Estadistica Criminal Suecia

Kriminalstatistik
2012
Criminal Statistics
Official Statistics of Sweden
Rapport 2013:18
Brottsfrebyggande rdet
Box 1386
111 93 Stockholm
Tfn 08-401 87 00
Fax 08-411 90 75
www.bra.se
e-post info@bra.se

Brottsfrebyggande rdet
(National Council for Crime Prevention)
P.O. Box 1386
SE-111 93 Stockholm
SWEDEN
Telephone +46-8-401 87 00
Telefax +46-8-411 90 75
www.bra.se
e-mail info@bra.se
Denna bok kan bestllas i

bokhandeln eller hos
Fritzes kundservice
106 47 Stockholm
Tfn 08-598 191 90
Fax 08-598 191 91
e-post order.fritzes@nj.se
eller laddas ner p webbsidan
www.bra.se/publikationer

Additional copies of this publication

can be ordered through
Fritzes kundservice
SE-106 47 Stockholm
SWEDEN
Telephone +46-8-598 191 90
Telefax +46-8-598 191 91
e-mail order.fritzes@nj.se
or you can download it from the
website www.bra.se/publikationer
Brottsfrebyggande rdet 2013

Information och frlag
Redaktr: Pauli Mrk
ISSN 1100-6676
ISBN 978-91-87335-14-3
URN:NBN:SE:BRA-519
Tryck: Elanders Sverige AB, 2013
Brottsfrebyggande rdet 2013

Information and publishing
Editor: Pauli Mrk
ISSN 1100-6676
ISBN 978-91-87335-14-3
URN:NBN:SE:BRA-519
Printing: Elanders Sverige AB, 2013
Innehll
Contents
Frord.......................................................................................................................................................
Inledning...................................................................................................................................................
Introduction
Lsanvisningar och teckenfrklaring till tabellerna...................................................................................
Instructions for reading and key to symbols
Sammanfattning och versikt ver rttsprocessen r 2012.......................................................................
13
Summary and outline of the criminal justice process 2012
English summary. Criminal statistics 2012...............................................................................................
17
Kapitel 1.
Anmlda brott.....................................................................................................................
21
Chapter 1.
Reported offences
Kapitel 2.
Uppklarade brott.................................................................................................................
Chapter 2.
Cleared offences
Kapitel 3.
Personer misstnkta fr brott..............................................................................................
Chapter 3.
Persons suspected of offences
Kapitel 4.
Personer lagfrda fr brott..................................................................................................
Chapter 4.
Persons convicted of offences
Kapitel 5.
Kriminalvrd.......................................................................................................................
Chapter 5.
The Prison and Probation Service
Kapitel 6.
terfall i brott.....................................................................................................................
Chapter 6.
Recidivism
Bilaga.
Definitioner och begrepp.....................................................................................................
Appendix.
Definitions and terminology
Ytterligare rttsstatistik.............................................................................................................................
Further judicial statistics
69
111
149
243
283
331
342
Frord
Foreword
Brottsfrebyggande rdet (Br) ansvarar sedan den

1 juli 1994 fr den officiella kriminalstatistiken.
ligt vld. Fr att kunna redovisa det faktiska antalet

begngna brott avseende ddligt vld, gr Br sedan
2002 rliga specialstudier av underlaget till statistiken.
Resultaten frn dessa studier har tidigare presenterats
i publikationen Kriminalstatistik, men redovisas frn
och med 2011 i en separat publikation.
Publikationen Kriminalstatistik, som utkommer varje

r, ger en samlad redovisning av den officiella kriminalstatistiken. Publikationen innehller ett urval
frn statistikprodukterna anmlda brott, uppklarade
brott, personer misstnkta fr brott, personer lagfrda
fr brott, kriminalvrd samt terfall i brott som var
och en beskriver olika hndelser i rttsvsendets hantering av brott.
Publikationen har utarbetats av en arbetsgrupp inom

Brs enhet fr rttsstatistik med Pauli Mrk som redaktr.
Antalet mord och drp r starkt verskattat i statistiken

ver anmlda brott. Det beror p att anmlan upptas
redan vid en misstanke om brott fr vidare utredning
om ett mord eller drp har begtts. Mnga gnger visar
det sig dock att anmlan rr andra hndelser n dd-
Stockholm i september 2013

Erik Wennerstrm
Generaldirektr

Louise Ekstrm
Enhetschef
Inledning
Introduction
Den statistik som presenteras i freliggande publikation r Sveriges officiella kriminalstatistik. Officiell
statistik r sdan statistik som regleras i lagen
(2001:99) och frordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Med utgngspunkt i bestmmelser
i frordningen indelas kriminalstatistiken i anmlda
brott, uppklarade brott, personer misstnkta fr
brott, personer lagfrda fr brott, kriminalvrd och
terfall i brott.
antalet anhllanden, hktningsframstllningar och

hktade personer.
I kapitel 4, Personer lagfrda fr brott, redovisas upp
gifter om personer som fllts till ansvar i brottml
vid tingsrtt, personer som godknt straffrelggande och personer som meddelats talsunderltelse.
Dessutom redovisas personer som godknt frelggande om ordningsbot. Personerna redovisas efter
brottstyp, pfljd och fngelsetid samt efter kn,
lder och region.
Officiell statistik ska finnas fr allmn information,

utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara
objektiv och allmnt tillgnglig.
I kapitel 5, Kriminalvrd, redovisas uppgifter om

personer som verkstllt pfljder inom kriminalvrden. Tabellerna innehller uppgifter om belggningssituationen vid kriminalvrdsanstalter och hkten,
antal personer som intagits i anstalt respektive frigivits frn anstalt, rymningar och permissioner samt
vervakningar inom frivrden. Personerna redovisas
efter brottstyp, strafftidens lngd, kn och lder.
Publikationens innehll
Statistiken presenteras i sex kapitel uppdelat p anmlda brott, uppklarade brott, personer misstnkta
fr brott, personer lagfrda fr brott, kriminalvrd
och terfall i brott. Varje kapitel i Kriminalstatistik
2012 inleds med en sammanfattning i punktform av
resultaten som redovisas i kapitlet. Drefter kommer
en inledning med en kort beskrivning av statistikunderlaget och innehllet i kapitlet samt upplysning
om vad man ska tnka p nr man tolkar statistiken.
I varje kapitel redovisas drefter relevant information
om utveckling och brottsstruktur med mera i textoch diagramform. Textavsnittet i kapitlen avslutas
med en beskrivning av statistikens innehll avseende
definitioner, insamlings- och bearbetningsrutiner samt
jmfrbarhet ver tid. I slutet av varje kapitel redovisas statistiken i sammanfattande tabeller.
I kapitel 6, terfall i brott, redovisas uppgifter om personer som lagfrts fr brott och som terfallit i brott,
vilket konstaterats genom en ny lagfring. Personerna
som terfallit i brott redovisas bland annat efter kn,
lder och antal tidigare belastningar. Statistiken redovisar terfall i brott fr en ettrig, tvrig och trerig
uppfljningsperiod.
Fr att underltta tolkningen av statistiken innehller
publikationen lsanvisningar med kvalitetsdeklaration och teckenfrklaringar till tabellerna, sammanfattning och versikt ver rttsprocessen samt en bilaga med definitioner och begrepp.
I kapitel 1, Anmlda brott, redovisas uppgifter om

anmlda brott frdelade efter brottstyp, mnad fr
anmlan, antal brott och region. I en tabell redovisas
ven antalet anmlda fall och antal brott per 100 000
av medelfolkmngden.
Publicering av kriminalstatistik
Statistik ver personer lagfrda fr brott och kriminalvrdsstatistik finns frn och med 1830-talet, och
statistik ver brott som anmls till polisen sedan 1950.
Kriminalstatistiken framstlls rligen. Statistiken ver
anmlda brott produceras ven mnadsvis.
I kapitel 2, Uppklarade brott, redovisas uppgifter om

brott som klarats upp frdelade efter brottstyp och
uppklaringsgrund. ven uppgifter om uppklaringsprocent och personuppklaringsprocent redovisas.
Den statistik som redovisas i freliggande publikation

r ett urval av all producerad statistik. Utfrligare
statistik finns att bestlla frn Brottsfrebyggande
rdet (Br). Kriminalstatistik finns ven tillgnglig p
Brs webbplats, www.bra.se. Dr presenteras bland
annat olika tidsserier och preliminr mnadsstatistik
ver anmlda brott. Lokal statistik (ln, kommun och
I kapitel 3, Personer misstnkta fr brott, redovisas

antalet personer som misstnkts fr brott frdelade
efter kn, lder, brottstyp och antalet brott personen
misstnkts fr under ret. ven de misstnkta personernas brottsdeltagande redovisas. Vidare redovisas
stadsdelar1) ver anmlda brott gr att ska i en interaktiv databas p Brs webbplats.
tistiken hnvisas till skriften Konsten att lsa statistik

om brottslighet som kan bestllas hos bokhandeln eller
Fritzes kundservice (se s. 2 fr adress).
Utfrligare uppgifter om personer lagfrda fr narkotikabrott publiceras i en separat publikation, den

senaste publiceringen i oktober 2010 avsg narkotikalagfringar 2009.
I denna rapport ges kortfattade beskrivningar av

hur olika brottstyper utvecklats ver tiden. Dremot
finns inga analyser eller frklaringar till vilka faktorer
som kan ha pverkat utvecklingen. Sdana analyser
och tolkningar finns bland annat i Brs rapportserie
Brottsutvecklingen i Sverige, som gr att hitta p Brs
webbplats. Dr analyseras utvecklingen fr de viktigaste brottskategorierna. Brottsutvecklingen i Sverige
publicerades senast 2012. Dessutom ger Br kontinuerligt ut rapporter med analyser av brottsligheten och
de kriminalpolitiska och frebyggande tgrder som
vidtas.
Att tolka statistiken

Den officiella kriminalstatistiken beskriver den brottslighet som kommer till myndigheternas knnedom.
Ett stort antal brott anmls aldrig. Nr man anvnder
den officiella statistiken r det drfr viktigt att tolka
den p rtt stt. Detta frutstter kunskaper om dess
uppbyggnad. Fr ytterligare vetskap om kriminalsta-
Statistik p stadsdelsniv finns endast fr Stockholms, Gteborgs

och Malms kommuner.
Lsanvisningar och teckenfrklaringar

till tabellerna
Instructions for reading and key to symbols
Lsanvisningar
Instructions for reading
Att lsa tabellerna
strre n nettoantalet misstnkta respektive lagfrda

personer fr samtliga brott.
De flesta tabellerna redovisar brottstyp. Dessa redo

visas oftast i hierarkiskt uppbyggda grupper och
undergrupper som markeras med hjlp av fet och kursiverad stil samt indragningar. Lagtextens indelning r
vgledande fr grupperingen. Varje undergrupp kan
summeras till nrmast hgre niv. Exempelvis tillhr
brott mot brottsbalken den hgsta nivn (markerat
med fet stil) och ingr drmed i summan av samtliga
brott:
SAMTLIGA BROTT
Brott mot brottsbalken
De olika statistikomrdena innehller uppgifter frn

olika delar av rttsvsendet. Uppgifter om anmlda
brott kommer huvudsakligen frn polisen medan
uppgifter om personer lagfrda fr brott kommer
frn klagarna och domstolarna. Trots detta kan det
vara svrt att f en bild av vad som hnder med de
anmlda brotten under den rttsliga processen utifrn
de olika statistikomrdena. Detta beror bland annat
p att man inom de olika statistikomrdena anvnder
olika redovisningsstt.
1 500
600
37 kap. Brott mot person
100
812 kap. Brott mot frmgenhet
300
1315 kap. Brott mot allmnheten
150
1620 kap. Brott mot staten
Jmfrelse mellan tabellerna
Olika objekt
Statistiken ver anmlda brott och lagfrda personer redovisar helt olika typer av objekt. Statistiken
ver anmlda och uppklarade brott utgr frn brottet, medan lagfringsstatistiken utgr frn den eller de
personer som begtt brottet. Exempelvis blir uppgifter
om straffrelgganden och talsunderltelser som redovisas i svl statistiken ver uppklarade brott som
i statistiken ver personer lagfrda fr brott olika.
Skillnaden beror bland annat p att i uppklaringsstatistiken rknas antal brott, medan antal lagfringsbeslut p personer rknas i lagfringsstatistiken. Detta
kan ge olika antal eftersom ett lagfringsbeslut kan
fattas p en person som har begtt flera brott, medan
ett och samma brott kan ha begtts av flera personer
och rendera flera beslut.
50
Brott mot trafikbrottslagen
400
Brott mot narkotikastrafflagen
300
Brott mot vriga specialstraffrttsliga

frfattningar
200
I ngra tabeller visas inte alla brottstyper inom en viss

brottsgrupp. Detta anges med drav och betyder
att uppgifterna inte kan summeras ssom beskrivits
ovan.
Den ovan beskrivna summeringen av brottstyper kan
inte heller tillmpas i tabeller ver misstnkta personer eller i de tabeller ver lagfrda personer dr nettoredovisning tillmpas. I dessa tabeller redovisas en
person endast en gng fr varje brottstyp under redovisningsperioden (netto per rad). En person kan dock
frekomma som misstnkt respektive lagfrd fr flera
olika brottstyper i en tabell. Drfr blir summan av
antalet personer fr de olika brottstyperna (raderna)
Olika summor och detaljniv

Brottsstatistiken (anmlda brott, uppklarade brott
och misstnkta personer) och lagfringsstatistiken
redovisar olika stora delar av det kriminaliserade omrdet. Lagfringsstatistiken tcker samtliga kriminaliserade handlingar medan brottsstatistiken tcker ett
10
rats som frsk till mord kan efter avslutad utredning

rubriceras som till exempel grov misshandel p stmningsanskan. I detta fall kommer brottet att rknas
som mord i statistiken ver anmlda brott och som
misshandel i statistiken ver uppklarade brott. Om
talet leder till fllande dom kommer brottet drefter
att rknas som grov misshandel i lagfringsstatistiken.
urval av dessa handlingar. I brottsstatistiken redovisas

till exempel inte frseelser mot vgtrafikkungrelsen.
Fr flera enskilda brottstyper r det dremot mjligt
att redovisa antalet lagfrda personer och antalet
anmlda brott. I bda fallen bygger redovisningen
p lagarnas (frmst brottsbalkens) disposition. Vissa
skillnader frekommer dock i detaljeringsgrad. I brottsstatistiken redovisas offrets lder och kn i vissa fall,
medan enbart lagrummen redovisas i lagfringsstatistiken. Misshandel mot kvinna respektive man kan
exempelvis inte srskiljas i lagfringsstatistiken.
Jmfrelse med internationell

statistik
Jmfrelser utifrn brottsstatistiken av brottslighetens
omfattning i olika lnder br gras med frsiktighet,
eftersom statistiken har olika uppbyggnad i olika lnder. Kriminalstatistiken terspeglar inte bara brottslighetens niv, utan pverkas ocks av rttsliga och
statistiska frhllanden samt bengenheten att anmla och registrera brott. Dessa faktorer kan skilja sig
t mellan olika lnder. Det finns ingen internationell
standard fr hur statistiken ska produceras och presenteras, vilket frsvrar internationella jmfrelser.
Olika definitioner och enheter

Misstnkta personer, lagfrda personer och personer
inskrivna eller intagna i kriminalvrden definieras p
olika stt. En person som misstnkts fr flera brott
under ett r redovisas endast en gng per brottstyp i
statistiken ver misstnkta personer. En person som
lagfrts vid flera tillfllen under ett r redovisas dr
emot en gng fr varje lagfringstillflle. I kriminalvrdsstatistiken redovisas personer som tagits in i kriminalvrdsanstalt under ett r eller personer som var
intagna vid en viss tidpunkt (belggning).
De rttsliga frhllanden som pverkar statistiken r

till exempel hur brott definieras i lagstiftningen samt
regler och riktlinjer fr polisens och klagarens arbete.
Redovisningen av utdmda pfljder enligt lagfringsstatistiken och pbrjade verkstlligheter av

pfljder enligt kriminalvrdsstatistiken skiljer sig
definitionsmssigt t. Lagfringsstatistiken redovisar
fllande domar i tingsrtt utan hnsyn till om domen
ndrats i hgre rttsinstans, medan kriminalvrdsstatistiken redovisar pbrjade verkstlligheter, vilket
innebr att domen har vunnit laga kraft.
Till de statistiska frhllanden som pverkar redovisningen hr principerna fr nr ett brott redovisas i
statistiken. I vissa lnder statistikfrs endast sdana
brott som efter utredning kan betecknas som brott
eller dr det finns tillrcklig bevisning fr brott. I den
svenska statistiken redovisas varje hndelse som anmlts som ett brott, ven om det senare visar sig inte
vara ngot brott.
Strafftider vid fngelse redovisas olika i lagfringsoch kriminalvrdsstatistiken. Fngelsestraff som avtjnas i form av intensivvervakning med elektronisk
kontroll redovisas inte i kriminalvrdsstatistiken som
intagna i anstalt, men ingr i lagfringsstatistiken som
dmda till fngelse. Eftersom utdmda fngelsetider
som avtjnas med intensivvervakning vanligtvis r
korta, blir skillnaderna mellan strafftider i lagfringsstatistiken och kriminalvrdsstatistiken strst fr
korta strafftider.
Varje land har egna principer fr vad som registreras

vid brottsliga grningar. I vissa lnder registreras bara
det grvsta brottet, ven om flera brott begtts vid
samma tillflle. I Sverige registreras dremot i princip
samtliga brott som begtts vid samma tillflle.
Sttet att rkna antal brott skiljer sig ocks t mellan
olika lnder. Flera brott av samma typ mot samma
offer rknas statistiskt i en del lnder som ett brott,
till skillnad frn i Sverige dr vanligtvis varje brott
rknas.
Tidsfrskjutningar
Brottsredovisningen i de olika statistikprodukterna
avser inte alltid samma brott. Ett brott som anmls
under ett r behver inte klaras upp eller leda till lagfring under samma redovisningsr. Tidsintervallet
mellan dom och pbrjad verkstllighet av den kan
ocks variera.
Den statistiska kategoriseringen av olika typer av

hndelser varierar. Detta gller till exempel frsk till
brott, som i Sverige vanligtvis redovisas tillsammans
med de fullbordade brotten. I vissa andra lnder redovisas frsksbrotten separat eller s omfattas de inte
alls av statistiken.
Omrubriceringar
Statistiken pverkas ven av allmnhetens bengenhet att anmla brott och polisens insatser och prioriteringar. ven detta kan variera mellan olika lnder,
vilket frsvrar jmfrbarheten mellan lnderna.
Brott kan omrubriceras under rttsprocessens gng.

En hndelse som vid anmlningstillfllet klassifice-
11
Indata och statistikrutiner
En alternativ statistikklla fr internationella jmfrelser av brottsligheten r den internationella brottsofferstudien The International Crime Victims Survey
(ICVS). Resultat frn denna studie redovisas i Sverige
i Brs rapport 2001:18 Brottsligheten i olika lnder
samt i kapitlet Svensk brottsutveckling i internationell belysning i rapport 2008:23, Brottsutvecklingen i
Sverige fram till r 2007.
Frndringar av rutiner i samband med rapportering,

bearbetning och redovisning av statistiken pverkar
statistikens innehll. Frndringar i den rapporterande myndighetens rendesystem kan ibland leda till
nya rutiner fr hanteringen av ett rende, vilket i sin
tur kan pverka statistiken.
Felrapportering, ofullstndiga uppgifter, fr sent inkomna renden och variationer i kvaliteten fr vissa
variabler r faktorer som kan medfra oskerhet vid
tolkning av statistiken. Fr att minimera felen utfrs
alltid olika rimlighetskontroller innan uppgifterna
lagras i statistikdatabasen. En slutlig kontroll genomfrs dessutom efter det att statistiktabellerna har
framstllts.
Kvalitet
Statistiken som presenteras r totalunderskningar
med syfte att redovisa och beskriva de brott som
kommit till polisens och rttsvsendets knnedom.
Trots detta representerar inte statistiken ngra exakt
faststllda vrden. Statistikens tillfrlitlighet och jmfrbarhet ver tid pverkas av mnga olika faktorer.
Nedan fljer en beskrivning av ngra olika frhllanden som pverkar tillfrlitligheten i de uppgifter som
utgr underlag fr statistiken.
Ett mindre antal uppgifter kommer in till Br efter det

att statistiken har framstllts och faller drfr bort
frn statistikredovisningen.
Nr polisen ska kategorisera brott kan det uppst rubricerings- och grnsdragningsproblem. Uppgifterna
om omstndigheterna vid det anmlda brottet kan till
exempel vara otillrckliga. Vidare kan det vara svrt
att avgrnsa brott med olika svrighetsgrader frn
varandra, exempelvis misshandel och grov misshandel. Grnsdragningen mellan olika typer av brott kan
variera ver tid och mellan olika polismyndigheter.
Statistik och faktisk brottslighet

Statistiken beskriver inte den faktiska brottsligheten,
men anvnds ibland som underlag fr att bedma
nivn, strukturen och utvecklingen av den faktiska
brottsligheten. Tillfrlitligheten hnger samman med
relationen mellan anmld och faktisk brottslighet.
Skillnader kan frekomma mellan olika polismyndigheter i deras tillmpning av anvisningarna fr kategorisering och antalsrkning av brott. Det har varit
srskilt svrt att skapa en enhetlig praxis fr antalsrkning av till exempel narkotikabrott.
Relationen mellan polisanmld brottslighet och faktisk brottslighet varierar fr olika brottstyper. Till
fljd av frndringar i till exempel allmnhetens och
olika institutioners bengenhet att anmla brott, eller
frndringar i polisverksamhetens omfattning och in
riktning kan relationen mellan anmld brottslighet
och faktisk brottslighet variera frn en tid till en annan och mellan olika orter eller regioner, vilket frsvrar tolkningen av statistiken.
Frndringar inom rttsvsendet

Verksamheten hos de olika myndigheterna inom rttsvsendet frndras ver tid. Frndringarna kan bero
p ndringar i lagstiftningen, frndringar i pfljdssystemet, omorganisationer inom rttsvsendet eller
andra frndringar i rttsvsendets insatser, resurser eller praxis. Allt detta kan pverka statistiken.
Ytterligare information om kriminalstatistikens olika
produkter och deras kvalitet finns p Brs webbplats:
www.bra.se.
Fr vissa brottstyper, till exempel trafikbrott och narkotikabrott, finns ett nra samband mellan polisens
insatser och antalet anmlda brott. Fr dessa brott
r det drfr srskilt svrt att dra slutsatser om den
faktiska brottsligheten.
Statistik och faktiskt antal grningspersoner

Statistiken ver misstnkta och lagfrda personer beskriver endast de grningspersoner som kommer till
rttsvsendets knnedom. Detta innebr att de grupper av grningspersoner som har hg upptcktsrisk
kan bli verrepresenterade. Brottsaktiva personer kan
till exempel vara ngot verrepresenterade i statistiken eftersom risken att bli upptckt och flld fr ett
brott kar ju fler brott personen begr. Tolkningen av
statistiken frsvras av att upptcktsrisken fr olika
grupper och brott kan ha frndrats ver tid.
12
Teckenfrklaringar till tabellerna

Key to symbols
Noll
Nil
Mindre n 0,5 av enheten men mer n 0
Less than half of unit but more than 0
..
Ingen uppgift tillgnglig
Not available
Ingen adekvat uppgift finns
Not applicable
13
Sammanfattning och versikt

ver rttsprocessen r 2012
Summary and outline of the criminal justice process 2012
Anmlda brott
senaste tiorsperioden. r 2003 klarades 171 000 brott

upp p teknisk vg; motsvarande antal fr 2012 var
299 000 brott.
I statistiken ver anmlda brott redovisas brott som

under redovisningsperioden anmlts till och registrerats av polis, klagare och tull i Sverige. Det r det
totala antalet anmlda brott som redovisas, det vill
sga ven hndelser som efter utredning visar sig inte
vara brott, eller dr brott inte kan styrkas.
Personuppklaringsprocenten, det vill sga antalet

personuppklarade brott i relation till antalet anmlda brott, minskade med 1 procentenhet jmfrt med
fregende r till 17 procent 2012. Utvecklingen av
personuppklaringsprocenten har varit upptgende
frn brjan av 2000-talet fram till 2010 d den vnde nedt. Den tekniska uppklaringsprocenten kade
med 1 procentenhet till 21 procent 2012. Den tekniska uppklaringsprocenten har nstan frdubblats
under 2000-talet.
r 2012 anmldes 1 400 000 brott. Jmfrt med 2011

var det en kning med 1 procent. De enskilda brottstyper som kade mest i antal anmlda brott mellan
2011 och 2012 var fickstld, bedrgeri med hjlp av
internet, vrigt bedrgeri, dataintrng och verltelse
av narkotika. Mest minskade vrigt klotter, cykelstld, stld ur och frn motordrivet fordon, bilstld
samt klotter mot kollektivtrafiken.
Misstnkta personer
Sedan 1975 har antalet anmlda vldsbrott kat s

gott som oavbrutet. De anmlda tillgrepps- och stldbrotten kade ocks fram till 1990-talet, dr de lg p
sin hgsta niv, men har drefter minskat och nrmar
sig nu 1970-talets niv.
De personer som redovisas i statistiken ver misstnkta

personer har misstnkts fr brott, med som lgst misstankegraden skligen misstnkt, och efter genomfrd
utredning har polisen eller klagaren ansett att brottsmisstanken kvarstr. Ungdomar som inte r under 15
r, och drmed inte straffmyndiga, redovisas inte i
statistiken ver misstnkta personer. En misstnkt persons registrerade deltagande i ett visst brott benmns
fr brottsdeltagande. Antalet brottsdeltaganden redovisas i samma kapitel som statistiken ver misstnkta
personer.
Uppklarade brott
Antalet uppklarade brott r ett mtt p de brottsutredande myndigheternas arbete med att tgrda
och klarlgga de brottsanmlningar som kommer
in. Om en person kan bindas till brottet blir det personuppklarat, medan det blir tekniskt uppklarat om
brottsutredningen leder till beslut om en annan typ
av klarlggande. Exempel p sdana beslut r att det
inte kan styrkas att ett brott har begtts eller att den
misstnkta personen r minderrig (under 15 r).
r 2012 registrerades cirka 117 000 personer som misstnkta fr brott, vilket r en minskning med 4 procent
jmfrt med 2011. Antalet misstnkta personer har
kat sedan 1975 men det har frekommit bde uppoch nedgngar under perioden. Sett till en tiorsperiod
har antalet misstnkta personer per 100 000 invnare
kat med 10 procent och r nu uppe i 1 480 personer.
Under 2012 personuppklarades 234 000 brott, vilket

r 6 procent frre n ret fre. Cirka 299 000 brott
klarades upp p teknisk vg, vilket r 4 procent fler
n fregende r.
De misstnkta personerna hade r 2012 registrerats fr

att ha deltagit i 337 000 brott, vilket ger 2,9 brott per
misstnkt person. Frdelningen av brottsdeltaganden
var dock ojmn mellan de misstnkta personerna, 64
procent misstnktes fr deltagande i 1 brott, 18 procent
fr deltagande i 2 brott och 18 procent fr deltagande
i 3 brott eller fler. Antalet brottsdeltaganden minskade
med 8 procent mellan ren 2011 och 2012.
Jmfrt med fr tio r sedan har antalet personuppklarade brott kat med 23 procent. Utvecklingen har
under den senaste tiorsperioden varit kande fram
till 2009 men har sedan dess mattats av. De tekniskt
uppklarade brotten har kat kontinuerligt under den
14
Lagfrda personer
Inom frivrden ingr personer som r villkorligt frigivna, dmda till skyddstillsyn eller avtjnar sitt fngelsestraff med intensivvervakning med elektronisk
kontroll samt dmda till villkorlig dom med samhllstjnst. Personer som r dmda till villkorlig dom
med samhllstjnst vervakas inte av frivrden men
frivrden administrerar samhllstjnsten.
Statistiken ver personer lagfrda fr brott redovisar

de lagfringsbeslut som fattats under ett kalenderr.
Med lagfringsbeslut avses fllande dom i tingsrtt
eller beslut av klagare, ssom straffrelggande eller
talsunderltelse. En och samma person kan lagfras
vid flera tillfllen under ett r, han eller hon rknas
d flera gnger i statistiken. Nr flera personer ingr i
samma dom rknas varje enskild person som en enhet
i statistiken. En person kan i ett och samma lagfringsbeslut dmas fr flera brott, och i dessa fall redovisas endast det grvsta brottet (sett till straffskalan)
och den mest ingripande pfljden i statistiken ver
lagfringsbeslut. Som komplement finns statistik ver
lagfrda brott dr samtliga lagfrda brott redovisas.
r 2012 togs 9 500 personer in i anstalt, vilket r en

marginell kning jmfrt med 2011. Antalet personer
som var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2012 var
cirka 4 850, vilket r en minskning med 6 procent
jmfrt med fregende r. Sedan 1975 har antalet
intagningar kat frn 10 900 till en hgsta niv 1988
p cirka 16 100, fr att drefter minska till dagens
niv. Jmfrt med 1988 har antalet intagna i anstalt
minskat med 41 procent. r 2012 var antalet personer
som pbrjat vervakning inom frivrden dmda till
skyddstillsyn eller villkorligt frigivna cirka 12 100.
Jmfrt med 2011 var det en minskning med 3 procent.
r 2012 fattades cirka 130 000 lagfringsbeslut. Drygt

hlften, 71 100 beslut, avsg domslut i tingsrtt medan de vriga, cirka 59 000 beslut, var klagarbeslut
i form av straffrelgganden och talsunderltelser.
Jmfrt med 2011 minskade antalet lagfringsbeslut
med 5 procent under 2012. talsunderltelserna minskade med 10 procent jmfrt med 2011 till 21 800 beslut. Straffrelggandena minskade med 3 procent till
37 300 jmfrt med ret fre. Domsluten minskade
med 3 procent. Antalet domslut med huvudpfljden
fngelse minskade med 4 procent till 12 100 domslut r 2012, vilket r samma niv som under mitten
av 1970-talet. Antalet lagfringsbeslut har minskat i
de flesta ldersgrupper, den strsta minskningen har
skett i ldersgruppen 1517 r.
Den 1 oktober 2012 var cirka 1 770 personer inskrivna i hkte, vilket r en minskning med 2 procent jmfrt med den 1 oktober 2011.
terfall i brott
Statistiken ver terfall i brott redovisar andelen personer som terfaller i ett nytt lagfrt brott efter en ingngshndelse. Statistiken beskriver inte den faktiska
andelen terfall bland lagfrda personer, utan enbart
terfall i brott som kommit till rttsvsendets knnedom och lett till en lagfring (registrerat terfall).
Sett i ett lngre perspektiv har antalet lagfringsbeslut

mer n halverats sedan 1975. En strre del av minskningen intrffade redan i slutet av 1970-talet i samband med att fylleri avkriminaliserades. Drefter r
det framfr allt antalet straffrelgganden som minskat. Det beror dels p kade mjligheter att frelgga ordningsbot (som inte ingr i begreppet lagfrda
personer), dels p en nedgng av antalet uppklarade
brott, i synnerhet under ren 19941996.
Av samtliga personer med en ingngshndelse 2006

terfll 26 procent i ett nytt lagfrt brott inom ett r,
35 procent inom tv r och 40 procent inom tre r
frn ingngshndelsen. Statistiken uppvisar mycket
sm frndringar ver tid. terfallsandelen skiljer sig
tydligt t mellan knen. Inom tre r hade 29 procent
av kvinnorna terfallit medan terfallsandelen bland
mnnen uppgick till 44 procent.
r 2012 lagfrdes 226 000 brott, vilket innebr att de

130 000 lagfringsbesluten i snitt avsg 1,7 brott.
Risken att terfalla kar tydligt med antalet tidigare

belastningar. Av de som hade nio eller fler tidigare
belastningar terfll 81 procent inom ett r. Efter tre
r hade 92 procent terfallit i brott. ven bland dem
som hade 48 tidigare belastningar var terfallsandelen hg. Inom tre r hade 84 procent av dem terfallit
i brott. Med tidigare belastning avses hr lagakraftvunna domar eller andra lagfringsbeslut fem r fre
ingngshndelsen.
Kriminalvrd
I statistiken ver kriminalvrd redovisas uppgifter
om antalet personer inskrivna i kriminalvrdsanstalt
den 1 oktober, antalet personer som tas in i kriminalvrdsanstalt under ett kalenderr samt uppgifter
om personer som r aktuella inom kriminalvrdens
frivrdsorganisation och personer intagna i hkte.
15
En regressionsanalys slr fast de flesta mnster som

framtrder i statistiken. Mn terfaller oftare n kvinnor, risken att terfalla kar med antalet tidigare belastningar, och det finns ingen skillnad ver tid. Mn
har 49 procent hgre risk att terfalla i brott n kvinnor, personer med mer n nio tidigare belastningar har
mer n 20 gnger hgre risk fr terfall i brott n dem
utan tidigare belastning.
Medianen fr antal dagar till frsta terfall var sju

mnader och tre veckor (233 dagar) 2006. Skillnaden
mellan knen r liten, kvinnor 257 dagar och mn 230
dagar.
16
17
Kapitel 3
(337 000 brottsdeltaganden)
122 000 misstnkta
312 000 ordningsbotsfrelgganden.

Summan av godknda straffrelgganden, meddelade talsunderltelser och domslut.
Kapitel 1
Kapitel 4
327 000 frseelser1
Godknda ordningsbter
1 403 000
Anmlda brott
Kapitel 2
Kapitel 4
21 800
talsund erltelser (u)
Straffrelgganden (sf)
(godknda)
37 300
Samtliga
- lagfringsbeslut2 :
- lagfrda brott:
171 000
Brott fr vilka beslutats

om tal
klagarmyndigheten
Domslut
(fllande)
Kapitel 4
Pfljd m.m.
Rttspsykiatrisk vrd
Sluten ungdomsvrd
Fngelse
Skyddstillsyn
Villkorlig dom
Ungdo msv rd/-tjns t
Bter
vrigt
Samtliga domslut
130 000
226 000
Domstol
I versikten visas ngra sammanfattande uppgifter (avrundade siffror) frn Kriminalstatistik 2012. De beskriver
vad som har intrffat i olika delar av rttsprocessen under 2012. Uppgifterna avser inte att redovisa ett rttsflde.
En sdan jmfrelse r inte mjlig d de olika siffrorna bygger p olika enheter och definitioner (se lsanvisningar).
Utfldet ur systemet, det vill sga de brott och insatser som inte lett till vidare tgrder till exempel anmlda
brott dr ingen misstnkt person hittades redovisas inte i denna versikt.
Beskrivs i Krimina lstatistik 2012:
Begngna brott
Oknt antal
Personer skligen
misstnkta fr brott
Polismyndigheten, Tullverket,
klagar- eller Ekobrottsmyndigheten
Outline of the criminal justice process 2012
versikt ver rttsprocessen 2012
219
58
12 100
6 840
11 200
3 410
35 200
2 080
71 100
Kapitel 5
Personer som
intagits i ans talt
9 500
pbrjat intens ivvervakning
med elektronisk kontroll
2 290
pbrjat verva kning inom
frivrden
12 100
Verkstllda pfljder
Kriminalvrd
English summary. Crime statistics 2012

Editor: Pauli Mrk
Published by:
Reference:
National Council for Crime Prevention (Br)

P.O. Box 1386
SE-111 93 Stockholm
Sweden
Internet: www.bra.se
Report 2013:18
ISSN 1100-6676, ISBN 978-91-87335-14-3
URN:NBN:SE:BRA-519
Available in Swedish from:
Fritzes kundservice
SE-106 47 Stockholm
Sweden
Swedish statistics and international

comparisons
single crime. By contrast, in Swedish criminal statistics, every offence occurring under these circumstances is counted separately.
Comparisons between countries that are based on official crime statistics require caution since such statistics are produced differently in different countries.
Criminal statistics do not provide a simple reflection
of the level of crime in a given country. They are influenced by both legal and statistical factors, and by
the extent to which crime is reported and registered.
These factors can vary from one country to another.
There are no international standards for how crime
statistics should be produced and presented and this
makes international comparisons difficult.
The statistical classification of different types of incidents also varies. This is true of attempted offences,
for example, which are in Sweden counted together
with completed crimes. In a number of other countries, attempted offences are either recorded separately or ignored for statistical purposes.
Criminal statistics are also influenced by the publics
willingness to report crime, the efforts made by the
police to deal with reported crime and the polices
prioritisation of different types of offences. These factors may also vary from country to country, making
international comparisons more difficult.
The legal factors that influence crime statistics include

the way offences are defined in the relevant legislation
as well as the rules and guiding principles that obtain
for the work of the police and prosecutors.
The International Crime Victims Survey (ICVS) constitutes an alternative source of statistics for international comparisons of criminality. The data are from
surveys amongst the general public and therefore not
influenced by the same factors as the official crime
statistics.
The statistical factors that exert an influence include

the principles that determine when a crime is recorded
in the statistics. In some countries, an event is only recorded in the criminal statistics if, after investigation,
it can legitimately be considered a crime or where
there is sufficient evidence that a crime has been committed. Swedish statistics, on the other hand, record
all reported incidents as crimes even if some of them
are later found not to have constituted criminal offences.
Reported offences
Reported crime statistics record crimes reported to
and registered by the police, the prosecution authority and the customs authority in Sweden during the
recording period. The number recorded is the total
number of reported crimes, meaning that it includes
events which, following investigation, are shown not
to have been crimes or for which a criminal act cannot be proven.
Every country has its own principles regarding what

is to be recorded as a criminal act. In some countries,
if several offences are committed on the same occasion, only the most serious of these will be recorded. In
Sweden, the principle that is applied involves recording
all the offences committed on a given occasion.
In 2012, 1 400 000 crimes were reported. This represents a 1 percent increase in 2011. The types of crime
with the greatest increases in incidence between 2011
and 2012 were pickpocketing, fraud using the inter-
Methods of counting crime also vary from one country

to another. Several offences of the same kind against
a single victim will be counted in some countries as a
18
completed. Young persons under the age of 15, who are

not criminally responsible under law, are not included
in the statistics on suspects. A suspects registered participation in a specific crime is termed crime participation. The number of such participations is presented
in the same chapter as the statistics on suspects.
net, other fraud, data trespass and the sale of narcotic

drugs. The greatest reductions were in graffiti (other
types), bicycle theft, theft out of or from a motor-driven
vehicle, car theft, and graffiti on public transport.
Since 1975, the number of reported violent crimes has
grown almost without interruption. Reported crimes
of unlawful appropriation and theft also increased
until the 1990s, at which time they reached their highest level, after which they have decreased and are now
close to their 1970s levels.
Approximately 117 000 individuals were registered

as crime suspects in 2012, which is a 4 percent reduction on 2011. The annual number of registered
suspects has grown since 1975, but year-on-year the
number as both risen and fallen during the period.
Seen over a ten-year period, the number of suspects
per 100 000 population has increased by 10 percent,
and is currently at 1 480.
Cleared offences
The number of cleared crimes is a measure of the efforts by crime-investigating authorities to deal with
and clarify the reports of crime they receive. If a person can be tied to the crime, this is referred to as a
person-based clearance, while the clearance is referred
to as technical if the criminal investigation leads to a
decision for another type of clarification. Examples of
grounds for such decisions include when it cannot be
proven that a crime has been committed or when the
suspect is a minor (less than 15 years of age).
Suspects in 2012 were registered for participation in

337 000 crimes, which translates to 2.9 crimes per
suspect. However, the distribution of crime participation among the suspects was uneven, with 64 percent
suspected of participation in 1 crime, 18 percent of
participation in 2 crimes, and 18 percent of participation in 3 or more crimes. The total number of crime
participations fell by 8 percent between 2011 and
2012.
In 2012 there were 234 000 person-based clearances

of crimes, which is 6 percent fewer than in the year
before. Approximately 299 000 crimes were cleared
by technical means, which is 4 percent more than in
the year before.

Statistics on persons convicted of crimes record the
conviction decisions made over a calendar year.
Conviction decisions refers to a conviction in a district court or a decision by a prosecutor, such as a
summary sanction order or a waiver of prosecution.
The same individual may be convicted on more than
one occasion during a year he or she will then be
counted several times in the statistics. When several
people are included in the same judgement, each individual is counted as a unit for statistical purposes.
An individual may be sentenced for several different
crimes in the same conviction, in which case only
the most serious crime (as determined by the range
of punishment) and the severest sanction will be recorded in the statistics on convictions. To supplement
these statistics there are statistics on crime convictions
in which all crimes for which convictions have been
issued are included.
Compared with ten years ago, the number of personbased clearances has increased by 23 percent. Over
the last ten-year period, this figure grew steadily until
2009, after which it has begun to fall. The number of
technical clearances has grown continuously over the
last ten-year period. In 2003 there were 171 000 technical clearances of crimes; the corresponding figure
for 2012 was 299 000.
The percentage of person-based clearances (the number
of such clearances in relation to the number of reported crimes) fell to 17 in 2012, one percentage point
less than in the previous year. This downward trend
began in 2010, after a ten-year period in which the
percentage of person-based clearances grew steadily.
The percentage of technical clearances grew by one
percentage point in 2012, to 21 percent. This percentage has nearly doubled during the 2000s.
Approximately 130 000 conviction decisions were

made in 2012. Just over half of these, or 71 000 decisions, were district court judgements while the remaining 59 000 decisions were decisions by prosecutors
in the form of summary sanction orders and waivers
of prosecution. Compared with 2011, the number of
conviction decisions fell by 5 percent in 2012. Waivers
of prosecution fell by 3 per cent to 37 300 compared
with the year before. Court judgements fell by 3 per-

Statistics on persons suspected of crimes includes
suspects who are, at a minimum, suspected on good
grounds and for whom the police or prosecutor maintain this degree of suspicion once the investigation is
19
cent. The number of judgements with imprisonment

as the main sanction fell by 4 percent to 12 100 judgements in 2012, which is the same level as in the mid1970s. The number of conviction decisions has fallen
for most age groups, with the biggest decrease in the
15-17 age group.
On 1 October 2012, approximately 1 770 individuals were held in remand centres, which is a 2 percent
decrease compared with 1 October 2011.
Recidivism
Seen in a longer-term perspective, the number of conviction decisions has more than halved since 1975. A
major part of this reduction occurred already at the
end of the 1970s, in connection with the decriminalisation of public drunkenness. Since then it has been
primarily the number of summary sanction orders
that has fallen. This is in part due to increased possibilities for imposing summary breach-of-regulations
fines (which are not included in the category convicted persons), and in part to a fall in the number
of cleared crimes, in particular between 1994 and
1996.
Statistics on recidivism record the share of individuals

who relapse into crime, and are convicted for it, following an initial event. The numbers do not describe
the actual proportion of recidivism among convicted
persons, but only relapses into crime that have come
to the knowledge of the justice system and have led to
a conviction (registered relapses).
Of all individuals with an initial event in 2006, 26
percent relapsed into crime (and were subsequently
convicted for it) within one year, 35 percent within
two years and 40 percent within three years of the
initial event. The statistics show very small changes
over time. The share of recidivism differs clearly by
gender, however. 29 percent of women had relapsed
within three years, while the share among men was
44 percent.
In 2012, legal proceedings were begun for 226 000

crimes, which means that the 130 000 conviction decisions were for 1.7 crimes on average.
The risk of recidivism increases substantially with the

number of previous convictions. Of those with nine or
more previous convictions, 81 percent relapsed within one year. After three years, 92 percent had relapsed
into crime. The share of recidivists among those with
4-8 previous convictions was also high: within three
years, 84 percent had relapsed into crime. In this context, previous convictions refers to court judgements which have gained legal force, or other conviction decisions, five years prior to the initial event.

The Prison and Probation Service statistics record
how many individuals were registered at correctional
facilities as per 1 October, the number of individuals
admitted to correctional facilities during the calendar
year, and information about individuals in non-institutional care and about individuals placed in remand
centres. Non-institutional care includes individuals
on parole, those sentenced to protective supervision
or who are serving their prison sentence under intensive supervision with electronic control, as well
as those with a conditional sentence involving community service. Individuals sentenced to conditional
sentences with community service are not supervised
by probation authorities, but the probation authorities administer their community service.
A regression analysis corroborates most of the patterns

that emerge from the statistics. Men relapse more often than women; the risk of recidivism increases with
the number of previous convictions; and there is no
difference over time. Men have a 49 percent higher
risk of relapsing into crime than women, and individuals with more than nine previous convictions are
more than 20 times more likely to relapse into crime
than those without previous convictions.
In 2012, 9 500 individuals were admitted to correctional facilities, which is a marginal increase on 2011.
The number of individuals registered at correctional
facilities on 1 October 2012 was 4 850, which is a 6
percent decrease on the previous year. The number of
admissions increased from 10 900 in 1975 to a peak
in 1988 of approximately 16 100, after which it fell
to todays level. Compared with 1988, the number of
inmates at correctional facilities has fallen by 41 per
cent. In 2012, the number of individuals who began
being supervised in non-institutional care sentenced
to protective supervision or on parole was approximately 12 100. This was a reduction of 3 percent
compared with 2011.
The median number of days until the first relapse was

233, or seven months and three weeks, in 2006. The
gender difference is small: 257 days for women and
230 days for men.
20
21
Chapter 3
(337,000 offence
partic ipations)
122,000 suspects
312,000 fines issued by the police

Total of: summary sanction orders, waivers of prosecution and court sentences.
Chapter 1
Chapter 4
327,000 offences1
Fines issued
1,403,000
Reported offences
Person s suspected of
offences
Chapter 2
Chapter 4
21, 800
Wa ivers of prosecution
37, 300
Summary sanction
orders
130,000
226,000
Courts
Chapter 4
Sanctions etc.
Psychiatric care
Youth custody
Imprisonment
Probation
Suspended sentence
Youth care/service
Fines
Other
Total
219
58
12,100
6, 840
11,200
3, 410
35, 200
2,080
71,100
Court sentencing
Total
- Conviction decisions:
- Offences resulting in a conviction 2:
171,000
Offences leading
to prosecution
Prosecutor
This outline summarizes (in round figures) some of the data from the Criminal Statistics for 2012, describing
some of the years occurrences throughout the criminal justice process. The data are not intended to describe the
flow of the criminal justice system. Such a comparison is not possible to make as the various figures are based
on different units and definitions (see instructions for read-ing). The outflow from the system, i.e. offences and
cases that resulted in no subsequent action for example reported offences where no suspect was found, are not
included in this outline.
Described in Criminal
Statistics 2012:
Committed
offences
Unknown
number
Police (Customs and

Prosecutor)
Outline of the criminal justice process 2012
Chapter 5
Executed sanctions
Persons
admitted to prison
9,500
subject to intensive
electronic supervision
2,290
subject to probationary
supervision
12,100
Prison and
Probation
1 Anmlda brott
Sammanfattning
cent, medan lgenhetsinbrotten minskade med 12
procent till 7 330 anmlda brott. Bilbrotten (bil
tillgrepp och stld ur och frn motorfordon) mins
kade med 10 procent till 78 500 anmlda brott
2012.
Under 2012 anmldes drygt 1,4 miljoner brott,

vilket r en minskning med 13 700 brott jmfrt
med ret innan.
Jmfrt med 2011 kade de vergripande kate
gorierna bedrgeribrott, brott mot person och nar
kotikabrott i antal anmlda brott, medan skade
grelsebrott, stldbrott och trafikbrott minskade.
vriga brott som inte kan sorteras in i ngon av
de ovanstende kategorierna minskade under
samma period.
Personrnen minskade med 7 procent till 6 890

anmlda brott. Antalet anmlda butiksrn minska
de med 6 procent till 734 brott, medan antalet an
mlda bankrn minskade med 22 brott (51 %).
Under 2012 anmldes 254 000 brott mot person
(37 kap. brottsbalken), vilket r 3 procent fler n
2011. Bland misshandelsbrotten minskade den
anmlda misshandeln mot barn i ldrarna 714
och 1517 r samt misshandel mot man 18 r
eller ldre, jmfrt med 2011, medan misshandel
mot barn 06 r kade, liksom misshandel mot
kvinna 18 r eller ldre.
De enskilda brottstyper som kade mest i antal

anmlda brott mellan 2011 och 2012 var fickstld,
bedrgeri med hjlp av internet, vrigt bedrgeri,
dataintrng och verltelse av narkotika.
De enskilda brottstyper som minskade mest i an
tal anmlda brott mellan 2011 och 2012 var vrigt
klotter, cykelstld, stld ur och frn motordrivet
fordon, bilstld samt klotter mot kollektivtrafik.
Anmlda ofredanden kade med 10 procent till

55 900 anmlda brott, medan olaga hot mins
kade till 48 500 brott (5 %). De anmlda vld
tkterna minskade med 3 procent till 6 320 brott.
Anmlda brott om grov fridskrnkning minskade
till 1 910 anmlda brott (2 %) medan grov kvin
nofridskrnkning lg kvar p i stort sett ofrndrad
niv med 2 470 anmlda brott.
Under 2012 anmldes 534 000 stldbrott (8 kap.

brottsbalken), vilket r en minskning med 2 pro
cent jmfrt med fregende r. Bostadsinbrot
ten minskade sammantaget med 4 procent till
21 300 anmlda brott. Antalet anmlda villainbrott
var 14 000, vilket innebr en kning med 1 pro
Definition
Anmlda brott omfattar alla de hndelser som an
mlts och registrerats som brott hos Polisen, klagar
myndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten.
De anmlda brotten inkluderar ven hndelser som

efter utredning visar sig inte vara brott. Fr en mer
detaljerad beskrivning se Statistikens innehll.
21
Anmlda brott
Reported offences
20 000
15 000
10 000
5 000
0
+12 %
+3 %
+6 %
Bedrgeri1
brott
Brott mot person
Narkotikabrott
5 000
3 %
7 %
2 %
9 %
vriga brott *
Trafikbrott
10 000
Stldbrott
15 000
Skadegrelsebrott
20 000
Figur 1.1. Frndringar i antalet anmlda brott mellan 2011 och 2012 (procentuell frndring inom respektive
brottskategori redovisas inuti staplarna).
* vriga brott utgrs av de brott som inte ingr i ngon av de andra kategorierna. Det r bland annat bidragsbrott, smugglingsbrott,
alkoholbrott, miljbrott och vertrdelse av besksfrbud. Minskningen av de anmlda brotten i kategorin vrigt kan frklaras av ett
enskilt rende i Skne ln 2011 som innehll ett stort antal dopningsbrott och illegal frsljning av lkemedel. Detta rende r inte med
i statistiken 2012, drfr minskar antalet vriga brott.
Inledning
bengenheten att anmla brott kan frndras ver

tid, till exempel p grund av frndrade attityder
i samhllet eller ndrade frskringsvillkor. Detta
gr det svrare att utifrn de anmlda brotten avgra om brottsligheten i samhllet faktiskt kar eller
minskar.
fr vissa brottstyper, som narkotikabrott och trafikbrott, beror antalet anmlda brott till stor del
p polisens och andra myndigheters kontroll- och
spaningsinsatser. Om insatserna frndras pverkar det oftast antalet anmlda brott.
frndringar i lagstiftningen kan pverka utveck
lingen av vilka brott som anmls.
Statistiken ver anmlda brott ger en vergripande bild

av rendeinfldet till Polisen, klagarmyndigheten,
Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Den visar an
talet hndelser som har anmlts och registrerats som
brott hos dessa myndigheter.
Statistiken redovisas i huvudsak i enlighet med den
juridiska indelningen av brott i lagstiftningen. I vissa
fall frekommer dock information som r mer detaljerad n det lagrum som reglerar brottet. Det gller
till exempel anmlda fall av misshandel, som bland
annat redovisar den utsatta personens lder och kn.
I vissa andra fall r statistiken mindre detaljerad n
lagstiftningen, vilket r fallet fr en stor del av brotten
i den specialstraffrttsliga lagstiftningen.
Utvecklingen av samtliga
anmlda brott
Nr du tolkar statistiken tnk p att:

statistiken visar antalet anmlda brott och inte det
totala antalet faktiskt begngna brott. Hur stor
andel av de faktiska brotten som anmls varierar
beroende p brottstyp.
det faktiska antalet brott oftast r hgre n det antal brott som redovisas i statistiken. Ett undantag
r anmlda fall av ddligt vld, dr det faktiska
antalet r lgre n anmlningsstatistiken visar. Det
beror p att dessa anmlningar frmst visar antalet
hndelser med ddlig utgng som behver utredas
fr att bedma huruvida ett mord eller drp har
begtts eller ej.
Under 2012 anmldes totalt 1 4000001 brott till polis,

tull eller klagare. Det r 13 700 frre anmlningar
n 2011. Frn 2003 har antalet anmlda brott kat
med 147 000 brott (+12 %). Utvecklingen av samtliga
anmlda brott karaktriseras sedan 1975 av en kontinuerlig kning. Den genomsnittliga kningstakten,
det vill sga den procentuella frndringen frn r till
r, har dock inte varit lika kraftig efter 1990-talet.
1 Talen ver antal anmlda brott redovisas avrundade efter principen om tre informationsgivande siffror. Detta kan exemplifieras
med fljande fall: 1416327 brott blir 1420000, 1 564 brott blir
1 560 och 373 brott blir 373.
22
Frndring
jmfrt med 2011
Antal
Urval av brottstyper
som minskade 2012
Frndring
jmfrt med 2011
Procent
Fickstld
+7 760
+17 %
Bedrgeri med hjlp av internet +6 430
+43 %
vrigt bedrgeri
+5 200
+15 %
Dataintrng
+5 050
+140 %
verltelse av narkotika
+3 280
+42 %

Tabell
1.1. Brott som kat respektive minskat 2012.
Antal
vrigt klotter
Cykelstld
Stld ur och frn motordrivet fordon
Bilstld
Klotter mot kollektivtrafik

5 800
5 220
4 370
3 980
3 720
Procent
15 %
8 %
7 %
20 %
16 %
1 500 000
Brottsstrukturen
1 250 000
Under 2012 utgjorde stldbrotten 38 procent av

samtliga anmlda brott. Den senaste tiorsperioden
utmrks av att stldbrottens andel har minskat med
15 procentenheter sedan 2003 medan de flesta vriga brott har kat sina andelar. Brott mot person (37
kap. brottsbalken) kade med 5 procentenheter, bedrgeribrotten kade med 4 procentenheter och narkotikabrotten kade med 3 procentenheter. Andelen
trafikbrott och skadegrelsebrott minskade med 1 pro
centenhet jmfrt med 2003.
1 000 000
Samtliga brott
750 000
500 000
250 000
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
r 2012 och frndring jmfrt med fregende r:

Samtliga brott
1 400 000 brott

13 700 (1 %)
vriga brott 12 %
Figur 1.2. Det totala antalet anmlda brott 1975

2012.
Narkotikabrott 7 %
Anmlda bedrgeribrott, brott mot person och narkotikabrott var de brottskategorier som kade i antal
under 2012, medan trafikbrott, stldbrott och skadegrelsebrott minskade. De brottstyper som inte kan
sorteras in i ngon av de nmnda kategorierna minskade sammantaget med 3 procent.
Trafikbrott 5 %
Stldbrott
38 %
Bedrgeribrott
9%
Skadegrelsebrott 11 %
De enskilda brottstyper som kade mest i antal anmlda brott var fickstld, bedrgeri med hjlp av internet, vrigt bedrgeri, dataintrng och verltelse
av narkotika. De enskilda brottstyper som minskade
mest var vrigt klotter, cykelstld, stld ur och frn
motordrivet fordon, bilstld samt klotter mot kollektivtrafik.
Brott mot person 18 %
r 2012 jmfrt med 2003:

(Brottskategorier i procent av samtliga anmlda brott)

2003
2012
Skillnad
Stldbrott
53
38
15
Brott mot person
13
18
+5
Skadegrelsebrott
12
11
1
Bedrgeribrott
5
9
+4
Trafikbrott
6
5
1
Narkotikabrott
3
7
+3
vriga brott
7
12
+4
Bostadsinbrotten minskade med 4 procent; inbrotten i villa, radhus och dylikt kade med 1 procent,
medan lgenhetsinbrotten minskade med 12 procent.
Bilbrotten, det vill sga bilstlder och stld ur och frn
motordrivet fordon, fortsatte att minska (10 %).
Figur 1.3. Brottskategorier i procent av det totala

antalet anmlda brott 2012 (1 400 000 brott).
Brott mot person kade med 3 procent jmfrt med

2011 till sammanlagt drygt 255 000 anmlda brott.
23
Anmlda brott
Urval av brottstyper
som kade 2012
Utvecklingen av anmlda brott

mot person
Flicka 06 r 7 %
Pojke 1517 r 21 %
Under 2012 anmldes 255 000 brott mot person (37

kap. brottsbalken), vilket r fler n 2011 (+3 %). Det
motsvarar 18 procent av samtliga anmlda brott. Den
senaste tiorsperioden har de anmlda brotten mot
person kat med 54 procentenheter. Anmlda brott
om misshandel, olaga hot eller ofredande str tillsammans fr tre fjrdedelar av de anmlda brotten mot
person. vriga brott som ingr i kategorin r bland
annat ddligt vld, sexualbrott, vllande till annans
dd eller till kroppsskada, grov fridskrnkning och
grov kvinnofridskrnkning, olaga frfljelse, sexuellt
tvng och egenmktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen fr ett urval av de brottstyper som
ingr i brott mot person.
Pojke 714 r 31 %
Figur 1.5. Anmlda misshandelsbrott mot barn 017

r i procent av det totala antalet anmlda misshandelsbrott mot barn 2012 (18 300 brott).
nra relation. Fr anmld misshandel mot kvinna 18
r och ldre r misshandel inomhus av bekant vanligast. Fr man 18 r och ldre r misshandel utomhus
av obekant vanligast.
Antalet anmlda misshandelsbrott minskade 2012.

Totalt anmldes 87100 misshandelsbrott, vilket r en
minskning med 3 procent jmfrt med 2011. Antalet
misshandelsbrott mot kvinna 18 r eller ldre kade med 1 procent till 28400. Under 2012 anmldes
40400 misshandelsbrott mot man, vilket r 5 procent
frre n 2011.
Antalet anmlda misshandelsbrott mot barn i ldern

06 r kade med 11 procent till 3230 anmlda brott
under 2012. Antalet anmlda misshandelsbrott mot
barn i ldern 714 r var 8 810, vilket r en lgre
niv n 2011 (5 %). Misshandelsbrotten mot barn i
ldern 714 r anmls i hg grad av skolan, vilket slr
igenom i statistiken p s stt att frre brott anmls
under sommaren n under terminerna.
120 000
100 000
r 2012 anmldes sammantaget 18300 misshandelsbrott mot barn i ldern 017 r. Det motsvarar 21
procent av alla anmlda misshandelsbrott. Av dessa
riktades 7 020 (38 %) mot flickor och 11300 (62 %)
mot pojkar.
80 000
Misshandel
40 000
De anmlda misshandelsbrotten mot svl mn som

kvinnor och barn har, med ngot undantag, kat kontinuerligt de senaste tio ren. Under 2012 anmldes
34 procent fler misshandelsbrott n 2003.
20 000
0
2003
2005
2007
2009
Flicka 714 r
18 %
Flicka 1517 r
13 %
Misshandel och fridskrnkning
60 000
Pojke 06 r
10 %
2011

Misshandelsbrott
87 100 brott

2 400 (3 %)
Grov kvinnofridskrnkning (2 470 brott) lg kvar p

i stort sett ofrndrad niv jmfrt med 2011, medan
grov fridskrnkning (1 910 brott) minskade med 2
procent. Bde grov kvinnofridskrnkning och grov
fridskrnkning har kat kraftigt de senaste 10 ren.
Jmfrt med 2003 anmldes 33 procent fler fall av
grov kvinnofridskrnkning och nstan sex gnger
fler fall av grov fridskrnkning 2012. Eftersom dessa
brott bestr av ett flertal andra brott, ssom misshandel, olaga hot och s vidare som ska ses som ett led
i en upprepad krnkning, r det troligt att sklet till
kningen av dessa brottstyper terfinns i Polisens och
klagarmyndighetens stt att hantera dessa brott.
Figur 1.4. Antal anmlda misshandelsbrott 2003

2012.
Misshandel mot personer 18 r och ldre redovisas
efter kn, efter om grningspersonen r bekant eller
obekant med offret och om brottet skett inomhus eller utomhus. Sedan 2009 redovisas ven de brott som
skett inomhus av en grningsperson som r bekant
till offret uppdelat efter nra relation2 respektive ej
2 Offret och grningspersonen r eller har varit gifta eller sammanboende under ktenskapsliknande frhllanden eller har
gemensamma barn utan att bo tillsammans.
24
Vldtkt och andra sexualbrott
7 000
r 2012 anmldes 16 900 sexualbrott, vilket r en

marginell minskning jmfrt med 2011. De anmlda
vldtkterna minskade med 3 procent till 6320 anmlda brott, och sexuellt ofredande minskade ngot
till 7610 anmlda brott (2 %). Sexuellt tvng, utnyttjande med mera minskade med 5 procent.
6 000
Totalt anmldes 2880 vldtkter mot barn i ldern

017 r. I 10 procent av vldtkterna var offren
pojkar. Pojkar som offer var hgst representerade i
ldersgruppen 014 r och lgst representerade i ldersgruppen 1517 r. Bland de vuxna offren var 96
procent kvinnor och 4 procent mn.
2 000
Vldtkt
5 000
Anmlda brott
4 000
3 000
Sexuellt tvng och
utnyttjande
1 000
0
2003
2005
2007
2009
2011

Vldtkt
6 320 brott

208 (3 %)
Sexuellt tvng,
1 340 brott
utnyttjande m.m.
77 (5 %)
Pojke 1517 r 1 %
Flicka 1517 r
27 %
Figur 1.7. Antal anmlda vldtkter och sexuellt

tvng och utnyttjande m.m. 20032012.
Flicka 014 r
63 %
Ddligt vld
Pojke 014 r
8%
Antalet anmlda brott som avser fullbordade mord,

drp eller misshandel med ddlig utgng, ger en verskattad bild av det faktiska antalet fall av ddligt vld
rligen. Statistiken visar samtliga anmlda hndelser
med ddlig utgng som det finns anledning att utreda
fr att bedma om ett mord eller drp kan ha begtts.
Mnga av fallen kommer efter utredningen att visa
sig vara till exempel sjlvmord, olycka eller naturlig
dd. Det frekommer ven att flera polisanmlningar
upprttas fr ett och samma fall av misstnkt ddligt
vld, vilket innebr att statistiken innehller dubbletter. I anmlningsstatistiken ingr ven ddligt vld
som begs utomlands, men som anmls och registreras i Sverige.
Figur 1.6. Anmlda vldtkter mot barn 017 r

i procent av det totala antalet anmlda vldtkter
mot barn 2012 (2 880 brott).
De anmlda vldtkterna har kat kontinuerligt under

de senaste tio ren med undantag fr i r. kningen
har ett flertal orsaker. En stor del av den kan frklaras av att en ny sexualbrottslagstiftning trdde i kraft
den 1 april 2005. Den innebr bland annat att vissa
grningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande nu rubriceras som vldtkt. Effekten av lagndringen slr igenom i statistiken p s vis att antalet
anmlda brott avseende sexuellt tvng och utnyttjande har minskat sedan 2005, medan antalet anmlda
vldtkter har kat. Minskningen av antalet anmlda
brott rrande sexuellt tvng och utnyttjande har dock
inte varit lika kraftig som kningen av antalet anmlda vldtkter. Under 2005 och 2008 pverkades statistiken ocks av enskilda anmlningar som innehll
ett stort antal brott mot ett och samma brottsoffer.
ven frndringar i anmlningsbengenheten kan ha
pverkat hur mnga vldtkter som har anmlts.
Fr att kunna presentera ett s korrekt antal fall av

ddligt vld som mjligt genomfr Br sedan 2002 en
specialstudie dr varje enskild anmlan av fullbordat
mord, drp eller vllande till annans dd granskas.
Resultatet av studien presenteras i en separat rapport
som finns tillgnglig p Brs hemsida: www.bra.se/
dodligt-vald.
25
Olaga hot och ofredande
800 000
Under 2012 anmldes 48500 olaga hot, vilket r en

anmlda ofredanden kade med 10 procent till 55900
anmlda brott.
600 000
Stld- och tillgreppsbrott
400 000
60 000
200 000
Olaga hot
40 000
0
2003
Ofredande
2005
2007
2009
2007
2009
2011

Stld- och
534 000 brott
tillgreppsbrott
12 200 (2 %)
20 000
0
2003
2005
Figur 1.9. Antal anmlda stldoch tillgreppsbrott

20032012.
2011

Olaga hot
48 500 brott

2 450 (5 %)
Ofredande
55 900 brott

+5 260 (+10 %)
Bilbrott
r 2012 minskade de anmlda bilbrotten (biltillgrepp
och stld ur och frn motorfordon) med 8340 brott
jmfrt med 2011 (10 %). Totalt anmldes 16100
biltillgrepp och 62 300 stlder ur och frn motordrivet fordon under 2012. Sedan 2003 har antalet
biltillgrepp minskat med 70 procent, medan antalet
stlder ur och frn motorfordon har minskat med 56
procent.
Figur 1.8. Antal anmlda fall av olaga hot och

ofredanden 20032012.
Anmlningar om ofredande har kat kontinuerligt de

senaste tio ren. Olaga hot kade fram till 2011, men
minskade i r. Nr det gller olaga hot och ofredande
mot personer under 18 r kan det noteras att anmlningarna i likhet med misshandel mot ungdomar (7
14 r) minskar vsentligt under sommarmnaderna.
60 000
40 000
Utvecklingen av anmlda stldoch tillgreppsbrott
20 000
De anmlda stldoch tillgreppsbrotten (8 kap. brotts

balken) minskade med 2 procent under 2012 jmfrt
med 2011. De stldbrott som minskade mest i antal
var bil- och cykelstld. De tv typerna av stldbrott
som kade mest i antal var fickstld, vrigt stld och
snatteri i hotell, kaf, restaurang, biograf, teater, njes-,
samlings- och ungdomslokal.
0
2003
Anmlda
biltillgrepp
Anmlda tillgrepp per

1 miljon bilar
2005
2007
2009
2011

Biltillgrepp
16 100 brott

3 980 (20 %)
Figur 1.10. Antal anmlda biltillgrepp och antal anmlda biltillgrepp per 1 miljon bilar i trafik 2003
2012 (klla: SIKA fr 20032009, Trafikanalys fr
20102012).
De anmlda stldbrotten har minskat under den senaste tiorsperioden och ligger nu p en niv som r
20 procent lgre n 2003.
26
150 000
Antalet anmlda inbrott i villa och radhus kade med

1 procent. Lgenhetsinbrotten minskade med 12 procent under 2012 till 7 330 inbrott, och inbrott i kllare och vind minskade med 17 procent.
100 000
Stld ur och frn
motordrivet fordon
50 000
0
2003
2005
2007
2009
De senaste tio ren har det totala antalet anmlda bostadsinbrott fluktuerat kring en upptgende trend.
Lgenhetsinbrotten har i princip kat stadigt den
senaste tiorsperioden, men denna utveckling brts
2012 d anmlningarna minskade. Under den senaste
tiorsperioden har utvecklingen fr villainbrotten karaktriserats av svngningar upp och ner. Efter den
senaste uppgngen ligger nivn p anmlda villainbrott 21 procent hgre n fr tio r sedan.
2011

Stld ur och frn
62 300 brott
motordrivet fordon
4 370 (7 %)
Figur 1.11. Antal anmlda stlder ur och frn motordrivet fordon 20032012.
De anmlda villainbrotten har under de senaste tio

ren ftt en alltmer ssongsbetonad prgel. Vid mer
detaljerade analyser framtrder november som den
mnad d det anmls flest villainbrott ttt fljd av
oktober och december. Denna struktur terfinns inte
bland lgenhetsinbrotten som uppvisar en relativt
jmn niv av antal anmlda brott under ret.
Cykelstld
r 2012 anmldes 60 500 cykelstlder, vilket r en
minskning med 8 procent jmfrt med fregende r.
Under de senaste tio ren har de anmlda cykelstlderna minskat med 19 procent.
125 000
100 000
25 000
75 000
20 000
Cykelstld
50 000
15 000
25 000
10 000
Bostadsinbrott totalt
Villainbrott
Lgenhetsinbrott
5 000
2003
2005
2007
2009
2011
0
2003

Cykelstlder
60 500 brott

5 220 (8 %)
2005
2007
2009
2011

Bostad totalt
21 300 brott

868 (4 %)
Villa
14 000 brott

+121 (+1 %)
Lgenhet
7 330 brott

989 (12 %)
Figur 1.12. Antal anmlda cykelstlder 20032012.
Bostadsinbrott och andra inbrottsstlder

r 2012 anmldes 87 800 inbrottsstlder, vilket r en
minskning med 7 procent jmfrt med 2011. De tv
typerna av inbrottsstld som minskade mest i antal
Figur 1.13. Antal anmlda bostadsinbrott 2003

2012.
27
Anmlda brott
var inbrottsstld i kllare och p vind och inbrottsstld i industri, verkstad, byggplats, lager, garage,
hamnomrde, kontor med mera.
200 000
Butiksstldoch fickstld
12 000
Under 2012 anmldes 60 500 stlder och snatterier

frn butik, vilket r en minskning med 3 procent jmfrt med 2011. Antalet anmlda butiksstlder har varierat under den senaste tiorsperioden, men trenden
har varit nedtgende de senaste tre ren, och antalet
ligger nu 2 procent hgre n fr tio r sedan. Antalet
anmlda butiksstlder pverkas av butikers kontroller och policy fr att anmla brott.
10 000
Samtliga rn
8 000
6 000
Rn mot privatperson
4 000
2 000
Under 2012 anmldes 52 900 fickstlder. Det r en

kning med 17 procent jmfrt med fregende r
(+7 760 brott).
0
2003
2005
2007
2009
2011

Samtliga rn
9 210 brott

506 (5 %)
Personrn
6 890 brott

419 (6 %)
80 000
60 000
Butiksstld och snatteri
40 000
Figur 1.15. Antal anmlda rn (totalt) och personrn 20032012.
20 000
1 200
Butiksrn
1 000
0
2003
2005
2007
2009
2011
800

Butiksstlder
60 300 brott
och snatterier
2 130 (3 %)
600
400
Figur 1.14. Antal anmlda butiksstlder och

snatterier 20032012.
Rn mot bank,
kassaservice/postcenter
200
0
2003
Rn
2005
2007
2009
2011

Butiksrn
734 brott

44 (6 %)
Bankrn
21 brott

22 (51 %)
Antalet anmlda rn minskade 2012 med 5 procent

jmfrt med fregende r. Totalt anmldes 9 210
rn. Antalet rn mot privatpersoner (personrn), som
r den vanligaste rntypen, minskade med 6 procent
jmfrt med 2011. Bde det totala antalet anmlda
rn och personrn ligger kvar p den relativt stabila
niv som rtt under tiorsperioden 20032012.
Figur 1.16. Antal anmlda butiksrn och bankrn

20032012.
Antalet anmlda rn i vriga kategorier r betydligt

frre, men grvre, eftersom det relativt sett r vanligare att frvarna anvnder skjutvapen. Bland de
vriga kategorierna terfinns bland annat butiksrn,
som under 2012 minskade med 6 procent jmfrt med
ret innan till 734 anmlda brott. r 2012 anmldes
21 rn mot bank, vilket r en minskning frn 2011.
De anmlda bankrnen r en liten brottstyp som
uppvisat stora antalsmssiga variationer under ren.
ven antalet anmlda rn mot vrdetransporter, som
kade med 15 anmlda brott under 2012 till 50 brott
har visat relativt stora svngningar under 2000-talet.
Taxirnen minskade med 21 anmlda brott till 40 anmlda brott under 2012.
Utvecklingen av vriga
anmlda brott
Bedrgeribrott
Under 2012 anmldes cirka 129 000 bedrgeribrott3
(9 kap. brottsbalken). Det r en kning med 13 800
brott (+12 %) jmfrt med 2011. Bedrgeri med hjlp
av internet har kat med 43 procent till 21 400 anmlda brott, samtidigt som bedrgeri med hjlp av
28
Exklusive bidragsbrott.
Skadegrelsebrott
bluffaktura har minskat med 5 procent till 16100 anmlda brott.
250 000
200 000
Skadegrelsebrott
150 000
100 000
50 000
140 000
120 000
0
2003
100 000
Bedrgeribrott
60 000
2005
2007
2009
2011

Skadegrelsebrott
152 000 brott

15 300 (9 %)
80 000
40 000
Figur 1.18. Antal anmlda skadegrelsebrott 2003

2012.
20 000
0
2003
Anmlda brott
r 2012 anmldes 152 000 skadegrelsebrott, vilket

r 9 procent lgre n fregende r. De anmlda skadegrelsebrotten har totalt sett kat med 1 procent
sedan 2003.
Antal anmlda bedrgeribrott har mer n frdubblats sedan 2006. Sett i ett lngre perspektiv var nivn fr bedrgerier i slutet av 1980- och brjan av
1990-talet nstan lika hg. Anmlningsbengenheten
varierar mellan olika typer av bedrgerier och beror
p omstndigheter vid brottet samt myndigheters och
privata aktrers frmga att upptcka de brott som
riktas mot dem. Bedrgeri r ett typiskt seriebrott dr
en enda bedragare kan ge upphov till tusentals anmlningar under en kort period. Bedrgerierna kan drfr
uppvisa stora skillnader i statistiken frn r till r.
2005
2007
2009
vertrdelse av kontaktfrbud
2011
Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besksfrbud

med lagen om kontaktfrbud (SFS 2011:487) i syfte
att frbttra situationen fr de personer som p olika
stt riskerar att utsttas eller har utsatts fr vld, hot
och trakasserier. Lagndringen innebr bland annat
mjligheter till vervakning med hjlp av elektronisk
fotboja av dem som dmts till kontaktfrbud. Detta
br beaktas vid analyser av de anmlda brottens utveckling.

Bedrgeribrott
129 000 brott

+13 800 (+12 %)
Figur 1.17. Antal anmlda bedrgeribrott 2003

2012.
Bidragsbrott
7 000
I redovisningen till och med 2007 ingick bidragsbrott

i statistiken ver anmlda bedrgeribrott. Den 1 augusti 2007 trdde bidragsbrottslagen i kraft och brjade tillmpas fr bedrgerier som begs mot vissa
statliga och kommunala myndigheter. Dessa brott
redovisas numera som brott mot bidragsbrottslagen.
r 2012 anmldes 8420 bidragsbrott, vilket motsvarar en minskning med 12 procent jmfrt med 2011.
Drygt 40 procent av bidragsbrotten avser brott mot
Frskringskassan. Dessa brott minskade med 22
procent till 3 630 anmlda brott.
vertrdelser av
kontaktfrbud
6 000
5 000
4 000
Utfrdade
kontaktfrbud
3 000
2 000
1 000
0
2003
2005
2007
2009
2011

vertrdelse av
6 410 brott
kontaktfrbud
+1 130 (+22 %)
Figur 1.19. Antal anmlda vertrdelser av kontaktfrbud och antal utfrdade kontaktfrbud
20032012.
29
Narkotikabrott
r 2012 anmldes 6410 vertrdelser av kontaktfrbud, vilket r en kning med 1 130 brott, sedan fregende r. Vid denna typ av brott r det vanligt att en
enskild grningsperson begr ett upprepat antal vertrdelser mot ett kontaktfrbud vilket ger upphov till
ett stort antal brott i anmlan. Enligt uppgifter frn
klagarmyndigheten utfrdades 4 150 kontaktfrbud 2012, vilket r 540 fler n fregende r.
r 2012 fortsatte antalet anmlda brott mot narkotikastrafflagen att ka. Totalt anmldes 94 600
brott, en kning med 6 procent jmfrt med 2011.
Under 1990-talet och fram till 2001 pendlade antalet anmlda narkotikabrott kring en relativt konstant niv, drefter har anmlningarna kat kraftigt.
Narkotikabrotten tillhr de brottskategorier dr antalet anmlda brott i hg grad pverkas av polisens
spanings- och ingripandeverksamhet. Under 2000talet har polisens insatser p omrdet intensifierats,
vilket har gett utslag i statistiken.
Olaga frfljelse
Olaga frfljelse infrdes i brottsbalken den 1 oktober 2011. Drfr r 2012 det frsta ret d statistik
fr anmlda brott av den hr brottstypen finns tillgnglig fr hela ret. r 2012 anmldes 916 fall av
olaga frfljelse.
100 000
80 000
Rattfylleribrott
60 000
r 2012 anmldes 27200 rattfylleribrott. Rattfylleri

under pverkan av alkohol, dr ven fall dr personen varit pverkad av bde alkohol och narkotika ingr, minskade med 2 440 anmlda brott. Rattfylleri
under pverkan av enbart narkotika minskade med 6
procent till 12000 anmlda brott.
40 000
0
2003
2007
2009
2011
Figur 1.21. Antal anmlda narkotikabrott 2003

2012
Ngra nya redovisningar 2012

Frn och med rsskiftet 2012 srredovisas ett antal
nya brottstyper. Fr bedrgeri mot EU:s finansiella
intressen anmldes tv brott under 2012, medan subventionsmissbruk hade ett anmlt brott.
Rattfylleri totalt
20 000
0
2003
2005

Narkotikabrott
94 600 brott

+5 170 (+6 %)
Eget bruk
52 200 brott

+43 (0 %)
40 000
10 000
Eget bruk
20 000
Anmlningarna om rattfylleribrott kade fram till

2008 fr att drefter ligga kvar p en jmn niv. En
trolig anledning till att de anmlda rattfylleribrotten
tidigare kade r att polisen i det nrmaste frdubblade antalet slumpvisa alkohol- och drogtester under
den perioden. En lagndring, som infrdes 1999, har
sannolikt ocks pverkat kningen av anmlda rattfylleribrott under pverkan av narkotika.
30 000
Narkotikabrott totalt
Rattfylleri under pverkan av enbart

narkotika
2005
2007
2009
Regionala variationer
I relation till folkmngden anmls flest brott i storstadsregionerna. I Stockholms ln anmldes under
2012 ungefr 19 600 brott per 100 000 invnare.
Motsvarande siffra fr Vsterbottens ln r 9 230
brott, eller cirka hlften s mnga som i Stockholms
ln. Under de senaste fem ren har Stockholms
och Skne ln legat hgt i brottsstatistiken, medan
Vsterbottens ln har legat p en lg niv sett till vriga ln.
2011

Rattfylleri totalt
27 200 brott

2 440 (8 %)
Under pverkan
12 000 brott
av enbart narkotika
700 (6 %)
Under 2012 lg anmlda brott per 100 000 invnare

p ungefr samma niv som tidigare fr de flesta ln.
Figur 1.20. Antal anmlda rattfylleribrott 2003

2012.
30
Statistikens innehll
Ett par ln uppvisade dock relativt stora frndringar.

Antalet anmlda brott per 100 000 invnare minskade i Jmtlands ln (13 %), Vstmanlands ln (7
%), Skne ln (7 %) och Vsterbottens ln (7 %).
Dremot kade antalet anmlda brott per 100 000 invnare i Kronobergs ln (+11 %), Gotlands ln (+10
%) och Vrmlands ln (+6 %).
I den officiella statistiken ver anmlda brott redovisas brott som anmlts till och registrerats av
Polismyndigheten, Tullverket, klagar- eller Eko
brottsmyndigheten i Sverige under redovisningsperioden. Brotten kan allts ha gt rum fre registreringstillfllet och behver inte ha upptckts det r eller den
mnad som redovisningen avser. De flesta av de anmlda brotten har skett i Sverige, men fr 12 procent
ligger brottsplatsen utomlands.
Under 2012 hade Sdermanlands, Stockholms och

rebro ln ett frhllandevis hgt antal anmlda
brott per 100 000 invnare gllande brott mot person. Stockholms, Skne och Sdermanlands ln hade
flest stldoch tillgreppsbrott per 100000 invnare.
Det totala antalet anmlda brott redovisas, det vill sga

ven hndelser som efter utredning visar sig inte vara
brott, eller dr brott inte kan styrkas. Det r srskilt
viktigt att komma ihg vid jmfrelser med annan
kriminalstatistik och vid internationella jmfrelser,
dr man ofta har en snvare definition av begreppet
brott. D det gller till exempel mord, drp och
misshandel med ddlig utgng har det vid jmfrelser
med ddsorsaksstatistiken och annan forskning visat
sig att det faktiska antalet personer som avlidit som
en fljd av ddligt vld under de senaste ren varit
mellan 34 och 50 procent av det antal anmlda brott
som redovisas i kriminalstatistiken.4
Vid kommunvisa jmfrelser finns storstderna

Stockholm, Malm och Gteborg bland de kommuner som redovisar hgst antal anmlda brott per
100 000 invnare. Men ven kommuner med hg
genomstrmning av mnniskor som inte r bofasta i
kommunen, till exempel Sigtuna (internationell flygplats) och Helsingborg (frjetrafik), uppvisar ett stort
antal brott per 100 000 invnare i befolkningen. I
storstderna redovisas av samma skl det hgsta antalet anmlda brott i stadskrnorna, som Norrmalms
stadsdel i Stockholm och Centrum i Gteborg och
Malm.
Fr brott som anmlts till och registreras av Tullverket

(huvudsakligen smugglingsbrott) redovisas endast
uppgifter om brott dr det finns en skligen misstnkt
person. Statistiken ver anmlda brott innehller enbart de tullrenden som verlmnas till klagaren.
Mnga av de renden som tullen lgger ner kommer
sledes inte med i statistiken.
Stockholms ln
Skne ln
Sdermanlands ln
Kronobergs ln
HELA LANDET
rebro ln
Statistiken ver antalet anmlda brott ger en allmn

beskrivning av den anmlda brottslighetens niv, utveckling, struktur och regionala frdelning i Sverige
per r och mnad. Den anvnds frmst fr att flja
upp, bedma, planera och utveckla rttsvsendets
verksamheter samt fr att belysa brottsligheten i
olika avseenden, svl i ett nationellt perspektiv som
p regional och lokal niv. Oftast r det utvecklingen av den faktiska brottsligheten som r intressant.
Statistiken visar dock endast en del av denna verklighet, nmligen den del som kommer till polisens och
andra registrerande myndigheters knnedom. En utfrligare beskrivning av hur statistiken ska tolkas ges
i rapporten Konsten att lsa statistik om brottslighet
(rapport 2006:1) som finns p Brs webbplats, www.
bra.se.
Vstra Gtalands ln
Vstmanlands ln
Gotlands ln
Uppsala ln
stergtlands ln
Vrmlands ln
Vsternorrlands ln
Hallands ln
Blekinge ln
Dalarnas ln
Gvleborgs ln
Kalmar ln
Jnkpings ln
Jmtlands ln
Norrbottens ln
Vsterbottens ln
0
5 000
10 000
Brott mot person
15 000
20 000
25 000
4
Nr det gller ddligt vld genomfr Br sedan 2002 en specialstudie fr att kunna presentera ett s korrekt antal fall av
ddligt vld som mjligt. Resultatet av studien presenteras i en
separat rapport som finns tillgnglig p Brs hemsida: www.bra.
se. Resultaten publiceras i samband med den slutliga statistiken.
vriga brott
Figur 1.22. Antal anmlda brott per 100 000 invnare,

lnsvis, 2012.
31
Anmlda brott
Anmlda brott
Kategorisering av brott
Br publicerar statistik ver anmlda brott mnadsvis, kvartalsvis och rsvis.
Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken

(BrB)5, brott mot trafikbrottslagen (TBL), brott mot
narkotikastrafflagen (NSL) samt brott mot specialstraffrttsliga frfattningar fr vilka fngelse ingr i
straffskalan. Frsk, frberedelse och stmpling6 till
brott redovisas i allmnhet som fullbordade brott.
Frsksbrotten redovisas separat enbart fr mord
och drp, vldtkter, biltillgrepp och bostadsinbrott.
I samband med att ett brott registreras hos polisen
kategoriseras brotten i enlighet med regler som utfrdas av Br i samrd med Rikspolisstyrelsen (RPS),
klagarmyndigheten (M), Ekobrottsmyndigheten
(EBM) och Tullverket. Kategoriseringen, som bygger
p brottskoder, utgr frn gllande lagstiftning och
grs utifrn den information som finns om brottet vid
anmlningstillfllet. Kategoriseringen kan ven grunda sig p uppgifter om till exempel offer, brottsplats
och grningspersonens tillvgagngsstt.
Jmfrelser ver tid

Statistik ver anmlda brott har frts frn och med
1950. Statistikrutinerna fr anmlda brott har ndrats vid flera tillfllen, till exempel genom ny insamlingsteknik eller nya redovisningsstt. Detta r viktigt
att knna till vid jmfrelser ver tid. Nedan fljer
en sammanstllning av ngra tekniska och juridiska
frndringar sedan 1965 som i hgre eller lgre grad
har pverkat statistiken ver anmlda brott. De r
redovisade i fallande ordning, med de senaste frndringarna frst. Styckena r skrivna s att de kan lsas
separat. Den som r intresserad av ett specifikt r kan
g direkt till relevanta stycken.
Fr att skerstlla att samtlig relevant information
om redovisningsperioden inkommit grs uttaget av
den slutliga statistiken normalt tv mnader efter rs
slutet. Fr den slutliga statistiken 2012 har dock
denna period kortats till en mnad. Orsaken r
att Polisen under februari infrde anpassningar av
sina rendehanteringssystem (RAR och PUST) mot
bakgrund av den utveckling som sker inom RIF
(se ven nedan) och det har inte har varit mjligt
att utfra de tester som r ndvndiga fr att skerstlla kvaliteten av informationsverfringarna
fre publiceringen av den slutliga statistiken 2012.
Pverkan p den slutliga statistiken 2012 p grund
av den kortare uppfljningsperioden berknas vara
marginell. Hade en lngre uppfljningsperiod kunnat tillmpas s skulle uppskattningsvis frre n 0,3
procent ytterligare anmlda brott inkommit.
Hur antalet brott berknas fr de enskilda brottstyperna framgr av publikationen Kodning av brott som
finns p Brs webbplats, www.bra.se. Huvudprincipen
r att varje gng ett visst lagrum vertrtts ska det
rknas som ett brott.
Regional frdelning
Statistiken ver anmlda brott redovisas fr hela landet och per ln, vanligtvis dr brotten anmlts, samt
per kommun dr brottet r begnget. Vissa brott kan
sakna uppgift om kommun, och d redovisas brotten
bara p ln. Frn och med 1998 sammanfaller den
geografiska lnsindelningen med polismyndigheternas verksamhetsomrden.
Under 2012 har bde klagarmyndigheten och

Polisen genomfrt anpassningar av sina rendehanteringssystem fr att uppfylla de krav p informationsutbyte som myndigheterna i rttsvsendet
beslutat om inom samordningen fr Rttsvsendets
informationsfrsrjning (RIF). klagarmyndigheten
driftsatte sitt anpassade system i december, medan
Polisen successivt infrde frndringarna hos de
21 polismyndigheterna under perioden september
till december. Frndringarna innebr bland annat frbttrade mjligheter att spra enskilda brott
och brottsmisstankar samt hantering av dessa hos
klagarmyndigheten och Polisen. En annan frndring r att grundinformationen som anges i registreringen av brott och misstnkta personer har
standardiserats. Br har inlett ett arbete med att
analysera vilka effekter som frndringarna har p
brottsstatistiken. Innan analyserna r klara r det
viktigt att vidta en kad frsiktighet d statistik
ver anmlda brott, uppklarade brott och misstnkta personer tolkas.
Insamling och bearbetning

Statistiken ver anmlda brott grundar sig p de uppgifter som polis och klagare registrerar i sina rendehanteringssystem.
Nr ett brott kommer till polisens knnedom upprttas
en brottsanmlan som lggs in i det lokala rendehanteringssystemet (RAR/PUST). Den lokala polismyndigheten skickar sedan uppgifterna till Rikspolisstyrelsen
(RPS), som levererar uppgifterna till Br. Dessutom
levereras vissa uppgifter frn klagarnas och tullens
rendesystem till Br. Hos Br granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanstlls till statistik.
5 Fljande brott ingr inte: vllande till kroppsskada eller sjukdom
i samband med trafikolycka (3 kap. 8 ), egenmktigt frfarande
genom olovligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 )
och frargelsevckande beteende (16 kap. 16 ).
6 Med stmpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas antingen att
en person i samrd med ngon annan planerar att utfra brottet,
eller att en person sjlv erbjuder sig eller vertalar ngon annan att
utfra brottet.
32
skedde successivt i olika klagarkammare fram till

juni 2007. Frbttringen i statistiken ver anmlda
brott till fljd av systemomlggningen berr brott
som vanligtvis anmls direkt till klagaren, ssom
skattebrott, miljbrott och borgenrsbrott (11 kap.
BrB). ndringen innebr att ven information om
brott som saknar en misstnkt person levereras till
Br. Samtliga anmlda brott i dessa kategorier ingr
drmed i statistiken frn och med 2007. Tidigare r
redovisades endast anmlda brott dr det fanns en
skligen misstnkt person. Detta har medfrt att det
frn och med 2007 redovisas betydligt fler anmlda
skattebrott, miljbrott och borgenrsbrott jmfrt
med fregende r. Fr utfrligare information
se kapitlet Statistikens innehll, Kriminalstatistik
2009 (Rapport 2010:15).
Under 2007 infrde polisen mjligheten att anmla vissa brott via internet. Det har medfrt att
mnga brott, speciellt cykelstlder i Stockholms,
Sdermanlands och Gotlands ln, inte har kunnat
knytas till en viss kommun utan har rapporterats
under oknd kommun i respektive ln.
I statistiken ver anmlda brott har ett mindre fel
upptckts som berr vissa typer av skattebrott ren
20052006 och brott avseende froreningar frn
fartyg fr ren 20022006. Det innebr att antalet
fr dessa brott underskattades ngot under de ren.
Vid slutet av 1999 pbrjades en strre omlggning
hos Rikspolisstyrelsen av de system som levererar
uppgifter till statistiken. Med anledning av detta har
Br gjort stora omlggningar av sitt statistiksystem
och hmtar numera in uppgifter om anmlda brott
direkt frn Polisens rendesystem (RAR). Dessa
omlggningar kan ha pverkat statistiken under
1999 och 2000. Bland annat kan antalet trafikbrott
ha pverkats av omlggningen. Fr mer information, se publikationerna Kriminalstatistik 1999 och
Kriminalstatistik 2000.
I och med infrandet av klagarmyndighetens nya

rendehanteringssystem (Cbra) under andra halvret 2007, kunde Ekobrottsmyndigheten frbttra
antalsrkning och registrering av de anmlda brotten. I enlighet med anvisningarna i Kodning av
brott som finns publicerade p www.bra.se vergick Ekobrottsmyndigheten till en mer extensiv
antalsrkning som innebr att anvndare nu registrerar ett brott fr varje deklaration eller rkenskapsr. Enligt tidigare praxis registrerades endast
ett brott oavsett antal deklarationer och utan hnsyn till hur mnga rkenskapsr som omfattades.
Frndringen genomfrdes under 2008. Fr utfrligare information se kapitlet Statistikens innehll,
Kriminalstatistik 2009 (rapport 2010:15).
Den brottskod som infrdes 1997 i Polisens rendesystem fr de fall dr brottstyp inte kan anges direkt
vid anmlningstillfllet, redovisades i statistiken till
och med 2002, men togs sedan bort. Fr mer information, se publikationerna Kriminalstatistik 2003,
Kriminalstatistik 2004 och Kriminalstatistik 2005.
Mellan 1994 och 1998 genomgick polismyndigheterna en omorganisation. De tidigare 118 myndigheterna slogs samman till 21 myndigheter som vardera omfattar ett ln. Omorganisationen har medfrt vissa problem med indataleveranserna. Detta
har i viss mn pverkat statistiken, srskilt nr det
gller regionala uppgifter.
Under 2007 infrde klagarmyndigheten successivt ett nytt rendehanteringssystem (Cbra) som
ersatte tidigare system (Brdis och Envis). System
omlggningen pbrjades i februari 2007 och
r 1994 vertog Br ansvaret fr den officiella kriminalstatistiken. Ansvaret fr att ven producera
33
Anmlda brott
r 2010 gjordes anpassningar i Brs statistikdatabas

till fljd av klagarmyndighetens infrande av ett
nytt rendehanteringssystem (Cbra), se nedanstende punkter. Syftet med anpassningarna var att frbttra tillfrlitligheten i antalsrkningen av anmlda brott som registrerats hos klagarmyndigheten
eller Ekobrottsmyndigheten. I Cbra har en unik
brottsidentitet (BID) infrts som ger bttre mjligheter att identifiera och flja upp enskilda brott.
Det gller till exempel brott som av administrativa
skl flyttas mellan olika renden eller klagarkammare. Analyser efter anpassningen till den unika
brottsidentiteten visar att antalet anmlda brott
har varit underskattade sedan systemskiftet hos
klagarmyndigheten. Vid tester har det visat sig att
det i statistiken ver samtliga anmlda brott 2007
har tillkommit cirka 0,8 procent fler brott efter anpassningen. Motsvarande siffra fr ren 20082009
r cirka 0,2 procent fler brott. Underskattningen av
antalet anmlda brott kan framfr allt hrrras till
anmlda skattebrott samt ven till viss del borgenrsbrott. Detta beror p att dessa brottstyper oftast registreras i klagarmyndighetens rendehanteringssystem. Enligt de gjorda testerna har cirka dubbelt
s mnga skattebrott tillkommit efter anpassningen
fr 2007 och drygt 60 procent fler borgenrsbrott.
Fr ren 20082009 har 10 respektive 1 procent
fler skattebrott tillkommit samt 8 respektive 1 procent fler borgenrsbrott. Drmed r inte jmfrelser av anmlda borgenrs- och skattebrott fr ren
20072010 relevanta. Nr det gller statistik ver
den ekonomiska brottsligheten r jmfrbarheten
och tolkningen ven fr tidigare r problematisk, se
nedanstende punkter. Fr mer information om pverkan av ovan beskrivna anpassningar till Cbra,
kontakta enheten fr Rttsstatistik p Br.
kriminalstatistiken vertogs av Br i samband med

bearbetningen av 1995 rs statistik. Detta ansvar
lg tidigare hos Statistiska centralbyrn (SCB). Ett
nytt produktionssystem med en relationsdatabas har
byggts upp. Omlggningen har i praktiken gett sm
effekter p jmfrbarheten ver tid. En kontroll av
antalet anmlda brott mellan de tv produktionssystemen ger en skillnad p 0,15 procent. Statistiken
ver antalet uppklarade brott kan dock ha pverkats
ngot mer. Ngon motsvarande kontroll av storleksordningen har inte kunnat genomfras.
annan kategori. Till exempel bedmdes samtliga av

de anmlningar som ingick i studien och som getts en
brottskod fr bedrgeri ha registrerats till rtt brottskategori. Dremot frekom felkodningar ver vilken
typ av bedrgeri det var frgan om; datorbedrgeri,
bluffaktura, bedrgeri med hjlp av internet eller annat. Generellt frekom en veranvndning av koder
fr renden utan egen brottskod, som vrigt bedrgeri
eller annan stld, vilket ocks innebar att brottstyper
med egen brottskod var underanvnda, till exempel
bedrgeri med hjlp av internet.
Under ren 19911995 infrdes successivt en datoriserad anmlningsrutin vid polismyndigheterna

Rationell anmlansrutin (RAR). En effekt av det
r att det i kategorin fullbordade mord, drp samt
misshandel med ddlig utgng nu registreras fler
fall som egentligen inte r brott utan till exempel
kan vara naturlig dd, olyckshndelse eller verdos
av narkotika, vilket leder till ett kat antal registreringar. Jmfrelser ver tid fr denna kategori r
drfr mycket oskra.
Ytterligare omrden dr det p grund av felkodningar

finns anledning att iaktta frsiktighet vid tolkningen
av statistiken r variabler avseende i nra relation/ej i
nra relation, bekant/obekant, grovt/annat n grovt,
frsk/fullbordat samt inomhus/utomhus. Det framgr av den ovan nmnda studien, men ocks i andra
underskningar som gjorts av Br och SCB rrande
anvndningen av brottskoder. Fr ytterligare information, se rapporten Anvndningen av brottskoder,
en kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken: www.bra.
se/brottskodsstudie
En omlggning av datasystemet genomfrdes 1987.

r 1975 infrdes nya regler fr kodning och antalsrkning av brott samtidigt som ADB-systemet
fr statistiken frndrades i grunden. Det r inte
klarlagt i vad mn dessa omlggningar har pverkat
jmfrbarheten eller tillfrlitligheten.
Specialstudier om ddligt vld

Fr att kunna redovisa det faktiska antalet begngna
brott avseende ddligt vld gr Br specialstudier av
underlaget till statistiken sedan 2002. Samtliga anmlda fall av fullbordade mord, drp eller misshandel
med ddlig utgng samt vllande till annans dd (exklusive de som intrffar i trafiken eller p arbetsplatser) har studerats. Avsikten med studierna r bland
annat att faststlla om misstanken om brott kvarstr
efter polisens utredning (slutredovisad frunderskning). De anmlda fallen av vllande till annans dd
kontrolleras fr att ta reda p om det bland dessa
grningar finns brott som r av den karaktren att
de borde ha rubricerats som misshandel med ddlig
utgng. Med ddligt vld avses fullbordade mord,
drp och misshandel med ddligt vld som korrekt
registrerats som sdana eller som felaktigt registrerats
som vllande till annans dd.
Frn och med 1965 erstter brottsbalken den tidigare gllande strafflagen. De brott som anmldes
under ren 19501964 har, i frekommande fall
och s lngt det varit mjligt, omrubricerats enligt
den nya brottsbalkens terminologi.
Nr polisvsendet frstatligades 1965 gjordes en
genomgripande frndring av kriminalstatistiken.
Diariefringen gjordes enhetlig i polisdistrikten och
ett nytt datoriserat system fr statistikframstllning
infrdes. Detta innebar bland annat att brottsredovisningen blev mer detaljerad, framfr allt fr frmgenhetsbrotten.
Kvalitetsstudier
Specialstudie om ekobrott
Kvaliteten i brottskoder
r 2004 gjorde Br en specialstudie fr att underska skillnaden i antal mellan Brs statistik och
Ekobrottsmyndighetens statistik avseende de anmlda ekobrotten. Slutsatsen blev att Brs statistik endast
innehller uppgifter om brott dr det finns en koppling till en skligen misstnkt person och att skattebrotten rknas p olika stt. I och med infrandet av
Cbra 2007 levereras ven information om brott som
saknar en misstnkt person till Br. Fr mer information se Kvalitetsstudie om ekobrott, som finns att
ladda ner frn www.bra.se.
Fr statistiken ver anmlda brott, uppklarade brott

samt misstnkta personer r uppgifter om brottskod
avgrande fr till vilken brottstyp som brotten, besluten eller de registrerade misstankarna ska rknas.
Fr att f en bttre frstelse fr kvaliteten i registreringen av brottskoder har Br genomfrt en kvalitetsstudie, som publicerades i september 2012.
Resultatet visar att felkodningar framfrallt pverkar
frdelningen av brott inom brottskategorierna. Det r
sllan som anmlningarna skulle ha kodats till en helt
34
Tabellfrteckning
Anmlda brott
List of tables
Anmlda brott
Reported offences
1.1
Anmlda brott, ren 19502012..............................................................................................
Reported offences, 19502012
1.2
Anmlda brott per 100 000 av medelfolkmngden, ren 19502012.......................................
Reported offences per 100,000 of mean population, 19502012
1.3
Anmlda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden i lnen, ren 20032012..........
Reported offences, total figures and per 100,000 of mean population, in counties, 20032012
1.4

Anmlda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, efter brottstyp och mnad
fr anmlan, r 2012 samt jmfrelse med fregende r........................................................
Reported offences, total figures and per 100,000 of mean population, by type of offence and month of report,
2012 and comparison with previous year
1.5

Anmlda brott i lnen, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden efter brottstyp, r 2012
samt jmfrelse med fregende r...........................................................................................
Reported offences in counties, total figures and per 100,000 of mean population, by offence, 2012 and
comparison with previous year
1.6
Anmlda brott i kommunerna, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, r 2012 . ........
Reported offences in municipalities, total figures and per 100,000 of mean population, 2012
35
36
38
40
41
53
65
Tabell 1.1. Anmlda brott, ren 19502012.

Reported offences, 19502012.
r
Samtliga
brott

Totalt
drav
Brott mot
liv och
hlsa
(3 kap.)
drav
Fullbordade
mord, drp,
misshandel
med ddlig
utgng1
Miss-
handel,
grov
Sexual-
brott
drav
Tillgrepps-
tkt,
(8 kap.)
Vld-
(6 kap.)
grov
miss-
brott
vld-
handel
drav
In-
brotts-
stld
tkt 2
stads-
inbrott 3
1950
1955
1960
1965
1970
195 261
243 786
297 874
448 619
656 042
161 778
225 231
276 314
393 660
563 138
8 441
9 816
9 823
12 931
19 881
66
59
73
201
100
7 382
8 605
8 684
11 689
18 349
2 829
3 200
4 045
3 934
3 321
350
375
512
587
692
110 660
163 723
204 144
285 691
392 034
20 714
33 319
56 302
80 584
107 578
..
..
..
7 648
11 020
1975
1976
1977
1978
1979
755 405
799 228
844 360
803 275
816 108
643 045
683 279
716 367
683 646
698 171
23 087
22 928
25 251
24 585
25 002
122
128
131
124
170
21 509
21 378
23 596
22 868
23 171
2 738
2 377
2 691
2 852
2 860
769
773
800
851
922
467 732
504 164
523 957
496 828
490 108
133 607
149 399
154 937
144 113
139 358
20 124
22 250
22 247
21 244
17 678
1980
1981
1982
1983
1984
928 277
935 825
983 758
959 127
983 175
760 911
760 614
805 569
799 457
845 706
26 563
26 233
30 256
31 478
33 045
135
146
125
121
116
24 668
24 314
28 200
29 220
30 785
3 096
3 190
3 904
3 589
3 846
885
865
941
923
995
517 557
515 126
544 626
543 227
578 214
139 215
136 376
138 343
138 913
141 781
20 385
20 014
21 063
23 866
24 647
1985
1986
1987
1988
1989
1 018 349
1 095 357
1 092 417
1 086 211
1 144 800
894 396
960 080
949 367
955 043
1 003 910
34 304
34 981
37 029
40 210
42 203
126
147
134
146
150
31 996
32 805
34 757
37 511
39 641
4 098
4 132
4 602
5 269
5 568
1 035
1 046
1 114
1 332
1 462
619 040
670 863
651 429
645 607
688 606
144 571
151 881
142 331
130 923
137 195
24 298
23 260
20 351
20 155
21 329
1990
1991
1992
1993
1994
1 218 820
1 199 101
1 195 154
1 191 251
1 112 505
1 076 289
1 045 306
1 051 770
1 031 015
975 690
43 152
42 819
47 629
53 537
56 266
121
141
174
173
159
40 690
40 454
45 232
50 926
53 665
5 246
5 500
7 046
8 155
7 679
1 410
1 462
1 688
2 153
1 812
740 376
733 023
731 785
699 423
653 251
154 030
155 865
155 902
155 704
141 278
22 446
22 056
21 550
20 237
17 670
1995
1996
1997
1998
1999
1 145 945
1 175 339
1 196 065
1 181 056 6
1 194 171 6, 7
1 018 310
1 053 443
1 079 132
1 068 023
1 068 034
57 147
56 574
57 840
59 689
63 134
179
199
157
185
188
54 380
53 731
55 109
56 878
59 918
7 761
7 441
7 695
8 296
9 081
1 707
1 608
1 692
1 965
2 104
684 842
695 741
738 813
720 444
714 575
142 568
144 900
147 291
138 080
128 783
16 701
16 835
18 359
17 536
16 834
2000
2001
2002
2003
2004
1 214 968 7
1 189 393
1 234 784
1 255 371 8
1 248 743
1 074 004
1 045 989
1 078 872
1 103 139
1 091 240
61 788
62 384
64 870
68 954
70 759
175
167
219
189
209
58 846
59 461
61 631
65 177
67 089
8 734
9 162
9 786
10 142
10 419
2 024
2 084
2 184
2 565
2 631
703 874
666 761
686 674
668 798
651 749
130 496
117 948
120 735
122 700
119 287
17 581
15 169
16 562
17 344
17 573
2005
2006
2007
2008
2009
1 241 843
1 224 958
1 306 324
1 377 854
1 405 626
1 079 108
1 039 850
1 105 650
1 145 561
1 171 737
76 376
80 728
86 768
89 145
91 209
238
240
258
209
230
72 645
77 019
82 262
84 566
86 281
11 711
12 147
12 563
14 342
15 693
3 787
4 208
4 749
5 446
5 937
630 159
582 715
576 492
559 541
553 582
113 217
99 355
96 654
94 011
95 516
16 654
15 005
16 936
18 176
20 463
2010
2011
2012
1 370 399
1 416 280
1 402 588
1 126 324
1 159 169
1 156 390
93 030
94 927
92 704
329
229
236
87 854
89 457
87 052
17 167
17 077
16 923
5 960
6 532
6 324
528 387
546 467
534 278
92 471
94 038
87 789
19 774
22 214
21 346
Klla: Kriminalstatistik, Rttsstatistisk rsbok och Statistisk rsbok.

1
Statistiken ver anmlda fullbordade mord och drp r hgre n det faktiska antalet mord och drp. Av de anmlda brotten avseende ddligt vld
som anmldes under 2012 var 68 faktiska fall.
Inklusive vldfrande ren 19501984.
Inklusive inbrottsstld av skjutvapen, ammunition och sprngmedel ren 19651967.
Inklusive narkotikafrordningen ren 19501983. Fr.o.m. 1983-07-01 regleras brotten i narkotikafrordningen enligt 5A narkotikastrafflagen.
Inklusive rattfylleri under pverkan av narkotika, infrdes i lagen 1 juli 1999.
Statistiken ver borgenrsbrott (11 kap. BrB) och skattebrott r inte komplett ren 1998 och 1999 p grund av brister i inrapporteringen till Br.
Uppgifterna fr ren 1999 och 2000 kan ha pverkats av statistikomlggningen ren 1999/2000. Se Kriminalstatistik 2000,
avsnittet Speciella hndelser som pverkat statistiken fr r 2000.
drav
Bo-
Exklusive uppgifter om brottet ej kategoriserat. Denna uppgift har tagits bort i redovisningen frn och med 2003.
Se Kriminalstatistik 2003.
36
Brott mot vriga frfattningar
till-
grepp
Stld ur
och frn
motor-
Butiks-
stld
drivet
Rn,
grovt
rn
Bedrgeri-
Skade-
brott
grelse-
(9 kap.)
drav
Brott mot
narkotika-
brott
straff-
(12 kap.)
lagen4
fordon
Ratt-
fylleri,
grovt
ratt-
fylleri5
..
..
18 219
30 704
32 301
..
..
..
55 431
55 821
..
..
..
9 549
23 174
190
316
469
963
1 511
14 653
17 111
20 144
33 307
71 601
5 063
8 039
13 166
22 995
33 882
33 483
18 555
21 560
54 959
92 904
5
35
146
737
15 803
3 460
9 071
12 702
16 494
17 036
1950
1955
1960
1965
1970
36 742
43 757
44 499
38 785
34 162
81 906
98 783
101 418
95 314
96 859
26 566
27 323
31 489
31 344
31 411
2 336
2 697
3 374
3 461
3 075
50 370
53 731
57 309
51 762
70 802
54 760
54 901
62 330
61 305
60 877
112 360
115 949
127 993
119 629
117 937
21 110
17 879
20 753
20 655
22 615
21 685
20 766
22 187
22 671
21 701
1975
1976
1977
1978
1979
34 301
32 711
35 692
34 884
38 378
100 589
93 970
101 307
100 926
112 859
35 142
37 443
43 582
45 427
50 516
3 427
3 228
3 530
3 473
3 681
101 122
97 272
94 408
88 220
91 080
59 057
62 873
68 278
67 955
71 999
167 366
175 211
178 189
159 670
137 469
59 447
67 587
68 566
48 019
38 238
21 681
21 065
21 217
22 493
21 925
1980
1981
1982
1983
1984
44 967
55 429
58 489
60 437
69 033
125 231
152 221
156 972
149 172
155 091
61 067
62 110
58 567
59 151
59 852
3 851
3 806
3 939
4 177
5 211
94 738
98 142
101 005
102 329
92 182
74 008
80 104
82 221
85 731
92 961
123 953
135 277
143 050
131 168
140 890
35 971
38 028
41 869
29 003
33 607
19 769
23 152
22 923
24 351
26 167
1985
1986
1987
1988
1989
75 512
70 527
65 014
61 141
54 307
157 626
143 908
135 672
122 237
112 306
64 533
69 551
66 235
61 268
55 729
5 967
6 173
6 219
6 101
5 331
106 699
81 258
72 083
64 480
49 937
96 963
93 770
94 231
94 580
100 608
142 531
153 795
143 384
160 236
136 815
26 517
30 765
29 229
40 749
30 785
25 508
26 100
24 563
24 298
21 011
1990
1991
1992
1993
1994
58 168
60 072
66 379
64 969
65 770
124 750
133 839
151 301
151 883
155 037
58 696
61 919
66 039
62 191
56 447
5 747
5 821
6 641
6 713
8 628
50 931
68 778
44 332
43 239
45 518
107 069
109 481
116 454
120 558
112 689
127 635
121 895
113 897
108 177
120 449
28 473
30 874
30 378
31 566
36 523
17 078
15 023
13 551
12 127
13 941
1995
1996
1997
1998
1999
63 185
60 044
61 350
53 160
47 116
159 552
143 106
149 267
143 234
136 264
52 629
51 806
53 753
59 275
61 743
8 999
8 538
8 974
8 575
8 590
50 489
42 232
43 431
65 886
57 680
123 560
134 824
140 371
151 233
147 263
134 894
136 838
148 788
152 232
157 503
32 423
32 405
38 005
40 860
45 093
17 403
18 030
19 583
20 836
22 185
2000
2001
2002
2003
2004
42 130
36 506
32 011
27 929
23 741
128 901
107 152
95 176
79 932
73 558
58 344
56 211
58 574
63 734
69 037
9 398
8 584
8 673
8 909
9 570
57 742
57 460
77 671
98 356
108 494
147 574
147 708
179 088
195 088
202 450
162 735
185 108
200 674
232 293
233 889
51 807
66 857
71 546
78 188
80 256
23 225
27 375
29 362
31 114
29 963
2005
2006
2007
2008
2009
21 320
20 095
16 113
68 769
66 715
62 348
64 211
62 604
60 470
9 219
9 719
9 213
114 724
115 275
129 063
165 128
167 640
152 345
244 075
257 111
246 198
87 890
89 436
94 602
29 619
29 638
27 203
2010
2011
2012
37
Anmlda brott
Bil-
Totalt
Tabell 1.2. Anmlda brott per 100 000 av medelfolkmngden, ren 19502012.
Reported offences per 100,000 of mean population, 19502012.
r
Samt-
liga
Totalt
brott
drav
Brott mot
drav
hlsa
mord, drp,
liv och
(3 kap.)
Fullbordade
misshandel
med ddlig
utgng1
Miss-
handel,
grov
Sexual-
brott
(6 kap.)
miss-
drav
Tillgrepps-
tkt,
(8 kap.)
Vld-
grov
brott
vld-
handel
drav
In-
brotts-
stld
tkt 2
2 784
3 357
3 982
5 801
8 157
2 306
3 101
3 694
5 090
7 002
120
135
131
167
247
1
1
1
3
1
105
118
116
151
228
40
44
54
51
41
5
5
7
8
9
1 578
2 254
2 729
3 694
4 874
295
459
753
1 042
1 338
..
..
..
99
137
1975
1976
1977
1978
1979
9 221
9 720
10 233
9 706
9 840
7 849
8 310
8 682
8 261
8 418
282
279
306
297
301
1
2
2
1
2
263
260
286
276
279
33
29
33
34
34
9
9
10
10
11
5 709
6 132
6 350
6 003
5 909
1 631
1 817
1 878
1 741
1 680
246
271
270
257
213
1980
1981
1982
1983
1984
11 170
11 247
11 817
11 515
11 793
9 156
9 141
9 676
9 598
10 144
320
315
363
378
396
2
2
2
1
1
297
292
339
351
369
37
38
47
43
46
11
10
11
11
12
6 228
6 191
6 542
6 522
6 936
1 675
1 639
1 662
1 668
1 701
245
241
253
287
296
1985
1986
1987
1988
1989
12 195
13 087
13 009
12 875
13 479
10 711
11 471
11 305
11 320
11 820
411
418
441
477
497
2
2
2
2
2
383
392
414
445
467
49
49
55
62
65
12
12
13
16
17
7 413
8 015
7 757
7 653
8 108
1 731
1 815
1 695
1 552
1 615
291
278
242
239
251
1990
1991
1992
1993
1994
14 240
13 915
13 788
13 664
12 670
12 575
12 130
12 134
11 826
11 112
504
497
549
614
641
1
2
2
2
2
475
469
522
584
611
61
64
81
94
87
16
17
19
25
21
8 650
8 506
8 442
8 022
7 440
1 800
1 809
1 799
1 786
1 609
262
256
249
232
201
1995
1996
1997
1998
1999
12 982
13 294
13 554
13 344
13 418
11 536
11 915
12 229
12 067
12 001
647
640
655
674
709
2
2
2
2
2
616
608
624
643
673
88
84
87
94
102
19
18
19
22
24
7 759
7 869
8 372
8 140
8 029
1 615
1 639
1 669
1 560
1 447
189
190
208
198
189
2000
2001
2002
2003
2004
13 694
13 370
13 663
13 977
13 885
12 105
11 758
11 938
12 282
12 134
696
701
718
768
787
2
2
2
2
2
663
668
682
726
746
98
103
108
113
116
23
23
24
29
29
7 934
7 495
7 598
7 446
7 247
1 471
1 326
1 336
1 366
1 326
198
171
183
193
195
2005
2006
2007
2008
2009
13 753
13 490
14 280
14 938
15 101
11 951
11 451
12 086
12 433
12 588
846
889
948
968
980
3
3
3
2
2
805
848
899
918
927
130
134
137
154
169
42
46
52
59
64
6 979
6 417
6 302
6 091
5 947
1 254
1 094
1 057
1 023
1 026
184
165
185
198
220
2010
2011
2012
14 605
14 988
14 734
12 003
12 267
12 148
991
1 005
974
4
2
2
936
947
914
183
181
178
64
69
66
5 631
5 783
5 613
985
995
922
211
235
224
6
6, 7
7

Statistiken ver anmlda fullbordade mord och drp r hgre n det faktiska antalet mord och drp. Av de anmlda brotten avseende ddligt vld
som anmldes under 2012 var 68 faktiska fall.
Inklusive narkotikafrordningen ren 19501983. Fr.o.m. 1983-07-01 regleras brotten i narkotikafrordningen enligt narkotikastrafflagen 5A .
Inklusive rattfylleri under pverkan av narkotika, infrdes i lagen 1 juli 1999.
Statistiken ver borgenrsbrott (11 kap. BrB) och skattebrott r inte komplett ren 1998 och 1999 p grund av brister i inrapporteringen till Br.
stads-
inbrott 3
1950
1955
1960
1965
1970
drav
Bo-
Uppgifterna fr ren 1999 och 2000 kan ha pverkats av statistikomlggningen ren 1999/2000. Se Kriminalstatistik 2000,
Exklusive uppgifter om brottet ej kategoriserat. Denna uppgift har tagits bort i redovisningen frn och med 2003.
Se Kriminalstatistik 2003.
38
till-
grepp
Stld ur
och frn
motor-
Butiks-
stld
drivet
Rn,
grovt
rn
Bedrgeribrott
(9 kap.)
Skade-
grelse-
drav
Brott mot
narkotika-
brott
straff-
(12 kap.)
lagen4
fordon
r
Ratt-
fylleri,
grovt
ratt-
fylleri 5
..
..
244
397
402
..
..
..
717
694
..
..
..
123
288
3
4
6
12
19
209
236
269
431
890
72
111
176
297
421
477
255
288
711
1 155
0
0
2
10
196
49
125
170
213
212
1950
1955
1960
1965
1970
448
532
539
469
412
1 000
1 201
1 229
1 152
1 168
324
332
382
379
379
29
33
41
42
37
615
653
695
625
854
668
668
755
741
734
1 371
1 410
1 551
1 446
1 422
258
217
252
250
273
265
253
269
274
262
1975
1976
1977
1978
1979
413
393
429
419
460
1 210
1 129
1 217
1 212
1 354
423
450
523
545
606
41
39
42
42
44
1 217
1 169
1 134
1 059
1 093
711
756
820
816
864
2 014
2 106
2 140
1 917
1 649
715
812
824
577
459
261
253
255
270
263
1980
1981
1982
1983
1984
539
662
696
716
813
1 500
1 819
1 869
1 768
1 826
731
742
697
701
705
46
45
47
50
61
1 135
1 173
1 203
1 213
1 085
886
957
978
1 016
1 095
1 484
1 616
1 703
1 555
1 659
431
454
499
344
396
237
277
273
289
308
1985
1986
1987
1988
1989
882
818
750
701
618
1 842
1 670
1 565
1 402
1 279
754
807
764
703
635
70
72
72
70
61
1 247
943
832
740
569
1 133
1 088
1 087
1 085
1 146
1 665
1 785
1 654
1 838
1 558
310
357
337
467
351
298
303
283
279
239
1990
1991
1992
1993
1994
659
679
752
734
739
1 413
1 514
1 715
1 716
1 742
665
700
748
703
634
65
66
75
76
97
577
778
502
489
511
1 213
1 238
1 320
1 362
1 266
1 446
1 378
1 290
1 222
1 353
323
349
344
357
410
193
170
154
137
157
1995
1996
1997
1998
1999
712
675
679
592
524
1 798
1 609
1 652
1 595
1 515
593
582
595
660
687
101
96
99
95
96
569
475
481
734
641
1 393
1 516
1 553
1 684
1 637
1 520
1 538
1 646
1 695
1 751
365
364
421
455
501
196
203
217
232
247
2000
2001
2002
2003
2004
467
402
350
304
255
1 428
1 180
1 040
870
790
646
619
640
693
742
104
95
95
97
103
639
633
849
1 066
1 166
1 634
1 627
1 958
2 115
2 175
1 802
2 039
2 194
2 518
2 513
574
736
782
848
862
257
301
321
337
322
2005
2006
2007
2008
2009
227
213
169
733
706
655
684
663
635
98
103
97
1 223
1 220
1 356
1 760
1 774
1 600
2 601
2 721
2 586
937
946
994
316
314
286
2010
2011
2012
39
Anmlda brott
Bil-
Totalt
40
Antal
brott per
100 000
invnare
397 661
404 055
395 899
416 015
414 308
2008
2009
2010
2011
2012
20 187
20 155
19 438
20 069
19 643
18 672
18 264
17 858
17 675
18 961
7 836
7 226
8 519
7 210
7 941
2008
2009
2010
2011
2012
13 732
12 652
14 882
12 585
13 865
14 238
12 717
12 172
12 705
12 928
15 061
14 938
14 679
14 493
14 817
16 860
15 913
15 381
15 148
14 098
39 088
38 924
38 341
37 929
36 871
42 080
39 889
38 768
38 400
35 983
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Vstmanlands ln
8 181
7 325
7 008
7 292
7 396
2003
2004
2005
2006
2007
Gotlands ln
346 483
340 972
335 992
336 527
366 665
Stockholms ln
Antal
brott
2003
2004
2005
2006
2007
12 967
13 328
12 217
12 563
12 664
12 253
12 386
10 964
11 097
11 277
10 878
10 273
10 457
10 676
11 627
32 247
32 750
31 580
30 493
31 121
32 985
33 208
32 063
29 672
31 049
11 695
11 640
11 200
11 016
11 253
11 926
12 020
11 621
10 761
11 263
Dalarnas ln
18 634
18 880
16 765
16 990
17 214
16 304
15 421
15 740
16 128
17 635
Blekinge ln
42 172
43 922
40 791
42 371
43 097
35 753
34 038
34 459
34 297
37 719
11 935
11 288
11 355
11 231
11 729
Antal
brott per
100 000
invnare
Uppsala ln
Antal
brott
Antal
brott per
100 000
invnare
16 581
17 447
16 694
17 919
16 739
15 124
16 014
15 588
15 318
15 809
15 530
15 478
14 371
16 094
15 441
13 572
13 359
13 244
13 326
14 203
33 550
32 501
32 410
30 530
30 999
32 972
31 294
31 015
30 006
31 435
12 168
11 773
11 727
11 049
11 216
11 906
11 308
11 225
10 879
11 406
Gvleborgs ln
200 143
213 358
206 539
223 658
210 575
175 280
185 250
181 628
180 286
188 430
Skne ln
41 365
41 525
38 786
43 720
42 254
35 246
34 829
34 632
34 980
37 517
Sdermanlands ln
Antal
brott
Antal
brott per
100 000
invnare
13 002
13 398
12 412
12 877
12 620
12 732
12 324
12 895
12 428
12 855
12 935
12 171
11 321
11 777
11 580
12 469
12 049
12 201
11 804
12 721
31 200
30 078
30 278
28 569
28 373
27 305
27 569
28 294
29 587
30 256
12 818
12 367
12 469
11 786
11 721
11 181
11 292
11 598
12 133
12 415
Vsternorrlands ln
37 833
35 929
33 755
35 403
35 079
34 906
34 045
34 753
33 920
36 906
Hallands ln
54 869
56 962
53 170
55 416
54 573
52 730
51 201
53 662
51 842
53 912
stergtlands ln
Antal
brott
Tabell 1.3. Anmlda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden i lnen, ren 20032012.
Reported offences, total figures and per 100,000 of mean population, in counties, 20032012.
Antal
brott per
100 000
invnare
11 376
11 241
10 698
10 884
10 626
10 553
10 043
10 323
9 822
11 219
13 754
14 144
14 078
13 875
14 129
13 478
13 313
13 099
12 644
13 516
15 147
14 288
15 744
15 175
13 232
12 794
13 139
13 202
13 500
14 699
11 935
11 270
12 428
11 997
10 481
10 011
10 302
10 377
10 628
11 576
Jmtlands ln
213 564
221 180
221 708
219 983
225 424
204 577
202 156
199 789
193 879
208 530
Vstra Gtalands ln
38 045
37 731
35 995
36 721
35 969
34 648
33 039
34 040
32 497
37 313
Jnkpings ln
Antal
brott
Antal
brott per
100 000
invnare
11 690
12 141
11 295
13 339
14 827
11 971
11 444
12 694
10 738
11 891
11 617
11 685
11 139
11 390
12 056
10 791
11 228
10 634
10 810
11 504
24 604
25 877
25 986
25 657
23 996
22 884
22 069
23 191
24 247
25 035
9 547
10 023
10 036
9 888
9 231
8 953
8 607
9 014
9 412
9 719
Vsterbottens ln
31 784
31 938
30 439
31 095
32 902
29 512
30 715
29 076
29 552
31 482
Vrmlands ln
21 218
22 180
20 732
24 584
27 470
21 214
20 355
22 641
19 226
21 428
Kronobergs ln
Antal
brott
14 560
14 353
14 103
14 880
14 702
14 291
13 903
13 783
14 196
14 007
11 328
11 285
10 790
11 020
10 820
27 122
29 059
27 903
26 781
25 321
27 515
28 858
28 074
26 705
27 742
10 843
11 654
11 214
10 774
10 186
10 865
11 419
11 133
10 605
11 042
Norrbottens ln
40 317
39 945
39 427
41 799
41 511
39 111
38 085
37 769
38 978
38 597
rebro ln
26 463
26 353
25 205
25 710
25 246
25 883
26 251
26 474
23 908
25 707
11 025
11 185
11 303
10 223
10 995
Antal
brott per
100 000
invnare
Kalmar ln
Antal
brott
41
20 020
7 381
3 kap. Brott mot liv och hlsa
10
Utan anvndning av skjutvapen
Inomhus
Utomhus
Bekant med offret
Inomhus
Utomhus
Obekant med offret
Misshandel mot flicka 714 r
Misshandel mot barn 714 r
Inomhus
Utomhus
Bekant med offret
Inomhus
Utomhus
Obekant med offret
Misshandel mot pojke 06 r
Inomhus
Utomhus
Bekant med offret
Inomhus
Utomhus
Obekant med offret
Misshandel inkl. grov, ej med ddlig utgng (5, 6 )
Barnadrp (3 )
171
30
201
12
19
31
232
641
106
113
118
76
79
87
205
6 964
40
50
Med anvndning av skjutvapen
Mot man
13
14
64
Mot kvinna
Frsk till mord eller drp (1, 2 )
13
5
Mot man
11
Mot kvinna
ddlig utgng (1, 2, 5, 6 )2

12
88 723
25
111 261
SAMTLIGA BROTT
Fullbordat mord och drp samt misshandel med
111
88 095
634
Januari
196
30
226
13
16
29
255
771
124
13
137
10
147
80
81
88
235
6 249
34
42
16
16
58
16
6 633
18 607
80 167
99 569
99
80 492
094
Februari
210
36
246
24
31
277
768
142
10
152
160
99
106
11
117
277
7 116
34
11
45
19
22
67
17
18
25
7 574
21 060
93 903
114 354
114
248
93 867
Mars
April
216
39
255
11
30
41
296
715
137
144
13
16
160
116
125
134
294
7 203
32
32
64
14
16
80
14
7 661
20 300
90 111
112 880
112
742
90 032
Antal anmlda brott, mnad fr anmlan
SAMTLIGA
BROTT
Brottstyp
254
64
318
13
26
39
357
920
141
18
159
17
176
117
13
130
11
14
144
320
8 035
35
17
52
10
16
68
14
8 581
22 535
102 361
124 054
123
102 950
271
Maj
154
52
206
25
34
240
678
131
15
146
10
17
163
101
14
115
14
129
292
7 713
40
15
55
12
12
67
10
15
8 204
21 755
100 383
125 213
125
100 063
298
Juni
96
29
125
21
29
154
400
96
23
119
13
132
63
11
74
10
84
216
7 264
34
13
47
11
14
61
15
25
10
7 759
21 768
103 389
119 894
119 292
747
103
Juli
102
35
137
41
45
182
520
87
20
107
15
122
66
12
78
86
208
7 048
41
21
62
15
16
78
11
18
7 616
22 161
107 832
126 665
126
107 501
744
Augusti
203
72
275
13
36
49
324
871
128
13
141
13
154
108
113
120
274
7 602
23
27
50
11
15
65
12
11
24
12
8 132
22 689
103 700
125 253
124
103 575
123
September
Reported offences, total figures and per 100,000 of mean population, by type of offence and month of report, 2012 and comparison with previous year.
237
62
299
13
26
39
338
972
181
190
14
17
207
120
127
134
341
7 670
41
14
55
13
16
71
15
8 118
23 098
108 085
129 579
129
107 122
818
Oktober
Tabell 1.4. Anmlda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, efter brottstyp och mnad fr anmlan, r 2012 samt jmfrelse med fregende r.
209
44
253
17
18
35
288
817
176
182
188
101
10
111
118
306
7 100
41
12
53
12
15
68
15
16
11
28
12
7 545
21 687
98 086
117 913
117
178
97 585
2 249
535
2 784
133
298
431
3 215
8 814
1 585
154
1 739
77
67
144
1 883
1 143
97
1 240
50
58
108
1 348
3 231
87 052
426
189
615
155
28
183
798
110
32
142
84
10
94
236
92 704
255 272
1 156 390
1 402 588
ret
Hela
16
18
19
38
14
16
17
10
10
27
424
4
1
444
2 094
29 764
30 912
-6
-21
-20
-20
-2
-5
11
-16
60
-16
13
12
33
14
61
38
48
16
11
-3
-6
-4
-3
-33
-9
-5
-2
-16
-5
12
150
3
19
-2
-0
-1
fregende r1
jmfrt med
begngna
utomlands
frndring
Procentuell
drav
Anmlda brott
201
42
243
13
16
29
272
741
136
13
149
156
96
101
107
263
7 088
31
40
11
51
11
17
7 500
19 592
79 650
95 953
92
78 917
332
November December
24
29
34
93
17
18
20
12
13
14
34
914
2
1
974
2 682
12 148
14 734
folkmngden
av medel-
per 100 000
Antal brott
42
vriga fall
Fara som framkallats fr arbetstagare

4
118
83
89
86
122
Framkallande av fara fr annan (9, 10 )
98
205
119
192
94
vriga fall
2 810
1 765
1 030
735
1 045
305
740
289
451
16
5
3
3 237
2 060
1 260
800
1 177
383
794
305
489
14
3
5
Vllande till kroppskada eller sjukdom, inte i samband

med trafikolycka (8, 10 )
I samband med arbetsolycka
vriga fall
Misshandel mot man 18 r eller ldre

Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
I nra relation med offret
Ej i nra relation med offret
Vllande till annans dd (7, 10 )
I samband med trafikolycka
Misshandel mot kvinna 18 r eller ldre

Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
1 990
444
200
244
1 546
201
1 345
986
359
278
89
50
39
189
63
126
372
163
123
40
209
67
142

Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
2 260
555
239
316
1 705
245
1 460
1 099
361
165
31
18
13
134
33
101
443
249
47
34
13
202
61
141
621

Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
516
75
50
25
441
109
332
409
69
49
20
340
98
242

Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
107
113
122
212
105
18
3 330
2 153
1 408
745
1 177
430
747
284
463
32
10
4
2 225
580
291
289
1 645
260
1 385
1 011
374
340
124
95
29
216
69
147
176
41
32
9
135
35
100
516
491
113
67
46
378
111
267
116
119
126
217
101
3 321
2 066
1 360
706
1 255
488
767
291
476
21
12
1
2 346
576
282
294
1 770
300
1 470
1 087
383
301
121
87
34
180
59
121
226
45
29
16
181
51
130
527
419
84
65
19
335
97
238

Januari
Februari
Mars
April
129
193
10
203
252
123
3 546
2 236
1 623
613
1 310
614
696
258
438
8
1
-
2 636
603
320
283
2 033
436
1 597
1 194
403
382
155
114
41
227
99
128
231
41
28
13
190
64
126
613
563
128
96
32
435
140
295
Maj
133
136
145
249
116
3 778
2 435
1 811
624
1 343
654
689
290
399
15
5
3
2 470
621
385
236
1 849
367
1 482
1 094
388
305
140
116
24
165
59
106
190
54
40
14
136
40
96
495
438
87
69
18
351
121
230
Juni
109
114
159
268
109
10
3 796
2 486
1 889
597
1 310
638
672
268
404
27
16
1
2 479
654
410
244
1 825
434
1 391
1 063
328
209
100
86
14
109
55
54
164
35
31
4
129
56
73
373
246
86
79
7
160
60
100
Juli
152
161
165
279
127
14
3 381
2 193
1 689
504
1 188
557
631
254
377
27
9
4
2 533
604
369
235
1 929
457
1 472
1 129
343
237
124
101
23
113
63
50
169
51
37
14
118
48
70
406
338
83
69
14
255
86
169
Augusti
134
142
145
273
139
3 504
2 260
1 574
686
1 244
541
703
295
408
23
9
6
2 365
621
341
280
1 744
341
1 403
1 057
346
359
158
136
22
201
97
104
229
53
34
19
176
52
124
588
547
130
97
33
417
125
292
September
101
122
126
223
122
3 253
2 107
1 430
677
1 146
457
689
251
438
12
6
1
2 454
659
305
354
1 795
313
1 482
1 051
431
407
175
129
46
232
96
136
243
52
39
13
191
56
135
650
634
111
66
45
523
113
410
Oktober
96
107
114
216
120
3 145
2 051
1 364
687
1 094
391
703
283
420
19
9
3
2 268
609
297
312
1 659
243
1 416
998
418
339
133
99
34
206
70
136
225
44
32
12
181
41
140
564
529
113
78
35
416
96
320
112
97
102
225
113
3 301
2 126
1 313
813
1 175
343
832
362
470
17
7
2
2 334
575
270
305
1 759
242
1 517
1 134
383
259
102
66
36
157
55
102
190
39
21
18
151
31
120
449
469
95
58
37
374
93
281
November December
Tabell 1.4 (forts). Anmlda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, efter brottstyp och mnad fr anmlan, r 2012 samt jmfrelse med fregende r.
1 423
1 500
73
1 573
2 811
1 388
106
40 402
25 938
17 751
8 187
14 464
5 801
8 663
3 430
5 233
231
92
33
28 360
7 101
3 709
3 392
21 259
3 839
17 420
12 903
4 517
3 788
1 584
1 202
382
2 204
852
1 352
2 457
533
375
158
1 924
568
1 356
6 245
5 599
1 174
843
331
4 425
1 249
3 176
Hela
ret
6
-
181
146
56
90
35
9
26
6
20
-
164
39
12
27
125
20
105
88
17
9
3
2
1
6
6
5
5
1
4
14
19
19
3
16
drav
begngna
utomlands
-3
-6
-3
11
12
12
-9
-5
-6
-7
-3
-2
-7
1
2
0
-7
1
-21
1
-1
-5
3
2
-6
4
3
7
-10
-16
-20
-3
-6
-11
-2
-7
-12
-8
-19
-5
-7
-4
-9
-7
-12
-14
-8
-5
-12
-2
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
15
16
17
30
15
424
272
186
86
152
61
91
36
55
2
1
0
298
75
39
36
223
40
183
136
47
40
17
13
4
23
9
14
26
6
4
2
20
6
14
66
59
12
9
3
46
13
33
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
43
218
651
4 371
240
Mot flicka under 18 r
122
22
100
Frsk till vldtkt

Utomhus
Inomhus
6
2
4
128
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
155
484
389
1 034
1 267
1 386
373
2 208
164
404
Mot barn under 15 r (4 )
Vldtkt inkl. grov (1, 4 )
Dataintrng (9 c )
5 kap. rekrnkningsbrott
6 kap. Sexualbrott
Mot man 18 r eller ldre

Mot grupp
Mot kvinna 18 r eller ldre
Mot pojke under 18 r
Mot barn under 18 r
1 679
202
Hemfridsbrott, olaga intrng (6 )

Ofredande (7 )

Mot grupp
1 563
262
221
483
20
3 927
56
85
Mot barn under 18 r

Olaga hot (5 )
Mot barn under 18 r
Olaga frfljelse (4 b )
10
Grov kvinnofridskrnkning (4 a )
23
56
80
136
169
252
110
10 176
Mot barn under 18 r
Grov fridskrnkning (4 a )
Olaga tvng, avlyssning m.m. (4, 89 a )
Med person 18 r eller ldre
Med barn under 18 r
Mnniskohandel fr annat n sexuella ndaml (1 a )
Med barn under 18 r
Mnniskohandel fr sexuella ndaml (1 a )
Mnniskorov, olaga frihetsbervande (12 )
4 kap. Brott mot frihet och frid
7
2
5
146
32
114
153
169
511
388
966
1 346
1 292
309
2 017
144
230
374
602
3 992
1 613
208
1 552
234
182
416
13
3 789
51
71
209
13
26
76
66
142
181
171
129
9 536
4
1
3
121
14
107
125
143
479
482
1 352
1 336
1 462
340
2 281
144
234
378
696
4 461
1 732
235
1 603
284
199
483
15
4 053
55
77
244
12
31
69
72
141
184
264
164
10 630
2
2
-
140
10
130
142
164
461
394
1 025
1 255
1 491
361
2 190
129
197
326
645
4 368
1 787
216
1 596
267
181
448
20
4 047
43
70
214
17
77
72
149
175
191
106
10 215

Januari
Februari
Mars
April
4
4
131
31
100
135
156
511
581
1 044
1 415
1 544
424
2 549
170
250
420
737
4 937
1 772
274
1 653
324
238
562
24
4 261
72
10
106
196
19
73
75
148
174
236
138
11 374
Maj
1
1
124
18
106
125
150
491
730
1 043
1 299
1 529
374
2 367
154
199
353
783
4 623
1 867
241
1 615
237
185
422
18
4 145
38
58
200
31
49
49
98
137
211
149
11 039
Juni
1
1
-
99
17
82
100
119
505
1 079
1 019
1 357
1 561
368
2 456
126
193
319
795
4 704
1 857
261
1 702
175
124
299
36
4 119
52
90
209
12
27
47
41
88
127
192
124
11 449
Juli
3
1
2
140
20
120
143
154
576
938
1 084
1 491
1 606
423
2 663
129
221
350
848
5 042
1 809
262
1 793
205
158
363
13
4 227
52
67
216
27
41
39
80
116
210
121
11 788
Augusti
4
3
1
192
18
174
196
234
613
993
1 118
1 686
1 956
428
2 268
171
240
411
656
5 063
1 729
276
1 615
274
198
472
15
4 092
49
72
200
17
23
67
57
124
164
192
151
11 588
September
2
1
1
153
24
129
155
166
573
1 154
1 089
1 534
1 799
456
2 618
184
254
438
681
5 311
1 762
282
1 638
303
210
513
22
4 195
48
73
192
10
20
90
107
197
227
230
127
12 201
Oktober
4
4
318
9
309
322
345
697
865
975
1 830
1 490
441
2 512
195
321
516
597
4 959
1 637
276
1 566
255
210
465
12
3 944
67
84
192
12
33
51
46
97
142
227
164
11 178
43
16
27
1 779
230
1 549
1 822
2 065
6 324
8 646
12 838
16 923
18 444
4 677
28 147
1 853
2 795
4 648
8 270
55 916
20 815
2 965
19 389
3 049
2 295
5 344
219
48 513
633
20
44
64
916
2 469
127
299
740
740
1 480
1 906
2 573
35
13
48
12
21
1 605
130 883
Hela
ret
13
1
12
13
18
90
608
71
171
112
19
173
10
16
6
320
127
24
118
10
17
1
286
11
13
26
65
1 341
drav
begngna
utomlands
Anmlda brott
5
3
2
93
15
78
98
110
423
653
1 089
1 107
1 328
380
2 018
143
216
359
579
4 085
1 571
232
1 493
229
189
418
11
3 714
50
63
179
22
44
36
80
110
197
122
9 709
November December
Tabell 1.4 (forts). Anmlda brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, efter brottstyp och mnad fr anmlan, r 2012 samt jmfrelse med fregende r
Brottstyp
-26
-16
-31
-10
12
-12
-10
-9
-3
140
12
-1
15
30
-10
-2
-5
10
-5
1
-4
-11
-10
-10
.
-5
-17
-6
-1
-2
-19
-35
-24
-52
-10
-40
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
0
0
0
19
2
16
19
22
66
91
135
178
194
49
296
19
29
49
87
587
219
31
204
32
24
56
2
510
10
26
16
20
27
17
1 375
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
44
69
64
10
54
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot pojke 1517 r
Mot flicka 1517 r
Sexuellt vergrepp mot barn 1517 r (6 )
Sexuellt vergrepp mot barn under 15 r (6 )
Av pojke 1517 r
Av flicka 1517 r
Sexuellt utnyttjande av barn 1517 r (5 )
Av pojke under 15 r
Av flicka under 15 r
Sexuellt utnyttjande av barn under 15 r (5 )
Sexuellt tvng, utnyttjande m.m. (2, 3, 57 )
Frsk till vldtkt

Utomhus
Inomhus
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot man 18 r eller ldre (1 )
Frsk till vldtkt

Utomhus
Inomhus
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot kvinna 18 r eller ldre (1 )
Frsk till vldtkt

Utomhus
Inomhus
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot pojke 1517 r
Frsk till vldtkt

Utomhus
Inomhus
Mot flicka 1517 r
11
39
50
29
35
124
12
1
11
12
25
11
14
223
29
194
248
1
1
1
1
3
3
67
Mot barn 1517 r (1, 4 )
Frsk till vldtkt

Utomhus
Inomhus
27
2
25
27
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
11
31
42
95
103
181
1
1
9
9
10
12
7
5
270
25
245
282
3
1
2
3
3
44
10
34
47
50
2
2
14
1
13
16
15
23
38
22
26
107
6
1
5
22
8
14
224
32
192
246
1
1
-
1
1
3
1
2
79
18
61
82
84
18
3
15
18
30
37
21
23
91
1
1
10
1
9
11
25
9
16
195
28
167
220
3
3
4
3
1
59
11
48
63
66
22
3
19
22

Januari
Februari
Mars
April
11
43
54
23
26
115
9
2
7
26
13
13
246
34
212
272
2
1
1
3
3
69
16
53
72
74
1
1
20
3
17
21
Maj
41
47
36
37
117
13
3
10
13
25
9
16
240
43
197
265
6
6
5
2
3
52
19
33
57
63
25
4
21
25
Juni
24
31
27
32
92
2
1
1
15
5
10
17
26
13
13
276
63
213
302
3
1
2
1
1
63
11
52
64
67
19
8
11
19
Juli
23
32
26
35
94
1
1
-
9
4
5
10
22
14
8
327
35
292
349
1
1
3
2
1
59
20
39
62
63
11
1
10
11
Augusti
12
31
43
20
25
94
1
1
15
2
13
16
32
16
16
258
35
223
290
1
1
1
1
-
71
16
55
72
73
38
21
17
38
September
13
32
45
32
38
127
5
5
24
16
8
302
36
266
326
2
1
1
4
4
2
1
1
68
12
56
70
76
11
11
11
Oktober
10
26
36
33
39
107
1
1
21
3
18
22
23
8
15
237
37
200
260
2
1
1
2
2
66
8
58
68
70
23
5
18
23
32
40
19
21
87
2
1
1
21
6
15
226
28
198
247
2
2
5
2
3
57
6
51
62
64
12
1
11
12
November December
Brottstyp
23
24
120
375
495
23
25
57
383
440
1 336
7
2
5
126
23
103
133
283
130
153
3 024
425
2 599
3 307
4
2
2
29
4
25
33
35
12
23
751
157
594
786
819
3
3
240
52
188
243
Hela
ret
16
1
1
-
2
2
2
2
57
12
45
59
10
2
8
10
10
5
5
drav
begngna
utomlands
-75
-4
-14
-24
-10
-14
-71
-43
-47
-34
-5
100
-17
9
44
3
-19
-14
-22
-1
-7
-0
-3
100
300
16
100
9
27
-39
-59
-18
15
13
16
11
12
50
50
5
117
-8
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
14
0
0
0
1
0
1
3
1
2
32
4
27
35
0
0
0
0
0
0
0
0
0
8
2
6
0
0
3
1
2
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
45
62
vriga bilar
avsedd fr yrkesmssig godsbefordran
lastbrare (container eller motsvarande)
Lastbil, slpfordon, jrnvgsvagn eller
Fullbordat biltillgrepp
Frsk till biltillgrepp
I apotek och lkemedelsfrrd
I kiosk, automat och skyltskp
I butik, varuhus o.d.
I butik, apotek, kiosk m.m.
samlings- och ungdomslokal m.m.
I hotell, kaf, restaurang, biograf, teater, njes-,
I idrottsanlggning, kyrka, museum m.m.
I skola, bibliotek, fritidshem, m.m.
kultur
I skola, kyrka, idrottsanlggning och lokal fr
Inbrottsstld, inte av skjutvapen (1, 2, 4 )
Annat
Bt
Cykel
medel (1, 2, 4 )
Annat
Tillgrepp av icke motordrivet fortskaffnings-
Bt
Moped
Motorcykel
Bil
12
48
338
398
346
133
273
406
7 350
13
20
2 424
2 457
153
18
177
69
40
948
988
409
1 397
1 814
38 992
8 kap. Stld, rn m.m.
Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel (7 )
64 289
158
162
54
328
vriga brott mot 7 kap. (1, 3 a )
Egenmktighet med barn (4 )
7 kap. Brott mot familj
Koppleri, grovt koppleri (12 )
Kp av sexuell tjnst (11 )
vriga fall
114
Mot barn 1517 r
Mot barn under 15 r
504
61
565
17
36
Annat sexuellt ofredande
Exhibitionism
Sexuellt ofredande (10 )
Kp av sexuell handling av barn under 18 r (9 )
posering, inkl grov (8 )
Utnyttjande av barn under 18 r fr sexuell
Kontakt med barn i sexuellt syfte, sk. "grooming" (10 a )
mot person 18 r eller ldre (2, 3, 7 )
Sexuellt tvng, utnyttjande m.m.
20
51
313
384
258
164
256
420
6 526
13
18
1 904
1 935
163
12
149
61
45
788
833
319
1 152
1 537
35 186
57 368
123
126
38
278
80
130
488
64
552
36
11
32
11
62
325
398
294
177
278
455
6 978
33
3 907
3 948
155
26
381
167
36
871
907
405
1 312
2 041
41 825
68 126
165
168
14
50
303
84
165
552
86
638
12
26
10
41
12
58
356
426
273
196
306
502
6 560
66
4 443
4 517
165
58
472
190
35
851
886
352
1 238
2 123
40 567
65 264
144
144
68
277
80
145
502
78
580
37
10
28

Januari
Februari
Mars
April
25
76
361
462
355
257
349
606
7 096
22
132
7 000
7 154
201
189
807
326
37
925
962
372
1 334
2 857
48 607
75 241
119
121
37
336
76
153
565
129
694
20
20
30
Maj
17
88
369
474
407
196
329
525
7 061
11
161
7 089
7 261
205
214
903
345
33
1 051
1 084
347
1 431
3 098
48 626
74 015
168
170
12
48
314
75
103
492
96
588
26
14
30
Juni
149
377
534
450
220
305
525
7 563
19
191
7 507
7 717
223
249
916
350
49
1 056
1 105
403
1 508
3 246
50 175
76 952
182
184
39
369
67
124
560
119
679
14
12
13
27
Juli
15
125
401
541
482
259
284
543
7 758
14
157
8 387
8 558
213
226
970
353
43
972
1 015
407
1 422
3 184
53 266
80 888
182
182
46
378
59
155
592
138
730
27
11
26
Augusti
14
111
414
539
385
214
429
643
7 863
18
87
6 950
7 055
177
209
893
283
31
973
1 004
334
1 338
2 900
49 383
76 038
164
165
52
382
58
136
576
109
685
216
13
20
September
15
94
408
517
366
195
413
608
8 190
18
90
5 443
5 551
187
130
628
188
42
971
1 013
372
1 385
2 518
48 451
79 968
155
156
11
44
361
62
156
579
114
693
65
16
37
Oktober
15
85
420
520
367
207
384
591
8 211
46
3 929
3 984
181
55
338
127
46
924
970
419
1 389
2 090
44 054
71 644
157
159
10
58
351
81
147
579
111
690
241
19
21
184
998
4 448
5 630
4 253
2 358
3 915
6 273
87 789
160
1 014
60 451
61 625
2 169
1 392
6 738
2 514
461
11 146
11 607
4 506
16 113
28 926
534 278
845 540
20
1 904
1 924
95
551
3 940
828
1 662
6 430
1 177
7 607
103
758
149
352
Hela
ret
10
304
13
15
635
21
23
16
10
7
124
131
136
167
17 169
27 193
64
67
33
15
53
53
drav
begngna
utomlands
Anmlda brott
20
51
366
437
270
140
309
449
6 633
13
1 468
1 488
146
104
55
24
816
840
367
1 207
1 518
35 146
55 747
187
187
17
263
44
134
441
72
513
13
33
14
24
November December
Brottstyp
-2
-5
-16
-13
-10
-9
-6
-7
-14
-5
-8
-8
-4
-13
-16
-19
-22
-19
-21
-20
-2
-16
-1
-31
10
-28
-4
-14
-0
-5
14
-2
-21
268
7
-18
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
304
59
10
47
45
25
41
66
922
11
635
647
23
15
71
26
5
117
122
47
169
5 613
8 882
20
20
41
17
68
12
80
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
46
946
792
607
185
24
200
213
I kllare och p vind
I bostad (lgenhet, villa)

Mot funktionsnedsatt
Mot ej funktionsnedsatt
I bostad m.m.
vrigt
hamnomrde, kontor m.m.

