Nationella Trygghetsundersökningen 2017 (SOS - BRA) PDF

Rapport 2017:1
NTU 2016 OM UTSATTHET, OTRYGGHET OCH FRTROENDE

Nationella trygghetsunderskningen (NTU) r en rligen ter-
kommande nationell brottsoffer- och trygghetsunderskning.
I NTU 2016 redovisas resultaten fr den elfte underskningen
tillsammans med jmfrelser med resultaten frn tidigare r.
Underlaget utgrs av knappt 12 000 personer som genom
telefonintervjuer och via enkter svarat p frgor om utsatthet
fr brott, otrygghet och oro fr brott, frtroende fr rtts
vsendet och erfarenheter av kontakter med rttsvsendet.
NTU belyser frgestllningar som Hur vanligt r det att den
som utstts fr misshandel knner grningspersonen? Hur
stor andel av brotten anmls till polisen? Vilka grupper r
mest utsatta fr olika typer av brott? r man olika trygg
beroende p om man bor i storstad eller p landsbygd?
kar eller minskar svenska folkets frtroende fr polisen?
Fr den specialintresserade finns metodbeskrivning och frge-
formulr samlade i NTU 2016 Teknisk rapport, som gr att
ladda ner p Brs webbplats (2017:3).
Nationella trygghets
underskningen 2016
Brottsfrebyggande rdet/National Council for Crime Prevention Om utsatthet, otrygghet och frtroende
BOX 1386/TEGNRGATAN 23, SE-111 93 STOCKHOLM, SWEDEN
TELEFON +46 (0)8 527 58 400 FAX +46 (0)8 411 90 75 E-POST INFO@BRA.SE WWW.BRA.SE
ISBN 978-91-87335-80-8 ISSN 1100-6676 URN:NBN:SE:BRA-686
Nationella trygghetsunderskningen 2016
Om utsatthet, otrygghet och frtroende
Rapport 2017:1
Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott
Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten
minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att
ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfre-
byggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.
Publikationen finns som pdf p www.bra.se. P begran kan Br ta

fram ett alternativt format. Frgor om alternativa format skickas till
tillgangligt@bra.se
Vid citat eller anvndande av tabeller, figurer och diagram ska kllan
Br anges. Fr att terge bilder, fotografier och illustrationer krvs
upphovspersonens tillstnd.
URN:NBN:SE:BRA-686
ISBN 978-91-87335-80-8
ISSN: 1100-6676
Brottsfrebyggande rdet 2017
Frfattare: Carl Command, Emelie Hambrook, Sanna Wallin,
Sara Westerberg, sa Irlander Strid och Thomas Hvitfeldt
Omslagsillustration: Helena Halvarsson
Formgivning: Ordfrrdet AB
Tryck: Lenanders Grafiska AB
Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Enheten fr kommunikation
Box 1386, 111 93 Stockholm
Telefon 08-527 584 00, e-post info@bra.se
Denna rapport kan laddas ner frn Br:s webbplats www.bra.se
Brottsfrebyggande rdet, Box 1386, 111 93 Stockholm
Telefon 08527 58 400, fax 08411 90 75, e-post info@bra.se, www.bra.se
Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos
Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm.
Telefon 08-598 191 90, e-post kundservice@wolterskluwer.se
BR NTU 2016
Frord
Brottslighet r ett mne som stndigt engagerar, och allt hgre krav
stlls p samhllets frmga att motverka de konsekvenser som brotts-
ligheten medfr i form av brottsoffer och otrygga mnniskor. Behovet
av faktabaserad information om brottslighet och otrygghet r stort. I
detta sammanhang r Nationella trygghetsunderskningen (NTU) en
viktig faktaklla.NTU kan dessutom verka som ett underlag i rtts
vsendets arbete fr att minska brottsligheten.
Enligt instruktionen frn regeringen ska Br rligen genomfra den

nationella trygghetsunderskningen. I rapporten ges en vergripande
redogrelse av allmnhetens utsatthet fr brott och otrygghet samt
frtroende fr rttsvsendet och erfarenheter av kontakter med rtts-
vsendet. Rapporten r verlag beskrivande. Djupgende analyser eller
frklaringar till resultat kan i stllet presenteras i olika frdjupnings
studier. Det underliggande datamaterialet i NTU r tillgngligt fr
etikprvad forskning.
De som har arbetat med produktionen av statistiken och skrivit rappor-

ten r Carl Command, Emelie Hambrook, Sanna Wallin, Sara Wester-
berg och sa Irlander Strid, samtliga utredare p Br, samt enhetschef
Thomas Hvitfeldt.
Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla er som deltagit genom
att svara p frgorna i NTU och som gr studier och rapporter av
detta slag mjliga.
Stockholm i januari 2017
Erik Wennerstrm
Generaldirektr Thomas Hvitfeldt
Enhetschef
BR NTU 2016
Innehll
Sammanfattning 6
Utsatthet fr brott 6
Oro och otrygghet 9
Frtroende fr rttsvsendet 10
Brottsutsattas kontakter med rttsvsendet 11
DEL 1 Om underskningen 13
1 Inledning 14
Syfte och frgestllningar 14
2 Metod 16
Upplgg och genomfrande 16
Frgeinnehll 17
Bortfall 20
Tillfrlitlighet och jmfrbarhet 21
Resultatredovisning 24
DEL 2 Resultat 29
3 Utsatthet fr brott 31
Sammanfattning 32
Inledning 33
Brott mot enskild person 34
Misshandel 39
Hot 44
Sexualbrott 47
Personrn 52
Bedrgerier 55
Trakasserier 57
Egendomsbrott mot hushll 60
Bostadsinbrott 63
Fordonsrelaterade brott 63
Cykelstld 65
BR NTU 2016
4 Oro och otrygghet 87
Sammanfattning 88
Inledning 89
Otrygghet 89
Oro fr brott 92
Otrygghet relaterat till egna erfarenheter och instllningar 103
Otrygghetens konsekvenser 106
5 Frtroende fr rttsvsendet 125

Sammanfattning 126
Inledning 126
Frtroende fr rttsvsendet och de enskilda myndigheterna 127
Frtroende fr hur rttsvsendet hanterar
misstnkta och behandlar brottsutsatta 131
6 Brottsutsattas kontakter med rttsvsendet 143

Sammanfattning 144
Inledning 144
Erfarenhet av polisen i samband med polisanmlan 145
Erfarenhet av klagare 149
Erfarenhet av domstol 150
Erfarenhet av mlsgandebitrde 151
Erfarenhet av rttegng 152
Referenser 162
Bilaga 1. Statistisk skerhet 163
BR NTU 2016
Sammanfattning
I den hr rapporten redovisas de vergripande resultaten frn Natio-
nella trygghetsunderskningen (NTU) 2016. Cirka 11900 personer har
svarat p frgorna, vilket innebr att svarsfrekvensen i underskningen
r 60 procent. De allra flesta deltog genom telefonintervjuer, men ett
mindre antal deltog genom post- eller webbenkt. Nedan sammanfat-
tas rapportens resultat, uppdelat p frgeomrdena utsatthet fr brott,
otrygghet, frtroende fr rttsvsendet samt brottsutsattas kontakter
med rttsvsendet.
Utsatthet fr brott
Den underskta utsattheten fr brott gller kalenderret fre frgetill-
fllet. Det innebr att den utsatthet som rapporteras i NTU 2016 avser
utsatthet under 2015. Utsattheten fr brott mot enskild person redovi-
sas i andel utsatta personer, till skillnad frn utsattheten fr egendoms
brott mot hushll, som redovisas i andel utsatta hushll.
Brott mot enskild person

Av dem som svarat p frgorna i NTU 2016 uppger 13,3 procent
att de under 2015 utsattes fr ngon eller ngra av de brottstyper
som i rapporten kallas fr brott mot enskild person: misshandel, hot,
sexualbrott, personrn, bedrgeri eller trakasserier. Det r en kning
jmfrt med fregende r (2014 var andelen 11,3%), men p un-
gefr samma niv som 2005. Jmfrt med 2014 var kningen strst
fr hot, sexualbrott och trakasserier. Om det senaste rets kning r
ett trendbrott eller en tillfllig avvikelse frn en i vrigt relativt stabil
niv fr kommande rs mtningar visa.
De vanligaste brottstyperna r hot och trakasserier, och minst vanligt
r utsatthet fr personrn och allvarlig misshandel.
Av de brott mot enskild person som rapporteras i NTU 2016 uppges
ungefr en fjrdedel (26%), vara anmlda till polisen. Anmlnings-
bengenheten kade frn 24 procent 2005 till 33 procent 2010.
Drefter lg den p ungefr samma niv till 2014, d andelen brott
mot person som uppgavs vara anmlda till polisen minskade och
tergick till samma niv som nr underskningen inleddes. Hgst r
anmlningsbengenheten fr allvarlig misshandel (61%) och lgst
fr sexualbrott (9%).
De flesta som blivit utsatta fr brott mot enskild person uppger att de
utsattes en gng under 2015, men 14 procent av dem (motsvarande
1,9% i befolkningen i ldrarna 1679 r) uppger att de blivit utsatta
6 BR NTU 2016 SAMMANFATTNING

fyra gnger eller fler. Den gruppen utsattes fr drygt hlften (57%)
av alla hndelser av brott mot enskild person.
Misshandel
r 2015 utsattes 2,0 procent av befolkningen (1679 r) fr miss-
handel. Det r en liknande niv som fregende r, d 2,1 procent
utsattes. ver tid har utsatthet fr misshandel minskat ngot, och
sedan underskningen inleddes 2005 har andelen utsatta minskat
med 0,7 procentenheter. Det br ppekas att minskningen i huvudsak
skett bland unga mn.
Utsatthet fr misshandel r vanligare bland mn n bland kvinnor
och vanligast i ldersgruppen 2024 r.
Vanligast r att brottsplatsen r en allmn plats och att grnings
personen r oknd fr den utsatte.
Hot
Andelen som blev utsatta fr hot 2015 uppgick till 5,0 procent,
vilket r en kning jmfrt med fregende r (4,1%). Andelen som
utsattes fr hot lg p en relativt stabil niv mellan 2005 och 2014.
Om rets kning r ett trendbrott eller en tillfllig avvikelse frn en i
vrigt relativt stabil niv fr kommande rs mtningar visa.
Utsatthet fr hot r vanligare bland kvinnor n bland mn och van
ligast i ldersgrupperna 2024 r och 2534 r.
Vanligast r att brottsplatsen r en allmn plats och att grnings
personen r oknd fr den utsatta personen.
Sexualbrott
r 2015 var andelen personer som uppgav att de blivit utsatta fr
sexualbrott 1,7 procent. Det r en kning jmfrt med 2014, d 1,0
procent uppgav att de hade blivit utsatta. Under perioden 20052012
lg sexualbrotten p en relativt stabil niv kring 1 procent utsatta,
drefter har det skett en kning.
Utsatthet fr sexualbrott r betydligt vanligare bland kvinnor n
bland mn och vanligast i ldersgruppen 2024 r.
Den vanligaste brottsplatsen r en allmn plats, och det vanligaste r
att grningspersonen r oknd fr den utsatte.
Personrn
Utsattheten fr personrn har varit relativt ofrndrad de senaste
ren. I NTU 2016 uppger 0,9 procent att de utsattes fr personrn
under 2015.
Utsatthet fr personrn r vanligare bland mn n bland kvinnor och
vanligast i ldersgrupperna 1619 och 2024 r.
Bedrgerier
Andelen personer som blivit utsatta fr bedrgeri har kat successivt
frn 2,5 procent 2006 till 3,5 procent 2015.
Utsatthet fr bedrgeri 2015 r vanligare bland mn n bland kvin-
nor. Strst andel utsatta finns i ldersgruppen 2534 r.
BR NTU 2016 SAMMANFATTNING 7

Trakasserier
Andelen personer som utsattes fr trakasserier uppgick r 2015 till
4,7 procent. Det r en kning jmfrt med 2014, d 4,0 procent
uppgav att de hade blivit utsatta. Mellan 2005 och 2010 minskade
andelen utsatta successivt frn 5,2 till 3,5 procent. Drefter kade
andelen mellan 2011 och 2015 till nstan samma niv som nr un-
derskningen inleddes (d andelen utsatta var 5,0%).
Utsatthet fr trakasserier r vanligare bland kvinnor n bland mn
och vanligast i de yngsta ldersgrupperna i underskningen (allra
vanligast i ldersgruppen 1619 r).
Det vanligaste r att grningspersonen r oknd fr den utsatta
personen.
Egendomsbrott mot hushll

Av svaren framgr att 9,5 procent av hushllen utsattes fr bilstld,
stld ur eller frn fordon, cykelstld eller bostadsinbrott (kallat egen-
domsbrott mot hushll) under 2015. Utsattheten fr dessa brott har
minskat sedan 2006 (d andelen var 12,6%). Det vanligaste egen-
domsbrottet r cykelstld, minst vanligt frekommande r bostads
inbrott och bilstld.
Av de egendomsbrott mot hushll som rapporteras i NTU uppges
ungefr hlften (48%) vara anmlda till polisen. Hgst r anml-
ningsbengenheten fr bostadsinbrott (74%) och lgst fr cykelstld
(37%).
I likhet med bostadsinbrott r bilstlder en brottstyp som polisan-
mls i hg grad. Andelen anmlda hndelser gllande egendomsbrott
mot hushll har varit relativt stabil sedan 2006.
En vervgande majoritet av dem som blivit utsatta fr egendoms-
brott mot hushll uppger att de utsattes en gng under 2015, men
en mindre grupp av de utsatta hushllen (2%) utsattes fr fyra brott
eller fler.
Bostadsinbrott
r 2015 utsattes 1,0 procent av hushllen fr bostadsinbrott. Det
r ngot mer n 2014, d 0,8 procent av hushllen utsattes. Sedan
underskningen inleddes 2006 har andelen hushll som blivit utsatta
fr bostadsinbrott legat relativt stabilt kring 1 procent.
Bilstld
r 2015 blev 0,5 procent av hushllen utsatta fr bilstld. Det r
en kning jmfrt med 2014, d 0,2 procent av hushllen utsattes.
Sedan underskningen inleddes 2006 har det dock nstan skett en
halvering av andelen utsatta hushll (frn 0,9% r 2006 till 0,5 %
r 2015).
Stld ur eller frn fordon

Andelen hushll som utsattes fr stld ur eller frn fordon uppgr till
2,4 procent 2015. Det r en liten minskning jmfrt med 2014, d
2,6 procent av hushllen blev utsatta. Under 20062010 minskade

andelen hushll som utsattes fr stld ur eller frn fordon kraftigt
(frn 5,0 till 2,8%), och utsattheten har drefter fortsatt att minska,
dock inte lika kraftigt.
Cykelstld
r 2015 blev 6,3 procent av hushllen utsatta fr cykelstld. Det r
i princip samma niv som r 2014, d 6,1 procent av hushllen blev
utsatta. Mellan 2006 och 2011 lg andelen utsatta hushll relativt
stabilt. r 2012 sjnk andelen ngot, och i de senaste underskning-
arna har utsattheten legat stabilt p en ngot lgre niv.
Oro och otrygghet

Det r komplicerat att mta otrygghet och oro fr brott. NTU fngar in
ngra centrala aspekter. Resultaten varierar beroende p vilken typ av
oro eller otrygghet som efterfrgas; exempelvis r det fler som oroar sig
fr att nrstende ska drabbas av brott n att de sjlva ska utsttas.
Otrygghet ute sen kvll

Andelen personer som knner sig otrygga nr de gr ut ensamma
sent p kvllen i det egna bostadsomrdet har kat frn 15 procent
r 2015 till 19 procent 2016.
Det r betydligt vanligare att kvinnor knner sig otrygga n att mn
gr det. Andelen otrygga r srskilt hg bland de yngsta och ldsta
kvinnorna i underskningen.
Oro fr brottsligheten i samhllet

Andelen personer som i stor utstrckning oroar sig fr brottsligheten
i samhllet har kat frn 22 procent r 2015 till 25 procent 2016.
Sedan underskningen inleddes r 2006 har andelen dock minskat
frn 29 procent.
Det r vanligare att kvinnor oroar sig i stor utstrckning fr brotts-
ligheten i samhllet n att mn gr det. Andelen oroliga r lgst i de
yngsta ldersgrupperna och hgst i de ldsta.
Oro fr att nrstende ska drabbas av brott

Nstan var tredje person (29%) uppger att de ganska eller mycket
ofta oroar sig fr att ngon nrstende ska drabbas av brott. Det r
4 procentenheter hgre jmfrt med NTU 2015.
Det r vanligare att kvinnor oroar sig fr att nrstende ska drabbas
av brott n att mn gr det. Bde fr mn och kvinnor r andelen
som ganska eller mycket ofta knner sdan oro strst i ldern 4554
r.
Oro fr att utsttas fr brott

r 2016 uppger 19 procent att de oroar sig fr bostadsinbrott, vilket
r en lika stor andel som r 2015.
Det r ngot vanligare att kvinnor oroar sig fr bostadsinbrott n att
mn gr det. Andelen oroliga fr bostadsinbrott r strst i lders-
gruppen 4555 r.

Andelen personer som oroar sig fr att bli utsatta fr verfall eller
misshandel har kat frn 11 procent 2015 till 15 procent 2016, vil-
ket r p samma niv som r 2006.
Det r betydligt vanligare att kvinnor oroar sig fr att bli utsatta fr
verfall eller misshandel n att mn gr det. Andelen oroliga kvinnor
varierar dock mycket mellan olika ldersgrupper. Strst r andelen
bland kvinnor i ldern 2024 r.
Andelen personer som oroar sig fr att bli utsatta fr stld av eller
skadegrelse p fordon har minskat frn 22 procent 2006 till 14
procent 2016.
Andelen oroliga fr stld av eller skadegrelse p fordon r i princip
lika hg fr kvinnor som fr mn. Andelen oroliga fr fordonsrela-
terade brott r hgst bland personer i ldrarna 2534 r, medan de
yngsta oroar sig i lgst utstrckning.
Otrygghetens konsekvenser
Ungefr var tredje person (34%) uppger att de ngon gng under
ret valt en annan vg eller annat frdstt till fljd av oro fr brott,
medan drygt en av tio (12%) avsttt frn en aktivitet till fljd av
denna oro.
Drygt tv av tio (23%) anser att deras livskvalitet pverkas till fljd
av otrygghet, vilket r 10 procentenheter hgre jmfrt med frra
rets underskning.
Frtroende fr rttsvsendet
Rttsvsendet bestr av flera olika myndigheter, och i NTU stlls frgor
om instllningen till rttsvsendet verlag och mer specifikt till fyra av
dess myndigheter polisen, klagarna, domstolarna och kriminalvrden.
Frtroende fr rttsvsendet och de olika myndigheterna

Resultaten visar att frtroendet fr rttsvsendet r relativt stort i
befolkningen 1679 r; 61 procent uppger att de har ett stort frtro-
ende fr rttsvsendet som helhet.
Det r 3 procentenheter lgre jmfrt med 2015 men en kning med
7 procentenheter sedan mtningarna inleddes 2006.
Frtroendet fr polisen r detsamma som fr rttsvsendet som hel-
het (61%). Det r en minskning med 4 procentenheter jmfrt med
fregende r (65% 2015) men en kning med 6 procentenheter
jmfrt med 2006 (55%).
Hlften av befolkningen 1679 r har stort frtroende fr klagarna
(50%), vilket r samma niv som fregende r. Andelen med stort
frtroende fr klagarna har kat frn 42 procent 2006 till 50 pro-
cent 2016.
Andelen personer som har stort frtroende fr domstolarna har kat
frn 43 procent 2006 till 52 procent 2016.
Den strsta kningen noteras fr kriminalvrden, dr andelen
personer med stort frtroende har kat frn 29 procent 2006 till 44
procent 2016.

Det r ngot vanligare att kvinnor har stort frtroende fr rtts
vsendet n att mn har det.
Strst andel personer med stort frtroende fr rttsvsendet i sin
helhet och fr respektive myndighet terfinns bland de yngsta i
underskningen (1619 r).
Frtroende fr att misstnkta personer hanteras rttvist

Andelen personer med stort frtroende fr att rttsvsendet som
helhet hanterar misstnkta rttvist har kat, frn 45 procent 2006
till 52 procent 2016, vilket r p samma niv som 2015. En ungefr
lika stor andel (54%) har stort frtroende fr att polisen hanterar
misstnkta p ett rttvist stt. Frtroendet fr polisen i denna frga
r ngot lgre 2016 jmfrt med 2015, men sett ver tid har andelen
legat p en stabil niv sedan frgan brjade stllas 2008.
Det r sm skillnader mellan knen vad avser frtroendet fr att
polisen hanterar misstnkta rttvist. Mn tenderar dock att i strre
utstrckning ha hgt frtroende fr att misstnkta personer hanteras
bra av rttsvsendet i sin helhet.
ldersgruppen 1619 r har strst andel personer med stort frtro-
ende fr att misstnkta hanteras rttvist av bde rttsvsendet och
polisen, medan den ldsta ldersgruppen, 7579 r har minst andel
med stort frtroende fr rttsvsendet i frgan.
Frtroende fr att utsatta personer behandlas vl

Andelen personer med stort frtroende fr att rttsvsendet som
helhet behandlar utsatta vl har kat frn 30 procent 2006 till 41
procent 2016, vilket r p ungefr samma niv som 2015.
Frtroendet fr att polisen behandlar utsatta vl har legat stabilt
sedan frgan infrdes 2008, och uppgick under 2016 till 53 procent.
Det r i princip lika vanligt bland kvinnor och mn att ha stort
frtroende fr att utsatta personer behandlas vl av bde polisen och
rttsvsendet.
Nr det gller frgan om huruvida rttsvsendet och polisen behand-
lar utsatta bra r frtroendet hgre bland de yngsta medan minst
andel med stort frtroende finns i ldersgruppen 6574 r.
Brottsutsattas kontakter med rttsvsendet

Nr en person som blivit utsatt fr ett brott vljer att anmla hndelsen
till polisen innebr detta att den brottsutsatte fr kontakt med och er-
farenhet av en eller flera av rttsvsendets myndigheter. Erfarenheterna
begrnsas vanligen till den kontakt man fr med polisen i samband med
polisanmlan, men kan ocks best av kontakter med klagare, mls-
gandebitrde och domstol i de fall d brottet tas upp i en rttegng.
Erfarenhet av polisen i samband med polisanmlan

Knappt en femtedel i ldersgruppen 1679 r (17%) uppger att hon
eller han varit i kontakt med polisen till fljd av att de ngon gng
under de senaste tre ren har utsatts fr brott. Drygt hlften (55%)

uppger att de verlag har positiva erfarenheter av polisen, och
18procent uppger att de har negativa erfarenheter. Andelen tillfr-
gade som uppger att de haft positiva kontakter med polisen har varit
mer eller mindre konstant sedan 2007.
Kvinnor uppger oftare n mn att de har positiva erfarenheter av
polisen, en skillnad som kan noteras under hela mtperioden. Skill-
naden mellan knen uppgr till 11 procentenheter 2016.
I de fall dr hndelsen innehll hot eller vld var erfarenheten av
polisen mer negativ n i vriga fall.
Nr det gller mer specifika aspekter av kontakten med polisen r
betyget ojmnt. Betydligt fler r njda med polisens tillgnglighet och
bemtande n med den information som de ftt om rendet och med
polisens effektivitet vad gller frmgan att utreda brottet.
Erfarenheter av klagare eller domstol

Cirka 1,7 procent av befolkningen uppger att de varit i kontakt med
klagare med anledning av att de ngon gng under de senaste tre
ren har blivit utsatta fr brott, ven om utredningen sedan inte
leder till en rttegng. Drygt hlften av dem (51%) uppger att de har
positiva erfarenheter av kontakt med klagare.
1,3 procent av befolkningen i ldern 1679 r uppger att de medver-
kat som mlsgande i en rttegng under de senaste tre ren. Nstan
tv tredjedelar (66%) av dem r njda med bemtandet som de fick
i domstolen.
Drygt hlften (55%) av dem som medverkat i rttegng har haft
ett s kallat mlsgandebitrde. Av dessa beskriver 77 procent sina
erfarenheter av mlsgandebitrdet som positiva.
Drygt sju av tio av de tillfrgade (71%) uppger att de tyckte att det
var mycket eller ganska ltt att frst vad som hnde under rtte-
gngen, och lika mnga (71%) tyckte att de ftt tillrcklig informa-
tion infr rttegngen.

