Professional Documents
Culture Documents
ord som JO frvntades bli ett nnu vanligare ordbildningsstt, liksom mnstret att
lnga lnord frkortas: manuskript, automobil och omnibus blir manus, bil och buss.
Dr fick Cederschild rtt. Men han
hade ocks andra prognoser fr framtidens skriftsprk. Bestmd form plural av
neutrala substantiv borde enligt ett vanligt
talsprksmnster sluta p -a: gona, barna,
husena. Pronomenet de kunde tminstone
i vardaglig stil ersttas av di. Han nskade
varmt att s kallade enklitiska pronomen
togs i bruk i skrift: jag sgan, jag hrdena
och jag ficket i stllet fr jag sg honom, jag
hrde henne och jag fick det. Man kunde
vnta sig att verbavledda substantiv p
-ande och -ende, firande, leende, snart
skulle mer eller mindre frsvinna. Med
tillfredsstllelse sg Cederschild fram
mot fler frkortade preteritumformer som
frtjnte, spelte, talte. Dr fick han fel.
Det r vanskligt att sp om ett sprks
framtid. Kanske finns inget skrare stt
SPRKVRD 2007/2 5
kortningar och smileys, brt sig fram under nnu kortare tid.
Fr det tredje kan spekulationer ha olika startpunkter. Man kan ena sidan utg
frn sprket som system. Att exempelvis
infinitivmrket att faller efter kommer i
konstruktionen kommer resa r systemenligt; andra hjlpverb som vill, kan, fr och
ska tar ju inte att. Allts kan man anta att
tendensen till att-bortfall s smningom
blir regel.
andra sidan kan man starta i viktiga
samhllsfrndringar. Ngra lngsiktiga
tendenser brukar alltid nmnas (se t.ex.
Josephson 2004, Svensson 2005). Den
mest vergripande r globaliseringen,
som leder till nrkontakt mellan mnga
olika sprk, bde svaga och starka. En annan tendens r informationstekniken och
medieutvecklingen som skapar nya sprkbruksvillkor bland annat diffusare grnser mellan tal och skrift. Den tilltagande
specialiseringen och vetenskapens intg
p mnga samhllsomrden pverkar
bde genrer och ordfrrd. Viktig r ocks intimiseringen eller informaliseringen
av samtalsformer och stilmnster.
Olika utgngspunkter blandas allts i
den hr artikeln. Men i huvudsak handlar
den frst om sprksamhllet och sedan
om svenskan.
Kampen mellan sprken
Vr vardag kommer att bli flersprkigare.
Man kan redan i dag gra experimentet
att rkna efter hur mnga sprk man ser
eller hr under en dag: svenska, engelska,
ngra invandrarsprk. Tack vare ntet och
digitaliseringen r otaliga sprk ltttkomliga.
Nr flera sprk r tillgngliga uppstr
ofrnkomligen en kamp mellan dem. I
vrldsmttstock kommer ngra stora
sprk under 2000-talet att slss om hege- vardagssprk, dagligt mediesprk, litteramonin: engelska, spanska, arabiska, kine- tursprk, eller nationellt lag- och frfattsiska, kanske ocks hindi (t.ex. Graddol ningssprk kommer dock svenskan med
1999, Calvet 2002, Phillipson 2003). all sannolikhet att ha en god position i
ven om USA gr bakt som kulturellt Sverige ocks om hundra r.
och ekonomiskt dominerande stormakt
Utrymmet fr minoritetssprk och inunder 2000-talet, befster troligen en in- vandrarsprk bde krymper och vxer.
ternationell engelska sin stllning som ena sidan r det inte troligt att antalet
sprk nummer ett. Den hade turen att modersmls- och frstasprkstalare kar
vara ledande sprk nr glofr minoritetssprk som finbaliseringen satte fart p
ska, samiska och menkieli
allvar mot slutet av 1900eller invandrarsprk som
Tiden fr
talet och kan drfr som
persiska, kurdiska och turmedeltidens latin eller
kiska. Nr vardagskontaksystematiska
1700-talets franska behlla
terna gr t mnga olika hll
stavningssin position utan att vara
och identiteten inte formas
helt beroende av ett stort
frmst av rent lokala frhlreformer r
antal
frstasprkstalare.