I kontor

I industri, verkstad, byggplats, lager,

kultur
I skola, bibliotek, fritidshem m.m.
Under vrig yrkesmssig transport
Ur och frn lastbil, slpfordon, jrnvgsvagn,

fartyg eller lastbrare (container eller motsvarande)
338
105
1 345
431
914
1 450
543
205
5 133
1 715
1 622
813
809
63
210
77
1 272
480
792
1 349
446
236
4 920
1 591
1 734
869
865
51
84
251
71
276
Av btmotor
Under yrkesmssig transport
61
34
4 352
4 782
22 577
17
40
29
5 092
5 508
24 417
15
942
25
1 069
417
1 026
675
513
162
1 245
1 022
223
1 920
513
1 246
906
3 363
1 159
253
Frn bt (annat n btmotor)
Frn cykel
Ur och frn motordrivet fordon
Frn fordon m.m.
vrig stld och snatteri (1, 2, 4 )
vrig stld av skjutvapen o.d.
I bostad (lgenhet, villa) och fritidshus
sprngmnesfrrd
Frn skytteorganisation, vapenhandlare och
Frn militrt frrd/inom militrfrlggning
vrigt
Stld (ven inbrottsstld) av skjutvapen ammunition
och sprngmnen (1, 2, 4 )
I fritidshus
I kllare och p vind
1 399
1 141
258
Lgenhet
Fullbordat inbrott
Frsk till inbrott
Villa, radhus o.d.

Fullbordat inbrott
Frsk till inbrott
2 191
3 950
1 181
235
I bostad, fritidshus m.m.
vrigt

I kontor
I industri, verkstad, byggplats, lager, garage,
287
92
1 323
493
830
1 415
506
219
5 388
1 635
1 852
924
928
70
300
370
204
106
65
4 936
5 681
25 818
10
19
1 152
441
1 033
682
503
179
1 169
964
205
1 851
3 325
1 127
1 354
227
279
88
1 271
430
841
1 359
476
197
4 734
1 628
1 445
759
686
55
201
256
183
150
75
4 766
5 430
24 409
13
14
1 237
483
1 024
490
383
107
844
671
173
1 334
2 841
1 034
1 281
247

Januari
Februari
Mars
April
319
92
1 410
444
966
1 502
533
214
4 977
1 668
1 865
1 012
853
58
283
341
312
380
80
5 464
6 577
28 144
14
18
1 341
590
929
487
379
108
870
719
151
1 357
2 876
1 196
1 456
260
Maj
391
95
1 401
463
938
1 496
610
219
4 561
1 624
1 247
522
725
68
219
287
280
313
83
5 314
6 277
28 017
18
26
1 381
568
822
474
363
111
870
705
165
1 344
2 734
1 281
1 540
259
Juni
297
97
1 489
532
957
1 586
492
195
4 631
1 582
912
139
773
71
228
299
312
469
98
5 675
6 853
28 279
16
31
1 426
498
803
641
500
141
1 195
995
200
1 836
3 137
1 253
1 491
238
Juli
314
103
1 561
570
991
1 664
576
262
5 503
1 570
1 200
405
795
60
224
284
371
367
122
6 024
7 168
30 096
13
25
1 514
538
885
605
459
146
1 010
823
187
1 615
3 038
1 324
1 640
316
Augusti
406
106
1 354
465
889
1 460
630
224
5 276
1 717
1 757
1 010
747
67
238
305
381
249
88
5 816
6 839
28 108
11
13
27
1 496
606
883
592
459
133
1 118
943
175
1 710
3 199
1 280
1 601
321
September
383
125
1 354
457
897
1 479
615
232
5 639
1 873
1 942
1 114
828
73
264
337
263
176
101
5 846
6 723
28 813
1
20
28
1 421
610
1 035
592
444
148
1 338
1 102
236
1 930
3 575
1 433
1 703
270
Oktober
297
119
1 234
406
828
1 353
507
210
5 176
1 791
1 767
986
781
77
219
296
146
124
48
5 162
5 776
26 490
1
17
29
1 259
598
1 019
649
497
152
1 697
1 417
280
2 346
3 963
1 204
1 511
307
823
182
99
1 079
364
715
1 178
350
168
4 532
1 839
1 341
739
602
46
150
196
55
57
26
3 901
4 235
22 701
11
813
326
1 313
649
507
142
1 263
1 065
198
1 912
3 551
1 113
290
November December
Brottstyp
3 703
1 198
16 093
5 535
10 558
17 291
6 284
2 581
20 233
60 470
18 684
9 292
9 392
759
2 739
3 498
2 662
2 492
849
62 348
71 849
317 869
72
19
174
12
277
15 051
6 188
12 018
7 328
5 614
1 714
14 018
11 567
2 451
21 346
39 552
13 807
17 030
3 223
Hela
ret
11
25
129
129
130
41
16
256
2 027
401
27
374
42
116
158
20
534
715
15 150
112
13
101
100
1
63
62
1
164
181
13
2
drav
begngna
utomlands
-9
-2
.
.
-2
-13
-12
-10
5
-3
-0
-5
4
-1
-9
-7
-5
-39
-0
-25
-1
-1
-17
-12
-15
-2
1
1
2
-4
-8
-4
-6
-15
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
39
13
169
58
111
182
66
27
213
635
196
98
99
29
37
28
26
655
755
3 339
158
65
126
77
59
18
147
122
26
224
415
145
179
34
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
47
455
391
23
368
64
8
56
Automatmissbruk
9 kap. Bedrgeri och annan oredlighet

Bedrgeri inkl. grovt. bedrgligt
beteende (13 )
vriga brott mot 8 kap. (810 )
vriga rn
380
8 354
8 187
363
9 246
1 927
103
18
85
396
331
28
303
65
8
57
95
85
4
81
10
10
491
1
1
5
1
4
3
2
1
55
22
33
2
2
-
660
9 087
2 141
133
19
114
111
98
3
95
13
13
Rn mot privatperson 18 r eller ldre

Utomhus
Inomhus
Rn mot privatperson under 18 r

Utomhus
Inomhus
566
7
1
6
4
4
1
1
-
75
23
52
2
2
-
788
4 513
3 106
160
2 946
4 893
3 407
160
3 247
136
12
124
146
4
142
Rn mot privatperson (ej funktionsnedsatt)
Rn mot privatperson (funktionsnedsatt)

Taxirn
Rn mot vrdetransport
Rn mot vrdebefordran
Butiksrn
Bankrn
Rn inkl. grovt (5, 6 )
vrigt
Fickstld
Vskryckning (inte rn)

439
10 023
11 062
2 254
132
22
110
431
352
16
336
79
9
70
114
102
7
95
12
2
10
545
6
6
4
4
7
3
4
1
1
-
69
20
49
3
2
1
767
5 331
3 858
241
3 617
152
13
139
300
8 889
9 754
2 194
113
16
97
446
376
13
363
70
9
61
120
102
9
93
18
18
566
7
7
2
1
1
7
4
3
1
1
-
53
16
37
1
1
-
750
5 236
3 963
150
3 813
138
12
126

Januari
Februari
Mars
April
358
9 198
10 128
2 553
110
7
103
457
404
12
392
53
2
51
109
94
4
90
15
15
566
7
7
3
1
2
17
7
10
80
26
54
2
2
-
785
6 431
4 420
231
4 189
171
16
155
Maj
351
8 842
9 713
2 419
137
17
120
453
411
16
395
42
4
38
97
88
88
9
1
8
550
12
12
3
3
3
3
-
36
11
25
3
3
-
744
6 623
5 398
285
5 112
181
17
164
Juni
410
10 732
11 699
2 572
112
7
105
513
448
23
425
65
7
58
86
75
2
73
11
11
599
8
8
1
1
1
1
44
13
31
2
2
767
6 667
5 352
293
5 059
204
8
196
Juli
449
10 273
11 208
2 751
128
16
112
565
487
38
449
78
12
66
118
110
7
103
8
8
683
1
1
2
2
4
4
73
22
51
3
1
2
894
7 120
5 097
277
4 820
198
15
183
Augusti
687
10 600
11 587
2 560
156
11
145
517
457
27
430
60
3
57
132
125
5
120
7
7
649
4
4
4
4
2
2
55
14
41
870
5 896
4 372
223
4 149
161
11
150
September
544
12 637
13 681
2 565
105
14
91
461
399
29
370
62
8
54
131
122
1
121
9
1
8
592
8
1
7
6
2
4
2
1
1
72
17
55
1
1
-
786
5 919
4 481
223
4 258
142
6
136
Oktober
422
11 133
12 161
2 511
129
17
112
443
385
31
354
58
7
51
92
87
2
85
5
5
535
6
1
5
3
1
2
1
1
-
65
21
44
739
5 171
4 791
323
4 468
158
12
146
5 068
117 878
129 063
28 579
1 472
179
1 293
5 538
4 766
273
4 493
772
86
686
1 278
1 154
51
1 103
124
4
120
6 816
76
3
73
40
6
34
50
23
27
4
2
2
734
222
512
21
16
5
9 213
68 223
52 923
2 834
50 088
1 912
130
1 782
Hela
ret
468
9 366
9 638
639
152
17
135
382
337
27
310
45
5
40
17
13
13
4
1
3
399
1
1
-
552
4 135
7 050
121
6 929
395
5
390
drav
begngna
utomlands
Anmlda brott
365
9 010
9 737
2 132
114
15
99
401
325
17
308
76
9
67
73
66
7
59
7
7
474
9
9
3
3
3
1
2
1
1
57
17
40
2
2
-
663
4 423
4 678
268
4 410
125
4
121
November December
Brottstyp
11
12
12
-0
-4
-
-3
-4
-12
-3
-3
-17
-1
-14
-15
-35
-14
6
-20
7
-6
-21
-40
-20
-34
-45
-32
43
5
108
-67
-75
-50
-6
-14
-2
-51
-52
-50
-5
17
4
.
1
.
.
Procentuell
frndring
jmfrt med
fregende r1
53
1 238
1 356
300
15
2
14
58
50
3
47
8
1
7
13
12
1
12
1
0
1
72
1
0
1
0
0
0
1
0
0
0
0
0
8
2
5
0
0
0
97
717
556
30
526
20
1
19
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
48
3 358
vriga brott mot 13 kap. (35 b, 10 )
Spridande av gift eller smitta frgring, vrdslshet

med gift eller smittmne (79 )
Annan allmnfarlig vrdslshet
Vllande av brand
Allmnfarlig vrdslshet (6 )
Mordbrand, grov mordbrand (1, 2 )
13 kap. Allmnfarliga brott
vrigt klotter
Mot stat, kommun, landsting (ej klotter)
Annan skadegrelse (ej klotter)
Tagande av olovlig vg (4 )
Genom brand (ven p motorfordon)

P motorfordon (inte genom brand)
Skadegrelse, grov skadegrelse, verkan (13 )
12 kap. Skadegrelsebrott
Bokfringsbrott (5 )
15
52
216
268
167
453
1 472
3 270
1 558
3 257
6
517
2 485
2 885
13 972
13 978
966
Otillbrligt gynnande av borgenr (4 )
Vrdslshet mot borgenrer (3 )
29
24
184
208
132
371
1 449
2 389
1 158
2 119
8
342
2 353
2 346
10 707
10 715
998
21
1 022
1 017
43
101
18
3
106
811
160
110
17
2
46
850
190
188
1 199
189
289
47
99
435
269
1 215
322
46
53
421
290
1 031
-
3 147
933
-
294
19
1 271
600
1 394
292
16
1 442
612
1 373
Frsvrande av konkurs eller exekutiv frrttning (2 )
Oredlighet mot borgenrer (1, 2 )
11 kap. Brott mot borgenrer m.m.
Olovligt brukande (7 )
Fyndfrseelse (8 )
Behrighetsmissbruk (6 )
Trolshet mot huvudman (5 )
Olovligt frfogande (4 )
Frskingring, grov frskingring, undandrkt (13 )
10 kap. Frskingring och annan trolshet
vrigt
Vanemssigt eller stor omfattning (6 )
Penninghleri, penninghlerifrseelse (6 a, 7 a )
Hleri, hlerifrseelse (6, 6 a, 7 )
Utpressning, ocker (4, 5 )
Subventionsmissbruk (3 a )
vrigt bedrgeri
Bedrgeri med hjlp av s.k. bluffaktura

Mot EU:s finansiella intressen
Avs.husrum, frtring, transport m.m.
Mot frskringsbolag
verskridet eget konto
Investeringsbedrgeri
Med hjlp av Internet
Med kontokort (inte automatmissbruk)
Datorbedrgeri
2
32
29
230
259
134
427
1 568
2 802
1 592
2 780
16
423
1 999
3 294
12 890
12 906
930
17
951
140
20
4
75
914
229
5
21
29
209
238
162
426
1 436
2 852
1 525
3 085
11
487
1 283
3 481
12 713
12 724
958
12
979
142
17
3
55
898
125
181
1 240
196
314
76
25
415
269
3 344
709
-
323
18
10
1 573
707
1 903
1 382
382
44
70
496
347
3 743
1 169
2
311
29
16
1 515
692
2 107

Januari
Februari
Mars
April
136
1
14
28
254
282
184
481
1 503
2 689
2 077
3 343
9
554
1 429
3 776
13 868
13 877
1 115
16
1 149
174
16
3
38
1 113
1 480
181
332
66
54
452
297
3 296
850
-
332
22
1 742
651
1 940
Maj
217
3
28
28
186
214
139
384
1 412
2 207
2 001
3 239
5
610
1 233
3 690
12 980
12 985
1 061
25
1 089
162
20
2
52
1 149
1 602
183
303
36
26
365
323
2 928
1 130
-
362
29
10
1 645
710
1 675
Juni
696
7
34
28
168
196
176
413
1 352
2 709
1 557
3 289
10
526
459
3 821
12 361
12 371
674
21
702
192
19
1
36
1 061
2 005
189
264
40
49
353
424
3 322
1 750
-
274
11
2 201
683
2 073
Juli
221
1
34
24
168
192
176
403
1 420
3 329
1 694
3 342
7
599
963
3 750
13 677
13 684
723
22
750
178
23
6
526
1 026
1 980
189
297
37
55
389
357
3 525
1 014
-
300
22
2 048
845
2 068
Augusti
3
41
22
138
160
130
334
1 455
3 313
1 405
2 867
8
517
740
3 596
12 438
12 446
1 077
18
1 099
147
20
21
51
964
320
1 523
146
346
70
45
461
380
3 608
973
-
332
18
2 129
870
1 978
September
219
8
22
27
142
169
151
350
1 475
3 739
1 880
3 090
4
494
2 574
3 332
15 113
15 109
1 212
33
1 252
156
20
21
47
1 008
1 471
188
399
58
24
481
375
3 873
2 813
-
297
40
2 088
907
2 066
Oktober
21
25
152
177
151
349
1 381
2 753
1 354
2 753
5
399
2 671
2 929
12 859
12 864
1 162
24
1 191
142
14
4
61
994
159
1 374
220
370
51
29
450
358
3 659
1 971
-
308
23
2 039
696
2 010
99
2
25
21
213
234
144
405
1 321
1 998
1 101
2 296
6
382
802
2 097
8 676
8 682
929
20
954
100
16
-
36
977
1 228
186
231
44
10
285
256
2 622
1 725
-
264
24
1 661
573
1 772
November December
Brottstyp
2 771
37
316
337
2 260
2 597
1 846
4 796
17 244
34 050
18 902
35 460
95
5 850
18 991
38 997
152 250
152 345
11 805
38
24
16
272
12 155
1 744
220
70
1 129
11 765
17 699
2 236
3 849
615
539
5 003
3 945
40 425
16 068
2
3 689
271
16
80
21 354
8 546
22 359
Hela
ret
16
143
1
2
21
-
3
-
73
100
100
25
1
-
241
286
27
41
51
194
2 165
462
-
16
1 359
1 250
3 638
drav
begngna
utomlands
23
-27
-14
-8
-9
-10
-11
-8
-15
-8
-6
23
-8
-16
-3
-9
-9
-4
27
85
-11
-3
-10
-7
32
72
25
21
22
25
15
-5
.
-7
-7
45
-46
43
-4
12
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
90
29
24
27
19
50
181
358
199
373
1
61
199
410
1 599
1 600
124
128
18
2
1
12
124
186
23
40
53
41
425
169
0
39
224
235
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
49
126
Brott mot tystnadsplikt (3 )
Mutbrott (2 )
Tjnstefel inkl.grovt (1 )
20 kap. Tjnstefel m.m.
19 kap. Brott mot rikets skerhet
18 kap. Hgmlsbrott
vriga brott mot 17 kap. (8, 9, 1113, 15 )
vergrepp i rttssak (10 )
Bestickning (7 )
Vldsamt motstnd (4, 5 )
Hot m.m. mot tjnsteman (1, 2, 5 )
Mot annan person (1, 5 )
Mot ordningsvakt (1 )
Mot polisman (1 )
Vld mot tjnsteman (1, 5 )
17 kap. Brott mot allmn verksamhet
23
661
691
85
464
384
548
205
155
108
468
1 956
vriga brott mot 16 kap. (16, 1014 )
vriga barnpornografibrott
19
28
Internetrelaterat barnpornografibrott
Barnpornografibrott (10 a )
52
16
Olaga diskriminering (9 )
Hets mot folkgrupp (8 )
12
57
291
2 938
81
77
19
641
669
66
437
382
479
176
120
122
418
1 791
123
26
35
14
47
12
51
282
2 743
97
76
195
27
189
395
24
104
371
121
45
49
360
23
146
169
532
683
354
11
109
120
476
648
Missbruk av larmanordning (15 3 st)
Falskt larm (15 1, 2 st)
16 kap. Brott mot allmn ordning
vriga brott mot 15 kap. (4a, 4b, 5, 6, 813 )
grunder (11, 12 )
resedokument samt utfrdat pass p falska
Missbruk av urkund avseende pass och vriga
Falsk tillvitelse, vrdsls tillvitelse (7 )
Mened, osann partsutsaga m.m. (13 )
15 kap. Mened, falskt tal m.m.
Penningfrfalskning m.m. (6, 6 a, 9, 10 )
Signaturfrfalskning (5, 9 )
vrig urkundsfrfalskning
vrig legitimationshandling
uppehllstillstnd
Handling som anvnts fr illegal invandring:

svenskt eller utlndskt pass, resedokument,
frmlingspass, stickers fr visering och
Legitimationshandling
Check
Urkundsfrfalskning m.m. (14, 9 )
14 kap. Frfalskningsbrott
29
10
738
777
105
439
406
578
223
179
99
501
2 034
147
11
16
27
17
74
12
57
334
3 146
80
116
193
21
410
173
75
302
15
159
174
479
731
29
687
722
103
498
418
525
196
158
113
467
2 014
155
12
30
42
13
97
14
51
372
3 108
90
104
150
23
367
150
52
295
19
116
135
437
643

Januari
Februari
Mars
April
25
682
711
131
522
388
491
219
114
140
473
2 009
189
12
19
19
72
15
43
357
3 078
87
77
199
30
393
152
59
259
36
117
153
415
629
Maj
17
667
689
342
417
446
458
185
150
145
480
2 144
212
10
27
37
13
54
12
35
363
3 196
63
103
155
19
340
157
55
351
11
109
120
475
688
Juni
17
639
662
617
363
389
490
181
146
87
414
2 276
204
12
13
25
13
81
51
378
3 316
94
78
127
22
321
141
51
255
19
148
167
424
618
Juli
17
789
813
466
475
350
469
171
105
110
386
2 153
227
20
21
41
30
45
43
392
3 360
75
96
165
16
352
163
92
272
23
106
129
402
665
Augusti
19
10
686
715
589
612
388
501
160
127
122
409
2 502
149
22
24
13
67
36
296
3 513
90
103
184
18
395
167
116
298
24
115
139
437
726
September
22
689
718
657
536
351
457
174
132
88
394
2 398
217
12
32
44
16
93
14
39
423
3 540
96
102
186
25
409
148
88
315
19
133
152
472
716
Oktober
23
11
657
691
548
542
321
451
178
136
75
389
2 256
151
60
26
86
14
110
18
44
423
3 370
70
74
183
15
342
145
87
11
337
98
10
108
447
690
252
88
8 180
8 520
4 120
5 682
52
4 625
5 911
2 219
1 673
1 297
5 189
25 579
2 026
167
268
435
189
849
136
557
4 192
38 297
1 025
1 038
2 105
258
4 426
1 733
819
56
3 649
236
1 496
1 732
33
5 414
8 022
Hela
ret
11
250
27
14
12
14
309
11
331
12
20
44
13
32
6
18
24
59
116
drav
begngna
utomlands
Anmlda brott
12
644
662
411
377
402
464
151
151
88
390
2 046
126
24
27
11
57
10
50
281
2 989
61
73
179
18
331
112
50
251
26
140
166
418
585
November December
Brottstyp
22
14
13
-54
291
-3
-4
-1
-11
-6
-1
9
-2
-13
34
-16
-2
-23
16
-5
-6
-19
-12
-8
-18
11
-21
30
-12
-16
-55
-8
-6
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
11
86
90
43
60
49
62
23
18
14
55
269
21
44
402
11
22
46
9
18
38
2
16
18
57
84
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
50
1 206
Eget bruk (13 )
Brott mot bulvan/mlvaktsbestmmelser (1 3 st)
vriga brott mot aktiebolagslagen (1 1 st 1 p, 3 p och 2 )
15
Underltenhet att fra/hlla aktiebok tillgnglig (1 2 st 2 p)
12
26
Lagen om nringsfrbud, vertrdelse
Aktiebolagslagen (30 kap.)
12
10
21
27
15
590
469
526
-
119
142
1 676
93
57
16
17
58
74
337
47
4 363
482
540
Brott mot lnefrbud m.m. (1 1 st 4 p)
867
2 533
7 810
67
871
974
975
2 338
62
5 287
19 402
507
1 730
121
Frsvrande av skattekontroll (10 )
skatteredovisning (8 )
Skatteredovisningsbrott (7 ), vrdsls
Skatteavdragsbrott (6 )
Vrdsls skatteuppgift (5 )
Skattebrott (2 ), skattefrseelse (3 ), grovt

skattebrott avseende vrig skattelagstiftning (4 )
Skattebrott (2 ), skattefrseelse (3 ), grovt

skattebrott avseende mervrdesskattelagen (4 )
Grovt skattebrott
Brott mot skattebrottslagen (210 )
vriga brott mot miljbalken (8 )
Nedskrpning (7 )
12
Bristfllig miljinformation (6 )
Frsvrande av miljkontroll (5 )
56
14
48
79
348
49
Otillten avfallstransport (4 a 115 p)
Otillten miljverksamhet (4 12 st)
Miljfarlig eller olovlig kemikaliehantering (3, 3a )
Artskydd inkl grovt (2 b )
Brott eller frseelse mot omrdesskydd (2, 2 a )
Miljbrott inkl. grovt miljbrott (1 )
Brott mot miljbalken (29 kap.)
Framstllning (13 )
4 714
3 118
1 790
Innehav (13 )
verltelse m.m. (13 a )
9 671
60
965
vriga brott (3 2 och 3 st)
Smitning (5 )
1 171
Rattfylleri under pverkan av narkotika (4 2 st)
Rattfylleri, grovt rattfylleri (4, 4 a )
2 916
90
6 408
22 538
3
1
Olovlig krning, grov olovlig krning (3 1 st)
Grov vrdslshet i trafik (1 2 st)
Brott mot specialstraffrttsliga frfattningar
vriga brott mot 22 kap. (13, 5, 6 a, 6 b, 7 )
Folkrttsbrott (6 12 st)
22 kap. Om landsfrrderi m.m.
734
11
14
489
379
141
547
1 565
17
166
11
58
17
37
149
473
42
4 855
2 636
8 267
80
882
1 097
1 333
2 698
114
6 204
20 451
3
2
14
27
12
479
216
175
427
1 323
21
178
51
13
11
36
124
447
40
4 714
2 558
1 168
8 480
75
770
1 054
1 331
2 729
105
6 064
22 769

Januari
Februari
Mars
April
814
14
26
80
690
317
90
397
1 577
22
250
65
10
49
145
569
71
4 638
2 675
8 198
89
1 029
1 027
1 462
2 839
89
6 535
21 693
Maj
2 997
24
8
641
23
238
97
578
1 591
26
209
103
13
13
41
144
564
59
3
357
229
82
439
1 113
27
218
82
19
10
48
133
548
59
1 891
4 044
2 456
464
5 411
61
924
670
1 289
2 190
110
5 244
16 505
Juli
646
7 205
86
1 013
992
1 600
2 704
103
6 498
24 830
Juni
16
3
445
45
204
45
136
880
15
230
14
78
37
188
582
78
3 886
2 326
1 303
7 593
65
928
911
1 403
2 618
99
6 024
18 833
Augusti
14
1
709
253
57
332
1 354
11
213
62
12
37
135
494
77
4 772
2 738
1 318
8 905
78
869
1 061
1 378
2 859
104
6 349
21 553
September
685
35
45
14
643
406
141
213
1 419
21
193
12
81
26
10
60
153
567
71
5 028
2 934
8 718
89
1 001
1 090
1 245
3 047
110
6 582
21 494
Oktober
687
22
34
8
738
295
213
414
1 669
20
145
11
63
10
27
129
421
65
4 408
2 624
7 784
70
986
1 027
1 063
2 457
100
5 703
19 827
661
11
18
511
409
140
198
1 279
10
76
10
41
10
25
72
259
39
3 758
2 102
6 560
53
1 043
850
994
1 953
72
4 965
16 303
November December
Brottstyp
11 137
57
27
150
262
96
181
6 832
83
27
3 941
1 442
4 670
17 176
205
2 092
58
93
71
797
167
98
503
1 525
5 609
697
52 177
30 591
94 602
873
11 281
11 959
15 244
31 348
1 158
71 863
246 198
19
18
37
Hela
ret
20
309
158
489
14
72
158
217
464
1 148
drav
begngna
utomlands
20
11
52
19
-25
-30
-16
14
-4
13
-6
263
-16
11
15
53
-2
-12
-2
42
-4
-6
-10
-10
-4
-7
-4
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
12
117
2
72
41
15
49
180
22
16
59
548
321
994
119
126
160
329
755
2 586
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
51
238
78
Lagen om tgrder mot frorening frn fartyg
Fiskelagen (37, 38, 40 )
vriga brott mot jaktlagen
och kungsrn)
Illegal rovdjursjakt (varg, bjrn, jrv, lodjur
Jaktlagen (43, 44, 46 )
Lagen om frbud betr. knivar m.m. (1, 2, 4 )
Annat brott mot vapenlagen
21
49
52
739
236
36
Olaga innehav av annat vapen
Olaga innehav av jaktvapen
71
421
170
195
15
388
Olaga innehav av pistol, kpist
Vapenlagen (9 kap. 13 )
Olovlig frsljning av teknisk sprit m.m. (8 )
olovlig dryckeshantering (7, 9 )
Olovligt anskaffande av alkoholdrycker,
Olovlig vin- och ltillverkning m.m. (5 )
olovligt innehav av alkoholdrycker (3, 4, 6 )5
Olovlig frsljning av alkohol (inkl grov),
r olovligt tillverkade (1 2 p., 4 )
innehav m.m. av sprit eller spridrycker som
Olovlig befattning med sprit genom frvrv,
tillverkning, inkl. grov (1 1 p., 2 , 4 )
Olovlig befattning med sprit genom
Alkohollagen (10 kap.)4 5
39
Lagen om punktskattekontroll (5 kap. 1, 1 a )
Lagen om kontroll av narkotika (13 )
15
29
232
120
Olovlig befattning med smuggelgods (1213 )
Tullbrott och vrdsls tullredovisning (811 )
narkotika (6, 7 )
Narkotikasmuggling och olovlig in- och utfrsel av
narkotika (35, 7 )
Smugglingsbrott och olovlig in- och utfrsel, ej
29
396
Smugglingslagen (313 )3
Mot PPM, CSN och Migrationsverket
201
Mot a-kassorna och Arbetsfrmedlingen
150
Mot kommunerna
Mot Frskringskassan
618
brottslighet i vissa fall, m.m.
23
34
41
639
238
71
31
100
440
160
124
10
301
23
19
21
257
150
447
38
284
189
339
850
73
32
39
26
99
Brott mot bidragsbrottslagen
Lag om straff fr finansiering av srskilt allvarlig
Rapporteringsskyldighet, sidosttande (13 )
Marknadsmissbruk (8 )
Insiderbrott m.m. (24, 7 )
Lag om straff fr marknadsmissbruk m.m.
28
7
28
35
691
248
71
30
90
439
183
57
16
266
53
12
27
201
116
356
23
311
95
253
682
24
12
36
5
40
7
36
43
656
234
72
28
89
423
354
2 274
2 646
36
83
18
244
154
499
11
141
86
265
503
46
51

Januari
Februari
Mars
April
87
8
43
51
731
239
66
27
87
419
777
156
12
13
959
38
33
22
320
149
524
19
164
130
217
530
21
36
15
Maj
105
4
49
53
562
217
51
27
89
384
814
3 601
16
14
4 447
21
14
17
207
99
337
27
279
290
831
1 427
19
26
Juni
10
117
2
31
33
557
161
35
21
69
286
445
170
619
10
11
252
100
363
13
379
118
252
762
107
114
Juli
12
165
5
69
74
566
220
43
31
76
370
339
106
459
22
15
27
234
86
362
129
137
152
425
34
41
Augusti
136
1
83
84
639
216
66
30
82
394
309
85
407
18
49
233
89
375
20
390
92
216
718
32
23
55
September
102
5
110
115
671
287
72
46
84
489
167
61
10
249
48
69
30
197
110
406
36
139
115
306
596
11
10
21
Oktober
46
4
72
76
644
225
61
35
76
397
116
59
192
35
29
16
198
100
343
23
95
104
370
592
18
11
29
72
896
59
671
730
7 691
2 702
748
361
986
4 797
3 961
10
6 935
102
105
11 121
31
374
301
284
2 777
1 353
4 715
278
2 677
1 838
3 628
8 421
416
580
164
Hela
ret
49
10
18
19
43
drav
begngna
utomlands
Anmlda brott
26
6
67
73
596
181
62
19
73
335
127
47
10
188
31
17
202
80
307
32
165
244
277
718
24
33
November December
Brottstyp
-15
19
26
19
-10
-3
-5
-1
19
47
-11
8
-51
-11
-6
-41
-4
14
-22
-12
40
33
18
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
81
28
10
0
50
42
73
117
29
14
50
28
19
38
88
6
2
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
52
21
552
30
651
28
35
207
358
358
114
127
31
436
37
27
232
407
407
129
10
146
18
533
70
22
197
482
482
171
13
191
Specialstudien kan du gratis ladda ner p Br:s webbplats, se lnk
Statistiken ver brott mot smugglingslagen avser endast anmlda brott dr det finns en skligen misstnkt person.
Den frsta januari 2011 upphrde alkohollagen (1994:1738) och lagen om frsljning av teknisk sprit (1961:181). Dessa ersattes av den nya alkohollagen (2010:1622).
I april och juni mnad 2012 har det registrerats renden i Kronobergs ln som innehll ett stort antal brott avseende olovlig frsljning av alkohol (inkl. grov), olovligt innehav av alkohol drycker.
I januari 2011 registrerades en anmlan i Skne ln som innehll ett mycket stort antal brott avseende dopningsbrott och illegal frsljning av lkemedel. (endast anmlda).
http://www.bra.se/dodligt-vald
rligen en specialstudie ver ddligt vld. I denna granskas samtliga anmlningar fr att kunna presentera ett s korrekt antal fall av ddligt vld som mjligt.
514
26
23
176
535
535
96
13
31
140
30
Oktober
519
10
11
21
30
150
707
707
90
20
34
144
17
September
utredning avse annat brott, t.ex. sjlvmord olycka eller naturlig dd. Eftersom det finns ett stort intresse fr denna typ av brott genomfr Br
397
64
64
30
30
122
443
443
87
17
14
118
29
Augusti
376
71
73
44
30
101
569
569
66
18
92
19
Juli
Det ddliga vldet r verskattat i statistiken ver anmlda brott. Mnga av de hndelser som anmls som ddligt vld visar sig efter
400
45
47
70
77
193
630
630
113
12
126
26
Juni
487
26
27
18
32
248
451
451
108
11
121
16
Maj
Punkt (.) innebr att ingen adekvat jmfrelse kan gras jmfrt med fregende period eller att fullstndig data saknas.
vriga frfattningar
Lagen om straff fr folkmord (1 )
vriga brott mot sjlagen (1, 2, 69 )
Sjfylleri (4, 5 )
114
vriga trafikbrott (ej TBL) med fngelse i straffskalan
Sjlagen (20 kap.)
42
185
542
542
78
10
13
101
Personuppgiftslagen (49 )
Lagen om frbud mot vissa dopningmedel (3 )6
Lagen om tilltrdesfrbud vid idrottsarrangemang
Hindrande av elektronisk vervakning (25 )
vertrdelse av kontaktfrbud (24 )
Lagen om kontaktfrbud
vriga brott mot utlnningslagen (2, 4, 6, 7 )
Sverige (9 )
pass eller tillstnd som krvs fr inresa i
som frmjar att utlnningar reser till Sverige utan
Planlgger eller organiserar verksamhet i vinstsyfte
Sverige (8 )
Hjlp till utlnning att illegalt komma in i
Utlnningslagen (20 kap.)
Arbetsmiljlagen (8 kap. 1, 2 )

Januari
Februari
Mars
April
416
41
24
214
1 012
1 013
92
24
123
19
314
26
13
168
270
271
67
29
103
18
November December
Brottstyp
5 595
10
228
238
525
385
2 193
11
6 406
6 408
104
1 211
217
1 532
274
Hela
ret
19
3
14
20
37
drav
begngna
utomlands
-48
-33
-11
-12
11
63
-72
83
22
22
-10
142
131
-30
frndring
jmfrt med
fregende r1
Procentuell
59
3
2
23
67
67
1
13
16
per 100 000

av medelfolkmngden
Antal brott
53
vriga brott mot 8 kap.

Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel
drav biltillgrepp (inkl. frsk)
Tillgrepp av icke motordrivet
fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
vrig stld och snatteri
drav ur och frn motordrivet fordon
i butik, varuhus o.d.
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

drav grov fridskrnkning
grov kvinnofridskrnkning
olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (inkl. grov)
sexuellt tvng, utnyttjande m.m.
sexuellt ofredande
ddlig utgng 2
Misshandel inkl. grov
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
mot kvinna 18 r eller ldre
mot man 18 r eller ldre

Fullbordat mord, drp eller misshandel med
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
-8
-9
-9
-5
9
-4
1
30
-2
-42
-15
2
10 272
10 030
21 433
6 149
103 578
15 996
20 056
23 573
3 472
7
246
2 598
12 087
3
-15
-16
6
-5
-2
.
-3
8
7
-7
-3
-21
-7
-1
-12
0
8
-1
-1
4
-2
-8
159 466
8 624
4 965
261 172
34 161
599
815
260
13 073
13 791
3 282
4 302
1 547
269
1 986
581
64
25 633
851
2 319
1 639
8 049
12 775
1 344
27 041
69 367
351 293
414 308
Stockholms ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
573
487
476
1 016
292
4 911
758
951
1 118
165
0
12
123
7 560
409
235
12 382
1 620
28
39
.
620
654
156
204
73
13
94
28
3
1 215
40
110
78
382
606
64
1 282
3 289
16 655
19 643
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
693
3 085
3 055
1 962
463
8 528
1 379
1 783
1 137
228
24
172
15 152
656
359
24 928
4 149
66
78
51
1 504
1 736
359
628
199
58
292
59
4
2 860
115
257
212
915
1 361
155
3 019
8 214
34 686
43 097
-1
-8
-8
6
11
8
10
6
12
-6
-100
-37
7
2
-15
-19
1
-15
4
.
-6
3
-1
-10
-5
7
-23
-9
-64
-10
28
-17
-18
-4
-13
5
-10
-4
Uppsala ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
204
907
898
577
136
2 506
405
524
334
67
7
51
4 452
193
105
7 325
1 219
19
23
15
442
510
105
185
58
17
86
17
1
840
34
76
62
269
400
46
887
2 414
10 193
12 664
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
698
2 099
2 041
3 193
553
8 295
1 520
1 976
849
225
35
139
15 580
1 070
524
24 234
4 720
54
99
45
1 877
1 908
531
701
324
86
263
52
14
3 159
109
383
230
1 053
1 384
176
3 349
9 353
35 355
42 254
-12
-16
-15
11
18
-4
3
-13
9
-6
-100
3
-13
-4
-13
-21
-6
-0
-17
-5
.
-8
-2
26
-17
-30
62
-10
-25
27
-6
18
4
-20
-2
-11
-2
-6
-3
-5
-3
Sdermanlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Tabell 1.5. Anmlda brott i lnen, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden efter brottstyp, r 2012 samt jmfrelse med fregende r1.
Reported offences in counties, total figures and per 100,000 of mean population, by offence, 2012 and comparison with previous year.
767
3 848
3 800
3 396
540
10 796
1 667
2 623
1 370
293
19
206
20 170
1 070
475
32 140
4 970
79
40
31
1 885
2 079
520
752
294
77
324
81
6
3 452
152
373
288
1 095
1 544
182
3 640
9 963
44 271
54 573
-1
-1
-6
-2
-6
-15
-4
0
12
6
5
-5
-12
-11
-2
4
-6
-13
.
-10
10
2
-11
33
-1
40
20
-9
9
-22
-14
-6
-21
-10
-2
-2
-2
stergtlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Anmlda brott
255
767
746
1 167
202
3 031
555
722
310
82
13
51
5 694
391
191
8 856
1 725
20
36
16
686
697
194
256
118
31
96
19
5
1 154
40
140
84
385
506
64
1 224
3 418
12 920
15 441
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
177
890
879
785
125
2 497
385
607
317
68
4
48
4 664
247
110
7 432
1 149
18
9
7
436
481
120
174
68
18
75
19
1
798
35
86
67
253
357
42
842
2 304
10 238
12 620
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
54
5 514
3 053
-5
-5
.
-7
-36
60
18
61
26
432
57
377
43
1 029
171
1 208
122
174
869
2 988
278
100
395
49
721
68
145
49
261
2 415
225
245
90
484
147
170
1 482
91
593
125
3 215
228
3 477
703
560
2 643
8 411
120
146
794
118
1 032
169
231
112
512
4 135
588
1 113
3 578
143
3 940
Eftersom det finns ett stort intresse fr denna typ av brott genomfr Br rligen en specialstudie ver ddligt vld. I denna granskas samtliga anmlningar fr att kunna presentera ett s korrekt antal fall av
I april och juni mnad 2012 har det registrerats renden i Kronobergs ln som innehll ett stort antal brott avseende olovlig frsljning av alkohol (inkl. grov), olovligt innehav av alkohol drycker
377
264
142
354
1 908
1 244
855
127
3 562
176
3 775
560
462
2 393
10 302
197
223
1 125
133
1 455
157
418
138
713
5 396
705
683
4 702
256
5 186
41
.
-5
55
10
-34
-16
31
-16
-4
-1
15
-11
-21
-25
-14
-22
-4
36
-27
18
39
18
stergtlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
13
129
74
93
554
86
43
999
66
1 076
115
164
754
2 521
46
55
320
81
447
54
93
52
199
1 744
14
194
1 088
48
1 211
13
.
14
25
12
-8
-31
-16
32
-8
-4
11
-12
47
10
-13
-18
-2
-13
-23
34
-48
23
31
22
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
ddligt vld som mjligt. Specialstudien kan du gratis ladda ner p Brs webbplats.
36
352
202
254
1 517
234
22
118
2 734
181
2 944
315
449
2 064
6 899
127
150
875
222
1 224
147
255
142
544
4 771
38
531
2 978
130
3 314
Sdermanlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
26
142
43
50
435
27
174
37
945
67
1 022
207
165
777
2 472
35
43
233
35
303
50
68
33
150
1 215
173
327
1 051
42
1 158
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
Det ddliga vldet r verskattat i statistiken ver anmlda brott. Mnga av de hndelser som anmls som ddligt vld visar sig efter utredning avse annat brott, t.ex. sjlvmord olycka eller naturlig dd.
109
.
-1
107
-11
-84
54
15
24
-0
10
-0
18
-11
-6
-23
-6
17
-8
-33
-9
-1
-1
163
7
20
Uppsala ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
-11
9 116
-14
-5
-12
-3
34
-15
-13
-11
-6
14
-11
-7
-0
-17
1 273
378
1 297
550
1 205
7 954
914
21 705
3 612
25 488
2 563
3 662
18 338
63 015
23
5 861
2 099
8 322
1 034
15 217
1 430
1 031
-19
-5
1 781
81
1 936
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
drav smugglingslagen3
alkohollagen4 5
vapenlagen
lagen om besksfrbud, vertrdelse
frfattningar
Brott mot skattebrottslagen m.m.
Brott mot miljbalken
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
rattfylleri under pverkan av narkotika
drav rattfylleri (inkl. grovt)
rikets skerhet, tjnstefel m.m.
1820 kap. Hgmlsbrott, brott mot
drav vld mot tjnsteman
50 945
4 748
12
20
-5
37 558
1 719
5 174
18
40 839
Stockholms ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r

drav bedrgeri, grovt bedrgeri,
bedrgligt beteende
hleri, hlerifrseelse
Brottstyp
Tabell 1.5 (forts). Anmlda brott i lnen, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden efter brottstyp, r 2012 samt jmfrelse med fregende r.
87
61
33
82
441
288
198
29
824
41
873
130
107
553
2 382
46
52
260
31
336
36
97
32
165
158
1 248
163
1 087
59
1 199
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
55

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande
ddlig utgng 2
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r

SAMTLIGA BROTT
-8
-9
-10
-3
-12
-3
-13
-13
7
3
23
10
1 313
1 272
2 981
630
7 836
1 606
1 543
877
146
1
16
103
646
-5
-24
-30
-3
5
-31
23
.
-7
5
-6
-5
-19
48
-2
23
-29
-6
37
-7
-4
-9
-7
-9
-7
-0
-2
-2
13 581
659
371
20 752
3 934
11
43
11
1 417
1 771
362
395
141
37
197
54
5
2 371
85
241
194
832
1 019
124
2 500
7 245
29 249
35 969
Jnkpings ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
191
388
376
881
186
2 315
474
456
259
43
0
5
30
4 012
195
110
6 130
1 162
3
13
3
419
523
107
117
42
11
58
16
1
700
25
71
57
246
301
37
739
2 140
8 641
10 626
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
338
1 353
1 319
2 222
480
5 270
1 219
918
573
94
11
70
9 770
493
284
14 257
2 028
32
36
15
765
868
204
293
99
41
145
24
2
1 286
66
161
115
387
557
42
1 330
3 879
18 909
27 470
-9
-14
-13
7
1
-4
-0
-12
7
-15
22
-20
-5
-21
-21
-1
-1
78
13
.
-16
8
21
19
13
52
16
50
-60
4
69
3
8
6
-3
-19
12
Kronobergs ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
182
730
712
1 199
259
2 844
658
495
309
51
6
38
5 273
266
153
7 695
1 095
17
19
8
413
469
110
158
53
22
78
13
1
694
36
87
62
209
301
23
718
2 094
10 206
14 827
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
372
1 558
1 522
2 267
476
5 163
946
805
620
84
3
3
66
9 847
403
215
14 536
2 966
57
74
11
1 058
1 314
271
366
129
35
174
31
13
1 704
72
167
128
462
875
92
1 809
5 443
21 101
25 246
Kalmar ln
Antal
brott
-5
-9
-10
9
22
-8
-15
-18
-3
-8
-25
8
-6
-26
-34
-2
10
-23
1
.
-10
29
-3
8
-12
-10
22
343
117
-8
4
-17
-16
-8
-5
-16
-8
-2
Procentuell frndring
jmfrt med
fregende r
Tabell 1.5 (forts). Anmlda brott i lnen, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden efter brottstyp, r 2012 samt jmfrelse med fregende r
Brottstyp
107
542
536
277
56
1 075
183
179
98
23
3
15
2 190
166
104
4 400
799
11
17
5
295
315
80
87
35
9
40
7
2
513
11
46
43
148
265
28
543
1 516
6 187
7 941
-32
-7
-7
14
47
-14
-36
-26
-1
-4
-
-9
-20
-24
-1
16
10
-11
.
6
11
-4
-9
13
-44
-11
75
100
-1
-8
-18
-33
10
6
4
10
Gotlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Anmlda brott
159
668
652
972
204
2 213
405
345
266
36
1
1
28
4 220
173
92
6 230
1 271
24
32
5
453
563
116
157
55
15
75
13
6
730
31
72
55
198
375
39
775
2 333
9 044
10 820
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
187
946
936
484
98
1 877
320
313
171
40
5
26
3 824
290
182
7 682
1 395
19
30
9
515
550
140
152
61
16
70
12
3
896
19
80
75
258
463
49
948
2 647
10 802
13 865
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
56
464
202
119
-3
-26
122
.
-2
-64
-57
525
-6
16
53
18
-3
-1
-3
-4
-10
19
6
13
29
87
318
43
15
108
755
36
795
144
138
707
1 985
26
30
171
35
233
29
60
48
137
12
5 433
93
73
5 867
292
276
226
842
46
894
198
257
1 006
8 561
58
57
363
76
497
75
114
87
276
1 913
261
245
1 842
125
2 068
3
50
33
32
241
16
46
729
413
1 155
17
102
295
1 754
29
21
123
60
212
24
19
16
59
1 582
76
512
9
552
-40
.
22
-50
-18
-59
53
74
638
138
-23
-2
54
61
-5
46
20
33
12
38
1
-31
Gotlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
3
100
55
37
360
48
75
616
59
679
95
159
611
1 777
59
39
216
60
335
44
37
65
146
931
120
867
29
951
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
7
60
.
16
36
-27
-88
-12
51
-9
-22
-22
-18
-11
100
-1
11
36
25
20
-29
-16
-12
-10
-68
41
-19
39
jmfrt med
fregende r
8
233
128
87
841
113
174
1 437
137
1 585
222
370
1 426
4 145
138
91
505
139
782
102
87
151
340
2 173
16
280
2 022
68
2 220
Kalmar ln
Antal
brott
6
2 932
50
39
3 167
158
149
122
454
25
483
107
139
543
4 621
31
31
196
41
268
40
62
47
149
1 033
141
132
994
67
1 116
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
-95
.
8
62
109
147
33
51
-21
-25
-21
-23
-13
-19
52
26
-16
17
10
17
-21
-26
-18
-7
18
20
27
-21
22
Kronobergs ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
20
44
99
293
1 076
146
50
365
2 555
121
2 690
488
467
2 393
6 720
89
102
580
12
-5
-18
-7
1 000
30
117
872
34
972
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
alkohollagen4 5
vapenlagen
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
788
99
163
-1
3 385
-12
-12
100
4
98
2 951
115
397
3 289

bedrgligt beteende
Jnkpings ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Brottstyp
5
87
58
56
421
28
80
1 273
721
2 017
30
178
515
3 062
51
37
215
105
370
42
33
28
103
2 762
133
894
16
964
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
57
-5
-4
-12
0
9
4
-1
13
6
-17
2
713
690
1 424
253
3 960
740
500
405
68
5
52

281
2
3
-8
10 138
6 840
394
193

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson
1
-29
50
.
-11
2
-20
-16
-52
5
18
-55
-6
26
-7
-55
9
-5
22
-5
-4
1 806
5
12
6
628
864
167
184
47
21
112
14
2
1 013
39
122
58
335
459
50
1 065
3 236
13 862
17 214
Blekinge ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande
ddlig utgng 2
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r

SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
184
467
452
933
166
2 594
485
328
265
45
3
34
4 481
258
126
6 641
1 183
3
8
4
411
566
109
121
31
14
73
9
1
664
26
80
38
219
301
33
698
2 120
9 081
11 277
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
3 911
14 122
14 043
15 567
4 857
44 806
9 875
7 937
6 522
1 801
1
114
1 404
83 759
3 552
2 083
130 006
19 665
307
275
132
6 147
9 979
1 711
2 320
845
139
1 034
344
33
10 805
611
1 506
967
3 615
4 106
924
11 762
35 802
210 575
172 378
Skne ln
Antal
brott
11
-9
-9
-6
-4
-4
-11
-7
1
-15
-13
-16
-5
-20
-22
-3
3
25
-4
.
-14
12
5
-2
-1
-35
-15
15
14
-6
18
-3
-9
-2
-12
14
-5
-6
-2
jmfrt med
fregende r
311
1 123
1 116
1 237
386
3 562
785
631
518
143
0
9
112
6 658
282
166
10 334
1 563
24
22
10
489
793
136
184
67
11
82
27
3
859
49
120
77
287
326
73
935
2 846
13 702
16 739
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
605
2 175
2 149
2 614
719
7 794
1 566
1 378
1 096
129
20
85
14 001
684
352
20 693
3 471
27
63
13
1 276
1 471
325
401
144
56
193
70
4
2 305
73
211
192
773
1 056
210
2 519
6 786
28 877
35 079
-5
-5
-10
-18
-7
-21
-5
-3
-24
43
-34
-9
-32
-35
-4
4
-48
-14
.
-2
2
-7
16
22
87
16
9
1
55
-7
-2
10
-6
14
-2
-1
Hallands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
4 279
7 328
7 148
14 098
3 329
57 108
13 590
9 904
10 251
1 743
4
152
1 265
89 868
5 312
3 049
143 393
19 785
283
398
146
7 512
8 275
2 187
2 503
914
192
1 152
298
43
12 517
383
1 216
880
4 252
5 786
789
13 349
38 122
188 591
225 424
3
3
-9
-6
3
-5
4
20
1
-50
13
-4
-0
-13
-22
15
-9
4
.
1
21
45
3
7
-16
13
-1
34
2
-5
-7
-4
8
0
25
11
Vstra Gtalands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Anmlda brott
200
718
709
863
237
2 573
517
455
362
43
7
28
4 622
226
116
6 831
1 146
9
21
4
421
486
107
132
48
18
64
23
1
761
24
70
63
255
349
69
832
2 240
9 533
11 580
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
268
459
448
884
209
3 579
852
621
642
109
0
10
79
5 632
333
191
8 987
1 240
18
25
9
471
519
137
157
57
12
72
19
3
785
24
76
55
266
363
49
837
2 389
11 820
14 129
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
58
-53
11
-42
.
37
96
32
-100
607
7
237
39
63
54
60
698
117
819
96
202
655
2 196
13
26
165
26
204
32
37
47
116
1 094
126
846
31
941
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
8 093
2 403
797
683
1 592
1 889
2 816
1 190
11 014
3 129
14 189
1 395
1 750
10 020
38 197
512
495
2 984
590
4 086
522
1 191
764
2 477
18 845
2 811
1 694
21 097
738
22 897
Skne ln
Antal
brott
368
6
105
25
82
30
48
813
84
905
113
185
695
2 047
38
36
221
35
294
52
54
60
167
1 019
163
933
33
1 027
5 982
550
275
756
1 013
941
4 076
720
12 155
1 095
13 383
2 007
2 344
11 731
36 833
533
705
3 394
599
4 526
609
1 121
814
2 544
28 647
2 537
2 443
18 185
686
19 898
3
-31
.
17
69
-24
-1
-2
11
30
12
-1
-11
-7
12
-9
14
-21
-5
-2
-3
-4
21
9
23
10
Vstra Gtalands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
12
29
.
-18
201
-63
-40
99
14
-2
-11
31
22
-16
11
-13
12
-14
-7
-10
39
-100
27
23
27
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
1 116
18
318
76
247
90
145
2 463
253
2 742
343
560
2 106
6 202
114
109
670
107
891
159
165
183
507
3 086
495
2 826
101
3 111
Hallands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
643
191
63
54
127
150
224
95
876
249
1 128
111
139
796
3 036
41
39
237
47
325
41
95
61
197
1 498
135
223
1 677
59
1 820
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
-56
5
.
-6
104
-3
10
-0
109
13
-5
-13
-6
-19
26
15
-3
13
-13
-4
-12
-9
23
-3
4
-3
jmfrt med
fregende r
927
11
362
59
96
83
10
92
1 065
10
-17
-10
-8
-44
-13
-34
-10
29
-36
-8
179
1 250
147
308
1 000
3 352
20
39
252
39
311
49
56
72
177
-0
1 670
22
17
24
1 291
47
192
20
1 436
Blekinge ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
frfattningar
alkohollagen4 5
vapenlagen
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.

bedrgligt beteende
Brottstyp
375
34
17
47
63
59
255
45
762
69
839
126
147
735
2 309
33
44
213
38
284
38
70
51
159
159
1 795
153
1 140
43
1 247
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
59

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande

ddlig utgng 2
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
-0
0
7
5
8
29
4
4
-25
-67
-9
1 526
1 475
2 512
396
6 899
1 816
1 347
686
69
1
4
52
505
6
5
5
12
-16
-15
.
2
15
25
11
23
7
-1
-7
-20
2
21
-9
-13
5
3
2
12 273
762
414
18 246
3 351
37
64
17
1 227
1 382
384
426
178
31
190
43
4
2 205
75
183
133
713
1 101
135
2 344
6 548
25 913
32 902
Vrmlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
185
559
540
920
145
2 528
665
494
251
25
0
1
19
4 497
279
152
6 686
1 228
14
23
6
450
506
141
156
65
11
70
16
1
808
27
67
49
261
403
49
859
2 399
9 495
12 056
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
535
2 737
2 710
2 176
581
8 097
1 564
2 023
905
193
25
136
14 541
803
463
22 660
4 573
21
30
41
1 752
2 018
359
541
246
38
239
30
8
2 891
88
317
194
1 030
1 262
201
3 100
8 603
41 511
32 783
rebro ln
Antal
brott
-4
-6
-5
-14
45
-1
-17
14
2
9
19
14
-6
-30
-35
-2
16
62
-29
.
1
24
27
1
3
-3
-3
-29
100
5
33
2
-5
10
2
17
11
-1
jmfrt med
fregende r
189
969
960
771
206
2 868
554
717
321
68
9
48
5 150
284
164
8 026
1 620
7
11
15
621
715
127
192
87
13
85
11
3
1 024
31
112
69
365
447
71
1 098
3 047
11 611
14 702
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
660
2 680
2 646
2 055
479
7 218
1 315
1 629
844
193
14
150
13 607
801
469
21 356
3 957
143
107
35
1 492
1 529
341
406
155
36
197
53
6
2 408
55
238
183
746
1 186
175
2 589
7 346
30 206
35 983
-12
-13
-19
9
-12
-25
-18
3
-16
-100
-7
-14
-13
-24
-17
-8
4
11
-2
.
-5
2
13
0
-10
33
5
-7
50
-1
-40
7
-3
-6
3
-4
-1
-5
-6
Vstmanlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
508
1 262
1 191
2 642
392
6 629
1 696
1 165
586
87
3
14
54
11 917
789
375
17 887
3 320
63
79
21
1 275
1 280
359
490
234
29
204
35
4
2 389
102
272
186
759
1 070
157
2 550
6 754
25 947
31 121
-12
-14
-2
-2
-3
6
-11
-4
-13
50
40
-23
-5
-15
-31
6
13
36
.
-3
9
14
13
10
-17
19
13
-67
-4
17
6
-6
-3
-7
11
-3
Dalarnas ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Anmlda brott
259
1 050
1 037
805
188
2 828
515
638
331
76
5
59
5 331
314
184
8 367
1 550
56
42
14
585
599
134
159
61
14
77
21
2
943
22
93
72
292
465
69
1 014
2 878
11 834
14 098
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
9 382
184
456
431
955
142
2 397
613
421
212
31
1
5
20
136
4 309
6 468
1 200
23
29
8
461
463
130
177
85
10
74
13
1
864
37
98
67
274
387
57
922
2 442
11 253
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
60
137

95
-9
28
41
210
-8
126
.
-15
-52
1 800
566
16
244
58
33
77
52
921
59
986
168
192
872
2 561
36
34
208
37
281
35
50
44
129
1 846
95
639
118
229
387
590
200
3 302
192
3 521
571
475
2 184
8 728
83
151
825
127
1 035
107
178
200
485
4 114
521
509
2 714
79
2 975
rebro ln
Antal
brott
340
9
38
55
53
77
35
955
54
1 019
169
181
786
2 263
40
48
304
53
397
67
71
54
192
1 713
36
179
1 001
47
1 108
935
16
68
146
166
165
34
129
1 728
93
1 845
246
470
2 066
5 174
93
101
640
142
875
122
172
136
430
3 050
57
388
2 268
64
2 475
2
-58
.
-8
10
-34
127
14
31
-3
11
-14
11
22
12
23
-24
-2
35
-32
31
Dalarnas ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
-20
-23
.
-2
22
63
-36
-8
-30
-9
-18
-3
-14
-11
23
-2
17
10
22
10
-9
-10
39
20
28
-15
23
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
867
23
96
141
135
197
16
90
2 437
137
2 601
431
462
2 006
5 777
101
122
777
136
1 014
172
181
137
490
4 372
92
456
2 556
119
2 829
Vstmanlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
654
34
226
42
81
137
209
71
1 169
68
1 247
202
168
774
3 091
29
53
292
45
367
38
63
71
172
1 457
185
180
961
28
1 054
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
-3
157
.
-2
129
21
137
-5
-8
-24
-9
-18
-21
-20
-6
-19
-1
-3
-60
-6
-24
13
35
5
-56
jmfrt med
fregende r
1 546
43
666
159
90
19
143
2 513
19
-13
160
2 692
459
524
2 379
6 989
97
21
93
567
-22
10
-22
102
766
-9
-10
1 031
142
922
40
1 008
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
frfattningar
alkohollagen4 5
vapenlagen
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
121
353
2 815
17
-39
19
6
41
2 516
110
387
2 752
Vrmlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r

bedrgligt beteende
Brottstyp
338
6
25
53
60
60
12
47
625
34
667
89
170
747
1 871
34
37
231
51
316
44
62
49
155
21
1 103
140
820
23
895
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
61

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande

ddlig utgng 2
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
483
1 486
1 443
2 103
296
6 232
1 317
1 192
719
121
9
85
11 368
943
524
17 299
3 101
16
62
11
1 302
1 156
394
463
179
46
223
31
3
2 314
100
234
128
765
1 087
185
2 502
6 491
24 883
30 999
-17
-18
-11
-3
-4
-12
-18
17
-11
-100
50
-23
-8
-9
-9
-2
6
2
.
-2
8
21
2
-3
12
10
11
-50
-3
-6
-30
-0
-0
-8
-3
-1
Gvleborgs ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
175
538
522
761
107
2 255
477
431
260
44
3
31
4 113
341
190
6 259
1 122
6
22
4
471
418
143
168
65
17
81
11
1
837
36
85
46
277
393
67
905
2 349
9 003
11 216
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
421
642
602
1 566
205
5 588
1 211
1 110
574
91
1
8
63
8 883
575
281
14 874
3 047
35
74
16
1 215
1 226
350
728
276
39
196
30
2
2 234
113
204
175
700
1 042
140
2 376
6 531
22 564
28 373
-15
-14
-11
-40
-2
3
-18
17
20
24
-5
-14
-21
-3
7
21
37
.
-4
8
2
58
48
-7
1
-6
-4
31
-17
-7
4
-9
20
-3
-1
Vsternorrlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
174
265
249
647
85
2 308
500
459
237
38
0
3
26
3 670
238
116
6 145
1 259
14
31
7
502
506
145
301
114
16
81
12
1
923
47
84
72
289
430
58
982
2 698
9 321
11 721
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
189
386
359
819
97
2 795
652
418
234
26
1
17
4 484
269
128
6 740
1 508
25
28
12
495
704
152
188
63
21
99
13
3
1 030
23
105
55
335
512
76
1 109
2 970
10 243
13 232
-14
-25
-26
-21
-37
-9
-17
-14
-4
-7
-50
-6
-14
-21
-18
-12
2
-7
-10
.
-15
6
2
-9
-15
-43
19
8
-26
-39
5
-56
-14
-31
-3
-25
-10
-11
-13
Jmtlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
310
1 488
1 447
1 085
188
4 783
885
956
509
59
2
37
8 083
358
167
12 609
2 488
11
32
11
1 031
984
212
409
156
42
174
31
3
1 884
56
131
134
613
950
125
2 012
5 152
18 811
23 996
-10
-18
-18
-13
-26
-7
4
-20
18
-16
-75
-26
-11
-14
-14
-7
-0
-54
-24
.
-3
1
-5
6
13
83
-16
3
-25
-11
19
-12
7
-22
13
-10
-4
-6
-6
Vsterbottens ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Anmlda brott
150
306
284
649
77
2 214
516
331
185
21
1
13
3 552
213
101
5 339
1 194
20
22
10
392
558
120
149
50
17
78
10
2
816
18
83
44
265
406
60
878
2 352
8 113
10 481
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
119
572
557
417
72
1 840
340
368
196
23
1
14
64
3 110
4 851
957
4
12
4
397
379
82
157
60
16
67
12
1
725
22
50
52
236
365
48
774
1 982
9 231
7 237
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
62
117
115
8
79
.
-3
-5
-44
514
64
110
65
-15
-17
-14
12
-6
-2
307
9
44
38
52
144
16
58
998
47
1 053
88
156
635
2 213
22
38
211
42
275
29
42
49
120
1 111
30
130
903
11
202
71
259
352
279
161
2 076
153
2 240
394
468
1 874
5 809
69
119
687
92
848
77
140
94
311
3 224
365
328
1 876
86
2 074
1 053
52
103
113
400
129
475
180
1 812
131
1 956
221
361
1 392
5 185
93
96
579
109
781
102
62
105
269
1 828
314
318
1 838
116
2 066
21
333
.
-1
184
55
-21
-11
-5
-76
-21
-5
-2
-6
-9
-11
-27
-7
16
-5
23
-19
-3
12
-30
9
119
13
Vsterbottens ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
424
14
82
104
71
134
97
821
76
901
91
228
813
2 368
41
39
211
54
306
42
33
41
116
851
119
740
42
817
-39
13
.
13
-63
-19
-8
-5
-52
-13
-12
-15
-8
-18
13
-25
-12
28
-4
-17
-28
-7
-17
-23
-5
-100
14
18
15
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
535
18
104
131
90
169
122
1 036
96
1 137
115
288
1 026
2 989
52
49
266
68
386
53
42
52
147
1 074
150
934
53
1 032
Jmtlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
373
5
83
29
107
145
115
67
858
63
925
163
193
774
2 400
29
49
284
38
350
32
58
39
128
1 332
151
135
775
36
857
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
-12
-74
.
-18
35
-9
-9
15
-2
40
-4
-4
-4
35
-20
13
-11
11
-6
13
-17
-3
-6
31
6
19
Vsternorrlands ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
849
25
122
105
145
399
43
161
2 757
130
2 909
242
430
1 755
6 116
61
106
584
-3
-20
-30
-9
-20
-4
757
64
875
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
frfattningar
alkohollagen4 5
vapenlagen
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
760
81
135
333
3 071
82
27
14
2 093
177
360
27
2 418

bedrgligt beteende
Gvleborgs ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
Brottstyp
405
20
40
43
154
50
183
69
697
50
752
85
139
536
1 995
36
37
223
42
300
39
24
40
103
122
703
121
707
45
795
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
63

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande

ddlig utgng 2
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
-3
-17
-16
-20
-27
-10
-12
-17
7
-33
-100
50
-18
1 010
973
1 397
207
5 419
1 605
1 028
495
68
9
47
461
-13
-17
-6
-11
10
9
26
.
8
13
-4
-15
-44
-3
30
19
267
-2
58
-26
-24
1
0
7
-2
-7
-5
8 898
543
318
13 220
3 084
24
43
26
1 287
1 266
288
340
119
34
173
43
11
2 079
52
128
111
783
1 005
106
2 196
5 951
20 281
25 321
Norrbottens ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt med
fregende r
185
406
391
562
83
2 180
646
414
199
27
4
19
3 579
218
128
5 318
1 241
10
17
10
518
509
116
137
48
14
70
17
4
836
21
51
45
315
404
43
883
2 394
8 158
10 186
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
Anmlda brott
64
65
10
25
.
-8
15
-54
-23
-12
197
-17
-2
-6
-0
-2
-12
12
-35
358
2
53
39
53
28
73
656
191
856
130
191
710
2 027
32
46
268
26
326
30
33
58
120
4
5
889
5
131
98
131
69
181
1 631
475
2 129
322
475
1 766
5 040
79
115
667
-18
-24
-11
29
905
124
619
25
681
Antal
brott per
100 000 av
medelfolkmngden
frfattningar
alkohollagen4 5
vapenlagen
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
811
75
81
143
-15
299
2 249
21
-52
73
10
-3
1 539
62
308
1 692
Norrbottens ln
Antal
Procenbrott
tuell frndring
jmfrt
fregende r

bedrgligt beteende
Brottstyp
Ln/kommun
Hela landet
Antal
brott
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
1 402 588
14 734
Stockholms ln
Botkyrka
Danderyd
Eker
Haninge
Huddinge
Jrflla
Liding
Nacka
Norrtlje
Nykvarn
Nynshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Sdertlje
Tyres
Tby
Upplands-Bro
Upplands-Vsby
Vallentuna
Vaxholm
Vrmd
sterker
Uppgift om kommun saknas
414 308
12 526
3 286
2 094
11 925
14 660
8 301
3 089
9 579
6 735
673
3 171
1 838
7 686
7 419
10 691
186 127
5 858
12 988
4 622
6 208
2 882
4 867
2 592
683
4 088
3 882
75 838
19 643
14 654
10 307
8 065
15 118
14 656
12 250
6 980
10 384
11 933
7 169
12 007
11 642
18 387
11 177
15 139
21 326
14 584
14 663
10 614
9 557
11 924
12 029
8 371
6 134
10 444
9 697
Uppsala ln
Enkping
Heby
Hbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
lvkarleby
sthammar
43 097
5 415
1 367
2 694
905
2 119
21 267
865
1 554
6 911
12 664
13 476
10 222
13 607
5 985
10 533
10 564
9 533
7 287
Sdermanlands ln
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
Nykping
Oxelsund
Strngns
Trosa
Vingker
42 254
15 802
2 488
830
4 884
7 438
1 384
3 399
997
1 023
4 009
15 441
16 095
15 510
7 985
15 037
14 272
12 310
10 338
8 661
11 625
stergtlands ln
Boxholm
Finspng
Kinda
Linkping
Mjlby
Motala
Norrkping
Sderkping
Vadstena
Valdemarsvik
54 573
215
1 640
540
16 969
2 349
3 757
17 577
967
563
588
12 620
4 130
7 893
5 526
11 471
8 988
8 978
13 379
6 862
7 683
7 706
Ydre
100
Ln/kommun
Antal
brott
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
tvidaberg
deshg
654
468
8 186
5 696
8 960
Jnkpings ln
Aneby
Eksj
Gislaved
Gnosj
Habo
Jnkping
Mullsj
Nssj
Svsj
Trans
Vaggeryd
Vetlanda
Vrnamo
35 969
546
1 628
2 231
705
388
13 420
329
3 602
1 075
1 727
1 077
1 942
3 095
4 204
10 626
8 517
9 966
7 747
7 518
3 575
10 412
4 665
12 262
9 901
9 527
8 188
7 384
9 386
Kronobergs ln
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Vxj
lmhult
27 470
1 922
855
2 639
992
1 118
831
13 818
1 369
3 926
14 827
10 129
10 628
9 635
10 448
9 173
8 988
16 400
8 733
Kalmar ln
Borgholm
Emmaboda
Hultsfred
Hgsby
Kalmar
Mnsters
Mrbylnga
Nybro
Oskarshamn
Torss
Vimmerby
Vstervik
25 246
1 353
1 026
1 543
687
6 613
1 042
891
1 862
1 838
476
1 036
2 968
3 911
10 820
12 651
11 381
11 402
11 950
10 437
8 124
6 276
9 519
7 027
6 927
6 727
8 255
Gotlands ln
Gotland
7 941
6 978
963
13 865
12 183
17 214
3 045
6 004
981
11 277
9 772
9 388
7 613
Blekinge ln
Karlshamn
Karlskrona
Olofstrm
Ronneby
Slvesborg
2 748
65
2 577
1 941
2 666
9 253
11 553
Anmlda brott
Tabell 1.6. Anmlda brott i kommunerna, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, r 2012.
Reported offences in municipalities, total figures and per 100,000 of mean population, 2012.
Tabell 1.6 (forts). Anmlda brott i kommunerna, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, r 2012.
Ln/kommun
Antal
brott
Skne ln
Bjuv
Bromlla
Burlv
Bstad
Eslv
Helsingborg
Hssleholm
Hgans
Hrby
Hr
Klippan
Kristianstad
Kvlinge
Landskrona
Lomma
Lund
Malm
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjbo
Skurup
Staffanstorp
Svalv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
storp
ngelholm
rkelljunga
stra Ginge
210 575
1 804
1 086
2 469
1 601
3 778
23 785
5 686
1 662
1 782
2 001
2 329
11 147
2 985
7 987
1 500
14 147
60 565
1 340
992
1 535
1 713
1 293
1 830
1 634
1 543
1 243
4 621
2 280
2 976
2 139
3 845
1 372
1 259
32 646
16 739
12 141
8 824
14 586
11 237
11 904
18 112
11 335
6 707
11 936
12 902
14 004
13 896
10 172
18 848
6 770
12 597
19 838
10 578
13 917
8 048
9 403
8 648
8 164
12 320
7 758
9 618
10 854
6 793
10 445
14 455
9 689
14 204
9 249
Hallands ln
Falkenberg
Halmstad
Hylte
Kungsbacka
Laholm
Varberg
35 079
5 040
11 330
1 378
5 250
2 740
5 137
4 204
11 580
12 185
12 214
13 672
6 874
11 677
8 724
225 424
2 355
3 518
974
536
11 951
422
551
2 970
620
432
435
93 815
885
685
427
3 252
387
3 860
2 787
14 129
8 499
9 208
10 110
6 357
11 438
9 033
10 022
9 372
9 425
7 637
8 308
17 930
6 749
7 379
4 846
9 281
5 767
9 269
7 159
Vstra Gtalands ln
Ale
Alingss
Bengtsfors
Bollebygd
Bors
Dals-Ed
Essunga
Falkping
Frgelanda
Grstorp
Gullspng
Gteborg
Gtene
Herrljunga
Hjo
Hrryda
Karlsborg
Kunglv
Lerum
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
Ln/kommun
66
Antal
brott
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
Lidkping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mlndal
Orust
Partille
Skara
Skvde
Sotens
Stenungsund
Strmstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjrn
Tranemo
Trollhttan
Treboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
Vrgrda
Vnersborg
ml
cker
3 614
1 164
1 535
2 175
2 749
1 074
982
6 656
1 046
3 400
1 977
5 070
794
2 168
1 332
941
1 164
763
1 096
1 091
747
6 728
791
6 077
1 769
1 233
884
3 947
1 090
555
29 950
9 456
9 268
10 662
9 163
8 139
11 924
9 629
10 823
6 924
9 530
10 832
9 752
8 816
8 765
10 960
9 171
9 467
7 165
8 724
7 289
6 445
12 095
8 754
11 610
7 689
7 891
8 028
10 678
8 921
4 435
Vrmlands ln
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammar
Karlstad
Kil
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Sffle
Torsby
rjng
32 902
3 119
1 091
1 254
893
995
1 110
671
10 396
818
2 908
420
417
913
1 399
1 032
936
4 530
12 056
12 057
12 869
11 907
7 924
11 083
9 079
4 473
11 995
6 972
12 263
11 438
9 967
6 958
9 113
8 414
9 506
rebro ln
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hllefors
Karlskoga
Kumla
Lax
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
rebro
41 511
1 141
1 034
2 247
854
4 131
2 142
575
516
2 312
735
850
19 671
5 303
14 702
10 304
10 868
14 719
12 089
13 945
10 386
10 292
7 106
10 033
15 127
8 179
14 251
Tabell 1.6 (forts). Anmlda brott i kommunerna, totalt och per 100 000 av medelfolkmngden, r 2012
Vstmanlands ln
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsr
Kping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Vsters
Antal
brott
35 983
1 402
1 589
1 702
590
2 613
631
2 744
488
839
19 129
4 256
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
Ln/kommun
14 098
10 519
12 617
11 135
7 322
10 523
11 113
12 714
11 086
8 491
13 702
Dalarnas ln
Avesta
Borlnge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung-Slen
Mora
Orsa
Rttvik
Smedjebacken
Ster
Vansbro
lvdalen
31 121
2 297
6 960
5 231
474
1 805
873
2 461
1 322
1 574
562
928
807
781
478
662
3 906
11 253
10 695
14 088
9 295
4 721
11 960
5 746
9 608
12 935
7 833
8 203
8 570
7 573
7 194
7 030
9 243
Gvleborgs ln
Bollns
Gvle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanker
Sandviken
Sderhamn
30 999
2 149
11 269
1 038
2 908
1 514
567
459
522
3 462
2 545
4 566
11 216
8 210
11 763
10 869
7 902
7 999
5 948
7 807
4 580
9 346
10 068
Vsternorrlands ln
Hrnsand
Kramfors
Sollefte
Sundsvall
Timr
nge
rnskldsvik
28 373
2 717
1 778
2 017
11 793
1 559
621
4 469
3 419
11 721
11 103
9 544
10 161
12 233
8 655
6 376
8 130
Antal brott
per 100 000
av medelfolkmngden
Jmtlands ln
Berg
Brcke
Hrjedalen
Krokom
Ragunda
Strmsund
13 232
559
415
955
732
281
727
10 481
7 679
6 191
9 277
5 022
5 124
5 981
Vsterbottens ln
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
Mal
Nordmaling
Norsj
Robertsfors
Skellefte
Sorsele
Storuman
Ume
Vilhelmina
Vindeln
Vnns
sele
23 996
127
192
1 190
176
463
185
390
5 497
209
501
9 792
500
395
555
334
3 490
9 231
5 235
6 789
9 638
5 478
6 573
4 400
5 786
7 669
7 738
8 328
8 378
7 148
7 319
6 534
11 197
Norrbottens ln
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gllivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Lule
Pajala
Pite
lvsbyn
verkalix
vertorne
25 321
286
422
3 236
1 489
887
438
1 496
1 772
7 784
343
3 041
504
224
249
3 150
10 186
9 274
6 511
11 716
8 129
8 894
8 583
9 037
7 714
10 425
5 466
7 415
6 126
6 358
5 197
re
stersund
67
Antal
brott
1 216
6 460
1 887
11 768
10 870
Anmlda brott
Ln/kommun
68
2 Uppklarade brott
Cleared offences
Antal uppklarade brott
Uppklaringsprocent
r 2012 personuppklarades 234 000 brott, vilket

r 6 procent frre n ret innan.
Personuppklaringsprocenten minskade med 1 pro

centenhet och hamnade p 17 procent 2012.
Utvecklingen av personuppklaringsprocenten har
varit svagt upptgende frn brjan av 2000-talet
fram till 2010 d den vnde nedt.
Antalet personuppklarade brott minskade fr de

flesta brottstyper.
Fr ngra brottstyper kade antalet personuppkla
rade brott, bland annat narkotikabrott.
Den tekniska uppklaringsprocenten kade med

1 procentenhet jmfrt med fregende r, till 21
procent 2012. Under de senaste tio ren har den
tekniska uppklaringsprocenten kat stadigt.
r 2012 klarades 299 000 brott upp p teknisk

vg, vilket r 4 procent fler n fregende r.
Den totala uppklaringsprocenten lg kvar p sam

ma niv som fregende r, 38 procent.
Definitioner
Uppklaringsprocenten redovisar antalet brott som
klarats upp under ett r i procent av antalet anmlda
brott under samma r. Uppklaringsprocent redovisas
fr personuppklarade brott (personuppklaringspro
cent), tekniskt uppklarade brott (teknisk uppkla
ringsprocent) och totalt uppklarade brott (total upp
klaringsprocent).
I statistiken ver uppklarade brott redovisas de brott

som polis, klagare och tull klarat upp under ret.
Termen uppklarat innebr inte att ngon dmts fr
brottet utan anger att brottet ftt ett polisirt klar
lggande. Det finns tv typer av uppklaring:
Personuppklaring innebr att en person bundits
till brottet genom att tal har vckts, straffrelg
gande har utfrdats eller talsunderltelse har
meddelats.
Teknisk uppklaring innebr att en annan typ av
klarlggande beslutats, till exempel att brott inte
kan styrkas eller att den misstnkte inte r straff
myndig.
69
Uppklarade brott
Sammanfattning
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
+5 %
Skadegrelsebrott
Stldbrott
Bedrgeribrott
Trafikbrott
Brott mot
person
Narkotikabrott
+2 %
10 %
2 %
5 %
15 %
0
2 000
vriga brott*
9 %
4 000
6 000
8 000
10 000
Figur 2.1. Frndringar i antalet personuppklarade brott mellan 2011 och 2012. (Procentuell frndring inom
respektive brottskategori redovisas inuti staplarna.)
* Kategorin vriga brott utgrs av de brott som inte ingr i ngon av de andra kategorierna. Det r bland annat brott mot knivlagen,
bidragsbrott, hot mot tjnsteman, vldsamt motstnd och brott mot alkohollagen. Nstan hela minskningen i kategorin beror p jmfrelsen
med 2011 d det fr ett enskilt rende gllande dopningsbrott registrerades ett mycket stort antal personuppklarade brott.
Inledning
Nr du tolkar statistiken, tnk p att:

en frndring i uppklaringsprocenten ytterst kan
bero p tv faktorer, dels en frndring i antalet
anmlda brott, dels en frndring i antalet uppklarade brott. Det betyder bland annat att uppklaringsprocenten kan minska trots att antalet uppklarade brott har kat. Detta hnder om antalet
anmlda brott har kat i strre omfattning n antalet uppklarade brott.
de uppklarade brotten som ligger till grund fr berkningen av uppklaringsprocenten ven kan glla
brott som anmlts tidigare r.
nivn p uppklaringen skiljer sig mellan olika typer av brott. Vissa brott r mer lttuppklarade n
andra. Fr ngra brottstyper, som vissa vldsbrott,
butiksstlder, rattfylleribrott och narkotikabrott,
finns det ofta redan vid anmlan en identifierad
misstnkt person, vilket leder till en hg personuppklaringsprocent. Andra brott, dr det sllan
finns en identifierad misstnkt person, r mer svruppklarade. Det gller exempelvis cykelstlder dr
de flesta anmlda brott frblir ouppklarade. Vidare
har vissa brott en stor andel teknisk uppklaring,
bland annat rekrnkningsbrott, ofredande och
bedrgeribrott. En stor del av dessa renden lggs
ner, till exempel p grund av att brott ej kan styrkas, grningen ej r brott, tal ej r pkallat ur allmn synpunkt eller antagande om ovanstende.
brottssammansttningen kan frndras ver tid,
vilket pverkar uppklaringsprocenten. Om mer
svruppklarade brott minskar i andel av samtliga
Antalet uppklarade brott r ett mtt p polisens,

klagarnas och vriga brottsutredande myndigheters
arbete med att tgrda och klarlgga de brottsanmlningar som upprttas. Begreppet uppklarat brott
betyder antingen att en person bundits till brottet eller
att brottet har klarats upp p annat stt. Den frsta
betydelsen benmns hr personuppklaring och innebr att tal har vckts, straffrelggande har utfrdats
eller talsunderltelse har meddelats. Det r ett grovt
mtt p de brottsutredande myndigheternas frmga
att binda grningspersoner till de anmlda brotten.
Den andra betydelsen benmns hr teknisk uppklaring och innebr att det har beslutats om en annan
typ av klarlggande, till exempel (genom beslutsgrunderna) att man inte kan styrka att ett brott har begtts eller att den misstnkta personen r minderrig
(under 15 r). Resterande brott r ouppklarade eller
under utredning. Dr ingr de brott som inte anses
mjliga att klara upp, till exempel p grund av att inget
spaningsresultat uppntts eller att utredningen visat att
den skligen misstnkta personen r oskyldig.
Uppklaringsprocenten redovisar antalet brott som
antingen personuppklarats eller klarats upp tekniskt
under ett r i procent av antalet anmlda brott under
samma r.
Utrkning av uppklaringsprocenten
Antal uppklarade brott

= Uppklaringsprocenten
Antal anmlda brott
70
anmlda brott och lttuppklarade brott drmed

kar i andel innebr det att uppklaringsprocenten
kar.
brott som klarats upp genom beslut om att den
misstnkta personen r yngre n 15 r inte rknas
som personuppklarade, utan som tekniskt uppklarade. Fr vissa brottstyper dr grningspersonerna
ofta r minderriga, till exempel vid misshandel
mot person 714 r, r det ett vanligt frekommande beslut.
enstaka anmlningar med mnga brott (seriebrottslighet) och andra enskilda hndelser kan ge upphov till stora frndringar i uppklaringsprocenten,
i synnerhet nr det gller mindre brottskategorier
eller redovisningsomrden.
300 000
250 000
200 000
Personuppklarade brott
150 000
100 000
50 000
2005
2007
2009
2011

Antal personuppklarade brott: 234 000

13 700 (6 %)
Figur 2.2. Utvecklingen av antalet personuppklarade

brott 20032012.
Utvecklingen av uppklarade brott
(37000 brott) utfrdades straffrelgganden1 och fr

vriga 11 procent (26100 brott) meddelades talsunderltelse. Under den senaste tiorsperioden har antalet talsbeslut kat med 17 procent. r 2007 mrks
dock en viss nedgng av antalet talsbeslut, vilket till
viss del kan frklaras av ett nytt rendehanteringssystem hos klagarmyndigheten (fr mer information se
avsnittet Statistikens innehll, Jmfrelser ver tid).
Under samma period kade antalet straffrelgganden med 22 procent och antalet talsunderltelser
med 78 procent. kningen av antalet talsunderltelser skedde frmst under perioden 20052009.
Nedan redovisas utvecklingen av personuppklarade

brott och tekniskt uppklarade brott. Utvecklingen mts
dels i frndring av antal uppklarade brott jmfrt
med tidigare r, dels genom frndring i uppklaringsprocent jmfrt med tidigare r. Uppklaringsprocenten
redovisar antalet brott som klarats upp under ett r i
procent av antalet anmlda brott under samma r.
r 2012 kunde cirka 234 000 anmlda brott knytas
till en misstnkt person genom att tal vcktes, straff
frelggande utfrdades eller talsunderltelse meddelades, s kallade personuppklarade brott. Det r en
antalsmssig minskning med 6 procent jmfrt med
fregende r. En del av minskningen beror p att ett
mycket stort antal dopningsbrott personuppklarades
ret innan, vilket hade en betydande inverkan p det
totala antalet personuppklarade brott 2011. Vid exkludering av dopningsbrotten var skillnaden mellan
det totala antalet personuppklarade brott 2011 och
2012 inte lika stor. Antalet personuppklarade brott
minskade dock bland de flesta brottstyper jmfrt
med fregende r.
200 000
talsbeslut
150 000
100 000
50 000
talsunderltelse
0
2003
Jmfrt med fr tio r sedan har dock antalet personuppklarade brott kat med 23 procent. Under samma
period har antalet anmlda brott kat med 12 procent.
2005
Straffrelggande
2007
2009
2011

talsbeslut 171 000 brott
10 200 (6 %)
Straffrelgganden
37 000 brott

1 310 (3 %)
talsunderltelser
26 100 brott

2 200 (8 %)
Utvecklingen av antalet personuppklarade brott har

under den senaste tiorsperioden varit kande fram
till 2009 men sedan dess mattats av. Den kning som
noteras under 2011 kan hnfras till det enskilda
dopningsbrottsrendet.
Figur 2.3. Utvecklingen av antalet personuppklarade

brott per typ av beslut 20032012.
Majoriteten av de personuppklarade brotten 2012

avser brott som lett till tal. Fr nrmare tre fjrdedelar (171000 brott) av samtliga personuppklarade
brott beslutades det om att vcka tal. Fr 16 procent
1 Fr att ett straffrelggande ska vinna laga kraft mste det

godknnas av den misstnkte. I statistiken ver uppklarade brott
redovisas endast utfrdade straffrelgganden. Godknda straffrelgganden redovisas i lagfringsstatistiken.
71
Uppklarade brott
0
2003
Personuppklaringsprocent
Kategorin Annat har kat markant ver tid och str

till stor del bakom kningen av det totala antalet tekniskt uppklarade brott. De senaste tio ren har kategorin mer n frdubblats, vilket utgr 68procent av kningen av det totala antalet tekniskt uppklarade brott.
Under 2012 uppgick antalet anmlda brott till totalt 1 400 000, vilket r en minskning med 1 procent
jmfrt med 2011. Eftersom de personuppklarade
brotten minskade i hgre utstrckning under samma
period (totalt 6 %), minskade personuppklaringsprocenten med 1 procentenhet till 17 procent 2012. Vid
exkludering av dopningsbrotten blev dock personupp
klaringsprocenten ofrndrad. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten har varit upptgende frn
brjan av 2000-talet fram till 2010 d den vnde
nedt (se figur 5).
ven de tekniskt uppklarade brotten dr det finns en

misstnkt person bidrar till kningen. En rad nedlggningsgrunder tillmpas i dessa fall, bland annat tal
ej pkallat ur allmn synpunkt, Frunderskningen
nedlagd (enligt 23 kap. 4a RB), Grningen ej brott,
Misstnkt avliden, Brott preskriberat och Konsumtion
(brottet konsumeras av ett grvre brott som den misstnkte gjort sig skyldig till). Framfr allt nr det gller
spaningsbrott som rattfylleribrott och narkotikabrott
omfattar den tekniska uppklaringen i princip uteslutande beslut som tas nr det finns en misstnkt person
enligt ovanstende beskrivning.
Tekniskt uppklarade brott

Cirka 299 000 brott fick en annan typ av klarlggande
beslut s kallade tekniskt uppklarade brott vilket
r 4 procent fler n fregende r. Bortsett frn 2011
har antalet tekniskt uppklarade brott kat kontinuerligt under den senaste tiorsperioden. r 2003 klarades 171 000 brott upp p teknisk vg; motsvarande
antal fr 2012 var 299000 brott.
Teknisk uppklaringsprocent
Att de tekniskt uppklarade brotten kade 2012, samtidigt som de anmlda brotten minskade totalt sett,
medfr att den tekniska uppklaringsprocenten kade
med 1 procentenhet till 21 procent. Den tekniska
uppklaringsprocenten har nstan frdubblats under
2000-talet.
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
Uppklarade brott totalt
Sammantaget klarades 533000 brott upp 2012, vilket gav en total uppklaringsprocent p 38 procent.
Det r samma niv som 2011. Merparten (76%) av
de uppklarade brotten 2012 hade anmlts under samma r, medan 20 procent anmldes under 2011 och
resterande 3procent tidigare r.
100 000
50 000
0
2003
2005
2007
2009
2011

Antal tekniskt uppklarade: 299 000 brott
+11 000 (+4 %)
Under 2000-talet har utvecklingen av den totala uppklaringsprocenten varit kande, bortsett frn ngra enskilda r. Det r frmst de tekniskt uppklarade brotten
Figur 2.4. Utvecklingen av antalet tekniskt uppklarade

brott 20032012.
50
Kategorin tekniskt uppklarade brott omfattar en rad

nedlggningsgrunder, som anvnts nr det inte finns
en misstnkt person. Ngra exempel r nedlggningsgrunderna: Det finns ej anledning att anta att brott
som hr under allmnt tal har frvats; Brott kan ej
styrkas; Grningen ej brott; Frunderskning frvntas ej leda till att brott kan styrkas. En majoritet (drygt
70 procent) av de tekniskt uppklarade brotten dr det
saknas en misstnkt person lggs dock ner med nedlggningskategorin Annat. Det r en restkategori
som anvnds tillsammans med en frklarande fritext.
En tidigare analys har emellertid visat att kategorin i
vissa fall anvnds ven dr en specificerad nedlggningsgrund hade varit relevant (fr mer information
se avsnittet Statistikens innehll, Kvaliteten i beslutskoder). Drfr omfattar kategorin ven ngra av de
ovan nmnda specificerade nedlggningsgrunderna.
40
Total uppklaringsprocent
30
20
10
0
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
r 2012 och frndring jmfrt med fregende r

Total uppklaringsprocent:
38 %
0 procentenheter
Personuppklaringsprocent: 17 %
1 procentenhet
Figur 2.5. Utvecklingen av den totala uppklaringsprocenten och personuppklaringsprocenten 19752012.
72
var det en av de strsta kategorierna (nstan en femtedel bestod av brott mot person). Vid vissa brott mot
person finns det ofta en identifierad misstnkt person
vid anmlningstillfllet. Brottskategorierna bedrgeribrott och skadegrelse utgjorde 6 respektive 2procent av de personuppklarade brotten.
som har kat, vilket har inneburit att andelen tekniskt

uppklarade brott har kat i frhllande till de personuppklarade brotten. r 2012 var 44 procent personuppklarade (234 000 brott) och 56 procent tekniskt
uppklarade (299000brott). r2003 var andelen personuppklarade brott 53procent och andelen tekniskt
uppklarade brott 47procent.
Brottsstruktur
De strsta brottskategorierna bland de personuppklarade brotten 2012 utgjordes av narkotikabrott
och trafikbrott (frmst olovlig krning och rattfylleri). Narkotikabrott stod fr nstan en fjrdedel av
samtliga personuppklarade brott och trafikbrott fr
en femtedel. Vid dessa brott finns det ofta en identifierad misstnkt person redan vid anmlningstillfllet, vilket leder till att brotten ofta personuppklaras.
Den tredje strsta brottskategorin var stldbrott, som
utgjorde 17procent av de personuppklarade brotten.
Den strsta enskilda brottstypen inom denna kategori
var stld och snatteri frn butik. ven vid dessa brott
finns ofta en identifierad misstnkt person redan vid
anmlningstillfllet, vilket innebr att mnga av brotten personuppklaras.

Den vanligaste brottskategorin bland de tekniskt
uppklarade brotten 2012 var brott mot person, som
utgjorde 34procent. Nrmare hlften av de tekniskt
uppklarade brotten i denna kategori var olaga hot
och ofredande, och en dryg fjrdedel var misshandelsbrott. De nst vanligaste brottskategorierna var
bedrgeribrott och stldbrott, vilka svarade fr 17
respektive 16procent av de tekniskt uppklarade brotten. Skadegrelsebrott, trafikbrott och narkotikabrott
var de minst vanliga brottskategorierna och utgjorde
4 till 7procent vardera.
Under de senaste tio ren har andelen narkotikabrott
och brott mot person kat med 3respektive 2procentenheter, medan andelen stldbrott och skadegrelse
brott minskat med 4 respektive 2procentenheter.
Brott mot person (misshandel, olaga hot, ofredande

och sexualbrott med mera) utgjorde 13procent av de
personuppklarade brotten. Bland de anmlda brotten
Stldbrott
17 %
vriga
brott 20 %
Narkotikabrott 7 %
Brott mot
person 13 %
Trafikbrott
brott 5 %
Skadegrelse
2%
Bedrgeribrott
6%
Narkotikabrott 23 %
Skadegrelse 4 %
(Brottskategorier i procent av samtliga tekniskt uppklarade brott)
(Brottskategorier i procent av samtliga personuppklarade brott)
2003
22
13
3
4
29
14
15
Brott mot
person 34 %
Bedrgeribrott
17 %
Trafikbrott 20 %

Stldbrott
Brott mot person
Skadegrelsebrott
Bedrgeribrott
Trafikbrott
Narkotikabrott
vriga brott
Stldbrott
16 %
vriga
brott 17 %
2012
17
13
2
6
20
23
20

Stldbrott
Brott mot person
Skadegrelsebrott
Bedrgeribrott
Trafikbrott
Narkotikabrott
vriga brott
Skillnad
5
1
1
+2
9
+9
+5
2003
20
32
5
18
6
4
15
2012
16
34
4
17
5
7
17
Skillnad
4
+2
2
0
1
+3
+2
Figur 2.7. Brottskategorier i procent av antalet

tekniskt uppklarade brott 2012 (299 000 tekniskt
uppklarade brott).
Figur 2.6. Brottskategorier i procent av antalet

personuppklarade brott 2012 (234 000 personuppklarade brott).
73
Uppklarade brott
Den brottstyp som har kat mest i andel av samtliga

personuppklarade brott de senaste tio ren r narkotikabrott. De utgr nu 23procent av samtliga personuppklarade brott, vilket kan jmfras med 14procent
2003. Trafikbrott och stldbrott har minskat mest
med 9 respektive 5procentenheter.
Brottstyp
Samtliga brott
Anmlda brott
1 400000
234000
17
Brott mot liv och hlsa

(3 kap. BrB)
92 700
14300
15
Sexualbrott (6 kap. BrB)
16 900
3670
22
Stldbrott (8 kap. BrB)
534000
39 400
Bedrgeribrott (9 kap. BrB)
129 000
14 100
Skadegrelsebrott (12 kap. BrB)
152 000
5460
Trafikbrott
71900
46700
65
Narkotikabrott
94600
52900
56
11
4
Pilanvisningarna (; ; ) anger frndringen jmfrt med 2011.
Tabell 2.1. versikt ver antalet anmlda och uppklarade brott, frdelade p personuppklarade och tekniskt
uppklarade brott samt uppklaringsprocent 2011.
Utvecklingen av olika brottstyper
redan vid anmlningstillfllet. Trots det r personuppklaringsprocenten lg relativt sett, vilket till viss
del beror p att de volymmssigt strsta brottstyperna ofta klaras upp med ngon av de tekniska beslutsgrunderna.
Nr man studerar uppklaringen r det allmnt sett

de personuppklarade brottens niv och utveckling
som frmst r av intresse. Den fortsatta redogrelsen
koncentreras drfr enbart till personuppklaringen.
Fr dem som r intresserade av den tekniska uppklaringen fr olika brottstyper hnvisas till tabell 170
Uppklarade brott efter brottstyp och typ av beslut, p
Brs webbplats (http://www.bra.se/statistik).
r2012 anmldes 255000 brott mot person, vilket

r en kning med 3 procent jmfrt med fregende r. 29 400 brott personuppklarades, vilket r en
minskning med 9procent jmfrt med fregende r.
Personuppklaringsprocenten uppgick till 12procent,
1procentenhet mindre n 2011.
Det finns stora skillnader i personuppklaringsprocenten mellan olika brottstyper. Till viss del beror det p
att brotten, som tidigare nmnts, r olika svra att
klara upp. I tabell 1 redovisas utvecklingen fr olika
brottskategorier. Tabellen visar en versikt ver antalet personuppklarade brott och personuppklaringsprocenten 2012, dels fr samtliga brott, dels fr ngra
centrala brottskategorier.
De senaste tio ren har personuppklaringsprocenten

fr brott mot person minskat med 4procentenheter.
40
35
Fr de som r intresserade av fler brottstyper hnvisas

till tabell 170 Uppklarade brott efter brottstyp och typ
av beslut, p Brs webbplats (www.bra.se/statistik).
30
25
20
15
Utvecklingen av personuppklarade
brott mot person
10
5
0
2003
Med brott mot person avses brott som regleras i 37

kap. BrB2. Sett till anmlda brott r misshandel, olaga
hot och ofredande de volymmssigt strsta brottstyperna, som tillsammans utgjorde 75procent av de anmlda brotten mot person 2012. Vid vissa av brotten
mot person finns det en identifierad misstnkt person
2005
2007
2009
2011

Personuppklaringsprocent:
12 %

1 procentenhet
Figur 2.8. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr brott mot person, 20032012.
2 3 kap. Brott mot liv och hlsa, 4 kap. Brott mot frihet och frid,
5 kap. rekrnkningsbrott, 6 kap. Sexualbrott, 7 kap. Brott mot
familj.
74
Misshandel
Under den senaste tiorsperioden har personuppklaringsprocenten fr ofredande minskat med 2procentenheter.
Under 2012 minskade bde antalet anmlda och personuppklarade misshandelsbrott. De anmlda brotten minskade fr brottstyperna misshandel mot barn
714 r respektive 1517 r samt misshandel mot
man (18 r eller ldre), medan de personuppklarade
brotten minskade fr samtliga kategorier3 av misshandel.
40
35
30
25
87100 misshandelsbrott anmldes 2012, vilket r 3pro

cent frre n 2011. Antalet personuppklarade misshandelsbrott minskade med 12 procent till 13 800
brott. Det medfrde att personuppklaringsprocenten
minskade med 2procentenheter till 16procent 2012.
20
15
5
0
2003

fr misshandel minskat med 3procentenheter.
2005
2007
2009
2011

12 %

1 procentenhet
40
35
30
25
Figur 2.10. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr olaga hot, 20032012.
20
15
10
40
35
0
2003
30
2005
2007
2009
2011
25
20

16 %

2 procentenheter
15
10
Figur 2.9. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr misshandelsbrott, 20032012.
0
2003
2005
2007
2009
2011

5%

1 procentenhet

r 2012 anmldes 48 500 olaga hot, vilket r en
minskning med 5procent jmfrt med fregende r.
Antalet personuppklarade brott minskade med 10procent till 5 830 brott. Personuppklaringsprocenten
minskade med 1procentenhet till 12procent.
Figur 2.11. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr ofredande, 20032012.

fr olaga hot minskat med 3procentenheter.
Vldtkt
r 2012 anmldes 6320 vldtkter, vilket r 3procent frre n fregende r. Antalet personuppklarade
brott kade med 1 procent till 1 390 brott. Person
uppklaringsprocenten kade drmed med 1procentenhet till 22procent 2012.
r 2012 anmldes 55 900 ofredanden, vilket r en

kning med 10 procent jmfrt med fregende r.
Antalet personuppklarade ofredanden minskade med
8procent till 2790 brott. Personuppklaringsprocenten
uppgick till 5procent vilket r 1procentenhet lgre
n 2011.
Sedan 2003 har antalet anmlda vldtktsbrott mer

n frdubblats, medan nivn p de personuppklarade
brotten har mer n fyrdubblats.
3 Mot flickor och pojkar 06 r, mot flickor och pojkar 714 r,

mot flickor och pojkar 1517 r, mot kvinna 18 r eller ldre samt
mot man 18 r eller ldre.
75
Uppklarade brott
10
Ovan nmnda faktorer fr terverkningar p statistiken ver uppklarade brott. Eftersom en stor del anmlda fall av ddligt vld inte utgr brott och drmed
inte r mjliga att personuppklara blir personuppklaringsprocenten fr ddligt vld underskattad. ven
utvecklingen av antal personuppklarade brott relaterar till anmlda brott p s stt att en kning eller
minskning av antalet personuppklarade brott skulle
kunna bero p en frndring i antal anmlda brott.
Av denna anledning r personuppklaringsprocenten
och antal personuppklarade brott inte lmpliga att
anvnda som mtt p Polisens frmga att klara upp
det ddliga vldet.
Personuppklaringsprocenten fr vldtkt har prglats

av stora rliga variationer de senaste tio ren, vilket
beror p olika anledningar. Tillflliga uppgngar kan
dels frklaras av frndringar i lagstiftningen gllande
sexualbrott 2005, dels av enstaka volymmssigt stora
renden (dr det uppdagats och klarats upp fler brott
n vad som inledningsvis anmlts), medan nedgngen
2007 delvis beror p att klagarmyndigheten implementerade ett nytt rendehanteringssystem samma r
(fr mer information se avsnittet Statistikens innehll,
Jmfrelser ver tid).
40
35
Utvecklingen av uppklarade stldoch tillgreppsbrott
30
25
20
Personuppklaringen r generellt sett lg fr stldoch

tillgreppsbrott eftersom det r sllsynt att det finns en
identifierad grningsperson fr brottet.
15
10
5
0
2003
2005
2007
2009
r2012 anmldes 534000 stldoch tillgreppsbrott

(8 kap. BrB), vilket r en minskning med 2 procent
jmfrt med fregende r. ven antalet personuppklarade brott minskade med 2 procent till 39 400
brott. Personuppklaringsprocenten var drfr ofrndrad och uppgick till 7procent 2012.
2011

22 %

+1 procentenhet
Under den senaste tiorsperioden har antalet anmlda

stldoch tillgreppsbrott minskat, medan antalet personuppklarade brott fluktuerat kring en relativt stabil niv. Det medfr att personuppklaringsprocenten
kat frn en niv p 6procent under brjan av perioden till en niv kring 7procent under den senare delen
av perioden.
Figur 2.12. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr vldtkt, 20032012.
Ddligt vld
Antalet anmlda brott som avser fullbordade mord,
drp eller misshandel med ddlig utgng ger en verskattad bild av det faktiska antalet fall av ddligt
vld. Det beror p att statistiken visar samtliga polisanmlda hndelser med ddlig utgng dr det finns
anledning att utreda om ett mord eller drp kan ha
begtts. Mnga av dessa fall kommer efter utredningen att visa sig vara till exempel sjlvmord, olycka eller
naturlig dd. Det frekommer ven att flera polisanmlningar upprttas fr ett och samma fall av misstnkt ddligt vld, vilket innebr att statistiken kan
innehlla dubbletter.
20
15
10
0
2003
Fr att kunna presentera ett s korrekt antal fall av

ddligt vld som mjligt genomfr Br sedan 2002 en
specialstudie dr varje enskild anmlan av fullbordat
mord, drp eller vllande till annans dd granskas.
Resultatet av studien presenteras i en egen rapport
som finns tillgnglig p Brs webbplats (www.bra.se/
dodligt-vald).
2005
2007
2009
2011

7%

0 procentenheter
Figur 2.13. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr stldoch tillgreppsbrott, 20032012.
76
Bilbrott
20
Under 2012 anmldes 16100 biltillgrepp och 62300

brott som avsg stld ur och frn motordrivet fordon.
Det innebar en minskning med 20procent fr biltillgrepp och en minskning med 7 procent fr stld ur
och frn motordrivet fordon.
15
10
r 2012 personuppklarades 976 biltillgreppsbrott,

vilket r 23 procent frre n fregende r. Person
uppklaringsprocenten uppgick till 6procent, vilket r
samma niv som 2011.
Under den senaste tiorsperioden har bde antalet

anmlda och antalet personuppklarade biltillgrepp
minskat kraftigt och i ungefr lika stor omfattning.
Sammantaget innebr det att personuppklaringsprocenten i princip varit ofrndrad under perioden.
2005
2007
2009
2011

2%

0 procentenheter
Figur 2.15. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr stld ur och frn motordrivet fordon,

20032012.
Mellan 2011 och 2012 kade antalet personuppklarade brott som avser stld ur och frn motordrivet fordon med 2 procent till 1 080 brott. Person
uppklaringsprocenten lg dock kvar p 2procent.
Bostadsinbrott

stlder ur och frn motordrivet fordon mer n halverats. Detsamma gller de personuppklarade brotten,
vilket medfr att personuppklaringsprocenten i princip varit ofrndrad.
Under 2012 anmldes 21 300 bostadsinbrott, vilket

r en minskning med 4 procent jmfrt med 2011.
Antalet personuppklarade bostadsinbrott kade med
17 procent till 1 070 brott. Det innebar att personuppklaringsprocenten kade med 1 procentenhet
jmfrt med fregende r.
20
Personuppklaringsprocenten fr bostadsinbrott har

under den senaste tiorsperioden varit relativt konstant, med undantag fr 2007. Den lga nivn 2007
kan till viss del frklaras av ett nytt rendehanteringssystem hos klagarmyndigheten (fr mer information
se avsnittet Statistikens innehll, Jmfrelser ver tid).
15
10
5
20
0
2003
2005
2007
2009
2011
15

6%

0 procentenheter
10
5
Figur 2.14. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr biltillgrepp, 20032012.
0
2003
2005
2007
2009
2011

5%

+1 procentenhet
Figur 2.16. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr bostadsinbrott, 20032012.
77
Uppklarade brott
0
2003
Butiksstld
20
Personuppklaringsprocenten fr butiksstld r relativt sett hg jmfrt med andra tillgreppsbrott. Det

beror p att det ofta finns en misstnkt person vid
anmlningstillfllet.
15
10
r2012 anmldes 60500 stlder och snatterier frn

butik, vilket r en minskning med 3 procent jmfrt med fregende r. De personuppklarade brotten minskade ocks med 3procent till 26100 brott.
Personuppklaringsprocenten lg drmed kvar p
43procent.
5
0
2003
2005
2007
2009
2011

13 %

0 procentenheter
Under den senaste tiorsperioden har personuppklaringsprocenten fr butiksstld varierat mellan 42 och
48procent med ett genomsnitt p 45procent.
Figur 2.18. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr rn, 20032012.
60
50
30
Utvecklingen av vriga uppklarade

brott
20
Bedrgeribrott
40
r 2012 anmldes 129 000 bedrgeribrott (9 kap.

BrB), vilket motsvarar en kning med 12 procent
jmfrt med fregende r. Av de anmlda bedrgeribrotten under2012 var datorbedrgeri och bedrgeri
med hjlp av internet de volymmssigt strsta brottstyperna, vilka ocks stod fr en stor del av kningen.
Samtidigt som antalet anmlda bedrgeribrott kade,
minskade antalet personuppklarade brott med 15procent till 14 100 brott. Det medfrde att personuppklaringsprocenten minskade med 3procentenheter till
11procent 2012.
10
0
2003
2005
2007
2009
2011

43 %

0 procentenheter
Figur 2.17. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr butikstld, 20032012.
40
Rn
r 2012 anmldes 9210 rn, vilket r en minskning
med 5procent jmfrt med 2011. De personuppklarade brotten minskade ocks med 5procent, till 1190
brott. Personuppklaringsprocenten lg drfr kvar p
samma niv som 2011, 13procent.
35
Frn 2004 fram till 2009 kade personuppklaringsprocenten men minskade sedan, fr att nu vara tillbaka p samma niv som 2006.
10
30
25
20
15
5
0
2003
2005
2007
2009
2011

11 %

3 procentenheter
Figur 2.19. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr bedrgeribrott, 20032012.
78
Rattfylleribrott
Under den senaste tiorsperioden har personuppklaringsprocenten varierat mellan 11 och 17 procent.
Att personuppklaringsprocenten varierar frn r till
r kan bland annat frklaras av att bedrgeribrotten
r starkt seriebetonade, vilket innebr att en enskild
grningsperson kan ge upphov till tusentals anmlda
brott under en kort period. Det r till exempel inte
ovanligt att uppklaringsprocenten kar kraftigt mellan tv r som fljd av att ett eller ett par renden
med tusentals anmlda brott som anmldes ett visst
r klaras upp pfljande r.
Under 2012 anmldes 15 200 rattfylleribrott under

alkoholpverkan (inklusive fall dr fraren varit
pverkad av bde alkohol och narkotika), vilket r
10 procent frre n fregende r. Antalet personuppklarade brott minskade med 7procent till 12400
brott. D antalet anmlda brott minskade i hgre utstrckning kade personuppklaringsprocenten med
3procentenheter till 82procent.
Skadegrelsebrott
Personuppklaringsprocenten fr skadegrelsebrott
(12 kap. BrB) r relativt sett lg, jmfrt med andra
brottstyper. Det beror p att det sllan finns en misstnkt person vid anmlningstillfllet.
r 2012 anmldes 152000 skadegrelsebrott, vilket
r en minskning med 9procent jmfrt med fregende r. Av de anmlda skadegrelsebrotten utgjordes
drygt en tredjedel av skadegrelse i form av klotter,
och drygt en fjrdedel av skadegrelse p motorfordon.
Antalet anmlda rattfylleribrott under alkoholpverkan kade kontinuerligt mellan ren 2003 och 2008
men har drefter minskat. De personuppklarade brotten har, bortsett frn ett par r, fljt ungefr samma
utveckling som de anmlda brotten. Det innebr att
personuppklaringsprocenten under de senaste tio
har ren legat p en frhllandevis jmn niv kring
82procent.
Antalet personuppklarade skadegrelsebrott minskade med 10procent jmfrt med fregende r till
5 460 brott. Personuppklaringsprocenten blev ofrndrad p 4procent.
Under den senaste tiorsperioden har personuppklaringsprocenten fr skadegrelsebrott fluktuerat kring
en frhllandevis jmn niv runt 4procent.
100
80
60
20
40
15
20
0
2003
10
5
0
2003
2005
2007
2009
2011

82 %

+3 procentenheter
2005
2007
2009
2011
Figur 2.21. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr rattfylleribrott under pverkan av alkohol,

20032012.

4%

0 procentenheter
Figur 2.20. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr skadegrelsebrott, 20032012.
79
Uppklarade brott
Rattfylleribrott (4, 4 a ; 4 2 st. trafikbrottslagen)

har en relativt hg personuppklaringsprocent. Det
hnger samman med att denna typ av brott tillhr s
kallade spanings- och kontrollbrott, dr man redan
vid anmlningstillfllet i stort sett alltid har en utpekad grningsperson. Nedan srredovisas statistik ver
rattfylleribrott under pverkan av alkohol (inklusive
fall dr fraren varit pverkad av bde alkohol och
narkotika) och rattfylleribrott under pverkan av enbart narkotika.
63procent. Motsvarande siffra fr 2007 till 2012 var

57procent. r 2006 lg personuppklaringsprocenten
p en hgre niv n vriga r.
r 2012 anmldes 12000 rattfylleribrott under pverkan av enbart narkotika, vilket r 6procent frre n
under fregende r. Antalet personuppklarade brott
minskade med 3procent till 7030 brott. Eftersom de
anmlda brotten minskade ngot mer n de personuppklarade, kade personuppklaringsprocenten med
2procentenheter till 59procent.
100
75
Under den senaste tiorsperioden har personuppklaringsprocenten minskat. I brjan av perioden lg den
kring 70 procent, fr att under den senare delen av
perioden ligga under 60procent.
50
25
100
0
2003
80
2007
2009
2011
Figur 2.23. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr narkotikabrott, 20032012.
20
0
2003
2005

56 %

0 procentenheter
60
40
2005
2007
2009
2011

59 %

+2 procentenheter
Det finns inte ngot stabilt mnster fr personuppklaringsprocenten mellan lnen. Ln som har lg
personuppklaringsprocent ett r, kan ligga p en hg
niv nsta r. De lnsvisa variationerna i personuppklaringsprocenten kan delvis frklaras av skillnader
i brottsstrukturen mellan lnen. Vissa ln har hgre
andel brott dr man oftast redan vid anmlningstillfllet har en misstnkt person. Dessa skillnader kan
dessutom ndras ver tid.
Figur 2.22. Utvecklingen av personuppklaringsprocenten fr rattfylleribrott under pverkan av enbart

narkotika, 20032012.
Narkotikabrott
En annan faktor som pverkar den totala uppklaringsprocenten r att den tekniska uppklaringen varierar
mellan lnen. Polismyndigheterna i de olika lnen tillmpar ven principerna fr avskrivningar av renden
ngot olika, vilket kan resultera i att samma typ av
rende kan redovisas som tekniskt uppklarat av en
polismyndighet och som ouppklarat av en annan.
Personuppklaringsprocenten r relativt sett hg

ven fr narkotikabrott (1-3 narkotikastrafflagen). Utvecklingen styrs till stor del av polisens spanings- och kontrollinsatser. I de flesta fall har man
redan vid polisanmlan en utpekad grningsperson.
r2012 anmldes 94600 narkotikabrott, vilket r en
kning med 6procent jmfrt med fregende r. De
personuppklarade brotten kade med 5 procent till
53 000 brott. Personuppklaringsprocenten lg drmed kvar p 56procent.
Liksom fregende r hade Kronobergs ln den hgsta

personuppklaringsprocenten 2012, 26procent. ven
Jmtlands, Blekinge, Vrmlands och Vsternorrlands
ln hade en jmfrelsevis hg personuppklaringsprocent, 2021procent, medan Kalmar och Stockholms
ln hade den lgsta, 14procent vardera.

narkotikabrott kat. r2012 anmldes mer n dubbelt s mnga narkotikabrott som 2003. ven de personuppklarade brotten har kat men inte i lika stor
omfattning, vilket medfr att personuppklaringsprocenten har minskat under perioden. Mellan 2003 och
2005 var personuppklaringsprocenten i genomsnitt
Hallands och Jmtlands ln hade hgst teknisk uppklaringsprocent, 33 respektive 31 procent. Uppsala,
Blekinge och Vrmlands ln hade lgst teknisk uppklaringsprocent, 1518procent.
80
Gotlands ln uppvisade den klart hgsta personuppklaringsprocenten nr det gller bostadsinbrott,

21 procent, vilket nd r 21 procentenheter lgre
n fregende r. Antalet anmlda brott i Gotlands
ln r dock vldigt f vilket gr att personuppklaringsprocenten kan variera mycket frn r till r.
Vsterbottens ln uppvisade ocks en jmfrelsevis
hg personuppklaringsprocent, 15 procent, medan
Kronobergs ln uppvisade den lgsta, 2procent.
Fr 5 av 21 ln var personuppklaringsprocenten hgre

n den tekniska uppklaringsprocenten.
Blekinge och Kronobergs ln hade den hgsta personuppklaringsprocenten fr misshandelsbrott, 23 procent vardera. ven Hallands och Dalarnas ln hade
en frhllandevis hg personuppklaringsprocent,
2122 procent. Stockholms ln uppvisade den lgsta personuppklaringsprocenten, 12 procent. ven
Sdermanlands ln uppvisade en jmfrelsevis lg
personuppklaringsprocent, 14procent.
Hallands ln hade den hgsta tekniska uppklaringsprocenten fr bostadsinbrott, 41 procent, medan

Kronobergs, Vrmlands och Gotlands ln uppvisade
den lgsta, 4-5procent.
Uppklarade brott
Hallands och Jmtlands ln hade hgst teknisk uppklaringsprocent, 47respektive44 procent.

Blekinge ln var det enda ln dr personuppklaringsprocenten var hgre n den tekniska uppklaringsprocenten vid misshandelsbrott.
Kronobergs ln
+2
Blekinge ln
+1
Jmtlands ln
+1
+3
Kronobergs ln
+1
Blekinge ln
+3
Hallands ln
-1
Vrmlands ln
Dalarnas ln
+4
Jnkpings ln
+2
-1
-4
Vsternorrlands ln
-1
-1
Hallands ln
+1
stergtlands ln
-1
Jnkpings ln
+2
-7
+2
+2
Jmtlands ln
+1
Kalmar ln
+1
-3
+1
Vsterbottens ln
-5
+7
Uppsala ln
-1
Vrmlands ln
-4
-1
Gvleborgs ln
-2
-3
Gotlands ln
-5
-5
rebro ln
-2
+3
Skne ln
-1
-1
Vsterbottens ln
-5
Norrbottens ln
-3
Sdermanlands ln
+1
Vstra Gtalands ln
-3
Vstra Gtalands ln
-1
+1
Gvleborgs ln
-4
-8
Dalarnas ln
-1
-1
Uppsala ln
-4
-5
+1
0
+2
Skne ln
-1
+1
stergtlands ln
-7
HELA LANDET
-1
+1
Vstmanlands ln
-2
+2
Norrbottens ln
-2
+4
HELA LANDET
-2
-1
Vstmanlands ln
-2
+3
rebro ln
-3
Gotlands ln
-4
Vsternorrlands ln
Stockholms ln
+1
Sdermanlands ln
Kalmar ln
-3
+2
Stockholms ln
20
40
60
80
100
-4
-1
-1
-3
+1
0
0
-1
20
40
60
80
Figur 2.25. Personuppklaringsprocent och teknisk

uppklaringsprocent fr misshandelsbrott, lnsvis,
2012, med frndring i procentenhet jmfrt med
fregende r.

uppklaringsprocent fr samtliga brott, lnsvis,
2012, med frndring i procentenhet jmfrt med
fregende r.
81
100
I tre av lnen var personuppklaringsprocenten hgre

n den tekniska uppklaringsprocenten vad gller bostadsinbrott.
att tal vcks
att straffrelggande utfrdas
att talsunderltelse meddelas
och fr
Gotlands ln
Vsterbottens ln
+7
Norrbottens ln
+2
Vstra Gtalands ln
+5
Uppsala ln
Vrmlands ln
Blekinge ln

att man inte kan styrka att ett brott begtts
att den anmlda grningen inte bedms vara brott
att den misstnkta personen r minderrig (under
15 r).
-2
+11
Hallands ln
Jmtlands ln
-21
-12
+8
0
0
De vanligaste besluten, som innebr att brott anses

som ouppklarade, r
att det inte finns ngon misstnkt person och att
spaningsuppslag saknas (srredovisas inte i statistiken)
att spaningar inte leder till ngot resultat (srredovisas inte i statistiken)
att det, trots utredning, inte kan styrkas att den
skligen misstnkte begtt brottet
att utredning visar att den skligen misstnkte r
oskyldig.
-4 +5
-2 -4
+14
-6
HELA LANDET +1 -1
Vsternorrlands ln -2 +2
Kalmar ln -3 -2
Gvleborgs ln -3 +7
Jnkpings ln
+8
rebro ln -4 +3
Vstmanlands ln
De brott som klaras upp under ett r kan vara anmlda tidigare r.
0 -2
Sdermanlands ln -2
-2
Stockholms ln +1 -3
Dalarnas ln -4
Fr att beskriva utvecklingen av uppklarade brott

anvnds mtten personuppklaringsprocent, teknisk
uppklaringsprocent och total uppklaringsprocent.
Uppklaringsprocenten definieras som antalet brott
uppklarade under ett r i procent av antalet anmlda brott samma r. Eftersom brotten inte alltid
klaras upp samma r som de anmls, kan det under ett r klaras upp fler brott n vad som anmls.
Uppklaringsprocenten blir d hgre n 100 procent.
Detta r speciellt vanligt vid brottskategorier som har
ett litet antal anmlda brott och med seriebrott, det
vill sga fall dr flera brott av samma typ anmls vid
samma anmlningstillflle. P motsvarande stt kan
uppklaringsprocenten vara mycket lg ett visst r om
antalet anmlda brott r ovanligt hgt och dessa inte
klaras upp under ret.
+2
stergtlands ln -2 -8
Skne ln
0 +3
Kronobergs ln -2 -1
0
20
40
60
80
100

uppklaringsprocent fr bostadsinbrott, lnsvis 2012,
med frndring i procentenhet jmfrt med fregende r.
Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som

de polisanmlda brotten. Kategoriseringen utgr frn
olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott
i kapitel 1, Anmlda brott). ven berkningen av antalet uppklarade brott fljer samma regler som de anmlda brotten.
Uppklarade brott
I statistiken ver uppklarade brott redovisas de polisanmlda brott som polisen och klagarna klarat upp
under redovisningsret. Termen uppklarade brott
innebr inte alltid att ngon dmts fr brottet utan att
brottet ftt ett polisirt klarlggande. Ett brott kan
allts redovisas som uppklarat ven om den talade
friknts vid en rttegng.
Regional frdelning
Statistiken ver uppklarade brott redovisas fr hela
landet och per ln. Lnsfrdelad statistik ver uppklarade brott redovisas vanligtvis efter det ln dr
brottet anmlts.
De vanligaste besluten (uppklaringsgrunderna), som

innebr att brott redovisas i statistiken som uppklarade brott, r fr
82
byte, som myndigheterna i rttsvsendet beslutat

om inom samordingen fr Rttsvsendets informationsfrsrjning (RIF). klagarmyndigheten
Polisen succesivt infrde frndringarna hos de
21 polismyndigheterna under perioden september till december. Frndringarna innebr bland
annat frbttrade mjligheter att spra hanteringen av enskilda brott och brottsmisstankar hos
klagarmyndigheten och Polisen. En annan frndring r att grundinformation som anges i registreringen av brott och misstnkta personer har
standardiserats. Ytterligare frndring som kan
ha betydelse fr statistiken ver anmlda brott
r bland annat tekniska frndringar i hur brott
registreras. Br har inlett ett arbete med att analysera vilka effekter frndringarna har p brottsstatistiken. Innan analyserna r klara r det viktigt
att vidta en kad frsiktighet vid tolkningen av
statistik ver anmlda brott, uppklarade brott och
misstnkta personer.
Statistiken ver uppklarade brott baseras p uppgifter frn polis, klagare och tull. ven uppgifter
frn Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och
Skatteverket ligger till grund fr statistiken.
De beslut som polisen fattar fr att avsluta ett rende
registreras i det lokala rendesystemet (RAR) och
skickas sedan vidare till Rikspolisstyrelsen (RPS).
klagaren registrerar uppgifter om uppklarade brott
i sitt rendehanteringssystem (Cbra). Dr registreras
ocks uppgifter frn Ekobrottsmyndigheten. Tullen
har sitt eget rendehanteringssystem. Uppgifterna levereras drefter direkt till Br.
Hos Br granskas och bearbetas uppgifterna innan de
sammanstlls till statistik.
Br producerar statistik ver uppklarade brott halvrsvis och rsvis.
Jmfrelser ver tid

Statistiken ver uppklarade brott har frts sedan
1950. Denna statistik pverkas i stort sett av samma
frndringar som statistiken ver anmlda brott, till
exempel ny insamlingsteknik eller nya redovisningsstt. Nedan fljer en sammanstllning av ngra frndringar sedan 1999 som i hgre eller lgre grad
har pverkat statistiken ver uppklarade brott. Det
finns ven andra faktorer som pverkar jmfrbarheten och tolkningen av statistiken. Dessa beskrivs
bland annat i Brs rapport Konsten att lsa statistik
om brottslighet.
Hsten 2012 infrdes en mer finfrdelad modell

i Polisens rendehanteringssystem fr att ange
skl och motivering gllande beslut som tas under
utredningen, exempelvis om att lgga ner frunderskningar eller att slutredovisa till klagare.
Detta mjliggjordes genom att kodningsstrukturen som klagarmyndigheten anvnder sedan
2007 anpassades fr att passa bde Polisens och
klagarmyndighetens verksamhetsbehov. Denna
frndring kan potentiellt pverka statistiken ver
uppklarade brott och misstnkta personer, dr effekten framfr allt torde terfinnas i de fall dr besluten i huvudsak tas av Polisen. Det gller beslut
som benmns som tekniskt uppklarande, till exempel redovisningskategorierna Brott kan ej styrkas,
Grningen ej brott och Misstnkt ej fyllt 15 r. Br
kommer att utreda vilken pverkan infrandet av
de nya alternativen har p den officiella statistiken.
Innan dessa analyser r frdiga r det viktigt att
iaktta en kad frsiktighet vid tolkningen av statistiken.

den slutliga statistiken normalt tv mnader efter
rsslutet. Fr den slutliga statistiken 2012 har dock
denna period kortats till en mnad. Orsaken r att
Polisen under februari infrde anpassningar av
sina rendehanteringssystem (RAR och PUST) mot
bakgrund av den utveckling som sker inom RIF
(se ven nedan) och det har inte har varit mjligt
att utfra de tester som r ndvndiga fr att skerstlla kvaliteten av informationsverfringarna
fre publiceringen av den slutliga statistiken 2012.
Pverkan p den slutliga statistiken 2012 p grund
av den kortare uppfljningsperioden berknas vara
ytterst marginell. Hade en lngre uppfljningsperiod kunnat tillmpas s skulle frre n 0,001 procent ytterligare personuppklarade brott inkommit
och tekniskt uppklarade brott i motsvarande omfattning.
r 2010 gjordes anpassningar i Br:s statistikdatabas som fljd av klagarmyndighetens infrande av ett nytt rendehanteringssystem (Cbra),
se nedanstende punkter. Syftet med anpassningarna var att frbttra tillfrlitligheten i antalsrkningen av anmlda brott som registrerats hos
klagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten.
I Cbra har en unik brottsidentitet (BID) infrts
som ger bttre mjligheter att identifiera och flja
upp enskilda brott. Det gller till exempel brott som
av administrativa skl flyttas mellan olika renden
eller klagarkammare. Analyser efter anpassningen
Under 2012 genomfrde klagarmyndigheten och

Polisen anpassningar av sina rendehanteringssystem fr att uppfylla de krav p informationsut-
83
Uppklarade brott
till den unika brottsidentiteten visar att antalet anmlda brott har varit underskattade sedan systemskiftet hos klagarmyndigheten. Inverkan p statistiken ver uppklarade brott r marginell totalt
sett, men mrkbar fr statistiken ver uppklarade
borgenrs- och skattebrott dr det finns en misstnkt person. r 2008 tillkom cirka 16 procent fler
personuppklarade skattebrott samt 2 procent fler
personuppklarade borgenrsbrott som en effekt av
anpassningen. Fr 2009 var motsvarande vrden
25 respektive 6 procent. Jmfrelser av uppklarade skattebrott mellan 20072010 r drfr inte
relevanta, och man br ven vara frsiktig nr det
gller jmfrelser av borgenrsbrott under dessa
r. Fr mer information kontakta Br, Enheten fr
rttsstatistik.
sivt i olika klagarkammare fram till juni 2007.

Frbttringen i statistiken ver anmlda brott till
fljd av systemomlggningen berr brott som vanligtvis anmls direkt till klagaren, ssom skattebrott, miljbrott och borgenrsbrott (11 kap. BrB).
ndringen innebr att ven information om brott
som saknar en misstnkt person levereras till Br.
Samtliga anmlda brott i dessa kategorier ingr
drmed i statistiken frn och med 2007. Tidigare
r redovisades endast anmlda brott dr det fanns
en skligen misstnkt person. Detta har medfrt att
det frn och med 2007 redovisas betydligt fler anmlda skattebrott, miljbrott och borgenrsbrott
jmfrt med tidigare r. ven uppklaringsprocenten
fr dessa brott pverkas av frndringen. Som ett
resultat av det blir uppklaringsprocenten fr 2007
lgre jmfrt med tidigare r p grund av att fler
anmlningar rknas med i statistiken. Fr utfrligare information, se avsnittet Statistikens innehll,
Kriminalstatistik 2009 (Br, rapport 2010:15).
r 2009 gjordes en frndring i Br:s statistiksystem betrffande en regel som begrnsar inlsning
av olika beslut som tas p registrerade misstankar.
Efter ndringen medges inlsning av samtliga beslut som tagits p registrerade misstankar. Regeln
pverkade endast de beslut p misstankar som levereras till Br via Polisen. Eftersom de flesta misstankar levereras frn klagarmyndighetens system
har borttagandet av regeln inte pverkat statistiken
ver uppklarade brott och misstnkta personer
mer n marginellt under 2009.
I statistiken ver anmlda brott har mindre brister upptckts som berr vissa typer av skattebrott
ren 20052006 och brott avseende froreningar
frn fartyg fr ren 20022006. Det innebr att
nmnda brott underskattats ngot under dessa r.
En jmfrelse med 2007 r sledes inte relevant.
Redovisningen av misstnkta minderriga i statistiken har frndrats frn och med 2005. I tidigare
statistik kunde misstnkta minderriga redovisas
under misstnkt person finns och vrigt om
det fanns en registrerad misstanke. Detta har inneburit att man inte kunnat utlsa det exakta antalet
misstnkta minderriga. Drfr har redovisningen
ndrats frn och med 2005 s att alla med beslutet
misstnkt minderrig redovisas med den benmningen, oavsett om besluten har ngon registrerad
misstnkt person eller inte.
I samband med infrandet av klagarmyndighetens

nya rendehanteringssystem (Cbra) under andra
halvret 2007 gjorde Ekobrottsmyndigheten justeringar av reglerna fr antalsrkning och registrering av de anmlda brotten. I enlighet med anvisningarna i Kodning av brott som finns publicerade
p www.bra.se vergick Ekobrottsmyndigheten till
en mer extensiv antalsrkning, som innebr att anvndare nu registrerar ett brott fr varje deklaration
eller rkenskapsr. Enligt tidigare praxis registrerades endast ett brott oavsett antal deklarationer och
utan hnsyn till hur mnga rkenskapsr som omfattades. Frndringen genomfrdes under 2008.
ven uppklaringsprocenten fr dessa brott pverkades av frndringen eftersom antalet anmlda
brott ingr i berkningen av detta mtt. Samtidigt
som antalet uppklarade brott har kat ngot har
antalet redovisade anmlda brott blivit betydligt
fler sedan 2007 enligt ovanstende beskrivning.
Detta ger en lgre uppklaringsprocent. Fr utfrligare information, se avsnittet Statistikens innehll,
Kriminalstatistik 2009 (Br, rapport 2010:15).
Under inrapporteringen till statistiken fr 2000

brjade nya datarutiner anvndas. Nya datasystem byggdes upp inom polisvsendet och Br anpassade sina system till dessa, vilket kan ha pverkat uppgifterna i denna statistik. Bland annat
befaras en underrapportering till statistiksystemet
av uppgifter om misstnkta personer som togs
in via s kallade personblad. Dessa skulle slopas
frn och med 2000, men det finns indikationer p
att de i viss mn slopades redan i slutet av 1999.
Olika brott pverkas i olika grad. Bland annat r
inte uppgifterna om anmlda trafikbrott frn och
med 2000 jmfrbara med tidigare uppgifter. Fr
mer information om frndringar, se rsboken
Kriminalstatistik 2000.
Under 2007 infrde klagarmyndigheten ett nytt

rendehanteringssystem (Cbra) som ersatte tidigare system (Brdis och Envis). Systemomlggningen
pbrjades i februari 2007 och skedde succes-
84
Fram till slutet av 1999 registrerades beslut gllande personer som varit skligen misstnkta fr
brott p ett blankettset (personblad) som anvndes
av bde polis och klagare. I slutet av 1999 slopades personbladet i samband med systemomlggningen av registren inom rttsvsendet. Analyser
tyder p att effekterna av omlggningen r marginella fr det totala antalet uppklarade brott. De
kan dock vara olika fr olika typer av brott. En
mer detaljerad beskrivning av hur statistiken pverkades av omlggningen finns i publikationerna
Kriminalstatistik 1999 och Kriminalstatistik 2000.
Uppklarade brott
Det finns ocks problem i kvaliteten gllande nedlggningsgrunden Misstnkt minderrig. En del polismyndigheter anvnder inte det beslutet utan lgger i
stllet ner rendet med beslutet Annat drfr att
det vid den nedlggningsgrunden gr att komplettera
med en fritext. renden med misstnkt minderrig
hanteras ocks p olika stt. I en del fall registreras
en misstnkt person innan rendet lggs ner. I andra
fall lggs rendet ner direkt med nedlggningsgrunden Misstnkt minderrig utan att ngon misstnkt
person registrerats. Det r oklart om detta beror p att
det finns skillnader i bevisnivn fr olika renden.
Kvaliteten i beslutskoder
Statistiken ver uppklarade brott bygger p beslutskoderna, drfr r ocks kvaliteten i dessa viktig.
Br genomfrde en mindre kvalitetsstudie 2005, dr
Polisens anvndning av beslutskoderna studerades.
Det som tydligt framkom i studien var att det finns
skillnader i hur de olika polismyndigheterna anvnder vissa beslut. De tydligaste skillnaderna fanns i besluten Annat och Brott kan ej styrkas. Annat
r ett av tv beslut dr man kan skriva fritext, vilket frmodligen pverkar anvndningen. Eftersom
Annat rknas som uppklarat i statistiken blir det
orttvisa jmfrelser av uppklaringen mellan olika
ln om en del ln anvnder beslutet ven fr ouppklarade brott.
Nr det gller beslutet Brott kan ej styrkas framkom att det finns tv tolkningar: antingen att brottet
ej kan styrkas eller att det inte gr att styrka att den
misstnkta personen begtt brottet. Detta kan ocks
pverka uppklaringen, eftersom brottet rknas som
ouppklarat nr det finns en misstnkt person. Finns
det ingen misstnkt person rknas brottet som uppklarat, eftersom det d antas att det r brottet som ej
kan styrkas.
Resultatet av frstudien visade att en viss frsiktighet
br iakttas vid analyser av uppklaringen fr olika ln,
eftersom beslut som rknas som uppklarade anvnds
p olika stt.
85
86
Tabellfrteckning
List of tables
Uppklarade brott
Cleared offences
Uppklarade brott, ren 19502012..........................................................................................
Cleared offences, 19502012
2.2
Total uppklaringsprocent, ren 19502012..............................................................................
Clearance rates, 19502012
2.3

Anmlda brott, uppklarade brott, total uppklaringsprocent, personuppklaringsprocent och

teknisk uppklaringsprocent efter brottstyp, r 2012.................................................................
Reported offences, cleared offences, clearance rates, person-based and technical clearance rates,
by type of offence, 2012
2.4

Uppklarade brott efter brottstyp, totalt och efter beslut d misstnkt person inte finns,
r 2012 . ..................................................................................................................................
Cleared offences, by type of offence, total figures and by decision where no suspect has been identified, 2012
2.5

Uppklarade brott efter brottstyp, totalt och efter beslut d misstnkt person finns samt
personuppklaringsprocent (andel talsbeslut, straffrelgganden eller talsunderltelser av
antalet anmlda brott), r 2012................................................................................................
Cleared offences, by type of offence, total figures and by decision where no suspect has been identified,
and person-based clearance rates (proportion of decisions to prosecute or issue summary sanction orders or
waivers of prosecution as a percentage of the number of reported offences), 2012
2.6
Brottsdeltaganden efter brottstyp, totalt och efter beslut i talsfrgan, r 2012.......................
Offence-participations, by type of offence, total figures and by decision to prosecute/not to prosecute, 2012
87
88
90
92
104
106
108
Uppklarade brott
2.1
Tabell 2.1. Uppklarade brott, ren 19502012.

Cleared offences, 19502012.
r
Samt-
Brott mot brottsbalken (strafflagen t.o.m. 1964)
liga
Totalt
brott
drav
Brott mot
drav
hlsa
mord, drp,
liv och
(3 kap.)
Fullbordade
Miss-
handel,
misshandel
grov
med ddlig
miss-
utgng
Sexual-
drav
Tillgrepps-
drav
(6 kap.)
tkt,
(8 kap.)
brotts-
brott
Vld-
grov
brott
2
3
4
5
6
7
stld
vldtkt1
handel
drav
Bo-
stads-
inbrott 2
1950
1955
1960
1965
1970
112 430
105 419
127 341
140 315
267 168
81 732
88 806
105 714
115 011
182 573
..
..
7 925
7 787
12 830
55
62
67
135
68
6 682
7 561
6 946
6 950
11 694
..
..
3 094
2 220
1 904
259
290
350
384
389
37 826
40 634
52 197
55 672
83 872
6 304
10 364
16 005
17 339
22 885
..
..
..
1 657
1 950
1975
1976
1977
1978
1979
277 179
284 215
269 374
279 323
268 753
180 803
180 249
168 493
176 567
174 359
14 135
14 149
13 714
14 658
14 750
97
104
107
88
100
13 257
13 199
12 818
13 690
13 708
1 481
1 157
1 092
1 447
1 185
422
383
359
403
450
87 952
83 795
79 344
82 459
78 638
23 459
22 577
19 791
20 459
18 877
2 743
2 911
2 472
2 834
2 292
1980
1981
1982
1983
1984
354 680
361 978
400 591
383 443
372 861
213 252
218 186
240 972
240 236
247 307
16 811
15 817
16 892
17 767
17 650
106
107
89
89
94
15 632
14 675
15 641
16 431
16 292
1 565
1 380
2 018
1 632
1 740
458
392
498
440
465
89 944
90 961
98 390
98 816
99 413
19 286
20 531
20 871
19 689
16 929
2 665
2 704
2 904
3 028
2 870
1985
1986
1987
1988
1989
359 034
363 837
375 130
347 162
361 346
244 721
250 540
251 815
240 711
245 597
18 365
18 201
19 727
19 372
19 970
88
113
92
110
114
17 011
16 944
18 436
17 920
18 516
1 720
1 958
1 843
1 944
2 240
415
443
423
488
556
104 883
103 495
99 640
95 449
96 901
16 220
16 054
14 625
13 200
12 530
2 487
2 446
1 945
2 134
1 726
1990
1991
1992
1993
1994
360 036
395 549
368 799
375 307
336 586
244 394
265 983
246 184
246 608
226 712
21 540
23 374
24 135
27 417
27 338
87
92
122
121
104
20 179
22 056
22 850
25 993
25 977
2 076
2 245
2 956
3 739
3 248
554
620
687
978
863
98 157
102 915
102 110
98 298
88 649
13 098
13 289
12 459
11 808
11 466
1 793
1 952
1 707
1 619
1 742
1995
1996
1997
1998
1999
289 956
269 310
296 946
313 716
287 070
200 124
186 069
202 706
217 556
197 079
25 006
23 570
25 536
29 749
29 950
112
127
102
107
122
23 798
22 345
24 289
28 398
28 543
2 836
2 703
2 849
3 245
3 651
629
614
567
736
807
80 928
75 048
82 205
84 749
69 476
9 647
8 348
8 868
8 761
6 741
1 373
1 207
1 507
1 465
1 180
2000
2001
2002
2003
2004
312 886
314 896
331 097
361 309
375 356
204 639
203 751
210 542
240 469
248 432
29 228
27 295
28 993
31 204
33 643
138
124
134
146
155
27 614
25 865
27 312
29 333
31 547
3 441
3 504
4 104
4 521
4 978
807
715
786
1 025
1 061
73 103
68 686
70 931
77 084
82 698
7 644
6 940
7 035
8 305
9 088
1 468
1 271
1 547
1 931
2 123
2005
2006
2007
2008
2009
392 032
416 082
435 933
478 029
527 712
260 042
266 467
284 343
311 248
354 605
36 597
39 376
41 368
43 114
44 684
184
167
225
192
189
34 391
32 127
38 889
40 433
41 705
6 018
6 556
6 504
7 558
8 633
1 867
2 308
2 270
3 090
3 502
84 843
81 303
83 552
88 481
94 775
9 826
9 621
10 198
9 812
10 130
2 349
2 278
2 134
2 442
2 775
2010
2011
2012
533 406
536 177
533 471
352 934
346 893
350 060
45 867
46 765
43 703
278
192
176
42 599
43 355
40 070
8 683
9 468
8 740
2 981
3 447
3 199
91 509
89 672
87 706
10 162
10 514
10 043
2 986
3 389
3 298
6
7
7
In-
Inklusive vldfrande, ren 19501984.

Inklusive inbrottsstld av skjutvapen, ammunition och sprngmedel, ren 19651967.
Fr 1975 och framt avses hela 9 kap. BrB. Fr perioden 19501974 ingr endast bedrgeri, grovt bedrgeri, bedrgligt beteende (13 ).
Inklusive narkotikafrordningen, ren 19501983. Fr.o.m. 1983-07-01 regleras brotten i narkotikafrordningen enligt 5 a narkotikastrafflagen.
Inklusive rattfylleri under pverkan av narkotika fr.o.m. 1999.
De uppklarade brott som avser straffrelgganden 1998 r skattade.
Uppgifterna fr 1999 och 2000 kan ha pverkats av statistikomlggningen 1999/2000. Se Kriminalstatistik 2000,
Uppgifterna fr 2007 kan ha pverkats av ett nytt rendehanteringssystem hos klagarmyndigheten.
Se avsnittet Statistiken innehll, Jmfrelser ver tid.
88
Stld ur
grepp
motor-
till-
och frn
Butiksstld
Rn,
grovt
rn
Bedrgeribrott
(9 kap.) 3
Skade-
grelse-
drav
Brott mot
Ratt-
strafflagen 4
grovt
narkotika-
brott
(12 kap.)
fordon
..
..
..
3 942
5 444
..
..
..
9 082
15 492
92
206
249
405
569
12 527
11 992
14 858
18 813
40 518
12 183
12 342
10 655
10 683
8 970
6 730
6 220
5 721
5 814
5 898
19 257
19 280
20 859
22 354
22 183
799
851
1 007
967
777
37 681
41 675
38 056
37 259
39 286
9 239
8 852
9 021
8 318
7 661
6 882
6 811
7 718
7 878
7 089
26 130
26 306
31 360
34 898
39 941
996
950
964
997
1 052
7 650
8 052
9 197
9 165
9 618
7 411
7 834
7 549
7 479
6 911
46 204
46 567
44 662
42 568
45 317
9 148
8 905
8 355
8 488
7 624
7 649
6 729
5 697
5 557
5 083
6 603
5 412
6 240
6 345
5 620
fylleri,
ratt-
fylleri 5
drivet
..
..
5 815
6 814
10 971
2 336
3 590
4 724
6 078
8 551
30 698
16 613
21 627
25 304
84 595
7
21
97
330
13 045
3 172
7 992
10 574
11 012
15 913
1950
1955
1960
1965
1970
12 174
12 529
12 100
14 051
13 433
96 376
103 966
100 881
102 756
94 394
17 087
16 686
14 834
18 555
17 434
19 598
18 578
16 887
19 226
17 851
1975
1976
1977
1978
1979
59 381
64 787
70 912
69 769
75 457
14 085
13 574
15 048
14 623
14 252
141 428
143 792
159 619
143 207
125 554
53 406
54 811
64 311
46 561
38 181
19 361
18 543
19 068
18 941
17 481
1980
1981
1982
1983
1984
963
882
913
897
938
65 697
71 960
73 725
69 172
70 809
14 920
14 598
14 911
14 523
14 484
114 313
113 297
123 315
106 451
115 749
34 553
32 653
37 855
26 029
30 066
16 974
18 413
18 608
18 482
20 381
1985
1986
1987
1988
1989
46 449
51 494
51 601
46 122
40 889
1 141
1 207
1 304
1 493
1 252
63 446
73 784
49 936
45 582
36 270
16 556
15 777
16 337
15 638
15 517
115 642
129 566
122 615
128 699
109 874
24 008
26 200
25 346
33 331
25 896
20 540
21 457
19 637
18 832
16 585
1990
1991
1992
1993
1994
5 069
4 191
4 755
4 685
4 476
39 594
38 097
42 605
44 435
32 547
1 122
1 182
1 264
1 339
1 659
27 288
21 823
22 604
24 298
21 272
13 883
12 035
13 612
14 103
12 400
89 832
83 241
92 806
93 197
86 374
20 722
19 235
22 314
24 020
23 166
13 369
12 079
12 299
12 081
11 261
1995
1996
1997
1998
1999
5 720
5 311
5 695
5 462
5 516
4 586
4 158
4 001
4 061
4 263
33 780
32 527
33 165
36 948
40 171
2 241
1 638
2 046
2 215
2 104
22 860
26 373
22 702
38 317
30 200
13 054
13 129
12 872
14 908
15 170
103 165
106 192
115 120
120 840
126 924
24 358
25 026
29 000
33 102
35 263
15 338
16 723
18 035
19 232
20 752
2000
2001
2002
2003
2004
5 224
5 069
4 868
4 355
3 836
4 820
4 384
3 726
3 669
3 556
38 953
36 498
35 977
40 378
46 395
2 606
2 566
2 944
3 042
3 206
29 089
30 242
36 416
45 175
68 221
15 980
17 043
19 754
20 835
21 304
131 990
149 615
151 590
166 781
173 107
40 750
56 577
55 326
61 500
66 773
21 547
24 503
26 779
27 676
28 012
2005
2006
2007
2008
2009
3 683
3 166
2 740
3 531
3 070
3 194
42 754
40 278
37 867
3 100
3 109
3 094
68 839
60 950
66 047
18 323
16 732
16 252
180 472
189 284
183 411
69 918
71 036
73 496
27 065
26 402
24 509
2010
2011
2012
89
Uppklarade brott
Bil-
Totalt
Tabell 2.2. Total uppklaringsprocent, ren 19502012.

