You are on page 1of 10

FRAMTIDEN

Sprken byts och blandas,


men det mesta bestr
OLLE JOSEPHSON

r 2107 hr du kanske tolv sprk under en


dag och talar sjlv sex. I din svenska nttidning kommer vart 25:e ord frn engelskan,
och nr du trycker p versttningsknappen
fr din kinesiska tidning blir svenskan lite
mrklig men begriplig. Du sger sitter
drmmer, struntar i bestmd artikel och kan
inte skilja p sje- och tje-ljud. Men mycket r
sig alldeles likt. Olle Josephson spr i
sprksumpen.

ustaf Cederschild, professor i


svenska i Gteborg, gav 1917 ut
boken Framtidssvenska. I den diskuterar han nskvrda och tnkbara frndringar i svenskan under 1900-talet.
Latinska lnord borde bjas enligt svenskt
mnster, flera faktum, ordet som kunde oftare erstta vilken som relativpronomen,
inget borde bli vanligare n intet. Initial-

ord som JO frvntades bli ett nnu vanligare ordbildningsstt, liksom mnstret att
lnga lnord frkortas: manuskript, automobil och omnibus blir manus, bil och buss.
Dr fick Cederschild rtt. Men han
hade ocks andra prognoser fr framtidens skriftsprk. Bestmd form plural av
neutrala substantiv borde enligt ett vanligt
talsprksmnster sluta p -a: gona, barna,
husena. Pronomenet de kunde tminstone
i vardaglig stil ersttas av di. Han nskade
varmt att s kallade enklitiska pronomen
togs i bruk i skrift: jag sgan, jag hrdena
och jag ficket i stllet fr jag sg honom, jag
hrde henne och jag fick det. Man kunde
vnta sig att verbavledda substantiv p
-ande och -ende, firande, leende, snart
skulle mer eller mindre frsvinna. Med
tillfredsstllelse sg Cederschild fram
mot fler frkortade preteritumformer som
frtjnte, spelte, talte. Dr fick han fel.
Det r vanskligt att sp om ett sprks
framtid. Kanske finns inget skrare stt
SPRKVRD 2007/2 5

att skriva en artikel att skratta t hundra


r senare.
Sprkprognoser r frknippade med
tskilliga metodproblem. Fr det frsta
kan det vara svrt att skilja p det troliga
och det nskvrda. I denna artikel skriver
jag inte om hur svenskan borde frndras.
Sprkvrdsperspektivet sparas till slutet.
Fr det andra r tidsperspektivet knepigt. Man kan inte gra s mycket bttre
n att bedma om tendenser som rder i
dag kan tnkas hlla i sig. Spdomarna
blir drfr starkt samtidsbundna, ven om
man frsker hlla ett hundrarsperspektiv lsaren av denna artikel kommer
snart att mrka hur tidsperspektivet skiftar.
Det skiftande tidsperspektivet beror
ocks p att hastigheten varierar mycket
mellan olika slags sprkfrndringar.
Somligt gr lngsamt. Viktigare uttalsfrndringar, till exempel att vi skulle infra
tonande s-ljud, tar kanske 200 r innan
processen r fullbordad (Nordberg 2001).
Minst lika lngsamma r grundlggande
grammatiska frndringar, exempelvis att
vrt nuvarande tv-genussystem blev ett
en-genussystem som i engelskan, fr vrigt en fga trolig utveckling. tskilligt
frndras troligen inte alls. Tiden fr systematiska stavningsreformer r fr alltid
frbi i svensk sprkhistoria; det utesluter
inte att enstaka ord byter stavning. I en
diskussion av dessa freteelser r allts
hundrarsperspektivet i kortaste laget.
Somligt gr desto fortare. Ordfrrdet
fylls p i mycket rask takt, framfr allt
med ord fr nya freteelser. Frndringar
i samtalsformer och textmnster kan etableras p ngra r, inte minst p grund av
ny teknik. Du-reformen frndrade vrt
tilltalssystem p tio r. E-post- och chattsvenskan, med avbrutna meningar, fr6 SPRKVRD 2007/2