landen, fr samhllets domiMen de andra riktigt stora
nerande samtalssprk starkt
fr alltid frbi.
sprken kommer att synas
genomslag som frstasprk.
mer, ocks i vr del av vrl andra sidan kar frutden.
sttningarna att lta mnga
I Sverige innebr kamsprk frodas som andrasprk
pen mellan olika sprk en kad risk fr eller frmmande sprk. Bloggar, fanziner,
domnuppdelning. Redan i dag hller ju chatt, Skype och nya digitaliserade medier
forskning och hgre utbildning p att g som vi nnu inte sett, gr det mycket ltfrlorad fr svenskan. Nstan alla svenska tare fr talare av sm sprk att hlla kondoktorsavhandlingar i medicin, teknik takt. En ensam jiddischtalare i Ljusdal eloch naturvetenskap r engelsksprkiga, ler Vrnamo fr trettio r sedan hade inte
liksom hlften av universitetens alla mas- mnga tillfllen att anvnda sitt sprk. I
terprogram.
dag gr det bra dygnet runt, bara man stFr hgskolan r troligen de nrmaste ter sig framfr datorn. De kade sprktjugo ren avgrande. Antingen lyckas det kontakterna leder till att de flesta svenskar
universitetsvrlden att etablera den paral- kommer att kunna mnga fler sprk n i
lellsprkighet som krvs fr svenskans dag, kanske 56 stycken, men vid sidan av
verlevnad som vetenskapligt sprk. Eller svenska och engelska r det inte samma
ocks frloras domnen, och d blir sprk.
svenskan inte lngre ett redskap fr facksprkligt tnkande. Hur det gr har Sprkblandning och variation
mycket stor betydelse fr sprkvalen inom Ett flersprkigt samhlle innebr ocks
andra domner som teknikindustri, fi- mer sprkblandning. Ordet sprkblandnansvsen, politik ovanfr kommunniv ning har i dag en negativ klang i mnga
eller mer avancerad samhllsdebatt. Som sammanhang, men om hundra r uppfatSPRKVRD 2007/2 7
tar vi stndig vxling och ln av ord och sprk p samma stt. Mter vi en japan
fraser mellan olika sprk som det enda trycker vi bda p tolkknapparna p vra
naturliga. Webbplatser, dataspel, tidskrif- mobiler och talar vra modersml.
ter och bcker med olika sprk intill varKommer denna kade variation ocks
andra blir vanligare. I dag kodvxlar vi till de svenska dialekterna till godo? Nja, br
engelska i vardagligt tal med korta fraser man nog svara p den frgan. Lokala, srsom none of your business, you name it el- prglade landsbygdsdialekter frsvann till
ler med betydligt lngre uttryck. (Den stora delar som modersml i Sverige unsom vill ha talrika exempel p sprkvx- der 1900-talets andra hlft. De kommer
lingen rekommenderas Martin Keller- inte tillbaka. Nya dialekter r att vnta
mans serie Rocky.)
frmst i storstderna. Det hindrar inte att
Denna sprkblandning kommer att intresset kar fr bde nya och gamla diaka, och den ger ocks visst
lekter som ett slags andrakat utrymme i svenskan fr
sprk ungefr som fr en
stora sprk i Sverige som
del minoritetssprk. I den
Det blir mnga
arabiska, spanska och finska.
informella textvrlden p
Mnga svenskar kommer
ntet och annorstdes fr vi
engelska lnord:
inte att kunna avgra vad
skert mer skrivande p
som r deras frstasprk,
ostandardiserade dialekter.
admitta,
modersml eller andrasprk.
Och olika regionala varikoverage
Svenska som talas med utanter av talad svenska lever
talsdrag frn sprk i stkvar. Ocks om hundra r
och rekvesta.
