Vlfrdsbarometern 2010

En rapport frn SEB Trygg Liv, juni 2010

Dags att tala om eget ansvar i vlfrden
Framtidstron och optimismen har tervnt. I frra rets Vlfrds
barometer kunde vi tydligt se att mnga mnniskor var oroliga ver
att frlora jobbet eller bli sjukskrivna. I rets underskning menar de
flesta att de har god ekonomisk standard, att de har ftt det bttre och
att den positiva trenden kommer att fortstta.

Vlfrdsbarometern r en rligt terkommande attitydunderskning,

som SEB genomfr fr att stta vlfrdsfrgorna i centrum. Sedan 2005
har vi p detta stt kartlagt och analyserat mnniskors attityder till
sin privatekonomi i dag och i framtiden, till sina marginaler och kun
skaper, till vlfrdssystemen och sina framtida livsvillkor som pensio
nrer. Med hjlp av opinionsinstitutet Demoskop har vi ltit intervjua
1 000 svenskar* om dessa viktiga frgor.

rets underskning frstrker tv trender som vi kunnat se under

lngre tid: ena sidan r de flesta njda med sin situation och ser
framfr sig en frbttrad privatekonomi under verskdlig tid,
andra sidan r allt fler rdda att falla mellan springorna i det offentliga
vlfrdssystemet p lngre sikt. Privatekonomin, den del vi styr ver
sjlva, bedms fungera vl och ha goda utsikter. Dremot oroar vi
oss ver de delar av vlfrden som ligger lite lngre bort, som vi kan
lite om och som vi upplever att vi inte kan kontrollera. De tydligaste
exemplen r pensionen och ldreomsorgen. Trots att Sverige hela tiden
blir rikare, tror en tydlig majoritet att de kommer att f lgre pension
och smre ldrevrd n sina frldrars generation.

Det finns ocks en betydande ppenhet fr delvis frndrad ansvars

frdelning fr vlfrden n den rdande. Stdet fr att vlfrden br
finansieras genom en kombination av offentliga och privata pengar
strks r fr r. Tre av fyra svenskar fredrar en sdan kombination
framfr helt privat eller helt offentlig finansiering. Andelen kar ytter
ligare i r. En tydlig majoritet sger ocks att de tycker att individen
borde f ta ett strre ansvar fr vlfrden. Ett valr som 2010 r det
intressant att se i vilken utstrckning denna omsvngning noteras av
de politiska partierna.

Jens Magnusson
Vlfrdsekonom

* rets underskning genomfrdes 24 mars 1 april 2010 och omfattade

1 001 intervjuer med den svenska allmnheten.

Vlfrdsbarometern 2010 2
Sammanfattning
Materialet omfattar en lng rad frgestllningar och denna rapport
sammanfattar ngra av de viktigaste.

Oron ver finanskrisen har fr det stora flertalet blst ver.

70 procent anser sig ha en god eller mycket god ekonomisk stan
dard. 45 procent tycker att de har en bttre ekonomisk standard
i dag n fr tv r sedan (mot 18 procent som upplevt sig f det
smre) och optimismen infr de nrmaste fem ren har kat med
45 procent sedan frra ret.

P lng sikt rder en betydande oro ver det offentliga vlfrds

tagandet. 65 procent av 30-49-ringarna tror att de kommer att
f smre pension n sina frldrars generation.

8 av 10 vet att de br spara privat fr att f en rimlig pension. Sam

tidigt sger 4 av 10 att de inte tnkt ver sina pensionsval och hlf
ten sger att de borde spara mer n vad de gr. Det har dock skett
en stor kning i andelen som tnkt ver sina pensionsval jmfrt
med frra ret.

Stdet fr ett strre eget ansvar fr vlfrden fortstter att ka.

Tre av fyra tycker att ekonomisk trygghet och vlfrd r ngot som
br finansieras av en kombination av offentliga och privata medel.
63 procent sger att individen br f ett strre eller mycket strre
ansvar fr att skra sin egen vlfrd. Stdet fr kat individuellt
ansvar r allra starkast bland lderspensionrerna.