kortningar och smileys, brt sig fram under nnu kortare tid.
Fr det tredje kan spekulationer ha olika startpunkter. Man kan ena sidan utg
frn sprket som system. Att exempelvis
infinitivmrket att faller efter kommer i
konstruktionen kommer resa r systemenligt; andra hjlpverb som vill, kan, fr och
ska tar ju inte att. Allts kan man anta att
tendensen till att-bortfall s smningom
blir regel.
andra sidan kan man starta i viktiga
samhllsfrndringar. Ngra lngsiktiga
tendenser brukar alltid nmnas (se t.ex.
Josephson 2004, Svensson 2005). Den
mest vergripande r globaliseringen,
som leder till nrkontakt mellan mnga
olika sprk, bde svaga och starka. En annan tendens r informationstekniken och
medieutvecklingen som skapar nya sprkbruksvillkor bland annat diffusare grnser mellan tal och skrift. Den tilltagande
specialiseringen och vetenskapens intg
p mnga samhllsomrden pverkar
bde genrer och ordfrrd. Viktig r ocks intimiseringen eller informaliseringen
av samtalsformer och stilmnster.
Olika utgngspunkter blandas allts i
den hr artikeln. Men i huvudsak handlar
den frst om sprksamhllet och sedan
om svenskan.
Kampen mellan sprken
Vr vardag kommer att bli flersprkigare.
Man kan redan i dag gra experimentet
att rkna efter hur mnga sprk man ser
eller hr under en dag: svenska, engelska,
ngra invandrarsprk. Tack vare ntet och
digitaliseringen r otaliga sprk ltttkomliga.
Nr flera sprk r tillgngliga uppstr
ofrnkomligen en kamp mellan dem. I
vrldsmttstock kommer ngra stora

sprk under 2000-talet att slss om hege- vardagssprk, dagligt mediesprk, litteramonin: engelska, spanska, arabiska, kine- tursprk, eller nationellt lag- och frfattsiska, kanske ocks hindi (t.ex. Graddol ningssprk kommer dock svenskan med
1999, Calvet 2002, Phillipson 2003). all sannolikhet att ha en god position i
ven om USA gr bakt som kulturellt Sverige ocks om hundra r.
och ekonomiskt dominerande stormakt
Utrymmet fr minoritetssprk och inunder 2000-talet, befster troligen en in- vandrarsprk bde krymper och vxer.
ternationell engelska sin stllning som ena sidan r det inte troligt att antalet
sprk nummer ett. Den hade turen att modersmls- och frstasprkstalare kar
vara ledande sprk nr glofr minoritetssprk som finbaliseringen satte fart p
ska, samiska och menkieli
allvar mot slutet av 1900eller invandrarsprk som
Tiden fr
talet och kan drfr som
persiska, kurdiska och turmedeltidens latin eller
kiska. Nr vardagskontaksystematiska
1700-talets franska behlla
terna gr t mnga olika hll
stavningssin position utan att vara
och identiteten inte formas
helt beroende av ett stort
frmst av rent lokala frhlreformer r
antal
frstasprkstalare.
landen, fr samhllets domiMen de andra riktigt stora
nerande samtalssprk starkt
fr alltid frbi.
sprken kommer att synas
genomslag som frstasprk.
mer, ocks i vr del av vrl andra sidan kar frutden.
sttningarna att lta mnga
I Sverige innebr kamsprk frodas som andrasprk
pen mellan olika sprk en kad risk fr eller frmmande sprk. Bloggar, fanziner,
domnuppdelning. Redan i dag hller ju chatt, Skype och nya digitaliserade medier
forskning och hgre utbildning p att g som vi nnu inte sett, gr det mycket ltfrlorad fr svenskan. Nstan alla svenska tare fr talare av sm sprk att hlla kondoktorsavhandlingar i medicin, teknik takt. En ensam jiddischtalare i Ljusdal eloch naturvetenskap r engelsksprkiga, ler Vrnamo fr trettio r sedan hade inte
liksom hlften av universitetens alla mas- mnga tillfllen att anvnda sitt sprk. I
terprogram.
dag gr det bra dygnet runt, bara man stFr hgskolan r troligen de nrmaste ter sig framfr datorn. De kade sprktjugo ren avgrande. Antingen lyckas det kontakterna leder till att de flesta svenskar
universitetsvrlden att etablera den paral- kommer att kunna mnga fler sprk n i
lellsprkighet som krvs fr svenskans dag, kanske 56 stycken, men vid sidan av
verlevnad som vetenskapligt sprk. Eller svenska och engelska r det inte samma
ocks frloras domnen, och d blir sprk.
svenskan inte lngre ett redskap fr facksprkligt tnkande. Hur det gr har Sprkblandning och variation
mycket stor betydelse fr sprkvalen inom Ett flersprkigt samhlle innebr ocks
andra domner som teknikindustri, fi- mer sprkblandning. Ordet sprkblandnansvsen, politik ovanfr kommunniv ning har i dag en negativ klang i mnga
eller mer avancerad samhllsdebatt. Som sammanhang, men om hundra r uppfatSPRKVRD 2007/2 7