Del 1
Om underskningen
13
1 Inledning
Medborgarnas utsatthet fr brott, knsla av otrygghet och erfarenheter
av rttsvsendet r sedan lng tid tillbaka naturliga fokus fr kriminal-
politiken. Att minska mnniskors utsatthet fr brott och deras otrygg-
het r tv viktiga kriminalpolitiska ml. Drfr r det betydelsefullt
med detaljerad kunskap om vilka grupper som r mest utsatta fr olika
typer av brott, vilka som i strst utstrckning pverkas negativt av oro
fr brott och vilka som har lgst frtroende fr rttsvsendet. En sdan
kunskap ger bttre mjligheter fr samhllet och rttsvsendet att satsa
p tgrder p de omrden dr de behvs mest. En viktig kunskapsklla
r den Nationella trygghetsunderskningen (NTU) som genomfrs av
Br rligen sedan 2006. I denna rapport presenteras resultat frn NTU:s
elfte datainsamling, som gjordes frn januari till brjan av maj 2016.
Syfte och frgestllningar

Syfte
Syftet med denna rsbok fr NTU r att p en vergripande niv pre-
sentera resultaten fr de fyra frgeomrdena utsatthet fr brott, otrygg-
het och oro fr brott, frtroende fr rttsvsendet samt brottsutsattas
erfarenheter av rttsvsendet. Mer djupgende analyser och frklaring-
ar av resultaten grs huvudsakligen i fristende frdjupningsstudier.
Syftet r ocks att i mjligaste mn redogra fr resultaten fr olika

grupper i befolkningen i ldern 1679 r och p s stt belysa eventu-
ella skillnader mellan till exempel mn och kvinnor eller mellan olika
typer av familje- och boendefrhllanden. I rapporten redovisas ven
tidsserier fr flera olika indikatorer och resultat frn tidigare undersk-
ningar (NTU 20062015).
Frgestllningar
De huvudsakliga frgestllningarna i rapporten r fljande:
Hur stor del av befolkningen utsattes under 2015 fr misshandel,

hot, sexualbrott, personrn, bedrgeri, trakasserier, bostadsinbrott,
bilstld, stld ur eller frn fordon eller cykelstld? Hur mnga brott
har befolkningen utsatts fr, och hur ser frdelningen ut mellan olika
typer av brott? Finns det skillnader mellan olika grupper i befolk-
ningen? Vilka r omstndigheterna kring brotten?
14 BR NTU 2016 INLEDNING

Hur utbredd r otryggheten i befolkningen? Hur vanligt r det att
mnniskor oroar sig fr olika typer av brott? Fr otryggheten konse-
kvenser fr beteendet och i s fall vilka? Finns det skillnader mellan
olika grupper i befolkningen, och finns det skillnader nr det gller
deras erfarenheter av brott och instllning till rttsvsendet?
Hur stort r frtroendet fr rttsvsendet som helhet, fr de enskilda
myndigheterna och deras stt att utfra olika uppgifter? Finns det
skillnader mellan olika grupper i befolkningen?
Vilka erfarenheter har brottsutsatta som haft kontakter med rtts
vsendet? Finns det skillnader mellan olika grupper i befolkningen
BR NTU 2016 INLEDNING 15

2 Metod
I detta kapitel beskrivs metoden fr NTU, frmst fr datainsamlingen
2016. En mer omfattande och detaljerad redovisning av undersk-
ningens metod ges i den fristende tekniska rapporten fr Nationella
trygghetsunderskningen 2016 (Br 2017).
Upplgg och genomfrande

Upplgget av underskningen har i huvudsak utgtt frn att resulta-
ten ska kunna redovisas p nationell niv, men i vissa avseenden ven
regionalt. Det krvs ett stort urval fr att kunna redovisa omstndig-
heter kring mindre vanliga brottstyper i frhllande till olika grupper i
befolkningen. Statistiska tgrder har vidtagits fr att ka precisionen i
skattningarna och fr att korrigera fr bortfallet.
Urval
NTU bygger p ett nationellt slumpmssigt urval av personer i ldrarna
1679 r.1 Till NTU 2016 drogs 20000 personer ur Statistiska central-
byrns (SCB) register ver totalbefolkningen.2
Tabell 2.1 Urval och bortfall i NTU 20163
Antal Procent
Bruttourval 20 000
vertckning 246
(avlidna/utlandsflytt)
Nettourval 19 754 100
Svarande 11 920 60,3
drav via
svensk intervju 9 948 50,4
engelsk intervju 77 0,4
postenkter 1429 7,2
webbenkter 466 2,4
Bortfall 7834 39,7
drav
frhindrad att medverka 543 2,7
ej antrffad 4 167 21,1
avbjt att medverka 3 124 15,8
Urvalet bestr av personer som r fdda mellan 1937 och 2000. De som r fdda 2000 fyllde 16 r
1
underskningsret 2016. Drmed ingr ven personer som vid underskningstillfllet var 15 r gamla.
Det innebr att NTU 2016 r den tionde fullskaliga insamlingen (av elva hittills). I 2006 rs underskning
2
bestod urvalet av 10000 personer.

Fr motsvarande uppgifter frn NTU 20062015, se respektive rs tekniska rapport.
3
16 BR NTU 2016 METOD

Det r vanligare att unga vljer att inte delta i den hr typen av un-
derskningar. Eftersom de ldsta ldersgrupperna i underskningen r
antalsmssigt relativt f i befolkningen riskerar de yngsta och de ldsta
i underskningen drfr att bli alltfr f fr att kunna studeras separat
med acceptabel precision i skattningarna. Fr att motverka detta har
dessa ldersgrupper versamplats4 i urvalet. ven fr de fem befolk-
ningsmssigt minsta lnen har antalet urvalspersoner utkats fr att ge
mjlighet till regionala analyser.5
I analyserna av materialet anvnds ett viktningsfrfarande som tar

hnsyn till verrepresentationer och underrepresentationer i urvalet och
ven korrigerar fr bortfallet, s att resultaten ska bli s representativa
som mjligt fr befolkningen (1679 r). Urvalsunderskningar av det
hr slaget antas generellt sett representera den vuxna befolkningen i
stort, dock ej de allra mest marginaliserade grupperna, ssom hemlsa,
missbrukare och grovt kriminella (Br 2000).
Genomfrande och datainsamling

Datainsamlingen genomfrdes av SCB, i huvudsak genom telefoninter-
vjuer.6 Den genomsnittliga intervjutiden var cirka 13 minuter. Till de
personer i urvalet som inte gick att n och till dem som inte ville svara
p frgorna per telefon skickades en frkortad postenkt samt instruk-
tioner fr att, om man s nskade, kunna besvara enkten via internet.7
Materialet till underskningen samlades in frn januari till brjan av

maj 2016.8 Ett informationsbrev skickades till urvalspersonerna ngra
veckor innan SCB:s intervjuare tog kontakt per telefon. Innan intervjun
pbrjades skerstlldes att den utvalda personen hade tagit del av
informationen och samtyckte till att delta i underskningen.
Intervjudata har kompletterats med vissa registeruppgifter, exempelvis

intervjupersonernas lder, bostadsort och utbildning (se avsnittet om
redovisningsgrupper). Denna bakgrundsinformation anvnds sedan som
redovisningsunderlag.
Frgeinnehll
De fyra frgeomrden som behandlas i denna rapport r utsatthet fr
brott, otrygghet och oro fr brott, frtroende fr rttsvsendet och
brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rttsvsendet.9
versampling innebr att man lter en grupp vara verrepresenterad i urvalet.

4
De ln fr vilka urvalsfrstrkningar gjorts r Blekinge, Gotland, Jmtland, Kalmar och Kronoberg.

5
Fr de intervjupersoner som s nskar kan intervjun gras p engelska.

6
Postenkten och webbenkten innehll samtliga frgor ur grundformulret; dremot ingick inte upp-
7
fljningsfrgorna om respektive brott. Frutom p svenska fanns enkten ven tillgnglig p engelska,
persiska, arabiska och bosniska/kroatiska/serbiska.
Datainsamlingen i 2006 rs underskning genomfrdes under augustioktober 2006, men sedan 2007
8
har datainsamlingarna gjorts i brjan av ret.

De frgor som ligger till grund fr redovisningen framgr av intervjuformulret som finns tillgngligt p
9
Brs webbplats (www.bra.se) som bilaga till den tekniska rapporten.
BR NTU 2016 METOD 17

Utsatthet fr brott
Frgeomrdet om utsatthet fr brott inleds med ett antal s kallade
screeningfrgor, som tar reda p om den tillfrgade varit utsatt fr olika
typer av brott och i s fall hur mnga under nrmast fregende
kalenderr (i det hr fallet 2015).10 Till personer som uppger att de
blivit utsatta fr brott stlls ett antal uppfljningsfrgor om brottet eller
brotten.
Screeningfrgor
Screeningfrgorna avser tio brottstyper. Fr att frgorna ska vara s
begripliga som mjligt r de formulerade s att de beskriver handlingen
som efterfrgas. Exempelvis undersks utsatthet fr misshandel genom
frgan Slog, sparkade eller utsatte ngon dig fr ngon annan typ av fy
siskt vld, s att du skadades eller s att det gjorde ont under frra ret
(2015)? i stllet fr att frga Utsatte ngon dig fr misshandel under
frra ret (2015)?
Fljande brottstyper efterfrgas i NTU och redovisas i rapporten:
Brott mot person Brott mot egendom

misshandel stld av bil
hot stld ur eller frn motordrivet fordon
sexualbrott stld av cykel
personrn bostadsinbrott.
trakasserier
bedrgeri.
Utver de listade brottskategorierna innehller underskningen ocks

en frga om huruvida de tillfrgade under den aktuella perioden har
varit utsatta fr ngot eller ngra andra brott. Av naturliga skl ingr
inte brott mot exempelvis allmnheten i stort, staten eller fretag.
Valet av brottstyper r delvis styrt av vilka brottskategorier som an-

vnds i den registerbaserade statistiken ver anmlda brott och som det
r mjligt att formulera tydliga frgor om. Valet har ocks pverkats av
vilka brottstyper som bedmts som angelgna av olika skl, exempelvis
fr att de r srskilt vanliga eller allvarliga eller i stor utstrckning r
en klla till oro. Fr ngra typer av egendomsbrott (cykelstld, stld ur
eller frn fordon, bilstld och bostadsinbrott) tillfrgas undersknings-
personerna om de sjlva eller om ngon i deras hushll har blivit utsatt.
Detta eftersom egendomen ofta r eller uppfattas vara gemensam fr de
boende i hushllet. Fr brott direkt riktade mot en person, exempelvis
misshandel och hot, undersks dremot endast om den tillfrgade sjlv
har blivit utsatt.
I och med valet av brottskategorier r det mjligt att studera ett brett
spektrum av utsatthet. I den registerbaserade statistiken ver anmlda
Den hr typen av underskningar efterfrgar ofta utsatthet under de senaste tolv mnaderna (rknat
10
frn underskningstillfllet), men i NTU efterfrgas utsatthet under fregende kalenderr. Detta dels
fr att data bttre ska kunna analyseras ihop med andra data (som ofta r baserade p kalenderr), dels
fr att man kan anta att risken fr teleskopering (det vill sga att intervjupersonen placerar hndelser
lngre fram eller tillbaka i tiden n det intrffat) minskar om intervjupersonen har en tydligare avgrn-
sad tidsperiod att frhlla sig till.

brott motsvarar de valda brottskategorierna 44 procent av samtliga an-
mlda brottsbalksbrott. Som tidigare framgtt har en utgngspunkt fr
formuleringen av de flesta screeningfrgorna varit att strva efter jm-
frbarhet med ngon eller ngra av de juridiska brottskategorier som
anvnds i den registerbaserade statistiken ver anmlda brott. Tidigare
erfarenheter visar dock att ambitionen att mer i detalj fnga in exakt
samma typ av hndelser som i den registerbaserade statistiken r orea-
listisk. Nr frgorna formulerats har drfr strvan i frsta hand varit
att fnga brottshndelser s pass vl att utvecklingen ver tid i NTU gr
att jmfra med utvecklingen ver tid i den registerbaserade statistiken
ver anmlda brott, snarare n att f exakta mtt p brottsniver som
r jmfrbara med den registerbaserade statistiken fr ett givet r.
Uppfljningsfrgor om brott
De personer som uppger att de sjlva eller deras hushll blivit utsatta
fr ngon eller ngra av de tio efterfrgade brottstyperna har ocks ftt
fljdfrgor om brottet. Fljdfrgorna skiljer sig ngot t mellan de olika
brottstyperna, men handlar exempelvis om var och nr brottet gde
rum, om det anmldes till polisen, vilka skador som uppkom till fljd
av brottet, vilken relation brottsoffret har till grningspersonen och
vilket behov av std brottsoffret har haft. Frgorna berr sledes bde
omstndigheterna kring brottet och brottsoffrets erfarenheter.
Fr att inte belasta intervjupersonerna med alltfr lnga intervjuer

stlldes fljdfrgor fr maximalt tre av de brottshndelser som perso-
nen uppgett. Tidigare erfarenheter frn NTU visar att de flesta uppger
ett eller ngra enstaka brott och att merparten drfr fr redogra fr
samtliga brott som de blivit utsatta fr.11 Om en person har blivit utsatt
fr mer n tre brott anvnds en prioriteringslista12 som avgr vilka brott
den svarande ska beskriva i uppfljningsformulret. I huvudsak innebr
detta att ovanliga och mer allvarliga brottstyper gr fre vanliga och
mindre allvarliga.
Oro och otrygghet

Som framgtt tidigare innehller NTU ven frgor om otrygghet och
oro fr brott. Frgorna belyser oro fr att sjlv utsttas fr brott, oro
fr att nrstende ska utsttas, oro ver brottsligheten i stort samt en
mer allmn knsla av otrygghet. Nr det gller frgan om otrygghet r
det tnkbart att andra faktorer, som inte r kopplade till brott, vgs in
i svaren. I underskningen efterfrgas ocks om den upplevda otrygg
heten fr konsekvenser fr det egna beteendet och livskvaliteten.
I underskningen ingr frgor om frtroendet svl fr rttsvsendet
i stort som fr enskilda myndigheter (polisen, klagarna, domstolarna
och kriminalvrden). Vidare ingr ven frgor om frtroendet fr att
misstnkta personer hanteras rttvist och fr att personer som utsatts
fr brott behandlas vl av polisen och av rttsvsendet generellt.
Se till exempel avsnitten om upprepad utsatthet fr brott i kapitel 3 i denna rapport.

11
Se bilaga i NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).

12

Fr att bttre fnga in de senare delarna i rttskedjan, ssom klagare
och domstol, tillfrgas de svarande om de under de senaste tre ren
drabbats av ngot eller ngra brott som anmlts till polisen. Om s r
fallet fr den svarande ocks ett antal frgor om sina erfarenheter av
kontakterna med rttsvsendets myndigheter. Frgorna avser erfaren-
heten av kontakten med polisen och (i de fall dr en anmlan har lett
till rttegng) om erfarenheten av mlsgandebitrde och klagare, om
bemtandet i domstol och om frstelsen av rttegngen.
Bortfall
Frgeunderskningar dras alltid med ett visst bortfall, eftersom en del
av de personer som valts fr att ing i underskningen inte vill eller kan
delta (externt bortfall). Vissa av dem som deltar besvarar inte heller alla
frgor (internt bortfall).
Externt bortfall
Det totala bortfallet fr datainsamlingen r 2016 uppgr till 39,7
procent av urvalet (se tabell 2.1 ovan). Det ger en svarsfrekvens p 60,3
procent, vilket r 2,6 procentenheter lgre n i NTU 2015. Svarsfrek-
vensen har sjunkit sedan mtningarna inleddes 2006, d nrmare 78
procent av de utvalda deltog i underskningen. I den tekniska rapporten
(Br 2017) redovisas en genomgng av bortfallens beskaffenhet vid de
11 datainsamlingsomgngar som hittills genomfrts. Slutsatsen r att
det kande bortfallet frmst kommer av att andelen ej antrffade vid
telefonintervjuerna kat jmfrt med de frsta ren. Vad detta i sin tur
beror p r inte helt klarlagt, men det tycks till viss del vara relaterat till
lder, d det framfr allt r bland personer som r yngre n 50 r som
bortfallet har kat.
En analys av bortfallet visar att de svarande skiljer sig frn dem som
inte svarat vad gller vissa av de bakgrundsdata som finns tillgngliga.
Exempelvis har kvinnor och personer fdda i Norden svarat i strre ut-
strckning n mn och utomnordiskt fdda. Det r dessutom sannolikt
s att de mest marginaliserade grupperna i befolkningen, som hemlsa,
missbrukare och grovt kriminella, inte r representerade i materialet,
vilket r srskilt olyckligt d de tenderar att vara mer drabbade av brott
n andra (Br 2000, Br 2002, Nilsson 2002). Det finns med andra
ord anledning att reflektera ver hur det externa bortfallet pverkar
underskningens resultat bde nr det gller att skatta niver och flja
utvecklingen ver tid.
Det faktum att det finns grupper som inte r tillrckligt representerade
i materialet bidrar till oskerhet vid skattningar av niver, sannolikt p
s stt att man underskattar utsattheten fr brott och oron fr brott och
verskattar frtroendet fr rttsvsendet. Skattningarna grs emellertid
med hjlp av ett viktningsfrfarande dr man viktar upp svaren frn
till exempel mn och utomnordiskt fdda, vilket gr att resultaten nd
betraktas som representativa fr den vuxna befolkningen i stort, dock
ej de allra mest marginaliserade grupperna, som hemlsa, missbrukare

och grovt kriminella. Hr br nd pongteras att det i den hr typen
av underskningar finns andra felkllor som pverkar skattningen av
niverna (se rubriken Tillfrlitlighet och jmfrbarhet), vilket gr att
underskningen lmpar sig bttre fr att studera utvecklingen ver tid
och jmfra olika grupper i befolkningen n att skatta exakta niver av
brottsutsatthet i befolkningen.
Ett konstant mtfel, till exempel externt bortfall, medfr generellt min-
dre problem fr mjligheterna att flja utvecklingen ver tid av det som
underskningen mter n fr mjligheten att skatta exakta niver. Pro-
blemen uppstr nr bortfallet kar, eftersom det inte gr att vara sker
p i vilken grad bortfallet r relaterat till det man avser att mta. Det
kan vara brottsutsatta personer och personer som knner sig otrygga
som i allt strre utstrckning vljer att inte delta, vilket skulle innebra
att underskattningen av utsattheten och oron skulle ka fr varje r.
Det finns dock inget som tyder p att det kande bortfallet skulle vara
relaterat till just brottsutsatthet, annat n genom lder, en faktor vars
effekt nd hlls konstant genom viktningsfrfarandet. Skulle det trots
allt finnas ett oknt samband mellan det kande bortfallet och utsatthet
fr brott r effekten sannolikt relativt liten.13
Under insamlingen vidtas olika tgrder fr att hlla det externa

bortfallet nere, exempelvis genom att skicka ett informationsbrev till
alla i urvalet innan de blir uppringda och genom att ge de tillfrgade
mjlighet att styra ver tidpunkten fr intervjun. Slutligen skickas en
frkortad enkt hem till de personer som inte gtt att n fr en telefon-
intervju. De som fr enkten hemskickad erbjuds ocks att besvara den
via internet. Drygt 7 procent av de utvalda personerna deltog genom
att fylla i enkten och skicka tillbaka den via post, och drygt 2 procent
valde att besvara den via internet. Andelen som deltar via den frkorta-
de enkten har kat ngot genom rens lopp, detta som en direkt fljd
av den allt strre andelen ej antrffade i telefonintervjufasen.
Internt bortfall
Med ngot enstaka undantag hanteras det interna bortfallet som slump-
mssigt bortfall i rapporten. Till det interna bortfallet i underskningen
rknas i de flesta fall ven svarsalternativen vet ej/vill ej svara (dock inte
i frgeavsnittet om frtroende fr rttsvsendet, se kapitel 5). I enkten
tillkommer fall dr inget svarsalternativ fyllts i. Det interna bortfallet
r mycket litet i det totala materialet. Det beror p att strre delen av
materialet baseras p intervjusvar, vilket generellt sett ger en lgre andel
internt bortfall n enktsvar. En mer utfrlig redogrelse fr det interna
bortfallet finns i den tekniska rapporten (Br 2017).
Tillfrlitlighet och jmfrbarhet

Det finns anledning att ta upp ngra generella begrnsningar med
underskningen. Urvalet r inte representativt fr alla ldersgrupper i
befolkningen, ungdomar under 16 r eller de allra ldsta, ver 79 r,
Se bilaga 8 i NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).