Clearance rates, 19502012.
Anm. Den totala uppklaringsprocenten r berknad som en relation mellan det totala antalet uppklarade brott ett visst r, oberoende av
nr de anmlts, och antalet anmlda brott samma r.
r
Samtliga
brott
Brott mot brottsbalken (strafflagen t.o.m. 1964)

Totalt
drav
Brott mot
drav
hlsa
mord, drp,
liv och
(3 kap.)
Fullbordade
handel,
misshandel
grov
med ddlig
miss-
utgng
Sexual-
Miss-
brott
(6 kap.)
drav
Tillgrepps-
drav
tkt,
(8 kap.)
brotts-
Vld-
grov
brott
2
3
4
5
6
7
drav
stld
stads-
vldtkt1
handel
Bo-
inbrott 2
1950
1955
1960
1965
1970
58
43
43
31
41
51
39
38
29
32
..
..
81
60
65
83
105
92
67
68
91
88
80
59
64
..
..
76
56
57
74
77
68
65
56
34
25
26
19
21
30
31
28
22
21
..
..
..
22
18
1975
1976
1977
1978
1979
37
36
32
35
33
28
26
24
26
25
61
62
54
60
59
80
81
82
71
59
62
62
54
60
59
54
49
41
51
41
55
50
45
47
49
19
17
15
17
16
18
15
13
14
14
14
13
11
13
13
1980
1981
1982
1983
1984
38
39
41
40
38
28
29
30
30
29
63
60
56
56
53
79
73
71
74
81
63
60
55
56
53
51
43
52
45
45
52
45
53
48
47
17
18
18
18
17
14
15
15
14
12
13
14
14
13
12
1985
1986
1987
1988
1989
35
33
34
32
32
27
26
27
25
24
54
52
53
48
47
70
77
69
75
76
53
52
53
48
47
42
47
40
37
40
40
42
38
37
38
17
15
15
15
14
11
11
10
10
9
10
11
10
11
8
1990
1991
1992
1993
1994
30
33
31
32
30
23
25
23
24
23
50
55
51
51
49
72
65
70
70
65
50
55
51
51
48
40
41
42
46
42
39
42
41
45
48
13
14
14
14
14
9
9
8
8
8
8
9
8
8
10
1995
1996
1997
1998
1999
25
23
25
27 6
24 7
20
18
19
20
18
44
42
44
50
47
63
64
65
58
65
44
42
44
50
48
37
36
37
39
40
37
38
34
37
38
12
11
11
12
10
7
6
6
6
5
8
7
8
8
7
2000
2001
2002
2003
2004
26
26
27
29
30
19
19
20
22
23
47
44
45
45
48
79
74
61
77
74
47
43
44
45
47
39
38
42
45
48
40
34
36
40
40
10
10
10
12
13
6
6
6
7
8
8
8
9
11
12
2005
2006
2007
2008
2009
32
34
33
35
38
24
26
26
27
30
48
49
48
48
49
77
70
87
92
82
47
48
47
48
48
51
54
52
53
55
49
55
48
57
59
13
14
14
16
17
9
10
11
10
11
14
15
13
13
14
2010
2011
2012
39
38
38
31
30
30
49
49
47
84
84
75
48
48
46
51
55
52
50
53
51
17
16
16
11
11
11
15
15
15
In-

Fr 1975 och framt avses hela 9 kap. BrB. Fr perioden 19501974 ingr endast bedrgeri, grovt bedrgeri, bedrgligt beteende (13 ).
Inklusive narkotikafrordningen ren 19501983. Fr.o.m. 1983-07-01 regleras brotten i narkotikafrordningen enligt 5 a narkotikastrafflagen.
Inklusive rattfylleri under pverkan av narkotika fr.o.m. 1999.
De uppklarade brott som avser straffrelgganden 1998 r skattade.
Uppgifterna fr 1999 och 2000 kan ha pverkats av statistikomlggningen 1999/2000. Se Kriminalstatistik 2000,
Uppgifterna fr 2007 kan ha pverkats av ett nytt rendehanteringssystem hos klagarmyndigheten.
Se avsnittet Statistiken innehll, Jmfrelser ver tid .
90
till-
grepp
Stld ur
och frn
motor-
Butiks-
stld
Rn,
grovt
rn
Bedrgeri-
brott
(9 kap.) 3
Skade-
grelse-
drav
Brott mot
narkotika-
brott
strafflagen 4
(12 kap.)
fordon
..
..
..
7
10
..
..
..
95
67
48
65
53
42
38
94
78
84
63
64
33
28
24
28
26
8
6
6
6
6
72
71
66
71
71
34
32
30
28
25
75
78
66
72
55
27
27
25
24
20
7
7
8
8
6
74
70
72
77
79
29
29
27
29
29
17
15
16
15
14
6
5
5
5
4
76
75
76
72
76
12
13
13
14
14
5
5
4
5
5
11
9
9
10
9
Ratt-
fylleri,
grovt
ratt-
fylleri 5
drivet
..
..
32
22
34
46
45
36
26
25
92
90
100
46
91
140
60
66
45
83
92
88
83
67
93
1950
1955
1960
1965
1970
22
23
19
23
22
86
90
79
86
80
81
93
71
90
77
90
89
76
85
82
1975
1976
1977
1978
1979
59
67
75
79
83
24
22
22
22
20
85
82
90
90
91
90
81
94
97
100
89
88
90
84
80
1980
1981
1982
1983
1984
25
23
23
21
18
69
73
73
68
77
20
18
18
17
16
92
84
86
81
82
96
86
90
90
89
86
80
81
76
78
1985
1986
1987
1988
1989
72
74
78
75
73
19
20
21
24
23
59
91
69
71
73
17
17
17
17
15
81
84
86
80
80
91
85
87
82
84
81
82
80
78
79
1990
1991
1992
1993
1994
4
3
3
3
3
67
62
65
71
58
20
20
19
20
19
54
32
51
56
47
13
11
12
12
11
70
68
81
86
72
73
62
73
76
63
78
80
91
100
81
1995
1996
1997
1998
1999
9
9
9
10
12
3
3
3
3
3
64
63
62
62
65
25
19
23
26
24
45
62
52
58
52
11
10
9
10
10
76
78
77
79
81
75
77
76
81
78
88
93
95
92
94
2000
2001
2002
2003
2004
12
14
15
16
16
4
4
4
5
5
67
65
61
63
67
28
30
34
34
34
50
53
47
46
63
11
12
11
11
11
81
81
76
72
74
79
85
77
79
83
93
90
91
89
93
2005
2006
2007
2008
2009
17
16
17
5
5
5
67
64
63
34
32
34
60
53
51
11
10
11
74
74
74
80
79
78
91
89
90
2010
2011
2012
91
Uppklarade brott
Bil-
Totalt
92
1 156 390

Fullbordat mord och drp samt misshandel med
ddlig utgng (1, 2, 5, 6 )1
Mot kvinna
Mot man
Frsk till mord eller drp (1, 2 )
Mot kvinna
Mot man
Barnadrp (3 )
Misshandel inkl. grov, ej med ddlig utgng (5, 6 )
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
43 703
176
68
9
59
108
24
84
406
97
11
86
309
85
224
2
40 070
1 476
623
49
20
29
574
50
524
853
66
35
31
787
100
687
5 192
1 735
247
162
85
1 488
380
1 108
236
94
10
84
142
32
110
798
183
28
155
615
189
426
3
87 052
3 231
1 348
108
58
50
1 240
97
1 143
1 883
144
67
77
1 739
154
1 585
8 814
3 215
431
298
133
2 784
535
2 249
131 541
350 060
533 471
72
72
56
75
72
75
71
75
80
64
83
73
48
83
50
77
79
80
94
100
90
79
88
78
79
94
97
90
78
75
78
81
81
81
83
78
81
84
79
77
80
78
76
23
24
33
22
22
13
25
20
19
27
17
21
36
15
50
22
20
19
6
10
20
12
21
20
6
3
10
22
23
21
18
18
19
17
22
18
16
19
22
18
19
20
Uppklarade brott 2012

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
92 704
255 272
1 402 588
SAMTLIGA BROTT
Anmlda
brott
2012
Brottstyp
1
1
1
3
1
9
4
11
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2010
4
3
11
2
5
13
2
1
2
5
1
0
0
0
0
1
0
0
Tidigare
1
1
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Anmlningsr oknt
75
72
90
70
76
75
76
51
53
39
55
50
45
53
67
46
46
46
45
34
58
46
52
46
45
46
52
40
45
65
43
59
54
57
54
64
53
71
49
47
52
30
38
23
15
40
12
28
34
26
29
29
32
28
28
23
31
33
16
8
7
5
10
8
4
8
9
6
4
6
9
21
8
12
11
9
8
11
11
11
11
15
12
17
52
57
50
58
48
41
50
22
24
7
27
22
22
22
33
30
38
39
41
34
48
39
47
38
37
40
48
34
36
44
35
47
43
48
46
53
42
60
38
32
40
21
21
Uppklaringsprocent: Antal brott uppklarade 2012 (anmlda

2011 eller tidigare) i procent av antal anmlda brott 2012
Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Tabell 2.3. Anmlda brott, uppklarade brott, total uppklaringsprocent, personuppklaringsprocent och teknisk uppklaringsprocent efter brottstyp, r 2012.
Reported offences, cleared offences, clearance rates, person-based and technical clearance rates, by type of offence, 2012.
93

Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Misshandel mot kvinna 18 r eller ldre
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Misshandel mot man 18 r eller ldre
Obekant med offret
Utomhus
Inomhus
Bekant med offret
Utomhus
Inomhus
Vllande till annans dd (7, 10 )
I samband med trafikolycka
vriga fall
Vllande till kroppsskada eller sjukdom, inte i samband
med trafikolycka (8, 10 )
vriga fall
Framkallande av fara fr annan (9, 10 )
Fara som framkallats fr arbetstagare
vriga fall
3 457
663
461
202
2 794
954
1 840
3 227
1 144
225
156
69
919
308
611
2 083
815
597
218
1 268
495
773
12 565
3 120
1 545
1 575
9 445
1 772
7 673
5 523
2 133
17 610
11 323
7 463
3 860
6 287
2 607
3 680
1 197
2 473
160
64
25
71
2 273
1 304
969
616
50
566
2 811
1 388
1 423
1 573
73
1 500
75
71
82
84
74
84
82
80
82
74
82
86
80
75
75
73
72
75
75
74
76
75
71
72
71
77
76
77
76
78
78
78
76
75
76
76
77
76
75
75
74
77
75
78
82
76
51
45
36
61
21
25
17
14
12
14
18
20
17
25
17
13
19
24
24
25
26
23
24
25
23
24
27
28
27
22
23
22
22
20
21
20
22
23
22
22
21
23
23
23
24
22
23
21
18
22
38
45
32
32

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
5 599
1 174
843
331
4 425
1 249
3 176
6 245
2 457
533
375
158
1 924
568
1 356
3 788
1 584
1 202
382
2 204
852
1 352
28 360
7 101
3 709
3 392
21 259
3 839
17 420
12 903
4 517
40 402
25 938
17 751
8 187
14 464
5 801
8 663
3 430
5 233
231
92
33
106
Anmlda
brott
2012
3
4
2
2
8
1
1
0
0
0
1
1
1
1
1
2
2
1
1
0
1
1
1
1
1
0
0
1
2
1
1
1
2
2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
8
5
24
6
2010
0
1
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
1
0
0
1
1
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
5
8
1
Tidigare
Uppklarade brott
0
0
0
4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-
Anmlningsr oknt
81
94
68
39
68
38
62
56
55
61
63
76
58
52
47
42
42
44
48
54
45
55
51
50
57
58
58
57
44
44
42
46
44
46
44
43
47
44
44
42
47
43
45
42
35
47
69
70
76
67
2
0
5
7
1
7
12
12
11
16
12
11
13
22
19
14
14
15
20
25
18
24
22
22
24
25
29
22
17
12
12
12
19
19
19
20
14
15
15
14
16
16
19
14
11
17
25
48
9
10
50
44
44
45
51
66
45
30
28
28
28
28
28
29
27
31
29
28
34
33
29
35
27
32
29
35
26
27
25
22
33
28
29
28
31
27
26
28
24
31
44
22
67
57
78
94
64
32
67
30

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Tabell 2.3 (forts). Anmlda brott, uppklarade brott, total uppklaringsprocent, personuppklaringsprocent och teknisk uppklaringsprocent efter brottstyp, r 2012
Brottstyp
94
12 838
16 923
6 324
2 065
1 822
1 779
230
1 549
43
16
27
6 kap. Sexualbrott
Vldtkt inkl. grov (1, 4 )
Mot barn under 15 r (4 )
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Frsk till vldtkt
Utomhus
Inomhus
130 883
1 605
21
9
12
48
13
35
2 573
1 906
1 480
740
740
299
127
2 469
916
64
44
20
633
219
48 513
5 344
2 295
3 049
19 389
20 815
2 965
8 270
55 916
4 648
2 795
1 853
28 147
18 444
4 677
8 646

Mnniskorov, olaga frihetsbervande (1-2 )
Mnniskohandel fr sexuella ndaml (1 a )
Med barn under 18 r
Mnniskohandel fr annat n sexuella ndaml (1 a )
Med barn under 18 r
Olaga tvng, avlyssning m.m. (4, 8-9 a )
Grov fridskrnkning (4 a )
Mot barn under 18 r
Grov kvinnofridskrnkning (4 a )
Olaga frfljelse (4 b )
Mot barn under 18 r
Olaga hot (5 )
Mot barn under 18 r
Mot grupp
Hemfridsbrott, olaga intrng (6 )
Ofredande (7 )
Mot barn under 18 r
Mot grupp
Dataintrng (9 c )
Anmlda
brott
2012
8 740
3 199
1 504
1 312
1 273
100
1 173
39
9
30
10 436
67 009
870
17
5
12
36
6
30
943
917
715
359
356
152
50
1 004
494
33
21
12
332
129
24 705
2 998
1 249
1 749
9 627
10 549
1 531
3 947
30 693
3 012
1 570
1 442
15 176
10 037
2 468
3 383
74
75
69
68
68
75
67
77
44
87
92
82
84
41
100
17
56
67
53
78
74
74
74
74
74
70
76
86
94
95
92
85
88
78
81
80
82
77
78
76
78
86
77
87
67
86
89
88
81
23
23
30
30
31
25
31
13
33
7
17
15
53
75
36
33
37
18
25
25
25
24
24
28
21
14
6
5
8
15
12
20
18
19
17
21
21
22
20
13
22
13
32
12
11
10
17

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
2
1
1
1
1
1
5
22
-
1
1
6
8
6
7
3
1
1
1
1
2
2
2
2
1
1
1
2
1
2
1
1
0
0
1
1
1
1
2
2010
1
1
0
0
0
0
-
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
Tidigare
0
0
0
0
0
0
5
7
0
3
3
0
1
1
1
1
0
0
0
0
0
0
Anmlningsr oknt
52
51
73
72
72
43
76
91
56
111
81
51
54
81
56
100
75
46
86
37
48
48
49
48
51
39
41
54
52
48
60
52
59
51
56
54
57
50
51
52
48
55
65
56
78
54
54
53
39
22
22
46
46
46
19
50
51
19
70
9
10
33
58
17
8
20
6
21
22
21
22
23
13
20
12
8
2
20
14
10
12
12
11
13
13
11
11
10
5
13
6
25
5
4
3
6
30
29
27
26
25
24
25
40
38
41
80
43
45
48
56
42
58
38
66
31
27
27
28
26
28
27
20
41
44
45
40
39
49
39
44
43
45
37
39
41
38
50
52
51
53
49
51
50
33

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Brottstyp
95

Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Frsk till vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot barn 15-17 r (1, 4 )
Mot flicka 15-17 r
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Frsk till vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot pojke 15-17 r
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Frsk till vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot kvinna 18 r eller ldre (1 )
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Frsk till vldtkt
Utomhus
Inomhus
Mot man 18 r eller ldre (1 )
Fullbordad vldtkt
Utomhus
Inomhus
Frsk till vldtkt
Utomhus
Inomhus
Sexuellt tvng, utnyttjande m.m. (2, 3, 5-7 )
Sexuellt utnyttjande av barn under 15 r (5 )
Av flicka under 15 r
Av pojke under 15 r
Sexuellt utnyttjande av barn 15-17 r (5 )
Av flicka 15-17 r
Av pojke 15-17 r
Sexuellt vergrepp mot barn under 15 r (6 )
Sexuellt vergrepp mot barn 15-17 r (6 )
Mot flicka 15-17 r
Mot pojke 15-17 r
243
240
52
188
3
3
819
786
751
157
594
35
12
23
33
29
4
25
4
2
2
3 307
3 024
425
2 599
283
130
153
133
126
23
103
7
2
5
1 336
440
383
57
25
23
2
495
375
120
24
23
1
Anmlda
brott
2012
192
190
40
150
2
2
279
260
248
57
191
12
4
8
19
17
2
15
2
2
1 342
1 254
164
1 090
88
29
59
68
63
9
54
5
1
4
991
420
383
37
8
6
2
368
281
87
17
14
3
73
73
95
67
50
50
80
82
82
79
83
75
50
88
58
53
100
47
100
100
80
80
77
80
75
66
80
85
87
100
85
60
100
50
63
58
57
70
88
100
50
67
69
60
53
57
33
26
25
5
31
50
50
19
17
17
18
17
25
50
13
42
47
53
17
17
20
16
23
28
20
15
13
15
40
50
33
40
41
30
13
50
30
28
36
47
43
67

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
79
79
77
80
67
67
34
33
33
36
32
34
33
35
58
59
50
60
50
100
41
41
39
42
31
22
39
51
50
39
52
71
50
80
74
95
100
65
32
26
100
74
75
73
71
61
300
Uppklarade brott
3
2
5
-
0
0
0
2
0
0
0
-
Anmlningsr oknt
0
0
0
2
1
1
3
1
2
7
1
1
1
-
Tidigare
2
2
2
0
0
0
1
2
2
1
2
3
1
2
-
2010
40
40
38
40
33
33
9
9
8
7
9
11
17
18
17
20
25
50
11
11
5
13
8
5
12
7
7
9
7
34
53
60
9
33
35
27
38
35
100
40
40
38
40
33
33
25
25
25
29
23
23
33
17
39
41
50
40
25
50
29
30
33
29
23
18
27
44
43
30
46
71
50
80
40
43
40
56
32
26
100
41
40
46
33
26
200

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Brottstyp
96
414
92
3 463
383
3 080
943
381
1 756
453
53
758
103
7 607
1 177
6 430
1 662
828
3 940
551
95
1 924
1 904
20

Egenmktighet med barn (4 )
vriga brott mot 7 kap. (1, 3 a )
87 706
4 249
2 740
407
2 333
88
2 245
266
772
103
368
1 563
1 452
86
25
10 043
667
463
204
566
534 278
28 926
16 113
4 506
11 607
461
11 146
2 514
6 738
1 392
2 169
61 625
60 451
1 014
160
87 789
6 273
3 915
2 358
4 253

Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel (7 )
Bil
Frsk till biltillgrepp
Fullbordat biltillgrepp
Lastbil, slpfordon, jrnvgsvagn eller
lastbrare (container eller motsvarande)
vriga bilar
Motorcykel
Moped
Bt
Annat
Tillgrepp av icke motordrivet fortskaffningsmedel (1, 2, 4 )
Cykel
Bt
Annat
Inbrottsstld, inte av skjutvapen (1, 2, 4 )
kultur
I skola, bibliotek, fritidshem, m.m.
184 521
845 540
8-12 kap. Brott mot frmgenhet
1 653
1 637
16
174
75
77
75
72
82
76
76
76
68
77
76
78
77
76
68
75
82
76
77
72
78
76
91
91
69
87
34
77
81
76
75
77
76
71
62
69
75
20
19
22
13
20
20
15
28
20
22
20
19
20
22
22
16
21
21
26
20
18
8
8
31
10
26
21
17
22
22
22
21
24
30
20
24

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
352
149
Anmlda
brott
2012
Sexuellt tvng, utnyttjande m.m.

mot person 18 r eller ldre (2, 3, 7 )
Kontakt med barn i sexuellt syfte, sk. "grooming" (10 a )
Utnyttjande av barn under 18 r fr sexuell
posering, inkl grov (8 )
Kp av sexuell handling av barn under 18 r (9 )
Sexuellt ofredande (10 )
Exhibitionism
Annat sexuellt ofredande
Mot barn under 15 r
Mot barn 15-17 r
vriga fall
Kp av sexuell tjnst (11 )
Koppleri, grovt koppleri (12 )
Brottstyp
2
2
2
3
3
3
2
1
1
2
3
4
2
1
2
1
2
1
1
1
-
2
40
2
1
2
1
1
2
5
4
6
1
2010
3
3
2
2
1
6
4
1
1
1
2
2
6
1
1
1
1
1
1
0
0
-
0
0
0
0
1
0
0
0
2
5
-
Tidigare
0
0
-
0
-
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
1
-
Anmlningsr oknt
13
11
12
9
3
2
8
16
11
19
20
11
11
7
17
16
15
17
9
20
22
86
86
80
55
89
46
33
48
57
46
45
82
56
49
50
3
3
3
1
1
5
8
4
6
7
2
3
1
5
7
5
6
4
7
1
1
-
43
42
14
12
14
21
16
11
69
22
13
4
7
8
5
2
2
4
8
8
13
13
8
9
6
12
9
10
11
5
13
14
85
85
80
12
48
32
21
34
36
30
34
13
34
37
46
Uppklaringsprocent: Antal brott uppklarade 2012(anmlda

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
97
I butik, apotek, kiosk m.m.

I kiosk, automat och skyltskp
I apotek och lkemedelsfrrd
I industri, verkstad, byggplats, lager, garage,
I kontor
vrigt
I bostad, fritidshus m.m.
Villa, radhus o.d.
Fullbordat inbrott
Frsk till inbrott
Lgenhet
Fullbordat inbrott
Frsk till inbrott
I kllare och p vind
I fritidshus
vrigt
Stld (ven inbrottsstld) av skjutvapen ammunition
och sprngmnen (1, 2, 4 )
Frn militrt frrd/inom militrfrlggning
Frn skytteorganisation, vapenhandlare och
sprngmnesfrrd
I bostad (lgenhet, villa) och fritidshus
vrig stld av skjutvapen o.d.
vrig stld och snatteri (1, 2, 4 )
Frn fordon m.m.
Ur och frn motordrivet fordon
Frn cykel
Frn bt (annat n btmotor)
Av btmotor
Under yrkesmssig transport
Ur och frn lastbil, slpfordon, jrnvgsvagn,
fartyg eller lastbrare (container eller motsvarande)
Under vrig yrkesmssig transport
kultur
I skola, bibliotek, fritidshem m.m.
I industri, verkstad, byggplats, lager,
I kontor
vrigt
89
5
11
49
24
62 944
3 796
3 194
35
140
163
264
198
66
1 352
825
527
1 309
37 867
1 056
330
726
19
174
72
317 869
71 849
62 348
849
2 492
2 662
3 498
2 739
759
18 684
9 292
9 392
20 233
60 470
6 284
2 581
3 703
1 797
421
1 376
4 476
3 298
2 227
1 896
331
1 071
876
195
562
616
1 646
17 030
3 223
13 807
39 552
21 346
14 018
11 567
2 451
7 328
5 614
1 714
12 018
6 188
15 051
277
12
891
702
131
58
63
75
58
83
84
82
83
81
82
85
55
69
75
83
83
82
83
86
94
83
71
100
77
73
78
77
77
74
73
79
82
81
88
78
80
79
71
70
77
69
35
23
40
15
15
15
14
17
17
14
45
24
13
15
16
17
17
10
4
16
22
-
20
22
20
20
20
23
23
18
16
17
12
19
17
18
25
26
18
28

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
5 630
4 448
998
184
Anmlda
brott
2012
1
2
1
1
1
2
3
2
1
2
6
13
1
1
1
1
1
1
7
-
2
2
2
2
2
2
2
2
1
1
2
1
2
2
2
3
3
2010
1
0
1
0
0
0
0
0
1
-
0
1
1
3
0
1
3
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
1
2
3
2
-
Tidigare
Uppklarade brott
0
0
0
0
1
-
0
0
0
0
0
0
0
Anmlningsr oknt
17
13
20
6
63
7
9
6
7
9
58
28
33
20
5
5
4
6
6
8
32
42
11
13
10
11
15
16
16
14
15
16
11
5
10
11
16
16
13
32
9
5
12
2
43
2
2
2
2
1
37
7
3
10
2
2
1
2
2
2
9
25
4
6
3
4
5
6
6
3
4
4
2
1
3
3
7
7
5
21
8
8
7
5
19
6
7
4
5
7
21
21
31
10
4
3
4
4
4
6
23
17
7
8
7
8
10
10
10
10
11
11
9
3
7
8
9
9
8
10

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Brottstyp
98
I bostad m.m.
I kllare och p vind
Vskryckning (inte rn)
Fickstld
vrigt
Rn inkl. grovt (5, 6 )
Bankrn
Butiksrn
Rn mot vrdebefordran
Rn mot vrdetransport
Taxirn
Rn mot privatperson (funktionsnedsatt)
Rn mot privatperson (ej funktionsnedsatt)
Rn mot privatperson under 18 r
Utomhus
Inomhus
Rn mot privatperson 18 r eller ldre
Utomhus
Inomhus
vriga rn
vriga brott mot 8 kap. (8-10 )
17 291
16 093
5 535
10 558
1 198
1 912
130
1 782
52 923
2 834
50 088
68 223
9 213
21
16
5
734
222
512
4
2
2
50
23
27
40
6
34
76
3
73
6 816
1 278
1 154
51
1 103
124
4
120
5 538
4 766
273
4 493
772
86
686
1 472
179
1 293
28 579
Anmlda
brott
2012
4 934
4 845
1 769
3 076
89
226
27
196
3 665
487
3 134
8 739
3 094
14
9
5
298
89
209
3
1
2
25
10
15
19
3
16
38
1
37
2 140
490
431
26
405
59
1
58
1 650
1 319
76
1 243
331
33
298
557
87
470
5 724
84
84
87
83
80
88
78
90
90
86
92
80
79
50
44
60
75
74
76
33
50
72
70
73
68
100
63
84
100
84
80
76
76
58
77
75
76
81
82
83
81
81
82
81
79
82
79
81
14
14
13
15
20
11
22
10
9
13
8
18
20
29
33
20
22
25
21
33
100
28
30
27
26
31
16
16
19
24
24
42
23
25
100
24
18
18
16
18
19
18
19
19
17
20
16

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
1
1
0
1
0
1
0
0
1
1
7
20
2
2
5
6
0
0
0
0
0
1
1
0
0
0
1
1
1
2
2010
0
0
0
0
0
0
1
0
14
22
1
1
1
33
50
0
0
0
0
0
0
0
Tidigare
0
0
0
0
0
0
0
0
Anmlningsr oknt
29
30
32
29
7
12
21
11
7
17
6
13
34
67
56
100
41
40
41
75
50
100
50
43
56
48
50
47
50
33
51
31
38
37
51
37
48
25
48
30
28
28
28
43
38
43
38
49
36
20
4
4
4
4
1
3
8
3
1
3
1
4
13
33
31
40
25
25
25
20
26
15
38
50
35
34
36
11
17
17
24
17
17
25
17
10
8
11
8
21
20
21
13
21
12
2
25
26
28
25
6
9
13
8
6
14
5
9
21
33
25
60
15
15
16
75
50
100
30
17
41
10
12
16
33
15
20
21
20
27
20
31
32
20
20
17
20
22
19
23
24
27
24
18

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Brottstyp
99
12 155
272
16
24
38
11 805

Oredlighet mot borgenrer (1, 2 )
Frsvrande av konkurs eller exekutiv frrttning (2 )
Vrdslshet mot borgenrer (3 )
Otillbrligt gynnande av borgenr (4 )
Bokfringsbrott (5 )
17 244
4 796
1 846
2 597
2 260
337
13-15 kap. Brott mot allmnheten

Mordbrand, grov mordbrand (1, 2 )
Allmnfarlig vrdslshet (6 )
Vllande av brand
Annan allmnfarlig vrdslshet
152 345
152 250
38 997
5 850
18 991
34 050
18 902
35 460
95
17 699
2 771
11 765
1 129
1 744
220
70

Frskingring, grov frskingring, undandrkt (1-3 )
Olovligt frfogande (4 )
Trolshet mot huvudman (5 )
Olovligt brukande (7 )
Fyndfrseelse (8 )
Behrighetsmissbruk (6 )
Skadegrelse, grov skadegrelse, verkan (1-3 )
P motorfordon (inte genom brand)
Genom brand (ven p motorfordon)
vrigt klotter
Mot stat, kommun, landsting (ej klotter)
Annan skadegrelse (ej klotter)
Tagande av olovlig vg (4 )
59 106
1 703
8 567
3 623
10 625
79
161
140
2 723
9 534
21 951
1
1 926
4 126
861
724
2 541
888
117 878
5 068
22 359
8 546
21 354
80
16
271
3 689
16 068
2
40 425
1
3 945
5 003
539
615
3 849
2 236
1 997
690
1 238
1 067
171
9 833
16 252
16 212
3 523
793
381
1 745
1 581
8 189
40
6 163
92
8
6
8
6 049
8 353
1 990
4 132
825
1 176
123
107
66 047
129 063
77
74
79
77
88
69
75
75
77
84
59
67
75
76
88
44
38
38
67
38
44
71
42
86
63
78
64
9
74
76
87
75
70
32
5
39
73
78
70
100
81
55
27
53
66
91
73
20
22
19
20
11
24
22
22
21
14
31
26
22
22
8
36
35
38
33
38
36
20
33
12
27
19
28
89
17
17
10
16
24
46
27
14
16
18
17
36
54
36
30
6
18

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011

Bedrgeri inkl. grovt. bedrgligt
beteende (1-3 )
Automatmissbruk
Datorbedrgeri
Med kontokort (inte automatmissbruk)
Med hjlp av Internet
Investeringsbedrgeri
verskridet eget konto
Mot frskringsbolag
Avs.husrum, frtring, transport m.m.
Bedrgeri med hjlp av s.k. bluffaktura
Mot EU:s finansiella intressen
vrigt bedrgeri
Subventionsmissbruk (3 a )
Utpressning, ocker (4, 5 )
Hleri, hlerifrseelse (6, 6 a, 7 )
Penninghleri, penninghlerifrseelse (6 a, 7 a )
Vanemssigt eller stor omfattning (6 )
vrigt
Anmlda
brott
2012
2
2
2
2
1
2
2
2
1
8
5
2
2
-
12
17
25
12
6
18
2
7
2
7
1
5
6
1
5
5
13
26
12
1
6
1
6
16
3
3
1
2010
1
2
1
1
1
1
1
0
1
2
1
1
1
-
8
10
25
8
2
7
1
2
2
1
-
3
1
1
4
2
10
95
8
1
0
6
0
3
3
7
1
1
Tidigare
51
42
37
48
47
51
57
11
11
9
14
2
5
8
23
42
51
34
50
25
21
51
47
72
35
73
67
56
153
50
34
38
42
50
99
1 006
52
74
59
54
100
49
82
160
118
66
40
Uppklarade brott
0
0
0
0
5
0
1
2
1
1
1
0
0
0
1
0
4
1
0
0
0
0
0
1
Anmlningsr oknt
6
7
5
6
3
18
4
4
3
2
1
2
3
8
1
29
13
6
3
29
13
41
2
46
17
18
136
9
10
3
9
15
14
956
25
6
2
12
12
53
119
93
38
1
11
36
30
42
41
48
39
7
7
6
12
1
3
5
15
41
22
21
44
25
18
22
34
31
33
28
50
38
17
41
24
35
33
35
85
50
27
68
57
42
100
37
29
40
24
28
39
40

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Brottstyp
100

Tjnstefel inkl.grovt (1 )
Mutbrott (2 )
8 520
8 180
88
252
25 579
5 189
1 297
1 673
2 219
5 911
4 625
52
5 682
4 120
4 192
557
136
849
189
435
268
167
2 026
38 297
1 038
1 025
6 880
6 618
56
205
15 080
3 116
900
888
1 328
4 023
3 761
47
2 788
1 345
2 188
256
47
370
155
322
196
126
1 038
24 153
751
821
3 180
209
1 399
145
907
2 644
25
216
700
236
1 496
3 649
56
819
1 733
4 426
258
2 105
4 656
3 715
19
1 052
14
55
94
95
59
80
100
100
70
65
67
63
66
66
66
47
77
89
72
74
79
76
83
56
47
70
72
77
79
69
78
62
84
75
73
49
44
82
76
60
56
63
73
57
71
5
4
21
17
28
32
31
34
31
32
32
32
21
9
23
25
19
21
13
29
33
24
23
21
19
26
19
24
14
21
22
36
56
16
21
30
32
26
22
29
25

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
8 022
5 414
33
1 732
37
316
Anmlda
brott
2012
18 kap. Hgmlsbrott

Vld mot tjnsteman (1, 5 )
Mot polisman (1 )
Mot ordningsvakt (1 )
Mot annan person (1, 5 )
Hot m.m. mot tjnsteman (1, 2, 5 )
Vldsamt motstnd (4, 5 )
Bestickning (7 )
vriga brott mot 17 kap. (8, 9, 11-13, 15 )

Falskt larm (15 1, 2 st)
Missbruk av larmanordning (15 3 st)
Hets mot folkgrupp (8 )
Olaga diskriminering (9 )
Barnpornografibrott (10 a )
Internetrelaterat barnpornografibrott
vriga barnpornografibrott
vriga brott mot 16 kap. (1-6, 10-14 )
16-20 kap. Brott mot staten

Mened, osann partsutsaga m.m. (1-3 )
Falsk tillvitelse, vrdsls tillvitelse (7 )
Missbruk av urkund avseende pass och vriga
resedokument samt utfrdat pass p falska
grunder (11, 12 )
vriga brott mot 15 kap. (4a, 4b, 5, 6, 8-13 )
Urkundsfrfalskning m.m. (1-4, 9 )
Check
Legitimationshandling
Handling som anvnts fr illegal invandring:
svenskt eller utlndskt pass, resedokument,
frmlingspass, stickers fr visering och
uppehllstillstnd
vrig legitimationshandling
vrig urkundsfrfalskning
Signaturfrfalskning (5, 9 )
Penningfrfalskning m.m. (6, 6 a, 9, 10 )
Spridande av gift eller smitta frgring, vrdslshet

med gift eller smittmne (7-9 )
vriga brott mot 13 kap. (3-5 b, 10 )
Brottstyp
1
0
9
3
2
2
2
2
3
2
2
11
1
1
3
1
2
3
3
10
13
4
3
2
2
2
4
2
2
2
7
1
2
5
5
2
2010
0
0
7
0
0
0
0
0
0
0
0
9
0
0
1
1
5
7
2
1
0
1
1
3
0
2
2
6
0
0
4
5
11
2
14
2
Tidigare
0
0
4
0
0
0
0
2
0
0
1
0
0
1
1
0
2
1
6
0
0
1
-
1
1
0
Anmlningsr oknt
81
81
64
81
67
59
60
69
53
60
68
81
90
49
33
52
46
35
44
82
74
73
75
51
63
72
80
72
81
66
61
61
72
45
26
40
58
69
58
61
38
17
0
0
10
1
34
42
53
41
37
43
60
25
19
3
13
17
7
5
1
42
38
47
10
24
56
21
22
17
7
39
33
29
2
1
14
24
30
12
34
80
81
53
80
67
25
18
16
12
23
25
22
65
30
29
39
29
27
38
81
32
35
29
41
39
16
60
50
64
60
23
28
43
43
25
26
34
38
45
27
38
15

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
101

Folkrttsbrott (6 1-2 st)
vriga brott mot 22 kap. (1-3, 5, 6 a, 6 b, 7 )
Grov vrdslshet i trafik (1 2 st)
Olovlig krning, grov olovlig krning (3 1 st)
Rattfylleri, grovt rattfylleri (4, 4 a )
Rattfylleri under pverkan av narkotika (4 2 st)
Smitning (5 )
vriga brott (3 2 och 3 st)
verltelse m.m. (1-3 a )
Innehav (1-3 )
Eget bruk (1-3 )
Framstllning (1-3 )
Brott mot miljbalken (29 kap.)
Miljbrott inkl. grovt miljbrott (1 )
Brott eller frseelse mot omrdesskydd (2, 2 a )
Artskydd inkl grovt (2 b )
Miljfarlig eller olovlig kemikaliehantering (3, 3a )
Otillten miljverksamhet (4 1-2 st)
Otillten avfallstransport (4 a 1-15 p)
Frsvrande av miljkontroll (5 )
Bristfllig miljinformation (6 )
Nedskrpning (7 )
vriga brott mot miljbalken (8 )
Brott mot skattebrottslagen (2-10 )
Grovt skattebrott
Skattebrott (2 ), skattefrseelse (3 ), grovt skattebrott
avseende mervrdesskattelagen (4 )
Skattebrott (2 ), skattefrseelse (3 ), grovt skattebrott
avseende vrig skattelagstiftning (4 )
Skatteredovisningsbrott (7 ), vrdsls
skatteredovisning (8 )
Lagen om nringsfrbud, vertrdelse
Aktiebolagslagen (30 kap.)
Underltenhet att fra/hlla aktiebok tillgnglig (1 2 st 2 p)
Brott mot lnefrbud m.m. (1 1 st 4 p)
Brott mot bulvan/mlvaktsbestmmelser (1 3 st)
vriga brott mot aktiebolagslagen (1 1 st 1 p, 3 p och 2 )
Lag om straff fr marknadsmissbruk m.m.
Insiderbrott m.m. (2-4, 7 )
Marknadsmissbruk (8 )
Rapporteringsskyldighet, sidosttande (13 )
Lag om straff fr finansiering av srskilt allvarlig
brottslighet i vissa fall, m.m.
Brottstyp
12
6
6
183 411
60 293
669
29 145
14 228
10 281
5 409
561
73 496
5 974
22 853
44 198
471
2 227
733
231
46
64
373
55
36
9
576
103
7 402
2 281
536
1 622
5
5
45
2 908
36
117
2
42
23
32
388
128
260
-
1 442
3 941
27
83
181
6 832
96
262
2
150
27
57
580
164
416
-
64
49
39
44
50
52
48
41
48
40
53
-
32
100
80
30
75
50
100
73
80
65
80
86
74
80
80
75
67
74
76
62
57
56
45
61
39
31
89
33
67
77
62
36
24
36
32
47
36
50
45
39
41
47
48
47
-
41
20
35
25
50
23
18
32
18
12
25
18
15
24
31
24
23
34
29
32
37
24
50
35
5
39
33
19
20
36
37

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
37
18
19
246 198
71 863
1 158
31 348
15 244
11 959
11 281
873
94 602
11 137
30 591
52 177
697
5 609
1 525
503
98
167
797
71
93
58
2 092
205
17 176
4 670
Anmlda
brott
2012
11
6
13
2
9
13
3
6
1
-
19
-
21
3
1
2
1
1
1
2
2
1
1
1
1
3
11
10
14
13
9
23
28
3
16
17
21
2010
7
6
7
4
6
2
6
-
8
-
14
1
0
1
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
3
2
5
2
2
10
0
2
11
18
Tidigare
41
19
6
37
32
33
32
74
84
58
93
93
86
48
64
78
54
75
85
68
40
48
46
47
38
47
77
39
16
28
50
43
49
25
43
38
45
100
28
85
56
67
78
63
-
Uppklarade brott
3
-
0
-
0
0
1
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
5
0
0
-
Anmlningsr oknt
2
18
13
14
7
30
16
21
23
21
-
15
7
1
11
3
6
52
65
34
82
82
59
6
46
56
42
52
61
54
4
3
10
12
4
58
1
3
4
19
28
23
25
25
31
100
21
56
40
46
55
42
-
26
11
5
26
30
28
32
23
19
24
11
12
27
42
18
22
11
23
23
14
35
45
36
35
38
43
20
38
16
25
46
24
21

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
102

Mot Frskringskassan
Mot kommunerna
Mot a-kassorna och Arbetsfrmedlingen
Mot PPM, CSN och Migrationsverket
Smugglingslagen (3-13 )
Smugglingsbrott och olovlig in- och utfrsel, ej
narkotika (3-5, 7 )
Narkotikasmuggling och olovlig in- och utfrsel av
narkotika (6, 7 )
Tullbrott och vrdsls tullredovisning (8-11 )
Olovlig befattning med smuggelgods (12-13 )
Lagen om punktskattekontroll (5 kap. 1, 1 a )
Lagen om kontroll av narkotika (13 )
Alkohollagen (10 kap.)
Olovlig befattning med sprit genom
tillverkning, inkl. grov (1 1 p., 2 , 4 )
Olovlig befattning med sprit genom frvrv,
innehav m.m. av sprit eller spridrycker som
r olovligt tillverkade (1 2 p., 4 )
Olovlig frsljning av alkohol (inkl grov),
olovligt innehav av alkoholdrycker (3, 4, 6 )
Olovlig vin- och ltillverkning m.m. (5 )
Olovligt anskaffande av alkoholdrycker,
olovlig dryckeshantering (7, 9 )
Olovlig frsljning av teknisk sprit m.m. (8 )
Vapenlagen (9 kap. 1-3 )
Olaga innehav av pistol, kpist
Olaga innehav av jaktvapen
Olaga innehav av annat vapen
Annat brott mot vapenlagen
Lagen om frbud betr. knivar m.m. (1, 2, 4 )
Jaktlagen (43, 44, 46 )
Illegal rovdjursjakt (varg, bjrn, jrv, lodjur
och kungsrn)
vriga brott mot jaktlagen
Fiskelagen (37, 38, 40 )
Lagen om tgrder mot frorening frn fartyg
Arbetsmiljlagen (8 kap. 1, 2 )
Utlnningslagen (20 kap.)
Hjlp till utlnning att illegalt komma in i
Sverige (8 )
Planlgger eller organiserar verksamhet i vinstsyfte
som frmjar att utlnningar reser till Sverige utan
pass eller tillstnd som krvs fr inresa i
Sverige (9 )
vriga brott mot utlnningslagen (2, 4, 6, 7 )
5 945
2 717
1 340
1 668
220
2 318
815
1 139
131
233
228
14
6 797
110
64
5 583
3
991
46
3 286
609
244
624
1 809
6 960
288
40
248
390
19
264
936
58
35
843
1 353
2 777
284
301
374
31
11 121
105
102
6 935
10
3 961
8
4 797
986
361
748
2 702
7 691
730
59
671
896
72
274
1 532
217
104
1 211
66
61
78
75
74
38
42
48
62
82
93
69
73
72
68
67
76
74
88
100
70
54
61
69
61
79
79
87
54
21
17
21
27
19
59
9
31
17
5
23
54
42
41
29
13
7
27
22
23
29
29
22
21
9
-
25
39
31
23
36
13
21
10
33
51
51
51
48
63
32

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
8 421
3 628
1 838
2 677
278
4 715
Anmlda
brott
2012
17
5
13
2
7
11
10
5
2
3
3
3
2
3
1
4
3
-
4
2
3
5
3
17
14
23
15
16
4
2010
9
2
3
0
5
1
3
3
1
2
2
0
1
0
0
0
-
3
3
0
1
10
16
4
5
1
3
Tidigare
5
1
0
1
0
0
0
0
0
0
0
1
0
-
1
2
1
3
0
2
0
0
5
2
Anmlningsr oknt
34
70
27
68
37
44
26
96
61
25
575
69
62
68
83
67
90
39
81
30
63
105
41
46
77
61
45
61
60
71
75
73
62
79
49
7
39
7
18
4
1
33
7
475
38
30
25
62
37
73
7
64
10
49
85
32
33
55
39
6
44
45
44
46
50
39
35
37
27
30
18
68
30
26
22
95
28
18
100
30
32
42
21
30
17
33
17
20
14
20
9
13
22
22
39
17
15
26
29
23
23
44
12

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
Brottstyp
103
6 408
6 406
2
11
2 193
385
525
238
228
10
1
5 595
5 692
5 691
1
8
1 748
271
255
244
217
27
1
3 788
75
75
63
66
89
70
60
62
41
65
24
24
100
38
31
11
23
25
22
48
100
25

Totalt Procent
antal
drav anmlda
2012
2011
1
1
2
0
5
2
2
4
6
2010
0
0
0
0
0
3
Tidigare
0
2
13
13
7
1
Anmlningsr oknt
Specialstudien kan du ladda ner gratis p Br:s webbplats, se lnk www.bra.se/dodligt-vald.se

Uppklarade brott
89
89
50
73
80
70
49
103
95
270
100
68
42
42
73
48
0
29
82
79
170
100
25
47
47
50
32
70
19
20
17
100
43

Totalt
drav
PersonTekniskt
uppklarade
uppklarade
rligen en specialstudie ver ddligt vld. I denna granskas samtliga anmlningar fr att kunna presentera ett s korrekt antal fall av ddligt vld som mjligt.
utredning avse annat n brott, t.ex. sjlvmord olycka eller naturlig dd. Eftersom det finns ett stort intresse fr denna typ av brott genomfr Br
Det ddliga vldet r verskattat i statistiken ver anmlda brott. Mnga av de hndelser som anmls som ddligt vld visar sig efter
Lagen om kontaktfrbud
vertrdelse av kontaktfrbud (24 )
Hindrande av elektronisk vervakning (25 )
Lagen om tilltrdesfrbud vid idrottsarrangemang
Lagen om frbud mot vissa dopningmedel (3 )
Personuppgiftslagen (49 )
vriga trafikbrott (ej TBL) med fngelse i straffskalan
Sjlagen (20 kap.)
Sjfylleri (4, 5 )
vriga brott mot sjlagen (1, 2, 6-9 )
Lagen om straff fr folkmord (1 )
vriga frfattningar
Anmlda
brott
2012
Brottstyp
104
533 471

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande

ddlig utgng
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
876
834
5 610
1 932
24 208
1 758
7 578
2 851
1 605
6
59
1 237
4 556
39 087
2 232
1 326
1 563
1 452
10 043
3 298
62 944
3 194
37 867
3 665
3 094
14
298
2 140
5 813
87 706
4 249
2 740
95 738
44 002
161
87
189
14 299
23 447
8 871
3 486
1 158
307
1 860
1 278
79
19 701
686
3 139
1 376
4 890
9 610
2 603
22 383
80 020
191 732
205 295
drav
d
misstnkt
inte
finns
184 521
67 009
917
1 004
494
24 705
30 693
10 436
8 740
3 199
991
3 463
1 653
176
40 070
1 476
5 192
3 227
12 565
17 610
3 457
43 703
131 541
350 060
SAMTLIGA BROTT
Uppklarade
brott
2012
Brottstyp
75
71
372
101
2 809
120
889
218
156
2
6
119
668
4 298
218
127
10 553
6 683
24
21
25
2 706
3 258
309
544
212
35
266
35
8
3 923
92
179
250
1 083
2 319
347
4 278
11 849
27 115
23 972
38
33
123
68
1 363
19
223
213
39
2
28
384
2 216
269
208
5 355
2 810
2
3
9
708
1 839
247
170
80
17
63
193
34
539
25
52
26
213
223
450
1 023
4 443
11 179
12 750
109
108
136
14
2 763
28
2 316
36
93
4
84
45
3 267
121
21
4 496
1 805
5
1 029
657
120
258
85
24
135
2
1
2 702
56
1 827
320
253
246
46
2 749
4 934
9 851
10 567
2
2
2
2
74
5
2
1
1
60
155
16
15
348
1 470
2
62
1 257
255
16
1
15
1
56
3
11
12
30
24
80
1 822
2 181
2 198
Antal med fljande beslut d misstnkt person inte finns

Brott
GrMissAngikan ej
ningen
tnkt
velse
styrkas
ej brott
yngre
saknas
n
eller r
15 r
terkallad
Tabell 2.4. Uppklarade brott efter brottstyp, totalt och efter beslut d misstnkt person inte finns, r 2012.
Cleared offences, by type of offence, total figures and by decision where no suspect has been identified, 2012.
2
1
7
34
3
53
104
8
2
438
154
3
2
58
64
25
116
58
27
30
3
1
104
13
30
4
41
16
8
113
411
992
1 202
Brott
preskriberat
136
134
2
138
-
149
208
149
Rapport
eftergift
5
1
40
3
6
3
3
34
91
9
9
290
651
28
17
11
241
299
874
149
79
32
34
74
4
506
87
99
36
182
102
50
560
2 308
3 086
2 828
Rttegngsbalken
23:4A
28 818
1 591
944
650
619
4 965
1 746
16 989
1 588
4 002
2 382
1 313
4
47
1 002
3 310
74 109
30 429
104
44
137
9 495
16 073
7 041
2 233
643
172
1 317
970
31
11 871
413
949
729
3 106
6 674
1 678
13 580
54 253
148 169
140 580
vrigt
105
4 656
2 188
3 286
lagen om kontaktfrbud, vertrdelse
5 691
6 797
vapenlagen
alkohollagen
2 546
33 507
5 945
7 943
2 227
67 051
5 974
73 496
10 281
14 228
60 293
183 411
12
6 885
3 116
15 080
drav smugglingslagen
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
24 153
3 180
1 997
9 833
16 252
6 163
348
530
837
101
4 650
416
316
1 701
1 114
315
1 451
29
166
5 029
13 563
11
6 753
327
3 145
1 279
11 177
1 554
1 824
1 408
4 786
8 134
121
4 871
41 104
380
59 106
4 126
8 353
43 525
drav
d
misstnkt
inte
finns
66 047
Uppklarade
brott
2012

bedrgligt beteende,
Brottstyp
34
57
144
652
45
11
296
154
55
216
12
1 923
3 143
176
71
383
222
781
184
299
306
789
958
636
4 282
103
4 655
78
80
14
524
14
10
97
333
45
381
99
545
1 571
674
123
119
916
139
147
179
465
270
476
2 262
28
2 389
12
17
32
57
97
-
104
Uppklarade brott
76
11
338
217
12
231
145
716
62
227
54
282
19
111
138
1 007
60
80
46
162
97
52
27
32
210
47
12
62
21
59
81
39
31
256
5
264
Antal med fljande beslut d misstnkt person inte finns

Brott
GrMissAngiBrott
kan ej
ningen
tnkt
velse
preskristyrkas
ej brott
yngre
saknas
berat
n
eller r
15 r
terkallad
Tabell 2.4 (forts). Uppklarade brott efter brottstyp, totalt och efter beslut d misstnkt person inte finns, r 2012
5
-
24
35
59
Rapport
eftergift
50
90
159
258
58
46
26
130
82
11
100
35
62
78
1
97
Rttegngsbalken
23:4A
10
90
182
308
664
2 913
301
293
1 119
407
203
619
21
54
2 344
7 589
5 796
190
2 357
846
8 999
1 106
1 299
804
3 209
5 787
106
3 549
34 044
197
35 849
vrigt
106

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande

ddlig utgng
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
687
618
4 433
1 366
38 736
1 436
30 289
814
1 489
8
239
903
5 813
1 257
48 619
2 017
1 414
1 563
1 452
10 043
3 298
62 944
3 194
37 867
3 665
3 094
14
298
2 140
87 706
4 249
2 740
88 783
23 007
756
917
305
10 406
7 246
1 565
5 254
2 041
684
1 603
375
97
20 369
790
2 053
1 851
7 675
8 000
854
21 320
51 521
158 328
328 176
541
479
421
3 285
1 073
32 589
1 083
26 102
685
1 188
7
185
747
39 418
1 336
976
64 789
11 307
403
500
114
5 829
2 790
141
3 665
1 394
452
1 045
19
54
13 756
263
1 035
1 367
4 866
6 225
468
14 278
29 410
106 659
234 162
Summa
362
396
344
3 133
1 066
19 590
1 020
14 270
675
1 183
7
184
745
25 916
1 252
916
46 820
10 417
394
498
110
5 597
2 478
135
3 286
1 393
450
932
19
54
13 303
233
921
1 306
4 713
6 130
457
13 814
27 671
85 148
171 049
beslut
tals-
Drav personuppklarade beslut
Beslut d misstnkt person finns
Totalt
184 521
67 009
917
1 004
494
24 705
30 693
10 436
8 740
3 199
991
3 463
1 653
176
40 070
1 476
5 192
3 227
12 565
17 610
3 457
43 703
131 541
350 060
533 471
2012
brott
Upp-
klarade
82
33
30
39
6 358
21
5 678
10
1
-
6 527
14
9
9 886
485
9
1
1
117
192
4
347
93
-
316
27
83
32
122
52
7
323
1 159
11 987
36 979
97
50
47
113
7
6 641
42
6 154
4
1
2
6 975
70
51
8 083
405
1
3
115
120
2
32
1
2
20
-
137
3
31
29
31
43
4
141
580
9 524
26 134
ltelse
lggande
tals-
under-
Straff-
fre-
716
208
197
1 148
293
6 147
353
4 187
129
301
1
54
156
9 201
681
438
23 994
11 700
353
417
191
4 577
4 456
1 424
1 589
647
232
558
356
43
6 613
527
1 018
484
2 809
1 775
386
7 042
22 111
51 669
94 014
vrigt
1
1
4
5
10
2
43
1
13
33
25
11
7
5
6
9
21
20
12
12
5
1
22
22
34
14
1
23
16
8
12
22
17
15
9
15
12
17
anmlda brott 2012
eller tidigare) i procent av
r 2012 (anmlda 2012
Antal uppklarade brott som

lett till tal, SF1 eller U 1
Cleared offences, by type of offence, total figures and by decision where no suspect has been identified, and person-based clearance rates (proportion of decisions
to prosecute or issue summary sanction orders or waivers of prosecution as a percentage of the number of reported offences), 2012.
Anm. Ett brott kan generera flera beslut nr flera personer misstnks fr samma brott. Redovisningen sker efter en huvudbeslutsprincip med rangordningen talsbeslut, straffrelggande, talsunderltelse
samt vriga beslut.
Tabell 2.5. Uppklarade brott efter brottstyp, totalt och efter beslut d misstnkt person finns samt personuppklaringsprocent (andel talsbeslut, straffrelgganden eller
talsunderltelser av antalet anmlda brott), r 2012.
107
4 656
2 188

909
5 691
3 286
6 797
2 546
33 507
5 945
7 943
2 227
67 051
5 974
73 496
10 281
14 228
60 293
183 411
5 343
2 756
5 960
2 445
28 857
5 529
7 627
526
65 937
5 659
72 045
10 252
14 062
55 264
169 848
132
6 885
12
2 789
11 935
3 116
15 080
12 976
1 626
2 832
589
5 047
8 118
6 042
2 303
2 696
1 842
4 861
1 900
20 467
3 733
3 458
252
47 852
4 700
52 926
7 028
12 438
46 667
127 503
23
2 196
8 725
539
9 287
985
1 905
282
3 172
5 463
3 481
10 984
2 670
14 124
Summa
1 814
2 645
1 427
4 652
1 629
16 350
2 953
2 914
127
28 948
4 573
33 866
5 125
7 177
29 691
85 901
22
2 146
8 138
455
8 615
358
1 463
220
2 041
4 140
2 090
9 831
2 560
12 860
beslut
tals-
Drav personuppklarade beslut
401
14
273
185
222
2 665
699
497
120
9 467
43
9 527
764
4 977
11 484
24 992
14
332
66
398
196
301
47
544
778
1 367
782
31
813
88
37
142
24
49
1 452
81
47
9 437
84
9 533
1 139
284
5 492
16 610
36
255
18
274
431
141
15
587
545
24
371
79
451
ltelse
lggande
tals-
under-
Straff-
fre-
1 179
2 647
914
1 099
545
8 390
1 796
4 169
274
18 085
959
19 119
3 224
1 624
8 597
42 345
109
593
3 210
370
3 689
641
927
307
1 875
2 655
2 561
7 018
1 076
8 398
vrigt
Uppklarade brott
Med SF avses straffrelggande och med U avses talsunderltelse.

3
I januari 2011 registrerades en anmlan i Skne ln som innehll ett mycket stort antal brott avseende dopningsbrott och illegal frsljning av lkemedel.
vapenlagen
alkohollagen
drav smugglingslagen m.m.2
frfattningar3
Brott mot skattebrottslagen m.m.2
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
24 153
3 180
1 997
9 833
16 252
6 163
3 482
18 002
3 746
59 106
4 126
8 353
22 522
Totalt
Beslut d misstnkt person finns
66 047

bedrgligt beteende,
Brottstyp
talsunderltelser av antalet anmlda brott), r 2012.
13
42
38
44
37
43
44
19
58
42
56
59
82
65
52
0
3
42
34
13
24
22
24
18
29
9
53
11
anmlda brott 2012
eller tidigare) i procent av
r 2012 (anmlda 2012
Antal uppklarade brott som

lett till tal, SF1 eller U 1
Tabell 2.5 (forts). Uppklarade brott efter brottstyp, totalt och efter beslut d misstnkt person finns samt personuppklaringsprocent (andel talsbeslut, straffrelgganden eller
108
1 608
1 477
10 853
3 357
62 238
3 307
43 042
2 032
4 039
30
534
2 667
3 151
2 328
10 274
4 555
1 117
3 379
468
161 593
86 620
4 731
3 042
549 814
326 998
133 624
61 900
253
59 881
2 299
6 617
4 973
21 249
24 743
1 766
58 654
1 895
2 174
508
29 017
16 978
SAMTLIGA BROTT
ddlig utgng
drav mot barn 06 r
mot barn 714 r
mot barn 1517 r
olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott
sexuellt ofredande
fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson
Brottsdeltaganden
Brottstyp
1 050
950
7 271
2 259
52 042
2 178
39 087
1 455
2 591
13
358
1 716
1 952
1 991
5 987
2 231
768
2 037
404
123 261
68 037
3 131
2 061
405 565
217 876
72 132
31 200
155
29 921
913
3 867
2 759
9 592
12 790
1 124
32 550
792
884
304
14 663
10 742
468
397
4 566
1 622
22 767
1 353
15 736
1 072
1 829
10
247
1 223
425
135
3 060
1 380
466
933
22
56 679
31 705
1 650
1 235
185 206
96 908
28 710
14 701
75
14 164
228
929
1 480
4 676
6 851
462
10 792
407
468
115
5 673
2 473
33
30
65
6 642
37
5 946
11
104
3
337
91
10 082
6 857
13
9
37 414
12 221
1 172
320
311
28
78
31
123
51
9
512
3
110
206
Antal med fljande beslut

UppUppklarade p grund av
klarade
talsStraffbrottsbeslut
fredeltalgganganden
de
totalt
Anm. Om flera personer misstnks ha deltagit i ett och samma brott rknas ett brott fr varje person.
53
51
140
7
7 051
50
6 546
1
1
133
2
27
1
1
16
8 698
7 448
70
49
27 206
10 270
653
139
135
4
29
29
28
45
4
485
1
3
114
129
talsunderltelse
Tabell 2.6. Brottsdeltaganden efter brottstyp, totalt och efter beslut i talsfrgan, r 2012.
Offence-participations, by type of offence, total figures and by decision to prosecute/not to prosecute, 2012.
130
128
224
32
3 497
36
3 027
41
151
7
136
41
73
187
66
16
103
5 714
4 238
195
41
10 817
10 128
3 989
2 178
1
2 134
22
1 409
286
198
219
43
1 551
3
817
553
Misstnkt
minderrig
24
23
46
8
329
12
158
8
16
5
3
67
15
25
1
2
21
5
1 179
533
51
25
17 720
2 265
698
186
1
160
2
7
15
52
84
25
467
1
1
206
196
Grningen
ej brott
342
321
2 230
590
11 756
690
7 674
323
594
3
99
353
1 182
1 763
2 351
783
283
873
377
40 909
17 256
1 152
702
127 202
86 084
36 910
13 676
78
13 017
629
1 415
918
4 515
5 540
581
18 743
381
414
183
7 743
7 185
vrigt
558
527
3 582
1 098
10 196
1 129
3 955
577
1 448
17
176
951
1 199
337
4 287
2 324
349
1 342
64
38 332
18 583
1 600
981
144 249
109 122
61 492
30 700
98
29 960
1 386
2 750
2 214
11 657
11 953
642
26 104
1 103
1 290
204
14 354
6 236
Inte uppklarade
brottsdeltaganden
totalt
8
8
54
18
204
17
93
12
11
9
15
1
17
4
12
1
727
314
22
12
7 935
1 069
258
141
131
2
17
7
20
85
10
98
4
1
50
26
550
519
3 528
1 080
9 992
1 112
3 862
565
1 437
17
176
942
1 184
336
4 270
2 320
349
1 330
63
37 605
18 269
1 578
969
136 314
108 053
61 234
30 559
98
29 829
1 384
2 733
2 207
11 637
11 868
632
26 006
1 099
1 289
204
14 304
6 210
Inte uppklarade
p grund av
MissBrott
tnkt
kan ej
oskylstyrkas
dig
109
4 490
6 116
9 773
1 957
vapenlagen
alkohollagen
drav smugglingslagen m.m.
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
6 805
57 508
8 862
14 528
5 381
6 398
4 401
3 375
9 304
3 286
10 308
4 092
35 724
7 236
719
42 024
10 710
1 041
6 766
70 309
82 204
9 099
77 640
10 534
91 994
12 153
14 519
187 689
62 519
15 208
222 816
175
3 219
13 770
1 258
15 203
2 013
4 036
1 230
7 279
12 333
286
4 497
19 472
21 715
2 836
5 282
1 946
10 064
17 107
5 529
24 940
31 855
bedrgligt beteende,
7 814
31 596
41 977
klarade
brottsdeltaganden
totalt
2 122
1 523
4 782
2 212
16 909
2 836
3 450
161
29 664
5 138
35 205
5 128
7 192
29 737
88 298
25
2 158
8 296
559
8 880
381
2 014
243
2 638
4 783
2 447
1 949
3 417
11 754
15 795
talsbeslut
37
150
27
56
1 501
84
48
9 718
75
9 805
1 141
281
5 493
16 936
32
258
18
277
479
147
16
642
619
30
116
103
380
485
talsunderltelse
81
343
231
12
245
98
689
52
208
59
267
14
137
158
1 236
68
57
73
172
Misstnkt
minderrig
Misstnkta personer
12
279
185
228
2 709
671
484
128
9 654
22
9 692
765
4 989
11 509
25 193
14
332
68
400
216
304
47
567
806
1 353
362
37
667
704
Strafffrelggande
Antal med fljande beslut

UppUppklarade p grund av
ganden
Brottsdelta-
Tabell 2.6 (forts). Brottsdeltaganden efter brottstyp, totalt och efter beslut i talsfrgan, r 2012.
Brottstyp
11
235
25
10
904
83
10 666
157
10 845
1 808
1 075
3 618
15 455
23
117
16
135
43
90
120
253
133
88
99
315
423
Grningen
ej brott
3 199
1 107
4 276
779
13 358
3 562
4 880
417
10 376
1 362
11 848
1 690
981
7 053
41 118
147
940
4 559
538
5 244
880
1 474
667
3 021
4 756
2 973
1 907
1 816
11 751
14 017
vrigt
1 017
1 026
1 004
806
6 300
3 474
5 666
322
11 895
2 333
14 354
1 619
689
5 011
35 127
111
1 278
5 702
699
6 512
823
1 246
716
2 785
4 774
2 968
1 626
2 285
6 915
10 381
klarade
brottsdeltaganden
totalt
Inte upp-
47
11
205
5 219
59
5 284
943
241
1 369
6 866
33
38
10
25
11
46
92
19
25
277
302
2 260
799
1 017
979
993
6 095
3 469
5 665
320
6 676
2 274
9 070
676
448
3 642
28 261
110
1 269
5 669
695
6 474
813
1 221
705
2 739
4 682
2 968
1 607
6 638
10 079
p grund av
MissBrott
tnkt
kan ej
oskylstyrkas
dig
Inte uppklarade
110
3 Personer misstnkta fr brott

Sammanfattning
ning frn fregende r. Fr vriga ldersgrupper

var minskningen mellan 0 och 5 procent.
r 2012 registrerades 117 000 personer som

skligen misstnkta fr brott. Det r en minsk
ning med 4 procent jmfrt med fregende r
(4 700 misstnkta personer). ldersgruppen
1517 r svarade fr mer n halva minskningen.
Misstnkta ungdomar i ldern 1520 r fortsatte

att vara verrepresenterade i frhllande till sin
andel av den straffmyndiga befolkningen. r 2012
utgjorde de 22 procent av samtliga misstnkta,
jmfrt med 9 procent av befolkningen.
De misstnkta personerna registrerades fr att ha

deltagit i 337 000 brott (brottsdeltaganden), vilket
innebr cirka 2,9 brottsdeltaganden per misstnkt
person. Antalet brottsdeltaganden minskade med
8 procent mellan 2011 och 2012.
Minskningen av antalet misstnkta personer har
skett i de flesta strre brottskategorier. Mest bi
drag till minskningen ger brott mot person (9 %),
dr bland annat antalet misstnkta fr misshandel,
olaga hot, ofredande och vldtkt minskade. An
talet misstnkta fr frmgenhetsbrott minskade
med 4 procent. Bland dessa stod butiksstlder/
snatterier i butik, bokfringsbrott och skadegrelse
brott fr de strsta minskningarna antalsmssigt.
Brottstyp, lder och kn

Fr misstnkta i ldersgruppen 1520 r var nar
kotikabrott den strsta brottskategorin under 2012
(27 procent av samtliga brottsdeltaganden). Fr
ldersgruppen 21 r och ldre var trafikbrott och
narkotikabrott det vanligaste brottet (vardera 17
procent av samtliga brottsdeltaganden).
Stldbrott var den vanligaste brottskategorin bland
misstnkta kvinnor med 25 procent av samtliga
brottsdeltaganden, medan narkotikabrott, trafik
brott och brott mot person var vanligast bland mn
med 1620 procent av samtliga brottsdeltaganden.
lder och kn
Antalet misstnkta personer i ldersgruppen 15
17 r minskade med 12 procent d hnsyn tagits
till befolkningsfrndringen i denna ldersgrupp
mellan 2011 och 2012. Det r en fortsatt minsk
Definitioner
Misstnkt person: En person som av polis, tull eller
klagare misstnks fr brott, med som lgst miss
tankegraden skligen misstnkt, och dr misstank
en kvarstr efter avslutad utredning.
Fr att ing i statistiken gller att ett avslutande beslut

har tagits i utredningen om den aktuella misstanken
ngon gng under redovisningsret. Fr utfrligare
beskrivning av statistiken, se avsnittet Statistikens
innehll.
Brottsdeltagande: En misstnkt persons registre

rade deltagande i ett visst brott.
111
Misstnkta personer
r 2012 registrerades 22 600 misstnkta kvinnor

och 94 400 misstnkta mn. Mnnen utgjorde 81
procent av samtliga misstnkta personer, och ni
vn har i princip varit ofrndrad under de senaste
ren.
4 000
1 500
Narkotikabrott
+2 %
1 000
Stldbrott
2 %
Skadegrelsebrott
Trafikbrott
Brott mot
person
Bedrgeribrott
vriga brott*
11 %
7 %
3 500
8 %
16 %
15 %
6 000
8 500
11 000
13 500
16 000
Figur 3.1. Frndringar av antalet brottsdeltaganden i olika brottskategorier bland personer misstnkta fr brott
mellan 2011 och 2012. (Procentuell frndring inom respektive brottskategori redovisas inuti staplarna).
* vriga brott utgrs av de brott som inte ingr i ngon av de andra kategorierna. Det r bland annat bidragsbrott, smugglingsbrott, alkoholbrott, miljbrott och vertrdelse av besksfrbud. Minskningen av brottsdeltaganden i kategorin vriga brott kan i huvudsak frklaras av
ett enskilt rende i Skne ln som registrerades i januari 2011 och som innehll ett stort antal dopningsbrott och illegal frsljning av lkemedel.
Inledning
talet brottsdeltaganden r en bruttoredovisning och

anvnds frmst fr att studera frdelningen av olika
typer av brott bland misstnkta personer eller frdelningen av brottstyper inom en ldersgrupp eller ett
kn.
Statistiken ver misstnkta personer redovisar de personer som av polis, tull eller klagare bedms som
misstnkta fr brott med som lgst misstankegraden
skligen misstnkt. Fr att ing i statistiken fr det
aktuella ret krvs vidare att beslut om att avsluta utredningen om misstanken skett ngon gng under redovisningsret. Beslutet ska vara sdant att det framgr att personen fortfarande kan anses vara misstnkt
efter avslutad utredning. Personer under 15 r redovisas inte i statistiken. En och samma person kan vara
misstnkt fr flera brott under ett kalenderr. I statistiken redovisas dock en misstnkt person endast en
gng per brottstyp, s kallad nettoredovisning, oavsett om personen registrerats som misstnkt fr samma brottstyp flera gnger under ret. Statistiken ver
misstnkta personer redovisar sledes antalet unika
individer som varit skligen misstnkta fr brott under ett kalenderr och kan till exempel anvndas fr
att belysa niv och utveckling av antalet misstnkta
fr olika brottstyper eller lders- och knsstrukturen
fr personer misstnkta fr brott.

statistiken redovisar de grningspersoner som
kommit till rttsvsendets knnedom. Endast fr
cirka 1520 procent av de anmlda brotten binds
grningspersoner1 till brotten.
upptcktsrisken varierar beroende p brottstyp, till
exempel r brott mot person, trafikbrott och narkotikabrott brottskategorier dr det i hgre grad
n vid andra brott frekommer en misstnkt person.
upptcktsrisken samt polisens och klagarnas prioriteringar och arbetsstt kan variera mellan olika
grupper av grningspersoner, till exempel ungdomar och vuxna, och kan ha frndrats under den
analyserade perioden.
fr att utifrn statistiken ver misstnkta personer
generellt kunna dra ngra slutsatser om personer
som begr brott krvs bland annat analyser av hur
upptcktsrisker samt polisens prioriteringar och
arbetsstt har utvecklats.
Ett brottsdeltagande avser en viss misstnkt persons registrerade deltagande i ett visst brott. Antalet
brottsdeltaganden berknas som antalet misstnkta
personer gnger antalet brott som de deltagit i. Om
tv (2) personer tillsammans deltagit i tre (3) brott
blir det sex (6) brottsdeltaganden. Statistiken ver an-
1 Personuppklaringsprocenten, se sammanfattningen Uppklarade

brott.
112
Utvecklingen av antalet misstnkta

personer
1 800
1 600
1 400
r 2012 registrerades 1170002 personer misstnkta

fr brott, vilket var en minskning med drygt 4 procent sedan fregende r. Antalet misstnkta personer
2012 r dock 19 procent hgre n fr tio r sedan.
1 200
1 000
600
ven i ett lngre perspektiv har antalet misstnkta

personer kat. Frn 1975 till 1993 kade antalet successivt, drefter sjnk antalet under ett antal r, fr
att r 2000 ter vnda uppt igen. Den upptgende
trenden pgick fram till 2011, d antalet misstnkta
personer minskade fr frsta gngen p tio r.
400
200
0
1975
Samtliga misstnkta personer
1985
1990
1995
2000
2005
2010
*Antalet misstnkta personer under 1999 pverkas av bortfall

i materialet som lg till grund fr statistiken, se avsnittet Jm
frelser ver tid.
75 000
*
25 000
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Frdelningen av brottsdeltaganden
r 2012 registrerades totalt 337 000 brottsdeltaganden fr de misstnkta personerna, vilket r en
brottsdeltaganden r dock inte jmnt frdelat mellan
alla misstnkta personer eller olika typer av brott.
Frdelningen av brottsdeltagande vid olika typer av
brott skiljer sig dessutom ngot frn frdelningen av
de anmlda brotten. Det beror bland annat p att
mjligheten att upptcka och gripa en grningsperson
varierar mellan olika brottstyper.

Misstnkta personer
117 000

4 700 (4 %)
Figur 3.2. Misstnkta personer 19752012.

*Antalet misstnkta personer under 1999 pverkas av bortfall
i materialet som lg till grund fr statistiken, se avsnittet Jm
frelser ver tid.
kningen av antalet misstnkta personer sedan 1975

kvarstr ven nr hnsyn tas till befolkningskningar3, om n inte lika kraftig. Sett p en tiorsperiod r
kningen av antalet misstnkta personer per 100 000
invnare 10 procent.
Nedan fljer en nrmare presentation av hur antalet

brottsdeltaganden frdelar sig ver misstnkta personer, och olika brottskategorier.
Antal brottsdeltaganden per misstnkt person

Trots att antalet brottsdeltaganden per misstnkt person var 2,9 i genomsnitt 2012, var en majoritet av
de misstnkta personerna enbart misstnkta fr ett
brott. Det frklaras av att en mindre grupp personer
misstnktes fr att ha deltagit i en stor mngd brott.
Knappt tv tredjedelar av de misstnkta personerna
misstnktes r 2012 fr att ha deltagit i 1 (ett) brott
under ret. En tredjedel misstnktes fr att ha deltagit
i 2 eller fler brott och bland dem misstnktes 2 000
personer (2 procentenheter) fr att ha deltagit i fler n
10 brott. Denna frdelning r i stort sett ofrndrad
sedan fregende r. Sedan 2003 har dremot andelen
som misstnks ha deltagit i 2 eller fler brott kat frn
Talen i texten redovisas avrundade efter principen om tre informationsgivande siffror. Detta kan exemplifieras med fljande fall:
122057 misstnkta personer blir 122000, 11 564 blir 11 600 och
373 blir 373.
3 Exklusive personer under 15 r.
113
Misstnkta personer
Figur 3.3. Antalet misstnkta personer per 100 000

invnare 19752012.
100 000
50 000
1980

Misstnkta personer
1 480
/100 000 inv.
68 (4 %)
150 000
125 000
800
gr tillsammans med brott mot person4, trafikbrott

och narkotikabrott tv tredjedelar av de registrerade
brottsdeltagandena 2012. Dessa fyra brottskategorier
svarade vardera fr 1519 procent av samtliga brottsdeltaganden.
33 procent till 36 procent under 2012. Samtidigt har

de som deltagit i ett brott minskat med motsvarande
andel, frn 67 procent 2003 till 64 procent 2012.
11 brott 2 %
Jmfrt med 2003 r andelen brottsdeltaganden

nstan ofrndrad fr brott mot person och skadegrelsebrott. Under samma period har andelen fr
stldbrott minskat med 7 procentenheter och fr trafikbrott med 8 procentenheter, medan den har kat
med 7 procentenheter fr narkotikabrott och med 2
procentenheter fr bedrgeribrott. vriga ej kategoriserade brott har kat sin andel med sammantaget 6
procentenheter.
310 brott 16 %
2 brott 18 %
1 brott 64 %

fr brott mot person
Figur 3.4. Misstnkta personer (117 000) efter antal

brott de misstnkts fr, 2012.
r 2012 registrerades 29400 personer misstnkta fr

brott mot person (37 kap. brottsbalken), dr bland
annat mord, misshandel, olaga hot och vldtkt ingr.
Antalet misstnkta fr brott mot person minskade
med 2 870 personer jmfrt med 2011. Sedan 2003
har antalet personer misstnkta fr dessa brott kat
med 7160 personer.
Antal brottsdeltagande efter brottskategori

r 2012 svarade stldoch tillgreppsbrotten fr 17
procent av de misstnkta personernas samtliga brottsdeltaganden. Det kan jmfras med att denna brottskategori svarar fr 38 procent av de anmlda brotten. Skillnaden beror bland annat p att stldbrott r
en brottskategori dr man relativt sllan upptcker
och griper en misstnkt person, med undantag fr till
exempel stld och snatteri frn butik. Stldbrott ut-
40 000
30 000
vriga brott 22 %
Stldbrott 17 %
Brott mot person
20 000
10 000
Brott mot person
16 %
Narkotikabrott 19 %
0
2003
Skadegrelse 3 %
2005
2007
2009
2011

Brott mot person
29 400 misstnkta
2 870 (9 %)
Bedrgeribrott 8 %
Trafikbrott 15 %
Figur 3.6. Personer misstnkta fr brott mot person

20032012.

(Brottskategorier i procent av samtliga brottsdeltaganden)

2003
2012
Skillnad
Stldbrott
24
17
7
Brott mot person
15
16
0
Skadegrelsebrott
3
3
1
Bedrgeribrott
6
8
+2
Trafikbrott
23
15
8
Narkotikabrott
12
19
+7
vriga brott
16
22
+6
Misshandel
Bland personer misstnkta fr brott mot person utgr misshandel den strsta brottskategorin. r 2012
registrerades 15800 personer som misstnkta fr
misshandelsbrott. Jmfrt med 2011 minskade antalet misstnkta med 1 910 personer eller 11 procent.
4 Brott mot person (37 kap. brottsbalken) inkluderar bland annat
mord, misshandel, olaga hot, ofredande, sexualbrott och grov
kvinnofridskrnkning.
Figur 3.5. Brottskategorier i procent av samtliga brotts

deltaganden fr misstnkta personer (337 000), 2012.
114
Sedan 2003 har antalet misstnkta kat med 28 procent eller 3450 personer.
tnkta fr vldtkt har kat relativt stadigt sedan

2003, frn 352 personer till en hgsta niv p 1130
personer 2010.
20 000
1 500
15 000
Misshandel
10 000
5 000
500
2005
2007
2009
2011
0
2003

Misshandel
17 700 misstnkta
375 (2 %)
2005
2007
2009
2011

Vldtkt
1 010 misstnkta

44 (4 %)
Figur 3.7. Personer misstnkta fr misshandel

20032012.
Figur 3.9. Personer misstnkta fr vldtkt 2003

2012.
Mord och drp
r 2012 registrerades 7250 personer som misstnkta fr olaga hot. Jmfrt med 2011 minskade antalet misstnkta med 10 procent eller 846 personer.
4 950 personer misstnktes fr ofredande, vilket r
en minskning med 2 procent eller 105 personer. Bda
dessa brottskategorier kade kontinuerligt fram till
2010, svl nr det gller de anmlda brotten som
misstnkta personer, men har minskat de tv senaste
ren. Sedan 2003 har antalet misstnkta fr olaga hot
och ofredande kat med 14 respektive 81 procent.
r 2012 registrerades 122 personer som misstnkta

fr fullbordat mord, drp eller misshandel med ddlig
utgng (ddligt vld). Det r en minskning med 42
personer jmfrt med 2011. Antalet misstnkta personer har varierat mellan 106 och 188 sedan 2003.
Ddligt vld r en antalsmssigt liten brottstyp som
kan uppvisa stora variationer frn r till r. Det frekommer att frsk, frberedelse och stmpling till
mord felaktigt registreras som fullbordade brott. En
del av de personer som i statistiken redovisas som
misstnkta fr fullbordat mord, drp eller misshandel
med ddlig utgng r sledes i sjlva verket misstnkta fr frsk, frberedelse eller stmpling till mord
eller drp.
10 000
Olaga hot
Ofredande
5 000
200
150
0
2003
Mord och drp

2005
2007
2009
2011
100

Olaga hot
7 250 misstnkta
846 (10 %)
Ofredande
4 950 misstnkta
105 (2 %)
50
0
2003
Figur 3.8. Personer misstnkta fr olaga hot och

ofredande 20032012.
2005
2007
2009
2011

Mord och drp
122 misstnkta

42 (26 %)
Vldtkt
Antalet misstnkta fr vldtkt var 1 010 personer
2012. Det r en minskning med 44 personer eller 4
procent jmfrt med 2011. Antalet personer miss-
Figur 3.10. Personer misstnkta fr mord eller drp

20032012.
115
Misstnkta personer
0
2003
Vldtkt
1 000
Utvecklingen av antalet personer

misstnkta fr stld och andra
tillgreppsbrott
1 400
1 200
Under 2012 misstnktes 30 800 personer fr stld

och tillgreppsbrott, vilket r en minskning med 1270
personer eller 4 procent jmfrt med 2011. Den strsta antalsmssiga nedgngen av misstnkta personer
terfinns fr stld och snatteri frn butik eller varuhus som har fortsatt att minska efter en strre kning
mellan ren 2008 och 2009.
800
600
400
200
0
2003
Sedan 2003 har antalet misstnkta fr stldoch tillgreppsbrott varierat kring en relativt jmn niv utan
att ngon tydlig trend kan urskiljas. Nedgngen under
2007 kan hrledas till omlggningar i klagarnas rendehanteringssystem (se avsnittet Jmfrelser ver tid).
2007
2009
2011
Figur 3.12. Personer misstnkta fr bostadsinbrott

20032012.
Stld- och tillgreppsbrott
Butiksstld
30 000
r 2012 misstnktes 21 100 personer fr stld och

snatteri i butik, vilket r 1260 frre (6 %) personer
jmfrt med 2011. Sedan 2003 har antalet misstnkta
fr stld och snatteri frn butik varierat mellan som
lgst 20 300 till som mest 25 900. ven fr denna
brottstyp beror den tillflliga nedgngen 2007 till stor
del p omlggningen av klagarnas rendehanteringssystem samma r (se avsnittet Jmfrelser ver tid).
20 000
10 000
0
2003
2005

Bostadsinbrott
1 080 misstnkta
122 (10 %)
50 000
40 000
Bostadsinbrott
1 000
2005
2007
2009
2011

Stldbrott
30 800 misstnkta
1 270 (4 %)
30 000
Figur 3.11. Personer misstnkta fr stldoch tillgreppsbrott 20032012.
25 000
20 000
15 000
Bostadsinbrott
Stld och snatteri frn butik
10 000
Antalet misstnkta fr bostadsinbrott uppgick 2012

till 1080 personer. Det r en minskning med 10 procent eller 122 misstnkta personer jmfrt med 2011.
Under den senaste tiorsperioden har antalet misstnkta fr bostadsinbrott kat med 22 procent. Den
tillflliga minskningen under 2007 beror till stor del
p den ovan nmnda systemomlggningen hos klagarna samma r (se avsnittet Jmfrelser ver tid).
5 000
0
2003
2005
2007
2009
2011

Stld/snatteri frn butik 21 100 misstnkta
1 260 (6 %)
Figur 3.13. Personer misstnkta fr stld och snatteri

frn butik 20032012.
116
Bilbrott
Rn
Antalet misstnkta fr biltillgrepp var 1280 personer,

vilket r 255 personer frre n 2011, en minskning
med 17 procent. Antalet har minskat med 63 procent
sedan 2003. Antalet misstnkta fr stld ur och frn
motordrivet fordon minskade med 10 procent eller
med 126 personer till 1120 jmfrt med 2011. Under
den senaste tiorsperioden har antalet misstnkta
minskat med 52 procent. Den nedtgende trenden
av antalet misstnkta fr bilbrott motsvaras av en
nedgng av antalet anmlda biltillgrepp och stld ur
och frn motordrivet fordon.

rn och 1050 personer registrerades som misstnkta
fr rn mot privatperson. Frn 2011 minskade antalet
misstnkta fr rn med 122 personer (7 %) och fr
rn mot privatperson med 61 personer (5 %). Under
de senaste tio ren har antalet personer misstnkta fr
rn totalt kat med 59 personer eller 4 procent, och
antalet misstnkta fr rn mot privatperson har kat
med 152 personer eller 17 procent.
4 000
2 500
2 000
3 000
Biltillgrepp
Rn
1 500
2 000
1 000
0
2003
500
2005
2007
2009
0
2003
2011

Biltillgrepp
1 280 misstnkta
255 (17 %)
2005
2007
2009
2011

Rn
1 600 misstnkta
122 (7 %)
Figur 3.14. Personer misstnkta fr biltillgrepp

20032012.
Figur 3.16. Personer misstnkta fr rn 20032012.
3 000
1 500
2 500
Stld ur och frn motordrivet fordon

1 000
2 000
Rn mot privatperson
1 500
500
1 000
500
0
2003
2005
2007
2009
0
2003
2011

Stld ur/frn fordon 1 120 misstnkta
126 (10 %)
2005
2007
2009
2011

Rn mot privatperson 1 050 misstnkta
61 (5 %)
Figur 3.15. Personer misstnkta fr stld ur och

frn motordrivet fordon 20032012.
Figur 3.17. Personer misstnkta fr rn mot privatperson 20032012.
117
Misstnkta personer
1 000

fr vriga brott
10 000
8 000
Bedrgeribrott
bedrgeribrott (9 kap. brottsbalken) av olika slag, vilket r en kning med 106 personer eller 1 procent
jmfrt med 2011. Bland bedrgeribrotten har antalet misstnkta personer kat mest fr bedrgeri med
kontokort samt hlerifrseelser med vanemssig eller
stor omfattning, medan antalet misstnkta personer
fr datorbedrgeri och vrigt bedrgeri har minskat
mest. Sedan 2003 har antalet misstnkta fr bedrgeribrott varierat kring en svagt upptgende trend och
ligger nu 20 procent hgre n d.
6 000
4 000
2 000
0
2003
2005
2007
2009
2011

Skadegrelsebrott 6 480 misstnkta
345 (5 %)
10 000
Figur 3.19. Personer misstnkta fr skadegrelse

20032012.
8 000
6 000
Bedrgeribrott
Rattfylleribrott
4 000
Utvecklingen av antalet personer misstnkta fr rattfylleribrott speglar till stor del polisens insatser p
omrdet. Antalet misstnkta fr rattfylleri var 12100
personer 2012, vilket r en minskning med 1 000
personer eller 8 procent jmfrt med fregende r.
Sedan 2003 har antalet misstnkta fr denna brottstyp kat med 225 personer eller 2 procent.
2 000
0
2003
Skadegrelsebrott
2005
2007
2009
2011

Bedrgeribrott
7 650 misstnkta

+106 (+1 %)
15 000
Figur 3.18. Personer misstnkta fr bedrgeri 2003

2012.
12 500
Skadegrelsebrott
Rattfylleribrott
10 000

skadegrelsebrott (12 kap. brottsbalken) totalt sett,
vilket r 345 frre personer (5 %) n fregende r.
Sett till den senaste tiorsperioden har antalet misstnkta personer kat fram till 2009, och drefter sjunkit ngot. r 2012 var antalet misstnkta personer 5
procent hgre n 2003. ven antalet anmlda skadegrelsebrott har kat de senaste tio ren, varav den
strsta kningen skedde under 20072009 och avsg
d frmst klotter mot kollektivtrafik. Dessa brott har
i likhet med antalet misstnkta personer minskat sedan dess.
7 500
5 000
2003
2005
2007
2009
2011

Rattfylleribrott
12 100 misstnkta
1 000 (8 %)
Figur 3.20. Personer misstnkta fr rattfylleri 2003

2012.
118
Narkotikabrott
Misstnkta personer efter lder
Utvecklingen av antalet misstnkta fr narkotikabrott

pverkas i likhet med trafikbrotten i hg grad av polisens, tullens och andra rttsvrdande myndigheters
insatser. r 2012 registrerades 28000 personer misstnkta fr narkotikabrott. Jmfrt med 2011 kade
antalet misstnkta personer med 812 personer eller
3 procent. Under 2000-talet har polisens insatser p
omrdet intensifierats, vilket har gett utslag fr bde
antalet anmlda och uppklarade brott samt fr antalet
misstnkta personer. Antalet personer misstnkta fr
narkotikabrott har kat med 82 procent sedan 2003.
Jmfrt med 2011 minskade antalet misstnkta personer

i samtliga ldersgrupper frutom i ldersgruppen 21
29 r, dr antalet i stllet kade med tv procent. Strst
var minskningen i ldersgruppen 1517 r, dr antalet
misstnkta minskade med 17 procent.
ldersgrupp
Samtliga
1517
1820
2129
3049
50
30 000
Narkotikabrott
117 000
11 800
13 600
30 500
41 100
19 700
10 000
Under den senaste tiorsperioden har vissa mindre

frndringar skett i frdelningen av de misstnkta
personerna efter lder. Strst har frndringarna
varit i ldersgrupperna 3049 r respektive 1517 r,
dr andelen misstnkta personer har minskat med 3
procentenheter fr bda grupperna. Samtidigt kade
andelen misstnkta som var 50 r och ldre samt 2129
r med 2 procentenheter vardera. De misstnkta mellan
18 och 20 r utgjorde dock ungefr samma andel av
samtliga misstnkta personer 2003 som 2012.
5 000
2005
2007
2009
2011

Narkotikabrott
28 000 misstnkta
+812 (+3 %)
Figur 3.21. Personer misstnkta fr narkotikabrott

20032012.
50 r (17 %)
lder och kn
1517 r (10 %)
1820 r (12 %)
Av samtliga misstnkta personer var 17 procent unga

mn mellan 15 till 20 r och 63 procent mn 21 r
eller ldre. Allts utgjorde mn sammantaget 81 procent av samtliga misstnkta personer 2012, medan
kvinnor stod fr 19 procent. Av dessa stod unga kvinnor mellan 15 och 20 r fr 4 procentenheter, och
kvinnor 20 r och ldre fr 15 procentenheter. Sett
enbart till lder utgjorde personer 21 r eller ldre 78
procent av samtliga misstnkta personer och de mellan 15 till 20 r utgjorde 22 procent.
1520 r
4
17
3
+2
4
4
3049 r (35 %)

(lderskategorier i procent av samtliga misstnkta personer)

2003
2012
Skillnad
1517 r
13
10
3
1820 r
10
12
+1
2129 r
24
26
+2
3049 r
38
35
3
50 r och ldre
15
17
+2
Andel misstnkta personer i procent

Kvinnor
Mn
Totalt
17
22
21 r
15
63
78
Totalt
19
81
100
2129 r (26 %)
Figur 3.22. Andel misstnkta personer 2012 efter lder

(av 117 0005 misstnkta personer).
5
ldersfrdelningen redovisas fr de misstnkta personer fr

vilka det finns uppgift om lder. r 2012 var det 99,6 procent av
samtliga misstnkta personer.
Tabell 3.1. Andel misstnkta mn och kvinnor fr

samtliga brott, efter lder samt totalt, 2012.
119
Misstnkta personer
15 000
lder
4 740
2 420
389
+578
1 640
863
Procent
Tabell 3.2. Personer misstnkta fr brott 2012 per

ldersgrupp samt frndring jmfrt med 2011.
20 000
0
2003
Frndring jmfrt med

fregende r
Antal
35 000
25 000
Misstnkta
personer5
Antalet misstnkta personer i frhllande

till befolkningsstorleken
Av indexet framgr att antalet misstnkta per 100000

invnare i ldersgruppen1517 r med undantag fr
ngot enstaka r kade fram till 2009. Drefter har
antalet i ldersgruppen minskat med 12 procent och
antalet misstnkta i ldern 1517 r/100 000 invnare
ligger 2012 p en niv som r 6 procent lgre n 2003.
Antalet misstnkta per 100000 i ldersgruppen 18
20 r har frhllit sig p en mer konstant niv under
perioden och ligger 2012 p en niv som r 7 procent
hgre n 2003. Antalet misstnkta i ldersgrupperna
2129 r respektive 30 r och ldre kade relativt
konstant fram till 2010, fr att drefter minska
ngot.
Fr att kunna beskriva hur vanligt det relativt sett r att

en person blir misstnkt fr brott i en viss ldersgrupp
r det ndvndigt att stlla antalet misstnkta personer
i frhllande till befolkningsmngden. Som exempel
kan nmnas de tv ldersgrupperna ungdomar 15 till
20 r samt personer 50 r eller ldre. Ungdomar i ldern
1520 r stod fr 22 procent av samtliga misstnkta
personer 2012, men utgjorde endast 9 procent av
befolkningen 6. Samtidigt stod ldersgruppen 50 r
och ldre fr 17 procent av de misstnkta personerna
och 45 procent av befolkningen.
Fr att mjligra fr jmfrelser av misstnkta personer
i olika ldersgrupper relativt befolkningsmngden,
berknas antalet misstnkta per 100 000 av medel
folkmngden fr respektive lderskategori. Gene
rellt sett gller att antalet misstnkta per 100 000
av medelfolkmngden minskar ju hgre upp i
ldersgrupperna man kommer. r 2012 var antalet
misstnkta per 100 000 av medelfolkmngden i
ldersgruppen 1517 r 3640 personer, i ldern 18
20 r 3530 personer, 2129 r 2710 personer, 3049
r 1630 personer och i ldersgruppen 50 r och ldre
var motsvarande siffra 554 personer.
150
125
100
75
50
2003
5 000
2005
1517 r
1820 r
2129 r
30 r
2007
2009
2011
Figur 3.24. Index ver antalet misstnkta fr brott

efter lder per 100 000 av medelfolkmngden i respektive ldersgrupp 20032012 (2003 =100).
4 000
3 000
2 000
Brottsdeltaganden frdelat efter

brottskategori och lder
1 000
Misstnkta i ldern 1517 r respektive 18 r och

ldre str fr olika stora andelar av brottsdeltagandena beroende p vilken brottskategori det rr sig om.
Generellt sett str misstnkta personer i ldern 21 r
eller ldre fr en strre andel av brottsdeltagandena
eftersom de r en betydligt strre grupp till antalet
jmfrt med misstnkta under 21 r. De brottskategorier dr ungdomars andel av samtliga brottsdeltaganden var som strst r 2012 var skadegrelsebrott
(37 %) samt narkotikabrott (27 %). De brottskategorier dr ungdomars andel av samtliga brottsdeltaganden var som lgst var trafikbrott (12 %) och vriga ej
kategoriserade brott (12 %).
0
1517
1820
2129
3049
50
Totalt
Figur 3.23. Antalet misstnkta personer per

100 000 invnare efter lder 2012.
Fr att p ett enkelt stt kunna jmfra utvecklingen
mellan antalet misstnkta personer per 100 000
invnare i olika ldersgrupper har Br skapat ett
index. Fr samtliga grupper har 2003 betraktats som
basr, dr alla grupper har samma vrde (100). Indexet
illustrerar hur stor procentuell frndring som skett
jmfrt med basret fr de fljande ren (figur 3.24).
Till exempel hade gruppen 1517 r indexvrdet 124
r 2009. Det innebr att det 2009 fanns 24 procent
fler misstnkta per 100 000 personer i den gruppen
jmfrt med 2003.
6 Exklusive misstnkta personer under 15 r och misstnkta personer fr vilka det saknas information om lder (512 personer).
120
De till antalet vanligaste brotten 7 bland misstnkta

ungdomar i ldern 1520 r var 2012, i fallande
ordning, narkotikabrott (27 %), stldbrott (20 %) och
brott mot person (17 %). De vanligaste brotten fr
vuxna personer i ldern 21 r och ldre var, i fallande
ordning, trafikbrott (17 %), narkotikabrott (17 %),
brott mot person (16 %) och stldbrott (16 %).
Trafikbrott
vriga brott
Bedrgeribrott
SAMTLIGA
vriga brott
(24 %)
Stldbrott
(16 %)
Brott mot person

Brott mot
person (16 %)
Stldbrott
Narkotikabrott
Skadegrelsebrott (2 %)
Skadegrelsebrott
0%
20 %
40 %
1520 r
60 %
80 %
Trafikbrott
(17 %)
100 %
21 r
Bedrgeribrott
(8 %)
Figur 3.25. Andel brottsdeltaganden efter lder per

brottstyp, 2012.
Figur 3.27. Andel brottsdeltaganden r 2012 fr

efter brottskategori fr misstnkta personer 21 r
och ldre.
Obs! Kategorin vriga brott inkluderar samtliga brottsdeltaganden som inte kan hnfras till ngon av de andra kategorierna,
till exempel dopningsbrott, skattebrott och brott mot miljbalken.
Obs! Kategorin vriga brott utgrs av alla de misstankar som inte

ingr i ngon av de andra kategorierna, till exempel dopningsbrott,
skattebrott och brott mot miljbalken.
Brottsstrukturen fr olika lderskategorier
Misstnkta personer efter kn
Fr att f en djupare frstelse fr hur antalet brottsdeltaganden skiljer sig t mellan olika ldersgrupper
kan man ven se till vilka brottsdeltaganden som r
vanligast inom respektive ldersgrupp. Nedan redovisas hur antalet brottsdeltaganden bland misstnkta
i ldern 1520 r respektive 21 r och ldre frdelar
sig p olika kategorier av brott.
De flesta som misstnks fr brott r mn. r 2012

registrerades 94 400 misstnkta mn och 22 600
misstnkta kvinnor hos polis och klagare. Jmfrt
med fregende r minskade antalet misstnkta mn
med 3 procent och antalet misstnkta kvinnor med 7
procent.
vriga brott
(24 %)
Kn
Stldbrott
(20 %)
Trafikbrott
(10 %)
Frndring jmfrt med

fregende r
Antal
Brott mot
person (17 %)
Narkotikabrott
(27 %)
Misstnkta
personer
Procent
Mn
94 400
3 000
Kvinnor
22 600
1 720
Tabell 3.3. Personer misstnkta fr brott 2012 upp

delat p kn samt frndring jmfrt med 2011.
Skadegrelsebrott
(5 %)
Bedrgeribrott
(7 %)
Andelsmssigt utgjorde kvinnorna 19 procent av

samtliga misstnkta personer, vilket r en procentenhet lgre jmfrt med 2011. Andelen kvinnor var
strst i ldersgruppen 1517 r, dr de utgjorde 24
procent. I vriga ldersgrupper var andelen kvinnor
mellan 17 och 22 procent.
Figur 3.26. Andel brottsdeltaganden r 2012 efter

brottskategori fr misstnkta personer 1520 r.
Obs! Kategorin vriga brott utgrs av alla misstankar som inte ingr i ngon av de andra kategorierna, till exempel d dopningsbrott,
skattebrott och brott mot miljbalken.
121
Berkningen r gjord p brottsdeltaganden.
Misstnkta personer
Narkotikabrott
(17 %)
Bde fr misstnkta kvinnor och misstnkta mn var

minskningen jmfrt med 2011 strst i ldersgruppen
1517 r (21 % respektive 16 %). Antalet misstnkta kvinnor minskade i alla ldersgrupper utom
gruppen 2129 r samt 60 r eller ldre, dr de kade
marginellt. Antalet misstnkta mn minskade i alla
ldersgrupper, utom i ldersgruppen 2129 r, dr
kningen var 3 procent.
nare. I de hgre ldrarna var antalet misstnkta betydligt lgre. Fr personer 50 r och ldre fanns det
921 misstnkta mn och 218 misstnkta kvinnor per
100 000 invnare.
Sedan 2003 har antalet misstnkta kvinnor kat i hgre
grad n antalet mn sett till utvecklingen i befolkningen. Antalet misstnkta kvinnor per 100 000 i befolkningen kade med 14 procent under ren 20032012.
Under samma period kade antalet misstnkta mn
per 100 000 i befolkningen med 11 procent.
100 %
80 %
8 000
60 %
6 000
40 %
4 000
20 %
0%
2 000
1517 1820 2124 2529 3039 4049 5059 60

Mn
Kvinnor
0
Totalt
Figur 3.28. Andel misstnkta kvinnor respektive

mn efter lder 2012.
2129
Mn
Kvinnor
3049
50
Frdelningen av misstnkta mn och kvinnor

i olika kategorier av brott
De brottskategorier som flest kvinnor har misstnkts
fr r stldbrott, fljt av brott mot person och narkotikabrott. De brottskategorier som flest mn har
misstnkts fr r narkotikabrott, trafikbrott och brott
mot person (tabell 4).
Misstnkta personers kn och lder relaterat

till befolkningen
r 2012 var 2400 mn och 564 kvinnor per 100 000
av den straffmyndiga befolkningen misstnkta fr
brott. Fr kvinnor var antalet hgst i ldersgruppen
1517 r med 1 775 misstnkta per 100 000 invnare, medan det fr mn var hgst i ldersgruppen
1820 r med 5653 misstnkta per 100 000 inv-
I samtliga kategorier av brott sjnk antalet misstnkta kvinnor under 2012 jmfrt med 2011. Den strsta
antalsmssiga minskningen terfinns bland stldbrotten, dr antalet sjnk med 10 procent till 8680 miss-
Misstnkta mn
Totalt
1820
Figur 3.29. Antal misstnkta personer per 100 000

av medelfolkmngden, efter lder och kn, 2012.
Under de senaste tio ren har antalet misstnkta kat

bland svl kvinnor som mn. kningen har varit ungefr lika stor fr bde mn och kvinnor, vilket lett till
att andelen misstnkta kvinnor under de senaste tio ren
har varit relativt konstant, omkring 1921 procent.
Brottstyp
1517
Misstnkta kvinnor
Frndring jmfrt med
fregende r
Totalt
Antal
Procent
Frndring jmfrt med

fregende r
Antal
Procent
Stldbrott
Bedrgeri
22 000
6 180
291
+181
1
+3
8 680
1 460
1 000
77
10
5
Narkotikabrott
24 500
+867
+4
3 570
50
Trafikbrott
24 500
1 560
3 080
138
Brott mot person
24 300
2 440
5 090
426
5 740
318
729
29
Skadegrelse
Tabell 3.4. Personer misstnkta fr brott 2012 uppdelat p kn och brottstyp samt frndring jmfrt med 2011.
122
tnkta personer. ven brott mot person uppvisade en

antalsmssigt relativt stor minskning, med 426 frre
misstnkta kvinnor jmfrt med fregende r (8 %).
Fr att f en djupare frstelse fr hur antalet brottsdeltaganden skiljer sig t mellan kvinnor och mn s
kan man ven se till vilka brottsdeltaganden som r
vanligast inom respektive grupp. Nedan redovisas hur
antalet brottsdeltaganden bland misstnkta mn och
kvinnor frdelar sig p olika kategorier av brott.
Fr mn terfinns den strsta antalsmssiga minskningen av misstnkta personer i brott mot person,
som sjnk med 2440 personer eller 9 procent. ven
trafikbrott (6 %), skadegrelse (5 %) och stldbrott (1 %) minskade, medan antalet misstnkta fr
narkotikabrott (+4 %) och bedrgeri (+3 %) kade.
Fr kvinnor utgjorde stldbrott (25 %) den vanligaste brottskategorin sett till antalet brottsdeltaganden
2012, fljt av brott mot person (15 %) samt narkotikabrott (13 %). Fr mn var den vanligaste brottskategorin sett till antalet brottsdeltaganden narkotikabrott (20 %) och drefter trafikbrott (17 %) och brott
mot person (16 %).
ven fr brottsdeltaganden str misstnkta mn fr

majoriteten i samtliga vergripande brottskategorier.
Fr skadegrelse, dr mnnens andel var strst, stod
de fr 90 procent av alla brottsdeltaganden. Det kan
jmfras med stldbrott, dr mnnens andel var
lgst med 75 procent av samtliga brottsdeltaganden.
Figur 3.29 redovisar mn respektive kvinnors
brottsdeltaganden i samtliga brottskategorier.
vriga brott
(26 %)
Stldbrott
(25 %)
Brott mot
person (15 %)
Narkotikabrott
(13%)
Trafikbrott
(9 %)
Skadegrelsebrott
Skadegrelsebrott
(2 %)
Bedrgeribrott
(10 %)
Trafikbrott
Figur 3.31. Andel brottsdeltaganden efter brottskategori fr misstnkta kvinnor (av totalt 55700 8) 2012
Narkotikabrott
Obs! Kategorin vriga brott utgrs av alla de brott som inte ingr
i ngon av de andra kategorierna, till exempel dopningsbrott, skatte
brott och brott mot miljbalken.
Brott mot person
Stldbrott
(15 %)
vriga brott
(21 %)
SAMTLIGA
Brott mot
person (16 %)
vriga brott
Bedrgeribrott
Skadegrelsebrott (3 %)
Narkotikabrott
(20 %)
Stldbrott
Trafikbrott
(17 %)
0%
20 %
40 %
Kvinnor
60 %
80 % 100 %
Bedrgeribrott
(8 %)
Figur 3.32. Andel brottsdeltaganden efter brottskategori fr misstnkta mn (av totalt 281000 9)2012.
Mn
Obs! Kategorin vriga brott utgrs av alla de brott som inte ingr
i ngon av de andra kategorierna, till exempel dopningsbrott, skatte
brott och brott mot miljbalken.
Figur 3.30. Andel brottsdeltaganden efter kn per

brottskategori 2012.
8 Exklusive personer fr vilka knsredovisning saknas (403 brotts

deltaganden).
9 Exklusive personer fr vilka knsredovisning saknas.
123
Misstnkta personer
Frdelningen av brottsdeltaganden efter kn
En redovisning av antalet brott som personerna misstnkts fr antalet brottsdeltaganden810 ger en annorlunda bild n en redovisning av antalet misstnkta
personer. Strst antal brottsdeltaganden i frhllande till folkmngden hade Kronobergs, Skne och
Stockholms ln, med 4 740 till 5820 brottsdeltaganden per 100 000 invnare 15 r eller ldre. Minst
antal brottsdeltaganden per 100 000 invnare hade
Kalmar, Norrbottens och Vsterbottens ln. I dessa
ln var antalet brottsdeltaganden per 100000 invnare mellan 2 780 och 2 960 personer. Hgst antal
brottsdeltaganden avseende brott mot person hade
Sdermanlands, Vstmanlands och Vsternorrlands
ln med mellan 805 och 962 brottsdeltaganden per
100 000 invnare. Jnkpings, Vsterbottens och
Hallands ln hade de lgsta vrdena med mellan 479
och 518 brottsdeltaganden per 100000 invnare.
Strst antal misstnkta personer i frhllande till

folkmngden 2012 hade Stockholms, Sdermanlands
och rebro ln, med 1630 till 1970 misstnkta per
100000 invnare 15 r eller ldre. Minst antal misstnkta personer per 100000 invnare hade Gotlands,
Kalmars och Jnkpings ln. I dessa ln var antalet
misstnkta per 100 000 invnare mellan 1 170 och
1220 personer.
Stockholms ln
Sdermanlands ln
rebro ln
Jmtlands ln
Uppsala ln
Vstmanlands ln
Skne ln
Blekinge ln
Gvleborgs ln
HELA LANDET
Kronobergs ln
Vrmlands ln
Stockholms ln
Vsternorrlands ln
Skne ln
Vstra Gtalands ln
rebro ln
Norrbottens ln
Sdermanlands ln
stergtlands ln
Kronobergs ln
HELA LANDET
Hallands ln
Vstra Gtalands ln
stergtlands ln
Gotlands ln
Dalarnas ln
Vstmanlands ln
Vsterbottens ln
Uppsala ln
Jnkpings ln
Vsternorrlands ln
Kalmar ln
Jmtlands ln
Gotlands ln
Vrmlands ln
0
500
1 000 1 500 2 000 2 500
Blekinge ln
Gvleborgs ln
Figur 3.33. Antal misstnkta personer per 100 000

av medelfolkmngden i lnen 2012.
Hallands ln
Jnkpings ln
Dalarnas ln
Vsterbottens ln
Antalet misstnkta personer per 100000 invnare i ett

ln kan variera frn ett r till ett annat, framfr allt om
antalet invnare i lnet r litet. De regionala variationerna kan ocks frklaras av skillnader i lders- och
brottsstrukturen. Vissa ln har till exempel en hgre
andel brott dr man redan vid anmlningstillfllet har
en utpekad grningsperson. Det pverkar polisens mjligheter att identifiera de personer som man i ett senare
skede bedmer som skligen misstnkta.
Norrbottens ln
Kalmar ln
0
2000
Brott mot person
4000
6000
vriga brott
Figur 3.34. Antal brottsdeltaganden fr misstnkta

personer per 100 000 av medelfolkmngden i lnen
2012.
10 Antalet
124
brott som registrerats fr varje misstnkt person.
Stockholms ln hade lgst andel misstnkta ungdomar i ldern 1520 r av samtliga misstnkta personer (20 %), vilket r 2 procentenheter under genomsnittet fr hela landet. Gotlands ln hade den hgsta
andelen misstnkta ungdomar (35 %). Stockholm har
haft en mindre andel misstnkta ungdomar n vriga
ln de senaste tio ren.
och r, ven om de misstnks fr flera brott av samma

typ under ret.
Med brottsdeltagande avses en misstnkt persons deltagande i ett visst brott. Om en person begr ett brott
rknas det som ett brottsdeltagande. Om tv personer tillsammans begr tre brott rknas det som sex
brottsdeltaganden, det vill sga ett brottsdeltagande
per person och tillflle.
Stockholms ln
rebro ln
Vsternorrlands ln
Vrmlands ln
Kronobergs ln
HELA LANDET
Skne ln
I statistiken ver misstnkta personer redovisas de

misstnkta personernas kn och lder samt vilka och
hur mnga brott de misstnks fr. Den misstnktes
lder berknas utifrn tidpunkten fr det frsta brottet personen misstnkts fr.
Vstmanlands ln
stergtlands ln
Uppsala ln
Sdermanlands ln
Jnkpings ln
Statistiken ver misstnkta personer ger en uppfattning om grningspersonen. Statistiken ger dock endast en del av sanningen d lngt ifrn alla personer
som begr brott upptcks och registreras av polisen.
Kalmar ln
Hallands ln
Gvleborgs ln
Norrbottens ln
Blekinge ln
Kategorisering och berkning av anmlda brott
Dalarnas ln
Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som

de polisanmlda brotten. Kategoriseringen utgr frn
olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott
i sammanfattningen fr anmlda brott som finns tillgnglig p Brs hemsida www.bra.se/bra/brott--statistik/statistik/anmalda-brott.html).
Jmtlands ln
Vsterbottens ln
Gotlands ln
0%
20 %
40 %
1520 r
60 %
80 % 100 %
21 r
Figur 3.35. Andel misstnkta personer efter lder och

ln 2012.
Regional frdelning
Statistiken ver misstnkta personer redovisas fr
hela landet och fr lnen. Lnsfrdelad statistik ver
misstnkta personer redovisas efter det ln dr beslut
fattas om den misstnkta personen.
Personer misstnkta fr brott
I statistiken ver personer misstnkta fr brott redovisas de personer som av polis, tull och klagare efter
avslutad utredning bedmts vara skligen misstnkta
fr brott, och dr beslutet om att avsluta utredningen
har fattats under redovisningsret.

Statistiken ver misstnkta personer baseras p uppgifter frn polis, klagare och tull. ven uppgifter
frn Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och
Skatteverket ligger till grund fr statistiken. Uppgifter
frn brottsanmlan levereras av polismyndigheterna
till Rikspolisstyrelsen (RPS), som levererar dem vidare till Br. klagarnas beslut registreras i deras
rendehanteringssystem, Cbra, fr direkt leverans
till Br. Tullen registrerar sina beslut i TUDOR, och
de levereras sedan vidare till Br. Hos Br granskas
och bearbetas uppgifterna innan de sammanstlls till
statistik.
De personer som redovisas i statistiken ver misstnkta personer r enkelt uttryckt starkt misstnkta
fr brott. De har av polis och klagare ansetts kvarst
som skligen misstnkta eller p sannolika skl
misstnkta efter genomfrd utredning. Ungdomar
som inte r straffmyndiga (under 15 r) redovisas dock inte i statistiken ver misstnkta personer.
Misstnkta redovisas endast en gng per brottstyp
125
Misstnkta personer
Statistiken ver misstnkta personer br anvndas d

man studerar lders- och knsfrdelning fr de personer som ngon gng under ret misstnkts fr att
ha begtt brott av en viss brottstyp. D man studerar
hur stor andel av en viss brottstyp som begtts av en
viss ldersgrupp eller ett visst kn br statistiken ver
brottsdeltaganden anvndas.
Vstra Gtalands ln
Under hsten 2012 infrdes en mer finfrdelad modell i Polisens rendehanteringssystem fr att ange
skl och motivering gllande beslut som tas under utredningen. Detta mjliggjordes genom att kodningsstrukturen som klagarmyndigheten anvnder sedan 2007 anpassades fr att passa bde Polisens och
klagarmyndighetens verksamhetsbehov. Br kommer att utreda vilken pverkan infrandet av de nya
alternativen har p den officiella statistiken. Innan
dessa analyser r frdiga r det viktigt att iaktta en
kad frsiktighet d statistiken tolkas.
Br publicerar statistik ver misstnkta personer rsvis.
Jmfrelser ver tid

Vid tolkning av utvecklingen mste man ta hnsyn
till att antalet grningspersoner som upptcks av polisen kan frndras ver tid. Upptcktsrisken varierar
beroende p brottstyp och p polisens prioriteringar,
och kan ven skilja sig t mellan olika grupper av grningspersoner. Svrigheten med att tolka utvecklingen
av statistiken r att upptcktsrisken kan ha frndrats
olika mycket fr olika grupper under perioden. Fr
en mer detaljerad beskrivning av olika hndelser som
pverkat statistiken ver tid se sammanfattningen fr
Anmlda brott 2012 stycket Jmfrelser ver tid samt
Konsten att lsa statistik om brottslighet (Br, rapport 2006:1).
r 2010 gjordes vissa anpassningar i Brs statistikdatabas i syfte att frbttra tillfrlitligheten i antalsrkningen av brott. Anpassningen, som gller anmlda brott frn och med 2007 som registrerats hos
klagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten,
kunde gras som en fljd av implementeringen av
klagarmyndighetens nya rendehanteringssystem
Cbra. I systemet har en ny unik brottsidentitet (BID)
infrts som ger bttre mjligheter att identifiera och
flja upp enskilda brott. Det gller till exempel brott
som av administrativa skl flyttas mellan olika renden eller klagarkammare. Analyser visar att anpassningarna fr att frbttra antalsrkningen av brott
har genererat ngot fler brott. Inverkan p statistiken
ver personer misstnkta fr brott r marginell.

den slutliga statistiken normalt tv mnader efter
rsslutet. Fr den slutliga statistiken 2012 har dock
denna period kortats till en mnad. Orsaken r att
polisen under februari infrde anpassningar av sina
rendehanteringssystem (RAR och PUST) mot bakgrund av den utveckling som sker inom RIF (se ven
nedan) och det har inte har varit mjligt att utfra
de tester som r ndvndiga fr att skerstlla kvaliteten av informationsverfringarna fre publiceringen av den slutliga statistiken 2012. Pverkan p
den slutliga statistiken 2012 p grund av den kortare
uppfljningsperioden berknas vara ytterst marginell. Hade en lngre uppfljningsperiod kunnat tilllmpas s skulle mindre n 0,001 procent ytterligare
misstnkta personer inkommit.
r 2009 gjordes en ndring i Brs statistiksystem.

Frndringen gller en regel som begrnsar inlsning
av olika beslut som tas p registrerade misstankar.
Regeln togs fram mot bakgrund av frhllanden som
inte lngre gller och har drfr tagits bort. Efter
ndringen medges inlsning av samtliga beslut som
tagits p registrerade misstankar. Regeln pverkade
endast de beslut p misstankar som levereras till Br
via polisen. Eftersom de flesta misstankar levereras
frn klagarmyndighetens system har borttagandet
av regeln inte pverkat statistiken ver uppklarade
brott och misstnkta personer mer n marginellt under 2009.
Under 2012 har bde klagarmyndigheten och Polisen

genomfrt anpassningar av sina rendehanterings
system fr att uppfylla de krav som stlls inom det
myndighetsgemensamma projektet Rttsvsendets
informationsfrsrjning (RIF). klagarmyndigheten
Polisen successivt infrde frndringarna hos de
21 polismyndigheterna under perioden september
till december. Frndringarna innebr bland annat frbttrade mjligheter att spra enskilda brott
och brottsmisstankar samt hantering av dessa hos
klagarmyndigheten och Polisen. En annan frndring r att grundinformation som anges i registreringen av brott och misstnkta personer har standardiserats. Br har inlett ett arbete med att analysera vilka
effekter som frndringarna har p brottsstatistiken.
Innan analyserna r klara r det viktigt att vidta en
kad frsiktighet d statistik ver anmlda brott,
uppklarade brott och misstnkta personer tolkas.
Under 2007 infrde klagarmyndigheten ett nytt

rendehanteringssystem (Cbra) som ersatte klagarnas tidigare rendehanteringssystem (Brdis och
Envis). Systemomlggningen pbrjades i februari
2007 och skedde successivt i olika klagarkammare
fram till juni 2007. Under 2007 lg uppgifter frn
bde det gamla och det nya systemet till grund fr
statistiken ver uppklarade brott och misstnkta personer men ven till viss del ver anmlda brott (de
flesta anmlda brott kommer frn polisen). Tv frbttringar i statistiken fr 2007 har kunnat genomfras eftersom systemomlggningen har inneburit att
klagarna numera ven hanterar brott dr det inte
126
finns en misstnkt person. Frbttringarna gller dels

anmlda brott (se sammanfattningen fr Anmlda
brott 2012), dels misstnkta personer (se nedan).
Denna systemomlggning kan ha pverkat statistiken
ver anmlda och uppklarade brott och misstnkta
personer under 2007 och drmed jmfrbarheten
med tidigare r. Analyser av statistiken tyder dock p
att systemomlggningen generellt sett endast pverkat
statistiken i marginell omfattning frutom fr vissa
typer av anmlda brott dr frbttringar gjorts.
Fram till slutet av 1999 registrerades beslut som berrde personer som varit skligen misstnkta fr brott p
ett blankettset (personblad) av bde polis och klagare.
I slutet av 1999 slopades personbladet i samband med
systemomlggningen av registren inom rttsvsendet.
I och med omlggningar i datasystemen fr Br frn
och med r 2000 uppgifter om fler misstnkta personer som saknar fullstndigt personnummer. Detta
frsvrar bde antalsrkningen och bestmmandet av
kn och/eller lder p de misstnkta. Antalet misstnkta personer kan ha pverkats av detta frn och
med r 2000. Mer information finns i publikationerna
Kriminalstatistik 1999 och Kriminalstatistik 2000. r
2011 fanns det totalt 470 misstnkta personer med
oknd lder och 296 personer med oknt kn. Detta
redovisas ocks i tabellerna.
Misstnkta personer
Frndringar i statistiken ver misstnkta personer

till fljd av systemomlggningen 2007 innebr att
brottsredovisningen har frbttrats i de fall dr flera
personer r misstnkta fr delaktighet i en och samma brottsliga hndelse, se fljande exempel: En dd
kvinna antrffas, och omstndigheterna tyder p att
hon uppstligen ddats av tv mn. Efter utredning
visar det sig att den ene av grningsmnnen uppstligen ddat kvinnan, och han talas drfr fr mord.
Den andre grningsmannens deltagande visar sig vara
inskrnkt till medhjlp till grov misshandel, vilket
han talas fr. Frn och med 2007 redovisas de misstnkta personerna efter rubriceringen p respektive
misstanke, det vill sga, mord respektive medhjlp till
grov misshandel. Tidigare skulle bda de misstnkta
ha registrerats som misstnkta fr rubriceringen p
sjlva brottet, det vill sga mord. Frndringen innebr en mer korrekt redovisning av det brott personerna misstnks fr men har inte gett ngra strre
effekter p statistiken. Effekten kan dock vara strre
fr brottskategorier som r f till antalet och dr ofta
flera personer r misstnkta fr en och samma brottsliga hndelse.
127
128
Tabellfrteckning
List of tables
Personer misstnkta fr brott

Personer misstnkta fr brott (samtliga brott) efter lder, ren 19752012.............................
Persons suspected of offences, by age at the time of offence, 19752012
3.2

Brottsdeltaganden fr personer misstnkta fr brott (samtliga brott) efter lder,

ren 19752012.......................................................................................................................
Offence-participations among persons suspected of offences, by age at the time of offence, 19752012
3.3

Personer misstnkta fr brott efter brottstyp, totalt samt andel ungdomar,

andel kvinnor och andel mn, r 2012 . .................................................................................
Persons suspected of offences, by type of offence, in total and the proportions of young persons,
women and men, 2012
3.4

Personer misstnkta fr brott efter kn, lder vid brottet och antal brott de
misstnkts fr, r 2012.............................................................................................................
Persons suspected of offences, by sex, age at the time of offence and number of offences per suspect, 2012
130
131
132
134
3.5
Personer misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012............................
Persons suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012
3.6
Kvinnor misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.............................
Women suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012
3.7
Mn misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012..................................
Men suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012
3.8

Brottsdeltaganden fr personer misstnkta fr brott efter brottstyp och lder

vid brottet, r 2012 .................................................................................................................
Offence-participations among persons suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012
3.9

Brottsdeltaganden fr kvinnor misstnkta fr brott efter brottstyp och lder

vid brottet, r 2012 ................................................................................................................
Offence-participations among women suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012
3.10

Brottsdeltaganden fr mn misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet,

r 2012.....................................................................................................................................
Offence-participations among men suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012
3.11
Anhllanden, hktningsframstllningar och hktade personer, ren 19652012......................
Arrests, applications for pre-trial detention orders and detainees, 19652012
129
135
137
139
141
143
145
147
Misstnkta personer
3.1
130
4 363
4 407
4 743
4 982
5 126
4 802
4 823
4 414
4 740
4 648
5 227
5 644
5 749
5 340
5 357
5 348
6 060
5 247
4 723
4 859
2 040
4 384
4 828
5 404
5 020
5 341
5 524
6 028
6 710
6 780
6 717
5 887
4 730
3 891
1989 2
1990 2
1994 2
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
4 702
4 615
4 569
3 671
3 734
3 740
4 111
4 582
3 154
3 305
3 352
3 370
3 619
3 263
2 846
2 983
3 065
2 526
4 532
4 620
4 582
3 513
3 546
3 671
4 083
4 274
3 022
3 231
3 046
3 287
3 521
3 076
2 645
2 678
2 932
2 431
3 392
3 796
4 134
4 045
3 793
3 931
3 942
4 261
4 291
4 331
4 307
4 154
4 431
4 387
4 241
4 096
4 204
3 891
4 088
3 946
20
Siffrorna fr 19871994 r korrigerade fr ndringar i ldersdefinitionen. Med lder avses lder vid brottstidpunkten.
5 004
4 790
4 485
3 896
3 989
3 989
4 381
4 984
3 308
3 300
3 383
3 547
3 762
3 564
3 196
3 381
3 473
2 699
3 521
4 022
4 222
4 244
4 154
4 007
3 889
4 251
4 581
4 482
4 280
4 385
4 767
4 719
4 480
4 366
4 370
4 014
4 105
3 970
19
I totalt ingr antalet misstnkta personer med oknd lder.
5 390
4 934
4 109
4 243
4 524
4 797
5 294
5 568
3 406
3 723
3 813
3 871
4 365
4 545
4 004
3 774
3 838
2 945
3 638
4 033
4 204
4 393
4 260
4 123
3 881
3 983
4 313
4 204
4 191
4 319
4 665
4 803
4 389
4 330
3 955
3 699
3 783
3 822
18
5 387
4 606
3 848
4 578
4 833
5 315
5 637
5 754
3 683
3 839
4 029
4 080
4 510
5 271
4 553
4 065
4 071
3 195
4 200
4 379
4 478
4 679
4 328
4 246
3 822
3 655
4 380
3 928
4 298
4 387
5 080
4 879
4 517
4 295
3 981
3 645
3 640
3 748
17
1993 2
1992 2
1991 2
1988 2
1987
4 511
4 336
4 498
4 530
1985
1986
4 927
5 342
5 688
5 303
4 638
5 146
5 459
5 816
5 462
4 704
1980
1981
1982
1983
1984
4 704
4 503
4 021
4 344
4 431
16
4 953
4 478
3 972
4 575
4 684
15
lder, r
1975
1976
1977
1978
1979
Tabell 3.1. Personer misstnkta fr brott (samtliga brott) efter lder, ren 19752012.
Persons suspected of offences, by age at the time of offence, 19752012.
15 051
15 293
15 655
12 429
12 191
12 551
13 556
14 563
9 809
10 300
11 207
11 662
12 050
10 152
8 885
8 959
9 270
8 162
11 449
13 725
14 466
14 967
14 637
14 517
13 633
13 612
12 686
13 399
13 677
13 593
14 093
13 882
12 839
12 650
12 735
12 080
12 759
12 133
2124
14 765
14 657
14 872
12 019
12 410
12 777
13 511
14 362
9 670
9 986
10 979
11 622
12 020
11 651
9 996
9 698
9 532
8 019
13 607
16 135
16 075
15 853
14 313
13 704
12 501
12 726
12 839
12 579
12 828
13 223
14 080
13 979
13 129
12 063
12 467
11 277
11 867
11 653
2529
23 133
22 570
22 133
20 805
20 879
20 807
21 504
22 228
18 732
19 464
20 387
20 508
21 109
20 759
19 046
19 245
19 248
16 120
22 436
24 667
23 537
23 307
21 424
20 118
19 142
19 502
20 076
19 490
19 017
20 215
21 075
21 765
20 459
14 551
15 188
14 334
16 056
16 609
3039
21 186
20 185
18 981
18 598
19 239
19 542
20 582
20 802
14 104
15 204
16 077
16 717
17 596
14 698
13 718
14 420
14 267
11 957
16 110
16 533
15 491
15 347
13 714
13 133
11 935
11 948
11 517
11 592
9 280
9 577
10 550
11 107
11 222
8 224
8 089
7 057
7 617
7 949
4049
12 866
12 732
12 162
10 747
11 293
11 385
12 002
12 634
7 766
8 565
9 284
9 560
10 184
6 973
6 898
7 435
7 476
6 474
7 479
7 418
6 569
6 184
5 580
5 329
4 940
5 068
5 406
5 208
5 028
5 292
5 608
5 675
5 610
4 695
4 700
4 074
4 560
4 659
5059
8 050
7 855
7 562
5 868
6 334
6 337
7 170
7 821
3 829
4 422
4 528
4 814
5 393
4 246
3 767
3 889
3 821
2 816
6 298
5 919
4 686
4 480
4 016
3 875
3 684
3 756
3 959
3 843
2 888
3 084
3 688
3 858
3 967
2 246
2 347
1 970
2 365
2 507
60
126 451
122 057
117 361
106 659
109 702
112 304
119 244
124 852
86 657
90 702
96 193
98 821
104 157
94 258
84 801
85 250
85 852
69 384
101 892
110 807
108 004
108 374
100 845
96 953
90 424
91 865
93 057
91 922
89 867
93 030
99 541
99 819
94 195
81 173
81 017
74 034
79 759
80 111
Totalt1
131
13 702
12 224
14 447
13 581
14 560
12 899
13 173
10 525
10 991
11 299
11 628
11 268
12 347
12 446
13 057
11 068
11 007
10 752
13 320
10 089
8 761
9 252
3 430
7 669
8 551
8 503
7 998
8 832
8 947
10 036
11 327
12 026
12 073
10 956
8 933
7 443
1985
1986
1989 2
1990 2
1994 2
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
11 323
9 682
8 177
8 843
9 281
10 123
11 331
11 147
7 330
8 033
7 996
7 939
8 202
12 760
10 016
9 442
8 123
6 560
21 506
19 878
23 023
17 712
15 294
11 563
11 063
8 932
9 218
9 130
9 710
10 761
12 112
7 623
7 896
8 268
7 938
8 688
11 190
9 237
8 890
8 135
6 864
10 696
12 483
13 275
13 390
13 838
13 459
13 263
12 107
14 400
13 074
17 739
18 731
20 865
18 082
15 734
18 507
17 031
14 173
14 906
12 778
17
12 837
14 435
11 246
9 235
9 760
9 431
10 848
13 094
7 551
7 983
8 268
7 945
8 652
9 560
7 923
8 772
8 185
6 888
9 728
12 817
12 559
14 085
15 021
13 761
13 710
15 696
16 153
15 298
20 861
18 617
21 692
18 006
18 248
17 790
16 288
13 988
14 409
13 716
18
13 972
13 169
14 079
9 491
9 966
10 042
11 631
13 666
7 910
7 830
8 459
8 455
8 864
9 322
8 600
7 820
8 209
6 882
9 596
12 701
12 281
14 253
14 099
14 267
14 000
17 300
17 629
17 107
20 827
19 217
20 032
17 810
17 567
17 147
17 001
14 517
14 742
12 973
19
13 450
13 650
13 817
9 090
9 590
10 510
11 673
13 491
8 109
8 678
7 514
8 887
9 398
8 255
7 915
7 344
8 034
6 993
9 585
12 009
12 049
12 944
13 048
13 270
14 382
17 424
16 575
16 188
19 356
15 633
19 470
17 235
16 251
13 961
15 030
14 206
14 089
12 198
20
48 423
48 615
48 343
33 875
38 529
36 950
41 502
44 457
26 455
27 929
29 860
30 903
32 531
28 881
25 635
26 670
27 746
24 872
32 224
40 007
44 458
48 849
48 038
52 090
49 372
56 872
50 888
57 339
60 824
55 175
64 672
58 932
51 880
42 427
46 251
43 874
44 744
43 270
2124
45 257
47 085
47 979
33 490
38 273
38 545
41 808
47 606
27 789
28 804
30 383
32 141
33 582
37 580
30 936
31 352
29 142
25 952
42 075
50 819
54 296
66 015
50 725
50 840
50 689
60 223
53 959
57 217
52 599
52 910
60 381
61 917
54 069
36 624
41 637
41 166
39 074
37 993
2529
Misstnkta personer
Siffrorna fr 19871994 r korrigerade fr ndringar i ldersdefinitionen. Med lder avses lder vid brottstidpunkten.
I totalt ingr antalet brottsdeltaganden fr misstnkta personer med oknd lder.
1993 2
1992 2
1991 2
1988 2
1987 2
13 086
12 070
17 231
19 335
18 200
17 306
14 674
1980
1981
1982
1983
1984
19 256
17 366
13 898
16 088
14 988
20 647
16 637
13 838
17 006
15 559
16
1975
1976
1977
1978
1979
15
lder, r
Tabell 3.2. Brottsdeltaganden fr personer misstnkta fr brott (samtliga brott) efter lder, ren 19752012.
Offence-participations among persons suspected of offences, by age at the time of offence, 19752012.
72 445
75 153
70 054
60 423
61 588
61 611
66 029
68 254
58 277
61 201
61 994
62 797
62 340
71 716
65 198
72 116
66 011
55 854
73 938
82 711
86 521
84 810
78 585
83 534
73 318
79 615
76 265
75 383
62 288
72 835
83 156
79 254
79 940
42 096
47 365
50 908
51 555
50 028
3039
65 921
72 193
56 833
54 216
57 123
58 076
62 761
65 437
41 878
44 467
47 869
48 637
53 522
43 638
40 624
45 554
42 405
39 501
46 016
51 024
47 875
47 830
41 819
42 870
39 359
41 260
33 984
36 057
25 444
26 897
31 391
34 619
35 912
21 386
21 041
20 739
19 947
19 747
4049
34 367
33 597
32 247
26 055
26 770
27 194
28 616
32 468
16 023
17 910
19 845
22 478
23 085
15 004
15 557
17 346
16 068
15 383
17 057
18 383
13 965
16 279
12 846
12 283
13 252
13 753
14 106
15 412
13 174
13 123
13 241
16 332
15 190
9 671
10 986
8 463
9 296
9 353
5059
15 984
16 947
17 478
9 028
9 962
10 204
12 586
13 709
5 447
6 214
6 741
7 357
8 261
6 278
5 478
6 143
5 237
4 235
13 409
11 186
7 692
8 901
6 727
6 679
6 273
6 091
6 243
6 562
4 187
4 685
6 248
6 696
5 904
3 452
3 685
2 950
3 939
3 871
60
357 009
365 143
337 170
272 628
290 658
294 442
322 239
348 074
223 988
236 031
246 369
254 210
266 613
267 504
237 208
250 210
236 547
203 414
285 601
328 320
328 938
354 973
320 773
329 847
311 110
345 671
324 279
333 006
336 036
337 036
382 371
363 901
340 663
262 964
270 318
252 720
259 795
246 474
Totalt1
Tabell 3.3. Personer misstnkta fr brott efter brottstyp, totalt samt andel ungdomar, andel kvinnor och
andel mn, r 2012.
Persons suspected of offences, by type of offence, in total and the proportions of young persons,
women and men, 2012.
Anm. Procentandelen avser andel av det totala antalet misstnkta personer fr respektive brottstyp.
Brottstyp
Totalt antal
SAMTLIGA BROTT

ddlig utgng
drav
1520 r1
Antal
117 361
25 484
22
22 628
29 405
6 569
22
5 086
18
15
20
73 363
17 002
16 434
4 261
122
15 752
4 143
mot barn 714 r
1 661
456
5 665
drav mot barn 06 r
mot barn 1517 r

olaga frfljelse
olaga hot
ofredande
6 kap. Sexualbrott

sexuellt ofredande



fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad

fickstld
Rn (inkl. grovt)
drav bankrn
butiksrn
mot privatperson
Kvinnor2
Antal
misstnkta
personer
665
23
26
2 652
16
13 768
84
17
246
37
28
491
7 372
2 195
30
14 190
2 711
19
2 380
787
36
504
38
189
8
5
352
952
27
458
13
30
15
43 955
10 557
24
10 937
1 767
686
39
123
30 780
7 654
1 277
452
531
123
474
21 144
4 407
1 600
848
280
53
78
17
593
58
261
88
31
1 020
4
4
333
150
3 869
2 506
993
336
916
134
25
32 916
1 644
8
8
7 476
1 217
6 387
84
80
22 040
1 181
490
35
13 631
1 522
1 036
69
98
99
96
96
39
75
72
93
92
92
93
68
93
65
489
85
12
100
970
95
45
15
265
22
21
218
1 458
18
19
999
6 182
78
92
17 457
79
989
32
15
66
92
3 361
83
437
85
54
85
12
21
25
88
100
37
8 259
85
784
28
22
630
82
34
8 684
41
6 504
70
11 805
61
96
1 392
84
17
207
271
29
127
15
35
30
166
280
1 024
23
29
5 729
12
35
315
25 763
575
25
22
1 102
1 116
105
3 641
1 076
15
62
859
104
141
341
12
20
17
265
170
4 819
22
253
1 010
109
63
15
1 080
1 482
501
862
418
1 170
17
20
2 578
843
83
30
18
83
100
13 204
21
1 433
859
296
24 289
16
39
7 249
4 949
17
21
2 539
20
81
77
68
147
94 408
56 407
1 149
743
23
26
13
19
Mn2
Antal
16 811
1 688
724
95
95
82
7 653
1 590
bedrgligt beteende,
4 671
885
19
1 086
23
3 574
77
1 879
405
22
431
23
1 446
77


2 697
2 676
29
6 477
3 667
1 744
597
2 317
468
36
345
394
729
13
15
11
1 150
32
1 123
31
260
15
315
18
98
132
22
21
143
31
2 350
2 254
5 744
81
87
85
89
2 533
69
1 423
82
325
69
Tabell 3.3 (forts). Personer misstnkta fr brott efter brottstyp, totalt samt andel ungdomar, andel kvinnor och
andel mn, r 2011
Totalt antal
misstnkta
personer





drav verltelse m.m.
innehav, eget bruk


frfattningar
alkohollagen
vapenlagen
1
2
drav
1520 r1
Antal
1 529
810
54
156
19
8 213
1 927
7 313
1 799
150
Kvinnor2
Antal
674
44
153
18
24
1 231
25
1 033
61 103
12 417
12 108
852
843
2 279
549
28 100
4 158
5 398
37
93
20
7 816
13
53 099
1 359
11
10 709
15
2 124
500
3 084
11
270
11
29
14 125
715
1 778
85
86
78
63
100
24 958
89
4 875
87
89
90
13
24 476
3 473
13
23 931
300
14
1 814
2 304
16
1 417
10
12 647
90
177
25
71
10
643
90
82
82
12
10
39
1 131
48
309
2 455
433
665
34
29
lder r oknd fr 512 misstnkta personer. Dessa ingr inte i procentberkningarna.