tar vi stndig vxling och ln av ord och sprk p samma stt. Mter vi en japan
fraser mellan olika sprk som det enda trycker vi bda p tolkknapparna p vra
naturliga. Webbplatser, dataspel, tidskrif- mobiler och talar vra modersml.
ter och bcker med olika sprk intill varKommer denna kade variation ocks
andra blir vanligare. I dag kodvxlar vi till de svenska dialekterna till godo? Nja, br
engelska i vardagligt tal med korta fraser man nog svara p den frgan. Lokala, srsom none of your business, you name it el- prglade landsbygdsdialekter frsvann till
ler med betydligt lngre uttryck. (Den stora delar som modersml i Sverige unsom vill ha talrika exempel p sprkvx- der 1900-talets andra hlft. De kommer
lingen rekommenderas Martin Keller- inte tillbaka. Nya dialekter r att vnta
mans serie Rocky.)
frmst i storstderna. Det hindrar inte att
Denna sprkblandning kommer att intresset kar fr bde nya och gamla diaka, och den ger ocks visst
lekter som ett slags andrakat utrymme i svenskan fr
sprk ungefr som fr en
stora sprk i Sverige som
del minoritetssprk. I den
Det blir mnga
arabiska, spanska och finska.
informella textvrlden p
Mnga svenskar kommer
ntet och annorstdes fr vi
engelska lnord:
inte att kunna avgra vad
skert mer skrivande p
som r deras frstasprk,
ostandardiserade dialekter.
admitta,
modersml eller andrasprk.
Och olika regionala varikoverage
Svenska som talas med utanter av talad svenska lever
talsdrag frn sprk i stkvar. Ocks om hundra r
och rekvesta.
Europa, Mellanstern, Fjrkan man nog hra skillnaran stern eller Latinameriden p nordsvenska, sydka kommer att hra till varsvenska och mellansvenska
dagen. Frortssvenskan, ett
(troligen uppdelad p en
svenskt ungdomssprk p flersprkig vstsvensk och en stsvensk huvudvarietet
grund, r ju redan etablerad (senast Bijvo- kring Gteborg respektive Stockholm; jfr
et och Fraurud 2006). I ngon form kom- Elert 1994). Det r inte ens helt orimligt
mer den att leva kvar ven om den inte l- att den viktigaste uttalsgrnsen i svenskter som i dag.
an, den mellan frmre och bakre r, hller
Ngot av samma utveckling vntar fr sig kvar ungefr dr den legat sedan miten del av skriftsprket till fljd av de dato- ten av 1900-talet, d.v.s. en linje som gr
riserade versttningsprogrammen. Utom ungefr frn mellersta Halland ver Jnfr mycket specialiserade omrden kom- kping till norra Smlandskusten.
mer de aldrig att producera perfekt svensSjlva de geografiska grnserna blir
ka, men texterna blir fullt lsbara och be- dock mindre viktiga. Alltmer kommer vi
gripliga. Vi kommer allts att lsa mycket att hra alla regionala varieteter ver hela
svenska med spr av exempelvis kinesiska, landet; vi blir rrligare och vljer inte allarabiska eller engelska i ordval, menings- tid regional identitet i vrt tal utifrn vare
byggnad och fraseologi. Mot slutet av r- sig ursprung eller nuvarande hemort.
hundradet kan det ocks finnas teknik fr Drfr fr vi ocks nya blandningar av redatoriserad simultantolkning av talat gional svenska. De senaste ren har man
8 SPRKVRD 2007/2