Vlfrdsbarometern 2010 3
Positiv syn p den egna ekonomin
En tydlig majoritet anser sig ha en god ekono
misk standard. Andelen har frndrats hgst
marginellt under de senaste tv ren, trots det
turbulenta makroekonomiska lget.
Mnniskor har dessutom i allmnhet ftt det
bttre. 45 procent sger sig ha ftt en fr
bttrad ekonomisk standard de senaste tv
ren. Mindre n hlften s mnga, 18 procent,
tycker sig ha ftt det smre. Den positiva tren
den syntes ven frra ret, men har frstrkts
ytterligare. Jobbskatteavdraget och lga rntor
har bidragit till den positiva trenden.
De som upplevt den tydligaste frbttringen
r frvrvsarbetare (i bde offentlig och pri
vat sektor), hginkomsttagare och unga. Ju
hgre ln och lngre utbildning, destom mer
upplever man sig ha ftt det bttre under de
senaste ren. Frtidspensionrer och arbets
skande upplever sig till drygt 40 procent ha
ftt det smre.
Mest njda r hginkomsttagare, hgskole
utbildade och frvrvsarbetare i bde privat
och offentlig sektor. Det skiljer mycket lite
mellan anstllda i privat och offentlig sektor:
80 respektive 78 procent bedmer sin eko
nomiska standard som god. Bland de som
tjnar ver 300 000 kronor om ret bedmer 0
procent sin standard som dlig och 92 procent
som bra.
Ungdomar, arbetsskande och frtids
pensionrer skiljer tydligt ut sig t andra
hllet. 48 procent av frtidspensionrerna
bedmer sin ekonomi som dlig. Det r ocks
vrt att notera att hushll med barn bedmer
i mycket hgre utstrckning sin standard som
god (76 procent) n hushll utan barn (56
procent)
Hur bedmer du din ekonomiska
standard i dag?

Om du jmfr din egen ekonomiska Medel

situation idag med hur det var fr tv Samtliga

r sedan, tycker du d att du ftt det 2010
17 53 19 7 3 3,74

bttre eller smre?

Samtliga 16 55 18 8 21 3,75
2009

Samtliga 45 37 18
2010 Samtliga 16 56 17 7 4 3,72
2008

Samtliga 42 39 18 0 20 40 60 80 100%
2009
Mycket god Varken eller Mycket dlig
0 20 40 60 80 100% Ganska god Ganska dlig Vet ej/Ej svar

Bttre Varken eller Smre Vet ej/Ej svar

De flesta tycker sig ha det bra, och trenden
pekar t rtt hll. Samtidigt r det viktigt att
ha en beredskap fr ofrutsedda hndelser,
Sammantaget tycker i dag 70 procent att deras
som en tid av arbetslshet eller sjukdom,
ekonomiska standard r god eller mycket god.
elleratt bilen behver lagas. Frndringarna
Bara 10 procent bedmer sin ekonomi som
i arbetslshets- och sjukfrskringarna har
dlig.
franlett en av sex (17 procent) att ka sitt
sparande. De yngsta och ldsta har kat sitt
sparande i lgst grad; de yngsta fr att de inte
har rd, de ldsta fr att de inte behver.

Vlfrdsbarometern 2010 4
Anta att du skulle f ofrutsedda ut
gifter p 30 000 kronor som mste
betalas inom en mnad. Hur ltt eller
svrt skulle det vara fr dig att hantera
en sdan utgift?

Samtliga 32 34 17 9 8 1
2010

Samtliga 30 34 19 10 6 1
2009

0 20 40 60 80 100%

Mycket ltt Ganska svrt Helt omjligt

Ganska ltt Mycket svrt Vet ej/Ej svar

Samtliga 32 34 17 9 8 1

Mn 39 33 16 6 5

Kvinnor 25 34 18 11 11 1

1829 r 12 25 32 20 11

3049 r 31 35 18 8 8

5064 r 39 36 11 7 6

1864 r 29 34 19 10 8

6589 r 43 33 12 5 6 2

Under 200' kr 22 25 21 14 17 1

200'300' kr 26 41 17 9 6

ver 300' kr 48 37 11 21

0 20 40 60 80 100%

Mycket ltt Ganska svrt Helt omjligt

Ganska ltt Mycket svrt Vet ej/Ej svar

En majoritet svarar att det vore ltt eller

mycket ltt att handskas med en ofrutsedd
utgift p 30 000 kronor. Drygt en tredjedel (34
procent) sger att det skulle vara svrt. Men
buffertsparandet r ojmnt frdelat. Bland
dem som tjnar ver 300 000 kronor om ret
r det bara drygt tio procent som saknar en
reserv som motsvarar en mnadsln. Fr unga
under 30 r r andelen s hg som 63 procent,
och fr lginkomsttagare 52 procent.