13

inkluderas inte i urvalet. Detsamma gller fr personer som vistas p
institution (exempelvis inom sjuk- eller kriminalvrd). Det r inte heller
troligt att de mest marginaliserade grupperna i befolkningen, som hem-
lsa, missbrukare och grovt kriminella, r tillrckligt representerade.14
Den hr typen av underskningar anses generellt spegla frhllandena i

den vuxna befolkningen i stort (ven om 16- och 17-ringar ocks kan
kategoriseras som barn eller ungdomar).
Tillfrlitlighet
I urvalsunderskningar r mtfel ofta den felklla som har strst bety-
delse, ngot som huvudsakligen orsakas av frgeformulrets utform-
ning, omstndigheter vid intervjutillfllet, intervjuaren eller den sva-
rande och kan leda till svl ver- som underskattningar i resultaten. I
vilken utstrckning resultaten i underskningen ger en korrekt bild av
verkligheten beror frmst p mtfelens omfattning.
I denna underskning bedms det huvudsakliga problemet vara de

tillfrgades vilja och mjlighet att lmna sanna svar. Det kan vara svrt
att minnas exakt nr en hndelse gde rum, och drigenom kan brott
som inte borde vara med i underskningen nd rapporteras. En annan
anledning kan vara att den tillfrgade vljer att tillrttalgga svaret,
antingen fr att uppge ett socialt nskvrt svar, exempelvis att ett brott
r polisanmlt trots att s inte r fallet, eller fr att intervjun inte ger
rum i enskildhet och den svarande drfr inte vill tala ppet om sina
erfarenheter.
Felen kan ocks bero p att de tillfrgade kan ha varit utsatta fr hn-
delser som enligt brottsbalken inte definieras som brott (vilket exem-
pelvis kan glla i vissa fall av upplevda hot eller trakasserier), men som
uppfattats som brott av den utsatte. Man kan ocks ha varit utsatt fr
en brottslig handling utan att sjlv definiera hndelsen som ett brott.
En annan typ av problem r relaterade till uppfljningsformulren, som

innehller fljdfrgor om de brott som intervjupersonen utsatts fr.
Uppfljningsfrgor stlls om maximalt tre brott per person, vilket gr
att brott som r vanliga vid upprepad utsatthet blir underrepresenterade
i resultaten.15 Mer om felkllor och vilka tgrder som vidtagits mot
dem str att lsa i den tekniska rapporten (Br 2017).
Tolkningsutrymme
De cirka 12000 personerna som besvarat frgorna i NTU 2016 repre-
senterar i stort Sveriges befolkning i ldrarna 1679 r, dock ej de allra
mest marginaliserade grupperna, ssom hemlsa, missbrukare och grovt
kriminella. Resultaten fr erfarenheter av brott, trygghet och instllning
till rttsvsendet speglar frhllandet i befolkningen mycket vl. Fr de
flesta frgeomrdena kan ven en hel del resultat om skillnader mellan
olika grupper i befolkningen studeras med skerhet. Oskerheten mel-
Dessa marginaliserade grupper tenderar att vara mer drabbade av brott n andra (Br 2000, Br 2002,
14
Nilsson 2002).
Till exempel r brott mot kvinnor i hemmilj av en nrstende grningsperson ofta upprepade och sker
15
drmed sannolikt i strre utstrckning n vad NTU kan visa (se exempelvis Br 2002, 2014).

lan olika grupper gller framfr allt de mer ovanliga brottstyperna, dr
antalet utsatta som intervjuats r lgt. Grundprincipen r att ju strre
antal svarande ett resultat grundar sig p, och ju strre skillnaderna r
mellan olika grupper, desto mer statistiskt robusta r resultaten i rap-
porten.
Skillnader som lyfts fram i texten r inte ndvndigtvis statistiskt s-

kerstllda. I bilaga 1 finns drfr en lathund fr berkningen av os-
kerhetsintervall till rapportens skattningar. Oskerhetsintervallet r ett
relativt grovt oskerhetsmtt som baseras p principen fr konfidens
intervall.16
Jmfrbarhet med tidigare NTU (20062015)

Den frsta underskningen, NTU 2006, skiljer sig ngot frn de drp
fljande, men bedms nd vara jmfrbar med de senare undersk-
ningarna. Skillnaderna mellan den frsta insamlingen och de vriga
bestr huvudsakligen av olika urvalsstorlekar17 och olika tidpunkter fr
datainsamling.18 Det sistnmnda innebr att de tv frsta underskning-
arnas referensperioder till viss del verlappar varandra fr vissa frge-
omrden (se avsnittet Referensperioder nedan). P grund av att urvalet
var mindre i NTU 2006 r dessa skattningar behftade med en strre
oskerhet n de som gjorts utifrn NTU 20072016. Till detta kommer
att skillnader i resultaten mellan enstaka r, trots att de r signifikanta,
nd kan vara av mycket liten betydelse om det rr sig om s kallade
naturliga variationer, det vill sga att det som mts vanligtvis varie-
rar p detta stt frn r till r. Ju fler r som lggs till tidsserien, desto
tydligare framgr vilka skillnader som r mer relevanta.
Jmfrbarhet med andra kllor

Jmfrelser med andra kllor grs generellt inte i denna rapport. Jm
frelser grs dock i olika frdjupningsstudier, exempelvis i Brottsut
vecklingen i Sverige 20082011 (Br 2012). I den tekniska rapporten
(Br 2017) finns en sammanstllning av kllor, inklusive den register-
baserade statistiken ver polisanmlda brott, som p ngot stt belyser
NTU:s frgeomrden. Nedan fljer en kort beskrivning av den register-
baserade statistiken ver polisanmlda brott och hur NTU:s mtning av
utsatthet fr brott frhller sig till den.
Den registerbaserade statistiken ver polisanmlda brott

Den registerbaserade statistiken ver polisanmlda brott beskriver
brottsligheten endast i begrnsad utstrckning eftersom lngt ifrn
alla brott anmls till polisen. Hur vl de anmlda brotten speglar den
faktiska brottsligheten (det vill sga alla brott som begs, oavsett om
de polisanmls eller inte) varierar kraftigt mellan olika typer av brott,
eftersom anmlningsbengenheten skiljer sig mellan olika brottstyper.
Ett konfidensintervall r ett intervall av vrden som har skapats utifrn ett urval dr man med viss san-
16
nolikhet kan sga att det sanna vrdet finns i (till exempel) 95 fall av 100. Fr att lsa mer om konfidens-
intervall hnvisas till NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).
10000 personer r 2006, och 20000 personer per r under ren drefter.
17
rets andra hlft r 2006, respektive rets frsta hlft under ren drefter.
18

Statistiken pverkas ocks av de rutiner som finns fr att registrera och
rkna antalet brott, liksom av lagstiftningen. Det r ocks viktigt att ha
i tanke att i NTU mts inte de brott som begs mot juridiska personer,
till exempel stat, fretag och freningar.
Ovan nmnda faktorer, tillsammans med de felkllor som tidigare redo-

visats fr NTU, medfr att det r ytterst komplicerat att gra jmfrel-
ser mellan NTU och den registerbaserade statistiken ver polisanmlda
brott.19
Resultatredovisning
I kapitel 36 presenteras underskningens huvudresultat, uppdelade p
frgeomrdena utsatthet fr brott, oro och otrygghet, frtroende fr
rttsvsendet samt brottsutsattas kontakter med rttsvsendet. Notera
att svarsfrdelningen redovisas i procent i huvudparten av tabellerna.
Avrundning av procenttal innebr i vissa fall att svarsandelarna inte
summerar till exakt 100 procent. Nr vrde 0 frekommer i en tabell
innebr det att procenttalet har avrundats till 0, det vill sga att svars-
alternativet har angetts av minst en svarande men av mindre n 0,5
procent i respektive redovisningsenhet. Detta gller endast i tabeller
som inte redovisas med decimaler.
Redovisningsgrupper
I faktarutan p nsta sida redogrs fr den bakgrundsinformation och
de redovisningsgrupper som anvnds i underskningen (medan antalet
individer i underskningen samt motsvarande andelar i befolkningen
fr dessa redovisningsgrupper terfinns i tabell 2A).
Generellt gller att dessa redovisningsgrupper anvnds i beskrivande

och inte i frklarande syfte. Man br ha i tanke att redovisningsgrup-
perna i vissa fall samvarierar, vilket frklaras nrmare i avsnittet om
srskilda statistiska analyser och i bilaga 2 i NTU 2015 (Br 2016).
Dessa och vriga frhllanden som anvnds fr att studera olika grup-
per framgr av tabellredovisningarna. Andra begrepp och mtt som
frekommer beskrivs i det sammanhang dr de anvnds. Ngra enheter
beskrivs ocks nedan.
Srskilda statistiska analyser

Resultaten i rapporten redovisas i huvudsak i tabeller och figurer base-
rade p enkla bivariata analyser. Resultat frn de multivariata logistiska
regressionsanalyser (i rapporten kallade srskilda statistiska analyser)
som gjordes i NTU 2015 (Br 2016) av hur de olika bakgrundsfaktorer-
na pverkar underskningens huvudindikatorer fr utsatthet fr brott,
otrygghet och frtroende fr rttsvsendet redovisas i den lpande
texten. Resultat och tolkning av de logistiska regressionsanalyserna be-
skrivs mer utfrligt i bilaga 2 i NTU 2015. Syftet med att anvnda reg-
ressionsanalyser r i detta fall att frigra de olika bakgrundsfaktorernas
Se vidare i NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017) och resonemang i Brottsutvecklingen i Sverige
19
20082011 (Br 2012).

Redovisningsgrupper i NTU 2016
Kn lder Familjetyp Typ av boendeort 1

Mn 4 kategorier Sammanboende Storstadsregion
Kvinnor 1624 r med barn Stockholm
2544 r utan barn Gteborg
Hgsta utbildning 4564 r Ensamstende Malm
Frgymnasial 6579 r med barn Strre stder
Gymnasial 8 kategorier utan barn Mindre stder/landsbygd
Eftergymnasial 1619 r
2024 r Bostadstyp
2534 r Smhus
Svensk/utlndsk bakgrund
3544 r Flerfamiljshus
Svenskfdda med
4554 r
en eller bda frldrarna inrikesfdd(a)
5564 r
bda frldrarna utrikesfdda
6574 r
Utrikesfdda
7579 r
Utifrn H-regioner (se tabell 2A).
1
effekter frn varandra. Ett exempel p detta r att utbildning ofta ser
ut att samvariera med utsatthet fr brott i de vanliga redovisningarna.
Men eftersom utbildningsniv samtidigt samvarierar med lder gr det
med en bivariat analys inte att avgra vilken av faktorerna som starkast
samvarierar med utsatthet fr brott. Med hjlp av en regressionsanalys
kan man dremot se om effekten av utbildning kvarstr nr effekten av
lder rensats bort. I regressionsanalyserna har data fr tre rs undersk-
ningar anvnts fr att gra resultaten mer robusta. Referensperioden i
NTU 2015 gllande utsatthet fr brott r d 20122014 och fr otrygg-
het och frtroende fr rttsvsendet 20132015.
Ngra redovisningsenheter
I resultatredovisningen fr utsatthet fr brott br man vara uppmrk-
sam p att redovisningsenheterna, och drmed redovisningssttet,
skiljer sig t fr de olika typerna av brott.
Enskilda personer som utsatts fr brott

Fr att underska hur mnga personer i befolkningen i ldrarna
1679 r som utsatts fr brott mot enskild person (misshandel, hot,
sexualbrott, personrn, bedrgerier samt trakasserier) efterfrgas en-
dast den egna utsattheten. Resultaten fr dessa brottstyper redovisas
sledes utifrn andelen personer i befolkningen i de aktuella lders-
grupperna som utsatts under ett givet kalenderr.
Hushll som utsatts fr egendomsbrott
Nr det gller brotten mot egendom (bostadsinbrott, stld av bil,
stld ur eller frn fordon samt stld av cykel) r det hela hushllets
utsatthet som efterfrgas. Resultaten fr dessa brottstyper redovisas
utifrn andelen hushll i befolkningen som utsatts under ett givet
kalenderr.
Antalet brott (hndelser)
Fr varje brottstyp frgas hur mnga gnger hndelsen intrffade
under fregende kalenderr. Svaren ligger till grund fr skattningar
av antalet brottshndelser i befolkningen i ldrarna 1679 r. Fr
att dessa skattningar ska bli mer stabila rknas hga antal ner till 52

tillfllen, vilket i genomsnitt motsvarar ett tillflle per vecka. Fr en
mer utfrlig diskussion om hur skattningen av antal brott pverkas
av extremvrden hnvisas till den tekniska rapporten (Br 2017).
Referensperioder
Underskningens frgeomrden studerar frhllanden under olika
tidsperioder. Detta framgr lpande i resultatredovisningen, men en
sammanfattande beskrivning ges nedan.
Utsatthet fr brott
Nr det gller utsatthet fr brott r referensperioden fregende
kalenderr (i NTU 2016 redovisas allts utsattheten 2015).
Otrygghet
I kapitlet om otrygghet varierar referensperioden beroende p frge-
typ:
- Frgor om oro fr olika typer av brott avser de senaste tolv mna
derna (frn intervjutillfllet). I redovisningen anges undersknings-
ret (2016).
- Frgor gllande om man bevittnat misshandel eller om ngon an-
hrig har blivit utsatt fr brott avser fregende kalenderr (2015).
- De mer vergripande frgorna avser den uppfattning man har vid
intervjutillfllet (2016).
I kapitlet om allmnhetens frtroende fr rttsvsendet efterfrgas
intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfllet (2016).
I kapitlet om brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rtts
vsendet redovisas erfarenheter under de senaste tre ren (frn inter-
vjutillfllet). I tabellerna anges underskningsret (2016).

Tabellfrteckning
Kapitel 2 Metod
Tabell 2.1 Urval och bortfall i NTU 2016. 16

Tabell 2A Antal individer som medverkat i NTU 2016 samt
populationsstorlekar fr redovisningsgrupperna. 28

Tabell 2A Antal individer som medverkat i NTU 2016 samt populationsstorlekar fr redovisningsgrupperna.1
Antal individer i Antal individer i Antal individer

undersknings Antal individer i undersknings i populationen
Redovisningsgrupp materialet (n) populationen (N) Redovisningsgrupp materialet (n) (N)
SAMTLIGA, 1679 r 11 920 7 567 447 SAMTLIGA, 1679 r 11 920 7 567 447
Kn
Mn 5946 3825380 Svensk/utlndsk bakgrund
Kvinnor 5974 3742067 Svenskfdda med
bda/en frlder inrikesfdd(a) 9819 5818561
lder bda frldrarna utrikesfdda 519 304740
1619 r 939 478046 Utrikesfdda 1582 1444146
2024 r 1230 608342
2534 r 2034 1259034 Utbildning (hgsta)
3544 r 1465 1245964 Frgymnasial 2493 1390095
4554 r 1623 1277082 Gymnasial 4900 3089158
5564 r 1606 1186533 Eftergymnasial 4316 2978315
6574 r 1821 1142938
7579 r 1202 369507 Familjetyp
Sammanboende utan barn 4776 2865086
Mn Sammanboende med barn 2311 1752964
1619 r 477 250127 Ensamstende utan barn 4345 2576318
2024 r 634 320551 Ensamstende med barn 464 357760
2534 r 1043 646544
3544 r 755 652653 Bostadstyp
4554 r 799 639268 Smhus 6595 4065358
5564 r 767 579057 Flerfamiljshus 5209 3424606
6574 r 907 567539
7579 r 564 169641 Boendeort 2
Storstadsregion 4042 2901123
Kvinnor Strre stad 4291 2706417
1619 r 462 227920 Mindre stad/landsbygd 3587 1959907
2024 r 596 287791
2534 r 991 612490
3544 r 710 593312
4554 r 824 637814
5564 r 839 607476
6574 r 914 575399
7579 r 638 199866
1
Fr totalbefolkningen samt fr kn och lder anges det faktiska antalet individer i populationen vid tillfllet fr urvalsdragningen. Fr vriga redovisningsgrupper
anges skattningar utifrn uppgifter som inhmtats frn register vid andra tillfllen under underskningsret alternativt fregende kalenderr och i vissa fall utifrn
hur de tillfrgade har besvarat de bakgrundsfrgor som avses.
2
Indelningen i boendeort baseras p H-regioner. H-regioner (H=Homogena med avseende p befolkningsunderlaget) r en gruppering av kommuner efter lokalt
och regionalt befolkningsunderlag, lngs skalan storstad-glesbygd. Indelningarna som anvnds i denna rapport r storstder (Stockholm/Sdertlje A-region,
Gteborgs A-region och Malm/Lund/Trelleborgs A-region), strre stder (Kommuner med mer n 90 000 invnare inom 30 kilometers radie frn kommuncentrum)
samt en sammanslagning av kategorierna mellanbygden, ttbygden och glesbygden, som i denna rapport kallas mindre stder/landsbygd.


Del 2
Resultat
29
30 BR NTU 2016 UTSATTHET FR BROTT
3 Utsatthet fr brott
Sammanfattning 32
Rapport 2017:1
Inledning 33
Brott mot enskild person 34

Misshandel 39
Hot 44
Sexualbrott 47
Personrn 52
Bedrgerier 55
Trakasserier 57
underskningen 2016 Egendomsbrott mot hushll 60
Bostadsinbrott 63
Fordonsrelaterade brott 63
Cykelstld 65
Figurfrteckning 66
Tabellfrteckning 68
BR NTU 2016 UTSATTHET FR BROTT 31

3 Utsatthet fr brott
Sammanfattning
Under 2015 utsattes 13,3 procent av befolkningen i ldern 1679 r fr ngon
eller ngra av de brottstyper som i den hr underskningen kallas fr brott
mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrn, bedrgeri eller
trakasserier. Det r en kning jmfrt med fregende r, men p ungefr sam-
ma niv som 2005. Strst var kningen jmfrt med 2014 fr hot, sexualbrott
och trakasserier. Om det senaste rets kning r ett trendbrott eller en tillfllig
avvikelse frn en i vrigt relativt stabil niv fr kommande rs mtningar visa.
Underskningen visar att 9,5 procent av hushllen utsattes fr bilstld, stld
ur eller frn fordon, cykelstld eller bostadsinbrott (kallat egendomsbrott mot
hushll) under 2015. Det r en ngot strre andel jmfrt med fregende r
(9,1%). Dock har utsattheten fr dessa brott minskat sedan 2006 (d andelen
var 12,6 %).
Det r vanligast att bli utsatt fr brott som trakasserier och cykelstld (4,7 res-
pektive 6,3%), medan det r mindre vanligt att bli utsatt fr grvre brott, som
allvarlig misshandel (0,4%), personrn (0,9%) och sexualbrott (1,7 %).
De brott mot enskild person som haft tydligast utveckling sedan undersk-
ningen inleddes r misshandel, bedrgerier och sexualbrott. Andelen utsatta
fr misshandel har minskat under perioden 20052015, frn 2,7 till 2,0 procent.
Fr bedrgeri har det dremot skett en kning mellan 2007 och 2015, frn 2,4
till 3,5 procent. Under perioden 20052012 lg sexualbrotten p en relativt
stabil niv kring 1 procent utsatta, drefter har det skett en kning frn 0,8
procent r 2012 till 1,7 procent r 2015. Nr det gller egendomsbrott mot hus-
hll r det frmst stld ur och frn fordon som uppvisar en tydlig utveckling;
andelen utsatta har under perioden 20062015 minskat ptagligt (5,02,4 %).
ven bilstlder har minskat under denna period (0,90,5%).
Mer n hlften av brotten i underskningen uppges inte vara anmlda till
polisen. Sexualbrott, trakasserier och hot anmls i minst utstrckning, medan
bostadsinbrott anmls i strst utstrckning.
Hur mnga gnger man utstts fr brott under ett r r mycket ojmnt frdelat
i befolkningen. Medan majoriteten av dem som blivit utsatta fr brott uppger
att det skedde vid ett tillflle, rapporterar en liten del av befolkningen hg
upprepad utsatthet. Nr det gller utsatthet fr brott mot enskild person var
det 1,9 procent av befolkningen som utsattes fr ver hlften av hndelserna
under 2015.
Utsattheten r ven ojmnt frdelad sett till andel utsatta personer i olika
grupper av befolkningen. Den mest utsatta gruppen r ensamstende med
barn dr utsatthet fr brott mot enskild person (brottstyperna misshandel, hot,
sexualbrott, personrn, bedrgeri och trakasserier sammanslagna) r nstan
dubbelt s hg r 2015 som hos den vriga befolkningen.

Det r stora skillnader mellan mn och kvinnor och olika ldersgrupper vad
gller utsatthet fr olika brottstyper. Unga mn r den grupp med strst andel
utsatta fr misshandel (5,0 %) och personrn (2,2%), medan unga kvinnor r
den grupp med strst andel utsatta fr sexualbrott (9,0%) och trakasserier
(8,3 %). Nr mn utstts fr brott som hot och misshandel r grningsperso-
nen oftast en oknd person, och brottet sker ofta p allmn plats. Nr kvinnor
utstts fr samma typ av brott r grningspersonen oftare en bekant eller en
nrstende, och brottsplatsen r oftare en bostad eller arbetsplatsen. Att den
utsatta personen och/eller grningspersonen varit pverkade av alkohol eller
droger vid hot eller misshandel r betydligt vanligare i fall dr mn varit utsatta
n d kvinnor varit det.
I de allra flesta fallen av brott mot enskild person20 uppges grningspersonen
vara en man (8795% vid misshandel, personrn, sexualbrott och hot). Nr det
gller trakasserier uppger 64 procent att det var en man, medan en relativt stor
andel uppger att de inte vet om grningspersonen var en man eller kvinna.
Detta kan ha att gra med att det inte skett ngon direkt interaktion ansikte
mot ansikte mellan grningspersonen och den utsatta, vilket gr att det r
svrt fr den utsatta att avgra grningspersonens kn. Nr det gller person-
rn och misshandel bedmer de utsatta i majoriteten av fallen att grningsper-
sonen varit 34 r eller yngre (80 respektive 74% av fallen). Vid sexualbrott och
hot r andelen unga grningspersoner dremot inte lika stor. I hlften (51%)
av fallen av hot och i sex tiondelar (58%) av fallen av sexualbrott bedms
grningspersonen vara 34 r eller yngre. Ungefr var femte person (22%) som
utsattes fr trakasserier under 2015 uppger att de inte kan uppskatta grnings-
personens lder, och nstan tv av fem personer (37%) uppger att grnings-
personen var 34 r eller yngre.
Inledning
I den hr publikationen redovisas utsattheten fr brott under 2015,
samt hur den har utvecklats sedan 2005.
De olika avsnitten belyser utsatthet fr sammanlagt tio brottstyper. Det

gller dels sdana brott som drabbar enskilda personer (misshandel, hot,
sexualbrott, personrn, bedrgerier och trakasserier21), dels sdana brott
som drabbar hela hushll (bostadsinbrott, bilstld, stld ur eller frn
fordon och cykelstld). Dessa tio brottstyper utgr tillsammans bara en
mindre del av samtliga straffbelagda grningar. I NTU mts inte brott
som begs mot juridiska personer, som stat, fretag och freningar.22
Nationella trygghetsunderskningen (NTU) belyser i huvudsak utsatthet

fr brott i Sverige, men det frekommer att de tillfrgade har utsatts fr
brott utomlands, och ven denna utsatthet ingr i de redovisade resul-
taten. Med undantag fr personrn r dock andelen brott som gt rum
utomlands relativt lg fr de flesta brottstyper.23
20
Bedrgerier exkluderat fr att det i NTU inte stlls frgor om grningspersonens kn och lder, d det i
mnga fall inte sker ngon interaktion mellan grningsperson och den utsatta vid dessa brott.
21
Trakasserier r inte ett brott enligt brottsbalken. Termen trakasserier anvnds hr fr en hel serie mer
eller mindre allvarliga hndelser som kan best av till exempel ofredande eller hemfridsbrott.
22
Exempel p sdana brott r snatterier, skadegrelse och narkotikabrott.
23
Av de personrn som rapporteras i NTU 2016 uppges 16 procent ha gt rum utomlands. Motsvarande
andel fr vriga brottstyper varierar mellan 2 och 4procent.

En stor del av huvudresultaten presenteras med hjlp av diagram. En ut-
frlig redovisning av resultat och bakgrundsfaktorer terfinns som tabeller
i slutet av kapitlet.24 Genomgngen av de enskilda brottstyperna fregs
av en sammanstllning av utsattheten inom de vergripande kategorierna
brott mot enskild person respektive egendomsbrott mot hushll. Efter
sammanstllningen kommer ett avsnitt om anmlningsbengenheten fr
de olika brottskategorierna. Utver detta presenteras ocks resultat fr
ngra omstndigheter kring brotten.25 Fr respektive brottskategori finns
ven ett avsnitt som handlar om upprepad utsatthet fr brott.