t.ex. allt oftare kunnat hra en svenska


som bestr av sydsvensk intonation och
satsmelodi kombinerad med centralsvenskt uttal av varje enskilt ljud lyssna
p Louise Epstein eller Helle Klein! Fler
sdana blandningar r att vnta.
Orden
S lngt om sprksamhllet och allmnna
kommunikationsvillkor. Men vad hnder
med sjlva sprken, med ordfrrd och
grammatik?
Frst ska sgas att de mnga sprken i
Sverige skerligen frndras hgst olika.
Men fr att denna artikel inte ska bli
evighetslng handlar den fortsttningsvis
bara om svenska
Och d hnder inte s mycket, trots
allt. Det svenska standardsprket, srskilt
i skrift, r mycket stabilt. Som sprksystem d.v.s. grammatiken, ordbjningen,
ordbildningsmnstren ndras det troligen mindre frn 2007 till 2107 n frn
1907 till 2007. De frndringar jag frutspr i denna artikel r tmligen begrnsade ven om det kan se mycket ut nr allt
samlas p ett stlle. Ofrnderlig blir
dock inte svenskan. Det gr inte att djupfrysa ett sprk nr tio miljoner talar, lser
och skriver det varje dag.
Sjlvklart kar de engelska lnorden,
fast vi vet inte hur mycket. Fr 25 r sedan var andelen nyare engelska ln i lpande tidningstext ca 0,3 procent, i dag
har den frdubblats (Sandy ms), och
man kan tnka sig att den stiger till 45
procent mot slutet av rhundradet. Det
blir vldigt mycket engelska, men mer lr
det inte bli. De tusen vanligaste orden i
svenskan tcker ungefr 70 procent av en
vanlig tidningstext, och detta basordfrrd r s vletablerat att de engelska inbrytningarna i det blir mycket f. Flerta-

let nya ord kommer ocks att vara svenska


sammansttningar.
Mnga av de nya orden r vardagsord,
redan i dag p vg in svenskan: plejs, guts,
heavy, brajt, tricky. Men minst lika mnga
av de engelska lnen tillhr ett internationellt ordfrrd med rtter i latinet dedikerad och promota r tv exempel frn senaste upplagan av Svenska Akademiens
ordlista. Det gr att de inte verkar s
frmmande och det r ltt att ta in dem.
Sdana nya ord kan vara impakt (med betoningen p andra stavelsen), konnekta,
konsistera, imposa, admitta, development,
koverage, saliens, konvinsa och konviktion,
prejudis, (in)evitabel, violens och violera,
rekvesta.
Avsiktligt har jag stavat mnga av de
tnkbara lnorden efter svenskt mnster.
Lnord som varaktigt etablerar sig fr ofta
ett tmligen svenskt utseende, srskilt de
internationella orden. Det hnger samman med sprkblandningstendensen. Vi
blir mindre och mindre ngsliga fr att
blanda, och d blir vi inte heller rdda fr
att stava och bja engelska ord p svenska.
Engelskan kommer att dominera lnorden men blir inte enda lngivande
sprk. I senaste upplagan av Svenska
Akademiens ordlista hittar man t.ex. en
del japanska ord som karaoke och taekwondo. Det blev sthej nr ursprungligen
arabiska keff och ursprungligen turkiska
guss togs upp i ordlistan 2006. Det upprepas inte nr nsta upplaga p 2010-talet
troligen har ett tjugotal liknande ord
(kanske abou, gitta, habibi, ln). D har vi
brjat vnja oss vid att svenskan plockar
upp lnord frn mnga sprk.
De internationella orden gynnas av
specialisering och vetenskaplighet. I dag
talar vi inte om hsnuva och ordblindhet
utan om pollenallergi och dyslexi; fler ordSPRKVRD 2007/2 9