Kn r oknt fr 325 misstnkta personer. Dessa ingr inte i procentberkningarna.
133
10
29
2 213
22
518
3 565
523
82
54
24
24
8 039
690
6 278
586
27 411
56
14
29
2 460
850
6 977
16
8 138
15
860
28 049
Mn2
Antal
8
4
14
18
5
4
55
409
243
255
12
36
11
10
2 189
413
722
1 934
2 199
583
583
87
89
87
88
86
64
89
90
88
90
Misstnkta personer
Brottstyp
Tabell 3.4. Personer misstnkta fr brott efter kn, lder vid brottet och antal brott de misstnkts fr, r 2012.
Persons suspected of offences, by sex, age at the time of offence and number of offences per suspect, 2012.
Kn
lder
Antal
misstnkta
personer
Antal brott som personen misstnkts fr under ret

1
10
11
16
21
51
101
15
20
50
100
Samtliga
misstnkta
personer
117 361
75 097
21 214
8 139
4 275
2 407
4 165
1 076
412
471
68
37
Kvinnor
och mn
Totalt
15 r
16 r
17 r
18 r
19 r
20 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
5059 r
60 r
lder oknd
117 036
3 891
3 845
4 107
4 483
4 563
4 580
15 629
14 828
22 083
18 937
12 137
7 557
396
74 814
2 646
2 563
2 705
2 702
2 722
2 589
9 221
8 930
13 766
12 225
8 380
5 992
373
21 182
669
673
763
882
870
966
3 128
2 780
4 034
3 376
2 052
974
15
8 135
225
231
289
345
371
425
1 193
1 129
1 655
1 321
680
269
2
4 269
118
140
118
200
200
188
704
655
808
682
327
126
3
2 407
76
74
67
93
115
119
405
362
501
339
199
57
-
4 165
125
121
123
181
194
219
648
635
868
634
319
96
2
1 076
21
28
24
41
37
43
183
169
234
181
97
17
1
412
4
3
9
15
23
12
65
70
96
71
37
7
-
471
5
11
7
21
21
16
73
83
98
88
36
12
-
68
1
1
2
2
6
2
4
9
15
14
9
3
-
37
1
1
4
1
5
6
8
6
1
4
-
Kvinnor
Totalt
15 r
16 r
17 r
18 r
19 r
20 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
5059 r
60 r
lder oknd
22 628
879
918
1 004
822
847
726
2 589
2 567
4 134
4 019
2 485
1 566
72
16 027
627
671
759
569
567
460
1 704
1 735
2 866
2 826
1 862
1 310
71
3 509
144
148
148
131
159
136
427
425
677
609
339
165
1
1 277
40
48
50
44
43
57
175
159
247
242
131
41
-
665
28
16
21
36
28
28
110
83
114
122
58
21
-
326
12
7
6
15
19
15
51
45
61
57
30
8
-
532
24
23
15
23
19
23
73
73
98
104
40
17
-
142
3
2
3
2
2
5
23
22
35
30
15
-
61
1
1
1
2
14
9
19
9
4
1
-
64
2
1
2
5
2
8
12
13
13
5
1
-
12
2
1
2
2
4
1
-
13
1
3
2
2
3
1
1
-
Mn
Totalt
15 r
16 r
17 r
18 r
19 r
20 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
5059 r
60 r
lder oknd
94 408
3 012
2 927
3 103
3 661
3 716
3 854
13 040
12 261
17 949
14 918
9 652
5 991
324
58 787
2 019
1 892
1 946
2 133
2 155
2 129
7 517
7 195
10 900
9 399
6 518
4 682
302
17 673
525
525
615
751
711
830
2 701
2 355
3 357
2 767
1 713
809
14
6 858
185
183
239
301
328
368
1 018
970
1 408
1 079
549
228
2
3 604
90
124
97
164
172
160
594
572
694
560
269
105
3
2 081
64
67
61
78
96
104
354
317
440
282
169
49
-
3 633
101
98
108
158
175
196
575
562
770
530
279
79
2
934
18
26
21
39
35
38
160
147
199
151
82
17
1
351
3
2
8
15
21
12
51
61
77
62
33
6
-
407
5
9
6
19
16
14
65
71
85
75
31
11
-
56
1
1
2
2
4
2
3
7
13
10
9
2
-
24
1
1
3
1
2
4
6
3
3
-
325
283
32
Kn oknt
134
135
mot privatperson
butiksrn
drav bankrn
Rn (inkl. grovt)
fickstld
drav i bostad
Inbrottsstld
drav cykel

fortskaffningsmedel

sexuellt ofredande
6 kap. Sexualbrott
ofredande
olaga hot
olaga frfljelse
mot barn 1517 r
mot barn 714 r
drav mot barn 06 r
ddlig utgng
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
3 848
256
359
23
34
126
20
166
34
982
22
1 216
29
139
40
111
19
144
32
839
34
1 060
37
170
20
17
17
84
135
1 403
1 863
24
21
-
46
35
91
139
225
438
20
226
81
64
115
1 533
2 006
33
46
-
55
47
123
204
286
567
19
179
91
84
274
586
809
603
997
824
1 312
2 795
3 891
3 072
16
lder, r
15
40
114
17
144
21
693
41
885
36
158
25
21
82
123
1 230
1 659
18
19
1
45
38
77
119
223
10
424
17
302
85
229
37
597
611
984
4 109
2 938
17
49
108
32
166
21
671
57
912
62
200
17
12
83
115
1 239
1 716
13
11
1
44
40
68
147
251
468
34
494
154
153
26
758
785
1 145
4 485
2 803
18
Anm. Antalet personer redovisas netto per rad, dvs. varje person frekommer endast en gng per rad.
Tabell 3.5. Personer misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Persons suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012.
50
56
19
100
22
576
70
796
81
210
25
22
68
93
1 075
1 608
8
25
4
39
39
76
122
210
12
394
22
477
156
67
664
682
1 024
4 582
2 600
20
159
165
69
290
98
2 397
214
3 098
206
637
69
65
225
293
3 925
5 771
18
90
17
134
139
268
475
813
13
114
21
1 527
99
1 385
653
77
42
44
19
2 054
2 143
3 418
9 222
15 655
2124
Misstnkta personer
48
78
20
128
36
646
56
860
70
225
16
13
71
105
1 174
1 705
8
19
-
36
54
66
128
238
420
35
517
157
85
26
729
756
1 107
4 569
2 794
19
143
120
37
208
99
2 807
161
3 444
173
523
61
54
159
203
4 035
5 778
38
87
61
134
158
285
492
871
23
121
60
1 591
108
1 082
728
46
84
112
22
1 917
2 014
3 404
9 198
14 872
2529
258
84
36
158
141
4 223
230
5 103
206
692
127
109
254
329
5 898
8 463
69
207
148
199
292
545
1 069
1 628
54
233
189
3 112
152
1 239
1 310
114
442
271
27
3 090
3 236
6 046
22 133
14 456
3039
225
41
63
49
3 260
174
3 914
113
474
99
92
149
201
4 442
6 741
65
177
87
160
309
458
1 066
1 398
44
162
155
2 861
112
883
1 210
201
426
162
14
2 651
2 746
5 393
11 970
18 981
4049
100
13
24
15
2 317
49
2 589
50
184
41
39
34
49
2 831
4 059
29
133
15
74
191
283
613
729
34
89
31
1 550
66
408
689
76
146
34
11
1 275
1 346
2 880
6 969
12 162
5059
65
1 692
1 828
10
24
11
10
1 918
2 443
23
109
5
33
121
210
355
342
11
28
768
55
162
340
21
49
18
10
569
630
1 520
7 562
4 164
60
41
58
77
143
6
8
2
11
19
28
20
35
70
18
11
16
1
53
58
175
512
382
lder
oknd
73 363
1 217
1 024
280
12
1 600
575
21 144
1 116
25 763
1 076
3 641
531
474
1 277
1 767
30 780
43 955
352
952
341
1 010
1 482
2 578
4 949
7 249
189
787
504
14 190
743
7 372
5 665
1 688
1 661
665
122
15 752
16 434
29 405
117 361
Totalt
136
96
54

1
vapenlagen
alkohollagen
15
220
53
20
22
264
853
61
866
25
58
625
1 606
64
213
23
234
127
39
20
185
387
93
550
35
556
22
23
600
1 276
66
224
33
253
35
27
68
452
75
85
57
71
201
16
162
lder, r
15
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
bedrgligt beteende,
Brottstyp
64
15
51
308
1 111
72
1 126
63
71
530
1 738
68
255
23
273
447
79
11
532
361
68
97
73
193
17
76
22
59
426
10
1 792
137
1 809
181
185
670
2 438
120
366
25
384
90
37
17
142
383
52
188
120
316
18
12
74
25
66
482
17
10
10
1 845
137
1 867
260
219
812
2 584
121
390
32
413
64
50
10
118
394
11
68
215
121
347
19
Tabell 3.5 (forts). Personer misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
13
112
88
96
604
21
11
12
1 888
144
1 914
309
296
921
2 775
110
351
20
370
47
48
13
105
340
12
49
232
127
371
20
50
420
93
391
2 196
94
86
44
5 888
498
5 997
990
1 021
3 205
9 156
447
1 294
115
1 394
139
231
47
407
1 079
109
200
875
451
1 339
2124
86
388
54
385
2 173
197
195
45
4 485
382
4 592
902
1 057
3 252
8 220
16
381
1 156
92
1 253
144
277
36
446
826
247
207
831
422
1 307
2529
179
501
110
493
3 017
343
588
90
4 518
459
4 662
1 151
2 136
5 358
11 260
34
412
1 382
142
1 537
187
458
69
698
980
748
398
899
628
1 566
3039
170
345
137
352
2 320
263
645
86
2 784
319
2 881
918
2 851
5 519
9 710
40
280
993
159
1 183
138
325
76
525
790
823
400
674
400
1 115
4049
104
189
96
208
1 400
139
398
96
1 453
161
1 508
488
2 368
3 883
6 445
32
137
474
97
598
62
133
60
252
338
499
188
350
163
528
5059
40
178
47
70
667
46
181
71
228
48
249
87
1 821
2 713
3 760
15
68
194
79
288
32
38
82
150
139
211
72
27
132
169
60
48
52
16
22
12
135
21
33
17
22
39
10
25
39
lder
oknd
665
2 455
715
2 213
14 125
1 131
2 124
523
27 411
2 460
28 049
5 398
12 108
28 100
61 103
150
2 279
7 313
843
8 213
1 529
1 744
468
3 667
6 477
2 676
1 879
4 671
2 697
7 653
Totalt
137
918
Inbrottsstld
mot privatperson
butiksrn
drav bankrn
Rn (inkl. grovt)
fickstld
drav i bostad
436
475
10
379
429
14
drav cykel

fortskaffningsmedel
463
529
13
1
43
39
96
22
30
47
13
106
107
190
16
495
560
2
-
18
4
42
53
104
31
64
41
130
131
223
786
879
781
16
lder, r
15
sexuellt ofredande
6 kap. Sexualbrott
ofredande
olaga hot
olaga frfljelse
mot barn 1517 r
mot barn 714 r
drav mot barn 06 r
ddlig utgng
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
18
316
355
12
11
387
450
13
-
30
34
82
20
39
30
94
96
171
867
1 004
17
271
310
320
395
11
1
35
30
76
34
65
19
114
115
178
822
614
18
Tabell 3.6. Kvinnor misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Women suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012.
11
205
232
16
3
3
260
338
2
1
15
3
29
19
56
48
42
94
95
146
726
504
20
28
25
775
14
862
19
59
7
7
24
25
922
1 210
8
14
41
11
104
91
224
10
137
121
13
20
279
286
491
2 589
1 757
2124
Misstnkta personer
240
273
10
292
380
23
-
25
29
66
60
54
119
122
185
847
598
19
25
12
15
850
14
941
12
29
4
3
12
15
982
1 251
4
44
36
9
94
79
26
232
21
109
98
41
48
278
300
557
2 567
1 844
2529
39
10
18
1 273
12
1 418
18
52
14
14
19
24
1 484
1 924
8
95
92
13
193
187
77
498
22
147
129
33
183
106
548
574
1 124
4 134
3 152
3039
41
12
1 142
13
1 270
10
49
6
5
11
11
1 347
1 816
4
46
99
8
223
173
10
51
499
24
175
136
54
139
43
509
532
1 049
4 019
2 916
4049
15
876
940
14
4
3
963
1 204
6
3
55
8
163
84
289
73
66
12
34
14
187
197
497
2 485
1 754
5059
12
698
739
753
856
1
1
39
1
95
36
146
14
31
30
1
74
89
248
1 566
1 172
60
15
15
16
24
3
3
12
1
7
27
72
66
lder
oknd
218
54
15
78
85
7 476
80
8 259
84
271
41
37
96
123
8 684
10 937
35
207
15
13
458
62
1 080
859
39
170
2 380
109
862
843
296
491
246
21
2 539
2 652
5 086
16 811
22 628
Totalt
138
25

3
vapenlagen
alkohollagen
16
2
1
19
117
75
118
50
178
15
34
35
78
11
91
39
13
75
42
127
17
47
52
13
21
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
55
10
13
17
5
37
16
26
lder, r
15
bedrgligt beteende,
Brottstyp
20
133
135
39
186
18
43
46
255
31
288
38
14
23
32
17
1
3
30
212
13
215
22
63
285
31
51
54
41
51
33
11
45
16
61
18
Tabell 3.6 (forts). Kvinnor misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
2
5
10
33
213
18
219
15
29
102
328
35
61
65
29
34
40
17
49
14
64
19
3
10
11
11
53
208
14
212
18
19
63
305
29
52
56
16
26
30
12
11
47
60
20
6
38
59
40
243
31
12
772
48
787
69
96
267
1 169
99
159
14
173
40
35
13
87
121
21
42
76
185
263
2124
5
34
46
27
232
72
26
530
32
543
78
97
300
1 012
78
146
12
164
43
32
80
76
39
49
37
160
206
2529
12
57
53
12
54
291
139
86
10
517
45
536
124
190
563
1 405
10
63
159
24
191
70
80
25
174
106
116
88
77
210
285
3039
24
42
37
15
44
256
99
94
460
54
477
129
382
792
1 497
12
70
170
36
216
55
65
21
139
115
113
109
60
194
258
4049
22
9 1
12
42
157
37
51
17
210
16
219
63
309
508
887
14
30
78
26
116
16
30
22
68
51
70
46
91
24
121
5059
11
60
15
29
26
29
11
191
295
430
14
31
17
55
16
36
57
23
33
19
37
40
60
3
1
lder
oknd
205
345
82
255
71
243
1 417
409
300
55
3 473
270
3 565
518
1 359
3 084
7 816
54
500
1 033
153
1 231
674
315
143
1 123
729
394
431
1 086
1 458
Totalt
139
mot privatperson
butiksrn
drav bankrn
Rn (inkl. grovt)
fickstld
drav i bostad
Inbrottsstld
drav cykel

fortskaffningsmedel

sexuellt ofredande
6 kap. Sexualbrott
ofredande
olaga hot
olaga frfljelse
mot barn 1517 r
mot barn 714 r
drav mot barn 06 r
ddlig utgng
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
2 927
806
1 089
209
295
22
27
122
18
160
34
546
20
741
27
132
30
105
19
137
31
458
30
629
32
156
20
75
16
16
61
119
938
1 331
23
21
-
46
22
90
96
186
342
18
204
50
108
1 038
1 446
31
44
-
55
29
119
162
233
463
18
174
60
71
233
479
679
495
693
2 006
3 012
2 291
16
lder, r
15
22
107
17
136
21
377
34
530
34
146
24
20
76
112
843
1 208
18
19
-
45
25
77
89
188
10
341
16
281
46
199
31
502
514
812
3 103
2 069
17
44
106
30
160
19
399
54
601
61
194
17
12
79
110
918
1 320
13
11
-
43
29
67
112
221
392
33
460
89
134
23
644
670
967
3 661
2 188
18
Tabell 3.7. Mn misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Men suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012.
39
47
17
91
19
371
65
563
76
194
22
19
66
90
814
1 269
8
23
3
38
24
72
93
191
11
338
21
429
114
61
570
587
877
3 854
2 094
20
131
158
68
282
73
1 619
200
2 233
186
574
62
58
201
268
2 996
4 553
16
82
3
133
98
255
371
722
113
14
1 303
89
1 247
532
69
29
24
18
1 774
1 856
2 924
7 454
13 040
2124
Misstnkta personer
41
75
20
123
30
402
52
583
66
215
16
13
66
100
878
1 321
8
19
-
36
31
66
103
209
354
32
457
103
76
21
610
634
922
3 716
2 192
19
118
116
32
196
84
1 945
147
2 489
160
492
57
51
147
188
3 037
4 508
35
83
17
132
122
276
398
792
19
121
34
1 359
87
971
630
38
43
63
16
1 636
1 710
2 843
7 329
12 261
2529
219
77
34
148
123
2 941
218
3 673
188
638
95
113
235
305
4 400
6 521
66
199
53
194
200
529
876
1 439
49
233
111
2 612
130
1 091
1 179
81
259
165
20
2 540
2 660
4 916
11 277
17 949
3039
184
36
56
36
2 113
161
2 638
102
424
93
87
138
190
3 088
4 903
64
173
41
156
210
450
843
1 225
34
161
104
2 362
88
708
1 074
147
287
119
12
2 142
2 214
4 344
9 031
14 918
4049
85
13
24
13
1 441
47
1 647
46
170
37
36
33
48
1 866
2 849
27
127
12
74
136
275
450
645
25
89
25
1 261
57
335
623
64
112
20
10
1 088
1 149
2 383
9 652
5 209
5059
53
994
1 089
22
11
10
1 165
1 586
22
108
4
33
82
209
260
306
10
28
622
41
131
310
15
43
14
9
495
541
1 272
5 991
2 990
60
25
41
59
101
5
7
1
12
21
16
30
56
16
12
45
45
134
324
277
lder
oknd
999
970
265
12
1 522
489
13 631
1 036
17 457
989
3 361
490
437
1 181
1 644
22 040
32 916
336
916
134
993
1 020
2 506
3 869
6 387
150
784
333
11 805
630
6 504
4 819
1 392
1 170
418
100
13 204
13 768
24 289
94 408
56 407
Totalt
140
71
53

1
3
vapenlagen
alkohollagen
10
204
475
31
481
22
16
558
1 149
49
177
27
201
22
20
47
397
65
52
19
19
245
736
52
748
23
49
575
1 428
49
179
22
199
49
28
17
94
347
80
72
40
66
164
16
136
lder, r
15
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
bedrgligt beteende,
Brottstyp
58
15
49
288
978
63
991
62
63
491
1 552
50
212
20
227
192
47
243
322
54
74
64
161
17
5
3
68
20
51
395
1 580
124
1 594
173
163
607
2 152
89
315
22
330
49
31
13
91
350
41
143
104
255
18
Tabell 3.7 (forts). Mn misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
10
5
64
22
63
449
13
10
1 630
119
1 646
243
190
708
2 254
86
329
27
348
35
45
10
84
354
11
51
166
107
283
19
10
10
101
77
89
551
12
10
10
1 680
130
1 702
291
277
858
2 470
81
299
16
314
31
39
12
79
310
10
37
116
185
311
20
44
38
361
88
343
1 945
63
73
42
5 115
450
5 209
920
922
2 932
7 972
348
1 134
101
1 220
99
196
34
320
957
88
158
690
375
1 076
2124
81
34
342
48
347
1 929
125
168
42
3 955
350
4 049
824
954
2 945
7 188
303
1 010
80
1 089
101
243
28
364
750
207
158
669
385
1 099
2529
167
57
448
98
434
2 721
204
499
79
3 999
414
4 124
1 026
1 936
4 781
9 830
23
348
1 222
118
1 344
117
377
44
523
874
629
310
688
551
1 280
3039
146
42
307
121
303
2 055
164
548
77
2 323
265
2 403
789
2 459
4 716
8 190
28
210
823
123
967
83
259
55
385
675
698
291
476
340
853
4049
82
9 1
177
88
163
1 238
102
345
77
1 243
145
1 289
425
2 048
3 362
5 536
18
107
396
71
482
46
103
38
184
287
426
142
259
138
406
5059
36
167
42
59
605
31
152
62
202
40
220
76
1 630
2 418
3 327
54
163
62
232
16
33
46
93
116
178
53
94
25
128
60
22
15
20
51
19
24
10
16
26
19
30
lder
oknd
205
583
2 199
643
1 934
12 647
722
1 814
413
23 931
2 189
24 476
4 875
10 709
24 958
53 099
93
1 778
6 278
690
6 977
850
1 423
325
2 533
5 744
2 254
1 446
3 574
2 350
6 182
Totalt
141
mot privatperson
butiksrn
drav bankrn
Rn (inkl. grovt)
fickstld
drav i bostad
Inbrottsstld
drav cykel

fortskaffningsmedel
sexuellt ofredande
6 kap. Sexualbrott
ofredande
olaga hot
olaga frfljelse
mot barn 1517 r
mot barn 714 r
drav mot barn 06 r
ddlig utgng
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
300
23
35
165
16
212
38
1 245
42
1 567
33
157
41
192
28
252
44
1 103
57
1 455
50
216
21
15
15
2 186
199
125
3 188
26
-
103
122
40
259
161
283
577
17
261
86
2 119
133
78
2 889
47
-
46
199
44
546
239
339
727
16
183
99
101
387
316
748
987
766
1 642
2 323
1 006
8 177
5 476
16
7 443
5 740
15
lder, r
42
185
18
243
33
900
109
1 311
50
274
28
24
2 100
202
133
3 112
23
1
25
56
40
107
137
309
590
17
407
124
285
35
855
875
1 613
8 932
5 738
17
41
126
31
192
47
853
86
1 240
109
311
19
17
1 956
153
112
3 243
22
1
17
80
46
126
165
295
10
612
42
568
168
198
28
965
1 010
1 795
5 798
11 246
18
60
93
26
159
35
876
180
1 384
155
375
29
26
2 133
126
89
4 123
31
3
15
46
49
103
135
424
10
698
32
626
197
103
15
949
985
1 838
6 756
13 817
20
176
221
81
395
255
3 772
363
5 368
371
1 084
113
121
7 578
434
334
14 929
129
17
19
166
143
371
590
1 143
16
119
27
2 322
111
1 695
894
125
46
51
20
2 811
2 942
5 795
48 343
23 551
2124
Misstnkta personer
56
145
32
229
131
917
71
1 423
142
375
17
12
2 228
128
84
4 841
24
-
50
62
87
151
315
608
29
632
197
119
27
978
1 010
1 767
7 692
14 079
19
173
149
42
269
312
4 618
311
6 275
303
929
71
107
8 063
310
235
15 397
195
66
63
169
169
553
667
1 241
30
140
78
2 628
125
1 350
1 011
45
99
141
24
2 646
2 795
6 211
47 979
24 818
2529
286
106
43
200
277
7 380
380
9 865
588
1 421
161
141
12 384
451
347
21 947
325
165
113
684
356
1 274
1 505
2 439
72
252
287
5 531
182
1 469
1 822
126
549
348
36
4 314
4 532
11 858
70 054
37 547
3039
264
42
69
86
5 472
256
7 033
217
936
139
130
8 761
320
220
17 019
356
103
146
235
364
859
1 901
2 075
96
183
235
5 258
186
1 046
1 598
228
527
207
15
3 606
3 807
10 391
56 833
30 044
4049
117
20
32
22
3 623
77
4 173
61
305
74
71
4 777
76
52
8 768
224
15
109
146
224
565
1 135
1 066
48
104
61
2 866
77
482
959
99
190
43
12
1 773
1 862
5 532
32 247
15 548
5059
83
2 141
2 466
13
46
11
12
2 614
3
2
4 391
168
5
34
61
142
353
513
474
14
29
13
1 259
62
184
419
24
53
22
10
702
774
2 533
7 534
17 478
60
Anm. Om flera personer misstnks ha deltagit i ett och samma brott rknas ett brott fr varje person. I tabellen redovisas endast brottsdeltaganden dr misstanke kvarstr efter beslut i talsfrgan.
Tabell 3.8. Brottsdeltaganden fr personer misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Offence-participations among persons suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012.
38
61
82
3
2
160
8
2
11
19
28
18
31
64
17
11
13
1
47
52
165
542
401
lder
oknd
1 381
1 452
329
12
2 261
1 293
32 938
1 941
43 621
2 096
6 435
745
652
56 981
2 538
1 813
104 007
1 578
378
704
2 025
1 698
5 231
7 317
10 434
287
864
744
23 740
900
8 920
7 585
2 043
1 999
834
135
21 381
22 416
53 463
337 170
176 643
Totalt
142
vapenlagen
alkohollagen
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
bedrgligt beteende,
Brottstyp
161
47
29
14
226
49
63
23
318
1 437
179
1 621
24
55
761
2 701
88
419
28
447
124
52
23
199
603
91
789
52
845
17
21
630
1 703
64
433
34
467
30
25
61
537
69
109
57
67
308
16
164
lder, r
15
68
57
57
393
1 872
251
2 128
44
64
667
3 194
98
395
28
423
468
99
23
590
526
79
273
100
407
17
25
71
33
59
475
29
11
10
3 339
535
3 889
181
166
1 034
5 448
138
555
26
581
93
72
14
179
553
60
463
160
667
18
48
73
32
66
611
36
43
3 724
572
4 315
300
220
1 373
6 387
135
635
32
667
71
334
12
417
606
22
504
402
1 033
1 481
19
23
121
199
913
123
45
38
13
3 895
411
4 330
398
316
1 722
7 061
142
598
26
624
55
105
11
171
540
23
78
981
296
1 349
20
968
475
130
552
4 034
259
247
53
12 347
1 636
14 111
1 312
1 090
6 088
24 792
555
2 152
126
2 282
169
326
50
545
1 590
192
313
821
4 288
5 256
2124
Tabell 3.8 (forts). Brottsdeltaganden fr personer misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
292
464
170
617
3 670
909
617
57
10 085
755
10 967
1 418
1 153
6 941
23 161
17
486
1 949
127
2 093
172
898
47
1 117
1 148
560
458
906
4 056
5 168
2529
2 017
613
480
692
6 624
1 741
2 495
111
10 122
933
11 162
1 831
2 286
10 374
32 507
36
532
2 429
213
2 678
256
716
91
1 063
1 302
1 816
614
4 503
1 147
5 831
3039
1 016
417
274
545
4 396
1 396
2 837
112
6 409
541
6 999
1 801
3 114
11 049
26 789
41
343
1 612
186
1 839
191
529
75
795
985
2 203
860
686
3 417
4 210
4049
650
220
346
366
2 760
1 021
1 980
119
3 237
250
3 524
987
2 593
7 295
16 699
33
161
746
118
897
84
203
64
351
424
1 354
326
245
1 594
1 887
5059
148
204
3 524
100
4 443
187
661
85
460
276
741
150
1 951
3 827
9 944
18
82
298
96
412
35
80
83
198
242
622
340
40
518
573
60
47
55
17
24
11
141
22
34
22
20
42
16
10
26
17
47
lder
oknd
4 996
3 220
5 193
2 823
5 338
28 910
5 626
8 932
631
57 733
6 398
64 656
8 465
13 031
51 772
160 527
158
2 829
12 243
1 043
13 444
1 770
3 440
518
5 728
9 061
6 815
3 802
21 370
27 348
Totalt
143
mot privatperson
butiksrn
drav bankrn
Rn (inkl. grovt)
fickstld

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
sexuellt ofredande
6 kap. Sexualbrott
ofredande
olaga hot
olaga frfljelse
mot barn 1517 r
mot barn 714 r
drav mot barn 06 r
ddlig utgng
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
1 555
263
323
799
842
632
11
10
560
627
1
15
5
1
1
8
2
698
680
20
12
733
13
8
2
-
16
1
46
48
114
28
29
59
14
130
132
18
4
56
69
148
34
65
48
152
153
1 208
1 424
1 276
16
lder, r
15
19
11
12
456
10
512
1
1
16
4
575
15
10
737
18
-
36
38
96
23
48
34
113
115
230
1 615
1 344
17
353
409
6
2
432
7
5
645
14
1
35
38
92
39
74
18
136
137
245
1 504
1 051
18
14
14
20
316
369
3
3
22
5
429
1
-
591
2
1
17
3
34
24
84
54
50
120
122
227
945
1 578
20
29
10
76
1 288
12
1 517
27
27
88
28
1 702
31
31
3 151
10
14
42
13
161
110
351
12
150
152
14
27
350
363
783
7 743
4 359
2124
Misstnkta personer
10
368
437
14
8
471
5
5
1 162
25
-
34
39
90
66
66
12
151
154
269
2 267
1 589
19
32
14
39
1 405
24
1 617
4
3
57
22
1 749
25
20
3 429
5
50
37
12
129
104
30
359
30
136
120
49
63
376
411
869
7 579
4 972
2529
40
10
36
2 133
18
2 681
16
16
73
23
2 845
25
22
4 542
13
106
122
24
260
253
11
112
891
22
174
137
35
222
125
693
723
1 866
7 030
10 642
3039
49
10
29
1 721
16
2 097
8
7
75
14
2 252
13
11
4 024
4
55
122
9
329
224
11
72
816
25
218
150
62
164
51
645
672
1 674
6 293
10 169
4049
18
1 233
1 328
4
3
18
4
1 371
3
3
1 967
12
3
64
14
380
113
12
11
611
11
84
79
13
49
18
243
255
947
5 440
3 158
5059
12
837
900
4
1
916
-
1 140
1
1
44
2
143
58
285
16
34
31
1
83
100
432
4 119
1 704
60
Tabell 3.9. Brottsdeltaganden fr kvinnor misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Offence-participations among women suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012.
11
11
1
1
12
-
19
3
3
12
1
7
27
66
59
lder
oknd
241
64
17
103
203
11 313
114
13 203
65
61
397
119
14 167
158
127
23 048
49
233
17
17
542
86
1 647
1 123
54
236
3 949
124
1 012
972
327
589
299
22
3 199
3 345
8 155
55 701
34 988
Totalt
144
53
vapenlagen
alkohollagen
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
20
14
222
87
50
272
55
347
23
56
56
76
11
90
38
12
91
43
148
25
81
88
15
23
65
10
14
21
5
69
16
34
bedrgligt beteende,
lder, r
15
20
184
21
206
44
271
24
68
72
264
35
305
47
17
74
23
98
17
19
50
308
15
324
19
72
453
41
105
108
41
53
44
12
28
129
157
18
20
10
53
11
388
101
490
17
31
123
678
43
116
121
29
37
46
453
23
168
192
19
15
65
21
416
35
454
22
20
89
633
39
93
99
18
10
28
33
11
97
15
115
20
884
63
56
1 182
119
50
1 467
84
1 564
108
95
467
3 384
128
303
16
319
50
43
13
106
135
35
122
92
1 049
1 157
2124
Tabell 3.9 (forts). Brottsdeltaganden fr kvinnor misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Brottstyp
17
49
42
359
355
82
1 106
60
1 173
136
102
632
2 607
105
266
22
296
52
317
378
102
80
135
95
1 251
1 363
2529
35
57
37
69
398
863
275
11
1 059
47
1 112
193
196
953
3 612
10
81
265
33
308
112
175
27
314
129
273
119
156
1 001
1 176
3039
67
36
32
405
101
761
328
13
904
61
973
214
401
1 396
3 876
12
82
273
43
328
86
160
21
267
138
290
270
83
978
1 074
4049
200
15
125
60
507
212
218
18
418
56
477
115
335
850
2 282
14
32
110
33
157
19
45
23
87
67
164
96
39
218
269
5059
11
11
1 733
10
1 804
69
109
11
42
50
11
205
372
2 415
19
42
20
69
16
11
36
63
24
97
23
76
80
60
3
1
lder
oknd
576
366
1 266
265
1 964
4 884
2 415
1 065
67
6 601
542
7 186
824
1 428
5 096
20 713
55
643
1 780
194
2 029
780
827
149
1 756
869
942
1 281
5 118
5 789
Totalt
145
mot privatperson
butiksrn
drav bankrn
Rn (inkl. grovt)
fickstld

fortskaffningsmedel
drav cykel
Inbrottsstld
drav i bostad
sexuellt ofredande
6 kap. Sexualbrott
ofredande
olaga hot
olaga frfljelse
mot barn 1517 r
mot barn 714 r
drav mot barn 06 r
ddlig utgng
SAMTLIGA BROTT
Brottstyp
6 618
1 378
2 000
241
322
28
161
14
206
38
613
31
31
187
28
245
42
541
51
826
22
21
201
45
14
14
149
31
869
1 504
179
113
2 386
26
-
102
122
24
258
115
235
463
16
233
56
1 386
120
70
2 047
45
-
44
199
26
542
183
270
579
15
178
65
87
268
617
835
633
853
4 264
6 019
4 464
16
lder, r
15
23
174
18
231
33
444
99
799
27
23
258
46
1 525
187
123
2 374
23
-
25
56
22
107
101
269
492
16
383
76
251
29
741
759
1 380
7 312
4 389
17
37
124
30
186
44
499
83
830
19
17
305
107
1 523
146
107
2 597
22
-
17
79
32
125
130
257
520
41
529
94
180
25
829
873
1 550
9 740
4 746
18
46
79
23
139
31
560
174
1 014
26
23
353
150
1 703
125
89
3 531
29
2
15
45
32
99
101
400
614
31
572
147
96
11
829
863
1 610
5 809
12 237
20
147
214
79
385
179
2 481
351
3 848
94
86
992
342
5 869
403
303
11 770
119
3
17
165
101
356
429
1 033
118
19
1 971
99
1 544
742
118
32
24
19
2 460
2 578
5 009
40 571
19 180
2124
Misstnkta personer
49
143
31
221
121
545
65
982
17
12
361
134
1 753
123
79
3 675
24
-
50
37
87
117
276
518
26
566
131
107
22
827
856
1 498
6 099
11 804
19
141
144
37
255
273
3 198
287
4 640
103
68
870
280
6 294
285
215
11 943
190
16
58
167
132
541
538
1 137
26
140
48
2 269
95
1 212
891
37
50
77
18
2 267
2 380
5 338
40 344
19 815
2529
246
98
42
190
241
5 238
362
7 172
145
125
1 346
565
9 525
426
325
17 384
312
59
110
675
234
1 247
1 245
2 184
61
252
173
4 636
160
1 294
1 683
91
327
223
28
3 618
3 806
9 982
59 346
30 483
3039
215
36
59
56
3 746
240
4 930
131
123
859
201
6 501
307
209
12 960
352
48
145
231
242
850
1 572
1 851
85
182
163
4 442
161
828
1 448
166
363
156
13
2 961
3 135
8 717
46 598
23 715
4049
99
20
32
19
2 390
75
2 843
70
68
287
57
3 404
73
49
6 790
212
12
107
146
160
551
755
953
36
104
50
2 255
66
398
880
86
141
25
11
1 530
1 607
4 585
26 772
12 379
5059
71
1 304
1 566
12
11
42
12
1 698
3
2
3 250
167
4
33
61
98
351
370
416
13
29
13
974
46
150
388
17
46
18
9
619
674
2 101
5 828
13 354
60
Tabell 3.10. Brottsdeltaganden fr mn misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
Offence-participations among men suspected of offences, by type of offence and age at the time of offence, 2012.
26
48
5
3
68
3
2
117
7
1
12
21
14
26
50
15
39
39
123
351
296
lder
oknd
1 140
1 388
312
12
2 158
1 089
21 585
1 827
30 367
680
591
6 028
1 973
42 753
2 380
1 686
80 824
1 528
145
686
2 004
1 152
5 135
5 670
9 307
233
861
506
19 783
772
7 902
6 610
1 716
1 410
534
112
18 172
19 056
45 271
281 066
141 467
Totalt
146
vapenlagen
alkohollagen
frfattningar
innehav, eget bruk
drav verltelse m.m.
bedrgligt beteende,
Brottstyp
48
62
46
27
20
298
1 215
129
1 349
23
46
706
2 354
65
363
28
391
48
41
20
109
564
79
212
702
48
754
17
14
587
1 555
39
352
27
379
15
18
38
472
59
95
108
36
62
239
16
130
15
lder, r
62
57
55
373
1 688
230
1 922
43
56
623
2 923
74
327
24
351
204
63
17
284
478
62
77
199
309
17
64
31
51
424
26
11
3 031
520
3 565
175
147
962
4 994
97
450
23
473
52
63
11
126
509
48
334
132
510
18
28
63
29
62
558
25
42
3 334
471
3 823
281
189
1 248
5 705
92
519
27
546
42
327
11
380
560
22
51
865
379
1 289
19
14
112
184
116
848
24
36
11
3 479
376
3 876
376
296
1 633
6 428
103
505
20
525
37
95
11
143
507
20
67
884
281
1 234
20
84
412
125
487
2 843
140
196
51
10 879
1 552
12 546
1 203
992
5 615
21 391
427
1 848
110
1 962
119
283
37
439
1 454
157
191
729
3 239
4 099
2124
Tabell 3.10 (forts). Brottsdeltaganden fr mn misstnkta fr brott efter brottstyp och lder vid brottet, r 2012.
275
415
162
562
3 297
554
532
51
8 979
695
9 794
1 282
1 045
6 301
20 529
381
1 683
105
1 797
120
579
38
737
1 046
477
323
811
2 803
3 803
2529
1 982
556
443
618
6 221
878
2 210
99
9 061
886
10 048
1 637
2 080
9 407
28 863
25
450
2 163
180
2 368
144
540
64
748
1 173
1 537
495
991
3 501
4 654
3039
949
380
241
435
3 978
635
2 505
99
5 504
480
6 025
1 587
2 703
9 641
22 883
29
261
1 339
143
1 511
105
368
54
527
847
1 890
590
603
2 435
3 132
4049
450
205
221
303
2 248
809
1 759
99
2 819
194
3 047
872
2 246
6 431
14 393
19
129
636
85
740
65
158
41
264
357
1 182
230
205
1 376
1 617
5059
137
193
1 791
88
2 637
118
552
73
418
268
691
139
1 746
3 455
7 526
10
63
256
76
342
19
69
47
135
218
525
317
38
441
492
60
21
16
22
55
20
25
15
16
31
20
15
38
lder
oknd
4 418
2 811
3 927
2 557
3 373
23 958
3 211
7 846
506
51 125
5 855
57 462
7 636
11 562
46 616
139 599
100
2 185
10 461
849
11 410
985
2 607
369
3 961
8 188
5 819
2 518
16 241
21 546
Totalt
Tabell 3.11. Anhllanden, hktningsframstllningar och hktade personer, ren 19652012.

Arrests, application for detention orders and detainees, 19652012.
Anhllanden
Hktningsframstllningar
Beslut om hktade
personer
1965
16 671
7 380
..
1967
20 733
8 706
..
1966
1968
1969
19 062
8 134
22 094
9 468
24 158
9 290
..
..
..
1970
26 049
9 755
..
1972
26 228
9 418
..
1971
1973
1974
26 712
9 429
24 901
9 073
24 347
8 077
..
..
..
1975
26 962
8 297
..
1977
27 272
8 641
..
1976
1978
1979
26 135
8 341
24 569
8 122
23 955
7 804
..
..
..
1980
27 559
9 362
..
1982
30 360
9 914
..
1981
1983
1984
29 271
9 920
28 747
9 455
26 388
8 855
..
..
..
1985
25 448
8 720
..
1987
26 648
9 275
..
1986
1988
26 172
8 286
..
26 264
11 546
1990
27 221
12 135
..
1992
28 743
12 929
..
1989
1991
1993
25 943
27 583
12 256
29 114
1994
27 065
1995
27 406
1997
27 911
1996
11 953
13 226
..
..
..
..
12 057
10 263
11 972
10 129
26 958
10 658
1998
27 843
10 708
10 461
2000
26 461
10 904
10 015
2002
27 764
11 901
10 923
12 687
11 237
1999
2001
2003
2004
2005
10 024
26 699
10 305
25 809
10 520
28 104
12 077
29 512
2006
2007 3
29 680
12 813
31 714
13 044
2009
31 234
12 484
2008
2010
20114
2012
30 040
12 963
31 100
12 729
33 073
12 690
31 830
12 264
31 565
12 119
Misstnkta personer
8 656
9 276
1
2
9 697
9 750
11 040
11 192
11 527
..
11 245
10 995
11 213
10 432
9 985
Klla: klagarmyndigheten.
1
Infrandet av ett nytt diariefringssystem (BRDIS) gr att siffran kan vara underskattad med ngra hundra personer.
Avser i vissa fall omhktningar.
Uppgift om beslut om hktade personer saknas p grund av nytt rendehanteringssystem (Cbra).
Korrigerad uppgift. Notera att uppgifterna om antalet anhllanden och hktningsframstllningar fr r 2011 korrigerades den 10 april 2013.
Korrigeringen genomfrdes fr att skerstlla jmfrbarheten ver tid, d det framkommit att tidigare publicerad statistik fr r 2011 var
framtagen med ngot andra villkor n statistiken fr vriga r.
147
148
4 Personer lagfrda fr brott

Sammanfattning
Samtliga typer av pfljder utdmda i domstol har
minskat jmfrt med 2011. Antalet domslut med
huvudpfljden fngelse minskade med 4 procent
till 12 100 domslut r 2012, vilket r samma niv
som under mitten av 1970-talet.
r 2012 fattades 130 000 lagfringsbeslut, vilket

r en minskning med 6 200 beslut eller 5 pro
cent jmfrt med 2011. Domsluten minskade med
3 procent till 71 100 domslut jmfrt med 2011,
talsunderltelserna minskade med 10 procent till
21 800 beslut och straffrelggandena minskade
med 3 procent till 37 300 beslut jmfrt med ret
fre.
Den genomsnittliga strafftiden vid utdmda fng

elsepfljder 2012 var cirka 8,5 mnader. Det r
en liten minskning jmfrt med 2011 d den ut
dmda strafftiden var 8,9 mnader, men en kning
sedan 2003 d den utdmda strafftiden var exakt
8 mnader.
Av samtliga lagfringsbeslut avsg 83 procent

(108 000 beslut) mn och 17 procent (21 700
beslut) kvinnor. Frdelningen har varit likartad de
senaste tio ren.
Frre fngelsedomar gllande grovt narkotikabrott

har lett till en frskjutning av straffmassan (totalt
utdmd fngelsetid) fr olika typer av brott ver
tid. r 2012 stod fngelsedomar gllande narkoti
kabrott fr 14 procent av straffmassan, och tio r
tidigare var straffmassan gllande narkotikabrott
24 procent.
Definitioner
En och samma person kan lagfras p olika stt och
vid flera tillfllen under ett r. Ett lagfringsbeslut kan
vidare innehlla beslut om flera brott och flera pflj
der. I dessa fall redovisas huvudbrottet och huvudp
fljden. Utver antalet beslut redovisas ven antalet
lagfrda brott i en lagfring. Fr en mer detaljerad
beskrivning av begreppen se Statistikens innehll.
Statistiken ver lagfrda personer redovisar antalet

lagfringsbeslut som fattats under ret.
Med lagfringsbeslut avses fllande dom i tingsrtt
eller beslut av klagare, ssom straffrelggande
eller talsunderltelse, under ett kalenderr.
149
Lagfrda personer
Antalet lagfringsbeslut gllande narkotikabrott

kar stadigt. r 2012 fattades 22 700 lagfrings
beslut gllande narkotikabrott, framfr allt ringa
narkotikabrott.
Antalet lagfringsbeslut har minskat i de flesta

ldersgrupper. Minskningarna kvarstr ven nr
man relaterar antalet lagfringsbeslut till medel
folkmngden. Den strsta minskningen har skett i
ldersgruppen 1517 r, en minskning med 1 890
frre lagfringsbeslut eller 16 procent jmfrt med
ret fre. Det r framfr allt pfljderna talsun
derltelse och ungdomstjnst som har minskat fr
denna ldersgrupp.
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
1 %
vriga
pfljder
6 %
Skyddstillsyn
4 %
25 %
5 %
Fngelse
Ungdomstjnst
Villkorlig
dom
-1 500
3 %
Strafffrelggande
-2 000
-2 500
10 %
talsunderltelse
-3 000
Figur 4.1. Frndringar i antalet lagfringsbeslut mellan ren 2011 och 2012.
Inledning
Lagfringsstatistikens frmsta ndaml r att belysa
strukturen, omfattningen och utvecklingen av beslut
om lagfringar fr brott inom rttsvsendet, det vill
sga domslut, straffrelgganden och talsunderltelser. Statistikens syfte r ocks att beskriva pfljdernas inriktning, omfattning och utveckling. Dessutom
ger statistiken en bild av individerna som r freml
fr lagfringsbeslutet, deras kn, lder och tidigare
belastning.
Till skillnad frn brottsstatistiken beskriver lagfringsstatistiken de personer som befunnits skyldiga till brott
under ett kalenderr. Enbart en del av alla hndelser
som anmls till polisen som brott leder till tal och
slutligen till en fllande dom eller till annan typ av lagfringsbeslut. Antalet lagfringsbeslut r fljaktligen
frre n antalet anmlningar av brott. Lagfringsbeslut
kan delas in i olika typer, dels fllande domar i domstolen (s kallade domslut), dels klagarbeslut (strafffrelggande eller talsunderltelse). ven ordningsbot, som utfrdas av polis eller tull, r en sorts lagfringsbeslut. Ordningsbot redovisas dock separat och
ingr inte i den vriga statistiken ver lagfringsbeslut.
Lagfringsstatistiken redovisar endast beslut fattade
mot fysiska personer. Drmed redovisas inte fretagsbot riktad mot juridisk person i statistiken.

ett lagfringsbeslut kan omfatta flera brott. Redo
visningen av brott i lagfringsbeslut bygger p huvudbrottet i beslutet, det vill sga brottet med den
strngaste pfljden i straffskalan. Det medfr att
150
lindrigare brott kan underskattas i frhllande till

grvre brott i statistiken ver lagfringsbeslut
ny lagstiftning kan innebra frndringar av bestmmelsen fr ett brott. ndringar i lagstiftningen
medfr att man inte kan jmfra antalet lagfringsbeslut fr ett visst brott med tidigare r utan
att beakta eventuella frndringar i lagstiftningen
utvecklingen av antalet lagfringsbeslut fljer ofta
utvecklingen av antalet uppklarade brott och att
antalet lagfringsbeslut rrande vissa brott, som
trafikbrott och narkotikabrott, till stor del terspeglar polisens och klagarnas insatser p omrdet
en och samma person inrknas i statistiken fr
varje enskilt lagfringsbeslut, till skillnad frn statistiken ver misstnkta personer dr en person endast inrknas en gng per brottstyp
i lagfringsstatistiken rknas ldern vid lagfringsbeslutet, till skillnad frn statistiken ver misstnkta personer dr den misstnkta personens lder
rknas utifrn nr personen begick brottet
statistiken ver lagfrda brott avser de brott fr
vilka en enskild person befunnits skyldig, vilket
nrmast motsvaras av brottsdeltaganden i statistiken ver misstnkta personer
om flera personer har befunnits skyldiga till samma
grning kommer brottet att redovisas en gng fr
varje person som lagfrts fr handlingen
en grning kan sledes resultera i flera brott i lagfringsstatistiken samtidigt som den enbart redovisats som ett brott i anmlningsstatistiken. Det r
drfr olmpligt att gra direkta jmfrelser mellan antalet brott i anmlningsstatistiken och antalet lagfrda brott i lagfringsstatistiken.
Lagfringsbeslut 2012

Frndring Lagfringsbeslut 2012

jmfrt med 2011
Frndring
jmfrt med 2003
Antal
Antal
Samtliga lagfringsbeslut
Domslut
Straffrelgganden
talsunderltelser

6 200
2 570
1 250
2 380
Procent
5 %
3 %
3 %
10 %
Domslut
Straffrelgganden
talsunderltelser
+16 400
+13 500
1 010
+3 920
Procent
+14 %
+23 %
3 %
+22 %
Tabell 1.1 Utveckling av lagfringsbeslut
Utvecklingen
av antalet

lagfringsbeslut

brott2 (inklusive grov och synnerligen grov misshandel), en minskning med 977 domslut eller 11 procent.
Nr det gller straffrelgganden var det framfr
allt rattfylleribrott (inklusive grovt rattfylleri) som
minskade med 983 beslut eller 17 procent. ven fr
brotten snatteri och olovlig krning minskade antalet
straffrelgganden kraftigt med 534 respektive 529
beslut eller 10 procent i vartdera fallet.
r 2012 fattades 1300001 lagfringsbeslut i Sverige.

Mer n hlften av lagfringsbesluten (71100 beslut)
avsg domslut i tingsrtten, medan resterande 59000
beslut fattades genom ett s kallat klagarbeslut
(straffrelggande eller talsunderltelse).
Under den senaste tiorsperioden har antalet lagfringsbeslut kat med 16400 beslut eller 14 procent.
Det r frst och frmst antalet domslut och talsunderltelser som har kat med 13500 respektive 3920
beslut eller 23 respektive 22 procent. Antalet straff
frelgganden har i stllet minskat under denna tiorsperiod med 1010 beslut eller 3 procent.
160 000
140 000
120 000
Lagfringsbeslut
100 000
60 000
Sedan 2011 uppvisar dock samtliga lagfringstyper

minskningar. talsunderltelser minskade med 2380
beslut eller 10 procent mellan ren 2011 och 2012
och ligger drmed p ungefr samma niv som fem r
tidigare (2007). Nstan tv tredjedelar av minskningen avsg talsunderltelser som meddelats fr att den
misstnkte ven hade begtt andra brott och det ut
ver pfljden fr dessa brott inte krvdes ytterligare
pfljd fr det aktuella brottet. Framfr allt rrde det
sig om en minskning av talsunderltelser fr olika
typer av trafikbrott. ven talsunderltelser som riktar sig mot unga lagvertrdare minskade kraftigt i
antal under 2012. talsunderltelser kan enligt 17
lagen med srskilda bestmmelser om unga lagvertrdare (LUL) meddelas om den unge p annat stt
kan f vrd eller hjlp. Minskningen av denna typ av
talsunderltelser var strst fr brotten snatteri och
urkundsfrfalskning.
Domslut
40 000
20 000
0
2003
Straffrelgganden
talsunderrltelser
2006
2009
2012
Figur 4.2. Antal lagfringsbeslut frdelat p lag

fringstyp 20032012.
Fr domslut och straffrelgganden har minskningen

varit 3 procent vardera sedan fregende r, vilket
motsvarar en minskning med 2570 respektive 1250
beslut. Domstolsbesluten minskade mest jmfrt med
ret fre fr brott mot trafikfrordningen (minskning
med 1040 domslut eller 12 %) samt fr misshandels-
I ett lngre perspektiv, sedan 1975 nrmare bestmt,

har antalet lagfringsbeslut mer n halverats. En
strre del av minskningen intrffade redan i slutet av
1970-talet nr fylleri avkriminaliserades. Under den
efterfljande perioden, fram till mitten av 1990-talet,
kom utvecklingen fr bde domstols- och klagarbeslut att karaktriseras av en svagare, men kontinuerlig,
minskning av antalet lagfringsbeslut. I frsta hand
minskade antalet straffrelgganden. Det frklaras
delvis av att det fr allt fler brott, srskilt brott mot
trafikfrfattningar och smugglingsbrott, infrdes en
mjlighet att frelgga ordningsbot. En del av minskningen, i synnerhet nedgngen ren 19941996, kan
sannolikt frklaras av en motsvarande minskning av
antalet uppklarade brott dessa r.
1 Talen ver antalet lagfringar redovisas avrundade efter principen

om tre informationsgivande siffror. Detta kan exemplifieras med
fljande fall: 130134 lagfringar blir 130000, 1 564 lagfringar
blir 1 560 och 373 lagfringar blir 373.
2 I den lpande texten anges enbart normalgraden av brottet eftersom

ringa misshandel anges i samma paragraf som normalgraden. Brott
avseende ringa misshandel r drmed inkluderad i berkningen.
151
Lagfrda personer
80 000
kraftigt sedan 2011. I frsta hand r det antalet domslut som har minskat med 977 beslut eller 11 procent.
Lagfringsbesluten gllande snatteri minskade med totalt 723 beslut eller 5 procent jmfrt med 2011.
I mitten av 1990-talet stabiliserades lagfringarna p

en relativt konstant niv, fr att mellan ren 2005 fram
till 2009 ka i antal. Sedan 2009 minskar ter antalet
lagfringsbeslut. Till exempel ligger nu straffrelggandena p den lgsta nivn (37 300 beslut under
2012) som uppmtts under hela perioden 19752012.
Det motsvarar en minskning med 162000 beslut eller
81 procent sedan 1975. En mer grundlig genomgng av brottsutvecklingen fram till och med 2011
vad gller olika typer av lagfringar finns i rapporten
Brottsutvecklingen i Sverige 200820113.
Den strsta antalsmssiga kningen jmfrt med

2011 skedde fr brott mot narkotikastrafflagen och
smugglingslagen. Fr narkotikabrotten var det framfr allt lagfringsbeslut gllande ringa narkotikabrott
som kade med 1400 beslut eller 8 procent jmfrt
med 2011. kningen var strst fr domsluten (917
beslut eller 14 %). Bland smugglingsbrotten lg ringa
narkotikasmuggling bakom den strsta delen av
kningen med 499 beslut (en kning med 100 %).
Frmst kade hr antalet straffrelgganden (446 beslut eller 92 %).
400 000
300 000
200 000
Om man jmfr brottsstrukturen (huvudbrott) fr

lagfringar 2003 och 2012 framgr att andelen narkotikabrott har kat kraftigt samtidigt som andelelen
tillgreppsbrott och trafikbrott har minskat (se figur
4.4 och 4.5).
Lagfringsbeslut
100 000
Bter (straffrelggande och
dom)
0
1975 1980 1985
Brott mot person (37 kap. BrB) omfattade 10 procent av samtliga huvudbrott 2012, vilket r samma
andel som 2003. Denna kategori domineras av misshandelsbrott (inklusive grov och synnerligen grov
misshandel), som omfattade 62 procent av alla lagfringsbeslut i kategorin brott mot person under ret.
1990 1995 2000 2005 2010


130 000
6 200 (5 %)
r 2012 och frndring jmfrt med r 2003:


Tillgreppsbrott (8 kap. BrB), som r en vanlig brottskategori, utgjorde 20 procent av lagfringsbesluten

2012. r 2003 stod tillgreppsbrotten fr 22 procent
av samtliga huvudbrott. Andelen lagfringsbeslut gllande tillgreppsbrott har varierat mellan 23 och 20
procent under den senaste tiorsperioden. Snatteri
stod fr 58 procent av samtliga tillgreppsbrott sett
till huvudbrottet 2012, vilket kan jmfras med 54
procent 2003.
130 000
+16 400 (+14 %)
Figur 4.3. Antal lagfringsbeslut 19752012.
Brottsstrukturen
Om man ser till huvudbrotten i lagfringsbesluten
framgr att den strsta antalsmssiga minskningen
under 2012 jmfrt med 2011 avsg lagfringar om
brott mot trafikbrottslagen och trafikfrordningen
samt lagfringar som rrde misshandelsbrott respektive snatteri.
Sett till huvudbrotten r trafikbrott (TBL 1951:649,

samt vriga specialstraffrttsliga trafikbrott) den enskilt
vanligaste brottskategorin i samband med lagfringar.
r 2012 avsg 34 procent av samtliga lagfringsbeslut
brott mot olika vgtrafikfrfattningar, vilket kan jmfras med 39 procent 2003. Bland dessa r brott mot
trafikbrottslagen den strsta kategorin (60 %). Brott
mot trafikbrottslagen domineras av olovlig krning,
rattfylleri och grovt rattfylleri. Trafikbrottens andel
av lagfringarna har totalt sett minskat jmfrt med
2003. Minskningen under den senaste tiorsperioden
rr frmst brott mot vriga trafikfrfattningar, och
frdelningen inom kategorin har sledes frndrats
s att andelen brott mot trafikbrottslagen har kat
ngot ver tid, medan andelen brott mot vriga vgtrafikfrfattningar har minskat. Den minskade andelen vriga vgtrafikbrott r delvis en fljd av att flera
sdana brott n tidigare lagfrs genom frelggande
om ordningsbot.
Den frmsta orsaken till nedgngen av antalet lagfringsbeslut gllande trafikbrottslagen berodde p en
kraftig minskning av antalet lagfringar fr rattfylleri
(inklusive grovt rattfylleri). Framfr allt minskade antalet straffrelgganden (1290 beslut eller 11 %) som
avsg trafikbrott, jmfrt med 2011. Lagfringsbeslut
gllande brott mot trafikfrordningen minskade med
totalt 795 beslut eller 5 procent jmfrt med ret fre.
Antalet lagfringsbeslut gllande misshandel4 (inklusive grov och synnerligen grov misshandel) har minskat
3 Br-rapport
2012:13.
I den lpande texten anges enbart normalgraden av brottet eftersom
ringa misshandel anges i samma paragraf som normalgraden. Brott
avseende ringa misshandel r drmed inkluderade i berkningen.
4
152
vriga brott 15 %
Tillgreppsbrott 20 %
Narkotikabrott 9 %
Brott mot person

10 %
Narkotikabrott 17 %
Brott mot person

10 %
Trafikbrott 34 %
Bedrgeribrott 2 %
Bedrgeribrott 2 %
Trafikbrott 39 %
Figur 4.4. Andel (procent) lagfringsbeslut fr brott

efter huvudbrott 2012 (totalt 130 000 personer).

efter huvudbrott 2003 (totalt 114 000 personer).
Narkotikabrott (NSL 1968:64) omfattade17 procent

av alla huvudbrott 2012. Ringa narkotikabrott var
vanligast och utgjorde 88 procent av alla narkotikabrott. r 2003 utgjorde de ringa narkotikabrotten 70
procent av samtliga narkotikabrott. Narkotikabrott
r liksom trafikbrott ett typiskt spaningsbrott, som
i stor utstrckning pverkas av polisens resurser och
prioriteringar. Narkotikabrottens andel har kat kraf-
tigt jmfrt med 2003 d de utgjorde 9 procent av lagfringsbesluten.

Antalet lagfringsbeslut gllande brott mot narkotikastrafflagen (huvudbrott) har kat med 124 procent
under perioden 20032012, det motsvarar en kning
med 12600 beslut. kningen har fljt en tydlig trend
under hela tiorsperioden.Denna frndring frkla-
Lagrum
Narkotikastrafflag
Trafikfrordning
Tillgreppsbrott
Brott mot frihet och frid
Lag om frbud betr. knivar m.m.
Sexualbrott
Brott mot borgenrer m.m.
Brott mot allmn verksamhet
Trafikbrottslag
Brott mot allmn ordning
Skadegrelsebrott
Lag om straff fr smuggling
Vapenlag/-frordning
Tjnstefel m.m.
Mened, falskt tal m.m.
rekrnkning
Allmnfarliga brott
Skattebrottslag
Frfalskningsbrott
Bedrgeri och annan oredlighet
Miljbalk
Alkohollag
10 106
10 892
24 933
2 838
8 120
1 508
731
995
3 336
26 338
315
2 628
2 763
810
23
893
51
227
477
908
2 828
412
848
Frskingring, annan trolshet och mutbrott
1 076
NSL 1968:64
2012:238
BrB 8 kap.
BrB 4 kap.
BrB 3 kap.
1988:254
BrB 6 kap.
BrB 11 kap.
BrB 17 kap.
TBL 1951:649
BrB 16 kap.
BrB 12 kap.
2000:1225
1996:67
BrB 20 kap.
BrB 15 kap.
BrB 5 kap.
BrB 13 kap.
SBL 1971:69
BrB 14 kap.
BrB 9 kap.
MB 1998:808
AL 2010:1622 resp.
1996:612
BrB 10 kap.
Antal lagfringsbeslut
Frndring jmfrt med 2003
2003
2012
Antal
Procent
22 672
14 723
25 728
3 431
8 703
2 084
1 217
1 468
3 797
26 719
540
2 749
2 794
838
16
883
39
194
435
834
2 667
202
505
12 566
3 831
795
593
583
576
486
473
461
381
225
121
31
28
-7
- 10
- 12
- 33
- 42
- 74
- 161
- 210
- 343
124
35
3
21
7
38
66
48
14
1
71
5
1
3
- 30
-1
- 24
- 15
-9
-8
-6
- 51
- 40
685
- 391
- 36
2001:558 och 2001:650
Lag/frordning om vgtrafikregister
1 224
635
- 589
- 48
2002:574 och 2009:211

resp. 2002:925
Fordonslag/-frordning
1 994
865
-1 129
- 57
vriga brott ej redovisade i tabellen ovan
SAMTLIGA BROTT
113 752
6 478
130 134
4 711
16 382
14
-1 767
- 27
Tabell 1. Lagfringsbeslut (huvudbrott), frndring mellan 2003 och 2012, redovisat p ett urval av brottsbalkens
kapitel och de mest anvnda specialstraffrttsliga frfattningarna (kapitel 7, 18, 19, 21 och 22 i brottsbalken som
motsvarar mycket f lagfringsbeslut redovisas ej).
153
Lagfrda personer
vriga brott 14 %
rar ven den kraftiga andelskning vad gller narkotikabrott i frhllande till andra brottskategorier som
har skett mellan ren 2003 och 2012. ven lagfringsbesluten avseende brott mot allmn ordning och
sexualbrott har kat kraftigt under de senaste tio ren
med 71 respektive 66 procent. Eftersom det fr dessa
brottskategorier handlar om betydligt frre brott (en
kning med totalt 711 beslut) har inte denna frndring pverkat andelsfrdelningen jmfrt med 2003.
200
150
Mord eller drp
100
50
0
2003
Utvecklingen av antalet lag

fringsbeslut avseende vldsbrott, hot m.m.
2006
2009
2012

Mord eller drp
Fr att frst statistiken ver lagfringsbeslut (huvudbrott) fr olika typer av brott br man tnka p
att fr vissa sm brottskategorier statistiskt sett kan
antalsmssigt sm variationer resultera i stora procentuella frndringar. Det r drmed helt normalt
att utvecklingen i vissa fall visar p relativt kraftiga
rliga variationer.
130
4 (3 %)

Mord eller drp
130
6 (4 %)
Figur 4.6. Antal lagfringsbeslut med mord eller

drp som huvudbrott 20032012.
Mord eller drp
12 000
r 2012 fattades 130 domslut gllande mord eller

drp (inkluderar frsk, frberedelse och stmpling till
brott) som huvudbrott. Det r en lgre niv jmfrt med
2011 d 134 domslut avsg mord eller drp. Jmfrt
med 2003 har antalet lagfringsbeslut avseende mord
eller drp minskat med 6 beslut eller 4 procent. Sedan
2003 har lagfringsbesluten gllande mord eller drp
varierat mellan 130 och 165 beslut. En mer grundlig
genomgng av antalet fall av ddligt vld finns i publikationen Konstaterade fall av ddligt vld5.
10 000
8 000
Misshandel
6 000
4 000
2 000
0
2003
Misshandel
Bland lagfringsbesluten gllande vldsbrott utgr
misshandel6 (inklusive grov misshandel och synnerligen grov misshandel) den strsta brottskategorin.
Under 2012 fattades 8 250 lagfringsbeslut med
misshandel som huvudbrott, vilket r en minskning
med 1140 beslut eller 12 procent jmfrt med fregende r. Jmfrt med 2003 har antalet lagfringsbeslut avseende misshandel kat ngot. Under ren
20042008 kade antalet lagfringsbeslut gllande
misshandel kontinuerligt. Drefter har utvecklingen,
med undantag fr ngot r, prglats av en minskning
av antalet beslut.
2006
2009
2012

Misshandel
8 250
1 140 (12 %)

Misshandel
8 250
+517 (+7 %)
Figur 4.7. Antal lagfringsbeslut med misshandel

som huvudbrott 20032012.
Grningar som misshandel, olaga hot, ofredande med
mera kan, nr de utgjort ett led i en upprepad krnkning, rubriceras som grov kvinnofridskrnkning eller
grov fridskrnkning. r 2012 fattades 221 respektive
128 lagfringsbeslut med grov kvinnofridskrnkning
eller grov fridskrnkning som huvudbrott. Antalet
lagfringar fr grov kvinnofridskrnkning och grov
Publikationen finns till nedladdning p Brs hemsida: www.bra.se.

I den lpande texten anges enbart normalgraden av brottet
eftersom ringa misshandel anges i samma paragraf som
normalgraden. Brott avseende ringa misshandel r drmed
inkluderade i berkningen.
6
154
fridskrnkning minskade med 40 respektive 22 beslut

mellan 2011 och 2012. I bda fallen innebar det en
minskning med 15 procent jmfrt med fregende
r. Jmfrt med 2003 har antalet lagfringsbeslut
avseende grov fridskrnkning kat med 106 procent
eller 66 beslut. Antalet beslut gllande grov kvinnofridskrnkning lg i princip p samma niv 2012 som
2003.
Av de 1220 lagfringsbesluten gllande sexualbrott

2012 avsg 171 vldtkt (inklusive grov vldtkt)
som huvudbrott. Det r i princip samma niv som fre
gende r. Under 20032012 har antalet lagfringsbeslut gllande vldtkt som huvudbrott kat med 30
procent.
r 2012 fattades 149 lagfringsbeslut fr vldtkt
mot barn (inklusive grov vldtkt mot barn). Det r
en minskning med 11 beslut eller 7 procent jmfrt
med fregende r.
Vldtkt och andra sexualbrott

r 2012 fattades 1220 lagfringsbeslut gllande sexualbrott, vilket motsvarar en minskning med 13 procent eller 181 beslut jmfrt med 2011. Framfr allt
minskade lagfringar gllande Kp av sexuell tjnst
med 29 procent eller 131 beslut. Kp av sexuell tjnst
r att betrakta som ett spaningsbrott och det r drfr inte ovanligt att lagfringsstatistiken pverkas av
variationer i polisens prioriteringar gllande insatser
och spaningsuppslag.
kningen av antalet lagfringsbeslut gllande vldtkt under perioden (20052008) kan delvis frklaras av den nya sexualbrottslagstiftningen som trdde
i kraft den 1 april 2005. Lagndringen innebar bland
annat en utvidgning av bestmmelsen fr vldtkt
och drigenom har en del grningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande kommit att bedmas som vldtkt. Med den nya lagstiftningen tillkom
ven en srskild bestmmelse fr vldtkt mot barn
(4), dessa grningar ingick tidigare i begreppet vldtkt. Sammantaget frsvrar dessa frndringar jmfrelser ver tid av antalet lagfringar nr det gller
vldtkter.
P tio r (20032012) har antalet lagfringsbeslut

fr olika typer av sexualbrott kat med 66 procent,
vilket motsvarar en antalskning med 486 beslut.
Utvecklingen av lagfringar gllande sexualbrott under
den senaste tiorsperioden ska ses mot bakgrund av
den nya sexualbrottslagstiftning som trdde i kraft
2005.
1 600
1 400
250
Lagfrda personer
300
Vldtkt
1 200
200
1 000
Sexualbrott
800
150
600
Vldtkt mot barn
100
400
50
200
0
2003
2006
2009
0
2003
2012
2006
2009
2012
Sexualbrott
Vldtkt
1 220
181 (13 %)
Vldtkt mot barn

Sexualbrott
1 220
+486 (+66 %)
171
+3 (+2 %)
149
11 (7 %)

Vldtkt
Figur 4.8. Antal lagfringsbeslut med sexualbrott

171
+39 (+30 %)
Figur 4.9. Antal lagfringsbeslut med vldtkt respektive vldtkt mot barn som huvudbrott 2003
2012 respektive 20052012.
155
Rn
3 000
r 2012 fattades 917 lagfringsbeslut gllande rn

(inklusive grovt rn), vilket r en minskning med 6
procent eller 59 beslut jmfrt med 2011. Jmfrt
med 2003 har lagfringarna avseende rn kat ngot
(7 % eller 60 beslut). Utvecklingen av lagfringsbeslut fr rn har dock varierat under tiorsperioden,
och 2012 rs notering ligger nnu under toppnoteringen frn 2009 (1049 beslut).
2 500
2 000
Vld eller hot mot tjnsteman
1 500
1 000
500
0
2003
1 200
2006
2009
2012
1 000
800

Rn
600
400

200
0
2003
2 360
309 (12 %)
2006
2009
2012
2 360
30 (1 %)
Figur 4.11. Antal lagfringsbeslut med vld eller hot

mot tjnsteman som huvudbrott 20032012.

Rn
917
59 (6 %)
Utvecklingen av antalet lag

fringsbeslut avseende stld
och andra tillgreppsbrott

Rn
917
+60 (+7 %)
Under 2012 fattades 25700 lagfringsbeslut gllande

stld och andra tillgreppsbrott, vilket r en minskning med 1 060 beslut eller 4 procent jmfrt med
2011. r 2003 fattades 24900 lagfringsbeslut gllande stld och andra tillgreppsbrott. Den kraftigaste
kningen av antalet lagfringsbeslut skedde mellan
2007 och 2009, drefter har antalet lagfringsbeslut
minskat fram till 2012 rs niv.
Figur 4.10. Antal lagfringsbeslut med rn som

huvudbrott 20032012.

r 2012 uppgick antalet lagfringsbeslut fr vld
eller hot mot tjnsteman till 2 360 beslut. Jmfrt
med 2011 motsvarar det en minskning med 309 beslut eller 12 procent. Efter en tillfllig kning av antalet
lagfringsbeslut 2011 lg besluten 2012 ter p samma
niv som 2003. Under perioden 20032010 var den
genomsnittliga nivn 2510 lagfringar per r.
Stld och snatteri

Utvecklingen skiljer sig t mellan olika typer av tillgreppsbrott. r 2012 fattades 9 190 lagfringsbeslut fr stld (inklusive grov stld) och 14 800 lagfringsbeslut fr snatteri. Jmfrt med 2011 har
lagfringsbesluten fr stld minskat med 2 procent.
Lagfringsbesluten fr snatteri minskade med 5 procent. Mest minskade antalet lagfringsbeslut i den
ldersgrupp dr grningspersonen var 1517 r.
Jmfrt med 2003 har lagfringsbesluten bde vad
gller snatteri och stld kat med 1 317 respektive
620 beslut eller 10 respektive 7 procent. Trenden gllande lagfringsbeslut fr stld har varit jmn under
hela tiorsperioden, fr snatteri har dock variationen
varit stor.
156
2 000
20 000
16 000
Snatteri
1 500
12 000
Stld
1 000
8 000
500
4 000
0
2003
2006
2009
Tillgrepp av
fortskaffningsmedel
0
2003
2012
2006
2009
2012
Stld
Tillgrepp av fortskaffningsmedel
Snatteri
9 190
185 (2 %)
14 800
723 (5 %)


Stld
Snatteri
451
107 (19 %)
9 190
+620 (+7 %)
14 800
+1 320 (+10 %)
451
1 130 (71 %)
Figur 4.13. Antal lagfringsbeslut med tillgrepp av

fortskaffningsmedel som huvudbrott 20032012.
4 000
Figur 4.12. Antal lagfringsbeslut med stld eller

snatteri som huvudbrott 20032012.
3 000
En kontinuerlig nedgng ver tid kan konstateras i
antalet lagfringsbeslut gllande tillgrepp av fortskaffningsmedel. Antalet lagfringar med tillgrepp
av fortskaffningsmedel som huvudbrott uppgick till
451 beslut under 2012. Jmfrt med fregende r
har antalet lagfringsbeslut fr tillgrepp av fortskaffningsmedel minskat med 107 beslut eller 19 procent,
vilket faller inom mnstret fr de senaste tio rens
utveckling. Jmfrt med 2003 har antalet lagfringsbeslut minskat med 1127 beslut eller 71procent.
2 000
1 000
0
2003
2006
2009
2012

Bedrgeribrott
2 670
317 (11 %)
Utvecklingen av lagfringsbeslut
avseende vriga brott
Bedrgeribrott
Bedrgeribrott
2 670
161 (6 %)
Figur 4.14. Antal lagfringsbeslut med bedrgeri

r 2012 fattades 2670 lagfringsbeslut gllande bedrgeribrott av olika slag (9 kap. BrB), vilket r 317
beslut frre n fregende r. Det motsvarar en minskning med 11 procent sedan 2011. Under perioden
20032010 var trenden svagt kande. Sedan 2010
har antalet lagfringsbeslut i stllet minskat under tv
r i fljd. Totalt sett har antalet lagfringsbeslut fr
olika former av bedrgeribrott som huvudbrott minskat med 161 beslut eller 6 procent sedan 2003.
Skadegrelsebrott
r 2012 uppgick antalet lagfringsbeslut med skadegrelse som huvudbrott till 2750 beslut, vilket r
en minskning med 170 beslut eller 6 procent jmfrt med fregende r. Antalet lagfringsbeslut dr
skadegrelse r huvudbrott har under tiorsperio-
157
Lagfrda personer
Bedrgeri
den 20032012 kat med 121 beslut eller 5 procent.

Mellan ren 2003 och 2008 var trenden tydligt upptgende, de senaste fyra ren har emellertid antalet
lagfringsbeslut minskat.
15 000
12 000
9 000
4 000
Rattfylleri
6 000
3 000
3 000
2 000
Skadegrelse
0
2003
1 000
2009
2012

Rattfylleri
0
2003
2006
2006
2009
10 600
1 260 (11 %)
2012

Skadegrelse
Rattfylleri
2 750
170 (6 %)
Figur 4.16. Antal lagfringsbeslut med rattfylleri

(inkl. grovt rattfylleri) som huvudbrott 20032012.

Skadegrelse
10 600
+564 (+6 %)
2 750
+121 (+5 %)
lats, och trenden har varit tydligt upptgende. Det

r framfr allt lagfringsbeslut rrande ringa narkotikabrott som har kat med 182 procent eller 12900
beslut p tio r.
Figur 4.15. Antal lagfringsbeslut med skadegrelse

Rattfylleri
Antalet narkotikalagfringar kan till stor del frklaras av frndringar i myndigheters resurser och prioriteringar.
r 2012 uppgick antalet lagfringsbeslut med rattfylleri eller grovt rattfylleri (exklusive rattfylleri under
pverkan av narkotika) som huvudbrott till 10 600
beslut. Det motsvarar en minskning med 1 260 beslut eller 11 procent jmfrt med fregende r. Om
man ser till hela den senaste tiorsperioden har antalet lagfringar kat med 564 beslut eller 6 procent
jmfrt med 2003. Antalet lagfringsbeslut gllande
rattfylleri eller grovt rattfylleri fljde en upptgende
trend under ren 20032009. Antalet lagfringsbeslut gllande rattfylleri har dremot minskat under
tre r i fljd, sedan 2009. Utvecklingen av antalet
lagfringsbeslut rrande trafikbrott, till exempel rattfylleri, terspeglar till stor del polisens insatser p trafikomrdet.
25 000
20 000
15 000
Narkotikabrott
10 000
5 000
0
2003
2006
2009
2012
Narkotikabrott
Narkotikabrott
r 2012 fattades 22 700 lagfringsbeslut fr brott

mot narkotikastrafflagen som huvudbrott. Det r
en kning med 6 procent eller 1 190 beslut jmfrt
med fregende r. Hela denna kning kan frklaras
av att antalet beslut gllande ringa narkotikabrott
kade med 1400 beslut eller 8 procent mellan 2011
och 2012. Sedan 2003 har antalet lagfringsbeslut
fr brott mot narkotikastrafflagen mer n frdubb-
22 700
+1 190 (+6 %)

Narkotikabrott
22 700
+12 600 (+124 %)
Figur 4.17. Antal lagfringsbeslut med narkotikabrott som huvudbrott 20032012.
158
Smugglingsbrott
Lagfrda brott
Under 2012 fattades 2790 lagfringsbeslut fr brott

mot lagen om straff fr smuggling, vilket r en kning
med 528 beslut eller 23 procent jmfrt med fregende r. Antalet lagfringsbeslut med smuggling som
huvudbrott lg 2012 p i princip samma niv som
2003. Tullverksklagare har mjlighet att antingen utfrda ordningsbots- eller straffrelgganden fr ringa
tull- och smugglingsbrott. Praxis fr anvndandet av
ordningsbot respektive straffrelgganden har dock
skiftat ver tid. Eftersom ordningsbotsfrelgganden
redovisas separat och inte ingr i begreppet lagfringsbeslut har dessa praxisndringar ven pverkat
lagfringsstatistiken. ren 20032004 sjnk antalet
lagfringsbeslut gllande smugglingsbrott kraftigt,
delvis till fljd av att man i strre utstrckning n tidigare utfrdade ordningsbot. Den kraftiga kningen
mellan 2006 och 2007 berodde frmst p en kning
av antalet lagfringar gllande ringa smuggling och
ringa narkotikasmuggling. kningen som skedde
mellan 2011 och 2012 berodde ven den till stor del
p att antalet lagfringsbeslut gllande ringa narkotikasmuggling blev fler.
En person kan lagfras fr flera brott i samma lagfringsbeslut. I lagfringsstatistiken redovisas dock
endast huvudbrottet i lagfringen, det vill sga det
brott som har den strngaste straffskalan. r 2004
utkades statistiken med en redovisning av samtliga
brott i besluten. Statistiken ver lagfrda brott redovisar samtliga brott i lagfringsbesluten oavsett om de
utgr huvudbrott eller s kallade bibrott.
r 2012 lagfrdes 226 000 brott, vilket innebr att

de cirka 130000 lagfringsbesluten i snitt avsg 1,7
brott. Antalet brott per lagfringsbeslut ligger nra
nivn 2011, d sammanlagt 243000 brott lagfrdes,
vilket motsvarade i genomsnitt 1,8 brott per lagfringsbeslut. Det genomsnittliga antalet lagfrda brott
r generellt sett hgre fr domslut (2,1 brott per
domslut) n fr klagarbeslut (1,2brott per straffrelggande respektive 1,4brott per talsunderltelse).
Det genomsnittliga antalet brott per lagfringsbeslut
skiljer sig ven ngot mellan lagfringar som rr mn
(1,8 brott per lagfringsbeslut) respektive kvinnor
(1,6 brott per lagfringsbeslut), liksom mellan lagfringar som rr ungdomar i ldern 1520 r (1,6 brott
per lagfringsbeslut) respektive lagfringsbeslut gllande personer 21 r och ldre (1,8 brott per lagfringsbeslut).
6 000
4 000
Smugglingsbrott
2 000
0
2003
2006
2009
2012

Smugglingsbrott
2 790
+528 (+23 %)
Av de 150 000 brott som lagfrdes i domstol r

2012 hade 85 procent begtts under samma r som
domslutet (61 100 domslut) eller ret fre (66 300
domslut). Hur snabbt en person kan lagfras beror,
frutom upptcktsrisken, p flera olika faktorer och
varierar mellan olika brottstyper. Stor betydelse kan
tillskrivas brottsutredningens komplexitet och omfattning, som i sin tur beror p brottslighetens karaktr.
Andelen lagfrda brott som begtts samma r som
lagfringsbeslutet eller ret innan (det vill sga ren
20112012) var jmfrelsevis hg fr brott mot trafikfrordningen (94 %), tillgreppsbrott (92 %), brott
mot trafikbrottslagen (92 %), brott mot liv och hlsa
(86 %) samt brott mot narkotikastrafflagen (83 %).
Till de brott dr en mycket liten andel hade lagfrts
redan samma r eller ret efter det att brottet begicks,

Smugglingsbrott
2 790
+31 (+1 %)
Figur 4.18. Antal lagfringsbeslut med smugglingsbrott som huvudbrott 20032012.
159
Lagfrda personer
Eftersom brotten i lagfringsstatistiken har en annan

avgrnsning och detaljeringsgrad n brotten i brottsstatistiken br man tnka p att antalet lagfrda brott
inte kan stllas i direkt relation till antalet anmlda
brott. Dessutom antalsrknas brotten p olika stt.
I anmlningsstatistiken redovisas varje anmld grning som ett anmlt brott, medan det i lagfringsstatistiken kan redovisas som flera lagfrda brott beroende p om flera personer har dmts fr samma
brott. Statistiken ver lagfrda brott br drmed i
stllet jmfras med brottsdeltaganden i statistiken
ver misstnkta personer.
hr bland annat brott mot borgenrer enligt 11 kap.

BrB (4 %) och brott enligt skattebrottslagen (5 %)
som ofta krver omfattande brottsutredningar.
kningen i antalet bter i domstol innebr att frdelningen mellan bter som dms ut i domstol respektive
ges genom straffrelggande har frndrats. r 2012
var det lika vanligt att bter dmdes ut i domstol som
att de gavs i form av straffrelggande (49 respektive
51 %). Fr tio r sedan, 2003, var det vanligare att
bter gavs i form av straffrelggande i stllet fr i ett
domslut, bter i domslut utgjorde d bara 36 procent
av alla btespfljder.
Brottsstrukturen fr samtliga lagfrda brott ser ngot

annorlunda ut n den fr huvudbrotten i lagfringarna. Det beror p att lindrigare brott och brott av
seriebrottskaraktr tenderar att bli underrepresenterade i redovisningen av huvudbrotten. Till exempel
redovisas enbart 15 procent av alla brott gllande
rattfylleri under pverkan av narkotika och 20 procent av brotten mot lagen om kontaktfrbud som
huvudbrott. ven de berkningsprinciper som tilllmpas har viss betydelse fr underrepresentationen.
Skillnader mellan brottsstrukturen fr samtliga brott
(huvud- och bibrott) och fr enbart huvudbrott r
dock relativt sm. Brott som fr strre andel (4 %)
i redovisningen ver samtliga lagfrda brott jmfrt
med huvudbrottsredovisningen, r till exempel ringa
narkotikabrott, medan bland annat brott mot trafikfrordning i stllet fr en lgre andel (4 %) jmfrt
med huvudbrottsredovisningen.
Bter som erhlls genom domslut eller genom godknt straffrelggande (se nedan), r sammantaget
den vanligaste pfljden bland samtliga lagfringsbeslut och utgr ver hlften (56 %) av det totala
antalet lagfringar 2012. Andelen btespfljder fr
kvinnor respektive mn r ungefr densamma, 58
procent av pfljderna mot kvinnor och 55 procent
av pfljderna mot mn bestr av bter genom antingen straffrelggande eller dom. Bter (straffrelggande eller dom) r den vanligaste pfljden i alla
ldersgrupper ver 17 r och str fr 5373 procent
av alla pfljder, beroende p ldersgrupp. Endast fr
den yngsta ldersgruppen, 1517-ringar, r siffran
lgre, dr str btespfljderna fr 32 procent av alla
lagfringsbeslut. Bter (straffrelggande eller dom)
r en vanlig huvudpfljd vid lagfringar som rr
trafikbrott samt ringa narkotikabrott och snatteri.
I 43 procent av alla bteslagfringar (straffrelggande
eller dom) handlar det om brott mot trafikbrottslagen
eller trafikfrordningen, i 18 procent av fallen gller
lagfringen ringa narkotikabrott och i 12 procent snatteri. Lagfringsbesluten har kat fr samtliga av dessa
brottskategorier under den senaste tiorsperioden.
Pfljder
Med hjlp av lagfringsstatistiken r det mjligt att
studera strukturen, omfattningen och utvecklingen
av olika pfljder. Sett till den senaste tiorsperioden
(20032012) har det skett tv tydliga frndringar i
pfljdstrukturen. Dels har det skett en omfrdelning
av olika typer av btespfljder, vilket beror p att
bter som dmts ut i domstol har kat med 8 procentenheter. Dels har domslut med pfljden fngelse
minskat med 4 procentenheter. I vrigt r frndringarna sm i pfljdstrukturen.
Pfljder i domslut
r 2012 utgjorde fngelse huvudpfljd i drygt
12100 domslut. Det r en minskning med 546 domslut eller 4 procent jmfrt med 2011. Antalet domslut
dr fngelse var huvudpfljd kade fram till 2005.
Sedan 2005 och framt har trenden i stllet varit ned-
Bter (dom och

straffrelggande)
talsunderltelse
15 000
Fngelse
12 500
Dmda till fngelse
10 000
Villkorlig dom
7 500
r 2012
vriga pfljder
5 000
r 2003
2 500
0%
20 %
40 %
60 %
0
2003
Figur 4.19. Andel (procent) lagfringsbeslut fr

brott efter huvudpfljd 2003 (totalt 114 000 beslut)
och 2012 (totalt 130 000 beslut).
2006
2009
Figur 4.20. Antal domslut om pfljd fngelse

20032012.
160
2012
tgende. Antalet utdmda fngelsepfljder ligger

nu p sin lgsta niv sedan mitten av 1970-talet.
vilket motsvarar en kning med 18 procent. Antalet

domslut gllande villkorlig dom i kombination med
samhllstjnst uppgick i sin tur till 4540 r 2012, vilket motsvarade 40 procent av samtliga domslut med
villkorlig dom som huvudpfljd under ret. Antalet
villkorliga domar med samhllstjnst minskade ngot
jmfrt med fregende r, en minskning med 211 beslut eller 4 procent.
De vanligaste brotten dr fngelse utdms r brott

mot trafikbrottslagen, framfr allt grovt rattfylleri
(27 %), tillgreppsbrott (22 %) och brott mot liv och
hlsa, frmst misshandel (13 %). Fr dessa brottskategorier r strukturen relativt ofrndrad ver tid.
Andelen utdmda fngelsepfljder avseende brott
mot narkotikastrafflagen har dock sjunkit bde sett i
ett tiorsperspektiv och jmfrt med 2011. r 2012
stod narkotikabrott fr 9 procent av alla fngelsedomar; det kan jmfras med 2003 d andelen fngelsedomar avseende narkotikabrott var 12 procent.
Denna minskning beror till stor del p den nya praxis
som under senare delen av 2011 brjade tillmpas nr
det gller straffmtning av narkotikabrott7.
Rttspsykiatrisk vrd var huvudpfljd i 219 domslut 2012, varav en majoritet (146 domslut eller 67 %)
avsg rttspsykiatrisk vrd med utskrivningsprvning. I frhllande till 2011 r det en minskning med
74 domslut eller 25 procent. Jmfrt med 2003 har
det skett en minskning av antalet lagfringsbeslut
med 160 beslut eller 57 procent. Antalet domslut med
huvudpfljden rttspsykiatrisk vrd har varierat relativt kraftigt under den senaste tiorsperioden. F
domslut leder till att sm frndringar kan visa p
stora procentuella variationer mellan ren.
Sluten ungdomsvrd utgr sedan 1999 ett alternativ

till fngelse fr ungdomar. r 2012 utgjorde sluten
ungdomsvrd huvudpfljd i 58 domslut rrande
ungdomar i ldern1520 r. Det kan jmfras med
2011, d tingsrtterna dmde till sluten ungdomsvrd
i 82 fall. Jmfrt med 2003 har det skett en minskning med 55 beslut eller 49 procent. I genomsnitt
dmdes ungdomar till sluten ungdomsvrd i knappt
sju mnader, vilket var ngot kortare tid n fregende r. Drygt en tredjedel (38%) av domsluten avsg
rn eller grovt rn, 14 procent rrde olika typer av
sexualbrott (6 kap. BrB) och 7 procent avsg grov
misshandel som huvudbrott. F domslut leder till att
sm frndringar kan visa p stora procentuella variationer mellan ren.
Antalet domslut med huvudpfljden skyddstillsyn

uppgick 2012 till 6840 beslut, vilket r en minskning
med 442 domslut eller 6 procent jmfrt med 2011.
Fr 853 domslut eller 12 procent av samtliga domar
med skyddstillsyn som huvudpfljd utdmdes pfljden i kombination med freskrift om kontraktsvrd.
I 1450 domslut eller 21 procent dmdes till skyddstillsyn frenat med samhllstjnst, och i drygt 183
domslut eller 3 procent dmdes till skyddstillsyn, frenat med fngelse. Under tiorsperioden 20032012
har antalet domslut gllande skyddstillsyn kat med
445 eller 7 procent. Trenden har tidigare varit svagt
upptgende med stora rliga variationer. Bakom kningen stod framfr allt fler domar rrande skyddstillsyn med samhllstjnst, som har kat frn 896 till
1450 domslut eller 61 procent under de senaste tio
ren. Bde antalet domar gllande skyddstillsyn med
freskrift om kontraktsvrd och skyddstillsyn i kombination med fngelse har minskat med 157 respektive 37 domslut (16 respektive 17 %) sedan 2003.
r 2012 var antalet domslut med ungdomsvrd eller

ungdomstjnst som huvudpfljd 1 590 respektive 1 820. Antalet domslut rrande ungdomstjnst
som huvudpfljd minskade med 623 domslut eller
25procent mellan ren 2011 och 2012. Framfr allt
minskade antalet domslut om ungdomstjnst fr ldersgruppen 1517 r (en minskning med 558 beslut). ven antalet domslut rrande ungdomsvrd
minskade med 152 domslut eller 9 procent jmfrt
med fregende r.
Antalet domar med huvudpfljden villkorlig dom

uppgick 2012 till 11200, vilket r en minskning med
636 domslut eller 5 procent jmfrt med ret fre.
Sedan 2003 har antalet kat med drygt 1680 domslut,
Lagfringar genom klagarbeslut

r 2012 meddelade klagarna 21 800 talsunderltelser, vilket r en minskning med 2380 beslut eller
10 procent jmfrt med 2011. Sett till hela tiorsperioden 20032012 har antalet meddelade talsunderltelser kat med 3 920 beslut, vilket motsvarar
7 Se vidare under stycket Statistikens innehll, jmfrelser ver

tid.
161
Lagfrda personer
r 2012 fattades 35200 domslut med huvudpfljd

bter. Jmfrt med 2011 r det en minskning med
34 domslut eller mindre n 1 procent. Under tiorsperioden 20032012 har dock antalet domslut med
huvudpfljden bter kat med 13300 domslut eller
60 procent. Under hela perioden fram till 2009 var
trenden upptgende. kningen innebr att andelen
btesdomar kat frn 19 till 27 procent av samtliga
lagfringsbeslut under den senaste tiorsperioden.
Bter frekommer i frsta hand nr det gller olika
former av trafikbrott samt vid ringa narkotikabrott
och snatteri. Fr dessa tre brottskategorier har lagfringsbesluten kat totalt sett under den senaste tiorsperioden
en kning med 22 procent. talsunderltelse r den

vanligaste pfljden i ldersgruppen 1517-ringar.
Denna lagfringstyp stod fr 37 procent av alla lagfringsbeslut riktade mot 1517-ringarna under 2012.
talsunderltelser enligt 17 lagen med srskilda
bestmmelser om unga lagvertrdare (LUL) r den
vanligaste typen av talsunderltelse i denna ldersgrupp. r 2012 meddelades 3419 sdana talsunderltelser mot personer i ldersgruppen 1517 r. Det
motsvarar 96 procent av alla talsunderltelser enligt
17 LUL. Jmfrt med 2011 r det en minskning
med 690 beslut eller 17 procent. I ldersgrupperna
ver 17 r stod talsunderltelserna fr mellan 9 och
18 procent av alla lagfringsbeslut. Den vanligaste
typen av talsunderltelse (74 % av samtliga talsunderltelser) r talsunderltelse enligt 20 kap. 7
1 st. 3 p. rttegngsbalken (RB), som innebr att den
misstnkte ven har begtt andra brott och att det
utver pfljden fr dessa brott inte krvs ytterligare
pfljd fr det aktuella brottet.
37 beslut eller mindre n 1 procent. Sammanlagt

minskade antalet fngelsedomar fr intervallen mer
n 1 mnad till hgst 2 mnader, mer n 2 mnader
till hgst 6 mnader, mer n 6 mnader till hgst 2
r samt mer n 2 r med 625 beslut. Totalt sett har
antalet fr samtliga intervall av fngelsestraff minskat
sedan 2003 med 2810 beslut eller 19 procent. Den
procentuella minskningen har varit strst fr fngelsepfljder i intervallen mer n 1 mnad till hgst 2
mnader och mer n 2 mnader till hgst 6 mnader.
Antalet utfrdade och godknda straffrelgganden

uppgick 2012 till 37 300 beslut, en minskning med
1 250 beslut eller 3 procent jmfrt med fregende r. r 2012 godkndes 2 250 straffrelgganden
med huvudpfljden villkorlig dom, vilket motsvarar
6 procent av samtliga godknda straffrelgganden.
Jmfrt med 2011 har antalet straffrelgganden
minskat med 1 250 beslut eller 3 procent. r 2003
uppgick antalet straffrelgganden till 38300 beslut.
Under ren 20032009 kade antalet straffrelgganden, fr att 2009 uppg till 43000 beslut. Drefter
har straffrelggandena minskat fr varje r fram till
2012 rs niv. r 2003 stod straffrelgganden fr
34 procent av samtliga lagfringsbeslut fr att 2012
st fr 29 procent av samtliga beslut (huvudpfljd).
Mer n 6, hgst 24 mn.
Hgst 1 mn.
Mer n 1, hgst 2 mn.
Mer n 2, hgst 6 mn.
Mer n 24 mn.
r 2012
r 2003
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 %
Figur 4.21. Andel (procent) domslut om fngelse efter

fngelsetidens lngd 2003 (totalt 15 100 domar) och
2012 (totalt 12 300 domar).
Den vanligast utdmda fngelsetiden under 2012

var de korta pfljderna p mindre n eller exakt 1
mnad. Detta gllde fr samtliga ldersgrupper utom
fr de yngsta. De kortaste pfljderna p mindre n
eller exakt 1 mnad respektive mer n 1 hgst 2 mnader var minst vanliga bland de yngsta och r sedan
vanligare fr varje lderskategori fram till ldersgruppen 50 r och ldre. Bland 1520-ringarna8 fick 34
procent en pfljd p hgst 2 mnader. Bland lagfrda personer 50 r och ldre var det 62 procent som
fick en fngelsepfljd p hgst tv mnader under
2012. Fr strafftider p mer n 6 till hgst 24 mnader gller det omvnda frhllandet. Detta var den
vanligaste pfljden i den yngsta ldersgruppen fr
att sedan sjunka i andelar fr varje ldersgrupp. I ldersgruppen 1520 r dmdes 34 procent till fngelse
i mer n 6 till hgst 24 mnader jmfrt med gruppen
50 r och ldre dr endast 13 procent av de fngelsedmda fick denna pfljd.
Fngelsetidens lngd
Bland samtliga domslut med pfljden fngelse r
2012 (inkluderat skyddstillsyn med fngelse samt
dom enligt 34 kap. 1 1 p. BrB, avseende fngelse)
dmdes i 71 procent av fallen till ett kortare fngelsestraff p hgst 6 mnader. Av dessa dmdes r
2012 nra hlften, 47 procent, till ett straff p hgst
2 mnader och 24 procent till ett straff p ver 2 till
hgst 6 mnader. I nrmare en femtedel av domsluten eller 21 procent utdmdes fngelsestraff p ver
6 mnader till hgst 2 r och i 8 procent av fallen till
fngelsestraff p ver 2 r. Det totala antalet fngelsedomar minskade med 588 beslut eller 5 procent
jmfrt med 2011.
Nr det gller unga lagvertrdare ska domstolarna

i s stor utstrckning som mjligt undvika fngelse-
Antalet fngelsedomar i samtliga intervall lngre n

hgst 1 mnad har minskat sedan 2011. Antalet fngelsedomar p hgst 1 mnad kade marginellt med
8 Totalt tio lagfringsbeslut gllande fngelse avsg under 2012

personer mellan 15 och17 r. Majoriteten av individerna i denna
grupp var drmed 1820 r vid lagfringstillfllet.
162
150 000
pfljd samt dr det r mjligt dma till alternativa

pfljder. Fr ungdomar finns ocks srskilda pfljder. Detta frklarar varfr strafftiden r hg relativt
sett fr de frhllandevis f unga lagvertrdare som
nd dms till fngelse.
125 000
Totalt utdmd strafftid
100 000
1520 r
75 000
2129 r
50 000
2003
3039 r
2009
2012
50 r
0%
50 %
(24 %), framfr allt misshandel och tillgreppsbrott

(20 %) samt olika former av stld och rn. ven narkotikabrott (14 %), i synnerhet grovt narkotikabrott,
sexualbrott (9 %), frmst olika former av vldtkt
och smugglingsbrott (8 %), framfr allt narkotikasmuggling str fr hga andelar av den totala straffmassan. Narkotikabrottens andel av straffmassan har
sjunkit kraftigt jmfrt med tidigare r. Straffmassan
fr narkotikabrott var fr ren 2011 respektive 2003
cirka 19 respektive 24 procent. Denna minskning
beror i huvudsak p den nya praxis som under senare
delen av 2011 brjade tillmpas vid straffmtning av
narkotikabrott9. Straffmassan nr det gller framfr
allt brott mot liv och hlsa, men ven sexualbrott har
kat sedan 2003. Tillgreppsbrott och smugglingsbrott ligger kvar p ungefr samma niv av den totala
straffmassan som tio r tidigare.
100 %
Mindre n eller exakt 1 mnad

Mer n 1, hgst 2 mn.
Mer n 2, hgst 6 mn.
Mer n 24 mn.
Figur 4.22 Procentuell frdelning av fngelselngd i

frhllande till lder.
Den genomsnittliga strafftiden har minskat marginellt
frn 8,9 mnader 2011 till 8,5 mnader 2012.
Sett till den senaste tiorsperioden, 20032012, har
den genomsnittligt utdmda strafftiden kat frn 8
mnader till 8,5 mnader (cirka 8 mnader och 15
dagar).
2003
2004
Utdmd strafftid i genomsnitt
2005
2006
2007
2008
2006
2009
2009
2012
2010
Figur 4.23. Genomsnittligt utdmd fngelsetid i

mnader (exklusive livstidsdmda) 20032012.
2011
2012
Den totala utdmda strafftiden (straffmassan) 2012

har minskat sedan 2003 med 19 200 mnader frn
124000 mnader 2003 till 104000 mnader 2012.
Sedan 2005 har trenden varit nedtgende med den
kraftigaste minskningen under ren frn 2010 fram
till 2012.
0%
20 %
40 %
60 %
80 %
Narkotikabrott
Tillgreppsbrott
Smugglingsbrott
Sexualbrott
vriga brott
100 %
Figur 4.25. Den totala utdmda straffmassan frdelat

p de andelsmssigt vanligaste brottskategorierna (exklusive livstidsdmda) 20032012.
Straffmassan, det vill sga det totala antalet utdmda

mnader under ett r, r sett till huvudbrotten
strst fr brottskategorierna brott mot liv och hlsa
163
Se vidare under stycket Statistikens innehll, jmfrelser ver tid.
Lagfrda personer
Figur 4.24. Den totala utdmda strafftiden i mnader

(exklusive livstidsdmda) 20032012.
4049 r
10,0
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
2003
2006
lder och kn
1517 r
Lagfringsstatistiken ger en bild av hur brottsligheten

frdelar sig ver de lagfrda personernas lder och
kn samt tidigare belastning. I statistiken redovisas
dock antalet lagfringsbeslut och inte antalet individer. En person som lagfrs flera gnger under ett r
kommer drfr att redovisas flera gnger i statistiken
under den kns- eller ldersgrupp som han eller hon
tillhr.
1820 r
2129 r
3049 r
r 2012
r 2003
50 r
Vid tolkning av utvecklingen br man tnka p att

brottsstrukturen skiljer sig t fr olika ldersgrupper
och att upptcktsrisk och andra faktorer som kan ha
betydelse fr lagfringen varierar fr olika typer av
brott. Sammantaget innebr det att utvecklingen i statistiken bland annat pverkas av att upptcktsrisken
fr olika ldersgrupper kan ha frndrats ver tid.
0%
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
Figur 4.26. Andel (procent) lagfringsbeslut efter lder

2003 (totalt 114 000 lagfringsbeslut) och 2012
(totalt 130 000 lagfringsbeslut).
lder
kad lder. Minst antal lagfringar i relation till medelfolkmngden uppvisar personer i ldern 50 r och
ldre. Sedan 2003 har antalet lagfringsbeslut per
100000 av medelfolkmngden kat mer eller mindre
i de flesta ldersgrupper 18 r och ldre. I den yngsta
ldersgruppen, 1517 r, har lagfringsbesluten per
100 000 minskat med 10 procent till 3 250 beslut
under perioden 20032012. Det innebr att antalet
lagfringsbeslut i relation till medelfolkmngden fr
ldersgruppen nu har brjat nrma sig motsvarande
antal fr ldersgruppen 2129 r (3053 beslut 2012).
Fr ldrarna 1820 r gller i stllet att antalet lagfringsbeslut per 100000 invnare har kat med 30
procent sedan 2003, till 3680 beslut 2012. Nr det
gller den ldsta ldersgruppen 50 r och ldre har
antalet lagfringsbeslut kat sedan 2003, till 681 beslut 2012. kningen i denna lderskategori skedde
framfr allt under ren 20032009.
Straffbarhetsldern r 15 r, vilket innebr att pfljd

inte fr dmas ut fr brott om grningspersonen var
under 15 nr brottet begicks. Antalet lagfringsbeslut
har minskat i de flesta ldersgrupperna sedan 2011.
Extra tydlig r minskningen av antalet lagfringsbeslut i ldersgrupperna 1517 r respektive 1820 r,
som sammanlagt stod fr 24300 beslut 2012. Jmfrt
med 2011 r det en minskning med 1890 respektive
799 beslut eller 16 respektive 5 procent. Sedan 2003
har antalet lagfringsbeslut i den yngsta ldersgruppen 1517 r minskat med 2 020 beslut eller 16
procent. ven fr ldersgruppen 3049 r minskade
antalet lagfringsbeslut svagt med 209 beslut eller
mindre n en procent jmfrt med 2003. Fr samtliga
vriga ldersgrupper kade antalet lagfringsbeslut
2012 jmfrt med tio r tidigare.
Utvecklingen de senaste tio ren har inneburit vissa
frndringar i ldersstrukturen vad gller lagfringsbesluten, men i stort sett r mnstret detsamma.
Lagfringsbeslut mot personer i ldern 2129 r respektive 3049 r str fr en strre andel av besluten (sammanlagt 63 % 2012) bde 2003 och 2012.
Noterbart r dock att andelen lagfringsbeslut i
ldersgruppen 2021 r r strre n andelen lagfringsbeslut hos de allra yngsta lagvertrdarna i ldern 1517 r 2012. r 2003 var frhllandet det
motsatta.
4 000
3 000
2 000
1 000
Lagfringsbeslut mot ungdomar (1520 r) utgr

19 procent av samtliga lagfringsbeslut, medan ungdomar i ldern 1520 r endast utgr 9 procent av
den straffbara befolkningen. Det innebr att antalet
lagfringsbeslut i relation till medelfolkmngden r
strre i de yngre ldersgrupperna (1517 respektive
1820 r) n i de ldre. Antalet lagfringsbeslut per
100 000 personer tenderar ocks att minska med
0
1517
1820
2129
3049
50
Totalt 15
Figur 4.27. Antal lagfringsbeslut per 100 000 av

medelbefolkningen i respektive ldersgrupp 2012.
164
I figur 4.28 visas hur lagfringsbesluten (per 100000

personer i medelbefolkningen) har utvecklats under
perioden 20032012 fr de olika ldersgrupperna.
Figuren redovisar inte antalet beslut, utan ett index
med vrdet 100 fr samtliga ldersgrupper vid
startret 2003. Index illustrerar den procentuella frndringen som skett jmfrt med basret (2003) fr
de fljande ren. Av index framgr d till exempel att
antalet lagfringsbeslut mot personer i ldersgruppen
1517 r har minskat sedan 2009. Fr denna ldersgrupp var indexvrdet 89 r 2012, vilket betyder att
antalet lagfringsbeslut, per 100 000 av medelfolkmngden, fr ldersgruppen 1517 r har minskat
med 11 procent jmfrt med r 2003. Fr samtliga
vriga ldersgrupper ligger indexvrdet fr r 2012
ver 100, vilket i sin tur betyder att antalet lagfringsbeslut per 100000 av medelfolkmngden i dessa ldersgrupper har kat jmfrt med 2003.
Tillgreppsbrott
Trafikbrottslagen
Trafikfrordningen
Brott mot person
Narkotikabrott
Bedrgeribrott
Skadegrelsebrott
1520 r
21 r
vriga brott
0%
20 %
40 %
60 %
80 %
100 %
Figur 4.29. Andel (procent) lagfringar fr personer

1520 r (totalt 24 300 beslut) respektive 21 r och
ldre (totalt 106 000 beslut), efter brott fr ett urval
brottstyper 2012.
140
120
100
(49 %) avsg en frhllandevis hg andel ungdomar.

De vuxna lagfrda personerna (21 r och ldre) stod
fr en strre andel av lagfringarna dr till exempel
skatte- och borgenrsbrott samt rattfylleri utgjorde
huvudbrott (mellan 100 och 94 %). Bedrgeri r en
annan brottstyp dr majoriteten (100 %) av lagfringsbesluten avsg vuxna lagvertrdare.
80
60
40
0
2003
2005
2007
1820 r
30 r
2009
2011
Figur 4.28. Index ver antalet lagfringar fr brott,

efter lder, per 100 000 i medelbefolkningen, 2003
2012 (2003 =100).
Lagfrda personer
1517 r
2129 r
20
Mened m.m.
Rn
Biltillgrepp m.m.
Skadegrelse
Brottsstrukturen (sett till huvudbrottet) skiljer sig

ngot fr olika ldersgrupper. Om man jmfr brottsstrukturen fr ungdomar (1520 r) med den fr
vuxna (21 r och ldre) framgr att drygt vart fjrde
(26 %) av ungdomarnas lagfringsbeslut 2012 avsg
ngon form av narkotikabrott, i frsta hand ringa
narkotikabrott. Andra vanliga huvudbrott i lagfringsbeslut mot ungdomar var tillgreppsbrott (24 %).
Fr ldersgruppen 21 r och ldre var i stllet trafikbrott den vanligaste brottskategorin (22 %) fljt av
tillgreppsbrott (19 %).
Narkotikabrott
Misshandel
Vldtkt
Stld
Vld/hot mot tj.man
Snatteri
Samtliga brott
Bedrgeribrott m.m.
Ser man i stllet till hur huvudbrotten i lagfringsbesluten frdelar sig ver samtliga ldersgrupper av
lagvertrdare framgr att ungdomar stod fr en
strre andel av lagfringsbesluten som innehll olika
typer av brott mot 15 kap. BrB (till exempel missbruk av urkund) samt lagfringsbeslut dr rn var
huvudbrott. r 2012 stod de lagfrda 1520-ringarna fr 76 respektive 55 procent av samtliga lagfringsbeslut avseende dessa huvudbrott. Men ven
lagfringsbeslut avseende rn (55 %) och biltillgrepp
Mord, drp
Rattfylleri
Skattebrott
Borgenrsbrott
0%
20 %
40 %
1520 r
60 %
80 %
100 %
21 r
Figur 4.30. Andel (procent) lagfringsbeslut efter

lder och brott fr ett urval brottstyper 2012.
165
Kn
rn), mord eller drp samt tillgrepp av fortskaffningsmedel. Minst 92 procent av samtliga lagfringsbeslut
fr dessa brottstyper under 2012 gllde mn.
Majoriteten av samtliga lagfringsbeslut avser mn.

r 2012 uppgick antalet lagfringsbeslut gllande
mn till drygt 108000 beslut, vilket r 83 procent av
samtliga lagfringsbeslut. Lagfringsbeslut gllande
kvinnor uppgick drmed till 21 700 beslut eller 17
procent under ret. Under den senaste tiorsperioden
har andelen lagfringsbeslut gllande kvinnor kat
gradvis fram till 2009 d andelen lagfrda kvinnor
uppgick till 18 procent. Andelen lagfrda kvinnor har
dock minskat med en procentenhet sedan 2009.
Tillgreppsbrott
Trafikbrottslagen
vriga vgtrafikbrott
Brott mot person
I frhllande till medelfolkmngden har antalet lagfringsbeslut sjunkit fr bde mn och kvinnor under
perioden 20092012. Antalet lagfringsbeslut, rknat
p beslut per 100 000 personer i den straffmyndiga
befolkningen, mot bde kvinnor och mn var dock
ngot hgre 2012 n 2003.
Narkotikabrott
Bedrgeribrott
Mn
vriga brott
140
0%
Kvinnor
120
20 %
40 %
60 %
80 %
100 %
Figur 4.32. Andel (procent) lagfringar mot kvinnor (totalt 21 700 beslut) respektive mot mn (totalt
108 000 beslut) fr brott fr ett urval brottstyper
2012.
Mn
100
Kvinnor
Smuggling
80
60
40
Egenmkt. m. barn
20
0
2003
Missbruk av urkund
2005
2007
2009
2011
Snatteri
Frskingring m.m.
Figur 4.31. Index ver antalet lagfringsbeslut mot

mn respektive kvinnor per 100 000 i medelfolkmngden (straffmyndiga personer) 20032012 (2003 =100).
Mordbrand
Stld
Bedrgeri m.m.
Frfalskning m.m.
De vanligaste huvudbrotten sett till antalet lagfringar bland kvinnor respektive mn r tillgreppsbrott
respektive brott mot trafikbrottslagen. Brott mot trafikbrottslagen r betydligt vanligare som huvudbrott
bland lagfringsbeslut som rr mn (22 %) n kvinnor (14 %). Lagfringsbesluten som rr mn r mer
spridda p flera olika brottstyper, medan kvinnors
lagfringsbeslut r mer koncentrerade till ett ftal
brottstyper.
Vld/hot m. tj.man
Samtliga brott
Skattebrott
Misshandel
Narkotikabrott
Rattfylleri
Olaga hot
Smugglingsbrott
Om man i stllet ser till de brottstyper dr andelen lagfringsbeslut bland mn respektive kvinnor av samtliga lagfringar r hg, framtrder en ngot annorlunda bild. Kvinnornas andel av lagfringsbesluten r
frhllandevis stor nr huvudbrotten r till exempel
missbruk av urkund och snatteri. Kvinnornas andel
var i dessa lagfringsbeslut 54 respektive 39 procent
2012. Mnnen dremot str fr en strre andel av lagfringsbesluten framfr allt nr huvudbrottet r sexualbrott (till exempel vldtkt), rn (inklusive grovt
Biltillgrepp
Mord, drp
Rn
Vldtkt
0%
20 %
40 %
Kvinnor
60 %
80 %
100 %
Mn
Figur 4.33. Andel (procent) lagfringsbeslut efter

kn och brott fr ett urval brottstyper 2012.
166
Tidigare lagfringar
lagfringsbeslut per 100 000 av medelfolkmngden

under 2012. Ytterligare fyra ln som lg ver riksgenomsnittet var Sdermanlands, Skne, rebro, och
Uppsala ln. I dessa ln uppgick antalet lagfringsbeslut per 100000 av medelfolkmngden till mellan
1790 och 1630 beslut. Lgst antal lagfringar i relation till medelfolkmngden hade Gotlands, Kalmar
och Kronobergs ln, med 9611085 lagfringsbeslut
per 100000 invnare r 2012.
Av lagfringsbesluten 2012 avsg 43 procent eller

56100 beslut personer utan tidigare belastning. Med
tidigare belastning avses hr lagfringsbeslut (fllande domslut i tingsrtt, meddelade talsunderltelser
eller godknda straffrelgganden) som fattats de
nrmaste tio ren fre det aktuella lagfringsbeslutet.
Omkring 24 procent (31400 beslut) avsg personer
som tidigare hade lagfrts 12 gnger, medan 12 procent (15200 beslut) avsg personer som lagfrts 10
eller fler gnger under den nrmast fregende tiorsperioden. Mellan 2003 och 2012 har det skett en
svag kning av andelen lagfringsbeslut som rrde
personer som lagfrts 12 gnger samtidigt som andelen lagfringsbeslut mot personer som tidigare var
lagfrda 10 eller fler gnger har minskat ngot.
Jmfrt med fregende r stod Blekinge och

Jmtlands ln fr de strsta kningarna sett till antalet lagfringsbeslut per 100000 invnare. I dessa tv
ln kade antalet lagfringsbeslut relaterat till medelfolkmngden med 105 respektive 46 procent. Mellan
2010 och 2011 visade Blekinge ln upp den strsta
minskningen av antalet lagfringsbeslut i frhllande
till 100000 av medelfolkmngden med en minskning
p 15 procent. De stora variationerna i Blekinge ln
kan till viss del frklaras av att det r ett frhllandevis litet ln med cirka 128000 invnare (personer 15
r eller ldre). Det gr att frndringar av antalet lagfringsbeslut syns extra tydligt. Samtliga vriga ln
visade p en minskning av antalet lagfringsbeslut i
relation till 100000 invnare jmfrt med 2011. Den
strsta minskningen skedde i Gotlands, Norrbottens
och Kalmar ln med minskningar p mellan 25 och
22 procent.
Inga lagfringar
12 lagfringar
34 lagfringar
59 lagfringar
r 2012
0%
Blekinge ln
r 2003
20 %
40 %
60 %
80 %
Jmtlands ln
Lagfrda personer
10 lagfringar
Stockholms ln
100 %
Sdermanlands ln

efter antal lagfringar de nrmast fregende tio
ren, 2003 (totalt 114 000 lagfringsbeslut) och
2012 (totalt 130 000 lagfringsbeslut).
Skne ln
rebro ln
Uppsala ln
Hela riket
Vrmlands ln
Vstmanlands ln
Mellan 2011 och 2012 minskade antalet lagfringsbeslut fr samtliga belastningsgrupper. I de mindre
belastade kategorierna; utan tidigare belastning, 12
lagfringsbeslut och 34 lagfringsbeslut var minskningen 5 procent jmfrt med 2011, vilket motsvarar
en minskning med sammanlagt 5520 beslut. Fr dem
med mellan 5 och 9 respektive 10 eller fler lagfringsbeslut minskade antalet lagfringsbeslut med 673 beslut eller 2 procent jmfrt med 2011.
Vstra Gtalands ln
Hallands ln
Vsternorrlands ln
Norrbottens ln
stergtlands ln
Gvleborgs ln
Vsterbottens ln
Dalarnas ln
Jnkpings ln
Kronobergs ln
Kalmar ln
Gotlands ln
r 2012 fattades i genomsnitt 1610 lagfringsbeslut

per 100000 av medelfolkmngden. I frhllande till
folkmngden hade Blekinge ln det strsta antalet
lagfringsbeslut med 2970 lagfringar per 100000
invnare. Sedan fljde Jmtlands ln och Stockholms
ln. I dessa tv ln fattades 2 460 respektive 1 900
500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

Brott mot person
vriga brott
Figur 4.35. Antal lagfringsbeslut fr brott mot

person och vriga brott, per 100 000 av den straffmyndiga medelfolkmngden i lnen, 2012.
167
lande domar i tingsrtt och klagarbeslut (utfrdade

straffrelgganden och meddelade talsunderltelser).
ven ordningsbot, som utfrdas av polis eller tull, r
en typ av lagfring. Denna uppgift ingr dock inte
i begreppen lagfrda personer, lagfringsbeslut eller
lagfrda brott (se nedan).
De regionala skillnaderna i antalet lagfringar varierar beroende p vilken lagfrd brottslighet som avses.
I lagfringar fr tillgreppsbrott terfanns det strsta
totala antalet i Stockholms ln (8 100 lagfringsbeslut), Vstra Gtalands ln (4 250 lagfringsbeslut)
och Skne ln (3 910 lagfringsbeslut) r 2012.
Stockholms, Skne och Vstra Gtalands ln hade
ven flest lagfringsbeslut fr tillgreppsbrott nr antalet berknas per 100 000 invnare (466, 373 respektive 319 lagfringsbeslut per 100000 invnare).
Nr flera personer ingr i samma lagfring rknas

varje enskild person som en enhet i statistiken. En och
samma person kan dock lagfras vid flera tillfllen
under ett r, och han eller hon rknas d flera gnger
i statistiken ver lagfringsbeslut. Statistiken redovisar drmed det totala antalet lagfringsbeslut som en
enskild person erhllit under ett r. Begreppet lagfringsbeslut (lagfringar) benmns i tidigare rs publikationer som lagfrda personer, bruttoredovisat.
Nr det gller brott mot person hade samtliga tre

storstadsregioner, Stockholms, Vstra Gtalands och
Skne ln, det strsta antalet lagfringsbeslut med
3050, 2150 respektive 1700 lagfringsbeslut (motsvarande mellan 175 och 161 lagfringsbeslut per
100 000 invnare). Resultaten ska tolkas mot bakgrund av att de tre storstadsregionerna tillsammans
hade en straffmyndig befolkning p ver 4000000
invnare r 2012. Ser man i stllet till antalet lagfringsbeslut i frhllande till 100 000 straffmyndiga
personer i lnen hamnar Gotlands och Blekinge ln
hgst med 195 respektive 193 lagfringsbeslut per
100 000 invnare fr brott mot person. Nivn fr
Gotlands ln avseende brott mot person i frhllande
till 100000 av folkmngden var ven 2011 bland de
hgsta. Antalet lagfringsbeslut per 100000 invnare
minskade dock bde i storstadslnen och i Gotlands
ln mellan ren 2011 och 2012.
Med domslut (dom) avses en fllande dom i tingsrtt

mot en person. Domsluten redovisas oavsett om de
har verklagats eller vunnit laga kraft i tingsrtten.
Ingen hnsyn tas i statistiken till eventuella ndringar
i hgre rttsinstans.
Med talsunderltelse avses beslut av klagare att
inte vcka tal trots att den misstnkte bedms vara
skyldig till brottet. Sklet kan vara att personen samtidigt str talad fr flera brott och att det underltna
brottet inte anses ha ngon ytterligare pverkan p
straffpfljden eller att personen r ung och brottet
lindrigt.
Med straffrelggande avses bter som utfrdas av
klagare. Frn och med 1997 kan ven villkorlig
dom enskilt eller i kombination med bter utfrdas.
Straffrelggande kan endast utfrdas fr brott dr
bter ingr i straffskalan. Endast straffrelgganden
som godknts av den frelagde ingr i redovisningen.
Det br nmnas att en person oftast lagfrs i den region dr brottet har begtts, men kan vara bosatt i
en annan del av landet. Orsaken till att Gotlands ln
har en s hg andel brott mot person i frhllande
till medelfolkmngden kan antas bero p just denna
omstndighet. Det innebr att mnga av vldsbrotten i lnet begs av personer som normalt r bosatta
i andra delar av landet och endast vistas p Gotland
under en del av ret.
Ordningsbot r en typ av bter som utfrdas av polisen eller tullen. Frelgganden om ordningsbot rapporteras utan personuppgifter till Br och redovisas
drfr separat i statistiken. Statistiken omfattar vidare enbart ordningsbotsfrelgganden frn polisen
som godknts av den btfllda personen.
Lagfrda personer
Statistiken ger en allmn beskrivning av lagfringarnas frdelning efter huvudbrott, huvudpfljd, fngelsetidens lngd och den regionala frdelningen av
lagfringarna. De lagfrda personerna redovisas efter
antal tidigare lagfringar, lder och kn samt huvudbrott och huvudpfljd i lagfringen.
Med lagfrda personer avses enskilda individer som

lagfrts under ret. I tabellerna 470 och 471 finns en
kolumn dr varje enskild person redovisas en gng
oavsett hur mnga lagfringsbeslut denne erhllit
under ret. Denna redovisning kallas i tabellerna fr
lagfrda personer. I tidigare rs publikationer motsvaras detta av begreppet lagfrda personer, nettoredovisat.
Lagfrda brott
I varje lagfringsbeslut ingr ett eller flera lagfrda
brott. Samtliga lagfrda brott redovisas i statistiken
ver lagfrda brott. D statistiken bygger p lagfringsbeslut innebr det att om flera personer lagfrs
fr samma grning kommer det att rknas som ett
Lagfringsbeslut
I statistiken ver lagfrda personer redovisas de personer som av domstol eller klagare bedmts vara
skyldiga till brott. Statistiken omfattar beslut om fl-
168
Uppgifter om domar samlas in av Rikspolisstyrelsen

(RPS) via domstolarnas rendehanteringssystem (Vera).
Materialet snds till Br veckovis p elektronisk vg.
Uppgifter om straffrelgganden och talsunderltelser samlas in frn klagarmyndigheten (M) via
klagarvsendets system fr straffrelgganden respektive talsunderltelser (Cbra). Materialet skickas
p elektronisk vg till Br dagligen.
brott fr varje lagfrd person i statistiken. Denna

redovisning motsvaras nrmast av statistiken ver
brottsdeltaganden i brottsstatistiken.
Brottsredovisningen omfattar samtliga rikstckande
frfattningar, svl balkbrott (brottsbalken, miljbalken m.m.) som brott mot specialstraffrttsliga frfattningar. I lagfringsstatistiken ingr drmed ven brott
som inte redovisas i statistiken ver anmlda brott.
Det r i huvudsak frga om vgtrafikbrott och andra
lindriga btesbrott. Frsk, frberedelse, anstiftan
och stmpling av brott redovisas som fullbordade
brott under respektive brott.
Hos Br grs olika kontroller, kompletteringar och

rttningar av materialet innan uppgifterna sammanstlls till statistik.
Jmfrelser ver tid
En person kan i ett och samma beslut dmas fr flera

brott. Fr huvuddelen av dessa fall utdms en gemensam pfljd fr samtliga brott, men i vissa fall dmer
domstolen ut en pfljd fr ett brott och en annan
pfljd fr den vriga brottsligheten i domen. Fr att
man i statistiken p ett enkelt stt ska kunna redovisa
vilka pfljder som fljer p olika brott, tillmpas
en s kallad huvudbrotts- och huvudpfljdsprincip.
Denna princip innebr att endast det grvsta brottet
(sett till straffskalan) och den mest ingripande pfljden redovisas i statistiken (se avsnittet Definitioner
och begrepp).
Grova brott redovisas frn och med 2012 rs statistik fr fler brott n tidigare. Brottsbalksbrott redovisas, dr det gr att srredovisa grovt brott och
dr fler n tio lagfringsbeslut har fattats under
ret. I vissa fall, dr brottskategorin anses ha ett
stort allmnintresse, redovisas grova brott ven d
frre n tio lagfringsbeslut har fattats.
Nya tabeller som redovisar domslut avseende fngelse i frhllande till lder produceras frn och med
2012 rs statistik.
I december 2012 togs en uppdaterad version
av klagarmyndighetens rendehanteringssystem
Cbra 2.0 i drift. Detta borde dock endast ha en
marginell betydelse fr lagfringsstatistiken.
Regional frdelning
Statistiken ver personer lagfrda fr brott redovisas fr hela landet och efter ln. Indelningen efter ln
bygger p den geografiska placeringen av den tingsrtt eller klagarmyndighet som har tagit beslutet om
lagfring. Huvudregeln r att ett ml tas upp vid den
tingsrtt eller klagarmyndighet som finns i det omrde dr brottet r begnget. Statistik indelad efter
klagarmyndighet och tingsrtt redovisas inte i denna
rapport, men finns tillgnglig hos Br.
Ett antal principiellt viktiga domar i Hgsta domstolen gllande straffmtningen av narkotikabrott
fattades under ren 2011 och 2012. Dessa domar
lg som underlag fr den nya praxis som brjade
tillmpas vid domstolarna under andra halvan av
2011. Effekterna av domstolarnas nya tillmpning
av lagen brjade synas tydligt i statistiken under
2012. Framfr allt har frndringen haft effekt p
statistiken ver fngelsedomar. Till exempel gller
det nivn p den s kallade straffmassan. Dessutom
har praxis pverkat rttsvsendets kategorisering
av narkotikabrotten, dr till exempel innebrden
av grovt narkotikabrott har frndrats. Denna fr-

Registreringen vid klagarkamrarna och domstolarna
utgr underlaget fr statistiken ver personer lagfrda fr brott.
169
Lagfrda personer
Statistik ver personer lagfrda fr brott har frts

sedan 1830-talet. tskilliga frndringar inom rttsvsendet har skett under ren. Nedan fljer en sammanstllning av ngra frndringar inom rttsvsendet och av statistikrutiner sedan 1987 som i hgre
eller lgre grad har pverkat statistiken ver personer lagfrda fr brott. Denna redogrelse gr dock
inga ansprk p att vara uttmmande, utan det finns
flera andra faktorer som pverkar jmfrbarheten
och tolkningen av statistiken. Vissa faktorer beskrivs
i kapitlet Lsanvisningar och teckenfrklaringar till
tabellerna i rapporten Kriminalstatistik 2011.
Brottsredovisningen utgr frn det strafflagrum (frfattning, kapitel, paragraf, stycke, punkt) som angivits
p domslutet, det utfrdade straffrelggandet eller
den meddelade talsunderltelsen. Klassificeringen av
brott grundar sig sledes helt p den gllande lagstiftningen. Uppgifter om omstndigheter kring brottet,
till exempel offrets kn eller relation till grningspersonen ingr drfr inte i redovisningen, till skillnad
frn brottsstatistiken. De brottstyper som presenteras i denna rapport r ett urval av samtliga lagrum.
Fullstndig statistik finns tillgnglig hos Br.
ndring har pverkat frdelningen av de pfljder

och typer av lagfringsbeslut som fattas nr det
gller narkotikabrott.
I samband med produktionen av lagfringsstatistiken 2009 redovisades flertalet tabeller uppdelade

efter kn. Det innebr att de flesta tabeller nu redovisas bde fr samtliga personer och fr lagfrda
kvinnor respektive lagfrda mn. r 2009 omarbetades tabeller ver lagfringar frdelat p klagarkammare respektive tingsrtter. Detta gjordes
fr att underltta jmfrelser mellan olika klagarkammare respektive tingsrtter. Tabellerna finns
till nedladdning p Brs webbplats: www.bra.se.
I november 2011 brjade klagarmyndigheten

skicka lagfringsinformation (straffrelgganden
och talsunderltelser) i ett nytt format fr juridisk
information (JIF). Fr att kunna ta emot informationen i det nya formatet har Br infrt kopplingar mellan JIF och Brs befintliga statistiksystem.
Eftersom infrandet skedde i slutet av 2011 och
enbart fr straffrelgganden och talsunderltelser antas detta ha en marginell pverkan p statistiken. JIF r ett led i utvecklingsarbetet inom
Rttsvsendets informationsfrsrjning (RIF) och
kommer i framtiden att implementeras i samtliga
de system inom rttsvsendet som levererar statistikuppgifter till Br. P sikt och i takt med att JIF
anvnds i hela rttsvsendet kommer Br att utveckla statistiken s att den nya, mer detaljerade
informationen kan anvndas i redovisningen av
statistik. Till exempel kommer det att bli mjligt
att srredovisafullbordade brott och frsksbrott.
Uppgifter till lagfringsstatistiken inkommer lpande till Br frn klagarmyndigheten och domstolarna. Det kan i verfringen och hanteringen
av uppgifter ta en viss tid frn att ett beslut fattas
till att det kommer till Br, vilket skapar en viss
efterslpning. Lagfringar som beslutas sent under
ret inkommer frst under nstkommande r.
Tidigare r har statistiken producerats vid en viss
tid, och nr tabellerna kontrollerats har en markering gjorts som visar vilka beslut som tillhr rspopulationen. Frn och med 2009 rs statistik har i
stllet fastslagits att de beslut gllande fregende
r som har inkommit fre den 31 mars fljande r
ska ing i lagfringsstatistiken fr fregende r.
Denna ndring av rutinerna kommer endast att ha
en marginell pverkan p statistiken.
I samband med produktionen av 2010 rs statistik

togs ett antal nya tidsserietabeller fram. Dessa finns
till nedladdning p Brs webbplats: www.bra.se.
I de fall bde dagsbter och penningbot har dmts
ut fr ett antal brott i samma dom och det utifrn
domen inte gr att urskilja vilken pfljd som hr
till vilket brott har detta, frn och med 2010 rs
lagfringsstatistik, lsts genom att penningboten
kopplas slumpmssigt till ett av de brott i lagfringen som har penningbot i straffskalan. Frndringen
kan ha viss pverkan p tabeller som redovisar btespfljd (framfr allt tabellerna 500, 500B och
500C). Infr 2010 rs produktion gjordes ven
en korrigering av tabellerna 500, 500B och 500C.
Tidigare har tabellerna inte redovisat bipfljder i
de fall bde dagsbter och penningbter utdmts i
samma lagfring. Frn och med 2010 rs statistik
redovisas ven bipfljden i dessa fall. Bortfallet
har under tidigare r varit marginellt varfr ingen
korrigering bakt i tiden har gjorts.
Under tidigare r har livstidsdmda inkluderats

nr medelstrafftiden fr fngelsedmda har berknats. Livstidsdmda fick d ett vrde p tio r. Frn
och med 2009 har livstidsdmda tagits bort vid
berkningen av medelstrafftiden. Anledningen till
denna frndring r att livstidsdomen i praktiken
innebr en betydligt lngre tid n tio r; dremot
r det svrt att sga hur lng medelstrafftiden fr
en livstidsdom r, d detta kan variera kraftigt frn
r till r. Vid jmfrelse av medelstrafftiden nr det
gller fngelsedomar fr samtliga brott har detta
endast en marginell betydelse. Dremot pverkas
jmfrelsemjligheten d det gller morddmda,
eftersom majoriteten av alla livstidsdmda terfinns inom denna population.
Ett antal tabeller har frn och med 2009 rs statistik ftt en lgre detaljeringsgrad n tidigare nr
det gller brottsredovisningen. Det berr i huvudsak tabeller fr beslut om sluten ungdomsvrd.
Anledningen till denna frndring r frmst att
ka sekretessen fr de personer det gller eftersom
det handlar om tabeller med mnga lga tal dr
det finns risk fr att enskilda individer kan bli utpekade. Frndringen kan i vissa fall leda till att
jmfrelsen ver r kan bli smre.
Infr 2010 rs produktion genomfrde Br en

versyn av straffskalor i statistiksystemet. En del
frndringar i straffskalor i statistiksystemet har
gjorts men pverkan p huvudbrottsbestmningen
antas vara marginell.
I 2009 rs statistik byttes termen lagfrda personer (brutto) och lagfrda personer (netto) ut mot
lagfringsbeslut och lagfrda personer. Detta har
ingen pverkan p jmfrbarheten. Dremot r
dessa termer mer pedagogiska och gr statistiken
mer lttfrstelig.
Under 2007 infrde klagarmyndigheten ett

nytt rendesystem (Cbra) som ersatte klagarnas tidigare rendesystem (Brdis och Envis).
170
Systemomlggningen pbrjades i februari 2007

och skedde successivt i olika klagarkammare
fram till juni 2007. Syftet med omlggningen var
att ytterligare effektivisera klagarverksamheten.
Uppgifter frn bde de gamla systemen och det
nya systemet ligger till grund fr statistiken ver
lagfrda personer. Denna systemomlggning kan
ha pverkat statistiken ver lagfringsbeslut under
2007 och drmed jmfrbarheten med tidigare r.
Analyser av statistiken samt de tester som genomfrts under hela infrandefasen tyder dock p att
systemomlggningen generellt sett endast kan ha
haft en marginell pverkan p statistiken. (Mer utfrlig information om statistikomlggningen kan
bestllas frn Enheten fr rttsstatistik p Br.)
gats. Dessutom stadgas att en vldtkt som begs

av flera personer i normalfallet ska bedmas som
grov. Bestmmelsen sexuellt tvng kvarstr och ska
tillmpas nr frutsttningarna fr vldtkt inte r
uppfyllda, medan den tidigare bestmmelsen sexuellt utnyttjande ndrats till att enbart avse utnyttjande av personer som befinner sig i beroendestllning till grningspersonen.
Den 1 januari 2007 infrdes ndringar i reglerna

om ingripande mot och behandling av unga lagvertrdare. Syftet med dessa ndringar var att vidareutveckla och frbttra pfljdssystemet fr unga
i ldern 1521 r som gjort sig skyldiga till brott.
ndringarna innebar bland annat att tillmpningen
av pfljden Vrd inom socialtjnsten tydligare inriktas p unga med srskilt behov av vrd. Denna
avgrnsning synliggjordes genom att pfljden
bytte beteckning till Ungdomsvrd. ndringarna
innebar samtidigt att Ungdomstjnst infrdes som
en ny fristende pfljd fr unga lagvertrdare
under 21 r. Pfljden, som liksom tidigare avser
oavlnat arbete samt annan srskild ordnad verksamhet i lgst 20 och hgst 150 timmar, fr endast
dmas ut om den unge godknner pfljden och det
saknas grund fr att dma till ungdomsvrd. Syftet
r att pfljden ungdomstjnst ska kunna erstta
hgre btesstraff, kortare frihetsbervanden och,
nr det r lmpligt, ungdomsvrd. I valet mellan
bter och ungdomstjnst ska det senare normalt
vljas om det inte anses fr ingripande. Om den
unge r ver 18 r fr dock ungdomstjnst endast
dmas ut om srskilda skl finns.
Den nya lagstiftningen innehller vidare fyra nya

straffbestmmelser fr sexualbrott som riktar sig
mot barn. Bestmmelsen vldtkt mot barn (4 )
tar sikte p de allra allvarligaste brotten mot barn,
och det stlls inte lngre ngra krav p att hot eller
vld har anvnts vid vergreppet. Bestmmelsen
sexuellt utnyttjande av barn (5) reglerar sdana
fall av vldtkt mot barn som med hnsyn till omstndigheterna r mindre allvarliga, och bestmmelsen sexuellt vergrepp mot barn (6) avser
andra sexuella handlingar mot barn n som avses
i bestmmelserna om vldtkt respektive sexuellt
utnyttjande av barn. Dessutom tillkom en ny bestmmelse, sexuellt utnyttjande av barn fr sexuell
posering (8), som straffbelgger grningar dr
ngon frmjar eller utnyttjar barn fr detta ndaml.
Frn och med 2004 erhller RI-systemet p
Rikspolisstyrelsen (RPS), som r det system som
frmedlar information frn domstolarna till
Br, uppgifter om domar och slutliga beslut frn
Domstolsverkets nya verksamhetssystem fr handlggning av domar i tingsrtt. Det nya systemet,
kallat Vera, erstter det tidigare MHS-systemet.
Enligt tester som gjorts har systemskiftet inte haft
ngon pverkan p statistiken ver lagfrda personer.
Den 1 april 2005 trdde en ny sexualbrottslagstiftning (6 kap. BrB) i kraft. Syftet med den nya
lagstiftningen r dels att ytterligare frstrka och
tydliggra varje mnniskas absoluta rtt till sexuell
integritet och sjlvbestmmande, dels att p olika
stt lyfta fram och frstrka skyddet fr barn och
ungdomar som utstts fr sexuella krnkningar.
Den nya lagstiftningen innebr vsentliga ndringar i flera bestmmelser, men ocks tillkomst av
helt nya bestmmelser. Bland annat har begreppet
vldtkt utvidgats till att omfatta de s kallade utnyttjandefallen, och kravet p tvng har satts lgre.
Det innebr dels att grningar som tidigare bedmdes som sexuellt utnyttjande i stllet bedms
som vldtkt, dels att tillmpningsomrdet fr
nr en vldtkt kan bedmas som grov har utvid-
Under 2002 inrapporterades vissa felaktigheter i

de talsunderltelser som rrde narkotikabrott. En
del renden som avsg ringa narkotikabrott kom
p grund av ett fel i klagarnas rendehanteringssystem Brdis att inrapporteras som narkotikabrott av normalgraden. Den felaktiga inrapporteringen har medfrt att lagfringsstatistiken fr
171
Lagfrda personer
Genom lagstiftningen upphvdes ven lagen

(1998:408) om frbud mot kp av sexuella tjnster.
Den ersattes av en ny straffbestmmelse i brottsbalkens sjtte kapitel, kp av sexuell tjnst (11).
Utver att straffbelgga den som skaffar sig en tillfllig sexuell frbindelse utvidgades bestmmelsen
till att ven straffbelgga den som nyttjar en sdan
frbindelse som betalats av ngon annan. Nmnda
och vriga ndringar i lagstiftningen innebr att
man inte utan vidare kan jmfra antalet lagfrda
fr olika sexualbrott r 2005 och senare med tidigare r.
2002 verskattar antalet personer som meddelats

talsunderltelse fr narkotikabrott av normalgraden p bekostnad av motsvarande antal fr ringa
narkotikabrott. talsunderltelser som rr vriga
typer av huvudbrott har pverkats obetydligt av
felaktigheterna, och felrapporteringen har ingen
som helst inverkan p antalet meddelade talsunderltelser totalt sett10. Felaktigheterna har genom
klagarmyndighetens frsorg kunnat tgrdas,
och tabeller med korrigerade uppgifter kan bestllas frn Br.
och sluten ungdomsvrd. Tillkomsten av pfljden

sluten ungdomsvrd innebr att antalet ungdomar
dmda till fngelse inte utan vidare kan jmfras
med tidigare r.
r 1998 infrde klagarkamrarna successivt ett
nytt redovisningssystem (EnVis). Uppgifterna om
straffrelgganden samlas i och med detta in av
klagarmyndigheten p elektronisk vg fr vidare
leverans till Br. Den elektroniska distribueringen
av data medfr att Br erhller uppgifter om godknda straffrelgganden snabbare n tidigare,
vilket i sin tur har viss inverkan p antalet strafffrelgganden i statistiken (se ovan).
r 2002 kade antalet utfrdade och godknda

straffrelgganden frn tullverksklagare med
84 procent jmfrt med nrmast fregende r.
kningen var i huvudsak av systemtekniskt slag
och kan frklaras av att tullens system fr frelggande av ordningsbot inte fungerade tillfredsstllande under ret. Detta medfrde att man tillflligtvis var tvungen att utfrda straffrelgganden
fr brott som vanligtvis beivras med ordningsbot
(till exempel ringa tullbrott). Svl kningen av antalet utfrdade och godknda straffrelgganden r
2002 som stora delar av nedgngen i antalet strafffrelgganden 2003, br tolkas mot bakgrund av
den systemtekniska frndringen vid tullen 2002.
r 1997 infrdes mjligheten att utfrda villkorlig

dom, enskilt eller i kombination med bter, genom
straffrelggande.
r 1994 vertog Br ansvaret fr sjlva bearbetningen och produktionen av kriminalstatistiken
frn Statistiska centralbyrn (SCB). Ett nytt produktionssystem med en relationsdatabas byggdes
upp, och ngot frndrade statistikrutiner jmfrt
med tidigare infrdes. Omlggningen har pverkat
statistiken marginellt. I och med vertagandet kom
dock principen fr val av huvudpfljd att ndras
ngot, s till vida att frordnanden i frhllande
till vriga pfljder kom att rangordnas lgre n
vid SCB. Frndringen innebr att frordnanden
i lgre grad vljs som huvudpfljd i statistiken
jmfrt med tidigare nr statistiken producerades
av SCB.
Den1 januari 2001 infrdes den nya lagen om straff

fr smuggling, som ersatte den tidigare varusmugglingslagen. Infrandet av lagen innebr inga strre
frndringar i statistiken ver lagfrda personer.
Genom den nya lagen kan vissa brott, bland annat
smuggling av narkotika, srredovisas i statistiken.
r 1994 infrde domstolarna successivt ett nytt

rendehanteringssystem (MHS). Tidigare hade
domstolarna skickat kopior p domar till RPS,
som gjorde en optisk inlsning av domarna. Med
infrandet av det nya systemet kom domstolsuppgifterna i stllet att registreras maskinellt, vilket
innebar att de fel som tidigare orsakats av den optiska inlsningen frsvann.
Frn och med 2000 levereras uppgifter om talsunderltelser p elektronisk vg direkt frn
klagarmyndigheten (M), i stllet fr som tidigare via Rikspolisstyrelsen (RPS). De tv viktigaste
effekterna av denna omlggning r att statistiken
ver talsunderltelser kom att omfatta samtliga
frfattningar och att definitionen av en talsunderltelse frndrades ngot.11
r 1990 (och till och med r 2000) upphrde redovisningen av talsunderltelser mot en del frfattningar, jmfrt med perioden 19791989. Det
r framfr allt talsunderltelser fr vissa lindriga
brott (i frsta hand mot vgtrafikfrfattningar)
som man upphrde att redovisa under ren 1990
2000.
r 1999 kom ordningsbotsinstitutet att utkas med

brott mot ett strre antal frfattningar. Utvidgningen
pverkar antalet utfrdade ordningsbotsfrelgganden, men har ven betydelse fr antalet utfrdade straffrelgganden, eftersom brott som tidigare skulle ha medfrt straffrelggande i och med
utvidgningen i stllet beivras genom ordningsbot.
Utver utvidgningen 1999 har mindre tillgg i institutet skett under ren.
Frn och med 1987 redovisas endast de under statistikret utfrdade straffrelgganden som har
godknts av den frelagda personen. Tidigare utgick redovisningen frn utfrdade straffrelgganden under statistikret, oavsett om de var godknda eller inte. Frndringen medfr att ngot frre
straffrelgganden n under tidigare r redovisas.
r 1999 tillkom flera nya pfljder: villkorlig dom

frenat med samhllstjnst, verlmnande till vrd
inom socialtjnsten frenat med ungdomstjnst
10 Fr
11 Fr
mer information se Kriminalstatistik 2003.

mer information se Kriminalstatistik 2000.
172
Tabellfrteckning
List of tables
Personer lagfrda fr brott

Lagfringsbeslut efter huvudpfljd, ren 19752012..............................................................
All conviction decisions, by principal sanction and year, 19752012.
4.2
Lagfringsbeslut efter huvudbrott, ren 19752012.................................................................
All conviction decisions, by principal offence and year, 19752012.
4.3

Lagfringsbeslut efter huvudbrott, den lagfrda personens kn, ungdomar (1520 r)

och utvisningsbeslut i domslut, r 2012....................................................................................
All conviction decisions, by principal offence, total figures and percentages of women, men, youths (age 1520)
and number sentenced to deportation, year 2012.
4.4
Lagfringsbeslut efter huvudbrott och den lagfrda personens lder, r 2012.........................
All conviction decisions, by principal offence and age of offender, year 2012
4.5
Lagfringsbeslut mot kvinnor efter huvudbrott och den lagfrda kvinnans lder, r 2012......
All conviction decisions, women, by principal offence and age of offender, year 2012.
4.6
Lagfringsbeslut mot mn efter huvudbrott och den lagfrda mannens lder, r 2012............
All conviction decisions, men, by principal offence and age of offender, year 2012.
4.7
Lagfringsbeslut efter huvudpfljd och den lagfrda personens lder, r 2012......................
All conviction decisions, by principal sanction and age of offender, year 2012.
4.8
Lagfringsbeslut mot kvinnor efter huvudpfljd och den lagfrda kvinnans lder, r 2012........
All conviction decisions, women, by principal sanction and age of offender, year 2012.
4.9
Lagfringsbeslut mot mn efter huvudpfljd och den lagfrde mannens lder, r 2012.........
All conviction decisions, men, by principal sanction and age of offender, year 2012.
4.10
Lagfringsbeslut efter huvudbrott och huvudpfljd, r 2012..................................................
All conviction decisions, by principal offence and principal sanction, year 2012.
4.11
Lagfringsbeslut mot kvinnor efter huvudbrott och huvudpfljd, r 2012.............................
All conviction decisions, women, by principal offence and principal sanction, year 2012.
4.12
Lagfringsbeslut mot mn efter huvudbrott och huvudpfljd, r 2012..................................
All conviction decisions, men, by principal offence and principal sanction, year 2012.
4.13
Lagfringsbeslut mot ungdomar (1520 r) efter huvudbrott och huvudpfljd, r 2012........
All conviction decisions, youths (aged 1520), by principal offence and principal sanction, year 2012
173
175
176
178
180
182
184
186
187
188
190
202
206
210
Lagfrda personer
4.1
4.14

Domslut med huvudpfljd fngelse efter huvudbrott och fngelsetidens lngd i mnader,
r 2012.....................................................................................................................................
Convictions in district courts involving a prison sentence as principal sanction, by principal offence and term
of imprisonment in months, year 2012.
4.15

Domslut mot kvinnor med huvudpfljd fngelse efter huvudbrott och fngelsetidens lngd
i mnader, r 2012. ................................................................................................................
Convictions of women in district courts involving a prison sentence as principal sanction, by principal offence
and term of imprisonment in months, year 2012.
4.16

Domslut mot mn med huvudpfljd fngelse efter huvudbrott och fngelsetidens lngd
i mnader, r 2012. ................................................................................................................
Convictions of men in district courts involving a prison sentence as principal sanction, by principal offence
and term of imprisonment in months, year 2012.
4.17

Domslut med huvudpfljd sluten ungdomsvrd efter huvudbrott och strafftidens lngd
i mnader, r 2012. ................................................................................................................
Convictions in district courts involving youth custody as principal sanction, by principal offence
and term of custody in months, year 2012.
4.18
Lagfringsbeslut efter huvudbrott och ln, r 2012..................................................................
All conviction decisions, by principal offence and county, year 2012.
4.19
Lagfringsbeslut efter huvudbrott och antal lagfringar under de senaste tio ren, r 2012........
All conviction decisions, by principal offence and the number of convictions in the past ten years, year 2012.
4.20
Lagfringsbeslut efter huvudpfljd och antal lagfringar under de senaste tio ren, r 2012........
All conviction decisions, by principal sanction and the number of convictions in the past ten years, year 2012.
4.21
Btespfljder, efter huvudbrott samt bternas art och storlek, r 2012..................................
Fines, by principal offence and the nature and size of the fine, year 2012.
4.22
Antal lagfrda brott efter lagfringstyp och lder, r 2012......................................................
Number of offences resulting in a conviction, by age and type of decision, year 2012.
4.23
Antal lagfrda brott dr den lagfrda r kvinna, efter lagfringstyp och lder, r 2012..........
Number of offences resulting in a conviction, women, by age and type of decision, year 2012.
4.24
Antal lagfrda brott dr den lagfrda r man, efter lagfringstyp och lder, r 2012..............
Number of offences resulting in a conviction, men, by age and type of decision, year 2012.
4.25

Godknda ordningsbotsfrelgganden efter den lagfrda personens lder och typ av

vertrdelse, r 2012................................................................................................................
Summary fines imposed by the police, by age of offender and type of offence, year 2012.
4.26

Ordningsbotsfrelgganden godknda av kvinnor efter den lagfrda kvinnans lder

och typ av vertrdelse, r 2012...............................................................................................
Summary fines imposed by the police, women, by age of offender and type of offence, year 2012.
4.27

Ordningsbotsfrelgganden godknda av mn efter den lagfrda mannens lder

och typ av vertrdelse, r 2012...............................................................................................
Summary fines imposed by the police, men, by age of offender and type of offence, year 2012.
174
214
216
218
220
222
228
230
231
233
235
237
239
240

241
Tabell 4.1. Lagfringsbeslut a,b efter huvudpfljd c, ren 19752012.

All conviction decisions, by principal sanction and year, 1975-2012.
Antal
lagfringsbeslut
drav
Domslut
drav med huvudpfljd

Fngelse
Rttspsykiatrisk
Skyddstillsyn
vrd
Villkorlig
dom
Ungdomsvrd1
Ungdomstjnst1
verl. till vrd

inom
enligt
sociallagen om
tjnsvrd av
ten1
missbrukare
Bter
Straffrelgganden
Totalt
drav
med
villkorlig
dom
talsunderltelser
1975
1976
1977
1978
1979
314 900
303 501
251 891
206 753
182 719
87 747
84 943
77 774
75 642
69 020
11 629
11 643
12 454
12 939
13 114
426
393
399
366
360
6 307
6 110
6 026
6 077
5 298
5 178
5 231
5 860
6 429
7 017
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
831
692
764
846
847
307
289
207
212
192
58 700
55 936
47 000
43 714
37 737
199 159
191 467
152 292
110 330
93 929
.
.
.
.
.
27 994
27 091
21 825
20 781
19 770
1980
1981
1982
1983
1984
186 030
197 904
193 989
192 155
178 184
71 855
75 280
78 969
79 287
73 569
13 505
14 405
14 921
15 320
14 714
373
329
372
386
322
6 029
6 657
7 079
6 472
5 946
7 759
9 180
10 169
11 174
11 043
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
930
1 038
811
739
657
211
191
29
39
36
38 690
39 095
40 997
40 519
36 451
94 544
101 380
93 190
90 267
83 744
.
.
.
.
.
19 631
21 244
21 830
22 601
20 871
1985
1986
1987
1988
1989
168 118
163 279
161 981
162 849
166 975
67 069
65 841
67 241
67 958
68 886
13 959
14 525
15 640
16 520
16 635
307
332
282
326
316
6 133
6 336
6 272
6 461
6 424
10 432
10 624
10 432
10 319
10 957
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
601
684
764
908
1 088
25
22
19
24
40
31 772
29 773
30 366
30 151
30 376
77 900
75 820
74 392
75 544
78 889
.
.
.
.
.
23 149
21 618
20 348
19 347
19 200
1990
1991
1992
1993
1994
167 068
167 359
165 639
164 380
152 996
69 808
71 525
75 867
74 686
72 556
15 527
14 313
15 832
15 872
15 148
331
301
340
372
391
6 729
6 833
6 322
6 274
6 833
12 281
13 532
12 839
11 916
10 802
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1 242
1 423
1 324
1 480
1 644
40
38
28
30
26
30 653
31 841
36 029
35 808
34 784
79 801
78 139
73 654
75 752
66 939
.
.
.
.
.
17 459
17 695
16 118
13 942
13 501
1995
1996
1997
1998
1999
141 507
119 435
123 823
124 449
115 730
67 849
58 200
54 145
54 867
56 554
14 704
13 550
13 717
14 566
12 563
367
370
384
372
400
7 090
6 479
6 161
6 290
6 306
9 857
8 652
7 952
7 952
9 057
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2 336
2 174
2 150
2 229
2 187
31
14
10
15
9
30 667
24 403
21 529
21 220
24 069
59 568
48 951
56 007
55 739
47 967
.
.
144
630
906
14 090
12 284
13 671
13 843
11 209
2000
2001
2002
2003
2004
118 721
110 711
114 475
113 752
114 904
55 520
55 354
56 772
57 639
58 649
12 265
12 503
13 765
14 903
15 117
364
365
380
379
380
6 103
6 429
6 659
6 393
6 275
9 166
9 434
9 888
9 481
9 607
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2 411
2 417
2 673
2 551
2 657
17
15
12
15
10
23 219
22 188
21 402
21 942
22 679
43 077
37 372
40 112
38 285
38 871
1 086
1 094
1 186
1 179
1 337
20 124
17 985
17 591
17 828
17 384
2005
2006
2007 1
2008
2009
2010
2011
2012
115 402
119 686
125 156
134 488
141 577
138 136
136 331
130 134
59 665
60 656
62 405
69 454
71 715
74 510
73 680
71 110
15 335
14 598
13 973
14 269
13 567
12 742
12 682
12 136
303
326
313
298
245
234
293
219
6 224
6 507
6 341
6 810
7 404
7 299
7 280
6 838
9 644
9 918
10 144
11 050
11 148
11 458
11 797
11 161
.
.
1 746
1 638
1 550
1 756
1 742
1 590
.
.
2 488
2 907
2 916
2 816
2 444
1 821
2 907
3 089
39
7
0
.
.
.
14
18
13
15
0
15
9
13
23 328
24 192
25 309
30 229
32 799
36 091
35 237
35 203
39 487
40 854
41 412
41 061
43 039
39 649
38 517
37 272
1 577
1 651
1 620
1 893
1 921
1 898
2 244
2 247
16 250
18 176
21 339
23 973
26 823
23 977
24 134
21 752

a
"Lagfringsbeslut" ersatte r 2009 "Lagfrda personer (bruttoredovisning)". Inga definitioner eller berkningar har frndrats.
lagfringsbeslut avses fllande domslut i tingsrtten, godknt straffrelggande eller talsunderltelse.
Med huvudpfljd avses huvudpfljden i huvudbrottet
b Med
c
Den 1 januari 2007 infrdes ungdomsvrd och ungdomstjnst fr att erstta pfljden verlmnande till vrd inom socialtjnsten.
175
Lagfrda personer
Tabell 4.2. Lagfringsbeslut a,b efter huvudbrott c, ren 19752012.