Vlfrdsbarometern 2010 5
Trendbrott: kad optimism kring
den egna ekonomin
Framtidstron har vnt brant uppt. I 2009
rs underskning var den privatekonomiska
optimismen fortfartande relativt stark, men
finanskrisen pverkade mnniskors frvnt
ningar p ett mycket ptagligt stt och tren
den pekade nedt.
I r har trenden vnt och optimismen kar
markant. Hlften av alla tillfrgade (48 pro
cent) frvntar sig att f en bttre ekonomisk
standard under de kommande fem ren.
Bara 13 procent frvntar sig att f det smre.
Trendbrottet r srskilt ptagligt i vissa grup
per: bland unga vuxna i ldern 18-29, till
exempel, frvntar sig 83 procent att f det
bttre.
Hur frvntar du dig att din ekonomiska
standard kommer att utvecklas under
de nrmaste fem ren?
Samtliga
10 38
2010
Samtliga
8 25 48
2009
Samtliga
9 34
2008
0 20 40 60
Mycket bttre I stort frndrad
Ngot bttre Ngot smre
Det r srskilt gldjande att optimismen bland
arbetsskande nstan frdubblats (frn 42 till
78 procent). Det tyder p att rdslan fr att
lngvarigt s utanfr arbetsmarknaden mins
kat och att de flesta arbetslsa ser framfr sig
ett terintrde p arbetsmarknaden. Under
skningen visar ocks att andelen som upp
lever en ganska stor eller mycket stor risk att
bli av med jobbet har minskat med 25 procent
(frn 12 till 9 procent).
Vlfrdsbarometern 2010
Risken varierar mycket mellan olika grupper,
dr lginkomsttagare och unga r mest rdda
att frlora jobbet. Lginkomsttagare bedmer
risken som mer n fyra gnger strre n hg
inkomsttagare. I den yngsta gruppen (18-29
r) finns sju gnger fler personer som bed
mer risken att frlora jobbet som mycket stor
n i den nst yngsta gruppen (30-49 r).
Att unga oroar sig mer fr att frlora jobbet r
rimligt. Det r i regel den yngsta arbetskraften
som drabbas nr fretag skr ner. Samtidigt r
det orovckande att de grupper som sjlva an
ser sig ha smst ekonomisk buffert r samma
grupper som har strst risk att bli arbetslsa.
Hur stor risk anser du det r att du blir
av med ditt nuvarande arbete de nr
maste tv ren?
2010 42 47 6 32
38 11 2 2
2009 38 48 8 42
16 2 2
0 20 40 60 80 100%
41 13 12
Ingen risk Ganska stor risk Vet ej/Ej svar
Ganska liten risk Mycket stor risk
80 100%
Mycket smre Fyra av tio sger att deras ekonomi skulle
Vet ej/Ej svar
bli mycket smre om de blev arbetslsa eller
sjukskrivna. Fr var fjrde person skulle in
komstbortfallet bli s betydande att de skulle
tvingas frndra sitt boende eller sin livsstil
inom sex mnader. Vrst utsatta r, terigen,
de yngsta och lginkomsttagarna.
Skillnaderna mot frra rets underskning r
mycket sm. Frra ret pekade alla siffror i
en orovckande riktning: mnga hade lmnat
a-kassan och kat risken fr ett dramatiskt
inkomstbortfall i hndelse av arbetslshet, och
det fanns en allmn oro fr vad skrpningarna
6
i regelverket kring sjukskrivning skulle leda
till. Oron fr de ekonomiska konsekvenserna
av att bli sjukskriven har fortsatt att stiga. Nr
det gller konsekvenserna av att bli arbetsls
s har oron inte fortsatt att ka, utan stannat
p frra rets niv. Oron fr konsekvenserna
av att g i pension har minskat, om n margi
nellt. Det r anmrkningsvrt att mnga fler
oroar sig fr inkomstbortfall i hndelse av
sjukdom n infr sin pensionering, eftersom
pensionering fr de allra flesta medfr ett
betydligt strre inkomstbortfall.