Europa, Mellanstern, Fjrkan man nog hra skillnaran stern eller Latinameriden p nordsvenska, sydka kommer att hra till varsvenska och mellansvenska
dagen. Frortssvenskan, ett
(troligen uppdelad p en
svenskt ungdomssprk p flersprkig vstsvensk och en stsvensk huvudvarietet
grund, r ju redan etablerad (senast Bijvo- kring Gteborg respektive Stockholm; jfr
et och Fraurud 2006). I ngon form kom- Elert 1994). Det r inte ens helt orimligt
mer den att leva kvar ven om den inte l- att den viktigaste uttalsgrnsen i svenskter som i dag.
an, den mellan frmre och bakre r, hller
Ngot av samma utveckling vntar fr sig kvar ungefr dr den legat sedan miten del av skriftsprket till fljd av de dato- ten av 1900-talet, d.v.s. en linje som gr
riserade versttningsprogrammen. Utom ungefr frn mellersta Halland ver Jnfr mycket specialiserade omrden kom- kping till norra Smlandskusten.
mer de aldrig att producera perfekt svensSjlva de geografiska grnserna blir
ka, men texterna blir fullt lsbara och be- dock mindre viktiga. Alltmer kommer vi
gripliga. Vi kommer allts att lsa mycket att hra alla regionala varieteter ver hela
svenska med spr av exempelvis kinesiska, landet; vi blir rrligare och vljer inte allarabiska eller engelska i ordval, menings- tid regional identitet i vrt tal utifrn vare
byggnad och fraseologi. Mot slutet av r- sig ursprung eller nuvarande hemort.
hundradet kan det ocks finnas teknik fr Drfr fr vi ocks nya blandningar av redatoriserad simultantolkning av talat gional svenska. De senaste ren har man
8 SPRKVRD 2007/2
byten av detta slag vntar. Samma drivkrafter ligger ofta bakom nya sammansttningar med en mycket specifik betydelse som inte kan lsas ut av de ingende
orden: trngselavgift (vad fr slags trngsel?), vxthuseffekt (effekt p vad?). Vi fr
mnga sdana ord under 2000-talet.
Ordbildning och ordbjning
Sammansttning kommer fortsatt att vara
den dominerande metoden fr nyordsbildning. Men andra ordbildningsstt
som r vanliga i dag och blir n vanligare
r initialorden (lvu, pk, sms, lol) och kortorden (demo, igno okunnig person, ignorant, ett tnk). Detta r allts inga nyheter, utan tendenser som frstrks, inte
minst av tvnget att skriva fort och kort i
sms och chatt.
Samma kontinuitet gller ordbjningen. 2000-talets nya verb kommer liksom
1900-talets att bjas efter frsta konjugationen, trigga, triggade, triggat (inte trigga, tragg, truggit), mainstreama, mainstreamade, mainstreamat (inte -streamde,
-streamt). Konkurrensen mellan s-plural
och svensk pluralbjning p svenska lnord fortstter (gangsters eller gangstrar),
liksom konkurrensen mellan direktinln
av engelska verbalabstrakter p -ing eller
svensk ordbildning med -ning, stalking eller stalkning. Det r inte troligt att ngon
av varianterna blir allenardande.
Principerna fr ordbildning frblir
allts desamma, men nya prefix och suffix
r hgst tnkbara. Det personbetecknande -er finns i svenska ord som slarver och
toker men r fga produktivt. Det r det
dremot i engelskan, stalker, hacker, doer,
och kan terupptas i svenskan, framfr
allt vid bildningar till enstaviga verb som
slutar p vokal: en troer, en taer. En liknande uppblomstring kan man tnka sig
10 SPRKVRD 2007/2
Det kunde drfr tnkas att sdana genrer 2005 gav Svenska sprknmnden ut
kommer att skilja ut sig frn vanlig sak- Sprkriktighetsboken med rekommendaprosa mer n i dag. Men oundvikligt r tioner i ett hundratal relativt besvrliga
det inte. Det beror i mycket p om fram- sprkriktighetsfrgor. En del av rden r
tida klarsprksarbete kan frena kraven p skert verspelade mot slutet av seklet, till
precision med den friare meningsplane- exempel den speciella bisatsordfljden (se
ringen.