Inom kategorin brott mot enskild person ingr brottstyperna miss
handel, hot, sexualbrott, personrn, bedrgerier och trakasserier.
Sammantaget uppger 13,3 procent av befolkningen (1679 r) att de
blivit utsatta fr ngot eller ngra av dessa brott under 2015. Det r en
kning jmfrt med 2014 d andelen var 11,3 procent, men p ungefr
samma niv som 2005 (se tabell 3.1). Om det senaste rets kning r ett
trendbrott eller en tillfllig avvikelse frn en i vrigt relativt stabil niv
fr kommande rs mtningar visa. Berkningen av antalet brott visar
att det rr sig om nra 2,6miljoner hndelser. ven det r en kning
Tabell 3.1 Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr olika typer av brott mot enskild person
20052015 samt antal hndelser och andel drav som uppges vara polisanmlda.
Andel hndel
ser i procent
Antal utsatta Antal som uppges
personer i hndelser i vara polis
Andel utsatta personer i procent befolkningen befolkningen anmlda
-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 2015 2015 2015
SAMTLIGA BROTT 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3 1008000 2582000 26
MOT ENSKILD
PERSON a
Misshandel 2,7 2,5 2,9 2,4 2,4 2,4 2,5 1,9 2,3 2,1 2,0 150000 317000 27
drav allvarlig b 0,8 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7 0,4 0,6 0,6 0,4 31000 58000 61
Hot 4,6 4,6 4,1 4,1 4,3 4,1 4,2 4,2 4,5 4,1 5,0 375000 980000 22
Sexualbrott 0,9 0,8 0,7 0,8 0,9 0,7 0,7 0,8 1,3 1,0 1,7 129000 487000 9
Personrn c 1,0 1,1 0,8 1,0 0,8 1,0 1,1 0,8 0,7 0,7 0,9 70000 90000 44
Bedrgeri 2,8 2,5 2,4 2,9 2,9 3,0 3,4 3,0 3,5 3,1 3,5 261000 352000 49
Trakasserier 5,2 4,6 4,3 4,0 3,7 3,5 3,8 4,1 5,0 4,0 4,7 356000 -d 19e
a
Nettoredovisning, vilket innebr att en och samma person endast redovisas en gng ven om den kan ha utsatts fr flera olika brottstyper.
b
Avser misshandel som varit s allvarlig att den lett till besk hos lkare, sjukskterska eller tandlkare.
c
Andel och antal utsatta personer samt berknat antal personrn avser samtliga personrn rapporterade till NTU.
Andel anmlda personrn avser endast de personrn som rapporteras ha begtts i Sverige. (Enligt de utsatta i NTU har 16 procent av personrnen begtts utomlands.)
d
Trakasserier utgrs per definition av en serie hndelser, drfr anges inte antalet hndelser i tabellen.
e
Anmlningsbengenheten mts i andel utsatta personer som polisanmlt sin utsatthet fr trakasserier.
24
Nr det gller egendomsbrotten redovisas skillnader enbart utifrn hushllsrelaterade bakgrundsfak-
torer som familje- och boendefrhllanden, eftersom intervjupersonen ftt svara p frgor om hela
hushllets utsatthet. Fr resterande brottstyper efterfrgas om intervjupersonen sjlv blivit utsatt, vilket
mjliggr redovisning uppdelat p individbaserade bakgrundsfaktorer.
25
Uppfljningsfrgor stlls inte fr samtliga brott som rapporteras i NTU. Det innebr att redovisningar
av omstndigheterna kring brotten batseras p det urval av brott fr vilka sdan information finns (se
vidare NTU 2016 Teknisk rapport, Br 2017).

jmfrt med 2014, d antalet hndelser var 2,1miljoner. Utvecklingen
sedan 2005 visar p ett kat antal brottshndelser (se tabell 3A).
Hot r den brottstyp mot enskild person som uppges i strst utstrck-
ning (5,0%) r 2015. Det r en kning jmfrt med 2014, d 4,1 pro-
cent uppgav att de hade blivit utsatta. Hotbrotten har dock under strre
delen av mtperioden legat p en relativt stabil niv.
Den brottstyp mot enskild person som uppges i minst utstrckning r

personrn (0,9%), och trenden r relativt stabil under mtperioden.
Andelen som blivit utsatta fr trakasserier uppgick till 4,7 procent un-
der 2015. Det r en kning jmfrt med 2014, d 4,0 procent uppgav
att de hade blivit utsatta. Mellan 2005 och 2010 minskade andelen
utsatta successivt frn 5,2 till 3,5 procent, drefter har andelen kat.
Utsattheten fr bedrgeri var 3,5 procent 2015 vilket r ngot hgre

jmfrt med fregende r, d andelen var 3,1 procent. Bedrgeribrot-
ten visar en upptgende trend sedan 2007.
Andelen som utsatts fr misshandel under 2015 r 2,0 procent, vilket r

i niv med fregende r d 2,1 procent utsattes. Under mtperioden r
trenden fr misshandelsbrott svagt nedtgende. Sedan 2005, d under-
skningen inleddes, har andelen utsatta minskat med 0,7 procentenheter.
r 2015 uppger 1,7 procent att de blivit utsatta fr sexualbrott. Det r

en kning jmfrt med 2014, d 1,0 procent uppgav att de hade blivit
utsatta. Under perioden 20052012 lg sexualbrotten p en relativt
stabil niv, men de senaste tre rens resultat visar p en kning. Hr
br noteras att frgan om sexualbrott omfattar ett brett spektrum av
hndelser, dr svl lindrigare som allvarligare brott ingr.
Figur 3.1 Andel av befolkningen som utsatts fr olika typer av brott mot enskild person
20052015 (tabell 3A).
Procent
Hot 6
Trakasserier
Bedrgeri 4
Misshandel
Personrn 2
Sexualbrott
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antalet hndelser i befolkningen (1679 r) berknas utifrn uppgifter

om hur mnga gnger de svarande uppger att de har blivit utsatta fr
respektive brottstyp under fregende r (se tabell 3.1).26 Antalet be-
Antalet berknade hndelser i NTU kan variera kraftigt ver tid, vilket r anledningen till att utveckling-
26
en av utsatthet fr brott huvudsakligen redovisas i andel utsatta personer. Variationen i antal hndelser
kan bero p att enskilda personer med mycket hg upprepad utsatthet ett givet r fr stor inverkan
p berkningarna. Fr att minska extremvrdenas inverkan p berkningarna rknas drfr antalet
hndelser ner till maximalt 52 per person och brottstyp (vilket motsvarar utsatthet fr en hndelse per
brottstyp i genomsnitt per vecka).

rknade hndelser av en viss brottstyp samvarierar i regel med andelen
personer som har blivit utsatta i befolkningen. En stor andel utsatta
innebr allts ofta ett stort antal hndelser; exakt hur stort beror p hur
vanligt det r med upprepad utsatthet inom brottstypen. Exempelvis r
andelen utsatta fr misshandel ungefr dubbelt s stor under 2015 som
motsvarande siffror fr personrn (2,0 respektive 0,9%), men antalet
misshandelsbrott (317000) r 3,5 gnger s mnga som antalet per-
sonrn (90000). Detta beror p att upprepad utsatthet under ett och
samma r r betydligt vanligare vid misshandel n vid personrn.
I de senaste tre rens mtningar har andelen utsatta fr brott mot en-
skild person varit strre bland kvinnor n bland mn, och under 2015
utsattes 14,0 procent av kvinnorna och 12,7 procent av mnnen (se
tabell 3B). Tidigare r har skillnaderna mellan mn och kvinnor inte
varit lika tydliga. Nr enskilda brottstyper studeras var fr sig framtr-
der flera skillnader i utsatthet mellan mn och kvinnor. Detta belyses
nrmare i avsnitten om de olika typerna av brott mot enskild person.
Anmlningsbengenhet
I NTU stlls frgan om den brottsutsatta personen har anmlt hn-
delsen till polisen. De flesta brotten mot enskild person uppges inte ha
anmlts till polisen, och fr vissa brottstyper r det s kallade mrker-
talet mycket stort (se tabell 3.1 i brjan av avsnittet Brott mot enskild
person). Den totala anmlningsbengenheten kade frn 24 procent
2005 till 31 procent 2013. Drefter tycks trenden ha vnt, och r 2014
och 2015 uppgavs 26procent av alla brott mot enskild person vara
anmlda till polisen (se tabell 3A). Fr mn r anmlningsbengenheten
ngot hgre n fr kvinnor (28 jmfrt med 24%). Detta frklaras till
stor del av att utsattheten mellan mn och kvinnor generellt sett skiljer
sig t nr det gller brottstyp och relation till grningspersonen.
Andelen personrn som uppges vara polisanmlda kade frn 45 pro-

cent r 2005 till 60 procent 2013. Drefter har andelen sjunkit och r
2015 uppges 44 procent av personrnen vara polisanmlda (se tabell
3.1 och figur 3.2). Fr bedrgerier dremot r den vergripande bilden
att andelen av bedrgerierna som uppges vara polisanmlda har kat
under mtperioden, frn 40 procent r 2005 till 49 procent r 2015. Av
de misshandelshndelser som intrffade under 2015 uppges 27procent
vara polisanmlda. Det r en minskning jmfrt bde med fregende
r (30%) och jmfrt med 2005 (34%). Sett ver hela mtperioden r
utvecklingen relativt stabil. Vad gller svl hot som trakasserier uppges
22 respektive 19 procent av hndelserna vara polisanmlda i den senas-
te underskningen. Under hela mtperioden har anmlningsfrekvensen
gllande trakasserier legat stabilt p den nivn, medan anmlningsfrek-
vensen fr hot kade fram till 2010 och drefter har den minskat. r
2015 uppges 9 procent av sexualbrotten vara polisanmlda. Under hela
mtperioden har andelen legat p en mycket lg niv, mjligen kan en
minskning sknjas de senaste fyra ren.27
Notera att resultatet fr anmlningsbengenhet vad gller sexualbrott bygger p berkningar baserade
27
p vldigt f rapporterade hndelser och att variationer ver tid ska tolkas med frsiktighet.

De utsatta personer som uppger att de inte har anmlt brottet till polisen
fr frgan om varfr de valt att inte gra det. De vanligaste orsakerna
som uppges r att man upplever att polisen inte kan gra ngot (30%)
eller att man bedmer att brottet var en smsak eller en bagatell (19%).
Ett annat vanligt svar r att man sjlv redde ut hndelsen (12%) eller
att utsattheten r en del i ens arbete (9%).28 Att relativt mnga gr be-
dmningen att polisen inte kan gra ngot ska dock inte tolkas som att
de har ett lgt frtroende fr polisen. Frdjupade studier av NTU-data
visar nmligen att de som svarar att polisen inte kan gra ngot, samti-
digt svarar att de har ett ganska eller mycket stort frtroende fr polisen
i samma utstrckning som andra grupper. Studierna visar vidare att det
r vanligare att en person som blivit utsatt fr brott vljer att anmla
hndelsen till polisen om brottet r allvarligt, om det finns mjlighet att
f ersttning frn frskringsbolag eller om det r yrkesrelaterat (Br
2008, 2009). Dessa studier visar ocks att anmlningsbengenheten r
lgre om grningspersonen eller den utsatta personen r ung.
Figur 3.2 Andel polisanmlda brott mot enskild person 20052015, enligt NTU
(tabell 3A).
Procent
Hot 80
Trakasserier a
60
Bedrgeri
Misshandel 40
Personrn
Sexualbrott 20
a
Andel personer utsatta fr trakasserier
0
som polisanmlt minst en av hndelserna.
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Om man skulle berkna antalet polisanmlda brott utifrn svaren i

NTU skulle antalet i de flesta fall ptagligt verstiga det faktiska antalet
polisanmlda brott enligt den registerbaserade statistiken. En bidra-
gande orsak till skillnader i antal polisanmlningar beroende p vilken
klla som anvnds r dels att NTU inte omfattar brott mot juridisk
person, vilket den registerbaserade statistiken gr, dels att det troligtvis
frekommer att respondenter i NTU uppger att brottet r anmlt trots
att s inte r fallet, fr att det upplevs som socialt nskvrt.29 Dock r
det ytterst komplicerat att gra direkta jmfrelser mellan dessa tv kl-
lor (Br 2012).
Upprepad utsatthet
Vid utsatthet fr brott r det vanligast att en person utsatts fr en
enskild hndelse under ett r. En liten del av befolkningen utstts dock
fr brott flera gnger under ett och samma r. Det r drfr ocks av
intresse att underska hur stor andel av den rapporterade brottsligheten
som utgr s kallad upprepad utsatthet (se figur 3.3).
28
D frgan i sig rr en serie av hndelser ingr av frgetekniska skl inte trakasserier i dessa berkningar.
29
Se vidare NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).

I befolkningen har 8,8 procent utsatts en gng under 2015. Andelen
utsatta fr 23 brottshndelser uppgr till 2,7 procent, och 1,9 procent
har utsatts fr fyra eller fler hndelser (se tabell 3G). I figur 3.3 framgr
att de som utsatts fr ett brott (66% av de utsatta) sammantaget har
blivit utsatta fr en dryg fjrdedel (26%) av alla hndelser. De som
utsatts fr tv eller tre brott (20%) har tillsammans blivit utsatta fr
nra en femtedel (18%), medan den grupp som utsatts fr fyra eller
fler brott (14%) sammantaget har blivit utsatta fr mer n hlften av
brottshndelserna (57%). Ett annat stt att uttrycka detta r att en
mycket liten del av den totala befolkningen i ldern 1679 r (1,9%)
blivit utsatta fr drygt hlften av alla brott mot enskild person under
2015 (57%).
Figur 3.3 Upprepad utsatthet fr brott mot enskild person 2015. Andel utsatta 1 gng,
2-3 gnger och 4 gnger eller fler, i frhllande till andel hndelser (tabell 3G).30
Personer utsatta Personer utsatta Personer utsatta

1 gng 23 gnger 4 gnger eller fler
Andel personer av utsatta personer 66 20 14
Andel hndelser av samtliga hndelser 26 18 57
20 40 60 80 100
0
Procent
NTU visar sledes att drygt hlften av alla brott mot enskild person
kommer av upprepad utsatthet fr brott mot en relativt liten del av be-
folkningen. Under mtperioden har det skett en svag kning av andelen
som utsatts fr fyra brott eller fler, och med det koncentreras en allt
strre del av den totala mngden brott till en mindre del av befolkning-
en. r 2005 stod de som utsatts fr fyra brottshndelser eller fler fr
43procent av samtliga hndelser, och i rets underskning uppgr den
andelen till 57 procent.
Kunskap om vilka grupper som r srskilt utsatta fr upprepade brott

r anvndbar exempelvis som underlag fr riktade tgrder inom
rttsvsendet. Drfr r det angelget att studera dem som utsatts
fyra gnger eller fler, i synnerhet om ngon enskild grupp inom denna
kategori skulle vara srskilt utsatt. Resultaten visar att grupperna med
en strre andel utsatta fr brott generellt sett r samma grupper som
har en strre andel upprepat utsatta. Det r till exempel vanligast att
personer i ldersgruppen 2024 r har utsatts fr brott mot enskild per-
son fyra gnger eller fler och minst vanligt bland de ldsta (6579 r).
Att ha blivit utsatt fr brott mot enskild person vid minst fyra tillfllen
r ocks vanligare bland kvinnor (2,2%) n bland mn (1,6%). Andra
grupper med ngot frhjd utsatthet r inrikesfdda personer med bda
frldrarna utrikesfdda (2,2%), ensamstende med barn (5,3%) samt
boende i flerfamiljshus (2,6%, se tabell 3G).
30
Trakasserier ingr inte i figuren eftersom de per definition utgrs av en serie hndelser.

Figur 3.4 Utsatthet fr brott mot enskild person 4 gnger eller fler 2015.
Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3G).
Procent
5
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Yrkesrelaterad utsatthet
Det r relativt vanligt att brotten mot enskild person r yrkesrelaterade,
det vill sga att man blivit utsatt med anledning av sitt yrke. Frgan
stlls till dem som blivit utsatta fr hot, misshandel, personrn och tra-
kasserier. NTU visar att 26 procent av hndelserna r yrkesrelaterade31
2015, men andelen hndelser som r yrkesrelaterade varierar mellan
brottstyperna. Strst andel terfinns bland dem som blivit utsatta fr
hot (32 %)och misshandel (27 %). Drefter fljer de som blivit utsatta
fr trakasserier (19 %). Det r ovanligt att personrn uppges vara yr-
kesrelaterat. I rets underskning uppges 7procent av personrnen vara
yrkesrelaterade, och det r endast mn som uppgett detta.32
Cirka 1,8 procent av befolkningen i ldern 2064 r (98000 personer)

har blivit utsatta fr hot med anledning av sitt yrke. Motsvarande andel
fr misshandel r 0,6 procent (cirka 32000 personer), trakasserier 1,0
procent (cirka 54000 personer) och fr personrn 0,1procent (knappt
5000 personer). Enligt NTU 2016 r yrkesrelaterad utsatthet lika van-
lig fr mn som fr kvinnor (25 respektive 26 % av hndelserna). Dock
r det ngot vanligare att kvinnor utstts fr misshandel i samband med
sin yrkesutvning jmfrt med mn (30 jmfrt med 24%).
Misshandel
Fr att fnga omfattningen av utsatthet fr misshandel stlls fljande
frga i NTU:
Slog, sparkade eller utsatte ngon dig med avsikt fr ngot annat
fysiskt vld, s att du skadades eller s att det gjorde ont, under
frra ret (2015)?
r 2015 har 2,0 procent av befolkningen (1679 r) utsatts fr miss-

handel, vilket motsvarar cirka 150000 personer. Det r p en liknande
niv som fregende r, d 2,1 procent utsattes. Under mtperioden r
trenden fr misshandelsbrott svagt nedtgende. Sedan 2005, d un-
derskningen inleddes, har andelen utsatta minskat med 0,7 procenten
Detta gller enbart fr personer i yrkesverksam lder (2064 r). Studeras hela befolkningen (1679 r)
31
r andelen yrkesrelaterade hndelser 22 procent.

ven tidigare r har f personrnshndelser uppgetts ha skett p grund av uppgiftslmnarens yrke.
32
De senaste tre ren har de varierat mellan 0 och 15procent av samtliga personrnshndelser.

heter. Antalet misshandelshndelser kan utifrn underskningen berk-
nas till 317000 under 2015 (se tabell 3.1).
Cirka 0,4 procent (eller 31000 personer) av befolkningen uppger att

misshandeln varit s pass allvarlig att den lett till besk hos lkare,
sjukskterska eller tandlkare. Det r en niv som varit relativt stabil
under hela mtperioden. Antalet hndelser av misshandel som p detta
stt betraktas som allvarliga kan utifrn underskningen berknas till
cirka 58000 (se tabell 3.1).
De flesta som utsatts fr misshandel (71%) uppger att det handlar om

en hndelse. Ungefr var fjrde (26%) har utsatts fr tv till nio brott,
och en liten andel (4%) uppger att de utsatts fr tio eller fler misshan-
delsbrott under 2015.
Kn och lder
Vid samtliga mttillfllen har en strre andel mn n kvinnor uppgett
att de blivit utsatta fr misshandel; vid rets mtning r det 2,5 procent
av mnnen och 1,5 procent av kvinnorna. D utsattheten fr misshan-
del har minskat bland mnnen sedan 2007 och samtidigt legat relativt
ofrndrad bland kvinnorna, har skillnaden mellan knen vad gller
utsatthet fr misshandel minskat successivt (se figur 3.5). En strre
andel mn n kvinnor har vid samtliga mtningar fram till rets varit
mer utsatta fr allvarlig misshandel. Fregende rs mtning visade att
0,8procent av mnnen och 0,3procent av kvinnorna utsattes fr allvar
lig misshandel, medan andelen i rets mtning r 0,4procent bde fr
mn och fr kvinnor (se tabell 3B). Resultaten fr allvarlig misshandel
baseras p f observationer, vilket gr att skattningarna r mindre skra
n de fr misshandel totalt sett.
Figur 3.5 Utsatta fr misshandel 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B).

Procent
Mn 6
Kvinnor
4
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Det r i princip lika vanligt att vara upprepat utsatt fr misshandel

(det vill sga utsatt tv gnger eller fler) bland mn och kvinnor (0,6
respektive 0,5% sett till hela befolkningen). Det kommer sig av att
trots att utsatthet fr misshandel i sig r mindre vanligt bland kvinnor,
r upprepad misshandel vanligare bland de kvinnor som blivit utsatta
jmfrt med de utsatta mnnen. I detta sammanhang r det dock viktigt
att understryka att kvinnors utsatthet fr misshandel sannolikt under-
skattas i hgre grad n mnnens. Detta eftersom det r vanligare att
kvinnor utstts fr misshandel vid upprepade tillfllen av en nrstende,

och det r en typ av utsatthet som r srskilt svr att fnga upp i frge-
underskningar (Br 2014).
Skillnaderna mellan ldersgrupperna r mycket stora, vilket visas i figur

3.6. I likhet med resultaten frn fregende r r det i ldersgruppen
2024 r som strst andel har blivit utsatta fr misshandel (4,7%).
Drefter r andelen mindre ju ldre ldersgrupp som studeras. Bland
personer i ldersgrupperna 2534 och 3544 r har 3,0 procent blivit
misshandlade. Den minsta andelen utsatta terfinns i de ldsta lders-
grupperna, 6574 och 7579 r (0,5 respektive 0,3%). Om ldersgrup-
perna uppdelas p kn framgr det att den grupp som i srskilt stor ut-
strckning uppger att de har blivit utsatta fr misshandel r unga mn,
1624 r, dr 5,0 procent utsatts fr misshandel under 2015. Trenden
har varit nedtgende, med undantag fr r 2013 (se tabell 3B). Fr
kvinnor r mnstret likartat, dock inte lika tydligt. Unga kvinnor 1624
r r den ldersgrupp som under hela mtperioden haft strst andel ut-
satta, dock r skillnaden i rets mtning mellan denna ldersgrupp och
ldersgruppen 2544 r marginell (2,5 jmfrt med 2,4%).
Figur 3.6 Utsatta fr misshandel 2015. Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3B).
Procent
6
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Olika gruppers utsatthet fr misshandel

Personer med eftergymnasial utbildning uppger i lgre utstrckning att
de har blivit utsatta fr misshandel (1,5%) jmfrt med personer med
hgst frgymnasial eller gymnasial utbildning (2,2 respektive 2,3%, se
tabell 3B). Ensamstende med eller utan barn utstts fr misshandel i
strre utstrckning (5,4 respektive 3,0 %) n sammanboende med eller
utan barn (1,4 respektive 1,0 %). Boende i flerfamiljshus utstts fr
misshandel i strre utstrckning n boende i smhus (2,7 jmfrt med
1,2 %).
Tidigare rs mtningar har visat att personer som r fdda i Sverige

med tv utrikesfdda frldrar i strre utstrckning uppger att de har
blivit utsatta fr misshandel jmfrt med utrikesfdda personer eller
personer fdda i Sverige med minst en inrikesfdd frlder. I rets mt-
ning ligger utsattheten p nstan samma niv i dessa tre grupper (runt
2%). Resultaten fr rets mtning skiljer sig frn tidigare rs mtning-
ar ven gllande boendeort. Under nstan samtliga rs mtningar har
personer boende i mindre stder eller p landsbygden haft minst andel
utsatta fr misshandel, men i rets mtning r det dock i denna grupp
som strst andel utsatts (2,2%). Minst andel utsatta terfinns bland

personer boende i storstadsregioner (1,8%). Andelen utsatta bland
personer boende i andra strre stder r 2,0 procent. Vid studerande
av utsatthet fr allvarlig misshandel r mnstren dock omvnda, och
boende i storstadsregion utstts i ngot hgre grad (0,6%) n boende
i strre stad (0,4 %) eller boende i mindre stder eller p landsbygden
(0,2%).
Eventuella skillnader i utsatthet mellan olika grupper behver inte inne-

bra att det finns ett direkt orsakssamband. Ett exempel r att utbild-
ning ofta ser ut att samvariera med utsatthet fr brott, men eftersom ut-
bildningsniv samtidigt samvarierar med lder mste man anvnda sig
av srskilda statistiska analyser fr att avgra vilken av faktorerna som
samvarierar med utsattheten. De srskilda statistiska analyserna som
gjordes i NTU 2015 (Br 2016) visar bland annat att skillnaden i utsatt-
het kvarstr mellan kvinnor med eftergymnasial utbildning och kvinnor
med hgst frgymnasial utbildning nr man rensar bort de andra bak-
grundsfaktorernas effekt ssom lder. ven skillnaden i utsatthet mellan
personer som lever i olika typer av familjekonstellationer kvarstr nr
man tar bort effekten av de andra bakgrundsfaktorerna.33
Omstndigheter kring misshandel

