dock att
sjlvrapporteringsunderskningar
som utfrs ett visst r frgar om
utsatthet under det fregende ret.
rets NTU-siffror, exempelvis, br
Resultat i korthet
Under 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 270 anmlningar med antisemitiska motiv. Nivn r 38 procent hgre n 2013 och p samma hga niv som r 2009
d 250 anmlningar identifierades.
De vanligaste brottstyperna i anmlningarna var hets mot folkgrupp (34 procent)
och olaga hot/ofredande (30 procent). Jmfrt med vriga hatbrottsmotiv uppvisar
det antisemitiska motivet en hg andel hets mot folkgrupp.
Den vanligaste brottsplatsen var internet (25 procent) fljt av allmn plats
(19 procent).
Av de antisemitiska hatbrotten (huvudbrottet) som anmldes 2013 personuppklarades 3 procent. En utredning inleddes i 70 procent av samtliga anmlningar.
Med antisemitiska hatbrott menar vi i den hr rapporten att grningen lett till
att en person, en grupp individer eller gruppen judar i allmnhet blivit krnkta
p grund av sin judiska tillhrighet.
Fr att ett hatbrott ska betraktas som antisemitiskt krvs dels att den utsatta
tillhr, eller av grningspersonen uppfattas tillhra, den judiska tron eller
folkgruppen,122 dels att grningspersonen inte tillhr samma religion eller folkgrupp. ven mnniskor som grningspersonen uppfattar som att de representerar judar eller judendomen kan utsttas fr hatbrott. Exempelvis en journalist som blir utsatt p grund av att han eller hon har skrivit om en judisk
frsamling, eller en politiker som arbetar med frgor om antisemitism.
I huvudsak baseras bedmningen p mlsgandens upplevelse men ven p
anmlningsupptagarens uppfattning om hndelsen och kodarens kunskap om
annan information kopplad till hndelsen, exempelvis relaterade anmlningar.
Brs definition av antisemitism lyder:
Rdsla fr, fientlighet eller hat mot judar och judendom som aktiverar
en reaktion mot judendomen, judisk egendom, dess institutioner eller
den eller dem som r, eller uppfattas vara, judar eller representanter fr
judar.
122
I en rapport om antisemitism frn r 2006 uppskattas den judiska befolkningsgruppen i Sverige till mellan 18000
och 20000 personer (Br och Forum fr levande historia 2006, s. 36). Fr utfrligare beskrivning av det antisemitiska motivet, se Br (2015c).
73
Definitioner av antisemitism belyser ofta strukturer av fientliga uppfattningar,

attityder och myter om den judiska befolkningen. ven om antisemitism ofta
tar sig uttryck som fientlighet mot judendom som religion r det sllan religionen i sig som str i fokus fr fientligheten utan judar som folkgrupp eller en
frestllning om judar som koncept.123
Ibland kopplas antisemitism samman med uttryck fr nationalsocialistisk
ideologi, men det r bara en del av en komplex bild. Antisemitism existerade
fre nationalsocialismen, och i dag diskuteras huruvida det egentligen finns
olika former av antisemitism som existerar parallellt. Som exempel kan nmnas antisionistisk antisemitism, modern/rasistisk antisemitism, antisemitism
relaterad till frintelsen och kristen antijudaism.124 Och p samma stt som det
finns en kristen, en konservativ och en hgerradikal antijudisk idtradition,
finns det en socialistisk och islamisk dito.125
Det r inte ovanligt att uttryck fr en redan befintlig, inneboende, antisemitism aktiveras av exempelvis ekonomisk, politisk eller social oro, eller hndelseutvecklingar i mellanstern, bland annat i konflikten mellan Israel och Palestina.126 I det sammanhanget r det viktigt att skilja p nr en stat kritiseras fr
sin politik och nr hndelserna tar sig antisemitiska uttryck riktade mot den
judiska folkgruppen.
Vid tolkning av hatbrottsstatistiken r det dock viktigt att tnka p att det
ven finns andra faktorer som pverkar antalet anmlningar med identifierade
antisemitiska motiv, ssom polisens hatbrottsarbete och frmga att uppmrksamma och notera hatbrottsmotivet i anmlan samt allmnhetens medvetande
om hatbrott och anmlningsbengenhet (se kapitel 2, Bakgrund, fr ett
strre resonemang kring detta).
Niv och utveckling

Under 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 270 polisanmlningar med
antisemitiska motiv, vilket tillsammans med r 2009 r den hgsta nivn som
har noterats127 och 38 procent fler n r 2013. Till stor del kan kningen jmfrt med det fregende ret frklaras av en kraftig kning av antalet anmlningar i Stockholms ln.
I figur 7A visar utvecklingen ver tid att nivn av antalet polisanmlningar
med identifierade antisemitiska motiv r hgre i dag n fr 1015 r sedan.
Samtidigt visar utvecklingskurvan p stora individuella skillnader mellan ren,
framfr allt frn 2004 och framt. Det r ett vanligt fenomen nr antalssiffrorna statistiskt sett r relativt lga, och tyder p att utvecklingsnivn fr det
hr motivet r knslig fr enskilda hndelser eller insatser. Man br drfr se
tendenserna ver tid i stllet fr att endast tolka utvecklingen frn ett r till ett
annat.
Nylund Skog (2006, s. 61f ), Br och Forum fr levande historia (2004, s. 23f ), ODIHR (2006, s.19).
123
Mer information om dessa begrepp samt frslag p vidare lsning, se Forum fr levande historia (2011, s. 6f )
124
Forum fr levande historia (2005, s. 17)
125
Se exempelvis Bachner (1999 s. 28), Forum fr levande historia (2005, s14ff )
126
r 2009 identifierades 250 anmlningar, men med hnsyn till konfidensintervallet fr 2014 rs siffra fr niverna
betraktas som desamma.
127
74
Figur 7A
Utveckling av antal anmlningar med identifierade antisemitiska motiv,

ren 19972014.
300
Antal
250
200
150
100
50
0
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14

Frn 2012 r antalssiffran uppskattad, baserad p en urvalsunderskning.
Brottsstruktur
De vanligaste brottstyperna fr det antisemitiska motivet 2014 var liksom
frra ret hets mot folkgrupp (34 procent), fljt av olaga hot/ofredande (30
procent). En femtedel av anmlningarna rrde skadegrelse/klotter (20 procent), vilket r fler n tidigare r d denna brottstyp utgjorde 616 procent.
Jmfrt med vriga hatbrottsmotiv uppvisar det antisemitiska motivet hgst
andel hets mot folkgrupp (34 procent jmfrt med 31 procent fr det islamofobiska motivet och 11 procent i snitt) och ven hgst andel klotter.128

Tabell 7.1
Antal och andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter

2010
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Frndring
jmfrt med
2013, i %
Vldsbrott2
15
14
14
12
200
-20
Olaga hot/Ofredande
63
39
77
40
87
39
61
32
80
30
31
27
rekrnkning
20
12
14
10
20
10
26
10
30
30
Skadegrelse/klotter
22
14
31
16
27
12
12
54
20
350
145
Hets mot folkgrupp
34
21
54
28
79
36
93
48
92
34
-1
171
Brottskategori
vriga brott
Summa
2011
20121
20131
20141
Frndring
jmfrt med
2010, i %
-71
161
100
194
100
221
100
193
100
267
100
38
66
2
rn och vldtkt.
3
I kategorin vriga brott ingr ven olaga diskriminering.
1
Nedan ger vi exempel p hur typiska antisemitiska brott kan se ut, baserat
p polisanmlningarnas fritexter.129 Ofta kan exemplen se snarlika ut, medan
detaljer i varje enskilt fall avgr om polisen vljer att rubricera den anmlda
Eftersom klotter grupperas tillsammans med skadegrelse uppvisar det kristofobiska motivet en strre andel av
denna sammanslagna kategori.
128
Samtliga exempel r typexempel och baseras inte p en specifik anmlan. Namn och platser r phittade.
129
75
hndelsen som olaga hot, ofredande eller klotter ena sidan, eller hets mot
folkgrupp den andra.
Hets mot folkgrupp

Av anmlningarna som rrde hets mot folkgrupp var det vanligast att brottet
utfrdes via internet (inklusive e-post), men ven relativt vanligt att det skedde
p allmn plats.
Bland anmlningarna finns exempel dr ngon p en hemsida eller ett internetforum propagerar fr att judar r onda, att de borde utrotas och liknande. Det
finns ven exempel dr en eller flera personer p allmn plats har gjort nazisthlsning och uttalat sig krnkande gentemot personer av judisk hrkomst.
Klotter, exempelvis ett hakkors p en synagoga eller texten d judesvin p
en husvgg, r andra exempel p fall av hets mot folkgrupp med antisemitiska
motiv. S hr kan hets mot folkgrupp p allmn plats se ut i en anmlan:
Isabell och hennes kompis gr ver torget. Frn motsatt hll kommer
tv unga mn gende. Isabell uppfattar hur mnnen brjar stirra ilsket
p henne. Nr de mts gr en av mnnen nazisthlsning och vser: Judesvin. Isabell tror att de kan ha reagerat p det halssmycke hon br,
med en davidsstjrna.
Olaga hot/ofredande
Olaga hot och ofredande kan innebra allt frn att bli kallad vid knamn och
trakasserad p stan till att ta emot ddshot via e-post. De vanligaste brottsplatserna i anmlningarna var emellertid telefon/sms, i eller i nra anslutning
till det egna hemmet och internet. S hr kan ett ofredande med antisemitiskt
motiv se ut:
Mlsganden vill anmla att han har ftt gg kastade p kksfnstret
och drren natten till lrdag. Nr han kom hem frn jobbet p mndagen hade ngon klottrat ni ska d p drren. Mlsganden bor p
en loftgng och berttar att han har blivit trakasserad p liknande stt
sedan i somras och att det bara r hans lgenhet som utstts. Mlsganden r av judisk hrkomst varfr hatbrott inte kan uteslutas.

Frre brott direkt mot person men fler via internet
I anmlningarna med antisemitiska motiv frn 2014 var andelarna ungefr
lika stora avseende brott som begicks direkt mot person, men utan att fysisk
kontakt uppstod, och brott som begicks via internet (28 respektive 25 procent). Sett ver de senaste fem ren har andelen brott som begs direkt mot
person, bde med och utan fysisk kontakt, minskat medan andelen brott som
begs via internet (inklusive e-post) har kat.130
Direkt mot person, med fysisk kontakt, har minskat frn omkring 9 procent till omkring 5 procent. Direkt mot
person, utan fysisk kontakt, har minskat frn omkring 40 procent till strax under 30 procent. Internet som till
vgagngsstt har dremot kat frn omkring 15 procent till 25 procent.
130
76
Figur 7B
Andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter tillvgagngsstt,

r 2014.
Telefon/SMS, 8 %
vrigt, 10 %
Direkt mot person, ej fysisk kontakt, 28 %
Internet, 25 %
Klotter, 18 %
I kategorin vriga tillvgagngsstt ingr direkt mot person, fysisk kontakt, media och postbrev.
Plats
Internet och allmn plats de vanligaste brottsplatserna
Vanligast frekommande i polisanmlningarna var att ett antisemitiskt
hatbrott begicks p internet (25 procent), fljt av allmn plats (19 procent).
ven kategorin vrig plats och det egna hemmet var vanliga brottsplatser (10
procent vardera). Sett ver de senaste fem ren har andelen brott begngna p
internet kat (frn omkring 15 procent till omkring 25 procent) medan andelen brott begngna p arbetsplats har minskat (frn omkring 10 procent till
2 procent). Internet r en vanligare brottsplats fr det antisemitiska motivet
jmfrt med vriga hatbrottsmotiv (25 procent jmfrt med 21 procent fr
islamofobiska och 11 procent i snitt).

Figur 7C
Andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter plats, r 2014.
Internet
25
Allmn plats
19
vriga platser
10
Hem
10
Telefon/SMS
Religis plats
Skola
vriga kategorier1
8
0
1
Procent
10
15
20
25
30
I vriga kategorier ingr arbetsplats, servering med och utan alkohol,

servicestlle, media, asylboende och uppgift saknas.
77
Relation
Vanligast med en oknd grningsperson
I 69 procent av polisanmlningarna med antisemitiska motiv 2014 var grningspersonen helt oknd fr den utsatta personen. I en dryg femtedel (22
procent) av fallen var grningspersonen knd till namn eller utseende av den
utsatta, exempelvis att samma person brukade ropa okvdesord, eller att
personen eller gruppen som stod bakom en viss webbsida, en text eller ett uttalande var knd.

Figur 7D
Andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter grningspersonens

relation till den utsatta, r 2014.
vriga relationer,1 9 %
Knd person/grupp, 22 %
Oknd person, 69 %
vriga relationer bestr av slkt, gift/partner/sambo, fre detta partner, vnner/

bekanta, skolkamrat, kollega, granne, kund/klient, serviceperson och uppgift saknas.
Mtt p handlggning kan anvndas fr att kartlgga vad som hnder med
anmlda hatbrott, men det finns mycket som kan pverka vad som hnder
med en anmlan. Mer information om handlggning av hatbrottsrenden finns
att lsa i kapitel 5, Samtliga motiv. Dr frklaras ven terminologin nrmare.
Majoriteten antisemitiska hatbrottsrenden utreds

Av de antisemitiska hatbrotten (huvudbrottet) som anmldes 2013 och som
handlades fram till och med 31 maj 2015 personuppklarades 3 procent. Det
r en procentenhet lgre n frra ret,131 men skillnaden r inte statistiskt
skerstlld. En majoritet (59 procent) av anmlningarna lades ned efter utredning medan en fjrdedel (25 procent) direktavskrevs, det vill sga lades ned
utan att en utredning hade inletts. Polis och klagare har under vissa frutsttningar mjlighet att fatta beslut om frunderskningsbegrnsning (se kapitel
5 fr mer information om vad det innebr), ngot som skedde i 11 procent av
fallen. Den 31 maj 2015 var 1 procent av anmlningarna fortfarande under
utredning. Noterbart r att en utredning inleddes i sammanlagt 70 procent av
anmlningarna.132
131
3 procent personuppklaring, 59 procent nedlagda efter utredning, 7 procent FU-begrnsade efter utredning, 1
procent under utredning.
132
78
Figur 7E
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med antisemitiska motiv, efter huvudbrott,

som anmldes r 2013 och som handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj
2015.
Under utredning
FU-begrnsade1
Personuppklarade2
1
25
0
1
11
20
59
40
60

3
80
100
Procent
Att andelen personuppklarade anmlningar r lg kan fr det hr motivet

hnga samman med den hga andelen obekanta grningspersoner samt att
vanliga brottstyper r sdana som av tradition r svrutredda och dr det sllan finns ngot uppslag fr polisen att flja upp. Det kan exempelvis vara att
en oknd person skriker saker ute p stan, gr inlgg p anonyma internetforum eller utfr klotter.
79
8. Islamofobiska hatbrott
Att tnka p vid
I tabeller och figurer r siffrorna
tid.
av hatbrott i samhllet eftersom de
flesta brottsliga hndelser inte polisanmls. En bttre bild av utsatthet
ges i kapitel 4, eller i andra underskningar om utsatthet. Notera dock att
sjlvrapporteringsunderskningar
som utfrs ett visst r frgar om
utsatthet under det fregende ret.
rets NTU-siffror, exempelvis, br
Resultat i korthet
Under 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 490 anmlningar med ett
islamofobiskt motiv. Detta r en kning med 50 procent jmfrt med 2013.
De vanligaste brottstyperna var olaga hot/ofredande (40 procent) och hets mot
folkgrupp (31 procent).
Jmfrt med vriga hatbrottsmotiv begicks en frhllandevis hg andel anmlda
islamofobiska hatbrott p internet (21 procent).
Av de islamofobiska hatbrottsanmlningarna frn r 2013 var 1 procent personuppklarade den 31 maj 2015. 58 procent var nedlagda efter utredning, och 34 procent
var direktavskrivna, vilket innebr att en utredning aldrig pbrjats.
Med islamofobiska hatbrott menas i denna rapport att grningen lett till att en
person, en grupp individer eller gruppen muslimer i allmnhet blivit krnkta
p grund av sin muslimska tillhrighet. I huvudsak baseras bedmningen p
mlsgandens upplevelse, men ven p anmlningsupptagarens uppfattning av
hndelsen och kodarens kunskap om annan information kopplad till hndelsen, exempelvis relaterade anmlningar.
Fr att ett hatbrott ska betraktas som islamofobiskt krvs dels att den utsatta
r eller av grningspersonen uppfattas vara muslim,133 dels att grningspersonen inte r muslim. ven personer som i sammanhanget kan sgas representera muslimer eller islam kan utsttas fr hatbrott. Det gller exempelvis en
journalist som blir utsatt p grund av att han eller hon har skrivit om islamofobi, eller en politiker som arbetar med frgor som berr muslimer och som
blir utsatt p grund av det.
Brs definition av islamofobi134 lyder:
Rdsla fr, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som aktiverar en reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som
r, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter fr muslimer eller islam.
133
I en studie frn 2006 uppskattade dvarande Integrationsverket (nu Migrationsverket) Sveriges muslimska befolkning till 100000400000 personer beroende p om enbart registrerade personer i samfund mts eller om ven
sekulra muslimer rknas med. Andra studier uppskattade vid samma tid den muslimska befolkningen till nrmare 350000 personer. (Forum fr Levande Historia [2006b, s. 8], Larsson [2006, s. 9]). Fr en utfrligare beskrivning
av det islamofobiska motivet, se Br (2015c).
Notera att islamofobi inte r en fobi i traditionell mening d fobi snarare r en medicinsk term fr stark rdsla och
134
80
KAPITEL 8 ISLAMOFOBISKA HATBROTT
Brott mellan sunni- och shiamuslimer

Det frekommer motsttningar mellan tv inriktningar inom islam, sunni
och shia, men brott dem emellan betraktas inte som islamofobiska. Brott som
sker mellan sunni- och shiamuslimer och dr ett av motiven bedmts vara den
religisa trosuppfattningen redovisas i stllet under andra antireligisa hatbrott, detta eftersom det finns ett antireligist motiv men bde mlsganden
och grningspersonen r muslimer.
Islamofobi i frhllande till frmlingsfientlighet

Islamofobiska motiv verlappar ofta frmlingsfientliga motiv. Fr att ett motiv
ska betraktas som islamofobiskt i denna statistik mste det framg i polisanmlan att mlsgandens muslimska tro eller tillhrighet spelat roll i sammanhanget. Framgr inte det, bedms grningen som allmnt frmlingsfientlig.
Det r allts troligt att det frmlingsfientliga motivet innehller anmlningar
som vid ytterligare utredning skulle kunna visa sig vara islamofobiska enligt
Brs definition.
Niv och utveckling

r 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 490 anmlningar dr huvudbrottet hade ett islamofobiskt motiv. Det r en kning med 50 procent jmfrt
med 2013 samt en kning med 81 procent jmfrt med 2010.
I figur 8A kan man se att nivn av antalet polisanmlningar med islamofobiska motiv lg relativt jmn frn den tidpunkt d motivet tillkom i hatbrottsstatistiken 2006 fram till 2011. Efter 2011 frndrades bilden ngot med en
upptgende trend som frstrktes ytterligare av 2014 rs markanta kning.
Om det beror p att utsattheten kat, p fler polisanmler eller p att polisen i
strre utstrckning uppmrksammar motivet i anmlningarna gr inte att sga
enbart med hjlp av denna statistik.

Figur 8A
Utveckling av antal anmlningar med identifierade islamofobiska motiv,

ren 20062014.
500
Antal
400
300
200
100
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

Frn 2012 r antalssiffran uppskattad, baserad p en urvalsunderskning.
Brottsstruktur
De vanligaste brottstyperna fr det islamofobiska motivet 2014 var olaga hot/
ofredande (40 procent) och hets mot folkgrupp (31 procent). Drefter fljde
81
vldsbrott och rekrnkning (12 respektive 7 procent). Det liknar i stort sett
frdelningen frn tidigare r.
Jmfrt med vriga hatbrottsmotiv r det bara det antisemitiska motivet som
uppvisar en hgre andel av hets mot folkgrupp (34 procent jmfrt med 31
procent fr det islamofobiska motivet).