byten av detta slag vntar. Samma drivkrafter ligger ofta bakom nya sammansttningar med en mycket specifik betydelse som inte kan lsas ut av de ingende
orden: trngselavgift (vad fr slags trngsel?), vxthuseffekt (effekt p vad?). Vi fr
mnga sdana ord under 2000-talet.
Ordbildning och ordbjning
Sammansttning kommer fortsatt att vara
den dominerande metoden fr nyordsbildning. Men andra ordbildningsstt
som r vanliga i dag och blir n vanligare
r initialorden (lvu, pk, sms, lol) och kortorden (demo, igno okunnig person, ignorant, ett tnk). Detta r allts inga nyheter, utan tendenser som frstrks, inte
minst av tvnget att skriva fort och kort i
sms och chatt.
Samma kontinuitet gller ordbjningen. 2000-talets nya verb kommer liksom
1900-talets att bjas efter frsta konjugationen, trigga, triggade, triggat (inte trigga, tragg, truggit), mainstreama, mainstreamade, mainstreamat (inte -streamde,
-streamt). Konkurrensen mellan s-plural
och svensk pluralbjning p svenska lnord fortstter (gangsters eller gangstrar),
liksom konkurrensen mellan direktinln
av engelska verbalabstrakter p -ing eller
svensk ordbildning med -ning, stalking eller stalkning. Det r inte troligt att ngon
av varianterna blir allenardande.
Principerna fr ordbildning frblir
allts desamma, men nya prefix och suffix
r hgst tnkbara. Det personbetecknande -er finns i svenska ord som slarver och
toker men r fga produktivt. Det r det
dremot i engelskan, stalker, hacker, doer,
och kan terupptas i svenskan, framfr
allt vid bildningar till enstaviga verb som
slutar p vokal: en troer, en taer. En liknande uppblomstring kan man tnka sig
10 SPRKVRD 2007/2

fr det internationella prefixet dis-, understtt av redan inlnade dissa. Vi skulle


f ord som disvrda (eller dissvrda) i stllet fr vanvrda, disbetala fr vgra eller
lta bli att betala.
En annan frga r vad som hnder
med formorden och de mycket vanliga
orden. Tendensen br hlla i sig att hgfrekventa tvstaviga ord blir enstaviga efter talsprksmodell ocks i standardskrift:
lade/la, sdant/snt, ngot/nt. Men varje
ord har sin egen historia; frloppet verkar
ha stannat upp fr sedan/sen. Frrns och
mens br allts bli stilistiskt neutrala
bda finns i dag som vardagliga i Akademiens ordlista. Systemet fr personliga
pronomen frenklas ngot (se nedan!).
Samtalssprket skapar kontinuerligt nya
dialogadverb som ba och typ. Vi vet inte
vilka; fr nrvarande tycks s (av s hr)
vara p frammarsch. Men dessa ord r
alltfr talsprksegna fr att ta plats i standardskriftsprket.
Mindre frskjutningar i prepositionsoch konjunktionssystem intrffar skert. I
dag kan man se en svag tendens att allt
oftare inleda bisatser med formord plus
det allmnt underordnande att: efter att,
fre att, fast att, fr att, som att ocks plus
att. Kanske blir denna enkla modell dominerande.
Meningar och grammatik
Den nya tekniken har som sagt frt med
sig att villkoren fr tal och skrift inte
lngre r s vsensskilda. Allt oftare talar
vi p typiska skriftsprksvillkor monologiskt, planerat, till oknda mottagare.
Ett bra exempel r meddelande vi lser in
p vra egna telefonsvarare. Och nnu oftare skriver vi p talsprksvis: oplanerat,
fr stunden, dialogiskt med en bestmd
mottagare. Det gller framfr allt cyber-

rymdsskrivandet i olika former.