Allmn plats r den typ av brottsplats som r vanligast vid misshandel
(se tabell 3C). Drefter fljer arbetet/skolan. Minst vanligt r att ett
misshandelsbrott har gt rum i den utsattas, grningspersonens eller
ngon annans bostad, respektive p ngon annan plats. Skillnaderna r
dock stora mellan knen, vilket framgr av figur 3.7.
Utsatta kvinnor uppger i betydligt hgre grad n utsatta mn att miss-

handeln skett i en bostad (51 jmfrt med 13%). Nr mn utstts fr
misshandel r brottsplatsen en allmn plats i mer n hlften av fallen
(62%), medan motsvarande andel fr kvinnor r knappt en femtedel
(18%). Arbetsplatsen eller skolan som brottsplats r vanligare bland
utsatta kvinnor n bland utsatta mn (27 respektive17%).
Figur 3.7 Typ av brottsplats fr misshandel 2015. Andel fr respektive plats av det totala
antalet rapporterade hndelser. Srredovisning efter kn (tabell 3C).
Procent
80
Mn Kvinnor
60
40
20
0
Allmn plats Arbete/skola Bostad Annan plats
Vid knappt hlften av misshandelsbrotten (47%) uppger de som har

blivit utsatta att grningspersonen varit helt oknd. I nra en tredjedel
av fallen (29%) uppges grningspersonen ha varit en bekant, och i 24
Noteras br dock att analyserna gller den sammanslagna utsattheten fr misshandel 20122014.
33

procent av fallen en nrstende (se tabell 3D). Frdelningen ser dock
olika ut fr kvinnor och mn (se figur 3.8). I majoriteten av misshan-
delsbrotten mot kvinnor var grningspersonen en nrstende (45%).
Ngot mindre vanligt var att grningspersonen var en bekant (36%)
och n mindre vanligt var att grningspersonen var helt oknd (18%).
Bland mnnen r det vanligast att grningspersonen r helt oknd
(66%). I drygt en fjrdedel av hndelserna rr det sig om en bekant
grningsperson (25%), och i 10 procent av hndelserna var grnings-
personen en nrstende.
Resultaten ver tid indikerar att mn i regel utstts fr misshandel av

ngon oknd p allmn plats, medan misshandel mot kvinnor oftare
sker i en bostad eller i arbetslivet, se tabellerna 3C och 3D. Skillnaderna
r som nmnts sannolikt nnu strre d det finns anledning att miss-
tnka att vld som begs av en nrstende person underrapporteras d
det r knsligt att bertta om sdana hndelser i en frgeunderskning
(Br 2014).
Figur 3.8 Relation till grningspersonen vid misshandel 2015. Andel fr respektive
relationsform av det totala antalet rapporterade hndelser. Srredovisning
efter kn (tabell 3D).
Procent
80
Mn Kvinnor
60
40
20
0
Helt oknd Bekant Nrstende
De som utsatts fr misshandel fr svara p frgor om kn och lder p

grningspersonen. Samtliga av de utsatta har en uppfattning om kn,
och enbart 0,4 procent uppger att de inte kan uppskatta lder. Resul-
taten visar att misshandel r ett brott som frmst begs av och drabbar
unga mn. Av dem som hade en uppfattning om kn respektive lder
svarar majoriteten av de utsatta att grningspersonen var en man (87%
av fallen). I nra tre fjrdedelar av fallen (74%) uppger de utsatta att
de antingen vet eller uppskattar att personen varit 34 r eller yngre.
Jmfrt med andra brott mot enskild person (bortsett frn personrn)
uppges grningspersonen vara under 24 r i en relativt stor andel av fal-
len (38%). Dock kan det under vissa omstndigheter vara svrt fr den
utsatta att veta om grningspersonen var en man eller kvinna och nnu
svrare att uppskatta grningspersonens lder. Resultaten br drfr
tolkas med viss frsiktighet.
Frekomst av alkohol och droger r vanligt vid misshandel. I ver hlf-

ten av alla misshandelsfall (57 %) har de utsatta personerna intrycket
att grningspersonen varit pverkad av alkohol eller droger, och i nra
vart tredje fall (31%) uppger de utsatta att de sjlva varit pverkade av

alkohol vid tillfllet.34 Det r en stor skillnad mellan i hur stor utstrck-
ning mn och kvinnor uppger att grningspersonen har varit alkohol-
eller drogpverkad. I 73 procent av fallen dr en man blivit misshand-
lad uppges att grningspersonen varit pverkad av alkohol eller droger.
Motsvarande andel fr misshandel mot kvinnor r 32 procent. ven
i frgan om de utsatta sjlva varit pverkade av alkohol vid misshan-
delstillfllet r det stora skillnader mellan mn och kvinnor. De utsatta
mnnen uppger i 40 procent av fallen att de sjlva var pverkade av al-
kohol. Motsvarande andel bland utsatta kvinnor r 16 procent. Denna
skillnad hnger delvis samman med att misshandel mot mn oftare sker
i samband med njeslivet, medan misshandel mot kvinnor oftare sker
p arbetsplatsen eller i en bostad.
Hot
Fr att belysa omfattningen av utsatthet fr hot stlls fljande frga i
NTU:
Blev du under frra ret (2015) hotad p ett sdant stt, att du
blev rdd?35
r 2015 utsattes 5,0 procent av befolkningen (1679 r) fr hot, vilket

motsvarar cirka 375000 personer. Det r en kning jmfrt med 2014,
d andelen utsatta var 4,1procent. Mellan 2005 och 2014 har andelen
utsatta varit 4,0 som lgst och 4,6 procent som hgst. Sledes r rets
andel den hgsta som uppmtts (se tabell 3.1). Om detta r ett trend-
brott eller en tillfllig avvikelse frn en i vrigt relativt stabil niv fr
kommande rs mtningar visa.
De flesta av de utsatta (66%) uppger att det rrt sig om en hndelse

under 2015. Det finns ett ftal personer med mycket hg grad av uppre-
pad utsatthet. Exempelvis har 5 procent av de hotade utsatts fr tio hot
eller fler. Drfr blir det berknade antalet hndelser mer n dubbelt s
stort som antalet utsatta personer (980000 hndelser, se tabell 3.1).
Kn och lder
Kvinnor utstts fr hot i strre utstrckning n mn (5,2 jmfrt med
4,7%), en skillnad som noterats sedan 2006 (se figur 3.9). Det r ven
fler kvinnor n mn i befolkningen (1679 r) som under 2015 utsattes
fr fler n ett hot (1,8% av kvinnornajmfrt med 1,5% av mnnen).
I NTU efterfrgas grningspersonens pverkan av alkohol eller droger, men fr den utsatta personen
34
efterfrgas enbart pverkan av alkohol. Skillnaden beror p att det bedms som olmpligt att i denna
underskning frga om brottsoffren varit pverkade av droger, bland annat eftersom det kan vara be-
lagt med straffansvar och drfr kan gra respondenterna mindre villiga att svara p frgor. Ytterligare
ett skl till att frgorna r olika utformade r att det kan vara svrt fr brottsoffren att bedma vad
grningspersonen varit pverkad av, alkohol eller annan drog.
Hot som skett i samband med personrn, misshandel eller sexualbrott inkluderas inte hr. Fr mer in-
35
formation om hur brott redovisas i de fall respondenter uppger flera brott vid samma hndelse, se NTU
2016 Teknisk rapport (Br 2017).

Figur 3.9 Utsatta fr hot 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B).
Procent
Mn 6
Kvinnor
4
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Bortsett frn de allra yngsta (1619 r) finns ett samband mellan utsatt-
het fr hot och lder, dr utsattheten i stort sett r lgre ju ldre lders-
grupp som studeras (se figur3.10). Bland personer i ldersgrupperna
2024 och 2534 r har 7,5 respektive 7,4 procent utsatts fr hot, och
bland personer i ldersgruppen 7579 r har 1,0 procent utsatts fr hot
under 2015. ven nr hnsyn tas till kn r frdelningen mellan lders-
grupperna likartad, det vill sga utsattheten r hgst bland de yngre och
minskar ju ldre ldersgrupp som studeras (se tabell 3B).
Figur 3.10 Utsatta fr hot 2015. Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3B).
Procent
10
8
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Olika gruppers utsatthet fr hot

Det finns ven skillnader mellan olika grupper i befolkningen nr det
gller utsatthet fr hot (se tabell 3B). Ensamstende med eller utan barn
uppger oftare att de har blivit utsatta jmfrt med sammanboende med
eller utan barn (9,1 respektive 6,1%jmfrt med 5,0 respektive 3,4
%). Det r ocks vanligare fr boende i flerfamiljshus (5,8 %) n fr
boende i smhus (4,1%) att ha blivit utsatta fr hot. Boende i stor-
stadsregioner och i andra strre stder utstts i strre utstrckning (5,2
%) n personer som bor i mindre stder eller p landsbygden (4,3%).
Andelen utsatta fr hot r ocks strre bland personer fdda i Sverige
med tv utrikesfdda frldrar (7,2%) n bland personer fdda i Sve-
rige med minst en inrikesfdd frlder eller personer som sjlva r utri-
kesfdda (4,8 respektive 5,2%). Utsattheten fr hot r dessutom ngot
strre bland personer med eftergymnasial utbildning (5,3%) n bland
personer med gymnasial (4,8%) eller frgymnasial utbildning (4,3%).


gjordes i NTU 2015 (Br 2016) visar att nr man rensar bort effekten
av andra bakgrundsfaktorer, som lder och kn, frsvinner skillnaden i
utsatthet fr hot mellan grupper med olika utbildning. Dremot kvar-
str skillnaden mellan olika familjetyper.36
Omstndigheter kring hot

Den vanligaste typen av brottsplats vid hot r allmn plats (43%, se ta-
bell 3C). Drefter kommer arbetsplatsen eller skolan (29%) och sedan
hot i en bostad (23%).
Hot p allmn plats drabbar mn (50%) i strre utstrckning n kvin-

nor (38%). Dremot r det vanligare fr kvinnor (29%) n fr mn
(17%) att bli hotade i en bostad. Det r ingen skillnad mellan mn och
kvinnor vad gller andelen hot som skett p arbetsplatsen eller i skolan
(29% bland bde mn och kvinnor, se figur 3.11).
Figur 3.11 Typ av brottsplats fr hot 2015. Andel fr respektive plats av det totala antalet
rapporterade hndelser. Srredovisning efter kn (tabell 3C).
Procent
60
Mn Kvinnor
40
20
0
Vid drygt hlften av hottillfllena (58%) r grningspersonen helt

oknd fr den utsatta personen (se figur 3.12 och tabell 3D). Kvinnor
uppger i strre utstrckning n mn att de har blivit utsatta fr hot av
en nrstende (16 jmfrt med 5%). Det r ngot vanligare bland kvin-
nor n bland mn att grningspersonen varit bekant (33 jmfrt med
28%). Mn utstts fr hot frn en helt oknd person oftare n kvinnor
(67jmfrt med 51%). Tabell 3D visar att dessa olika typer av relation
till grningspersonen frhllit sig relativt konstanta till varandra ver
tid. Bland bde mn och kvinnor har det nda sedan underskningen
inleddes varit vanligast att grningspersonen r helt oknd. Likas har
det vid samtliga underskningstillfllen varit minst vanligt att grnings-
personen r nrstende.
Noteras br dock att analyserna gller den sammanslagna utsattheten fr hot ren 20122014.
36

Figur 3.12 Relation till grningspersonen vid hot 2015. Andel fr respektive relationsform
av det totala antalet rapporterade hndelser. Srredovisning efter kn
(tabell 3D).
Procent
80
Mn Kvinnor
60
40
20
0
De som utsatts fr hot fr svara p frgor om grningspersonens kn

och lder. De allra flesta har en uppfattning om svl kn som lder,
men 2,2 procent uppger att de inte vet om grningspersonen var en man
eller kvinna, och 2,8 procent uppger att de inte kan uppskatta ldern.
Resultaten visar att de som har en uppfattning om kn respektive lder
i de allra flesta fall av hot (89%) uppger att grningspersonen var en
man. I hlften av fallen (51%) uppger de utsatta att de antingen vet
eller uppskattar att personen varit 34 r eller yngre. Dock kan det under
vissa omstndigheter vara svrt fr den utsatta att veta om grningsper-
sonen var en man eller kvinna och nnu svrare att uppskatta grnings-
personens lder. Resultaten br drfr tolkas med viss frsiktighet.
Vad betrffar frekomsten av alkohol eller droger i samband med hot,

bedmer de utsatta i nra hlften av fallen (46%) att grningsperso-
nen varit pverkad av ngotdera. I 10 procent av hndelserna sger sig
den utsatta personen sjlv ha varit pverkad av alkohol.37 Liksom vid
misshandel r det vid hot stor skillnad mellan mn och kvinnor nr det
gller frekomst av alkohol och droger. Mn uppger oftare n kvin-
nor att grningspersonen varit pverkad av alkohol eller droger (53 %
jmfrt med 40% av hndelserna), eller att de sjlva varit pverkade av
alkohol vid tillfllet (16% jmfrt med 5% av hndelserna).
Sexualbrott
Sexualbrott r en mycket knslig, men angelgen, brottstyp att under-
ska, och fr att fnga omfattningen av utsatthet fr sexualbrott stlls
fljande frga i NTU:
Ofredade, tvingade eller angrep ngon dig sexuellt under frra

ret (2015)? Det gller bde allvarliga och mindre allvarliga
hndelser, till exempel hemma, p jobbet, i skolan eller p ngon
allmn plats.
r 2015 har 1,7 procent av befolkningen (1679 r) utsatts fr sexual-

brott, vilket motsvarar cirka 129000 personer. Det r en kning jm-
frt med 2014, d 1,0 procent uppgav att de hade blivit utsatta. Under
I NTU efterfrgas grningspersonens pverkan av alkohol eller droger, men fr den utsatta personen
37
efterfrgas enbart pverkan av alkohol.

perioden 20052012 lg sexualbrotten p en relativt stabil niv kring 1
procent utsatta, drefter har det skett en kning (se tabell3.1).
Sexualbrott r en brottstyp dr det r relativt vanligt med upprepad

utsatthet. Drygt en tredjedel (35%) utsattes fr tv till nio hndelser
under 2015. Drygt en tiondel (12%) utsattes fr tio eller fler hndelser.
Av alla som utsatts fr sexualbrott har allts sammanlagt 47procent
utsatts minst tv gnger under 2015.
Antalet hndelser uppgr uppskattningsvis till ungefr 482000, vilket

r avsevrt fler n ngot annat r. Dock har antalet hndelser varierat
kraftigt ver tid (se tabell 3A), vilket visar att de rsvisa resultaten ska
tolkas med frsiktighet.38
Det r viktigt att notera att sexualbrott innefattar ett brett spektrum av
brott allt frn lindrigare hndelser, som blottning, till mycket allvarliga
hndelser, som vldtkt. Det r sannolikt att dessa olika typer av sexual-
brott skiljer sig t nr det gller brottsplats och relation till grningsper-
sonen. Vidare r det till fljd av frgans knsliga art heller inte sannolikt
att NTU fullt ut fngar in de hndelser som man avser mta i undersk-
ningen (se vidare avsnittet Vldtkt och andra allvarliga sexualbrott).
Kn och lder
Betydligt fler kvinnor n mn har blivit utsatta fr sexualbrott; 3,0
procent av kvinnorna och 0,4 procent av mnnen uppger att de blev
utsatta under 2015 (se figur 3.13). Fr mn har andelen utsatta legat p
ungefr samma niv hela perioden. Fr kvinnor lg sexualbrotten under
perioden 20052012 p en relativt stabil niv, men de senaste tre rens
resultat visar p en kning.
Figur 3.13 Utsatta fr sexualbrott 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B).

Procent
Mn 4
Kvinnor
3
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Fr kvinnor skiljer sig utsattheten kraftigt mellan ldersgrupperna

(0,29,0%), och d utsattheten kat kraftigt i den yngsta ldersgrup-
pen det senaste ret har ocks skillnaderna mellan ldersgrupperna kat
ver tid (se tabell 3B). ven bland mn r utsattheten hgre i de yngre
ldersgrupperna, men niverna r mycket lga, och i procentenheter
rknat r skillnaderna sm (0,10,7%). Mest utsatta r kvinnor mellan
Variationen i antal hndelser beror p att enskilda personer med mycket hg upprepad utsatthet kan
38
f stor inverkan p berkningarna. Det gller i synnerhet relativt ovanliga brottstyper som sexualbrott,
vilket kan illustreras av att 21 procent av sexualbrottshndelserna i rets underskning hrrr frn
endast 2 procent av dem som utsattes fr sexualbrott. I och med att antalet berknade hndelser i NTU
kan variera kraftigt ver tid, redovisas utsatthet fr brott huvudsakligen i andel utsatta personer.

16 och 24 r bland vilka 9,0 procent uppger utsatthet fr sexualbrott
under 2015 (se figur 3.14).
Figur 3.14 Utsatta fr sexualbrott 2015. Andel fr respektive kn och ldersgrupp

(tabell 3B).
Procent
10
Mn Kvinnor
8
0
1624 r 2544 r 4564 r 6579 r
Olika gruppers utsatthet fr sexualbrott

Precis som fr merparten av de andra brotten mot enskild person tycks
utsatthet fr sexualbrott vara vanligare i vissa grupper av befolkningen
(se tabell 3B). Ensamstende personer med eller utan barn r utsatta i
strre utstrckning n sammanboende med eller utan barn (2,8 respek-
tive 2,7% jmfrt med 0,7 respektive 1,3%). Boende i flerfamiljshus
utstts i strre utstrckning n boende i smhus (2,5 jmfrt med
1,0%). Att utsttas fr sexualbrott r vanligare bland personer som
bor i storstadsregioner (2,4%) jmfrt med dem som bor i annan strre
stad (1,6%) respektive i mindre stder eller p landsbygden (0,9%).
Andelen utsatta fr sexualbrott r strre bland personer fdda i Sverige
med tv utrikesfdda frldrar (2,6%) n bland personer som sjlva r
utrikesfdda och bland personer fdda i Sverige med minst en inrikes-
fdd frlder (1,0 respektive 1,8%). Nr det gller utbildningsniv r
det i rets mtning knappt ngon skillnad mellan de olika grupperna.
Tidigare r, med undantag fr 2005, har personer med hgst frgym-
nasial utbildning varit den grupp som har strst andel utsatta. S r det
ven i r, dock med liten marginal (1,8jmfrt med 1,7% fr personer
med gymnasial utbildning respektive 1,6% fr personer med eftergym-
nasial utbildning).

gjordes i NTU 2015 (Br 2016) visar att nr man rensar bort effekten
av andra bakgrundsfaktorer, som lder och kn, frsvinner skillnaden i
utsatthet fr sexualbrott uppdelat p respondenters bostadsort. Dre-
mot kvarstr skillnaden mellan olika familjetyper.39
Noteras br dock att analyserna gller den sammanslagna utsattheten fr sexualbrott 20122014.
39

Omstndigheter kring sexualbrott
Eftersom det r mycket f sexualbrott mot mn som rapporterats in till
NTU srredovisas varken brottsplats eller relation till grningsperson
fr sexualbrott uppdelat p mn och kvinnor.
Nra sex av tio sexualbrott (59%) har intrffat p allmn plats, och
ungefr 14 procent har intrffat p arbetsplatsen eller i skolan. Nra ett
av fem (18%) fall har intrffat i en bostad, och 9 procent har intrf-
fat p en annan plats (se figur 3.15). Frdelningen av brottsplatser fr
sexualbrott har varierat en del genom ren och det finns ingen tydlig
trend ver tid (se tabell 3C).
Figur 3.15 Typ av brottsplats fr sexualbrott 2015. Andel fr respektive plats av det totala
antalet rapporterade hndelser (tabell 3C).
Procent
80
60
40
20
0
I majoriteten av de sexualbrott som rapporteras i NTU r frvaren en

helt oknd person (69%). I 21 procent av fallen var grningspersonen
en bekant, och i 10 procent av fallen en nrstende (se figur 3.16). Se-
dan underskningen inleddes har frdelningen nr det gller relation till
grningspersonen vid sexualbrott varierat ngot under rens lopp, och
det gr drmed inte att urskilja ngon tydlig trend i resultaten.
Man br vara medveten om att det, precis som fr hot- och misshan-
delsbrott, finns anledning att tro att hndelser dr personer har blivit
utsatta fr sexualbrott av en nrstende och hndelser dr personer
utsatts i en bostad, r srskilt underrepresenterade i underskningen.
Den typen av utsatthet kan upplevas som srskilt knslig och r drmed
svr att fnga upp i en frgeunderskning.40
Figur 3.16 Relation till grningspersonen vid sexualbrott 2015. Andel fr respektive
relationsform av det totala antalet rapporterade hndelser (tabell 3D).
Procent
80
60
40
20
0
Fr vidare resonemang om detta, se Brott i nra relationer En nationell kartlggning (Br 2014).
40

Fr att f information om grningspersoner fr de som utsatts fr
sexualbrott svara p frgor om grningspersonens kn och lder. De
allra flesta har en uppfattning om svl kn som lder, men 2,6 procent
uppger att de inte vet om grningspersonen var en man eller kvinna och
5,8 procent uppger att de inte kan uppskatta grningspersonens lder.
Bland dem som har en uppfattning om kn respektive lder uppges
grningspersonen i de allra flesta fallen av sexualbrott (92%) vara en
man. I nra sex av tio fall (58%) uppger de utsatta att de antingen vet
eller uppskattar att grningspersonen varit 34 r eller yngre. Dock kan
det under vissa omstndigheter vara svrt fr den utsatta att veta om
grningspersonen var en man eller kvinna och nnu svrare att upp-
skatta grningspersonens lder. Resultaten br drfr tolkas med viss
frsiktighet.
Vldtkt och andra allvarliga sexualbrott

Som tidigare nmnts inbegriper begreppet sexualbrott i NTU ett brett
spektrum av brott. Eftersom dessa hndelser kan vara svra att prata
om i en intervjusituation r det inte mjligt att f reda p exakt vilken
typ av sexualbrott det rr sig om. Fr att nd frska ge en bttre
bild av de hndelser som NTU fngar upp fr de personer som uppger
att de har blivit utsatta fr sexualbrott svara p tre frgor om brottets
allvarlighetsgrad. Den frsta frgan rr huruvida hndelsen bestod i att
ngon, genom att hota, hlla fast eller gra illa p ngot stt, tvingade
eller frskte tvinga den utsatta till en sexuell handling. Den andra
frgan rr huruvida hndelsen bestod i sexuellt utnyttjande i en situa
tion dr den utsatta inte kunde frsvara sig, till exempel p grund av
att hen sov eller var alkohol- eller drogpverkad. Dessa frgor beskriver
hndelser som i brottsbalken skulle kunna motsvara frsk till eller full-
bordat sexuellt tvng eller vldtkt. Vidare fr de utsatta ocks en frga
om huruvida de sjlva skulle beskriva hndelsen som en vldtkt.
Det kan dock vara svrt fr en person att tolka huruvida en hndelse
juridiskt sett ska bedmas som sexuellt tvng eller vldtkt. Det innebr
att de hndelser av sexuellt tvng eller utnyttjande som rapporteras i
NTU kan vara vldtktshndelser i juridisk mening, eller vice versa. Fr
att studera utveckling och omfattning av allvarliga sexualbrott bedmer
drfr Br att det r lmpligare att anvnda resultaten fr de tre ovan
nmnda frgorna om sexualbrott sammanslaget.
Sammantaget visar svaren p dessa tre frgor att 29 procent av sexual-

brotten som uppges i NTU 2016 varit s pass allvarliga att det skulle
kunna vara frgan om frsk till eller fullbordat sexuellt tvng eller
vldtkt, vilket skulle motsvara 140000 hndelser av den hr allvarlig-
hetsgraden. Det r en tydlig kning jmfrt med fregende r (2014),
d antalet grova hndelser uppgick till 97000 och r ven hgre n
tidigare r med undantag fr 2013. Dremot r andelen grova hndel-
ser lgre i r n fregende r (d andelen var 34%). Andelen grova
hndelser har under mtperioden varierat mellan 27 och 49 procent och
ingen tydlig trend gr att utlsa.