All conviction decisions, by principal offence and year, 1975-2012.
r
Samtliga
lagfringsbeslut

Totalt
drav
Brott mot
liv och
hlsa
(3 kap.)
drav
Mord
och
drp
Misshandel,
grov
Sexualbrott
(6 kap.)1
misshandel
drav
Vldtkt,
grov
Tillgreppsbrott
(8 kap.)
drav
Stld,
grov
stld
vldtkt 2,3
1975
1976
1977
1978
1979
314 900
303 501
251 891
206 750
182 719
133 654
119 684
57 968
59 843
58 666
5 004
5 000
4 995
5 244
5 018
81
86
80
92
96
4 543
4 512
4 545
4 785
4 536
437
396
428
380
427
109
102
89
98
99
29 743
28 967
30 493
31 960
30 509
15 343
13 410
13 704
13 780
13 081
6 599
6 639
7 079
8 454
8 527
1980
1981
1982
1983
1984 1
186 030
197 904
193 989
192 155
178 184
60 121
64 966
69 304
72 742
70 258
5 316
5 487
6 129
7 147
7 319
93
105
110
88
96
4 828
4 982
5 640
6 647
6 839
465
394
538
521
516
118
86
116
129
122
30 058
32 541
34 145
36 271
35 813
13 302
15 037
15 354
15 326
14 492
8 614
9 516
11 183
13 483
14 675
1985
1986
1987
1988
1989
168 118
163 279
161 981
162 849
166 975
68 856
66 205
65 266
64 578
64 301
6 930
6 786
6 995
7 216
7 293
79
133
99
129
97
6 476
6 327
6 486
6 722
6 837
586
632
522
628
694
129
156
115
159
165
36 519
34 445
33 030
33 126
33 382
13 714
13 065
12 649
12 854
12 718
16 452
15 469
14 493
14 218
14 745
1990
1991
1992
1993
1994
167 068
167 359
165 639
164 380
152 996
65 474
67 904
68 155
71 026
65 989
7 539
7 749
7 869
8 747
9 231
126
91
122
154
100
7 041
7 299
7 415
8 259
8 787
652
585
707
764
698
174
148
163
181
150
34 220
36 090
35 523
37 249
32 989
12 835
13 217
13 407
12 189
11 140
15 769
17 439
17 467
19 944
17 454
1995
1996
1997
1998
1999
141 507
119 435
123 823
124 449
115 730
65 221
56 504
57 286
58 822
52 469
9 745
8 597
7 835
8 340
8 322
124
135
126
108
137
9 342
8 193
7 491
8 021
7 963
666
576
567
650
652
133
101
115
129
98
33 618
28 358
31 110
31 256
26 516
11 925
10 446
10 716
10 677
9 347
17 330
14 397
16 782
17 071
13 929
2000
2001
2002
2003
2004
118 721
110 711
114 475
113 752
114 904
50 660
48 115
48 415
49 912
52 360
8 253
8 157
8 307
8 120
8 150
150
125
134
136
151
7 852
7 760
7 918
7 736
7 721
675
658
702
731
793
121
111
113
132
153
25 144
23 157
23 137
24 933
26 515
8 645
8 419
8 363
8 565
8 894
13 358
11 816
11 627
13 494
15 146
2005
2006
2007
2008
2009
115 402
119 686
125 156
134 488
141 577
52 731
53 762
53 359
57 254
59 542
8 389
9 210
9 497
10 354
9 744
146
163
153
149
150
7 960
8 787
9 057
9 874
9 268
917
930
985
1 055
1 090
216
227
217
262
256
25 981
25 098
24 099
25 784
29 393
8 632
8 115
8 167
8 532
9 223
14 915
14 505
13 598
14 928
17 953
2010
2011
2012
138 136
136 331
130 134
58 501
57 143
52 963
9 424
9 819
8 703
165
134
130
9 514
9 393
8 253
1 324
1 398
1 217
204
168
171
27 563
26 789
25 728
8 829
9 370
9 185
16 755
15 534
14 811
Klla: Kriminalstatistik, Rttsstatistisk rsbok, Statistisk rsbok och Statistiska Meddelanden (R 11 SM).
a
c
Med lagfringsbeslut avses fllande domslut i tingsrtten, godknt straffrelggande eller talsunderltelse.
Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott.
Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
En ny sexualbrottslagstiftning trdde i kraft den 1 april 2005. Brott enligt lagen (1998:408) om frbud mot kp av sexuella tjnster upphrde d att glla.
3
4
5
Snatteri
Den 1 juli 1984 frndras bestmmelsen om straff fr vldtkt till att omfatta inte bara ptvingade samlag utan ven jmfrligt sexuellt umgnge.
Vldtktsbrottet blev knsneutralt och uttrycket vldfrande, som var den tidigare beteckningen p den lindrigaste graden, utgick ur lagtexten.
Inklusive Vldsfrande (1 ) under perioden 1975-1984.
Rattfylleri under pverkan av narkotika ingr ej.
Lagen om straff fr smuggling trdde i kraft den 1 januari 2001, d lagen (1960:418) om straff fr varusmuggling upphrde att glla.
176
Tillgrepp
av fortskaffningsmedel
Bedrgeribrott
(9 kap.)
Skadegrelsebrott
(12 kap.)
Vld eller
hot mot
tjnsteman
r
drav
Rattfylleri,
grovt
rattfylleri 4
Brott mot
narkotikastrafflagen
Brott mot
lagen om
straff fr
smuggling 5
417
433
505
591
410
3 371
4 028
4 312
4 104
3 574
7 861
8 266
8 158
7 770
7 676
3 343
3 422
3 800
4 327
4 482
1 209
1 273
1 342
1 631
1 723
181 246
183 817
193 923
146 907
124 053
37 814
38 684
38 779
40 105
38 981
12 580
11 530
11 629
11 794
11 849
2 866
2 762
2 982
3 231
2 859
17 950
19 685
18 139
18 917
18 733
1975
1976
1977
1978
1979
479
529
427
462
486
3 531
3 403
3 286
3 180
2 613
8 685
9 963
10 295
9 571
8 440
4 628
4 437
4 874
5 011
4 765
1 521
1 751
1 815
1 957
1 865
125 909
132 938
124 685
119 413
107 926
38 300
38 713
38 584
39 160
36 466
11 698
11 830
11 568
12 530
11 278
4 031
5 322
5 997
4 954
4 311
16 952
16 570
10 258
7 127
6 370
1980
1981
1982
1983
1984
504
508
424
493
451
2 602
2 622
2 893
2 929
3 172
7 989
7 489
7 917
7 750
7 317
4 434
4 382
4 459
4 388
4 475
1 705
1 703
1 854
1 841
1 811
99 262
97 074
96 715
98 271
102 674
34 238
33 877
34 434
36 913
39 041
10 784
11 679
11 840
12 928
13 885
4 052
4 288
4 087
4 375
4 580
5 738
5 590
5 616
5 863
6 445
1985
1986
1987
1988
1989
558
627
659
753
546
3 119
2 916
2 838
2 644
2 224
7 132
7 211
6 872
6 218
5 501
4 671
4 552
4 659
4 568
4 417
1 931
2 052
2 083
2 314
2 189
101 594
99 455
97 484
93 354
87 007
39 727
41 243
39 844
38 468
33 665
13 952
14 795
14 002
13 711
12 568
4 665
4 799
4 854
4 382
5 544
7 619
7 472
7 750
8 044
6 591
1990
1991
1992
1993
1994
566
510
547
605
609
2 499
2 020
2 067
2 066
1 944
4 779
4 212
3 684
3 731
3 436
4 099
3 203
3 237
3 036
2 725
2 384
2 236
2 276
2 471
2 469
76 286
62 931
66 537
65 627
63 261
25 115
19 091
21 613
21 350
20 923
10 991
9 433
9 311
8 971
8 535
6 164
5 862
6 859
7 441
7 291
4 262
3 647
4 051
3 639
4 708
1995
1996
1997
1998
1999
797
723
900
857
800
1 728
1 676
1 726
1 578
1 302
3 292
3 225
3 007
2 828
2 954
2 798
2 725
2 584
2 628
2 744
2 275
2 274
2 451
2 387
2 517
68 061
62 596
66 060
63 840
62 544
23 574
24 234
25 717
26 338
26 189
8 819
9 168
9 831
10 032
10 165
8 055
8 005
9 121
10 106
10 808
4 133
3 749
5 718
2 763
1 625
2000
2001
2002
2003
2004
909
887
850
885
1 049
1 138
1 195
1 069
998
824
2 951
3 103
3 093
3 242
3 175
2 940
3 192
3 443
3 586
3 316
2 506
2 564
2 481
2 521
2 544
62 671
65 924
71 797
77 234
82 035
25 460
26 881
27 877
29 302
29 416
11 102
12 426
12 910
12 802
13 253
11 862
13 932
15 179
16 817
18 525
1 403
1 607
2 476
2 403
2 076
2005
2006
2007
2008
2009
990
976
917
572
558
451
3 190
2 984
2 667
3 162
2 919
2 749
2 500
2 666
2 357
79 634
79 188
77 171
27 939
28 536
26 719
12 515
11 854
10 596
20 021
21 482
22 672
2 306
2 266
2 794
2010
2011
2012
177
Lagfrda personer
Rn,
grovt
rn

Totalt
drav
Brott mot
trafikbrottslagen
Tabell 4.3. Lagfringsbeslut a b efter huvudbrott c, den lagfrda personens kn, ungdomar (1520 r)
och utvisningsbeslut i domslut, r 2012.
All conviction
conviction decisions,
decisions, by
by principal
principal offence,
offence, total
total figures
figures and
and percentages
percentages of
All
of women,
women, men,
men, youths
youths (age
(age 15-20)
15-20)
and
andnumber
numbersentenced
sentencedtotodeportation,
deportation,year
year2012.
2012.
Huvudbrott
(Siffror inom parentes avser paragrafnummer.)
Totalt
antal
lagfringsbeslut d
SAMTLIGA BROTT
drav mord och drp (1, 2 )
misshandel (5 )
grov misshandel (6 )
vllande till annans dd (7 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
8 kap. Tillgreppsbrott
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
tillgrepp av fortskaffningsmedel (7 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
bedrgligt beteende (2 )
hleri, hlerifrseelse (6, 7 )
10 kap. Frskingring, annan trolshet och mutbrott
drav Mordbrand, grov mordbrand (1, 2 )
drav Vld eller hot mot tjnsteman (1 )
18 kap. Hgmlsbrott
130 134
52 963
13 402
8 703
129
7 557
696
46
3 431
128
221
39
1 217
151
20
12
33 297
25 728
8 057
1 128
14 811
863
54
451
2 667
1 012
292
158
991
685
1 468
2 749
1 911
194
72
834
883
4 353
540
3 797
2 357
16
drav
Kvinnor
21
Antal
17 131
9 092
1 227
812
8
702
43
8
393
34
9
6
1
7
7 111
6 100
1 537
91
4 405
19
15
474
275
53
37
93
157
209
171
251
56
17
131
64
503
47
454
323
2
178
Mn
21
Antal
13
17
9
9
6
9
6
17
11
27
23
0
1
58
21
24
19
8
30
2
3
18
27
18
23
9
23
14
6
13
29
24
16
7
12
9
12
14
13
88 694
31 275
8 895
5 542
107
4 738
470
30
2 316
86
216
21
1 011
121
11
5
18 635
13 819
4 761
758
7 462
355
37
213
1 720
574
228
84
688
334
1 259
1 503
805
96
38
560
149
2 940
428
2 498
1 561
14
Unga kvinnor
1520 r
Antal
%
Unga mn
1520 r
Antal
%
68
59
66
64
83
63
68
65
68
67
98
54
83
80
55
42
56
54
59
67
50
41
69
47
64
57
78
53
69
49
86
55
42
49
53
67
17
68
79
66
66
88
4 539
3 286
493
358
344
11
126
4
5
2 182
1 942
455
13
1 416
24
2
21
106
59
14
25
34
100
439
5
1
46
388
172
5
167
108
-
19 768
9 309
2 787
1 991
14
1 773
172
8
596
8
5
5
195
29
9
5 368
3 866
1 303
266
1 528
465
15
202
367
104
11
23
185
160
975
416
37
16
97
282
738
60
678
365
-
3
6
4
4
5
2
4
10
0
7
8
6
1
10
3
4
5
4
6
9
3
5
4
23
3
1
6
44
4
1
4
5
-
15
18
21
23
11
23
25
17
17
6
2
13
16
19
45
16
15
16
24
10
54
28
45
14
10
4
15
19
23
35
22
19
22
12
32
17
11
18
15
-
Med utvisningsbeslut i dom

Antal
%
732
556
107
38
17
9
11
1
20
6
3
49
22
8
422
393
202
161
1
25
4
29
1
6
21
18
1
1
17
9
9
4
-
1
1
1
0
13
0
2
2
1
5
1
4
15
40
1
2
3
14
0
3
7
1
0
2
2
1
1
1
2
0
0
0
-
Tabell 4.3. (forts.) Lagfringsbeslut a b efter huvudbrott c, den lagfrda personens kn, ungdomar (1520 r)
och utvisningsbeslut i domslut, r 2012.
Huvudbrott
Totalt
antal
lagfringsbeslutd
drav
Kvinnor
21
Mn
21
Unga kvinnor
1520 r
Unga mn
1520 r
Med utvisningsbeslut i dom
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
77 171
26 719
6 387
914
4 209
432
13 886
22 672
2 444
20 027
201
202
2 794
34
120
5
24 784
435
2 084
125
370
505
838
14 723
8 039
2 831
673
79
544
106
1 301
2 187
214
1 962
11
19
270
4
15
2 732
59
91
17
131
37
96
1 700
10
11
11
9
13
25
9
10
9
10
5
9
10
12
13
11
14
4
14
35
7
11
12
57 419
20 772
5 344
686
3 443
270
10 409
14 076
1 931
11 961
184
166
2 112
30
100
4
20 293
376
1 554
105
234
347
625
12 393
74
78
84
75
82
63
75
62
79
60
92
82
76
88
83
80
82
86
75
84
63
69
75
84
1 253
286
61
8
28
14
163
784
33
751
5
38
2
140
16
2
2
12
16
76
2
1
1
1
1
3
1
3
1
4
2
1
2
1
1
2
1
2
2
1
10 459
2 830
309
141
194
42
2 013
5 624
265
5 353
6
12
374
3
1
1 619
423
1
3
109
101
554
14
11
5
15
5
10
14
25
11
27
3
6
13
3
20
7
20
1
1
22
12
4
176
67
16
51
1
101
1
86
7
4
1
2
-
0
0
1
25
0
4
3
72
0
1
0
0
-
Lag om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument 6

14
637
Lag om straff fr terroristbrott
Bidragsbrottslag
459
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende
terroristbrott och annan srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
4 594
1
41
172
7
6
37
13
519
287
93
81
63
1
-
0
-
76
-
12
-
387
3 840
84
15
352
Brott mot vriga specialstraffrttsliga frfattningar

drav rattfylleri (4 )
rattfylleri under pverkan av narkotika (4 2 st)
grovt rattfylleri (4 a )
smitning frn olycksplats (5 )
olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Ringa narkotikabrott (2 )
Grovt narkotikabrott (3 )
Vrdslshet med narkotika (3 a )
Olovlig befattning med narkotikaprekursorer (3 b )
Lag om straff fr smuggling 1
drav grov smuggling (5 )
grov narkotikasmuggling (6 )
grovt tullbrott (10 )
Skattebrottslag
Lag om frbud betrffande knivar m.m.
Lag om kontaktfrbud 2
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Lag om totalfrsvarsplikt
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
a Lagfringsbeslut
ersatte r 2009 "Lagfrda personer (bruttoredovisning)". Inga definitioner eller berkningar har frndrats.
c Frsk,
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett
lagfringsbeslut med huvudbrottet stld kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
d Inklusive
2 personer dr uppgift om kn saknas.
1 Inklusive
lagen (1960:418) om straff fr varusmuggling.
2 Lag
(1988:688) om besksfrbud har den 1 januari 2011 bytt namn till lag (1988:688) om kontaktfrbud.
3 Avser
bde den tidigare utlnningslagen (1989:529) och den nya utlnningslagen (2005:716). Utlnningslagen (1989:529) upphrde att glla den 31 mars 2006
d den nya utlnningslagen (2005:716) trdde i kraft.
4 Avser
bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde i kraft den 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag
(1994:1738).
5 Avser
bde trafikfrordningen (1998:1276) och vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d
trafikfrordningen trdde i kraft.
6 Avser
bde den tidigare insiderlagen (1990:1342), insiderstrafflagen (2000:1086) och den nya lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella
instrument (2005:377). Insiderlagen upphrde att glla d insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om
straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
7 Lagen
trdde i kraft den 1 december 2010.
179
Lagfrda personer
b Med
Tabell 4.4. Lagfringsbeslut a b efter huvudbrott c och den lagfrda personens lder, r 2012.
All conviction decisions, by principal offence and age of offender, year 2012.
Huvudbrott
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )




18 kap. Hgmlsbrott
lder vid tiden fr klagarbeslutet/frelggandet/domslutet

1517
1820
2124
2529
10 283
14 024
18 235
16 679
95
13
1
4 064
3 229
800
105
16
8
3 486
2 579
958
106
19
5
4 171
3 045
1 269
132
19
2
1
4 133
3 241
1 226
6 583
1 612
1 118
1 041
66
1
392
1
1
7
6 012
1 668
1 231
14
1 076
117
7
330
7
4
2
7 008
1 835
1 369
23
1 172
133
11
355
6
22
5
6 632
1 595
1 067
24
894
111
6
393
16
41
2
3039 d
4049
5059
24 181
22 368
15 023
252
42
1
4
6 358
4 989
1 859
220
27
2
6
5 400
4 062
1 235
164
10
1
3 495
2 760
562
9 919
2 446
1 546
40
1 319
139
8
638
36
70
6
8 416
2 203
1 283
18
1 128
82
7
688
47
48
6
5 267
1 317
713
8
631
35
3
437
13
31
3
60
130 134
105 648
143
5
1
2 188
1 821
148
1 217
151
20
12
33 297
25 728
8 057
1 203
151
20
12
28 621
21 841
7 365
12
991
177
1 064
224
14
90
309
125
9
20
215
1 261
154
19
75
491
216
42
26
205
1 602
107
8
48
436
187
44
19
247
2 694
83
5
51
586
212
65
28
127
2 574
22
4
43
418
145
67
26
46
2 099
7
1
10
191
62
38
18
9
1 635
1
1
72
27
25
4
123
548
71
527
61
23
551
55
66
335
106
323
354
149
517
254
85
338
121
35
201
59
66
15
348
63
283
22
3
156
41
113
123
172
157
231
147
62
584
18
7
271
24
10
189
26
14
215
19
11
282
22
8
209
31
13
107
26
4
178
-
295
-
415
-
362
4
488
8
341
-
197
2
87
479
323
24
299
56
191
587
41
546
99
64
813
105
708
180
140
56
689
81
604
213
47
833
101
724
151
27
604
84
520
Personer
per rad
9 337
3 123
726
376
2
296
13
3
198
2
4
8
102
1 880
265
3
133
164
38
2
17
87
Totalt e
52 963
13 402
8 703
129
7 557
696
46
3 431
128
221
39
46 456
13 104
8 574
129
7 459
694
46
3 377
128
218
38
1 128
14 811
863
54
451
2 667
1 012
292
158
1 095
12 997
834
54
444
2 568
948
291
154
53
28
5
685
1 468
2 749
1 911
194
72
680
1 461
2 690
1 895
193
71
81
2
2 357
16
2 300
16
834
883
4 353
540
3 797
978
826
878
4 228
535
3 686
Tabell 4.4. (forts). Lagfringsbeslut a b efter huvudbrott c och den lagfrda personens lder, r 2012.
Huvudbrott

rattfylleri under pverkan av narkotika (4 2 st)
olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )

Lag om straff fr smuggling1
Skattebrottslag
Lag om kontaktfrbud2
Utlnningslag3
Alkohollag4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning5
Lag om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument6
Bidragsbrottslag
terroristbrott och annan srskilt allvarlig brottslighet7
vriga frfattningar
lder vid tiden fr klagarbeslutet/frelggandet/domslutet

1517
3039d
1820
2124
2529
8 012
11 227
10 047
14 262
13 952
1 810
67
1 742
1
-
4 598
231
4 362
5
-
5 442
490
4 934
18
-
3 788
419
3 325
44
-
3 604
572
2 963
69
-
1
78
1
-
16
334
4
1
31
554
3
13
-
29
520
7
27
1
33
601
8
36
1
3 700
1 358
82
15
23
15
1 205
1 758
288
134
199
41
971
2 790
421
231
420
47
1 517
3 032
498
173
373
30
1 860
4 886
1 020
163
725
52
2 801
4049
5 715
1 536
117
1 021
54
2 875
5059
9 756
Totalt e
60
6 214
77 171
26 719
6 387
914
4 209
432
13 886
Personer
per rad
65 051
2 023
373
1 613
37
-
4 180
1 365
71
859
64
1 733
1 188
241
928
19
-
3 000
1 177
10
589
129
924
22 967
6 347
888
4 132
431
10 849
218
50
160
8
-
22 672
2 444
20 027
201
-
18 756
2 381
16 780
201
-
27
411
9
24
1
29
205
5
12
1
36
91
2
3
-
202
2 794
34
120
5
202
2 762
34
120
5
453
168
-
1 306
271
3
2 410
3
392
11
2 678
26
291
10
5 138
86
399
26
5 776
146
329
42
4 154
106
192
22
2 869
68
42
11
24 784
435
2 084
125
23 966
435
1 950
118
24
5
97
47
101
91
46
140
60
61
70
17
67
9
40
370
505
366
504
49
68
154
129
164
128
76
70
838
829
76
554
1 111
1 414
3 062
3 707
2 687
2 112
14 723
14 438
14
14
25
52
70
84
129
131
105
41
637
623
23
54
136
123
94
29
459
458
111
256
498
532
936
1 033
786
442
4 594
4 490
a Lagfringsbeslut
c Frsk,
d Inklusive
1 person dr uppgift om kn saknas.
Inklusive 5 personer dr uppgifter om lder och/eller kn saknas.
1 Inklusive
2

Lag (1988:688) om besksfrbud har den 1 januari 2011 bytt namn till lag (1988:688) om kontaktfrbud.
3 Avser
bde den tidigare utlnningslagen (1989:529) och den nya utlnningslagen (2005:716). Utlnningslagen (1989:529) upphrde att glla den 31 mars 2006 d
den nya utlnningslagen (2005:716) trdde i kraft.
4 Avser
(1994:1738).
5 Avser
bde trafikfrordningen (1998:1276) och vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d trafikfrordningen
trdde i kraft.
6 Avser
7 Lagen
181
Lagfrda personer
b Med
Tabell 4.5. Lagfringsbeslut a b mot kvinnor efter huvudbrott c och den lagfrda kvinnans lder, r 2012.
All conviction decisions, women, by principal offence and age of offender, year 2012.
Huvudbrott
(Siffror inom parentes avser paragrafnummer)
SAMTLIGA BROTT

misshandel (5 )

5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )

drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav Bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )

18 kap. Hgmlsbrott

lder vid tiden fr klagarbeslutet/frelggandet/domen

1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
2 349
1 951
2 190
1 335
2 606
1 355
2 452
1 330
3 731
2 083
4 043
2 036
2 694
1 378
179
165
134
2
113
4
185
2
161
76
1
1
5
1
11
1
263
184
5
76
230
174
6
50
1
-
4
-
1 292
1 185
211
5
890
757
244
8
199
148
7
1
50
172
129
5
2
40
1
-
22
8
27
40
6
4
19
15
79
6
72
50
-
57
322
2
30
290
74
2
72
43
117
3
1
16
98
98
3
95
46
49
9
3
17
23
119
11
108
48
-
60
-
78
-
182
8
1 036
34
13
34
13
1
-
43
20
9
7
6
15
3
8
1 046
1
1
-
4
2
4
3
95
51
9
9
23
19
-
33
86
51
3
-
13
-
4
4
116
63
15
7
25
15
-
18 506
11 029
1
1
30
4
4
87
57
6
5
15
581
21 670
12 378
7
80
1 124
990
160
4
7
4
120
77
9
8
24
1 605
910
7
3
104
1 574
1 302
339
22
485
Personer
per rad
16
1
89
1 604
1 378
416
32
14
2
9
71
43
6
17
171
88
1 039
895
285
17
476
293
185
988
804
287
16
940
10
12
35
16
8
8
306
211
Totalt
60
915
54
8
519
11
1
7
9 293
8 042
1 992
104
1 696
1 157
54
8
512
11
1
7
8 176
7 053
1 869
104
823
677
5 821
5 239
41
58
10
1
37
11
115
7
108
56
89
32
56
9
5
38
9
113
14
99
30
43
8
23
191
209
191
206
83
-
67
-
30
-
15
-
431
-
422
-
26
43
924
782
731
50
-
1 720
1 170
18
30
11
2
15
4
53
4
49
13
7
5
1
-
7
18
11
2
5
2
24
5
18
43
2
36
580
334
53
51
118
271
690
61
18
177
452
675
52
621
43
2
35
550
305
52
51
118
271
687
61
18
177
449
655
51
603
Tabell 4.5 (forts). Lagfringsbeslut a b mot kvinnor efter huvudbrott c och den lagfrda kvinnans lder, r 2012
1517

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
398
Totalt
1820
2124
2529
3039
4049
5059
Personer
per rad
60
106
180
855
1 251
1 122
1 648
2 007
1 316
570
336
695
9 292
3 117
2 752
21
1
40
8
27
45
20
40
62
15
31
93
17
80
190
16
175
172
8
138
111
3
80
734
87
572
731
86
564
2
82
12
81
241
298
6
115
6
172
538
15
313
848
20
425
23
206
36
70
120
1 464
8 145
120
1 151
258
9
249
526
24
502
720
39
679
477
27
450
444
50
390
347
58
285
177
34
142
22
6
16
2 971
247
2 713
2 513
242
2 315
7
-
5
31
-
3
51
-
3
37
3
2
52
-
4
66
-
4
42
-
3
22
1
24
308
4
24
306
4


Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/frordning
Trafikfrordning 5
Lag om straff fr marknadsmissbruk vid handel med
finansiella instrument 6
2
-
4
-
4
-
1
-
11
-
17
11
-
17
27
-
113
-
236
-
307
3
612
12
742
24
523
14
312
6
2 872
59
2
2
32
33
48
12
1
1
19
133
133
10
49
49
14
26
21
22
17
112
112
10
66
102
153
367
500
334
244
1 776
1 764
18
22
12
28
107
2 841
59
105
17
15
42
42
Bidragsbrottslag
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och
utbildning avseende terroristbrott och annan srskilt allvarlig
brottslighet 7
10
23
53
38
40
172
172
vriga frfattningar
11
35
44
83
94
91
40
402
398
a Lagfringsbeslut
b Med
c Frsk,
1 Inklusive
2 Lag

3 Avser
4 Avser
(1994:1738).
5 Avser
trdde i kraft.
6 Avser
7 Lagen
183
Lagfrda personer
Huvudbrott
(Siffror inom parentes avser paragrafnummer)
Tabell 4.6. Lagfringsbeslut a b mot mn efter huvudbrott c och den lagfrda mannens lder, r 2012.
All conviction decisions, men, by principal offence and age of offender, year 2012.
Huvudbrott
1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
7 934
4 632
11 834
4 677
15 629
5 653
14 227
5 302
20 449
7 835
18 325
6 380
12 329
3 889
862
61
14
911
111
23
1 038
126
22
781
106
36
1 134
123
16
967
75
8
555
28
7
4
-
5
22
4
11
41
1
25
70
5
SAMTLIGA BROTT
3-7 kap. Brott mot person

misshandel (5 )

5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )

drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
1 349
934
1 438
1 057
1
316
7
280
94
13
101
16
1
1
5
1
2 772
8
2 596
1 636
1 221
10
305
4
353
106
19
131
19
5
3 183
2 044
589
1 822
714
2 241
982
3
121
129
22
2
9
79
108
491
262
16
7
57
189
249
22
227
130
-
97
940
255
169
588
210
1 423
938
2
3 094
2 346
941
2 140
1 335
1 910
1 098
1 146
625
108 462
40 584
87 140
35 426
2
263
12
121
6 511
642
121
6 423
640
640
325
11 682
7 533
11 408
7 417
3
357
2
168
38
2 912
38
2 865
249
42
219
26
163
10
143
5
1 206
150
1 192
150
1
2
4 753
3 610
1 442
34
48
6
2
3
3 826
2 760
896
9
31
1
1
2 371
20
5
24 003
94
218
25
20
5
20 444
17 685
6 064
14 787
5 495
1
10
148
42
29
11
56
1
59
20
20
3
12
52
415
2 087
678
239
107
873
52
409
2 018
643
239
103
860
27
178
52
35
17
3
17
1
132
36
95
66
1
494
1 259
2 478
1 221
133
54
657
431
3 678
488
3 176
1 926
14
489
1 255
2 419
1 208
132
53
649
429
3 573
484
3 083
1 878
14
12
81
238
82
9
14
106
19
71
371
139
33
18
148
42
1 276
7
52
484
154
21
9
40
93
489
38
451
235
-
46
20
33
58
308
175
13
7
121
41
610
75
532
312
3
80
280
313
224
12
7
176
36
718
94
616
405
8
93
428
222
153
22
8
113
18
491
70
421
274
-
55
295
103
77
15
2
51
11
295
59
234
167
2
4
40
323
94
58
17
124
1 406
94
221
26
1 090
98
105
1 650
18
5
47
470
149
50
21
206
2
4
4
1 770
402
215
1 779
79
184
7 732
2 213
4
584
188
1 021
103
505
140
17
11
82
41
694
94
600
337
-
Personer
per rad
7
549
199
776
147
8
44
349
130
38
14
142
Totalt
60
9
958
1
1 024
8 990
820
991
7 758
791
Tabell 4.6. (forts). Lagfringsbeslut a b mot mn efter huvudbrott c och den lagfrda mannens lder, r 2012.
1517


olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )


Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/frordning
Trafikfrordning 5
Lag om straff fr marknadsmissbruk vid handel med
finansiella instrument 6
3 302
1820
2124
7 157
3039
4049
8 925
12 614
11 945
436
158
342
927
146
645
1 346
101
846
9 976
1 252
1 578
2 549
2 734
13
1 123
1 552
29
890
4 072
41
1 402
4 722
24
1 688
3 311
61
15
22
248
126
172
Totalt
2529
376
211
380
4 348
37
2 488
3 160
5059
4 867
8 440
3 610
Personer
per rad
60
5 519
67 878
56 905
2 664
23 602
20 215
93
854
196
312
12 422
19 700
311
9 698
16 242
1 193
63
721
1 066
7
509
207
786
44
144
2 196
17 314
2 138
14 465
34
2 450
1 676
41
1 527
1 011
33
-
18
-
5 653
827
3 637
5 616
802
3 568
58
1 493
207
3 860
451
4 255
392
2 875
522
2 573
315
1 328
1
71
-
11
303
-
28
503
3
26
483
4
31
549
8
23
345
9
25
163
5
33
69
1
178
2 486
30
178
2 456
30
1
-
2
1
11
-
25
1
32
1
20
1
9
1
3
-
103
5
103
5
1
-
5
-
16
-
44
-
65
-
8
-
190
-
190
-
426
-
1 193
-
2 174
3
2 371
23
4 526
74
5 034
122
3 631
92
2 557
62
21 912
376
21 125
376
159
-
264
1
374
11
269
9
387
25
301
36
183
14
40
10
1 977
106
1 845
101
15
58
92
49
12
237
233
22
87
92
42
55
63
60
35
456
455
47
54
128
108
142
111
70
66
726
717
66
488
1 009
1 261
2 695
3 207
2 353
1 868
12 947
12 674
13
13
25
51
66
81
120
116
96
40
595
581
Bidragsbrottslag
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och
utbildning avseende terroristbrott och annan srskilt allvarlig
brottslighet 7
-
13
31
83
85
54
21
287
286
107
245
463
488
853
939
695
402
4 192
4 092
vriga frfattningar
a Lagfringsbeslut
b Med
c Frsk,
lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
1 Inklusive
2 Lag
3 Avser
4 Avser
5 Avser
6 Avser

(1994:1738).
trdde i kraft.
7 Lagen
185
Lagfrda personer
Huvudbrott
Tabell 4.7. Lagfringsbeslut a b efter huvudpfljd c och den lagfrda personens lder, r 2012.
All conviction decisions, by principal sanction and age of offender, year 2012.
Huvudpfljd
1517
Samtliga domar, straffrelgganden och talsunderltelser
Samtliga domslut
Fngelse
Sluten ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk vrd
drav med utskrivningsprvning
Skyddstillsyn
drav med fngelse
med kontraktsvrd
med samhllstjnst
Villkorlig dom
med samhllstjnst
Ungdomsvrd 1
Ungdomstjnst
verlmnande till vrd enligt LVM
Bter
34 kap. 1 1 p. BrB tillmpad 2
drav avseende fngelse

avseende sluten ungdomsvrd
avseende skyddstillsyn
avseende villkorlig dom
30 kap. 6 BrB 3
29 kap. 6 BrB tillmpad 4
Samtliga straffrelgganden
drav villkorlig dom
Samtliga talsunderltelser
17 LUL5
9 LUL5
20 kap. 7 1 st. RB, 1 p. 5
21 kap. 7 1 st. RB, 2 p. 5
22 kap. 7 1 st. RB, 3 p. 5
23 kap. 7 1 st. RB, 4 p. 5
20 kap. 7 2 st. RB 5
20 kap. 7 1 st. RB 5
20 kap. 7 RB (oknt st.)
Totalt d

1820
2124
2529
3039
4049
5059
14 024
18 235
16 679
24 180
22 368
15 023
9 337
130 134
105 648
7 176
589
10 101
1 808
9 502
1 944
14 085
3 015
12 849
2 519
8 399
1 608
4 494
645
71 110
12 136
64 895
11 021
3
21
1 447
1 601
-
274
1 394
565
143
220
2
307
1 891
839
-
212
1 571
617
4
251
2 450
969
2
213
1 994
830
3
125
1 176
470
1
61
664
251
1
1 446
11 161
4 541
1 590
1 821
13
1 445
11 138
4 538
1 399
1 774
12
9
2
323
23
-
416
75
-
315
66
-
415
103
-
344
85
-
179
58
-
43
31
3
-
1 340
15
9
8
1 124
86
49
3 354
26
20
1 185
38
115
4 772
39
33
1 001
21
122
4 628
68
40
1 351
20
199
6 777
42
28
1 144
10
182
6 801
22
10
681
2
119
4
5
13
7
321
3
67
58
219
146
6 838
183
853
55
217
145
6 817
183
851
4 728
2 803
35 203
33 747
116
5
4
28
1
3
1
1 496
121
6
21
1 399
119
6
21
43
14
-
2 044
424
2
1 928
410
2
5
1
4
272
28
3
310
31
1
2
236
13
-
290
22
2
5
239
20
2
1 984
2
4 722
177
5 034
247
4 222
301
6 349
538
6 233
503
4 685
304
4 042
174
37 272
2 247
35 839
2 245
3 796
3 419
60
1
308
2 126
159
203
4
1 739
3 100
191
8
2 890
2 955
184
7
2 742
3 746
271
6
3 440
3 286
283
6
2 972
1 939
293
3
1 618
801
358
3
425
21 752
3 578
1 845
39
16 134
15 576
3 467
1 821
37
10 308
5
3
-
14
7
-
7
1
1
2
16
1
4
1
21
2
6
-
18
2
5
-
c Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett
d Inklusive 5 personer dr uppgifter om lder och eller kn saknas.
per rad
4 503
7
Personer
10 283
a "Lagfringsbeslut"
60
Innefattar ven ungdomsvrd frenat med ungdomstjnst.

Om en person tidigare dmts till fngelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvrd fr ett tidigare brott kan domstolen frordna att den tidigare utdmda
pfljden ven ska avse det nya brottet.
Pfljdseftergift.
Fri frn pfljd p grund av allvarlig psykisk strning.
Se talsunderltelse i Definitioner och begrepp.
186
17
5
3
-
6
5
4
-
104
16
33
3
98
16
33
3
Tabell 4.8. Lagfringsbeslut a b mot kvinnor efter huvudpfljd c och den lagfrda kvinnans lder, r 2012.
All conviction decisions, women, by principal sanction and age of offender, year 2012.

Samtliga domslut
Fngelse
Sluten ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk vrd
Skyddstillsyn
drav med fngelse
med kontraktsvrd
med samhllstjnst
Villkorlig dom
med samhllstjnst
Ungdomsvrd 1
Ungdomstjnst
Bter

30 kap. 6 BrB 3
drav villkorlig dom
17 LUL 5
9 LUL 5
20 kap. 7 1 st. RB, 1 p. 5
21 kap. 7 1 st. RB, 2 p. 5
22 kap. 7 1 st. RB, 3 p. 5
23 kap. 7 1 st. RB, 4 p. 5
20 kap. 7 2 st. RB 5
20 kap. 7 1 st. RB 5
a
b
c
1
2
3
4
5
Totalt
Personer
1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
60
2 349
2 190
2 606
2 452
3 731
4 043
2 694
1 605
21 670
18 506
698
-
1 054
33
1 394
106
1 317
106
2 115
208
2 282
298
1 432
177
631
56
10 923
984
10 222
902
5
198
245
-
18
271
67
23
31
-
28
338
91
-
16
286
58
2
28
497
113
-
32
446
113
1
22
241
55
-
8
106
24
-
152
2 190
521
221
276
3
152
2 187
520
206
273
3
36
1
-
52
6
-
1
-
1
1
132
2
2
248
527
5
5
180
3
8
6
5
159
1
13
10
5
230
3
19
9
4
238
2
24
8
2
121
16
2
1
49
10
per rad
1
41
23
1 109
11
92
1
41
23
1 107
11
92
711
709
1 119
1 216
846
413
5 789
5 590
29
6
-
42
4
1
1
44
-
40
3
1
2
55
7
-
31
3
-
4
-
245
23
2
4
227
22
2
4
276
1
824
63
809
68
687
66
1 079
132
1 240
125
984
84
798
35
6 697
574
6 451
574
1 375
1 333
11
312
63
55
403
56
448
49
537
66
521
69
278
80
176
115
4 050
1 396
501
3 242
1 369
497
27
4
-
187
5
2
-
3
341
3
-
49
5
-
48
5
-
392
6
1
-
2
460
7
1
1
-
74
12
-
2
442
5
1
2
-
Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott.
Pfljdseftergift.
187
39
5
-
193
4
1
-
5
1
-
1
58
1
1
-
303
35
-
8
2 100
35
5
5
-
283
35
-
7
1 353
34
5
5
-
Lagfrda personer
Huvudpfljd
Tabell 4.9. Lagfringsbeslut a b mot mn efter huvudpfljd c och den lagfrda mannens lder, r 2012.
All conviction decisions, men, by principal sanction and age of offender, year 2012.
Huvudpfljd
1517
Samtliga domslut
Fngelse
Sluten ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk vrd
Skyddstillsyn
drav med fngelse
med kontraktsvrd
med samhllstjnst
Villkorlig dom
med samhllstjnst
Ungdomsvrd 1
Ungdomstjnst
Bter
30 kap. 6 BrB 3
drav villkorlig dom
17 LUL 5
9 LUL 5
20 kap. 7 1 st. RB, 1 p. 5
21 kap. 7 1 st. RB, 2 p. 5
22 kap. 7 1 st. RB, 3 p. 5
23 kap. 7 1 st. RB, 4 p. 5
20 kap. 7 2 st. RB 5
20 kap. 7 1 st. RB 5
Totalt d

1820
2124
7 934
11 834
15 629
14 227
20 449
3 805
7
6 122
556
8 707
1 702
8 185
1 838
11 970
2 807
3
16
1 249
1 356
-
256
1 123
498
120
189
2
279
1 553
748
-
196
1 285
559
2
5
1
-
243
22
-
268
27
-
192
13
-
42
31
3
-
1 092
9
2
15
8
7
992
84
47
2 827
287
22
-
21
15
1 005
35
107
4 061
364
69
-
2529
33
28
842
20
109
3 919
266
61
-
3039
60
18 325
12 329
7 732
108 462
87 140
10 567
2 221
6 967
1 431
3 863
589
60 186
11 151
54 672
10 118
223
1 953
856
2
181
1 548
717
2
103
935
415
1
53
558
227
1
1 294
8 971
4 020
1 369
1 545
10
1 293
8 951
4 018
1 193
1 501
9
250
19
1
184
13
-
5 658
367
98
-
33
24
906
8
158
5 585
270
73
-
14
8
560
2
103
3 882
140
53
85
2
-
1 251
98
4
17
28 157
1 645
375
2
1 172
97
4
17
3 535
235
5 270
406
4 993
378
3 701
220
3 244
139
30 574
1 672
29 387
1 670
2 421
2 086
-
1 814
96
-
2 697
-
2 507
-
3 209
-
2 765
-
1 661
-
625
-
17 702
2 182
-
12 334
2 098
-
49
1
281
1
3
-
148
4
1 552
9
5
-
135
5
2 549
4
1
1
2
135
7
2 350
10
4
1
205
4
2 980
14
1
5
-
214
4
2 530
13
1
3
-
213
3
1 425
13
4
3
-
Inklusive 3 personer dr uppgifter om lder saknas.

24
1
3
29 414
1 741
389
2
54
176
122
5 710
172
759
4 225
179
Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i repektive brott. Detta betyder att ett
2 390
38
13
-
57
178
123
5 729
172
761
3 898
114
11
6
272
3
57
per rad
1 708
1
Personer
5059
58
35
1 121
17
180
4049
Pfljdseftergift.

188
243
2
367
5
4
4
-
1 344
31
14 034
69
11
28
3
1 324
30
8 955
64
11
28
3
189
Lagfrda personer
ab
b
c
c
d
d
Tabell 4.10.
Tabell
Lagfringsbeslut
4.10. Lagfringsbeslut
efter ahuvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.
, r 2012.
All conviction
All conviction
decisions,
decisions,
by principal
by principal
offenceoffence
and principal
and principal
sanction,
sanction,
year 2012.
year 2012.
3
Huvudbrott
Huvudbrott
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTT BROTT
Brott mot
Brott
brottsbalken
mot brottsbalken
37 kap.37
Brott
kap.
mot
Brott
person
mot person
3 kap. Brott
3 kap.
motBrott
liv och
mothlsa
liv och hlsa
Mord (1 )
Mord (1 )
Drp (2 )
Drp (2 )
Barnadrp
Barnadrp
(3 )
(3 )
Misshandel
Misshandel
(5 )
(5 )
Grov misshandel
Grov misshandel
(6 )
(6 )
1
Grov misshandel,
Grov misshandel,
synnerligen
synnerligen
grovt brott
grovt
(6 )
brott
(6 ) 1
VllandeVllande
till annans
till dd
annans
(7 )dd (7 )
VllandeVllande
till annans
till dd,
annans
grovt
dd,
brott
grovt
(7 )
brott (7 )
VllandeVllande
till kroppsskada
till kroppsskada
eller sjukdom
eller sjukdom
(8 )
(8 )
VllandeVllande
till kroppsskada
till kroppsskada
eller sjukdom,
eller sjukdom,
grovt brott
grovt
(8 )
brott (8 )
Framkallande
Framkallande
av fara fr
avannan
fara fr(9annan
)
(9 )
Arbetsmiljbrott
Arbetsmiljbrott
(10 ) (10 )
4 kap. Brott
4 kap.
motBrott
frihetmot
ochfrihet
frid och frid
Mnniskorov
Mnniskorov
(1 )
(1 )
Mnniskohandel
Mnniskohandel
(1 a ) (1 a )
Olaga frihetsbervande
(2 )
(2 )
Olaga tvng
Olaga
(4 tvng
)
(4 )
Olaga tvng,
Olaga
grovt
tvng,
brott
grovt
(4 )
brott (4 )
Grov fridskrnkning
Grov fridskrnkning
(4 a ) (4 a )
Grov kvinnofridskrnkning
(4 a ) (4 a )
Olaga frfljelse
Olaga frfljelse
(4 b ) 2 (4 b ) 2
Olaga hot
Olaga
(5 ) hot (5 )
Olaga hot,
Olaga
grovthot,
brott
grovt
(5 )
brott (5 )
Hemfridsbrott/olaga
Hemfridsbrott/olaga
intrng (6intrng
)
(6 )
Hemfridsbrott/olaga
Hemfridsbrott/olaga
intrng, grovt
intrng,
brott
grovt
(6 )
brott (6 )
Ofredande
Ofredande
(7 )
(7 )
BrytandeBrytande
av post- av
eller
posttelehemlighet
eller telehemlighet
(8 )
(8 )
ntrng i Intrng
frvar (9i frvar
)
(9 )
Olovlig avlyssning
Olovlig avlyssning
(9 a ) (9 a )
Domslut Domslut
drav drav
Totalt Totalt Fng- FngSluten
else
else
ungdomsvrd
71 110 71 110
12 136 12 136
58
35 036 35 036
6 667 6 667
57
11 963 11 963
2 406
8 268 8 268
1 531
98
98 84
31
31 29
1
1
7 165 7 165 899
681
681 464
15
15 13
22
22 1
21
21 19
177
177 1
34
34 18
18
18 3
5
5
-
Frberedelse
Frberedelse
till olovligtillavlyssning/frberedelse
olovlig avlyssning/frberedelse
till brytande
till brytande
av post- av
eller
post- eller
elehemlighet
telehemlighet
(9 b ) (9 b )
Dataintrng
Dataintrng
(9 c ) (9 c )
5 kap. rekrnkning
5 kap. rekrnkning
Frtal (1 Frtal
)
(1 )
Grovt frtal
Grovt
(2 )
frtal (2 )
Frolmpning
Frolmpning
(3 )
(3 )
3
3
6 kap. Sexualbrott
6 kap. Sexualbrott
Vldtkt Vldtkt
(1 )
(1 )
Grov vldtkt
Grov (1
vldtkt
)
(1 )
Sexuellt Sexuellt
tvng (2 tvng
)
(2 )
Sexuellt Sexuellt
utnyttjande
utnyttjande
av person
avi person
beroendestllning
i beroendestllning
(3 ) 4 (3 ) 4
5
Vldtkt Vldtkt
mot barnmot
(4 )
barn
(4 ) 5
6
Grov vldtkt
Grov mot
vldtkt
barnmot
(4 )
barn
(4 ) 6
Sexuellt Sexuellt
utnyttjande
utnyttjande
av barn (5
av)
barn (5 )
7
Sexuellt Sexuellt
vergrepp
vergrepp
mot barnmot
(6 )
barn
(6 ) 7
Samlag med
Samlag
avkomling/syskon
med avkomling/syskon
(7 ) 8 (7 ) 8
Utnyttjande
Utnyttjande
av barn fr
av sexuell
barn frposering
sexuell posering
(8 )
(8 )
9
Kp av sexuell
Kp avhandling
sexuell handling
av barn (9
av)
barn
(9 ) 9
Kontakt med
Kontakt
barnmed
i sexuellt
barn i syfte
sexuellt
(10syfte
a ) 10
(10 a ) 10
Sexuellt Sexuellt
ofredande
ofredande
(10 ) 11 (10 ) 11
Kp av sexuell
Kp avtjnst
sexuell
(11tjnst
) 12 (11 ) 12
Koppleri Koppleri
(12 ) 13 (12 ) 13
Grovt koppleri
Grovt (12
koppleri
) (12 )
2 741
23
9
105
30
10
127
219
46
1 187
58
117
79
669
4
2
1
55
34
4
10
20
908
151
20
17
5
128
20
83
37
8
24
308
79
25
3
2 741 522
23 20
9 9
105 62
30 9
10 2
127 81
219 157
46 23
1 187 92
58 34
117
79 24
669 8
4
2
1
55
34
4
10
20
1
-
908 346
151 121
20 19
17 8
5 5
128 82
20 19
83 23
37 18
8 1
24
308 24
79
25 23
3 3
2 406
22
1 5319
842
29 -8993
4644
13 119 118 3--
5225
202
9623
9281 157 23 92 34 -24 8----1-----
3468
1214
191
85823
19 23 18 -1--24 -23 3-
190
Sluten
Rttsungpsykiadomstrisk
vrd
vrd
RttsSkyddstillsyn
Skyddstillsyn
psykiaTotalt Totalt
drav med
drav med
trisk
fngfngkonkonsamvrd
else
else
trakts- traktshllsvrd
vrd
tjnst
58219
57206
219
6 838
206
4 572
5 32
2 - 3 2
- - - 3
- - 9
- 13
- 2
- - 2
- 1
- - - -
32
331
- 1
- 213
- 4
- 1
326
-51
911
13
174
213
- 213
123
- 1
- - -
22118
9 76
2 12
- 2
- 1
3 43
4 16
- 2
- - - - - - -
8 10
4 4
1 - 1
- 3 3
- 1
- - - - - - - 1
- - - -
118
1 808
176
364
12 2 1 143
239
16
113
2 - - - 1
-10
- 1
- -
2
2
-
10
109
411
- 1 4
- 319
1 -18
- 9
- - 3
- 6
- 137
- 1
- 1
- -
6 838
183
4 572
157
183
853
157
472
3318
1-134
41
126513
1117413-13231---
855
--42
1 -1
-5
336
-2
-7
-2
-------
1 808
48
1 364
38
---1 239
16
113
22
---1101--
--2-2--
1092
111
-4-19-181
9-36-3711--
853
1 446
472
856
48
227
38
146
---16
104
2237
-----5
---
227
533
146
473
- - - 104
436
3734
- - - - 5 3
- - -
226
13
---12
-12
-5
--1
-1
--2
----
5543
- 1
- 2 1
- 2
1 510
36 5
2 1
716
2 4
- - 3
- - - - -
1
1
-
2616
3 1
- - 3
- 12 3
- 2 5
5 1
- 1 1 - 2 3
- - - -
Villkorlig Villkorlig
dom
dom UngdomsTotalt Totalt
drav drav
vrd 4
med
med
samsamsamhllshlls- hllstjnst
tjnst tjnst
1 446
11 161 11 161
4 541
856
8 811 8 811
2 913
533
3 262
473
2 824
436
2 782
34 9
- 16
- 1
- 7
3 4
- 5
-
43 331
1
1 12
2 7
- 3
10 16
5 5
1 3
16 224
4 4
3 20
- 25
- 2
- 2
- 1
1
1
-
7
3
3
-
16 101
1
3 2
3 2
5 16
1 3
- 3
- 8
3 61
- 5
- 1
-
3 262
2 109
2 824
1 953
- - - 2 782
1 939
9 9
- 16 1
1 1
7 4 3
5 - -
331
105
- - 12 4
7 6
3 3
1616
5 5
3 2
22449
4 3
- 2010
25 5
2 1
2 1
1 7
3
3
-
2
2
-
10148
- - 2 2
- 2 2
- 1615
3 3
- 3 8 2
- 6123
5 1 1
- -
UngUngdomsdoms4
vrd
tjnst
Ungdomstjnst
4 541
1 590
2 913
1 285
1 590
1 821
1 285
1 703
1 821
1 703
10567
- - 4 1
6 3
3 16 1
5 1
2 4941
3 2
- 10 517
1 1 - -
6794
- - 1 3
3 4
- 4
1 1 - 4159
2 1
- 1
- 4
1718
- - - -
94
3
4
4
59
1
1
4
18
-
2 109
456
1 953
358
- - - 1 939
306
951
- 1 1 1
- 3 - - -
2
2
-
1
-
4831
- 5
- 2 - 2 9
- 15 9
3 3
- - 2 - 23 5
- 1 - -
456
792
358
650
- - - 306
632
5114
- - 1 - 2
- 1
- 1
- -
1
-
3
1
2
-
3145
5 6
- - 1
- 9 9
- 917
3 2
- - - - 510
- - - -
792
650
632
14
2
1
1
-
3
1
2
-
45
6
1
9
17
2
10
-
ab
ab
c
c
d
d
Tabell 4.10.
Tabell
(forts).
4.10.Lagfringsbeslut
(forts). Lagfringsbeslut
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.
, r 2012.
All conviction
All conviction
decisions,
decisions,
by principal
by principal
offence and
offence
principal
and principal
sanction,sanction,
year 2012.
year 2012.
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTT BROTT
Brott motBrott
brottsbalken
mot brottsbalken
37 kap. Brott
37 kap.
motBrott
person
mot person
3 kap. Brott
3 kap.
mot liv
Brott
ochmot
hlsa
liv och hlsa
Mord (1 )Mord (1 )
Drp (2 )Drp (2 )
BarnadrpBarnadrp
(3 )
(3 )
Misshandel
Misshandel
(5 )
(5 )
Grov misshandel
Grov misshandel
(6 )
(6 )
1
Grov misshandel,
Grov misshandel,
synnerligen
synnerligen
grovt brottgrovt
(6 ) brott
(6 ) 1
Vllande till
Vllande
annanstill
dd
annans
(7 ) dd (7 )
Vllande till
Vllande
annanstill
dd,
annans
grovtdd,
brottgrovt
(7 ) brott (7 )
Vllande till
Vllande
kroppsskada
till kroppsskada
eller sjukdom
eller(8
sjukdom
)
(8 )
Vllande till
Vllande
kroppsskada
till kroppsskada
eller sjukdom,
eller grovt
sjukdom,
brottgrovt
(8 ) brott (8 )
Framkallande
Framkallande
av fara frav
annan
fara fr
(9 )
annan (9 )
Arbetsmiljbrott
Arbetsmiljbrott
(10 )
(10 )
4 kap. Brott
4 kap.
mot frihet
Brott mot
och frihet
frid och frid
Mnniskorov
Mnniskorov
(1 )
(1 )
Mnniskohandel
Mnniskohandel
(1 a ) (1 a )
(2 )
(2 )
Olaga tvng
Olaga
(4 )tvng (4 )
Olaga tvng,
Olaga
grovt
tvng,
brottgrovt
(4 ) brott (4 )
Grov fridskrnkning
Grov fridskrnkning
(4 a ) (4 a )
(4 a ) (4 a )
Olaga frfljelse
Olaga frfljelse
(4 b ) 2 (4 b ) 2
Olaga hot Olaga
(5 ) hot (5 )
Olaga hot,Olaga
grovt hot,
brottgrovt
(5 ) brott (5 )
Hemfridsbrott/olaga
Hemfridsbrott/olaga
intrng (6 intrng
)
(6 )
Hemfridsbrott/olaga
Hemfridsbrott/olaga
intrng, grovt
intrng,
brottgrovt
(6 ) brott (6 )
OfredandeOfredande
(7 )
(7 )
Brytande av
Brytande
post- eller
av posttelehemlighet
eller telehemlighet
(8 )
(8 )
Intrng i frvar
Intrng
(9 i)
frvar (9 )
Olovlig avlyssning
Olovlig avlyssning
(9 a ) (9 a )
Frberedelse
Frberedelse
till olovlig avlyssning/frberedelse
till olovlig avlyssning/frberedelse
till brytande
till av
brytande
post- eller
av post- eller
telehemlighet
telehemlighet
(9 b ) (9 b )
Dataintrng
Dataintrng
(9 c )
(9 c )
5 kap. rekrnkning
5 kap. rekrnkning
Frtal (1 )
Frtal (1 )
Grovt frtal
Grovt
(2 )frtal (2 )
Frolmpning
Frolmpning
(3 )
(3 )
3
3
6 kap. Sexualbrott
6 kap. Sexualbrott
Vldtkt (1Vldtkt
)
(1 )
Grov vldtkt
Grov(1vldtkt
)
(1 )
Sexuellt tvng
Sexuellt
(2 )tvng (2 )
Sexuellt utnyttjande
av personav
i beroendestllning
person i beroendestllning
(3 ) 4
(3 ) 4
5
Vldtkt mot
Vldtkt
barn (4
mot
) barn
(4 ) 5
6
Grov vldtkt
Grovmot
vldtkt
barn (4
mot
) barn
(4 ) 6
av barn (5av
) barn (5 )
7
Sexuellt vergrepp
Sexuellt vergrepp
mot barn (6
mot
) barn
(6 ) 7
Samlag med
Samlag
avkomling/syskon
(7 ) 8
(7 ) 8
Utnyttjande
Utnyttjande
av barn fravsexuell
barn fr
posering
sexuell(8
posering
)
(8 )
9
Kp av sexuell
Kp av
handling
sexuellav
handling
barn (9av
) barn
(9 ) 9
Kontakt med
Kontakt
barn med
i sexuellt
barn syfte
i sexuellt
(10 asyfte
) 10(10 a ) 10
Sexuellt ofredande
Sexuellt ofredande
(10 ) 11 (10 ) 11
12
Kp av sexuell
Kp av
tjnst
sexuell
(11 )
tjnst
(11 ) 12
Koppleri (12
Koppleri
) 13 (12 ) 13
Grovt koppleri
Grovt(12
koppleri
)
(12 )
StraffStrafftalsBter
34 kap. 1 34
1kap.
p. 1 1 p.
frelg- frelgunder30 kap. 30 kap.
5
5
BrB tillmpad
BrB tillmpad
ganden ganden
ltelser
6 BrB/ 6 BrB/
29 kap. 29 kap.
drav avseende
drav avseende
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
drav
drav
6 BrB 6 BrB
fngsluten
fngsluten
villkorlig villkorlig
tillmpad 6tillmpad 6
dom
dom
else
ungdomselse
ungdomsvrd
vrd
13
35
13203
35 203
2 044
2 424
044
424 2
1 -213
- - - 1 -031
- 1
- - 5
- -164
- - 7
- 5
1 213237
- - - 1 031224
1 9
- 5 - 164 2
- 1
7 1
5 -
237
26
---224
23
19
---12
111
--
26 1
- - - 23 1 1
- - - 1 - 1 - -
9
1
1
1
-
109390
21756
11270
- - - 9
- 3
- - - - 1528
- -114
- 14
-555
- 1
- - - - 46
- 26
- 3
- 3
- 20
-247
- - - - - - - - 1
- - 1
- 9
- -165
- 71
- - -
10 390
1 319
2 756335
1 270 87
- - 9 3 - - - 5
- 528 54
- 2
114 2
14 2
555 22
1 - - 46
26
3
3
20
247 11
- - - 1
- - 1
- - 1 1
- 1 9 1
- 165 5
71 2
- - -
191
1 193
319
335
46
17
87
------5-54
8
212
12
22
7
----------
11
3
--1-1--1--11
-522
---
193 2
46 1
17
8
1
1
7
-
3
1
2
-
2 27
2 17
1 7
1
1
-
6
6
-
1
1
-
37
27272
372272
247
2 247
21 752
6313
- - - 6274
- - - 2
- - 31
- 1
- 4
- 1
313
50
---274
47
--22
-31 11
41-
50122
- - - 47118
- - 2 1
- - 1
1 - 2
- -
9
17102
7950
1350
- - - 2
- - - 1
- - 1 73
- - 72
- 2
-162
- - - 2
- - 36
- 3
- - 1
- 2
-284
- - - - - - - - - - 1
- - - 52
-231
- - -
91102
916
950
62
3509
--2--11
--736
-72 21622
--2-36 3-12-
2843
---------1--523
231 ---
1 916
8 825
62489
9340
- - - 1
- 2
- 1 - 2
- 2
6 71
- -148
- 11
2 95
- - 1
- - - 7
- 2
- - - 2
3 25
- - - - - - 1
- - - 1
- - - 3 14
- 9
- - -
talsSumma Summa
underdomar, domar,
ltelser
straffre- straffrelggandenlgganden
och talsoch talsunderunderltelser ltelser
21 752
130 134 130 134
8 82552 963
48913 402
52 963
13 402
340 3 431
23
9
1 108
2
32
10
- 128
2 221
2
48
71 1 331
58
148 337
11
92
95 926
4
1
3
3
3 431
23
9
108
32
10
128
221
48
1 331
58
337
92
926
4
3
3
122 8 703
98
31
1
118 7 557
- 681
15
1
25
21
1 209
35
2
24
6
7
2
2
98
39
4
11
24
25 1 217
- 151
20
17
5
- 128
1
21
83
37
1
1
9
24
14 374
9 319
25
3
8 703
98
31
1
7 557
681
15
25
21
209
35
24
6
Lagfrda personer
verl. till verl.

Bter
till
vrd enl. vrd enl.
lagen om lagen om
vrd av vrd av
missmissbrukare brukare
98
39
4
11
24
1 217
151
20
17
5
128
21
83
37
1
9
24
374
319
25
3
ab
b
c
c
d
d
Tabell 4.10.
Tabell(forts).
4.10. (forts).
Lagfringsbeslut
Lagfringsbeslut
eftera huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.
, r 2012.
3
3
Huvudbrott
Huvudbrott
DomslutDomslut
drav
Totalt
drav
Totalt Fng- FngSluten Sluten

Rtts- RttsSkyddstillsyn
Skyddstillsyn
else
elseungungpsykia- psykiaTotalt Totalt
drav med
drav med
doms- domstrisk
vrd
7 kap. Brott
7 kap.
motBrott
familj
mot familj
TvegifteTvegifte
(1 )
(1 )
Olovligt Olovligt
partnerskap
partnerskap
(1 a ) (1 a )
Otillbrligt
Otillbrligt
utverkande
utverkande
av samtycke/tillstnd
till adoption
till adoption
av barn av
(2 )
barn (2 )
Frvanskande
Frvanskande
av familjestllning
av familjestllning
(3 )
(3 )
Egenmktighet
Egenmktighet
med barn
med
(4 )
barn (4 )
Egenmktighet
Egenmktighet
med barn,
med
grovt
barn,
brott
grovt
(4 )
brott (4 )
812 kap.
812
Brott
kap.
mot
Brott
frmgenhet
mot frmgenhet
Stld (1 Stld
)
(1 )
Snatteri Snatteri
(2 )
(2 )
Grov stld
Grov
(4 )
stld (4 )
Rn (5 )
Rn (5 )
Grovt rn
Grovt
(6 )rn (6 )
TillgreppTillgrepp
(7 )
(7 )
TillgreppTillgrepp
av fortskaffningsmedel,
grovt brott
grovt
(7 )
brott (7 )
Egenmktigt
Egenmktigt
frfarande
frfarande
(8 )
(8 )
SjlvtktSjlvtkt
(9 )
(9 )
Olovlig kraftavledning
Olovlig kraftavledning
(10 ) (10 )
Oknt brott
Oknt
motbrott
8 kap.
mot 8 kap.
9 kap. Bedrgeri
9 kap. Bedrgeri
och annan
ochoredlighet
annan oredlighet
Bedrgeri
Bedrgeri
(1 )
(1 )
Bedrgligt
Bedrgligt
beteende
beteende
(2 )
(2 )
Grovt bedrgeri
Grovt bedrgeri
(3 )
(3 )
Subventionsmissbruk
Subventionsmissbruk
(3 a ) (3 a )
Utpressning
Utpressning
(4 )
(4 )
Utpressning,
Utpressning,
grovt brott
grovt
(4 )
brott (4 )
Ocker (5Ocker
)
(5 )
Hleri (6Hleri
)
(6 )
Hleri, grovt
Hleri,
brott
grovt
(6 )
brott (6 )
Penninghleri
Penninghleri
(6 a ) (6 a )
Penninghleri,
Penninghleri,
grovt brott
grovt
(6 abrott
) (6 a )
Hlerifrseelse
Hlerifrseelse
(7 )
(7 )
Penninghlerifrseelse
(7 a ) (7 a )
Oredligt Oredligt
frfarande
frfarande
(8 )
(8 )
SvindleriSvindleri
(9 )
(9 )
Ockerpantning
Ockerpantning
(10 ) (10 )
Oknt brott
Oknt
motbrott
9 kap.
mot 9 kap.
10 kap. Frskingring,
annan trolshet
annan trolshet
och mutbrott
och mutbrott
Frskingring
Frskingring
(1 )
(1 )
Undandrkt
Undandrkt
(2 )
(2 )
Grov frskingring
Grov frskingring
(3 )
(3 )
Olovligt Olovligt
frfogande
frfogande
(4 )
(4 )
Trolshet
Trolshet
mot huvudman
mot huvudman
(5 )
(5 )
Trolshet
Trolshet
mot huvudman,
mot huvudman,
grovt brott
grovt
(5 )
brott (5 )
TagandeTagande
av mutaav
(5 muta
a ) 14(5 a ) 14
GivandeGivande
av mutaav
(5 muta
b ) 15(5 b ) 15
Grovt tagande
Grovt tagande
eller givande
eller givande
av mutaav
(5 muta
c ) 16(5 c ) 16
Handel med
Handel
inflytande
med inflytande
(5 d )17(5 d )17
VrdslsVrdsls
finansiering
finansiering
av mutbrott
av mutbrott
(5 e ) 18(5 e ) 18
Behrighetsmissbruk
Behrighetsmissbruk
(6 )
(6 )
Olovligt Olovligt
brukande
brukande
(7 )
(7 )
Fyndfrseelse
Fyndfrseelse
(8 )
(8 )
11 kap. Brott
11 kap.
motBrott
borgenrer
mot borgenrer
m.m
m.m
Oredlighet
Oredlighet
mot borgenrer
mot borgenrer
(1 )
(1 )
Frsvrande
Frsvrande
av konkurs
av konkurs
eller exekutiv
eller exekutiv
frrttning
frrttning
(2 )
(2 )
Vrdslshet
Vrdslshet
mot borgenrer
mot borgenrer
(3 )
(3 )
Otillbrligt
Otillbrligt
gynnande
gynnande
av borgenr
av borgenr
(4 )
(4 )
Bokfringsbrott
Bokfringsbrott
(5 )
(5 )
Grovt bokfringsbrott
(5 )
(5 )
Skadegrelse
Skadegrelse
(1 )
(1 )
verkanverkan
(2 )
(2 )
Grov skadegrelse
Grov skadegrelse
(3 )
(3 )
TagandeTagande
av olovlig
avvg
olovlig
(4 )vg (4 )
12
-
3
9
vrd
vrd
7
-
7--
- 2
- -
--
- -
3
9
---
-7-
3 45927
2 71627
6 4631 612
1 612 1
1 117
862
1 117 582
862 391
582 4
39118
4
18
7-
124
3
35
4 436
54 50
377 62
8
35
124
3
2
-
2
2 170
2
2 170 500
74
282
89
23
74
282 136
89 37
23 21
735
7
689
51
62
17
133
7
1
-
735 86
7
2
689 167
51 31
62 11
17
133
7
1
-
9
-
9-
50 4
62 -
2--
1-
-500 86 -
136
37
21
2
167
31
11
9---
27 33
27 25
6 463
54
377
fng-
else
12
-
18 547 18 5473 459

13 481 13 4812 716
4 436
trisk
vrd
1 10
- - -
- 2
- -
233103
125620
fngkon-
konsam-
else
trakts- traktshllsvrd
vrd
tjnst
- - -
- - -
--
- -
- -
---
2--
- - -
- - -
- - -
- - -
2 103
96
1 620
86
96
191
86
156
191177
156115
14 -
- -
- -
1 1365
6
8
6220
8164
220
12
164
69
1242
6936
42 25
36 21
- -
--
- -
- -
4 - 1
-
- 14
- 1 85
-85 -
- 1
- -
1--
- - 3
- 3364
-3648
- - 1
- - - -
- 1 43
- - 16
- 1
-432
-161
1-
- 2
- -
2158
- 121
- 2
- 18
- 4
- 1
- -
--
1582
-1212
21
18 -
41--
-----
576
- -2
- - - -
- 823
26
2
1
-
76 66
- 2 3
- - - -
- 23 44
- 36
- 8
- - 1
- 2
- 1
- 7
- -
36 8-1217--
6
3
-
6
3
-
171
4
901
11
171 21
4
901 168
11 7
21
168
7
- - - - 17
- - 27
- -
---17 -271
--
1
-
3
2
-
- - - 3 - 2 14
- -
1
734
155
1 558
1 461
47
50
-
1
734
155
1 558
1 461
47
50
-
51
110
24
18
6
-
51
110
24
18
6
-
192
- - - - - - 5
- 1
- - 4
- -
- - -
- - - - 18
- 9
5 56
1 42
- 4 14
- -
---
---18 91
561
42 -141
--
- - -
1
1
1
-
2
4
1
3
-
25 161
21 15
3 58
-
- -
- -
1 2 1
2
2
-
- - -
- - - - 10
2 4
4 2
1 1
- 3 1
- -
- - -
- 1 -
- - -
- - -
4 555441
2 808137
441641
137515
641786
515579
786
579
1 -
- 20
20 32
32
2 567 93
161 26
15 14
- 58 2
- -
93193
26 71
14172
- 2 58
- -
193373
71 30
172 77
- 58 65
- -
373
30
77
65
3
1
3 1
1 1
1 1
1 -
1 2
- -
2
-
44 867
- 867 66
- 66 38
- 38 61
61
2 -
- -
- - -
662 567
3
9
1
3
---
1774 555
1152 808
- - -
5
308
18
31
51
2
8
2
18
-
1
2
tjnst
1 - -
- 5
10 308
- 18
1 31
437 51
48
2
2
23
8
102 2
24
48 18
9
5
1
samhlls-
3 1
- -
- 7 10
- - 1
- - - -
3
-
391 19
- - - -
7
-
tjnst
18 391
- 9 11
- 1 3
- 1
2
1
-
samhlls-
6 18
9
1
-
437
48
2
23
102
24
48
9
5
1
hllstjnst
2--
110136
VillkorligVillkorlig
dom
dom Ung- UngUng- UngTotalt Totalt
drav drav
doms- domsdoms- doms4
4
vrd
vrd
sammed
med
tjnst
tjnst
- 2
11 94
3 13
1
-
2 94 21
- 13 9
- -
19 13
- 21 1
- 9 11
- 1
3
9
1
3
9
-
13 17
17
- 9 27
- - -
27
-
1
11
1
2
1
9
-
2
2
-
130
32
14
24
22
22
6
130 15
32 1
- 14 3
24 1
22 1
22 9
6 -
15 21
1 - 3 1 3
1 9 - -
21 26
- 2
- - 3 1
- - - -
26
2
1
-
- 7
14 670
- 4
- - - 7 - 670216
4 3
- - - - 18
- 216 3 -
- - - 18 23
- - -
23
-
10
4
2
1
1
-
2
1
1
629
36
80
69
11
-
2 1 -
1 - - 629182
36 31
80 7
69 5
- 11 2
- -
- - -
- - - 182 31 7 67
5 60
- 2 7
- -
- 3 5
- -
2
1
9
-
3
2
-
1 - 3
- -
- -
3 1
2 - -
- -
- - -
- - - - - - 67120
60114
- 7 6
- -
5
-
120
114
6
-
ab
ab
c
c
d
d
Tabell Tabell
4.10. (forts).
4.10. (forts).
Lagfringsbeslut
Lagfringsbeslut
efter
efter huvudbrott
ochc huvudpfljd
och huvudpfljd
, r d2012.
, r 2012.
ab
a b huvudbrott
c
d
Tabell 4.10.
Tabell
(forts).
4.10.
Lagfringsbeslut
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.
, r 2012.
All conviction
All conviction
decisions,
decisions,
by principal
by principal
offenceoffence
and principal
and principal
sanction,
sanction,
year 2012.
year 2012.
Frvanskande
av
(3 )
(3 )
DrpFrvanskande
(2Drp
) familjestllning
(2 ) av familjestllning
Egenmktighet
Egenmktighet
med
barn (3
(4med
) barn (4 )
Barnadrp
Barnadrp
(3 )
)
Egenmktighet
Egenmktighet
med
grovt
med
brott (4
grovt
) brott (4 )
Misshandel
Misshandel
(5barn,
) (5
) barn,
GrovBrott
misshandel
Grov
misshandel
(6 )mot(6frmgenhet
)
812 kap.
812
mot
kap.
frmgenhet
Brott
Grov8misshandel,
Grov
misshandel,
synnerligen
synnerligen
grovt brott
grovt
(6 brott
) 1 (6 ) 1
kap.
Tillgreppsbrott
Vllande
till
dd (7 )
dd (7 )
Stld (1Vllande
) Stld
(1annans
) till annans
Vllande
till annans
dd, grovt
dd,
brott
grovt
(7 brott
) (7 )
SnatteriVllande
(2 )
Snatteri
(2 )till annans
Vllande
Vllande
till
kroppsskada
eller sjukdom
eller sjukdom
(8 ) (8 )
Grov stld
(4
Grov
)
stld
(4till)kroppsskada
Vllande
Vllande
till kroppsskada
till kroppsskada
eller sjukdom,
eller sjukdom,
grovt brott
grovt
(8 brott
) (8 )
Rn (5 ) Rn (5 )
Framkallande
Framkallande
av fara av
fr fara
annan
fr (9
annan
) (9 )
Grovt rn (6Grovt
) rn (6 )
Arbetsmiljbrott
Arbetsmiljbrott
(10 ) (10 )
Tillgrepp avTillgrepp
fortskaffningsmedel
(7 )
(7 )
4 kap. Brott
4 kap.
mot
Brott
frihet
mot
och
frihet
fridoch frid
Tillgrepp avTillgrepp
fortskaffningsmedel,
grovt brott (7
grovt
) brott (7 )
Mnniskorov
Mnniskorov
(1 ) (1 )
Egenmktigt
Egenmktigt
frfarande
(8
frfarande
Mnniskohandel
Mnniskohandel
(1
a)) (1 a (8
) )
Sjlvtkt
(9 Sjlvtkt
)frihetsbervande
)
Olaga
Olaga (9
frihetsbervande
(2 ) (2 )
Olovlig Olaga
kraftavledning
Olovlig
kraftavledning
(10
tvng
Olaga
(4tvng
) )(4 ) (10 )
Oknt brott
Oknt
mot
8 brott
kap.
motbrott
8grovt
kap.
Olaga
tvng,
Olaga
grovt
tvng,
(4 brott
) (4 )
9 kap. Bedrgeri
kap.
och
Bedrgeri
annan(4oredlighet
och
Grov9fridskrnkning
Grov
fridskrnkning
a )annan
(4 a )oredlighet
1
Grov
kvinnofridskrnkning
(4 a ) (4 a )
Bedrgeri
(1Bedrgeri
)Grov kvinnofridskrnkning
(1 )
1
Olaga
frfljelse
Olaga (2
frfljelse
(4 b ) 2(4(2b)
) 2
Bedrgligt
beteende
Bedrgligt
beteende
)
Olaga
hot
Olaga
Grovt bedrgeri
Grovt
(3(5
bedrgeri
))hot (5 )
(3 )
Olaga
hot,
Olaga
grovt
hot,
) (3 (5
)
Subventionsmissbruk
Subventionsmissbruk
(3brott
agrovt
)(5 brott
a )
Hemfridsbrott/olaga
intrng intrng
(6 ) (6 )
Utpressning
Utpressning
(4Hemfridsbrott/olaga
)
(4 )
Hemfridsbrott/olaga
Hemfridsbrott/olaga
intrng,
grovt
grovt
(6 brott
) (6 )
Utpressning,
Utpressning,
grovt
brott (4
grovt
)
brottintrng,
(4 ) brott
Ofredande
Ofredande
(7 )
) (7 )
Ocker (5
)Ocker
(5
Brytande
Brytande
av post-av
eller
posttelehemlighet
eller telehemlighet
(8 ) (8 )
Hleri (6 ) Hleri (6 )
Intrng Intrng
i frvar i(9frvar
) (9 )
Hleri, grovtHleri,
brott (6
grovt
) brott (6 )
Olovlig Olovlig
avlyssning
avlyssning
(9 a ) (9 a )
Penninghleri
Penninghleri
(6 a )
(6 a )
Frberedelse
Frberedelse
till olovlig
till avlyssning/frberedelse
olovlig avlyssning/frberedelse
till brytande
till brytande
av post-av
eller
post- eller
Penninghleri,
Penninghleri,
grovt
brott
(6
grovt
a )
telehemlighet
telehemlighet
(9 b )
(9
bbrott
) (6 a )
Hlerifrseelse
Hlerifrseelse
(7 )
(7 c))
Dataintrng
Dataintrng
(9 c ) (9
(7 a )
(7 a )
5 kap.
rekrnkning
5 kap. rekrnkning
OredligtFrtal
frfarande
Oredligt
frfarande
(8 )
(1Frtal
) (8
(1))
Svindleri
(9Svindleri
)frtal
(9
Grovt
Grovt
(2frtal
)) (2 )
Frolmpning
Frolmpning
(3)
)
Ockerpantning
Ockerpantning
(10 )(3 ) (10
3
3
6 kap.
Sexualbrott
69
kap.
Sexualbrott
Oknt brott
Oknt
mot
brott
kap.
mot 9 kap.
(1 )Frskingring,
(1 ) trolshet
10 kap.Vldtkt
Frskingring,
10 Vldtkt
kap.
annan
annan
och
trolshet
mutbrott
och mutbrott
GrovFrskingring
vldtkt
(1 )(1 )(1 )
Frskingring
(1Grov
) vldtkt
Sexuellt
Sexuellt
tvng
(2
tvng
)
(2
)
UndandrktUndandrkt
(2 )
(2 )
Sexuellt
Sexuellt
utnyttjande
av(3person
i beroendestllning
i beroendestllning
(3 ) 4 (3 ) 4
Grov frskingring
Grov
frskingring
(3 ) utnyttjande
) av person
5
5
VldtktVldtkt
mot barn
mot
(4 barn
) (4 )
Olovligt frfogande
Olovligt frfogande
(4 )
(4 )6
6
Grov vldtkt
Grov vldtkt
mot barn
mot
(4 barn
) (4 )
Trolshet mot
Trolshet
huvudman
mot (5
huvudman
)
(5 )
SexuelltSexuellt
utnyttjande
utnyttjande
av barnav
(5 barn
) (5 )
Trolshet mot
Trolshet
huvudman,
mot huvudman,
grovt brott (5
grovt
) brott (5 )
SexuelltSexuellt
vergrepp
vergrepp
mot barn
mot
(6 barn
) 7 (6 ) 7
14
Tagande avTagande
muta (5 a
av)muta
(5 a ) 14
SamlagSamlag
(7 ) 8 (7 ) 8
15
15
Givande
avGivande
muta
(5avb
avbarn
)muta
b )
Utnyttjande
Utnyttjande
av
fr(5
barn
sexuell
fr sexuell
posering
posering
(8 ) (8 )
16
16
9
Grovt tagande
eller
tagande
givande
eller
av
givande
muta
(5av
cav)
muta
Kp Grovt
av Kp
sexuell
av
sexuell
handling
handling
av
barn
(9
barn
)
(9(5
)c9)
17
10
HandelKontakt
medHandel
inflytande
(5inflytande
)17 i sexuellt
(5
d )(10
Kontakt
medmed
barn
med
idsexuellt
barn
syfte
syfte
a )(10
a ) 10
Vrdsls
finansiering
Vrdsls
finansiering
avofredande
mutbrott
av
(5
e)
)1118 (5 e ) 18
Sexuellt
Sexuellt
ofredande
(10 ) 11
(10mutbrott
Behrighetsmissbruk
) (11
) ) 12
Kp Behrighetsmissbruk
av Kp
sexuell
av (6
sexuell
tjnst
tjnst
)(612(11
13
Koppleri
(12(7brukande
))13(12 ) (7
OlovligtKoppleri
brukande
Olovligt
)
Grovt
koppleri
Grovt
(12 )
(12 )
Fyndfrseelse
Fyndfrseelse
(8 ) koppleri
(8 )
11 kap. Brott
11mot
kap.borgenrer
Brott mot borgenrer
m.m
m.m
Oredlighet mot
Oredlighet
borgenrer
mot borgenrer
(1 )
(1 )
Frsvrande
Frsvrande
av konkurs av
eller
konkurs
exekutiv
eller
frrttning
exekutiv (2
frrttning
)
(2 )
VrdslshetVrdslshet
mot borgenrer
mot borgenrer
(3 )
(3 )
Otillbrligt gynnande
Otillbrligtav
gynnande
borgenrav(4borgenr
)
(4 )
Bokfringsbrott
Bokfringsbrott
(5 )
(5 )
(5 )
(5 )
Skadegrelse
Skadegrelse
(1 )
(1 )
verkan (2 verkan
)
(2 )
Grov skadegrelse
Grov skadegrelse
(3 )
(3 )
Tagande avTagande
olovlig vg
av (4
olovlig
) vg (4 )
- --- -- - -- - --- -- - -- - --- -- - -- - - -1 031 1 031

-- 23
224 -- 22423
- 6 137
16 796
9118
4 137 1
796 9 1 1181 1
- 4 586
- 600
-600
- - 821 3 4
586 82
- 128
5 440
-440
- - 46 - 3 128 5
46
- 4 290
- 290
- 31
- - 31 - - 4
69 69
2 40
- 3 - 164 403164
1 2 1 1-1
1
1 - 1717
3
31
7
7
1
1 1
1
- ---5
5
- 18
30
18
30
-1
11 270 1 270 87
8717
17
- 11
-- - 3 - 111
- 111
- 13
- - 1- 2
2
9
9
- 32
- -- 3 32- 3
- -- -22- -- - -- 1 223 20
- 223
- 113
-113
- - 20 - - 117 - 50
5 50
5 - 8- 17 8
- 67
- 23
- - 2- 67
- 3 1
54 6
- -1 528 6528
- 54 8
--8
2 -- 2 - --- -- 2 1
- 2 - 114 12114
- 2 1
--1
2 -- 2 1
- - - 14
-- 14
--1
555
22 -- 22 7
- - - 555
---7
1
1
- 15
42
15
42
7
7- - ---- - 22
--
1
-
- -115
- - 7-
----147
- - 2- 2- -64
-1
- -3
- 3- -- -- -- -68
- - 4-
32
- - - - 32
- 1 149
1 102
46
-1
- -
- 1- 7 46
46 115
7- 26
26
3 1- 3
-- 3
3
20
-- 20
247
247
-- 147
26 - 22 2- -- 64
6
111
1
33- 1
1
-- 9
9
-- -165
165
-- 71
71
- 17
68 4- -
32
3
----32
3
-1 149
54
1 102
52
46
1
11
--
193
- 1
- - 37
- - -- - 1
- - -- - -- 11 -- 11 3
- 26
- 5
- 2
- 1 -- 1 - -- 1
1 16
- -- 1
1
1 -- - -- 1 -- 1 1
- -- 5 -- 5 2 -- 2 2
- 17
- 4
- -- 13
----13
-10
54
10
52
1
1
--
-- 3- -- -- -- -- --3
5- -- -- -- 1----- --1
-- -- --2
4- -- -
1----1-10 10 ----
- -- -- -- -1 61
1 2- -- 1- -1 - - - - 1- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- - - - -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- - - - - -- -- -- -- -- -- --
1
1
3
3
-
- -
- --- - - -- - - 98
98
- --- - - -- - - 31
31
- --- - - -- 3
31
1
- 6- 274
-- 47
- - 118
97 557 7 557
9
6
274
47
118
- 7 258
-17 684
- 7 492
681
6 258 - -1 7684
49233 -297 68133 297
- 5 683
-5 907
- 6 564
2 683 - - 6907
56425 -728 1525 72815
- 916
2 899
2
1 67881057 25 8 05725
- 916 2 2 899
678
- 4 661
-4 661
- 5 714
1 1 - - 5 714
1 14 -811 2114 81121
1
209
- 3- 31
3331 3 8811128 209 1 128
1
1 1
1
35
35
- --1
1 863
863
4
4 2
2
24
24
- -- - 54
54
1
1 6
6
-12
12
4
454
54 443
443
1
1 350
350 9
9 340
340 3 431 3 431
- -- 8
8
- 23
23
173101
- - 73- - - 101 -298
9 298 9
1
1
4
4
2
2 1
1
108
108
-17- 88 2 60 32
6032
- 17- - 2
- --- - - - - 2 10
210
- 196 1 1 151
301
- 196
1 151
1
- 3012 -667 128 2 667
128
- 128
- 124
2 14912012 221 1 012
221
- 128 - - 124
149- 26- - 2 58 2158 48 158
48
-2658
- 1
6 71
331
- 71 73
7773 6
73
3712921 331 1292
58
- --- - - - - - 58
148
337
- -- 72
--72 - 2- 148
2 91 337
91
2
- --- 2 - -- 11
-11 23 92
2392
162
2
95
926
- -- 162
-- 2- 95
7 926
7
- 4
4
-19
17
19
1759
59 767
767
- 1
1
3
3
- -- - 51
51
2
2 3
3
- 2
22
23
3 67
67
-
- --13- --
1---153
- -50- 5- 4-46
-15
- 3
- - 2- -- -- -- 3-14- 11-
551
1
- 1
- - - 549
1
- 1
675
3
645
3
-29
- 1
- -
-- 136
36 13
-- 3
3
1- -- 1
1
2
-- 2
284
284
-- 153
82 - 49
50 5- 44 12
46
12
15
33
-2- 1
1
-- -- --52
52
23
231
231
- 14- - 11- 537
551
11
---535
549
11
675
7
645
6
2911
--
3
3
-
- -127- --
- - - - 3829549 2- -4 -1229
12 3 - - -- -- -- 32 55
- - 9-
53716
1 - - - 53514
12
516
7
458
6
57
1 -1
7
2
2
25
1
1
14
9
-
- - 17
27 7173
-2 7
98
39
-- 2
4
- - - 11
- 2 - 24
25
-1 217
95 -685 151
2 -100 20
- - 7 17
5
- - 27
128
29 177
1
21
- 39
83
- 51
37
9
1
1
-- 7
9
- - 1 24
-- - 374
14
- 9 3 319
55 -240 25
3
9 - 24
161 468
- 12
1
141 297
2 158
5162 749
4582 564
57 133
- 51
1
17 173
98
739
Lagfrda personer
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTTBROTT
7 kap. Brott
kap.
familj
Brott
familj
Brott7mot
mot
Brott
brottsbalken
motmot
brottsbalken
Tvegifte (1 )
Tvegifte (1 )
37 kap.
37
Brott
kap.mot
Brott
person
mot person
Olovligt3partnerskap
Olovligt
partnerskap
(1
a
a )hlsa
kap.
Brott
3 kap.
mot
Brott
liv)
och
mot hlsa
liv(1och
Otillbrligt
utverkande
Otillbrligt
av
till adoptiontill
avadoption
barn (2 )
av barn (2 )
Mord
(1Mord
) (1utverkande
) samtycke/tillstnd
StraffStrafftalstalsSumma
Summa
Straff- Strafftals- tals-SummaSumma
verl.verl.
till verl.
Bter
tillBter
Bter
kap.
34
134
p.kap.
1 1 1 1p.p.
30 kap.
30frelgkap.
frelgunderunderdomar,
domar,
till
verl.
till 34
Bter
341kap.
1
kap.
1 p.
frelg-frelgunder- under-domar, domar,
30
kap.
30
kap.
5
5 5
5
BrB
vrd enl.
vrd
enl.
6 BrB/
6 6ganden
ganden
ltelser
straffrestraffrevrd enl.
vrd
enl. BrB tillmpad
BrB tillmpad
BrBtillmpad
tillmpad
ganden
ganden
ltelserltelser
ltelser
straffrestraffre6 BrB/
BrB/
BrB/
om
lagen
om Totalt Totaltdrav
lgganden
lgganden
29 kap.
29kap.
kap.Totalt Totalt
drav
avseende
dravavseende
avseende
lagen lagen
om lagen
om
Totalt
avseende
drav
29 kap.
29
Totalt
drav
lgganden
lgganden
Totalt
Totaltdrav drav
drav
vrd avvrd av
och
talsoch tals6
BrB
6
BrB
fngfngslutensluten
sluten
villkorlig
villkorlig
vrd av
vrd
av
fngsluten
fng6
BrB
6
BrB
villkorlig
villkorlig
och
talsoch
tals6
6
miss- missunder- undertillmpad
tillmpad6
dom dom
else else
ungdomsungdoms6
tillmpad
tillmpad
brukare
missbrukare
misselse
ungdomselse
ungdomsdom
dom
underunderltelser
ltelser
vrd vrd
brukare
brukare
vrd
vrd
ltelser
ltelser
13
13
35 203 35 2032 044 2 044
424
424
2
2
27
27
37 272 37 272
2 247 2 247
21 752 21 752 130 134130 134
12
9
10
9 390 10 3901 319 1 319
193
193
2
2
17
179 102 9 102
1 916 1 9168 825 8 825 52 963 52 12
963
- ---- - -- 1
12 756 2 756 335
33546
46
1
1
7
7 950
950 62
62 489
489 13 402 13 402
- - -1 213 1 213
-- 26
- 1- 6- 313
-- 50
- - 122
-8 703 8 703
237 -- 23726
1
6
313
50
122
24
11
24
1 217
151
685
20
100
717
27 5
128
177
21
39
83
51
37
9
1
79
124
-374
3
319
25
240
24 3
1 468
12
1
1 297
158
2 749
2 564
133
51
1
ab
ab
c
c
d
Tabell 4.10.
Tabell
(forts).
4.10.
Lagfringsbeslut
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.d, r 2012.
Huvudbrott3 Huvudbrott3
1315 kap. Brott

1315mot
kap.allmnheten
Brott mot allmnheten
13 kap. Allmnfarliga
brott
brott
Mordbrand (1
Mordbrand
)
(1 )
Grov mordbrand
Grov(2
mordbrand
)
(2 )
Allmnfarlig Allmnfarlig
delggelse delggelse
(3 )
(3 )
delggelse,delggelse,
grovt brott (3grovt
) brott (3 )
Sabotage (4 Sabotage
)
(4 )
Grovt sabotage
Grovt
(5 sabotage
)
(5 )
Kapning/sj-Kapning/sjeller luftfartssabotage
eller luftfartssabotage
(5 a )
(5 a )
Flygplatssabotage
Flygplatssabotage
(5 b )
(5 b )
vrdslshet (6
vrdslshet
)
(6 )
Spridande avSpridande
gift eller smitta
av gift(7
eller
) smitta (7 )
Frgring (8 Frgring
)
(8 )
Miljbrott (8 Miljbrott
a )
(8 a )
Vrdslshet Vrdslshet
med gift ellermed
smittmne
gift eller(9smittmne
)
(9 )
Underltenhet
Underltenhet
att avvrja allmnfara
att avvrja(10
allmnfara
)
(10 )
Urkundsfrfalskning
Urkundsfrfalskning
(1 )
(1 )
Frvanskning
Frvanskning
av urkund (2av
) urkund (2 )
Grov urkundsfrfalskning
(3 )
(3 )
Undertryckande
Undertryckande
av urkund (4av
) urkund (4 )
Signaturfrfalskning
Signaturfrfalskning
(5 )
(5 )
Penningfrfalskning
Penningfrfalskning
(6 )
(6 )
Olovlig befattning
Olovlig
med
befattning
falska pengar
med falska
(6 a )
pengar (6 a )
Mrkesfrfalskning
Mrkesfrfalskning
(7 )
(7 )
Frfalskning Frfalskning
av fast mrke
av(8fast
) mrke (8 )
Brukande avBrukande
frfalskning
av (9
frfalskning
)
(9 )
Olaga spridande
Olaga
avspridande
efterbildning
av efterbildning
(10 )
(10 )
15 kap. Mened,
15 kap.
falsktMened,
tal m.m.
falskt tal m.m.
Mened (1 ) Mened (1 )
Osann partsutsaga
Osann partsutsaga
(2 )
(2 )
Ovarsam utsaga
Ovarsam
(3 ) utsaga (3 )
Falskt samt obefogat
Falskt samt
talobefogat
(5 )
tal (5 )
Falsk angivelse/obefogad
angivelse (6 angivelse
)
(6 )
Falsk tillvitelse/vrdsls
tillvitelse (7 )
tillvitelse (7 )
Bevisfrvanskning
Bevisfrvanskning
(8 )
(8 )
Underltenhet
Underltenhet
att avvrja rttsfel
att avvrja
(9 ) rttsfel (9 )
Osann frskran/vrdsls
frskran (10frskran
)
(10 )
Osant intygande/brukande
av osann urkund
av osann
(11 )urkund (11 )
Missbruk av Missbruk
urkund (12
av)urkund (12 )
Domslut
Totalt
drav
Domslut
Totalt
Fngelse
drav
Sluten
Fngungelse
domsvrd
839
134
839
168
134
38
4168
3 38
4
1
42
11
- 2
- 1
68
68
35
--
3 35
RttsSluten Skyddstillsyn
RttsSkyddstillsyn
Villkorlig domVillkorlig domUngpsykiaungpsykia- drav
domsTotalt
Totalt
med drav med
Totalt
drav
Totalt
drav
med
med4
vrd
trisk
domstrisk
fngkonfng- samkonsamsamsamvrd
vrd
vrd
else
traktselse
hllstraktshllshllshllsvrd
tjnst
vrd
tjnst
tjnst
tjnst
154
153
6715
1715
2--
-2
--
123
- -
--
1212
--
UngUngdomsdomsvrd 4
tjnst
Ungdomstjnst
6 67
4 17
2 6
- 4
62
2 -
311
6
22
16
311
22
21
16
13 2
3321
213
33
2
- - -
---
---
---
---
---
4 12
- 4
- -
2 -
--
2-
--
--
--
5-
--
15
--
5
-
5--
- - -
---
2 --
- 2
- -
- - -
---
2--
22
--
12
--
56
-56-
- - -
-1-
-31
- - 3
- - -
---
---
---
-7-
-17
---
- - -
---
---
---
---
---
--
--
--
--
504
128
504
88
1288
1
1
1
1-111
3
1
45
-
311
45
12
--
324
-
324
66
--
6
46
-61
46
11
201
41
1
-
1
2
104
Frnekande Frnekande
av underskrift
av(13
underskrift
)
(13 )
1622 kap. Brott
1622mot
kap.staten
Brott mot staten
3 687
16 kap. Brott16
mot
kap.
allmn
Brottordning
mot allmn ordning
341
Upplopp (1 )
Upplopp (1 )
Vldsamt upplopp
Vldsamt
(2 )upplopp (2 )
43
OhrsamhetOhrsamhet
mot ordningsmakten
mot ordningsmakten
(3 )
(3 )
16
Strande av Strande
frrttningaveller
frrttning
av allmn
eller
sammankomst
av allmn sammankomst
(4 )
(4 )
Uppvigling (5Uppvigling
)
(5 )
Myteri (6 ) Myteri (6 )
Hets mot folkgrupp
Hets mot
(8 folkgrupp
)
(8 )
20
Olaga diskriminering
(9 )
(9 )
2
Brott mot griftefrid
Brott mot
(10 griftefrid
)
(10 )
2
Barnpornografibrott
Barnpornografibrott
(10 a )
(10 a )
47
Grovt barnpornografibrott
(10 a )
(10 a )
10
Olaga vldsskildring
Olaga vldsskildring
(10 c ) 19 (10 c ) 19
Otillten utlmning
Otillten
avutlmning
teknisk upptagning
av teknisk(10
upptagning
d ) 20 (10 d ) 20
Otilltet frfarande
Otilltetmed
frfarande
pornografisk
med pornografisk
bild (11 ) bild (11 )
Frledande av
Frledande
ungdom (12
av ungdom
)
(12 )
Djurplgeri (13
Djurplgeri
)
(13 )
77
Dobbleri (14 Dobbleri
)
(14 )
Grovt dobbleri
Grovt
(14 dobbleri
a )
(14 a )
Falskt larm/missbruk
av larmanordning
av larmanordning
(15 )
(15 )
32
Frargelsevckande
Frargelsevckande
beteende (16beteende
)
(16 )
92
201
42
41
27
1--
11
--2-
1042
-3 687
634
341
30
-43
12
16---202
22478
104
----772
--322
92-
- -
--
- -
--
- -
--
- -
--
--
--
--
--
- -
- -
- - - -
- -
--
--
----
--
- 88
- 8
---
40 14 -
2 40
- 14
2 2
- -
22
--
-----
1
-
- - 1 1
- -
- 66
- -
---
23 --
1 23
- -
- - 1
- 11
----
-2 5 -
- - 2
- 5
- - 1
---
- 12
- -
---
1 42
1 27
- - -
1
-
2
2
-
- 2
- 4634
1 30
- 1 12
- - - - - 2
- - - 8
- 4
- - - -
-1
-1
---
-----
--404
31
--1
-------3-----------
194
---
2 --
10
1
1
-
2
3
-
1 -59440
27 3
-4 ------1 13 3
4 ---
- 2
- -
- 10
- 1
- 1
- -
- 1
- 7594
- 27
- - 4
- - - - - - - 1
- 13
- 4
- - - - - 2
- - - 3
- -
--
--
----
--
--
--
--
--
--
--
--
--
-1
--
--
--
--
--
293
2
82-
293
5
82
-
35
3-
17 3
10 3
1----
-1
----
-----
1 1
- -
21
--
209
2
--
209
5
--
- - - -
--2 -
-227
-22
47
- - -
1
-
1 - -
52
5
2
3
-
7
-
---
-1
--
2
-
1
-
--14052
45
-3 --------2
-3
---
---
1--
16
2
3---
-----
4-140
683
65
4
-21
3
----5--151----23--1--
---
-1
--
---
---
-5
--
---
3 --
4 --
916
23
---
59
12
---
14 5
71
---
-----
14
-347
683
2165
-1321
----15
--515
11
----123
-----
--2
-4
41
-167
347
221
-13
-----1
--15
-1
-----1
--1--
-1 4 -
24
-92
167
52
-2 ----1 ---1
-----1 --11
--
17
10
3
-
4
-
14
7
-
1
4
2
92
5
2
1
1
1
-
ab
ab
c
c
d
Tabell 4.10.Tabell
(forts).4.10.
Lagfringsbeslut
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012. d, r 2012.
1315 kap. Brott

1315
mot
kap.
allmnheten
brott
brott
Mordbrand (1Mordbrand
)
(1 )
Grov mordbrand
Grov
(2mordbrand
)
(2 )
Allmnfarlig delggelse
Allmnfarlig(3
delggelse
)
(3 )
Allmnfarlig delggelse,
Allmnfarlig grovt
delggelse,
brott (3 )
grovt brott (3 )
Sabotage (4 )
Sabotage (4 )
Grovt sabotage
Grovt
(5 )sabotage (5 )
Kapning/sjeller
Kapning/sjluftfartssabotage
eller luftfartssabotage
(5 a )
(5 a )
Flygplatssabotage
Flygplatssabotage
(5 b )
(5 b )
Allmnfarlig vrdslshet
Allmnfarlig(6vrdslshet
)
(6 )
Mrkesfrfalskning
Mrkesfrfalskning
(7 )
(7 )
Frfalskning av
Frfalskning
fast mrkeav
(8 fast
) mrke (8 )
Brukande av frfalskning
Brukande av(9frfalskning
)
(9 )
Olaga spridande
Olaga
av spridande
efterbildning
av(10
efterbildning
)
(10 )
15 kap. Mened,
15 falskt
kap. Mened,
tal m.m.
falskt tal m.m.
Mened (1 ) Mened (1 )
Osann partsutsaga
Osann(2partsutsaga
)
(2 )
Ovarsam utsaga
Ovarsam
(3 ) utsaga (3 )
Falskt samt obefogat
Falskt samt
tal obefogat
(5 )
tal (5 )
angivelse (6 )
angivelse (6 )
tillvitelse (7 )tillvitelse (7 )
Bevisfrvanskning
Bevisfrvanskning
(8 )
(8 )
UnderltenhetUnderltenhet
att avvrja rttsfel
att avvrja
(9 ) rttsfel (9 )
frskran (10 frskran
)
(10 )
av osann urkund
av osann
(11 ) urkund (11 )
Missbruk av urkund
Missbruk
(12av
)urkund (12 )
Frnekande av
Frnekande
underskriftav
(13underskrift
)
(13 )
1622 kap. Brott
1622
mot
kap.
staten
Brott mot staten
16 kap. Brott mot
16 kap.
allmn
Brott
ordning
mot allmn ordning
Upplopp (1 )Upplopp (1 )
Vldsamt upplopp
Vldsamt
(2 ) upplopp (2 )
Ohrsamhet mot
Ohrsamhet
ordningsmakten
mot ordningsmakten
(3 )
(3 )
Strande av frrttning
Strande av
eller
frrttning
av allmneller
sammankomst
av allmn sammankomst
(4 )
(4 )
Uppvigling (5 Uppvigling
)
(5 )
Myteri (6 ) Myteri (6 )
Hets mot folkgrupp
Hets mot
(8 )folkgrupp (8 )
(9 )
(9 )
Brott mot griftefrid
Brott (10
mot)
griftefrid (10 )
Barnpornografibrott
Barnpornografibrott
(10 a )
(10 a )
(10 a )
(10 a )
Olaga vldsskildring
Olaga vldsskildring
(10 c ) 19 (10 c ) 19
Otillten utlmning
Otillten
av teknisk
utlmning
upptagning
av teknisk(10
upptagning
d ) 20 (10 d ) 20
Otilltet frfarande
Otilltet
med
frfarande
pornografisk
med bild
pornografisk
(11 )
bild (11 )
Frledande avFrledande
ungdom (12
av)
ungdom (12 )
Djurplgeri (13
Djurplgeri
)
(13 )
Dobbleri (14 )
Dobbleri (14 )
Grovt dobbleriGrovt
(14 adobbleri
)
(14 a )
av larmanordning
av larmanordning
(15 )
(15 )
Frargelsevckande
Frargelsevckande
beteende (16 beteende
)
(16 )
143
- - -
215
-1
- -
- -
- 2
- - -
- -
--
---
--
46144---
150
461
44
---
talsunderltelser
drav
villkorlig
dom
611
150
16 ---
Summa
talsdomar,
understraffreltelser
lgganden
och talsunderltelser
1611
911
16
194
-68
-4
- - -
- - -
---
---
---
---
-1
- -
---
- - -
- - -
- - -
---
---
---
---
- - -
- -
- -
- -
--
- -
- -
--
--
- -
-43
-
- 143
----
- - - -
Undertryckande
Undertryckande
av urkund (4 )
av urkund (4 )
Signaturfrfalskning
Signaturfrfalskning
(5 )
(5 )
Penningfrfalskning
Penningfrfalskning
(6 )
(6 )
Olovlig befattning
Olovlig
med
befattning
falska pengar
med falska
(6 a )pengar (6 a )
--
15
205
Strafffrelgganden
drav
Totalt
villkorlig
dom
- - -
UnderltenhetUnderltenhet
att avvrja allmnfara
att avvrja
(10allmnfara
)
(10 )
Urkundsfrfalskning
Urkundsfrfalskning
(1 )
(1 )
43
--
Straff30
kap.
frelg6ganden
BrB/
29 kap.
Totalt
6 BrB
tillmpad 6
---
FrvanskningFrvanskning
av urkund (2 )
av urkund (2 )
(3 )
(3 )
205
-
30 kap.
34Bter
kap. 1 1 34
p. kap. 1 1 p.
5
6 BrB/
BrB tillmpadBrB
tillmpad 5
29 kap.
drav
avseende
drav avseende
Totalt
Totalt
6 BrB
fng- slutenfng- sluten
tillmpad 6
else
ungdomselse
ungdomsvrd
vrd
Spridande av Spridande
gift eller smitta
av gift
(7eller
) smitta (7 )
Frgring (8 )
Frgring (8 )
Miljbrott (8 aMiljbrott
)
(8 a )
Vrdslshet med
Vrdslshet
gift eller med
smittmne
gift eller
(9 smittmne
)
(9 )
verl.
Bter till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
--
--
- -
- -
- -1
- - - -
53
-
1053
210
----
- - - -
- - - -
10
3
-
--25
-
-15
--
110
- 3
- - 225
- 715
- -
109
------
109
4
1 - - - - -
2
91
--
- 2
-91
- -
4
-
16
----
1 292
4
200
--16
---10
2
1
7
1
----48
--23
92
-
316
- - - -
173
1 292
200
7
- 3 -16
- - - 210
- 2
- 1
- 7
- 1
- - - - 148
- - 123
-92
195
- -
- - -
- - - - 2
--
3
-
----
----
----
----
- - - -
834
- - - -
27
173
17
- -3
- - - - -2
- - - - - - - - 11
- - -1
- -
--
--
--
- -
- -
145
207
123
145
123
834
----
-1--
--1
--
----
-1
-2
- -
----
- - - -
----
-27
- 1
- - - - - - - - - - - - - - - - 1
- - - - -
--
--
207-
-------
--
--
116
----
- 16
116
- - - 1
4
1
-
-5
-16 -
- - 12
1
-
-44
-
---
- - 1
- -
--
194
68
-44-
- - -
- 17
- -
--
1 911
---
-1
- -
- - - -
--
Summa
domar,
straffrelgganden
-----
-4
-1
-------------------1
--
738-
--18-
-107--
210-----2----
5203--
4334
1621
--3---3-115-----17--131
110-
5873
-8
42
58
--
243
11
1
1
111
--48 -
-1
-1
48
111
210
5
------
4725
------
472
883
-5
203
4
--
44454
--
411
445
752
- -
12
----
20
433
14
162
---3
----3
--1
1015
-----417
--13
110
-
-33
87
--
221
--1-
233
20
37
14
------1--4
10
------4
--10 22 -
42
243
-11
--18
-
-87
107
--
1
2
-
- 33
464
- -
464
-
41
-1
- - -6
41
1
6
2270
-1
- 11
4233
353
37
540
- -43
-19
- - - 124
-2
-3
466
-10
- - - - -94
- - 1055
22
224
883
Lagfrda personer
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
70
1
1
11
752
-
4 353
540
43
19
24
2
3
66
10
94
55
224
Tabell 4.10. (forts). Lagfringsbeslut a b efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.

Huvudbrott 3

Vld eller hot mot tjnsteman (1 )
Domslut
Totalt
drav
Fngelse
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
Skyddstillsyn
drav med
Totalt
fngkonelse
traktsvrd
samhllstjnst
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
Ungdomsvrd 4
Ungdomstjnst
3 331
604
37
567
47
136
618
326
165
87
595
4
Otillbrligt verkande vid rstning/tagande av otillbrlig belning vid rstning (8 )
Brott mot rsthemlighet (9 )
-
3
-
1
-
7
-
1
-
Frgripelse mot tjnsteman (2 )

Vldsamt motstnd (4 )
Vld/hot/frgripelse mot bitrdande tjnsteman (5 )

Skyddande av brottsling (11 )
Frmjande av flykt (12 )

vertrdelse av myndighets bud/hindrande av frrttning (13 )
Fregivande av allmn stllning (15 )
18 kap. Hgmlsbrott
Uppror (1 )
Frgripelse mot Konungen (2 )
Vpnat hot mot laglig ordning (3 )
Olovlig krverksamhet (4 )
Brott mot medborgerlig frihet (5 )
Svikande av frsvarsplikt (6 )
Hgfrrderi (1 )
Krigsanstiftan (2 )
Trolshet vid frhandling med frmmande makt (3 )

Egenmktighet vid frhandling med frmmande makt (4 )
Spioneri (5 )
Grovt spioneri (6 )
Obehrig befattning med hemlig uppgift (7 )
Grov obehrig befattning med hemlig uppgift (8 )
Vrdslshet med hemlig uppgift (9 )
Olovlig underrttelseverksamhet (10 )
Olovlig vrvning (12 )
Tagande av utlndskt understd (13 )
Tjnstefel (1 )
22 kap. Landsfrrderi m.m.
Grovt folkrttsbrott (6 )
Vrdslshet i trafik (1 )
Hinder i trafik (2 )
Olovlig krning (3 )
Rattfylleri (4 )
Rattfylleri under pverkan av narkotika (4 )
Grovt rattfylleri (4 a )
Smitning frn olycksplats (5 )

Narkotikabrott (1 )
2 262
74
452
1
1
-
32
-
501
3
5
-
39
-
111
1
569
-
291
-
112
1
53
-
363
150
58
23
46
35
44
30
7
-
5
9
12
1
-
2
-
1
-
1
1
-
1
-
1
2
-
15
12
3
36 074
12 467
399
5 694
1 569
459
4 165
181
5 469
3 310
52
1 229
6
2
2 020
1
1
-
13
2
2
-
2 266
1 203
31
143
7
4
1 016
2
26
4
1
1
2
-
381
284
7
5
1
271
-
590
371
9
11
351
-
2 350
1 093
28
22
4
3
1 035
1
1 628
984
16
14
1
2
951
-
305
36
5
13
2
7
9
-
118
37
4
2
12
2
15
2
7 293
201
32
197
39
4
1
1
2
-
14
-
6
-
209
-
26
-
9 845
2 351
1 141
912
196
4
4
859
816
16
14
74
72
175
173
369
355
268
262
246
37
55
29

Vld eller hot mot tjnsteman (1 )
Frgripelse mot tjnsteman (2 )

Vldsamt motstnd (4 )
Vld/hot/frgripelse mot bitrdande tjnsteman (5 )
Otillbrligt verkande vid rstning/tagande av otillbrlig belning vid rstning (8 )
Brott mot rsthemlighet (9 )
Bter
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 5
drav avseende
Totalt
fngsluten
else
ungdomsvrd
26
271
195
3 797
571
4
-
11
-
5
-
1
-
209
1
-
124
1
-
928
6
-
Vpnat hot mot laglig ordning (3 )
1
-

Hgfrrderi (1 )
Krigsanstiftan (2 )
Trolshet vid frhandling med frmmande makt (3 )
Egenmktighet vid frhandling med frmmande makt (4 )
Spioneri (5 )
Grovt spioneri (6 )
Obehrig befattning med hemlig uppgift (7 )
Grov obehrig befattning med hemlig uppgift (8 )
Vrdslshet med hemlig uppgift (9 )
Olovlig underrttelseverksamhet (10 )
Olovlig vrvning (12 )
Tagande av utlndskt understd (13 )
Tjnstefel (1 )
22 kap. Landsfrrderi m.m.
Grovt folkrttsbrott (6 )
Vrdslshet i trafik (1 )
Hinder i trafik (2 )
Olovlig krning (3 )
Rattfylleri (4 )
Rattfylleri under pverkan av narkotika (4 )
Grovt rattfylleri (4 a )
Smitning frn olycksplats (5 )
Narkotikabrott (1 )

136
1
12
6
-
Olovlig krverksamhet (4 )
Brott mot medborgerlig frihet (5 )
Svikande av frsvarsplikt (6 )
Summa
domar,
straffrelgganden
166
401
68
18 kap. Hgmlsbrott
Uppror (1 )
Frgripelse mot Konungen (2 )
drav
villkorlig
dom
talsunderltelser
1 078
4
-
17
Frmjande av flykt (12 )

vertrdelse av myndighets bud/hindrande av frrttning (13 )
Fregivande av allmn stllning (15 )
Strafffrelgganden
Totalt
11

Skyddande av brottsling (11 )
30 kap.
6 BrB/
29 kap.
6 BrB
tillmpad 6
1
4
20
1
1
-
41
11
1
5
-
6
-
54
9
2
-
2 357
94
366
5
14
15
12
-
4
1
-
14
12
2
24 813
6 429
275
4 026
1 523
432
725
354
4
258
15
9
231
140
117
6
6
1
1
10
2
1
-
28 170
10 401
466
4 672
4 729
298
331
10
1
1
-
1
1
12 927
3 851
26
3 520
89
157
16
13
3
77 171
26 719
891
13 886
6 387
914
1
1
-
64
6 837
-
131
134
-
17
36
-
2
1
-
13
6 207
-
80
6 527
-
2 444
20 027
201
1
2
1
172
6 901
65
3
265
197
9
2
53
1
3
9
227
6 220
8
-
35
24
6 607
4 209
432
22 672
Lagfrda personer
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare

Huvudbrott 3
Brott mot skattebrottslagen

Skattebrott (2 )
Skattefrseelse (3 )
Grovt skattebrott (4 )
Skatteredovisningsbrott (7 )
Vrdsls skatteredovisning (8 )
Vrdsls uppbrdsredovisning (9 )

Oknt brott mot skattebrottslagen
Smuggling (3 )
Ringa smuggling (4 )
Grov smuggling (5 )
Narkotikasmuggling (6 )
Ringa narkotikasmuggling (6 )
Grov narkotikasmuggling (6 )
Olovlig in-/utfrsel (7 )
Tullbrott (8 )
Ringa tullbrott (9 )
Grovt tullbrott (10 )
Vrdsls tullredovisning (11 )
Grov olovlig befattning med smuggelgods (13 )
vriga brott
Oknt brott mot lagen om straff fr smuggling
Insiderbrott (2 )
Otillbrlig marknadspverkan (8 )
Bidragsbrottslag
Bidragsbrott, ringa bidragsbrott (2 )
Grovt bidragsbrott (3 )
Vrdslst bidragsbrott (4 )
Offentlig uppmaning (3 )
Rekrytering (4 )
Utbildning (5 )
Offentlig uppmaning, rekrytering eller utbildning, grovt brott (6 )
Domslut
Totalt
drav
Fngelse
220
74
9
-
78
2
82
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
Skyddstillsyn
drav med
Totalt
fngkonelse
traktsvrd
4
samhllstjnst
-
124
1
-
5
62
1
2
1
-
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
65
Ungdomsvrd 4
Ungdomstjnst
69
18
32
17
49
83
1 002
273
1
34
380
58
120
11
41
4
5
68
7
-
7
4
479
80
26
221
119
19
5
3
6
-
1
1
-
1
1
-
1
88
13
2
69
2
1
1
-
2
2
-
9
2
7
-
27
5
21
1
-
36
16
229
138
6
62
1
7
15
-
16
177
116
6
43
5
7
-
9
6
3
-
9
2
6
1
-
14
3
11
307
212
40
55
2
2
6
1
5
-
1
1
-
16
11
5
-
1
1
-
9
1
8
221
182
30
9
1
1
7
1
5
1
198

Bter
16
197
8
-
1
8
-
Brott mot skattebrottslagen

Skattebrott (2 )
Skattefrseelse (3 )
Grovt skattebrott (4 )
Skatteredovisningsbrott (7 )
Vrdsls skatteredovisning (8 )
Vrdsls uppbrdsredovisning (9 )
1
2
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 5
drav avseende
Totalt
fngsluten
else
ungdomsvrd
2
-
1
-

Oknt brott mot skattebrottslagen
Smuggling (3 )
Ringa smuggling (4 )
Grov smuggling (5 )
Narkotikasmuggling (6 )
Ringa narkotikasmuggling (6 )
Grov narkotikasmuggling (6 )
Olovlig in-/utfrsel (7 )
Tullbrott (8 )
Ringa tullbrott (9 )
Grovt tullbrott (10 )
Vrdsls tullredovisning (11 )
Grov olovlig befattning med smuggelgods (13 )
vriga brott
Oknt brott mot lagen om straff fr smuggling
5
62
168
36
1
2
51
9
15
4
50
-
18
4
13
1
-
4
1
2
1
-

Insiderbrott (2 )
Otillbrlig marknadspverkan (8 )
Bidragsbrottslag
Bidragsbrott, ringa bidragsbrott (2 )
Grovt bidragsbrott (3 )
Vrdslst bidragsbrott (4 )
3
3
57
12
45
6
5
1

Offentlig uppmaning (3 )
Rekrytering (4 )
Utbildning (5 )
Offentlig uppmaning, rekrytering eller utbildning, grovt brott (6 )
199
30 kap.
6 BrB/
29 kap.
6 BrB
tillmpad 6
24
1
3
-
talsunderltelser
Summa
domar,
straffrelgganden
183
18
435
1
-
1
-
84
17
-
drav
villkorlig
dom
24
-
3
1
105
4
3
-
1
-
160
112
1 751
252
109
45
929
27
188
187
9
5
-
158
5
7
4
1
1
1
-
13
7
41
6
1
22
10
1
1
-
222
202
2 794
531
111
34
447
997
120
39
230
191
5
9
73
7
-
1
1
-
125
97
9
19
107
95
9
3
27
21
3
3
14
3
11
459
330
52
77
Lagfrda personer
Strafffrelgganden
Totalt
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
ab
ab
c
c
d
Tabell 4.10.Tabell
(forts).
4.10.
Lagfringsbeslut
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.d, r 2012.
Huvudbrott 3 Huvudbrott 3
Domslut
Totalt
Brott mot vriga

Brott frfattningar
mot vriga frfattningar
12 136
Lag om frbud
Lag
mot
omvissa
frbud
dopningsmedel
mot vissa dopningsmedel
205
Arbetsmiljlag/frordning
Fiskelag/-frordning
Fiskelag/-frordning
62
23
23
Alkohollag Alkohollag
316
Jaktlag/-frordning
Jaktlag/-frordning
40
24
24
UtlnningslagUtlnningslag
159
Vapenlag/-frordning
Vapenlag/-frordning
483
Lag om frbud
Lag
betr.
omknivar
frbudm.m.
betr. knivar m.m.
938
25
25
Lag om kontaktfrbud
Lag om kontaktfrbud
108
Personuppgiftslag
Personuppgiftslag
1
Trafikfrordningen
Trafikfrordningen
7 781
Lag/frordning
Lag/frordning
om vgtrafikregister
om vgtrafikregister
236
Fordonslag/frordning
328
Lag om straffLag
fr terroristbrott
om straff fr terroristbrott
26
26
Aktiebolagslag
Aktiebolagslag
11
Lag om tgrder
Lag om
mottgrder
penningtvtt
mot penningtvtt
och finansiering
och av
finansiering
terrorism 27
av terrorism 27
Luftfartslag 28Luftfartslag 28
1
29
29
Lag om brandfarliga
Lag om och
brandfarliga
explosivaoch
varor
explosiva varor
19
vriga frfattningar
vriga frfattningar
1 448
drav
Domslut
Totalt
Fngelse
12 136
453
205
18
62316
32
40
3
159
44
483
151
938
7
108
19
17 78123632811119
6
1 448
173
drav
Sluten
Fngungelse
domsvrd
-453
- 18
- - - 32
- - 3
- 44
-151
- 7
- 19
- - - - - - - - - 6
-173
200
Skyddstillsyn
Villkorlig domVillkorlig dom
RttsSluten Skyddstillsyn
RttsUngpsykiaungpsykia- drav
Totalt
Totalt
med drav med
Totalt
drav
Totalt
domsdrav
triskdoms- trisk
med
med4
vrd
fngkonfng- samkonsamvrd
vrd
vrd
samsamelse
traktselse
hllstraktshllsvrd
vrd
hllshllstjnst
tjnst
tjnst
tjnst
5---1---1-3-----------
96 5
13 - - 14 1
- - 1 38 1
6 13 3
- - - - - - - - 4 7 -
4
3
1
-
96
13
14
1
38
6
13
4
7
12
1
10
1
-
4
3
1
-
1712
51
- - 3 - - - 610
1 1 - - - - - - - - 11
- -
289
17
16
5
77
3
358
6
1
1
9
51
4
116-
126
289
916
- - 3577
- 33
- 2958
-1
29
- - - - - 15
- - 14
46
116
14
126
-9
--335
--3
-229
6 -2
------1
--11
246
UngUngdomsdomsvrd 4
tjnst
Ungdoms
tjnst
17 14
- - - 11 3
- - - 4 2
2 6
- - - - - - - - - - 1
- 2
17
11
4
2
-
ab
ab
c
c
d
d
Tabell 4.10.
Tabell
(forts).
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och huvudpfljd
och huvudpfljd
, r 2012.
, r 2012.
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
verl.
Bter
till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
1
1
-
11 1
177
155
- -62
172
- -34
114
217
1
882
-57
- 1
7 771
236
327
- - 3
- - 1
- 2
1 143
-
Brott mot Brott

vrigamot
frfattningar
vriga frfattningar
Lag om frbud
Lag om
motfrbud
vissa dopningsmedel
mot vissa dopningsmedel
Fiskelag/-frordning
Fiskelag/-frordning
23
23
Alkohollag Alkohollag
Jaktlag/-frordning
Jaktlag/-frordning
24
24
Utlnningslag
Utlnningslag
Vapenlag/-frordning
Vapenlag/-frordning
Lag om frbud
Lag om
betr.frbud
knivarbetr.
m.m.
knivar m.m.
25
25
Lag om kontaktfrbud
Lag om kontaktfrbud
Personuppgiftslag
Personuppgiftslag
Trafikfrordningen
Trafikfrordningen
Lag/frordning
Lag/frordning
om vgtrafikregister
om vgtrafikregister
Lag om straff
Lagfr
omterroristbrott
straff fr terroristbrott
26
26
Aktiebolagslag
Aktiebolagslag
Lag om tgrder
Lag ommot
tgrder
penningtvtt
mot penningtvtt
och finansiering
och finansiering
av terrorism
av27terrorism 27
28
28
LuftfartslagLuftfartslag
29
29
Lag om brandfarliga
Lag om brandfarliga
och explosiva
och varor
explosiva varor
vriga frfattningar
vriga frfattningar
Straff30 kap. 30 kap.

frelg6 BrB/ 6 ganden
BrB/
drav
Totalt avseende
drav avseende
29 kap. 29 kap.
Totalt
6 BrB 6 BrB
fngsluten
fngsluten
tillmpad 6 tillmpad 6
else
ungdomselse
ungdomsvrd
vrd
34 kap. 1 34
1 kap.
p. 1 1 p.
Bter
BrB tillmpad
BrB5 tillmpad 5
Totalt
11 177
80
1553
-621726
-34114217
12
882
32
577
17 7718
2363271
-33
-122
1 1436
80
32
33
--6---125
32
16
73
-82
-1-31
--22
6-
32 3------516 3-2---1--2--
4
1
2
1
9
4 364
- 151
- 3
- 104
- 164
- 66
- 183
- 237
1 580
- 7
- 1
6
2 331
- 117
- 258
- 7
- 3
- 10
1 142
Strafffrelgganden
Totalt
drav
villkorlig
dom
9 364
19
15131041644
-661831
2374
580716 331117258-72
-3101
1 1427
talsunderltelser
talsSumma Summa
underdomar,
domar,
ltelser
straffre- straffrelggandenlgganden
och talsoch talsunderunderltelser ltelser
219
376
-94
- 1
- 7
425
- - 7
128
4118
566
-10
- 611
282
279
- 2 1
- - 1 7
7
340
2 376
23 876
94 450
1
4
7 173
25 505
7 113
28 370
118 838
5662 084
10 125
2
611
14 723
282 635
279 865
1 19
4
7 36
3402 930
drav
villkorlig
dom
23 876
450
4
173
505
113
370
838
2 084
125
2
14 723
635
865
19
4
36
2 930
a "Lagfringsbeslut"
"Lagfringsbeslut"
ersatte r 2009
ersatte
"Lagfrda
r 2009personer
"Lagfrda
(bruttoredovisning)".
personer (bruttoredovisning)".
Inga definitioner
Inga eller
definitioner
berkningar
eller berkningar
har frndrats.
har frndrats.
b Med lagfringsbeslut
Med lagfringsbeslut
avses fllande
avses
domslut
fllande
i tingsrtten,
domslut i godknt
tingsrtten,
straffrelggande
godknt straffrelggande
eller talsunderltelse.
c Frsk, frberedelse,
stmpling, medhjlp,
stmpling,anstiftan,
medhjlp,
underltelse
anstiftan, underltelse
att avslja och
att underltelse
avslja och underltelse
att hindra ratt
inkluderade
hindra r inkluderade
i respektive ibrott.
respektive brott.
Detta betyder
Detta
att ett
betyder
lagfringsbeslut
att ett lagfringsbeslut
med huvudbrottet
med huvudbrottet
stld kan vara
stld
stld,
kanmedhjlp
vara stld,
tillmedhjlp
stld, frsk
till stld,
till stld
frsk
o.s.v.
till stld o.s.v.
b
d Med huvudpfljd
Med huvudpfljd
avses huvudpfljden
avses huvudpfljden
i huvudbrottet.
i huvudbrottet.
Inklusive 1e person
Inklusive
dr1 uppgifter
person dr
omuppgifter
kn saknas.
om kn saknas.
f Innefattar ven
f Innefattar
ungdomsvrd
ven ungdomsvrd
frenat medfrenat
ungdomstjnst.
med ungdomstjnst.
g Om en person
g Omtidigare
en person
dmts
tidigare
till fngelse,
dmts till
villkorlig
fngelse,
dom,
villkorlig
skyddstillsyn
dom, skyddstillsyn
eller sluten ungdomsvrd
eller sluten ungdomsvrd
fr ett tidigare
frbrott
ett tidigare
kan domstolen
brott kanfrordna
domstolen
att frordna
den tidigare
att den
utdmda
tidigare utdmda
pfljden ven
pfljden
ska avse
ven
detska
nyaavse
brottet.
det nya brottet.
e
h
i
j
h Pfljdseftergift/Fri
Pfljdseftergift/Fri
frn pfljd p
frngrund
pfljd
avp
allvarlig
grundpsykisk
av allvarlig
strning.
psykisk strning.
Inklusive 2i personer
Inklusive dr
2 personer
uppgifterdr
omuppgifter
lder och/eller
om lder
knoch/eller
saknas.kn saknas.
j
Inklusive 1 person
Inklusive
dr1 uppgift
personom
drlder
uppgift
ochom
kn
lder
saknas.
och kn saknas.
Nytt brott i1brottsbalken

Nytt brott i brottsbalken
sedan den 1sedan
juli 2010.
den 1 juli 2010.
Nytt brott i2brottsbalken
sedan den 1sedan
oktober
den
2011.
1 oktober 2011.
3 Redovisningen
3 Redovisningen
avser brott svl
avsermot
brottden
svl
nyamot
sexualbrottslagstiftningen,
den nya sexualbrottslagstiftningen,
som trdde isom
krafttrdde
den 1 iapril
kraft2005,
den 1som
aprilmot
2005,
tidigare
som mot
gllande
tidigare
lagstiftning.
gllande lagstiftning.
4 Inklusive den
4 Inklusive
tidigare den
lydelsen
tidigare
Sexuellt
lydelsen
utnyttjande
Sexuellt resp.
utnyttjande
Grovt sexuellt
resp. Grovt
utnyttjande
sexuellt (3
utnyttjande
).
(3 ).
5 Inklusive den
5 Inklusive
tidigare den
lydelsen
tidigare
Sexuellt
lydelsen
utnyttjande
Sexuellt resp.
utnyttjande
Grovt sexuellt
resp. Grovt
utnyttjande
sexuellt av
utnyttjande
underriga
av (4
underriga
).
(4 ).
6 Inklusive den
6 Inklusive
tidigare den
lydelsen
tidigare
Sexuellt
lydelsen
utnyttjande
Sexuellt resp.
utnyttjande
Grovt sexuellt
resp. Grovt
utnyttjande
sexuellt av
utnyttjande
underriga
av (4
underriga
).
(4 ).
7 Inklusive sexuellt
7 Inklusive
umgnge
sexuellt
med
umgnge
barn (6med
), enligt
barn lydelse
(6 ), enligt
fre lydelse
den 1 juli
fre
1992.
den 1 juli 1992.
8 Inklusive den
8 Inklusive
tidigare den
lydelsen
tidigare
Sexuellt
lydelsen
umgnge
Sexuellt
med
umgnge
avkomling
medresp.
avkomling
med syskon
resp. med
(6 ).syskon (6 ).
9 Inklusive den
9 Inklusive
tidigare den
lydelsen
tidigare
Frfrelse
lydelsenav
Frfrelse
ungdom (10
av ungdom
).
(10 ).
10 Paragrafen
10 trdde
Paragrafen
i krafttrdde
den 1 ijuli
kraft
2009.
den 1 juli 2009.
11 Inklusive 11
den
Inklusive
tidigare den
lydelsen
tidigare
Sexuellt
lydelsen
ofredande
Sexuellt(7ofredande
).
(7 ).
12 Inklusive 12
brott
Inklusive
mot lagen
brott(1998:408)
mot lagen om
(1998:408)
frbud mot
om kp
frbud
av sexuella
mot kp tjnster.
av sexuella tjnster.
13 Inklusive 13
deInklusive
tidigare lydelserna
de tidigareKoppleri
lydelserna
(8 )
Koppleri
och Grovt
(8 )koppleri
och Grovt
(9 ).
koppleri (9 ).
14 Inklusive 14
brott
Inklusive
mot 20brott
kap. mot
2 1st.
20 kap.
1-2 p.
2 i sin
1st.lydelse
1-2 p. ifre
sin lydelse
den 1 juli
fre
2012
densamt
1 julibrott
2012mot
samt
17brott
kap. mot
7 117st.kap.
i sin7 lydelse
1 st. ifre
sin lydelse
den 1 juli
fre
2012.
den 1 juli 2012.
15 Nytt brott 15
i brottsbalken
sedan den 1sedan
juli 2012.
den 1 juli 2012.
16 Inklusive 16
brott
Inklusive
mot 20brott
kap. mot
2 120st.kap.
3 p.2i sin
1 st.
lydelse
3 p. ifre
sin lydelse
den 1 juli
fre
2012
densamt
1 julibrott
2012mot
samt
17brott
kap. mot
7 217st.kap.
i sin7 lydelse
2 st. ifre
sin lydelse
den 1 juli
fre2012.
den 1 juli 2012.
17 Nytt brott 17
i brottsbalken
sedan den 1sedan
juli 2012.
den 1 juli 2012.
18 Nytt brott 18
i brottsbalken
sedan den 1sedan
juli 2012.
den 1 juli 2012.
19 16 kap. 10
19c16
otillten
kap. 10 cutlmninga
otillten av
utlmninga
film eller av
videogram
film ellerbetecknas
videogramsedan
betecknas
den 1sedan
juli 2010
densom
1 juli162010
kap.som
10 d16
. kap. 10 d .
20 16 kap. 10
20c16
otillten
kap. 10 cutlmninga
otillten av
utlmninga
film eller av
videogram
film ellerbetecknas
videogramsedan
betecknas
den 1sedan
juli 2010
densom
1 juli162010
kap.som
10 d16
. kap. 10 d .
21 Avser bde
21 Avser
den tidigare
bde den
insiderlagen
tidigare insiderlagen
(1990:1342),(1990:1342),
insiderstrafflagen
insiderstrafflagen
(2000:1086)(2000:1086)
och den nyaoch
lagen
denom
nya
straff
lagen
from
marknadsmissbruk
straff fr marknadsmissbruk
vid handel med
vid handel
finansiella
medinstrument
finansiella(2005:377).
instrument (2005:377).
upphrde attupphrde
glla d lagen
att glla
omd
straff
lagen
from
marknadsmissbruk
straff fr marknadsmissbruk
vid handel vid handel
InsiderlagenInsiderlagen
upphrde attupphrde
glla d insiderstrafflagen
att glla d insiderstrafflagen
trdde i krafttrdde
den 1 ijanuari
kraft den
2001.
1 januari
Insiderstrafflagen
2001. Insiderstrafflagen
med finansiella
medinstrument
finansiellatrdde
instrument
i krafttrdde
den 1 ijuli
kraft
2005.
den 1 juli 2005.
22
23
24
25
22 Lagen
Lagen trdde
i krafttrdde
den 1 idecember
kraft den 12010.
december 2010.
23 Avser
Avser bde
den gamla
bdealkohollagen
den gamla alkohollagen
(1994:1738)(1994:1738)
och den nyaoch
alkohollagen
den nya alkohollagen
(2010:1622).(2010:1622).
Lagen trdde
Lagen
i krafttrdde
den 1 ijanuari
kraft den
2010.
1 januari
Genom
2010.
lagen
Genom
upphr
lagen
alkohollag
upphr(1994:1738).
alkohollag (1994:1738).
24
Avser bde Avser
den tidigare
bde den
utlnningslagen
tidigare utlnningslagen
(1989:529) och
(1989:529)
den nyaoch
utlnningslagen
den nya utlnningslagen
(2005:716). (2005:716).
Utlnningslagen
Utlnningslagen
(1989:529) upphrde
(1989:529)
attupphrde
glla denatt
31glla
marsden
2006
31d
mars
den2006 d den
nya utlnningslagen
nya utlnningslagen
(2005:716) trdde
(2005:716)
i kraft.
trdde i kraft.
25 Lag om
Lag (1988:688)
(1988:688)
besksfrbud
om besksfrbud
har den 1 januari
har den
2011
1 januari
bytt namn
2011tillbytt
lagnamn
(1988:688)
till lag om
(1988:688)
kontaktfrbud.
om kontaktfrbud.
26 Avser
Avser bde
den tidigare
bde den
aktiebolagslagen
tidigare aktiebolagslagen
(1975:1385)(1975:1385)
och den nyaoch
aktiebolagslagen
den nya aktiebolagslagen
(2005:551). (2005:551).
27 Avser bde
27 Avser
den tidigare
bde den
lagen
tidigare
om tgrder
lagen om
mottgrder
penningtvtt
mot penningtvtt
(1993:768) och
(1993:768)
den nyaoch
lagen
denom
nya
tgrder
lagen om
mottgrder
penningtvtt
mot penningtvtt
och finansiering
och finansiering
av terrorismav
(2009:62).
terrorism (2009:62).
28 Avser bde
28 Avser
den gamla
bdeluftfartslagen
den gamla luftfartslagen
(1957:297) och
(1957:297)
den nyaoch
luftfartslagen
den nya luftfartslagen
(2010:500). (2010:500).
Lagen trdde
Lagen
i krafttrdde
den 1 iseptember
kraft den 12010.
september
Genom
2010.
lagen
Genom
upphr
lagen
luftfartslagen
upphr luftfartslagen
(1957:297). (1957:297).
29 Avser bde
29 Avser
den gamla
bdelagen
den gamla
(1988:868)
lagen om
(1988:868)
brandfarliga
om brandfarliga
och explosiva
och explosiva
varor och den
varor
nyaoch
lagen
den(2010:1011)
nya lagen (2010:1011)
om brandfarliga
om brandfarliga
och explosiva
och
varor.
explosiva
Lagenvaror.
trdde
Lagen
i
trdde i
kraft den 1 september
kraft den 12010.
september 2010.
26
Genom lagen
Genom
upphr
lagen
lagen
upphr
(1988:868)
lagen om
(1988:868)
brandfarliga
om brandfarliga
och explosiva
och
varor.
explosiva varor.
201
Lagfrda personer
Tabell 4.11. Lagfringsbeslut a b mot kvinnor efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.
All conviction decisions, women, by principal offence and principal sanction, 2012.
Huvudbrott
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Domar
Totalt
10 923
6 629
1 448
1 039
8
929
54
7
380
33
12
10
1
7
4 375
3 563
1 554
103
1 813
43
2
28
414
219
50
26
96
112
116
170
219
44
18
100
75
587
36
549
408
2
drav
Fngelse
984
462
88
59
6
20
28
3
23
10
2
4
316
254
189
43
5
14
2
1
42
13
16
11
10
9
1
19
6
6
4
9
39
1
38
33
-
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
1
1
1
1
1
-
41
39
16
12
2
5
4
4
9
6
5
1
3
8
8
7
6
6
6
-
202
Skyddstillsyn
Totalt
1 109
762
196
158
143
13
34
10
3
1
1
448
352
306
24
4
13
5
72
48
6
14
16
8
21
6
5
9
6
97
2
95
89
-
drav med
fngkonelse
traktsvrd
samhllstjnst
11
10
2
2
1
1
6
5
1
4
1
1
2
2
2
-
152
80
43
35
31
4
6
5
2
1
24
16
13
1
2
6
4
2
2
2
1
1
1
11
1
10
10
-
92
31
10
10
5
5
18
13
7
3
3
1
1
4
3
3
3
-
Villkorlig dom
Ungdomsvrd 5
Ungdomstjnst
2 190
1 841
395
347
342
3
45
13
1
2
1 216
851
813
27
3
7
208
129
28
1
38
47
100
10
75
70
5
155
5
150
142
-
221
187
74
59
55
4
14
1
67
51
29
3
8
5
6
5
3
11
3
1
2
43
43
33
-
276
264
100
89
88
1
11
139
113
84
18
5
6
11
5
1
2
5
10
13
1
7
5
12
12
5
-
Totalt
drav
med
samhllstjnst
521
333
198
180
179
16
13
1
1
65
25
20
3
2
15
2
8
2
6
19
5
5
65
65
62
-
Tabell 4.11. (forts). Lagfringsbeslut a b mot kvinnor efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.
All conviction decisions, women, by principal offence and principal sanction, 2012.
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
3
2
2
1
1
1
1
-
Bter
5 789
2 846
537
285
249
1
1
238
12
2
2 025
1 813
36
1 758
54
5
24
25
30
7
121
79
22
10
47
205
27
176
73
2
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 6
Totalt drav avseende
fngsluten
else
ungdomsvrd
303
220
40
28
25
3
11
1
151
120
91
6
19
1
3
21
15
6
4
6
1
1
28
28
26
-
203
35
19
4
1
1
3
13
8
4
4
4
3
1
1
2
2
2
-
30 kap.
6 BrB/
29 kap.
6 BrB
tillmpad 7
6
5
2
2
2
1
1
1
2
1
1
1
-
Strafffrelgganden
Totalt
6 697
3 086
181
100
87
79
1
1
1
2 700
2 414
258
1
2 142
3
76
59
10
6
64
89
57
159
13
53
93
46
12
34
7
-
drav
villkorlig
dom
574
497
18
15
14
3
1
441
256
253
1
2
58
56
2
40
87
36
35
1
2
1
1
1
-
talsunderltelser
4 050
2 663
91
31
30
1
60
2 218
2 065
180
1 866
5
90
56
3
15
16
15
4
44
312
4
24
284
42
4
38
16
-
Summa
domar,
straffrelgganden
21 670
12 378
1 720
1 170
8
1 046
54
8
519
34
13
11
1
7
9 293
8 042
1 992
104
5 821
43
2
36
580
334
53
51
118
191
209
271
690
61
18
177
452
675
52
621
431
2
Lagfrda personer
Huvudbrott
Huvudbrott

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Lag om straff fr smuggling1
Skattebrottslag
Lag om kontaktfrbud2
Utlnningslag3
Alkohollag4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning5
Lag om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella
instrument6
Bidragsbrottslag
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning
avseende terroristbrott och annan srskilt allvarlig brottslighet7
vriga frfattningar
Domar
Totalt
drav
Fngelse
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
Skyddstillsyn
Totalt
drav med
fngkonelse
traktsvrd
samhllstjnst
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
Ungdomsvrd 5
Ungdomstjnst
4 294
1 473
178
40
569
41
597
1 324
238
1 075
11
6
124
4
17
1 367
23
53
17
42
29
39
830
522
369
223
140
83
72
1
10
49
1
17
21
5
1
3
2
5
-
2
1
1
1
-
347
225
2
203
20
106
99
6
1
5
1
11
2
2
3
-
1
1
1
-
61
52
52
7
7
1
1
1
1
-
72
58
58
11
11
2
1
1
-
349
139
2
131
3
35
34
1
39
2
136
15
2
12
8
-
188
122
117
2
21
20
1
25
2
20
5
5
5
-
34
2
2
31
7
24
1
-
12
2
2
8
4
4
1
1
1
-
1
18
108
87
207
12
204
Huvudbrott

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
instrument 6
Bidragsbrottslag
avseende terroristbrott och annan srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
Bter
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 6
Totalt drav avseende
fngsluten
else
ungdomsvrd
30 kap.
6 BrB/
29 kap.
6 BrB
tillmpad 7
Strafffrelgganden
Totalt
drav
villkorlig
dom
talsunderltelser
Summa
domar,
straffrelgganden
1
1
1
-
2 943
694
172
38
41
404
1 023
6
1 017
6
27
1 193
3
51
9
39
12
23
830
83
41
2
9
30
37
15
22
1
4
2
2
-
16
9
1
8
6
2
4
1
1
-
1
1
1
-
3 611
1 292
549
34
1
74
543
823
1
822
16
179
1 301
30
21
2
76
17
62
887
77
1
1
76
29
-
1 387
352
7
13
2
5
324
824
8
816
2
5
204
6
33
15
3
11
59
9 292
3 117
734
87
572
120
1 464
2 971
247
2 713
11
24
308
4
17
2 872
59
107
19
133
49
112
1 776
1
18
15
7
55
47
17
9
1
42
172
192
144
51
402
a Lagfringsbeslut
c Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott.
d Med
huvudpfljd avses huvudpfljden i huvudbrottet.
1 Inklusive

2 Lag
3 Avser
4 Avser
bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde i kraft den 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag (1994:1738).
bde trafikfrordningen (1998:1276) och vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d trafikfrordningen trdde i kraft.
bde den tidigare insiderlagen (1990:1342), insiderstrafflagen (2000:1086) och den nya lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (2005:377).
Insiderlagen upphrde att glla d insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr marknadsmissbruk
vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
5 Avser
6 Avser
7 Lagen
205
Lagfrda personer
b Med
Tabell 4.12. Lagfringsbeslut a b mot mn efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.