Tabell 8.1
Antal och andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv efter

2010
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Frndring
jmfrt med
2013, i %
Vldsbrott2
23
39
14
29
34
10
60
12
76
161
Olaga hot/ofredande
92
34
123
44
134
44
152
46
197
40
30
114
rekrnkning
33
12
38
14
39
13
28
34
21
Skadegrelse/klotter
20
16
19
18
24
33
20
Hets mot folkgrupp
80
29
45
16
72
24
77
24
153
31
99
91
Brottskategori
vriga brott
Summa
1
2011
20121
20131
20141
Frndring
jmfrt med
2010, i %
10
67
25
16
11
10
10
14
40
-13
272
100
278
100
306
100
327
100
492
100
50
81
rn och vldtkt.
Hrnst fljer exempel p hur typiska islamofobiska brott kan se ut, baserat
p polisanmlningarnas fritexter.135 Ofta kan exemplen se snarlika ut, medan
detaljer i varje enskilt fall avgr om polisen vljer att rubricera den anmlda
hndelsen som olaga hot, ofredande eller rekrnkning ena sidan, eller hets
mot folkgrupp den andra.
Olaga hot/ofredande
Som framgr i tabell 8.1 var olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen
och stod fr tv femtedelar (40 procent) av anmlningarna med islamofobiska motiv r 2014. Den vanligaste brottsplatsen fr olaga hot/ofredande var
allmn plats, fljt av i eller i anslutning till den utsattas egna hem. I knappt
hlften av fallen var grningspersonen oknd. S hr skulle exempelvis ett
ofredande med islamofobiskt motiv kunna se ut:
Nadia anmler att ett gng yngre pojkar sttt utanfr hennes bostad
och ropat bland annat terrorist och spke. Nadia knner sig
krnkt d hon tror att det beror p att hon br slja och fr att hon r
den enda muslimen i bostadsomrdet. Hon tror att det r samma pojkar
som vid tidigare tillfllen har ringt p hennes drrklocka och sedan
sprungit ivg.
135
82
Hets mot folkgrupp

I anmlningarna som rrde hets mot folkgrupp handlade hlften av anmlningarna om brott som begtts p internet, och i majoriteten av de fallen var
grningspersonen oknd. Ett typexempel p hets mot folkgrupp p internet
kan se ut s hr:
Anmlaren anger att hemsidan Ut med muslimerna uppmanar mnniskor att hjlpa till att utrota muslimerna frn Sverige. Bland annat
str det att en dd muslim r en bra muslim, och i flera inlgg uppmanas mnniskor att agera mot muslimer i sin nrhet.
Vldsbrott
Merparten av anmlningarna rrde hndelser som skett p en allmn plats,
och en femdedel av brotten intrffade p offentliga transporter. I drygt hlften
av fallen var grningspersonen oknd. Ett vldsbrott p offentliga transporter
kan exemplifieras p fljande stt:
Sayed har ftt motta ett stort antal sparkar mot magen, han har blivit
nerdragen och fasthllen samt ftt slag mot nacken. I samband med
detta s uttalade ngon av grningspersonerna fucking muslim till
honom. Hndelsen intrffade d Sayed stod vid busshllplatsen och
vntade p bussen.
rekrnkning
Brottstypen rekrnkning omfattar allt frn frolmpning till grovt frtal.
Frolmpning kan innebra exempelvis krnkande tillmlen eller att lgga en
baconskiva p en muslimsk persons tallrik p skmt. Frtal kan innebra
exempelvis spridande av lgner eller knsliga uppgifter om en person p grund
av att denne r muslim.
Internet var en vanlig brottsplats vad gller rekrnkning, fljt av skola och
i eller i anslutning till den utsattas egna hem. Grningspersonen var oftast
oknd eller knd till namn eller utseende.

Vanligast att brotten sker direkt mot person, men utan fysisk kontakt
Av de identifierade islamofobiska hatbrotten begicks 40 procent direkt mot
den utsatta men utan att fysisk kontakt uppstod. Brott via internet utgjorde 21
procent av anmlningarna, och i 15 procent av fallen utsattes personen fysiskt.
Frdelningen har varit ungefr densamma under de senaste ren.
I tabell 8.1 noteras att vldsbrott utgjorde 12 procent av anmlningarna men,
som nmndes ovan, utgjorde tillvgagngssttet direkt mot person med fysisk
kontakt 15 procent av anmlningarna (se figur 8B). Att ett brott begtts direkt
mot person med fysisk kontakt behver emellertid inte betyda att brottstypen
var en sdan som inkluderas under begreppet vldsbrott. Lttare knuffar, att
dra av ngon en sjal eller att spotta p ngon kan exempelvis rubriceras som
ofredande.
83
Figur 8B
Andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv efter tillvgagngsstt,

r 2014.
Direkt mot person,

ej fysisk kontakt, 40 %
Telefon/SMS, 6 %
Direkt mot person, fysisk kontakt, 15 %

Internet, 21 %
1
I kategorin vriga tillvgagngsstt ingr media, postbrev, klotter och kategorin vrigt.
Plats
Jmfrelsevis hg andel brott p internet
De vanligaste platserna fr islamofobiska hatbrott i polisanmlningarna 2014
var internet (21 procent) och allmn plats (17 procent). I jmfrelse med
vriga hatbrottsmotiv var internet en vanligt frekommande brottsplats fr
anmlningar med islamofobiskt motiv, i likhet med anmlningar av antisemitiska hatbrott (25 procent). Andelen anmlda brott med islamofobiskt motiv
begngna p internet har kat de senaste fem ren, frn 10 procent 2010 till
21 procent 2014.

Figur 8C
Andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv efter plats, r 2014.

21
Internet
17
Allmn plats
13
Hem
Arbetsplats
11
vriga platser
11
7
6
Telefon/SMS
5
Religis plats
Skola
Servicestlle
vriga kategorier1
3
0
1
84
Procent
5
10
15
20
I vriga kategorier ingr servering med och utan alkohol, asylboende, media och uppgift saknas.
25
Relation
Vanligast med obekant grningsperson
Vid 64 procent av de identifierade islamofobiska hatbrottsanmlningarna
2014 var grningspersonen obekant fr den utsatta personen. I kategorin
obekant ingr fr den utsatta helt oknda personer, servicepersoner (personer
i myndighetsstllning eller som arbetar i serviceyrken) samt kunder/klienter. I
29 procent av fallen var grningspersonen en ytligt bekant, till exempel en till
namn eller utseende knd person/grupp, en granne, kollega eller skolkamrat. I
en mindre del av anmlningarna (4 procent) var grningspersonen en nrstende.
Jmfrt med tidigare r r frdelningen ungefr densamma.

Tabell 8.2
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv efter
Relation
Antal
20
Ytligt bekant
Granne
Kollega
Knd person/grupp
Skolkamrat
142
44
12
82
4
29
9
2
17
1
Obekant
Kund/Klient
Serviceperson
Oknd person
315
14
38
263
64
3
8
53
Nrstende
Uppgift saknas
Summa
14
492
100
Sammanslagen kategori bestende av gift/partner/sambo, fre detta partner, slkt och vnner/bekanta.
Statistiken ver handlagda hatbrottsrenden avseende islamofobiska hatbrott
utgr frn de anmlningar (huvudbrottet) som inkom till polisen 2013. Slutredovisningsuppgifter inhmtades frn polis och klagare 31 maj 2015.
som hnder med en anmlan. Mer information om handlagda hatbrottsrenden finns att lsa i kapitel 5, Samtliga motiv. Dr frklaras ven terminologin
nrmare.
F islamofobiska hatbrott personuppklaras

Av de islamofobiska hatbrottsanmlningarna 2013 var 1 procent personuppklarade 31 maj 2015, vilket r en minskning jmfrt med frra ret d 6
procent personuppklarades.136 Det r dock fr tidigt att sga om minskningen
136
85
r tillfllig eller inte. Det r ven svrt att enbart utifrn den hr statistiken
dra slutsatser om vad minskningen kan bero p.
Mer n hlften (58 procent) av rendena lades ned efter utredning. Ungefr en
tredjedel (34 procent) av rendena blev direktavskrivna, det vill sga lades ned
utan att en utredning inleddes.
innebr), ngot som skedde i 7 procent av fallen. Av de islamofobiska hatbrotten som anmldes 2013 var 1 procent under utredning nr uttaget fr handlagda brott gjordes sista maj 2015.

Figur 8D
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar med islamofobiska motiv efter huvudbrott,

som anmldes r 2013 och som klarats upp under perioden 1 januari 2013 till 31 maj
2015.
Under utredning
FU-begrnsade1
Personuppklarade2
1
34
0
1
86
20
7
40
58
60

80
100
Procent
KAPITEL 9 KRISTOFOBISKA OCH ANDRA ANTIRELIGISA HATBROTT
9. Kristofobiska och andra

Att tnka p vid lsning av detta
kapitel
tid.
polisanmls. En bttre bild av
utsatthet ges i kapitel 4, eller i andra
ret. Exempelvis rets NTU-siffror br
Resultat i korthet
Under 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 330 anmlningar med ett kristofobiskt motiv och uppskattningsvis drygt 150 anmlningar dr motivet rrde andra
antireligisa hatbrott.
Kristofobiska hatbrott utgjordes frmst av klotter/skadegrelse p kyrkor och
frsamlingshem (49 procent) och olaga hot/ofredande (35 procent).
De vanligaste brotten fr kategorin andra antireligisa hatbrott var olaga hot/
ofredande (62 procent) och vldsbrott (23 procent).
Av de kristofobiska och andra antireligisa hatbrotten som anmldes 2013 personuppklarades 1 procent, medan 43 procent lades ned efter utredning. Mer n hlften
(53 procent) blev direktav-skrivna utan att en utredning inleddes.
I fljande kapitel beskrivs anmlningar dr ett av motiven till huvudbrottet

bedmts vara antingen kristofobiskt137 eller antireligist. Notera dock att den
judiska och muslimska tron inryms i definitionen av antisemitism respektive
islamofobi.
Nationella trygghetsunderskningen (NTU) undersker utsatthet fr bland
annat antireligisa hatbrott. Resultaten presenteras i kapitel 4 om sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott.
Definitionen av kristofobiskt och antireligist i denna statistik

Med kristofobiskt hatbrott avses i denna rapport att grningen lett till att en
person, en grupp individer eller gruppen kristna i allmnhet blivit krnkta p
grund av sin religisa tillhrighet. Detsamma gller p motsvarande stt fr
kategorin andra antireligisa hatbrott. ven personer som kan uppfattas som
representanter fr en viss religion eller trosinriktning kan utsttas. Exempelvis
en fastighetsgare som hotas fr att ha uppltit en lokal till ett religist samfund eller en journalist som utstts fr att han eller hon har skrivit reportage
om en trosinriktning.
Andra antireligisa hatbrott avser andra fall (n dem som redan finns redovisade) dr den utsattas religion eller trosuppfattning haft betydelse fr grningspersonens agerande. Det kan handla om personer som tillhr en annan
religion n dem som redan tcks in av statistiken, exempelvis buddhister,
yazidier eller hinduer. Det kan handla om personer som tillhr olika riktningar
Notera att kristofobi inte r en fobi i traditionell mening d fobi snarare r en medicinsk term fr stark rdsla och
137
87
inom samma grundreligion, exempelvis sunni- och shiamuslimer eller katoliker och protestanter. Det kan ven handla om personer som har konverterat
utan att det i anmlan framgr till vilken religion,138 eller dr det p annat stt
framgr i anmlan att religis trosuppfattning haft betydelse i fallet utan att
det framgr vilken trosuppfattning det handlar om. Begreppet trosuppfattning
tolkas i det hr sammanhanget i vid betydelse, exempelvis kan ven ateister
eller anhngare av healing, yoga eller falungong utsttas p grund av sin trosuppfattning om det r den som tycks ha motiverat grningspersonen.
Fr att ett hatbrott ska betraktas som kristofobiskt eller antireligist krvs
dels att den utsatta tillhr eller uppfattas tillhra en viss kristen/religis trosinriktning eller trosuppfattning, dels att grningspersonen inte tillhr samma
trosinriktning eller trosuppfattning. I huvudsak baseras bedmningen p
mlsgandens upplevelse, men ven p anmlningsupptagarens uppfattning av
hndelsen och kodarens kunskap om annan information kopplad till hndelsen, exempelvis relaterade anmlningar.
Vid jmfrelse av statistik ver tid r det vrt att notera att kristofobiska och
andra antireligisa hatbrott redovisades ven tidigare, men d tillsammans och
i den kategori som fram till 2011 hette vriga antireligisa hatbrott.
Brs definition av kristofobi lyder:
Rdsla fr, fientlighet eller hat mot kristendom och kristna som aktiverar en reaktion mot kristendomen, kristen egendom, dess institutioner
eller den eller dem som r, eller uppfattas vara, kristna eller representanter fr kristna.
Andra antireligisa hatbrott definieras som:
Rdsla fr, fientlighet eller hat mot en religion/trosuppfattning och per
soner som tillhr religionen/trosuppfattningen, frutom islam, judendom eller kristendom, och som aktiverar en reaktion mot religionen/
trosuppfattningen, dess egendom eller institutioner eller den eller dem
som r, eller uppfattas tillhra, en religion/trosuppfattning eller som r,
eller uppfattas vara, representanter fr denna.
Bedmning av motiv vid klotter p kyrkor

En stor del av de identifierade kristofobiska hatbrotten utgrs av klotter p
och skadegrelse av kyrkor, kyrkogrdar och frsamlingshem, fall dr grningspersonen oftast r oknd. Klotter mot byggnader r vanligt i samhllet,
och kyrkan respekteras inte alltid som religis symbol utan kan av klottraren
ses som en offentlig vgg vilken som helst. Fr att klottret ska bedmas som
misstnkt hatbrott krvs antingen en kristofobisk kontext (exempelvis uppoch-nervnda kors eller slagord), upprepad utsatthet eller att kyrkans lge,
klottrets omfattning och omstndigheterna i vrigt skapar misstanke om att
mlet inte r slumpmssigt valt.
Nr det gller konvertiteter r det i vissa fall svrt att veta om det bakomliggande motivet r att den utsatta
personen har lmnat en religion snarare n att den har valt en annan.
138
88
Niv och utveckling

Fr 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 330 anmlningar dr huvudbrottet hade ett kristofobiskt motiv och uppskattningsvis nstan 160 anmlningar dr motivet rrde andra antireligisa hatbrott. Som synes i figur 9A
uppvisar bda motiven en kande trendkurva.
Jmfrt med 2010, d anmlningar med identifierade kristofobiska motiv
var som lgst, har antalet anmlningar mer n tredubblats fram till 2014
(frn knappt 100 till uppskattningsvis drygt 330 anmlningar). Jmfrt med
fregende r har antalet identifierade anmlningar med kristofobiska motiv kat med 75 procent, vilket r en statistiskt skerstlld skillnad. Vad den
kraftiga kningen frn 2013 beror p r svrt att sga enbart utifrn den hr
statistiken. Det kan handla om faktiska frndringar i utsatthet, frndringar i
anmlningsbengenhet eller i vilken utstrckning polisen uppmrksammat det
kristofobiska hatbrottsmotivet i anmlningarna.
Anmlningar avseende andra antireligisa hatbrott har fortsatt att ka rligen
sedan 2011, frn knappt 20 till uppskattningsvis nstan 160 anmlningar
2014. Tidigare r lg anmlningarna p en lgre, men jmn, niv.

Figur 9A
Utveckling av antalet anmlningar med identifierade kristofobiska och andra

antireligisa motiv, ren 20082014.
400
Antal
Kristofobiska
300
200
Andra antireligisa
100
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

Beskrivning av kristofobiska hatbrott

De identifierade kristofobiska hatbrotten kan i stora drag beskrivas av tv
typfall. Den strsta delen (49 procent) utgjordes av skadegrelse/klotter mot
kyrkor, kyrkogrdar och frsamlingshem, den andra delen av fall dr enskilda
personer ofredades eller hotades p grund av sin kristna tro (35 procent).
Andelen vldsbrott var 8 procent, vilket r en hgre andel n tidigare r. Det
r dock fr tidigt att sga om kningen r tillfllig eller inte.
89
Figur 9B
Andel anmlningar med identifierade kristofobiska motiv efter huvudbrottskategori,

r 2014.
vriga brott,1 8 %
Vldsbrott, 8 %
Skadegrelse/klotter, 49 %
I vriga brott ingr rekrnkning, hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och kategorin vriga brott.
De vanligaste brottsplatserna i anmlningar med identifierade kristofobiska

motiv var religisa platser (55 procent) fljt av i eller i anslutning till det egna
hemmet samt allmnna platser och (9 procent vardera).

Figur 9C
Andel anmlningar med identifierade kristofobiska motiv efter plats, r 2014.

55
Religis plats
Hem
Allmn plats
9
8
Telefon/SMS
7
Internet
vriga kategorier
12
0
1
10
Procent
20
30
40
50
60
vriga kategorier bestr av arbetsplats, offentliga transporter, servering med och utan alkohol,
servicestlle, skola, asylboende, media, kategorin vriga platser och uppgift saknas.
I anmlningarna frn 2014 var de flesta grningspersoner (70 procent) helt

oknda fr den utsatta, medan de i 15 procent av fallen var knda till namn
eller utseende och i 7 procent av fallen var en granne. Den hga andelen
oknda grningspersoner hnger till viss del samman med den hga andelen
skadegrelse/klotter p religisa platser. I 6 procent av anmlningarna var
grningspersonen en nrstende. Det kunde d exempelvis handla om familj,
slkt eller vnner som haft svrt att acceptera att den utsatta har konverterat
till kristendomen.
Beskrivning av andra antireligisa hatbrott

Kategorin andra antireligisa hatbrott inkluderar dels hatbrott avseende andra
religioner och trosuppfattningar n dem som srredovisas i statistiken, dels
fall dr de inblandade tillhr olika riktningar inom samma grundreligion139
samt fall dr den specifika religionen eller trosuppfattningen r oklar i anmlan. I anmlningarna med identifierade andra antireligisa hatbrott 2014 var
Exempelvis shia- och sunnimuslimer, katoliker och protestanter eller ortodoxa och sekulariserade judar.
139
90
det oftast en enskild person som blev utsatt, till skillnad mot anmlningarna
om kristofobiska hatbrott dr brottet ofta riktade sig mot byggnader. Av det
fljer att de vanligaste brottstyperna var olaga hot/ofredande (62 procent) och
vldsbrott (23 procent).

Figur 9D
Andel anmlningar med identifierade andra antireligisa motiv efter

huvudbrottskategori, r 2014.
vriga brott,2 5 %
rekrnkning, 9 %
Vldsbrott,1 23 %
1
2

I vriga brott ingr skadegrelse/klotter, hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och kategorin vriga brott.
De flesta hatbrott i polisanmlningarna med andra antireligisa motiv skedde

genom telefon/sms (21 procent), i eller i anslutning till det egna hemmet samt
p allmnna platser (17 procent vardera).

Figur 9E
Andel anmlningar med identifierade andra antireligisa motiv efter plats, r 2014.
Telefon/SMS
21
Hem
17
Allmn plats
17
vriga platser
10
9
Internet
Arbetsplats
Skola
5
15
vriga kategorier
0
1
10
15
Procent
20
25
I vriga kategorier ingr offentliga transporter, servering med och utan alkohol,
servicestlle, asylboende, religis plats, media och uppgift saknas.
I likhet med hatbrott med kristofobiska motiv var det mest vanligt att grningspersonen var helt oknd fr den utsatta (35 procent), men ven att grningspersonen var knd till namn eller utseende (26 procent) eller en slkting
(13 procent). Sammantaget var grningspersonen en nrstende140 i ungefr en
femtedel av anmlningarna med andra antireligisa motiv (21 procent), vilket
r en stor andel jmfrt med vriga motiv. Vrt att notera r dock att det rr
sig om lga tal varfr resultaten ska tolkas med frsiktighet.
140
I nrstende ingr kategorierna gift/partner/sambo, fre detta partner, slkt och vnner/bekanta.
91
Statistiken ver handlagda hatbrottsrenden avseende kristofobiska och andra
antireligisa hatbrott utgr frn de anmlningar (huvudbrottet) som inkom till
polisen 2013. Slutredovisningsuppgifter inhmtades frn polis och klagare 31
maj 2015.
Med anledning av det lga antalet av andra antireligisa hatbrott sls motiven
samman i redovisningen.
Drygt hlften av anmlningarna direktavskrevs

Av hatbrottsanmlningarna med kristofobiska och andra antireligisa motiv
frn r 2013 hade 1 procent personuppklarats 31 maj 2015, vilket r samma
andel som ret innan.141 Drygt 4 av 10 anmlningar (43 procent) hade lagts
ned efter utredning, medan drygt hlften av anmlningarna (53 procent) blivit
direktavskrivna. Det innebr att rendet har lagts ned utan att en utredning
har inletts.
innebr), ngot som skedde i 2 procent av fallen. Det frekom inga renden
som fortfarande var under utredning 31 maj 2015.
ven om motiven redovisas tillsammans kan det vara vrt att notera att hatbrottens skiftande karaktr ven kan pverka handlggningsbesluten. Exempelvis direktavskrevs 6 av 10 kristofobiska hatbrottsanmlningar, vilket till viss
del kan frklaras av den hga andelen skadegrelse/klotter mot kyrkor och
frsamlingshem. Drygt hlften av anmlningarna som rrde andra antireligisa
motiv lades ned efter utredning. Att en utredning inleddes i ver hlften av
fallen kan frklaras av att dessa hatbrott till strre del utgjordes av olaga hot/
ofredande och vldsbrott, brott som r riktade mot enskilda personer.