Om man i stllet berknar andelen utsatta personer i befolkningen 2015
r det 0,6 procent som uppger att de utsatts fr en sdan grvre form
av sexualbrott. Viktigt att notera i sammanhanget r att berkning-
arna av antalet och andelen grova sexualbrott inte ska ses som exakta
nivangivelser, utan snarare som indikatorer p omfattningen. Detta
eftersom berkningarna baseras p mycket f observationer, men det
visar nd p att antalet grova sexualbrott r betydligt strre n vad
som gr att utlsa av den registerbaserade statistiken ver polisanmlda
brott. Vidare br man ha i tanke att oavsett vilka av ovanstende fr-
gor som anvnds fr att berkna antalet grvre sexualbrottshndelser
bygger berkningarna p svar frn mycket f respondenter. Dessutom
r utsattheten fr sexualbrott ojmnt frdelad, vilket medfr att en
femtedel (21%) av samtliga sexualbrottshndelser i rets underskning
hrrr frn en mycket liten andel (2%) av dem som utsatts fr sexu-
albrott. Svaren frn denna srskilt utsatta grupp kan drfr f mycket
stor inverkan vid berkningar av omfattningen av allvarliga sexualbrott.
Sammantaget kan dessa omstndigheter frstrka variationen frn r
till r vilket innebr att resultaten br tolkas med frsiktighet.
Personrn
I NTU stlls fljande frga fr att underska hur mnga i befolkningen
(1679 r) som utsatts fr personrn under 2015:
Rnade eller frskte ngon rna dig genom att anvnda hot
eller vld under frra ret (2015)?
r 2015 utsattes 0,9 procent av befolkningen (1679 r) fr person-

rn, vilket motsvarar cirka 70000 personer. Det r en ngot hgre niv
jmfrt med 2014, d andelen utsatta var 0,7procent. Dock har andelen
utsatta legat p en relativt stabil niv under hela underskningsperioden.
Personrn r den brottstyp som minst andel uppger sig ha blivit utsatta
fr. Frhllandet mellan antalet utsatta personer och antalet hndelser
styrs av hur vanligt det r med upprepad utsatthet. Upprepad utsatthet
fr personrn r relativt ovanligt. De flesta (81%) av dem som uppger
utsatthet fr personrn under 2015 utsattes fr ett sdant brott en gng
under ret. Antalet hndelser av personrn uppgr r 2015 till 90000.
Kn och lder
Mn utstts fr personrn i strre utstrckning n kvinnor, och s har
det sett ut sedan mtningarna inleddes 2005 (se figur 3.17). Samman-
taget utsattes 1,3 procent av mnnen under 2015, medan motsvarande
andel hos kvinnorna r 0,5 procent. Skillnaden r dock strre i r n
den varit tidigare r. Exempelvis utsattes 0,9 procent av mnnen jmfrt
med 0,5 procent av kvinnorna fr personrn r 2014.

Figur 3.17 Utsatta fr personrn 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B).
Procent
Mn 2,0
Kvinnor
1,5
1,0
0,5
0,0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Sedan 2005 har personer i de lgre ldersgrupperna (1619 och 2024

r) uppgett utsatthet fr personrn i strst utstrckning. r 2015 skiljer
sig utsattheten dock inte t lika mycket mellan de lgre ldersgrupperna
(1,5respektive 1,7%) och ldersgruppen 2534 r (1,4%). Mnstret
fr de ldre ldersgrupperna (frn 3544 r och uppt) fljer dock
tidigare r, och det r i de ldersgrupperna som minst andel utsatta
terfinns (se figur 3.18). Bde bland mn och kvinnor finns den strsta
andelen utsatta i ldersgruppen 1624 r (2,2 respektive 1,0%) och
den minsta andelen utsatta i ldersgruppen 6579 r (0,2 respektive
0,3%, se tabell 3B).
Figur 3.18 Utsatta fr personrn 2015. Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3B).
Procent
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Olika gruppers utsatthet fr personrn

I resultaten framgr skillnader i utsatthet fr personrn i olika grup-
per i befolkningen (se tabell 3B). Utrikesfdda personer utstts i hgre
grad fr personrn (1,4%) n inrikesfdda med minst en inrikesfdd
frlder och inrikesfdda med tv utrikesfdda frldrar (0,8 respektive
0,6%).
Tidigare r har personer med hgst frgymnasial utbildning varit mer

utsatta n personer med hgre utbildning. I r r det dock personer med
gymnasial utbildning som utstts i hgst grad (1,1%), men skillna-
derna mellan grupperna r mindre i r n vid tidigare rs mtningar.
Bland personer med hgst frgymnasial utbildning utsattes 0,9 procent
fr personrn, och minst andel utsatta terfinns i likhet med tidigare
rs mtningar bland personer med eftergymnasial utbildning (0,7%).
Utsattheten r strre bland boende i flerfamiljshus (1,3%) n bland bo-
ende i smhus (0,6%). Boende i storstadsregioner uppger hgre niver

av utsatthet (1,3%) n boende i andra strre stder (0,7%) respektive i
mindre stder eller p landsbygden (0,6%). Enligt den senaste mtning-
en r utsattheten fr personrn strre bland ensamstende, svl med
barn som utan barn (1,6 respektive 1,3%), n bland sammanboende,
svl med barn som utan barn (0,7 respektive 0,6%).

ning ofta ser ut att samvariera med utsatthet fr brott, men eftersom
utbildningsniv samtidigt samvarierar med lder mste man anvnda
sig av srskilda statistiska analyser fr att avgra vilken av faktorerna
som samvarierar med utsattheten. De srskilda statistiska analyserna
som gjordes i NTU 2015 (Br 2016) visar att nr man rensar bort de
andra bakgrundsfaktorernas effekt, som kn och lder, kvarstr skillna-
den i utsatthet fr personrn p ett sdant stt att personer som bor i en
storstadsregion utstts fr personrn i strre utstrckning n personer
som bor i mindre stder eller p landsbygden.41
Omstndigheter kring personrn

Personrnens allvarlighetsgrad kan bedmas utifrn olika aspekter, till
exempel huruvida vld frekommer i samband med rnet. I 27 procent
av fallen under 2015 uppger de utsatta att de blivit slagna, sparkade
eller utsatta fr annat fysiskt vld i samband med rnet. Ett annat mtt
p allvarlighetsgrad r huruvida det frekom kniv, skjutvapen eller n-
got annat tillhygge vid rnet. I nra en tredjedel (32%) av fallen uppger
de utsatta att det frekommit vapen eller andra tillhyggen. Berkning-
arna grs dock p de relativt f hndelser som respondenter i NTU
beskrivit, vilket gr att andelen kan variera kraftigt mellan olika r.
Nr det gller brottsplats begicks de flesta personrn p allmn plats42

(83%) och gllande relationen till grningspersonen har de allra flesta
personrn (94%) utfrts av en helt oknd person.
De som utsatts fr personrn fr svara p frgor om kn och lder p

grningspersonen. Jmfrt med andra brott mot enskild person r det
en relativt stor andel som inte vet om grningspersonen var en man eller
kvinna (12,0%) eller som inte kan uppskatta lder (15,0%). Resulta-
ten visar att personrn r ett brott som frmst unga mn utstts fr och
begr. Av dem som hade en uppfattning om kn respektive lder svarar
majoriteten av de utsatta att grningspersonen var en man (95% av
fallen). I de allra flesta fall av personrn (80%) uppges grningsperso-
nen vara 34 r eller yngre och i ungefr fyra fall av tio (41%) uppges
grningspersonen vara 24 r eller yngre. Dock kan det under vissa om-
stndigheter vara svrt fr den utsatta att veta om grningspersonen var
en man eller kvinna och nnu svrare att uppskatta grningspersonens
lder. Resultaten br drfr tolkas med viss frsiktighet.
Noteras br dock att analyserna gller den sammanslagna utsattheten fr personrn 20122014.
41
Svarsalternativen fr brottsplats vid personrn har ndrats infr NTU 2016 fr att stmma verens med
42
svarsalternativen fr vriga brott mot enskild person. Det r fortfarande allmn plats som r det mest
frekommande svaret. Ls mer om frndringarna i den kommande publikationen NTU 2016 Teknisk
rapport (Br 2017).

Bedrgerier
Bedrgeri r en brottstyp som drabbar inte bara privatpersoner, utan
ocks exempelvis fretag och myndigheter. I NTU r det dock endast
bedrgeri mot privatpersoner som berrs. Fr att utreda omfattningen
av den typen av bedrgerier stlls fljande frga:
Blev du som privatperson p ett brottsligt stt lurad p pengar

eller andra vrdesaker under frra ret (2015)?
r 2015 har 3,5 procent av befolkningen (1679 r) blivit utsatta fr

bedrgeri, vilket motsvarar cirka 261000 personer. Det r en strre
andel utsatta jmfrt med 2014, d 3,1 procent uppgav att de hade
blivit utsatta, men p samma niv som 2013. Bedrgeribrotten visar en
upptgende trend under mtperioden (se tabell 3.1). Majoriteten av de
utsatta (85%) uppger att det rrt sig om en hndelse under 2015. An-
talet skattade hndelser i befolkningen uppgr 2015 till cirka 352000
(se tabell 3.1).43
Kn och lder
Mn har under hela tidsperioden utsatts fr bedrgeri i strre utstrck-
ning n kvinnor, vilket ven r fallet i rets mtning, dr 4,0 procent av
mnnen jmfrt med 2,9 procent av kvinnorna utsattes fr bedrgeri (se
figur 3.19).
Figur 3.19 Utsatta fr bedrgeri 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B).
Procent
Mn 5
Kvinnor 4
1
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Utsatthet fr bedrgeri r, till skillnad frn de vriga brotten mot en-

skild person, relativt jmnt frdelat mellan ldersgrupperna, men minst
vanligt i de ldsta ldersgrupperna 6574 r (2,1%) och 7579 r
(1,5%). Det r ven mindre vanligt med utsatthet i den yngsta lders-
gruppen 1619 r (2,9%) vilket visas i figur 3.20. Vid studerande av
ldersgrupper uppdelat p kn framkommer att skillnaderna r ngot
strre bland mn n bland kvinnor. Bland mn r andelen utsatta strst
i ldersgruppen 2544 r (4,9%) och minst i ldersgruppen 6579
r (2,1%). Fr kvinnor ligger andelen utsatta p en jmnare niv och
uppgr till mellan 3,03,4 procent i alla ldersgrupper utom den ldsta
dr andelen utsatta r 1,8 procent (se tabell 3B).
Bedrgeri r en brottstyp som kan vara svr att fnga upp i frgeunderskningar, bland annat eftersom
43
det i mnga fall kan vara s att en person blivit utsatt utan att sjlv veta om det. Det kan pverka utfallet
i underskningen och br beaktas nr resultaten tolkas.

Figur 3.20 Utsatta fr bedrgeri 2015. Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3B).
Procent
5
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Olika gruppers utsatthet fr bedrgerier

Personer med hgst frgymnasial utbildning har en mindre andel
utsatta fr bedrgeri (2,4%) jmfrt med personer med gymnasial ut-
bildning (3,7%) samt personer med eftergymnasial utbildning (3,7%).
Utrikesfdda personer och inrikesfdda personer med tv utrikesfdda
frldrar har en strre andel utsatta fr bedrgeri (4,3respektive 4,1
%) jmfrt med personer som r fdda i Sverige med minst en inrikes-
fdd frlder (3,2%). Ensamstende med barn utstts fr bedrgeri i
betydligt strre utstrckning (6,5%) jmfrt med ensamstende utan
barn (4,2%) och sammanboende med eller utan barn (3,0 respektive
2,7 %). Det r ven vanligare med utsatthet fr bedrgeri bland boende
i flerfamiljshus (4,2%) n bland boende i smhus (2,7%) och bland
boende i storstadsregioner (4,1%) n bland boende i andra strre st-
der (3,3%) och i mindre stder eller p landsbygden (2,7%).
Omstndigheter kring bedrgerier

Ett mtt p allvarlighetsgrad nr det gller bedrgeri r vrdet av det
man blivit lurad p. Det r ovanligt att som privatperson bli lurad p
100000 kronor eller mer, men det frekommer i cirka 3procent av
fallen. Det vanligaste r att bli lurad p 20009999 kronor, vilket
de utsatta uppger fr 33 procent av bedrgeribrotten. Att bli lurad p
5001999 kronor frekommer i 30 procent av fallen. Det r mindre
vanligt att bli lurad p en summa som understiger 500 kronor (17%).
Det finns en mngd olika tillvgagngsstt fr att lura till sig pengar eller
vrdesaker frn privatpersoner. NTU ger inte en komplett bild av vilka
metoder som anvnds men belyser ett par av de mest uppmrksammade.
Ofta handlar det om ngon form av bedrgeri via internet (46 % av
fallen). I ungefr tv femtedelar av fallen (41%) handlar det om bank-
eller kontokortsbedrgerier, som exempelvis kan ske genom s kallad
skimning.44 De olika tillvgagngsstten r inte msesidigt uteslutande,
vilket innebr att bda formerna av bedrgeri kan vara aktuella vid
samma hndelse. Resultaten r i linje med utsattheten under 2014.
Vardaglig benmning p en form av kreditkortsbedrgeri dr ngon olovligen anvnder en speciell

44
avlsare fr att kopiera innehllet i magnetremsan p ett kreditkort.

Trakasserier
Trakasserier definieras i NTU som en serie av mer eller mindre allvarliga
hndelser. Var och en av hndelserna behver inte vara kriminaliserade
och klassificeras inte ndvndigtvis som egna brott juridiskt sett. I de fall
den sammanlagda serien av hndelser r brottslig kan den dock antas
hamna under brottsrubriceringar, till exempel grov fridskrnkning, grov
kvinnofridskrnkning, ofredande, hemfridsbrott eller olaga frfljelse.
Fr att underska hur mnga som upplever sig ha varit utsatta fr tra-
kasserier stlls fljande frga i NTU:
Trakasserier kan vara att vid upprepade tillfllen t.ex. bli frfljd
eller f onskade besk, telefonsamtal, meddelanden och liknan
de. Blev du trakasserad vid flera tillfllen under frra ret (2015)?
r 2015 har 4,7 procent av befolkningen (1679 r) blivit utsatta fr

trakasserier, vilket motsvarar cirka 356000 personer. Det r en kning
jmfrt med 2014, d 4,0 procent uppgav att de hade blivit utsatta.
Mellan 2005 och 2010 minskade andelen utsatta successivt frn 5,2 till
3,5 procent.45 Drefter har utsattheten kat (se tabell 3.1).
Kn och lder
Kvinnor r i strre utstrckning n mn utsatta fr trakasserier (5,7
jmfrt med 3,7%), en skillnad som r genomgende sedan 2005 (se
figur 3.21).
Figur 3.21 Utsatta fr trakasserier 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B).
Procent
Mn 8
Kvinnor
6
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
ver tid har det varit unga personer, 1619 respektive 2024 r, som i
hgst grad uppgivit utsatthet fr trakasserier, medan utsattheten varit
lgre bland medellders och ldre personer. Den senaste mtningen
visar dock p ngot jmnare niver mellan de olika ldersgrupperna,
vilket frmst beror p att utsattheten fr medellders mn har kat i
den senaste mtningen. Men det r fortfarande den yngsta ldersgrup-
pen (1619 r) som r utsatt fr trakasserier i hgst grad och de ldsta
(6574 samt 7579 r) som r utsatta i lgst grad (se figur 3.22). Ut-
Hr br noteras att frgan om utsatthet fr trakasserier omformulerats ngot mellan det frsta och det
45
andra mttillfllet, vilket kan ha bidragit till minskningen av andelen utsatta mellan 2005 och 2006. I
NTU 2006 stlldes frgan p detta stt: Trakasserier kan vara att vid upprepade tillfllen t.ex. bli frfljd
eller f onskade besk, telefonsamtal, meddelanden och liknande. Blev du trakasserad under frra ret
(2005)? Sedan NTU 2007 ingr frasen vid flera tillfllen. Den nya formuleringen kan framst som ver-
fldig, men erfarenheterna frn datainsamlingen 2006 visade p behovet av att ytterligare frtydliga att
trakasserier utgrs av en serie hndelser.

sattheten r srskilt stor bland unga kvinnor; 8,3procent av kvinnorna
i ldern 1624 r har utsatts fr trakasserier 2015, vilket framgr av
tabell 3B. Bland mn r det i stllet i ldersgrupperna 2544 och 4564
r som de strsta andelarna utsatta finns (4,2 respektive 4,1%).
Figur 3.22 Utsatta fr trakasserier 2015. Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3B).
Procent
8
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Olika gruppers utsatthet fr trakasserier

Utsattheten fr trakasserier r hgre bland personer med gymnasial
utbildning (5,3%) samt hgst frgymnasial utbildning (4,7%) jmfrt
med personer med eftergymnasial utbildning (4,0%). I likhet med vad
som r fallet fr flertalet andra brott mot enskild person r trakasserier
vanligare bland ensamstende, bde utan barn (6,2%) och, framfr
allt, med barn (10,6%) jmfrt med sammanboende med eller utan
barn (3,6 respektive 3,2%). Det r ven vanligare bland boende i flerfa-
miljshus (5,5%) n bland boende i smhus (3,9%) att utsttas fr tra-
kasserier (se tabell 3B). Det r ocks vanligare att inrikesfdda personer
med tv utrikesfdda frldrar utstts fr trakasserier (6,5%) jmfrt
med personer som r fdda i Sverige med minst en inrikesfdd frlder
samt personer som r utrikesfdda (4,6 respektive 4,8%). Andelen
utsatta tycks vara ungefr lika stor oavsett om man bor i storstadsre-
gion (4,7%), i strre stder (4,8%) respektive i mindre stder eller p
landsbygden (4,7%).

gjordes i NTU 2015 (Br 2016) visar att nr man rensar bort de andra
bakgrundsfaktorernas effekt, som lder, kvarstr skillnaden i utsatthet
fr trakasserier fr kvinnor p ett sdant stt att de med eftergymnasial
utbildning r mindre utsatta n de med hgst frgymnasial utbildning.
ven skillnaden i utsatthet mellan personer som lever i olika typer av
familjekonstellationer kvarstr nr man tar bort effekten av de andra
bakgrundsfaktorerna, ngot som gller bde fr kvinnor och fr mn.46
Noteras br dock att analyserna gller den sammanslagna utsattheten fr trakasserier 20122014.
46

Omstndigheter kring trakasserier
Ungefr hlften (51%) av dem som utsatts fr trakasserier uppger att
grningspersonen r en helt oknd person, det vill sga en person som
den utsatta inte knner sedan tidigare. Ungefr var tredje utsatt person
uppger att grningspersonen r bekant (31%), och 14procent svarar
att det rr sig om en nrstende, medan 5 procent uppger att de inte
har ngon uppfattning om vem grningspersonen r (se tabell 3D).47
Bland bde mn och kvinnor som har blivit utsatta fr trakasserier
under 2015 r det vanligaste svaret att grningspersonen r en helt
oknd person eller en bekant (se figur 3.23). Dremot svarar kvinnor i
strre utstrckning n mn att grningspersonen var en nrstende (15
jmfrt med 11 %). Mn svarar i strre utstrckning n kvinnor att
grningspersonen var en bekant (35 jmfrt med 28%).
Figur 3.23 Relation till grningspersonen vid trakasserier 2015. Andel fr respektive
relationsform av det totala antalet utsatta personer. Srredovisning efter kn
(tabell 3D).
Procent
60
Mn Kvinnor
40
20
0
Helt oknd Bekant Nrstende Vet ej
Andelen fall dr de utsatta inte kan svara p huruvida grningsperso-

nen r knd eller oknd har minskat sedan 2005 liksom andelen fall
dr grningspersonen r bekant med offret. Samtidigt har andelen helt
oknda grningspersoner kat (se figur 3.24), men den utvecklingen
tycks framfr allt glla trakasserier mot kvinnor (se tabell 3D).
Med hndelser menas i detta avseende Trakasserier kan vara mer eller mindre allvarliga. En indikator p
varje telefonsamtal, besk, brev, sms och allvarlighetsgrad kan vara hur hndelserna upplevs av den som utstts. I
s vidare som trakasserierna uppges ha
omfattat. Trakasserier skiljer sig hr frn de
NTU frgas hur skrmmande den utsatta personen tycker att hndelser-
andra brottstyperna i NTU genom att en na var. Nra var sjtte person (15%) svarar att hndelserna var mycket
serie av hndelser, istllet fr en enstaka skrmmande, 35 procent svarar att de var ganska skrmmande, medan
hndelse, rknas som ett brott.
vriga antingen upplever dem som inte srskilt eller inte alls skrm-
mande (sammanlagt 50%).
En annan indikator p allvarlighetsgrad, som ocks belyser omfatt-

ningen av utsattheten, r antalet hndelser som en person utsatts fr.48
Omkring en tredjedel av de utsatta (31 %) uppger att det rrt sig om
Hr br uppmrksammas att svarsalternativet vet ej ingr i redovisningen och att en frhllandevis

47
stor andel av de tillfrgade har angett det svarsalternativet. Eftersom trakasserierna kan ha skett exem-
pelvis genom telefon eller e-post r det fullt mjligt att man kan vara utsatt utan att ha en uppfattning
om vem grningspersonen r, och drigenom kan man inte bedma om han eller hon r en nrstende,
en bekant eller en oknd person.
Nr det handlar om trakasserier kan det totala antalet hndelser naturligtvis strcka sig ver en lngre
48
tidsperiod n bara ett r. I NTU fngas det totala antalet hndelser upp, men ngon eller ngra av hn-
delserna ska ha gt rum under rets mtning fr att brotten ska rknas med.

frre n fyra hndelser. Ungefr lika mnga (33 %) uppger att det rrt
sig om fyra till tio hndelser. Knappt en fjrdedel (23 %) uppger att det
rrt sig om 1199 hndelser, och 12 procent uppger att trakasserierna
omfattat ett mycket stort antal hndelser (100 eller fler).
Jmfrt med de andra typerna av brott mot enskild person som under-
sks i NTU r det en relativt stor andel av dem som utsatts fr trakas-
serier som uppger att de inte vet om grningspersonen var en man eller
en kvinna (16%), medan ungefr 64 procent uppger att det var en
man. Ungefr var femte person (22%) som utsattes fr trakasserier
ngon gng under 2015 uppger att de inte kan uppskatta ldern p
grningspersonen, medan nstan tv av fem personer (37%) uppger att
grningspersonen var 34 r eller yngre.