Huvudbrott
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Domslut
Totalt
60 186
28 407
10 515
7 229
121
6 236
642
36
2 361
94
219
22
898
150
20
5
14 172
9 918
4 909
1 014
2 623
819
52
357
1 756
516
232
48
777
325
785
1 388
620
90
54
404
126
3 100
305
2 782
1 854
13
drav
Fngelse
11 151
6 205
2 318
1 472
107
879
449
17
499
71
157
344
121
19
3
3 143
2 462
1 423
539
4
377
48
68
458
73
120
187
41
159
23
149
32
31
84
33
595
29
566
419
-
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
57
56
22
9
2
3
4
5
8
4
1
26
26
1
4
17
4
4
3
3
1
4
1
3
1
-
178
167
102
64
12
38
14
28
3
10
4
24
19
5
6
7
1
3
2
1
2
7
7
7
34
3
31
26
-
206
Skyddstillsyn
Totalt
drav med
fngkonelse
traktsvrd
5 729
3 810
1 612
1 206
1 096
100
297
16
51
2
106
10
1
1 655
1 268
830
196
10
151
80
292
110
37
110
20
27
48
46
11
7
31
4
497
25
472
412
-
172
147
46
36
15
21
8
3
2
1
90
81
4
12
65
7
2
1
3
1
1
4
2
2
2
7
7
5
-
761
441
217
136
99
32
55
5
36
26
3
173
143
69
39
33
2
22
5
9
7
2
2
4
2
2
49
5
44
36
-
samhllstjnst
1 294
776
490
438
405
30
37
5
5
1
14
153
99
53
24
19
3
38
14
9
10
14
2
4
1
1
2
1
129
3
126
101
-
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
Ungdomsvrd 5
Ungdomstjnst
8 971
6 970
2 867
2 477
2 440
9
14
286
3
5
3
100
1
3 339
1 957
1 754
134
1
12
51
659
262
66
1
290
83
570
70
236
2
223
11
528
60
468
427
-
1 369
1 098
382
299
251
47
1
53
1
1
30
5
574
464
164
68
12
167
52
33
10
1
12
21
56
18
12
5
3
3
124
2
122
79
-
1 545
1 439
692
561
544
13
83
3
45
6
647
466
289
30
14
72
59
50
12
1
1
30
21
110
20
1
1
10
9
80
5
75
48
-
4 020
2 580
1 911
1 773
1 760
9
2
89
3
5
2
47
376
112
73
23
12
2
51
17
13
8
9
197
7
11
2
5
4
282
21
261
229
-
Huvudbrott
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
10
7
1
1
2
2
2
4
4
4
-
Bter
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 6
Totalt
drav avseende
fngsluten
else
ungdomsvrd
29 414
7 544
2 219
928
782
4
1 032
14
245
4 112
2 773
92
3
2 532
18
169
12
43
105
117
25
1 028
126
21
43
62
1 087
173
902
328
12
1 741
1 099
295
209
199
6
76
5
10
645
480
349
34
50
16
28
92
35
6
3
43
22
3
48
14
1
10
3
145
7
138
110
-
207
389
174
42
25
22
1
14
3
105
74
42
1
27
3
16
5
2
9
4
1
10
2
2
25
1
24
18
-
2
2
1
1
1
1
1
1
-
Strafffrelg30 kap.
ganden
6 BrB/
29 kap.
Totalt
6 BrB
tillmpad 7
21
12
5
4
4
1
5
1
1
3
2
1
1
30 574
6 015
769
213
187
2
271
2
283
4 557
3 268
657
2
2 519
9
120
69
7
16
26
89
462
618
302
31
154
117
387
150
237
34
-
talsunderltelser
Summa
domar,
straffrelgganden
17 702
6 162
398
91
88
280
2
2
25
5 274
4 499
498
8
3 848
1
49
211
93
43
70
80
12
472
299
12
99
188
191
33
157
38
1
108 462
40 584
11 682
7 533
121
6 511
642
38
2 912
94
221
26
1 206
150
20
5
24 003
17 685
6 064
1 024
8 990
820
52
415
2 087
678
239
107
873
494
1 259
2 478
1 221
133
54
657
431
3 678
488
3 176
1 926
14
drav
villkorlig
dom
1 672
1 418
44
35
33
2
6
3
1 242
650
645
2
1
2
93
68
7
16
42
450
7
114
110
4
18
13
5
5
-
Lagfrda personer
Tabell 4.12. (forts). Lagfringsbeslut a b mot mn efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.
Huvudbrott

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
instrument 6
Bidragsbrottslag
vriga frfattningar
Domslut
Totalt
drav
Fngelse
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
Skyddstillsyn
Totalt
drav med
konfngtraktselse
vrd
samhllstjnst
320
232
1
219
5
67
65
1
1
8
1
13
1
-
518
313
293
11
164
162
2
25
16
1
-
2 001
954
2
3
904
1
19
334
321
13
16
190
4
507
109
1
7
-
25
4
2
1
15
13
2
2
4
-
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
Ungdomsvrd 5
Ungdomstjnst
1 440
862
1
2
834
12
247
242
5
152
4
179
60
2
-
271
34
2
7
7
13
215
30
185
8
14
6
-
106
35
10
2
15
2
2
47
25
22
8
16
2
10
31 779
10 994
1 391
419
3 596
140
5 097
8 520
2 112
6 218
190
77
878
30
103
5
11 310
197
885
91
117
4 946
2 941
6
2
1 797
1
1 089
1 057
839
31
187
4
430
25
102
5
514
69
7
18
41
1
1
1
-
11
2
2
4
4
5
2
-
1 919
978
7
2
813
2
123
753
717
33
3
83
1
105
4
6
11
1
287
30
12
65
30
444
146
35
50
24
6 951
13
220
199
12
134
1 906
197
24
132
59
208
Huvudbrott
talsunderltelser
Summa
domar,
straffrelgganden
254
9
1
7
5
7
233
154
1
11 540
3 499
82
144
33
19
3 196
5 783
72
5 711
5
36
2 217
12
533
10
13
67 878
23 602
5 653
827
3 637
312
12 422
19 700
2 196
17 314
190
178
2 486
30
103
5
21 912
376
1 977
106
237
147
22
456
175
107
726
5 444
552
12 947
13
110
265
595
Bter
3
2
1
1
1
1
-
21 870
5 735
1 351
394
1
131
3 622
5 878
58
5 820
56
141
10 060
13
831
48
75
642
313
13
9
56
3
228
228
116
112
17
84
2
30
5
-
215
131
5
6
9
2
109
47
15
32
4
33
1
16
2
-
9
2
1
1
2
1
1
1
4
1
-
24 559
9 109
4 180
264
8
153
4 129
5 397
12
5 385
96
1 572
8 385
167
559
5
107
160
Trafikfrordning 5
instrument 6
194
12
6 941
220

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning

Bidragsbrottslag
vriga frfattningar
a Lagfringsbeslut
b Med
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 6
Totalt
drav avseende
fngsluten
else
ungdomsvrd
Strafffrelg30 kap.
ganden
6 BrB/
29 kap.
Totalt
6 BrB
tillmpad 7
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
drav
villkorlig
dom
42
70
60
18
287
1 534
15
1 601
10
685
4 192
c Frsk,
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott.
d Med
1 Inklusive
2 Lag
3 Avser
4 Avser
5 Avser
6 Avser
bde Trafikfrordningen (1998:1276) och Vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d Trafikfrordningen trdde i kraft.
Insiderlagen upphrde att glla d insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d Lagen om straff fr marknadsmissbruk
vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
7 Lagen
209
Lagfrda personer
Tabell 4.13. Lagfringsbeslut a b mot ungdomar (1520 r) efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.
All conviction decisions, youths (age 1520), by principal offence and principal sanction, year 2012.
Huvudbrott
SAMTLIGA BROTT

misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )



18 kap. Hgmlsbrott
Domslut
Totalt
drav
Fngelse
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
Skyddstillsyn
Totalt
drav med
fngkonelse
traktsvrd
samhllstjnst
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
Ungdomsvrd 5
Ungdomstjnst
11 679
7 838
2 933
2 242
14
596
455
161
105
10
58
57
22
9
2
9
9
4
3
2
1 155
932
374
303
-
89
81
23
18
-
49
45
23
9
-
277
208
123
111
-
1 415
1 238
546
507
-
565
435
353
336
-
1 590
1 285
456
358
-
1 821
1 703
792
650
-
8
5
8
179
29
9
3
3
28
10
8
8
4
1
1
1
-
4
1
35
3
-
2
1
-
1
12
2
-
6
-
14
-
11
-
1
1
31
5
-
3
45
6
-
2 016
183
7
504
43
47
4
28
3
4
5
3 951
2 858
1 332
243
223
63
27
27
1
488
17
195
91
13
1
18
4
-
2
-
278
511
55
-
373
117
20
3
177
124
-
12
-
11
17
1
-
248
55
36
3
15
3
2
7
2
88
23
6
496
7
2
25
327
7
1
6
306
51
1
67
632
14
94
448
376
169
56
55
-
18
17
4
45
34
7
583
444
381
34
28
15
641
515
193
786
579
373
112
30
51
-
10
-
17
1
9
22
8
2
4
-
77
65
61
17
4
-
64
-
53
20
15
9
-
4
-
1
-
3
-
9
-
31
-
2
-
71
20
1
-
10
4
114
44
6
2
172
58
38
13
1
-
59
6
-
12
21
-
3
-
3
-
1
-
30
32
1
2
32
26
-
596
190
33
10
4
4
3
2
2
10
9
3
1
1
1
3
1
19
22
1
6
1
67
21
13
120
33
2
95
764
38
2
41
1
1
4
1
3
-
2
101
2
1
-
4
1
1
37
-
7
87
3
5
42
1
5
167
2
14
92
5
17
62
726
440
-
4
4
40
23
-
3
-
3
1
-
210
2
-
3
3
-
2
4
99
78
-
1
-
1
-
3
3
-
1
1
37
23
-
14
84
74
-
41
33
-
5
3
165
112
-
1
17
87
53
-
Tabell 4.13. (forts). Lagfringsbeslut a b mot ungdomar (1520 r) efter huvudbrott c och huvudpfljd d, r 2012.
All conviction decisions, youths (age 1520), by principal offence and principal sanction, year 2012.
SAMTLIGA BROTT

misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare
Bter
2
-
4 694
1 904
516
256
332
248
58
47
23
12
3
2
238
5
17
-
11
-
1
-
240
1
-
1 067
570
80
1
450
8
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 6
Totalt
drav avseende
fngsluten
else
ungdomsvrd
44
3
-
153
124
72
22
9
9
-
11
30 kap.
6 BrB/
29 kap.
6 BrB
tillmpad 7
drav
villkorlig
dom
talsunderltelser
Summa
domar,
straffrelgganden
2
2
1
1
7
7
4
4
6 706
1 409
131
42
179
177
8
8
5 922
3 348
216
65
24 307
12 595
3 280
2 349
79
1
9
-
139
12
-
722
8
5
9
200
29
2
-
1
-
6
4
1
1
3
-
2
1
1
-
Strafffrelgganden
Totalt
1
-
4
-
38
1
1 026
737
141
568
6
7
1
161
133
132
1
63
-
2 573
2 213
285
1
1 865
1
22
14
2 117
183
8
9
7 550
5 808
1 758
279
2 944
489
17
223
70
10
-
17
10
-
1
1
-
30
21
-
19
18
-
70
25
-
473
163
11
367
85
10
4
1
-
3
-
229
174
2
7
250
491
1 075
855

62
236
2
33
132
78
1
1
443
68
670
910
18 kap. Hgmlsbrott
grovt bedrgeri (3 )



15
41
60
-
5
18
23
213
70
6
2
-
1
32
26
211
3
3
5
4
30
-
5
37
18
60
9
1
7
-
1
1
15
29
40
-
4
44
9
59
24
37
210
194
-
42
17
143
65
845
473
Lagfrda personer
Huvudbrott
Huvudbrott


olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )

Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
instrument 6
Bidragsbrottslag
vriga frfattningar
Domslut
Totalt
drav
Fngelse
Sluten
ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk
vrd
3 841
1 042
107
57
219
20
141
55
20
-
1
-
6
6
107
5
1
603
153
3
4
28
4
1
17
-
2
59
574
2 083
279
1 798
29
41
37
-
Skyddstillsyn
Totalt
drav med
fngkonelse
traktsvrd
223
82
1
70
-
1
1
-
9
110
102
6
2
17
14
1
8
-
4
2
2
-
5
3
-
samhllstjnst
Villkorlig dom
Totalt
drav
med
samhllstjnst
69
33
32
-
177
101
1
96
-
130
88
86
-
8
-
18
17
1
-
12
5
-
41
40
1
25
25
-
Ungdomsvrd 5
Ungdomstjnst
305
36
2
7
9
-
118
37
12
2
15
2
9
14
6
-
9
17
2
-
2
3
-
2
-
28
27
1
13
246
37
209
2
55
29
26
12
11
58
207
112
212
verl. till
vrd enl.
lagen om
vrd av
missbrukare

olovlig krning (3 )

Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Bter
34 kap. 1 1 p.
BrB tillmpad 6
Totalt
drav avseende
fngsluten
else
ungdomsvrd
30 kap.
6 BrB/
29 kap.
6 BrB
tillmpad 7
Strafffrelgganden
Totalt
drav
villkorlig
dom
talsunderltelser
Summa
domar,
straffrelgganden
2
-
2 790
703
89
45
84
28
3
2
11
8
2
1
5 297
1 755
255
70
2
-
2 574
319
8
22
11 712
3 116
370
149
6
-
2
1
1
18
509
1 544
17
1 527
9
12
44
16
28
6
20
517
142
1
5
7
2
1
1
4
2
1
1
1
-
34
1 320
2 416
2
2 414
9
290
827
197
-
1
1
-
3
2
282
1 909
17
1 892
2
15
329
89
-
222
56
2 176
6 408
298
6 104
17
412
5
1
1 759
439
3
29
55
121
Trafikfrordning 5
instrument 6
32
49
10
117
207
353
70
630
18
50
77
Vapenlag/-frordning

Bidragsbrottslag
vriga frfattningar
a Lagfringsbeslut
b Med
96
152
103
367
c Frsk,
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott.
d Med
1 Inklusive
2 Lag
3 Avser
4 Avser
5 Avser
6 Avser
Insiderlagen upphrde att glla d insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel
med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
213
Lagfrda personer
Huvudbrott
214
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Brott
349
108
16
12
12
4
73
64
59
1
4
7
3
1
3
2
1
1
18
1
17
17
-
Mindre
n 1
3 495
1 134
242
193
189
4
40
1
9
713
628
573
6
7
16
26
61
17
41
6
6
12
39
33
6
140
3
137
129
-
Exakt
1
1 984
991
273
225
215
9
40
2
8
555
466
433
7
1
16
9
68
20
3
40
7
9
5
32
1
1
21
10
131
3
128
113
-
Mer n 1
hgst 2
Fngelsetidens lngd i mnader
1 120
685
207
172
154
14
31
1
4
1
353
278
200
21
43
13
57
13
4
33
7
9
2
22
3
3
12
7
103
2
101
71
-
Mer n 2
hgst 3 d
776
484
174
142
136
1
20
1
12
217
169
132
32
2
3
41
11
2
19
2
3
2
17
6
11
76
6
70
50
-
Mer n 3
hgst 4
249
137
35
27
25
1
7
1
71
53
41
10
2
16
4
1
9
2
5
1
4
26
1
25
14
-
Mer n 4
mindre
n 6
766
542
175
95
87
6
61
14
28
18
1
318
248
89
149
5
3
40
7
5
17
2
27
1
5
1
4
44
6
38
23
-
Exakt 6
1 001
761
302
126
84
33
2
141
34
70
30
4
5
392
296
67
185
37
7
63
9
19
22
2
31
11
11
56
3
53
29
-
Mer n 6
mindre
n 12
Tabell 4.14. Domslut a med huvudpfljd b fngelse efter huvudbrott c och fngelsetidens lngd i mnader, r 2012.
Convictions in district courts involving a prison sentence as principal sanction, by principal offence and term of imprisonment in months, year 2012.
513
414
171
91
10
78
3
52
14
24
27
10
1
224
140
13
79
47
1
49
3
28
7
7
27
1
6
3
3
3
13
13
6
-
Exakt 12
1 130
919
433
248
1
4
236
5
92
16
32
93
48
4
440
313
9
81
217
5
1
75
1
51
8
13
39
18
17
17
1
28
4
24
6
-
Mer n
12
hgst 24
640
452
264
130
14
108
8
32
3
1
102
53
2
164
119
1
17
73
28
29
23
1
4
12
17
17
16
7
1
6
-
Mer n
24
hgst 48
252
154
118
65
54
9
2
11
42
6
13
35
28
7
4
17
2
1
1
1
4
1
1
1
-
Mer n
48, mindre
n 120
50
40
40
38
38
2
-
Exakt eller
mer n 120,
ej livstId
6
6
6
6
6
-
Livstid
12 331
6 827
2 456
1 570
113
916
499
20
531
81
160
348
122
19
7
3 555
2 802
1 617
594
9
460
50
69
508
88
138
201
51
169
25
174
42
41
90
42
642
30
612
458
-
Totalt d
8
11
16
16
103
3
20
29
12
12
10
27
27
53
8
8
7
3
10
1
17
46
3
9
4
18
5
11
13
2
9
26
26
3
3
4
7
4
3
-
Genomsnittlig
fngelsetid
i mnader e
215
4

vriga frfattningar
Mer n 1
hgst 2
23
435
174
109
54
143
138
3
2
55
63
4
1
4
7
6
18
-
53
292
56
36
9
107
104
3
55
74
1
3
2
15
-
Mer n 3
hgst 4
16
112
13
1
10
2
56
56
24
19
2
1
-
Mer n 4
mindre
n 6
14
224
30
1
21
2
91
91
43
11
60
7
11
28
-
Exakt 6
1
-
240
13
8
1
3
118
117
1
48
5
3
61
10
5
36
-
Mer n 6
mindre
n 12
1
-
99
2
2
39
38
1
25
3
1
2
33
15
1
15
-
Exakt 12
211
115
85
30
52
4
18
44
18
2
18
-
Mer n
12
hgst 24
188
106
4
102
60
2
57
22
13
1
2
-
Mer n
24
hgst 48
bde den tidigare utlnningslagen (1989:529) och den nya utlnningslagen (2005:716). Utlnningslagen (1989:529) upphrde att glla den 31 mars 2006 d den nya utlnningslagen (2005:716) trdde i kraft.
7 Lagen
Lagfrda personer
bde den tidigare insiderlagen (1990:1342), insiderstrafflagen (2000:1086) och den nya lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (2005:377). Insiderlagen upphrde att glla d
insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
6 Avser
5 Avser
4 Avser
3 Avser

2 Lag (1988:688) om besksfrbud har den 1 januari 2011 bytt namn till lag (1988:688) om kontaktfrbud.
1 Inklusive
livstidsdmda.
1 person dr uppgifter om kn saknas.
e Exklusive
d Inklusive
c Frsk,
98
55
55
40
40
3
3
-
Mer n
48, mindre
n 120
huvudpfljd avses huvudpfljden i huvudbrottet

frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
40
993
730
1
517
198
147
135
11
1
2
43
1
71
2
3
2
11
2
9
-
Mer n 2
hgst 3 d
och med statistiken fr 2009 har begreppet Personer dmda (bruttoredovisning) ndrats till begreppet Domslut. Inga definitioner eller berkningar har frndrats.
b Med
aI
33
2 361
2 096
4
1 294
788
154
140
13
1
2
30
79
3
10
20
2
11
-
Exakt
1
241
207
1
27
178
20
19
1
3
11
2
3
2
-
Mindre
n 1

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
instrument 6
Bidragsbrottslag
Brott
Tabell 4.14. (forts). Domslut a med huvudpfljd b fngelse efter huvudbrott c
10
7
7
3
3
-
Exakt eller
mer n 120,
ej livstId
Livstid
201
2
6
5 504
3 321
6
2
2 024
1
1 234
1 158
927
32
199
4
481
26
119
5
540
74
7
19
44
32
155
-
Totalt d
11
23
6
1
2
4
2
7
1
13
6
2
48
2
17
10
48
10
7
18
2
2
2
7
8
-
Genomsnittlig
fngelsetid
i mnader e
Brott
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTT BROTT
Brott mot Brott
brottsbalken
mot brottsbalken
37 kap. Brott
37 kap.
mot Brott
person
mot person
3 kap. Brott3 mot
kap.liv
Brott
ochmot
hlsa
liv och hlsa
drav morddrav
och drp
mord(1,
och
2 )
drp (1, 2 )
misshandelmisshandel
(5 )
(5 )
grov misshandel
grov misshandel
(6 )
(6 )
vllande tillvllande
annans till
dd
annans
(7 ) dd (7 )
4 kap. Brott4 mot
kap.frihet
Brott och
motfrid
frihet och frid
drav grovdrav
fridskrnkning
grov fridskrnkning
5 kap. rekrnkning
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt
drav
(1 vldtkt
)
(1 )
grov vldtkt
grov
(1 vldtkt
)
(1 )
7 kap. Brott7 mot
kap.familj
Brott mot familj
812 kap. 812
Brottkap.
mot Brott
frmgenhet
mot frmgenhet
drav stlddrav
(1 ) stld (1 )
grov stld (4
grov
) stld (4 )
snatteri (2 snatteri
)
(2 )
rn (5 ) rn (5 )
grovt rn (6grovt
) rn (6 )
tillgrepp avtillgrepp
fortskaffningsmedel
(7 )
(7 )
9 kap. Bedrgeri
9 kap. och
Bedrgeri
annanoch
oredlighet
annan oredlighet
drav bedrgeri
drav (1
bedrgeri
)
(1 )
grovt bedrgeri
grovt (3
bedrgeri
)
(3 )
bedrgligt bedrgligt
beteende (2
beteende
)
(2 )
(6, 7 ) (6, 7 )
annan trolshet
annanoch
trolshet
mutbrott
och mutbrott
11 kap. Brott
11 mot
kap.borgenrer
Brott mot borgenrer
m.m.
m.m.
1315 kap.1315
Brottkap.
mot Brott
allmnheten
mot allmnheten
brott
brott
drav Mordbrand,
drav Mordbrand,
grov mordbrand
grov mordbrand
(1, 2 ) (1, 2 )
15 kap. Mened,
15 kap.
falskt
Mened,
tal m.m.
falskt tal m.m.
1622 kap.1622
Brottkap.
mot Brott
statenmot staten
16 kap. Brott
16 mot
kap.allmn
Brott mot
ordning
allmn ordning
17 kap. Brott
17 mot
kap.allmn
Brott mot
verksamhet
allmn verksamhet
drav Vlddrav
eller hot
Vld
mot
eller
tjnsteman
hot mot tjnsteman
(1 )
(1 )
18 kap. Hgmlsbrott
18 kap. Hgmlsbrott
19 kap. Brott
19 mot
kap.rikets
Brott skerhet
mot rikets skerhet
20 kap. Tjnstefel
20 kap. m.m.
Tjnstefel m.m.
Brott
47
19
1
1
17
15
14
1
1
1
1
1
1
1
-
47371
19121
1 5
- 4
- - 4
- - 1 1
- - - - - - - 17102
15 94
14 87
- 1 4
- 2
- - 1
1 6
- 4
1 - - 2
- 1
- 1
1 - 1
- - - - 1
1 13
- 1 13
1 13
- - - -
Mindre
Exakt
n 11
371192
121 83
5 6
4 4
- 4 4
- - 1 2
- - - - - - - 102 60
94 52
87 51
- 4 2 1
- 1 6 8
4 3
- - 2 5
1 1 - 1 6
- 1
- 1
- 2
1 3
13 11
- 1
13 10
13 9
- - - -
192 85
83 42
6 7
4 6
- 4 4
- 1
- 2 1
- - - - - - - 60 26
52 22
51 19
- 1
- 1 2
- - 8 3
3 2
- - 5 1
- 1
- - 6 3
1 1
1 1
2 1
3 1
11 6
1 10 6
9 4
- - - -
85 42
42 26
7 5
6 4
- 4 4
1 - 1 - - - - 1
- - - 26 12
22 12
19 11
1 1
- 2 - - 3 2 - - 1 1 - - 3 3
1 1 1 1 3
6 6
- 6 6
4 4
- - - -
42 21
26 8
5 3
4 1
- 4 - 1
- - 2
- - - 1 - - - 12 5
12 2
11 2
1 - - - - - 3
- 2
- - - 1
- - - 3 - - - 3 6 - 6 4 - - - -
21 40
8 29
3 7
1 4
- - 4
1 - 2 2
- 2
- - - - - - 1
5 20
2 15
2 2
- 12
- - 1
- - 3 2
2 1
- - 1 - - 3
- - 1
- - - - 1
- 1
- - 1
- 1
- - - -
Exakt
Mer n 1 MerMer
n n
1 2 MerMer
n n
2 3 MerMer
n n
3 4 MerExakt
n 4 6
1 hgst 2 hgst
hgst
2 3 hgst
hgst
3 4 hgst
mindre
4
mindre
n 6
n 6
Fngelsetidens
Fngelsetidens
lngd i mnader
lngd i mnader
Mindre
n 1
Livstid
40 41
29 30
7 10
4 1
- 4 1
- - 2 7
2 4
- - - - - 1 2
20 19
15 13
2 3
12 9
- 1 1
- - 2 5
1 1
- 4
- - - 3 1
- 1 - - - 1 1 1
- 1 1
1 1
- - - -
41 40
30 32
10 13
1 8
- 1 - 7
- 1
7 3
4 2
- - - 1
- - 2 1
19 17
13 10
3 1
9 8
- 1 1
- - 5 4
1 4 4
- - - 1
1 2
- - 2
- 1
- 1
- 1
- 1 - 1 1 - - - -
40 78
32 59
13 25
8 22
- - 7 19
1 2
3 3
2 2
- - 1 - - 1 17 31
10 17
1 8 7
- 1 10
- - 4 8
- 4 5
- - 2
1 6
2 - 2 3
1 3
1 3
1 - - - - - - - - -
78 29
59 17
25 3
22 3
- 2
- 19 1
2 3 2 - - - - - - 31 12
17 7
- 7 5
- 10 - 2
- 8 3
- 5 3
- 2 6 - 2
- 3 2
3 2
3 2
- - - - - - - - - -
29
17
3
3
2
1
12
7
5
2
3
3
2
2
2
2
-
6
3
2
1
1
1
1
1
-
6
3
2
1
1
1
1
1
-
3
3
3
3
3
-
3
3
3
3
3
-
Exakt
Mer 6n 6 MerExakt
n 6 12 Exakt
Mer12
n
MerMer
n n
MerMer
n n
Mer n
Exakt ellerExakt eller
mindre
mindre
12
12 24
24 48, mindre48, mindre
mer n 120,
mer n 120,
n 12
n 12
hgst 24 hgst
hgst
24 48 hgst
n 120
48
n 120
ej livstId ej livstId
a
a
b
b
c
c
Tabell 4.15.
Tabell
Domslut
4.15. Domslut
mot kvinnor
mot med
kvinnor
huvudpfljd
med huvudpfljd
fngelse
fngelse
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och fngelsetidens
och fngelsetidens
lngd i mnader,
lngd i mnader,
r 2012. r 2012.
Convictions
Convictions
of womenofinwomen
district in
courts
district
involving
courts involving
a prison sentence
a prison sentence
as principal
as sanction,
principal sanction,
by principal
by offence
principaland
offence
term and
of imprisonment
term of imprisonment
in months,
in year
months,
2012.
year 2012.
216
995
472
- 90
- 61
- 6
- 21
- 29
- 3
- 23
- 10
- - - 2
- - - 4
322
259
190
- 43
- 5
- 18
- 2
- 1
- 43
- 13
- 17
- - 11
- 10
- 9
- 1
- 21
- 8
- 8
- 4
- 9
- 39
- 1
- 38
- 33
- - - -
Livstid
Totalt
995
472
90
61
6
21
29
3
23
10
2
4
322
259
190
43
5
18
2
1
43
13
17
11
10
9
1
21
8
8
4
9
39
1
38
33
-
6
8
18
21
110
3
16
17
12
11
8
9
6
5
2
13
1
11
40
1
9
3
16
5
17
13
9
18
18
5
3
2
2
2
2
-
6
8
18
21
110
3
16
17
12
11
8
9
6
5
2
13
1
11
40
1
9
3
16
5
17
13
9
18
18
5
3
2
2
2
2
-
Totalt
Genomsnittlig
Genomsnittlig
fngelsetidfngelsetid
e
i mnader i mnader e
217
28
24
24
1
1
1
2
1
1
28
24
24
1
1
1
2
1
1
250 250
226 226
149 149
76
76
17
17
16
16
1
1
6
6
1
1
1
1
-
109 109
91
91
61
61
28
28
11
11
10
10
1
1
5
5
2
2
1
1
-
43
23
12
9
10
10
5
5
1
1
3
-
43
23
12
9
10
10
5
5
1
1
3
-
16
2
1
9
9
4
1
-
16
2
1
9
9
4
1
-
13
2
1
1
5
5
6
-
13
2
1
1
5
5
6
-
och amed
I ochstatistiken
med statistiken
fr 2009
frhar
2009
begreppet
har begreppet
Personer
Personer
dmdadmda
(bruttoredovisning)
(bruttoredovisning)
ndratsndrats
till begreppet
till begreppet
Domslut.
Domslut.
Inga definitioner
Inga definitioner
eller berkningar
eller berkningar
har frndrats.
har frndrats.
11
9
9
1
1
1
-
11
9
9
1
1
1
-
11
1
1
8
8
2
2
-
11
1
1
8
8
2
2
-
8
2
2
4
1
1
2
1
1
-
8
2
2
4
1
1
2
1
1
-
19
7
3
4
8
7
4
2
1
-
19
7
3
4
8
7
4
2
1
-
12
5
5
6
6
1
-
gamla
alkohollagen
alkohollagen
(1994:1738)
(1994:1738)
och den
och
nya
den
alkohollagen
nya alkohollagen
(2010:1622).
(2010:1622).
Lagen Lagen
trdde trdde
i kraft den
i kraft
1 januari
den 1 januari
2010. Genom
2010. Genom
lagen upphr
lagen upphr
alkohollag
alkohollag
(1994:1738).
(1994:1738).
i kraft.
i kraft.
7 Lagen
7 Lagen
trdde trdde
i kraft den
i kraft
1 december
den 1 december
2010.
2010.
Lagfrda personer
Insiderstrafflagen
Insiderstrafflagen
trdde trdde
i kraft den
i kraft
1 januari
den 1 januari
upphrde
upphrde
att glla
attd
glla
Lagen
d Lagen
om straff
omfr
straff
marknadsmissbruk
fr marknadsmissbruk
vid handel
vid handel
med finansiella
med finansiella
instrument
instrument
trdde trdde
i kraft den
i kraft
1 juli
den2005.
1 juli 2005.
6 Avser6bde
Avserden
bde
tidigare
den tidigare
Insiderlagen
Insiderlagen
(1990:1342),
(1990:1342),
Insiderstrafflagen
Insiderstrafflagen
(2000:1086)
(2000:1086)
och den
och
nya
den
lagen
nyaom
lagen
straff
omfr
straff
marknadsmissbruk
fr marknadsmissbruk
vid handel
vid handel
med finansiella
med finansiella
instrument
instrument
(2005:377).
(2005:377).
Insiderlagen
Insiderlagen
upphrde
upphrde
att glla
attd
glla
5 Avser5bde
AvserTrafikfrordningen
bde Trafikfrordningen
(1998:1276)
(1998:1276)
och Vgtrafikkungrelsen
och Vgtrafikkungrelsen
(1972:603).
(1972:603).
Vgtrafikkungrelsen
Vgtrafikkungrelsen
upphrde
upphrde
att glla
attden
glla
1 oktober
den 1 oktober
1999 d
1999
Trafikfrordningen
d Trafikfrordningen
trdde trdde
i kraft.
4 Avser4bde
Avserden
bde
gamla
den
3 Avser3bde
Avserden
bde
tidigare
den tidigare
utlnningslagen
utlnningslagen
(1989:529)
(1989:529)
och den
och
nya
den
utlnningslagen
nya utlnningslagen
(2005:716).
(2005:716).
Utlnningslagen
Utlnningslagen
(1989:529)
(1989:529)
upphrde
upphrde
att glla
attden
glla
31den
mars
312006
marsd
2006
dend
nya
den
utlnningslagen
nya utlnningslagen
(2005:716)
(2005:716)
trdde trdde
i kraft.
2 Lag (1988:688)
2 Lag (1988:688)
om besksfrbud
om besksfrbud
har denhar
1 januari
den 1 januari
2011 bytt
2011
namn
bytt till
namn
lag (1988:688)
till lag (1988:688)
om kontaktfrbud.
om kontaktfrbud.
1 Inklusive
1 Inklusive
lagen (1960:418)
lagen (1960:418)
om straff
omfr
straff
varusmuggling.
fr varusmuggling.
d Exklusive
d Exklusive
livstidsdmda.
livstidsdmda.
c Frsk,
c Frsk,
frberedelse,
frberedelse,
stmpling,
stmpling,
medhjlp,
medhjlp,
anstiftan,
anstiftan,
underltelse
underltelse
att avslja
att avslja
och underltelse
och underltelse
att hindra
att hindra
r inkluderade
r inkluderade
i respektive
i respektive
brott. Detta
brott.betyder
Detta betyder
med huvudbrottet
med huvudbrottet
stld kan
stld
vara
kanstld,
varamedhjlp
stld, medhjlp
till stld,
tillfrsk
stld,
b Med huvudpfljd
b Med huvudpfljd
avses huvudpfljden
avses huvudpfljden
i huvudbrottet.
i huvudbrottet.
aI
vrigavriga
frfattningar
frfattningar
Bidragsbrottslag
Bidragsbrottslag
Lag om
Lag
straff
om fr
straff
offentlig
fr offentlig
uppmaning,
uppmaning,
rekrytering
rekrytering
och utbildning
och utbildning
7
7
avseende
avseende
terroristbrott
terroristbrott
och annan
och annan
srskiltsrskilt
allvarlig
allvarlig
brottslighet
brottslighet
Lag om
Lag
straff
om fr
straff
terroristbrott
fr terroristbrott
Lag/frordning
Lag/frordning
om vgtrafikregister
om vgtrafikregister
Brott Brott
mot vriga
mot vriga
specialstraffrttsliga
frfattningar
frfattningar
Brott Brott
mot trafikbrottslagen
drav drav
rattfylleri
rattfylleri
(4 ) (4 )
rattfylleri
rattfylleri
under under
pverkan
pverkan
av narkotika
av narkotika
grovt rattfylleri
grovt rattfylleri
(4 a )(4 a )
smitning
smitning
frn olycksplats
frn olycksplats
(5 ) (5 )
olovligolovlig
krning
krning
(3 ) (3 )
Brott Brott
mot narkotikastrafflagen
Narkotikabrott
Narkotikabrott
(1 ) (1 )
RingaRinga
narkotikabrott
narkotikabrott
(2 ) (2 )
Grovt Grovt
narkotikabrott
narkotikabrott
(3 ) (3 )
Vrdslshet
Vrdslshet
med narkotika
med narkotika
(3 a )(3 a )
OlovligOlovlig
befattning
befattning
med narkotikaprekursorer
(3 b )(3 b )
Brott Brott
mot miljbalken
mot miljbalken
1
1
Lag om
Lag
straff
om straff
fr smuggling
fr smuggling
drav drav
grov smuggling
grov smuggling
(5 ) (5 )
grov narkotikasmuggling
(6 ) (6 )
grovt tullbrott
grovt tullbrott
(10 )(10 )
Brott Brott
mot vriga
mot vriga
frfattningar
frfattningar
Skattebrottslag
Skattebrottslag
Lag om
Lag
frbud
om frbud
betrffande
betrffande
knivarknivar
m.m. m.m.
2
2
Lag om
Lag
kontaktfrbud
om kontaktfrbud
3
3
Utlnningslag
Utlnningslag
4
4
Alkohollag
Alkohollag
Lag om
Lag
totalfrsvarsplikt
om totalfrsvarsplikt
Vapenlag/frordning
Vapenlag/frordning
5
5
Trafikfrordning
Trafikfrordning
Lag om
Lag
straff
om fr
straff
marknadsmissbruk
fr marknadsmissbruk
vid handel
vid handel
med finansiella
med finansiella
6
6
instrument
instrument
3
3
3
-
frsk
till stldtillo.s.v.
stld o.s.v.
12
5
5
6
6
1
-
3
3
3
-
523
369
223
140
84
73
1
10
49
1
17
21
5
1
3
2
5
-
523
369
223
140
84
73
1
10
49
1
17
21
5
1
3
2
5
-
30
4
1
1
1
7
4
2
26
15
12
35
9
14
1
2
5
8
-
30
4
1
1
1
7
4
2
26
15
12
35
9
14
1
2
5
8
-
Fngelsetidens
Fngelsetidens
lngd lngd
i mnader
i mnader
LivstidLivstid Totalt Totalt Genomsnittlig
Genomsnittlig
fngelsetid
fngelsetid
MindreMindre Exakt Exakt Mer nMer
1 n Mer
1 nMer
2 n Mer
2 nMer
3 n Mer
3 nMer
4 n Exakt
4
Exakt
6
6Mer nMer
6 n Exakt
6
Exakt
12
12
Mer nMer n Mer nMer n Mer nMer n Exakt Exakt
eller eller
e
e
i mnader
i mnader
n 1 n 1 1
1
hgst hgst
2
2hgst hgst
3
3hgst hgst
4
4mindremindre
mindremindre
12
12
24
24
48, mindre
48, mindre
mer nmer
120,
n 120,
n 6 n 6
n 12 n 12
hgst hgst
24
24
hgst hgst
48
48
n 120n 120 ej livstId
ej livstId
a
b
b
c
Tabell
Tabell
4.15. 4.15.
(forts).
(forts).
Domslut
Domslut
motakvinnor
mot kvinnor
med med
huvudpfljd
huvudpfljd
fngelse
fngelse
efter efter
huvudbrott
huvudbrott
och cfngelsetidens
och fngelsetidens
lngdlngd
i mnader,
i mnader,
r 2012.
r 2012.
Brott Brott
734
458
169
138
132
1
20
1
11
205
157
121
31
2
3
41
11
2
19
2
3
2
14
6
8
70
6
64
46
-
734
458
169
138
132
1
20
1
11
205
157
121
31
2
3
41
11
2
19
2
3
2
14
6
8
70
6
64
46
-
228
129
32
26
25
5
1
66
51
39
10
2
13
2
1
8
2
5
1
4
26
1
25
14
-
228
129
32
26
25
5
1
66
51
39
10
2
13
2
1
8
2
5
1
4
26
1
25
14
-
726
513
168
91
83
6
59
12
28
18
298
233
87
137
4
3
38
6
5
17
2
24
1
4
1
3
43
6
37
22
-
726
513
168
91
83
6
59
12
28
18
298
233
87
137
4
3
38
6
5
17
2
24
1
4
1
3
43
6
37
22
-
960
731
292
125
83
33
2
134
30
70
30
4
3
373
283
64
176
36
7
58
8
15
22
2
30
11
11
55
3
52
28
-
960
731
292
125
83
33
2
134
30
70
30
4
3
373
283
64
176
36
7
58
8
15
22
2
30
11
11
55
3
52
28
-
473
382
158
83
10
71
2
49
12
24
26
10
207
130
12
71
46
1
45
3
24
7
6
25
1
4
2
2
2
13
13
6
-
473 1 052 1 052

382 860
860
158 408
408
83 226
226
1
1
10
4
4
71 217
217
2
3
3
49
89
89
12
14
14
24
32
32
26
93
93
10
48
48
4
4
207 409
409
130 296
296
12
9
9
71
74
74
46 207
207
5
5
1
1
1
45
67
67
3
1
1
24
46
46
7
6
6
6
7
7
25
39
39
1
4
15
15
2
14
14
2
14
14
2
1
1
13
28
28
4
4
13
24
24
6
6
6
-
611
435
261
127
12
107
8
32
3
1
102
53
2
152
112
1
12
73
26
26
20
1
4
10
15
15
14
7
1
6
-
611
435
261
127
12
107
8
32
3
1
102
53
2
152
112
1
12
73
26
26
20
1
4
10
15
15
14
7
1
6
-
246
151
116
64
53
9
2
10
42
6
13
34
28
7
4
17
2
1
1
4
1
1
1
-
246
151
116
64
53
9
2
10
42
6
13
34
28
7
4
17
2
1
1
4
1
1
1
-
47
37
37
35
35
2
-
47
37
37
35
35
2
-
6
6
6
6
6
-
611 335 11 335

6 6 355 6 355
6 2 366 2 366
6 1 509 1 509
6 107
107
- 895
895
- 470
470
17
17
- 508
508
71
71
- 160
160
- 346
346
- 122
122
19
19
3
3
- 3 233 3 233
- 2 543 2 543
- 1 427 1 427
- 551
551
4
4
- 442
442
48
48
68
68
- 465
465
75
75
- 121
121
- 190
190
41
41
- 160
160
24
24
- 153
153
34
34
33
33
86
86
33
33
- 603
603
29
29
- 574
574
- 425
425
-
9
11
16
16
103
3
20
31
12
12
10
27
27
53
8
8
8
3
10
1
18
46
3
9
4
18
5
10
13
2
9
28
28
3
3
5
8
4
3
-
9
11
16
16
103
3
20
31
12
12
10
27
27
53
8
8
8
3
10
1
18
46
3
9
4
18
5
10
13
2
9
28
28
3
3
5
8
4
3
-
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTTBROTT
Brott mot
Brott
brottsbalken
mot brottsbalken
37 kap.
37
Brott
kap.mot
Brott
person
mot person
3 kap. Brott
3 kap.
mot
Brott
liv och
mot hlsa
liv och hlsa
drav mord
dravoch
mord
drp
och
(1,drp
2 )(1, 2 )
misshandel
misshandel
(5 ) (5 )
grov misshandel
grov misshandel
(6 ) (6 )
vllande
vllande
till annans
till annans
dd (7 )
dd (7 )
4 kap. Brott
4 kap.
mot
Brott
frihet
motoch
frihet
fridoch frid
drav grov
drav
fridskrnkning
grov fridskrnkning
5 kap. rekrnkning
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt
drav vldtkt
(1 ) (1 )
grov vldtkt
grov vldtkt
(1 ) (1 )
7 kap. Brott
7 kap.
mot
Brott
familj
mot familj
812 kap.
812
Brott
kap.mot
Brott
frmgenhet
mot frmgenhet
drav stld
drav
(1stld
) (1 )
grov stld
grov
(4stld
) (4 )
snatterisnatteri
(2 ) (2 )
rn (5 )
rn (5 )
grovt rn
grovt
(6 )
rn (6 )
tillgrepptillgrepp
(7 ) (7 )
9 kap. Bedrgeri
9 kap. Bedrgeri
och annan
och oredlighet
annan oredlighet
drav bedrgeri
drav bedrgeri
(1 ) (1 )
grovt bedrgeri
grovt bedrgeri
(3 ) (3 )
bedrgligt
bedrgligt
beteende
beteende
(2 ) (2 )
(6, 7 )(6, 7 )
10 kap.10
Frskingring,
kap. Frskingring,
annan trolshet
annan trolshet
och mutbrott
och mutbrott
11 kap.11
Brott
kap.
mot
Brott
borgenrer
mot borgenrer
m.m. m.m.
12 kap.12
Skadegrelsebrott
kap. Skadegrelsebrott
1315 kap.
1315
Brott
kap.mot
Brott
allmnheten
mot allmnheten
13 kap.13
Allmnfarliga
kap. Allmnfarliga
brott brott
drav Mordbrand,
drav Mordbrand,
grov mordbrand
grov mordbrand
(1, 2 )(1, 2 )
14 kap.14
Frfalskningsbrott
kap. Frfalskningsbrott
15 kap.15
Mened,
kap. Mened,
falskt tal
falskt
m.m.
tal m.m.
1622 kap.
1622
Brott
kap.mot
Brott
staten
mot staten
16 kap.16
Brott
kap.
mot
Brott
allmn
mot allmn
ordningordning
17 kap.17
Brott
kap.
mot
Brott
allmn
mot allmn
verksamhet
verksamhet
drav Vld
drav
eller
Vld
hoteller
mothot
tjnsteman
mot tjnsteman
(1 ) (1 )
18 kap.18
Hgmlsbrott
kap. Hgmlsbrott
19 kap.19
Brott
kap.
mot
Brott
rikets
motskerhet
rikets skerhet
20 kap.20
Tjnstefel
kap. Tjnstefel
m.m. m.m.
302
3 124 3 124 1 792 1 792 1 034 1 034
89
1 013 1 013 908
908 643
643
15 237
237 267
267 200
200
12 189
189 221
221 166
166
- 12 185
185 211
211 150
150
- 4
4
9
9
13
13
- 3 39
39
38
38
30
30
- - 1
1
2
2
1
1
- - 9
9
8
8
4
4
- 1
1
- - 56 611
611 495
495 327
327
49 534
534 414
414 256
256
45 486
486 382
382 181
181
- 6
6
7
7
20
20
- 3
3
1
1
- 14
14
15
15
41
41
- 4 25
25
9
9
13
13
6 55
55
60
60
54
54
3 13
13
17
17
11
11
- 3
3
4
4
- 3 39
39
35
35
32
32
- 5
5
7
7
6
6
- 5
5
9
9
9
9
1 12
12
5
5
2
2
1 38
38
26
26
19
19
- 2
2
- 2
2
1 33
33
19
19
11
11
- 5
5
7
7
6
6
17 127
127 120
120
97
97
1 3
3
2
2
2
2
16 124
124 118
118
95
95
16 116
116 104
104
67
67
- - - -
302
89
15
12
12
3
56
49
45
4
6
3
3
1
1
1
17
1
16
16
-
(Siffror inom
(Siffror
parentes
inom parentes
avser paragrafnummer.)
Brott
Fngelsetidens
Fngelsetidens
lngd i lngd
mnader
i mnader
Livstid Livstid
Totalt Totalt Genomsnittlig
Genomsnittlig
fngelsetid
fngelsetid
Mindre Mindre
Exakt Exakt
Mer n Mer
1 nMer
1 n Mer
2 nMer
2 n Mer
3 nMer
3 n Mer
4 nExakt
4
6Exakt Mer
6 n Mer
6 nExakt
6
12
Exakt Mer
12 n Mer nMer n Mer nMer n Mer n Exakt eller
Exakt eller
e
e
i mnader
i mnader
n 1 n 11
1 hgst 2hgst hgst
2
3hgst hgst
3
4hgst mindre
4
mindre
mindre mindre
12
12
24
24
48, mindre
48, mindre
mer n mer
120,n 120,
n 6 n 6
n 12 n 12
hgst 24
hgst hgst
24
48
hgst n
48 120 n 120 ej livstIdej livstId
Brott
a
a
b
b
c
c
TabellTabell
4.16. Domslut
4.16. Domslut
mot mn
motmed
mnhuvudpfljd
med huvudpfljd
fngelse
fngelse
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och fngelsetidens
och fngelsetidens
lngd lngd
i mnader,
i mnader,
r 2012.
r 2012.
Convictions
Convictions
of menofinmen
district
in district
courts courts
involving
involving
a prison
a prison
sentence
sentence
as principal
as principal
sanction,
sanction,
by principal
by principal
offenceoffence
and term
andofterm
imprisonment
of imprisonment
in months,
in months,
year 2012.
year 2012.
218
Lag om
Lagstraff
om straff
fr offentlig
fr offentlig
uppmaning,
uppmaning,
rekrytering
rekrytering
och utbildning
och utbildning
7
7
avseende
avseende
terroristbrott
terroristbrott
och annan
och annan
srskilt
srskilt
allvarlig
allvarlig
brottslighet
brottslighet
vriga
vriga
frfattningar
frfattningar
33 33
884
639
1
456
170
136
125
10
1
2
38
1
69
2
3
2
10
2
9
-
39 39
884
639
1
456
170
136
125
10
1
2
38
1
69
2
3
2
10
2
9
-
391
151
97
45
132
127
3
2
50
58
4
1
4
6
5
15
-
23 23
391
151
97
45
132
127
3
2
50
58
4
1
4
6
5
15
-
276
54
36
8
98
95
3
51
73
1
3
2
15
-
52 52
276
54
36
8
98
95
3
51
73
1
3
2
15
-
99
11
1
9
1
51
51
18
19
2
1
-
16 16
99
11
1
9
1
51
51
18
19
2
1
-
213
30
1
21
2
82
82
42
11
59
7
10
28
-
14 14
213
30
1
21
2
82
82
42
11
59
7
10
28
-
1
-
229
12
8
1
2
110
109
1
48
5
3
59
8
5
36
-
1
-
229
12
8
1
2
110
109
1
48
5
3
59
8
5
36
-
1
-
91
2
2
37
36
1
21
2
2
31
14
1
14
-
1
-
91
2
2
37
36
1
21
2
2
31
14
1
14
-
192
108
82
26
44
4
11
40
16
2
17
-
192
108
82
26
44
4
11
40
16
2
17
-
176
101
4
97
54
2
51
21
13
1
2
-
176
101
4
97
54
2
51
21
13
1
2
-
95
55
55
37
37
3
3
-
95
55
55
37
37
3
3
-
7 Lagen
7 Lagen
trddetrdde
i krafti den
kraft1den
december
1 december
2010.2010.
Lagfrda personer
insiderstrafflagen
insiderstrafflagen
trddetrdde
i krafti den
kraft1den
januari
1 januari
2001.2001.
Insiderstrafflagen
Insiderstrafflagen
upphrde
upphrde
att glla
att glla
d lagen
d lagen
om straff
om straff
fr marknadsmissbruk
fr marknadsmissbruk
vid handel
vid handel
med finansiella
med finansiella
instrument
instrument
trddetrdde
i krafti den
kraft1den
juli 2005.
1 juli 2005.
6 Avser
6 Avser
bde bde
den tidigare
den tidigare
insiderlagen
insiderlagen
(1990:1342),
(1990:1342),
insiderstrafflagen
insiderstrafflagen
(2000:1086)
(2000:1086)
och den
ochnya
denlagen
nya lagen
om straff
om straff
fr marknadsmissbruk
fr marknadsmissbruk
vid handel
vid handel
med finansiella
med finansiella
instrument
instrument
(2005:377).
(2005:377).
Insiderlagen
Insiderlagen
upphrde
upphrde
att glla
att glla
d
5 Avser
5 Avser
bde bde
trafikfrordningen
trafikfrordningen
(1998:1276)
(1998:1276)
och vgtrafikkungrelsen
och vgtrafikkungrelsen
(1972:603).
(1972:603).
Vgtrafikkungrelsen
Vgtrafikkungrelsen
upphrde
upphrde
att glla
att glla
den 1den
oktober
1 oktober
1999 1999
d trafikfrordningen
d trafikfrordningen
trddetrdde
i kraft.i kraft.
4 Avser
4 Avser
bde bde
den gamla
den gamla
alkohollagen
alkohollagen
(1994:1738)
(1994:1738)
och den
ochnya
denalkohollagen
nya alkohollagen
(2010:1622).
(2010:1622).
LagenLagen
trddetrdde
i krafti den
kraft1den
januari
1 januari
2010.2010.
Genom
Genom
lagenlagen
upphr
upphr
alkohollag
alkohollag
(1994:1738).
(1994:1738).
3 Avser
3 Avser
bde bde
den tidigare
den tidigare
utlnningslagen
utlnningslagen
(1989:529)
(1989:529)
och den
ochnya
denutlnningslagen
nya utlnningslagen
(2005:716).
(2005:716).
Utlnningslagen
Utlnningslagen
(1989:529)
(1989:529)
upphrde
upphrde
att glla
att glla
den 31
den
mars
31 mars
2006 2006
d den
dnya
denutlnningslagen
nya utlnningslagen
(2005:716)
(2005:716)
trddetrdde
i kraft.i kraft.
2 Lag 2(1988:688)
Lag (1988:688)
om besksfrbud
om besksfrbud
har den
har1den
januari
1 januari
2011 2011
bytt namn
bytt namn
till lagtill(1988:688)
lag (1988:688)
om kontaktfrbud.
om kontaktfrbud.
1 Inklusive
1 Inklusive
lagenlagen
(1960:418)
(1960:418)
om straff
om straff
fr varusmuggling.
fr varusmuggling.
d Exklusive
d Exklusive
livstidsdmda.
livstidsdmda.
c Frsk,
c Frsk,
frberedelse,
frberedelse,
stmpling,
stmpling,
medhjlp,
medhjlp,
anstiftan,
anstiftan,
underltelse
underltelse
att avslja
att avslja
och underltelse
och underltelse
att hindra
att hindra
r inkluderade
r inkluderade
i respektive
i respektive
brott. brott.
DettaDetta
betyder
betyder
att ettatt
lagfringsbeslut
ett lagfringsbeslut
med huvudbrottet
med huvudbrottet
stld stld
kan vara
kan stld,
vara stld,
medhjlp
medhjlp
till stld,
till stld,
frskfrsk
till stld
till stld
o.s.v.o.s.v.
b Medb huvudpfljd
Med huvudpfljd
avsesavses
huvudpfljden
huvudpfljden
i huvudbrottet.
i huvudbrottet.
aI
213 2 1112 111

183 1 8701 870
1
4 4
27 1 1451 145
154 712 712
19 137 137
18 124 124
1
13 13
2 2
2
24 24
9
78 78
3 3
2
9 9
2
20 20
2 2
2
11 11
-
ocha Imed
och statistiken
med statistiken
fr 2009
fr 2009
har begreppet
har begreppet
Personer
Personer
dmda
dmda
(bruttoredovisning)
(bruttoredovisning)
ndrats
ndrats
till begreppet
till begreppet
Domslut.
Domslut.
Inga definitioner
Inga definitioner
eller berkningar
eller berkningar
har frndrats.
har frndrats.
213
183
1
27
154
19
18
1
2
9
2
2
2
-
10 10
7 7
7 7
3 3
3 3
-
2
4
198 198
2
4
4 9804 980
2 9522 952
6 6
2 2
1 8011 801
1 1
1 0941 094
1 0731 073
853 853
31 31
189 189
4 4
432 432
25 25
102 102
5 5
519 519
69 69
7 7
18 18
41 41
30 30
150 150
-
Fngelsetidens
Fngelsetidens
lngdlngd
i mnader
i mnader
Livstid
LivstidTotaltTotalt
Mindre
MindreExaktExakt Mer n
Mer1 n 1Mer n
Mer2 n 2Mer n
Mer3 n 3Mer n
Mer4 n 4ExaktExakt
6 6 Mer n
Mer6 n 6ExaktExakt
12 12Mer n
Mer n Mer n
Mer n Mer n
Mer n ExaktExakt
eller eller
n 1 n 1 1 1
hgsthgst
2 2 hgsthgst
3 3 hgsthgst
4 4 mindre
mindre
mindre
mindre
12 12
24 24
48, mindre
48, mindremer n
mer120,
n 120,
n 6 n 6
n 12n 12
hgsthgst
24 24hgsthgst
48 48n 120
n 120
ej livstId
ej livstId
BrottBrott
mot mot
vriga
vriga
frfattningar
frfattningar
BrottBrott
mot mot
trafikbrottslagen
trafikbrottslagen
dravdrav
rattfylleri
rattfylleri
(4 )(4 )
rattfylleri
rattfylleri
under
under
pverkan
pverkan
av narkotika
av narkotika
grovtgrovt
rattfylleri
rattfylleri
(4 a )
(4 a )
smitning
smitning
frn olycksplats
frn olycksplats
(5 )(5 )
olovlig
olovlig
krning
krning
(3 )(3 )
BrottBrott
mot mot
Narkotikabrott
Narkotikabrott
(1 )(1 )
Ringa
Ringa
narkotikabrott
narkotikabrott
(2 )(2 )
GrovtGrovt
narkotikabrott
narkotikabrott
(3 )(3 )
Vrdslshet
Vrdslshet
med med
narkotika
narkotika
(3 a )
(3 a )
Olovlig
Olovlig
befattning
befattning
med med
narkotikaprekursorer
(3 b )
(3 b )
BrottBrott
mot mot
miljbalken
miljbalken
1
1
Lag Lag
om straff
om straff
fr smuggling
fr smuggling
dravdrav
grov grov
smuggling
smuggling
(5 )(5 )
grov grov
narkotikasmuggling
narkotikasmuggling
(6 )(6 )
grovtgrovt
tullbrott
tullbrott
(10 )
(10 )
BrottBrott
mot mot
vriga
vriga
frfattningar
frfattningar
Skattebrottslag
Skattebrottslag
Lag om
Lagfrbud
om frbud
betrffande
betrffande
knivar
knivar
m.m.m.m.
2
2
Lag om
Lagkontaktfrbud
om kontaktfrbud
3
3
Utlnningslag
Utlnningslag
4
4
Alkohollag
Alkohollag
Lag om
Lagtotalfrsvarsplikt
Vapenlag/frordning
Vapenlag/frordning
5
5
Trafikfrordning
Trafikfrordning
Lag om
Lagstraff
om straff
fr marknadsmissbruk
fr marknadsmissbruk
vid handel
vid handel
med med
finansiella
finansiella
6
6
instrument
instrument
Lag/frordning
Lag/frordning
om vgtrafikregister
om vgtrafikregister
Lag om
Lagstraff
om straff
fr terroristbrott
fr terroristbrott
Bidragsbrottslag
Bidragsbrottslag
(Siffror
(Siffror
inom inom
parentes
parentes
avseravser
paragrafnummer.)
paragrafnummer.)
BrottBrott
a
a
b
b
c
Tabell
Tabell
4.16.4.16.
(forts).
(forts).
Domslut
Domslut
mot
mot
mnmn
medmed
huvudpfljd
huvudpfljd
fngelse
fngelse
efterefter
huvudbrott
huvudbrott
ochc och
fngelsetidens
fngelsetidens
lngd
lngd
i mnader,
i mnader,
r 2012.
r 2012.
219
6
1
2
4
2
7
1
13
6
2
49
2
17
10
51
10
7
18
2
2
2
7
8
-
11 11
19 19
6
1
2
4
2
7
1
13
6
2
49
2
17
10
51
10
7
18
2
2
2
7
8
-
Genomsnittlig
Genomsnittlig
fngelsetid
fngelsetid
e
e
i mnader
i mnader
220

18 kap. Hgmlsbrott
Mindre
n 1
Exakt
1
1
1
2
2
1
-
6
6
1
1
1
2
2
2
-
Mer n 1
hgst 2
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
Brott
3
3
2
2
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
-
10
9
1
1
1
5
5
1
1
3
-
Mer n 2
hgst 3
Mer n 3
hgst 4
7
7
1
1
6
6
6
-
Mer n 4
mindre
n 6
3
3
2
2
1
1
1
1
-
Exakt 6
Tabell 4.17. Domsluta med huvudpfljdb sluten ungdomsvrd efter huvudbrottc och strafftidens lngd i mnader, r 2012.
Convictions in district courts involving youth custody as principal sanction, by principal offence and term of custody in months, year 2012.
5
5
3
1
1
2
1
2
2
2
2
2
2
-
12
12
5
2
2
1
2
2
5
5
4
1
-
Mer n 6
mindre
n 12
Exakt 12
4
4
3
3
1
1
1
-
Mer n
12
hgst 24
8
8
4
2
2
1
1
1
4
4
2
2
-
4
3
3
1
4
1
3
1
-
58
57
22
9
2
3
4
5
8
4
1
27
27
1
4
18
4
-
Totalt
Genomsnittlig
tid i mnader
5
6
6
1
2
3
2
1
-
7
7
9
8
20
2
7
12
7
7
14
7
7
3
2
7
14
-
221
-
Mer n 2
hgst 3
1
1
1
-
Mer n 3
hgst 4
Mer n 4
mindre
n 6
Lag (1988:688) om besksfrbud har 1 januari 2011 bytt namn till lag (1988:688) om kontaktfrbud.
Avser bde den tidigare utlnningslagen (1989:529) och den nya utlnningslagen (2005:716). Utlnningslagen (1989:529) upphrde att glla den 31 mars 2006 d den nya utlnningslagen (2005:716) trdde i kraft.
Avser bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde i kraft 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag (1994:1738).
Avser bde trafikfrordningen (1998:1276) och vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d trafikfrordningen trdde i kraft.
Avser bde den tidigare insiderlagen (1990:1342), insiderstrafflagen (2000:1086) och den nya lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (2005:377). Insiderlagen upphrde att glla d
Lagen trdde i kraft 1 december 2010.
Lagfrda personer
Inklusive lagen (1960:418) om straff fr varusmuggling.
Mer n
12
hgst 24
Med huvudpfljd avses huvudpfljden i huvudbrottet
Exakt 12
Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att
ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
Mer n 6
mindre
n 12
Exakt 6
I och med statistiken fr 2009 har begreppet Personer dmda (bruttoredovisning) ndrats till begreppet Domslut. Inga definitioner eller berkningar har frndrats.

Mindre
Exakt
Mer n 1
n 1
1
hgst 2

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
instrument 6
Bidragsbrottslag
vriga frfattningar
Brott
Tabell 4.17. Domsluta med huvudpfljdb sluten ungdomsvrd efter huvudbrottc och strafftidens lngd i mnader, r 2012.
Totalt
1
1
1
-
3
3
3
-
Genomsnittlig
tid i mnader
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTT BROTT
Brott motBrott
brottsbalken
mot brottsbalken
3-7 kap. Brott
3-7 kap.
motBrott
person
mot person
3 kap. Brott
3 kap.
mot Brott
liv och
mot
hlsa
liv och hlsa
drav mord
drav
och mord
drp och
(1, 2drp
) (1, 2 )
misshandel
misshandel
(5 )
(5 )
grov misshandel
grov misshandel
(6 )
(6 )
vllande till
vllande
annanstilldd
annans
(7 ) dd (7 )
4 kap. Brott
4 kap.
mot Brott
frihet mot
och frihet
frid och frid
drav grovdrav
fridskrnkning
grov fridskrnkning
5 kap. rekrnkning
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt
drav(1
vldtkt
)
(1 )
grov vldtkt
grov(1vldtkt
)
(1 )
7 kap. Brott
7 kap.
mot Brott
familjmot familj
8-12 kap.8-12
Brottkap.
motBrott
frmgenhet
mot frmgenhet
drav stld
drav
(1 )stld (1 )
grov stldgrov
(4 )stld (4 )
snatteri (2snatteri
)
(2 )
rn (5 ) rn (5 )
grovt rn (6
grovt
) rn (6 )
tillgrepp av
tillgrepp
fortskaffningsmedel
(7 )
(7 )
9 kap. Bedrgeri
9 kap. Bedrgeri
och annanoch
oredlighet
annan oredlighet
drav bedrgeri
drav bedrgeri
(1 )
(1 )
grovt bedrgeri
grovt bedrgeri
(3 )
(3 )
bedrgligtbedrgligt
beteende beteende
(2 )
(2 )
(6, 7 ) (6, 7 )
annan trolshet
annan och
trolshet
mutbrott
och mutbrott
11 kap. Brott
11 kap.
mot Brott
borgenrer
mot borgenrer
m.m.
m.m.
13-15 kap.
13-15
Brottkap.
motBrott
allmnheten
mot allmnheten
brott
brott
drav Mordbrand,
drav Mordbrand,
grov mordbrand
grov mordbrand
(1, 2 ) (1, 2 )
15 kap. Mened,
15 kap.falskt
Mened,
tal falskt
m.m. tal m.m.
16-22 kap.
16-22
Brottkap.
motBrott
staten
mot staten
16 kap. Brott
16 kap.
mot Brott
allmn
mot
ordning
allmn ordning
17 kap. Brott
17 kap.
mot Brott
allmn
mot
verksamhet
allmn verksamhet
drav Vld
drav
eller Vld
hot mot
ellertjnsteman
hot mot tjnsteman
(1 )
(1 )
18 kap. Hgmlsbrott
18 kap. Hgmlsbrott
19 kap. Brott
19 kap.
mot Brott
riketsmot
skerhet
rikets skerhet
20 kap. Tjnstefel
20 kap. Tjnstefel
m.m.
m.m.
(Siffror inom
(Siffror
parentes
inomavser
parentes
paragrafnummer.)
Huvudbrott
Huvudbrott
ab
ab
c
c
Tabell 4.18.
Tabell
Lagfringsbeslut
4.18. Lagfringsbeslut
efter huvudbrott
efter huvudbrott
och ln,
och
r 2012.
ln, r 2012.
All conviction
All conviction
decisions,
decisions,
by principal
by principal
offence and
offence
county,
andyear
county,
2012.
year 2012.
222
1
33 4060
640
14 1553
764
3 046
478
1 914
299
38 2
1 642
275
16815
81
743
146
36 3
61 6
6 37933
47 5
7 4 9 1827
075
8 102
799
2 224
275
27733
5 143
432
30628
18 3
6513
53989
13722
6811
4410
24235
18219
27258
732
110
59151
33 7
14 2
27824
28020
1 089
160
12327
962
133
58084
- - 4 -
StockUppd
holms
sala
Stockholms d
33 060
14 553
3 046
1 914
38
1 642
168
8
743
36
61
6
379
47
7
4
9 827
8 102
2 224
277
5 143
306
18
65
539
137
68
44
242
182
272
732
591
33
14
278
280
1 089
123
962
580
4
Ln
Ln
UppSder- Sderster- sterJnk- JnkKrono- KronoKalmar Kalmar

GotGotBlekinge Blekinge
Skne Skne
Hallands Hallands
Vstra Vstra
Vrmbergs e bergs e
sala
manmangtgt-pings
pings
lands
lands
GtaGtalands
lands
lands
lands
lands
lands
lands
13
34
4 5
56
67
78
89
9 10
10 12
12 13
13 14
1714
4 4640
089
4 089
4 944
4 3944
310
3 1310
681
1 2681
054
2 054
469
469
3 804
3 804
18 440 18 440
3 651
3 651
19 649 19 3649
696
1 1764
536
1 536
2 322
2 1322
285
1 285
877
877
825
825
252
252768
768
7 358
7 358
1 453
1 453
8 374
8 1374
427
478
419
419574
574
363
363
259
259
336
336
95
95248
248
1 692
1 692 457
457
2 148
2 148
424
299
278
278383
383
253
253
177
177
212
212
60
60153
153
1 173
1 173 331
331
1 370
1 370
262
23
3 5
53
3 -2
2- 5
5 19
19 1
1 25
25 1
275
257
257337
337
226
226
160
160
162
162
53
53133
133
1 024
1 024 296
296
1 158
1 158
222
1511
11 32
3218
1810
1037
376
6 11
11 68
68 24
24126
12628
11
1 1
12
2 -3
3- - 8
8 - 5
55
146
109
109144
14481
8159
5989
89
26
26 73
73407
407 96
96509
509
122
36
6 5
52
21
16
63
3 1
1 17
17 - 24
24 1
69
9 8
86
63
39
91
1 3
3 18
18 5
5 36
3610
-2
2 3
32
2 -3
3- - 6
6 3
3 6
61
3330
30 43
4327
2723
2332
328
8 22
22104
104 27
27261
26139
52
2 5
52
23
39
93
3 3
3 11
11 3
3 23
23 5
- - -8
8 - -- - 1
1 1
1 1
1 - - 1
1 - - 11 - 2
2 - 2
2 1 075
838
838
1 453
1 453
784
784
513
513
362
362
127
127435
435
4 998
4 998 799
799
5 390
5 390
811
799
644
644
1 119
1 119
605
605
378
378
272
272
94
94314
314
3 911
3 911 591
591
4 247
4 247
618
275
195
195422
422
193
193
142
142
106
106
40
40102
102
1 325
1 325 214
214
1 362
1 362
213
3326
26 39
3937
3710
1016
167
7 20
20217
217 28
28175
17523
432
371
371560
560
333
333
191
191
123
123
26
26161
161
2 103
2 103 300
300
2 431
2 431
345
2821
21 37
3712
1220
20 3
34
4 10
10155
155 8
8148
14813
33
3 - - - 33 - 15
15 4
4 4
41
1310
10 27
2715
15 7
710
10
13
13 14
14 56
56 19
19 81
8118
4127
27
14
14 53
53540
540 89
89464
46473
8981
81113
11366
6641
2237
37 44
4436
3613
1312
126
6 24
24207
207 42
42205
20530
11 2
2 7
76
66
62
21
1 - 71
71 20
20 56
56 5
10 4
4 9
96
61
1 -- 6
6 17
17 - 31
31 4
3527
27 42
4218
1817
1713
135
5 19
19197
197 19
19139
13931
1918
18 15
1513
13 9
913
133
3 12
12 95
95 24
24110
11021
58 7
7 85
8511
1144
4413
134
4 10
10147
147 31
31185
18510
11088
88121
12189
8941
4137
37
12
12 46
46305
305 64
64384
38489
51
108
108 77
7743
4343
4343
435
5 26
26219
219 71
71274
27444
72
2 12
12 8
85
511
11- 7
7 24
24 5
5 28
28 6
2 - 2
25
53
3 -- 1
1 11
11 2
2 18
18 3
2463
63 29
2924
2415
15 6
61
1 5
5128
128 16
16130
13017
2043
43 36
3611
1123
2326
264
4 14
14 67
67 50
50116
11621
160
171
171218
21895
9562
6284
84
25
25 59
59449
449 126
126562
562
148
2719
19 17
1715
1515
15 7
77
7 8
8 50
50 11
11101
10121
133
152
152201
20179
7945
4577
77
18
18 51
51399
399 115
115455
455
126
8496
96115
11561
6132
3251
519
9 31
31239
239 70
70319
31986
- - - - - -- - - - - - - - - - -- - - - - - - -1
12
2 -- - - - 6
61
17
3 696
1 427
424
262
1
222
28
5
122
1
10
1
39
5
811
618
213
23
345
13
1
18
73
30
5
4
31
21
10
89
44
6
3
17
21
148
21
126
86
1
Vrmlands
Brott motBrott
vriga
mot
vriga
frfattningar
frfattningar
Brott
mot
vriga specialstraffrttsliga
frfattningar
Brott motBrott
Brott
trafikbrottslagen
trafikbrottslagen
mot
drav rattfylleri
drav rattfylleri
rattfylleri
(4 )
(4 )
)
drav
(4
rattfylleri under
rattfylleri
pverkan
under
av narkotika
av
rattfylleri
under pverkan
pverkan
av narkotika
narkotika
grovt rattfylleri
grovt (4
rattfylleri
a ) (4
(4 a
a )
)
grovt
rattfylleri
smitning frn
smitning
olycksplats
frn olycksplats
olycksplats
(5 )
(5 )
)
smitning
frn
(5
olovlig krning
olovlig
)
(3
olovlig(3krning
krning
(3 )
)
Brott motBrott
Brott
mot
Narkotikabrott
Narkotikabrott
(1 )
(1 )
)
Narkotikabrott
(1
Ringa narkotikabrott
Ringa
(2 )
(2
Ringa narkotikabrott
narkotikabrott
(2 )
)
Grovt narkotikabrott
Grovt
(3 )
(3
narkotikabrott
(3 )
)
Vrdslshet
Vrdslshet
med narkotika
med narkotika
narkotika
(3 a ) (3
(3 a
a )
)
Vrdslshet
med
Olovlig befattning
Olovlig befattning
befattning
(3 b ) (3
(3 b
b )
)
Olovlig
med
Brott motBrott
miljbalken
mot
Brott
mot miljbalken
miljbalken
1
1
1
Lag om straff
Lag om
om
fr straff
straff
smuggling
fr smuggling
smuggling
Lag
fr
drav grovdrav
drav
smuggling
grov smuggling
smuggling
(5 )
(5 )
)
grov
(5
grov
(6 )
(6
narkotikasmuggling
(6 )
)
grovt tullbrott
grovt(10
tullbrott
)
(10 )
)
grovt
tullbrott
(10
Brott motBrott
Brott
vriga
mot
frfattningar
vriga frfattningar
frfattningar
mot
vriga
Skattebrottslag
Skattebrottslag
Skattebrottslag
Lag om frbud
Lag om
om
betrffande
frbud betrffande
betrffande
knivar m.m.
knivar m.m.
m.m.
Lag
frbud
knivar
2
2
2
Lag om kontaktfrbud
Lag om
om kontaktfrbud
kontaktfrbud
Lag
3
3
Utlnningslag
Utlnningslag
Utlnningslag 3
4
4
AlkohollagAlkohollag
Alkohollag 4
Lag om
totalfrsvarsplikt
Lag
Vapenlag/-frordning
Vapenlag/-frordning
Vapenlag/-frordning
5
5
Trafikfrordning
Trafikfrordning
Trafikfrordning 5
6
6
6
Lag om straff
Lag fr
ommarknadsmissbruk
straff fr
fr marknadsmissbruk
marknadsmissbruk
vid handelvid
vid
med
handel
finansiella
med finansiella
finansiella
instrumentinstrument
instrument
Lag
om
straff
handel
med
Lag/frordning
Lag/frordning
om vgtrafikregister
om vgtrafikregister
vgtrafikregister
Lag/frordning
om
Lag om straff
Lag
om
straff
Lag fr
omterroristbrott
straff fr
fr terroristbrott
terroristbrott
Bidragsbrottslag
Bidragsbrottslag
Bidragsbrottslag
7
7
7
srskilt allvarlig
srskiltbrottslighet
allvarlig brottslighet
brottslighet
srskilt
allvarlig
vriga frfattningar
vriga frfattningar
frfattningar
vriga
(Siffror inom
(Siffror
parentes
inomavser
parentes
paragrafnummer.)
paragrafnummer.)
(Siffror
inom
parentes
avser
Huvudbrott
Huvudbrott
Huvudbrott
ab
a
c
c
ab
b efter huvudbrott
c och
Tabell 4.18.
Tabell
(forts).
efter huvudbrott
och ln,
r 2012.
ln, r 2012.
18 507
6 739
1 798
152
828
52
3 777
6 568
788
5 703
77
26
250
5
32
2
4 924
60
677
22
233
81
208
2 692
10
108
81
752
Stockholms d
Ln
1
18 2507
507
876
18
6 739
739
975
6
1
217
1 798
798
152
15248
828
144
828
5214
52
3
514
3 777
777
6 568
568
855
6
78893
788
5
754
5 703
703
77 8
77
-- -- 26 7
26
250 5
250
5
5 32
32 2 2
4 1924
924
034
4
60
6012
67776
677
22 6
22
233
233 8
8118
81
-- 20826
208
2
649
2 692
692
10 1
10
10819
108
-- 8112
81
-- 752
207
752
Ln
Ln
StockUppStockd
d
holms
sala
holms
UppSder- SderSderster- sterJnk- JnkJnkKrono- KronoKronoKalmar Kalmar

Kalmar
GotGotBlekinge Blekinge
Skne Skne
Skne
Hallands Hallands
Vstra Vstra
Vstra
VrmVrmUppsterGotBlekinge
Hallands
Vrmbergs e bergs
bergs ee
sala
manmangtgt-pings
pings
lands
lands
GtaGtalands
lands
sala
mangtpings
lands
Gtalands
lands
lands
lands
lands
lands
lands
lands
lands
lands
1
3
3
4
4
5
5
6
6
7
7
8
8
9
9
10
10
12
12
13
13
14
14
17
17
1
3
6
7
8
9
10
12
13
14
17
2 2876
876
553
2
553
2 622
2 2622
622
025
2 025
025
804
1804
804
229
1 229
229
217
217
3 036
3 036
036
11 082 11
082
2 198
2 198
198
11 275 11
275
269
2 269
269
2
2 553
2
2
1
217
3
11 082
2
11 2275
2
975
830
830
807
795
795
402
402
514
514
72
72543
543
3 676
3 676
911
4 203
4 203
988
988
975
830807
807
795
402
514
72
543
3
676 911
911
4
203
988
217
160
160
186
180
180
119
119
166
166
10
10
176
743
236
893
210
210
217
160186
186
180
119
166
10176
176743
743 236
236893
893
210
48
29
42
40
16
15
1
16
133
24
162
27
4829
29 42
4240
4016
1615
151
1 16
16133
133 24
24162
16227
27
144
129
129152
152
115
11574
74
112
112
30
30 74
74455
455 164
164675
675
188
188
144
129
152
115
74
112
30
74
455
164
675
188
1430
30 35
3517
17 3
37
75
5 11
11 61
61 23
23 72
7221
21
14
30
35
17
3
7
5
11
61
23
72
21
514
460
460
366
429
429
186
186
200
200
22
22
180
2 195
2
430
2 246
2
510
510
514
460366
366
429
186
200
22180
180
2 195
195 430
430
2 246
246
510
855
790
790858
858
667
667
214
214
345
345
84
84365
365
3 197
3 197
197 591
591
3 301
3 301
301
660
660
855
790
858
667
214
345
84
365
3
591
3
660
9364
64 71
7159
5924
2433
33
16
16 31
31376
376 59
59374
37452
52
93
64
71
59
24
33
16
31
376
59
374
52
754
726
726
785
605
605
189
189
312
312
68
68
334
2 791
2
522
2 887
2
605
605
754
726785
785
605
189
312
68334
334
2 791
791 522
522
2 887
887
605
8 23
31
1 30 10
10 40
40 3
3
8
-- 2
2
3
1
---- -- 30
30
10
40
3
-- -- -- -- -- ---- -- -- -- -- --- -- -- -- -- ---- -- -- -- -- -77
7 3
312
1210
10 4
43
3 4
4 16
16 2
2 32
32 7
7
7
7
3
12
10
4
3
4
16
2
32
7
518
18 34
34 8
86
63
36
6 12
12502
502 15
15163
16329
29
5
18
34
8
6
3
6
12
502
15
163
29
-- -- -- -- -- ---- -- 10
10
-- 2
2
1
10 21
1
-- 3
3
1
1
-- 1-1
2
57
4
14
4
3 1
11
1 1 2
2 57
57 4
4 14
14 4
4
3-3 -- -- -- -- -- 3
-- -- -- -- -1 034
034
908
908920
920
543
543
172
172
363
363
52
52
2 112
2 112
112
3 691
3 691
691 679
679
3 576
3 576
576
585
585
1
908
920
543
172
363
52
2
3
679
3
585
12
-- 16
16
2
2
1
1
3
33
10
55
8
12 16 2
22
21
11
1 3
3 33
33 10
10 55
55 8
8
76
100
100 83
8338
3819
1924
244
4 40
40244
244 30
30402
40246
46
76
100
83
38
19
24
4
40
244
30
402
46
67
7 6
69
91
12
24 17
17 2
2 13
13 4
4
6
7
6
9
1
2
-- 4
4
17
2
13
4
8
6
19
2
-- ---- 4
4
33
12
46
3
86
6 19
19 2
2 4 33
33 12
12 46
46 3
3
1815
15 42
42 8
88
85
56
6 9
9 34
34 6
6 85
8517
17
18
15
42
8
8
5
6
9
34
6
85
17
-- -- -- -- -- ---- -- -- -- -- -164
4 12
12152
152 16
16140
14035
35
2624
24 24
2423
23 8
816
16
4
12
152
16
140
35
26
24
24
23
8
649
615
615
570
310
310
77
220
220
28
28
1 745
1
2 295
2
326
1 820
1
260
260
649
615570
570
31077
77
220
28
1 745
745
2 295
295 326
326
1 820
820
260
1 1 2 1
-- -- -- 1
1
---- -- -- 2
2
-- -1918
18 21
2122
22 1
110
101
1 44
44126
126 13
13 89
8922
22
19
18
21
22
1
10
1
44
126
13
89
22
-- -- -- -- -- ---- -- -- -- -- -1214
14 10
1019
19 8
87
79102
102 15
15 60
6018
18
12
14
10
19
8
7
-- 9
9
102
15
60
18
-- -- -- -- -- ---- -- -- -- -- -207
109
109
129
110
110
47
78
8
242
655
247
866
172
172
207
109129
129
11047
4778
788
8242
242655
655 247
247866
866
172
7 Lagen
4 Avser
3 Avser
7 Lagen
7
trdde
ikrafttrdde
1 december
ikraft
december
Lagen
trdde
ikraft 1
1 2010.
december 2010.
2010.
Lagfrda personer
3 Avser
3
bde
den tidigare
bde
utlnningslagen
tidigare
(1989:529)(1989:529)
och den nya
och
utlnningslagen
den
(2005:716).(2005:716).
Utlnningslagen
Utlnningslagen
(1989:529)(1989:529)
upphrde att
upphrde
glla den
att
glla
mars
den
2006
31
d den
2006
nyad
den
(2005:716)(2005:716)
trdde i kraft.
trdde
Avser
bde den
den
tidigare utlnningslagen
utlnningslagen
(1989:529)
och
den nya
nya utlnningslagen
utlnningslagen
(2005:716).
Utlnningslagen
(1989:529)
upphrde
att31
glla
den
31 mars
mars
2006
dutlnningslagen
den nya
nya utlnningslagen
utlnningslagen
(2005:716)
trdde ii kraft.
kraft.
4 Avser
4
bde
den gamla
bde
alkohollagen
gamla
(1994:1738)
(1994:1738)
och den nya
och
alkohollagen
den
(2010:1622).
(2010:1622).
Lagen trdde
Lagen
ikrafttrdde
1 januari
ikraft
1
Genom
2010.
lagen
Genom
upphr
lagen
alkohollag
upphr
alkohollag
Avser
bde den
den
gamla alkohollagen
alkohollagen
(1994:1738)
och
den nya
nya alkohollagen
alkohollagen
(2010:1622).
Lagen
trdde
ikraft2010.
1 januari
januari
2010.
Genom
lagen
upphr (1994:1738).
alkohollag (1994:1738).
(1994:1738).
5 Avser bde
5 Avser
5
trafikfrordningen
bde
trafikfrordningen
(1998:1276)
(1998:1276)
och
vgtrafikkungrelsen
och
vgtrafikkungrelsen
(1972:603).
(1972:603).
Vgtrafikkungrelsen
Vgtrafikkungrelsen
upphrde
att
upphrde
glla
den
att
1
glla
oktober
den
1999
1
oktober
d
trafikfrordningen
1999
d
trafikfrordningen
trdde
i
kraft.
trdde
i
kraft.
Avser bde trafikfrordningen (1998:1276) och vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d trafikfrordningen trdde i kraft.
6 Avser bde
6 Avser
6
den tidigare
bde
insiderlagen
tidigare
(1990:1342),
(1990:1342),
insiderstrafflagen
insiderstrafflagen
(2000:1086)
(2000:1086)
och den nya
och
lagen
den
nya
lagen
marknadsmissbruk
straff
vid handel med
vid
finansiella
med
finansiella
(2005:377).(2005:377).
Insiderlagen
Insiderlagen
upphrde att
upphrde
glla att
Avser
bde den
den
tidigare insiderlagen
insiderlagen
(1990:1342),
insiderstrafflagen
(2000:1086)
och
den om
nyastraff
lagenfrom
om
straff fr
fr marknadsmissbruk
marknadsmissbruk
vid handel
handel
med instrument
finansiella instrument
instrument
(2005:377).
Insiderlagen
upphrde
att glla
glla
d insiderstrafflagen
d insiderstrafflagen
insiderstrafflagen
trdde ikrafttrdde
trdde
den 1ikraft
ikraft
januari
den2001.
1 januari
januari
Insiderstrafflagen
Insiderstrafflagen
upphrde att
upphrde
glla datt
att
lagen
gllaom
dstraff
lagenfrom
om
marknadsmissbruk
straff fr
fr marknadsmissbruk
marknadsmissbruk
vid handel med
vid handel
handel
finansiella
med instrument
finansiella instrument
instrument
trdde i kraft
trdde
den 1ii kraft
kraft
juli 2005.
den 1
1 juli
juli 2005.
2005.
d
den
1
2001.
upphrde
glla
d
lagen
straff
vid
med
finansiella
trdde
den
1 Inklusive lagen
1
1 Inklusive
(1960:418)
lagen
om straff from
varusmuggling.
straff
Inklusive
lagen (1960:418)
(1960:418)
om
straff fr
fr varusmuggling.
varusmuggling.
2 Lag (1988:688)
2 Lag (1988:688)
2
om besksfrbud
om besksfrbud
har 1 januari
har2011
1 januari
bytt namn
2011 till
bytt
lagnamn
(1988:688)
till lag (1988:688)
om kontaktfrbud.
om kontaktfrbud.
saknas.
saknas.
saknas.
Inklusive 1 person dr uppgift om kn saknas.
e Inklusive 2
e Inklusive
e
personer 2
2dr
personer
uppgift dr
dr
om uppgift
uppgift
kn saknas.
om kn
kn saknas.
saknas.
Inklusive
personer
om
d Inklusive 1
d
d Inklusive
person dr
1
uppgift dr
om uppgift
kn saknas.
om
Inklusive
1 person
person
dr
uppgift
om kn
kn
e Inklusive 1
e Inklusive
e
person dr
1 person
uppgift dr
om uppgift
kn saknas.
om kn
c Frsk,
b Med
Lagfringsbeslut ersatte r 2009 "Lagfrda personer (bruttoredovisning)". Inga definitioner eller berkningar har frndrats.
b Med lagfringsbeslut
b
lagfringsbeslut
avses fllande
avses
domslut
fllande
i tingsrtten,
domslut
godknt
eller
Med lagfringsbeslut
avses
fllande
domslut ii tingsrtten,
tingsrtten,
straffrelggande
talsunderltelse.
c
frberedelse,
stmpling, medhjlp,
stmpling,
medhjlp,
anstiftan,
att avslja och
att
underltelse
och
att hindra ratt
hindra
i respektiveii brott.
respektive
Dettabrott.
betyder
Detta
att betyder
ett lagfringsbeslut
att
med
med
Frsk, frberedelse,
stmpling, anstiftan,
medhjlp,underltelse
anstiftan, underltelse
underltelse
att avslja
avslja
och underltelse
underltelse
attinkluderade
hindra r
r inkluderade
inkluderade
respektive
brott.
Detta
betyder
att ett
ett lagfringsbeslut
lagfringsbeslut
med
huvudbrottet
huvudbrottet
stld, kan vara
stld,stld,
kan vara
vara
medhjlp
stld,tillmedhjlp
medhjlp
stld, frsk
till stld,
stld,
till stld
frsk
o.s.v.
till stld
stld o.s.v.
o.s.v.
huvudbrottet
stld,
kan
stld,
till
frsk
till
a Lagfringsbeslut
a Lagfringsbeslut
a
ersatte r 2009
ersatte
"Lagfrda
r 2009personer
"Lagfrda(bruttoredovisning)".
personer (bruttoredovisning)".
Inga definitioner
Inga definitioner
eller berkningar
eller berkningar
har frndrats.
har frndrats.
223
224
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Huvudbrott
Tabell 4.18. Lagfringsbeslut a b efter huvudbrott c och ln, r 2012.

33 060
14 553
3 046
1 914
38
1 642
168
8
743
36
61
6
379
47
7
4
9 827
8 102
2 224
277
5 143
306
18
65
539
137
68
44
242
182
272
732
591
33
14
278
280
1 089
123
962
580
4
Stockholms d
Ln
1
4 640
1 764
478
299
2
275
15
1
146
3
6
33
5
1 075
799
275
33
432
28
3
13
89
22
11
10
35
19
58
110
51
7
2
24
20
160
27
133
84
-
Uppsala
3
4 089
1 536
419
278
3
257
11
1
109
6
9
2
30
2
838
644
195
26
371
21
3
10
81
37
2
4
27
18
7
88
108
2
63
43
171
19
152
96
-
Sdermanlands
4
4 944
2 322
574
383
5
337
32
1
144
5
8
3
43
5
1
1 453
1 119
422
39
560
37
27
113
44
7
9
42
15
85
121
77
12
2
29
36
218
17
201
115
-
stergtlands
5
3 310
1 285
363
253
3
226
18
2
81
2
6
2
27
2
8
784
605
193
37
333
12
15
66
36
6
6
18
13
11
89
43
8
5
24
11
95
15
79
61
1
Jnkpings
6
1 681
877
259
177
160
10
59
1
3
23
3
513
378
142
10
191
20
7
41
13
6
1
17
9
44
41
43
5
3
15
23
62
15
45
32
2
Kronobergs e
7
2 054
825
336
212
2
162
37
3
89
6
9
3
32
9
362
272
106
16
123
3
10
27
12
2
13
13
13
37
43
11
6
26
84
7
77
51
-
Kalmar
8
469
252
95
60
53
6
26
3
1
8
3
1
127
94
40
7
26
4
3
13
14
6
1
5
3
4
12
5
1
4
25
7
18
9
-
Gotlands
9
3 804
768
248
153
5
133
11
73
1
3
22
3
435
314
102
20
161
10
14
53
24
6
19
12
10
46
26
7
1
5
14
59
8
51
31
-
Blekinge
10
18 440
7 358
1 692
1 173
19
1 024
68
8
407
17
18
6
104
11
1
2
4 998
3 911
1 325
217
2 103
155
15
56
540
207
71
17
197
95
147
305
219
24
11
128
67
449
50
399
239
-
Skne
12
3 651
1 453
457
331
1
296
24
96
5
3
27
3
1
799
591
214
28
300
8
4
19
89
42
20
19
24
31
64
71
5
2
16
50
126
11
115
70
-
Hallands
13
19 649
8 374
2 148
1 370
25
1 158
126
5
509
24
36
6
261
23
1
2
5 390
4 247
1 362
175
2 431
148
4
81
464
205
56
31
139
110
185
384
274
28
18
130
116
562
101
455
319
6
Vstra
Gtalands
14
17
3 696
1 427
424
262
1
222
28
5
122
1
10
1
39
5
811
618
213
23
345
13
1
18
73
30
5
4
31
21
10
89
44
6
3
17
21
148
21
126
86
1
Vrmlands
225
Tabell 4.18. (forts). Lagfringsbesluta b efter huvudbrottc och ln, r 2012.
18 507
6 739
1 798
152
828
52
3 777
6 568
788
5 703
77
26
250
5
32
2
4 924
60
677
22
233
81
208
2 692
10
108
81
752
Stockholms d
Ln
1
2 876
975
217
48
144
14
514
855
93
754
8
7
5
1 034
12
76
6
8
18
26
649
1
19
12
207
Uppsala
3
2 553
830
160
29
129
30
460
790
64
726
7
18
3
908
100
7
6
15
24
615
18
14
109
Sdermanlands
4
2 622
807
186
42
152
35
366
858
71
785
2
3
34
1
920
16
83
6
19
42
24
570
21
10
129
stergtlands
5
2 025
795
180
40
115
17
429
667
59
605
3
12
8
1
543
2
38
9
2
8
23
310
22
19
110
Jnkpings
6
804
402
119
16
74
3
186
214
24
189
1
10
6
172
2
19
1
8
8
77
1
1
8
47
Kronobergs e
7
1 229
514
166
15
112
7
200
345
33
312
4
3
363
1
24
2
5
16
220
10
7
78
Kalmar
8
217
72
10
1
30
5
22
84
16
68
3
6
1
3
52
1
4
6
4
28
1
8
Gotlands
7 Lagen
3 Avser
2 Lag
trdde ikraft 1 december 2010.
Lagfrda personer

(1988:688) om besksfrbud har 1 januari 2011 bytt namn till lag (1988:688) om kontaktfrbud.
4 Avser bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde ikraft 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag (1994:1738).
5 Avser bde trafikfrordningen (1998:1276) och vgtrafikkungrelsen (1972:603). Vgtrafikkungrelsen upphrde att glla den 1 oktober 1999 d trafikfrordningen trdde i kraft.
6 Avser bde den tidigare insiderlagen (1990:1342), insiderstrafflagen (2000:1086) och den nya lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (2005:377). Insiderlagen upphrde att glla
d insiderstrafflagen trdde ikraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
1 Inklusive
e Inklusive

e Inklusive 2 personer dr uppgift om kn saknas.
d Inklusive
b Med
c Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagfringsbeslut med
huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
a Lagfringsbeslut

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
Bidragsbrottslag
srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
Huvudbrott
9
3 036
543
176
16
74
11
180
365
31
334
4
12
2
2 112
3
40
4
4
9
12
1 745
44
9
242
Blekinge
10
11 082
3 676
743
133
455
61
2 195
3 197
376
2 791
30
16
502
10
57
3 691
33
244
17
33
34
152
2 295
126
102
655
Skne
12
2 198
911
236
24
164
23
430
591
59
522
10
2
15
4
679
10
30
2
12
6
16
326
2
13
15
247
Hallands
13
11 275
4 203
893
162
675
72
2 246
3 301
374
2 887
40
32
163
2
14
3 576
55
402
13
46
85
140
1 820
89
60
866
Vstra
Gtalands
14
2 269
988
210
27
188
21
510
660
52
605
3
7
29
1
4
585
8
46
4
3
17
35
260
22
18
172
Vrmlands
17
226
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Huvudbrott

3 921
1 667
433
285
7
232
34
3
134
1
4
1
13
997
745
225
43
436
13
3
13
77
31
8
6
31
29
52
94
68
13
1
24
31
169
14
155
86
-
rebro
Ln
18
3 337
1 219
350
225
1
197
19
113
5
6
1
10
1
690
523
158
32
294
25
5
67
32
3
2
22
13
7
80
41
1
1
10
30
138
11
127
70
-
Vstmanlands
19
2 835
1 251
447
282
3
247
29
121
7
19
3
41
7
632
471
146
20
276
14
10
62
25
6
5
23
17
23
59
42
5
2
8
29
130
14
116
71
-
Dalarnas
20
3 148
1 392
374
254
3
229
12
5
97
5
3
23
5
813
586
174
21
360
9
16
76
26
13
2
26
20
14
117
59
9
4
13
37
146
15
131
80
-
Gvleborgs
21
2 889
1 147
378
235
5
204
20
102
1
6
1
39
8
1
591
448
123
18
261
21
10
38
20
3
2
12
13
41
51
28
6
1
13
9
150
26
124
82
-
Vsternorrlands
22
2 617
605
181
132
1
117
6
1
38
1
1
11
3
344
241
77
25
123
2
13
24
11
2
11
13
17
49
13
1
3
9
67
7
60
36
-
Jmtlands
23
2 661
1 246
313
181
2
166
6
1
109
2
1
22
2
736
511
162
34
281
7
13
73
26
1
3
39
26
43
83
35
7
1
14
14
162
16
146
85
-
Vsterbottens
24
2 908
1 216
360
244
3
220
16
2
90
3
5
26
5
2
688
505
178
27
258
7
23
58
25
1
5
23
17
10
98
27
4
1
12
11
141
14
125
74
2
Norrbottens
Ekobrottsmyndigheten
25 EBM
578
388
386
1
1
1
384
2
1
1
STATS
77
38
27
23
4
8
3
3
2
1
1
3
1
1
2
2
-
Riksklagare
TULL
1 676
-
Tull
130 134
52 963
13 402
8 703
129
7 557
696
46
3 431
128
221
39
1 217
151
20
12
33 297
25 728
8 057
1 128
14 811
863
54
451
2 667
1 012
292
158
991
685
1 468
2 749
1 911
194
72
834
883
4 353
540
3 797
2 357
16
Hela
landet f
227

Inklusive 2 personer dr uppgift om kn saknas.
19
2 118
742
187
30
113
7
386
665
54
609
2
1
13
697
2
64
4
1
6
25
482
21
13
79
Vstmanlands
20
1 584
661
155
17
155
8
298
461
33
427
1
3
21
3
438
1
52
10
10
28
202
25
11
99
Dalarnas
Lagfringsbeslut ersatte r 2009 "Lagfrda personer (bruttoredovisning)". Inga definitioner eller berkningar har frndrats.
Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett
lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
18
2542
792
167
33
119
24
405
760
64
694
2
3
9
690
3
52
5
23
23
428
21
18
117
rebro
Ln
21
1 756
707
166
29
162
10
322
610
66
536
8
3
14
422
5
34
3
34
17
204
8
13
104
Gvleborgs
22
1 742
693
184
37
152
3
299
548
62
476
10
6
84
8
1
411
6
26
4
35
12
232
13
8
75
Vsternorrlands
23
2 012
476
115
10
103
8
164
243
24
218
1
36
1
1 256
18
1
1
12
9
1 011
29
8
167
Jmtlands
24
1 415
496
143
21
115
11
178
474
65
407
2
6
9
5
430
16
18
4
2
21
24
247
9
10
79
Vsterbottens
Lagfrda personer
Inklusive lagen (1960:418) om straff fr varusmuggling.

3 Avser bde den tidigare utlnningslagen (1989:529) och den nya utlnningslagen (2005:716). Utlnningslagen (1989:529) upphrde att glla den 31 mars 2006 d den nya utlnningslagen (2005:716) trdde i kraft.
4 Avser bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde ikraft 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag (1994:1738).
d insiderstrafflagen trdde ikraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
7 Lagen trdde ikraft 1 december 2010.

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
Bidragsbrottslag
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan
srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
Huvudbrott
25
1 692
687
169
31
150
10
318
408
36
371
1
3
5
589
16
37
1
30
12
302
16
23
152
EkoRiksklagare
Tull
brottsmyndigheten
EBM
STATS
TULL
190
39
1 676
1
9
7
1
1
8
8
8
1
1 586
189
13
90
183
8
1
6
4
90
Norrbottens
77 171
26 719
6 387
914
4 209
432
13 886
22 672
2 444
20 027
201
202
2 794
34
120
5
24 784
435
2 084
125
370
505
838
14 723
14
637
459
4 594
Hela
landet f
Tabell 4.19. Lagfringsbesluta b efter huvudbrottc och antal lagfringar under de senaste 10 ren, r 2012.
All conviction decisions, by principal offence and the number of convictions in the past ten years, year 2012.
Anm. % avser procent inom raden

Huvudbrott
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Lagfringar under de senaste tio ren (20032012)

0d
12
34
Antal
%
Antal
%
Antal
56 054
23 785
6 475
4 071
44
3 659
156
25
1 638
73
75
19
739
73
15
8
14 536
11 172
3 477
383
6 746
230
11
127
916
351
99
60
347
376
820
1 252
1 281
124
30
471
686
1 493
294
1 183
647
16
43
45
48
47
34
48
22
54
48
57
34
49
61
48
75
67
44
43
43
34
46
27
20
28
34
35
34
38
35
55
56
46
67
64
42
56
78
34
54
31
27
100
31 371
12 220
3 723
2 525
26
2 226
200
12
863
30
58
12
321
43
3
2
6 928
4 916
1 430
193
2 839
248
16
112
705
302
79
40
224
148
464
695
326
40
19
164
122
1 243
144
1 099
655
-
228
24
23
28
29
20
29
29
26
25
23
26
31
26
28
15
17
21
19
18
17
19
29
30
25
26
30
27
25
23
22
32
25
17
21
26
20
14
29
27
29
28
-
13 084
5 159
1 351
884
19
753
99
2
377
12
32
3
87
15
1
3 117
2 327
734
113
1 268
128
8
54
343
141
47
17
110
42
120
285
113
16
13
61
36
578
44
534
342
-
59
Antal
10
Antal
10
10
10
10
15
10
14
4
11
9
14
8
7
10
5
9
9
9
10
9
15
15
12
13
14
16
11
11
6
8
10
6
8
18
7
4
13
8
14
15
-
14 391
5 745
1 178
791
18
639
122
2
333
11
33
2
51
16
1
3 854
3 104
948
199
1 709
133
14
65
352
126
36
21
136
45
50
303
94
11
8
58
25
619
42
577
398
-
11
11
9
9
14
8
18
4
10
9
15
5
4
11
8
12
12
12
18
12
15
26
14
13
12
12
13
14
7
3
11
5
6
11
7
3
14
8
15
17
-
15 234
6 054
675
432
22
280
119
5
220
2
23
3
19
4
1
1
4 862
4 209
1 468
240
2 249
124
5
93
351
92
31
20
174
74
14
214
97
3
2
80
14
420
16
404
315
-
12
11
5
5
17
4
17
11
6
2
10
8
2
3
5
8
15
16
18
21
15
14
9
21
13
9
11
13
18
11
1
8
5
2
3
10
2
10
3
11
13
-
Totalt d
130 134
52 963
13 402
8 703
129
7 557
696
46
3 431
128
221
39
1 217
151
20
12
33 297
25 728
8 057
1 128
14 811
863
54
451
2 667
1 012
292
158
991
685
1 468
2 749
1 911
194
72
834
883
4 353
540
3 797
2 357
16
Tabell 4.19. (forts). Lagfringsbeslut a b efter huvudbrottc och antal lagfringar under de senaste 10 ren, r 2012.


olovlig krning (3 )

Narkotikabrott (1 )


Skattebrottslag
0d
Antal
32 269
b Med
12
Antal
59
Antal
22
2 303
7 925
10
9
2 955
11
4 448
17
12
77 171
4 329
68
1 475
23
291
202
90
6 387
215
24
302
33
152
17
150
16
95
10
914
2 077
306
49
71
1 238
92
29
21
321
15
8
3
310
11
7
3
263
8
6
2
4 209
432
2 507
18
6 097
27
1 480
11
3 361
15
2 251
16
3 989
18
3 955
16
18
581
24
341
14
526
22
544
22
2 444
25
5 477
27
2 995
15
3 431
17
3 027
15
20 027
78
39
39
19
25
12
32
16
27
13
201
144
1 817
71
65
38
19
537
19
187
170
41
10
29
12
12
34
13
11
120
20
80
2 065
1 523
1 049
54
6 687
27
266
61
128
29
24
13
435
490
24
464
22
271
13
377
18
482
23
2 084
19
81
50
36
61
42
49
153
197
4 044
34
13
30
24
27
30
9
40
97
1 054
24
2
8
12
7
19
9
42
150
499
15
2
8
18
3
10
2
16
89
156
8
1
3
11
1
125
370
505
838
14 723
79
34
56
52
2
169
147
1 292
14
27
32
28
1
81
24
434
7
13
5
9
81
18
315
13
4
7
92
13
185
14
3
4
14
637
459
4 594
bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde i kraft 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag (1994:1738).
trdde ikraft 1 december 2010.
229
13 460
instrument (2005:377). Insiderlagen upphrde att glla d insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr
marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
7 Lagen
202
2 794
83
bde den tidigare utlnningslagen (1989:529) och den nya utlnningslagen (2005:716). Utlnningslagen (1989:529) upphrde att glla den 31 mars 2006 d den
nya utlnningslagen (2005:716) trdde i kraft.
6 Avser
14
3 Avser
5 Avser
100
4 Avser
83
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i repektive brott.
Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
2 Lag
13 886
22 672
452
c Frsk,
2 person dr uppgifter om kn saknas.
26 719
5 097
1 Inklusive
28
3 598
d Inklusive
Totalt d
5 792
27
9 180
19 151
25
11
10
Antal
42
3 693
8 646
42
5 627
25
34
Antal
11 221
24
Utlnningslag 3
301
4
Alkohollag
254
Vapenlag/-frordning
305
Trafikfrordning 5
8 970
6
instrument
11
214
257
Bidragsbrottslag
vriga frfattningar
2 368
a "Lagfringsbeslut"
24 784
Lagfrda personer
Huvudbrott
Tabell 4.20. Lagfringsbesluta b efter huvudpfljdc och antal lagfringar under de senaste 10 ren, r 2012.
All conviction decisions, by principal sanction and the number of convictions in the past ten years, year 2012.
Anm. % avser procent inom raden 2012.

Huvudbrott

0d
Antal
Samtliga domar, straffrelgganden och

talsunderltelser
Samtliga domslut
Fngelsed
Sluten ungdomsvrd
Rttspsykiatrisk vrd
Skyddstillsyn
drav med fngelse
med kontraktsvrd
med samhllstjnst
Villkorlig dom
med samhllstjnst
Ungdomsvrd 1
Ungdomstjnst
Bter
drav villkorlig dom
17 LUL 5
9 LUL 5
20 kap. 7 1 st. 1 p. RB 5
20 kap. 7 1 st. 2 p. RB 5
20 kap. 7 1 st. 3 p. RB 5
20 kap. 7 1 st. 4 p. RB 5
20 kap. 7 2 st. RB 5
20 kap. 7 1 st. RB 5
56 054
27 421
3 041
21
70
47
1 323
24
200
346
6 631
2 517
834
1 358
14 073
52
8
23
20
4
14
22 856
1 717
5 777
3 205
1 004
27
1 468
51
10
12
-
%
43
39
25
36
32
32
19
13
23
24
59
55
52
75
40
3
2
2
17
67
67
61
76
27
90
54
69
9
49
63
36
-
12
Antal
34
Antal
59
Antal
10
Antal
31 371
19 250
2 256
16
56
37
2 036
71
226
501
3 231
1 486
599
414
1
10 320
315
45
212
58
1
5
9 158
417
2 963
330
376
6
2 208
24
3
16
-
24
27
19
28
26
25
30
39
26
35
29
33
38
23
8
29
15
11
14
48
17
24
25
19
14
9
20
15
14
23
19
48
-
13 084
8 250
1 299
13
37
26
1 158
45
92
254
787
339
130
45
3
4 393
385
34
2
324
25
2 676
74
2 158
40
145
2
1 957
14
-
10
12
11
22
17
18
17
25
11
18
7
7
8
2
23
12
19
8
100
22
21
7
3
10
1
8
5
12
13
-
14 391
8 643
2 136
8
38
26
1 275
21
144
246
421
161
26
4
5
4 101
627
127
485
15
1
1
1 828
30
3 920
3
139
3
3 753
14
1
4
3
11
12
18
14
17
18
19
11
17
17
4
4
2
0
38
12
31
30
32
12
17
5
5
1
18
0
8
8
23
13
6
12
100
15 234
7 546
3 404
18
10
1 046
22
191
99
91
38
1
4
2 316
665
210
452
3
1
754
9
6 934
181
1
6 748
1
2
1
-
12
11
28
8
7
15
12
22
7
1
1
0
31
7
33
50
30
2
5
2
0
32
10
3
42
1
13
3
-
a "Lagfringsbeslut"
b Med
c Med

2 personer dr uppgift om kn saknas.
d Inklusive
1 Innefattar
2 Om
ven ungdomsvrd frenat med ungdomstjnst.
en person tidigare dmts till fngelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvrd fr ett tidigare brott kan domstolen frordna att den tidigare
utdmda pfljden ven ska avse det nya brottet.
3 Pfljdseftergift.
4 Fri
5 Se
frn pfljd p grund av allvarlig psykisk strning.
talsunderltelse i avsnittet Definitioner och begrepp.
230
Totalt d
130 134
71 110
12 136
58
219
146
6 838
183
853
1 446
11 161
4 541
1 590
1 821
13
35 203
2 044
424
2
1 496
121
6
21
37 272
2 247
21 752
3 578
1 845
39
16 134
104
16
33
3
231
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
Huvudbrott
19 789
6 601
666
265
251
2
375
9
17
5 432
4 798
705
1
3 976
17
147
72
2
24
45
85
84
318
241
30
66
145
262
19
238
46
5
34
Dagsbter
Antal dagsbter
12 679
5 252
971
443
415
4
412
6
110
3 420
2 421
933
2
1 426
18
216
99
1
16
90
77
478
228
236
30
138
68
625
32
587
91
6
35 44
Bternas art och storlek
Lagfrda personer
77 373
23 772
4 723
2 297
2 052
1
20
1 815
1
30
579
2
16 165
11 938
2 593
76
8 953
4
70
1 009
426
68
95
379
360
977
1 881
843
87
431
325
2 041
403
1 624
702
14
Samtliga
btespfljder
Antal b
Tabell 4.21. Btespfljder, efter huvudbrott a samt bternas art och storlek, r 2012.
Fines, by principal offence and the nature and size of the fine, year 2012.
12 844
5 165
1 635
803
690
4
528
1
5
299
2 874
1 714
686
12
934
1
24
352
152
13
22
150
104
265
439
223
23
159
41
433
60
371
221
2
45 64
6 582
2 827
870
501
428
6
283
3
83
1 576
899
179
15
680
2
5
157
75
6
14
56
38
101
381
54
1
37
16
327
47
279
225
1
65 99
6 952
2 956
478
265
248
1
4
138
3
70
2
2 200
1 523
87
46
1 371
1
6
135
28
46
19
36
51
49
442
87
1
31
55
191
43
148
119
-
100 200
58 852
22 805
4 621
2 277
2 032
1
20
1 737
1
26
579
2
15 505
11 358
2 593
76
8 387
4
70
1 007
426
68
95
377
355
977
1 808
841
85
431
325
1 838
201
1 623
702
14
Summa b
422
40
8
8
8
28
26
26
1
1
4
3
1
-
0
500
33
4
4
3
3
1
-
501
750
2 054
769
35
11
11
23
1
537
528
522
1
1
1
7
1
1
196
196
-
751
1000
15 756
153
58
1
1
55
2
91
23
15
1
1
3
64
1
1
3
3
-
1001
5000
Penningbter, sammanlagd btessumma

kronor
242
1
1
1
-
5001
18 507
967
102
20
20
78
4
660
580
566
2
2
5
73
2
2
203
202
1
-
Summa
14
-
Antal
Normerade
bter
232
473
3 530
408
7 427
4 502
3 152
95
10
300
377
1 590
7
1 583
36
296
1 003
79
128
12
50
63
165
3
95
35 44
255
7 679
3 099
865
420
22
49
1 648
2 416
54
2 362
49
419
1 696
114
828
23
124
141
105
106
45 64
167
3 755
1 894
747
143
22
20
938
1 061
40
1 021
19
224
557
31
160
13
40
55
46
5
40
65 99
146
3 996
2 398
1 322
61
54
6
942
965
39
926
11
240
382
24
68
10
13
39
45
3
34
100 200
1 449
36 047
16 471
6 253
731
113
399
8 221
13 216
172
13 044
156
1 650
4 554
257
1 286
70
296
362
479
11
344
Summa b
144
382
1
1
3
3
19
359
1
204
10
-
0
500
14
29
2
2
6
21
1
5
1
-
501
750
1 Inklusive
7 Lagen
5 Avser
trdde i kraft 1 december 2010.
d Insiderstrafflagen trdde i kraft den 1 januari 2001. Insiderstrafflagen upphrde att glla d lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trdde i kraft den 1 juli 2005.
4 Avser
2 Lag
6 dagsbter med ogiltigt antal.
b Inklusive
444
1 285
21
1
20
3
3
13
46
1 202
5
6
1
739
7
-
751
1000
1 299
15 603
454
1
453
1
1
8
236
14 904
172
1
4
2
13 091
335
-
1001
5000
Penningbter, sammanlagd btessumma

kronor
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld,
frsk till stld o.s.v.
a Frsk,
13 188
4 578
167
12
5
24
4 316
7 183
32
7 151
41
471
915
9
102
12
69
64
117
69
34
Dagsbter
Antal dagsbter
Bternas art och storlek
53 601
16 959
6 255
731
113
400
8 706
13 223
172
13 051
177
1 957
21 285
257
1 463
70
297
373
483
14 102
11
355
344
Samtliga
btespfljder
Antal b

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
Bidragsbrottslag
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och
annan srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
Huvudbrott
Tabell 4.21. (forts). Btespfljder, efter huvudbrott a samt bternas art och storlek, r 2012.
166
241
10
10
231
63
2
-
5001
2 067
17 540
488
2
1
485
7
7
21
307
16 717
177
1
11
4
14 102
355
-
Summa
14
14
14
-
Antal
Normerade
bter
233
30 299
10 314
653
135
129
1
489
2
2
27
8 714
7 465
775
8
6 458
1
70
488
285
17
82
95
116
28
617
647
16
148
483
300
39
260
74
1
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
18 kap. Hgmlsbrott
2122 830
6 420
377
65
61
1
295
2
2
15
5 690
4 887
446
7
4 299
41
399
244
17
64
66
68
28
308
146
12
99
35
207
30
176
38
1
46 511
11 828
1 168
339
298
2
494
2
3
332
9 625
6 490
1 228
3
5 133
14
699
557
38
66
35
360
1 324
752
551
44
293
214
484
170
314
47
-
15-20
8 346
1 736
154
45
41
1
94
1
14
1 292
880
153
693
6
108
94
10
4
52
252
197
5
60
132
93
20
73
12
-
Straffrelgganden
Totalt c
lder
Lagfrda personer
7 466
3 891
276
70
68
194
12
3 022
2 576
329
1
2 157
1
29
89
41
18
29
48
309
500
4
49
447
93
9
84
36
-
talsunderltelse
Totalt b
lder
15-20
Brottslagrum
Tabell 4.22. Antal lagfrda brott a, efter lagfringstyp och lder, r 2012.
Number of offences resulting in a conviction, by age and type of decision, year 2012.
2138 164
10 091
1 014
294
257
1
400
2
2
318
8 332
5 609
1 074
3
4 440
8
591
463
38
56
31
308
1 324
500
354
39
233
82
391
150
241
35
-
149 629
68 650
22 696
12 666
155
11 197
920
52
8 059
230
354
131
1 816
207
26
24
37 332
25 472
10 860
1 944
9 504
1 246
64
1 284
5 726
2 236
752
287
1 913
990
1 563
3 581
1 440
170
99
925
345
7 182
515
6 650
3 412
16
Domslut
Totalt d
23 339
14 122
4 926
3 226
19
2 923
224
10
1 350
10
7
27
323
39
10
7 319
5 053
2 047
503
1 111
747
25
504
868
291
42
39
350
237
2
1 159
282
44
26
95
143
1 595
66
1 529
696
-
lder
15-20
21126 288
54 528
17 770
9 440
136
8 274
696
42
6 709
220
347
104
1 493
168
16
24
30 013
20 419
8 813
1 441
8 393
499
39
780
4 858
1 945
710
248
1 563
753
1 561
2 422
1 158
126
73
830
202
5 587
449
5 121
2 716
16
226 439
90 792
24 517
13 140
155
11 624
920
55
9 042
232
356
136
2 175
207
26
24
55 671
39 427
12 863
1 955
21 095
1 247
64
1 368
6 913
3 078
807
435
2 043
1 466
2 915
4 950
2 638
230
99
1 366
1 042
7 966
724
7 224
3 533
17
Summa e
39 151
19 749
5 356
3 341
19
3 032
224
11
1 638
10
7
28
349
39
10
11 633
8 509
2 529
504
3 961
748
25
539
1 065
426
42
67
383
337
2
1 720
979
53
26
204
722
1 781
95
1 686
744
-
lder
15-20
21187 282
71 039
19 161
9 799
136
8 592
696
44
7 404
222
349
108
1 826
168
16
24
44 035
30 915
10 333
1 451
17 132
499
39
829
5 848
2 652
765
368
1 660
1 129
2 913
3 230
1 658
177
73
1 162
319
6 185
629
5 538
2 789
17
130 134
52 963
13 402
8 703
129
7 557
696
46
3 431
128
221
39
1 217
151
20
12
33 297
25 728
8 057
1 128
14 811
863
54
451
2 667
1 012
292
158
991
685
1 468
2 749
1 911
194
72
834
883
4 353
540
3 797
2 357
16
15-20
24 307
12 595
3 280
2 349
14
2 117
183
8
722
8
5
9
200
29
9
7 550
5 808
1 758
279
2 944
489
17
223
473
163
11
37
210
194
1 075
855
42
17
143
670
910
65
845
473
-
Drav Huvudbrott
Totalt f
lder
21105 822
40 364
10 122
6 354
115
5 440
513
38
2 709
120
216
30
1 017
122
11
12
25 744
19 917
6 298
849
11 865
374
37
228
2 194
849
281
121
781
491
1 468
1 674
1 055
152
55
691
212
3 443
475
2 952
1 884
16
234
154
1 653
1 499
16 410
5 127
251
1 055
33
33
3 702
7 260
67
7 193
6
41
3 976
47
783
38
28
21
135
870
473
82
21-
2 614
34 683
11 395
4 843
703
9
233
5 092
8 890
15
8 875
119
1 785
12 494
462
752
11
189
185
269
7 069
290
653
202
6 610
1 946
259
145
35
1 410
3 259
2
3 257
9
296
1 100
244
3
57
54
466
74
-
lder
15-20
Straffrelgganden
Totalt c
2 412
28 073
9 449
4 584
558
9
198
3 682
5 631
13
5 618
110
1 489
11 394
462
508
11
186
128
215
6 603
216
653
21-
3 820
80 979
29 010
3 205
4 225
4 710
372
15 647
28 488
3 672
24 535
281
140
1 637
122
158
5
21 704
1 107
3 591
590
230
606
1 429
9 124
20
542
645
Domslut
Totalt d
183
9 217
2 538
205
320
248
46
1 561
5 205
484
4 714
7
10
142
7
1
1 322
458
16
2
100
183
330
50
-
lder
15-20
3 637
71 760
26 472
3 000
3 905
4 462
326
14 086
23 281
3 187
19 820
274
130
1 495
122
151
4
20 382
1 107
3 133
574
228
506
1 246
8 794
20
492
645
21-
8 087
135 647
45 966
8 316
6 054
4 755
642
24 774
47 240
3 782
43 177
281
267
3 478
122
158
5
38 696
1 616
5 259
639
447
819
1 848
17 184
20
1 397
1 380
Summa e
7 Lagen trdde i kraft 1 december 2010.
6 Avser bde den tidigare insiderlagen (1990:1342), insiderstrafflagen (2000:1086) och den nya lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (2005:377). Insiderlagen upphrde att glla d
1 Inklusive lagen (1960:418) om straff fr varusmuggling.

2 Lag (1988:688) om besksfrbud har 1 januari 2011 bytt namn till lag (1988:688) om kontaktfrbud.
4 Avser bde den gamla alkohollagen (1994:1738) och den nya alkohollagen (2010:1622). Lagen trdde i kraft 1 januari 2010. Genom lagen upphr alkohollag (1994:1738).
e Inklusive 5 personer dr uppgift om kn och/eller lder saknas.
b Inklusive 1 person dr uppgifter om kn saknas.

c Inklusive 2 personer dr uppgifter om lder och/eller kn saknas.
d Inklusive 6 personer dr uppgift om kn och/eller lder saknas.
a Frsk, frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
a Inklusive 3 personer dr uppgift om lder saknas.
3 575
434
17
71
3
4
333
2 602
28
2 574
2
15
522
133
7
15
121
92
-
19 985
5 561
268
1 126
36
37
4 035
9 862
95
9 767
8
56
4 498
47
916
38
28
28
150
991
565
82

olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )
Skattebrottslag
Utlnningslag 3
Alkohollag 4
Vapenlag/-frordning
Trafikfrordning 5
Bidragsbrottslag
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och
annan srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
lder
15-20
talsunderltelse
Totalt b
Brottslagrum
Tabell 4.22. Antal lagfrda brott a, efter lagfringstyp och lder, r 2012.
539
19 402
4 918
481
536
251
85
3 304
11 066
514
10 545
7
21
453
7
1
2 944
835
16
5
164
252
917
216
-
lder
15-20
7 548
116 243
41 048
7 835
5 518
4 504
557
21 470
36 172
3 267
32 631
274
246
3 025
122
151
4
35 752
1 616
4 424
623
442
655
1 596
16 267
20
1 181
1 380
21-
4 594
77 171
26 719
6 387
914
4 209
432
13 886
22 672
2 444
20 027
201
202
2 794
34
120
5
24 784
435
2 084
125
370
505
838
14 723
14
637
459
Totalt f
367
11 712
3 116
370
149
222
56
2 176
6 408
298
6 104
6
17
412
5
1
1 759
439
3
5
121
117
630
77
-
lder
15-20
Drav Huvudbrott
4 227
65 458
23 603
6 017
765
3 987
376
11 710
16 263
2 145
13 923
195
185
2 382
34
115
4
23 025
435
1 645
122
365
384
721
14 093
14
560
459
21-
235
SAMTLIGA BROTT
misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
drav stld (1 )
grov stld (4 )
snatteri (2 )
rn (5 )
grovt rn (6 )
drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
drav Mordbrand, grov mordbrand
drav Vld eller hot mot tjnsteman
18 kap. Hgmlsbrott
Brottslagrum
5 144
3 169
142
36
35
1
106
2 648
2 429
189
2 211
6
146
95
17
18
16
19
5
49
321
4
30
287
58
4
54
23
-
3 103
1 487
80
12
11
1
68
1 353
1 201
81
1 108
3
118
77
17
12
12
8
5
21
28
4
14
10
26
3
23
7
-
Lagfrda personer
2 041
1 682
62
24
24
38
1 295
1 228
108
1 103
3
28
18
6
4
11
28
293
16
277
32
1
31
16
-
218 607
4 141
225
109
95
112
2
1
3
3 668
2 941
511
1
2 411
3
242
205
30
6
212
213
60
194
13
87
94
54
14
40
8
-
Totalt
1 325
646
37
15
15
21
1
520
451
62
383
2
40
32
7
1
8
21
79
15
64
10
4
6
1
-
lder
15-20
Straffrelgganden
Totalt
lder
15-20
talsunderltelse
Tabell 4.23. Antal lagfrda brott a dr den lagfrda r kvinna, efter lagfringstyp och lder, r 2012
Number of offences resulting in a conviction, women, by age and type of decision, year 2012
7 282
3 495
188
94
80
91
2
3
3 148
2 490
449
1
2 028
1
202
173
23
5
204
213
39
115
13
72
30
44
10
34
7
-
2120 165
11 667
2 448
1 467
9
1 342
61
7
922
50
27
20
1
12
7 839
6 047
2 318
196
3 344
57
2
62
1 091
609
136
102
192
194
174
333
336
46
19
191
99
1 044
54
987
540
3
Totalt
Domslut
3 021
2 221
606
419
405
11
170
7
10
1 276
995
395
17
514
32
2
27
150
72
18
36
40
91
87
5
1
24
58
252
4
248
122
-
lder
15-20
17 144
9 446
1 842
1 048
9
937
50
7
752
50
20
10
1
12
6 563
5 052
1 923
179
2 830
25
35
941
537
136
84
156
154
174
242
249
41
18
167
41
792
50
739
418
3
2133 916
18 977
2 815
1 612
9
1 472
61
8
1 140
52
28
23
1
12
14 155
11 417
3 018
197
7 966
57
2
71
1 479
909
153
150
214
425
392
442
851
63
19
308
480
1 156
72
1 081
571
3
Summa
6 387
4 549
705
458
444
11
229
8
10
3 091
2 674
565
17
2 000
32
2
32
218
122
31
41
59
140
459
5
1
55
399
294
9
285
139
-
lder
15-20
27 529
14 428
2 110
1 154
9
1 028
50
8
911
52
20
13
1
12
11 064
8 743
2 453
180
5 966
25
39
1 261
787
153
119
173
366
392
302
392
58
18
253
81
862
63
796
432
3
21-
21 670
12 378
1 720
1 170
8
1 046
54
8
519
34
13
11
1
7
9 293
8 042
1 992
104
5 821
43
2
36
580
334
53
51
118
191
209
271
690
61
18
177
452
675
52
621
431
2
Totalt
4 539
3 286
493
358
344
11
126
4
5
2 182
1 942
455
13
1 416
24
2
21
106
59
14
25
34
100
439
5
1
46
388
172
5
167
108
-
lder
15-20
Drav Huvudbrott
2117 131
9 092
1 227
812
8
702
43
8
393
34
9
6
1
7
7 111
6 100
1 537
91
4 405
19
15
474
275
53
37
93
157
209
171
251
56
17
131
64
503
47
454
323
2
236
72
196
4 466
1 402
565
72
1
75
590
1 072
2
1 070
17
180
1 795
64
28
3
76
19
65
963
19
362
5
679
197
43
6
10
127
365
365
2
23
92
7
2
9
11
56
2
-
Straffrelgganden
Totalt
lder
15-20
191
3 787
1 205
522
66
1
65
463
707
2
705
15
157
1 703
64
21
3
74
10
54
907
17
362
21-
324
8 498
2 962
297
459
606
68
1 456
3 276
334
2 928
14
7
178
29
17
2 075
99
194
84
47
47
106
916
2
32
224
Domslut
Totalt
800
167
24
14
30
5
89
529
50
478
1
2
16
2
86
29
6
4
11
27
1
-
lder
15-20
316
7 698
2 795
273
445
576
63
1 367
2 747
284
2 450
13
5
162
29
15
1 989
99
165
78
47
43
95
889
2
31
224
21-
7 Lagen
6 Avser
5 Avser
4 Avser
3 Avser
2 Lag
1 Inklusive
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld,
kan vara stld, medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
a Frsk,
1 616
483
21
100
2
7
350
818
8
810
1
4
310
11
51
15
4
13
76
39
29
21-
359
14
1
3
10
317
317
1
3
24
7
1
8
2
-
talsunderltelse
Totalt
lder
15-20

1 975
497
22
103
2
7
olovlig krning (3 )
360
1 135
Narkotikabrott (1 )
8
1 127
2
1
7
334
Skattebrottslag
11
58
Utlnningslag 3
15
Alkohollag 4
4
Vapenlag/frordning
14
Trafikfrordning 5
84
41
Bidragsbrottslag
29
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott
7
och annan srskilt allvarlig brottslighet
vriga frfattningar
78
Brottslagrum
Tabell 4.23. (forts). Antal lagfrda brott a dr den lagfrda r kvinna, efter lagfringstyp och lder, r 2012
598
14 939
4 861
884
634
609
150
2 406
5 483
344
5 125
14
26
365
29
17
4 204
174
280
87
138
70
185
1 963
2
92
615
Summa
19
1 838
378
68
23
30
15
226
1 211
50
1 160
1
5
42
2
202
43
6
2
13
23
91
5
-
lder
15-20
21-
579
13 101
4 483
816
611
579
135
2 180
4 272
294
3 965
13
21
323
29
15
4 002
174
237
81
136
57
162
1 872
2
87
615
402
9 292
3 117
734
87
572
120
1 464
2 971
247
2 713
11
24
308
4
17
2 872
59
107
19
133
49
112
1 776
1
42
172
15
1 253
286
61
8
28
14
163
784
33
751
5
38
2
140
16
2
2
12
16
76
1
-
Drav Huvudbrott
Totalt
lder
15-20
387
8 039
2 831
673
79
544
106
1 301
2 187
214
1 962
11
19
270
4
15
2 732
59
91
17
131
37
96
1 700
1
41
172
21-
237
1 348
221
1
1 054
grov stld (4 )


drav Vld eller hot mot tjnsteman
18 kap. Hgmlsbrott
drav Mordbrand, grov mordbrand


drav bedrgeri (1 )
grovt bedrgeri (3 )
grovt rn (6 )
rn (5 )
snatteri (2 )
281
207
4
33
170
61
8
20
-
118
195
242
35
51
1
206
31
1
153
85
25
181
27
287
118
8
52
54
60
23
281
167
-
38
3 686
365
7
3 191
4 337
19 727
4 933
297
53
50
227
2
2
15
-
21-
39
-
274
206
120
430
156
692
357
31
36
29
148
1 111
457
352
38
11
3 548
716
2
2 722
5 956
37 903
7 686
943
230
203
2
382
2
329
-
11
-
67
45
68
83
16
231
118
5
3
3
44
-
68
62
-
429
91
310
772
7 021
1 090
117
30
26
1
73
14
-
15-20
Straffrelgganden
Totalt
lder
Lagfrda personer
53
12
25
37
-
568
325
12
64
79
97
23
61
23
-
26
342
190
-
64
1 727
5 034
586
8
4 245

drav stld (1 )
6 064
5 425
2 209
214
46
44
156
12
-
25 152
7 142
511
99
94
383
2
2
27
-

misshandel (5 )
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav vldtkt (1 )
grov vldtkt (1 )
SAMTLIGA BROTT
15-20
talsunderltelse
Totalt
lder
Brottslagrum
Tabell 4.24. Antal lagfrda brott a dr den lagfrda r man, efter lagfringstyp och lder, r 2012
Number of offences resulting in a conviction, men, by age and type of decision, year 2012
28
-
207
161
52
347
140
461
239
26
33
26
104
1 111
389
290
38
3 119
625
2
2 412
5 184
30 882
6 596
826
200
177
1
309
2
315
-
21-
2 872
13
5 663
734
246
6 138
461
80
3 248
1 104
124
185
1 721
796
1 389
4 635
1 627
616
62
1 222
1 189
19 425
8 542
1 748
6 160
29 493
129 462
56 983
20 248
11 199
146
9 855
859
45
7 137
180
354
104
1 796
206
26
12
Domslut
Totalt
574
-
1 281
71
85
1 343
62
25
1 068
195
39
21
314
197
2
718
219
42
23
477
715
4 058
1 652
486
597
6 043
20 318
11 901
4 320
2 807
19
2 518
213
10
1 180
10
7
20
313
39
10
-
15-20
lder
2 298
13
4 382
663
161
4 795
399
55
2 180
909
85
164
1 407
599
1 387
3 917
1 408
574
39
745
474
15 367
6 890
1 262
5 563
23 450
109 144
45 082
15 928
8 392
127
7 337
646
35
5 957
170
347
84
1 483
167
16
12
21-
2 962
14
6 143
1 058
561
6 810
652
80
4 508
1 786
167
285
1 829
1 041
2 523
5 434
2 169
654
62
1 297
1 190
28 007
9 844
1 758
13 127
41 513
192 517
71 811
21 702
11 528
146
10 152
859
47
7 902
180
356
108
2 152
206
26
12
Summa
605
-
1 401
149
323
1 487
86
25
1 580
520
48
36
342
278
2
847
304
42
23
507
1 961
716
5 835
1 964
487
8 542
32 764
15 200
4 651
2 883
19
2 588
213
11
1 409
10
7
20
339
39
10
-
15-20
lder
2 357
14
4 742
909
238
5 323
566
55
2 928
1 266
119
249
1 487
763
2 521
4 587
1 865
612
39
790
11 166
474
22 172
7 880
1 271
32 971
159 753
56 611
17 051
8 645
127
7 564
646
36
6 493
170
349
88
1 813
167
16
12
21-
1 926
14
3 176
657
430
3 678
488
54
2 478
1 220
133
107
873
494
1 259
2 087
678
239
52
415
8 988
820
17 683
6 064
1 024
24 001
108 459
40 581
11 682
7 533
121
6 511
642
38
2 912
94
221
26
1 206
150
20
5
365
-
678
97
282
738
60
16
975
416
37
23
185
160
-
367
104
11
15
202
1 528
465
3 866
1 303
266
5 368
19 768
9 309
2 787
1 991
14
1 773
172
8
596
8
5
5
195
29
9
-
15-20
Drav Huvudbrott
Totalt
lder
1 561
14
2 498
560
148
2 940
428
38
1 503
804
96
84
688
334
1 259
1 720
574
228
37
213
7 460
355
13 817
4 761
758
18 633
88 691
31 272
8 895
5 542
107
4 738
470
30
2 316
86
216
21
1 011
121
11
5
21-
238
1 427
148
2 418
10 699
398
724
8
113
166
204
6 106
271
291
13
7 805
102
1 605
-
4 502
7 818
30 217
9 993
4 278
631
8
158
197
1 008
237
1
48
43
410
72
-
2
2 892
7
273
-
1 283
2 894
5 931
1 749
216
139
25
Straffrelgganden
Totalt
lder
15-20
2 221
9 691
398
487
8
112
118
161
5 696
199
291
11
4 913
95
1 332
-
3 219
4 924
2124 286
8 244
4 062
492
8
133
3 496
19 629
1 008
3 397
506
183
559
1 323
8 208
18
510
421
3 337
21 606
267
133
1 459
93
141
5
14 191
25 210
72 479
26 048
2 908
3 766
4 104
304
Domslut
Totalt
175
1 236
429
10
2
96
172
303
49
-
434
4 236
6
8
126
5
1
1 472
4 676
8 417
2 371
181
306
218
41
lder
15-20
7 Lagen
6 Avser
5 Avser
4 Avser
2 Lag

1 Inklusive
3 321
18 393
1 008
2 968
496
181
463
1 151
7 905
18
461
421
2 903
17 370
261
125
1 333
93
136
4
12 719
20 534
64 062
23 677
2 727
3 460
3 886
263
21-
frberedelse, stmpling, medhjlp, anstiftan, underltelse att avslja och underltelse att hindra r inkluderade i respektive brott. Detta betyder att ett lagfringsbeslut med huvudbrottet stld, kan vara stld,
medhjlp till stld, frsk till stld o.s.v.
a Frsk,
3 666
36
732
38
13
17
122
794
434
53
59
6 383
5
37
-
3 352
6 442
2114 794
4 644
230
955
31
26
498
126
7
14
113
90
-
28
2 257
1
12
-
87
8 640
6
49
-
323
2 285
3 216
420
16
68
3
4
18 010
5 064
246
1 023
34
30
3 675
8 727
talsunderltelse
Totalt
lder
15-20

4 164
Skattebrottslag
36
858
38
Utlnningslag 3
13
4
Alkohollag
24
Vapenlag/frordning
136
5
Trafikfrordning
907
524
Bidragsbrottslag
53
Lag om straff fr offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott
och annan srskilt allvarlig brottslighet 7
vriga frfattningar
1 575


olovlig krning (3 )
Narkotikabrott (1 )

Brottslagrum
Tabell 4.24. (forts). Antal lagfrda brott a dr den lagfrda r man, efter lagfringstyp och lder, r 2012
7 489
34 492
1 442
4 979
552
309
749
1 663
15 221
18
1 305
765
3 437
38 051
267
241
3 113
93
141
5
22 368
41 755
120 706
41 105
7 432
5 420
4 146
492
Summa
520
2 742
792
10
3
151
229
826
211
-
464
9 385
6
16
411
5
1
3 078
9 855
17 564
4 540
413
513
221
70
lder
15-20
6 969
31 750
1 442
4 187
542
306
598
1 434
14 395
18
1 094
765
2 973
28 666
261
225
2 702
93
136
4
19 290
31 900
21103 142
36 565
7 019
4 907
3 925
422
4 192
21 912
376
1 977
106
237
456
726
12 947
13
595
287
2 196
17 314
190
178
2 486
30
103
5
12 422
19 700
67 878
23 602
5 653
827
3 637
312
352
1 619
423
1
3
109
101
554
76
-
265
5 353
6
12
374
3
1
2 013
5 624
10 459
2 830
309
141
194
42
Drav Huvudbrott
Totalt
lder
15-20
3 840
20 293
376
1 554
105
234
347
625
12 393
13
519
287
1 931
11 961
184
166
2 112
30
100
4
10 409
14 076
2157 419
20 772
5 344
686
3 443
270
Tabell 4.25. Godknda ordningsbotsfrelgganden efter den lagfrde personens lder och typ av vertrdelse, r 2012.a, b, c
Summary fines imposed by the police, by age of offender and type of offence, year 2012.
Totalt d
vertrdelsetyp
lder
15 17
Samtliga godknda ordningsbotsfrelgganden 1

Samtliga frseelser2
Drav
Fortkrning p 20-50 vg <= 15 km
1 799
1 983
15 139
16 040
25 675
27 224
27 299
28 935
59 467
62 527
74 263
77 705
56 237
58 429
52 379
53 648
312 264
326 501
48
36
-
1 375
863
108
2 838
1 604
177
3 502
1 870
149
9 682
4 453
244
13 254
5 681
267
10 901
4 163
160
13 039
3 819
110
54 639
22 490
1 215
19
302
3
909
765
44
1 876
882
156
1 856
726
323
3 445
817
685
4 648
708
518
4 147
532
243
3 938
465
107
20 838
5 197
2 079
Fortkrning p 60-120 vg <= 16-30 km

Ej anvnt bilblte, frare
Ej anvnt bilblte, passagerare
Ej anvnt bilblte, minderrig
Ej anvnt hjlm, mc och moped
3
1
2
Ej stannat vid vergngsstlle

Frt fordon mot rtt ljus, cykel och moped
Frt fordon mot rtt ljus, annat fordon
320
6
17
5
Ej medfrt krkort
Fordonsskatt ej betald
Frt avstllt fordon
Frt fordon utan reg.skylt
Last ej frankrad
Dubbade dck otillten tid, alla fordon
Profildjup otillrckligt, alla fordon
verskridit sprrlinje, sprromrde
Ej iakttagit stopplikt, cykel/moped
Ej iakttagit stopplikt, annat fordon
Parkning, cykel/moped
Ingen belysning, strlkastare saknas, cykel
5
12
20
122
3
24
2
23
13
92
Frt fordon i frbjuden frdriktning

Otillten fordonstrafik, moterfordon
Frt fordon trots krfrbud
9
31
4
1 266
1 522
456
165
29
40
69
48
550
489
98
300
333
248
1
66
336
133
44
91
180
21 24
3 005
3 342
896
105
40
98
114
70
752
1 424
121
624
681
353
3
93
245
300
77
163
278
a Ordningsfrelggande
utfrdat av tulltjnsteman redovisas ej.

person kan i en och samma ordningsbot btfllas fr flera vertrdelser.
c Ordningsbot rrande varusmuggling redovisas ej.
d Inklusive 10 personer dr uppgift om lder saknas.
b En
239
25 29
30 39
4 341
4 149
913
12 616
9 591
1 706
97
26
136
93
93
60
197
239
45
617
1 728
95
767
731
240
2
121
157
388
112
237
129
82
1 180
3 561
124
1 724
1 088
321
6
167
195
724
122
546
115
40 49
18 080
11 692
1 716
82
54
123
260
61
1 174
4 341
80
2 203
1 041
313
1
196
183
887
97
730
71
50 59
15 119
7 945
1 026
82
45
74
202
43
776
2 549
66
1 220
638
174
5
93
126
647
84
506
42
60
16 287
5 898
572
41
102
38
205
29
532
1 416
22
607
375
70
1
63
83
464
67
513
22
70 717
44 140
7 287
986
362
723
1 188
387
5 612
15 512
611
7 457
4 907
1 841
19
802
1 349
3 545
626
2 799
929
Lagfrda personer

18 20
Tabell 4.26. Ordningsbotsfrelgganden godknda av kvinnor efter den lagfrda kvinnans lder och typ av vertrdelse, r 2012.a, b, c
Summary fines imposed by the police, women, by age of offender and type of offence, year 2012.
vertrdelsetyp
lder
15 17
18 20
21 24
25 29
30 39
40 49
50 59
60
369
395
2 604
2 702
4 624
4 773
5 241
5 406
14 086
14 387
18 667
19 122
12 410
12 624
10 368
10 446
68 369
69 855
9
2
419
167
750
336
1 002
415
3 410
1 178
4 684
1 640
3 291
1 075
3 215
786
16 780
5 599
5
118
62
120
244
138
286
269
108
271
209
210
519
259
272
711
221
111
546
193
53
578
210
954
3 036
1 723
Samtliga godknda ordningsbotsfrelgganden

Samtliga frseelser
Drav


Ej medfrt krkort
Frt avstllt fordon
Last ej frankrad
1
-
1
71
1
4
1
2
4
5
1
10
6
22
18
331
278
21
766
662
10
22
8
10
38
18
6
31
18
1 149
757
73
6
8
58
11
14
90
24
19
136
10
7
101
16
15
4
14
10
19
14
62
34
19
17
8
36
39
36
87
63
16
23
10
39
60
44
46
45
4
37
118
12
64

b En
240
211
10
108
35
3 826
1 941
184
17
13
64
46
5 456
2 326
110
12
23
43
26
4 016
1 341
31
13
8
19
Totalt
17
3 389
862
19
24
6
181
18 934
8 167
466
159
91
235
59
15
236
55
13
276
30
7
152
45
7
104
235
84
1 099
105
25
36
22
91
48
136
22
143
36
47
35
97
50
181
26
71
18
22
24
65
36
106
10
28
4
14
13
46
19
109
5
460
138
163
127
384
281
632
280
592
18
325
842
22
524
386
10
248
161
4
73
2 355
80
1 379
Tabell 4.27. Ordningsbotsfrelgganden godknda av mn efter den lagfrda mannens lder och typ av vertrdelse, r 2012.a, b, c
Summary fines imposed by the police, men, by age of offender and type of offence, year 2012.
Totalt d
vertrdelsetyp
lder
15 17
18 20
21 24
25 29
30 39
40 49
50 59
Samtliga godknda ordningsbotsfrelgganden

Samtliga frseelser
Drav
1 430
12 535
21 051
22 058
45 381
55 596
43 827
45 805
43 202
42 011
243 895
39
956
2 088
2 500
6 272
8 570
7 610
9 824
37 859
1
2
14
1 244
394
789
2 680
758
1 590
3 392
805
1 585
7 650
1 496
2 926
5 036
519
3 360
35 973
6 333
17 802
5
13
4
21
30
58



Ej medfrt krkort
Frt avstllt fordon
Last ej frankrad
34
2
184
2
249
7
27
4
5
12
20
117
3
23
2
13
7
70
13 338
696
90
935
521
34
143
34
460
444
94
263
317
233
1
62
322
123
25
77
118
22 451
1 268
156
2 239
613
118
87
34
67
90
51
616
1 306
109
560
647
334
3
76
237
264
38
127
191

d Inklusive 10 personer dr uppgift om lder saknas.
b En
241
23 529
1 455
131
3 192
517
250
91
18
78
83
38
516
1 517
85
659
668
224
2
98
147
349
52
193
83
48 140
58 583
3 275
209
8 790
4 041
221
12 624
3 088
134
11 103
3 033
93
12 898
558
501
76
487
408
70
339
212
69
255
88
41
47
133
180
67
944
2 969
106
1 399
983
296
6
131
173
633
74
410
93
9 366
1 444
3 937
31
80
205
48
898
3 499
58
1 679
898
277
1
149
148
790
47
549
45
6 604
915
3 601
37
55
172
36
624
2 163
56
972
567
156
5
71
102
582
48
400
32
78
32
160
22
428
1 255
18
534
347
66
1
49
70
418
48
404
17
256 646
16 891
1 034
51 783
3 474
1 613
827
271
488
953
303
4 513
13 157
531
6 078
4 447
1 703
19
639
1 222
3 161
345
2 167
649
Lagfrda personer

1 588
60
242
5 Kriminalvrd
Av dem som togs in i anstalt under 2012 hade en

majoritet (57 %) dmts fr tillgreppsbrott, narkoti
kabrott eller trafikbrott som huvudbrott.
Sammanfattning
Anstalt
I jmfrelse med 2011 har antalet intagna fr till

greppsbrott, frmst stld och grov stld, kat med
7 procent. Det gller ven fr antalet personer som
var inskrivna i anstalt den 1 oktober fr tillgrepps
brott, som minskade med 4 procent. Jmfrt med
2003 har bde antalet intagna och inskrivna fr
tillgreppsbrott minskat.
r 2012 intogs exakt 9 500 personer i kriminal

vrdsanstalt, vilket r en marginell kning jmfrt
med ret fre. Antalet inskrivna i anstalt den 1 ok
tober 2012 var cirka 4 850 personer, vilket r en
minskning med 6 procent sedan 2011. Se nedan
fr en definition av intagna och inskrivna.
Under en tiorsperiod (20032012) har antalet
intagna i anstalt minskat med 11 procent. Jmfrt
med 2003 hade antalet inskrivna i anstalt minskat
med 9 procent den 1 oktober 2012.
Frivrd och hkte

r 2012 pbrjade 12 100 personer, som dmts
till skyddstillsyn eller villkorligt frigivits frn anstalt,
vervakning inom frivrden. Det r en minskning
med 3 procent jmfrt med 2011. Jmfrt med
2003 har antalet pbrjade vervakningar mins
kat med 3 procent. Antalet personer under ver
vakning var 12 500 den 1 oktober 2012, vilket r
en minskning med 2 procent jmfrt med samma
tidpunkt fregende r.
Av de personer som intogs i anstalt 2012 var cir

ka 7 procent kvinnor och 93 procent mn. Dessa
niver har varit stabila under den senaste tiors
perioden.
Av de 9 500 intagna hade 39 procent haft en ti
digare frihetsbervande kriminalvrdspfljd. r
2012 hade 33 procent av de intagna kvinnorna
och 39 procent av de intagna mnnen haft en s
dan pfljd. Den totala andelen har inte frndrats
nmnvrt jmfrt med 2011. Vid en jmfrelse
med 2003 har andelen intagna som tidigare varit
frihetsbervade minskat med 14 procentenheter.
Av de personer som intogs i anstalt 2012 var 5
procent ungdomar (1520 r). Antalet intagna
ungdomar kade med 5 procent jmfrt med
ret fre, medan antalet ungdomar inskrivna den
1 oktober minskade med 15 procent jmfrt med
fregende r. Jmfrt med 2003 har det skett
en frskjutning av antalet personer i de hgre l
dersklasserna, frn ldersgruppen 3049 r till
ldersgruppen 50 r och ldre.
Den 1 oktober 2012 var 1 770 personer hktade,

vilket r en minskning med 2 procent jmfrt med
fregende r.
Definition
Kriminalvrdsstatistiken redovisar personer intagna
i anstalt, personer som vervakas av kriminalvrdens
frivrdsorganisation och personer inskrivna i hkte.
Fr att redovisa vervakade och intagna personer
anvnds framfr allt tv mtt:
vakning under ret. Statistiken redovisar antal hn

delser, vilket innebr att en person som har tagits in
flera gnger under ret rknas flera gnger.
Antalet inskrivna den 1 oktober beskriver hur mnga
enskilda personer som faktiskt var inskrivna p
anstalt eller hos frivrdsmyndigheterna vid detta
datum.
Antalet intagna beskriver hur mnga personer som

har brjat avtjna ett fngelsestraff eller en ver
243
Kriminalvrd
Sammanlagt 2 290 personer pbrjade intensiv

vervakning med elektronisk kontroll (IV) under
2012, vilket r en minskning med 3 procent jm
frt med 2011. Frmst minskade antalet perso
ner som pbrjade intensivvervakningar fr till
greppsbrott. Den 1 oktober 2012 avtjnade 290
personer ett fngelsestraff genom intensivver
vakning med elektronisk kontroll.
200
150
Tillgreppsbrott
+7 %
100
50
vriga brott *
+2 %
0
-50
+/ 0 %
7%
Brott mot
trafikbrottslagen
Brott mot
allmnheten
-100
6 %
Sexualbrott
3 %
4 %
Narkotikabrott
Brott mot liv

och hlsa
-150
-200
Figur 5.1. Frndringar i antalet intagna i fngelse mellan 2011 och 2012. (Procentuell frndring inom respektive
brottskategori redovisas inuti staplarna.)
* vriga brott utgrs av de brott som inte ingr i ngon av de andra kategorierna i figuren. Det r bland annat skattebrott, smugglingsbrott och brott mot vapenlagen.
Inledning
straff med elektronisk fotboja samt att det finns en

period mellan tiden d personer dms till fngelse
och nr de tas in i anstalt
den angivna fngelsetiden r den tid som respektive person dmts till, inte den faktiska tiden som
personen i frga har suttit p anstalt.
Kriminalvrdsstatistiken redovisar personer intagna i

anstalt, personer som vervakas av kriminalvrdens
frivrdsorganisation och personer inskrivna i hkte.
Fr att redovisa vervakade och intagna personer
anvnds tv mtt, dels antalet intagna under ret,
dels antalet inskrivna den 1 oktober. Antalet intagna
beskriver hur mnga personer som har brjat avtjna ett fngelsestraff eller en vervakning under ret.
Statistiken redovisar antal hndelser, vilket innebr
att en person som har tagits in flera gnger under ret
rknas flera gnger. Antalet inskrivna den 1 oktober
beskriver dremot hur mnga enskilda personer som
faktiskt var inskrivna i anstalt eller hos frivrdsmyndigheterna vid detta datum.

i anstalt
r 2012 togs 95001 personer in i anstalt, vilket r
en marginell kning jmfrt med 2011. Nivn r 11
procent lgre jmfrt med tio r tidigare (2003), d
10 700 personer togs in i anstalt. Antalet intagna i
anstalt har minskat n mer, med 41 procent, jmfrt
med 1988 d niverna var som allra hgst.

statistiken ver inskrivna den 1 oktober omfattar
i hgre grad personer som dmts till lnga fngelsestraff jmfrt med statistiken ver intagna under ret, som i hgre grad omfattar personer som
dmts till kortare fngelsestraff. Strukturen vad
gller lder, kn, tidigare kriminalvrdspfljd och
vilket huvudbrott de dmts fr kan drfr se olika
ut i de tv populationerna
vid jmfrelser mellan antalet intagna i anstalt och
antalet fngelsedmda i lagfringsstatistiken kan
det finnas skillnader. Dessa skillnader beror bland
annat p att vissa fngelsedmda avtjnar sitt
Den 1 oktober 2012 var 4 850 personer inskrivna

i anstalt. Det r en minskning med 6 procent jmfrt med motsvarande antal den 1 oktober 2011.
Minskningen gller dmda fr alla typer av huvudbrott frutom trafikbrott. I jmfrelse med 2003 har
antalet personer inskrivna per den 1 oktober minskat
med 9 procent.
1 Talen i texten redovisas avrundade efter principen om tre
informationsgivande siffror. Avrundningen kan exemplifieras med
fljande fall: 10173 intagna blir 10200, 9463 intagna blir 9460
och 697 intagna blir 697.
244
Brottsstruktur
20 000
Personer som intagits under ret
Av de 9 500 personer som intogs p kriminalvrdsanstalt 2012 hade en majoritet (57 %) dmts fr tillgreppsbrott (8 kap. BrB), narkotikabrott (13 NSL)
eller trafikbrott (1 , 35 TBL) som huvudbrott. Av
de personer som dmts fr tillgreppsbrott hade merparten (23 %) dmts fr stld, grov stld eller rn
(inklusive grovt rn). Vidare hade 19 procent dmts
fr brott mot narkotikastrafflagen (1 780 personer)
och 16 procent hade dmts fr brott mot trafikbrottslagen (1 500 personer). Det vanligaste trafikbrottet
var rattfylleri (inklusive rattfylleri under pverkan av
narkotika och grovt rattfylleri). Ungefr 14 procent
(1 290) av de intagna hade dmts fr brott mot liv
och hlsa (3 kap. BrB), varav misshandel (inklusive
grov misshandel) var vanligast. Antalet personer som
togs in i anstalt fr sexualbrott (6 kap. BrB) var endast 3 procent av samtliga intagna.
12 000
8 000
4 000
Personer inskrivna den 1 oktober
0
1975
1980 1985
1990 1995
2000 2005
2010

Intagningar under ret

Inskrivna den 1 oktober

9 500 personer
+37 (0 %)
4 850 personer
296 (6 %)
Under den senaste tiorsperioden har antalet inskrivna i anstalt den 1 oktober varierat mellan 4850 och
5 720 inskrivna. r 2012 noteras den lgsta nivn
sedan 2001. I jmfrelse med 2003 d 5320 personer
var inskrivna i anstalt har antalet inskrivna minskat
med 9 procent 2012.
Resultatet fr statistiken ver inskrivna i anstalt vid en

viss tidpunkt skiljer sig frn resultatet fr statistiken
ver intagna. Skillnaden beror p att statistiken ver
inskrivna vid en viss tidpunkt i hgre grad omfattar
personer som begtt grova brott och dmts till lnga
fngelsestraff. Personer som begtt grova narkotikabrott utgjordevriga
till exempel
14 procentTillgreppsav de inskrivna
brott
%
den 1 oktober202012,
men endast 2 procent
brott 23av
% de personer
som
togs
in
i
anstalt
samma
r.
Mnstret
r likBrott mot staten 5 %
artat fr personer som begtt brott mot liv och hlsa;
de utgjorde 23 procent av de inskrivna den 1 oktober och 14 procent av de personer som togs in under
BedrgeriBrott mot liv
ret.4 %
Fr dmda fr brott mot trafikbrottslagen,
som
brott
och hlsa
vanligtvis ger kortare strafftider, r dremot
frhl14 %
landet det motsatta. Andelen inskrivna den 1 oktober
2012 frNarkotikabrott mot trafikbrottslagen var 3 procent,
medan andelen
personer som togs in fr brott mot
brott 19 %
Trafikbrott 16 %
trafikbrottslagen under 2012 utgjorde 16 procent av
samtliga personer som togs in i anstalt.
Personer som var inskrivna den 1 oktober


9 500 personer
1 220 (11 %)
4 850 personer
468 (9 %)
Figur 5.2. Antal personer som intagits i kriminalvrdsanstalt respektive antal personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober 19752012.
vriga brott
20 %
vriga brott 29 %
Brott mot staten 5 %
Bedrgeribrott 4 %
Brott mot liv

och hlsa
14 %
Narkotikabrott 19 %
Brott mot
staten 2 %
Brott mot liv

och hlsa
23 %
Bedrgeribrott 4 %
Trafikbrott 16 %
Narkotikabrott 21 %
Trafikbrott 3 %
Figur 5.3. Brottskategorier (huvudbrott) i procent av det totala antalet personer som intagits i kriminalvrdsanstalt (9 500) respektive antal personer som var inskrivna i anstalt (4 850) den 1 oktober 2012.
vriga brott 29 %
245
Kriminalvrd
16 000
Utvecklingen av antalet personer i

anstalt fr brott mot liv och hlsa
Jmfrt med 2011 minskade antalet intagna personer inom de flesta kategorier av utdmda huvudbrott.
Antalet intagna personer med tillgreppsbrott som huvudbrott kade dremot med 7 procent (139 personer) jmfrt med 2011.
Den strsta enskilda brottskategorin bland brott mot

liv och hlsa r misshandel och grov misshandel. I
brott mot liv och hlsa ingr mord och drp, som
pverkar statistiken genom de lnga strafftider som
dessa brott renderar. r 2012 togs 1290 personer in i
kriminalvrdsanstalt efter att ha dmts fr brott mot
liv och hlsa som huvudbrott, vilket r en minskning
med 4 procent jmfrt med 2011.
Sett i ett tiorsperspektiv har det skett frndringar

i brottsstrukturen bland de intagna. Antalet personer som intogs med tillgreppsbrott som huvudbrott
har minskat med 24 procent i jmfrelse med 2003
(frn 2820 till 2140 personer). ven antalet intagna
fr trafikbrott har minskat i jmfrelse med 2003,
d 1 920 personer togs in i anstalt. r 2012 intogs
1500 personer med trafikbrott som huvudbrott, vilket motsvarar en minskning p 22 procent. Jmfrt
med 2003 har dock antalet intagna med sexualbrott
som huvudbrott kat. r 2003 intogs 233 personer
med sexualbrott som huvudbrott. Motsvarande siffra
fr 2012 var 313 personer, vilket ger en kning p 34
procent. Antalet intagna fr sexualbrott utgjorde endast 3 procent av samtliga intagna 2012, och sm antalsmssiga frndringar kan drfr ge relativt stora
procentuella frndringar ver tid. ven antalet personer som intogs med narkotikabrott som huvudbrott
har kat i jmfrelse med 2003, frn 1410 intagna
till 1780 intagna 2012. Frndringen motsvarar en
kning p 26 procent.
Antalet personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2012 efter att ha dmts fr brott mot liv och
hlsa minskade med 2 procent jmfrt med fregende r till 1140 personer. Antalet personer dmda
fr brott mot liv och hlsa som intagits i anstalt har
dock minskat med 22 procent i jmfrelse med 2003,
frn 1650 intagna till 1290 intagna r 2012.
Nr det gller brottsstrukturen fr de personer som

var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2012 r skillnaden liten jmfrt med 2011, utom fr narkotikabrott som minskade med 19 procent under ret. Vid
en jmfrelse med 2003 kan dock strre frndringar
noteras, bland annat nr det gller tillgrepps-, trafik-,
narkotika- och sexualbrott.
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
Jmfrt med 2003 har antalet inskrivna fr tillgreppsbrott minskat frn 1 230 inskrivna den 1 oktober
2003 till 864 inskrivna den 1 oktober 2012, vilket
innebr en minskning med 28 procent. Antalet trafikbrott har minskat kontinuerligt sedan 2004, med
en marginell uppgng 2012. I jmfrelse med den
1 oktober 2003, d 233 personer var inskrivna fr
trafikbrott, har antalet nstan halverats till 137 inskrivna 2012. Antalet inskrivna fr sexualbrott har
kat i jmfrelse med 2003, frn 266 inskrivna till
421 inskrivna den 1 oktober 2012 en kning med
58 procent.
500
0
2003
2005
2007
2009
2011



1 290 personer
60 (4 %)
1 140 personer
23 (2 %)
Nr det gller brott mot liv och hlsa har det under en
tiorsperiod skett en frskjutning, frn 417 inskrivna
2003 till 569 inskrivna 2012, vilket r en kning med
36 procent jmfrt med 2003.


1 290 personer
361 (22 %)
1 140 personer
2 (0 %)
Figur 5.4. Antal personer som dmts fr brott mot

liv och hlsa och intagits i kriminalvrdsanstalt
respektive var inskrivna i anstalt den 1 oktober
20032012.
246

i anstalt fr tillgreppsbrott
krning. r 2012 togs 1 500 personer in i kriminalvrdsanstalt efter att ha dmts fr brott mot trafikbrottslagen, vilket r samma antal som 2011. Jmfrt
med 2003 har antalet nyintagna fr trafikbrott minskat med 22 procent.
Till tillgreppsbrotten rknas snatteri, stld, grov stld,

tillgrepp av fortskaffningsmedel och rn (inklusive
grovt rn). r 2012 togs 2140 personer in i kriminalvrdsanstalt efter att ha dmts fr tillgreppsbrott som
huvudbrott. Det r en kning med 7 procent jmfrt
med 2011. Framfr allt har antalet intagna fr huvudbrotten stld och grov stld kat. Antalet personer som var inskrivna i anstalt fr tillgreppsbrott
den 1 oktober 2012 minskade med 4 procent till 864.
Jmfrt med 2003 har bde antalet intagna 2012 och
antalet inskrivna den 1 oktober 2012 fr tillgreppsbrott minskat.
Antalet personer som var inskrivna i anstalt fr trafikbrott den 1 oktober 2012 kade med 5 procent
jmfrt med 2011 och uppgick till 137 inskrivna personer. Under en tiorsperiod har antalet inskrivna den
1 oktober fr trafikbrott minskat kontinuerligt, och
jmfrt med den 1 oktober 2003, d 233 personer var
inskrivna i anstalt fr trafikbrott, har antalet nstan
halverats 2012.
Trafikbrotten omfattas av brott mot trafikbrottslagen, frmst rattfylleri (inklusive rattfylleri under pverkan av narkotika och grovt rattfylleri) och olovlig
r 2012 togs 1780 personer in i kriminalvrdsanstalt

efter att ha dmts fr brott mot narkotikastrafflagen,
2011. Antalet personer som var inskrivna i anstalt
den 1 oktober 2012 fr narkotikabrott minskade
med 19 procent till 1000 personer jmfrt med 2011.
Jmfrt med tio r tidigare (2003) har emellertid antalet intagna fr narkotikabrott kat med 26 procent.
kningen r koncentrerad till ren 20032006, och
3 000
3 000
2 500
2 500
2 000
2 000
Utvecklingen av antalet personer i

anstalt fr vriga brott
1 500
1 000
1 000
500
0
2003
2005
2007
2009
500
0
2003
2011

2005
2007
2009
2011




2 140 personer
+139 (+7 %)
864 personer
37 (4 %)
1 500 personer
+2 (0 %)
137 personer
+6 (+5 %)




2 140 personer
677 (24 %)
864 personer
344 (28 %)
1 500 personer
416 (22 %)
137 personer
96 (41 %)
Figur 5.6. Antal personer som dmts fr trafikbrott

och intagits i kriminalvrdsanstalt respektive var inskrivna i anstalt den 1 oktober 20032012.
Figur 5.5. Antal personer som dmts fr tillgreppsbrott och intagits i kriminalvrdsanstalt respektive
var inskrivna i anstalt den 1 oktober 20032012.
247
Kriminalvrd
1 500
sedan 2010 har antalet intagna minskat kontinuerligt.

Antalet inskrivna den 1 oktober har under samma period minskat med 16 procent.
Frihetsbervande
3 000
2 500
r 2012
Endast frivrd
2 000
r 2003
1 500
1 000
Ingen pfljd
500
0
2003
2005
2007
2009
0%
2011
1 780 personer
58 (3 %)
1 000 personer
231 (19 %)
60 %
80 %
100 %
Fngelsetidens lngd
r 2012
frndring
jmfrt
r fr
2003:
Figur
5.7.och
Antal
personer
som med
dmts
narkotikaIntagningar
under
ret
1
780
personer
brott och intagits i kriminalvrdsanstalt respektive
inskrivna i anstalt den+367
(+26 %) ren 2002
var
1 oktober,
1 000 personer
2011.

40 %
Figur 5.8. Andel personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter tidigare kriminalvrdspfljd, 2003 och
2012.



20 %
Av de totalt 9500 personer som togs in i anstalt 2012

var 62 procent av de intagna, eller 5 850 personer,
dmda till hgst sex mnaders fngelse, och 38 procent av de intagna, eller 3 650 personer, var dmda
till fngelsestraff som var lngre n sex mnader.
Dessa andelar r i princip ofrndrade jmfrt med
2011.
197 (16 %)
Figur 5.7. Antal personer som dmts fr narkotikabrott och intagits i kriminalvrdsanstalt respektive
var inskrivna i anstalt den 1 oktober 20032012.
Av de 9500 personer som togs in i anstalt 2012 hade

39 procent haft en tidigare frihetsbervande kriminalvrdspfljd, och 13 procent hade tidigare haft
en frivrdspfljd. Resterande 48 procent hade inte
haft ngon tidigare kriminalvrdspfljd2. Dessa andelar har inte frndrats mycket jmfrt med 2011.
r 2012 hade 33 procent av de intagna kvinnorna
och 39 procent av de intagna mnnen haft en tidigare
frihetsbervande kriminalvrdspfljd.
Jmfrt med tio r tidigare (2003) har andelen intagna med fngelsestraff p hgst sex mnader kat med
2 procentenheter. Det r strafftiden p hgst 1 mnad
som str fr strsta delen av kningen. Denna kategori har kat med 4 procentenheter jmfrt med 2003.
Andelen intagna med fngelsestraff som var lngre n
sex mnader har minskat med 2 procentenheter, frn
40 procent 2003 till 38 procent 2012. Inom denna kategori str intagna med strafftider p lngre n sex mnader och upp till ett r fr den strsta minskningen,
men ven antalet personer med strafftider p ver ett
r och upp till tv r respektive ver fyra r uppvisar
en minskning ver tid. Ett undantag utgrs av de med
strafftider p ver tv r och upp till fyra r, som kat
med 1 procentenhet under perioden.
Sedan 2003 har frdelningen i de intagnas belastning

frndrats s till vida att andelen personer som tidigare varit frihetsbervade har minskat med 14 procentenheter, medan de som tidigare haft en frivrdspfljd eller saknade tidigare kriminalvrdspfljd
har kat med 5 respektive 10 procentenheter.
Jmfrt med 2003 har antalet intagna 2012 med en

strafftid p mer n 2 mnader till hgst 12 mnader
och mer n 12 mnader minskat med 1210 respektive 153 personer. Intagna med en strafftid p hgst
1 mnad till hgst 2 mnader har dremot kat med
144 personer.
Tidigare kriminalvrdspfljd
2 Det behver inte innebra att en person r obelastad. Till

exempel rknas pfljderna bter, villkorlig dom, skyddstillsyn och
verlmnande till srskild vrd inte till kriminalvrdspfljderna.
248
1517 r 0 %
1820 r 5 %
Hgst 1 mn.
Mer n 1, hgst 2 mn.
2124 r 15 %
40 r 38 %
Mer n 2, hgst 6 mn.

2529 r 17 %
r 2012
3039 r 25 %
r 2003
0%
Figur 5.11. Andel personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter lder, 2012 (av 9 500 personer).
Avrundade procenttal.
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Figur 5.9. Andel personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter strafftidens lngd, 2003 och 2012.
6 000
Jmfrt med 2011 var ldersstrukturen bland dem

som togs in i kriminalvrdsanstalt i stort ofrndrad.
Jmfrt med 2003 har det dock skett en frskjutning
i de ldre ldersklasserna, frn personer i ldersgruppen 3049 r till personer i ldern 50 r.
Mer n 2 mnhgst 12 mn
Statistiken ver antalet inskrivna personer den 1 oktober 2012 har likartad ldersfrdelning som antalet
personer som togs in i anstalt under 2012. Skillnaderna
r dels att ldersgruppen 1524 r r proportionellt
sett mindre nr det gller antalet inskrivna den 1 oktober, n antalet personer i samma ldersgrupp som
togs in p anstalt. Det omvnda frhllandet gller
fr gruppen 2539 r. ldersgruppen 40 r inskrivna
den 1 oktober r proportionellt lika stor som antalet
personer som togs in i anstalt under 2012.
5 000
4 000
Hgst 1 mnhgst 2 mn
3 000
2 000
Mer n 12 mn
1 000
0
2003
2005
2007
2009
2011
Sett till antalet intagna per 100 000 invnare inom

respektive ldersgrupp r ldersgruppen 2129 r
strst, och antalet personer som togs in i relation till
befolkningen i respektive ldersgrupp r hgst i ldern
2529 r. r 2012 togs 268 personer per 100000 invnare i denna ldersgrupp in.
Figur 5.10. Antal personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter strafftidens lngd, utveckling
frn 2003 (totalt antal intagna 10 721) till 2012
(totalt antal intagna 9 500).
Kriminalvrd
Mer n 48 mn.
300
lder, kn och medborgarskap
250
lder
200
Av de personer som intogs i kriminalvrdsanstalt

2012 var 38 procent 40 r eller ldre. En ngot strre andel, 42 procent, var 2539 r och 15 procent
var 2124 r. Andelen ungdomar 1820 r utgjorde
5 procent av samtliga personer som togs in 2012.
Sedan 1999 ska personer som r under 18 r dmas
till sluten ungdomsvrd i stllet fr fngelse, om det
inte finns synnerliga skl att dma till fngelse. Under
den senaste tiorsperioden har drfr endast ett ftal
(110) personer under 18 r intagits i anstalt rligen.
Det motsvarar mindre n en procent av de intagna.
150
100
50
0
1520
2124
2529
3039
40
Figur 5.12. Antal personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter lder per 100 000 invnare
i lders-gruppen, 2012.
249
Fr ungdomar i ldern 1520 r som togs in 2012 var

tillgreppsbrott det vanligaste huvudbrottet framfr allt stld (inklusive grov stld) och rn (inklusive
grovt rn). Av samtliga personer i ldern 1520 r
hade 41 procent dmts fr tillgreppsbrott som huvudbrott. De vanligaste brotten i ldersgruppen 2139 r
var tillgreppsbrott och narkotikabrott. Av de intagna
i denna ldersgrupp hade 26 procent dmts fr tillgreppsbrott, och 19 procent hade dmts fr narkotikabrott som huvudbrott. Bland dem som togs in och
var i ldern 40 r var brott mot trafikbrottslagen
vanligast 26 procent av dem som togs in 2012 hade
dmts fr trafikbrott och 19 procent fr narkotikabrott som huvudbrott.
man ta hnsyn till att unga personer mellan 15 och

20 r lper mindre risk att dmas till fngelse jmfrt
med ldre personer, i synnerhet vid lindrigare brott.
Rn
Tillgreppsbrott
Vldtkt
Misshandel
Mord och drp
SAMTLIGA BROTT
Biltillgrepp
Tillgreppsbrott
Vld/hot mot tjnsteman
Brott mot person
Narkotikabrott
Narkotikabrott
Olovlig krning
Trafikbrott
Bedrgeri m.m.
Rattfylleri
Mened m.m.
Bedrgeri m.m.
1520 r
Skatte- och borgenrsbrott
21 r
vriga brott
0%
0%
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
20 %
40 %
1520 r
60 %
80 % 100 %
21 r
Figur 5.13. Andel personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, 1520 r respektive 21 r eller ldre,
efter huvudbrott, 2012.
Figur 5.14. Andel personer som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter huvudbrott och lder, 2012.
Rn (inklusive grovt rn) r den huvudbrottskategori

dr den strsta andelen unga personer finns representerad. Av de som togs in fr rn 2012 var 27 procent
ungdomar i ldern 1520 r, vilket kan jmfras med
de ldre intagna i ldern 40 r, som endast utgjorde
6 procent av de intagna fr rn. Nr det gller trafikbrott andra sidan utgr gruppen 1520 r endast
2 procent av de intagna, medan 62 procent av dem
som togs in fr brott mot trafikbrottslagen var i gruppen 40 r. ldersgruppen 40 r och ldre innehller
strst andel personer som intagits efter att ha dmts
fr olovlig krning och rattfylleri (inklusive rattfylleri
under pverkan av narkotika eller grovt rattfylleri).
ldersgruppen r ocks strst bland personer som intagits efter att ha dmts fr brott mot alkohollagen.
Denna ldersgrupp utgjorde mellan 61 och 70 procent av det totala antalet personer som tagits in och
dmts fr olovlig krning, rattfylleri och brott mot
alkohollagen 2012. Totalt sett utgjorde denna ldersgrupp 38 procent av alla personer som togs in under
ret. I jmfrelser mellan olika ldersgrupper mste
Kn
Huvuddelen av dem som tas in i anstalt r mn. r
2012 togs 8 850 mn och 655 kvinnor in i anstalt.
Det motsvarar 93 respektive 7 procent av samtliga
personer som togs in. Antalet kvinnor har under perioden 20032012 varierat mellan 655 och 775, medan
andelen har legat kring 7 procent.
De antalsmssigt vanligaste huvudbrotten bland bde
kvinnor och mn som intogs i anstalt 2012 var tillgreppsbrott, narkotikabrott och trafikbrott. r 2012
togs 177 kvinnor och 1 960 mn in i anstalt efter
att ha blivit dmda fr ngon typ av tillgreppsbrott.
Det motsvarar 27 procent av samtliga intagna kvinnor respektive 22 procent av samtliga intagna mn.
Sammanlagt 142 kvinnor (22 % av samtliga intagna
kvinnor) och 1630 mn (18 % av samtliga intagna
mn) hade dmts fr narkotikabrott som huvudbrott,
och 117 kvinnor (18 % av samtliga intagna kvinnor)
och 1380 mn (16 % av samtliga intagna mn) hade
dmts fr trafikbrott.
250
Cirka 52 procent av kvinnorna som togs in p anstalt

2012 var 40 r eller ldre. Motsvarande andel bland
mnnen var 37 procent. Jmfrt med 2011 och 2003
har det skett en frskjutning av ldersstrukturen fr
bde kvinnor och mn som togs in i kriminalvrdsanstalt, frn personer i ldersgruppen 3049 r till personer i ldern 50 r. Andelen kvinnor i ldern 50 r
har kat med 5 respektive 12 procent, jmfrt med
2011 och 2003. Jmfrt med 2011 var ldersstrukturen bland mn 50 r som togs in i kriminalvrdsanstalt i stort ofrndrad. r 2012 har andel mn i
ldern 50 r kat 5 procent jmfrt med 2003.
Tillgreppsbrott
Brott mot person
Trafikbrottslagen
Narkotikabrott
Bedrgeri m.m.
Kvinnor
Mn
vriga brott
0%
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Figur 5.15. Andel personer som intagits i kriminalvrdsanstalt efter huvudbrott och kn, 2012.
ldersfrdelning fr kvinnor som intagits

i kriminalvrdsanstalt r 2012
Ser man i stllet till knsfrdelningen hos de intagna

fr olika brottstyper (huvudbrott) framgr att mnnens andel r som strst bland intagna fr exempelvis sexualbrott. Av de personer som intagits fr dessa
brottstyper som huvudbrott var 99 procent mn.
Mnnen dominerar inom samtliga brottstyper, men
kvinnorna str fr en relativt sett stor andel av de intagna fr bland annat frskingring (22 %), allmnfarliga brott (17 %), mened (12 %), och stld (11 %).
1520 r 4 %
1520 r 4 %
2124 r 12 %
2124 r 12 %
40 r 52 %
40 r 52 %
2529 r
2529
13
% r
13 %
Frskingring m.m.
3039 r 19 %
3039 r 19 %
Allmnfarliga brott
Mened m.m.
Stld
ldersfrdelning fr mn som intagits

i kriminalvrdsanstalt r 2012
Olovlig krning
Frfalskningsbrott
1520 r 5 %
1520 r 5 %
Narkotikabrott
SAMTLIGA BROTT
2124 r 15 %
2124 r 15 %
40 r 37 %
40 r 37 %
Rattfylleri
Skatte- och
borgenrsbrott
2529 r
2529
17
% r
17 %
Vld/hot mot tjnstem.