ter bestr, men satsdelar kan flyttas lite
Teknikutvecklingen p 2000-talet ger friare, srskilt i meningens brjan och
oss fler medier dr svl tal som skrift an- slut. Ocks i formell sakprosa kan mevnds p nya villkor. Att diskutera hur de ningarna drfr komma att se ut ungefr
tv sprkarterna i allmnhet pverkar var- s hr: Bostadsmarknaden i den hr rapporandra r drfr inte s fruktbart lngre. ten har vi inte uteslutande skrivit om fr exMan mste se till de specifika anvnd- perterna att den ska lsas.
ningsvillkoren, och man mste ocks frRedan i dag har en del konstruktioner
st att verspridning mellan olika medier blivit vanligare p grund av den spontaninte r sjlvklar. Vi kommer inte att tala are meningsplaneringen. Listar man dem
som telefonsvarare med vra
som nedan kan man bli frbarn. Vi kommer inte att
vnad, men det r inte svrt
skriva statliga utredningar
att hitta exempel i tidningar
Vi planerar inte
p chattsvenska.
och tidskrifter:
S atsr
adning
Fr att inte bli alltfr
atsradning
adning: Konsekvenvarje mening s
vidlyftig begrnsar jag drserna fr samhllsekonomin
fr grammatik- och mer uppenbara, den hjda rnnoga, eftersom vi
ningsbyggnadsprognoserna
tan spr p inflationen. (Inte
producerar s
till skrivet standardsprk,
en bisatskonstruktion: De
d.v.s. i huvudsak tryckta texuppenbara konsekvenserna fr
mnga.
ter och texter p offentliga
samhllsekonomin r att den
institutioners webbplatser.
hjda rntan spr p inflatioSakprosans
meningar
nen.)
S y ntaktiskt oful
lstndikrp ner till genomsnittligt
ofullstndiungefr 15 ord under 1900-talets andra ga meningar
meningar: De tre islndska bankerna
hlft (Svensson 1993, jfr Nystrm 2001). hr till Nordens tio strsta. Ett lysande reDet r inte troligt att de blir s mycket sultat fr ett land med en befolkning ngot
kortare. Man behver ofta ett drygt dus- strre n Malms. (Inte bisatskonstruksin ord fr att f ihop en hel mening med tion: vilket r ett lysande )
Huvudsatsor
dfljd i bisats
ny information. Den genomsnittliga meHuvudsatsordfljd
bisats: Ingen vet
ningslngden kommer drfr att hlla sig i dag vad blir fljden om de stora glacirerna
kring denna siffra.
smlter. (Inte bisatsordfljd: vad fljden
Men andra frndringar r att vnta. blir )
mplicer
ade
L ogiskt-sy
ntaktiskt ko
Vi skriver allt mer och blir vanare att plamplicerade
ogiskt-syntaktiskt
komplicer
nera fr hela texter. Dremot planerar vi satsfltor
satsfltor, som dock r ltta att frst: Det
inte varje enskild mening s noga, efter- r en frga som utreddes redan av en komsom vi producerar s mnga. Meningspla- mitt som lmnade ett betnkande fr fyra
neringen sker mer p talsprksvis: man r sedan med mlsttningen att avfra frn
brjar med den information som anknyter dagordningen.
Konstruktioner av detta slag blir allts
till det fregende och skriver sedan tills
det passar att stta punkt (jfr Svensson n vanligare. Samtidigt kommer det alltid
2005). Drmed blir ordfljden friare. att finnas genrer dr varje mening mste
Svenskans grundlggande ordfljdsmns- vara noga planerad, t.ex. lagar och avtal.
SPRKVRD 2007/2 11