Vlfrdsbarometern 2010 7
Fortsatt oro fr pensionen
Svenskarna blir allt ldre. Medelldern kar, ret och 47 procent ret dessfrinnan. Lg
en allt strre andel av befolkningen r pen inkomsttagare har i mycket lgre utstrckning
sionrer och vi har i genomsnitt allt fler r tnkt igenom sina pensionsval, och svarar
kvar nr vi pensioneras. De flesta av dessa samtidigt att de har svrt att snka sina ut
r r dessutom allt friskare. Detta r frsts gifter, att de borde spara mer n de gr och,
strlande nyheter! Samtidigt brjar vi emeller i mer n dubbelt s hg utstrckning som
tid att jobba allt senare och pensioneras allt hginkomsttagare, att de ofta oroar sig fr sin
tidigare, vilket gr att antalet arbetsr blir allt ekonomi. Oron r allts strst bland dem som
frre. Och det fds inte tillrckligt mnga barn borde spara mest till pensionen, men som har
fr att antalet personer i arbetsfr lder ska minst marginaler och i praktiken sparar minst
hlla jmna steg med antalet pensionrer p av alla.
lnga vgar. Allt frre ska frsrja allt fler.
Tror du att din generation kommer att f
Detta kommer att stta mycket stor press det bttre eller smre n dina frldrars
p pensionssystemet (liksom p vrd- och generation nr det gller ?
omsorgssektorn) under de kommande decen
nierna. Det gller inte bara i Sverige; de flesta
vstlnder str infr en motsvarande utma Boendestandard 75 18 62
ning. Inkomster under
67 13 14 5
arbetslivet
Fysisk hlsa 57 18 21 4
Mnga mnniskor upplever en oskerhet infr
sin egen framtid. De har inte ftt tillrckliga Pension 36 11 45 8

kunskapsverktyg fr att veta vad de kom ldreomsorgen 30 16 46 8

mer att f i pension, och mnga oroar sig ver
vilka konsekvenser pensioneringen kommer
att f p deras livsstil. I alla grupper mn
och kvinnor, lg- och hginkomsttagare, unga
och ldre finns en utbredd oro om deras
framtida pensioner. De flesta anger att de
behver en strre del av sin inkomst i pension
fr att kunna fortstta att leva p sin nuva
rande levnadsstandard, n vad de kommer att
f. Det personliga ansvaret kas stegvis, utan
att det frs ngon diskussion om saken. Inter
nationellt r detta p mnga hll en mycket
strre diskussion.
Den lngsiktiga oron r ofta vlgrundad.
Samtidigt ser mnga positivt p sin situation
i dag och under de nrmaste ren. Det finns
anledning att anvnda en del av detta kade
handlingsutrymme till att satsa p sin framtid.
Kunskapen har dock kat. I rets under
skning svarar 56 procent att de noga tnkt
igenom sina pensionsval, mot 48 procent frra
Psykisk hlsa 23 25 45 6
0 20 40 60 80 100%
Bttre Lika bra Smre Vet ej/Ej svar
De flesta frvntar sig att ha bttre inkomster,
fysisk hlsa och inkomster under yrkeslivet
n sina frldrar. Men de frvntar sig smre
pension, ldreomsorg och psykisk hlsa.
Nstan hlften tror att de kommer f smre
pensioner n sina frldrar. Det indikerar
en betydande pessimism; vrt vlstnd kar
hela tiden, och levnadsstandarden frdubb
las verlag vart 35:e r. Kanske speglar det
kade krav och frvntningar, kanske finns en
allmnt spridd bild av att pensionrer knuffas
allt lngre nedfr samhllets prioriteringslista.
Hursomhelst understryker denna dystra bild
av framtidens pensioner hur viktigt det r att
vi anvnder en del av vrt vxande ekono
miska handlingsutrymme till att satsa p vr
egen framtid.

Vlfrdsbarometern 2010 8
Underskningen visar ocks att de flesta vill Hur stort tror du att ditt behov r av
g i pension tidigare n vad som kommer att ngon form av eget pensionssparande
bli fallet. Helst skulle genomsnittssvensken fr att du ska f en pension som r
pensioneras vid 62 rs lder, men rknar med rimlig fr dig?
att behva vnta till 64 r. Ju tidigare man
pensioneras, desto lgre blir pensionen. Fr
att f ut den pension de anser sig behva fr Samtliga 29 49 14 45
att kunna fortstta att leva p en rimlig och 2010
nskvrd standard skulle de behva jobba
Samtliga 29 50 11 5 6
lngre n s. 2009

Hur stor del i procent av din nuvarande 0 20 40 60 80 100%

ln tror du att du kommer att behva Mycket stort Ganska litet Vet ej/Ej svar

fr att ha en rimlig och nskvrd Ganska stort Mycket litet

ekonomisk standard som pensionr?