Bedrgeri m.m.
Biltillgrepp
Misshandel
3039 r 25 %
3039 r 25 %
Rn
Vldtkt
0%
20%
40%
Kvinnor
60%
80%
Figur 5.17. Andel kvinnor (655 personer) respektive

mn (8 845 personer) som intagits i kriminalvrdsanstalt, efter lder, 2012.
100%
Mn
Figur 5.16. Andel personer som intagits in i kriminalvrdsanstalt, efter huvudbrott och kn, 2012. Figuren
visar ett urval av brott dr mn respektive kvinnor
utgr en frhllandevis hg andel.
251
Kriminalvrd
Mord och drp
Medborgarskap
2011. r 2012 misskttes 3 procent av de beviljade

permissionerna. Ungefr 14 procent av de missktta
permissionerna 2012 avser uteblivande, det vill sga
att de intagna inte tervnt till anstalten nr tiden fr
permissionen lpt ut. vriga missktta permissioner
kan till exempel innebra att personen inte vistas p
rtt ort under permissionen eller inte skter freskrift
om drogfrihet. Sedan 2006 har antalet missktta permissioner minskat kontinuerligt, i jmfrelse med
2003 har antalet minskat med 23 procent.
Av de totalt 4 850 personer som var inskrivna p

anstalt den 1 oktober 2012 var 1 480 (30 procent)
utlndska medborgare. Denna andel har legat p en
liknande niv under de senaste fem ren.
Utvecklingen av antalet permissioner och avvikelser frn anstalt

r 2012 beviljades 24800 permissioner, vilket r en
minskning med 3 procent jmfrt med fregende r.
Antalet permissioner pverkas till viss del av antalet
personer intagna i anstalt, som har minskat under
perioden. I brjan av 2000-talet omarbetades freskrifterna fr att bevilja permission, och det blev drmed svrare att f permission jmfrt med tidigare.
Regelsystemet fr permissioner ndrades igen i och
med att nya fngelselagen trdde i kraft den 1 april
2011. Drfr ska jmfrelser mellan 2011 och tidigare r gras med viss frsiktighet.
r 2012 avvek 193 personer frn anstalt (ppen eller

sluten), vilket r en minskning med 18 procent jmfrt med 2011. Huvuddelen av avvikelserna, 87 procent, begicks vid vistelse utanfr anstalt. Rymningar
direkt frn anstalt utgjorde 13 procent av alla avvikelser. Detta motsvarar 26 rymningar, nstan samtliga frn ppna anstalter, vilket r ngot fler rymningar n 2011. Under den senaste tiorsperioden
har rymningarna frn sluten anstalt minskat kraftigt.
Toppnoteringen var 2003 med 39 rymningar frn
sluten anstalt. Under 2005 vidtog kriminalvrden en
rad tgrder fr att undvika rymningar.
Antalet missktta permissioner uppgick 2012 till 709,

1 400
60 000
1 200
Beviljade permissioner
Missktta
permissioner
1 000
40 000
800
600
20 000
Avvikelser
400
200
0
2003
2005
2007
2009
0
2003
2011
Rymningar
2005
2007
2009
2011

Missktta permissioner

Avvikelser

Rymningar

24 800 personer
3 120 (11 %)


24 800 personer
11 000 (31 %)
709 personer
24 (3 %)
193 personer
42 (18 %)
26 personer
+2 (+8 %)
Figur 5.18. Antal beviljade permissioner frn kriminalvrdsanstalt, 20032012.
Missktta permissioner

Avvikelser

Rymningar

709 personer
208 (23 %)
193 personer
436 (69 %)
26 personer
252 (91 %)
Figur 5.19. Antal missktta permissioner i kriminalvrdsanstalt och antalet avvikelser frn anstalt samt
drav rymningar, 20032012.
252

vervakade i frivrd
8 000
Personer som pbrjat vervakning under ret
6 000
Inom frivrden vervakas de som dmts till skyddstillsyn eller r villkorligt frigivna ur fngelse. r 2012
inleddes vervakning av 12 100 personer, vilket
r en minskning med 3 procent jmfrt med 2011.
Sammanlagt 1430 (12 %) av de vervakade var kvinnor och 10700 (88 %) var mn. Ungefr 7210 personer (59 %) var dmda till skyddstillsyn och 4 930 personer (41 %) var villkorligt frigivna. Dessutom hade
ett ftal verflyttats frn ett annat nordiskt land.
4 000
Personer under vervakning den 1 oktober
2 000
0
2003
2005
2007
2009
2011
r 2003 inleddes vervakningar av 12 600 personer inom frivrden, vilket innebr att antalet inledda
vervakningar 2012 har minskat med 3 procent jmfrt med 2003. vervakningar av personer dmda till
skyddstillsyn har dock kat med 6 procent, medan
vervakningar i samband med villkorlig frigivning
har minskat med 14 procent.
Den 1 oktober 2012 stod 12 500 personer under

vervakning, vilket r en minskning med 2 procent
jmfrt med samma tidpunkt 2011. Jmfrt med
2003 har antalet personer under vervakning den 1
oktober kat med 1 procent.
Villkorligt frigivna personer som pbrjat

vervakning under ret

Villkorligt frigivna personer under
vervakning den 1 oktober

Villkorligt frigivna personer som pbrjat


Villkorligt frigivna personer under

10 000
Personer som pbrjat vervakning under ret
2 000
2007
2009
2011

Personer dmda till skyddstillsyn som pbrjat

Personer dmda till skyddstillsyn under

7 210
493 (6 %)
r 2012 brjade 2 290 personer avtjna ett fngelsestraff genom intensivvervakning. Av dessa var 12
procent kvinnor och 89 procent mn. De vanligaste
brotten bland personer som pbrjade fngelsestraff
med intensivvervakning r 2012 var brott mot trafikbrottslagen, framfr allt rattfylleri (inklusive rattfylleri under pverkan av narkotika och grovt rattfylleri). Cirka 45 procent, eller 1040 personer, av dem
som pbrjat intensivvervakning med elektronisk
kontroll var dmda fr dessa brott. Totalt sett har antalet personer som pbrjat intensivvervakning 2012
minskat med 3 procent jmfrt med 2011. Antalet
pbrjade intensivvervakningar har minskat fr nstan alla typer av brott, men frmst minskade antalet
8 280
349 (4 %)

Personer dmda till skyddstillsyn som pbrjat

Personer dmda till skyddstillsyn under

4 230
585 (12 %)
ven intensivvervakning med elektronisk kontroll

(IV) faller under frivrdens ansvar. Verkstlligheten
infrdes p nationell basis 1997. Den 1 oktober 2001
infrdes p frsk mjligheten fr personer som r
intagna i anstalt och som r dmda till minst tv rs
fngelse, att avtjna den sista tiden av straffet utanfr
anstalt med intensivvervakning med elektronisk kontroll, s kallad IV-utsluss. Frn och med den 1 januari
2007 har IV-utsluss kommit att ersttas med utkad
frigng. Genom denna frndring har ven mlgruppen
fr den tidigare IV-utslussningen blivit strre.
4 000
2005
4 230
829 (14 %)
7 700
+909 (+13 %)
8 280
+686 (+9 %)
Figur 5.20. Antal personer dmda till skyddstillsyn

som pbrjat vervakning under ret respektive personer under vervakning den 1 oktober, 20032012.
253
Kriminalvrd
8 000
0
2003
4 230
+87 (+2 %)
Figur 5.21. Antal villkorligt frigivna som pbrjat

vervakning under ret respektive personer under
ver-vakning den 1 oktober 20032012.
Personer under vervakning den 1 oktober
6 000
4 930
+93 (+2 %)
personer som pbrjat intensivvervakning fr brott

mot trafikbrottslagen. Antalet personer som pbrjat
intensivvervakning har minskat kontinuerligt sedan
2008, och p lngre sikt, jmfrt med 2003, har antalet minskat med 12 procent.
2 500
Antalet personer under vervakning med elektronisk

kontroll den 1 oktober har kat med 9 procent jmfrt med 2011. Den 1 oktober 2012 vervakades 290
personer med elektronisk kontroll, vilket motsvarar
en minskning med 15 procent jmfrt med 2003.
1 000
2 000
1 500
Inskrivna i hkte
500
0
2003
2005
2007
2009
2011
4 000
3 000
Personer som pbrjat vervakning med

IV under ret
Inskrivna i hkte den 1 oktober

2 000
1 000
0
2003
1 770
40 (2 %)
Inskrivna i hkte den 1 oktober

Personer under vervakning med IV

den 1 oktober
2005
2007
Figur 5.23. Antal personer inskrivna i hkte den

1 oktober, 20032012.
2009
2011
Den 1 oktober 2012 avtjnade 188 personer fngelsestraff i hkte (verkstllighetsfall). Av dem var 13
kvinnor och 175 mn, det vill sga 7 respektive 93
procent. Antalet verkstllighetsfall minskade med 12
procent jmfrt med fregende r. Under ren 1998
2004 skedde en kning som delvis kan frklaras av
den hga belggningen p landets kriminalvrdsanstalter, vilket medfrt att ett kat antal fngelsedmda tvingades avtjna en del av fngelsestraffet i
hkte i vntan p anstaltsplacering. Den hgsta nivn
under den senaste tiorsperioden kan ocks noteras
fr 2004 med 479 verkstllighetsfall.

Personer som pbrjat vervakning med IV
under ret

den 1 oktober

2 290
67 (3 %)
290
+23 (9 %)

Personer som pbrjat vervakning med IV
under ret

den 1 oktober

1 770
10 (1 %)
2 290
23 (1 %)
290
50 (15 %)
Figur 5.22. Antal personer som intensivvervakades med elektronisk kontroll (IV) som pbrjat
vervak-ning under ret respektive personer under
vervakning den 1 oktober, 20032012.
500

inskrivna i hkte
200
400
300
Fngelsedmda i hkte
100
Den 1 oktober 2012 var 1 770 personer inskrivna i

hkte, vilket r en minskning med 2 procent jmfrt
med den 1 oktober 2011. Ungefr 7 procent var kvinnor
och 93 procent var mn. Bland samtliga personer var
86 procent hktade och 1 procent anhllna eller gripna. De vriga personerna inskrivna i hkte (13 %) avtjnade till exempel fngelsestraff, hade tagits i frvar
enligt utlnningslagen, var freml fr rttspsykiatrisk
underskning eller hade omhndertagits enligt lagen
om vrd av unga eller lagen om vrd av missbrukare.
Jmfrt med 2003 har antalet personer som var inskrivna i hkte den 1 oktober minskat med 1 procent.
0
2003
2005
2007
2009
2011

Verkstllighetsfall den 1 oktober

188
25 (12 %)

Verkstllighetsfall den 1 oktober

188
154 (45 %)
Figur 5.24. Antal verkstllighetsfall (fngelsedmda)

i hkte den 1 oktober, 20032012.
254
dmts efter. Se kapitlet Personer lagfrda fr brott, fr

en nrmare beskrivning av brottskategoriseringen.
Kriminalvrden
I statistiken ver kriminalvrden redovisas uppgifter
om personer som r intagna i kriminalvrdsanstalt
samt statistik om personer som vervakas inom kriminalvrdens frivrdsorganisation och personer inskrivna i hkte.
En person kan vid samma tillflle dmas till en kriminalvrdspfljd fr flera brott. Brotten redovisas
drfr i tabellerna efter huvudbrott (se Definitioner
och begrepp).
Inom frivrden ingr personer som r villkorligt frigivna, dmda till skyddstillsyn eller avtjnar sitt fngelsestraff i form av intensivvervakning med elektronisk kontroll samt dmda till villkorlig dom med
samhllstjnst. Personer dmda till villkorlig dom
med samhllstjnst vervakas inte av frivrden, men
Kriminalvrden administrerar samhllstjnsten.

Kriminalvrdsstatistiken samlas in och kontrolleras
av Kriminalvrden som sammanstller aggregerade
underlag till den officiella statistiken. Statistiken granskas, sammanstlls i tabeller och publiceras av Br.
Kriminalvrdsstatistiken sammanstlls genom bearbetningar av uppgifterna i Kriminalvrdsregistret (KVR)
och vriga klientadministrativa system. Statistiken
innehller dels uppgifter frn domstolsrutinen i rttsvsendets informationssystem (RI), dels uppgifter
frn kriminalvrdsanstalterna, hktena, frivrden,
Kriminalvrdsstyrelsen/Kriminalvrdens huvudkontor och de lokala vervakningsnmnderna.
I hktena tar man hand om de personer som misstnks fr brott och som gripits, anhllits eller hktats.
Hktena kan ven ta in fngelsedmda personer, s
kallade verkstllighetsfall. Oftast tas dessa in i vntan
p utplacering p anstalt. Dessutom tar man hand om
personer som omhndertagits med std av olika lagar,
till exempel vrd av psykiskt sjuka, missbrukare eller
unga lagvertrdare och personer som ska utvisas ur
landet.
Jmfrelser ver tid
Fngelsepopulationen kan mtas p olika stt. Ett

stt r att redovisa uppgifter om personer som tas in
i anstalt under ett visst r, vilket kallas intagningsstatistik. Ett annat stt r att redovisa uppgifter om de
personer som befinner sig i en anstalt vid ett givet tillflle. D fr man med bde nyintagna och dem som
befinner sig i anstalten sedan tidigare.
I april 2012 trffade Kriminalvrden och Br en verenskommelse om informationsutbyte avseende kriminalvrdsstatistiken. I samband med framtagandet av
verenskommelsen har dokumentationen fr kriminalvrdsstatistikens innehll och uppbyggnad uppdaterats. Inga berkningar i statistiken har frndrats
och arbetets pverkan p statistiken antas vara marginell.
Intagningsstatistiken domineras av personer som

dmts till kortare strafftider, medan statistiken ver
personer inskrivna i anstalt domineras av personer
som dmts till lngre strafftider. Eftersom frdelning
efter kn, lder och brott varierar med strafftidens
lngd, blir ven dessa resultat olika beroende p vilken statistik som anvnds.
I samband med publiceringen av 2011 rs tabeller har vissa uppgifter frn tidigare r reviderats.
Revideringar har gjorts i tabellerna 5.3, 5.6, 5.9, 5.10
och 5.14. Uppgifterna har reviderats p grund av felaktigheter och en del uppgifter i tabellerna 5.9, 5.10
och 5.14 finns inte lngre tillgngliga.
Frn och med 2006 rs utgva av denna publikation
(Kriminalstatistik 2006) har tabellerna avseende kriminalvrdsstatistik sorterats om jmfrt med tidigare
rs publikationer. Huvudprincipen r att i de frsta
tabellerna redovisa tidsserier och drefter mer detaljerade uppgifter om aktuellt r. P s stt fr kriminalvrdsavsnittet samma struktur som vriga kapitel
i publikationen.
I statistiken redovisas de personer som r freml fr

insatser inom kriminalvrden efter lder, kn, efter
svensk eller utlndsk medborgarskap, huvudbrott och
strafftidens lngd.
Brottsredovisningen utgr frn det lagrum (frfattning, kapitel, paragraf, stycke etc.) som personen
255
Kriminalvrd
Statistik ver kriminalvrdens klienter har producerats sedan 1830. Statistikens tillfrlitlighet och jmfrbarhet ver tid pverkas av olika faktorer. Nedan
fljer ngra knda frhllanden som under senare tid
i strre eller mindre utstrckning kan ha pverkat statistiken.
En person kan frekomma i statistiken flera gnger

under samma r om personen omhndertagits av kriminalvrden vid flera tillfllen under ret eftersom
statistiken redovisar hndelser, det vill sga antalet
intagningar i kriminalvrdsanstalt eller antalet inskrivningar i frivrd.
Den 1 januari 2007 ersattes IV-utsluss av utslussningstgrden utkad frigng. Detta r en mer flexibel utslussningstgrd som i mycket pminner om den
tidigare tgrden IV-utsluss. Fr att beviljas utkad
frigng mste den intagne ha avtjnat halva strafftiden, dock minst tre mnader, av sitt straff. Personen
br vara placerad i ppen anstalt nr den utkade frigngen pbrjas. Infrandet av utkad frigng kan
medfra en minskning i statistiken ver inskrivna i
kriminalvrdsanstalt den 1 oktober.
problem eller felaktigheter som uppstr i och med att

informationen lagras i flera system och frs frn ett
system till ett annat, frsvinna.
Den 1 oktober 2001 inleddes en trerig frsksverksamhet, som innebar att lngtidsdmda skulle kunna
avtjna den sista delen av sin strafftid i bostaden
med intensivvervakning med elektronisk kontroll,
s kallad IV-utsluss. Utslussningen r ett steg p
vgen mot frihet, som gav den intagne mjlighet att
gradvis anpassa sig till livet utanfr anstalten. Den
intagne skulle ha dmts till minst tv rs fngelse
och ansetts ha behov av att pbrja utslussningen i
samhllet. Vidare skulle den intagne ha ngon form
av sysselsttning (arbete, studier) under utslussningsperioden och hlla sig absolut alkohol- och drogfri.
Utslussningen kunde ske tidigast fyra mnader fre
villkorlig frigivning. Infrandet av IV-utsluss kan
medfra en minskning i statistiken ver inskrivna i
kriminalvrdsanstalt den 1 oktober (och belggningsstatistiken).
Sedan 2005 rs utgva av denna publikation (Kri

minalstatistik 2005) finns det skillnader i vissa tidsserier
jmfrt med tidigare publikationer. Kriminalvrden
har gjort korrigeringar, dels drfr att siffrorna inte
tagits fram p likartat stt ver ren (se tabell 5.7
Personer som avtjnade fngelsestraff den 1 oktober,
20022011), dels drfr att registrering av missktsamhet skett p olika stt i grundsystemet (se tabell
5.11 Beviljade permissioner frn anstalt, 20022011
samt tabell 5.12 Avvikelser frn anstalt, 20022011).
Frn och med 2005 r detta tgrdat.
Den 1 september 2000 trdde nya regler fr normalpermission i kraft. De innebr att man frn
detta datum endast kan f en permission per mnad
(tidigare kunde man dela upp tiden till flera permissioner). Samtidigt tydliggjordes reglerna fr
srskild permission. Frn och med den 1 oktober
2000 finns det ocks ngra allmnna rd nr det
gller permissioner och vistelser enligt 14 KvaL
(fritidsaktiviteter). Till fljd av detta minskade bde
antalet permissioner och antalet vistelser utanfr
anstalt.
r 2005 utkades statistikredovisningen genom att

uppgifterna i flertalet tabeller kompletterades med
srredovisning fr kvinnor och mn.
Den 1 april 2005 infrdes p frsk en utkad mjlighet till intensivvervakning med elektronisk kontroll fr personer som dmts till fngelse. Med de nya
reglerna kan personer med en strafftid p hgst sex
mnader anska om intensivvervakning med elektronisk kontroll; tidigare gllde det personer med en
strafftid p hgst tre mnader.
r 1999 infrdes mjligheten att kombinera pfljden villkorlig dom med samhllstjnst, som r ett
alternativ till kortare fngelsestraff.
Den 1 april 2005 infrdes p frsk en utkad mlgrupp fr IV-utsluss. Utkningen innebar dels att
personer som dmts till mellan 18 mnaders och tv
rs fngelse, kunde avtjna de sista fyra mnaderna
av strafftiden i bostaden med intensivvervakning
med elektronisk kontroll, dels att personer som dmts
till minst tv rs fngelse fick mjlighet att avtjna de
sista sex mnaderna av strafftiden i bostaden med intensivvervakning med elektronisk kontroll. Tidigare
var mlgruppen personer som dmts till minst tv rs
fngelse, och d gavs mjlighet att avtjna de sista
fyra mnaderna med intensivvervakning med elektronisk kontroll.
Frn och med den 1 augusti 1994 inleddes en frsksverksamhet med intensivvervakning med
elektronisk kontroll vid sex frivrdsmyndigheter.
Frsksverksamheten utkades frn och med den
1 januari 1997 till hela landet. Samtidigt utkades
mjligheten till intensivvervakning till att glla ven
dem som dmts till fngelsestraff p upp till tre mnader mot tidigare tv (se Definitioner och begrepp).
Infrandet av testverksamheten medfr en minskning i de tabeller som redovisar intagna i anstalt med
strafftider under tv mnader fr ren efter 1995 och
strafftider under tre mnader fr ren efter 1997.
Verksamheten med intensivvervakning med elektronisk kontroll permanentades r 1999.
r 2003 genomfrdes en systemomlggning. Det

gamla Kumulativregistret (KUM) ersattes av Krimi
nalvrdsregistret (KVR). Systembytet har medfrt att
brott i utlndska domar behandlas p samma stt som
i svenska domar och inkluderas i KVR. Meningen r
att all klientinformation i kriminalvrden ska finnas
samlad i KVR:s databas. D br ven vissa av de
Genom omlggning av vissa statistikrutiner r uppgifter betrffande personer i frivrd frn och med den
1 januari 1992 inte helt jmfrbara med tidigare r.
256
Tabellfrteckning
List of tables
Kriminalvrd
Personer som var inskrivna i hkte den 1 oktober, ren 20022011, efter kn........................
Persons enrolled at remand centres on 1st October, 20022011, by gender
5.2

Personer dmda till fngelse som intagits i, respektive avgtt frn, anstalt samt
medelbelggning, ren 20022011...........................................................................................
Persons sentenced to imprisonment, admitted to or released from prison and average occupancy, 20022011
5.3

Personer, dmda till fngelse som intagits i anstalt, efter huvudbrott och kn ren
20022011...............................................................................................................................
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by principal offence and gender, 20022011
5.4
Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, efter lder och kn, ren 20022011........
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by age and gender, 20022011
5.5

Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, efter tidigare kriminalvrdspfljd,
ren 20072011.......................................................................................................................
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by prior prison or probationary sentence, 20072011
5.6

Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, ren 20022011, efter strafftidens lngd
och kn....................................................................................................................................
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, 20022011, by length of sentence and gender
5.7
Personer som avtjnade fngelsestraff den 1 oktober, ren 20022011, efter kn...................
Persons serving prison sentences on 1st October, 20022011, by gender
5.8
Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20072011, efter huvudbrott och kn...........
Persons held in prison on 1st October 20072011, by principal offence and gender
5.9
Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20072011, efter lder och kn.....................
Persons held in prison on 1st October 20072011, by age and gender
5.10

Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20072011, efter strafftidens lngd
och kn samt andel utlndska medborgare...............................................................................
Persons held in prison on 1st October 20072011, by length of sentence, gender and percentage of
foreign citizens
5.11
Beviljade permissioner frn anstalt, ren 20022011................................................................
Prison furloughs granted, 20022011
5.12
Avvikelser frn anstalt, ren 20022011..................................................................................
Cases of absconding from prison, 20022011
257
259
259
260
262
263
264
265
266
268
269
271
271
Kriminalvrd
5.1
5.13

Personer dmda till fngelse som pbrjat intensivvervakning med elektronisk kontroll,
efter huvudbrott och kn, ren 20072011..............................................................................
Persons sentenced to imprisonment serving their sentence in the form of intensive electronic supervision at home,
by principal offence and gender, 20072011
5.14
Personer som pbrjat vervakning, ren 20022011, efter kn..............................................
New probationary cases, 20022011, by gender
5.15
Personer under vervakning den 1 oktober, ren 20022011...................................................
Persons under probationary supervision on 1st October, 20022011
5.16
Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter huvudbrott, lder och kn, r 2011......
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by principal offence, age and gender, 2011
5.17

Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter strafftidens lngd, lder och
kn samt andel utlndska medborgare, r 2011.......................................................................
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by length of sentence, age, gender and
percentage of foreign citizens, 2011
5.18

Personer dmda till skyddstillsyn som pbrjat vervakning efter huvudbrott,

lder och kn, r 2011.............................................................................................................
Persons starting probationary sentences, by principal offence, age and gender, 2011
258
272
274
274
275
278
280
Tabell 5.1. Personer som var inskrivna i hkte den 1 oktober, ren 20032012, efter kn.
Persons enrolled at remand centres at 1st October, 20032012, by gender.
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
1777
48
1340
2089
49
1502
1 910
42
1 435
1 879
50
1 545
1 731
19
1 413
1 692
15
1 358
1 789
33
1 420
1 849
29
1 472
1 807
26
1 521
1 767
22
1 512
Samtliga personer
Totalt
Gripna/anhllna
Hktade
drav freml fr rttspsykiatrisk underskning
41
37
34
30
25
21
16
15
19
17
342
479
364
237
236
237
241
301
213
188
29
41
38
24
30
48
58
28
26
18
18
18
31
23
33
34
37
19
21
27
Totalt
Gripna/anhllna
Hktade
98
1
80
130
2
99
96
3
85
105
92
95
1
85
100
1
86
99
87
117
3
106
97
1
87
117
2
99
Verkstllighetsfall1
10
25
13
13
1 679
47
1 260
1 959
47
1 403
1 814
39
1 350
1 774
50
1 453
1 636
18
1 328
1 592
14
1 272
1 690
33
1 333
1 732
26
1 366
1 710
25
1 434
1 650
20
1 413
Verkstllighetsfall1
Utlnningslagen3
vriga inskrivna4
Kvinnor
Utlnningslagen2
vriga inskrivna3
Mn
Totalt
Gripna/anhllna
Hktade
Verkstllighetsfall 1
Utlnningslagen 2
vriga inskrivna 3
38
35
28
26
23
19
12
13
18
15
332
454
357
224
229
229
234
298
204
175
27
39
38
24
29
48
58
26
26
18
13
16
30
23
32
29
32
16
21
24
1 Avser
personer som avtjnade fngelsestraff, njdfrklaring (avsga sig rtten att verklaga den aktuella domen), instllda/infrpassade,
omplacerade, 23/50.
2 Avser
personer tagna i frvar enligt utlnningslagen (2005:716).
3 Bland
annat omhndertagna enligt lagen om vrd av unga (LVU) och lagen om vrd av missbrukare (LVM).
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Intagits under ret
10 721
11 343
10 656
10 428
9 829
10 370
9 805
9 679
9 463
9 500
Avgtt under ret
10 390
10 972
10 641
10 502
10 148
10 106
9 910
9 760
9 539
9 605
10 240
8 235
2 005
150
10 790
8 559
2 231
182
10 486
8 333
2 153
155
10 330
8 231
2 099
172
9 995
7 936
2 059
153
9 952
7 728
2 224
154
9 786
7 737
2 049
124
9 613
7 702
1 911
147
9 411
7 505
1 906
128
9 502
7 578
1 924
103
128
8
14
159
7
16
121
19
15
150
13
9
127
9
17
117
9
28
98
10
16
110
10
27
97
10
21
68
6
29
4 460
4 712
4 694
4 781
4 676
4 687
4 667
4 561
4 503
4 357
Frigivits
Villkorligt frigivna
Helt verkstllt
Avgtt av annan anledning
Verkstlligheten verflyttad
till annat land
Avliden
Annan anledning
Medelbelggning 1
1
Genomsnittligt antal inskrivna i anstalt exklusive lngtidsfrnvarande.
259
Kriminalvrd
Tabell 5.2. Personer dmda till fngelse som intagits i, respektive avgtt frn, anstalt samt medelbelggning,
ren 20032012.
Persons sentenced to imprisonment, admitted to or released from prison and average
occupancy, 20032012.
Tabell 5.3. Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, efter huvudbrott och kn, ren 20032012.
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by principal offence and gender, 20032012.
Huvudbrott
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
10 721
6 588
1 653
104
11 343
6 461
1 425
89
10 656
6 029
1 384
111
10 428
5 691
1 329
99
9 829
5 422
1 458
105
10 370
5 644
1 520
130
9 805
5 316
1 395
88
9 679
5 200
1 403
123
9 463
5 211
1 352
91
9 500
5 271
1 292
95
469
233
2 818
515
443
481
274
2 492
499
452
473
331
2 253
475
455
475
364
2 038
405
421
503
314
1 975
443
420
540
374
1 930
411
430
526
342
1 827
380
465
461
321
1 830
448
470
489
334
2 002
488
493
457
313
2 141
571
491
420
270
629
565
622
334
712
602
569
251
658
583
556
229
612
563
424
204
591
456
406
252
626
536
429
206
601
516
479
167
539
461
440
91
530
462
390
85
517
496
4 133
1 915
4 882
2 390
4 627
2 037
4 737
1 929
4 407
1 691
4 726
1 820
4 489
1 599
4 479
1 608
4 252
1 497
4 229
1 499
1 062
1 409
325
809
1 431
1 526
301
966
1 250
1 760
310
830
1 210
2 022
306
786
1 094
2 007
280
709
1 196
2 064
331
842
1 091
1 992
378
898
1 078
1 969
304
902
1 008
1 834
307
921
961
1 776
203
954
SAMTLIGA BROTT
drav Mord och drp
Grov misshandel (inklusive
synnerligen grov misshandel) 2
730
417
60
6
775
397
44
9
717
365
64
13
711
327
50
11
698
328
56
10
726
346
68
8
665
326
62
8
674
328
57
10
697
355
71
8
655
335
56
8
19
25
20
21
59
32
21
37
30
drav Grov stld
Rn, grovt rn
9 kap. Bedrgeri och annan
21
4
Samtliga personer 1
SAMTLIGA BROTT
drav Mord och drp
6 kap. Sexualbrott
drav Grov stld
Rn, grovt rn
oredlighet
vriga brott mot brottsbalken
Brott mot specialstraffrttsliga
frfattningar
Trafikbrottslagen
drav Rattfylleri, rattfylleri under
pverkan av narkotika samt grovt
rattfylleri
Narkotikastrafflagen
drav Grovt narkotikabrott
vriga specialstraffrttsliga frfattningar
Kvinnor3
6 kap. Sexualbrott
oredlighet

frfattningar
Trafikbrottslagen
rattfylleri
244
57
8
2
205
51
12
5
166
31
11
5
144
20
8
2
158
41
14
5
158
38
9
2
146
29
13
1
154
27
13
6
176
44
19
2
177
44
14
39
33
21
16
54
38
28
26
53
24
31
22
52
22
23
31
37
31
24
20
31
40
23
21
39
20
38
19
39
15
35
27
40
7
31
24
24
11
30
27
313
155
378
180
352
155
384
162
370
147
380
140
339
136
346
121
342
115
320
117
50
133
30
68
143
26
64
143
18
69
178
23
69
184
22
76
189
22
72
157
24
66
182
26
65
164
19
68
142
10
25
55
54
260
44
39
51
46
43
63
61
Tabell 5.3 (forts). Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, efter huvudbrott och kn, ren 20032012.
Huvudbrott
Mn
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
9 991
6 171
1 593
98
10 568
6 064
1 381
80
9 939
5 664
1 320
98
9 717
5 364
1 279
88
9 131
5 094
1 402
95
9 644
5 298
1 452
122
9 140
4 990
1 333
80
9 005
4 872
1 346
113
8 766
4 856
1 281
83
8 845
4 936
1 236
87
448
229
2 574
458
435
462
272
2 287
448
440
448
326
2 087
444
444
455
359
1 894
385
413
482
312
1 817
402
406
481
369
1 772
373
421
494
340
1 681
351
452
440
320
1 676
421
457
452
328
1 826
444
474
427
311
1 964
527
477
381
568
516
504
387
375
390
440
400
366
3 820
1 760
4 504
2 210
4 275
1 882
4 353
1 767
4 037
1 544
4 346
1 680
4 150
1 463
4 133
1 487
3 910
1 382
3 909
1 382
1 012
1 276
1 363
1 383
1 186
1 617
1 141
1 844
1 025
1 823
1 120
1 875
1 019
1 835
1 012
1 787
943
1 670
893
1 634
SAMTLIGA BROTT
drav Mord och drp
6 kap. Sexualbrott
drav Grov stld
Rn, grovt rn
oredlighet

frfattningar
Trafikbrottslagen
rattfylleri

1 Vissa
237
608
549
295
784
296
684
576
275
911
227
627
561
292
776
207
589
532
283
742
173
567
436
258
670
212
603
515
309
791
186
563
497
354
852
152
504
434
278
859
84
499
438
288
858
74
487
469
193
893
uppgifter fr r 2002, 2004 och 2009 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
2 Synnerligen
grov misshandel infrdes i brottsbalken 1 juli 2010.
uppgifter fr r 2009 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
4 Vissa
uppgifter fr r 2002, 2003, 2004, 2005 och 2008 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
Kriminalvrd
3 Vissa
261
Tabell 5.4. Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, efter lder och kn, ren 20032012.
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by age and gender, 20032012.
lder
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
9 500
Samtliga personer
Totalt
10 721
11 343
10 656
10 428
9 829
10 370
9 805
9 679
9 463
1517 r
10
1820 r
567
612
614
612
524
540
521
537
511
500
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
1 485
1 618
3 128
2 631
1 488
1 742
3 188
2 762
1 436
1 718
2 826
2 645
1 365
1 635
2 640
2 557
1 285
1 546
2 529
2 402
1 446
1 655
2 515
2 462
1 383
1 575
2 367
2 294
1 392
1 509
2 365
2 177
1 382
1 570
2 320
2 070
1 378
1 613
2 365
2 016
5059 r
60 r
1 031
257
1 199
343
1 062
345
1 249
363
1 189
349
1 357
394
1 251
411
1 235
463
1 178
431
1 154
469
Kvinnor
Totalt
1517 r
730
-
775
2
717
1
711
-
698
-
726
-
665
-
674
1
697
-
655
0
1820 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
30
81
90
219
233
18
65
92
236
282
14
82
101
193
249
15
61
84
209
232
17
59
85
183
241
95
18
121
21
Mn
Totalt
1517 r
1820 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
9 991
4
537
1 404
1 528
2 909
2 398
10 568
7
594
1 423
1 650
2 952
2 480
9 939
9
600
1 354
1 617
2 633
9 717
7
597
1 304
1 551
2 431
9 131
5
507
1 226
1 461
2 346
9 644
1
516
1 380
1 581
2 352
5059 r
60 r
5059 r
60 r
70
7
961
250
68
12
1 131
331
63
14
2 396
999
331
95
15
2 325
1 154
348
262
2 161
1 094
331
24
66
74
163
257
2 205
1 236
373
14
67
80
142
209
121
32
12
74
89
142
216
105
35
20
79
92
168
215
97
26
107
43
9 140
3
507
1 316
1 495
2 225
9 005
525
1 318
1 420
2 223
8 766
1
491
1 303
1 478
2 152
8 845
5
477
1 298
1 529
2 240
2 085
1 130
379
1 961
1 130
428
1 855
1 081
405
23
80
84
125
193
1 823
1 047
426
Tabell 5.5. Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter tidigare kriminalvrdspfljd, ren 20082012.
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by prior prison or probationary sentence, 20082012.
Kriminalvrdspfljd
2008
Antal
10 370
100
2009
Antal
9 805
100
2010
Antal
9 679
100
2011
2012
Antal
Antal
9 463
100
9 500
4 559
1 282
3 659
100
48
13
Samtliga personer
Totalt
Ingen pfljd
Endast frivrd
Frihetsbervande
Kvinnor
Totalt
4 717
1 241
4 412
45
12
43
4 469
1 204
4 132
46
12
42
4 474
1 236
3 969
46
13
41
4 300
1 333
3 830
45
14
40
39
Ingen pfljd
Endast frivrd
Frihetsbervande
324
123
279
726
100
665
100
674
100
697
100
45
21
34
655
313
127
215
100
48
19
33
Mn
Totalt
Ingen pfljd
Endast frivrd
Frihetsbervande
9 644
4 393
1 118
4 133
100
46
12
43
9 140
4 169
1 074
3 897
100
46
12
43
9 005
4 186
1 099
3 720
100
46
12
41
8 766
3 983
1 187
3 596
100
45
14
41
8 845
4 246
1 155
3 444
100
48
13
39
300
130
235
45
20
35
288
137
249
43
20
37
317
146
234
Kriminalvrd
45
17
38
263
Tabell 5.6. Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt, ren 20032012, efter strafftidens lngd och kn.
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, 20032012, by length of sentence and gender.
Strafftid
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Antal
Procent
Samtliga personer
Totalt 1
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Exakt 6
Mer n 6, mindre n 12
Exakt 12
Mer n 12, hgst 24
Mer n 24, hgst 48
Mer n 4 r, mindre n 10 r
10 r och mer (ej livstid)
Livstid
Kvinnor 2
Totalt
10 721
11 343
10 656
10 428
9 829
10 370
9 805
9 679
9 463
9 500
100
269
1 455
1 385
1 054
933
578
778
1 611
486
1 187
579
329
66
11
298
1 698
1 355
1 116
982
626
782
1 635
573
1 246
647
318
57
10
324
1 497
1 291
1 072
819
513
663
1 570
540
1 242
664
365
77
19
275
1 485
1 347
994
828
539
611
1 509
514
1 229
713
299
71
14
297
1 421
1 271
1 041
695
485
577
1 428
469
900
764
386
79
16
311
1 510
1 310
1 015
793
534
567
1 449
507
939
931
402
90
12
271
1 471
1 247
951
721
426
479
1 368
482
965
911
425
78
10
282
1 538
1 244
939
694
438
505
1 305
504
927
849
368
82
4
300
1 489
1 279
973
644
377
480
1 223
448
1 186
714
285
60
5
323
1 570
1 360
967
701
426
506
1 189
439
1 102
612
255
48
2
3
16
14
10
7
4
5
13
5
13
8
3
1
-
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
730
775
717
711
698
726
665
674
697
655
100
33
137
115
80
63
34
35
145
105
90
73
34
28
142
102
75
58
31
26
143
124
67
58
24
30
131
107
89
59
27
26
183
111
80
40
24
29
137
100
85
54
26
27
136
116
68
45
26
28
135
113
87
49
20
43
134
116
70
40
30
4
19
16
12
7
3
Exakt 6
Exakt 12
Mer n 12, hgst 24
50
74
28
67
51
74
41
76
38
82
36
64
46
77
27
55
46
75
33
37
41
84
24
49
27
73
22
44
37
65
26
50
44
57
24
74
24
53
23
74
Mer n 24, hgst 48

Livstid
30
17
2
-
32
12
7
-
35
19
7
-
38
18
7
1
34
26
3
1
44
17
3
-
44
15
7
2
54
19
4
1
44
17
4
1
36
9
3
0
6
2
1
-
9 991
10 568
9 939
9 717
9 131
9 644
9 140
9 005
8 766
8 845
100
236
1 318
1 270
974
870
544
728
1 537
458
1 120
549
312
64
11
263
1 553
1 250
1 026
909
592
731
1 561
532
1 170
615
306
50
10
296
1 355
1 189
997
761
482
625
1 488
504
1 178
629
346
70
19
249
1 342
1 223
927
770
515
565
1 432
487
1 174
675
281
64
13
267
1 290
1 164
952
636
458
531
1 353
436
863
730
360
76
15
285
1 327
1 199
935
753
510
526
1 365
483
890
887
385
87
12
242
1 334
1 147
866
667
400
452
1 295
460
921
867
410
71
8
255
1 402
1 128
871
649
412
468
1 240
478
877
795
349
78
3
272
1 354
1 166
886
595
357
436
1 166
424
1 112
670
268
56
4
280
1 436
1 244
897
661
396
482
1 136
416
1 028
576
246
45
2
3
15
13
10
7
4
5
13
5
13
8
3
1
-
6
8
3
11
Mn 3
Totalt
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Exakt 6
Exakt 12
Mer n 12, hgst 24
Mer n 24, hgst 48
Livstid
1
Totalsumman fr r 2003 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
Vissa uppgifter fr r 2008 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
Vissa uppgifter fr r 2002, 2003, 2004, 2005 och 2008 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
264
Tabell 5.7.1 Personer som avtjnade fngelsestraff den 1 oktober, ren 20032012, efter kn.
Persons serving prison sentences at 1st October, 20032012, by gender.
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
5 651
4 896
6 087
5 178
5 934
5 071
5 905
5 256
5 696
4 958
5 881
5 080
5 870
5 142
5 724
5 000
5 404
4 860
5 106
4 551
340
365
427
412
421
495
400
366
267
290
320
260
17
355
294
32
313
269
11
318
270
13
333
285
11
360
286
11
340
280
12
335
281
7
334
289
14
301
254
18
43
29
33
35
37
63
48
47
31
29
5331
5732
5 621
5 587
5 363
5 521
5 530
5 389
5 070
4 805
297
336
394
377
384
432
352
319
236
261
Samtliga personer
Totalt 2
I anstalt
I hkte
Intensivvervakning med
elektronisk kontroll
Kvinnor
Totalt
I anstalt
I hkte
Mn
Totalt
I anstalt
I hkte
415
4636
398
544
4884
512
436
4 802
425
237
4 986
224
317
4 673
306
306
4 794
295
328
4 862
316
358
4 719
351
277
4 571
263
265
4 297
247
1I
tabell 5.7 redovisas personer som avtjnar fngelsestraff i anstalt eller i hkte samt personer som avjtnar fngelsestraff
genom intensivvervakning med elektronisk kontroll. I tabell 5.8 redovisas endast antalet personer
som var inskrivna i anstalt den 1 otober.
har korrigerat vissa uppgifter p grund av att dessa under tidigare r inte tagits fram p likartat stt.
Kriminalvrd
2 Kriminalvrden
265
Tabell 5.8. Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20082012, efter huvudbrott och kn.
Persons held in prison at 1st October 20082012, by principal offence and gender.
Brottstyp

2008
Antal
2009
Antal
2010
%
Antal
2011
%
Antal
2012
%
Antal
Samtliga personer
SAMTLIGA BROTT
5 399
100
5 486
100
5 374
100
5 148
100
4 852
100

drav
Mord och drp
3 209
1 257
549
59
23
10
3 326
1 266
557
61
23
10
3 257
1 197
578
61
22
11
3 184
1 158
571
62
22
11
3 083
1 135
569
64
23
12
510
469
875
234
501
162
87
169
190
9
9
16
4
9
3
2
3
4
528
457
883
211
530
230
97
146
247
10
8
16
4
10
4
2
3
5
448
442
865
224
526
262
110
129
252
8
8
16
4
10
5
2
2
5
422
425
901
240
542
246
91
115
248
8
8
18
5
11
5
2
2
5
428
421
864
238
511
214
73
103
251
9
9
18
5
11
4
2
2
5
2 190
199
40,56
4
2 160
179
39,37
3
2 117
163
39
3
1 964
131
38
3
1 769
137
36
3
137
1 328
815
663
3
25
15
12
110
1 312
838
669
2
24
15
12
109
1 289
843
665
2
24
16
12
94
1 232
825
601
2
24
16
12
88
1 001
681
631
2
21
14
13
SAMTLIGA BROTT
297
100
287
100
288
100
303
100
272

drav
Mord och drp
159
66
36
54
22
12
150
67
36
51
23
12
154
66
38
53
23
13
165
65
41
54
21
14
158
69
37
3
1
1
24
3
46
20
8
1
15
7
3
4
3
2
5
28
2
40
17
8
11
11
5
14
10
1
14
6
3
4
4
2
5
22
2
38
12
14
16
9
3
20
8
1
13
4
5
6
3
1
7
17
3
51
26
14
21
5
5
15
6
1
17
9
5
7
2
2
5
28
5
37
15
16
14
10
4
12
1
0
1
0
0
0
0
0
0
138
9
46,46
3
137
17
47
6
134
11
46,53
4
138
17
45,54
6
114
9
2
0
5
95
58
34
2
32
20
11
7
89
46
31
2
30
16
11
5
82
50
41
2
28
17
14
13
74
40
47
4
24
13
16
4
54
27
51
0
1
1
1
6 kap. Sexualbrott
drav
Grov stld
Rn, grovt rn

frfattningar
Trafikbrottslagen
drav
Rattfylleri, rattfylleri under pverkan av narkotika
samt grovt rattfylleri
drav
Kvinnor
6 kap. Sexualbrott
drav
Grov stld
Rn, grovt rn

frfattningar
Trafikbrottslagen
drav
drav
10
13
9
7
15
266
Tabell 5.8 (forts). Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20082012, efter huvudbrott och kn
Brottstyp

2008
2009
2010
2011
2012
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
SAMTLIGA BROTT
5 102
100
5 199
100
5 086
100
4 845
100
4 580
94

drav
Mord och drp
synnerligen grov misshandel)1
3 050
1 191
513
60
23
10
3 176
1 199
521
61
23
10
3 103
1 131
540
61
22
11
3 019
1 093
530
62
23
11
2 925
1 066
532
60
22
11
486
466
829
214
491
149
78
162
175
10
9
16
4
10
3
2
3
3
500
455
843
194
522
219
86
141
233
10
9
16
4
10
4
2
3
4
426
440
827
212
512
246
101
126
232
8
9
16
4
10
5
2
2
5
405
422
850
214
528
225
86
110
233
8
9
18
4
11
5
2
2
5
400
416
827
223
495
200
63
99
239
8
9
17
5
10
4
1
2
5
2 052
190
40,22
4
2 023
162
39
3
1 983
152
38,99
3
1826
114
37,69
2
1 655
128
0
34
3
132
1 233
757
629
3
24
15
12
103
1 223
792
638
2
24
15
12
104
1 207
793
624
2
24
16
12
81
1 158
785
554
2
24
16
11
84
947
654
580
2
20
13
12
Mn
6 kap. Sexualbrott
drav
Grov stld
Rn, grovt rn

frfattningar
Trafikbrottslagen
drav
drav
Synnerligen grov misshandel infrdes i brottsbalken 1 juli 2010.
Kriminalvrd
267
Tabell 5.9. Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20082012, efter lder och kn.
Persons held in prison at 1st October 20082012, by age and gender.
lder 1
2008
2009
2010
2011
2012
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
5 399
171
738
969
1 492
1 203
634
192
100
3
14
18
28
22
12
4
5 486
1
163
739
962
1 515
1 259
660
187
100
3
13
18
28
23
12
3
5 374
180
749
917
1 500
1 174
620
234
100
3
14
17
28
22
12
4
5 148
189
710
923
1 462
1 075
568
221
100
4
14
18
28
21
11
4
4 852
160
648
889
1 334
1 012
582
227
100
3
13
18
27
21
12
5
297
4
26
33
79
109
41
5
100
1
9
11
27
37
14
2
287
..
..
..
..
..
..
..
..
100
..
..
..
..
..
..
..
..
288
4
34
35
62
84
48
21
100
1
12
12
22
29
17
7
303
31
45
89
86
38
14
100
10
15
29
28
13
5
272
5
31
30
66
75
52
13
100
2
11
11
24
28
19
5
5 102
167
712
936
1 413
1 094
593
187
100
3
14
18
28
21
12
4
5 199
1
162
726
933
1 439
1 157
604
172
100
3
14
18
28
22
12
3
5 086
176
715
882
1 438
1 090
572
213
100
3
14
17
28
21
11
4
4 845
189
679
878
1 373
989
530
207
100
4
14
18
28
20
11
4
4 580
155
617
859
1 268
937
530
214
100
3
13
19
28
20
12
5
Samtliga personer
Totalt
1517 r
1820 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
5059 r
60 r
Kvinnor 2
Totalt
1517 r
1820 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
5059 r
60 r
Mn
Totalt 3
1517 r
1820 r
2124 r
2529 r
3039 r
4049 r
5059 r
60 r
1
lder den 1 oktober angivna r.
Uppgifterna fr r 2009 har reviderats i samband med publicerningen av 2011 rs statistik. Uppgifter fr kvinnor efter lder r inte tillgngliga.
3 Totalsumman
fr r 2009 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
Totalsumman r inklusive 5 personer dr uppgift om lder saknas.
268
Tabell 5.10. Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20082012, efter strafftidens lngd
och kn samt andel utlndska medborgare.
Persons held in prison at 1 st October 20082012, by length of sentence and gender and
percentage of foreign citizens.
Strafftid

2008
2009
Antal
2010
Antal
2011
Antal
2012
Antal
Antal
Samtliga personer
5 399
100
5 486
100
5 374
100
5 148
100
4 852
1 487
28
1 572
29
1 520
28
1 419
28
1 479
30
17
129
99
130
120
86
101
539
2
2
2
2
2
2
10
12
111
108
139
105
80
111
515
2
2
3
2
1
2
9
7
105
106
115
95
70
105
507
2
2
2
2
1
2
9
14
95
106
125
79
66
89
454
2
2
2
2
1
2
9
13
88
110
118
108
71
107
392
2
2
2
2
1
2
8
1 066
772
497
366
276
240
154
139
98
415
155
20
14
9
7
5
4
3
3
2
8
3
1 105
809
515
396
275
245
142
133
100
429
156
20
15
9
7
5
4
3
2
2
8
3
1 079
780
532
386
286
233
143
137
92
437
159
20
15
10
7
5
4
3
3
2
8
3
1 006
747
528
369
289
229
135
136
92
431
158
20
15
10
7
6
4
3
3
2
8
3
935
711
476
325
268
209
142
138
82
406
153
19
15
10
7
6
4
3
3
2
8
3
297
76
100
26
287
65
100
21
288
65
100
23
303
95
100
31
272
80
100
29
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Exakt 6
21
6
11
7
7
6
29
7
2
4
2
2
2
10
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
8
12
7
6
3
9
23
3
4
2
2
1
3
8
1
16
10
12
8
1
10
16
5
3
4
3
3
5
1
9
7
7
6
5
3
23
3
3
3
2
2
1
8
Strafftid i r
Lgst 1, mindre n 2
Lgst 2, mindre n 3
Lgst 3, mindre n 4
Lgst 4, mindre n 5
Lgst 5, mindre n 6
Lgst 6, mindre n 7
Lgst 7, mindre n 8
Lgst 8, mindre n 9
Lgst 9, mindre n 10
Lgst 10 eller mer (ej livstid)
Livstid
54
34
22
20
18
12
10
9
4
23
4
18
11
7
7
6
4
3
3
1
8
1
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
59
47
29
15
14
7
4
8
5
27
5
20
16
10
5
5
2
1
3
2
9
2
67
38
28
20
19
12
1
7
4
27
6
22
13
9
7
6
4
2
1
9
2
52
49
24
18
19
10
1
6
2
25
5
19
18
9
7
7
4
0
2
1
9
drav utlndska medborgare
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Exakt 6
Strafftid i r
Lgst 1, mindre n 2
Lgst 2, mindre n 3
Lgst 3, mindre n 4
Lgst 4, mindre n 5
Lgst 5, mindre n 6
Lgst 6, mindre n 7
Lgst 7, mindre n 8
Lgst 8, mindre n 9
Lgst 9, mindre n 10
Livstid
Kvinnor 1
Totalt
269
100
Kriminalvrd
Totalt
Tabell 5.10 (forts). Personer inskrivna i anstalt den 1 oktober ren 20082012, efter strafftidens lngd
och kn samt andel utlndska medborgare
Strafftid
2008
Mn
Totalt 2
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Exakt 6
Strafftid i r
Lgst 1, mindre n 2
Lgst 2, mindre n 3
Lgst 3, mindre n 4
Lgst 4, mindre n 5
Lgst 5, mindre n 6
Lgst 6, mindre n 7
Lgst 7, mindre n 8
Lgst 8, mindre n 9
Lgst 9, mindre n 10
Livstid
1
2009
2010
2011
Antal
Antal
Antal
Antal
5 102
1 411
100
28
5 199
1 507
100
29
5 086
1 455
100
29
4 845
1 324
100
27
4 580
1 399
100
31
17
108
93
119
113
79
95
510
2
2
2
2
2
2
10
12
100
98
126
93
73
108
487
2
2
2
2
1
2
9
7
97
94
108
89
67
96
484
2
2
2
2
1
2
10
13
79
96
113
71
65
79
438
2
2
2
1
1
2
9
12
79
103
111
102
66
104
369
2
2
2
2
1
2
8
1 012
738
475
346
258
228
144
130
94
392
151
20
14
10
7
5
5
3
3
2
7
3
1 050
767
490
380
253
236
139
124
95
401
151
20
14
10
7
5
5
3
3
2
7
3
1 020
733
503
371
272
226
139
129
87
410
154
20
14
10
7
5
4
3
3
2
8
3
939
709
500
349
270
217
134
129
88
404
152
19
15
10
7
6
4
3
3
2
8
3
883
662
452
307
249
199
141
132
80
381
148
19
14
10
7
5
4
3
3
2
8
3
Uppgifterna fr r 2009 har reviderats i samband med publicerningen av 2011 rs statistik. Uppgifter fr kvinnor efter strafftid r inte tillgngliga.
2 Totalsumman
2012
Antal
fr r 2009 har reviderats i samband med publiceringen 2011 rs statistik.
Totalsumman r inklusive 16 personer dr uppgift om lder saknas.
270
Tabell 5.11. Beviljade permissioner frn anstalt, ren 20032012.

Granted furloughs from prison, 20032012.
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
20113
2012
35 787
40 299
41 721
40 491
35 400
33 118
31 947
29 731
27 949
24 831
17 132
18 655
18 202
22 097
16 853
24 868
16 425
24 066
18 960
16 440
13 289
19 829
13 107
18 840
12 568
17 163
12 905
15 044
11 684
13 147
917
1 262
1 184
1 196
998
937
923
836
733
709
Genom uteblivande
frn sluten anstalt
frn ppen anstalt
165
121
44
347
190
157
310
198
112
309
192
117
228
134
94
193
136
57
174
123
51
171
103
68
126
92
34
100
65
35
P annat stt 2
752
..
..
915
..
..
874
..
..
887
287
600
770
397
373
744
310
434
749
346
403
665
274
391
607
287
320
609
292
317
Frn sluten anstalt
Frn ppen anstalt
drav missktta permissioner 1
frn sluten anstalt

frn ppen anstalt
Uppgiften fr r 2004 har korrigerats, d registreringen av missktsamhet har skett p olika stt i grundsystemet. Frn och med r 2005 har
detta korrigerats s att alla typer av registreringar ingr i statistiken.
Till exempel genom att klienten inte vistas p rtt ort eller inte skter freskrift om drogfrihet.
Regelsystemet fr permissioner ndrades i och med att Fngelselagen trdde i kraft 1/4 2011. Drfr gr det inte att jmfra 2011 med tidigare r.
Tabell 5.12. Avvikelser frn anstalt, ren 20032012.

Absconds from prison, 20032012.
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
629
823
688
652
465
398
305
297
235
193
Frn sluten anstalt

drav rymning direkt frn anstalt
336
39
402
33
425
16
384
14
287
10
260
8
236
-
210
-
157
-
121
1
Frn ppen anstalt

drav rymning direkt frn anstalt
293
239
421
269
263
118
268
123
178
64
138
61
69
40
87
33
78
24
72
25
Avvikelse genom rymning, totalt

vrig avvikelse
278
351
302
521
134
554
137
515
74
391
69
329
40
265
33
264
24
211
26
167
SAMTLIGA AVVIKELSER 1
Uppgifterna fr ren 2003 och 2004 har korrigerats, d registreringen av missktsamhet har skett p olika stt i grundsystemet.
Frn och med r 2005 har detta korrigerats s att alla typer av registreringar ingr i statistiken.
Kriminalvrd
271
Tabell 5.13. Personer dmda till fngelse som pbrjat intensivvervakning med elektronisk
kontroll efter huvudbrott och kn, ren 20082012.
Persons sentenced to imprisonment who instead became subject to intensive supervision with
electronic monitoring, by principal offence and gender, 20082012.
Huvudbrott
r
2008
2009
2010
2011
2012
Samtliga personer
SAMTLIGA BROTT
drav
Mord och drp
6 kap. Sexualbrott
drav
Grov stld
Rn, grovt rn
frfattningar
Trafikbrottslagen
drav
drav
Kvinnor
SAMTLIGA BROTT
drav
Mord och drp
6 kap. Sexualbrott
drav
Grov stld
Rn, grovt rn
frfattningar
Trafikbrottslagen
drav
drav
3 059
3 022
2 905
2 356
2 289
995
457
-
957
432
-
934
369
-
720
309
-
716
300
0
12
57
127
9
7
49
47
177
81
10
40
132
12
5
35
50
163
105
10
36
141
8
2
53
50
166
119
8
20
115
15
6
42
26
139
69
6
29
124
9
4
47
24
116
76
2 064
1 569
2 065
1 599
1 971
1 484
1 636
1 246
1 573
1 188
1 403
280
215
1 440
270
196
1 336
326
161
1 103
260
1
130
1 037
252
0
133
350
339
339
255
281
94
12
-
103
24
-
100
12
-
70
12
-
79
13
0
3
34
6
13
19
7
1
1
32
3
14
15
14
1
0
44
3
7
11
17
9
3
27
3
7
7
10
7
0
2
34
2
1
8
8
9
5
256
203
236
192
239
197
185
159
202
170
185
39
14
172
30
14
183
34
8
146
18
8
155
29
0
3
272
Tabell 5.13 (forts). Personer dmda till fngelse som pbrjat intensivvervakning med elektronisk
kontroll efter huvudbrott och kn, ren 20082012.
Huvudbrott
r
2008
Mn
SAMTLIGA BROTT
drav
Mord och drp
6 kap. Sexualbrott
drav
Grov stld
Rn, grovt rn
frfattningar
Trafikbrottslagen
drav
drav
2010
2011
2012
2 709
2 683
2 566
2 101
2 008
901
445
-
854
408
-
834
357
-
650
297
-
637
287
0
12
54
93
9
7
43
34
158
74
9
39
100
12
5
32
36
148
91
9
36
97
5
2
46
39
149
110
5
20
88
12
6
35
19
129
62
6
27
90
7
3
39
16
107
71
1 808
1 366
1 829
1 407
1 732
1 287
1 451
1 087
1 371
1 018
1 218
241
201
1 268
240
182
1 153
292
153
957
242
1
122
882
223
0
130
Kriminalvrd
2009
273
Tabell 5.14. Personer som pbrjat vervakning, ren 20032012, efter kn.
New supervision cases, 20032012, by gender.
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2 009
2010
2011
2012
12 573
6 797
5 763
12 378
6 664
5 705
12 689
6 611
6 067
12 992
6 947
6 035
12 657
6 717
5 932
12 825
7 231
5 589
13 290
7 881
5 399
12 782
7 737
5 042
12 547
7 704
4 841
12 152
7 211
4 934
13
11
10
10
1 410
1 071
339
1 421
1 082
338
1 505
1 116
389
1 496
1 110
386
..
..
..
1 549
1 179
370
1 632
1 296
336
1 556
1 264
292
1 511
1 238
273
1 426
1 144
282
..
11 163
5 726
5 424
10 957
5 582
5 367
11 184
5 495
5 678
11 496
5 837
5 649
..
..
..
11 276
6 052
5 219
11 658
6 585
5 063
11 226
6 473
4 750
11 036
6 466
4 568
10 726
6 067
4 652
13
11
10
..
10
Samtliga personer
Totalt1
Dmda till skyddstillsyn

verflyttade frn annat
nordiskt land
Kvinnor 2
Totalt
nordiskt land 3
Mn
Totalt 1
2

nordiskt land
1 Totalsumman
2 Uppgifterna

Uppgifter efter kn r inte tillgngliga.
Uppgiften fr r 2004 har reviderats i samband med publiceringen av 2011 rs statistik.
Tabell 5.15. Personer under vervakning den 1 oktober, ren 20032012.

Persons under supervision at 1st October, 20032012.
r
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2 009
2 010
2011
2012
12 408
12 201
12 152
12 332
12 146
12 737
13 060
13 116
12 771
12 509
7 591
7 586
7 255
7 501
7 322
7 966
8 496
8 732
8 626
8 277
4 817
4 615
4 897
4 831
4 824
4 771
4 564
4 384
4 145
4 232
SAMTLIGA
274
Tabell 5.16. Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter huvudbrott, lder och kn, r 2012.
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by principal offence, age and gender, 2012.
lder vid intagning, r
Totalt
1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
60
SAMTLIGA BROTT
drav
Mord och drp
Misshandel, grov misshandel
(inklusive synnerligen grov misshandel)1
Vllande till annans dd
drav
Grov fridskrnkning, grov kvinnofridskrnkning
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav
Vldtkt, grov vldtkt
drav
Snatteri
Stld
Grov stld
Rn, grovt rn
drav
Bedrgeri
Grovt bedrgeri
Bedrgligt beteende
Hleri, hlerifrseelse
drav
Mordbrand, grov mordbrand
drav
22 kap. Landsfrderi m.m.
5
4
-
500
394
127
85
6
1 378
942
340
252
13
1 613
973
361
238
21
2 365
1 332
492
294
24
2 016
978
408
236
19
1 154
469
208
133
9
469
179
87
54
3
9 500
5 271
2 023
1 292
95
4
4
1
1
2
-
76
3
22
7
20
12
228
220
37
49
3
131
8
1
1
5
8
5
5
3
31
4
27
14
-
106
232
5
40
15
48
26
517
455
169
126
15
145
54
13
10
24
3
5
10
4
4
4
2
75
1
74
57
-
214
3
69
30
54
21
490
414
4
159
138
9
104
70
14
18
34
5
1
19
9
9
7
3
103
1
102
85
640
267
1
110
71
86
44
2
699
542
288
161
15
78
131
23
39
51
7
15
4
19
3
3
11
5
122
2
120
92
-
1 033
212
4
104
65
63
23
5
455
349
3
244
68
11
23
69
11
30
26
9
22
6
14
7
7
3
4
101
7
94
80
-
1 038
120
2
54
28
21
9
190
127
2
92
23
5
4
39
9
17
12
11
9
4
11
5
5
4
2
60
2
57
51
1
685
48
0
12
9
21
4
63
30
1
19
5
1
4
19
3
12
4
5
8
1
4
2
2
1
1
25
25
20
-
290
1 169
18
411
225
313
139
7
2 646
2 141
10
1 009
571
59
491
390
74
127
156
37
57
21
85
35
35
33
17
517
17
499
399
1
-
Trafikbrottslagen
drav
Rattfylleri, rattfylleri under pverkan av narkotika samt grovt
rattfylleri
Smitning
Olovlig krning, grov olovlig krning
23
108
144
291
421
318
194
1 499
7
13
66
38
77
63
198
86
264
154
206
110
143
51
961
515
47
225
328
483
393
251
48
1 776
Smugglingslagen
21
57
88
112
85
33
10
406
Alkohollagen
14
44
Skattebrottslagen
22
46
27
10
108
Miljbalken
Utlnningslagen
22
12
49
Vapenlagen
15
25
35
21
110
Lagen om straff fr terroristbrott
Totalfrsvarsplikt

drav enbart utlndsk dom
11
-
26
-
41
-
58
-
50
-
37
-
8
-
231
-
Samtliga personer
275
436
4 229
Kriminalvrd
Huvudbrott
Tabell 5.16 (forts). Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter huvudbrott, lder och kn, r 2012
Huvudbrott
Kvinnor
SAMTLIGA BROTT

drav
Mord och drp
(inklusive synnerligen grov misshandel)1
drav
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav
Vldtkt, grov vldtkt
drav
Snatteri
Stld
Grov stld
Rn, grovt rn
drav
Bedrgeri
Grovt bedrgeri
Bedrgligt beteende
drav
drav
Totalt
1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
60
23
80
84
125
193
107
43
655
2
11
10
6
2
2
1
1
-
10
3
1
35
32
22
6
1
3
3
1
1
1
1
1
6
6
6
-
7
1
31
25
1
12
8
2
2
5
3
2
1
3
1
1
1
1
5
5
3
-
11
6
2
51
46
25
17
4
3
1
2
2
10
10
8
-
8
2
2
1
3
55
43
1
31
9
2
7
1
2
4
2
2
1
5
3
3
1
1
4
4
4
-
6
5
3
1
24
17
1
13
2
1
3
2
4
2
2
2
4
3
3
1
-
3
2
1
7
4
4
2
1
1
1
1
1
-
47
19
9
2
3
214
177
3
113
44
3
14
24
7
10
6
8
4
1
11
6
6
3
2
30
29
24
1
-
13
2
2
-
55
13
10
-
48
9
8
1
80
19
13
2
83
19
13
5
42
12
6
-
14
6
4
-
335
80
56
8
10
25
36
45
110
65
29
320
Trafikbrottslagen
drav
rattfylleri
Smitning
10
45
33
19
117
1
1
1
-
1
6
5
5
20
25
23
10
17
2
68
49
18
24
23
45
19
142
Smugglingslagen
11
37
Alkohollagen
Skattebrottslagen
Miljbalken
Utlnningslagen
Vapenlagen
Totalfrsvarsplikt

3
-
3
-
4
-
10
-
276
Tabell 5.16 (forts). Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter huvudbrott, lder och kn, r 2012
Totalt
1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
60
477
1 298
1 529
2 240
1 823
1 047
426
8 845
4
4
1
1
2
-
74
3
22
7
20
12
217
210
31
47
3
129
7
1
1
4
8
5
5
3
0
31
4
27
14
-
222
5
37
14
48
26
482
423
147
120
14
142
51
12
9
23
3
5
9
4
4
3
2
69
1
68
51
-
207
3
68
30
54
21
459
389
3
147
130
7
102
65
11
16
34
4
1
16
8
8
6
2
98
1
97
82
-
256
1
104
69
86
44
2
648
496
263
144
15
74
128
22
37
51
7
13
4
19
3
3
11
5
112
2
110
84
-
204
4
102
63
62
23
2
400
306
2
213
59
11
21
62
10
28
22
7
20
5
9
4
4
2
3
97
7
90
76
928
114
2
49
25
20
9
166
110
1
79
21
5
3
36
9
15
12
7
9
4
9
3
3
4
2
56
2
54
48
-
620
45
10
8
21
4
56
26
1
15
5
1
4
17
2
11
4
4
8
1
4
2
2
1
1
24
24
20
-
261
1 122
18
392
216
311
139
4
2 432
1 964
7
896
527
56
477
366
67
117
150
29
53
20
74
29
29
30
15
487
17
470
375
-
Trafikbrottslagen
drav
rattfylleri
Smitning
21
107
137
281
376
285
175
1 382
6
12
65
38
76
57
193
81
244
129
183
100
126
49
893
466
42
207
304
460
348
232
40
1 634
Smugglingslagen
18
51
84
106
74
26
10
369
Alkohollagen
12
42
Skattebrottslagen
21
42
25
10
101
Miljbalken
Utlnningslagen
20
10
45
Vapenlagen
15
24
35
21
109
Totalfrsvarsplikt

11
-
26
-
41
-
55
-
47
-
33
-
8
-
221
-
Mn
SAMTLIGA BROTT

drav
Mord och drp
(inklusive synnerligen grov misshandel) 1
drav
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav
Vldtkt, grov vldtkt
drav
Snatteri
Stld
Grov stld
Rn, grovt rn
drav
Bedrgeri
Grovt bedrgeri
Bedrgligt beteende
drav
drav
4
-
381
125
83
6
96
277
887
327
242
13
411
925
352
230
20
604
1 252
473
281
22
988
895
389
223
14
427
196
127
9
165
81
50
3
4 936
1 943
1 236
87
3 909
Kriminalvrd
Huvudbrott
Tabell 5.17. Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter strafftidens lngd, lder och kn samt
andel utlndska medborgare, r 2012.
Persons sentenced to imprisonment and admitted to prison, by length of sentence, age and gender and percentage
of foreign citizens, 2012.
Anm. % avser procent av radens total.

Strafftid

1517
1820
Totalt
2124
2529
3039
4049
5059
60
drav
antal
utlndska
medborgare
Antal
Samtliga personer
Totalt
Strafftid i mnader
500
1 378
1 613
2 365
2 016
1 154
469
9 500
3 127
33
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
2
1
25
59
45
183
46
194
66
341
86
357
40
277
15
159
323
1 570
88
567
27
36
Exakt 6
Mer n 6 mindre n 12
26
61
73
178
87
227
88
52
33
8
Strafftid i r
Lgst 1, mindre n 2
106
254
Lgst 4, mindre n 5
Lgst 5, mindre n 6
1
3
21
8
Lgst 8, mindre n 9
Lgst 9, mindre n 10
Livstid
2
1
4
-
23
5
6
1
3
1
1
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Lgst 2, mindre n 3
Lgst 3, mindre n 4
Lgst 6, mindre n 7
Lgst 7, mindre n 8
Kvinnor
Totalt
Strafftid i mnader
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
Exakt 6
58
75
26
13
31
14
2
-
168
142
346
207
207
133
148
325
108
232
250
332
225
30
15
39
19
9
3
8
1
80
3
12
14
7
6
1
4
6
100
59
87
45
6
2
200
143
300
239
79
27
1 360
967
43
124
21
41
506
1 189
93
45
1 306
26
13
12
11
7
-
136
69
9
2
15
-
4
3
16
-
1
1
3
1
2
1
2
-
84
125
193
107
5
14
19
3
3
8
8
7
7
18
22
14
14
6
3
12
16
35
32
30
9
10
4
20
6
33
18
9
7
4
2
6
128
87
185
108
108
60
146
61
13
4
17
13
278
141
99
98
38
10
7
46
16
3
3
12
11
701
426
471
316
258
134
35
33
37
31
197
322
39
27
375
29
528
245
154
82
53
33
31
16
29
33
55
30
40
43
27
11
48
2
14
6
11
-
52
55
23
-
43
655
195
30
1
16
10
4
1
1
2
1
43
134
116
70
40
30
24
53
11
36
33
19
16
10
9
12
26
27
28
27
40
33
38
23
2
4
58
48
Tabell 5.17 (forts). Personer dmda till fngelse som intagits i anstalt efter strafftidens lngd, lder och kn samt
andel utlndska medborgare, r 2012.
Strafftid

1517
1820
Totalt
2124
2529
3039
4049
5059
60
antal
drav
utlndska
medborgare
Antal
Strafftid i r
Lgst 1, mindre n 2
Lgst 2, mindre n 3
2
3
19
3
11
3
15
9
15
12
10
10
1
-
1
-
1
-
1
2
Lgst 3, mindre n 4
Lgst 4, mindre n 5
Lgst 7, mindre n 8
Lgst 8, mindre n 9
Lgst 5, mindre n 6
Lgst 6, mindre n 7
Lgst 9, mindre n 10
3
1
1
-
3
-
4
2
76
41
27
12
36
29
4
2
2
2
50
100
2
-
13
5
5
1
38
20
1
-
1
-
1
-
3
-
Totalt
Strafftid i mnader
477
1 298
1 529
2 240
1 823
1 047
426
8 845
2 932
33
Mer n 1, hgst 2
Mer n 2, hgst 3
2
1
20
53
42
171
41
180
59
323
70
322
34
244
14
143
280
1 436
77
531
28
37
Exakt 6
81
48
32
7
Strafftid i r
Lgst 1, mindre n 2
Lgst 2, mindre n 3
Lgst 3, mindre n 4
Lgst 4, mindre n 5
Lgst 5, mindre n 6
Lgst 6, mindre n 7
Lgst 7, mindre n 8
Lgst 8, mindre n 9
Lgst 9, mindre n 10
Livstid
Mn
Mindre n 1
Exakt 1
Mer n 3, hgst 4
Mer n 4, mindre n 6
57
72
154
135
25
60
69
172
79
220
1
-
104
28
14
1
2
2
-
235
84
42
20
8
6
2
2
1
3
-
239
105
59
30
14
13
4
8
3
8
1
26
13
94
58
181
140
125
79
278
225
314
177
189
124
145
313
104
212
317
137
58
39
18
17
13
9
2
14
-
210
86
34
24
12
8
7
4
3
15
-
171
102
132
89
69
23
1 244
897
41
118
19
40
482
1 136
188
310
39
27
83
36
14
12
11
3
3
1
1
3
1
41
11
11
5
2
4
2
1
2
-
1 230
487
232
131
65
51
33
26
11
45
2
348
142
77
54
28
29
16
14
6
11
########
28
29
33
41
43
57
48
54
55
24
-
661
396
438
297
242
124
35
33
37
31
Kriminalvrd

Livstid
4
1
279
Tabell 5.18. Personer dmda till skyddstillsyn som pbrjat vervakning efter huvudbrott, lder och kn, r 2012.
New probation cases, by principal offence, age and gender, 2012.
Huvudbrott
lder vid pbrjad vervakning, r
Totalt
1517
1820
2124
2529
3039
4049
5059
60
39
26
8
5
-
1 189
830
342
279
-
1 237
740
290
234
-
1 054
637
270
209
-
1 439
850
319
241
-
1 195
673
297
221
-
729
360
180
119
-
329
122
72
49
-
7 211
4 238
1 778
1 357
-
279
231
207
236
220
118
48
1 344
1
2
-
30
33
3
-
42
14
2
-
47
14
1
-
57
1
20
-
61
1
14
4
-
52
9
-
14
9
1
-
304
2
115
11
-
15
12
1
2
9
3
1
-
381
322
111
67
30
113
44
15
4
20
8
7
317
229
3
135
43
13
35
79
46
5
24
1
1
7
268
180
118
30
10
22
77
35
13
27
1
2
8
385
297
1
209
57
18
12
68
33
12
22
7
7
6
276
216
6
158
40
10
1
37
13
8
14
11
5
7
119
91
4
67
15
1
4
18
5
8
4
4
3
3
33
25
2
22
1
6
3
2
2
1 794
1 372
16
821
255
82
196
332
147
53
114
32
18
40

drav
9
3
2
3
3
8
6
4
2
-
4
2
2
1
1
14
4
2
8
2
11
2
1
5
4
4
2
1
2
-
2
1
1
1
-
52
20
13
22
10

drav
3
3
2
-
98
3
95
76
-
125
2
123
108
-
95
4
91
83
-
132
7
125
114
-
89
2
87
82
-
57
5
52
48
-
15
1
14
11
-
614
24
590
524
-
13
-
359
65
497
92
417
73
589
165
522
263
369
242
207
168
2 973
1 068
5
8
-
60
3
234
17
1
5
37
-
78
11
363
27
3
7
5
-
57
14
305
16
3
3
8
9
-
144
19
392
15
1
2
7
7
-
249
8
236
4
2
1
4
12
-
225
16
114
2
1
1
2
7
-
162
6
26
4
2
1
6
-
975
77
1 675
85
9
11
1
33
91
-
Samtliga personer
SAMTLIGA BROTT
drav
Mord och drp
drav
Grov fridskrnkning, Grov kvinnofridskrnkning
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav
Vldtkt, grov vldtkt
drav
Snatteri
Stld
Grov stld
Rn, grovt rn
drav
Bedrgeri
Grovt bedrgeri
Bedrgligt beteende

Trafikbrottslagen
drav
rattfylleri
Smitning
Smugglingslagen 2
Alkohollagen
Skattebrottslagen
Miljbalken
Utlnningslagen
Vapenlagen
Totalfrsvarsplikt
280
TabellTabell
5.18 (forts).Personer
5.18 (forts).Personer
dmda
dmda
till skyddstillsyn
till skyddstillsyn
som pbrjat
som pbrjat
vervakning
vervakning
efter huvudbrott,
efter huvudbrott,
lder lder
och kn,
och r
kn,
2012.
r 2012.
lder vid
lder
pbrjad
vid pbrjad
vervakning,
vervakning,
r
r
Totalt Totalt
1517 1517 1820 1820 2124 2124 2529 2529 3039 3039 4049 40495059 5059 60
Kvinnor
Kvinnor
SAMTLIGA
SAMTLIGA
BROTT
BROTT
Brott mot
Brottbrottsbalken
mot brottsbalken
37 kap.
37Brott
kap. mot
Brottperson
mot person
3 kap. 3Brott
kap.mot
Brott
livmot
och liv
hlsa
och hlsa
drav drav
Mord och
Mord
drp
och drp
Misshandel,
Misshandel,
grov misshandel
grov misshandel
1
1
(inklusive
(inklusive
synnerligen
synnerligen
grov misshandel)
grov misshandel)
Vllande
Vllande
till annans
till annans
dd dd
4 kap. 4Brott
kap.mot
Brott
frihet
motoch
frihet
fridoch frid
drav drav
Grov fridskrnkning,
Grov fridskrnkning,
5 kap. 5rekrnkning
kap. rekrnkning
6 kap. 6Sexualbrott
kap. Sexualbrott
drav drav
Vldtkt,
Vldtkt,
grov vldtkt
grov vldtkt
7 kap. 7Brott
kap.mot
Brott
familj
mot familj
812 kap.
812Brott
kap. mot
Brottfrmgenhet
mot frmgenhet
8 kap. 8Tillgreppsbrott
kap. Tillgreppsbrott
drav drav
Snatteri
Snatteri
Stld Stld
Grov stld
Grov stld
Tillgrepp
Tillgrepp
Rn, grovt
Rn,rn
grovt rn
9 kap. 9Bedrgeri
kap. Bedrgeri
och annan
och annan
oredlighet
oredlighet
drav drav
Bedrgeri
Bedrgeri
Grovt bedrgeri
Grovt bedrgeri
Bedrgligt
Bedrgligt
beteende
beteende
Hleri,Hleri,
hlerifrseelse
hlerifrseelse
10 kap.10Frskingring
kap. Frskingring
och annan
och annan
trolshet
trolshet
11 kap.11Brott
kap.mot
Brott
borgenrer
mot borgenrer
m.m. m.m.
12 kap.12Skadegrelsebrott
kap. Skadegrelsebrott
1315 1315
kap. Brott
kap. mot
Brottallmnheten
mot allmnheten
13 kap.13Allmnfarliga
kap. Allmnfarliga
brott brott
drav drav
Mordbrand,
Mordbrand,
grov mordbrand
grov mordbrand
14 kap.14Frfalskningsbrott
kap. Frfalskningsbrott
15 kap.15Mened,
kap. Mened,
falskt tal
falskt
m.m.
tal m.m.
1622 1622
kap. Brott
kap. mot
Brottstaten
mot staten
16 kap.16Brott
kap.mot
Brott
allmn
mot allmn
ordningordning
17 kap.17Brott
kap.mot
Brott
allmn
mot allmn
verksamhet
verksamhet
drav drav
Vld eller
Vldhot
eller
mothot
tjnsteman
mot tjnsteman
20 kap.20Tjnstefel
kap. Tjnstefel
m.m. m.m.
22 kap.22Landsfrderi
kap. Landsfrderi
m.m. m.m.
Brott mot
Brottspecialstraffrttsliga
mot specialstraffrttsliga
frfattningar
frfattningar
Trafikbrottslagen
Trafikbrottslagen
drav drav
Rattfylleri,
Rattfylleri,
rattfylleri
rattfylleri
under pverkan
under pverkan
av narkotika
av narkotika
samt grovt
samt grovt
rattfylleri
rattfylleri
Smitning
Smitning
OlovligOlovlig
krning,
krning,
grov olovlig
grov olovlig
krningkrning
2
2
Smugglingslagen
Smugglingslagen
Alkohollagen
Alkohollagen
Skattebrottslagen
Skattebrottslagen
Miljbalken
Miljbalken
Utlnningslagen
Utlnningslagen
Vapenlagen
Vapenlagen
Lagen Lagen
om straff
omfr
straff
terroristbrott
fr terroristbrott
Totalfrsvarsplikt
Totalfrsvarsplikt
vrigavriga
frfattningar
frfattningar
drav enbart
drav enbart
utlndsk
utlndsk
dom dom
137
99
38
33
-
137
99
38
33
-
179
123
32
28
-
179
123
32
28
-
162
113
28
26
-
162
113
28
26
-
241
149
35
27
-
241
149
35
27
-
249
142
37
29
-
33
33
27
27
26
26
25
25
29
29
4
1
-
4
1
-
4
-
4
-
2
-
2
-
7
1
-
7
1
-
7
1
1
-
7
1
1
-
46
32
17
5
1
9
8
4
4
5
1
46
32
17
5
1
9
8
4
4
5
1
68
44
1
37
3
1
2
23
20
1
2
1
68
44
1
37
3
1
2
23
20
1
2
1
64
46
40
3
2
1
15
9
1
4
1
2
64
46
40
3
2
1
15
9
1
4
1
2
87
72
1
62
9
14
8
2
4
1
-
87
72
1
62
9
14
8
2
4
1
-
82
65
3
54
7
1
8
6
1
1
8
1
--
--
4
2
2
4
2
2
2
1
1
-
2
1
1
-
3
2
2
1
3
2
2
1
5
3
1
1
1
5
3
1
1
1
11
11
11
-
11
11
11
-
21
21
20
-
21
21
20
-
18
18
17
-
18
18
17
-
22
2
20
18
-
22
2
20
18
92
35
107
62
107
62
69
50
69
50
36
30
36 447
30 210
447
210
12
39
3
1
1
-
12
39
3
1
1
-
10
1
37
1
-
10
1
37
1
-
31
4
55
1
1
-
31
4
55
1
1
-
60
2
43
2
-
60
2
43
2
-
47
3
17
2
-
47
3
17
2
-
30
3
2
1
-
30 200
- 10
3 219
- 5
2 2
- 2
1 9
-
200
10
219
5
2
2
9
-
38
10
38
10
10
25
1
2
-
10
25
1
2
-
281
56
12
56
12
49
11
49
11
92
35
249 127
142 58
37 20
29 13
-
60
127
58
20
13
-
49
13
1
1
-
49
1 144 1 144
13 697 697
1 191 191
1 157 157
-
13
13
1 154
154
7
-
7
-
- 31
- 3
- 1
-
31
3
1
-
82
65
3
54
7
1
8
6
1
1
8
1
29
26
1
22
3
2
1
1
1
-
29
26
1
22
3
2
1
1
1
-
9
7
7
1
1
1
9 385
7 292
- 6
7 239
- 30
- 4
- 13
1 71
- 48
1 7
- 15
- 16
1 6
385
292
6
239
30
4
13
71
48
7
15
16
6
5
1
1
3
1
5
1
1
3
1
2
1
1
1
-
2 21
1 8
1 5
1 8
- 5
21
8
5
8
5
18
18
18
-
18
18
18
-
9
9
7
-
9
9
7
-
1
1
1
-
1 100
- 2
1 98
1 92
-
100
2
98
92
-
Kriminalvrd
Huvudbrott
Huvudbrott
Tabell 5.18 (forts).Personer dmda till skyddstillsyn som pbrjat vervakning efter huvudbrott, lder och kn, r 2012.
Huvudbrott
lder vid pbrjad vervakning, r

1517
Mn
SAMTLIGA BROTT
drav
Mord och drp
drav
Grov fridskrnkning, Grov kvinnofridskrnkning
5 kap. rekrnkning
6 kap. Sexualbrott
drav
Vldtkt, grov vldtkt
drav
Snatteri
Stld
Grov stld
Rn, grovt rn
drav
Bedrgeri
Grovt bedrgeri
Bedrgligt beteende
drav
drav
Trafikbrottslagen
drav
rattfylleri
Smitning
Smugglingslagen 2
Alkohollagen
Skattebrottslagen
Miljbalken
Utlnningslagen
Vapenlagen
Totalfrsvarsplikt
1
Inklusive varusmugglingslagen.
Totalt
1820
2124
2529
3039
4049
5059
39
26
8
5
-
1 052
731
304
246
-
1 058
617
258
206
-
892
524
242
183
-
1 198
701
284
214
-
946
531
260
192
-
602
302
160
106
-
280
109
71
48
-
6 067
3 541
1 587
1 200
-
246
204
181
211
191
105
47
1 190
1
2
15
12
1
2
9
3
1
3
3
2
13
-
26
32
3
335
290
94
62
29
104
36
11
4
16
3
6
5
3
2
1
1
87
3
84
65
321
55
38
14
2
249
185
2
98
40
12
33
56
26
4
22
1
1
6
6
5
4
1
104
2
102
88
441
80
45
14
1
204
134
78
27
8
21
62
26
12
23
2
6
1
1
77
4
73
66
368
62
50
1
19
298
225
147
48
18
12
54
25
10
18
6
7
6
9
1
1
7
1
110
5
105
96
497
130
54
1
13
3
194
151
3
104
33
10
29
7
7
13
3
5
6
6
1
2
3
71
2
69
64
415
201
45
9
90
65
3
45
12
1
4
16
4
7
4
3
3
3
4
2
1
2
48
5
43
41
300
192
14
9
1
24
18
2
15
1
5
2
2
1
14
1
13
10
171
138
273
2
112
10
1 409
1 080
10
582
225
78
183
261
99
46
99
16
18
34
31
12
8
14
5
514
22
492
432
2 526
858
5
8
0-
50
3
209
16
1
5
35
0-
66
11
324
24
3
6
4
0-
47
13
268
15
3
3
8
9
0-
113
15
337
15
1
2
6
6
0-
189
6
193
4
2
1
4
10
0-
178
13
97
2
1
1
2
5
0-
132
6
23
4
1
5
0-
775
67
1 456
80
7
11
1
31
82
-
282
60
6 terfall i brott
Recidivism
Sammanfattning
Av samtliga personer med ingngshndelse 2006
terfll 40 procent i brott inom tre r. Bland kvin
norna terfll 29 procent och bland mnnen 44
procent. terfallsandelen uppvisar mycket sm
frndringar ver tid.
Medianen fr antal dagar till frsta terfall var

sju mnader och tre veckor (233 dagar) 2006.
Skillnaden mellan knen r liten, kvinnor 257 dagar
och mn 230 dagar.
Risken fr en person att terfalla i brott r som
strst precis efter ingngshndelsen och avtar
successivt med tiden. Fr personer som avtjnat
ett fngelsestraff eller annan frihetsbervande p
fljd mer n halveras terfallsintensiteten under de
frsta sex mnaderna efter frigivningen. Av dem
med ingngshndelse 2006 terfll 31 700 per
soner. Sammantaget stod de fr 224 000 terfall
i brott inom tre r, vilket motsvarar i genomsnitt 7
terfallsbrott per person.
Skillnaden mellan knen minskar med kande

tidigare belastning. I kategorin utan tidigare be
lastning r skillnaden 8 procentenheter (16 fr
kvinnor och 24 fr mn), i kategorin med 9 eller
fler tidigare belastningar r skillnaden 2 procent
enheter (91 fr kvinnor och 93 fr mn).
Risken fr att terfalla kar tydligt med antalet
tidigare belastningar. Av personer med fler n 9
tidigare belastningar fem r fre ingngshndel
sen 2006 terfll 92 procent. Bland debutanter lg
andelen terfall p 22 procent. terfallsmnstret
r stabilt ver tid.
Antalet terfallsbrott r inte jmnt frdelat bland

dem som terfaller i brott. De med minst 9 tidigare
belastningar var bara 9 procent av alla personer
som terfll men stod fr 27 procent av alla ter
fallsbrott under perioden.
terfall i brott varierar mellan olika lderskatego

rier. I kategorierna 1820 r och 2139 r med
ingngshndelse 2006 terfll 46 procent. Av
personer ver 60 r med ingngshndelse 2006
terfll 19 procent i brott.
De som i terfallshndelsen fr en frihetsbervande

pfljd har ofta, 59 procent, varit frihetsbervade
vid ett tidigare tillflle.
En multivariat analys (regressionsanalys) slr fast

de flesta mnster som framtrder i statistiken.
Mn terfaller oftare n kvinnor, risken att terfal
la kar med antalet tidigare belastningar, och det
finns ingen skillnad ver tid. Mn har 49 procent
hgre risk att terfalla i brott n kvinnor, personer
med mer n 9 tidigare belastningar har mer n 20
gnger hgre risk fr terfall i brott n de utan
tidigare belastning.
Den slutliga statistiken ver terfall beskriver ande

len personer som terfallit i nytt lagfrt brott inom ett,
tv och tre r efter en ingngshndelse och hur nivn
utvecklas ver tid. Med en ingngshndelse avses
frigivning frn en frihetsbervande pfljd eller laga
kraftvunna domar och lagfringar avseende andra
icke frihetsbervande pfljder. I terfallsstatistiken

ingr sledes endast den brottslighet som kunnat
konstateras genom en lagfring, och det r viktigt att
komma ihg att statistiken drfr inte ger en bild av
alla terfall i brott som sker i samhllet. Fr en mer
detaljerad beskrivning se Statistikens innehll.
283
terfall i brott
Definition
Inledning
Utveckling av en ny terfallsstatistik
terfallsstatistiken har som primrt syfte att ge en

vergripande bild av nivn, strukturen och utvecklingen av registrerade terfall i Sverige. All brottslighet
som sker i samhllet kommer inte till rttsvsendets
knnedom, och det r endast vid delar av den brottslighet som upptcks och anmls som man kan binda
en grningsperson till brottet genom en lagfring.
I terfallsstatistiken ingr endast den brottslighet som
kunnat konstateras genom en lagfring, och det r
viktigt att komma ihg att statistiken drfr inte ger
en bild av alla terfall i brott som sker i samhllet.
Sedan 2012 publicerar Br en ny statistik ver terfall i brott. Statistiken har utvecklats i syfte att ka
statistikens relevans, tillfrlitlighet och aktualitet.
Grundlggande fr statistikens kvalitet r att terfall i
brott kan mtas p ett s tillfrlitligt stt som mjligt.
Personer som dmts till frihetsbervande pfljder
som fngelse, sluten ungdomsvrd eller rttspsykiatrisk vrd har begrnsade mjligheter att beg brott
under verkstlligheten (s kallad inkapaciteringseffekt) jmfrt med personer som dmts till andra mindre ingripande pfljder. Den nya statistiken bygger
drfr p en definition av terfall som tar hnsyn till
inkapaciteringseffekter, genom att frihetsbervade
personer fljs upp fr terfall frn och med datumet
fr frigivning.3 Statistiken omfattar ven andra kvalitetshjande tgrder, exempelvis korrigering fr byte
av personnummer och hanteringen av slutliga beslut
som undanrjer tidigare utdmd pfljd. Fr en mer
uttmmande beskrivning av den nya statistiken se
Statistikens innehll.
I statistiken redovisas andelen personer som inom

loppet av tre r efter en ingngshndelse terfallit i
ett nytt lagfrt brott och hur nivn utvecklats ver
tid. Drutver ger statistiken en redogrelse fr hur
snabbt och med vilken intensitet de registrerade terfallen sker. Statistiken beskriver ven de personer som
terfaller i lagfrd brottslighet mot bakgrund av kn,
lder och tidigare belastningar och terfallsmnstret
efter olika typer av pfljder och brott. I statistiken
ges vidare en redogrelse fr olika aspekter av terfallshndelserna. Statistiken kan anvndas fr att besvara frgor som:
Statistiken r i sin nya utformning indelad i tv produkter, en preliminr statistik ver terfall i brott och
en slutlig statistik ver terfall i brott. Skillnaden mellan den preliminra och den slutliga statistiken ligger i
uppfljningstiden samt i tiden fr insamling av lagfringar som omfattar terfallsbrott, s kallad buffertperiod. I den preliminra statistiken r uppfljningsoch buffertperioden ett r vardera vilket ger mjlighet
att presentera uppgifter om terfall med hgre aktualitet jmfrt med tidigare statistik. I den slutliga statistiken kades buffertperioden i stllet frn tv till tre
r i syfte att uppn hgre tillfrlitlighet i uppfljningen av terfall i brottstyper med generellt sett lnga
utredningstider, exempelvis ekonomisk brottslighet.
Den preliminra statistiken presenteras i en egen rapport (se terfall i brott, preliminr statistik 2010).
Hur stor andel av de personer som lagfrts fr

brott terfaller i nytt lagfrt brott inom tre r?
Hur skiljer terfallsandelen sig t mellan olika
grupper av lagvertrdare mot bakgrund av kn,
lder och tidigare belastning?
Vilka r de vanligaste grvsta brotten bland dem
som terfaller och vilken var den mest ingripande
pfljden fre terfallet?
Hur ser risken1 fr terfall i brott ut fr mn jmfrt med kvinnor eller mellan olika ldersgrupper
nr effekten fr vriga bakgrundsvariabler kontrolleras?
Hur lng r tiden till frsta terfall, och nr under
uppfljningsperioden r risken fr att terfalla som
strst? Skiljer sig tiden till frsta terfall och terfallsintensiteten2 t mellan olika grupper av lag
vertrdare?
I hur mnga brott terfaller lagfrda personer i genomsnitt, och skiljer sig terfallsfrekvensen t mellan
olika grupper av lagvertrdare? Hur mnga lagfringar motsvarar de konstaterade terfallen i brott?
I vilken utstrckning sker terfall i samma brott
som i ingngshndelsen?
Hur skiljer sig pfljderna t mellan ingngs- och
terfallshndelserna sett till mest ingripande pfljd?
Hur mnga ingngshndelser sker totalt under ett
referensr, och hur stor andel av samtliga ingngshndelser fljs av en terfallshndelse?
1
2
Genomfrda frbttringar i statistiken innebr att

det inte r mjligt att direkt jmfra niver i den nya
statistiken med tidigare utgvor av terfallsstatistik
(19731989 samt 19912003). Dremot r det mjligt att jmfra frdelningar och utvecklingsmnster.
Br har fr avsikt att under en vergngsperiod fortstta att ta fram uppgifter enligt det gamla formatet
fr att flja upp skillnader ver tid. Statistiktabeller
3 Uppgifter om utskrivning frn rttspsykiatrisk vrd finns endast
tillgngliga frn och med referensret 2010. Det innebr att det
inte r mjligt att justera fr inkapaciteringseffekter gllande
inskrivna i rttspsykiatrisk vrd i terfallsstatistiken gllande
referensren 20032009. Under dessa referensr mts drfr
terfall fr denna pfljdskategori i stllet frn och med datumet
fr lagakraftvunnen dom. Det r frst i den slutliga statistiken fr
2010, som publiceras 2016, som terfall kommer att kunna mtas
frn och med datum fr utskrivning. I den preliminra statistiken
2010, som publiceras redan i r, mts dock terfallet bland dmda
till rttspsykiatrisk vrd frn och med datum fr utskrivning.
Hasardkvot (Hazard ratio).

Hazard rate.
284
enligt det tidigare formatet gr ocks att bestlla frn

Enheten fr rttsstatistik vid Br. En redogrelse av
de viktigaste skillnaderna mot tidigare statistik finns
under avsnittet Jmfrelser ver tid.
Ingngshndelserna definieras p tv olika stt i statistiken beroende p det underliggande syftet med redovisningen. I det ena fallet redovisas personer, och
d ingr en person endast en gng i statistiken, oavsett hur mnga ingngshndelser personen str fr.
Denna definition anvnds nr syftet r att redovisa
personernas terfallsstruktur mot bakgrund av olika
egenskaper som kn, lder och tidigare belastning.
Nr en och samma person str fr flera ingngshndelser under referensret vljs en ingngshndelse ut
i redovisningen av samtliga personer. Det finns tre
olika stt att bestmma vilken ingngshndelse som
ska anvndas i redovisningen. I redovisningen av personer uppdelat p kn, lder och tidigare belastning
anvnds en slumpmssigt vald ingngshndelse frn
respektive referensr. Det grs fr att undvika systematiska fel i statistiken eftersom frdelningen ver
kalenderret inte r slumpmssig. Nr uppdelningen
grs p brottskategori anvnds ingngshndelsen
med det grvsta brottet enligt straffskalan, och nr
uppdelningen grs p pfljdskategori anvnds ingngshndelsen med den mest ingripande pfljden.
I det andra fallet redovisas ingngshndelser och d
ingr samtliga ingngshndelser ven om de rr en
och samma person. Statistiken ver samtliga ingngshndelser anvnds fr att ge en bild av terfallsmnstret mot bakgrund av egenskaper i ingngshndelsen,
till exempel huvudbrott och huvudpfljd. I tabellen
nedan visas det totala antalet ingngshndelser respektive personer i statistiken uppdelat p kn och r.
Tabellen redovisar ocks totalsummor fr antalet personer som frigivits frn anstalt och antalet personer
som terfallit i brott.
Population och definitioner

Fr att underska i vilken utstrckning lagfrda personer ter lagfrs fr brott anvnds i statistiken en
framtblickande underskningsmetod. Denna metod
innebr att man fljer upp en grupp lagfrda personer
fr terfall i lagfrt brott under en bestmd uppfljningsperiod.
I statistiken ver terfall i brott som presenteras hr
utgr den studerade populationen samtliga personer
som under ett kalenderr frigivits frn anstalt, skrivits
ut frn sluten ungdomsvrd eller rttspsykiatrisk vrd,
avslutat intensivvervakning med elektronisk kontroll (s kallad fotboja) eller erhllit andra pfljder
genom lagakraftvunnen dom eller beslut av klagare4.
Dessa hndelser kallas i statistiken ingngshndelser.
Alla typer av lagfringar ingr dock inte i terfallsstatistiken som ingngshndelser. Lagfringar som
endast omfattar brott med penningbter i straffskalan har exkluderats, eftersom de bedms vara mindre
intressanta att flja upp. Inte heller ingr ordningsbotsfrelgganden i ingngshndelserna.
Endast personer som r folkbokfrda i Sverige den
31 december respektive referensr inrknas i populationen med ingngshndelser. Personer som avlidit
under uppfljningsperioden ingr i populationen fram
till dess att de har avlidit.
Samtliga
2003
2004
2005
2006
Samtliga ingngshndelser
89 849
91 193
90 871
96 369
Samtliga personer
71 439
73 315
74 021
78 759
drav frigivna frn anstalt
8 309
8 639
8 302
8 193
29 539
29 828
30 236
31 737
16 120
17 358
17 570
18 546
Samtliga personer
13 817
14 929
15 128
16 051
586
601
587
599
4 164
4 247
4 450
4 573
73 729
73 835
73 301
77 823
Samtliga personer
57 622
58 386
58 893
62 708
7 723
8 038
7 715
7 594
25 375
25 581
25 786
27 164
drav samtliga personer som terfallit
Kvinnor

Mn

Tabell 6.1. Antal personer respektive ingngshndelser i den slutliga statistiken, efter kn och referensr.
Se not 3.
285
terfall i brott
Kn
Ingvor friges frn fngelse

den 23 feb. 2006. Hon har
avtjnat ett fngelsestraff p
sex mnader fr bedrgeri.
Ingvor dms till tv mnaders fngelse fr grovt

rattfylleri som begicks
12 mars 2007. Domen
vinner laga kraft den
12 juni 2008.
Ingvor fr strafffrelggande den

1 juni fr snatteri
2 maj 2006.
Ingvor
Ingvor dms igen till fngelse ett r, denna gng fr

ett bedrgeri som begicks
den 4 feb. 2009. Domen vinner
laga kraft den 23 jan 2012.
T id
Referensr (2006)
Uppfljningsperiod (20072009)
Buffertperiod (20102012)
Ingngshndelse
terfallshndelse, brottstidpunkt
terfallshndelse, datum fr lagakraftvunnen dom/godknt straffrelggande/beslut om talsunderltelse
Ingngshndelserna fljs upp fr terfall i nya lagfrda brott, s kallade terfallshndelser. En terfallshndelse motsvarar ett brott som lagfrts genom en
lagakraftvunnen dom, ett godknt straffrelggande
eller en utfrdad talsunderltelse. Uppfljningsperioden fr nya lagfrda brott i den slutliga statistiken
r tre (3) r och startar vid tidpunkten fr ingngshndelsen. Den r sledes individuell fr varje ingngshndelse. Villkoret fr att ett brott ska inrknas
som en terfallshndelse i statistiken r att det har
begtts under uppfljningsperioden om tre r och att
domen dr brottet ingr har vunnit laga kraft. Tiden
frn att ett brott begs till att domen dr det ingr
vinner laga kraft eller till att ett lagfringsbeslut tas
varierar. Det kan till exempel bero p verklaganden
till hgre rttsinstans. Fr att s mnga som mjligt
av de brott som begtts under uppfljningsperioden
ska hinna resultera i lagakraftvunna domar tillmpas
en s kallad buffertperiod efter uppfljningsperioden.
I den slutliga statistiken r buffertperioden tre (3) r.
Ovan ges ett exempel p hur ingngs- och terfallshndelser berknas och redovisas i den slutliga statistiken.
Exempel 1.
Ingvor har tv ingngshndelser under 2006. Dels friges hon frn fngelse som hon avtjnat fr bedrgeri,
dels fr hon ett straffrelggande fr snatteri. Under
2008 blir Ingvor lagfrd p nytt fr brott, i detta fall
dms hon fr ett grovt rattfylleri som begtts 2007,
och under 2012 blir hon terigen dmd fr ett bedrgeri som begtts under 2009.
Statistik ver samtliga personer med

ingngshndelser:
I berkningen av terfall efter lder och kn

slumpas en av de tv hndelserna ut som ingngshndelse.
I redovisningen av terfall efter grvsta brott
vljs frigivningen i februari 2006 som ingngshndelse, eftersom den omfattar bedrgeri som
har strngare straffskala n snatteri. Frigivningen
vljs ocks som ingngshndelse vid redovisningen av terfall efter mest ingripande pfljd,
eftersom en lagakraftvunnen dom med pfljden fngelse r en strngare pfljd n beslut
om straffrelggande frn klagaren.
Vid berkning av Ingvors terfall fljs den slumpvis
valda ingngshndelsen upp fr nytt lagfrt brott
inom tre r frn datumet fr ingngshndelsen.
Eftersom minst en av terfallshndelserna har skett
under uppfljningsperioden och vunnit laga kraft
inom buffertperioden kommer Ingvor att redovisas
som en (1) person som terfallit i brott.
I redovisningen av grvsta brott och mest ingripande pfljd i ingngshndelsen redovisas bedrgeriet respektive det avtjnade fngelsestraffet om
sex mnader.
I redovisningen av antalet terfallsbrott redovisas
antingen tv (2) brott (grovt rattfylleri och bedrgeri) eller tre (3) brott (snatteri, grovt rattfylleri
och bedrgeri), beroende p vilken av de tv ingngshndelserna som slumpats fram. Om det blir
frigivningen frn anstalt kommer ven straffrelggandet att rknas som en terfallshndelse.
I redovisningen av tid till frsta terfall berknas
tiden frn datumet fr den slumpvis valda ingngshndelsen och till och med datumet fr den frsta
terfallshndelsen (snatteri eller grovt rattfylleri).
Statistik ver terfall fr samtliga ingngshndelser:

I statistiken ver samtliga ingngshndelser fr r
2006 kommer bde frigivningen frn fngelse och
straffrelggandet under 2006 att rknas som in-
I statistiken ver samtliga personer fr r 2006 kommer Ingvors frigivning frn fngelse och straffrelggande att rknas som en (1) ingngshndelse.
286
gngshndelser. Det vill sga tv (2) ingngshndelser fljs upp fr terfall.

I statistiken redovisas sledes att tv (2) ingngshndelser har fljts av terfall i brott.
I redovisningen efter kn, lder, tidigare belastning
samt brott och pfljd redovisas informationen
som gller fr respektive ingngshndelse. I redovisningen av brott och pfljd grs inget urval av
grvsta brott eller mest ingripande pfljd, utan
huvudbrottet och huvudpfljden i respektive ingngshndelse redovisas i statistiken.
r oberoende av den tilltalade personen. Utver

sjlva grningen tar domstolen bland annat ven
terfallsrisken i beaktande i valet av vilken pfljd
som ska dmas ut. Det innebr att det redan vid
utdmandet av pfljd sker en selektion som delvis
frklarar skillnaderna i terfall mellan olika pfljder. I tolkningen av terfallsandelen efter olika
pfljder br det ven beaktas att vissa pfljder,
till exempel fngelse, kan innehlla individuella insatser i form av program och behandling, som kan
pverka skillnaderna i terfallsandelar.
Det r inte heller lmpligt att utifrn utdmd strafftid dra slutsatsen att lngre strafftider r effektivare n kortare. Straffskalan fr det lagfrda brottet
styr inom vilka ramar strafftiden hamnar. Det finns
ven andra faktorer som kan pverka utfallet, till
exempel grningspersonens lder.
En person kan ha flera ingngshndelser under
referensret. I statistiken ver samtliga personer
redovisas antalet och andelen terfall efter det
grvsta brottet respektive den mest ingripande pfljden i personens samtliga ingngshndelser. Det
innebr att lindrigare brott och mindre ingripande
pfljder underskattas i redovisningen. Fr en mer
fullstndig bild av terfallsmnstret efter huvudbrotten och huvudpfljderna i ingngshndelserna br statistiken ver samtliga ingngshndelser i
stllet anvndas.
Nr andelen terfall studeras efter svl grvsta
brott i ingngshndelserna som efter huvudbrottet i samtliga ingngshndelser br man beakta att
skillnader mellan olika brottstyper pverkas av i
vilken grad brotten upptcks, anmls och lagfrs.
Olika brottstyper har olika upptcktsrisker och r
ven mer eller mindre enkla att lagfra. Eftersom
terfallet mts inom en begrnsad tid innebr det
ven att brottstyper som exempelvis r vanligt fre
kommande eller begs frekvent (seriebrott) kommer att uppvisa hgre terfallsandelar i statistiken
n brottstyper som till exempel krver en lngre
brottsutredning och drfr inte hinner komma
med i statistiken.
Tolkning
Nr statistiken ver terfall i brott ska tolkas tnk
p att:
Statistiken redovisar endast de terfall i brott som
kommit till rttsvsendets knnedom och som har
kunnat konstateras genom en lagfring. Statistiken
redovisar sledes inte samtliga terfall i brott i
samhllet, utan belyser endast terfall frn och till
brott som lagfrts.
Ingngs- och terfallshndelserna i statistiken ut
ver klagarbeslut omfattar endast fllande domar
som vunnit laga kraft. En person som fllts fr
brott i tingsrtten kan till exempel efter ett verklagande friknnas i hgre rttsinstans, och lagfringen ingr d inte i statistiken.
Vidare ingr inte lagfringar som avser personer som
inte var folkbokfrda i Sverige per den 31 december
det aktuella referensret eller lagfringar som endast
avser brott med penningbot i straffskalan.
Det ovan nmnda innebr sammantaget att det inte
gr att gra direkta jmfrelser mellan terfallsstatistiken och statistiken ver lagfringsbeslut.
Lagfringsstatistiken omfattar samtliga fllande
domslut oavsett om de vunnit laga kraft eller inte,
och dr grs inga rensningar fr icke folkbokfrda
och lagfringar som rr penningbotsbrott.
Fr personer som dmts till fngelse, sluten ungdomsvrd eller rttspsykiatrisk vrd r mjligheten
att beg brott under verkstlligheten begrnsad (s
kallad inkapaciteringseffekt) jmfrt med personer
som dmts till andra, mindre ingripande pfljder.
Uppfljningen av terfall i brott fr personer som
dmts till fngelse och sluten ungdomsvrd startar
drfr vid tidpunkten fr avslutad verkstllighet
(frigivning/utskrivning).5 P samma stt rknas terfall i brott nr en fngelsedom verkstllts genom
intensivvervakning med elektronisk kontroll (fotboja) frn tidpunkten fr s kallad avbojning.
Det r inte lmpligt att utifrn redovisningen av
terfall efter mest ingripande pfljd dra slutsatser om pfljdernas effekt p terfallsandelen.
Det beror p att utdmandet av en pfljd inte
5
Av de 788006 personer som hade en ingngshndelse

under 2006 var det 31 700 personer som terfll i
brott minst en gng under den treriga uppfljningsperioden. Det innebr att tv av fem terfaller i brott
inom tre r. En fjrdedel (26 %) av dem med ingngshndelser terfll i brott inom ett r, och inom tv r
har en dryg tredjedel (35 %) terfallit. Det innebr att
6 Siffrorna i rapporten r avrundade till tre relevanta siffror, till
exempel skrivs 78759 ut som 78800.
Se not 3.
287
terfall i brott
Andelen personer som terfaller

i brott
majoriteten (64 %) av dem som terfll i brott ngon

gng under den treriga uppfljningsperioden, gjorde
det inom ett r frn ingngshndelsen.
100 %
80 %
terfallsandelen skiljer sig tydligt t mellan knen.

Inom det frsta ret efter ingngshndelsen hade 17
procent av kvinnorna terfallit, inom tv r var andelen 24 procent, och inom tre r hade 29 procent av
kvinnorna terfallit. Nstan lika stor andel av mnnen, 28 procent, hade terfallit redan inom ett r.
Inom tv r hade 38 procent av mnnen terfallit och
inom tre r var andelen terfall bland mnnen 44 procent (figur 6.1). Hela populationen bestod av 16100
kvinnor och 62700 mn.
60 %
terfall inom 2 r
0%
2003
2004
2005
2006
Figur
5.7.och
Antal
personer
som med
dmts
fr narkotikar 2006
frndring
jmfrt
fregende
r:
brott
och
intagits
i
kriminalvrdsanstalt
respektive
Andel terfall i brott (ett r)
26 %
(+ 0)
var
inskrivna
i anstalt
den 1 oktober,
ren(+2002
Andel
terfall i brott
(tv r)
35 %
1)
2011.
Andel terfall i brott (tre r)
40 %
(+ 0)
80 %
Figur 6.2. Andel personer som terfallit i brott,

inom ett, tv respektive tre r, av samtliga personer
med en ingngshndelse 20032006.
60 %
40 %
20 %
terfall efter lder8

Samtliga
terfall inom 1 r
Kvinnor
terfall inom 2 r
Nra hlften (46 %) av personerna med en ingngshndelse 2006 som var i ldern 1820 och 2139
r terfll i brott inom tre r. Redan inom ett r har
nstan en tredjedel (30 %) av samtliga personer i lderskategorin 2139 r terfallit. Minst vanligt r
det att de som r 60 r eller ldre terfaller i brott.
Inom tre r hade endast en femtedel (19 %) terfallit.
ven ungdomar i ldern 1517 r uppvisar en lgre
terfallsandel, en dryg tredjedel (36 %) terfll inom
tre r.
Mn
terfall inom 3 r
Figur 6.1. Andel personer som terfallit i brott, inom

ett, tv respektive tre r, av samtliga personer med en
ingngshndelse r 2006, totalt samt efter kn.
Skillnaden mellan knen kvarstr ven nr hnsyn tas
till effekter frn vriga variabler som redovisas i terfallsstatistiken (lder, tidigare belastning, huvudbrott
och huvudpfljd). Risken fr mn att terfalla r 49
procent hgre n fr kvinnorna. Se tabell 6.5.
En jmfrelse mellan knen visar att mn i ldern

1820 r hade hgst terfallsandel. Drygt hlften av
dem (52 %) terfll i brott inom tre r. Lgst ter100 %
Utveckling7
En jmfrelse mellan 2003 och 2006 visar att andelen
som terfaller inom tre r har minskat med tv procentenheter frn 42 procent till 40 procent. Andelen
som terfaller inom ett r har minskat frn 27 procent till 26 procent, medan andelen som terfaller
inom tv r har minskat frn 36 till 35 procent. En
jmfrelse mellan 2005 och 2006 visar att andelen
som terfll inom ett r r ofrndrad, och andelen
som terfll inom tv respektive tre r minskade med
en procentenhet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att frndringarna i andelen personer som
terfallit varit sm under perioden 20032006 (figur
6.2). Fr en lngre tidstrend, se figurerna B och C i
7
terfall inom 1 r
20 %
100 %
0%
terfall inom 3 r
40 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
1517
1820
2139
Kvinnor
4059
60
Mn
Figur 6.3. Andel personer som terfallit i brott inom

tre r, av samtliga personer med en ingngshndelse
r 2006, efter lder och kn.
8
Detta avsnitt bygger p tabell 811.
288
Detta avsnitt bygger p tabellerna 812, 812b och 812c.
fallsandel hade kvinnor i ldrarna 1517 r och kvinnor som r 60 r eller ldre. I bgge kategorierna uppgick andelen terfall till 17 procent inom tre r. Hgst
terfallsandel bland kvinnor hade de i lderskategorierna 2139 och 4059 r. Inom tre r hade 34
procent terfallit i brott. Skillnaderna mellan knen
r sledes strst i de lgre lderskategorierna 1517
respektive 1820 r (figur 6.3).
eller andra lagfringsbeslut som intrffat fem r fre

ingngshndelsen (figur 6.4).
Drygt hlften av samtliga personer med ingngshndelse 2006 (43 500 personer) hade inte ngon tidigare belastning. Bland dem terfll en femtedel i brott
ngon gng under den treriga uppfljningsperioden.
100 %
terfallsandelen bland personer med en ingngshndelse 2006 ligger i de flesta ldersklasser i princip p
samma niv som 2005 (+/- en till tv procentenheter).
Det finns dock en kategori dr en ngot strre frndring har skett och det r kvinnor i ldern 4059 r.
I denna kategori har andelen terfall inom tre r minskat med tre procentenheter frn 37 till 34 procent.
Kvinnor Frndring
procent procent
Mn
procent
17
1820
25
52
2139
34
48
4059
34
40
60
17
19
44
40 %
20 %
Frndring
procent
1517
60 %
0%
terfall inom 1 r
23
48
terfall inom 2 r
terfall inom 3 r

ett, tv respektive tre r av samtliga personer med
en ingngshndelse r 2006, efter antal tidigare belastningar.
Pilanvisningarna (; ; ) anger frndringen jmfrt med

2005.
Nr det gller andel terfall inom tre r r skillnaden

mellan knen strst bland dem som inte hade ngon
tidigare belastning. Bland kvinnor utan tidigare belastning terfll 16 procent i brott inom tre r, medan
andelen bland mn utan tidigare belastning uppgick
till 24 procent. Bland dem som hade 9 eller fler tidigare belastningar uppgick terfallsandelen inom tre r
fr kvinnor till 91 procent och fr mn till 93 procent.
Det br noteras att endast 4 procent (3270 av 78800
personer) av dem med en ingngshndelse 2006 hade
9 eller fler tidigare belastningar.
Tabell 6.2. Andel personer som terfallit i brott inom

tre r, av samtliga personer med en ingngshndelse
r 2006, efter lder och kn samt frndring jmfrt
med 2005.
Nr hnsyn tas till vriga variabler i redovisningen
(kn, tidigare belastning, huvudbrott och huvudpfljd) visar det sig att personer i ldern 1517 och
1820 r lper strst risk att terfalla i brott. Risken
att terfalla r 26 procent hgre fr unga personer i
ldern 1520 r jmfrt med dem i ldern 2139 r
(se tabell 6.5). Detta resultat gr emot vad som visas i
tabell 6.2 dr de yngsta uppvisar en lgre terfallsandel jmfrt med de flesta vriga lderskategorier. Det
beror p att lder samvarierar med andra variabler i
analysen som redovisas i tabell 6.5.
En jmfrelse mellan 2005 och 2006 visar att det inte

skett ngra strre frndringar (+/- en till tv procentenheter) av terfallsandelen sett till personernas tidigare belastning (tabell 6.3).
Tidigare
Kvinnor Frndring
belastprocent procent
ningar
terfall efter tidigare belastning9

Risken fr terfall kar tydligt med tidigare brottsbelastning. Av de personer som hade minst 9 tidigare
belastningar terfll 81 procent i brott inom ett r
frn ingngshndelsen 2006. Efter tre r uppgick andelen till 92 procent. ven bland dem som hade 48
tidigare belastningar var terfallsandelen hg. Inom
tre r hade 84 procent av dem terfallit i brott. Med
tidigare belastningar avses hr lagakraftvunna domar
Mn
procent
Frndring
procent
16
24
39
45
23
60
64
48
83
84
91
93

2005.

tre r av samtliga personer med en ingngshndelse
r 2006, efter antal tidigare belastningar och kn
samt frndring jmfrt med 2005.
9 Detta avsnitt bygger p tabellerna 813, 813b, 813c, 814, 814b

och814c.
289
terfall i brott
lder
80 %
terfall efter mest ingripande pfljd

i ingngshndelsen10
ven nr hnsyn tas till vriga variabler som redovisas i terfallsstatistiken visar det sig att de med 9 eller
fler tidigare belastningar lper strst risk att terfalla.
De lper nstan 26 gnger strre risk att terfalla i
brott, jmfrt med dem som inte hade ngon tidigare
belastning. Se tabell 6.5.
Frekomsten av terfall varierar efter typ av ingngshndelse och vilken pfljd den avser. En ingngshndelse i statistiken kan avse frigivning frn fngelse, utskrivning frn sluten ungdomsvrd, avslutad
intensivvervakning med elektronisk kontroll eller
lagakraftvunnen dom avseende vriga pfljder samt
lagfringsbeslut av klagare. En person kan ha flera
ingngshndelser under ett referensr, i statistiken redovisas dock terfall i brott efter den ingngshndelse
som omfattar den mest ingripande pfljden.
Antalet belastningar kan omfatta svl tidigare fngelsestraff som btespfljd eller talsunderltelser och
sger egentligen ingenting om belastningens karaktr.
Drfr studeras ocks andelen terfall utifrn den
mest ingripande belastningen sett till typ av huvudpfljd i statistiken. ven hr avses belastningar fem r
fre ingngshndelsen. Av dem som hade fngelse och
andra frihetsbervande pfljder som mest ingripande tidigare belastning terfll 62 procent i brott inom
ett r. Inom tre r terfll fyra av fem (80 %) i den hr
kategorin i brott. ven bland dem med frivrdspfljder som mest ingripande tidigare belastning var andelen som terfll hg. Tre r efter ingngshndelsen
hade nstan sju av tio (68 %) av dessa personer terfallit. Lgst andel terfall terfanns bland dem som
hade bter som mest ingripande tidigare belastning.
Generellt sett terfaller de som frigivits frn fngelse

eller dmts till skyddstillsyn i hgre grad n de som
dmts till bter eller villkorlig dom. Det r dock inte
lmpligt att utifrn statistiken dra slutsatser om pfljdernas effekt p terfallsfrekvensen. Det beror p
att utdmandet av en pfljd inte r oberoende av
den person som str dmd och att domstolen utver
sjlva grningen bland annat ven tar terfallsrisken
i beaktande nr pfljden dms ut. Det finns ett samband mellan grningspersonens lder, tidigare belastning och andel terfall, och generellt gller att vuxna
personer med tidigare brottsbelastning dms till fngelse i hgre utstrckning n ungdomar eller personer
som inte r lagfrda sedan tidigare. Vid utdmandet
av en pfljd sker sledes en selektion som delvis frklarar skillnaderna i terfall mellan olika pfljder i
statistiken.
Fr dem som hade fngelse och andra frihetsbervande pfljder, frivrdspfljder eller bter som mest ingripande tidigare belastning var det inga strre skillnader mellan knen. Strst skillnad var det bland dem
som hade vriga pfljder (villkorlig dom, talsunderltelse m.fl.) som mest ingripande tidigare belastning. Dr hade 47 procent av kvinnorna respektive 62
procent av mnnen terfallit inom tre r (figur 6.5).
Av de med sluten ungdomsvrd som mest ingripande

pfljd i ingngshndelsen terfll 84 procent i brott
inom tre r, medan 70 procent av de med fngelse som
mest ingripande pfljd terfll i brott inom tre r. De
med sluten ungdomsvrd utgr en liten kategori. r
2006 var det 85 personer som hade det som mest ingripande pfljd i ingngshndelsen. Lgst andel som
terfall i brott var det bland dem som dmts till rttspsykiatrisk vrd. Inom tre r hade 17 procent av dem
terfallit i brott (figur 6.6).11
Fngelse och andra

frihetsbervande pfljder
Frivrdspfljder
Bter
ven nr hnsyn tas till vriga variabler i statistiken

visar det sig att de som skrivits ut frn sluten ungdomsvrd lper strst risk att terfalla i brott jmfrt med
vriga pfljdskategorier. Risken fr dem att terfalla
r till exempel nstan tre gnger s stor som fr dem
med bter och vriga pfljder. Se tabell 6.5.
vriga pfljder
De hga terfallsandelarna bland frigivna frn fngelse och personer som skrivits ut frn sluten ungdomsvrd kan sannolikt delvis frklaras av att de i allmnhet begtt grvre brott och har en mer omfattande
brottsbelastning sedan tidigare, i jmfrelse med personer som ftt andra pfljder.
Ingen tidigare belastning
0%
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Kvinnor
Mn

r 2006, efter mest ingripande, tidigare belastning
och kn.
10 Detta
11 Se
290
avsnitt bygger p tabell 815.

not 3.
Bde bland kvinnor och bland mn r terfallsandelen hgst bland dem med en utdmd strafftid p mer
n fyra men mindre n sex mnader. Fr kvinnorna
uppgr terfallsandelen till 90 procent, och fr mnnen r andelen 80 procent (figur 6.7).
Sluten ungdomsvrd
Fngelse
Vrd inom socialtjnsten frenat
med ungdomstjnst
Skyddstillsyn
</= 2 mn
Vrd inom socialtjnsten

Skyddstillsyn med samhllstjnst
>2 mn och </= 4 mn
talsunderltelser
>4 mn och </= 6 mn

vriga pfljder
>6 mn och </= 1 r
Bter
Intensivvervakning
>1r och </= 2 r

Villkorlig dom
>2 r och </= 4 r
Villkorlig dom med samhllstjnst

Rttspsykiatrisk vrd
>4 r
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
0%

tre r av samtliga med en ingngshndelse 2006,
efter mest ingripande pfljd i ingngshndelsen.
Kvinnor
Mn

tre r av samtliga som frigivits frn anstalt r 2006,
efter utdmd strafftid och kn.
terfall efter utdmd strafftid12

Det r inte lmpligt att anvnda den utdmda strafftiden som rr frigivning frn anstalt fr att dra slutsatser om strafftidernas effektivitet p terfall i brott.
Det beror bland annat p att straffskalan fr det
begngna brottet ytterst stter grnserna fr den utdmda strafftiden. Men det finns andra faktorer som
kan pverka straffmtningen, till exempel grningspersonens lder.
En jmfrelse mellan 2005 och 2006 visar p bde

kningar och minskningar av terfallsandelen inom
de olika strafftidskategorierna. Andelen terfall har
minskat mest bland dem som hade en utdmd strafftid p mer n tv r, men mindre n fyra r frn 59
till 55 procent. terfallsandelen kade mest bland de
frigivna som dmts till mer n fyra, men mindre n
sex mnader frn 77 till 80 procent.
Utdmd strafftid
Totalt frigavs 8190 personer frn anstalt 2006. Flertalet var mn (93 %). Kvinnor som avtjnat sitt straff
i anstalt r andelsmssigt en jmfrelsevis liten kategori (7 %, 599 personer).
Samtliga
procent
Frndring
procent
</= 2 mn
68
>2 mn och </=4 mn
80
>4 mn och </=6 mn
80
>6 mn och </=1 r
71
>1 r och </=2 r
65
>2 r och </=4 r
55
>4 r
48

2005.

tre r av samtliga som frigivits frn anstalt 2006,
efter utdmd strafftid samt frndring jmfrt med
2005.
avsnitt bygger p tabellerna 827, 827b och 827c.
291
terfall i brott
Av dem som frigavs frn anstalt 2006 var andelen

som terfll i brott hgst bland personer i kategorierna med en utdmd strafftid p mer n tv men hgst
sex mnader. Inom ett r hade tv tredjedelar (67
respektive 68 %) av dessa terfallit, inom tv r var
terfallsandelarna 76 procent och inom tre r hade
80 procent terfallit. Lgst andel terfall fanns bland
de frigivna som hade en utdmd strafftid p mer n
fyra r. Bland dem terfll 32 procent inom ett r, 41
procent inom tv r och efter tre r hade 48 procent
terfallit i brott.
12 Detta
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
terfall efter grvsta brott i

ingngshndelsen13
Det r relativt stora skillnader i andelen personer som

terfaller nr man ser till det grvsta brottet i ingngshndelsen. Med grvsta brott avses det brott som har
den strngaste straffskalan bland ingngshndelserna
under referensret (se Statistikens innehll). Andelen
terfall inom en brottstyp kan frklaras av flera olika
faktorer, som br beaktas nr man jmfr terfall med
avseende p brotten i ingngshndelserna. Till exempel pverkas terfallsandelen av i vilken grad brotten
upptcks, anmls och lagfrs. Olika brottstyper har
olika upptcktsrisker och r ven mer eller mindre
enkla att lagfra. Eftersom terfallet mts inom en
begrnsad tid innebr det ven att brottstyper som r
vanligt frekommande eller begs mer frekvent (seriebrott) kommer att erhlla hgre terfallsandelar i
statistiken n brottstyper som r svrare att utreda
och krver lngre brottsutredningar och drfr inte
hinner komma med i statistiken.
Brott mot staten

Tillgreppsbrott
Skadegrelsebrott

Brott mot frihet, frid, familj och
rekrnkning
Bedrgeri, frskingring, brott mot
borgenrer m.m.
Sexualbrott
Hgst terfall finns bland dem som dmdes fr brott

mot narkotikastrafflagen som grvsta brott i ingngshndelsen 2006, dr hade 64 procent terfallit i brott
inom tre r. Andelen terfall lg ven hgt bland dem
med brott mot staten (1622 kap. BrB) som grvsta
brott, dr 45 procent terfll i brott inom tre r. Inom
denna brottskategori ingr brott som brott mot allmn ordning, vld eller hot mot tjnsteman och vldsamt upplopp.
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

2006, efter grvsta brott i ingngshndelsen.
Risk fr terfall
en multivariat analys
ven bland dem som dmdes fr tillgreppsbrott (8

kap. BrB) och skadegrelsebrott (12 kap. BrB) var andelen terfall inom tre r relativt hga. Av dem som
dmdes fr tillgreppsbrott hade 44 procent terfallit inom tre r, och motsvarande andel fr dem som
dmdes fr skadegrelsebrott var 41 procent. Inom
brottskategorin tillgreppsbrott ingr brott som stld,
snatteri och rn. Lgst terfallsandel terfinns bland
dem som blivit dmda fr brott mot allmnheten
(1315 kap. BrB) och sexualbrott (6 kap. BrB). Fr
bda dessa kategorier uppgr andelen terfall inom
tre r till 21 respektive 22 procent (figur 6.8).
Hur ser risken ut fr terfall nr samtliga variabler i

statistiken (kn, lder, tidigare belastning, huvudbrott,
huvudpfljd och referensr) inkluderas i analysen?
I avsnittet ovan har andelen terfall bland personer
med en ingngshndelse studerats fr olika variabler
som kn, lder och tidigare belastning. Varje kategori
har analyserats separat. Vissa variabler samvarierar
dock med varandra, exempelvis samvarierar lder och
tidigare belastning p s stt att belastningen tenderar
att ka med lder. Fr att underska terfallsrisken
mellan olika lderskategorier och samtidigt kontrollera fr effekter frn andra variabler, som tidigare
belastning med mera, har en parametrisk regressionsanalys genomfrts (ls mer om regressionsmodellen
i Statistikens innehll). I analysen skattas s kallade
hasardkvoter fr alla i analysen ingende variablers
kategorier. Hasardkvoterna som fr varje variabel
mter risken (risken fr terfall i brott) fr en specifik
kategori jmfrt med en referenskategori r justerade
fr de vriga variablerna i analysen. I analysen kan
man till exempel utlsa om skillnaden i terfallsrisk
mellan knen kvarstr, efter att skattningarna justerats fr skillnader i lder, tidigare belastning, huvudbrott, huvudpfljd samt referensr.
ven nr hnsyn tas till de vriga variablerna i statistiken har de som dmdes fr brott mot narkotikastrafflagen strst risk att terfalla i brott. Risken att de
terfaller r 49 procent hgre n fr dem som dmdes
fr brott mot trafikbrottslagen. Se tabell 6.5.
13 Detta avsnitt bygger p tabell 816.
292
Samtliga
personer
Hasardkvot
Kvinna (ref)
Man
59 884
237 288
1,00
1,49
lder
1517 r
1820 r
2139 r (ref)
4059 r
60 r
43 336
31 346
117 960
85 645
18 885
1,26
1,26
1,00
0,90
0,46
Antal lagakraftvunna
lagfringsbeslut 5 r innan
ingngshndelsens
lagakraftdatum
0 (ref)
1
23
48
9
160 466
51 370
42 001
30 340
12 995
1,00
2,92
6,00
12,93
25,69
Huvudbrott i
ingngshndelsen
BrB 3 kap Brott mot liv och hlsa

BrB 6 kap Sexualbrott
BrB 8 kap Tillgrepps- och skadegrelsebrott
BrB vriga kap
Brott mot trafikbrottslagen (ref)
vriga brott
29 543
2 794
72 287
55 994
74 796
32 633
29 125
0,92
0,48
1,25
0,97
1,00
1,49
0,88
Huvudpfljd i
ingngshndelsen
Fngelse
Sluten ungdomsvrd m.m.
Rttspsykiatrisk vrd m.m.
Intensivvervakning med elektronisk kontroll
Skyddstillsyn
Villkorlig dom
Ungdomspfljder
talsunderltelser
Bter och vriga pfljder (ref)
33 402
378
1 102
9 405
3 805
18 407
12 938
24 915
9 506
30 011
153 303
1,70
2,96
.
0,70
1,04
1,28
0,59
0,69
2,57
1,53
1,00
Referensr
2003 (ref)
2004
2005
2006
71 285
73 167
73 961
78 759
1,00
0,99
1,01
1,00
Variabel
Kategori
Kn
Tabell 6.5. Hasardkvoter ver terfallsandelar i brott inom tre r och antal fr samtliga personer med ingngshndelser 20032006, efter kn, lder, antal tidigare belastningar, brott, pfljd och r i ingngshndelsen.
Talet fr hasardkvoten ska tolkas p liknande stt

som en oddskvot. Om en kategori har ett vrde ver
ett (1) indikerar det att risken fr terfall r strre i
frhllande till referenskategorin och om vrdet r
under ett (1) att den r mindre i frhllande till re
ferenskategorin. Notera att modellen inte r heltck
ande, flera faktorer som har knd pverkan p risken
fr terfall, till exempel missbruk och motivation, ingr
inte i modellen. Fr en mer detaljerad beskrivning se
I tabell 6.5 skattas hasardkvoter som jmfr risken

fr terfall i brott mellan kategorier inom en varia
bel. Skattningarna fr respektive variabel har juste
rats fr de andra variablerna som ingr i analysen.
Underskta variabler r kn, lder, tidigare belastning
(antal lagfringar), huvudpfljd samt typ av huvud
brott i ingngshndelsen och referensr. Analysen
avser hela perioden 20032006. r har lagts in som
en oberoende variabel i analysen fr att ge skattning
ar av frndringen ver tid.
293
terfall i brott
Lsanvisning:
Resultaten av den multivariata analysen speglar

mycket vl resultaten i avsnittet ovan, dr varje variabel analyseras var fr sig. Fr att nmna ngra exempel kvarstr resultaten att mn terfaller i strre
utstrckning n kvinnor, att fler tidigare belastningar
ger en hgre terfallsandel, och att det endast sker
sm frndringar ver tid. Det r bara skattningarna
fr lder som skiljer sig frn resultatet i avsnitten om
andelen personer som terfaller i brott, vilket sledes
beror p att lder samvarierar med andra variabler
i analysen. Nr skattningarna fr pfljder studeras
r det viktigt att tnka p att det redan i valet av pfljd grs en bedmning av grningspersonens risk
att terfalla i brott. Risken att terfalla i brott r en
av flera aspekter som vgs in vid valet av pfljd. De
som har en hg risk att terfalla fr vissa typer av mer
ingripande pfljder medan de som bedms ha lga
risker fr andra typer av mindre ingripande pfljder. Det finns dessutom mnga andra faktorer som
har stor betydelse fr terfallsrisken som inte finns
med i analysen, till exempel frekomst av missbruk,
om man genomgtt behandlingsprogram i anstalt och
motivation till att sluta beg brott. Det r allts svrt
utifrn den hr analysen att sga om en pfljd har en
bttre effekt n en annan avseende risken att terfalla
i brott. Skattningarna fr de olika pfljderna kan i
stllet ses som en avstmning om en god bedmning
har gjorts av terfallsrisken i pfljdsbestmningen.
frt med kvinnor efter justering fr effekter av vriga

variabler i modellen. Det kan ocks uttryckas som
att terfallsrisken r 49 procent hgre fr mn n fr
kvinnor.
Fr variabeln lder r 2139 r referenskategori.
Analysen visar att personer yngre n 21 r har en
hgre risk att terfalla i brott n referenskategorin,
medan lderskategorierna som r ldre n 39 r har
en lgre risk att terfalla. De i ldern 4059 r har 90
procent av referenskategorins risk fr terfall. Enklare uttryckt har de 10 procent lgre risk att terfalla
i brott.
Antal tidigare belastningar har en stor betydelse fr
risken att terfalla i brott, vilket framgr tydligt av
analysen. Gruppen utan tidigare belastningar r hr
referenskategori. Hasardkvoterna fr vriga belastningskategorier kar i takt med antalet tidigare belastningar. Kategorin med 9 eller fler tidigare belastningar lper mer n tjugo gnger hgre risk att terfalla i brott n de utan tidigare belastning
Bland brottskategorierna r brott mot trafikbrottslagen referenskategori. Tillgrepps- och skadegrelsebrott och brott mot narkotikastrafflagen visar hgst
verrisker fr terfall i brott, 25 respektive 49 procent. Personer med sexualbrott i ingngshndelsen
har 52 procent lgre risk att terfalla i brott n referenskategorin.
En annan viktig aspekt att tnka p r de absoluta riskerna. Hasardkvoter kan bli vldigt hga ven om de
absoluta riskerna r lga; omvnt gller att hga absoluta risker inte ndvndigtvis leder till hga hasardkvoter. I avsnittet om andelen personer som terfaller
i brott redovisas de absoluta riskerna fr terfall. Den
absoluta risken att terfalla i brott inom tre r efter
skyddstillsyn med samhllstjnst r till exempel 54
procent fr referensret 2006. I analysen (tabell 6.5)
skattas verrisken att terfalla i brott efter skyddstillsyn med samhllstjnst till 4 procent hgre n efter
bter och vriga pfljder justerat fr de andra variablerna i analysen.
Bter och vriga pfljder r referenskategori fr pfljderna. Bter r den dominerande pfljden i gruppen, vriga pfljder r frre n en procent. Personer
som dmts till ungdomspfljd visar hga verrisker
att terfalla i brott. Utskrivna frn sluten ungdomsvrd har nstan tre gnger hgre risk att terfalla n
de som ftt bter och vriga pfljder. Kategorin ungdomspfljder som innehller vrd inom socialtjnsten i olika former har mer n tv gnger hgre risk
fr terfall i brott, personer som dmts till villkorlig
dom, med eller utan samhllstjnst och intensivvervakning har lgre risker fr terfall n personer som
ftt bter eller vriga pfljder. De har 3040 procent
lgre risk (figur 6.9). Fr pfljden rttspsykiatrisk
vrd finns inga uppgifter om datum fr utskrivning
att tillg ren 20032006. Uppfljningsperioden startar i stllet nr domen vunnit laga kraft, vilket leder
till att skattningarna dras med inkapaciteringseffekter. Hasardkvoten har drfr blankats, men kategorin
har ftt vara kvar eftersom de r f till antalet och inte
pverkar skattningarna av de andra hasardkvoterna.
I tabell 6.5 framgr att hasardkvoten fr mn inom

variabeln kn r 1,49. Kvinnor utgr i detta fall referenskategori med vrdet 1. Talet fr hasardkvoten
ska tolkas p liknande stt som en oddskvot. Vrden
ver ett (1) indikerar att risken fr terfall r strre
i frhllande till referenskategorin och vrden under
ett (1) att den r mindre i frhllande till referenskategorin. Tolkningen fr variabeln kn blir att mn lper
knappt 1,5 gnger strre risk att terfalla i brott jm-
294
fr kvinnor och 230 dagar fr mn. Mediantiden r

densamma som 2005, och det r sm frndringar
under perioden 20042006. Mnstret ser olika ut fr
kvinnor och mn. Fr kvinnor har mediantiden dock
varierat mer de senaste tre ren jmfrt med fr mnnen, dr mediantiden ligger p en jmn niv (figur
6.10).
Fngelse
Sluten ungdomsvrd m.m.