Det kunde drfr tnkas att sdana genrer 2005 gav Svenska sprknmnden ut
kommer att skilja ut sig frn vanlig sak- Sprkriktighetsboken med rekommendaprosa mer n i dag. Men oundvikligt r tioner i ett hundratal relativt besvrliga
det inte. Det beror i mycket p om fram- sprkriktighetsfrgor. En del av rden r
tida klarsprksarbete kan frena kraven p skert verspelade mot slutet av seklet, till
precision med den friare meningsplane- exempel den speciella bisatsordfljden (se
ringen.
ovan!), varningen fr konstruktionen p
Ingen av dessa frndringar innebr i detta sttet utanfr vstsvenska sammanstrikt mening frndringar av det gram- hang, kanske ocks avrdan frn dubbelt
matiska systemet. Det bestr i stort sett, supinum, du hade kunnat gjort det.
som sagt, men inte helt ofrndrat. Det r
Ganska skert r de accepterat som enfrestande att peka p ngra punkter dr hetsform fr de och dem; dremot inte
svenskan har en mycket speciell gramma- dom, som skulle innebra ett alltfr stort
tik och dr den tilltagande sprkingrepp i skriftbilden
blandningen kan leda till att anfr att godtas i flertadra mnster etableras:
let texter. Det finns
Vi skiljer inte
Konstruktionen gr och lgger
goda systemskl fr
sig, sitter och ter, tar och stdar kan
frndringen. Dismellan de
ersttas av eller jmstllas med
tinktionen
mellan
och dem
gr lgger sig, sitter ter, tar stdar.
subjektsform och obRedan i dag kan man p Google
jektsform r numera
utan de blir
hitta exempel som kommer spelar
bara fullt genomfrd
eller sitter drmmer.
fr personliga pronoenhetsnorm.
Svenskan har ett starkt submen i frsta och andra
jektstvng, och nr inget semanperson: jag/mig, vi/oss,
tiskt subjekt finns stoppar man in
du/dig, ni/er. I tredje
ett det. Det blir kanske inte lngre nd- person plural frsvann skillnaden i tal
vndigt: Jag undrar hur blir i midsommar. mellan di och dom i stora delar av Sverige
Ocks det som obligatoriskt objekt kan bli under 1900-talet. I tredje person singular
mindre obligatoriskt: Har du varit i Thai- r den och det bde subjekts- och objektsland? Ja, jag har.
form. Nr man syftar p personer freAnvndningen av bestmd och obe- kommer i tal han som grammatiskt objekt
stmd artikel r mycket komplicerad i och ven hon han r en urgammal diasvenskan. Systemet r i gungning och fr- lektform. Det vore drfr inte underligt
enklingar troliga. Framfr allt br vi f om vi om hundra r inte alls skiljer p
fler artikellsa konstruktioner. Vi sgs sista subjekts- och objektsform fr tredje pergng i Paris. Det r uppgift fr styrelsen.
sonens pronomen i svenskt skriftsprk. Vi
I dag lter de hr tre fallen som bruten skriver bara de, han, hon, den och det.
Kan vi vnta oss ngra motsvarande
svenska. De gr inte om femtio r.
systemfrndringar fr uttalet? Bortser
Rtt och fel
man frn alla regionala och sociala
Det som r fel i dag kan nmligen bli rtt utttalsvarianter, finns allmnt sett tv
i morgon, srskilt om det r svrt i dag. r motstridiga utvecklingslinjer i dag. ena
12 SPRKVRD 2007/2

sidan hr vi allt oftare ett uttal dr trycket


frdelas relativt jmnt ver de betonade
stavelserna. Srskilt i frortssvenskan r
det vanligt; det ger ett sttigt intryck.
Denna typ av uttal r sprktypologiskt
vanligare n den svenska modellen; den
knnetecknar t.ex. grekiskan och finskan.
andra sidan kan vi tnka oss en utveckling lik den i danskan: med kad talhastighet kommer trycket att koncentreras till en enda stavelse i en ordgrupp.
Drav fljer mnga reduktioner och assimilationer i de svagare stavelserna.
Vi vet inte om ngon av tendenserna
fr riktigt starkt genomslag. Ur sprkvrdssynpunkt vore kanske det frsta alternativet inte s dumt. Det innebr att
uttalet ligger relativt nra stavningen. D
blir det lite lttare att lra sig stava, lra
sig svenska och faktiskt ocks att uppfatta
vad folk sger nr hrbarheten r dlig.
Uttalet av enskilda vokal- och konsonantljud r aldrig konstant. I dag fr till
exempel p mnga hll - och -ljuden ett
ppnare uttal (de uttalas som om de stod
framfr r, jmfr lsa och lra) och varken
bakre eller frmre r har ett rullande uttal
utan blir ett slags vsljud. Frskjutningar
av detta slag r ofrnkomliga men inte s
omskakande.
Mer uppseendevckande vore om vi
fick nya vokaler och konsonanter eller om
ngra frsvann. Det kan tnkas att engelskt w-uttal slr igenom, s att vi konsekvent uttalar watten (bestmd form av
watt) och vatten olika. Men troligt r det
inte; engelska lnord p w brukar s smningom f svenskt v-uttal.
Tnkbart r ocks sammanfall mellan
sje- och tje-ljud; vi skulle uttala skra och
kra likadant. De tv ljuden ligger nra
varandra och r svra att skilja t (det gller dock inte det bakre sje-ljudet). I Norge