Figur 9F
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med kristofobiska och andra antireligisa

motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och som handlades under perioden
1 januari 2013 till 31 maj 2015.
Under utredning
FU-begrnsade1
Personuppklarade2
1
53
20
2
40
43
60
80

och efter utredning (0 procentenheter i detta fall).
2
1
141
92
100
Procent
KAPITEL 10 HATBROTT P GRUND AV SEXUELL LGGNING
10. Hatbrott p grund

av sexuell lggning
Att tnka p vid
drfr av skattade siffror, som kan
skilja sig ngot jmfrt med om en
totalunderskning hade genomfrts.
tid.
av hatbrott i samhllet eftersom
polisanmls. En bttre bild av utsatthet ges i kapitel 4, eller i andra
ret. Exempelvis rets NTU-siffror br
Resultat i korthet
r 2014 identifierades uppskattningsvis lite mindre n 640 hatbrottsanmlningar
med sexuell lggning som motiv. Av dessa hade knappt 600 anmlningar ett homofobiskt motiv.
De vanligaste brottstyperna var olaga hot/ofredande (52 procent), rekrnkning
(19 procent) och vldsbrott (17 procent).
Hatbrott via telefon/sms r vanligt nr motivet rr sexuell lggning.
Av de identifierade hatbrottsanmlningarna p grund av sexuell lggning 2013
personuppklarades 4 procent, medan 44 procent lades ned efter utredning. 41
procent blev direktavskrivna, utan att ngon utredning inleddes.
Hatbrott p grund av sexuell lggning kan ta sig flera uttryck, frn krnkande
knamn till grova misshandelsfall. Gemensamt r att grningen lett till att en
person, en grupp individer eller gruppen homosexuella, bisexuella eller heterosexuella i allmnhet blivit krnkta p grund av sin sexuella lggning.142
Forskning har visat att personer som r ppet homosexuella eller bisexuella
kan bli mer srbara fr brott.143 Av dem som har blivit utsatta visade en underskning p 1990-talet att uppskattningsvis en fjrdedel anmlde hndelsen
till polisen.144 Studier har dessutom visat att homosexuella mn som utstts fr
hatbrott polisanmler brott i dubbelt s stor utstrckning som homosexuella
kvinnor.145
Redovisningen reflekterar en neutral lagstiftning

Straffskrpningsregeln146 anger att som frsvrande omstndighet vid bedmning av straffvrdet ska beaktas
om ett motiv fr brottet varit att krnka en person, en folkgrupp eller
en annan sdan grupp av personer p grund av ras, hudfrg, nationellt
eller etniskt ursprung, trosbeknnelse, sexuell lggning eller annan
liknande omstndighet.
Det kan vara vrt att nmna att i Sverige har det inte gjorts ngon underskning med syfte att visa p antalet
personer som r homo-, bi- eller heterosexuella. Denna typ av underskning anses generellt vara mycket svr
att genomfra och skulle sannolikt dras med stora metodproblem. RFSL (2008).
142
Tiby och Lander (1996), Tiby (1999, s. 171 eller 2000) och Norrhem, Rydstrm och Winkvist (2008, s. 157).
143
Tiby (1999, s. 207).
144
Tiby (1999, s. 206).
145
Brottsbalken 29 kap. 2 punkt 7.
146
93
Lagtexten pekar drmed inte ut en viss sexuell lggning som freml fr hatbrott, utan tar sikte p att den som utstts p grund av sin sexuella lggning,
oavsett vilken, utstts fr ett hatbrott. Hatbrottsstatistiken inkluderar drmed
brott mot homosexuella, bisexuella och heterosexuella.
I realiteten utgrs emellertid statistiken ver hatbrott p grund av sexuell lggning till 9498 procent av brott mot homosexuella, medan i princip hela den
resterande andelen utgrs av brott mot bisexuella.
Homofobiska och bifobiska hatbrott

De som kan komma att utsttas fr homofobiska147 hatbrott r dels personer
som r eller som grningspersonen uppfattar vara homosexuella, dels personer som grningspersonen uppfattar representerar homosexuella. Exempelvis
journalister, politiker eller deltagare p pridefestivaler. Motsvarande gller fr
dem som kan komma att utsttas fr bifobiska hatbrott.
Det gr att anta att hatbrott som har riktats mot personer som r bisexuella
kan ha identifierats som homofobiska i statistiken eftersom det i f anmlningar uttalat framgr huruvida den utsatta r eller grningspersonen har uppfattat
den utsatta som bisexuell. En vanlig beskrivning i anmlningarna r att NN
utsattes p grund av sin sexuella lggning, men eftersom det inte framgr
vilken leder det till att hndelsen klassificeras som homofobisk i statistiken.
Homofobiska och bifobiska hatbrott definieras som brott som begs p grund av
rdsla fr, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller
institution, p grund av sexuell lggning och som aktiverar en reaktion
mot den eller dem som r, eller uppfattas vara, homo- och bisexuella
eller representanter fr homo- och bisexuella.148
Hatbrott mot heterosexuella

Hatbrott mot heterosexuella definieras som brott som begs p grund av
rdsla fr, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller
institution, p grund av sexuell lggning och som aktiverar en reaktion mot den eller dem som r, eller uppfattas vara, heterosexuella eller
representanter fr heterosexuella.
Inledningsvis i kapitlet diskuteras hur kategorierna i detta kapitel frhller sig
till den neutrala straffskrpningsregeln.
Niv och utveckling

Under 2014 identifierades uppskattningsvis lite frre n 640 anmlningar dr
huvudbrottet bedmdes ha ett motiv som grundar sig p sexuell lggning, varav knappt 600 av dessa hade ett homofobiskt motiv.149 Antalet anmlningar
Notera att homofobi och bifobi inte r fobier i traditionell mening d fobi snarare r en medicinsk term fr stark
rdsla och ngest ver ngot som genererar en knsla av att man mste undvika eller komma bort frn det man
r rdd fr.
147
Definitionen frndrades r 2008 nr hatbrottsdefinitionen utvidgades. Se mer i metodkapitlet, kapitel 3.
148
Se tabell 5.1 i kapitel 5 fr uppskattat antal hatbrott, dels fr sexuell lggning generellt, dels med homofobiskt
motiv. I tabellen finns ven uppgifter fr tidigare r redovisade.
149
94
r i princip ofrndrat jmfrt med frra ret, men 18 procent lgre jmfrt
med 2010. Minskningen som skett sedan 2010 r statistiskt skerstlld.

Figur 10A
Utveckling av antal identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning,

ren 19972014.
1 200
Antal
1 000
800
600
400
200
0
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14

Definitionen av vad som r ett hatbrott p grund av sexuell lgggning ndrades 2008. Frutom hatbrott mot homosexuella ingr efter definitionsfrndringen ven hatbrott mot bisexuella och heterosexuella samt representanter.
Sett ver tid kade antalet identifierade hatbrottsanmlningar p grund av

sexuell lggning stadigt fram till 2009. Under perioden genomfrdes tv strre
metodfrndringar. Insamlingsmetoden genomgick en datateknisk frndring
2004, vilket ledde till en nivskillnad150 eftersom fler anmlningar som var relevanta fr statistiken hittades. Infr 2008 utvidgades Brs hatbrottsdefinition,
och insamlingsmetoden utkades,151 vilket ven det ledde till en nivskillnad.
Det r dock oklart om metodfrndringarna kan frklara hela kningen.
Sedan 2009 har antalet identifierade hatbrottsanmlningar med sexuell lggning som motiv sjunkit kraftigt och ligger nu p en niv som r lgre n 2006.
Nedgngen sedan 2009 r intressant eftersom hatbrottsutbildningen numera
r ett obligatoriskt inslag i polisutbildningen, och fokus ligger d p frmlingsfientliga och homofobiska hatbrott. Polismyndigheter runt om i landet anger
ven att fokus i deras regionala hatbrottsarbete ligger p framfr allt frmlingsfientliga och homofobiska hatbrott. P flera hll i landet har polisen utkat sin samverkan med kommuner och ideella organisationer fr att informera
om och frebygga hatbrott, skapa frtroende samt ka anmlningsbengenheten. Det r exempelvis numera vanligt att polisen medverkar i pridefestivaler
runt om i landet.
Fokus p homofobiska hatbrott bde i polisens utbildning och i arbetet med
att skapa frtroende fr att ka anmlningsbengenheten borde sammantaget ha lett till att Br identifierar fler anmlningar med mjliga homofobiska
motiv. I stllet r utvecklingen tvrtom.
Det kan drfr vara vrt att reflektera ver att bde nationella och internationella attitydunderskningar visar p en positiv utveckling avseende svenskars
Mellan ren 2003 och 2004 frdubblades antalet identifierade homofobiska hatbrott.
150
Bland annat utkades skordslistan, och polisen infrde en hatbrottsmarkering, som Br srskilt studerade.
Hatbrott mot bisexuella, heterosexuella samt representanter inkluderades i definitionen. Mer information om
frndringarna finns i den tekniska rapporten.
151
95
syn p homosexuella mnniskor. En attitydunderskning bland ungdomar,

utfrd av Forum fr levande historia, visade en betydande frndring i positiv
riktning mellan 2003 och 2009.152 En rapport frn Ungdomsstyrelsen 2008
visade att bland 15 lnder var Sveriges befolkning mest positivt instlld till
homosexuella och att unga var mer positiva n ldre.153 World Values Survey,
ett internationellt forskningsprojekt som i vgor undersker attityder ver hela
vrlden, visar att Sveriges instllning gentemot homosexuella stadigt blivit mer
positiv bde i lngre och kortare perspektiv, ven om de senaste tv mtvgorna (20052009 och 20102014) visade likartade resultat.154
Det r samtidigt vrt att notera att nivn fr den sjlvrapporterade utsattheten
fr homofobiska hatbrott ligger ofrndrad enligt NTU, en underskning som
i mnga avseenden ger en bttre bild av utsatthet bland den generella befolkningen n vad studier av polisanmlningar gr.155
Sammantaget finner dock Br att det inte vore orimligt om den kraftiga nedgngen av antalet identifierade hatbrottsanmlningar nd skulle kunna tyda
p en faktisk nedgng i utsatthet fr homofobiska hatbrott, eller i varje fall p
en nedgng av grvre former av krnkningar. ven det skulle kunna pverka
antalet polisanmlningar. Exempelvis identifieras numera frre vldsbrott med
sexuell lggning som motiv.
Brottsstruktur
De vanligaste brotten i identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell
lggning r 2014 var olaga hot/ofredande (52 procent) fljt av rekrnkning
och vldsbrott (19 respektive 17 procent). Andelen vldsbrott har sjunkit

Tabell 10.1
Antal och andel identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning, efter

2010
Brottskategori
2011
Antal
Antal
20121
%
Antal
20131
Antal
20141
Antal
Frndring
jmfrt med
2013, i %
Frndring
jmfrt med
2010, i %
-37
Vldsbrott
176
23
189
22
163
23
93
15
111
17
19
Olaga hot/ofredande
318
41
405
47
287
40
306
49
330
52
rekrnkning
171
22
146
17
143
20
112
18
119
19
-30
Skadegrelse/klotter
59
66
76
11
79
13
52
-34
-12
Hets mot folkgrupp
25
13
25
20
14
-30
-44
13
-43
vriga brott
Summa
14
22
10
14
-57
-57
770
100
854
100
713
100
625
100
635
100
-18
I kategorin vldsbrott ingr misshandel, mord/drp och vld mot tjnsteman. Fram till 2011 ven enstaka fall av fridskrnkning, grov kvinnofridskrnkning, rn och
vldtkt.
Forum fr levande historia (2008, s. 62f.)
152
Ungdomsstyrelsen (2008, s.76.)
153
Jmfrelser gr att gra i fyrarsintervaller frn brjan av 90-talet, dessfrinnan finns uppgifter frn frsta vgen
19811984. World Values Survey har sitt sekretariat p svenska Institutet fr Framtidsstudier och publicerar all
data p sin webbsida: http://www.worldvaluessurvey.org/wvs.jsp
154
Se kapitel 4 om sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott.
155
96
de senaste fem ren, frn 23 procent r 2010 till 17 procent r 2014. Under
samma period har andelen olaga hot/ofredande kat, frn 41 procent 2010 till
52 procent 2014.
Vid en jmfrelse med vriga hatbrottsmotiv kan noteras att sexuell lggning
liksom det afrofobiska motivet uppvisar en hgre andel rekrnkning (19 procent vardera jmfrt med 715 procent fr de vriga hatbrottsmotiven).
Fr att f en bild av hur hatbrott p grund av sexuell lggning kan se ut ges
hr ngra fallbeskrivningar, baserade p information ur polisanmlningarnas
fritexter.156
Olaga hot/ofredande
Andelsmssigt var olaga hot/ofredande den vanligaste brottskategorin bland
hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning. Det kan rra sig om allt
frn trakasserier till ddshot. I anmlningarna frn 2014 skedde de flesta
olaga hot/ofredande via telefon/sms, men ven p allmnna platser, p internet
samt i eller i nra anslutning till det egna hemmet. Ett exempel p ofredande i
den utsattas hem:
Sofia vill anmla att en oknd person har ringt hem till henne och hennes flickvn vid upprepade tillfllen nda sedan Sofias flickvn flyttade
in i lgenheten. Ibland stnar mannen och frgar efter detaljer i deras
sexliv. Andra gnger r mannen aggressiv och sger att bgtjejer r
ckliga.
rekrnkning
rekrnkning innebr allt frn att bli kallad krnkande knamn till grovt
frtal. I majoriteten av anmlningarna begicks brotten p internet, men ven
allmn plats var vanligt frekommande. Grningspersonen var oftast helt
oknd eller knd till namn eller utseende. rekrnkning p internet kan se ut
enligt fljande:
Oknd person har skickat privata meddelanden till mlsganden via
Facebook. I meddelandena str bland annat Bgjvel, du r s jvla
cklig och ful!
Vldsbrott
Andelen anmlda vldsbrott har sjunkit ngot sett ver de senaste fem ren
men r fortfarande en av de tre vanligaste brottstyperna. De begs oftast p
allmn plats, men ven i skolor, i eller i anslutning till den utsattas hem eller
p offentliga transporter. En hndelse kan exempelvis g till s hr:
Per och Mats hade varit ute och dansat p en klubb. P vg till tunnel
banan gick de hand i hand. De stannade till och kysstes en stund d det
kom fram ett gng unga mn som kallade Per och Mats fr ckliga
bgar. Tre mn ur gnget hll fast Per medan de andra tv slog Mats i
magen flera gnger innan de sprang ivg.
156
97
Skadegrelse/klotter
Skadegrelse och klotter kan vara riktade direkt mot en person, mot symboler
eller organisationer, eller vara krnkande fr homo-, bi- eller heterosexuella
i allmnhet. Bland anmlningarna syns exempel dr bilar repas, cykeldck
punkteras, regnbgsflaggor sprayas eller det finns klotter om bgjvlar p
allmn plats. Fljande r en illustration av hur en hndelse kan se ut:
Ngon har under natten vandaliserat RFSL:s lokal genom att kasta in
stenar genom flera glasrutor och klottra p fasaden. Det str bland annat Jvla fikusar p flera stllen.
Hets mot folkgrupp

Andelen hets mot folkgrupp r relativt lg fr detta motiv (2 procent av
samtliga identifierade anmlningar med ett motiv som grundar sig p sexuell
lggning). Det kan handla om inlgg p olika hemsidor eller internetforum,
men ven om anmlningar dr ngon sttt p en allmn plats och skrikit krnkande saker, som i fljande exempel:
Oknd person har sttt p torget och skrikit att homosexualitet r
som en pestsmitta och att alla mste utrotas. Minst ett tjugotal personer var p torget vid tillfllet och hrde det som sades.
Frutom att anmla brottet olaga diskriminering till polisen kan enskilda
personer anmla fall av diskriminering enligt den civilrttsliga diskrimineringslagen till Diskrimineringsombudsmannen (DO).157 Antalet diskrimineringsrenden som inkom till DO p grund av sexuell lggning utgjorde 32 fall r
2014. Det r en kning jmfrt med 2013 d motsvarande siffra uppgick till
25 renden.158 r 2014 identifierades dock endast 4 hatbrottsanmlningar om
olaga diskriminering p grund av sexuell lggning, och r 2013 identifierades
inte en enda. Det r allts vrt att notera att det finns tv stt att hantera diskriminering och att statistiken ver polisanmlningar inte ger hela bilden.

Det r vanligt att brott begs p distans
I anmlningarna fr 2014 var det ngot vanligare att brottet skedde direkt
mot person, utan fysisk kontakt (41 procent), n p distans (38 procent).
Skillnaden r emellertid inte statistiskt skerstlld. I statistiken fr 2013 var
mnstret det motsatta.
Inom kategorin distans utgr brott p internet och via telefon/sms de vanligaste tillvgagngsstten (de svarar fr 17 procentenheter vardera av de 38
procenten).
Sett ver de senaste fem ren har andelen brott som begtts direkt mot person,
och dr fysisk kontakt har frekommit, minskat med 5 procentenheter (frn
Mer information om den civilrttsliga och straffrttsliga uppdelningen finns i kapitel 5.
157
Diskrimineringsombudsmannen (DO 2015, s. 46).
158
98
23 procent 2010 till 18 procent 2014), vilket hnger samman med den sjunkande andelen vldsbrott fr detta motiv.

Tabell 10.2
Uppskattat antal och andel identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell

lggning efter tillvgagngsstt, r 2014.
Tillvgagngsstt
Antal
115
18
261
41
Distans
Allmnt klotter
Internet
Postbrev
Telefon/SMS
242
8
109
20
105
38
1
17
3
17
vrigt1
18
Summa
635
100
1
Inkluderar ven kategorin Media.
Plats
Allmn plats vanligaste brottsplatsen
Den vanligaste brottsplatsen i hatbrottsanmlningarna p grund av sexuell
lggning 2014 var en allmn plats (21 procent), fljt av internet och telefon/
sms (17 procent vardera).
Telefon/sms r vanligare som brottsplats vid hatbrott p grund av sexuell
lggning jmfrt med vriga motiv, dr motsvarande siffra lg p 68 procent.
Jmfrt med 2013 har internet som brottsplats minskat (frn 24 procent 2013
till 17 procent 2014) och r nu tillbaka p samma niv som tidigare r.

Figur 10B
Andel identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning efter plats,

r 2014.
Allmn plats
21
Internet
17
Telefon/SMS
17
Hem
13
vriga platser
Skola
Arbetsplats
vriga kategorier
0
1
Procent
10
15
20
25
I vriga kategorier ingr servicestlle, asylboende, servering utan alkohol, media, religis plats samt uppgift saknas.
99
Forskning visar att pojkar r mer utsatta fr krnkningar relaterade till homosexualitet i skolmilj.159 Av de hatbrott p grund av sexuell lggning som
identifierades 2014 begicks 6 procent i skolan.160 Det r den lgsta nivn jmfrt med ren 20082013, d andelen skiftade mellan 7 och 13 procent. Man
br dock vara medveten om att i den hr statistiken ingr inte bara brott mot
elever utan ven brott mot lrare, andra anstllda och beskare i skolan, samt
att bda knen r inkluderade.
Relation
Hg andel nrstende som grningsperson
Vid ungefr hlften (49 procent) av de anmlda hatbrotten p grund av sexuell
lggning r 2014 var grningspersonen obekant fr den utsatta. I ungefr en
tredjedel av fallen (32 procent) var grningspersonen en ytligt bekant, det vill
sga en granne, skolkamrat, kollega eller en fr den utsatta till namn eller
utseende knd person eller grupp. I 15 procent av fallen var grningspersonen
en nrstende vilket r en relativt hg andel jmfrt med vriga motiv.
Jmfrt med tidigare r ser relationsfrdelningen i stort sett likadan ut.

Tabell 10.3
Uppskattat antal och andel identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell

lggning, efter grningspersonens relation till den utsatta, r 2014.
Relation
Antal
98
28
46
24
15
4
7
4
Ytligt bekant
Granne
Kollega
Knd person/grupp
Skolkamrat
201
28
10
123
40
32
4
2
19
6
Obekant
Kund/klient
Serviceperson
Oknd person
313
20
14
279
49
3
2
44
Nrstende
Gift/partner/sambo/fre detta partner 1
Slkt
Vnner/bekanta
Uppgift saknas
Summa
22
635
100
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Till fljd av avrundningar kan det hnda att summeringen
av tabellen inte stmmer verens med den skattade totalsiffran. Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.
Sammanslagen kategori.
Witkowska (2005) och Holm, Osbeck och Wernersson (2003).
159
Hr kan nmnas att Br i samrd med JmO (Br 2007b, s. 128) har publicerat en skolhandledning som vnder
sig till barn och ungdomar med frgestllningar kring mnniskors identitet, knsloliv, sexualitet och vrdegrund.
Publikationen innehller fakta, berttelser, vningar och diskussionsunderlag fr temaarbeten om bland annat
trakasserier och rekrnkningar p grund av sexuell lggning.
160
100
4 av 10 hatbrottsrenden p grund av sexuell

lggning lades ned direkt, utan utredning
Bland hatbrottsanmlningarna frn 2013 som rr sexuell lggning hade 4
procent personuppklarats fram till 31 maj 2015, vilket r samma niv som
fregende r.161 Vidare ser man i figur 10C att 44 procent av rendena hade
blivit nedlagda efter utredning, medan 41 procent hade blivit direktavskrivna,
vilket innebr att de lades ned utan att ngon utredning hade inletts.
om frunderskningsbegrnsning (se kapitel 5 fr mer information om vad
det innebr), ngot som skedde i 9 procent av fallen. Den 31 maj 2015 var 1
procent av anmlningarna fortfarande under utredning.