ovan!), varningen fr konstruktionen p
Ingen av dessa frndringar innebr i detta sttet utanfr vstsvenska sammanstrikt mening frndringar av det gram- hang, kanske ocks avrdan frn dubbelt
matiska systemet. Det bestr i stort sett, supinum, du hade kunnat gjort det.
som sagt, men inte helt ofrndrat. Det r
Ganska skert r de accepterat som enfrestande att peka p ngra punkter dr hetsform fr de och dem; dremot inte
svenskan har en mycket speciell gramma- dom, som skulle innebra ett alltfr stort
tik och dr den tilltagande sprkingrepp i skriftbilden
blandningen kan leda till att anfr att godtas i flertadra mnster etableras:
let texter. Det finns
Vi skiljer inte
Konstruktionen gr och lgger
goda systemskl fr
sig, sitter och ter, tar och stdar kan
frndringen. Dismellan de
ersttas av eller jmstllas med
tinktionen
mellan
och dem
gr lgger sig, sitter ter, tar stdar.
subjektsform och obRedan i dag kan man p Google
jektsform r numera
utan de blir
hitta exempel som kommer spelar
bara fullt genomfrd
eller sitter drmmer.
fr personliga pronoenhetsnorm.
Svenskan har ett starkt submen i frsta och andra
jektstvng, och nr inget semanperson: jag/mig, vi/oss,
tiskt subjekt finns stoppar man in
du/dig, ni/er. I tredje
ett det. Det blir kanske inte lngre nd- person plural frsvann skillnaden i tal
vndigt: Jag undrar hur blir i midsommar. mellan di och dom i stora delar av Sverige
Ocks det som obligatoriskt objekt kan bli under 1900-talet. I tredje person singular
mindre obligatoriskt: Har du varit i Thai- r den och det bde subjekts- och objektsland? Ja, jag har.
form. Nr man syftar p personer freAnvndningen av bestmd och obe- kommer i tal han som grammatiskt objekt
stmd artikel r mycket komplicerad i och ven hon han r en urgammal diasvenskan. Systemet r i gungning och fr- lektform. Det vore drfr inte underligt
enklingar troliga. Framfr allt br vi f om vi om hundra r inte alls skiljer p
fler artikellsa konstruktioner. Vi sgs sista subjekts- och objektsform fr tredje pergng i Paris. Det r uppgift fr styrelsen.
sonens pronomen i svenskt skriftsprk. Vi
I dag lter de hr tre fallen som bruten skriver bara de, han, hon, den och det.
Kan vi vnta oss ngra motsvarande
svenska. De gr inte om femtio r.
systemfrndringar fr uttalet? Bortser
Rtt och fel
man frn alla regionala och sociala
Det som r fel i dag kan nmligen bli rtt utttalsvarianter, finns allmnt sett tv
i morgon, srskilt om det r svrt i dag. r motstridiga utvecklingslinjer i dag. ena
12 SPRKVRD 2007/2
ordbcker, datoriserade lexikon, talsyntesprogram och mycket annat s att det blir
ltt att vandra mellan sprken. Det vntar
ocks en folkbildningsuppgift att ka frstelsen fr vad det r att leva i ett samhlle dr sprken stndigt byts och blandas.
Fr det tredje vxer uppgiften att flja
och utveckla det svenska standardsprket.
I ett samhlle dr mnga sprk anvnds
under stndigt skiftande villkor kan oskerheten ka om vad som r det gemensamma standardsprket, srskilt i skrift.
Vad kan man lita till nr man ska uttrycka
sig i offentliga sammanhang? Den frgan
mste sprkvrdarna svara p.
Skulle sprkvrdaren nd f en stund
ver, gr det alltid att skratta t spdomarna i denna artikel.
LITTERATUR
Bijvoet, Ellen och Fraurud, Karin: Svenska med
ngot utlndskt. Sprkvrd 2006/3.
Calvet, Louis-Jean: Le march aux langues. Plon,
2002.
Cederschild, Gustaf: Framtidssvenska. Stockholm,
1917.
14 SPRKVRD 2007/2