Frortsslangen r ett intressant begrepp fr mig inte bara eftersom jag har mrkt att min egen

variant av svenska innehller spr av eller rentav tydliga drag av denna varietet men ocks eftersom
jag just nu utbildar mig till lrare i SFI/SVA. Hr kan ocks nmnas att det svenska samhllet bli
alltmer multikulturellt. Det kan vara oerhrt anvndbart bde fr mitt privatliv och fr mitt yrkesliv
att ha en stor medvetenhet om vad det innebr att samspela med mnniskor som anvnder denna
varietet och p detta stt hjlpa dem i inlrningsprocessen. Dessutom anvnds frortsslangen i
flersprkiga storstadsmiljer inte bara av mnniskor med svenska som andrasprk utan ocks av
personer som har svenska som (ett av sina) frstasprk och som bde kan och vill rra sig mellan
olika stt att tala svenska (Bijvoet & Fraurud, 2006, s.5).
Jag har valt denna term, frortsslang, efter att ha lst Ellen Bijvoet & Kari Frauruds artikel
Svenska med ngot utlndskt. Deras tankegng som leder fram till att denna term anses vara en
rimlig beteckning har vertygat mig att den lter bttre n termer ssom andrasprkssvenska,
multietniskt ungdomssprk eller rinkebysvenska. Fr det frsta visar orddelen frort talarens
ursprung och fr det andra uppfattas slang av mnga sprkbrukare som ngot positivt och
anvndbart (Bijvoet & Fraurud, 2006, s.8). Det r ocks viktigt att skilja p frortsslangen och en
dlig svenska som faktiskt r en sprklig begrnsning nr man inte anpassar sitt sprk p ett
adekvat stt (Bijvoet & Fraurud, 2006, s.9).
Fr att kunna definiera denna sprkliga varietet kan ngra specifika drag nmnas. Frst och frmst
har den en speciell rytm och melodi som r den sttiga, staccatoliknande prosodin (Nordberg,
2013, s.30). Fr det andra karakteriseras den av ett stort antal lexikala ln frn olika sprk som
talas frekvent i frorten (Hyltenstam & Milani, 2012, s.45). Ett annat drag kan ocks vara att
talarna anpassar sig till situationen och denna sprkliga varietet har i detta fall en viss funktion: den
kan betraktas som en anvndning av sprket fr att uttrycka identitet och samhrighet med en grupp
av vnner genom att en talare kreativt anvnder tillgngliga sprkliga resurser, eller stilar [] fr
att frhandla skilda och ofta motstridiga identiteter (Hyltenstam & Milani, 2012, s.46). Anna
Grnberg ppekar att den viktigaste funktionen fr denna kod r att vara ett gruppsprk och
identitetsmarkr (2013, s.257). Men mnga av talarna kan ocks uttala sig p standardsvenska och
anvnder den i en mer formella situationer eller med oknda personer, nrmare bestmt tendensen
att tala mer standardsprkligt i formella talsituationer anses vara universell [] oavsett vilket
modersml man har (Andersson, 2013, s.56).
Man kan ocks tnka p Basil Bernsteins koder nr man sger att frortsslangen r p ett visst stt
en begrnsad kod, [] mer implicit och situationsbunden (Andersson, 2013, s. 72) med tanke p
att den anvnds kompisar emellan. Andersson (2013) anser ocks att lrarna skulle f undervisning i
sociolingvistik fr att kunna upptcka ett avancerat innehll i ett slangmssigt uttrycksstt
(s.74).
Som anslutning skulle jag vilja stlla en frga med tanke p att jag ska arbeta med mnniskor som
talar frortsslang: hur mycket skulle jag anpassa mig till deras stt att prata och tillta mig sjlv att
bli van vid deras brytning om man tnker p att uttalet kan behva frfinas fr obekanta lyssnare
(Boyd & Brednge, 2013, s.455)?
Kllfrteckning:
Andersson, Lars-Gunnar (2013). Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, E. (red.). Sociolingvistik.
(2. uppl.) Stockholm: Liber.
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). Svenska med ngot utlndskt. Sprkvrd 2006, 3: 410.
Hmtad: 2013-01-01: http://www.sprakradet.se/2225

Boyd, S. & Brednge, G. (2013). Attityder till brytning - exemplet utlndska lrare i svenska skolor.
I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andrasprk i forskning,
undervisning och samhlle. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Grnberg, Anna Gunnarsdotter (2013). Ungdomssprk. I: Sundgren, Eva (red.). Sociolingvistik. 2:a
upplagan. Stockholm: Liber.
Hyltenstam, Kenneth & Milani, Tommaso (2012). Flersprkighetens sociopolitiska och
sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I (red., 2012). Flersprkighet:
en forskningsversikt. Vetenskapsrdets rapportserie 5:2012. Stockholm: Vetenskapsrdet.
Hmtad 2012-11-21: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2012_05.pdf
Nordberg, Bengt (2013). Vad r Sociolingvistik? I: Sundgren, Eva (red.). Sociolingvistik. 2:a
upplagan. Stockholm: Liber.