Figur 10C
Andel handlagda hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning, efter huvudbrott,

som anmldes r 2013 och som handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj
2015.
Under utredning
FU-begrnsade1
Personuppklarade2
1
41
0
1
20
9
40
44
60
4
80

100
Procent
161
101
11. Transfobiska hatbrott

Att tnka p vid
Statistiken r baserad p en urvalsunderskning. Antal och andelar
utgrs drfr av uppskattade siffror,
som kan skilja sig ngot jmfrt
med om en totalunderskning hade
genomfrts. Urvalsoskerheten r
srskilt stor vid detta motiv eftersom
resultaten bygger p f observationer.
tid.
Statistiken kan ge indikationer p hur
hatbrott uppmrksammas i polisanmlningarna och strukturen p
av hatbrott i samhllet eftersom
polisanmls.
Resultat i korthet
r 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 70 anmlningar med transfobiska
motiv.
Den vanligaste brottstypen r 2014 var olaga hot och ofredande, fljt av vldsbrott
och rekrnkning.
Den vanligaste brottsplatsen var allmn plats, fljt av brott via telefon/sms.
I majoriteten av fallen var grningspersonen obekant fr den utsatta.
Redovisningen i detta kapitel bygger p anmlningar frn r 2014 som i enlighet med Brs definition har bedmts innehlla ett transfobiskt162 motiv.
Knsverskridande identitet och knsuttryck

Transpersoner r ett paraplybegrepp fr personer med knsverskridande
identitet (det biologiska kn personen upplever sig ha) eller knsuttryck
(det sociala kn personen iklder sig).163 Exempel p begrepp som avser
olika typer av transpersoner r dragqueens,164 dragkings,165 intergenders,166
intersexuella,167 transgenderister,168 transsexuella169 och transvestiter.170 Det r
allts personer som har en knsidentitet eller ett knsuttryck som helt, delvis eller tidvis skiljer sig frn normen om hur en man eller kvinna frvntas
vara.171 Med begreppet syftas inte ngon sexuell lggning, en transperson kan
vara antingen homo-, bi- eller heterosexuell.172
Notera att transfobi inte r en fobi i traditionell mening d fobi snarare r en medicinsk term fr stark rdsla och
162
Darj och Nathorst-Bs (2008, s. 6).
163
Man som iklder sig de typiskt kvinnliga attributen.
164
Kvinna som iklder sig de typiskt manliga attributen.
165
En person som definierar sig som att befinna sig mellan eller bortom de traditionella knen eller som vljer att
inte definiera sin knsidentitet alls.
166
En person som r fdd med knsorganskaraktristika av bda knen. Frut anvndes termen hermafroditer men
den anses i dag som nedvrderande.
167
Hur en person vljer sin knsidentitet, frn att till exempel fysiskt vara man och kl sig i mansklder och upptrda
i ngon sorts mansroll, men knna sig som kvinna och vara ppen med vnner om det, till att kl sig och uttrycka
sig som det kn man ser sig som.
168
En person som upplever sig tillhra det motsatta knet och oftast nskar korrigera den felaktiga kropp han/hon
har genom hormonbehandling och kirurgi.
169
En person som knner ett starkt behov av att kl sig i det andra knets klder.
170
Justitiedepartementet (2006, s. 41).
171
RFSL (2010).
172
102
KAPITEL 11 TRANSFOBISKA HATBROTT
Det r vrt att notera att begreppet knsverskridande identitet och uttryck r
under diskussion. Termen indikerar att det finns ett slags normalt tillstnd
som verskrids, och definierar drmed de personer som inte uttrycker sitt kn
enligt rdande normer som avvikande. Ett alternativt frslag p uttryck som
diskuteras r knsidentitet och knsuttryck. Det pgr just nu en offentlig
utredning om transpersoners straffrttsliga skydd,173 dr ven en versyn av
begreppet ingr. Utredningen berknas vara klar 7 december 2015.
I denna statistik definieras transfobiska hatbrott som:
Rdsla fr, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller
institution, p grund av knsverskridande identitet eller uttryck och
som aktiverar en reaktion mot den eller dem som r, uppfattas vara eller
representerar personer med knsverskridande identitet eller uttryck.
Transpersoners stllning i lagstiftningen

Transpersoner bde omfattas och omfattas inte av lagstiftning som rr hatbrottsomrdet. Medan de utgr en skyddad grupp i vissa lagrum ingr de inte
i andra.
Transpersoner ingr inte som skyddad grupp fr brotten hets mot folkgrupp
eller olaga diskriminering.174
I den civilrttsliga diskrimineringslagen175 ingr dremot knsverskridande
identitet eller uttryck som en diskrimineringsgrund. Transpersoner som utstts
fr diskriminering kan drmed anmla detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Skillnad i utfall mellan en straffrttslig och en civilrttslig process
r att i det frsta fallet skulle den som har diskriminerat kunnat dmas till
bter eller fngelse fr olaga diskriminering, medan i det andra fallet kan den
som har diskriminerat lggas att utbetala skadestnd till den som har blivit
diskriminerad.
I straffskrpningsregeln,176 p vilken motivgrunderna i hatbrottsstatistiken
baseras, gr det inte att direkt utlsa att transpersoner omfattas. Motiven
rknas upp och lydelsen avslutas med ... eller annan liknande omstndighet.
I frarbetena framkommer emellertid att lagstiftaren med den lydelsen ger
utrymme fr att inkludera transpersoner,177 ngot som Br tagit fasta p i sin
definition.
Transfobiska hatbrott kan vara svra att identifiera

Endast hndelser dr beskrivningen i fritexten gr det mjligt att srskilja det
transfobiska motivet frn motivet rrande sexuell lggning kan bli bedmda
som transfobiska hatbrott i statistiken. Det r inte ovanligt att en grningsperson kallar en transperson fr bgjvel eller p annat stt visar ringaktning
som om transpersonen vore homosexuell fr att den inte fljer grningspersonens frvntade norm avseende knsidentitet eller uttryck. Framgr det d
173
Arbetsmarknadsdepartementet (2014).
BrB 16 kap. 89 .
174
Diskrimineringslag (2008:567).
175
Brottsbalken 29 kap. 2 7 p.
176
Prop. 2001/02:59.
177
103
inte i anmlan att det var den knsverskridande identiteten eller uttrycket
som motiverade grningen r det troligt att hndelsen bedms som homofobisk. Det r drfr troligt att en del transfobiska hndelser ingr i kapitlet om
sexuell lggning.
Niv och brottsstruktur

Antalet anmlningar med identifierade transfobiska motiv r mycket f, vilket
r viktigt att ha i tanke vid tolkningen av resultaten. Det lga antalet skapar
en strre oskerhet och kan bidra till stora variationer mellan ren. D underskningen nu r utformad som en urvalsunderskning tillkommer en urvalsoskerhet. Eftersom resultaten fr detta motiv bygger p f observationer r
urvalsoskerheten srskilt stor.
Antalet anmlningar dr motivet bedmdes vara transfobiskt uppskattades
r 2014 till drygt 70 stycken. Det r en kning med 60 procent jmfrt med
2013 d det identifierades 45 anmlningar med transfobiskt motiv. kningen
r dock inte statistiskt skerstlld.

Tabell 11.1
Antal anmlningar med identifierade transfobiska motiv, ren 20082014.

Motiv
Transfobiska
1
2008
2009
2010
2011
20121
20131
20141
14
30
31
52
41
45
72
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.
Hatbrott med transfobiska motiv lades till i hatbrottsstatistiken 2008. Sett

ver tid har antalet anmlningar med identifierade transfobiska hatbrott kat.
Den hgre nivn 2014 r statistiskt skerstlld jmfrt med r 2012 och tidigare.

Figur 11A
Utveckling av antal anmlningar med identifierade transfobiska motiv, ren 20082014.
80
Antal
60
40
20
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014

Beskrivning av transfobiska hatbrott

Att det uppskattade antalet anmlningar med identifierade transfobiska motiv
r lgt innebr att beskrivningen avseende brottstyper, tillvgagngsstt, plats
och relation kan skilja sig stort frn r till r. Sker man en bild av karaktren
104
KAPITEL 11 TRANSFOBISKA HATBROTT
p transfobiska hatbrott r ett rd att jmfra beskrivningarna i rapporter

frn flera r.
Anmlningar med identifierade transfobiska motiv 2014 avsg i huvudsak tre
brottstyper, nmnda i storleksordning: olaga hot/ofredande, vldsbrott och
rekrnkning. De vanligaste brottsplatserna var allmn plats fljt av brott via
telefon eller sms. Grningspersonen var ofta antingen helt oknd eller knd
tminstone till namn eller utseende. I ungefr en femtedel av fallen var grningspersonen ngon nrstende.
Hlften av anmlningarna med identifierade transfobiska motiv 2014 rrde
olaga hot och ofredande. Det var vanligast att olaga hot/ofredande frmedlades via telefon eller sms, och i merparten av fallen var grningspersonen
oknd. Ett exempel p ofredande via telefon eller sms r fljande:
Stefan anmler att han har ftt obehagliga sms frn en oknd person.
I meddelandena str det bland annat att mnniskor som Stefan r
vidriga och sjuka i huvudet. Stefan vet inte vem som har skrivit
meddelandena men uppger att de r skickade av ngon som knner
till att Stefan r transsexuell. Detta d personen tilltalade Stefan som
Emma, vilket var Stefans namn innan knskorrigeringen.
En femtedel av anmlningarna med identifierade transfobiska motiv 2014
rrde vldsbrott. De begicks oftast p allmn plats och grningspersonen var i
de flesta fall oknd eller knd tminstone till namn eller utseende. Ett exempel
p vldsbrott p allmn plats r:
Johan var p vg hem till en vninna d en frbipasserande man spottade mot Johan. Johan stannade upp och frgade vad mannen hll p
med, varp mannen frst knuffade Johan och sedan tilldelade ett slag
mot hans huvud. Mannen kallade drefter Johan fr bgjvel och
lmnade sedan platsen. Johan knner sig krnkt och tror att mannen
agerade som han gjorde fr att Johan vid tillfllet bar kvinnliga klder.
Studier visar p risk fr subtil utsatthet

samt hg ohlsa bland transpersoner
Statistiken ver polisanmlningar med transfobiska motiv r begrnsad i flera
avseenden, och det finns mycket lite forskning och statistik i vrigt p omrdet. En skotsk studie om transpersoners erfarenheter av brott i nra relation178
kan dock ge en bild av hur subtil utsattheten kan vara.
Studien visade att transpersoner ofta blir utsatta emotionellt, sexuellt och
fysiskt av sin partner eller fre detta partner. Den emotionella utsattheten
var vanligast frekommande och d i syfte att frtrycka eller ogiltigfrklara
personens knsverskridande identitet eller uttryck, exempelvis genom uttal
(du r en riktig man) eller genom att kpa presenter (som herrparfym eller
damtidningar) som uppmrksammar kn och knsuttryck p ett stt som r
ofrenligt med den utsattas knsidentitet. Anmlningsbengenheten var lg;
endast 6 procent uppgav att de hade varit i kontakt med polisen. En frklaring
kunde vara skam, antingen ver att avvika frn normen eller ver att s att
Morton, Ritchie och Roch (2010).
178
105
sga ha ltit sig utsttas, eller att utsattheten blivit en del av vardagen och att
respondenterna drfr uppfattade hndelsen (ven grvre hndelser ssom
misshandel) som felaktig och obehaglig men inte som ett brott.179
En studie genomfrd av Folkhlsomyndigheten, och som publicerades 1 juni
2015, visar p att det finns en utbredd ohlsa och utsatthet bland transpersoner. En del resultat i studien visar ven p en frsmring av den psykiska
ohlsan de senaste 10 ren. Mnga uppger att de har blivit utsatta fr psykiskt
och fysiskt vld, och frtroendet fr polis, hlso- och sjukvrd samt socialtjnst r lgt.180
Morton, Ritchie och Roch (2010).
179
Folkhlsomyndigheten (2015).
180
106
KAPITEL 12 REGIONAL FRDELNING
12. Regional frdelning

Att tnka p vid
Statistiken r baserad p en urvalsunderskning. Antalen utgrs drfr av
uppskattade siffror, som kan skilja sig
ngot jmfrt med om en totalunderskning hade genomfrts.
I texten, tabellerna och figurerna
r siffrorna avrundade till nrmaste
ental.
tid.
Fr mindre ln kan sm frndringar
eller tillflliga incidenter som genererar ovanligt mnga polisanmlningar skapa stora skillnader i statistiken.
polisanmlningarna. Den sger dock
mycket lite om frekomsten av hatbrott i samhllet eftersom de flesta
brottsliga hndelser inte polisanmls. En bttre bild av utsatthet ges i
kapitel 4. Fr regionala frhllanden
hnvisas till lokala underskningar
om utsatthet. Notera dock att sjlvrapporteringsunderskningar som
utfrs ett visst r frgar om utsatthet
under det fregende ret. rets
NTU-siffror, exempelvis, br drfr
jmfras med frra rets hatbrottsstatistik ver polisanmlningar.
Resultat i korthet
Flest hatbrott i relation till folkmngd anmldes r 2014 i Stockholms ln fljt av
Sdermanlands och Vstmanlands ln.
Sett till medelfolkmngd i storstadskommunerna var det frmlingsfientliga/rasistiska
samt homo-, bi- och heterofobiska motivet vanligare i Stockholms kommun, medan
de antisemitiska och islamofobiska motiven var vanligare i Malm kommun.
Personuppklaringen varierade frn 0 procent i Gotlands ln till 11 procent i
Vrmlands och Vsternorrlands ln (att jmfra med 5 procent fr hela landet).
Hatbrott r inget storstadsfenomen. I polisanmlningarna med identifierade hatbrottsmotiv 2014 hade 254 av landets 290 kommuner angetts som brottsplats.
I fljande kapitel redovisas den regionala frdelningen av identifierade hatbrott anmlda i Sveriges ln samt begngna i Sveriges tre storstadskommuner:
Stockholm, Gteborg och Malm. ven spridningen av anmlda hatbrott
begngna i ett antal andra kommuner behandlas. Redovisningen sker efter
huvudbrottsprincipen, vilket innebr att oavsett hur mnga brott anmlan
omfattar s redovisas endast hatbrottet med strngast straffskala.
Var i landet som flest hatbrott identifieras pverkas delvis av polismyndigheternas181 och klagarmyndighetens satsningar och arbete mot hatbrott samt
hur vl omstndigheter som kan indikera ett hatbrottsmotiv anges i anmlans
fritext.
Fr en rttvisare jmfrelse mellan olika ln kan det vara lmpligt att relatera antalet anmlda hatbrott till befolkningen i lnen. Antalet hatbrott per
100000 invnare kan variera stort mellan olika ln, men ett hgt antal brott
per 100000 behver inte tolkas som att lnet r en otrygg plats att bo p eller
vistas i. Framfr allt i mindre ln fr ven f anmlningar stor effekt p antalet anmlningar per 100000 invnare. Vid en analys r det drfr viktigt att
man beaktar olika faktorer som kan frklara skillnaden mellan de geografiska
omrdena. Exempelvis kan stor folkgenomstrmning eller tillflliga incidenter
av omfattande karaktr pverka utfallet i ett visst ln ett visst r.
Sedan 1 januari 2015 utgr Polisen en myndighet, men 2014 var de 21 separata myndigheter. Namn och begrepp
i detta kapitel hnvisar drfr till frhllanden som rdde under 2014.
181
107
Lnsvis frdelning
I den lnsvisa redovisningen per hatbrottsmotiv har det transfobiska motivet
exkluderats p grund av fr f anmlningar. De ingr dremot i summeringen
fr hela landet. I summeringen ingr ven polisens internutredningar samt
anmlningar registrerade hos Rikskriminalen och Skerhetspolisen. Dessa
anmlningar registreras nmligen separat i polisens system och inte efter det
ln dr anmlan inkom.
Flest anmlningar i Stockholms ln

Ungefr en tredjedel (uppskattningsvis 2120) av samtliga identifierade hatbrottsanmlningar 2014 hrrrde frn Stockholms ln.182 ven nr hnsyn tas
till skillnader i folkmngd hade Stockholms ln flest identifierade anmlningar
med hatbrottsmotiv, 97 anmlningar per 100000 av medelfolkmngden.
Motsvarande siffra fr riket totalt var 65 anmlningar per 100000 av medelfolkmngden.
Det finns flera mjliga frklaringar till att Stockholm varje r placerar sig
hgt avseende bde antal och andelar. Exempelvis kan storstadsanonymiteten
gra det ngot lttare fr en person att anmla utsatthet, eftersom offer och
grningsperson i lgre grad n p mindre orter riskerar att fortstta trffa p
varandra i vardagen.
En annan frklaring kan vara att polisen i Stockholm sedan ngra r tillbaka
har en etablerad hatbrottsgrupp, dr ungefr en handfull utredare och en frunderskningsledare arbetar p heltid med hatbrottsfrgor. De har utredningsansvar fr hatbrott som har begtts i Stockholms innerstad, men samordnar
ven hatbrottsfrgor fr vriga lnet. Bland annat bistr de polisomrden med
kunskap och viss utbildning, vilket sannolikt pverkar hur hatbrott uppmrksammas i anmlningarna i lnet. Fler skl som kan pverka nivn av anmlningar tas upp i kapitel 2.
Hatbrott r inget storstadsfenomen

Trots att Stockholms ln hade flest antal anmlda hatbrott 2014 kan man inte,
utifrn resultaten i denna rapport, sga att hatbrott r en typ av brottslighet
som frmst frekommer i storstadslnen. Ett visst samband finns dock mellan
ln och niv av identifierade hatbrott. Nr hnsyn tas till medelfolkmngd registrerades flest anmlningar, i nmnd ordning, i Stockholms, Sdermanlands,
Vstmanlands, Kronobergs, Skne och Jnkpings ln (6097 anmlningar
per 100000 invnare). Lnen runt Mlaren samt Skne ln har ven tidigare uppvisat jmfrelsevis hga antal registrerade hatbrottsanmlningar per
100000 invnare.
Bland de ln som registrerade uppskattningsvis 4756 anmlningar per
100000 invnare terfanns bland annat Dalarnas, Uppsala och Vstra Gtalands ln.
Lgst antal hatbrottsanmlningar per invnare 2013 identifierades i Hallands och Jmtlands ln (uppskattningsvis 36 respektive 28 anmlningar per
100000 invnare).
Siffror hmtade frn tabell B1.1 i bilaga 1.
182
108
Figur 12A
Uppskattat antal anmlningar med identifierade

hatbrottsmotiv efter ln per 100 000 invnare, r 2014.
5797
25
4756
2846
1 Stockholm
3 Uppsala
4 Sdermanland
5 stergtland
6 Jnkping
7 Kronoberg
8 Kalmar
9 Gotland
10 Blekinge
12 Skne
13 Halland
14 Vstra Gtaland
17 Vrmland
18 rebro
19 Vstmanland
20 Dalarna
21 Gvleborg
22 Vsternorrland
23 Jmtland
24 Vsterbotten
25 Norrbotten
24
23
22
21
20
17
1
18
4
5
14
6
13
Antal per 100000 baseras p lnens medelfolkmngd

2014. Siffrorna r hmtade frn SCB.
19
7
10
12
Gotlands ln r ett exempel p ett ln med mindre befolkning dr ven sm

skillnader i antal anmlda brott drfr kan gra stor skillnad i antalet brott
per 100000 invnare. Lnet har dessutom stor genomstrmning av mnniskor
under sommarhalvret.183 De senaste ren har Gotlands ln placerat sig bde
hgre upp och lngre ned i denna jmfrelse mellan lnen, med antalssiffror
frn 834 anmlda brott, men med 1459 brott per 100000 invnare, vilket
belyser den knsliga position mindre ln befinner sig i och vikten av att tolka
statistiken frsiktigt.
Vstra Gtaland skiljer sig jmfrt med de vriga tv storstadslnen, Stockholm och Skne, eftersom antalet identifierade hatbrottsanmlningar liksom
tidigare r var lgre dr (51 per 100000 invnare). I Stockholms ln, dr ett
flertal polisira satsningar gjorts, var ocks antalet hatbrottsanmlningar flest.
ven i Skne ln har det bedrivits mycket arbete inom polisen fr att identifiera fler anmlda hatbrott. Hsten 2012 startades till exempel en hatbrottsgrupp
i Malm. Det kan dock vara vrt att nmna att polismyndigheten under 2015
Hur stor inverkan det har p hatbrottsstatistiken r dock svrt att avgra.
183
109
har beslutat att infra hatbrottsgrupper i samtliga tre storstder, det vill sga
en ven i Gteborg.184
Frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott vanligast i Stockholms ln

Tabell B1.1 i bilaga 1 redovisar identifierade hatbrottsanmlningar per ln
uppdelat p respektive motiv. r 2014 var frmlingsfientliga/rasistiska motiv
vanligast i Stockholms, Sdermanlands och Vstmanlands ln (69, 52 respektive 47 anmlningar per 100000 invnare). Nytt fr i r r att de afrofobiska
och antiromska hatbrottsanmlningarna srredovisas i lnstabellen, som en
delredovisning av de frmlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmlningarna. Anmlningar med afrofobiska motiv var vanligast i Stockholms, Kronobergs och
Vsterbottens ln (18, 17 respektive 15 anmlningar per 100000 invnare),
medan det antiromska motivet var vanligast i Sdermanlands och stergtlands ln (6 respektive 5 anmlningar per 100000 invnare).
Anmlningar p grund av sexuell lggning var vanligast i Vstmanlands,
Stockholms och Jnkpings ln (11, 10 respektive 9 anmlningar per 100000
invnare).
Flest antisemitiska anmlningar i relation till medelbefolkningen gjordes i
Stockholms ln (5 anmlningar per 100000 invnare, att jmfra med rikssnittet p 3 anmlningar per 100000 invnare). Flest islamofobiska anmlningar i relation till medelbefolkningen terfanns i Sdermanlands ln (11
anmlningar per 100000 invnare, att jmfra med rikssnittet p 5 anmlningar per 100000 invnare).
Vldsbrott med hatbrottsmotiv vanligast i Stockholms ln

Nr hatbrottsanmlningarna redovisas per brottstyp och ln blir antalen i
mnga fall statistiskt sett lga. Drfr r det inte ovanligt att ln som redo
visar hga respektive lga niver varierar relativt mycket frn r till r.
De vanligast frekommande brottstyperna i en hatbrottsanmlan 2014 var
olaga hot och ofredande (43 procent). Nr hnsyn tas till skillnader i medelfolkmngd kan man i tabell B1.2 i bilaga 1 se att det var Stockholms, Sdermanlands, Kronobergs samt Vstmanlands ln som registrerade flest sdana
anmlningar (3439 anmlningar per 100000 invnare).
I 15 procent av anmlningarna var huvudbrottet ett vldsbrott, vilket gr det
till den nst vanligaste brottstypen. Drefter fljer rekrnkning som den tredje
vanligaste brottstypen. I Stockholms ln identifierades bde flest anmlningar
innehllande ett vldsbrott (15 anmlningar per 100000 invnare) och flest
anmlningar rrande rekrnkning (14 anmlningar per 100000 invnare).
Vid huvudbrottet hets mot folkgrupp terfanns flest anmlningar i Stockholms, Skne och Vstmanlands ln (10 anmlningar per 100000 invnare i
respektive ln).
Stor spridning av handlggningsbeslut i hatbrottsrenden i lnen

Polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv (huvudbrottet) som inkom
till polisen 2013 har fljts upp fram till och med 31 maj 2015. Nr det gller
Polisen (2015, s. 15).
184
110
andelen handlagda hatbrottsrenden r spridningen stor mellan lnen. Vid

tolkning av statistiken ver personuppklarade brott br man vara medveten om att vissa brott rent allmnt kan vara lttare eller svrare att utreda.
Exempelvis kan det vara svrare att binda en person till ett brott som begtts
av en oknd person och utan vittnen (till exempel klotter nattetid), n ett brott
begnget av en knd person med vittnen nrvarande (till exempel misshandel
som sker p en privat fest). Lnens storlek och antalet anmlningar fr ett
visst ln pverkar ocks. Lga tal kan leda till att en viss typ av renden ett
visst r ger en viss personuppklaring jmfrt med ett annat r d det lga antalet anmlningar bestod av en annan typ av brott. Det r drfr inte ovanligt
att personuppklaringen fr mindre ln varierar kraftigt frn r till r.
Personuppklaringen i anmlningarna frn 2013 varierade frn 0 procent i
Gotlands ln till 11 procent i Vrmlands och Vsternorrlands ln. Det kan
jmfras med frra rets personuppklaring som varierade mellan 0 och 14
procent. Notera dock att Gotland r ett exempel p ett litet ln med f anml
Figur 12B
Andel handlagda hatbrottsanmlningar, efter ln, som anmldes r 2013 och som
handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
Under utredning
FU-begrnsade
Stockholms ln
10
33
Uppsala ln
34
Sdermanlands ln
42
stergtlands ln
35
Jnkpings ln
39
Kronobergs ln
32
Kalmar ln
27
37
16
7
12
8
11
10
Gotlands ln
Personuppklarade2
51
46
47
47
46
54
61
51
55
53
100
Blekinge ln
Skne ln
Hallands ln
Vrmlands ln
1
0
44
40
Gvleborgs ln
28
Vsternorrlands ln
25
Jmtlands ln
40
Vsterbottens ln
28
Norrbottens ln
7
5
13
11
9
9
13
34
1
11
12
32
Dalarnas ln
10
45
Vstmanlands ln
Hela landet
37
rebro ln
31
35
Vstra Gtalands ln
36
20
40
60
40
40
11
47
43
48
54
54
11
44
56
47
49
Procent 5
80
100
I kategorin ingr bde FU-begrnsning vid direktavskrivning och efter utredning.