Brottskategorin egendomsbrott mot hushll omfattas i NTU av brottsty-
perna bostadsinbrott, bilstld, stld ur eller frn fordon och cykelstld.
Gemensamt fr dessa brottstyper r att egendomen ofta r eller upp-
fattas vara gemensam fr de boende i hushllet. Fr samtliga nmnda
brottstyper fr de tillfrgade drfr svara p frgor om utsatthet inom
hela hushllet. Bilstld, stld ur eller frn fordon och cykelstld r dock
brottstyper som inte bara drabbar privatpersoner, utan ocks exempelvis
fretag och myndigheter. I NTU berrs endast brott mot privatpersoner.
Under 2015 utsattes 9,5 procent av hushllen fr ngot av de egen-

domsbrott som tas upp i underskningen. Det r en ngot strre andel
jmfrt med fregende r (d andelen utsatta var 9,1 %). Andelen har
dock minskat frn 12,6procent r 2006.49 Minskningen under perioden
bestr framfr allt av att allt frre drabbas av stld ur eller frn fordon.
Det vanligaste egendomsbrottet i underskningen r cykelstld, som

drabbade 6,3 procent av hushllen under 2015. Mellan 2006 och 2011
lg andelen hushll som utsatts fr cykelstld relativt stabilt. r 2012
sjnk andelen ngot och har i de senaste underskningarna legat relativt
stabilt p en ngot lgre niv (se figur 3.24). Det nst vanligaste egen-
domsbrottet r stld ur eller frn fordon, ngot som 2,4 procent av hus-
hllen har varit utsatta fr. Under 20062010 minskade andelen hushll
som utsatts fr stld ur och frn fordon kraftigt (frn 5,0till 2,8 %).
Drefter har andelen fortsatt att minska, dock inte lika kraftigt.
Utsatthet fr bostadsinbrott och bilstld uppges i minst utstrckning;

1,0 procent av hushllen rapporterar att de utsatts fr bostadsinbrott
under 2015, och 0,5 procent av de hushll dr ngon gt en bil under
perioden uppges ha utsatts fr bilstld. Sedan underskningen inled-
des 2006 har andelen hushll som blivit utsatta fr bostadsinbrott legat
relativt stabilt kring 1 procent. Andelen hushll som blivit utsatta fr
bilstld halverades i princip under perioden 20062011 (frn 0,9 till
0,4 %) och har drefter varit relativt ofrndrad.
Eftersom redovisningssttet fr dessa brottstyper ndrades mellan det frsta och det andra rets under-
49
skning kan inte jmfrelser gras med utsattheten 2005.

Tabell 3.2 Utsatthet bland hushll i riket fr olika typer av brott mot egendom 20062015
samt antal hndelser och andel drav som uppges vara polisanmlda.
Andel hndel
ser i procent
Antal som uppges
Antal utsatta hndelser i vara polis
Andel utsatta hushll i procent hushll populationen anmlda
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 2015 2015 2015
SAMTLIGA EGEN- 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 9,5 405000 537000 48
DOMSBROTT
MOT HUSHLL a
Bostadsinbrott 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,1 0,9 1,2 0,8 1,0 45000 58000 74
Bilstld b 0,9 0,8 0,7 0,5 0,6 0,4 0,4 0,4 0,2 0,5 17000 18000 x
Stld ur/frn 5,0 4,1 3,7 3,5 2,8 3,1 2,6 2,8 2,6 2,4 100000 135000 64
fordon
Cykelstld 6,9 7,1 6,9 6,9 6,5 6,7 5,9 6,2 6,1 6,3 270000 326000 37
a
Nettoredovisning, vilket innebr att ett och samma hushll endast redovisas en gng ven om det kan ha utsatts fr flera olika brottstyper.
b
I tabellen redovisas bilstld bland hushll som gde bil under respektive r eftersom det r den mest vedertagna redovisningsformen. Dock r skillnaderna sm och i rets underskning
uppgick ven andelen hushll som utsatts fr bilstld av hela befolkningen till 0,4 procent.
x Antalet hushll som uppgett att de utsatts fr bilstld r fr litet fr att andelen anmlda hndelser ska kunna redovisas.
Figur 3.24 Andel hushll som utsatts fr olika typer av egendomsbrott 20062015
(tabell 3E).
Procent
Cykelstld 8
Stld ur/frn fordon
6
Bostadsinbrott
Bilstld 4
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antalet hndelser i befolkningen berknas utifrn uppgifter om hur

mnga gnger de utsatta hushllen utsatts fr respektive brottstyp un-
der det fregende ret (se tabell 3.2). Eftersom den upprepade utsatt-
heten fr egendomsbrott mot hushll r relativt lg (i princip obefintlig
fr bilstld och lg fr de vriga brotten) r antalet utsatta hushll
nstan lika mnga som antalet hndelser. Ett mer utfrligt tabellunder-
lag med de grundlggande resultaten finns i tabell 3E3I.
Anmlningsbengenhet
Brott mot egendom uppges generellt vara polisanmlda i betydligt hgre
grad n brott mot enskild person. Av de brott mot egendom som tas
upp i NTU uppges ungefr hlften vara polisanmlda (48%). Andelen
anmlda hndelser har legat relativt stabilt runt 50 procent under hela
mtperioden. Fr stldbrott varierar anmlningsbengenheten bland
annat beroende p vrdet p det som blivit stulet. Vid stldbrott dr det
stulna har ett hgt ekonomiskt vrde (vilket ofta r fallet vid exempel-
vis bostadsinbrott) begrs oftare ersttning frn frskringsbolag, som
vanligtvis krver att brottet ska vara polisanmlt. Drfr r det inte

frvnande att bostadsinbrott polisanmls i strre utstrckning n stld
ur eller frn fordon, och i betydligt strre utstrckning n cykelstlder
(se tabell 3.2 och figur 3.25). Ytterligare ett incitament fr att polisan-
mla stld av fordon r att man som gare r ansvarig fr fordonet, till
exempel genom att man kan bli betalningsansvarig fr parkeringsbter.
I den senaste mtningen uppges nstan tre fjrdedelar (74%) av

bostadsinbrotten vara polisanmlda, vilket r lgre n fregende r.
Motsvarande andel fr stld ur eller frn fordon r nra tv tredje-
delar (64%). Nr det gller cykelstlder uppges knappt fyra av tio
(37%) vara polisanmlda. I likhet med bostadsinbrott r bilstlder en
brottstyp som polisanmls i hg grad. Antalet hushll som har blivit
utsatta fr bilstld har dock varit s litet de senaste ren att andelen
polisanmlda bilstlder inte har redovisats sedan 2008, d den uppgick
till 97 procent.50 Sett ver tid har anmlningsbengenheten fr de olika
brottstyperna legat relativt stabilt.
Figur 3.25 Andel polisanmlda egendomsbrott mot hushll 20062015, enligt NTU
(tabell 3E).
Procent
Cykelstld 100
Stld ur/frn fordon 80
Bostadsinbrott
60
40
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Upprepad utsatthet
Till skillnad frn vid brott mot enskild person r upprepad utsatthet
frhllandevis ovanligt nr det gller egendomsbrott. Av de hushll som
utsatts fr egendomsbrott under 2015 har 82 procent utsatts endast en
gng, 16 procent tv till tre gnger och 2 procent fyra gnger eller fler
(se figur 3.26). Denna sistnmnda andel r sledes betydligt mindre n
den andel som utsatts fr brott mot enskild person fyra gnger eller fler
(14 % av de utsatta, se figur 3.3).
De hushll som utsatts fr endast ett brott har tillsammans utsatts fr

62 procent av samtliga rapporterade hndelser, medan de hushll som
utsatts fr tv eller tre brott har utsatts fr 27 procent av hndelserna
(se figur 3.26). Den mindre grupp hushll som under 2015 utsatts fr
fyra brott eller fler (2 procent av de utsatta hushllen) har utsatts fr 11
procent av de rapporterade hndelserna. Det kan jmfras med mot-
svarande frdelning fr brott mot enskild person dr den grupp som
utsattes fr fyra brott eller fler (14% av de utsatta) har utsatts fr 57
procent av brotten (se figur 3.3).
Under perioden 20092015 har mellan 24 och 59 hushll per r rapporterat utsatthet fr bilstld, vilket
50
bedms vara fr lite fr att uppn tillrcklig statistisk skerhet.

Figur 3.26 Upprepad utsatthet fr egendomsbrott mot hushll 2015. Andel hushll utsatta
1 gng, 2-3 gnger och 4 gnger eller fler, i frhllande till andel hndelser
(tabell 3H).
Hushll utsatta Hushll utsatta Hushll utsatta

1 gng 23 gnger 4 gnger eller fler
Andel hushll av utsatta hushll 82 16 2
Andel hndelser av samtliga hndelser 62 27 11
20 40 60 80 100
0
Procent
Bostadsinbrott
Bostadsinbrotten upplevs ofta som mer allvarliga och mer integritets-
krnkande n mnga andra av de stldbrott som hushllen utstts fr
och det r drfr srskilt angelget att underska dem i NTU. Fr att
mta omfattningen av bostadsinbrott stlls fljande frga:
Brt sig ngon in i din bostad i syfte att stjla ngot under frra
ret (2015)?
r 2015 utsattes 1,0 procent av hushllen fr bostadsinbrott, vilket

motsvarar cirka 45000 hushll i Sverige. Det r ngot mer n 2014, d
0,8 procent av hushllen utsattes. Sedan underskningen inleddes 2006
har dock andelen hushll som blivit utsatta fr bostadsinbrott varierat
kring 1 procent (se tabell 3.2).
Olika gruppers utsatthet fr bostadsinbrott

Boende i smhus utstts fr bostadsinbrott i strre utstrckning n bo-
ende i flerfamiljshus (1,3 jmfrt med 0,8%, se tabell 3F), en skillnad
som funnits under i princip hela underskningsperioden.
Det gr inte att sknja ngra tydliga mnster i utsatthet mellan olika
sorters familjetyper.
Nr det gller boendeort r hushll i storstadsregioner (1,2%) och

andra strre stder (1,2%) utsatta i strre utstrckning n hushll i
mindre stder eller p landsbygd (0,7%).
Omstndigheter kring bostadsinbrott

Fler bostadsinbrott sker p vardagar (63 %) n p veckoslut och p
helgdagar (37%), och det r vanligare att inbrotten ger rum dagtid
(64 %) n nattetid (36%). Vid de flesta av de rapporterade bostads-
inbrotten (78%) uppger de svarande att ngot blivit stulet i samband
med inbrottet. I drygt vart fjrde fall (25%) uppges ngon har varit
hemma nr inbrottet begtts. Andelen varierar ver ren och ingen
tydlig trend kan utlsas.
Fordonsrelaterade brott
De fordonsrelaterade brotten i NTU innefattar tv brottstyper: bil-
stld och stld ur eller frn fordon. Fr att underska omfattningen av

bilstlder stlls frst en frga om hushllet gde en bil under fregende
r. Drefter stlls fljande frga:
Fick du eller ngon annan i hushllet en bil stulen under frra

ret (2015)?
Fr att underska omfattningen av stld ur eller frn fordon stlls

frgan:
Fick du eller ngon annan i hushllet ngot stulet ur eller frn en

bil, en motorcykel, en moped, en husvagn eller liknande under
frra ret (2015)?
Av alla hushll som gde en bil under 2015 utsattes 0,5 procent fr bil-
stld, vilket motsvarar cirka 17000 hushll i Sverige. Det r en kning
jmfrt med 2014, d 0,2 procent av hushllen som gde en bil blev ut-
satta. Sedan underskningen inleddes 2006 har det dock nstan skett en
halvering av andelen utsatta hushll (frn 0,9 % 2006 till 0,5 % 2015).
Vad betrffar andelen hushll som utsatts fr stld ur eller frn fordon
uppgr den till 2,4 procent 2015, vilket motsvarar cirka 100000 hus-
hll i Sverige. Det r en minskning jmfrt med 2014, d 2,6 procent
av hushllen blev utsatta. Under 20062010 minskade andelen hushll
som utsatts fr stld ur eller frn fordon kraftigt (frn 5,0till 2,8 %)
och har drefter fortsatt att minska, dock inte lika kraftigt.
Olika gruppers utsatthet fr fordonsrelaterade brott

Personer som bor i flerfamiljshus r utsatta fr bilstld i ungefr samma
utstrckning som boende i smhus (0,6 jmfrt med 0,5%, se figur
3.27). ven nr det gller utsatthet fr stld ur eller frn fordon r bo-
ende i flerfamiljshus utsatta i ungefr samma utstrckning som boende i
smhus (2,4 jmfrt med 2,3 %).
Figur 3.27 Utsatthet fr fordonsrelaterade brott 2015. Andel fr respektive boendeform

(tabell 3F).
Procent
9
Smhus
6
Flerfamiljshus
0
Bilstld Stld ur/frn fordon Cykelstld
Ensamstende, bde med och utan barn, utsattes fr bilstld i strre

utstrckning (1,1 respektive 0,9%) n sammanboende med eller utan
barn (0,3% i bda grupperna). Nr det gller stld ur eller frn fordon
r ensamstende personer med barn (1,5%) mindre utsatta n ensam-
stende personer utan barn (2,4%) och sammanboende med eller utan
barn (2,8respektive 2,3 %). Tidigare r har dock ensamstende med
barn varit utsatta i hgre grad n ensamstende utan barn (se tabell 3F).

Utsatthet fr fordonsrelaterade brott varierar efter boendeort. Hushll
i storstadsregioner r utsatta fr bilstld i ngot strre utstrckning n
hushll i andra strre stder samt i mindre stder eller p landsbygden
(0,8 % jmfrt med 0,5respektive 0,4%, se tabell 3F). ven nr det
gller stld ur eller frn fordon r hushll i storstadsregionerna utsatta i
strre utstrckning (3,2%) n hushll i andra strre stder (1,7%) och
hushll i smstder eller p landsbygden (2,1%).
Omstndigheter kring fordonsrelaterade brott

Den vanligaste geografiska platsen fr fordonsrelaterade brott uppges
vara det egna bostadsomrdet; mellan 53 och 56 procent av brotten
uppges ha skett dr.
P frgan om vilken typ av fordon det rrde sig om vid stld ur eller
frn fordon, svarar de utsatta i de flesta fall (79 %) att det handlar om
bil. Fordon som i betydligt mindre utstrckning blir freml fr sdan
stld r till exempel mopeder och motorcyklar.
Cykelstld
Fr att underska omfattningen av cykelstld stlls frgan:
Fick du eller ngon annan i hushllet ngon cykel stulen under

frra ret (2015)?
r 2015 utsattes 6,3 procent av hushllen fr cykelstld, vilket motsva-

rar cirka 270000 hushll i Sverige. Det r i princip samma niv som r
2014, d 6,1 procent av hushllen blev utsatta. Mellan 2006 och 2011
lg andelen utsatta hushll relativt stabilt. r 2012 sjnk andelen ngot
och har sedan dess, den senaste mtningen inkluderad, legat relativt
stabilt p en ngot lgre niv (se tabell 3.2).
Olika gruppers utsatthet fr cykelstld

Personer som bor i flerfamiljshus r i strre utstrckning utsatta fr cykel-
stld (7,8%) jmfrt med dem som bor i smhus (4,6%, se figur 3.27).
Hushll med barn utstts i strst utstrckning fr cykelstlder. Det gller

bde hushll som bestr av ensamstende med barn och hushll som be-
str av sammanboende med barn, dr 9,0 respektive 10,4 procent utsatts.
Detta kan jmfras med grupperna sammanboende utan barn och en-
samstende utan barn, dr andelen utsatta r 4,6 respektive 5,9procent.
Resultatet kan sannolikt till viss del frklaras av att hushll med barn ge-
nerellt ger fler cyklar per hushll, vilket torde ka risken fr cykelstld.
Utsattheten fr cykelstld r hgst i storstadsregionerna (6,4 %) och i

andra strre stder (7,8%) och lgst i mindre stder eller p landsbyg-
den (4,2%).
Omstndigheter kring cykelstld

De hushll som utsatts fr cykelstld uppger i majoriteten av fallen
(57%) att cykeln blev stulen p en allmn plats. I andra fall har cykeln
blivit stulen ur en kllare eller ett frrd (14%) eller frn ngon annan
privat plats (28%).

Figurfrteckning
Kapitel 3 Utsatthet fr brott

Figur 3.1 Andel av befolkningen som utsatts fr olika typer av
brott mot enskild person 20052015 (tabell 3A). 35
Figur 3.2 Andel polisanmlda brott mot enskild person 20052015,
enligt NTU (tabell 3A). 37
Figur 3.3 Upprepad utsatthet fr brott mot enskild person 2015.
Andel utsatta 1 gng, 23 gnger samt 4 gnger eller fler,
i frhllande till andel hndelser (tabell 3G). 38
Figur 3.4 Utsatthet fr brott mot enskild person 4 gnger eller fler 2015.
Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3G). 39
Misshandel Figur 3.5 Utsatta fr misshandel 20052015.
Andel fr respektive kn (tabell 3B). 40
Figur 3.6 Utsatta fr misshandel 2015. Andel fr respektive
ldersgrupp (tabell 3B). 41
Figur 3.7 Typ av brottsplats fr misshandel 2015. Andel fr respektive
plats av det totala antalet rapporterade hndelser.
Srredovisning efter kn (tabell 3C). 42
Figur 3.8 Relation till grningspersonen vid misshandel 2015.
Andel fr respektive relationsform av det totala antalet
rapporterade hndelser. Srredovisning tefter kn (tabell 3D). 43
Hot Figur 3.9 Utsatta fr hot 20052015. Andel fr respektive kn (tabell 3B). 45
Figur 3.10 Utsatta fr hot 2015. Andel fr respektive ldersgrupp (tabell 3B). 45
Figur 3.11 Typ av brottsplats fr hot 2015. Andel fr respektive
plats av det totala antalet rapporterade hndelser.
Srredovisning efter kn (tabell 3C). 46
Figur 3.12 Relation till grningspersonen vid hot 2015. Andel fr
respektive relationsform av det totala antalet rapporterade
hndelser. Srredovisning efter kn. (Tabell 3D) 47
Sexualbrott Figur 3.13 Utsatta fr sexualbrott 20052015.
Figur 3.14 Utsatta fr sexualbrott 2015. Andel fr
respektive ldersgrupp (tabell 3B). 49
Figur 3.15 Typ av brottsplats fr sexualbrott 2015. Andel fr respektive
plats av det totala antalet rapporterade hndelser (tabell 3C). 50

Figur 3.16 Relation till grningspersonen vid sexualbrott 2015.
rapporterade hndelser (tabell 3D). 50
Personrn Figur 3.17 Utsatta fr personrn 20052015.
Figur 3.18 Utsatta fr personrn 2015. Andel
fr respektive ldersgrupp (tabell 3B). 53
Bedrgerier Figur 3.19 Utsatta fr bedrgeri 20052015.
Figur 3.20 Utsatta fr bedrgeri 2015. Andel fr
Trakasserier Figur 3.21 Utsatta fr trakasserier 20052015. Andel
fr respektive kn (tabell 3B). 57
Figur 3.22 Utsatta fr trakasserier 2015. Andel fr
Figur 3.23 Relation till grningspersonen vid trakasserier 2015.
utsatta personer. Srredovisning efter kn (tabell 3D). 59
Figur 3.24 Andel hushll som utsatts fr olika typer av egendomsbrott
20062015 (tabell 3E). 61
Figur 3.25 Andel polisanmlda egendomsbrott mot hushll
20062015, enligt NTU (tabell 3E). 62
Figur 3.26 Upprepad utsatthet fr egendomsbrott mot hushll 2015.
Andel hushll utsatta 1 gng, 23 gnger samt 4 gnger
eller fler, i frhllande till andel hndelser (tabell 3H). 63
Fordonsrelaterade brott Figur 3.27 Utsatthet fr fordonsrelaterade brott 2015. Andel fr
respektive boendeform (tabell 3F). 64

Tabellfrteckning
Kapitel 3 Utsatthet fr brott
Tabell 3.1 Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr olika typer av brott

mot enskild person 20052015 samt antal hndelser och
andel drav som uppges vara polisanmlda. 34
Tabell 3.2 Utsatthet bland hushll i riket fr olika typer av brott mot
egendom 20062015 samt antal hndelser och andel drav
som uppges vara polisanmlda. 61
Tabell 3A Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr olika typer av brott
mot enskild person samt antal hndelser och andel drav
som uppges vara polisanmlda 20052015. 69
Tabell 3B Utsatthet i olika grupper i befolkningen fr olika typer av
brott mot enskild person 20052015. Andel i procent. 71
Tabell 3C Typ av brottsplats fr hot, misshandel och sexualbrott
20052015. Redovisning totalt samt efter kn. Andel hndelser
i procent av totalt antal hndelser fr respektive brottstyp. 79
Tabell 3D Relation till grningspersonen fr olika typer av brott
20052015. Totalt samt srredovisning efter kn. Andel
hndelser i procent av totalt antal hndelser fr respektive
brottstyp. 80
Tabell 3E Utsatthet bland hushll i riket fr olika typer av brott
mot egendom samt antal hndelser och andel drav som
uppges vara polisanmlda 20062015. 81
Tabell 3F Utsatthet fr olika typer av brott mot egendom efter
familje- och boendefrhllanden 20062015. Andel i procent. 83
Tabell 3G Upprepad utsatthet fr brott mot enskild person i
olika grupper i befolkningen 2015. Andel i procent. 84
Tabell 3H Upprepad utsatthet fr brott mot hushll efter
familje- och boendefrhllanden samt boendeort 2015.
Andel i procent. 86

Tabell 3A:1 Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr olika typer av brott mot enskild person samt antal hndelser och andel drav som uppges
vara polisanmlda 20052015.
Andel utsatta personer i procent

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA BROTT MOT
ENSKILDA PERSONER1 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3
Misshandel 2,7 2,5 2,9 2,4 2,4 2,4 2,5 1,9 2,3 2,1 2,0
drav allvarlig2 0,8 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7 0,4 0,6 0,6 0,4
Hot 4,6 4,6 4,1 4,1 4,3 4,1 4,2 4,2 4,5 4,1 5,0
Sexualbrott 0,9 0,8 0,7 0,8 0,9 0,7 0,7 0,8 1,3 1,0 1,7
Personrn 1,0 1,1 0,8 1,0 0,8 1,0 1,1 0,8 0,7 0,7 0,9
Bedrgeri 2,8 2,5 2,4 2,9 2,9 3,0 3,4 3,0 3,5 3,1 3,5
Trakasserier 5,2 4,6 4,3 4,0 3,7 3,5 3,8 4,1 5,0 4,0 4,7
BR NTU 2016 UTSATTHET FR BROTT

Antal utsatta personer i befolkningen
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA BROTT MOT
ENSKILDA PERSONER1 907000 852000 844000 824000 825000 830000 849000 840000 948000 850000 1008000
Misshandel 189000 175000 204000 172000 174000 172000 184000 142000 171000 154000 150000
drav allvarlig2 53000 39000 47000 44000 45000 42000 48000 30000 48000 43000 31000
Hot 320000 321000 290000 290000 311000 300000 304000 310000 330000 306000 375000
Sexualbrott 64000 54000 52000 56000 67000 54000 52000 62000 98000 76000 129000
Personrn 68000 74000 55000 72000 55000 75000 80000 60000 55000 52000 70000
Bedrgeri 192000 173000 169000 205000 211000 216000 251000 219000 257000 230000 261000
Trakasserier 360000 320000 306000 286000 267000 256000 277000 299000 374000 303000 356000
1
2
Avser misshandel som varit s allvarlig att den lett till besk hos lkare, sjukskterska eller tandlkare. Skattningarna om allvarlig misshandel r mindre skra n fr de andra brotten eftersom det r frre respondenter som besvarar frgan.
69
Tabell 3A:2 Utsatthet i befolkningen (1679 r) fr olika typer av brott mot enskild person samt antal hndelser och andel drav som uppges
70
Antal hndelser i befolkningen6

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA BROTT MOT
ENSKILDA PERSONER 1 1944000 2074000 1983000 2159000 2152000 1940000 2074000 2080000 2598000 2095000 2582000
Misshandel 396000 477000 516000 347000 382000 343000 455000 402000 413000 382000 317000
drav allvarlig2 85000 79000 93000 73000 76000 71000 97000 74000 101000 81000 58000
Hot 666000 736000 691000 910000 961000 736000 721000 744000 902000 720000 980000
Sexualbrott 192000 177000 167000 222000 159000 161000 117000 225000 430000 286000 487000
Personrn 3 96000 95000 84000 88000 67000 96000 116000 80000 86000 81000 90000
Bedrgeri 234000 268000 218000 306000 317000 347000 389000 329000 393000 324000 352000
Trakasserier 4, 5 - - - - - - - - - - -
Andel hndelser i procent som uppges vara polisanmlda
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA BROTT MOT
ENSKILDA PERSONER 1 24 26 24 25 27 33 33 29 31 26 26
Misshandel 34 33 27 30 32 37 35 38 36 30 27
drav allvarlig2 69 63 55 64 64 72 78 71 64 64 61
Hot 20 22 21 22 24 31 29 24 27 23 22
Sexualbrott 11 17 14 19 12 23 19 10 12 8 9
Personrn 3 45 44 42 43 45 57 54 48 60 53 44
Bedrgeri 40 32 35 34 41 40 43 41 44 40 49
4, 5
Trakasserier 20 19 18 19 19 19 22 23 25 21 19
1
2
Avser misshandel som varit s allvarlig att den lett till besk hos lkare, sjukskterska eller tandlkare. Skattningarna om allvarlig misshandel r mindre skra n fr de andra brotten eftersom det r frre respondenter som besvarar frgan.
3
Andel och antal utsatta personer samt antal personrn avser samtliga personrn rapporterade till NTU. Andel anmlda personrn avser endast de personrn som rapporteras ha begtts i Sverige.
(Enligt de utsatta i NTU har 16 procent av personrnen gt rum utomlands).
4
Trakasserier utgrs per definition av en serie hndelser, drfr anges inte antalet hndelser i tabellen.
5
Anmlningsbengenheten mts i andel utsatta personer som polisanmlt sin utsatthet fr trakasserier.
6
Antal hndelser i populationen 20052014 har korrigerats d ett tidigare fel i bearbetningen av data har gjort att antalet hndelser underskattats med i genomsnitt 1,6 procent per r och brottstyp, vilket betyder att felet har marginell inverkan p resultaten.
Fr mer information, se NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).