Samtliga 29 49 14 4 5
Genomsnittsandel, % Mn 26 49 18 3 4
100 Kvinnor 32 49 10 4 5
1829 r 25 46 14 3 12
3049 r 35 51 10 21
79 78 80 81 5064 r 20 47 21 7 4
80 77
74 73
75
73 74 1864 r 29 49 14 3 4
78 77
75 75 76 75 75 74 6589 r 21 35 16 13 15
72 74
70 Grundskola 18 47 22 8 6
60 Gymnasium 27 53 12 2 5
Hgskola 35 44 14 4 4
Frvrvsarbetare 31 49 13 43
40 Arbetsskande 17 55 16 3 8
Student 28 46 12 14
Frtidspensionr 16 47 22 9 6
Privat sektor 27 54 14 31
20 Offentlig sektor 30 49 13 4 4
Under 200' kr 25 48 13 3 11
200'300' kr 28 54 9 4 4
0 ver 300' kr 32 46 17 22
Hyreslgenhet 29 43 9 6 14
a
n

2 r
30 r

50 r

18 r

Un 58 r
r 2 r
0' ' kr

30 r
kr
o

k
tlig

inn
M

v 300

0'
9

de 9

Bostadsrtt
20 00

37 43 11 6 3
4

6
m

Kv

Villa/radhus
Sa

28 52 16 22
18

er
6

Har barn 31 49 14 4 2
Har ej barn 25 49 14 3 9
Gift/sambo 31 48 14 4 3
2009 2010 Singel 33 46 11 5 6

0 20 40 60 80 100%
I genomsnitt bedmer svenskarna att de
Mycket stort Ganska litet Vet ej/Ej svar
behver 75 procent av sin ln fr att ha en Ganska stort Mycket litet
rimlig och nskvrd standard som pensionr.
I verkligheten kommer de snarare att f 60-65
Dessa siffror tyder p att de flesta frsttt att
procent, inklusive tjnstepension. Om de ska
de sjlva behver bidra aktivt till sin framtida
f en rimlig standard s behver de allts
pension, men behovet av kunskap r nd
spara till mellanskillnaden sjlva, i ett helt
stort. Kunskapsunderskottet r strst hos de
privat och frivilligt sparande.
som kommer att f lgst pension, har lgst
Nstan 8 av 10 r medvetna om att de behver marginaler och drfr behver ta strst ansvar
pensionsspara p egen hand, och knappt en fr att skjuta upp en del av sin inkomst.
tredjedel anger att behovet r mycket stort.
Om man stller frgan om eget ansvar p ett
Allra starkast r insikten i ldersgruppen
annat stt svarar 76 procent av hginkomst
30-49 r, dr 86 procent bedmer att behovet
tagarna att de gjort ett aktivt val av hur deras
av eget sparande r ganska stort eller mycket
premiepension ska placeras, mot bara 37 pro
stort.
cent av lginkomsttagarna.