111
ningar, de har drfr de senaste ren bde haft hgst och lgst personuppklaring. Ln br drfr inte jmfras med varandra utan att vriga omstndigheter vgs in, alternativt att tendenser studeras ver tid.
Andelen renden som lades ned efter att en utredning hade inletts varierade
mellan 0 procent i Gotlands ln och 61 procent i Kalmar ln.
Nr det gller direktavskrivna renden, dr rendet har lagts ned utan att en
utredning har inletts, varierade dessa mellan 25 procent i Vsternorrlands ln
och 100 procent i Gotlands ln.
I ytterst f fall (01 procent fr samtliga ln) var rendena fortfarande under
utredning den 31 maj 2015.
Storstadskommuner
Lnsredovisningen baserades p var brottet anmldes. Avsnitten om kommunerna grundar sig i stllet p uppgifter om var brottet begicks. Ofta sammanfaller lnet dr anmlan gjordes med kommunen dr brottet begicks, men inte
alltid, vilket r viktigt att ha i tanke vid lsning av statistiken. Med begreppet
anmlningar avses drfr hr anmlningar dr aktuell kommun har angetts
som brottsplats.
I tabell 12.1 syns att r 2014 begicks drygt en fjrdedel av samtliga anmlda hatbrott (uppskattningsvis drygt 1730 av knappt 6270 totalt) i Stockholms, Gteborgs och Malm kommun. I knappt 65 procent av anmlningarna frn ngon
av storstadskommunerna angavs brottsplatsen som Stockholm. Nr hnsyn tas
till skillnader i folkmngd hade flest hatbrott begtts i Stockholm fljt av Malm
och Gteborg (124, 86 respektive 63 anmlningar per 100000 invnare).
Islamofobiska motiv vanligare i Malm,

frmlingsfientliga vanligare i Stockholm
Fr storstadskommunerna var det frmlingsfientliga/rasistiska motivet vanligast. Det stod fr 68 procent av samtliga hatbrottsanmlningar 2014 med
storstadskommunerna som brottsplats. Uppdelat p motiv och med hnsyn
taget till folkmngd skiljer sig kommunerna dremot t. Stockholm hade
flest identifierade frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott (90 anmlningar per
100000 invnare). I Malm och Gteborgs kommuner var motsvarande siffra
49 respektive 40 anmlningar per 100000 invnare.
Hatbrottsanmlningar dr motivet var sexuell lggning var vanligare fr Stockholms kommun (12 anmlningar per 100000 invnare), att jmfra med Malm
och Gteborgs kommuner (8 respektive 6 anmlningar per 100000 invnare).
Anmlningar med antisemitiska motiv var r 2014 nstan lika vanliga i
Malm och Stockholms kommun (9 respektive 8 anmlningar per 100 000
invnare), att jmfra med Gteborgs kommun som hade 3 anmlningar per
100 000 invnare. Det r en frndring jmfrt med tidigare r d nivn har
varit hgre i Malm n i Stockholms kommun. Frndringen kan frklaras av
en kraftig kning av antalet anmlningar i Stockholms kommun jmfrt med
2013 samtidigt som antalet anmlningar i Malm kommun minskade ngot,
ven om den frndringen inte r statistiskt skerstlld.
112
Anmlningar med islamofobiska motiv var vanligast frekommande i Malm

kommun (11 anmlningar per 100 000 invnare jmfrt med 8 respektive 7
anmlningar per 100 000 invnare i Stockholms och Gteborgs kommun).
Dock skedde en kraftig kning av antalet anmlningar i Gteborgs kommun
jmfrt med 2013, d 10 anmlningar med islamofobiska motiv identifierades
(2 anmlningar per 100 000 invnare).

Tabell 12.1
Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter

storstadskommuner dr brottet har begtts, per 100 000 invnare, r 2014.
Stockholm
Motiv
Antal
Gteborg
Per 100 000
Antal
Per 100 000
Antal
814
90
217
40
155
Antisemitiska
74
16
Islamofobiska
68
40
Kristofobiska och
andra antireligisa
52
34
Sexuell lggning1
Totalt per kommun
Totalt
storstadskommunerna
Malm
Per 100 000
Antal
Per 100 000
49
1186
67
28
118
34
11
142
28
114
111
12
34
26
171
10
1120
124
342
64
271
86
1733
99
I redovisningen har hatbrott med transfobiska motiv exkluderats med anledning av lga tal.
Antal per 100 000 baseras p storstadskommunernas medelfolkmngd 2014, siffrorna r hmtade frn SCB.
1
Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet.
Skadegrelse/klotter har blivit vanligare i storstderna

Bland anmlningarna med de tre storstadskommunerna som brottsplats 2014
var olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen, fljt av vldsbrott och
skadegrelse/klotter (se tabell 12.2). I relation till folkmngden har den sist
Tabell 12.2
Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter huvudbrotts

kategori och storstadskommun dr brottet har begtts, per 100 000 invnare, r 2014.
Stockholm
Brottskategori
Antal
Gteborg
Per 100 000
Antal
Totalt
storstadskommunerna
Malm
Per 100 000
Antal
Per 100 000
Antal
Per 100 000
Vldsbrott
203
22
64
12
46
15
313
18
Olaga hot/ofredande
394
44
153
28
113
36
660
38
rekrnkning
117
13
44
34
11
195
11
Skadegrelse/klotter
193
21
34
26
253
14
Hets mot folkgrupp
109
12
30
42
13
181
10
48
14
68
vriga brott
56
62
1120
124
342
64
271
86
1733
99
Totalt per kommun
I redovisningen har hatbrott med transfobiska motiv exkluderats med anledning av lga tal.
Antal per 100 000 baseras p storstadskommunernas medelfolkmngd 2014, siffrorna r hmtade frn SCB.
1
113
nmnda kategorin kat, det senaste ret i Stockholm och de tv senaste ren i
Gteborg och Malm.
I Stockholm har nivn av anmlda vldsbrott minskat de senaste tv ren,
ven om det fortfarande r vanligare dr jmfrt med Gteborg och Malm.
Kommuner
Som tidigare nmnts kan hatbrott inte betraktas som ett storstadsfenomen.
Ett tecken p det r att i polisanmlningarna med identifierade hatbrottsmotiv
fr 2014 har 254 av landets 290 kommuner angetts som brottsplats. Fr att
illustrera spridningen redovisas i tabell B1.3 i bilaga 1 uppskattat antal anmlningar och antal i relation till medelfolkmngden fr kommuner dr uppskattat antal anmlningar uppgick till minst 20.185
Man brukar jmfra kommuner genom att jmfra antalet anmlningar
per 100000 invnare. Mnga kommuner har emellertid frre n 100000
invnare. Varfr jmfr vi d inte per 10000 invnare? Anledningen r att
nyanseringen d blir smre p grund av grvre avrundningar. Kommuner som
vid en jmfrelse per 100000 uppvisar tv olika antal (exempelvis 92 och 87)
skulle vid en redovisning per 10000 uppvisa samma antal (9). Man br betrakta siffrorna som jmfrelsetal och inte som ett uttryck fr nivn av antalet
anmlningar inom en viss kommun.
Vid tolkning av statistik p kommunniv br man ven vara medveten om att
ju mindre kommunerna r, desto mer knsliga blir de fr frndringar frn
r till r. En tillfllig incident, till exempel en demonstration med konfrontationer mellan demonstranter och motdemonstranter, som genererar 6 polisanmlningar kan i en storstadskommun utgra en marginell hndelse som inte
pverkar vare sig niv eller antal i relation till befolkningen. I en liten kommun kan hndelsen frdubbla anmlningarna jmfrt med fregende r och
f jmfrelsesiffrorna att skjuta i hjden.
Man br drfr vara frsiktig i tolkningen av statistiken, framfr allt med
jmfrelser frn r till r. I stllet kan statistiken ses som en illustration dr
frndrade lokala niver kan ses ver tid. ver tid br man dock ven beakta
andra faktorer som kan pverka antalet anmlningar och hur eventuella hatbrottsmotiv uppmrksammas i anmlningarna, eftersom ven det kan pverka
resultatet. Faktorer som kan pverka r exempelvis frndringar i medelfolkmngd, om hatbrott som frga har ftt mer eller mindre utrymme lokalt
och frndringar i polisens arbetsmetoder och utbildning. Hur stor inverkan
faktorerna kan ha haft p utvecklingen fr avgras frn fall till fall.
r 2014 identifierades 65 hatbrottsanmlningar per 100000 invnare i hela
landet (se tabell B1.3 i bilaga 1). Nr hnsyn tas till skillnader i medelfolkmngd var det vanligast att anmlda och identifierade hatbrott 2014 begicks i
Arboga, Markaryd och Stockholms kommun (295, 210 respektive 126 anmlningar per 100000 invnare).
Att redovisa frre n 20 uppskattade anmlningar ger oskrare uppskattningar, strre oskerhet i tolkningarna
och i mindre kommuner strre risk att kunna identifiera enskilda individer.
185
114
KAPITEL 13 HATBROTTSARBETE I SVERIGE
13. Hatbrottsarbete i Sverige

Hatbrottsrapporten 2014 har redovisat statistik ver sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott samt polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv. I det
hr kapitlet ges mer allmnna kommentarer om arbetet mot hatbrott i Sverige.
Att synliggra hatbrott genom att stta siffror p det

Hatbrottsstatistiken r viktig d den synliggr en annars svrfngad utsatthet
fr brott som p grund av sitt motiv fr betraktas som ett angrepp mot mnniskors lika vrde. Den ger ven en bild av strukturen p hatbrottsligheten, s
som den fngas i polisanmlningarna.
All brottslighet i samhllet r svr att mta eller f en heltckande uppfattning
om. Men hatbrott r extra svra att fnga eftersom det inte finns ett specifikt
eller definierat brott i brottsbalken som heter hatbrott, de har ingen speciell
brottskod och de definieras av grningspersonens motiv, det vill sga attityder
och sikter, i stllet fr objektiva kriterier. Vidare drabbar hatbrott mnniskor
som oftast befinner sig i en utsatt situation eller i minoritet i samhllet och av
drtill kopplade skl kan ha svrt att knna till sina rttigheter eller drar sig
fr att ha myndighetskontakt (exempelvis fr att anmla utsatthet fr brott).
Enligt svensk lag fr heller inga allmnna register fras ver mnniskors
etnicitet, religisa tillhrighet eller sexuella lggning, varfr det r svrt att
uppskatta storleken p de grupper av mnniskor som omfattas av hatbrottsmotiven eller att genomfra mer omfattande riktade underskningar.
Hatbrottsrapporten synliggr drfr en brottslighet som, trots sin allvarlighet i
termer av brist p respekt fr grundlggande mnskliga rttigheter, i annat fall
riskerar att frbli ouppmrksammad.
Begrnsade mjligheter i dagslget att flja hatbrott genom rttskedjan

Omrden som r relativt outforskade r hur genomstrmningstider fr
hatbrottsrenden i rttskedjan ser ut jmfrt med renden utan ett straffskrpande motiv, samt vad som hnder med anmlda hatbrott senare i rttskedjan.186 I denna rapport fljs polisanmlningarna fram till polisens och klagarnas utredningsbeslut,187 och statistik ver handlagda brott redovisas i varje
motivavsnitt. Majoriteten av de personuppklarade anmlningarna leder till
talsbeslut, men hur mnga av talsbesluten som senare i domstol resulterar i
fllande dom och straffskrpning vet vi inte.
Forskaren Eva Tiby har fr Forum fr levande historia (2006a) fljt homofobiska hatbrott frn anmlan till dom. I
en tidigare studie p Br (2002) har ven samtliga anmlda brott r 2000 fljts fram till tingsrttsdom.
186
Uppfljningen sker i drygt ett r efter utgngen av det underskta ret.
187
115
Tidigare studier har visat att straffskrpningsregeln sllan anvnds och att
hatbrott sllan leder till strngare straff.188 Sdana studier r krvande att
genomfra eftersom det i dag inte p ett enkelt stt gr att flja renden i
rttskedjan. Exempelvis byts rendenumret ut nr rendena verlmnas mellan rttsvsendets myndigheter. Detta r dock ngot som kommer att frndras inom ramen fr det regeringsprojekt som just nu genomfrs gemensamt
hos myndigheterna.189 Det kommer i framtiden att bli lttare att flja renden
genom hela rttskedjan, en utveckling som Br hoppas kunna utnyttja ven
avseende hatbrott.
Polismyndigheternas arbete mot hatbrott

Hatbrottsstatistiken bygger p information angiven i polisanmlningar och r
drmed nra knuten till polisens arbete med hatbrottsfrgor. Regionala skillnader i kunskap och grad av hatbrottsarbete pverkar sannolikt frmgan att
uppmrksamma hatbrottsmotiv i anmlningsskedet och under utredningsarbetet, ngot som troligtvis ven ger terverkningar i hatbrottsstatistiken.
I den uppfljning av rttsvsendets arbete med hatbrott ren 20032010 som
Br redovisade till regeringen 2011190 konstaterades bland annat att grundutbildningen fr poliser har utvecklats p ett positivt stt och att vissa av polismyndigheterna gjort frhllandevis ambitisa utbildningsinsatser. Det konstaterades ven att systemet med hatbrottsmarkeringar i polisens datorsystem fr
anmlningar r en lovande utgngspunkt fr mer systematiskt arbete med att
identifiera hatbrottsmotiv, men att det behvs enhetliga skriftliga instruktioner
och utbildningar fr att systemet ska kunna utnyttjas optimalt.
Rikspolisstyrelsen (RPS) genomfrde under 2013 en inspektion av polismyndigheternas frmga att upptcka och utreda hatbrott.191 Oavsett polismyndighetens storlek bedmde RPS att man kunde se en koppling mellan att
myndigheten tydligt formulerade hatbrott som ett prioriterat omrde i sin
verksamhetsplanering och de resurser som avsattes fr utbildning och mjlighet att utreda hatbrott med specialistkompetens samt hur vl hatbrott uppmrksammades vid anmlningsupptagningen.
I mars 2014 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av Justitiedepartementet att
utveckla polisens arbete fr att bekmpa hatbrott.192 Uppdraget syftade till
att i samrd med klagarmyndigheten och Br verka fr en enhetlig praktisk
tillmpning av begreppet hatbrott, att strka kunskapen om hatbrott inom
polisen och att verka fr att frtroendet fr polisen kar inom grupper som
r srskilt utsatta fr hatbrott. Uppdraget redovisades i februari 2015, nedan
fljer en kort sammanfattning av de freslagna tgrderna i rapporten.193
Fr att utveckla arbetet med att bekmpa hatbrott har Polisen beslutat att
inrtta srskilda hatbrottsgrupper i de tre storstadsregionerna. Utver arbete
Forum fr levande historia (2006a) och Br (2002).
188
RIF, rttsvsendets informationsfrsrjning.
189
Br (2011b).
190
RPS tillsynsrapport 2013:4.
191
Regeringsbeslut Ju2014/1684/PO.
192
Polisen (2015).
193
116
med hatbrott kommer de ven att inkludera arbete med brott mot de grundlggande fri- och rttigheterna. Frutom hatbrottsgrupperna i storstadsregionerna ska det i resterande polisregioner finnas kunskap att hantera motsvarande uppgifter som hanteras av hatbrottsgrupperna. Polisen ska ven genomfra
kompetenshjande tgrder svl fr samtliga frunderskningsledare som fr
polis i yttre tjnst.194
Fr att ka uppklaringen av hatbrott ska Polisen frbttra frmgan att skra
bevisning vid IT-relaterade brott, kriminalunderrttelse ska utnyttjas fr att
stdja utredningsverksamheten och uppfljningen av hatbrott ska utvecklas. I
varje polisomrde ska en brottsoffersamordnare vara knuten till hatbrottsutredarna och arbeta med frtroendeskapande tgrder. P lokal niv ska samverkan gllande hatbrott inrttas med polis, kommuner och freningsliv.195
Vidare fresls att polisens nationella operativa avdelning (NOA) och utvecklingsavdelningen (UA) inrttar ett samrdsforum fr bekmpandet av hatbrott, dr representanter frn organisationer fr brottsutsatta grupper, fretrdare fr myndigheter samt forskare och andra yrkesverksamma kan trffas.196
Regionala skillnader i arbetet mot hatbrott

Eftersom polisens arbete mot hatbrott pverkar hatbrottsstatistiken finns det
ett vrde i att underska hur polismyndigheterna arbetar med dessa frgor, ngot som Br kartlgger varje r inom ramen fr de internationella taganden
Sverige har gentemot ODIHR, som r en del av OSSE (se mer under avsnittet
Internationellt arbete mot hatbrott).
Fr att kartlgga hur hatbrottsarbetet sett ut under 2014 sndes en enkt197 ut
till Brs 21 kontaktpersoner fr hatbrott hos polismyndigheterna. Svar inkom
frn 17 polismyndigheter.
Lokala instruktioner eller tjnstefreskrifter, lathundar eller skrivelser angende identifiering av och arbetsgng vid hatbrott anvndes vid sju polismyndigheter.
I sju av de 17 polismyndigheterna som besvarade enkten genomfrdes hatbrottsutbildningar under 2014. Sex polismyndigheter avsg att hlla utbildningar under 2015, och fem av dem hade ven hllit utbildningar under 2014.
Flera myndigheter uppgav emellertid att de hade som ml att ka kunskapen
om hatbrott.
Sju polismyndigheter uppgav att de under ret vidtagit tgrder fr att f fler
inom utsatta grupper att anmla hatbrott. Arbete med brottsofferstd fr hatbrottsoffer genomfrdes hos 14 av de 17 svarande polismyndigheterna.
Enligt enktsvaren avseende 2014 anvnds hatbrottsmarkeringen i polisens
datorsystem fr upptagning av anmlan (RAR) hos 10 av de svarande polismyndigheterna. Hatbrottsmarkeringen anvnds fr att bland annat flja upp
Polisen (2015, s.15-16.)
194
Polisen (2015, s.16-17.)
195
Polisen (2015, s.17.)
196
Se frgeformulret i bilaga 3 i den tekniska rapporten (Br, 2014:15).
197
117
renden, fra intern statistik och samla kunskap om lget i det egna lnet. Polismyndigheten i Skne ln kontrollerar dessutom systematiskt informationen i
de markerade rendena och terkopplar till anmlningsupptagaren. Utver de
tio polismyndigheter som tillmpar hatbrottsmarkeringen uppger tv polismyndigheter att de har frskt tillmpa hatbrottsmarkeringen fr statistikfring, men att metoden inte har varit tillrckligt tillfrlitlig.
Rttsvsendets arbete mot hatbrott