har man konstaterat ett sammanfall hos


mnga ungdomar de senaste rtiondena
(Mhlum m.fl. 2005). Och varken sjeeller tje-ljudet har std i stavningen p s
stt att de entydigt svarar mot en bokstav.
Mindre dramatiskt r att vi med den
kade sprkblandningen kan f en del nya
ljudkombinationer. Det har nog blivit lttare fr oss att uttala ord p ps- de senaste
rtiondena, pseudo och psoriasis. P samma stt kanske ljudkombinationer frn
afrikanska sprk som mb- och nd- infrlivas i svenskt uttal.
Sprkvrden
Det r svrt att fnga framtiden i en sammanfattande formel. Men kanske kunde
den lta s hr: vi kommer inte att tycka
att svenskan r svrare att hantera i tal och
skrift om hundra r, snarare tvrtom. Det
blir inte besvrligare att tala, skriva och
lsa i allmnhet. Dremot kan sprksituationen knnas mer komplex. Varje sprkbrukare fr mer att hlla reda p: Vilket
sprk ska man vlja fr det specifika tillfllet? Hur ska man anpassa sig till det
aktuella mediet, den aktuella tekniken,
den srskilda mottagaren?
Sprkvrdarna fr drfr mycket att
gra. Fr det frsta mste de hlla reda p
alla olika sprk i Sverige. En avgrande
frga r att svenskan inte fr alltid frlorar
domner till engelskan de nrmaste rtiondena. Lika avgrande r att minoritets- och invandrarsprk tas till vara. Om
174 av 175 modersml i Sverige frtigs
och frtrycks kommer vi att f stora problem med etnifiering, misslyckad skolgng och sociala klyftor.
Fr det andra medfr flersprkigheten
och sprkblandningen stora praktiska
uppgifter. Det handlar inte bara om att
skapa versttningsprogram, skmotorer,
SPRKVRD 2007/2 13

ordbcker, datoriserade lexikon, talsyntesprogram och mycket annat s att det blir
ltt att vandra mellan sprken. Det vntar
ocks en folkbildningsuppgift att ka frstelsen fr vad det r att leva i ett samhlle dr sprken stndigt byts och blandas.
Fr det tredje vxer uppgiften att flja
och utveckla det svenska standardsprket.
I ett samhlle dr mnga sprk anvnds
under stndigt skiftande villkor kan oskerheten ka om vad som r det gemensamma standardsprket, srskilt i skrift.
Vad kan man lita till nr man ska uttrycka
sig i offentliga sammanhang? Den frgan
mste sprkvrdarna svara p.
Skulle sprkvrdaren nd f en stund
ver, gr det alltid att skratta t spdomarna i denna artikel. 
LITTERATUR
Bijvoet, Ellen och Fraurud, Karin: Svenska med
ngot utlndskt. Sprkvrd 2006/3.
Calvet, Louis-Jean: Le march aux langues. Plon,
2002.
Cederschild, Gustaf: Framtidssvenska. Stockholm,
1917.

14 SPRKVRD 2007/2

Elert, Claes-Christian: Indelning och grnser inom


omrdet fr den nu talade svenskan en aktuell
dialektgeografi. I: Kulturgrnser myt eller verklighet? (Diabas. 4.) Ume, 1992.
Graddol, David: The decline of the native speaker.
I: David Graddol och Ulrike H. Meinhof, utg.,
English in a changing world (AILA Review 13).
AILA, 1999.
Josephson, Olle: Ju. Ifrgasatta sjlvklarheter om
svenskan, engelskan och alla andra sprk i Sverige.
Stockholm, 2004.
Mhlum, Brit m.fl.: Sprkmte. Innfring i sosiolingvistikk. Oslo, 3 uppl., 2005.
Nordberg, Bengt: Samma gamla tal. Sprkvrd
2001/2.
(Nystrm, Catharina) P vg mot ett bttre myndighetssprk. Statskontoret, 2001:18.
Philippson, Robert: English-Only Europe? Challenging language policy. Routledge, 2003.
Sprkriktighetsboken. Utarbetad av Svenska sprknmnden. Stockholm 2005.
Sandy, Helge: Avissprket i Norden ei jamfring. Ms 2007.
Svensson, Jan: Sprk och offentlighet. Om sprkbruksfrndringar i den politiska offentligheten. Lund,
1993.
Svensson, Jan: Trends in the linguistic development
since 1945: Swedish. I: Oscar Bandle, utg., The
Nordic Languages. An international handbook of
the history of the North Germanic Languages. Del
2. Mouton de Gruyter, 2005. S. 18041815.

You might also like