Vlfrdsbarometern 2010 9
I avsikt att pensionerna ska kunna men avst frn att snka dem i dliga tider
skras ver tiden fljer de offentligt skulle skapa stora underskott och riskera att
finansierade pensionsutbetalningarna kncka hela pensionssystemet.
den allmnna ekonomiska utvecklingen,
Under de tio r som gtt sedan det nya
vilket innebr lgre pensioner nr
ekonomin r svag och hgre nr pensionssystemet introducerades har denna
ekonomin r stark. Vad av det fljande fljsamhet till samhllsekonomin givit be
tycker du r att fredra? tydligt strre pensionshjningar n vad det
gamla ATP-systemet hade givit. 2009 var det
frsta r d bromsen slog till och effekten blev
att pensionerna snktes den 1 januari 2010.
Samtliga 28 65 7 Det ledde dels till en politisk diskussion om
2010
huruvida bromsen skulle avskaffas, dels till
Samtliga 27 66 6
en uppskruvad diskussion om pensionrernas
2009 villkor.
0 20 40 60 80 100%
P en direkt frga om hur mycket mer/
Att pensionerna Att pensionerna Vet ej/Ej svar
tillflligt kan sjunka inte pverkas av mindreen genomsnittspensionr fr i offent
fr att lngsiktigt den ekonomiska
skra systemet utvecklingen ligt finansierad pension jmfrt med fr ett
r sedan svarade lderspensionrerna sjlva i
regel rtt: de svarade i genomsnitt 208 kronor.
Studenter och arbetsskande uppskattade
Samtliga 28 65 7
snkningen till mer n tre gnger hgre.
Mn 33 63 4
Genomsnittet av alla gruppers uppskattningar
Kvinnor 23 67 10
r 387 kronor, nstan dubbelt s mycket som
1829 r 38 49 13
den verkliga siffran.
3049 r 30 64 6
Det kan konstateras att systemet med
5064 r 19 75 5
pensionsniver som med automatik r flj
1864 r 28 64 7
samma mot den ekonomiska utvecklingen r
6589 r 26 67 7
dligt frankrad hos allmnheten. De flesta
Under 200' kr 24 69 7
motstter sig bromsens funktion. Tv av
200'300' kr 23 66 10
tre tycker inte att pensionerna ska pverkas
ver 300' kr 35 61 4
av den ekonomiska utvecklingen. Bara 28
0 20 40 60 80 100% procent tycker att pensionerna tillflligt ska
Att pensionerna Att pensionerna Vet ej/Ej svar kunna sjunka fr att lngsiktigt skra syste
tillflligt kan sjunka inte pverkas av
fr att lngsiktigt den ekonomiska met. Stdet fr bromsen r strst bland de
skra systemet utvecklingen unga. Bland dem i ldern 50-64 r r stdet
hlften s stort som i ldern 18-29 r. Mn r
ocks mycket mer bengna att stdja bromsen
Under 2009 slog den automatiska balanse n kvinnor.
ringen i pensionssystemet (den s kallade
bromsen) till. Fr att pensionerna ska kunna Det faktum att de flesta uppskattade snk
skras ver tiden fljer de offentligt finansie ningen av pensionsutbetalningarna till dub
rade pensionsutbetalningarna den allmnna belt s hg som den verkligen var, bidrar
ekonomiska utvecklingen. Det betyder att antagligen till uppfattningen att bromsen r
pensionerna sjunker nr ekonomin gr dligt, ett problem. Samtidigt finns det ngot mycket
men det betyder ocks att de stiger nr ekono oroande i att en av frutsttningarna fr syste
min gr bra. Att hja pensionerna i goda tider mets robusthet ifrgastts av en s stor del av
de framtida pensionrerna.

Vlfrdsbarometern 2010 10
Starkt std fr kad privat finansiering
av vlfrden
Tre av fyra tycker att ekonomisk trygghet och Hur tycker du att mnniskors ansvar fr
vlfrd r ngot som br finansieras av en att skra sin egen vlfrd br frndras
kombination av privata och offentliga medel. jmfrt med i dag?
20 procent tycker att finansieringen br ske
helt ver skattsedeln, och 5 procent att den
br vara helt privat.
Samtliga
13 50 25 4 8
Vilket av fljande tycker du r det 2010