14
Skyddstillsyn
12
10
8
Villkorlig dom
6
4
Ungdomspfljder
2
talsunderltelser
0
2004
2005
Bter och vriga pfljder (ref.)
Kvinnor
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5
Mn
Figur 6.10. Mediantid i mnader till frsta terfall

inom tre r fr samtliga personer som terfallit efter
en ingngshndelse 20042006, efter kn.
Figur 6.9. Hasardkvoter fr huvudpfljderna i ingngshndelsen justerat fr de andra variablerna enligt den multivariata analysen i tabell 6.5. Bter och
vriga pfljder r referenskategori med hasardkvot
=1 (stdlinjen).
Det r de yngsta och de ldsta personerna som har

lngst mediantider till frsta terfall i brott. Fr unga
flickor och pojkar i ldern 1517 r uppgr mediantiden till tio mnader och en vecka (314 dagar) respektive knappt 10 mnader (301 dagar). Kvinnor som r
60 r eller ldre har en mediantid p 14 mnader och
en vecka (435 dagar), och fr mn i samma lder r
mediantiden till frsta terfall tio mnader och tv
veckor (324 dagar). De kortaste tiderna till terfall
finns i grupperna 2139 och 4059 r, det gller fr
bde kvinnor och mn (figur 6.11).
Tid till frsta terfall14

Hur lng r tiden till frsta terfall i brott? Vad r
mediantiden uttryckt i antal dagar frn ingngshndelsen till tidpunkten fr den frsta terfallshndelsen
under uppfljningsperioden?
Med terfallshndelse avses hr, sett till brottstidpunkten, det frsta brottet efter ingngshndelsen som begtts under uppfljningsperioden och dr lagfringen
vunnit laga kraft inom buffertperioden. Medianen r
den observation som storleksmssigt ligger placerad
s att det finns lika mnga observationer som r strre
n och mindre n medianen. Medianen anvnds ofta i
stllet fr medelvrde nr observationerna inte fljer
en normalfrdelning. Observera att endast personer
med terfallshndelser ingr i berkningarna. Det r
allts mediantiden till terfall fr dem som terfallit
som berknas, inte mediantid fr alla med ingngshndelse. Anledningen till det hr frfarandet r att
mediantiderna i de flesta fall hade blivit samma som
uppfljningstiden eftersom de flesta (mindre n 50 %)
inte har terfallit.
14
12
10
8
4
2
0
1517
1820
2139
Kvinnor
4059
60
Mn

en ingngshndelse 2006, efter kn och lder.
baseras p tabellerna 833835.
295
terfall i brott
r 2006 var mediantiden till frsta terfallshndelse

sju mnader och tre veckor (233 dagar), 257 dagar
14 Avsnittet
2006
Fr kvinnor varierar mediantiden mycket inom vissa

lderskategorier medan den r mer stabil i andra.
Strst skillnad r det fr kvinnor som r 60 r eller
ldre. r 2005 var mediantiden i den gruppen nio
mnader (276 dagar), och 2006 r mediantiden 14
mnader och en vecka (435 dagar). Fr mnnen har
mediantiden inom de olika lderskategorierna legat
p ungefr samma niv de senaste ren (figur 6.12).
14
12
10
8
6
4
2
14
Kvinnor
12
10
23
Kvinnor
48
Mn

en ingngshndelse 2006 efter kn och antal tidigare belastningar.
6
4
2
0
1517
1820
2004
2139
2005
4059
60
2006
14
Mn
12
10
Fngelse och andra

8
6
4
2
Intensivvervakning
0
1517
1820
2004
2139
2005
4059
60
2006

en ingngshndelse 20042006 fr kvinnor respektive mn, efter lder.
Frivrdspfljder
Det r tydligt att ett hgre antal tidigare belastningar samvarierar med en kortare tid till frsta terfall
i brott. Personer utan tidigare belastning har allts
lngst tid till frsta terfall, elva mnader och tv
veckor (351 dagar). Kortast tid av samtliga som terfallit har personer med 9 eller fler tidigare belastningar. Fr denna kategori uppgr mediantiden till tv
mnader och tv veckor (72 dagar). Mediantiderna
skiljer sig marginellt mellan knen, och det gller
fr alla grupper av antal tidigare belastningar (figur
6.13). Frndringarna ver tid r sm och oftast inte
entydiga. r 2006 jmfrt med 2005 kan det dock
noteras att mediantiden har kat med tre veckor fr
kvinnor med 23 tidigare belastningar. Fr mn med
23 belastningar har mediantiden minskat med tv
veckor under samma period.
Bter
vriga pfljder
Kvinnor
10
12
14
Mn

en ingngshndelse 2006, efter kn och mest ingripande pfljd i ingngshndelsen.
296
Personer med fngelse och andra frihetsbervande

pfljder, till exempel skyddstillsyn med fngelse, sluten ungdomsvrd och rttspsykiatrisk vrd som mest
ingripande pfljd i ingngshndelsen, har kortast
tid till frsta terfall 2006. Mediantiden r tre mnader och en vecka (103 dagar) fr kvinnor och fyra
mnader (121 dagar) fr mn (figur 6.14). Fr bde
kvinnor och mn r intensivvervakning med elektronisk kontroll kategorin med lngst tid till terfall. Fr
kvinnor r mediantiden till terfall ett r (361 dagar),

och fr mnnen r mediantiden elva mnader (333
dagar).
Mediantiden fr terfall efter intensivvervakning
med elektronisk kontroll kar ver tid fr kvinnor
frn nio mnader 2005 till ett r 2006 (frn 274
dagar till 361 dagar). Fr de andra kategorierna finns
det inga tydliga trender (figur 6.15).
Fngelse och andra

Intensivvervakning
Intensivvervakning
Frivrdspfljder
Frivrdspfljder
Kvinnor
Bter
Bter
vriga pfljder
vriga pfljder
4
2004
8
2005
10
12
Mn
14
4
2004
2006
8
2005
10
12
14
2006
Figur 6.15. Mediantid i mnader till frsta terfall inom tre r fr samtliga kvinnor respektive mn som terfallit efter en ingngshndelse 2006, efter mest ingripande pfljd i ingngshndelsen.
297
terfall i brott
Fngelse och andra

terfallsrisk ver tid
0,002
Nr under uppfljningsperioden intrffar terfallshndelserna? Hur frndras risken att terfalla under
uppfljningsperioden? Med hjlp av olika mtt inom
det statistiska omrdet verlevnadsanalys kan detta
avsnitt besvara de frgorna.
0,0015
0,001
Tidigare avsnitt visar hur stor andel som terfaller i

brott inom ett, tv och tre r. Det r dock mjligt att
mta terfall fr kortare intervaller och fr fler tidpunkter, till exempel mnadsvis. Om andelarna fr
att terfalla ritas in kumulativt i ett diagram mot uppfljningstid i dagar skdliggrs utvecklingen ver tid
tydligare. I figur 6.16 gr det till exempel att utlsa
att terfallsandelen efter en mnad r 3 procent fr
kvinnor och 5 procent fr mn. Efter fyra mnader
r terfallsandelarna uppe i 9 procent fr kvinnor och
15 procent fr mn. Lutningen p kurvorna r brantast i brjan av uppfljningsperioden fr att sedan
avta. Den kumulativa sannolikheten att terfalla visar
under vilken fas av uppfljningsperioden terfallshndelserna intrffar.
0,0005
0
0
12 15 18 21 24 27 30 33
Kvinnor
Mn
Figur 6.17. terfallsintensitet (hazard rate) per mnad

bland samtliga personer med en ingngshndelse r
2006, efter kn.
kvinnor och mn r risken att terfalla strst i brjan
av uppfljningsperioden fr att sedan avta. terfallsintensiteten r med andra ord hgre i brjan n mot
slutet av uppfljningsperioden.
Jmfr man terfallsintensiteten fr personer inom
olika lderskategorier framgr att 2139-ringar har
hgst risk i brjan av uppfljningsperioden. Efter ungefr ett r har skillnaderna frn brjan av uppfljningsperioden till stora delar jmnats ut. De ldsta
personerna (60 r) skiljer sig dock frn de vriga lderskategorierna genom att uppvisa en lgre och mer
konstant terfallsintensitet. Mnstret att intensiteten
r som strst i brjan av uppfljningsperioden fr att
sedan avta gller dock fr alla lderskategorier (figur
6.18).
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
0
12 15 18 21 24 27 30 33
Kvinnor
Mn
0,0025
Figur 6.16. Kumulativa terfallsandelar per mnad

fr samtliga personer med en ingngshndelse 2006,
efter kn.
0,002
0,0015
0,001
Ett annat stt att angripa frgan om terfallsrisk ver

tid r att studera terfallsintensiteten (hazard rate)
som mter antal terfall per tidsenhet (i detta fall per
dag). Figurerna 6.176.19 visar risken att terfalla
vid en viss tidpunkt givet att man nnu inte terfallit.
0,0005
0
0
Som figur 6.16 visar kar den kumulativa risken att

terfalla i brott i allt mindre grad allt eftersom uppfljningstiden lper. Det gller fr bde kvinnor och
mn. Det betyder att terfallsintensiteten minskar
ver tid. Just detta redovisas i figur 6.17. Fr bde
3
1517
12 15 18 21 24 27 30 33
1820
2139
4059
60

2006, efter lder.
298
Personer med frihetsbervande pfljder (fngelse,

skyddstillsyn med fngelse, sluten ungdomsvrd och
rttspsykiatrisk vrd) i ingngshndelsen uppvisar
den hgsta terfallsintensiteten under hela uppfljningsperioden. Skillnaderna mot de andra pfljderna
r strst i brjan, men avtar med tiden. Intensivvervakning med elektronisk kontroll r den kategori som
uppvisar lgst intensitet i brjan av uppfljningsperioden (figur 6.19).
fallsbrott per person. Den siffran kan jmfras med

genomsnittet p 0,03 lagfrda brott per person i den
straffmyndiga befolkningen (222000/7 530000)16 i
lagfringsstatistiken.
Antalet kvinnor som terfll i brott 2006 var 4570.
De lagfrdes fr 25800 brott begngna under uppfljningsperioden. I genomsnitt blir det 5,6 terfallsbrott per person. Mnnen har ett hgre genomsnitt
och uppnr 7,3 terfallsbrott per person (199 000
brott frdelat p 27 200 personer). Frndringarna
ver tid r sm fr bde kvinnor och mn.
0,006
lderskategorin 2139 r har det hgsta genomsnittet terfallsbrott, medan 60 r har det lgsta, 8,0
respektive 3,1 terfallsbrott per person. Genomsnittet fr kvinnor strcker sig frn 2,1 terfallsbrott per
person fr ldersgruppen 60 r till 7,0 terfallsbrott
per person fr kategorin 2139 r. Motsvarande genomsnitt fr mn r 3,4 terfallsbrott per person respektive 8,2 terfallsbrott per person (figur 6.20). Det
finns inga stora skillnader mellan ren 20032006.
0,004
0,002
0
0
12
15
18
21
24
27
30
33
Fngelse och andra frihetsbervande pfljder

Intensivvervakning
Frivrdspfljder
vriga pfljder
Bter
24
21
18
15

2006, efter pfljd.
12
9
6
3
terfallshndelsen
Hittills har redovisningen belyst terfall i brott sett

till olika aspekter av ingngshndelsen. I detta avsnitt
belyses i stllet terfallshndelserna. Avsnittet besvarar frgor som hur mnga terfallshndelser, mtt i
antalet lagfrda brott, som intrffar under uppfljningsperioden och vilka grupper av personer som str
fr flest terfallshndelser. Statistiken ger ven en bild
av hur pfljdsstrukturen frndrats frn ingngshndelse till terfallshndelse, samt i vilken utstrckning terfall sker i samma brott som i ingngshndelsen. Notera att redovisningen hr liksom ovan avser
den mest ingripande pfljden respektive det grvsta
brottet bland en persons samtliga ingngs- och terfallshndelser. Endast personer som terfallit i brott
ingr i redovisningen.
1517
1820
2139
Kvinnor
4059
60
Mn
Figur 6.20. Antal terfallsbrott per person inom tre

r bland samtliga personer som terfallit efter en
ingngshndelse 2006, efter kn och lder.
Motsvarande antal fr dem med 9 eller fler tidigare

belastningar var i genomsnitt 20,3 terfallsbrott per
person. Fr kvinnor utan tidigare belastning var genomsnittet 2,8 terfallsbrott, medan kvinnor med 9
eller fler tidigare belastningar hade begtt i genomsnitt 16,7 terfallsbrott under uppfljningsperioden.
Antal terfallsbrott15
Antalet personer med ingngshndelse 2006 som
terfll i brott var 31700. Sammantaget stod de fr
224 000 terfallsbrott under den treriga uppfljningsperioden, vilket ger ett genomsnitt p 7,1 ter-
16 Genomsnittet rknas ut genom att dividera antalet lagfrda

brott frn lagfringsstatistikens tabell 405 med medelbefolkningen
under ret (SCB) fr personer 15 r eller ldre.
15 Avsnittet
baseras p tabell 851 och 853. I tabellerna 855858

redovisas ven terfallshndelserna mtt i antalet lagfringar.
299
terfall i brott
Det genomsnittliga antalet terfallsbrott kar successivt med antalet tidigare belastningar hos personerna.
Bland dem som terfll i brott efter en ingngshndelse 2006 och som saknade tidigare belastning uppgick antalet terfallsbrott under den treriga uppfljningsperioden till i genomsnitt 3,2 brott per person.
Mnstret var detsamma fr mn; mn utan tidigare

belastning begick i genomsnitt 3,3 terfallsbrott,
medan de med minst 9 tidigare belastningar i genomsnitt begick 20,8 terfallsbrott under uppfljningsperioden (figur 6.21).
knappt hlften av populationen (48 %) som saknade

eller endast hade en tidigare belastning, stod fr frhllandevis f terfallshndelser, 24 procent. Mnstret ser likadant ut fr kvinnor och mn, och skillnaderna ver tid (20032006) r verlag sm.
24
Grvsta brott17
21
Statistiken redovisar det grvsta brottet i svl ingngs- som terfallshndelsen. Det ger mjlighet att
studera om det finns ngot mnster mellan de grvsta brotten i ingngs- och terfallshndelsen och i
vilken utstrckning terfall sker i samma brott. Det
ska noteras att terfall i samma brott hr belyses fr
den grvre eller mer frekventa brottsligheten, vilket
innebr att terfall i samma brott avseende lindrigare
eller mindre vanligt frekommande brottslighet underskattas i redovisningen.
18
15
12
9
6
3
0
23
Kvinnor
48
Mn
Antalet terfallsbrott r som visats ovan inte jmnt

frdelat ver de personer som terfaller. Personer med
9 eller fler tidigare belastningar var den till antalet
minsta kategorin (9 % eller 3 010 personer) bland
dem som terfll i brott, men stod fr drygt en fjrdedel (27 %) av terfallsbrotten. Tillsammans med personer med 48 tidigare belastningar str de fr mer
n hlften av alla terfallsbrott som begs inom tre
r. Detta trots att de endast utgr mindre n en tredjedel av samtliga personer med en ingngshndelse
2006 som terfallit (figur 6.22). Omvnt framgr att
Av dem som terfll i brott efter en ingngshndelse

20032006 hade 3536 procent samma typ av brott
i ingngshndelsen och terfallshndelsen, sett till de
9%
grvsta brotten. Tillgreppsbrott samt brott mot narkotikastrafflagen och trafikbrottslagen r de katego0
rier som i strst utstrckning (4050
30 % %) utgr
1 det
grvsta brottet i bde ingngs- och terfallshndel23
sen.
De kategorierna har hgst andel terfall i samma
20 %
48
brott. ven personer med brott mot person som grv9
sta brott i ingngshndelsen tenderar att terfalla
i ett
nytt brott mot person i hgre utstrckning n genomsnittet fr samtliga brott. Av samtliga personer som
18 %
terfll i22
brott
% hade 15 procent brott mot person som
grvsta brott i terfallshndelsen 20032006. Motsvarande andelar fr dem som hade brott mot person som grvsta brott i ingngshndelsen var 3040
procent.
Andel personer
Andel terfallsbrott
Figur 6.21. Antal terfallsbrott per person inom

tre r bland samtliga personer som terfallit efter
ingngshndelse 2006, efter kn och antal tidigare
belastningar.
9%
13 %
0
30 %
0
27 %
11 %
23
20 %
1
23
48
48
9
19 %
18 %
22 %
29 %
Figur 6.22. Frdelningen av samtliga personer som terfallit efter ingngshndelse 2006, respektive frdelningen av antalet terfallsbrott inom tre r, efter antal tidigare belastningar.
17 Detta
13 %
300
0
27 %
11 %
1
23
avsnitt baseras p tabell 873.
Brott mot frmgenhet
Brott mot frmgenhet
Brott mot person
Brott mot person
Brott mot staten
Brott mot staten
0%
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Samtliga kvinnor
0%
Samma brottskategori
20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Samtliga mn
Samma brottskategori
Figur 6.23. Frdelningen av terfallshndelser fr samtliga personer jmfrt med andelen terfall i samma
brottskategori 2006, fr kvinnor respektive mn.
pfljden i terfallshndelserna, vilket innebr att

mildare pfljder underskattas i redovisningen. Om
en person har terfallit i brott endast en gng under
uppfljningsperioden redovisas huvudpfljden i lagfringen som den mest ingripande pfljden.
Ser man till de mest ingripande pfljderna i terfallshndelserna utgjorde fngelse och andra frihetsbervande pfljder och bter, 32 respektive 39 procent
2006. vriga pfljder, som bland annat omfattar
talsunderltelser, stod fr 10 procent av de mest ingripande pfljderna. Den vanligaste av de mest ingripande pfljderna i terfallshndelsen fr kvinnor var
bter. Under 20032006 stod bter fr ungefr hlften (4751 %) av pfljderna i terfallshndelserna.
Motsvarande siffra fr mnnen var 3437 procent.
Fngelse och andra frihetsbervande pfljder utgjorde 35 procent av de mest ingripande pfljderna i
terfallshndelserna bland mnnen 2006, och 18 procent bland kvinnorna.
Mest ingripande pfljd18

Vad leder terfallen till fr reaktion frn rttsvsendet, och vilken pfljd fr de som terfaller i brott?
En person kan terfalla i brott som leder till lagfring
flera gnger under uppfljningsperioden, och i statistiken ver personer redovisas drfr den mest ingripande
18 Detta
avsnitt baseras p tabell 871872.
301
terfall i brott
I figur 6.23 visas terfallshndelserna frdelade p

brottskategorier. Staplarna fr samtliga personer
motsvarar den genomsnittliga frdelningen fr dem
som terfallit i brott. De andra staplarna visar hur
vanligt det r med terfall i samma brottskategori
som i ingngshndelsen. Kvinnor och mn visar olika
terfallsmnster sett till det grvsta terfallsbrottet.
Bland kvinnor r brott mot frmgenhet den klart
dominerande kategorin terfallshndelser. Den r
vanlig ocks bland mn, men brott mot trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen r lika vanliga.
Det r vanligt att en frihetsbervande pfljd i ingngshndelsen fljs av ytterligare en frihetsbervande pfljd i terfallshndelsen. Det skedde fr knappt
tv tredjedelar (64 %) av terfallen efter en frigivning
frn anstalt eller utskrivning frn en annan frihetsbervande pfljd 2006. De resterande terfallen (36
%) omfattade sledes en mindre ingripande pfljd
n ingngshndelsen. Det r omvnt mindre vanligt
att en btesdom fljs av ett terfall med en frihetsbervande pfljd, vilken endast skedde i 19 procent
av fallen. Det gr att utlsa i figur 6.24, dr varje stapel utgr en typ av den mest ingripande pfljden i
ingngshndelsen och dr grtonerna i stapeln motsvarar olika pfljder i terfallshndelsen. Bland dem
som hade en frivrdspfljd i ingngshndelsen 2006
hade 59 procent en frivrdspfljd eller en frihetsbervande pfljd i terfallshndelsen. Resterande
personer med terfall, 41 procent, hade allts ftt en
lindrigare pfljd i terfallshndelsen n i ingngshndelsen. Generellt gller sledes p gruppniv att ju mer
ingripande pfljd i ingngshndelsen, desto mer ingripande pfljder terfinns ven i terfallshndelsen,
och vice versa. Skillnaderna mellan knen och mellan
ren r sm.
Fngelse och andra

Det r vanligt att en frihetsbervande pfljd i ingngshndelsen fljs av ytterligare en frihetsbervande pfljd i terfallshndelsen. Tittar man bakt
i tiden framgr att nstan 40 procent av dem som
terfaller i en frihetsbervande pfljd hade en ingngshndelse med ett frihetsbervande som mest ingripande pfljd. Nr ven belastningar fem r fre
ingngshndelsen rknas med framgr att totalt 59
procent hade varit frihetsbervade ngon gng fre
terfallshndelsen. Av de vriga personer dr terfallet ledde till ett frihetsbervande hade nstan 19 procent en frivrdspfljd som mest ingripande pfljd
och 16 procent bter som mest ingripande pfljd
fre terfallshndelsen (figur 6.25).
I den nya terfallsstatistiken redovisas den mest ingripande pfljden svl i ingngs- som i terfallshndelsen. Uppgifter om mest ingripande tidigare belastning
finns ocks tillgnglig. Det ger en mjlighet att belysa pfljdskedjan fr den studerade populationen.
Det gr att flja pfljderna bakt i tid frn terfallshndelsen till ingngshndelsen och den tidigare
belastningen eller framt i tid frn den tidigare
belastningen till ingngshndelsen och slutligen till
terfallshndelse. Statistiken kan till exempel besvara
frgor om det oftast r grningspersoner med tidigare
erfarenhet av ett frihetsbervande som terkommer i
denna kategori eller hur mnga personer som gr frn
mer till mindre ingripande pfljd i terfallshndelsen
n i ingngshndelsen.
Frivrdspfljder
Bter
vriga pfljder
0%
20 %
40 %
60 %
Fljer man pfljdskedjan framt i tiden framgr att

34 procent av de med frihetsbervande pfljder i
den tidigare belastningen fick pfljden fngelse bde
i ingngs- och terfallshndelsen, och ytterligare 28
procent hade fngelse som mest ingripande pfljd i
terfallshndelsen. Det innebr att resterande 39 procent fick en mindre ingripande pfljd i terfallshndelsen n i den tidigare belastningen. Av dessa fick 15
procent frivrdspfljder och 24 procent bter eller
vriga pfljder (figur 6.26).
80 % 100 %
Fngelse och andra frihetsbervande pfljder

Frivrdspfljder
Bter
vriga pfljder
Figur 6.24. Frdelningen av mest ingripande pfljd

i terfallshndelsen (grtoner) av samtliga personer
som terfallit efter en ingngshndelse 2006, efter
mest ingripande pfljd i ingngshndelsen (staplar).
302
F
10 152
100 %
TERFALLSHNDELSE
INGNGSHNDELSE
F
3 706
36,5 %
TIDIGARE
BELASTNING
ING
F
FRIV
128
2 701 429
1,3 % 26,6 % 4,2 %
IV
295
2,9 %
ING
58
0,6 %
F
99
1,0 %
BOT
246
2,4 %
VR
202
2,0 %
FRIV
60
0,6 %
FRIV
1 770
17,4 %
BOT
50
0,5 %
VR
28
0,3 %
ING
243
2,4 %
F
519
5,1 %
FRIV
373
3,7 %
BOT
2 704
26,6 %
ING
500
4,9 %
F
884
8,7 %
BOT
326
3,2 %
VR
309
3,0 %
FRIV
460
4,5 %
VR
1 677
16,5 %
BOT
605
6,0 %
VR
255
2,5 %
ING
319
3,1 %
F
739
7,3 %
FRIV
146
1,4 %
BOT
242
2,4 %
VR
231
2,3 %
Figur 6.25. Pfljdskedjan fr samtliga personer med fngelse och andra frihetsbervande pfljder som mest ingripande pfljd i terfallshndelsen efter mest ingripande pfljd i ingngshndelsen 2006 och tidigare belastning.
Nr du lser figuren tnk p att:
endast personer med fngelse som mest ingripande
pfljd i terfallshndelsen ingr
alla procenttal r rknade med 10152 som nmnare.
BOT = Bter
VR = vriga pfljder, till exempel talsunderltelser
ING = Ingen tidigare belastning
Rkneexempel:
De 59 procent som har varit frihetsbervade ngon
gng fre terfallshndelsen rknas fram genom fljande summering:
36,5+1+5,1+8,7+7,3=58,6.
F = Fngelse och andra frihetsbervande pfljder

IV = Intensivvervakning med elektronisk kontroll (fotboja)
FRIV = Frivrdspfljd
F
8 038
100 %
TIDIGARE
BELASTNING
F
3 691
45,9 %
INGNGSHNDELSE
TERFALLSHNDELSE
F
2 701
33,6 %
FRIV
454
5,6 %
IV
201
2,5 %
F
99
1,2 %
FRIV
33
0,4 %
BOT
426
5,3 %
VR
110
1,4 %
FRIV
989
12,3 %
BOT
58
0,7 %
VR
11
0,1 %
F
519
6,5 %
FRIV
184
2,3 %
BOT
1 992
24,8 %
F
884
11,0 %
FRIV
353
4,4 %
BOT
250
3,1 %
VR
36
0,4 %
BOT
652
8,1 %
VR
1 165
14,5 %
VR
103
1,3 %
F
739
9,2 %
FRIV
161
2,0 %
BOT
185
2,3 %
VR
80
1,0 %
FRIV = Frivrdspfljd
BOT = Bter
VR = vriga pfljder, till exempel talsunderltelser
Nr du lser figuren tnk p att:

endast personer med fngelse och andra frihetsbervande pfljder som mest ingripande tidigare
belastning ingr
endast personer som terfallit i brott ingr
alla procenttal r rknade med 8 038 som nmnare.
Rkneexempel:
De 24 procent som gtt frn frihetsbervade som mest
ingripande tidigare belastning till bter eller vriga
pfljder rknas fram genom fljande summering: 5,
3+1,4+0,7+0,1+3,1+0,4+8,1+1,3+2,3+1=23,8.
F = Fngelse och andra frihetsbervande pfljder

IV = Intensivvervakning med elektronisk kontroll (fotboja)
303
terfall i brott
Figur 6.26. Pfljdskedjan fr samtliga personer med fngelse och andra frihetsbervande pfljder som mest
ingripande tidigare belastning efter mest in-gripande pfljd i ingngshndelsen 2006 och mest ingripande pfljd i terfallshndelsen.
Statistikens innehll19
personer utskrivna frn rttspsykiatrisk vrd att fljas upp frn datum fr utskrivning. Publiceringen av
preliminr statistik 2013 r den frsta som innehller
skattningar av terfallsandelar efter rttspsykiatrisk
vrd utan inkapaciteringseffekter.
Statistiken ver terfall i brott har till primrt syfte att

ge en vergripande redogrelse fr nivn, frdelningen och utvecklingen av antalet och andelen personer
som efter en lagfring terfaller i ett nytt lagfrt brott.
Statistiken beskriver fljaktligen inte de faktiska terfallen i brott i samhllet, utan redovisar endast terfall i brott som kommit till rttsvsendets knnedom
och lagfrts.
Dessutom ingr endast ingngshndelser som rr personer som var folkbokfrda i Sverige den 31 december respektive referensr i populationen (se figur 6.A).
Icke folkbokfrda personer saknar ofta fullstndiga
personnummer, vilket innebr att det inte gr att identifiera unika individer. Avgrnsningen grs dels fr att
skapa bttre tillfrlitlighet i statistiken, dels fr att
ka jmfrbarheten med befolkningsstatistiken.
Fr att ge en bild av terfallspopulationen redovisas

terfallsmnstret mot bakgrund av de lagfrda personernas kn, lder samt tidigare belastning. Uppgifterna ger en versiktlig bild av vilka grupper av lag
vertrdare som lper hgre eller lgre risk fr terfall. Statistiken redovisar ven hur terfallsmnstret
ser ut efter olika typer av pfljder och ger i den meningen en grov skattning av utfallet i Kriminalvrdens
och andra verkstllande myndigheters verksamhet.
terfallsandelen mot bakgrund av pfljd kan dock
inte tolkas som ett effektmtt, eftersom domstolen vid
sidan av brottets straffvrde bland annat tar terfallsrisken i beaktande vid bestmning av pfljd.
Folkbokfringsuppgifterna hmtas frn statistiska

centralbyrn (SCB). Drifrn inhmtas ocks uppgifter om emigration och ddsfall fr korrigeringar av
populationen. Med hjlp av uppgifter om ddsfall kan
uppfljningen fr terfall bland personer som avlidit
avgrnsas till perioden innan de gtt bort. Dremot
har ingen korrigering av populationen gjorts fr de
individer som emigrerat under uppfljningsperioden,
eftersom de kan tervnda och beg nya brott under
perioden. Det ligger den enskilda personen att rapportera sin flytt in i och ut ur landet, och uppgifterna
bedms drfr som alltfr oskra. Uppgifterna frn
SCB gr det ocks mjligt att hantera individer som
bytt personnummer ver tid. Det rr sig om ytterst
f personer (<1 procent), men hnsyn tas till personnummerbyten i terfallsstatistiken frn och med referensret 2006 (2010 i den preliminra statistiken).
Statistiken syftar ven till att ge en bild av terfallshndelserna och besvarar frgor som hur snabbt terfallshndelsen intrffar och nr risken fr terfall r
som strst under uppfljningsperioden. Dessa uppgifter kan till exempel anvndas som underlag fr analyser av nr i tid det r lmpligast att stta in frebyggande tgrder mot terfall. I statistiken redovisas
ven omfattningen av antalet terfallsbrott. Denna
uppgift kan anvndas fr att belysa terfallsandelar
hos olika grupper av lagvertrdare. Den kan ocks
anvndas fr att studera vilka volymer brott och lagfringar rttsvsendet har att hantera i form av konstaterade terfall.
Ingngs- och terfallshndelser

Ingngshndelserna kan berknas och redovisas p
tv olika stt i statistiken beroende p det underliggande syftet med redovisningen.
I det ena fallet redovisas personer, och d ingr en
och samma person endast en gng i statistiken, oavsett hur mnga ingngshndelser personen str fr.
Definitionen anvnds nr syftet r att redovisa terfallsstruktur mot bakgrund av egenskaper som kn,
lder och tidigare belastning. Nr en person har flera
ingngshndelser under referensret vljs sledes en
av ingngshndelserna fr redovisningen av personer.
Det finns tre olika stt att bestmma vilken hndelse
som ska anvndas. I redovisningen av personer uppdelat p kn, lder och tidigare belastning anvnds
en slumpmssigt vald ingngshndelse frn respektive
referensr. Det grs slumpmssigt fr att undvika systematiska fel i statistiken eftersom frdelningen ver
kalenderret inte r slumpmssig. Nr uppdelningen
grs p brottskategori anvnds ingngshndelsen
med det grvsta brottet enligt straffskalan, och nr
uppdelningen grs p pfljdskategori anvnds ingngshndelsen med den mest ingripande pfljden.
Population
Den studerade populationen omfattar samtliga personer som under ett kalenderr (referensr) frigivits frn
anstalt, skrivits ut frn sluten ungdomsvrd, avslutat
intensivvervakning samt lagfrts fr andra pfljder
genom lagakraftvunnen dom eller beslut av klagare.
Dessa hndelser kallas i statistiken ingngshndelser.
Alla typer av lagfringar ingr dock inte som ingngshndelser i statistiken. Lagfringsbeslut som omfattar
lindrigare brott med enbart penningbter i straffskalan har exkluderats, liksom ordningsbotsfrelgganden, eftersom de bedms vara mindre intressanta att
flja upp. I figur 6.A nedan visas en versikt av hur
populationen byggs upp och vilka exkluderingar som
grs. Frn och med referensret 2010 kommer ven
19 Fr en mer detaljerad beskrivning av statistikens innehll och
uppbyggnad se Beskrivning av statistiken (BAS).
304
Lagakraftvunnen dom
116 935
14 790
Inkapciterande
pfljder
(fngelse, sluten
ungdomsvrd)
Ingngshndelser
115 319
Frigivna
frn KV*
13 085
2
Andra rensningar
* KV = Kriminalvrden
terfallsregister
115 266
SiS = Statens institutionsstyrelse

SB = Slutligt beslut
Frigivna
frn SiS*
93
53
Justering pga SB*
som undanrjer
tidigare dom
Totalt
18 897
Penningbot 13 571
Ej folkbokfrd 4 978
Kombinationer 348
Samtliga
ingngshndelser
96 369
Samtliga
personer
78 759
Antal
terfallare
31 737
Frigivna
8 193
2
Andra rensningar
Figur 6.A. Fldesschema fr slutliga terfallsstatistiken referensret 2006.

Fr att ett lagfrt brott ska inrknas i statistiken som
en terfallshndelse mste det uppfylla tv villkor.
Dels ska det ha begtts under uppfljningsperioden,
dels ska det ing i en lagfring som vunnit laga kraft.
Tiden frn att ett brott begs till att en dom fr brottet
fallit och vunnit laga kraft eller till ett lagfringsbeslut
varierar och kan ibland bli lng p grund av verklaganden till hgre rttsinstans. Fr att s mnga som
mjligt av de brott som begtts under uppfljningsperioden ska komma med i statistiken tillmpas en s
kallad buffertperiod under vilket brotten ska hinna
resultera i lagakraftvunna domar. I den slutliga statistiken r buffertperioden tre (3) r.
Gemensamt fr alla tre stt att vlja ingngshndelse

r att de hndelser som har en terfallshndelse alltid
vljs fre de hndelser som inte fljs av en terfallshndelse. Detta fr att undvika underskattning av
terfallsandelen.
I det andra fallet redovisas ingngshndelser, och
d ingr samtliga ingngshndelser ven om det
rr en och samma person. Vid redovisningen av ingngshndelser behver sledes inget val av hndelse
gras. Definitionen anvnds nr syftet r att redovisa
terfallsmnstret mot bakgrund av egenskaper i ingngshndelsen, till exempel huvudbrott och huvudpfljder. Eftersom samtliga hndelser ingr i redovisningen kan statistiken ver hndelser exempelvis
anvndas fr att studera terfall efter lindrigare brott
och pfljder.
I samband med denna utgva av slutlig statistik fr

r 2006 publiceras ven preliminr statistik fr 2010.
I den preliminra terfallsstatistiken r uppfljningsperioden och buffertperioden ett r vardera, vilket
innebr att statistiken kan publiceras med en hgre
aktualitet. Den preliminra statistiken publiceras i en
egen rapport p Brs webbplats (se terfall i brott,
preliminr statistik 2010).
Ingngshndelserna fljs upp fr terfall i nya lagfrda brott, s kallade terfallshndelser. Med terfallshndelse avses i statistiken ett brott som ingr i en
lagakraftvunnen dom, ett godknt straffrelggande
eller en utfrdad talsunderltelse. Uppfljningsperioden fr terfall i nya lagfrda brott r i den slutliga
statistiken tre (3) r och startar vid tidpunkten fr
ingngshndelsen. Uppfljningsperioden r sledes
individuell fr varje ingngshndelse. Beroende p
typ av ingngshndelse kan startdatumet utgras av
datum fr frigivning frn anstalt, datum fr utskrivning frn sluten ungdomsvrd, datum fr utskrivning
frn rttspsykiatrisk vrd, datum fr avslutad intensivvervakning med elektronisk kontroll samt datum
d domen vunnit laga kraft eller datum fr annat lagfringsbeslut.20
20 Se
I terfallsstatistiken redovisas terfall i brott med flera

olika mtt. Frutom procentandelen terfall i brott
under en given period redovisas ven antal terfallsbrott (frekvens) och tid till det frsta terfallsbrottet.
Fr att ta hnsyn till att alla personer inte har lika
lng uppfljningstid har procentandelarna fr terfall i brott skattats med Life table method (Actuarial
method) som r en vanlig metod inom det statistiska
omrdet verlevnadsanalys. De mtt som anvnds i
terfallsstatistiken r:
not 3.
305
terfall i brott
Kategorisering och berkningar
fattar utver antal lagfringar ven den mest ingripande belastningen sett till pfljd, och redovisningen
av brott och pfljd kommer utver huvudbrottet och
huvudpfljden ven att redovisas efter det grvsta
brottet och den mest ingripande pfljden i ingngshndelserna. Dessa uppgifter redovisas ven fr terfallshndelsen.
Samtliga personer
Antal och andel terfall under uppfljningsperioden (efter ett, tv och tre r).
Mediantid i antal dagar till frsta terfall (tre r).
Antal terfallsbrott respektive antal terfallslagfringar under uppfljningsperioden (tre r).
Drutver berknas terfallsintensiteten (hazard rate)
som beskriver risken fr terfall i brott vid en given
tidpunkt. En regressionsmodell anvnds ocks fr att
skatta hasardkvoter (hazard ratio) fr redovisningsvariablerna i statistiken. Modellen skattar hasardkvoten att terfalla i brott fr en viss kategori. Syftet med
modellen r att se vilka av skillnaderna i absolut risk
som kvarstr efter justering fr de andra variablerna.
I de flesta fallen bekrftar den multivariata modellen
resultaten frn tabellerna.
Brottsredovisningen i terfallsstatistiken omfattar

samtliga rikstckande frfattningar, svl brott mot
balkar (brottsbalken, miljbalken med flera) som
brott mot vriga specialstraffrttsliga frfattningar,
det vill sga samma brott som i lagfringsstatistiken.
Brott som endast har penningbter i straffskalan ingr
dock inte. Ingen srredovisning grs av brottsformen
utan frsk, frberedelse, anstiftan och stmpling till
brott redovisas tillsammans med fullbordade brott
under respektive brott. Brottsredovisningen utgr
frn det lagrum (frfattning, kapitel, paragraf, stycke
och s vidare) som beskriver de begngna brott som
har kunnat konstateras av klagaren eller domstolen.
Klassificeringen av brott grundar sig sledes helt p
den gllande lagstiftningen. Omstndigheter kring
brottet, till exempel offrets kn eller relation till grningspersonen ingr drfr inte i redovisningen, till
skillnad frn statistiken ver anmlda brott.
Det naturliga valet av regressionsmodell fr den nya

terfallsstatistiken r en Cox regression. Modellen
anvnder tid i den beroende variabeln och den tar
hnsyn till censurering (censor). Censurering behvs
i de fall dr inte alla personer kan fljas under hela
uppfljningsperioden. Fr terfallsstatistiken berr
det dem som avlider innan uppfljningsperioden
r slut. Cox regression krver att ett antagande om
proportional hazards r uppfyllt (PH-antagandet)
fr alla variabler i modellen. Antagandet kan utvrderas grafiskt, och en tumregel sger att nr kurvorna
fr terfallsintensiteten korsar varandra r antagandet inte uppfyllt. Nr antagandet r uppfyllt fr en
variabel ska terfallsintensiteten (hazard rate) vara
proportionell fr de olika kategorierna. Se figur 6.17
fr variabeln kn som ett exempel p nr antagandet
r uppfyllt. I figur 6.18 och 6.19 korsar kurvorna varandra p flera olika stllen och antagandet kan drfr inte sgas vara uppfyllt. Ett alternativ r att d i
stllet gra en parametrisk regression med antagande
om en viss frdelning fr terfallsintensiteten. Formen p kurvorna fr terfallsstatistiken tyder p att
en Weibullfrdelning r lmplig. Den frdelningen r
passande nr terfallsintensiteten r hgst i brjan av
perioden fr att sedan avta ver tid.
Pfljdsredovisningen utgr frn den nomenklatur

som klagarna och domstolen tillmpar vid registrering av lagfringsbeslut och domslut. Redovisningen
omfattar alla typer av pfljder. Br har utvecklat en
rangordning av pfljderna efter ingripandegrad som
tillmpas fr val av huvudpfljd. I rangordningen
har livstids fngelse hgst rang och pfljdseftergifter
och frordnande om pfljd lgst rang.
En person kan i en och samma lagfring dmas fr
flera brott. Fr huvuddelen av dessa fall utdms en
gemensam pfljd fr samtliga brott. P liknande stt
kan flera pfljder utdmas fr ett brott. I terfallsstatistiken redovisas endast huvudbrott och huvudpfljd fr ingngshndelserna. Med huvudbrott avses
det brott av flera i en ingngshndelse som har den
strngaste straffskalan och med huvudpfljd den pfljd som r mest ingripande enligt en bestmd rangordning. I terfallsstatistiken frekommer det att en
och samma person har flera ingngshndelser som var
och en omfattar ett huvudbrott och en huvudpfljd.
I redovisningen av personer vljs och redovisas enligt
samma princip som ovan huvudbrottet i ingngshndelserna med den strngaste straffskalan som grvsta
brott och den strngaste huvudpfljden som mest
ingripande pfljd.
Antal och andel terfall under uppfljningsperioden (efter ett, tv och tre r).
Ingngshndelserna och personerna i terfallsstatistiken indelas i huvudsak efter fem variabler: kn,
lder, tidigare belastning och brott och pfljd i ingngshndelsen. Vissa variabler har omarbetats eller
utkats i den nya statistiken, framfr allt gller det
variablerna som avser tidigare belastning samt brott
och pfljd. Redovisning av tidigare belastning om-
306
Redovisningen av tidigare belastning avser lagfringar

som vunnit laga kraft under en period om fem r fre
datumet fr en ingngshndelse. I statistiken redovisas personer och ingngshndelser dels efter antalet
belastningar, dels efter den mest ingripande belastningen sett till huvudpfljden. Fr att en lagfring
ska rknas som en tidigare belastning mste den ha
hunnit vinna laga kraft fre datumet fr ingngshndelsen, ven om brotten skett dessfrinnan.
(se figur 6.A) i populationen. Grundregeln r att

ett brott endast kan generera en ingngshndelse.
Utan rensningen leder allts samma brott bde till
en icke frihetsbervande pfljd och till en frigivning frn fngelse eller avslutad intensivvervakning med elektronisk kontroll. ven den hr frndringen gller frn referensret 2006 (2010 fr
den preliminra statistiken).
Frn och med referensret 2010 inhmtas uppgifter ver utskrivningar frn rttspsykiatrisk vrd
frn RttspsyK fr att komplettera terfallsregistret. Det mjliggr skattningar av terfallsandelar
utan inkapaciteringseffekter ven fr rttspsykiatrisk vrd. Vid publiceringen 2013 gller frbttringen endast den preliminra statistiken fr 2010.
Inte frrn 2016 kommer den slutliga statistiken
att berras.

Registreringen vid klagarmyndigheterna och domstolarna utgr underlaget fr uppgifter om personer
som lagfrts fr brott genom lagakraftvunnen dom
eller lagfringsbeslut frn klagare. Kriminalvrden
(KV) levererar uppgifter om frigivna frn anstalt och
avslutade intensivvervakningar, Statens institutionsstyrelse (SiS) levererar uppgifter om utskrivna frn
sluten ungdomsvrd och Nationellt rttspsykiatriskt
kvalitetsregister (RttspsyK) levererar uppgifter om
utskrivna frn rttspsykiatrisk vrd frn och med referensret 2010. Frn Statistiska centralbyrn (SCB)
erhlls folkbokfringsdata med uppgifter om ln i
folkbokfringen, emigration och ddsfall. Insamlingen och bearbetningen av lagfringar r desamma som
fr statistiken ver personer lagfrda fr brott. P Br
samlas uppgifterna in och granskas. Vid publicering
skapas ett register frn vilket specialbestllningar p
statistik och uttag av mikrodata kan gras.
SCB brjade framstlla statistik ver terfall i brott

p 1970-talet. Statistikens syfte var att ge en versiktlig beskrivning av terfallsmnstren mot bakgrund av
bland annat brotts- och pfljdskategorier, tidigare
brottsbelastning, lder och kn.
Jmfrelser ver tid

Infr publiceringen 2013 har tre frbttringar gjorts i
syfte att ka kvaliteten p terfallsstatistiken.
Frn och med referensret 2006 fr den slutliga
statistiken (och 2010 fr den preliminra statistiken) tas hnsyn till ndringar av personnummer.
Uppgiften hmtas frn Registret ver totalbefolkningen (RTB) vid SCB. Vid frekomst av ett personnummerbyte anvnds det senast knda personnumret i statistiken. Personnummerjusteringen
leder till fler trffar i RTB. Det leder ocks till en
hgre tillfrlitlighet i kopplingen mellan hndelser
som rr en och samma person (ingngs- och terfallshndelse samt tidigare belastningar).
r 2009 fick Br i uppdrag av regeringen att utveckla

statistiken ver terfall i brott. Utvecklings- och frbttringsarbetet riktade in sig p att frbttra statistikens kvalitet svl avseende relevans, tillfrlitlighet
och jmfrbarhet som aktualitet och tillgnglighet.
Flera frndringar gjordes i den nya statistiken fr att
uppn en hgre kvalitet. Den nya statistiken publicerades fr frsta gngen 2012. Nedan redovisas ngra
I uppgifterna om frigivningar frn KV finns information om ett slutligt beslut har undanrjt en
tidigare utdmd pfljd. Det handlar frmst om
frivrdspfljder som undanrjts av olika skl.
Med hjlp av de slutliga besluten kan dessa frivrdspfljder rensas bort fr att undvika dubbletter
307
terfall i brott
Sedan Br tog ver statistikansvaret fr kriminalstatistiken 1994 har statistik ver terfall i brott fr
perioden 19731989 redovisats i publikationen Kriminalstatistik 1994. Den statistik som d presenterades var producerad av SCB. Ett nytt system fr framstllning av statistik ver terfall i brott utarbetades
2003. Statistik frn det nya systemet publicerades frsta gngen i publikationen Kriminalstatistik 2003 och
avsg terfallsstatistik fr perioden 1991 och framt.
Frndringarna i Brs statistiksystem pverkade till
viss del jmfrbarheten med tidigare rs statistik ver
terfall i brott. Den strsta frndringen gllde definitionen av ingngspopulationen, det vill sga de
personer som fljs upp avseende terfall i brott. Ingngspopulationen definierades som de personer som
lagfrdes fr brott under ett visst kalenderr. I den
statistik som togs fram av SCB definierades ingngspopulationen som de personer som fick sin frsta lagfring under respektive r fr en viss period eller fr
enskilda lagfringsr.
Fr att ka aktualiteten publiceras ven en preliminr statistik. Den preliminra statistiken har
en kortare framstllningstid n den slutliga. Det
beror p att uppfljningsoch buffertperioderna
endast r ett r i stllet fr tre. Vid publicering av
en preliminr statistik kan aktualitetskravet bttre
tillgodoses samtidigt som den nya slutliga terfallsstatistiken kan tilltas ha ngot lngre buffertperiod fr att kunna uppn samma eller hgre tillfrlitlighet n den tidigare terfallsstatistiken. En
frlngning av buffertperioden frn tv till tre r r
dessutom ndvndig d den nya terfallsstatistiken
bygger p lagakraftuppgifter som krver mer tid
fr insamling. r 2013 publiceras slutlig statistik
fr referensret 2006 och preliminr statistik fr
referensret 2010.
av de viktigaste frndringarna gllande den nya och

hr presenterade statistiken (fr en mer detaljerad beskrivning av utvecklingsarbetet, kontakta Enheten fr
rttsstatistik vid Br).
Fr att skapa en hgre tillfrlitlighet i statistiken
utkas uppfljningen till domslut som har vunnit
laga kraft. Det gller svl fr ingngs- och terfallshndelse som fr tidigare belastningar och ger
en mer korrekt redovisning av brott och pfljder i
de lagfringar som redovisas.
Fr att skapa hgre tillfrlitlighet i mtningen av
terfall och kontrollera fr s kallade inkapaciteringseffekter fljs de individer som dmts till fngelse eller sluten ungdomsvrd upp fr terfall frn
och med datumet fr frigivning/utskrivning. I den
tidigare statistiken startade uppfljningen vid datumet fr ett fllande domslut i tingsrtten avseende dessa pfljder.
Ovan redovisade skillnader innebr att det inte r

mjligt att jmfra den nya statistiken med tidigare
utgvor av terfallsstatistik (19731989, 19912005).
Br har dock fr avsikt att ta fram uppgifter enligt det
tidigare formatet (19912005) fr att flja upp skillnader ver tid. I figur 6.B redovisas andelen personer
som terfallit i brott enligt den tidigare statistiken
19912006 och enligt den nya statistiken 20032006.
Av figuren framgr att terfallsandelarna fr den nya
statistiken ligger ngot hgre n fr den gamla. Under
perioden 20032006 rr det sig om 23 procentenheter. Det r ett frvntat resultat och frklaras av de
kvalitetsfrbttrande tgrder som genomfrts och
som tillsammans ger mer tillfrlitliga skattningar av
terfallsandelen.
En utkning av avgrnsningen av vilka lagfringar som ingr i statistiken har gjorts. Lagfringar
som omfattar lindrigare brott med penningbter
som maximalt straff i straffskalan exkluderas helt
och hllet. Tidigare gjordes den hr exkluderingen
endast fr trafikbrott. ndringen r frenlig med
att ordningsbot som utfrdas fr samma typ av
lindriga brott inte alls ingr som ingngshndelser.
Genom frndringen koncentreras redovisningen
till den grvre brottsligheten och kan drmed anses
vara mer relevant.
I den nya statistiken grs korrigeringar fr bortfall
som inte gjorts tidigare. Med hjlp av uppgifter om
ddsfall frn SCB r det mjligt att lta en person
vara kvar under uppfljning nda tills han eller
hon dr. Det innebr att den mjliga uppfljningstiden inte r lika lng fr alla personer. Metoden
som anvnds fr att berkna terfallsandelarna tar
dock hnsyn till detta.
100 %
80 %
60 %
40 %
Populationen har med hjlp av uppgifter frn SCB

avgrnsats till att personer folkbokfrda i landet
den 31 december respektive referensr ingr. Detta
kar jmfrbarheten mellan terfallsstatistiken
och befolkningsstatistiken. Det medfr ocks i
viss mn en hgre tillfrlitlighet i skattningen av
terfall, eftersom icke folkbokfrda personer ofta
saknar fullstndiga person- eller samordningsnummer, vilket krvs fr att identifiera och flja upp
unika individer i statistiken. Dock gr information
om terfall frlorad nr det gller de ingngs- och
terfallshndelser som icke folkbokfrda personer
str fr. Uppgifter om icke folkbokfrda personer
finns dock lagrade i terfallsregistret p Br fr
specialstudier.
20 %
0%
1991
1994
1997
Nya slutliga
2000
2003
2006
Gamla
Figur 6.B. Andel terfall i brott inom tre r, nya statistiken 20032006 och gamla statistiken 19912006.
308
Ny terfallsstatistik (20032006)
Tidigare terfallsstatistik (19932005)
Population
Samtliga personer som var folkbokfrda i landet

Samtliga personer som lagfrts (lagfringsbeslut)
31 december under respektive referensr och har fr brott under respektive referensr.
minst en ingngshndelse.
Rensningar
Brott som endast har bter i straffskalan.

Ordningsbotsfrelggande ingr ej.
Vissa trafikbrott som endast har bter i straff

skalan.
Ordningsbotsfrelggande ingr ej.
Domar i hgre instans
Objekt
Ingngshndelser, personer.
Lagfringar, personer.
IIngngshndelser/lagfringsbeslut
Med ingngshndelse avses frigivningar frn

anstalt, utskrivningar frn sluten ungdomsvrd,
avslutade intensivvervakningar samt lagfringar
fr andra pfljder genom lagakraftvunnen dom
eller beslut av klagare.
Med lagfringsbeslut avses fllande dom i tingsrtt,

godknt straffrelggande eller meddelad talsun
derltelse.
Personer
Samtliga personer med minst en ingngshndelse Samtliga personer med ett lagfringsbeslut under
under referensret.
referensret.
Metod fr aggregering till person
Tre metoder fr aggregering:
En metod fr aggregering:
Slumpvis ingngshndelse under referensret

Frsta ingngshndelsen under referensret.
Ingngshndelsen med det grvsta brottet
sett till straffskalan
Ingngshndelsen med mest ingripande pfljd
Brott i lagfringsbeslut av klagare eller lagakraft
vunna domslut fr brott som begtts inom
uppfljningsperioden.
Brott i lagfringsbeslut av klagare eller fllande

domslut i tingsrtten fr brott som begtts inom
terfall mts fr.o.m. datum fr ingngshndelse

t.o.m. datum fr frsta lagfrda brott under
terfall mts fr.o.m. datum fr lagfringsbeslut t.o.m.

datum fr frsta lagfrda brott under
Uppfljningsperiod
1, 2 och 3 r
Individuell uppfljning
1 och 3 r
Individuell uppfljning
Startdatum fr uppfljning
Datum fr:
Datum fr:
Frigivning frn anstalt

Frigivning frn sluten ungdomsvrd
Avslutad intensivvervakning med elektronisk
kontroll
Laga kraft fr domslut (samtliga instanser)
avseende vriga pfljder
Godknnande av utfrdat straffrelggande
Beslut om talsunderltelser.
Avkunnande av fllande domslut i tingsrtten

Beslut om talsunderltelse
Godknnande av utfrdat straffrelggande.
Buffertperiod
3 r
2 r
Redovisningsvariabler ingngshndelsen
Redovisningsvariabler terfallshndelsen
Grvsta brott
Mest ingripande pfljd
Statistiska mtt
Kn
lder
Antal tidigare belastningar (5 r)
Mest ingripande belastning (5 r)
Grvsta brott
Mest ingripande pfljd
Andel terfall skattas med Life table method

Personer/hndelser: Antal och andel terfall
Personer/hndelser: Tid till terfall (dagar)
Personer/hndelser: Antal terfallsbrott
Personer/hndelser: Antal terfallslagfringar
Personer: Risk fr terfall
Personer: terfallsintensitet
Kn
lder
Antal tidigare belastningar (10 r)
Huvudbrott
Huvudpfljd
Andel terfall skattas med procentrkning

Personer/hndelser: Antal och andel terfall
Hndelser: Antal och andel terfall i samma brott
Tabell 6.6. versikt. Den gamla och nya slutliga statistikens innehll och uppbyggnad.
309
terfall i brott
Definition av terfall
Skillnaderna kan bland annat frklaras av att den nya

statistiken tar hnsyn till inkapaciteringseffekter, vilket innebr att de som frut var intagna p anstalt
med begrnsade mjligheter att terfalla under hela
eller delar av uppfljningsperioden nu fljs frst frn
och med datumet fr frigivning. Andra frklaringar
r att det i den tidigare statistiken i jmfrelse med
den nya statistiken inte togs hnsyn till ddsfall. De
personer som avled under uppfljningsperioden utan
att ha terfallit rknades p samma stt som de som
verlevde hela uppfljningsperioden utan att terfalla
i brott. Buffertperioden har ocks utkats frn tv till
tre r, vilket innebr att flera terfallshndelser hinner
vinna laga kraft. Buffertperioden r sledes en viktig frklaring till varfr den slutliga statistiken visar
hgre terfallsandelar n den preliminra (figur 6.C).
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
1990
1994
Nya slutliga
1998
2002
Nya preliminra
2006
2010
Gamla
Figur 6.C. Andel terfall i brott inom ett r, nya slutliga statistiken 20032006, nya preliminra statistiken
20032010 och gamla statistiken 19912006.
310
Tabellfrteckning
List of tables
terfall i brott
Recidivism
Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer med en ingngshndelse
20032006, efter kn. .............................................................................................................
Number and proportion of recidivists within 1, 2 and 3 years among all persons with an initial event
in 20032006, by gender.
6.2

20032006, efter lder och kn................................................................................................
in 20032006, by age and gender.
6.3

20032006, efter antal tidigare belastningar............................................................................
in 20032006, by number of previous convictions.
6.4

20032006, efter mest ingripande tidigare belastning...............................................................
in 20032006, by the most severe previous sanction.
6.5

20032006, efter mest ingripande pfljd i ingngshndelsen..................................................
in 20032006, by the most severe sanction awarded in connection with the initial event.
6.6

20032006, efter grvsta brott i ingngshndelsen...................................................................
in 20032006, by the most serious offence in the initial event.
6.7

Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer som frigivits frn anstalt
20032006, efter utdmd strafftid och kn..............................................................................
Number and proportion of recidivists within 1, 2 and 3 years among all persons released from prison
in 20032006, by sentence length and gender.
6.8

Median av antal dagar till frsta terfall inom 3 r fr samtliga personer som terfallit efter
en ingngshndelse 20032006, efter kn och lder.................................................................
Median number of days to first recidivist offence within 3 years for all persons committing a recidivist
offence following an initial event in 20032006, by gender and age.
6.9

en ingngshndelse 20032006, efter kn och antal tidigare belastningar................................
offence following an initial event in 20032006, by gender and number of previous convictions.
311
313
314
315
316
317
319
321
323
324
terfall i brott
6.1

6.10

en ingngshndelse 20032006, efter kn och mest ingripande pfljd i ingngshndelsen........
offence following an initial event in 20032006, by gender and the most severe sanction in the initial event.
6.11

Antal terfallsbrott samt medel och median per person inom 3 r av samtliga personer som
terfaller efter ingngshndelser 20032006, efter kn och lder.............................................
Total, mean and median number of incidents of recidivism per person within 3 years, for all persons
committing recidivist offences following an initial event in 20032006, by gender and age.
6.12

Antal terfallsbrott samt medel och median per person inom 3 r av samtliga personer som
terfaller efter ingngshndelser 20032006, efter kn och antal tidigare belastningar............
Total, mean and median number of incidents of recidivism per person within 3 years, for all persons committing
recidivist offences following an initial event in 20032006, by gender and number of previous convictions.
6.13

Antal och andel terfall inom 3 r av samtliga personer som terfallit efter en ingngshndelse
20032006, efter kn och mest ingripande pfljd i ingngshndelsen respektive
terfallshndelsen.....................................................................................................................
328
Number and proportion of recidivists within 3 years among all persons committing a recidivist offence
following an initial event in 20032006, by gender and the most severe sanction in the initial event and
the recidivist event.
6.14

Antal och andel terfall inom 3 r av samtliga personer som terfallit efter en ingngshndelse
2006, efter grvsta brott i ingngshndelsen respektive terfallshndelsen...............................
Number and proportion of recidivists within 3 years among all persons committing a recidivist offence
following an initial event in 2006, by the most serious offence in the initial event and the recidivist event.
312
325
326
327
329
Tabell 6.1. Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer med en ingngshndelse1 20032006,
efter kn.
Number and proportion of recidivists within 1, 2 and 3 years among all persons with an initial event in 20032006,
by gender.
r
Kn
Samtliga
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Kvinnor
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
%
%
Mn
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
2003
2004
2005
2006
71 439
73 315
74 021
78 759
18 956
19 089
19 253
20 241
27
26
26
26
25 645
25 838
26 199
27 476
36
35
36
35
29 539
29 828
30 236
31 737
42
41
41
40
13 817
14 929
15 128
16 051
2 570
2 650
2 775
2 791
19
18
18
17
3 579
3 654
3 798
3 899
26
25
25
24
4 164
4 247
4 450
4 573
30
29
29
29
57 622
58 386
58 893
62 708
16 386
16 439
16 478
17 450
28
28
28
28
22 066
22 184
22 401
23 577
38
38
38
38
25 375
25 581
25 786
27 164
44
44
44
44
Med en ingngshndelse avses frigivning frn anstalt, utskrivning frn sluten ungdomsvrd,
avslutad intensivvervakning samt lagakraftvunnen dom eller lagfringsbeslut med andra pfljder.
Frigivningar frn anstalt, utskrivningar frn sluten ungdomsvrd och avslutade intensivvervakningar erstter motsvarande lagfringsbeslut
fr att ta hnsyn till inkapaciteringseffekter.
terfall i brott
Om en person har flera ingngshndelser under referensret slumpas en av hndelserna ut fr uppfljning av terfall i nytt lagfrt brott.
313
314
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
3 r
2 r
1 r
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
Samtliga personer
19
760
16
622
11
428
4 046
40
8 110
35
7 068
26
5 279
20 510
46
13 510
40
11 844
31
9 046
29 417
46
3 363
40
2 920
29
2 106
7 379
38
3 796
32
3 191
21
2 097
19
850
15
690
10
463
4 578
40
8 358
35
7 302
26
5 479
20 896
46
13 400
40
11 757
31
8 925
29 102
45
3 454
39
2 990
28
2 146
7 727
34
3 766
28
3 099
19
2 076
11 012
73 315
71 439
10 087
2004
2003
2005
2006
19
993
15
792
10
525
5 382
39
8 845
34
7 664
25
5 675
22 965
46
13 917
40
12 256
30
9 256
30 567
46
3 848
40
3 321
29
2 418
8 365
36
4 134
30
3 443
21
2 367
11 480
78 759
19
147
15
116
71
774
34
1 308
29
1 142
21
817
3 903
36
1 793
32
1 550
24
1 177
4 923
25
354
21
303
15
209
1 418
20
562
17
468
11
296
2 799
13 817
2003
2 Personens
lder vid tidpunkten fr ingngshndelsen.
19
889
15
728
10
480
4 892
40
8 444
34
7 326
26
5 454
21 366
46
13 448
40
11 754
31
8 874
29 086
46
3 623
40
3 175
29
2 306
7 928
36
3 832
30
3 216
20
2 139
10 749
74 021
en ingngshndelse avses frigivning frn anstalt, utskrivning frn sluten ungdomsvrd,

1 Med
60
4059
2139
1820
1517
lder
Kvinnor
r
Samtliga
Kn
by age and gender.
18
154
15
126
81
865
34
1 369
30
1 190
22
862
3 996
36
1 801
31
1 588
24
1 211
5 068
23
367
20
314
14
224
1 593
16
556
13
436
272
3 407
14 929
2004
efter lder 2 och kn.
17
155
12
118
89
955
37
1 481
32
1 279
24
942
4 003
35
1 834
31
1 590
24
1 221
5 189
24
419
20
344
13
226
1 715
17
561
14
467
297
3 266
15 128
2005
17
169
13
126
74
993
34
1 533
30
1 318
21
952
4 473
34
1 838
30
1 601
22
1 186
5 371
25
425
21
358
14
249
1 723
17
608
14
496
330
3 491
16 051
2006
Mn
2003
19
613
16
506
11
357
3 272
41
6 802
36
5 926
27
4 462
16 607
48
11 717
42
10 294
32
7 869
24 494
50
3 009
44
2 617
32
1 897
5 961
44
3 234
37
2 723
25
1 801
7 288
57 622
2004
19
696
15
564
10
382
3 713
42
6 989
36
6 112
27
4 617
16 900
48
11 599
42
10 169
32
7 714
24 034
50
3 087
44
2 676
31
1 922
6 134
42
3 210
35
2 663
24
1 804
7 605
58 386
2005
19
734
16
610
10
391
3 937
40
6 963
35
6 047
26
4 512
17 363
49
11 614
43
10 164
32
7 653
23 897
52
3 204
46
2 831
33
2 080
6 213
44
3 271
37
2 749
25
1 842
7 483
58 893
2006
19
824
15
666
10
451
4 389
40
7 312
34
6 346
26
4 723
18 492
48
12 079
42
10 655
32
8 070
25 196
52
3 423
45
2 963
33
2 169
6 642
44
3 526
37
2 947
25
2 037
7 989
62 708
efter antal tidigare belastningar 2.
by number of previous adjudications.
Antal tidigare belastningar
0
2003
2004
2005
2006
Samtliga personer
71 439
73 315
74 021
78 759
Samtliga personer
37 642
39 530
40 032
43 472
4 311
4 341
4 437
4 865
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
%
23
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
48
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
11
11
11
11
6 670
6 783
6 983
7 569
18
17
17
17
8 367
8 447
8 755
9 474
22
21
22
22
12 697
12 753
12 763
13 215
3 032
3 139
3 120
3 275
24
25
24
25
4 496
4 642
4 613
4 838
36
37
36
37
5 345
5 576
5 496
5 762
42
44
43
44
10 241
10 214
10 521
11 045
4 126
4 104
4 307
4 512
40
40
41
41
5 681
5 618
5 873
6 117
56
55
56
56
6 457
6 468
6 726
7 008
63
64
64
64
7 640
7 574
7 463
7 758
4 836
4 852
4 725
4 944
63
64
63
64
5 874
5 868
5 777
6 038
77
78
78
78
6 355
6 315
6 229
6 482
84
84
84
84
3 219
3 244
3 242
3 269
2 651
2 653
2 664
2 645
82
82
82
81
2 924
2 927
2 953
2 914
91
91
91
89
3 015
3 022
3 030
3 011
94
94
94
92
2
Med tidigare belastningar avses lagakraftvunna domar eller lagfringsbeslut 5 r fre ingngshndelsen.
315
terfall i brott
efter mest ingripande tidigare belastning2.
by the most severe previous sanction.
r
Mest ingripande tidigare belastning
Ingen tidigare belastning
2003
2004
2005
2006
Samtliga personer
71 439
73 315
74 021
78 759
Samtliga personer
37 642
39 530
40 032
43 472
4 311
4 341
4 437
4 865
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Fngelse och andra

frihetsbervande pfljder a
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Frivrdspfljder b
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Bter c
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
%
vriga pfljder d
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
11
11
11
11
6 670
6 783
6 983
7 569
18
17
17
17
8 367
8 447
8 755
9 474
22
21
22
22
9 759
9 677
9 792
10 191
6 149
6 173
6 208
6 316
63
64
64
62
7 305
7 299
7 373
7 569
75
76
76
75
7 788
7 806
7 872
8 129
80
81
81
80
5 885
5 947
6 042
6 195
2 764
2 785
2 779
2 951
47
47
46
48
3 546
3 650
3 642
3 788
60
62
60
61
3 975
4 055
4 101
4 213
68
69
68
68
12 537
12 547
12 671
13 116
3 717
3 696
3 807
3 924
30
30
30
30
5 266
5 226
5 362
5 579
42
42
42
43
6 135
6 184
6 244
6 511
49
50
50
50
5 616
5 614
5 484
5 785
2 015
2 094
2 022
2 185
36
37
37
38
2 858
2 880
2 839
2 971
51
51
52
51
3 274
3 336
3 264
3 410
58
60
60
59
Med tidigare belastningar avses lagakraftvunna domar eller lagfringsbeslut 5 r fre ingngshndelsen.
Hr ingr fngelse, intensivvervakning med elektronisk kontroll, skyddstillsyn med fngelse, sluten ungdomsvrd och rttspsykiatrisk vrd.
b
Hr ingr skyddstillsyn, skyddstillsyn med samhllstjnst och villkorlig dom med samhllstjnst.
c
Hr ingr dags- och penningbter.
d
Hr ingr villkorlig dom, vrd inom socialtjnsten, talsunderltelse m.m.
2
a
316
efter mest ingripande pfljd2 i ingngshndelsen.
by the most severe sanction awarded in connection with the initial event.
Fngelsea
Samtliga personer
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
%
Sluten ungdomsvrd
%
Samtliga personer
1 r
2 r
3 r
Rttspsykiatrisk vrd inkl.

rttspsykiatrisk vrd med
utskrivningsprvning
Antal terfall
8 309
8 639
8 302
8 193
4 686
4 782
4 566
4 478
56
55
55
55
5 495
5 651
5 423
5 273
66
66
66
65
5 893
6 081
5 824
5 691
71
71
71
70
74
103
110
85
45
65
62
49
61
63
56
58
55
79
78
64
74
77
71
75
Antal terfall
60
85
82
71
81
83
75
84
330
331
258
270
25
29
29
22
11
54
54
48
33
Antal terfall
Antal terfall
%
16
16
19
12
3 r
Antal terfall
75
73
59
46
%
Samtliga personer
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Skyddstillsyn med samhllstjnst Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
Villkorlig dom med

samhllstjnst
2006
78 759
2 r
1 r
Skyddstillsynb
2005
74 021
Antal terfall
Intensivvervakning
2004
73 315
Samtliga personer
1 r
2003
71 439
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
317
23
22
23
17
1 970
2 315
2 406
2 663
355
367
398
449
18
16
17
17
505
536
624
699
26
23
26
26
605
670
740
856
31
29
31
32
972
1 098
1 073
1 116
317
354
355
356
33
32
33
32
426
500
475
510
44
46
44
46
508
588
562
598
52
54
53
54
5 491
5 264
5 187
5 497
2 220
2 215
2 114
2 334
41
42
41
43
2 946
2 916
2 774
3 026
54
56
54
55
3 327
3 247
3 118
3 378
61
62
60
62
3 329
3 237
3 246
3 595
352
341
353
372
11
11
11
10
558
555
559
634
17
17
17
18
721
22
707
22
725
22
800
22
terfall i brott
r
Mest ingripande pfljd i ingngshndelsen
1
Tabell 6.5 (forts). Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer med en ingngshndelse
20032006,
2
efter mest ingripande pfljd i ingngshndelsen.
Bter c
Samtliga personer
1 r
37 188
38 146
39 038
40 735
7 533
7 543
7 926
8 338
20
20
20
21
10 878
10 789
11 366
11 914
29
28
29
29
12 869
12 816
13 505
14 083
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Villkorlig dom
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
%
Vrd inom socialtjnsten frenat Samtliga personer

med ungdomstjnst
Antal terfall
1 r
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Vrd inom socialtjnsten
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
talsunderltelser
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
vriga pfljder d
%
Samtliga personer
35
34
35
35
6 242
6 246
6 401
6 742
857
857
793
803
14
14
12
12
1 258
1 283
1 234
1 232
20
21
19
18
1 546
1 551
1 518
1 552
25
25
24
23
500
449
556
639
212
176
224
244
42
39
40
38
294
245
301
341
59
55
54
53
322
274
345
406
64
61
62
63
1 742
1 960
2 083
2 240
655
724
794
846
38
37
38
38
928
1 028
1 095
1 160
53
52
53
52
1 065
1 196
1 253
1 333
61
61
60
60
5 254
5 488
5 329
6 944
1 738
1 696
1 718
1 955
33
31
32
28
2 263
2 208
2 223
2 562
43
40
42
37
2 536
2 532
2 494
2 908
48
46
47
42
38
39
32
40
10
18
15
16
25
14
1 r
Antal terfall
2 r
Antal terfall
10
26
18
29
36
Antal terfall
12
11
15
32
21
35
38
3 r
Om en person har flera ingngshndelser under referensret vljs den med mest ingripande pfljden ut fr uppfljning av terfall i nytt lagfrt brott.
2
Avser den mest ingripande pfljden bland ingngshndelserna under referensret. Pfljden kan vara verkstllt fngelse, sluten ungdomsvrd, intensivvervakning
eller annan utdmd och lagakraftvunnen pfljd.
Hr ingr ven skyddstillsyn med fngelse.
b Hr
ingr skyddstillsyn med eller utan behandlingsplan.
Hr ingr pfljdseftergift, nykterhetsvrd, missbruksvrd och ppen psykiatrisk vrd.
Hr ingr skyddstillsyn med eller utan behandlingsplan.
Hr ingr pfljdseftergift, nykterhetsvrd, missbruksvrd och ppen psykiatrisk vrd.
318
Tabell 6.6. Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer med en ingngshndelse1
efter grvsta brott2 i ingngshndelsen.
by the most serious offence in the initial event.
2003
2004
2005
2006
Samtliga personer
71 439
73 315
74 021
78 759
Samtliga personer
7 452
7 139
7 269
8 228
1 688
1 545
1 600
1 812
Grvsta brott i ingngshndelsen

BrB 3 kap. Brott mot liv och
hlsa
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
BrB 4, 5 och 7 kap. Brott mot
frihet, frid, familj och
rekrnkning
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
BrB 6 kap. Sexualbrott
2 r
BrB 8 kap. Tillgreppsbrott
38
2 339
2 366
2 409
2 759
532
521
535
551
23
22
22
20
745
744
752
786
32
32
31
29
873
870
893
927
90
80
84
106
14
13
12
12
136
123
134
153
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
%
Samtliga personer
Antal terfall
%
Antal terfall
%
Antal terfall
%
Samtliga personer
Antal terfall
%
Antal terfall
%
3 r
37
Antal terfall
2 r
37
Antal terfall
3 r
1 r
38
34
BrB 12 kap. Skadegrelsebrott
32
3 118
855
Antal terfall
3 r
32
2 690
37
2 r
2 r
31
2 650
690
1 r
33
2 858
37
BrB 911 kap. Bedrgeri,

frskingring, brott mot
22
2 622
634
Samtliga personer
1 r
22
2 297
38
%
3 r
22
2 213
653
Samtliga personer
1 r
23
2 439
Antal terfall
21
19
19
18
162
142
168
188
25
22
24
22
17 839
18 939
18 247
18 201
5 680
5 432
5 193
5 196
32
29
29
29
7 431
7 227
6 890
6 866
42
38
38
38
8 397
8 197
7 849
7 906
47
43
43
44
4 064
4 190
4 394
4 669
864
1 032
956
958
21
25
22
21
1 161
1 319
1 292
1 313
29
32
29
28
1 356
1 497
1 502
1 521
33
36
34
33
2 193
2 301
2 519
2 699
446
521
597
640
20
23
24
24
686
750
858
923
31
33
34
34
830
891
1 022
1 109
38
319
39
41
41
terfall i brott
1
Tabell 6.6 (forts). Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer med en ingngshndelse
efter grvsta brott2 i ingngshndelsen.
BrB 1315 kap. Brott mot

allmnheten
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
BrB 1622 kap. Brott mot staten Samtliga personer

1 r
Antal terfall
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
%
%
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
%
3 r
Antal terfall
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
%
2 r
Antal terfall
3 r
Antal terfall
Brott mot vriga

frfattningar
%
Samtliga personer
1 r
Antal terfall
2 r
Antal terfall
%
%
3 r
Antal terfall
%
1 540
1 865
1 734
1 865
220
286
256
249
14
15
15
13
318
361
354
341
21
19
20
18
364
416
421
399
24
22
24
21
3 097
3 278
3 380
3 605
931
1 013
1 016
1 052
30
31
30
29
1 227
1 360
1 361
1 431
40
42
40
40
1 421
1 564
1 566
1 631
46
48
47
45
18 238
18 719
18 386
19 461
4 269
4 353
4 182
4 200
23
23
23
22
5 762
5 905
5 752
5 800
32
32
31
30
6 721
6 890
6 713
6 742
37
37
37
35
6 785
7 250
8 375
9 500
2 691
2 934
3 528
4 148
40
41
42
44
3 619
3 908
4 647
5 394
53
54
56
57
4 113
4 456
5 219
6 049
61
62
63
64
7 239
6 634
6 618
6 917
1 547
1 424
1 365
1 358
21
22
21
20
2 110
1 929
1 886
1 843
29
29
29
27
2 444
2 255
2 193
2 147
34
34
33
31
1 Med

Om en person har flera ingngshndelser under referensret vljs den med grvsta brott enligt straffskalan ut fr uppfljning av terfall i nytt lagfrt brott.
2 Avser
det grvsta brottet enligt straffskalan bland ingngshndelserna under referensret.

2 Avser
320
321
2 225
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
3 r
2 r
1 r
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
3 r
2 r
%
63
73
76
788
72
75
792
71
747
61
64
749
648
1 058
78
664
1 037
76
1 185
71
1 115
1 104
62
946
1 526
69
1 048
60
881
1 474
70
1 584
65
1 556
1 454
51
1 187
2 321
8 639
1 434
54
1 197
Samtliga personer
Antal terfall
8 309
1 r
2004
2005
2006
77
706
73
668
62
572
925
79
1 092
75
1 032
64
887
1 388
70
1 463
63
1 334
51
1 080
2 125
8 302
80
679
76
643
68
572
848
80
1 041
76
985
67
872
1 304
68
1 416
62
1 286
50
1 045
2 102
8 193
r
2003
Samtliga personer
terfall i brott
Mer n 4 mn. och hgst 6

mn.

mn.
Hgst 2 mn.
Utdmd strafftid
Kvinnor
Samtliga
Kn
80
55
77
53
68
47
69
77
83
70
76
60
65
109
77
166
72
156
59
128
216
586
2003
Number and proportion of recidivists within 1, 2 and 3 years among all persons released from prison in 20032006,
by sentence length and gender.
Tabell 6.7. Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer som frigivits frn anstalt 20032006,
efter utdmd1 strafftid och kn.
81
59
77
56
70
51
73
80
102
77
98
70
89
129
82
178
77
168
71
156
220
601
2004
77
41
74
39
66
35
53
88
89
86
87
79
80
101
75
155
68
141
60
123
207
587
2005
90
47
88
46
87
45
52
87
82
84
79
78
73
94
73
173
69
162
56
133
237
599
2006
Mn
2003
76
733
72
696
64
617
968
76
1 032
71
972
60
816
1 365
70
1 390
64
1 278
53
1 069
2 009
7 723
2004
75
733
70
691
61
597
985
78
1 083
72
1 006
61
857
1 397
67
1 406
62
1 286
49
1 031
2 101
8 038
2005
77
665
72
629
62
537
872
78
1 003
74
945
63
807
1 287
69
1 308
63
1 193
50
957
1 918
7 715
2006
80
632
75
597
66
527
796
80
959
75
906
66
799
1 210
67
1 243
61
1 124
49
912
1 865
7 594
322
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
Antal terfall
3 r
2 r
1 r
74
74
61
32
78
41
87
46
Antal terfall
Antal terfall
190
56
2005
2006
1 844
49
131
42
114
32
85
269
59
351
54
318
43
253
594
66
760
61
704
51
588
1 157
72
1 321
68
1 253
60
1 101
1 848
48
133
41
113
32
89
277
55
336
49
298
37
225
613
65
779
60
719
51
612
1 201
71
1 307
67
1 229
58
1 063
Statens institutionsstyrelse tar hnsyn till om den dmde varit frihetsbervad fre eller efter domen p sluten ungdomsvrd (avrkning).
44
81
39
72
29
53
184
56
293
49
282
52
40
258
40
258
209
525
67
787
63
738
54
635
1 176
199
500
69
785
64
730
55
621
1 139
1 359
69
1 280
69
60
1 278
1 198
61
1 849
1 104
Antal terfall
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
3 r
2 r
1 r
Samtliga personer
Antal terfall
Antal terfall
2004
1 063
Kriminalvrden definierar utdmd strafftid som strafftid + frverkad straffterstod.
Mer n 4 r
Mer n 2 r och hgst 4 r
Mer n 1 r och hgst 2 r
3 r
2 r
Antal terfall
1 744
1 r
2003
Samtliga personer
Utdmd strafftid

r
Kvinnor
Samtliga
Kn
26
26
16
31
59
39
47
31
41
27
66
73
69
66
63
58
55
95
2003
34
24
19
21
46
31
41
28
32
22
68
65
58
62
56
51
46
90
2004
Tabell 6.7. (forts.) Antal och andel terfall inom 1, 2 och 3 r av samtliga personer som frigivits frn anstalt 20032006,
efter utdmd1 strafftid och kn.
45
22
41
20
39
19
49
55
35
47
30
44
28
64
66
75
65
74
58
65
113
2005
58
26
53
24
33
15
45
56
33
49
29
41
24
59
65
73
61
68
53
59
112
2006
Mn
55
361
50
328
39
255
659
70
746
65
699
56
594
1 073
74
1 211
69
1 135
61
1 008
1 649
2003
53
367
47
325
38
258
688
69
756
64
710
55
613
1 108
74
1 301
70
1 222
60
1 058
1 759
2004
57
460
51
412
39
319
814
66
725
62
674
51
560
1 093
72
1 246
68
1 179
60
1 036
1 731
2005
53
443
46
387
35
299
845
66
746
61
690
52
588
1 142
71
1 234
67
1 161
58
1 004
1 736
2006
Tabell 6.8. Median av antal dagar till frsta terfall inom 3 r fr samtliga personer som terfallit efter en ingngshndelse1 20032006,
efter kn och lder 2.
Median number of days to first recidivist offence within 3 years for all persons committing a recidivist offence following an initial event in 20032006,
by gender and age.
Median av antal dagar
Antal personer
r
Samtliga
Kvinnor
Mn
r
2003
2004
2005
2006
2003
2004
2005
2006
Samtliga personer
228
231
233
233
29 539
29 828
30 236
31 737
1517
314
310
304
302
3 796
3 766
3 832
4 134
1820
245
245
240
248
3 363
3 454
3 623
3 848
2139
204
207
211
210
13 510
13 400
13 448
13 917
4059
216
216
224
222
8 110
8 358
8 444
8 845
60
312
316
320
340
760
850
889
993
Samtliga personer
251
244
241
257
4 164
4 247
4 450
4 573
1517
343
376
328
314
562
556
561
608
1820
281
264
328
306
354
367
419
425
2139
215
200
210
217
1 793
1 801
1 834
1 838
4059
244
244
231
236
1 308
1 369
1 481
1 533
60
379
329
276
435
147
154
155
169
Samtliga personer
225
227
232
230
25 375
25 581
25 786
27 164
1517
310
300
301
301
3 234
3 210
3 271
3 526
1820
241
241
232
242
3 009
3 087
3 204
3 423
2139
203
209
211
209
11 717
11 599
11 614
12 079
4059
209
211
222
219
6 802
6 989
6 963
7 312
60
289
314
329
324
613
696
734
824
Kn och lder
1 Med

lder vid tidpunkten fr ingngshndelsen.
terfall i brott
2 Personens
323
efter kn och antal tidigare belastningar2.
by gender and number of previous convictions.
Antal personer
r
Samtliga
Kvinnor
Mn
r
2003
2004
2005
2006
2003
2004
2005
2006
Samtliga personer
228
231
233
233
29 539
29 828
30 236
31 737
350
351
358
351
8 367
8 447
8 755
9 474
300
303
300
305
5 345
5 576
5 496
5 762
23
241
239
245
235
6 457
6 468
6 726
7 008
48
147
147
149
145
6 355
6 315
6 229
6 482
67
70
77
73
3 015
3 022
3 030
3 011
Samtliga personer
251
244
241
257
4 164
4 247
4 450
4 573
346
336
356
358
1 603
1 559
1 702
1 761
298
295
291
309
759
883
855
843
23
224
236
236
255
812
813
878
866
48
151
153
136
151
683
695
685
754
Kn och antal tidigare belastningar
57
78
81
80
307
297
330
349
Samtliga personer
225
227
232
230
25 375
25 581
25 786
27 164
351
353
359
348
6 764
6 888
7 053
7 713
300
305
300
305
4 586
4 693
4 641
4 919
23
244
240
247
232
5 645
5 655
5 848
6 142
48
147
145
152
144
5 672
5 620
5 544
5 728
68
70
77
72
2 708
2 725
2 700
2 662
1 Med

2 Med
tidigare belastningar avses lagakraftvunna domar eller lagfringsbeslut 5 r innan ingngshndelsen.
324
325
117
267
234
282
238
251
118
230
194
290
259
223
117
273
241
281
234
Fngelse och andra frihetsbervande pfljder a
Intensivvervakning
Frivrdspfljder b
Bter c
vriga pfljder d
Samtliga personer
Intensivvervakning
Frivrdspfljder b
Bter c
vriga pfljder d
Samtliga personer
Intensivvervakning
Frivrdspfljder b
Bter c
vriga pfljder d
244
283
229
319
118
225
282
277
205
247
111
244
251
282
225
313
117
228
236
283
241
341
125
230
243
282
184
274
115
236
236
283
234
325
123
231
2005
Hr ingr villkorlig dom, ungdomspfljder, talsunderltelse m.m.
terfall i brott
Hr ingr skyddstillsyn, skyddstillsyn med samhllstjnst och villkorlig dom med samhllstjnst.
4 679
11 108
3 792
669
5 538
25 786
942
2 397
613
71
427
4 450
5 621
13 505
4 405
740
5 965
30 236
2005
Hr ingr fngelse, skyddstillsyn med fngelse, sluten ungdomsvrd och rttspsykiatrisk vrd.
4 680
10 542
3 946
620
5 793
25 581
881
2 274
596
50
446
4 247
5 561
12 816
4 542
670
6 239
29 828
2004
4 581
10 672
3 968
558
5 596
25 375
900
2 197
588
47
432
4 164
5 481
12 869
4 556
605
6 028
29 539
2003
Avser den mest ingripande pfljden bland ingngshndelserna under referensret. Pfljden kan vara verkstllt fngelse, sluten ungdomsvrd, intensivvervakning eller annan utdmd och lagakraftvunnen pfljd
245
277
228
333
121
228
282
292
217
361
103
255
251
279
227
334
119
232
2006
226
Samtliga personer
2004
r
2003
Mn
Kvinnor
Samtliga
Kn och mest ingripande pfljd i ingngshndelsen
Antal personer
by gender and the most severe sanction in the initial event.
efter kn och mest ingripande pfljd2 i ingngshndelsen.
5 163
11 670
4 161
800
5 370
27 164
1 051
2 413
615
56
438
4 573
6 214
14 083
4 776
856
5 808
31 737
2006
326
Kn och lder
115 163
63 333
2139
4059
4059
102 366
55 662
2139
4059
1 977
19 600
1820
60
16 008
195 613
1517
Samtliga personer
344
7 671
2139
60
1 676
12 797
1820
1 381
23 869
1517
Samtliga personer
2 321
21 276
1820
60
17 389
219 482
1517
Samtliga personer
2003
2 352
57 844
100 292
21 026
16 105
197 619
364
8 290
12 537
1 516
1 270
23 977
2 716
66 134
112 829
22 542
17 375
221 596
2004
2 373
57 036
100 061
22 648
15 903
198 021
358
8 851
12 620
1 792
1 452
25 073
2 731
65 887
112 681
24 440
17 355
223 094
2005
2006
2 764
57 486
98 899
22 769
16 767
198 685
359
8 876
12 952
2 039
1 541
25 767
3 123
66 362
111 851
24 808
18 308
224 452
613
6 802
11 717
3 009
3 234
25 375
147
1 308
1 793
354
562
4 164
760
8 110
13 510
3 363
3 796
29 539
2003
Personens lder vid tidpunkten fr ingngshndelsen.
734
6 963
6 989
696
11 614
3 204
3 271
25 786
155
1 481
1 834
419
561
4 450
889
8 444
13 448
3 623
3 832
30 236
2005
11 599
3 087
3 210
25 581
154
1 369
1 801
367
556
4 247
850
8 358
13 400
3 454
3 766
29 828
2004
Mn
Kvinnor
Samtliga
Antal personer
r
Antal terfallsbrott
824
7 312
12 079
3 423
3 526
27 164
169
1 533
1 838
425
608
4 573
993
8 845
13 917
3 848
4 134
31 737
2006
3,23
8,18
8,74
6,51
4,95
7,71
2,34
5,86
7,14
4,73
2,46
5,73
3,05
7,81
8,52
6,33
4,58
7,43
2003
3,38
8,28
8,65
6,81
5,02
7,73
2,36
6,06
6,96
4,13
2,28
5,65
3,20
7,91
8,42
6,53
4,61
7,43
2004
Antal terfallsbrott per person
3,23
8,19
8,62
7,07
4,86
7,68
2,31
5,98
6,88
4,28
2,59
5,63
3,07
7,80
8,38
6,75
4,53
7,38
2005
3,35
7,86
8,19
6,65
4,76
7,31
2,12
5,79
7,05
4,80
2,53
5,63
3,15
7,50
8,04
6,45
4,43
7,07
2006
Tabell 6.11. Antal terfallsbrott samt medel och median per person inom 3 r av samtliga personer som terfaller efter ingngshndelser1 20032006,
efter kn och lder2.
Total, mean and median number of incidents of recidivism per person within 3 years, for all persons committing recidivist offence following an initial event in 20032006,
by gender and age.
2003
2004
2005
Medianantal terfallsbrott per person

r
2006
327
5 514
22 667
19 965
34 863
61 402
56 716
23
48
195 613
6 262
48
Samtliga personer
4 460
23
23 869
Samtliga personer
3 056
62 230
4 577
67 664
48
39 323
23
23 021
58 416
60 140
34 692
21 503
22 868
197 619
5 332
6 196
4 786
3 396
4 267
23 977
63 748
66 336
39 478
24 899
27 135
221 596
2004
58 161
58 573
36 748
20 349
24 190
198 021
5 761
5 930
4 965
3 640
4 777
25 073
63 922
64 503
41 713
23 989
28 967
223 094
2005
2006
55 281
2 725
5 620
5 655
4 693
6 888
25 581
297
695
813
883
1 559
4 247
3 022
6 315
6 468
5 576
8 447
29 828
2004
2 Med
terfall i brott
tidigare belastningar avses lagakraftvunna domar eller lagfringsbeslut 5 r fre ingngshndelsen.
2 708
5 672
5 645
37 663
59 085
4 586
6 764
25 375
307
683
812
759
1 603
4 164
3 015
6 355
6 457
5 345
8 367
29 539
2003
21 363
25 293
198 685
5 829
6 545
5 058
3 403
4 932
25 767
61 110
65 630
42 721
24 766
30 225
224 452

1 Med
Mn
Kvinnor
27 244
219 482
2003
Samtliga personer
Kn och antal tidigare belastningar
Samtliga
Antal personer
r
Antal terfallsbrott
2 700
5 544
5 848
4 641
7 053
25 786
330
685
878
855
1 702
4 450
3 030
6 229
6 726
5 496
8 755
30 236
2005
2 662
5 728
6 142
4 919
7 713
27 164
349
754
866
843
1 761
4 573
3 011
6 482
7 008
5 762
9 474
31 737
2006
20,94
10,83
6,18
4,35
3,35
7,71
17,96
9,17
5,49
4,03
2,86
5,73
20,64
10,65
6,09
4,31
3,26
7,43
2003
21,44
10,70
6,13
4,58
3,32
7,73
17,95
8,92
5,89
3,85
2,74
5,65
21,09
10,50
6,10
4,47
3,21
7,43
2004
Antal terfallsbrott per person
21,54
10,57
6,28
4,38
3,43
7,68
17,46
8,66
5,65
4,26
2,81
5,63
21,10
10,36
6,20
4,36
3,31
7,38
2005
20,77
10,32
6,13
4,34
3,28
7,31
16,70
8,68
5,84
4,04
2,80
5,63
20,30
10,12
6,10
4,30
3,19
7,07
2006
Total, mean and median number of incidents of recidivism per person within 3 years, for all persons committing recidivist offence following an initial event in 20032006,
by gender and number of previous convictions.
Tabell 6.12. Antal terfallsbrott samt medel och median per person inom 3 r av samtliga personer som terfaller efter ingngshndelser1 20032006,
efter kn och antal tidigare belastningar2.
17
15
17
2003
17
15
17
2004
17
14
17
2005
Medianantal terfallsbrott per person

r
16
13
16
2006
328
42
38
vriga pfljder d
Bter c
Frivrdspfljder b
%
Antal
%
Antal
Antal
Antal
Intensivvervakning
Antal
20
%
Antal
25
1 634
36
2 669
43
1 690
41
226
70
3 882
40
10 101
182
13
279
31
181
Antal
Antal
Fngelse och andra

Samtliga personer
vriga pfljder d
Bter c
Antal
Frivrdspfljder b
62
18
Antal
22
266
Intensivvervakning
Antal
34
%
Antal
926
1 816
23
2 948
Fngelse och andra

Samtliga personer
41
1 871
Antal
Antal
Antal
244
69
4 148
38
24
1 554
34
2 489
43
1 653
39
235
69
3 951
39
18
9 882
154
10
235
28
164
42
21
58
256
20
31
830
1 708
22
2 724
41
1 817
39
256
68
4 207
36
2004
10 712
2003
11 027
23
1 531
33
2 518
41
1 544
39
258
67
3 673
37
17
9 524
153
10
248
25
152
34
24
61
260
19
30
837
1 684
21
2 766
39
1 696
39
282
66
3 933
35
2005
10 361
21
1 528
30
2 460
39
1 607
35
279
65
3 462
35
14
9 336
149
10
244
27
163
29
16
56
244
18
27
816
1 677
19
2 704
38
1 770
35
295
64
3 706
32
2006
10 152
18
917
20
1 944
21
831
16
90
11
616
18
19
4 398
165
18
388
26
152
21
10
15
66
19
20
781
1 082
18
2 332
22
983
17
100
11
682
18
2003
5 179
19
958
21
1 938
21
801
17
102
12
684
18
20
4 483
174
16
369
25
151
18
19
83
19
21
786
1 132
18
2 307
21
952
17
111
12
767
18
2004
5 269
19
1 022
22
2 104
22
809
16
104
13
729
19
20
4 768
187
18
437
28
173
17
12
17
73
20
22
882
1 209
19
2 541
23
982
16
116
14
802
19
2005
5 650
19
1 130
22
2 201
21
864
19
148
14
732
19
20
5 075
208
18
434
28
170
25
14
20
86
20
22
912
1 338
19
2 635
22
1 034
19
162
14
818
19
2006
5 987
35
46
1 268
28
4 858
31
1 213
35
194
16
865
34
43
8 398
384
57
1 237
37
214
32
15
19
83
47
31
1 933
1 652
48
6 095
32
1 427
35
209
16
948
10 331
2003
Bter c
47
1 365
30
4 932
33
1 267
36
221
16
934
35
47
8 719
407
61
1 375
42
250
36
18
19
82
51
32
2 132
1 772
50
6 307
34
1 517
36
239
16
1 016
37
2004
10 851
48
1 318
29
5 217
33
1 227
39
259
16
894
35
45
8 915
416
59
1 405
41
248
39
28
17
70
49
31
2 167
1 734
50
6 622
34
1 475
39
287
16
964
37
2005
11 082
49
1 512
30
5 675
35
1 445
41
321
18
932
37
42
9 885
432
59
1 403
41
248
43
24
20
89
48
32
2 196
1 944
51
7 078
36
1 693
41
345
18
1 021
39
2006
12 081
e Hr
d Hr
ingr fngelse, intensivvervakning med elektronisk kontroll, skyddstillsyn med fngelse, sluten ungdomsvrd och rttspsykiatrisk vrd.
ingr villkorlig dom, ungdomspfljder, talsunderltelse m.m.
ingr skyddstillsyn, skyddstillsyn med samhllstjnst och villkorlig dom med samhllstjnst.
ingr dags- och penningbter.
b Hr
c Hr
Vid frekomst av flera terfallshndelser vljs den mest ingripande och utdmda pfljden ut.
ingr fngelse, skyddstillsyn med fngelse, sluten ungdomsvrd och rttspsykiatrisk vrd.
a Hr
16
15
9
10
712
16
4
1 049
5
1 071
10
676
15
8
166
8
188
3
49
3
42
176
175
2 152
18
2 152
12
134
13
160
5
276
5
274
4
28
9
31
5
2
16
4
11
21
12
461
16
485
10
846
11
836
4
1 325
194
51
1 345
219
46
197
191
2004
2 613
2 637
2003
vriga pfljder d
r

2
Avser den mest ingripande pfljden bland ingngshndelserna under referensret. Pfljden kan vara verkstllt fngelse, sluten ungdomsvrd, intensivvervakning eller annan utdmd och lagakraftvunnen pfljd
1 Med
Mn
Kvinnor
vriga pfljder d
Bter c
Frivrdspfljder b
Antal
Intensivvervakning
Antal
Fngelse och andra

Kn och mest ingripande pfljd i ingngshndelsen

Samtliga
Samtliga personer
Antal
Mest ingripande
pfljd
i terfallshndelsen
Fngelse
och andra
frihetsbervande
pfljder e
Frivrdspfljder b
Number and proportion of recidivsts within 3 years among all persons committing a recidivist offence following an initial event in 20032006,
by gender and the most severe sanction in the initial event and the recidivist event.
Tabell 6.13. Antal och andel terfall inom 3 r av samtliga personer som terfallit efter en ingngshndelse1 20032006,
efter kn och mest ingripande pfljd2 i ingngshndelsen respektive terfallshndelsen3.
10
730
16
1 113
168
38
196
18
2 245
170
12
283
37
10
20
12
16
517
900
10
1 396
205
45
216
2005
2 762
10
902
18
1 176
186
43
190
24
2 497
249
13
314
31
17
14
19
613
1 151
11
1 490
217
45
207
10
2006
3 110
329
BrB 6 kap. Sexualbrott
Antal
ring, brott mot borgenrer m.m.
BrB 12 kap. Skadegrelsebrott
Antal
BrB 1622 kap. Brott mot staten
10
210
403
463
18
286
13
51
16
179
130
632
16
19
177
24
749
10
3 296
81
128
205
107
14
48
55
226
10
11
103
229
1 206
17
355
19
1 147
13
876
20
326
23
93
18
203
25
376
46
3 657
19
36
17
159
16
511
24
7 739
3 Vid
terfall i brott
frekomst av flera terfallshndelser vljs den med grvsta brott enligt straffskalan ut.
2 Avser
134
253
296
59
34
56
14
219
395
43
147
1 642
50
112
113
41
12
13
139
25
207
34
111
849
BrB 911 kap.

BrB 12 kap.
Bedrgeri, frSkadeskingring, brott
grelsebrott
mot borgenrer m.m.
18
16
34
12
11
12
51
18
34
14
31
234
BrB 3 kap. BrB 4, 5 och 7

BrB 6 kap. BrB 8 kap.
Brott mot liv kap. Brott mot
Sexualbrott Tillgreppsbrott
och hlsa
frihet, frid, familj
och rekrnkning

specialstraffrttsliga frfattningar
1 Med
Antal
Antal
Brott mot vriga
Antal
allmnheten
Antal
BrB 1315 kap. Brott mot
Antal
BrB 911 kap. Bedrgeri, frsking
Antal
Antal
frid, familj och rekrnkning
BrB 8 kap. Tillgreppsbrott
Antal
Antal
Antal
BrB 4, 5 och 7 kap. Brott mot frihet,
BrB 3 kap. Brott mot liv och hlsa
Samtliga personer
Grvsta brott i ingngshndelserna
Grvsta brott i terfallshndelsen
39
69
125
20
20
13
34
144
13
38
517
BrB 1315
kap. Brott mot
allmnheten
Number and proportion of recidivists within 3 years for among all persons with committing a recidivist offence following an initial event in 2006,
by the most serious offence in the initial event and the recidivist event.
Tabell 6.14. Antal och andel terfall inom 3 r av samtliga personer som terfallit efter en ingngshndelse1 2006,
efter grvsta brott2 i ingngshndelsen respektive terfallshndelsen3.
140
335
305
19
316
18
10
107
87
471
11
21
79
10
319
2 198
BrB 1622
kap. Brott mot
staten
21
450
10
618
47
3 182
11
185
18
70
11
124
16
247
715
16
31
14
134
13
408
19
6 164
Brott mot
trafikbrottslagen
18
378
44
2 641
12
793
13
204
16
65
15
161
16
238
14
1 110
11
100
12
379
19
6 078
Brott mot
14
292
327
350
75
21
68
98
298
10
18
71
196
1 814
Brott mot vriga

frfattningar
330
Definitioner och begrepp

Definitions and terminology
Angivelse saknas: Det finns ingen anmlan om brott

frn mlsgande, varfr beslut har tagits om nedlggning av en pgende brottsutredning eller om att inte
pbrja en brottsutredning. Denna begrnsning gller
fr vissa brott under allmnt tal. Nr angivelse saknas redovisas det i statistiken som uppklarat brott.
Ofredande genom en serie telefonpringningar

under en eller flera dagar riktade mot en person rknas som ett brott.
Avbojning: Ett annat ord fr avslutad verkstllighet
fr intensivvervakning med elektronisk kontroll
(fotboja).
Angivelse r terkallad: Mlsganden har tagit tillbaka sin anmlan, varfr beslut har tagits om nedlggning av en pgende brottsutredning eller om att
inte pbrja ngon utredning. Angivelse terkallad
redovisas i statistiken som uppklarat brott.
Avg (frn anstalt): Personer som frigivits, dr verkstlligheten av domar har verflyttats till ett annat
land, personer som har avlidit eller som av annan anledning inte lngre befinner sig i anstalt. En avgng
innebr drmed att en person lmnar anstalten fysiskt,
men inte ndvndigtvis att kriminalvrdspfljden r
avslutad. Ansvaret vergr ofta till frivrden.
Anhllande: Frihetsbervande tvngstgrd av en

person som r misstnkt fr brott. Anhllande beslutas av klagare. Frihetsbervandet gller till dess
att personen stts p fri fot eller fram till hktning
(se nedan), vilket fr nrvarande mste ske inom tre
dagar (24 kap. RB).
Avslutad verkstllighet: Innebr i statistiken ver terfall i brott frigivning frn anstalt, utskrivning frn sluten ungdomsvrd eller avslutad intensivvervakning.
Avvikelse: En klient har lmnat anstaltsomrdet
utan tillstnd (rymning) eller har inte terkommit till
anstalten efter att ha haft tillstnd att under en viss tid
vistas utanfr anstaltsomrdet med eller utan tillsyn
av personal.
Anmlt brott: En hndelse som anmlts och registrerats som brott hos Polisen, Tullverket, Eko
brottsmyndigheten eller klagarmyndigheten i Sverige
under redovisningsret. ven brott som har gt rum
tidigare, men anmlts under redovisningsret finns
med i statistiken, liksom brott som anmlts i Sverige
men som begtts utomlands. De anmlda brotten
inkluderar ven hndelser som efter utredning visar
sig inte vara brott. En anmlan kan innehlla ett eller
flera anmlda brott.
Belggning: Antal klienter exklusive lngtidsfrnvarande (utkad frigng, vrdvistelse, frrymda/avvikna, halvvgshus och vriga lngtidsfrnvarande) det
vill sga klienter som upptar en plats i anstalt.
BrB: se Brottsbalken.
Anstalt: Annan benmning p fngelse. Anstalterna

r antingen ppna eller slutna beroende p graden av
skerhet. Skerhetsmssigt delas de in i sex skerhetsklasser. Klass A har hgst skerhet, och hit hr Kumla,
Hall och Saltvik, till klass B hr Tidaholm, Norrtlje,
Hllby och Salberga, och s vidare. Alla skerhetsklasser till och med klass E r slutna. Skerhetsklass F
r ppen anstalt. Frn och med 2012 finns skerhetsniverna 13 i fallande ordning efter skerhetsgrad.
Brott: Ett brott r en handling som r belagd med

straff i svensk lag. Det kan ocks vara att underlta
att handla.
Brott kan ej styrkas: Detta r ett beslut som kan fattas av polis, tull eller klagare om att inte inleda en
underskning eller att lgga ner en pgende underskning. Beslutet kan ha tv betydelser:
det kan inte styrkas (bevisas) att ett brott freligger.
det kan inte styrkas (bevisas) att den misstnkte
begtt brottet.
Antalsrkning av brott: I statistiken ver anmlda

brott redovisas det sammanlagda antalet brott som
registrerats. Varje anmlan/rende kan innehlla en
eller flera brottstyper som i sig kan best av ett eller
flera brott. Srskilda anvisningar finns fr hur brott
ska antalsrknas inom Rttsvsendet (se RIF0054
Riktlinjer fr antalsrkning av brott). Nedan visas tv
exempel p olika stt att rkna brott:
Misshandel. Ett brott rknas fr varje utsatt person
och tillflle.
Brott mot allmnheten: Inom denna brottskategori

ingr bland annat missbruk av urkund, brukande av
frfalskning, urkundsfrfalskning och allmnfarlig
vrdslshet.
Brott mot person: Brott mot brottsbalkens 37 kap.,
till exempel mord, misshandel, ofredande och sexual
brott.
331
Brott mot staten: Inom denna brottskategori ingr

bland annat brott mot allmn ordning, vld eller hot
mot tjnsteman och vldsamt upplopp.
Buffertperiod: I statistiken ver terfall i brott

fljs varje uppfljningsperiod av en buffertperiod.
Statistiken ver terfall i brott bygger p begngna
brott i lagakraftvunna domar. Fr att s mnga som
mjligt av de brott som begtts under uppfljningsperioden ska komma med i statistiken tillmpas en s
kallad buffertperiod, under vilken domen ska hinna
vinna laga kraft. I den slutliga statistiken r buffert
perioden tre r och i den preliminra ett r.
Brottsbalken (BrB): Hr ingr de mest vlbekanta

brotten ordnade i olika kategorier, till exempel brott
mot person och brott mot frmgenhet. I brottsbalken anges ocks straffskalorna fr brotten. r 1965
ersatte brottsbalken 1864 rs strafflag.
29 kap. 6 BrB: Pfljdseftergift kan meddelas om
det r uppenbart oskligt att dma till pfljd med
hnsyn tagen till vissa omstndigheter som anges i 29
kap. 5 BrB. Exempel p sdana omstndigheter r
om grningspersonen drabbats av allvarlig kroppsskada till fljd av brottet, har hg lder eller lider av
ddlig sjukdom eller skada.
Bter: Bter (dagsbter, penningbter eller normerade

bter, se nedan) utdms genom dom eller straffrelggande. Btesbeloppet berknas och betalas p olika
stt beroende p typ av bter. ven polisen och tullen
kan till exempel i trafiksammanhang utfrda bter,
s kallad ordningsbot. Bter som inte betalas fr,
om inte annat r freskrivet, frvandlas till fngelse
i lgst fjorton dagar och hgst tre mnader enligt bestmmelserna i btesverkstllighetslagen (1979:189).
Bter tillfaller staten.
30 kap. 6 BrB: Den som begtt ett brott under pverkan av allvarlig psykisk strning ska i frsta hand
dmas till en annan pfljd n fngelse. Rtten fr
dma till fngelse endast om det finns synnerliga skl.
Sdana skl kan till exempel vara att brottet har ett
hgt straffvrde, eller att den tilltalade i anslutning till
brottet sjlv har vllat sitt tillstnd genom rus eller p
liknande stt.
Censurering: Censurering frekommer till exempel i

analyser med Life table method, Cox regression och
parametrisk regression i statistiken ver terfall i
brott. Censurering anvnds fr de personer som inte
kan fljas under hela uppfljningsperioden, till exempel personer som avlider under uppfljningsperioden.
Det innebr att de personerna bidrar till skattningarna av terfallsandelarna endast under den tid de
kunnat terfalla i brott.
34 kap. 1 1 p. BrB: Detta lagrum tillmpas i de fall

en person dmts (till fngelse, skyddstillsyn, villkorlig dom eller sluten ungdomsvrd) fr ett brott och
begr ett annat brott under tiden innan domen eller
pfljden helt verkstllts. Rtten kan d bland annat
frordna att den gamla pfljden ven avser det nya
brottet.
Cox regression: r den mest anvnda regressionsmodellen inom verlevnadsanalys. Den tar hnsyn till
censurering, krver inga frdelningsantaganden och
flera bakgrundsvariabler kan hanteras. Fr att anvnda modellen krvs att PH-antagandet (proportional
hazards) r uppfyllt.
Brottsdeltagande: En misstnkt persons registrerade

deltagande i ett visst brott. Om en person begtt ett
brott rknas det som ett brottsdeltagande. Om tv personer tillsammans begtt fem brott rknas det som tio
brottsdeltaganden, det vill sga ett brottsdeltagande
per person och tillflle. Enbart de brottsdeltaganden
som ftt ett klarlggande efter det att polisen eller
klagaren avslutat utredningen, rknas med i statistiken. Antalet brottsdeltaganden skiljer sig t mellan
tabellerna 2.6 och 3.83.10 i denna publikation p
grund av att brottsdeltaganden med besluten misstnkt minderrig och grningen ej brott inte rknas
med i tabell 3.8.
Dagsbter: Typ av btesstraff, dr bternas antal bestms efter hur grovt brottet r, och varje dagsbots
storlek faststlls med hnsyn till den dmde personens ekonomiska frhllanden. Antalet dagsbter kan
vara minst 30 och hgst 150 (som gemensamt straff
fr flera brott hgst 200). Beloppet fr varje dagsbot
kan variera mellan 50 och 1000 kronor. Minsta totala btesbelopp r 750 kronor. (Beloppen gller frn
och med 1 oktober 2006.)
Domslut: Med ett domslut avses i lagfringsstatistiken en fllande dom mot en tilltalad i tingsrtten.
Samtliga fllande domslut (frn tingsrtterna) redovisas i lagfringsstatistiken, oavsett om de verklagats
till hgre rttsinstans eller inte. Det innebr att ven
personer som dmts fr brott i tingsrtt, men senare
friknts i hovrtten, ingr i statistiken. Personer som
omvnt frst friats i tingsrtt och drefter dmts fr
brott i hovrtt ingr dock inte i statistiken. I terfallsstatistiken har alla domslut vunnit laga kraft, ven
Brottsstatistik: Hr ingr uppgifter om brott som kommit till Polisens, klagarmyndighetens, Tullverkets
eller Ekobrottsmyndighetens knnedom (anmlda
brott), brott som klarats upp (uppklarade brott) samt
straffbara personer som skligen misstnkts fr brott
(misstnkta personer) och brottsdeltaganden.
Brottstyp/brottskategori: Brott av liknande slag, till
exempel stldbrott, vldsbrott och narkotikabrott.
332
domslut frn hgre rttsinstans ingr. Det gller tidigare belastning samt ingngs- och terfallshndelse.
Fngelse: Fngelsestraffet dms ut p viss tid eller p

livstid. Fngelse p viss tid fr som regel inte verstiga tio r och inte understiga 14 dagar. Om fngelse
p lngre tid n tio r och p livstid r freskrivet
fr brottet eller om det fljer av 26 kap. 2 eller 3
BrB, fr dock fngelse p viss tid bestmmas till hgst
18 r. Fngelse fr anvndas som gemensamt straff
fr flera brott, om fngelse kan flja p ngot av brotten. Fngelse p viss tid fr sttas ver det svraste
av de hgsta straff som kan flja p brotten, men fr
inte verstiga de hgsta straffen sammanlagda med
varandra eller 18 r. Det fr inte heller verskrida det
svraste straffet med mer n:
ett r, om det svraste straffet r kortare n fng
else i fyra r
tv r, om det svraste straffet r fngelse i fyra r
eller lngre men lgre n fngelse i tta r
fyra r, om det svraste straffet r fngelse i tta r
eller lngre.
Elektronisk kontroll: Se Intensivvervakning med elek

tronisk kontroll.
Fall: Vid en och samma polisanmlan kan en eller
flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall
avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder.
Varje fall kan innehlla ett eller flera brott. Exempel:
I en och samma polisanmlan rapporteras misshandel
som gt rum vid tre olika preciserade tillfllen. Detta
redovisas som tre brott, men som ett fall i statistiken.
Skulle man dessutom anmla olaga hot vid samma
anmlningstillflle redovisas tv fall i statistiken ett
som avser misshandel och ett som avser olaga hot.
I statistiken ver anmlda brott redovisas nstan alltid antal brott. I tabell 1.7 redovisas dock antal fall
och antal anmlda brott per fall.
Folkbokfrda: Endast personer som r folkbokfrda
i landet den 31 december respektive referensr ingr
i terfallsstatistiken. Folkbokfringsuppgifterna hmtas frn Statistiska Centralbyrn (SCB) och registret
ver totalbefolkningen (RTB). Avgrnsningen har
gjorts dels fr att ka tillfrlitligheten och dels fr att
ka jmfrbarheten med befolkningsstatistiken.
Det svraste av de lgsta straffen fr inte underskridas.

Vanligtvis friges de som dms till ett lngre fng
elsestraff n tv mnader villkorligt efter det att tv
tredjedelar av den utdmda tiden avtjnats (se Vill
korlig frigivning).
Frmgenhetsbrott: Brott mot 812 kap. brottsbalken, till exempel stld, bedrgeri, frskingring och
skadegrelse.
Fotboja: Se Intensivvervakning med elektronisk kon

troll.
Frigivna: Personer som villkorligt frigivits frn sina
fngelsestraff och personer som helt har verkstllt sina
fngelsestraff. Enligt huvudregeln tillmpas i dag villkorlig frigivning efter tv tredjedelar av den tid som
dmts ut, dock minst en mnads strafftid i domen.
Frunderskning: Polisens och klagarens utredning

av ett anmlt brott.
Gripande: Frihetsbervande av en person som r
misstnkt fr brott. Fr ske nr polisen inte kan eller
hinner vnta p att klagaren ska fatta beslut om anhllande. Enskilda fr gripa en person som r efterlyst, eller som har begtt ett brott som kan ge fngelse
och ptrffas p bar grning eller p flykt. Den gripna
personen ska d snarast verlmnas till polisen.
Frihetsbervande pfljd: Avser en pfljd som innebr

att grningspersonen genom insprrning eller vervakning r frhindrad att frflytta sig utanfr ett begrnsat omrde. I statistiken ver terfall i brott definieras
fljande pfljder som frihetsbervande: fngelse, sluten ungdomsvrd och rttspsykiatrisk vrd.
Grvsta brott: Avser det grvsta brottet sett till straffskalan i en eller flera ingngshndelser. Redovisning
av grvsta brott utgr aggregeringsmetoden i statistiken ver terfall i brott nr huvudbrotten i ingngshndelserna ska redovisas p personniv. Metoden
vljer ut ett huvudbrott per person och referensr utifrn brottens straffskala.
Frivrd: Frivrden ansvarar fr pfljder i frihet. Det

finns 34 frivrdskontor i hela landet, som har hand
om vervakningen av personer som frigivits villkorligt, personer som dmts till skyddstillsyn, samhllstjnst eller kontraktsvrd samt personer som avtjnar
sitt fngelsestraff i form av intensivvervakning med
elektronisk kontroll eller utkad frigng. Personer
som dmts till villkorlig dom med samhllstjnst
vervakas inte av frivrden, men frivrden administrerar samhllstjnsten.
Hasardkvot (hazard ratio): Ett mtt inom det statistiska omrdet verlevnadsanalys som anvnds i statistiken ver terfall i brott fr att jmfra risken fr
terfall i brott mellan olika kategorier. En parametrisk
regressionsmodell anvnds fr att skatta hasardkvoterna fr redovisningsvariablerna i statistiken. Syftet
med modellen r att se vilka av skillnaderna i absolut
risk som kvarstr efter justering fr de andra variablerna.
Frivrdspfljder: Frivrdspfljder innebr pfljd

i frihet men med ngon form av vervakning. I statistiken ver terfall i brott frekommer frivrdspfljderna skyddstillsyn, villkorlig dom, samhllstjnst
och intensivvervakning.
333
Huvudbrott: En person kan i ett och samma lagfringsbeslut dmas fr fler n ett brott. Fr huvuddelen av dessa fall utdms en gemensam pfljd fr
samtliga brott. Endast i ett ftal fall finns referenser
som pekar ut vilket brott som lett till vilken pfljd.
Vanligtvis kan man sledes inte avgra vilken pfljd
som utdmts fr ett enskilt brott. Fr att man i statistiken ska kunna redovisa pfljden efter brott anvnds huvudbrotts- och huvudpfljdsprincipen.
som de bedms vara mindre intressanta att flja upp.

Likas ingr inte heller ordningsbotsfrelgganden i
ingngshndelserna. En och samma person kan st
fr flera ingngshndelser under ett referensr och
ingngshndelserna kan aggregeras till personer p
olika stt (se ven Samtliga personer med en ingngshndelse).
Inkapaciteringseffekt: Skattningen av terfallsandelar kan dras med s kallade inkapaciteringseffekter
om personen med ingngshndelse r frihetsbervad
(inkapaciterad) under ngon del av uppfljningsperioden. Inkapaciteringseffekter intrder vid frihetsbervande pfljder som fngelse och sluten ungdomsvrd. Inkapaciteringseffekter hanteras i statistiken
ver terfall i brott genom att personer dmda till
dessa pfljder fljs upp fr terfall i nytt lagfrt brott
frst frn och med datumet fr utskrivning. I statistiken ver terfall i brott frekommer det ven fr
personer som dmts till rttspsykiatrisk vrd. Uppgift
om datum fr utskrivning finns inte tillgngligt frrn
referensret 2010 och uppfljningen brjar i stllet
nr domen vinner laga kraft.
Som huvudbrott vljs det brott i en lagfring som har

den strngaste straffskalan. Om tv brott har samma
straffskala vljs slumpmssigt ett av brotten som huvudbrott. Huvudbrottsprincipen innebr att redovisningen av antalet personer lagfrda fr en enskild
brottstyp r en minimiskattning. De brott som har ett
lgt straffvrde och ofta begs i samband med andra
brott och drmed sllan kategoriseras som huvudbrott, blir underrepresenterade i statistiken. Fr att f
reda p exakt hur mnga som lagfrts fr en viss typ
av brott, kan de tabeller anvndas som redovisar antalet lagfrda brott. Dessa tabeller redovisar frutom
huvudbrotten ven de s kallade bibrotten.
Huvudpfljd: P liknande stt som fr brotten (se
Huvudbrott), kan flera pfljder utdmas fr ett
brott. Som regel vljs den strngaste pfljden i lagfringsbeslutet som huvudpfljd. Pfljderna rangordnas efter grad av ingripande med fngelse frst och
pfljd eftergiven sist. I de fall dr referenser fre
kommer mellan brotten och pfljderna vljs den pfljd som huvudbrottet lett till, ven om det finns en
annan mer ingripande pfljd i domslutet.
Inskrivna: Personer som ett hkte eller en anstalt har

det administrativa ansvaret fr. Normalt vistas personen p hktet eller anstalten. En klient kan dock vara
inskriven utan att vara nrvarande. Exempelvis rknas en person som har avvikit eller som r placerad
enligt 37 KvaL p sjukhus som inskriven.
Intagna: Personer som har tagits in i anstalt fr att
avtjna ett fngelsestraff.
Intensivvervakning med elektronisk kontroll: In
tensivvervakning r ett stt att verkstlla ett utdmt fngelsestraff om hgst sex mnader utanfr
anstalt. I intensivvervakningen ingr ett frbud fr
den dmde att vistas utanfr bostaden annat n p
srskilt angivna tider och fr bestmda ndaml som
frvrvsarbete, utbildning, vrd, ndvndiga inkp
och liknande. Efterlevnaden av frbudet kontrolleras med elektroniska hjlpmedel. Frsksverksamhet
med intensivvervakning med elektronisk kontroll
inleddes 1994 och utkades frn och med 1997. r
1999 permanentades frsket. Den 1 april 2005 infrdes p frsk nya regler fr intensivvervakning
med elektronisk kontroll. Mjligheterna till intensivvervakning utkades till att glla utdmt straff om
hgst sex mnader mot tidigare tre mnader.
Hktning: Frihetsbervande som beslutas av domstol

efter framstllning av klagare. Hktningsfrhandling
ska ske i domstol senast fyra dagar efter gripandet (se
Gripande). Fr att hktning ska kunna ske mste det
finnas sannolika skl fr att den misstnkte har begtt
ett brott som kan ge fngelse i minst ett r. tal ska
normalt vara vckt inom tv veckor frn hktningsbeslutet. I annat fall ska ny hktningsfrhandling hllas.
Hktningsframstllning: klagarens skriftliga begran hos en domstol om hktning (se ven Hktning)
av en person som r skligen misstnkt fr brott.
Ingngshndelse: Anvnds i statistiken ver terfall
i brott som ingngspopulation. Det vill sga den population som fljs upp fr terfall i brott. Hndelsen
kan vara frigivning frn anstalt, utskrivning frn sluten ungdomsvrd, avslutad intensivvervakning med
elektronisk kontroll eller andra pfljder genom lagakraftvunnen dom eller beslut av klagare under ett
visst referensr (kalenderr). Alla typer av lagfringar
ingr dock inte i terfallsstatistiken som ingngshndelser. Lagfringar som endast omfattar brott med
penningbter i straffskalan har exkluderats, efter-
Intensivvervakning-utsluss: Se Utkad frigng.

Kontraktsvrd: Kontraktsvrd r en form av skyddstillsyn, dr domstolen freskriver att den dmde ska
flja en srskild behandlingsplan. Pfljden har funnits sedan den 1 januari 1988. Pfljdsformen r
frmst avsedd fr drogmissbrukare nr det finns ett
334
klart samband mellan missbruk och brott och den

dmde annars skulle ha dmts till fngelse.
brukarens fysiska eller psykiska hlsa freligger, att

det finns uppenbar risk att missbrukaren frstr sitt
liv eller att man kan befara att missbrukaren allvarligt
ska skada sig sjlv eller ngon nrstende.
Kriminalstatistik: Ett samlingsbegrepp fr brotts

statistik, lagfringsstatistik, kriminalvrdsstatistik
och terfallsstatistik.
Medelbelggning: Summan av antalet vrddygn/antalet dagar i perioden. Se Belggning och Vrddygn.
Laga kraft: En dom eller ett beslut vinner laga kraft

nr domslutet eller beslutet inte lngre kan verklagas
i vanlig ordning. Den viktigaste rttsfljden av laga
kraft r att avgrandet kan verkstllas.
Medelfolkmngd: Genomsnitt av folkmngden i brjan och slutet av ret.

Median: Det r ett genomsnittsmtt och definieras
som det tal som har lika mnga tal som r strre n
och mindre n sig. Medianen anvnds ofta nr mtvrdenas frdelning inte r symmetrisk eller innehller extrema observationer.
Lagfrda brott: Lagfrda brott syftar p varje enskilt

brott som lagfrts och ngon eller ngra lagfrts fr.
Om tre personer lagfrs fr samma brott som begtts
gemensamt innebr detta i statistiken tre lagfrda
brott. Motsvarande enhet i statistiken ver anmlda
brott r antalet brottsdeltaganden.
Mest ingripande pfljd: Avser den mest ingripande huvudpfljden i en persons ingngshndelser.
Anvnds som aggregeringsmetod i statistiken ver
terfall i brott nr pfljderna i ingngshndelserna
ska redovisas p personniv. Metoden vljer ut en huvudpfljd per person och referensr utifrn en rangordning av pfljderna efter grad av ingripande.
Lagfrda personer: Lagfrda personer syftar i statistiken p antalet unika personer som ngon gng under
ret har lagfrts fr ett eller flera brott. I tidigare rs
publikationer kallas detta fr lagfrda personer netto
redovisat.
Lagfring: Se Lagfringsbeslut.
Minderrig: Person som inte r straffbar, det vill sga

under 15 r. Minderriga kan inte lagfras och de redovisas vare sig i statistiken ver personer misstnkta
fr brott, i statistiken ver personer lagfrda fr brott
eller i kriminalvrdsstatistiken.
Lagfringsbeslut: Begreppet lagfringsbeslut innebr

i statistiken frenklat ett beslut om att en person har
frklarats skyldig till brott i domstol eller genom ett
beslut av klagare att meddela talsunderltelse eller
utfrda straffrelggande. En och samma person redovisas i statistiken fr varje enskilt lagfringsbeslut
som denne erhllit under ett kalenderr. Om flera personer ingr i samma dom redovisas varje enskild person separat i statistiken. I tidigare rs publikationer
kallades lagfringsbeslut fr lagfrda personer bruttoredovisat. ven ordningsbotsfrelgganden utfrdade av polis eller tull r en typ av lagfringsbeslut.
Frelgganden om ordningsbot ingr dock inte i statistiken, utan dessa redovisas separat frn de vriga
lagfringsbesluten.
Misstnkt person: En straffmyndig person (15 r eller

ldre) som av polis, tull eller klagare bedms som
misstnkt fr brott, med som lgst misstankegraden
skligen misstnkt, och dr brottsmisstanken kvarstr efter avslutad utredning. Fr att ing i statistiken
gller att ett avslutande beslut har tagits i utredningen
om den aktuella misstanken ngon gng under redovisningsret.
Missktt permission: En permission kan missktas
genom att den intagne inte kommer till anstalten i
rtt tid, s kallat uteblivande efter permission (den intagne rknas d som avviken). Permissionen kan ven
missktas p annat stt, till exempel genom att klienten inte vistas p rtt ort eller inte skter freskrift
om drogfrihet.
Life table method (actuarial method): Metoden kommer frn det statistiska omrdet verlevnadsanalys
och anvnds i statistiken ver terfall i brott fr att
skatta terfallsandelen korrekt. Den anvnds i stllet
fr vanlig procentrkning eftersom en del av de studerade personerna inte har kunnat fljas upp under hela
uppfljningsperioden. Om till exempel en person dr
innan uppfljningsperioden r slut tar skattningen av
terfallsandelen med hjlp av denna metod hnsyn till
det (se ven Censurering).
Multivariat analys: Nr man samtidigt studerar flera

variabler inom ramen fr samma statistiska analys
kallas det fr en multivariat analys. Nr endast en variabel studeras kallas det fr en univariat analys.
Nettoredovisning: En person frekommer endast en
gng i statistiken oavsett hur mnga gnger personen
varit misstnkt fr brott eller lagfrts under ret.
LVM: Lagen (1988:870) om vrd av missbrukare i

vissa fall. Tvngsvrd som syftar till att stoppa ett pgende missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga
lsningsmedel. vriga frutsttningar r att vrd inte
kan ges p frivillig vg och att allvarlig fara fr miss-
Normerade bter: Bter som bestms efter srskild

berkningsgrund efter vad som r freskrivet fr
brottet. Minsta btesbelopp r 100 kronor.
335
Nyintagna: Antal personer som pbrjat verkstllighet av fngelsestraff under en viss period.
brottet. Personen har vid avslutad utredning bedmts

som skligen misstnkt, men nnu inte lagfrts.
Officiell statistik: Sdan statistik som regleras i lagen

(2001:99) och frordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
Preskriberat brott: Preskription (talspreskription)

och preskriptionstider regleras i 35 kap. BrB. En person fr inte talas efter viss tid frn det att brottet
har begtts, vilket gr att grningspersonen inte kan
dmas efter denna tid. Preskriptionstiderna varierar mellan 2 och 25 r fr olika typer av brott. Den
lngsta tiden gller fr brott som kan medfra livstids fngelse. Frn och med den 1 juli 2010 gller nya
preskriptionsregler. Mord, drp, grovt folkrttsbrott,
folkmord samt terroristbrott som begs genom mord
eller drp, ska enligt de nya reglerna inte preskriberas.
De nya reglerna, med undantag av folkrttsbrott, gller ocks fr frsk till sdana brott.
Ordningsbot: Ordningsbot r en typ av bter som

fr utfrdas av polis eller tulltjnsteman. klagar
myndigheten (M) beslutar i samrd med Riks
polisstyrelsen (RPS) vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Endast brott med penningbter
eller normerade bter i straffskalan kan komma i
frga fr ordningsbot. Ordningsbot redovisas endast
summariskt till Br och redovisas drfr separat.
Ouppklarade brott: Brott betecknas som ouppklarade
om klagare eller polis beslutat att inte inleda en utredning eller lgger ner utredningen p grund av att:
det inte finns ngon misstnkt person och att spaningsuppslag saknas
spaningar inte leder till ngot resultat
det, trots utredning, inte kan styrkas att den skligen misstnkte begtt brottet
utredningen visar att den skligen misstnkte r
oskyldig.
Pfljd: Sammanfattande begrepp fr fngelse, bter,

villkorlig dom och skyddstillsyn samt rttspsykiatrisk
vrd, tvngsvrd av missbrukare, sluten ungdomsvrd och verlmnande till srskild vrd. Vissa pfljder kan kombineras med varandra eller frenas
med freskrifter om samhllstjnst, kontraktsvrd
och ungdomstjnst. Fngelsestraffet kan verkstllas
genom intensivvervakning med elektronisk kontroll
(fotboja).
I statistiken redovisas de tv senare punkterna (brott

kan ej styrkas och misstnkt oskyldig).
Rapporteftergift: Rapporteftergift innebr att polisman enligt 9 polislagen (1984:387), med hnsyn till
omstndigheterna i det srskilda fallet, fr underlta
att lmna rapport, liksom att underlta att vidarebefordra en rapport till klagare. Rapporteftergift fr
ske om brottet r obetydligt och det r uppenbart att
brottet inte skulle franleda annan pfljd n bter.
Parametrisk regression: Till skillnad frn Cox regression krver en parametrisk regression ett antagande
om terfallsintensitetens frdelning. Den r ett av alternativen nr PH-antagandet inte r uppfyllt i Cox
regressionen. Valet av frdelning kan gras utifrn
en grafisk framstllning. Fr statistiken ver terfall
i brott r Weibullfrdelningen lmplig.
RB: Se Rttegngsbalken.
Referenser: Nr skilda pfljder utdms fr olika
brott anger referenserna vilket brott som r kopplat
till vilken pfljd.
Penningbter: Bter med ett faststllt engngsbelopp.

Beloppet kan vara lgst 200 och hgst 4000 kronor
(som gemensam pfljd fr flera brott hgst 10000
kronor). Beloppen gller frn och med 1 oktober
2006. Bter ska dmas ut enligt vad som r freskrivet fr brottet.
Referensr: En period motsvarande ett kalenderr (1

januari till 31 december) anvnds i statistiken ver
terfall i brott. Ingngshndelserna under ett referensr fljs sedan upp med avseende p eventuellt
terfall i brott.
Permission: Fr att underltta anpassningen till samhllet kan en intagen beviljas tillstnd att lmna anstalten enligt 10 kap. 1 fngelselagen (2010:610) fr en
viss kort tid, om det inte finns ngon ptaglig fara
fr fortsatt brottslig verksamhet eller missktsamhet.
Permission reglerades fram till 1 april 2011 i 2 kap.
32 lagen (1974:203) om kriminalvrd i anstalt.
Region/ln: Avser region/ln dr brottet har anmlts,

handlagts eller beslutats. Huvudregeln r att brottml
ska behandlas vid den polismyndighet, klagarmyndighet eller tingsrtt som finns i det geografiska omrde dr brottet r begnget.
Personuppklaring/personuppklaringsprocent: Person
uppklarade brott r den gemensamma benmningen p de brott fr vilka beslutats om tal, utfrdats
straffrelggande eller meddelats talsunderltelse.
Personuppklaring innebr att en person har bundits till
Registrerad brottslighet: Brott som kommit till polisens, klagarens eller tullens knnedom och registrerats. Liktydigt med anmld brottslighet.
Rymning: En klient intagen i anstalt har lmnat
anstaltsomrdet utan tillstnd (direktavvikning).
336
Rttegngsbalken (RB): Enligt 23 kap. 4 a RB fr

frunderskning lggas ner enligt:
1 st. 1 p. om fortsatt utredning skulle krva kostnader som inte str i rimligt frhllande till sakens
betydelse och det dessutom kan antas att brottet
i hndelse av lagfring inte skulle leda till ngon
svrare pfljd n bter,
1 st. 2 p. om det kan antas att tal fr brottet inte
skulle komma att ske till fljd av bestmmelser om
talsunderltelse i 20 kap. eller om srskild talsprvning samt ngot vsentligt allmnt eller enskilt
intresse ej sidostts genom att frunderskningen
lggs ner,
2 st. om frutsttningar fr att lgga ner en frunderskning enligt frsta stycket freligger redan
innan en sdan har inletts, fr det beslutas att frunderskning inte ska inledas.
person kan st fr flera ingngshndelser, till exempel

en frigivning frn anstalt och lagakraftvunnen dom
om bter under ett och samma kalenderr. I populationen av samtliga ingngshndelser rknas en persons alla hndelser in. Definitionen anvnds nr syftet r att redovisa terfallsmnstret mot bakgrund av
olika egenskaper knutna till sjlva ingngshndelsen,
till exempel huvudbrott och huvudpfljder.
Samtliga personer med en ingngshndelse: Redo
visningsenhet (objekt) i statistiken ver terfall i brott.
De tv objekt som anvnds i terfallsstatistiken och
som fljs upp fr terfall i brott r ingngshndelse
och person. En person kan st fr flera ingngshndelser under ett och samma kalenderr. I statistiken
ver samtliga personer rknas respektive person endast en gng under givet referensr. Objektet anvnds
vid statistiken ver terfall i brott fr att redovisa
ingngshndelserna p personniv och kunna gra
adekvata indelningar av terfall i brott efter egenskaper som rr sjlva personerna. Det finns tre olika stt
att bestmma vilken ingngshndelse som ska anvndas i redovisningen. I redovisningen av personer uppdelat p kn, lder och tidigare belastning anvnds
en slumpmssigt vald ingngshndelse frn respektive
referensr. Det grs fr att undvika systematiska fel
i statistiken eftersom frdelningen ver ret inte r
slumpmssig. Nr uppdelningen grs p brottskategori anvnds ingngshndelsen med det grvsta brottet enligt straffskalan, och nr uppdelningen grs p
pfljdskategori anvnds ingngshndelsen med den
mest ingripande pfljden.
(Se ven under talsunderltelse fr en frklaring av

de paragrafer i RB som gller talsunderltelser.)
Rttspsykiatrisk underskning: Rtten fr besluta om
rttspsykiatrisk underskning fr att kunna bedma
om det finns medicinska frutsttningar fr att verlmna den misstnkte till rttspsykiatrisk vrd eller
om den misstnkte har begtt grningen under pverkan av en allvarlig psykisk strning. Rttspsykiatrisk
underskning fr endast ske vid erknnande av grningen eller om det finns vertygande bevisning och
under frutsttning att pfljden bedms bli strngare n bter. En person fr verlmnas till rttspsykiatrisk vrd med srskild utskrivningsprvning endast om personen har genomgtt en rttspsykiatrisk
underskning.
Skyddstillsyn: Skyddstillsyn r en pfljd som innebr

en prvotid under tre r d den dmde ska vara sktsam och frsrja sig efter frmga. Personen r under
vervakning minst ett r. vervakningen upphr normalt efter ett r om inte den dmde av srskilda skl
anses vara i behov av frlngd vervakning. Under
vervakningen kan den dmde meddelas freskrift
om missbruksvrd med mera, som han eller hon r
skyldig att flja. Skyddstillsyn fr utdmas fr ett
brott dr rtten anser att pfljden inte kan stanna
vid bter. Pfljden kan frenas med bter, fngelse
eller samhllstjnst. Vid val av pfljd ska rtten som
skl fr skyddstillsyn beakta om det finns anledning
att anta att denna pfljd kan bidra till att den tilltalade avhller sig frn fortsatt brottslighet. Om den
dmde misskter sig kan han eller hon f ndrade
eller nya freskrifter eller en varning. Den dmde kan
ocks i vissa fall omhndertas i hgst 14 dagar. Vid
allvarlig missktsamhet kan skyddstillsynen komma
att upphvas och ersttas av en annan pfljd, till exempel fngelse.
Rttspsykiatrisk vrd: Om den som har begtt ett

brott lider av en allvarlig psykisk strning fr rtten verlmna honom eller henne till rttspsykiatrisk
vrd om pfljden inte kan stanna vid bter. Detta
under frutsttning att det med hnsyn till personens
psykiska tillstnd och personliga frhllanden i vrigt
r pkallat att personen r intagen p en sjukvrdsinrttning fr psykiatrisk vrd som r frenad med frihetsbervande och annat tvng. Rtten fr besluta att
srskild utskrivningsprvning ska ga rum vid vrden
om det finns risk fr att personen i frga terfaller i
brottslighet som r av allvarligt slag, till fljd av den
psykiska strningen.
Samhllstjnst: Samhllstjnst innebr en skyldighet att
utfra oavlnat arbete i lgst 40 och hgst 240 timmar.
Samhllstjnst kan utfrdas i samband med skyddstillsyn och frn och med 1999 ocks villkorlig dom.
Samtliga ingngshndelser: Redovisningsenhet (objekt) i statistiken ver terfall i brott. De tv objekt
som anvnds i terfallsstatistiken och som fljs upp
fr terfall i brott r ingngshndelse och person. En
Sluten ungdomsvrd: Pfljden innebr att ungdomar

under 18 r som begtt allvarliga brott kan dmas
337
till sluten ungdomsvrd i stllet fr fngelse. Statens

institutionsstyrelse (SiS) ansvarar fr verkstlligheten,
som sker p srskilda ungdomshem. Reformen infrdes 1999; syftet r att minimera de skadeverkningar
som en fngelsevistelse kan ge ungdomar.
Straffvrde: Straffvrdet anger hur allvarligt ett brott

r i relation till andra brott. Straffet fr det enskilda
brottet bestms inom straffskalan fr brottet och med
hnsyn till bland annat den skada brottet medfrt.
Stmpling: Att ngon i samrd med en annan person
beslutar att beg ett brott, frsker frm en annan
person att beg ett brott eller sjlv tar eller erbjuder
sig att beg ett brott.
Specialstraffrtt: Strafflagar utanfr brottsbalken, till

exempel trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och
miljskyddslagen.
Straff: Fngelse och bter.
Stldbrott: Begreppet stldbrott anvnds bland annat

i statistiken som synonym till begreppet tillgreppsbrott (se nedan).
Straffbar: Person som fyllt 15 r och drmed kan lagfras fr brott. (Se ven Minderrig.) Begreppet var
tidigare straffmyndig med har ersatts med straffbar.
Systematiska fel (bias): En typ av fel inom statistiken

som finns i till exempel en mtning eller berkning.
Det skiljer sig frn slumpmssiga fel i den aspekten att
de terupprepas i liknande storlek mellan olika mtningar varje gng, medan slumpmssiga fel varierar i
storlek.
Straffrelggande: Straffrelggande utfrdas av klagare, i de flesta fall i form av bter. Frn och med 1997
kan ven villkorlig dom enskilt eller i kombination med
bter utfrdas. Om det finns frutsttningar fr det br
klagaren utfrda straffrelggande fr den misstnkte
i stllet fr att vcka tal (straffrelggandekungrelse
1970:60). Straffrelggande kan utfrdas fr brott dr
bter ingr i straffskalan. Fr att ett straffrelggande
ska vinna laga kraft mste den misstnkte erknna
brottet och godknna straffet. I statistiken ver uppklarade brott och misstnkta personer redovisas utfrdade straffrelgganden och i lagfringsstatistiken
redovisas godknda straffrelgganden.
Teknisk uppklaring: De brott som klarats upp p

annat stt n genom personuppklaring (se definition
ovan) definieras som tekniskt uppklarade. Exempel
p teknisk uppklaring r nr en frunderskning lagts
ner (eller inte pbrjats) med beslutsgrunden grningen ej brott, brott kan ej styrkas, misstnkt minderrig
(under 15 r), brottet preskriberat eller andra anledningar.
Straffmassa: Den totala summan av domstolarna

utdmd fngelsetid, i statistiken redovisad i antalet
mnader. I lagfringsstatistiken redovisas den straffmassa som har utdmts i tingsrtterna under ett kalenderr.
Tid till frsta terfall i brott: Redovisningsmtt i statistiken ver terfall i brott. I statistiken ver terfall
i brott mts tiden frn tidpunkten fr ingngshndelsen till tidpunkten fr den frsta terfallshndelsen i
antalet dagar.
Straffmyndig: Se straffbar.
Tidigare belastning: Anvnds i statistiken ver terfall i brott. Med tidigare belastning avses lagfringar
som vunnit laga kraft under en period om fem r fre
datumet fr en ingngshndelse. I terfallsstatistiken
redovisas personer och ingngshndelser dels efter
antalet belastningar, dels efter den mest ingripande
belastningen sett till huvudpfljden. Fr att en lagfring ska rknas som en tidigare belastning mste den
hunnit vinna laga kraft fre datumet fr ingngshndelsen, ven om brotten skett dessfrinnan.
Straffrelggande: Straffrelggande utfrdas av

klagare, i de flesta fall i form av bter. Frn och med
1997 kan ven villkorlig dom enskilt eller i kombination med bter utfrdas. Om det finns frutsttningar
fr det br klagaren utfrda straffrelggande fr
den misstnkte i stllet fr att vcka tal (straffrelggandekungrelse 1970:60). Straffrelggande kan
utfrdas fr brott dr bter ingr i straffskalan. Fr
att ett straffrelggande ska vinna laga kraft mste
den misstnkte erknna brottet och godknna straffet. I statistiken ver uppklarade brott och misstnkta
personer redovisas utfrdade straffrelgganden och i
lagfringsstatistiken redovisas godknda straffrelgganden.
Tillgreppsbrott: Brott mot 8 kap. brottsbalken, till

exempel stld, snatteri, rn och tillgrepp av fortskaffningsmedel.
Ungdomstjnst: Den 1 januari 2007 infrdes ungdomstjnst som en ny fristende pfljd fr unga
lagvertrdare under 21 r. Syftet r att pfljden
ungdomstjnst ska kunna erstta hgre btesstraff,
kortare frihetsbervanden och, nr den unge endast
har ett mindre vrdbehov, ungdomsvrd. I valet mellan bter och ungdomstjnst ska det senare normalt
vljas om det inte anses fr ingripande. Om den unge
r ver 18 r fr dock ungdomstjnst endast dmas ut
Straffskala: En straffskala r den skala som anger

den maximala och minimala tgrden som fr flja
ett brott d en domstol ska faststlla en pfljd. Det
grvsta brottet eller den strngaste straffskalan definieras i statistiken ver terfall i brott som brottet
med den hgsta maximala tgrden, om de r lika
vljs brottet med hgsta minimala tgrden.
338
om srskilda skl finns. Innan denna form av pfljd

infrdes kunde ungdomstjnst endast utdmas som
en tillggspfljd inom ramen fr verlmnande till
vrd inom socialtjnsten. Pfljden som, liksom tidigare, avser oavlnat arbete samt annan srskild ordnad verksamhet i lgst 20 och hgst 150 timmar, fr
endast dmas ut om den unge godknner pfljden.
Enligt socialtjnstlagen (2001:453) ska kommunen
srja fr att pfljden ungdomstjnst kan verkstllas.
Socialnmnden ska bestmma det nrmare innehllet
i en utdmd ungdomstjnst i en arbetsplan.

att det, utan att ngon person skligen misstnks,
inte kan styrkas att ett brott begtts
att den anmlda grningen inte bedms vara brott
att den misstnkta personen r minderrig (under
15 r) etc.
Uppklaringsprocent: Uppklaringsprocenten definie
ras som antal brott uppklarade under ett r (anmlda
samma r eller tidigare) i procent av antal anmlda
brott samma r. Eftersom brotten inte alltid klaras upp samma r som de anmls kan det under ett
r klaras upp fler brott n vad som anmls. Upp
klaringsprocenten blir d hgre n 100 procent. Detta
r speciellt vanligt vid brottskategorier som har ett
litet antal anmlda brott och vid seriebrott, det vill
sga fall dr flera brott av samma typ anmlts vid
samma anmlningstillflle. P motsvarande stt kan
uppklaringsprocenten vara extremt lg ett visst r om
antalet anmlda brott r ovanligt hgt och de inte
klaras upp inom ret.
Ungdomsvrd: Den 1 januari 2007 infrdes pfljden ungdomsvrd. Ifall den som r under 21 r och
har begtt brott kan bli freml fr vrd eller annan
tgrd enligt socialtjnstlagen (2001:453), fr rtten
verlmna t socialnmnden att srja fr ndvndig vrd inom socialtjnsten enligt uppgjord vrdplan och eventuellt vrdkontrakt. Fr att verlmnas till vrd ska den unge ha srskilt behov av vrd
eller annan tgrd enligt socialtjnsten eller lagen
(1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av
unga. verlmnande fr ske endast om socialtjnstens planerade tgrder kan anses tillrckligt ingripande med hnsyn till brottslighetens straffvrde, art
och den tilltalades tidigare brottslighet. Pfljden kan
frenas med bter eller srskild freskrift om ungdomstjnst. Nr pfljden infrdes ersatte den vrd
enligt socialtjnst.
Utdmd strafftid: Statistiken ver terfall i brott redovisar en uppdelning efter utdmd strafftid fr frigivna
frn fngelse. Den utdmda tiden r den strafftid som
domstolen utdmer.
Utkad frigng: Den 1 oktober 2001 inleddes en trerig frsksverksamhet, som innebar att lngtidsdmda skulle kunna avtjna den sista delen av sin strafftid
i bostaden med intensivvervakning med elektronisk
kontroll, d benmnd IV-utsluss. Frn och med den
1 januari 2007 infrdes nya regler fr hur sista delen
av strafftiden kan avtjnas. Utslussningen, nu benmnd utkad frigng, r ett steg p vgen mot frihet
som ger den intagne mjlighet att gradvis anpassa sig
till livet utanfr anstalten. Den intagne ska ha dmts
till minst sex mnaders fngelse och anses ha behov av
att pbrja utslussningen i samhllet. Vidare ska den
intagne ha ngon form av sysselsttning (till exempel
arbete eller studier) under utslussningsperioden och
hlla sig absolut alkohol- och drogfri. Utslussningen
kan ske tidigast d halva strafftiden har avtjnats
(dock minst tre mnader). Infrandet av utkad frigng kan medfra en minskning i belggningsstatistiken (och statistiken ver inskrivna den 1 oktober).
Uppfljningsperiod: Redovisas i statistiken ver terfall i brott och avser den period under vilken ingngshndelserna fljs upp med avseende p nya lagfrda
brott. I den slutliga statistiken redovisas terfall i
brott fr en uppfljningsperiod p tre r och i den
preliminra statistiken p ett r. Uppfljningsperioden
berknas frn och med datumet fr frigivning frn
anstalt, utskrivning frn sluten ungdomsvrd, avslutad intensivvervakning eller datum d domen vunnit
laga kraft eller datum fr annat lagfringsbeslut.
Uppklarade brott: En term fr brott som av polis, tull
och klagare anses ha ftt ett polisirt klarlggande. Termen innebr inte att ngon behver ha dmts
fr brottet. Ett brott kan allts redovisas som uppklarat ven om den talade friknts vid en rttegng.
De vanligaste besluten (uppklaringsgrunderna), som
innebr att brott redovisas i statistiken som uppklarade brott r:
Verkstllighetsfall: Person som verkstller (avtjnar)

fngelsestraff i hkte.
Villkorlig dom: Villkorlig dom innebr en prvotid
p tv r, under vilken personen ska vara sktsam
och efter frmga frska frsrja sig sjlv. Rtten
fr dma till villkorlig dom om pfljden inte bedms
kunna stanna vid bter. Pfljden kan frenas med
bter och samhllstjnst.
att tal vcks
att straffrelggande utfrdas
att talsunderltelse meddelas.
339
Villkorlig frigivning: Innebr att personer som dms

till fngelsestraff har mjlighet att friges innan hela
den utdmda strafftiden har avtjnats. Generellt gller att den som avtjnar fngelse p viss tid ska friges villkorligt nr tv tredjedelar av strafftiden, dock
minst en mnad, har avtjnats. Villkorlig frigivning
ska inte ske om det finns synnerliga skl som talar
emot det. Vi bedmning av om det freligger synnerliga skl ska det srskilt beaktas om den intagne p
ett allvarligt stt har brutit mot de freskrifter och
villkor som gller fr verkstlligheten, allts allvarlig missktsel. Om ett beslut att skjuta upp den villkorliga frigivningen fattas, mste en ny tidpunkt nr
den dmde ska friges villkorligt anges i beslutet. Den
villkorliga frigivningen fr skjutas upp hgst sex mnader t gngen.
talsunderltelse: klagaren kan i vissa fall besluta

att inte vcka tal trots att den misstnkte bedms
vara skyldig till brottet, s kallad talsunderltelse.
Anledningen r ofta att brottet r lindrigt och att personen i stllet talas fr ett annat, grvre brott, eller
att personen r ung.
talsunderltelse kan utfrdas enligt fljande lagrum:
17 lag (1964:167) med srskilda bestmmelser
om unga lagvertrdare (LUL): talsunderltelse
fr beslutas, om den unge blir freml fr sdan
tgrd som anges nedan och det med skl kan antas
att drigenom vidtas vad som r lmpligast fr den
unge:
1. vrd eller annan tgrd enligt socialtjnstlagen
(2001:453),
2. vrd eller annan tgrd enligt lagen (1990:52)
med srskilda bestmmelser om vrd av unga,
eller
3. annan tgrd som innebr att den unge fr hjlp
eller std.
Den som friges villkorligt stlls under en prvotid som

motsvarar den strafftid som terstr vid frigivningen,
dock minst ett r. Vid missktsamhet under prvotiden kan personen p nytt tas in i anstalt, antingen
genom beslut av vervakningsnmnd eller genom ny
dom.
talsunderltelse fr ocks beslutas om det r uppenbart att brottet har skett av okynne eller frhastande.
Vid bedmningen av om talsunderltelse ska meddelas ska klagaren utver vad som fljer av frsta och
andra styckena srskilt beakta den unges vilja att erstta mlsganden fr skada som uppkommit genom
brottet, att avhjlpa eller begrnsa skadan eller att p
annat stt gottgra mlsganden eller att medverka
till att medling kommer till stnd. talsunderltelse
fr inte beslutas om ngot vsentligt allmnt eller enskilt intresse drigenom sidostts. Vid bedmningen
av om ngot vsentligt allmnt intresse sidostts ska
srskilt beaktas om den unge tidigare har gjort sig
skyldig till brott.
Vldsbrott: Det finns olika definitioner p vldsbrott.

I vissa definitioner inkluderas endast mord, drp och
misshandel. Andra definitioner innefattar ven en
eller flera av brottstyperna grov kvinnofridskrnkning, grov fridskrnkning, vldtkt, rn och vld mot
tjnsteman.
Vrd inom socialtjnsten: Vrd inom socialtjnsten och vrd inom socialtjnsten frenat med ungdomstjnst r fregngarna till de nya ungdomspfljderna ungdomstjnst och ungdomsvrd. Se ven
Ungdomstjnst och Ungdomsvrd.
Vrddygn: Belggningen klockan 00.00 p anstalt
och klockan 06.00 p hkte genererar antalet vrddygn. Antalet vrddygn mts varje dag.
20 kap. 7 RB: talsunderltelse kan utfrdas

under frutsttning att ngot vsentligt allmnt
eller enskilt intresse inte sidostts:
1 st. 1 p. om det kan antas att brottet inte skulle
franleda annan pfljd n bter,
1 st. 2 p. om det kan antas att pfljden skulle
bli villkorlig dom och det finns srskilda skl fr
talsunderltelse,
1 st. 3 p. om den misstnkte begtt ett annat
brott och det utver pfljden fr detta brott inte
krvs pfljd med anledning av det freliggande
brottet,
1 st. 4 p. om psykiatrisk vrd eller insatser enligt
lagen (1993:387) om std och service till vissa
funktionshindrade kommer till stnd,
2 st. om det av srskilda skl r uppenbart att det
inte krvs ngon pfljd fr att avhlla den misstnkte frn vidare brottslighet och att det med
hnsyn till omstndigheterna inte heller krvs av
andra skl att tal vcks.
Weibullfrdelning: Frdelningen r en kontinuerlig

sannolikhetsfrdelning och anvnds i en parametrisk
regression i statistiken ver terfall i brott.
lder: I statistiken ver personer misstnkta fr brott
och brottsdeltaganden avses den lder som den misstnkte hade vid tiden fr det frsta brottet som personen misstnkts fr under den aktuella statistikperioden. I statistiken ver personer lagfrda fr brott
avses ldern vid tiden d domstolen eller klagaren
beslutade om lagfring. I kriminalvrdsstatistiken
avses ldern d anstaltsvistelsen eller vervakningen
pbrjades eller tidpunkten fr mttillfllet (1 oktober). I terfallsstatistiken avses lder vid datumet fr
ingngshndelsen.
tal/talsbeslut: klagaren beslutar att tal ska vckas, det vill sga att grningen ska prvas i domstol.
340
verlmnande till vrd inom socialtjnsten: Denna

pfljd ersattes 2007 av ungdomsvrd och ungdomstjnst, men tillmpades enligt statistiken i begrnsad
omfattning till och med 2008. Fre 2007 gllde att
ifall den som var under 21 r hade begtt brott och
kunde bli freml fr vrd eller annan tgrd enligt
socialtjnstlagen (2001:453), fick rtten verlmna t
socialnmnden att srja fr ndvndig vrd inom socialtjnsten enligt uppgjord vrdplan. verlmnande
fick ske endast om socialtjnstens planerade tgrder
kunde anses tillrckligt ingripande med hnsyn till
brottslighetens straffvrde, art och den tilltalades tidigare brottslighet. Pfljden kunde frenas med bter
eller srskild freskrift om ungdomstjnst.
terfallsandel: Det r det centrala mttet i statistiken ver terfall i brott och visar hur stor andel som
terfaller i brott inom en viss uppfljningsperiod.
terfallsandelen skattas med hjlp av Life table method.
terfallsbrott: Se ven terfallshndelse, anvnds
vid redovisningen av antal terfall per person (terfallsfrekvensen). Fr personer med ingngshndelser
redovisas antalet terfallsbrott. Med terfallsbrott
avses antalet terfallshndelser som skett under uppfljningsperioden.
terfallsfrekvensen: Se ven terfallsbrott och
terfallshndelse, benmningen anvnds vid redovisningen av antal terfall per person. Dr redovisas hur
frekvensen av terfallsbrott varierar inom olika redovisningsvariabler.
verlmnande till vrd enligt LVM: Ifall den som har

begtt en brottslig grning kan bli freml fr vrd
enligt lagen (1988:870) om vrd av missbrukare i
vissa fall (LVM), fr rtten verlmna t socialnmnden eller t den som frestr hemmet (i de fall personen redan r intagen i ett hem) att anordna behvlig
vrd. Om det begngna brottet kan ge strngare straff
n fngelse i ett r, fr verlmnande endast ske om
det freligger srskilda skl (se ven LVM).
terfallshndelse: Med terfallshndelse avses i statistiken ett brott som ingr i en lagakraftvunnen dom,
ett godknt straffrelggande eller en utfrdad talsunderltelse. Fr att en terfallhndelse ska inrknas
i statistiken ver terfall i brott ska de ha begtts
(brottstidpunkt) under uppfljningsperioden och ing
i en dom som vunnit laga kraft under uppfljningseller buffertperioden.
vervakning: Personer som har dmts till skyddstillsyn eller r villkorligt frigivna kan st under vervakning av frivrden en viss tid. De ska d flja vissa
freskrifter och kan f hjlp och std frn frivrden.
terfallsintensitet (hazard rate): Det r ett mtt inom

det statistiska omrdet verlevnadsanalys som anvnds i statistiken ver terfall i brott fr att beskriva
risken fr terfall i brott vid en given tidpunkt under
terfallsregistret: Bakom statistiken ver terfall i
brott finns ett register, terfallsregistret. Det finns tillgngligt p Br fr specialstudier.
verfring av verkstllighet till annat land: Verk
stllighet av fngelsestraff kan enligt den nordiska
verkstllighetslagen (1963:193) eller den internationella verkstllighetslagen (1972:260) verflyttas till
den intagnes hemland.
verlevnadsanalys: verlevnadsanalys r ett omrde
inom statistiken dr man studerar tiden till en viss
hndelse. Hndelsen kan till exempel vara dd, sjukdom eller att det man studerar gr snder. I statistiken
ver terfall i brott r den intressanta hndelsen terfall i brott. I statistiken ver terfall i brott anvnds
flera mtt och metoder frn omrdet verlevnadsanalys som Life table method, hazard rate, parametrisk
regression och hasardkvot.
341
Ytterligare rttsstatistik
Further judicial statistics
Till och med redovisningsret 1991 publicerade Sta

tistiska centralbyrn rligen statistik i bland annat
Rttsstatistisk rsbok. Br vertog ansvaret fr rttsstatistiken den 1 juli 1994 och ansvarar drmed fr
presentation av rttsstatistiken frn och med redovisningsret 1993.
I den rligen terkommande Nationella Trygghets

underskningen (NTU) fr ett slumpmssigt urval av
befolkningen svara p frgor om utsatthet fr brott,
trygghet, frtroende fr rttsvsendet och kontakter
med rttsvsendet.
Statistiken finns ocks tillgnglig p Brs webbplats:
www.bra.se.
Den officiella rttsstatistiken (Sveriges officiella statistik, SOS) redovisas i fljande terkommande Brpublikationer: Kriminalstatistik (rligen) och Narko
tikastatistik. Dessutom publicerar Br terkommande
Brottsutvecklingen i Sverige, dr statistiken kompletteras med kommentarer och analyser. Den senaste rapporten publicerades 2012.
Som en hjlp vid tolkningen av kriminalstatistiken har

Br publicerat Konsten att lsa statistik om brottslighet, som ocks finns tillgnglig p Brs webbplats.
Samtliga publikationer kan bestllas frn:
Fritzes kundservice,
tfn
08-598 191 90
fax
08-598 191 91
e-post: order.fritzes@nj.se
Br ansvarar ocks fr statistiken ver anmlningar

av s kallade hatbrott, det vill sga brott dr det i
motivbilden ingr etnisk bakgrund, religis tro, sexuell lggning samt knsverskridande identitet eller uttryck.
eller laddas ner frn Brs webbplats: www.bra.se.
342

Estadistica Criminal Suecia

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Estadistica Criminal Suecia

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Kriminalstatistik

Denna bok kan bestllas i

Additional copies of this publication

Brottsfrebyggande rdet 2013

Brottsfrebyggande rdet 2013

Lsanvisningar och teckenfrklaring till tabellerna...................................................................................

Instructions for reading and key to symbols

Sammanfattning och versikt ver rttsprocessen r 2012.......................................................................

Summary and outline of the criminal justice process 2012

English summary. Criminal statistics 2012...............................................................................................

Personer misstnkta fr brott..............................................................................................

Persons suspected of offences

Personer lagfrda fr brott..................................................................................................

Persons convicted of offences

The Prison and Probation Service

Definitioner och begrepp.....................................................................................................

Definitions and terminology

Brottsfrebyggande rdet (Br) ansvarar sedan den

ligt vld. Fr att kunna redovisa det faktiska antalet

Publikationen Kriminalstatistik, som utkommer varje

Publikationen har utarbetats av en arbetsgrupp inom

Antalet mord och drp r starkt verskattat i statistiken

Stockholm i september 2013

antalet anhllanden, hktningsframstllningar och

Officiell statistik ska finnas fr allmn information,

I kapitel 5, Kriminalvrd, redovisas uppgifter om

I kapitel 1, Anmlda brott, redovisas uppgifter om

I kapitel 2, Uppklarade brott, redovisas uppgifter om

Den statistik som redovisas i freliggande publikation

I kapitel 3, Personer misstnkta fr brott, redovisas

tistiken hnvisas till skriften Konsten att lsa statistik

Utfrligare uppgifter om personer lagfrda fr narkotikabrott publiceras i en separat publikation, den

I denna rapport ges kortfattade beskrivningar av

Att tolka statistiken

Statistik p stadsdelsniv finns endast fr Stockholms, Gteborgs

Lsanvisningar och teckenfrklaringar

Att lsa tabellerna

strre n nettoantalet misstnkta respektive lagfrda

De flesta tabellerna redovisar brottstyp. Dessa redo

De olika statistikomrdena innehller uppgifter frn

37 kap. Brott mot person

812 kap. Brott mot frmgenhet

1315 kap. Brott mot allmnheten

1620 kap. Brott mot staten

Jmfrelse mellan tabellerna

Brott mot trafikbrottslagen

Brott mot narkotikastrafflagen

Brott mot vriga specialstraffrttsliga

I ngra tabeller visas inte alla brottstyper inom en viss

Olika summor och detaljniv

rats som frsk till mord kan efter avslutad utredning

urval av dessa handlingar. I brottsstatistiken redovisas

Jmfrelse med internationell

Olika definitioner och enheter

De rttsliga frhllanden som pverkar statistiken r

Redovisningen av utdmda pfljder enligt lagfringsstatistiken och pbrjade verkstlligheter av

Varje land har egna principer fr vad som registreras

Den statistiska kategoriseringen av olika typer av

Brott kan omrubriceras under rttsprocessens gng.

Indata och statistikrutiner

Frndringar av rutiner i samband med rapportering,

Ett mindre antal uppgifter kommer in till Br efter det

Statistik och faktisk brottslighet