I den uppfljning av rttsvsendets arbete mot hatbrott ren 20032010 som
Br redovisade till regeringen 2011 lyftes bland annat fljande omstndigheter
fram.198 Nr det gller kompetenshjande insatser fr att skerstlla arbetet
med hatbrott konstaterade Br att ngra inslag om hatbrott har tillkommit
i utbildningen fr fiskaler och nyutnmnda domare medan utbildningsinsatserna fr klagarna fortfarande r relativt begrnsade. Br konstaterade ven
att det behvs en enhetlig definition fr hatbrott genom hela rttskedjan.199
Drutver noterades att det finns ett behov av sammanstllningar av praxis
ver hur domstolarna dmt i hatbrottsml, som polis och klagare kan ha
som utgngspunkt nr de lgger upp arbetet med att utreda brott med hatbrottsmotiv.
Det pgr fr nrvarande utvecklingsarbete inom rttsvsendet som pverkar
hatbrottsomrdet. Successivt infrs under de nrmaste ren nya system hos
rttsvsendets myndigheter, dr information om brott hlls strukturerad. P
sikt kan det ven bli mjligt att redan vid anmlningstillfllet registrera detaljerad information om hatbrott.
I rttsvsendet finns en efterfrgan om att kunna flja hatbrottsrenden frn
anmlan till domslut. Exempelvis genomfrde klagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malm ett projekt under 2012 i syfte att underska mjligheten
att infra en metod s att hatbrottsrenden kan identifieras hos klagarmyndigheten, ngot som i dag inte r mjligt.200 ven en utredning frn regeringen
2012 lade fram frslag i linje med rttsvsendets nskeml. Bland annat framhlls vikten av att kunna flja hatbrottsrenden genom rttsprocessen, att
ha en skrare markering av hatbrottsrenden genom hela rttskedjan och att
kunna sammanstlla statistik av hgre kvalitet n vad som r mjligt i dag.201
Brottsfrebyggande arbete mot hatbrott i Sverige

Det finns ett stort engagemang i Sverige avseende arbete mot hatbrott, och
mnga verksamheter och projekt som bedrivs sprider kunskap och bemter
attityder. Organisationer fr utsatta grupper arbetar ven aktivt mot denna
brottslighet.
Br (2011b).
198
Under 2014 genomfrdes ett samarbete mellan Rikspolisstyrelsen, klagarmyndigheten och Brottsfrebyggande
rdet fr att komma fram till en gemensam tillmpning av begreppet hatbrott (Polisen, 2015). Fr att n mlet i
uppdraget terstr dock fortsatt arbete.
199
klagarmyndigheten (2012).
200
SOU 2012:74 s. 346ff.
201
118
Fr att nmna ngra exempel har det under 2014 bedrivits projekt, frn lokal
till nationell niv, inom Brottsofferjouren (BOJ), Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rttigheter (RFSL), Svenska kommittn
mot antisemitism, Brottsoffermyndigheten (BROM), Civil Rights Defenders,
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Diskrimineringsbyrn i Uppsala.
Dessa aktrer har bland annat arbetat med kunskapsinventering och spridning
av kunskap, att ge std t mnniskor som har utsatts fr hatbrott, samt aktivt
arbetat med att pverka beslutsfattare och makthavare.
Internationellt arbete mot hatbrott

Kunskap om hatbrott r betydelsefull fr att kunna arbeta aktivt mot rdsla,
fientlighet och hat p grund av mnniskors identitet och ursprung. Hatbrott
som begrepp finns i stora delar av vrlden202 och det pgr flera internationella
samarbeten fr att synliggra hatbrott och skapa brottsfrebyggande strategier. Nedan ges exempel p tv internationella kllor fr kunskap om hatbrott:
Inom organisationen fr skerhet och samarbete i Europa (OSSE) arbetar
kontoret fr demokratiska institutioner och mnskliga rttigheter (ODIHR)203
med att bland annat samla in rlig statistik kring hatbrott, information om
lagstiftning p omrdet och om lokala och nationella projekt och initiativ.
De 57 deltagande staterna i OSSE-samarbetet (Europa, USA, Kanada och de
centralasiatiska staterna) har utnmnt nationella kontaktpunkter fr denna
uppgift.204 Informationen som mottas av ODIHR redovisas i en rlig rapport om hatbrott och p olika webbplatser.205 Drtill har ODIHR tagit fram
utbildningspaket fr rttsvsendet samt ett antal informationsmaterial och
handbcker om hatbrottsarbete.
FRA (European Union Agency for Fundamental Rights)206 r en decentraliserad organisation tillhrande EU. De samlar in och analyserar data frn hela
EU om mnniskors upplevelser och levnadsvillkor, kopplat till mnniskors
grundlggande rttigheter. Under 2014 publicerade FRA bland annat en
rapport om hur det r att leva som transperson i EU, en summering om hur
antisemitismen har sett ut i EU mellan r 2003 och 2013, samt tre rapporter
om hur situationen ser ut fr romer i 11 av EU:s medlemslnder.
Att gra komparativa jmfrelser r dock problematiskt d ett flertal skillnader finns, ssom olika definitioner och
metoder fr att identifiera hatbrott samt skillnader vid antalsrkning.
202
http://www.osce.org/odihr
203
204
I Sverige har Br utnmnts till nationell kontaktpunkt och samlar rligen in information om arbetet mot hatbrott
frn ett stort antal aktrer, som rttsvsendet, relevanta myndigheter och intresseorganisationer.
Fr att lsa om lagstiftning om hatbrott i olika lnder besk webbsidan: http://www.legislationline.org/topics/

topic/4. Fr att lsa om arbete mot hatbrott i olika lnder besk TANDIS (the Tolerance and Non-Discrimination
Information System): http://tandis.odihr.pl
205
http://fra.europa.eu/en
206
119
Referenser
Arbetsmarknadsdepartementet (2014). Strkt skydd fr transpersoner och
versyn av vissa termer. Kommittdirektiv 2014:115. Stockholm: Riksdagen.
Bachner, Henrik (1999). terkomsten. Antisemitism i Sverige efter 1945.
Stockholm: Natur och Kultur.
Berk, Ricard, A., Boyd, Elizabeth, A. och Hamner, Karl, M. (2003). Thinking
more clearly about hate-motivated crimes. I: Hate and bias crime: a reader.
New York: Routledge.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2002). Hatbrott. En uppfljning av rtts
vsendets insatser. Rapport 2002:9. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2006). Konsten att lsa statistik om
brottslighet. Rapport 2006:1. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007a). Nationella trygghetsunderskningen
2006. Teknisk rapport. Webbrapport 2007:15. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007b). Var gr grnsen? Handledning
fr temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Diskriminering i rttsprocessen.
Om missgynnande av personer med utlndsk bakgrund. Rapport 2008:4.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2010). NTU 2009. Om utsatthet, trygghet
och frtroende. Rapport 2010:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011b). Rttsvsendets arbete med hatbrott.
En uppfljning 20032010. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2014a). Anvndningen av polisens besluts
koder. En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken. Stockholm: Brottsfre
byggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2014b). Varfr gav fler poliser inte kad
personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen p fler poliser.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2015a). NTU 2014. Om utsatthet, trygghet
och frtroende. Rapport 2015:1. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
120
REFERENSER
Brottsfrebyggande rdet, Br (2015b). Nationella trygghetsunderskningen

2014. Teknisk rapport. Rapport 2015:4. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2015c). Hatbrott 2014. Statistik ver polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv. Teknisk rapport 2015:14.
Brottsfrebyggande rdet, Br och Forum fr levande historia (2004). Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och frmlingsfientliga
tendenser bland unga. Frfattare: Ring, Jonas och Morgentau, Scarlett.
Brottsfrebyggande rdet, Br och Forum fr levande historia (2006). Antisemitiska attityder och frgestllningar i Sverige. Frfattare: Bachner, Henrik
och Ring, Jonas. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Darj, Frida och Nathorst-Bs, Hedvig (2008). r du kille eller tjej? En
intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor. Stockholm: RFSL Ungdom.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) (2011). Diskrimineringsombuds
mannens rsredovisning 2010. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) (2015). Diskrimineringsombuds
mannens rsredovisning 2014. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen.
Folkhlsomyndigheten (2015). Hlsan och hlsans bestmningsfaktorer
fr transpersoner. En rapport om hlsolget bland transpersoner i Sverige.
Halmstad: Folkhlsomyndigheten.
Forum fr levande historia (2005). Antisemitiska attityder och frestllningar
i Sverige. Frfattare: Bachner, Henrik och Ring, Jonas. Stockholm: Forum fr
levande historia.
Forum fr levande historia (2006a). En studie av homofoba hatbrott i Sverige.
Frfattare: Tiby, Eva. Stockholm: Forum fr levande historia.
Forum fr levande historia (2006b). Islamofobi en studie av begreppet,
ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Frfattare: Otterbeck,
Jonas och Bevelander, Pieter. Stockholm: Forum fr levande historia.
Forum fr levande historia (2008). Den mngtydiga intoleransen en studie
av gymnasieungdomars attityder lsret 2009/2010. Rapportserie 1:2010.
Stockholm: Forum fr levande historia.
Forum fr levande historia (2011). Antisemitism och islamofobi utbredning,
orsaker och preventivt arbete. Uppdrag frn Arbetsmarknadsdepartementet
A2011/1622/DISK.
Gerstenfeld, Phyllis B. (2003). Hate crimes. Causes, Controls and
Controversies. London: Sage.
Gestrin, Hkan (2007). Hgerextrema rrelser och deras symboler.
Stockholm: Natur och kultur, Expo.
121
Green Donald P., McFalls, Laurence H. och Smith, Jennifer K. (2003).

Hate crime: An emergent research agenda. I: Hate and bias crime: a reader.
New York: Routledge.
Hall, Nathan (2005). Hate crime. Cullompton, Devon: Willan.
Hall, Nathan (2013). Hate crime. Oxon: Routledge.
Holm, Ann-Sofi., Osbeck, Christina och Wernersson, Inga (2003).
Krnkningar i skolan. Rapport 5. Gteborgs universitet: Centrum fr
vrdegrundsstudier.
Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine, Trskman, Per Ole, Wennberg,
Suzanne (2013). Brottsbalken en kommentar. Del 1 (112 kap.) Stockholm:
Norstedts Juridik AB.
Justitiedepartementet (2006). En nationell handlingsplan fr de mnskliga
rttigheterna 20062009. Skr. 2005/06:69. Stockholm: Riksdagen.
Larsson, Gran (2006). Muslimerna kommer: tankar om islamofobi.
Gteborg: Makadam.
Lohr, Sharon L. (2004). Statistical frontiers in survey sampling. The American
Statistician, 58, 145149.
Morton J., Ritchie G. och Roch A. (2010). Out of sight, out of mind? Transgender peoples experiences of domestic abuse. LGBT Youth Scotland Equality
network.
Norrhem, Svante, Rydstrm, Jens och Winkvist, Hanna (2008). Undantagsmnniskor En svensk HBT-historia. Stockholm: Norstedts akademiska
frlag.
Nylund Skog, Susanne (2006). Med Davidsstjrnan under trjan. Upplevelser
av diskriminering och judiskt ursprung i Sverige 2005. I: Rasism och
frmlingsfientlighet i Sverige Antisemitism och islamofobi 2005.
Integrationsverkets rapportserie 2006:02. Norrkping: Integrationsverket.
Office for democratic institutions and human rights, ODIHR (2006).
Education on the holocaust and on anti-Semitism. An overview and analysis
of educational approaches. Warsaw: OSCE/ODIHR.
Office for democratic institutions and human rights, ODIHR (2013). Hate
crimes in the OSCE region incidents and responses. Annual Report for
2012. Warsaw: OSCE/ ODIHR.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO (2004). Diskriminering av
romer i Sverige: rapport frn DO:s projekt ren 2002 och 2003 om tgrder
fr att frebygga och motverka etnisk diskriminering av romer. Stockholm:
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO (2007). Att frgas av Sverige
om unga svartas upplevelser av rasism och diskriminering. Frfattare:
Kalonaityt, Viktorija, Kawesa, Victoria och Tedros, Adam. Stockholm:
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
122
REFERENSER
Petrosino, Carolyn (2003). Connecting the past to the future. Hate crime in
America. I: Hate and bias crime: a reader. New York: Routledge.
Polisen (2015). terredovisning av regeringsuppdraget betrffande hatbrott.
Diarienummer A121.608/2014.
Rikspolisstyrelsen och klagarmyndigheten (2008). Redovisning av uppdrag
angende hatbrott. Dnr: POA-426-547/07, M-A2008/0053.
Rikspolisstyrelsen (2013). Inspektion av polismyndigheternas frmga att
upptcka och utreda hatbrott. Tillsynsrapport 2013:4.
Selling, Jan (2013). Svensk antiziganism. Frdomens kontinuitet och
frndringens frutsttningar. Limhamn: Sekel Bokfrlag.
SOU 2012:74. Frmlingsfienden inom oss. Betnkande av Utredningen om
ett effektivare arbete mot frmlingsfientlighet. Stockholm: Fritzes.
Skerhetspolisen, Spo (2001). Brottslighet kopplad till rikets inre skerhet
2000. Rapport frn Skerhetspolisen. Stockholm: Skerhetspolisen.
Skerhetspolisen, Spo (2003). Brottslighet kopplad till rikets inre skerhet
2002. Rapport frn Skerhetspolisen. Stockholm: Skerhetspolisen.
Srndal, C., Swensson, B., & Wretman, J. (1992). Model assisted survey
sampling. New York: Springer-Verlag.
Tiby, Eva och Lander, Ingrid (1996). Hat, hot, vld: utsatta homosexuella
kvinnor och mn: en pilotstudie i Stockholm. Stockholm: Folkhlsoinstitutet.
Tiby, Eva (1999). Hatbrott?: homosexuella kvinnors och mns berttelser
om utsatthet fr brott. Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska
institutionen.
Tiby, Eva (2000). De utsatta: brott mot homosexuella kvinnor och mn.
Stockholm: Folkhlsoinstitutet.
Tiby, Eva (2007). Att studera hatbrott. I Brottsoffermyndighetens nyhetsbrev.
Hot, vld och frdomar. Nummer 2/2007. s. 78.
Ungdomsstyrelsen (2008). Demokrati och mnskliga rttigheter. Svenska folkets kunskaper och vrderingar. Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:4.
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Witkowska, Eva (2005). Sexual harassment in schools. Prevalance, structure
and perceptions. Stockholm: Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet.
klagarmyndigheten (2012). Hatbrott metod fr skrare identifiering av
renden. M-A 2011/1602.
Elektroniska kllor
Brottsfrebyggande rdet, Br (2015d). Handlagda brott efter om utredning
har bedrivits eller ej, typ av beslut, samt personuppklaringsprocent och
lagfringsprocent, r 2014. Hmtat den 4 juni 2015 frn:
http://www.bra.se/bra/statistik/300/2014/300La-2014.html.
123
Migrationsverket (2014). www.migrationsinfo.se Hmtat 2014-06-24 frn:

http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/
Ombudsmannen mot diskriminering p grund av sexuell lggning, HomO
(2008). HomO:s Kommun Handbok en vgledning fr dig som arbetar med
brottsfrebyggande verksamhet. Hmtat den 14 april 2008 frn:
http://www.homo.se/upload/homo/pdf_homo/Kommunweben_pdf_
brottsforebyggande.pdf
Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rttigheter,
RFSL (2008). www.rfsl.se Hmtat 21 april 2008 frn:
http://www.rfsl.se/?p=693
Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rttigheter,
RFSL (2010). www.rfsl.se Hmtat 15 april 2010 frn:
http://www.rfsl.se/?p=115
Romska ungdomsfrbundet i samverkan med Romska Kulturcentret i Malm
(2015). Hmtad den 3 juni 2015 frn:
http://www.romernashistoria.se/historia/
Statskontoret (2011). Br och kriminalstatistiken. Hmtad den 27 april 2013
frn: http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201115.pdf
Unga romer (2015). Hmtad den 3 juni 2015 frn:
http://www.ungaromer.se/romsk-historia---unga-romer.html
124
TABELL- OCH FIGURFRTECKNING
Tabell- och figurfrteckning

Tabeller

4 Sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott
Tabell 4.1
Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr frmlingsfientliga,

homofobiska och antireligisa hatbrott samt skattat antal
utsatta personer ren 20062013 och skattat antal hndelser
r 2013, enligt NTU 20072014.
33
Tabell 4.2
Andel polisanmlda hndelser med frmlingsfientliga, homofobiska

och antireligisa motiv ren 20062013, enligt NTU 20072014.
35
Tabell 5.1
Antal och andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv,

ren 20102014.
39
Tabell 5.2
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade

hatbrottsmotiv efter tillvgagngsstt, r 2014.
42
Tabell 5.3
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade hatbrotts-

motiv efter grningspersonens relation till den utsatta, r 2014.
44
Tabell 5.4
Uppskattat antal och andel handlagda hatbrottsanmlningar efter

huvudbrott, som anmldes r 2013 och som handlades under
perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
47
Tabell 6.1
Antal och andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/

rasistiska hatbrottsmotiv, ren 20102014.
51
Tabell 6.2 Antal och andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/

rasistiska motiv efter huvudbrottskategori, ren 20102014.
52
Tabell 6.3 Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade

frmlingsfientliga/rasistiska motiv efter tillvgagngsstt, r 2014.
55
Tabell 6.4 Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade

frmlingsfientliga/rasistiska motiv efter grningspersonens
relation till den utsatta, r 2014.
56
6A
Hatbrott samtliga motiv
Tabell 6A.1 Antal och andel anmlningar med identifierade afrofobiska motiv
efter huvudbrottskategori, delredovisning av anmlningar med
identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, ren 20102014.
60
125
Tabell 6A.2 Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade

afrofobiska motiv efter tillvgagngsstt, delredovisning av
anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv,
r 2014.
62
Tabell 6A.3 Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade

afrofobiska motiv efter grningspersonens relation till den utsatta,
delredovisning av anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/
64
6B
Antiromska hatbrott
Tabell 6B.1 Antal och andel anmlningar med identifierade antiromska motiv
efter huvudbrottskategori, delredovisning av anmlningar med
identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, ren 20102014.
69
Antisemitiska hatbrott
Tabell 7.1 Antal och andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv
efter huvudbrottskategori, ren 20102014.
75
Tabell 8.1
Antal och andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv

efter huvudbrottskategori, ren 20102014.
82
Tabell 8.2
Uppskattat antal och andel anmlningar med identifierade islamo-

fobiska motiv efter grningspersonens relation till den utsatta, r 2014.
89
10
Islamofobiska hatbrott
Homofobiska, bifobiska och heterofobiska hatbrott
Tabell 10.1 Antal och andel identifierade hatbrottsanmlningar p grund av

sexuell lggning, efter huvudbrottskategori, ren 20102014.
96
Tabell 10.2 Uppskattat antal och andel identifierade hatbrottsanmlningar p

grund av sexuell lggning efter tillvgagngsstt, r 2014.
99
Tabell 10.3 Uppskattat antal och andel identifierande hatbrottsanmlningar p

grund av sexuell lggning efter grningspersonens relation till den
utsatta, r 2014.
100
11
Transfobiska hatbrott
Tabell 11.1 Antal anmlningar med identifierade transfobiska motiv,

ren 20082014.
12
104
Regional frdelning
Tabell 12.1 Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv

efter storstadskommuner dr brottet har begtts, per 100000
invnare, r 2014.
113
Tabell 12.2 Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv

efter huvudbrottskategori och storstadskommun dr brottet har
begtts, per 100000 invnare, r 2014.
113
126
Bilaga 1
Lns- och kommuntabeller
Tabell B1.1 Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter

ln dr brottsanmlan har registrerats, per 100000 invnare, r 2014.
131

huvudbrottskategori och ln dr brottsanmlan har registrerats, per
100000 invnare, r 2014.
132

kommun dr brottet har begtts, per 100000 invnare, r 2014.
133
Bilaga 2
Statistisk skerhet
Tabell B2.1 Konfidensintervall (95 %) fr antal utsatta i befolkningen

(1679 r) fr frmlingsfientliga, homofobiska och antireligisa
hatbrott efter brottskategori r 2013, enligt NTU 2014.
134
Tabell B2.2 Den utsattas kn vid hatbrott i befolkningen (1679 r) r

20112013, enligt NTU 20122014. Andel hndelser.
135
Tabell B2.3 Den utsattas lder vid hatbrott i befolkningen (1679 r) r

20112013, enligt NTU 20122014. Andel hndelser.
135
Tabell B2.4 Konfidensintervall (95 %) fr skattade antal och andelar

anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv, r 2014.
136
Tabell B2.5 Antal identifierade anmlningar samt skattade antal anmlningar

fr hatbrottsmotiven r 2014.
136
Tabell B2.6 Skattning av urvalsoskerheten fr olika antal i hatbrottsstatistiken

r 2014 (N=427905, n=212880).
137
Tabell B2.7 Skattning av urvalsoskerheten fr olika andelar uppdelat p olika

antal hatbrottsanmlningar. Halva intervall.
138
Figurer

2 Bakgrund
Figur 2.1 Frenklad beskrivning av fldet i rttskedjan.
20
Figur 4A Andel sjlvrapporterade brottshndelser med respektive utan

frmlingsfientligt motiv, enligt NTU 2014.
34
Figur 4B De utsattas kn vid frmlingsfientliga, homofobiska och

antireligisa hatbrott i befolkningen (1679 r) ren 20112013,
enligt NTU 20122014.
36
Figur 4C De utsattas lder vid frmlingsfientliga, homofobiska och

antireligisa hatbrott i befolkningen (1679 r) ren 20112013,
enligt NTU 20122014.
37
Hatbrott samtliga motiv
Figur 5A Utveckling av antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv,

ren 20042014.
40
127
Figur 5B Andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter

