Fredmliga anvisningar

fr EU-texter
klarsprk

n alldeles frsk skrift som varmt kan rekommenderas r Att verstta EU-rttsakter anvisningar.
Anvisningarna har tagits fram gemensamt av EU-institutionernas svenska versttningsenheter och bygger p
de anvisningar som gavs ut av Delegationen fr versttning
av EG:s regelverk 1995. Tolv r har allts gtt och mycket
har hnt som gr det motiverat med frska rekommendationer.
Visserligen r anvisningarna inriktade p en specifik typ
av texter, EU-rttsakter, och nnu mer specifikt p just
versttning av dessa, men anvndningsomrdet r mycket
bredare n s. Jag vgar pst att alla som skriver texter med
EU-anknytning kan ha nytta av anvisningarna.
Infr det svenska ordfrandeskapet finns det ju ocks all
anledning att bemda sig lite extra om god kvalitet i EUtexterna.
Vad innehller anvisningarna?
De omfattande anvisningarna ger svar p en lng rad frgor
om hur en EU-rttsakt ska skrivas och innehller svl stilistiska rekommendationer som skrivregler. Hr finns ocks
en fyllig samling exempel med fraser versatta frn engelska och franska. Exemplen visar hur man kan undvika att
engelska och franska konstruktioner frgar av sig s mycket
p svenskan att den ter sig onaturlig. En anvndbar metod
kan vara att byta ordklass: substantivet i franska la diminu
tion des ventes kan t.ex. bytas ut mot ett adjektiv i svenska
den minskade frsljningen.
Det kan fr vrigt noteras att EU-institutionerna liksom
Regeringskansliet frn och med i hst vergr frn skall till
ska. Det r gldjande att man hunnit ta med denna reform i
anvisningarna och att EU-rttsakterna allts inte kommer
att avvika frn svensk frfattningstext p den punkten.
Lnkar till anvisningarna och annat anvndbart finner du
p EU-sprkvrdens webbsidor:
http://www.regeringen.se/sb/d/2750
Se upp med falska vnner
ven om de versatta EU-rttsakterna numera mycket sllan avviker frn anvisningarnas rekommendationer, dyker
felaktigheter eller mindre lyckade direktversttningar upp
i andra sammanhang: rapporter, pm osv. I sdana texter r
det fortfarande inte ovanligt att stta p uttryck som ge
mensam position i stllet fr det rekommenderade gemensam
stndpunkt fr engelskans common position.

22 klara:6/07

False friends kallas det p engelska nr ett uttryck p

ett frmmande sprk pminner s mycket om ett ord p
det egna sprket att det anvnds i tron att innebrden r
densamma. Ett tydligt exempel som vl f tar miste p r
engelska eventually som ju inte alls betyder eventuellt. Det
finns gott om bde falska vnner och ondiga direktversttningar i texter med EU-anknytning. The first reading
motsvaras i EU-sammanhang inte av den frsta lsningen
utan av den frsta behandlingen. Implementation of a direc
tive motsvaras inte av implementering av ett direktiv utan
av genomfrande av ett direktiv och acquis communautaire
inte av akin eller acquin utan av gemenskapens regelverk eller
EG:s regelverk.
Ibland stter man ven p det svengelska bruket av paragraf som versttning av engelskans paragraph. Anvis
ningarna anger dock tydligt att stycke r det korrekta valet
i EU-texter nr det rr sig om en onumrerad, osjlvstndig
del av en artikel och punkt nr det rr sig om en numrerad,
sjlvstndig del av en artikel.
Latinska uttryck kan se tjusiga ut, men rkna inte med att
lsaren begriper dem. Uttrycket ad hoc dyker d och d upp
och kan ofta med frdel bytas ut mot fr ett srskilt ndaml
eller tillfllig. I en del sammansttningar r bruket dock redan etablerat, t.ex. ad hoc-kommitt.
Hur bra r EU-texterna?
Det hr till vanligheterna att det klagas p kvaliteten i EUtexter, inte minst p versttningar. Samtidigt som det naturligtvis alltid finns gott om utrymme fr frbttringar, r
kritiken till en del orttvis och till en del frlegad. Mycket
har gjorts p senare r i syfte att frbttra kvaliteten, bde i
frga om originaltexter och versttningar. Medvetenheten
om brister och svrigheter har kat, samarbetet mellan inblandade parter har intensifierats och hjlpmedlen har blivit fler och mer anvndbara. Med hjlpmedel menar jag frutom riktlinjer och handbcker ven tekniska hjlpmedel
som databaser och versttningsminnen, som nu anvnds
flitigt och framgngsrikt. Och ju fler som anvnder de nya
anvisningarna, desto hgre kvalitet kan vi ocks frvnta
oss i framtiden!

Bengt Baedecke, sprkexpert i Regeringskansliet