Vitsen att vrna om svenskan

i EU-arbetet
Det sgs att vi blir lite dummare nr vi inte talar och skriver p vrt modersml. Exempelvis nr vi vljer engelska i stllet fr svenska. Vad kan det d betyda fr kvaliteten i EU-arbetet? Och hur ska visionen
ett medborgarnra EU kunna bli verklighet nr tolkning och versttning till och frn svenska minskar allt
mer? Hr ngra pessimistiska reflexioner kring fakta. De optimistiska inbjuds alla lsare att komma med!
Diskussion behvs.

klarsprk

Nr vi arbetar med engelska texter

hur mycket frstr vi egentligen?
En djupare frstelse av en text r mjlig, normalt sett,
bara om den r skriven p lsarens modersml. Det visar
en frsk underskning av Hedda Sderlundh vid Uppsala
universitet. Hon har studerat hur undervisning p engelska
pverkar svenska hgskolestudenters kunskapstillgnande.
Ett lsfrstelsetest dr studenter fick lsa samma kurslitteraturtext p engelska respektive svenska visar att de
som lste den svenska texten verlag presterade bttre p
frstelsetestet.
Det finns allts en skillnad i frstelsedjup vid anvndning av svenska kontra anvndning av engelska, ven om studenterna r duktiga i engelska. Det intressanta r nmligen
att Hedda Sderlundh genom sitt test kunnat mta graden
av frstelse. Studenterna har ftt fyra mjliga svarsalternativ p varje frga, dr ett svar r mer rtt n de vriga.
Den som vljer det mest korrekta svaret har frsttt huvudpongen med texten och inte bara uppfattat den sprkliga ytan.
Om svenskar mste anvnda engelska
vad hnder d med deras svenska?
Det finns n s lnge inga tydliga forskningsresultat om t.ex.
studenters frmga att kunna tala och skriva om ett mne
p svenska, nr de ftt undervisning i det p engelska. P
universitetsniv kan professorer och andra lrare dock konstatera att de uppsatser studenterna skriver p svenska r
mycket engelskinfluerade. Terminologin r den engelska.
Man vet inte vad det heter p svenska.
Gller detsamma fr svenska EU-handlggare?
Det r inte bara fr forskare som det r viktigt att kunna frmedla sina resultat till det svenska samhllet. Lika viktigt
r det att EU-handlggarna frmr frmedla det som skrivs
och sgs i EU:s arbetsgrupper p begriplig svenska till beslutsfattare hr hemma. Det duger d inte att direktverfra engelska uttryck till svenska och tro att det fungerar.
Ta till exempel det finansiella perspektivet, direkt lnat
frn engelskan. Vad betyder det egentligen? Sdana uttryck
blir bara ett ytsprkligt fenomen utan djupare innehll. De
lter kanske mrkvrdiga men klingar tomt.

ven EU-handlggarnas frstelsedjup br allts bli

strst om de inte bara arbetar med den engelska texten
utan ser till att jmsides arbeta med den svenska versttningen. D kan de ocks bttre frmedla och resonera kring
innehllet. Och de kan ocks bttre hjlpa versttaren att
hitta de rtta uttrycken p svenska. Den hjlpen r fr vrigt mycket uppskattad!
Vad hnder s med svenskan i EU?
Det finns ocks en annan viktig aspekt i EU-sammanhang
nr svenska inte lngre anvnds. Risken r nmligen stor att
svenska beslutsfattare/politiker, som alltid fr tolkning till
och frn svenska, inte kan erbjudas en hgkvalitativ sdan,
om den i tidigare led i lagstiftningsprocessen inte har efterfrgats. Om konferenstolkarna inte fr mjlighet att lra sig
ett visst sakomrde och dess terminologi p frslags- och
frhandlingsstadiet, hur ska de d kunna leverera en fullldig tolkning i slutet av processen? Och kommer det att
finnas tillrckligt med jobb fr de svensktalande tolkar som
redan finns anstllda i kommissionen? Svaret p den frgan
lr redan vara Nej!
Det finns allts all anledning att fundera ver varfr departementen inte begr tolkning i de rdsarbetsgrupper,
dr det finns mjlighet att begra sdan. Med tanke p att
Sverige var initiativtagare till det nya systemet med begr
och betala-tolkning, r det i frvnansvrt f grupper man
begrt tolkning till eller frn svenska. Under frsta halvret
frn maj 2004 begrdes aktiv tolkning i 4 procent och passiv tolkning (enbart frn svenska) i 12 procent av de grupper dr tolkning kan begras. Motsvarande siffror fr nederlndskan var 70 respektive 75 procent och fr danskan 12
respektive 60 procent. r svenskar s mycket bttre i engelska n hollndare och danskar, mnntro?
Visst finns det problem att tillgodose alla sprk i det nya
EU 25, och ambitionerna mste kanske snkas. Som en tillfllig tgrd (hur tillfllig?) verstts nu bara de allra viktigaste texterna till alla sprk hos kommissionen. Men vill vi
ha ett medborgarnra EU krver det kad sprklig medvetenhet hos alla som r involverade i det dagliga EU-arbetet.
Det r p tok att bara verge svenskan!
Barbro Ehrenberg-Sundin, Sprkexpert i Regeringskansliet

Hedda Sderlundhs uppsats finns p EU-sprkvrdens sidor p www.regeringen.se/klarsprak

22

klara:2/05