40
Figur 5C Andel anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter plats,

r 2014.
43
Figur 5D Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade

hatbrottsmotiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och
47
Figur 5E
48
Figur 6A
Antal anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska

motiv, ren 20042014.
50
Figur 6B Andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska

motiv mot minoritetsgrupper eller majoritetsgruppen samt mellan
minoritetsgrupper, r 2014.
52
Figur 6C Andel anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska

motiv efter plats, r 2014.
55
Figur 6D
57
Andel personuppklarade renden fr anmlningar med identifierade

hatbrottsmotiv, ren 20082014.
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade frmlings-

fientliga/rasistiska motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och
6A
Figur 6A.A
Figur 6A.B Andel anmlningar med identifierade afrofobiska motiv efter plats,
63
Figur 6A.C Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade afrofobiska

motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och som handlades
under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
65
Utveckling av antal anmlningar med identifierade afrofobiska

motiv, delredovisning av anmlningar med identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, ren 20082014.
60
6B
Figur 6B.A
Figur 6B.B Andel anmlningar med identifierade antiromska motiv efter

tillvgagngsstt, delredovisning av anmlningar med identifierade
frmlingsfientliga/rasistiska motiv, r 2014.
70
Figur 6B.C Andel anmlningar med identifierade antiromska motiv efter plats,
70
128
Antiromska hatbrott
Utveckling av antal anmlningar med identifierade antiromska motiv,
rasistiska motiv, ren 20082014.
68
Figur 6B.D Andel anmlningar med antiromska motiv efter grningspersonens

relation till den utsatta, delredovisning av anmlningar med
identifierade frmlingsfientliga/rasistiska motiv, r 2014.
71
Figur 6B.E Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade antiromska

motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och som handlades
under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
72
Figur 7A
Utveckling av antal anmlningar med identifierade antisemitiska

75
Figur 7B
Andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter

77
Figur 7C
Andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter plats,

r 2014.
77
Figur 7D
Andel anmlningar med identifierade antisemitiska motiv efter

78
Figur 7E Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade

antisemitiska motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och
Antisemitiska hatbrott
79
Islamofobiska hatbrott
Figur 8A Utveckling av antal anmlningar med identifierade islamofobiska

81
Figur 8B Andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv efter

84
Figur 8C Andel anmlningar med identifierade islamofobiska motiv efter

plats, r 2014.
84
Figur 8D
86
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade

islamofobiska motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2013
och som handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
Kristofobiska och andra antireligisa hatbrott
Figur 9A Utveckling av antal anmlningar med identifierade kristofobiska och

andra antireligisa motiv, ren 20082014.
89
Figur 9B Andel anmlningar med identifierade kristofobiska motiv efter

89
Figur 9C Andel anmlningar med identifierade kristofobiska motiv efter

plats, r 2014.
90
Figur 9D
Andel anmlningar med identifierade andra antireligisa motiv

efter huvudbrottskategori, r 2014.
91
Figur 9E
Andel anmlningar med identifierande andra antireligisa motiv

efter plats, r 2014.
91
129
Figur 9F
10
Andel handlagda hatbrottsanmlningar med identifierade

kristofobiska och andra antireligisa motiv, efter huvudbrott,
som anmldes r 2013 och som handlades under perioden
92
Homofobiska, bifobiska och heterofobiska hatbrott
Figur 10A Utveckling av antal identifierade hatbrottsanmlningar p grund

av sexuell lggning, ren 19972014.
95
Figur 10B Andel identifierade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell

lggning efter plats, r 2014.
99
Figur 10C Andel handlagda hatbrottsanmlningar p grund av sexuell

lggning, efter huvudbrott, som anmldes r 2013 och som
handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj 2015.
11
Figur 11A
12
101
Transfobiska hatbrott
Utveckling av antal anmlningar med identifierade transfobiska
104
Regional frdelning
Figur 12A Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv

efter ln per 100000 invnare, r 2014.
109
Figur 12B Andel handlagda hatbrottsanmlningar, efter ln, som anmldes r

2013 och som handlades under perioden 1 januari 2013 till 31 maj
2015.
111
130
Antisemitiska
Islamofobiska
Kristofobiska
och andra
antireligisa
Sexuell
lggning
Totalt per ln
139
137
86
82
14
44
stergtlands ln
Jnkpings ln
Kronobergs ln
Kalmar ln
Gotlands ln
Blekinge ln
86
84
Vsterbottens ln
Norrbottens ln
44
34
33
22
32
32
46
47
35
34
32
23
40
29
24
35
46
40
32
52
43
69
1 075
28
38
28
26
38
34
16
26
131
10
117
24
32
28
22
34
32
382
11
11
15
12
14
13
10
17
12
18
287
10
42
46
22
16
14
76
267
50
10
48
12
111
492
16
16
66
10
80
12
12
14
14
22
32
149
11
489
16
16
10
12
24
10
20
80
86
20
18
14
26
101
11
Internutredningar och anmlningar registrerade hos Rikskriminalen och Skerhetspolisen ingr ej i lnsredovisningen.
Anmlningar med identifierade transfobiska motiv har exkluderats i lnsredovisningen p grund av lga tal.
Antal per 100 000 baseras p lnens medelfolkmngd 2014, siffrorna r hmtade frn SCB.
x = frre n tio anmlningar, - = noll
1
Srredovisning av det frmlingsfientliga/rasistiska motivet, d.v.s. de afrofobiska och antiromska anmlningarna ingr ven dr.
2
Totalredovisning av samtliga anmlningar, inklusive de som har exkluderats i den lnsvisa redovisningen i tabellen.
4314
28
Jmtlands ln
Hela landet2
78
Vsternorrlands ln
127
Dalarnas ln
88
123
Vstmanlands ln
Gvleborgs ln
101
92
515
70
rebro ln
Vrmlands ln
Vstra Gtalands ln
Hallands ln
511
145
Sdermanlands ln
Skne ln
149
Uppsala ln
635
12
10
12
16
14
28
14
10
101
10
72
18
30
18
12
14
225
11
10
6269
121
125
36
107
119
157
193
135
141
824
111
808
70
24
119
125
205
199
225
193
2121
65
48
48
28
44
43
56
74
47
51
51
36
63
46
42
51
66
60
45
81
56
97
1512
varav
Antiromska1
Ln
varav
Afrofobiska1
Stockholms ln
Frmlingsfientliga/ rasistiska
Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter ln dr brottsanmlan har registrerats,
per 100000 invnare, r 2014.
Per
Per
Per
Per
Per
Per
Per
Per
Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000
Tabell B1.1

BILAGA 1 LNS- OCH KOMMUNTABELLER
Bilaga 1. Lns- och kommuntabeller
131
132
x
Blekinge ln
28
30
22
22
Vstmanlands ln
Dalarnas ln
Gvleborgs ln
Vsternorrlands ln
10
rekrnkning
Skadegrelse/
klotter
10
11
11
10
11
15
2704
62
52
16
44
48
68
88
64
52
364
44
378
42
56
64
96
107
96
78
858
28
25
20
13
18
17
24
34
22
19
22
14
29
27
24
34
28
24
34
22
39
848
20
16
18
14
18
26
10
28
115
20
101
24
34
14
30
32
302
10
10
10
10
11
14
685
12
16
14
14
14
18
12
14
78
14
78
14
20
24
14
30
22
265
11
11
12
Internutredningar och anmlningar registrerade hos Rikskriminalen och Skerhetspolisen ingr ej i lnsredovisningen.
Anmlningar med identifierade transfobiska motiv har exkluderats i lnsredovisningen p grund av lga tal.
Antal per 100 000 baseras p lnens medelfolkmngd 2014, siffrorna r hmtade frn SCB.
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Till fljd av avrundningar stmmer inte alltid summeringen
av tabellen med den skattade totalsiffran. Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.
x = frre n tio anmlningar, - = noll
1
2
Totalredovisning av samtliga anmlningar, inklusive de som har exkluderats i den lnsvisa redovisningen i tabellen.
923
Norrbottens ln
Hela landet2
12
Vsterbottens ln
24
rebro ln
Jmtlands ln
22
137
16
Vrmlands ln
Vstra Gtalands ln
Hallands ln
107
18
Kronobergs ln
Gotlands ln
22
Jnkpings ln
x
30
stergtlands ln
Kalmar ln
30
Sdermanlands ln
326
28
Skne ln
Olaga hot/
ofredande
Hets mot
folkgrupp
Olaga
diskriminering
vriga brott
Totalt per ln
702
14
12
20
26
16
20
94
12
123
12
12
24
18
20
12
221
10
10
10
175
24
12
14
12
64
233
12
10
10
84
6269
121
125
36
107
119
157
193
135
141
824
111
808
70
24
119
125
205
199
225
193
2121
65
48
48
28
44
43
56
74
47
51
51
36
63
46
42
51
66
60
45
81
56
97
Per
Per
Per
Per
Per
Per
Per
Per
Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000 Antal 100 000
Vldsbrott1
Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter huvudbrottskategori och ln dr brottsanmlan har registrerats,
per 100000 invnare, r 2014.
Uppsala ln
Stockholms ln
Ln
Tabell B1.2
BILAGA 1 LNS- OCH KOMMUNTABELLER
Tabell B1.3
Kommun1
Arboga
Markaryd
Antal
Uppskattat antal anmlningar med identifierade hatbrottsmotiv efter kommun dr

brottet har begtts, per 100000 invnare, r 2014.
Per 100 000
Kommun1
Antal
40
295
Strngns
20
Per 100 000

59
20
210
Uppsala
115
56
1 138
126
Jnkping
74
56
Boden
30
108
Skellefte
38
53
Nynshamn
28
104
Norrtlje
30
52
Sdertlje
94
103
Borlnge
26
52
Eskilstuna
101
101
Haninge
42
51
Botkyrka
88
100
Norrkping
66
49
Solna
66
90
Ume
56
47
Malm
277
88
Kristianstad
38
47
Katrineholm
28
85
Sollentuna
32
47
Bollns
22
84
Gvle
44
45
Landskrona
36
83
Karlstad
40
45
Falkping
26
81
Lule
34
45
Sigtuna
34
78
Uddevalla
24
45
Falkenberg
32
76
Karlskrona
28
44
Motala
32
76
Bors
46
43
Hssleholm
38
75
Tby
28
42
Sundbyberg
32
74
Sundsvall
40
41
Upplands Vsby
30
72
rebro
56
40
Helsingborg
92
69
Kalmar
26
40
Jrflla
48
69
Trollhttan
22
39
Nykping
36
68
Halmstad
36
38
Nssj
20
67
Nacka
36
38
Huddinge
68
66
Gotland
22
38
Gteborg
348
65
Lund
42
36
Vxj
54
63
Mlndal
22
35
Alingss
24
62
Linkping
52
34
Falun
34
60
Stockholm
Antal per 100 000 baseras p kommunernas medelfolkmngd 2014, siffrorna r hmtade frn SCB.
Uppskattade siffror baserade p en urvalsunderskning. Fr berkning av konfidensintervall, se bilaga 2.
1
Endast kommuner med minst 20 uppskattade hatbrottsanmlningar redovisas.
133
Bilaga 2. Statistisk skerhet


Tabell B2.1
Konfidensintervall (95 %) fr antal utsatta i befolkningen (1679 r) fr frmlings

fientliga, homofobiska och antireligisa hatbrott efter brottskategori r 2013, enligt
NTU 2014.
Skattat antal
utsatta personer
i befolkningen
Halvt oskerhetsintervall (+/-)
Antal
observationer (n)
166
ANTAL UTSATTA
Totalt, frmlingsfientligt
136000
57000
Totalt, homofobiskt
25000
24000
35
Totalt, antireligist
35000
29000
42
Totalt, frmlingsfientligt
1,8 %
0,8 %
166
Totalt, homofobiskt
0,3 %
0,3 %
35
Totalt, antireligist
0,5 %
0,4 %
42
7000
55000
ANDEL I BEFOLKNINGEN
ANTAL utsatta frmlingsfientliga

Personrn
Misshandel
22000
51000
32
Hot
63000
66000
82
Trakasserier
38000
49000
43
0,1 %
0,7 %
ANDEL utsatta frmlingsfientliga

Personrn
134
Misshandel
0,3 %
0,7 %
32
Hot
0,9 %
0,9 %
82
Trakasserier
0,5 %
0,7 %
43
BILAGA 2 STATISTISK SKERHET
Tabell B2.2
Den utsattas kn vid hatbrott i befolkningen (1679 r) r 20112013, enligt NTU

20122014. Andel hndelser.
Kvinnor
Mn
Andel av frmlingsfientliga hatbrott
51 %
49 %
Nedre konfidensintervall
49 %
46 %
vre konfidensintervall
53 %
52 %
Andel av homofobiska hatbrott
43 %
57 %
40 %
55 %
45 %
60 %
Andel av antireligisa hatbrott
62 %
38 %
60 %
35 %
65 %
40 %
Frmlingsfientliga hatbrott (n=413)
Homofobiska hatbrott (n=77)
Antireligisa hatbrott (n=105)
Tabell B2.3
Den utsattas lder vid hatbrott i befolkningen (1679 r) r 20112013, enligt NTU
20122014. Andel hndelser.
1624 r
2544 r
4564 r
6579 r
32 %
43 %
20 %
5%
Frmlingsfientliga hatbrott (n=413)

Andel av frmlingsfientliga hatbrott
Nedre grns konfidensintervall
29 %
40 %
17 %
3%
vre grns konfidensintervall
34 %
46 %
23 %
8%
2%
Homofobiska hatbrott (n=77)

Andel av homofobiska hatbrott
42 %
33 %
24 %
39 %
30 %
21 %
0%
45 %
35 %
27 %
3%
Antireligisa hatbrott (n=105)

Andel av antireligisa hatbrott
34 %
37 %
26 %
3%
31 %
34 %
23 %
1%
37 %
40 %
29 %
4%
135
Polisanmlningar med identifierade hatbrottsmotiv

Tabell B2.4
Konfidensintervall (95 %) fr skattade antal och andelar anmlningar med identifierade

hatbrottsmotiv, r 2014.
Antal
Motiv
Afrofobiska*
Antiromska**
Mellan minoriteter
Mot majoritetsgrupp
Andel
Nedre intervall
Skattat antal
anmlningar
vre intervall
4185
1011
254
4314
1075
287
4442
1140
321
69
17
5
1,1
0,9
0,5
441
166
484
193
528
220
8
3
0,7
0,4
Andel
Halvt oskerhetsintervall (+/-)
Antisemitiska
235
267
299
0,5
Islamofobiska
449
492
536
0,7

Kristofobiska
446
298
489
334
533
370
8
5
0,7
0,5
Sexuell lggning
Homofobiska
586
549
635
597
685
645
10
10
0,7
0,7
56
72
89
0,2
6115
6269
6424
100
Transfobiska
Summa

2
1
Tabell B2.5
Antal identifierade anmlningar samt skattade antal anmlningar fr hatbrottsmotiven

r 2014.
Antal anmlningar i underskningsmaterialet (n)
Skattat antal anmlningar

i populationen (N)
2146
535
143
4314
1075
287
Antisemitiska
133
267
Islamofobiska
245
492

Kristofobiska
Andra antireligisa
243
166
77
489
334
155
Sexuell lggning
316
635
Motiv
Afrofobiska
Antiromska
Transfobiska
Totalt
136
36
72
3119
6269
Nedre
intervall
-1
0
1
2
4
7
11
15
19
24
28
32
35
40
45
49
54
58
62
66
71
76
81
89
98
107
117
126
135
145
154
163
172
196
219
243
Halvt oskerhetsintervall
(+/-)
3
4
5
6
6
8
9
10
11
12
12
13
14
14
15
16
16
17
18
18
19
19
20
21
21
22
23
24
25
26
26
27
28
29
31
33
2
4
6
8
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
225
250
275
5
8
11
14
16
23
29
35
41
47
53
58
63
69
76
81
87
92
97
102
108
115
120
130
141
152
164
174
185
197
206
217
228
255
281
308
vre
intervall
300
325
350
375
400
425
450
475
500
550
600
650
700
750
800
850
900
950
1000
1100
1200
1300
1400
1500
1600
1700
1800
1900
2000
2100
2200
2300
2400
2500
2600
2700
Skattat antal
anmlningar
34
35
37
38
39
40
42
43
44
46
48
50
52
54
56
57
59
60
62
65
68
71
73
76
78
81
83
85
88
90
92
94
96
98
100
102
(+/-)
266
290
313
337
361
384
409
433
456
504
552
599
648
696
744
792
841
889
938
1034
1132
1229
1327
1424
1522
1619
1717
1814
1912
2010
2108
2206
2304
2402
2500
2598
Nedre
intervall
333
361
386
413
439
465
492
518
543
596
648
699
751
804
856
906
958
1010
1062
1165
1268
1370
1473
1575
1678
1780
1883
1985
2088
2189
2292
2393
2496
2597
2700
2801
vre
intervall
2800
2900
3000
3100
3200
3300
3400
3500
3600
3700
3800
3900
4000
4100
4200
4300
4400
4500
4600
4700
4800
4900
5000
5100
5200
5300
5400
5500
5600
5700
5800
5900
6000
6100
6200
6300
Skattat antal
anmlningar
Skattning av urvalsoskerheten fr olika antal i hatbrottsstatistiken r 2014 (N=427905, n=212880).
Skattat antal
anmlningar
Tabell B2.6
104
105
107
109
111
112
114
116
117
119
121
122
124
125
127
128
130
131
133
134
135
137
138
139
141
142
143
145
146
147
149
150
151
152
154
155
(+/-)
2696
2794
2893
2991
3089
3187
3286
3384
3483
3581
3679
3777
3876
3974
4073
4171
4270
4368
4468
4566
4665
4763
4862
4960
5059
5157
5257
5355
5454
5552
5651
5750
5849
5947
6046
6145
Nedre
intervall
2904
3005
3107
3209
3311
3412
3514
3615
3717
3819
3921
4022
4124
4225
4327
4428
4530
4631
4733
4834
4935
5036
5138
5239
5341
5442
5544
5644
5746
5847
5949
6049
6151
6252
6354
6454
vre
intervall
137
Tabell B2.7
Skattning av urvalsoskerheten fr olika andelar uppdelat p olika antal

hatbrottsanmlningar. Halva intervall.
Andel i procent
Antal anmlningar
i underskningsmaterialet (n)
5
95
10
90
15
85
20
80
25
75
30
70
35
65
40
60
45
55
50
20
6,9
9,5
11,4
12,7
13,8
14,6
15,2
15,6
15,8
15,9
40
4,8
6,7
7,9
8,9
9,6
10,2
10,6
10,9
11,0
11,1
60
3,9
5,4
6,4
7,2
7,8
8,3
8,6
8,8
9,0
9,0
80
3,4
4,7
5,6
6,2
6,8
7,1
7,4
7,6
7,8
7,8
100
3,0
4,2
5,0
5,6
6,0
6,4
6,6
6,8
6,9
7,0
120
2,8
3,8
4,5
5,1
5,5
5,8
6,1
6,2
6,3
6,4
140
2,6
3,5
4,2
4,7
5,1
5,4
5,6
5,8
5,8
5,9
160
2,4
3,3
3,9
4,4
4,8
5,0
5,2
5,4
5,5
5,5
180
2,3
3,1
3,7
4,1
4,5
4,7
4,9
5,1
5,2
5,2
200
2,1
2,9
3,5
3,9
4,3
4,5
4,7
4,8
4,9
4,9
220
2,0
2,8
3,3
3,7
4,1
4,3
4,5
4,6
4,7
4,7
240
2,0
2,7
3,2
3,6
3,9
4,1
4,3
4,4
4,5
4,5
260
1,9
2,6
3,1
3,4
3,7
3,9
4,1
4,2
4,3
4,3
280
1,8
2,5
3,0
3,3
3,6
3,8
4,0
4,1
4,1
4,1
300
1,7
2,4
2,9
3,2
3,5
3,7
3,8
3,9
4,0
4,0
350
1,6
2,2
2,6
3,0
3,2
3,4
3,5
3,6
3,7
3,7
400
1,5
2,1
2,5
2,8
3,0
3,2
3,3
3,4
3,5
3,5
450
1,4
2,0
2,3
2,6
2,8
3,0
3,1
3,2
3,3
3,3
500
1,4
1,9
2,2
2,5
2,7
2,8
3,0
3,0
3,1
3,1
550
1,3
1,8
2,1
2,4
2,6
2,7
2,8
2,9
2,9
3,0
600
1,2
1,7
2,0
2,3
2,5
2,6
2,7
2,8
2,8
2,8
650
1,2
1,6
1,9
2,2
2,4
2,5
2,6
2,7
2,7
2,7
700
1,1
1,6
1,9
2,1
2,3
2,4
2,5
2,6
2,6
2,6
750
1,1
1,5
1,8
2,0
2,2
2,3
2,4
2,5
2,5
2,5
800
1,1
1,5
1,8
2,0
2,1
2,2
2,3
2,4
2,4
2,5
850
1,0
1,4
1,7
1,9
2,1
2,2
2,3
2,3
2,4
2,4
900
1,0
1,4
1,7
1,8
2,0
2,1
2,2
2,3
2,3
2,3
138
950
1,0
1,3
1,6
1,8
1,9
2,1
2,1
2,2
2,2
2,2
1 000
1,0
1,3
1,6
1,8
1,9
2,0
2,1
2,1
2,2
2,2
1 250
0,9
1,2
1,4
1,6
1,7
1,8
1,9
1,9
2,0
2,0
1 500
0,8
1,1
1,3
1,4
1,6
1,6
1,7
1,8
1,8
1,8
1 750
0,7
1,0
1,2
1,3
1,4
1,5
1,6
1,6
1,6
1,7
2 000
0,7
0,9
1,1
1,2
1,3
1,4
1,5
1,5
1,5
1,5
2 500
0,6
0,8
1,0
1,1
1,2
1,3
1,3
1,4
1,4
1,4
3 000
0,6
0,8
0,9
1,0
1,1
1,2
1,2
1,2
1,3
1,3
3 500
0,5
0,7
0,8
0,9
1,0
1,1
1,1
1,1
1,2
1,2
Om tabellerna och statistisk skerhet

Statistiken i denna rapport bygger p ett urval om hlften1 av de polisanmlningar som registrerades under r 2014 och som avsg srskilt utvalda
brottstyper (vldsbrott, olaga hot/ofredande, skadegrelse, klotter, hets mot
folkgrupp, olaga diskriminering och vriga brott).2 Observationerna skattades
till populationsniv, det vill sga till en niv som om samtliga polisanmlningar hade ingtt i underskningen.
D urvalet r slumpmssigt r det med hjlp av statistisk teori mjligt att uppskatta oskerheten fr varje skattning, det vill sga varje upprkning. Observera dock att det endast avser oskerhet som r kopplad till urvalsfrfarandet,
det tcker inte in oskerhet kring andra felkllor som hatbrottsstatistiken r
behftad med.
Genom tabellerna B2.6 och B2.7 r det mjligt att ta fram ett grovt oskerhetsintervall ver hur sker skattningen r. Ngot frenklat kan man sga att
om tv intervall inte verlappar varandra r skillnaden mellan skattningarna
statistiskt sker. Skillnaden beror d inte p slumpen som uppstr p grund av
att urvalet r slumpmssigt. Att en skillnad r statistiskt sker kallas ofta fr
att skillnaden r statistiskt signifikant. Fr korrekta uppskattningar av oskerhetsintervall se Lohr (2004) eller Srndal, Swensson och Wretman (1992).
Observera att alla siffror frn 2012 och framt r uppskattade. P grund av
att varje rs statistik baserar sig p olika antal anmlningar och en ngot
skiftande urvalsstorlek behver oskerhetsintervall fr ett visst rs siffror
berknas utifrn tabellerna i det rets rapport, annars riskerar intervallet att
bli felaktigt.
Hur tolkas tabellerna?