bsta sttet att finansiera system fr

Samtliga
ekonomisk trygghet och vlfrd? 2009
12 53 20 4 11

Samtliga 14 50 18 6 11
2008
2010 5 20 72 3
0 20 40 60 80 100%

Mycket strre Lite mindre Vet ej/Ej svar

2009 4 24 68 4 Lite strre Mycket mindre

0 20 40 60 80 100%

Helt privat En kombination Vet ej/Ej svar Samtliga 13 50 25 4 8

av privat och Mn 14 52 22 5 8
Helt via skatterna Kvinnor 13 48 27 3 9
skattebaserad
18-29 r 11 54 27 1 7
finansiering 30-49 r 13 49 28 4 7
50-64 r 12 45 27 7 9
18-64 r 12 49 28 4 7
65-89 r 18 55 13 2 11
Grundskola 13 56 18 1 12
Gymnasium 16 45 27 5 7
Stdet fr kompletterande privat finansiering Hgskola 11 52 26 4 8
Frvrvsarbetare 13 48 29 5 6
r robust och universellt. Det skiljer sig inte Arbetsskande 13 37 25 3 22
Student 11 62 26
srskilt mycket mellan kn, ldersgrupper lderspensionr 18 55 14 2 12
Frtidspensionr 6 56 14 5 19
eller inkomstgrupper; i alla grupper r stdet Privat sektor 8 51 33 3 5
Offentlig sektor 13 45 28 7 7
67-75 procent. Sedan frra ret har stdet fr Under 200' kr 15 54 19 3 9
200'-300' kr 13 47 30 3 6
kombinationsfinansiering kat ytterligare. ver 300' kr 12 52 25 5 6
Hyreslgenhet 10 49 28 4 9
Bostadsrtt 17 49 22 3 9
En mycket tydlig majoritet (63 procent) tycker Villa/radhus
Har barn
13
14
51
49
24
25
4 8
4 9
ocks att individen br f ett strre eller Har ej barn
Gift/sambo
12
14
53
49
24
25
4 7
4 8
mycket strre ansvar fr att skra sin egen Singel 14 40 31 4 11
0 20 40 60 80 100%
vlfrd (exempelvis sjukpenning och frsk Mycket strre Lite mindre Vet ej/Ej svar
ringar mot arbetslshet och sjukvrdskost Lite strre Mycket mindre

nader) jmfrt med i dag.

Den grupp som i allra hgst grad tycker att
individen br f ett mycket strre ansvar fr
vlfrden, r lderspensionrerna. Stdet r 50
procent hgre bland de som fyllt 65 r n de i
ldern 18-65 r. 72 procent av lderspension
rerna tycker att individen borde f ett mycket

Vlfrdsbarometern 2010 11
strre eller lite strre ansvar fr vlfrden.
15 procent tycker att det borde bli mindre.
Den grupp dr stdet fr kat individuellt
ansvar r allra lgst r arbetsskande. Dr r
stdet nd 50 procent, att jmfra med att 28
procent tycker att individens ansvar br bli
mindre.

Vilken av fljande tre parter tror du

i frsta hand kommer att f ett kat
ansvar fr vlfrdsfrgorna de
nrmaste 10 ren?

2010 17 48 25 10

2009 12 50 26 11

0 20 40 60 80 100%

Arbetsgivarna Den offentliga Vet ej/Ej svar

Individerna sektorn

Frutom att de flesta menar att det vore bra

med ett strre eget ansvar fr vlfrden tror
en majoritet ocks att det faktiskt kommer att
bli s.

Nstan hlften tror att det i frsta hand r

individen som under de nrmaste tio ren
kommer att f ett kat ansvar fr vlfrds
frgorna, definierat p ett brett stt som vrd,
ldreomsorg, sjukpenning och pensioner. 17
procent tror att det i frsta hand kommer att
falla p arbetsgivarna. Bara var fjrde person
tror att det r den offentliga sektorn som kom
mer att ta ett kat ansvar fr vlfrden. Det
tycks sledes som att de flesta frvntar sig att
ven vlfrdsomrden som hittills helt domi
nerats av det offentliga, i framtiden mer kom
mer att prglas av en blandad finansiering och
ett delat ansvar.

Vlfrdsbarometern 2010 12
Avslutande kommentarer
De flesta svenskar tycker sig ha det bra. De har ftt det allt bttre och
frvntar sig i regel att de nrmaste ren ska fortstta i samma riktning.
Den oro som man kunde se i frra rets underskning r till stora delar
borta. P kort sikt r optimismen stor, och den har kat mycket sedan
frra ret. Den omedelbara oron efter finanskrisen tycks vara ver.

I ett lite lngre perspektiv finns det dock vlfrdsomrden som alltjmt
prglas av oro och skepsis. De flesta tror att de kommer att bo bttre, m
bttre och tjna mer n sina frldrars generation. Men samtidigt tror de
att de kommer att f smre pension och ldreomsorg n sina frldrar.
Det terstr fortfarande ett stort arbete fr svl politiker och myndig
heter som fr media och fretag att frklara hur pensionen fungerar
och vad man som enskild kan gra fr att skerstlla en bra och rimlig
pensionsniv.

En tydlig trend i underskningen r ocks att stdet fr kat eget ansvar

i vlfrdsfrgorna fortstter att strkas. De flesta tror att individer och
arbetsgivare kommer att f ta ett allt strre ansvar fr vlfrden och de
flesta tycker (kanske ngot mer uppseendevckande) att det r ngot
bra och nskvrt. Tre av fyra tycker att det bsta sttet att finansiera
vlfrden r genom att kombinera skatter och privat finansiering.

Vlfrdsbarometern 2010 13