Tabellerna redogr fr ett grovt stt att betrakta skattningarnas oskerhet
avseende antalssiffror och andelar. Att tabellerna redogr halva oskerhetsintervall innebr att vrdet i tabellen dels dras ifrn skattningen fr att erhlla
vrdet fr den nedre grnsen, dels lggs till skattningen fr att erhlla vrdet
fr den vre grnsen i intervallet.
Exempel p skattning av andelar:

r allmn plats den vanligaste brottsplatsen?
Som ett exempel tnker vi oss att man har tittat i ett stapeldiagram ver
brottsplatser fr ett visst motiv. De vanligaste brottsplatserna frdelar sig
enligt fljande:
allmn plats 26 procent
arbetsplats
21 procent
hem
19 procent
internet
13 procent
P grund av att uttag grs efter en buffertperiod om tv mnader missas renden som polisen drefter uppdaterar med en brottskod som ingr i Brs urval. Drfr utgrs hlftenurvalet snarare av strax under 50 procent av de
relevanta anmlningarna. Fr exakt andel i rets rapport, se metodavsnittet i kapitel 3.
Fr en komplett frteckning ver vilka brottskoder som genomsks, se den tekniska rapporten (Br 2015:14).
139
Enligt tabellen finns allts en rangordning mellan brottsplatserna, vissa verkar

vanligare n andra. Men kan man med skerhet sl fast att allmn plats verkligen r den vanligaste brottsplatsen fr motivet?
Innan man brjar berkna oskerheten fr andelarna behver man ta reda
p hur mnga anmlningar som observerades i underskningen fr just det
motivet, det vill sga fre det att antalet skattades till populationsniv. Dessa
uppgifter finns i tabell B2.5 i denna bilaga. I detta rkneexempel sger vi att
det var 104 anmlningar i underskningsmaterialet (n). Andelen anmlda
brott som begicks p allmn plats var, som nmnts ovan, 26 procent. Fr att
berkna oskerheten fr den skattningen anvnder man tabell B2.7.
Det frsta steget r att avrunda antalet observerade anmlningar (det vill
sga 104) till nrmaste antal anmlningar i tabellen (vilket r 100).3 Drefter
avrundas procenttalet till nrmaste andel i procent i tabellen (vilket r 25). I
rutan fr antalet observerade anmlningar = 100 och andel i procent = 25 str
6,0. Denna siffra drar du bde ifrn och lgger till den skattade andelen p 26
procent. Berkningen (26 procent plus/minus 6,0) ger ett oskerhetsintervall
mellan 20 och 32 procent. Motsvarande utrkningar grs sedan fr de andra
kategorierna.
Antal anmlningar i
underskningsmaterialet (n)
5
95
10
90
15
85
20
80
25
75
30
70
20
6,9
9,5
11,4
12,7
13,8
14,6
40
4,8
6,7
7,9
8,9
9,6
10,2
60
3,9
5,4
6,4
7,2
7,8
8,3
80
3,4
4,7
5,6
6,2
6,8
7,1
100
3,0
4,2
5,0
5,6
6,0
6,4
120
2,8
3,8
4,5
5,1
5,5
5,8
140
2,6
3,5
4,2
4,7
5,1
5,4
Utrkningen fr kategorin internet r vrd att kommentera srskilt. I detta

rkneexempel r andelen hatbrott som begtts via internet 13 procent, vilket
ligger nrmare 15 n 10 procent. Avrundningen i utrkningen gr emellertid
att den exakta andelen skulle kunna ligga antingen vid 13, nrmare 12,6 eller
13,4. Fr en konservativ uppskattning kan man avrunda uppt och anvnda
halva konfidensintervallet fr 15. Men av olika skl kanske man vill f ett
konfidensintervall s nra 13 som mjligt. D kan man ta vrdet fr 15 (5,0),
addera med vrdet fr 10 (4,2) och dividera med 2, s fr man halva konfidensintervallet fr 12,5 (4,6), vilket ligger nrmare 13. I det hr exemplet har
vi gjort p bda stten fr att visa hur det skulle se ut.
Intervallet fr kategorin allmn plats ligger hgre n fr kategorin internet
(bde fr alternativ A och B), vilket innebr att skillnaden mellan allmn plats
och internet med strsta sannolikhet r signifikant, det vill sga statistiskt
skerstlld. Dremot verlappar den undre grnsen fr allmn plats (20,0
procent) med vre grnsen fr bde arbetsplats (26,6 procent) och hem (24,6
Vill man ta det skra fre det oskra och f en mycket konservativ skattning avrundar man antalet observerade
anmlningar nedt och den skattade andelen (i procent) uppt.
140
Allmn plats
Arbetsplats
Internet (A)
Andel i procent:
26
19
13
13
avrundas till nrmaste andel i tabellen:
25
20
15
15 och 10
Antal observerade anmlningar
104
104
104
104
avrundas till nrmaste antal i tabellen:
100
100
100
100
Halva oskerhetsintervallets storlek (enligt tabellen):
6,0
5,6
5,0
5,0 + 4,2 / 2 = 4,6
20,032,0
13,424,6
8,018,0
8,417,6
Oskerhetsintervall (andelen +/- halva intervallet):
Internet (B)
procent). Detta resultat innebr att skillnaden dem emellan inte r signifikant,
det vill sga att det inte kan uteslutas att slumpen i urvalsfrfarandet kan ha
pverkat resultatet.
Exempel p skattning av antal: Nivn av antalet vldsbrott (med ett visst
motiv)
I detta exempel tnker vi oss en tidsserie fr ett visst motiv, frdelat efter huvudbrott. Antalet anmlda vldsbrott fr motivet visar p fljande utveckling:
2008 278
2009 252
2010 176
2011 189
2012 163
Frgan vi stller oss r ifall antalet anmlda vldsbrott verkligen r lgre 2012
n under tidigare r?
I tabell B2.6 finns redan oskerhetsintervallen utrknade fr en lista med
strategiskt angivna skattade antal anmlningar. Fr att se oskerhetsintervallet
fr vldsbrott avrundar man antalet (163) till nrmaste antal i tabellen (160).
Det halva oskerhetsintervallet anges till 25. Detta tal drar man bde ifrn
och lgger till det skattade antalet 163. Berkningen (163 plus/minus 25) ger
ett oskerhetsintervall mellan 138 och 188. Vill man kvickt, utan att rkna, f
ett grovt intervall kan man anvnda sig av det som r angivet i tabellen, dr
oskerhetsintervallet fr 160 anges som mellan 135 och 185.
Proceduren ska upprepas med alla r som har skattade siffror (det vill sga
frn 2012 och framt). Observera dock att fr exakta oskerhetsintervall fr
respektive r mste man anvnda tabell B2.6 i respektive rs rapport!
Intervallet fr vldsbrott ligger lgre n antalssiffran fr 2011 (som baserar
sig p en fullstndig underskning och drfr inte har ngot oskerhetsintervall), likas fr 2008 och 2009. Det innebr att skillnaden mellan 2012 och
dessa r med strsta sannolikhet r signifikant. Dremot verlappar den vre
grnsen fr 2012 rs antal (188) med 2010 rs antal (176), vilket innebr att
skillnaden dem emellan troligtvis inte r signifikant, det vill sga statistiskt
skerstlld.
141
Bilaga 3. Korrigerade diagram

fr Hatbrott 2013 (Br 2014:14)
P grund av ett fel i uttaget av uppklaringsstatistiken 2013 blev figurerna i frra rets hatbrottsrapport felaktiga. Korrigerade figurer finns i den hr bilagan.
Det korrigerade uttaget gjordes efter 31 maj 2015, vilket innebr att rendena
fortskridit ytterligare ett drygt r mot vad som r brukligt. Efter kontroll
har det emellertid visat sig att denna frskjutning inte har pverkat andelen
personuppklarade renden, vare sig fr samtliga eller enskilda hatbrottsmotiv.
Korrigeringen har endast, och i mindre mn, pverkat frdelningen mellan
tekniskt uppklarade och ouppklarade renden fr vissa motiv, varfr dessa
siffror fr tolkas med frsiktighet.
Notera att kategorin personuppklarade utgrs av talsbeslut, straffrelggande och talsunderltelse. Kategorin tekniskt uppklarade utgrs av misstnkt under 15 r, brott kan ej styrkas, grningen ej brott och vriga tekniskt
uppklarade. Kategorin ouppklarade utgrs av anmlningar under utredning
och vriga ouppklarade.

Figur 5D
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, som anmldes r 2012 och

som klarats upp under perioden 1 januari 2012 till 31 maj 2015.
Personuppklarade, 5 %
Ouppklarade, 30 %
Figur 6D
Tekniskt uppklarade, 65 %
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, med frmlingsfientliga/

rasistiska motiv som anmldes r 2012 och som klarats upp under perioden 1 januari
2012 till 31 maj 2015.
Ouppklarade, 27 %
142
BILAGA 3 KORRIGERADE DIAGRAM FRN HATBROTT 2013
Figur 6A.C
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, med afrofobiska motiv som

anmldes r 2012 och som klarats upp under perioden 1 januari 2012 till 31 maj 2015.
Ouppklarade, 27 %
Figur 6B.E
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar efter huvudbrott, med antiromska motiv som

anmldes r 2012 och som klarats upp under perioden 1 januari 2012 till 31 maj 2015.
Ouppklarade, 13 %
Figur 7E
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar med antisemitiska motiv, efter huvudbrott,

2015.
Ouppklarade, 48 %
Figur 8D
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar med islamofobiska motiv efter huvudbrott,

2015.
Ouppklarade, 28 %
143
Figur 9F
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar med kristofobiska och andra antireligisa

motiv, efter huvudbrott, som anmldes r 2012 och som klarats upp under perioden
Ouppklarade, 52 %
Figur 10C
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar p grund av sexuell lggning, efter huvudbrott, som anmldes r 2012 och som klarats upp under perioden 1 januari 2012 till 31
maj 2015.
Ouppklarade, 32 %
Figur 12G
Andel uppklarade huvudbrott i hatbrottsanmlningar med hgerextrema och nationalsocialistiska symboler, som anmldes r 2012 och som klarats upp under perioden
Ouppklarade, 57 %
144
BILAGA 3 KORRIGERADE DIAGRAM FRN HATBROTT 2013
Figur 13B
Andel uppklarade hatbrottsanmlningar efter ln som anmldes r 2012 och som

klarats upp under perioden 1 januari 2012 till 31 maj 2015.
Uppsala ln 6
Vrmlands ln
44
Kronobergs ln 11
58
Sdermanlands ln 6
57
Jmtlands ln 4
60
Stockholms ln 5
64
Hela landet 5
65
Gotlands ln 0
70
Hallands ln 2
69
68
Dalarnas ln 14
Skne ln
59
69
Vsternorrlands ln 4
69
rebro ln
67
Jnkpings ln 2
72
Norrbottens ln 2
73
stergtlands ln 6
69
Vstmanlands ln 7
69
Blekinge ln 8
69
Kalmar ln 4
75
Gvleborgs ln
Procent
79
Tekniskt
uppklarade
47
Vsterbottens ln 4
Vstra Gtalands ln
Personuppklarade
43
20
40
60
80
100
145
Bilaga 4.
Bakgrund till varfr kapitlet om hatbrott med
hgerextremistiska och nationalsocialistiska
symboler utgr
Under 1990-talet och fram till 2005 redovisade Skerhetspolisen (Spo)
statistik ver brottslighet kopplad till rikets inre skerhet, med vilket avsgs
statistik ver anmld brottslighet med koppling till vit makt, frmlingsfientlighet, antisemitism, homofobi samt anmld brottslighet med koppling till
antifascism/vnsterideologi.4 Ett kapitel avsg brott med vit makt-ideologiskt motiv. Med hnsyn till Spos krnverksamhet hade de frutsttningar
att fra den typen av statistik.
Br fick 2006 i uppdrag att ta ver ansvaret fr den statistik som hade kommit
att kallas hatbrottsstatistiken. Uppdraget till Br specificerades enligt fljande:
Br skall rligen redovisa antalet anmlda brott med frmlingsfientliga,
srskilt islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv.5 Br fortsatte
emellertid att ven redovisa statistik under rubriken vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott,6 men vid versynen 2014 kom Br fram till att den metod
och den information som statistiken baseras p r fr osker fr att tillta
slutsatser om grningspersonens eventuella ideologiska tillhrighet.
I grund och botten saknar Br de kompetenser och resurser som Spo har
att verifiera huruvida hgerextrema grupper eller individer med hgerextema vrderingar str bakom det anmlda brottet. Br kan endast basera
sin bedmning p vad som framkommer i fritexten i en polisanmlan. Det
innebr att bedmningen baseras p uppfattningen hos anmlaren, den
utsatta, polisen eller den kodande utredaren hos Br. Till grund fr bedmningen ligger ofta uttalanden som Sieg Heil, klotter av hakkors eller
texter publicerade p olika webbsidor och forum. Att basera bedmningen
p dessa exempel r enligt Brs mening vanskligt, bland annat av fljande
skl:
Sieg Heil, bde i ord och gest, och hakkors behver inte betyda att hgerextrem eller rasideologisk ideologi ligger bakom grningspersonens agerande.
Dessa symboler r tydliga i sitt budskap nr syftet r att exempelvis krnka
judiska personer eller att frmedla att utlndska personer, homosexuella
eller andra som grningspersonen ogillar inte r vlkomna. Dessa symboler
kan dessutom ha en omvnd betydelse, att grningspersonen uttrycker att
den utsatta personen r ond p ngot stt. Exempelvis kan gesten Sieg
Heil mot en mrkhyad ordningsvakt bde betyda krnkning p grund av
Spo (2003, s. 5).
Regleringsbrev fr budgetret 2006 avseende Brottsfrebyggande rdet. (JU2005/11640/KRIM, s. 5, punkt 2.)
Rubriken har med tiden ndrats till Hatbrott med tecken p koppling till hgerextremism och nationalsocialism
och drefter Hatbrott med hgerextremistiska och nationalsocialistiska symboler.
146
BILAGA 4
hudfrg, eller uttryck fr att ordningsvakten i sin myndighetsutvning r

ond. Att avgra det bakomliggande syftet med gesten r oerhrt svrt med
det material som Br har tillgng till.
Webbsidor och forum har vid Brs versyn visat sig vara dels svra att kategorisera ideologiskt vid en viss given punkt, dels svra att garantera konsekventa tidsserier fr. Ideologier r komplexa och bde verlappar och korsar
varandra. Det r dessutom inte ovanligt att organisationer och aktrer byter
sympatier. Det innebr att texter p en webbsida som ett r kodas p ett visst
stt potentiellt kan behva kodas p ett annat stt ret efter, ngot som inte
ger tillfrlitlig statistik.
Br har med anledning av detta beslutat att i fortsttningen enbart fokusera p
att producera statistik enligt grunduppdraget i regleringsbrevet: att producera
statistik ver polisanmlningar med hatbrottsmotiv. Beslutet kommer inte att
pverka niverna i hatbrottsstatistiken. Hndelser som tidigare redovisats i det
aktuella kapitlet har parallellt ingtt i ngot av motivkapitlen. Den eventuella
hgerextrema kopplingen har enbart fungerat som en ytterligare variabel.
Fr information om hgerextrema organisationer och aktivitetsnivn inom
dessa miljer hnvisas i stllet till andra befintliga kllor, exempelvis stiftelsen
Expos arbete.
147
148
Rapport 2015:13
Neema vill anmla att ngon har skrivit att hon r en jvla
svarting och att alla apor borde ka tillbaka till djungeln
dr de hr hemma i ett ppet forum p Facebook. Neema
vet inte vem personen r, men uppger att bde hon och personen deltog i en diskussion om invandring. Neema uppger att
forumet r vldigt frmlingsfientligt.
Ovanstende r ett exempel p ett afrofobiskt hatbrott hmtat
ur Hatbrott 2014. Rapporten r att betrakta som en rsbok
ver hatbrottsstatistiken. Den utgrs av polisanmlningar
dr Br har identifierat olika hatbrottsmotiv samt uppgifter
om sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott utifrn Nationella
trygghetsunderskningen (NTU).
HATBROTT 2014 RAPPORT 2015:13
I Hatbrott 2014 redovisas uppgifter ur polisanmlningar med

olika identifierade hatbrottsmotiv samt sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott.
Ett hatbrott kan vara allt frn klotter till mord det r motivet till brottet som avgr om det r ett hatbrott. ven om
oenighet rder om vad som br inkluderas i termen hatbrott
rder internationell enighet om att hndelsen r ett resultat av
bristande respekt fr mnskliga rttigheter och mnniskors
lika vrde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats rligen sedan 1993.
Frutom niv och utveckling ges information om bland annat vanliga brottstyper, brottsplatser, regional frdelning och
frdelningen av handlggningsbeslut fr de hatbrottsanmlningar som identifierades 2013.
Hatbrott 2014
Brottsfrebyggande rdet/National Council for Crime Prevention
BOX 1386/TEGNRGATAN 23, SE-111 93 STOCKHOLM, SWEDEN
TELEFON +46 (0)8 527 58 400 FAX +46 (0)8 411 90 75 E-POST INFO@BRA.SE WWW.BRA.SE
ISBN 978-91-87335-47-1 ISSN 1100-6676

2015 13 Hatbrott 2014

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

2015 13 Hatbrott 2014

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Rapport 2015:13

HATBROTT 2014 RAPPORT 2015:13

I Hatbrott 2014 redovisas uppgifter ur polisanmlningar med

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott

Brottsfrebyggande rdet 2015

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

Stockholm i augusti 2015

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

4. Sjlvrapporterad utsatthet fr hatbrott

5. Polisanmlda hatbrott samtliga motiv

Insamling och kodning

Niv och utveckling

Niv och utveckling

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

6B. Antiromska hatbrott

Niv och utveckling

9. Kristofobiska och andra antireligisa hatbrott

Niv och utveckling

10. Hatbrott p grund av sexuell lggning

Niv och utveckling

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

11. Transfobiska hatbrott

12. Regional frdelning

13. Hatbrottsarbete i Sverige

Niv och brottsstruktur

Tabell- och figurfrteckning

Bilaga 1. Lns- och kommuntabeller

Bilaga 2. Statistisk skerhet

Bilaga 3. Korrigerade diagram

Bilaga 4. Bakgrund till varfr kapitlet om hatbrott

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

Att tnka p vid lsning av anmlningsstatistiken

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

NTU: Utsatthet fr frmlingsfientliga hatbrott strre n fr vriga motiv

Antalet polisanmlningar med identifierade

Frmlingsfientliga/rasistiska hatbrott vanligast

Olaga hot/ofredande r den vanligast frekommande brottstypen

Vldsbrott vanligare d motivet r afrofobiskt

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

medan skadegrelse/klotter var srskilt vanligt vid det kristofobiska motivet.

De flesta anmlda hatbrotten begicks p allmn plats

Grningspersonen ofta obekant fr den utsatta

Majoriteten av de anmlda hatbrotten utreds, men f personuppklaras

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

Rapporten r ven att betrakta som en rsbok fr hatbrottsstatistiken. Som

Statistiken ver hatbrott med hgerextremistiska

Samtliga exempel r typfall, varfr namn och platser r fingerade.

HATBROTT 2014 BR RAPPORT 2015:13

Vad r ett hatbrott?

Skerhetspolisen (2001, s. 1).

Motiven som nu ingr r: frmlingsfientliga/rasistiska, afrofobiska, antiromska, antisemitiska, islamofobiska,

Hall (2005, s. 4).

Se vidare i Tiby (1999).

Gerstenfeld (2003, s. 2).

Petrosino (2003, s. 10), Hall (2013 s. 4).

Polisen (2015, s. 14f ).

I denna rapport anvnds fljande definition av hatbrott:

Vilka motiv ingr i Sveriges hatbrottsstatistik?

Hall (2005, kap. 1).

Ombudsmannen mot diskriminering p grund av sexuell lggning, HomO (2008, s. 9).

Gerstenfeld (2003, s. 18).

Fr mer information, se exempelvis ODIHR (2013).