Tabell 3B:1 Utsatthet i olika grupper i befolkningen fr olika typer av brott mot enskild person 20052015. Andel i procent.
Utsatta fr misshandel drav allvarlig 1

-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 2,7 2,5 2,9 2,4 2,4 2,4 2,5 1,9 2,3 2,1 2,0 0,8 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7 0,4 0,6 0,6 0,4
Kn
Mn 3,7 3,0 3,8 3,3 3,0 3,0 3,0 2,6 2,7 2,5 2,5 1,1 0,6 0,8 0,8 0,7 0,6 0,8 0,6 0,7 0,8 0,4
Kvinnor 1,8 2,0 2,0 1,5 1,8 1,7 2,0 1,3 1,9 1,6 1,5 0,4 0,4 0,4 0,3 0,4 0,5 0,5 0,2 0,6 0,3 0,4
lder
1619 r 8,5 8,0 8,8 7,2 6,2 4,6 6,6 4,4 5,8 3,2 2,7 2,1 1,5 2,0 1,2 1,3 0,8 1,4 0,7 1,8 1,3 x
2024 r 7,1 7,4 8,3 8,5 7,3 8,1 7,2 6,1 7,2 4,9 4,7 2,3 1,4 1,7 1,8 1,9 2,0 1,9 1,4 1,8 1,1 1,2
2534 r 4,1 3,2 4,0 3,4 3,5 2,9 3,5 2,9 3,2 3,4 3,0 1,0 0,5 0,9 0,8 0,8 0,9 0,8 0,7 0,8 0,6 0,7
3544 r 2,5 2,4 2,0 1,7 1,5 1,6 2,4 1,1 1,7 2,3 3,0 0,5 0,5 0,4 0,5 0,4 0,4 0,7 0,2 0,3 0,8 0,6
4554 r 1,5 1,3 2,1 1,3 1,9 1,7 1,9 1,2 1,4 1,6 1,5 x 0,4 0,5 0,3 0,3 0,3 0,7 x 0,7 0,7 x

5564 r 0,8 0,7 0,8 0,3 1,3 1,2 0,5 1,1 1,3 1,3 0,7 x x x x 0,4 0,4 x x 0,4 x x
6574 r - 0,1 0,2 0,3 - 0,5 0,2 0,3 0,4 0,2 0,5 x x x x x x x x 0,1 x x
7579 r 0,2 0,3 0,2 0,0 0,1 0,2 0,3 0,2 0,1 0,2 0,3 x x x x x x x x x x x
Mn
1624 r 11,0 9,2 11,9 10,6 9,6 8,4 8,9 7,1 8,1 4,8 5,0 3,4 1,8 2,6 2,3 2,5 1,5 2,0 1,7 2,1 1,4 1,0
2544 r 4,5 3,2 3,9 3,5 2,9 2,5 3,5 2,7 2,6 3,7 3,5 1,2 0,5 0,8 1,1 0,7 0,7 0,8 0,7 0,5 1,0 0,8
4564 r 0,8 0,8 1,3 0,8 1,3 1,8 1,0 1,4 1,5 1,6 1,5 x 0,3 0,3 x 0,2 0,4 0,4 0,4 0,7 0,7 x
6579 r 0,1 0,3 0,3 0,4 0,1 0,9 0,3 0,4 0,5 0,2 0,6 x x x x x x x x x x x
Kvinnor
1624 r 4,1 6,0 4,6 4,8 3,6 4,3 4,8 3,4 5,0 3,5 2,5 0,8 1,0 0,9 0,6 0,6 1,5 1,2 0,5 1,4 1,0 0,7
2544 r 1,9 2,3 2,0 1,4 1,9 2,0 2,3 1,3 2,2 2,0 2,4 x 0,5 0,4 0,2 0,4 0,6 0,7 0,3 0,6 0,3 0,5
4564 r 1,6 1,1 1,6 0,9 1,9 1,2 1,5 0,9 1,2 1,2 0,8 0,4 0,2 0,3 x 0,4 0,3 0,3 x 0,4 x x
6579 r - - 0,1 0,1 - - 0,2 0,2 0,3 0,2 0,4 x x x x x x x x x x x
1
Skattningarna om allvarlig misshandel r mindre skra n fr de andra brotten eftersom det r frre respondenter som besvarar frgan.
x Antalet personer som svarat p frgan r alltfr litet fr att andelen ska kunna redovisas.
- Ingen person i kategorin har uppgett utsatthet fr brottet.
71
72
Utsatta fr misshandel drav allvarlig 1
-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 2,7 2,5 2,9 2,4 2,4 2,4 2,5 1,9 2,3 2,1 2,0 0,8 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7 0,4 0,6 0,6 0,4
Svenskfdda med
bda/en frlder inrikesfdd(a) 2,8 2,5 2,9 2,5 2,2 2,3 2,5 1,7 2,3 2,0 2,0 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,7 0,3 0,7 0,5 0,3
bda frldrarna utrikesfdda 1,7 2,6 2,7 1,8 2,2 3,5 2,6 2,2 3,6 3,9 2,1 x 0,8 0,9 x x 1,0 0,4 x 0,9 0,8 x
Utrikesfdda 2,8 2,5 2,8 1,9 3,4 2,4 2,7 2,7 2,0 2,1 2,0 0,9 0,5 0,9 0,7 0,9 1,0 0,7 1,3 0,5 1,0 0,8
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 3,9 3,6 4,4 3,7 3,7 3,2 4,3 2,6 4,2 2,6 2,2 1,1 0,8 1,0 0,6 0,7 0,9 1,0 0,6 1,3 0,9 0,6
Gymnasial 2,9 2,2 2,4 2,2 2,3 2,6 2,4 2,0 2,2 2,3 2,3 0,7 0,5 0,5 0,6 0,6 0,7 0,5 0,4 0,6 0,6 0,5
Eftergymnasial 1,4 1,6 2,0 1,4 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 1,4 1,5 0,3 0,2 0,3 0,4 0,4 0,3 0,5 0,3 0,3 0,4 0,3
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 1,3 1,1 1,4 1,2 1,3 1,2 1,3 1,0 1,3 0,9 1,0 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 0,7 0,2
med barn 1,8 1,3 1,5 0,8 1,6 1,6 1,5 1,1 1,1 1,3 1,4 0,5 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 1,0 0,2
Ensamstende
utan barn 4,8 4,8 5,3 4,6 4,2 4,4 4,4 3,7 4,2 3,6 3,0 1,2 1,1 1,2 1,1 1,0 1,1 1,4 0,8 1,3 2,6 0,7
med barn 4,2 3,4 4,7 4,4 3,3 2,1 3,8 1,4 3,3 3,3 5,4 x x 1,4 0,8 0,9 x 0,4 0,2 1,2 1,5 x
Bostadstyp
Smhus 1,7 1,8 2,3 1,8 2,0 1,6 1,6 1,2 1,6 1,3 1,2 0,3 0,3 0,5 0,3 0,5 0,3 0,3 0,1 0,4 0,4 0,2
Flerfamiljshus 3,9 3,4 3,6 3,3 2,9 3,3 3,7 2,8 3,2 2,9 2,7 1,2 0,7 0,8 0,8 0,7 0,9 1,1 0,7 0,9 0,8 0,7
Boendeort
Storstadsregion 2,6 2,8 3,0 2,5 2,8 2,4 2,4 2,1 2,0 2,1 1,8 0,8 0,4 0,8 0,8 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6
Strre stad 2,9 2,4 3,0 2,6 2,1 2,5 2,8 1,7 3,0 2,2 2,0 0,8 0,6 0,6 0,3 0,4 0,5 0,8 0,3 0,8 0,7 0,4
Mindre stad/landsbygd 2,6 2,2 2,6 2,1 2,3 2,2 2,2 1,9 1,7 1,8 2,2 0,5 0,4 0,4 0,5 0,5 0,7 0,5 0,4 0,4 0,4 0,2
1
Skattningarna om allvarlig misshandel r mindre skra n fr de andra brotten eftersom det r frre respondenter som besvarar frgan.
x Antalet personer som svarat p frgan r alltfr litet fr att andelen ska kunna redovisas.

Utsatta fr hot Utsatta fr sexualbrott

-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 4,6 4,6 4,1 4,1 4,3 4,1 4,2 4,2 4,5 4,1 5,0 0,9 0,8 0,7 0,8 0,9 0,7 0,7 0,8 1,3 1,0 1,7
Kn
Mn 4,6 4,2 3,9 3,6 3,8 3,7 3,7 3,9 3,6 3,6 4,7 0,3 0,3 0,3 0,2 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,4
Kvinnor 4,6 4,9 4,3 4,6 4,8 4,5 4,6 4,6 5,3 4,6 5,2 1,6 1,3 1,1 1,4 1,4 1,2 1,1 1,4 2,4 1,8 3,0
lder
1619 r 8,4 8,2 7,2 8,3 6,8 6,9 5,8 5,3 4,9 4,2 6,2 2,3 1,8 1,5 2,0 1,5 1,5 1,9 1,8 3,7 2,6 3,4
2024 r 8,7 9,7 7,9 8,1 8,2 6,7 8,0 7,8 8,4 7,6 7,5 3,0 2,1 2,2 2,3 2,3 2,3 1,9 1,9 3,8 2,8 5,5
2534 r 5,3 5,8 5,5 5,2 6,3 6,2 6,7 5,4 6,4 5,1 7,4 1,6 1,5 1,1 1,1 1,5 1,2 1,0 1,7 1,9 1,9 3,2
3544 r 5,5 4,8 4,6 3,9 4,6 4,3 4,3 4,9 5,4 4,6 4,8 0,8 0,7 0,5 0,6 0,8 0,7 0,5 0,6 1,5 0,6 1,1
4554 r 4,5 4,1 3,4 3,5 3,7 3,9 4,0 4,3 4,1 5,5 5,2 0,4 0,3 0,7 0,7 0,6 0,2 0,6 0,5 0,7 0,9 1,3

5564 r 2,5 2,9 2,4 2,5 3,0 2,9 2,9 2,9 3,3 2,5 4,0 0,3 0,2 0,2 0,3 0,7 0,3 0,3 0,2 0,4 0,3 0,6
6574 r 1,9 1,4 1,6 1,6 1,1 0,9 0,9 1,6 1,4 1,4 2,6 - 0,2 0,2 - 0,1 0,1 0,2 0,4 0,1 0,0 0,2
7579 r 0,9 1,1 1,3 0,7 1,3 1,3 0,6 1,4 1,7 0,9 1,0 0,2 - 0,1 0,0 - 0,2 0,1 - 0,1 0,1 -
Mn
1624 r 8,2 8,7 7,7 7,9 7,0 6,4 6,3 6,2 5,0 5,6 7,0 0,6 0,3 0,5 0,3 0,4 0,7 0,5 0,1 0,4 0,5 0,5
2544 r 5,4 4,3 4,3 3,6 4,7 4,6 5,0 4,4 4,8 4,3 5,8 0,5 0,3 0,3 0,2 0,4 0,3 0,4 0,5 0,4 0,4 0,7
4564 r 3,3 3,2 2,9 2,5 2,9 3,0 2,9 3,5 3,0 3,2 4,2 - 0,3 0,3 0,1 0,6 0,0 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2
6579 r 1,7 1,4 1,0 1,3 0,9 0,8 0,9 1,3 1,4 1,5 2,0 - 0,1 0,3 0,0 0,1 0,1 0,2 0,3 - 0,1 0,1
Kvinnor
1624 r 8,9 9,1 7,3 8,6 8,0 7,3 7,7 7,2 9,0 6,5 6,9 4,9 3,7 3,4 4,2 3,5 3,2 3,4 3,8 7,3 5,0 9,0
2544 r 5,4 6,3 5,6 5,4 6,0 5,8 5,8 5,9 7,0 5,5 6,4 1,8 1,9 1,3 1,4 1,8 1,6 1,0 1,7 3,1 2,1 3,7
4564 r 3,6 3,7 2,9 3,5 3,9 3,8 4,0 3,7 4,4 5,0 5,1 0,6 0,2 0,6 0,9 0,7 0,5 0,7 0,6 0,9 1,0 1,7
6579 r 1,5 1,3 1,9 1,4 1,4 1,2 0,9 1,8 1,6 1,1 2,4 0,1 0,1 0,0 - 0,1 0,2 0,1 0,3 0,1 0,1 0,2
- Ingen person i kategorin har uppgett utsatthet fr brottet.
73
74
Utsatta fr hot Utsatta fr sexualbrott
-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 4,6 4,6 4,1 4,1 4,3 4,1 4,2 4,2 4,5 4,1 5,0 0,9 0,8 0,7 0,8 0,9 0,7 0,7 0,8 1,3 1,0 1,7
Svenskfdda med
bda frldrarna utrikesfdda 2,2 3,7 4,3 3,2 5,2 2,8 4,0 4,9 6,1 5,8 7,2 0,9 0,4 1,1 0,9 1,0 1,5 0,5 0,8 1,2 1,4 2,6
Utrikesfdda 5,1 5,2 4,1 5,5 5,1 4,7 4,9 5,1 4,5 4,3 5,2 1,4 0,7 0,8 0,9 1,5 0,5 0,7 0,8 1,2 0,9 1,0
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 4,7 4,6 4,6 4,7 4,8 4,5 4,7 4,6 3,9 4,2 4,3 0,8 1,1 1,0 1,1 1,3 1,0 1,0 1,0 1,8 1,3 1,8
Gymnasial 4,6 4,2 3,9 3,3 4,3 4,5 4,0 3,9 4,8 4,0 4,8 1,1 0,6 0,7 0,6 0,7 0,7 0,5 0,7 1,2 0,9 1,7
Eftergymnasial 4,5 4,9 3,8 4,4 3,9 3,4 3,9 4,3 4,4 4,2 5,3 0,7 0,8 0,6 0,7 1,0 0,7 0,8 0,9 1,2 1,0 1,6
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 3,7 3,1 2,6 2,6 2,9 2,7 2,9 2,9 3,3 3,0 3,4 0,7 0,4 0,5 0,3 0,5 0,3 0,3 0,6 0,7 0,6 1,3
med barn 3,7 3,3 3,7 2,4 3,5 3,3 3,3 3,3 3,7 3,9 5,0 0,4 0,5 0,3 0,3 0,7 0,3 0,4 0,3 0,6 0,3 0,7
Ensamstende
utan barn 6,1 6,8 5,6 6,2 6,0 6,0 5,6 6,1 5,6 5,2 6,1 1,5 1,3 1,2 1,4 1,4 1,6 1,3 1,4 2,3 1,8 2,7
med barn 6,5 6,4 7,6 8,8 8,4 6,6 7,4 6,0 9,2 5,8 9,1 1,2 1,5 1,8 2,5 2,9 1,0 1,3 1,9 2,9 2,0 2,8
Bostadstyp
Smhus 3,4 3,4 3,4 3,0 3,4 3,0 3,0 3,2 3,6 3,0 4,1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,5 0,4 0,4 1,0 0,6 1,0
Flerfamiljshus 6,1 6,1 5,1 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,3 5,8 1,5 1,1 1,0 1,2 1,3 1,0 1,1 1,4 1,7 1,5 2,5
Boendeort
Strre stad 4,1 4,5 4,2 3,9 3,8 4,0 4,0 3,9 4,9 4,3 5,2 1,1 0,7 0,6 0,7 0,8 0,6 0,7 0,7 1,3 1,0 1,6

Utsatta fr personrn Utsatta fr bedrgeri

-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 1,0 1,1 0,8 1,0 0,8 1,0 1,1 0,8 0,7 0,7 0,9 2,8 2,5 2,4 2,9 2,9 3,0 3,4 3,0 3,5 3,1 3,5
Kn
Mn 1,1 1,4 1,0 1,3 1,0 1,3 1,4 1,0 0,8 0,9 1,3 3,0 2,8 3,0 3,6 3,4 3,5 4,0 3,4 4,0 3,1 4,0
Kvinnor 0,8 0,7 0,6 0,7 0,5 0,7 0,7 0,6 0,7 0,5 0,5 2,5 2,1 1,8 2,2 2,5 2,4 2,9 2,5 3,0 3,0 2,9
lder
1619 r 2,9 3,3 1,6 2,0 1,9 2,1 1,8 0,6 1,8 1,8 1,5 3,9 2,3 2,4 3,1 1,8 2,6 3,0 1,6 2,9 1,6 2,9
2024 r 2,3 2,4 2,1 2,7 3,1 2,2 2,9 2,0 1,7 1,7 1,7 4,1 4,5 3,5 4,0 4,0 4,6 6,1 4,3 5,1 3,8 4,3
2534 r 0,7 1,1 1,0 1,0 0,8 1,5 1,1 1,2 1,0 0,9 1,4 3,0 3,3 3,1 3,9 4,1 3,6 5,0 4,3 4,2 3,6 4,5
3544 r 0,6 0,5 0,4 0,7 0,5 0,7 1,3 0,4 0,6 0,4 1,1 2,5 2,6 2,6 3,8 3,3 3,2 3,6 3,5 5,0 2,9 3,4
4554 r 0,6 0,8 0,5 1,2 0,1 0,9 0,8 0,9 0,3 0,4 0,8 3,4 2,2 3,0 2,9 3,2 3,6 3,5 3,5 3,4 4,2 4,0

5564 r 1,0 0,4 0,4 0,3 0,5 0,4 0,6 0,9 0,4 0,4 0,6 1,9 2,3 1,9 2,2 2,5 2,5 2,5 2,1 3,0 3,7 3,5
6574 r 0,5 1,0 0,3 0,4 0,3 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 0,2 2,5 1,2 0,9 1,3 1,5 1,5 1,8 1,7 1,5 1,6 2,1
7579 r 0,4 0,4 1,2 0,6 0,4 0,6 0,7 0,1 0,5 0,6 0,5 0,7 1,5 0,9 0,4 1,7 0,8 1,5 0,9 1,6 1,4 1,5
Mn
1624 r 3,7 4,3 2,4 3,3 3,9 3,0 3,2 1,4 2,2 2,3 2,2 4,3 3,1 3,2 4,0 3,5 4,0 5,0 3,2 4,2 3,1 4,0
2544 r 0,6 1,1 1,0 1,0 0,7 1,5 1,7 1,2 0,6 0,9 1,9 3,4 3,5 3,9 5,0 4,3 3,8 4,9 4,5 5,1 3,2 4,9
4564 r 0,9 0,7 0,6 0,9 0,2 0,7 0,6 1,1 0,4 0,5 0,9 2,6 2,5 2,9 3,0 3,2 3,8 3,5 3,3 3,9 3,8 4,2
6579 r 0,2 0,7 0,2 0,6 0,4 0,5 0,7 0,1 0,5 0,7 0,2 1,9 1,5 1,0 1,3 1,8 1,8 2,3 1,8 1,8 1,9 2,1
Kvinnor
1624 r 1,3 1,2 1,1 1,3 1,0 1,1 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 3,7 3,6 2,7 3,0 2,3 3,2 4,3 3,0 4,0 2,5 3,4
2544 r 0,7 0,5 0,4 0,7 0,5 0,7 0,7 0,4 1,0 0,3 0,6 2,1 2,2 1,8 2,5 3,0 3,1 3,6 3,3 4,1 3,3 3,0
4564 r 0,8 0,5 0,4 0,6 0,4 0,6 0,8 0,6 0,3 0,4 0,5 2,6 1,9 2,0 2,1 2,6 2,4 2,5 2,3 2,5 4,0 3,2
6579 r 0,7 0,9 0,9 0,4 0,3 0,6 0,1 0,6 0,5 0,3 0,3 2,0 1,1 0,8 0,9 1,4 0,9 1,1 1,3 1,3 1,2 1,8
75
76
Utsatta fr personrn Utsatta fr bedrgeri
-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 1,0 1,1 0,8 1,0 0,8 1,0 1,1 0,8 0,7 0,7 0,9 2,8 2,5 2,4 2,9 2,9 3,0 3,4 3,0 3,5 3,1 3,5
Svenskfdda med
Utrikesfdda 1,5 1,6 1,2 1,7 0,8 1,1 2,0 1,3 1,1 0,8 1,4 5,5 3,7 4,1 4,1 4,9 3,8 5,9 4,9 4,0 3,4 4,3
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 1,6 1,9 1,2 1,3 1,2 1,3 1,6 1,2 1,3 1,0 0,9 3,1 2,7 1,8 2,6 2,8 2,4 3,4 2,5 3,4 3,1 2,4
Gymnasial 0,7 0,7 0,7 0,8 0,7 1,0 1,2 0,9 0,7 0,8 1,1 2,5 2,3 2,5 2,7 2,9 3,3 3,4 3,3 3,6 3,1 3,7
Eftergymnasial 0,8 0,7 0,5 1,0 0,4 0,8 0,6 0,4 0,5 0,4 0,7 2,9 2,5 2,7 3,4 3,1 3,0 3,6 2,9 3,4 3,1 3,7
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 0,8 0,5 0,5 0,7 0,5 0,7 0,7 0,5 0,4 0,5 0,6 2,1 1,9 1,9 2,1 2,7 2,5 2,8 2,4 2,6 2,5 2,7
med barn 0,5 0,4 0,5 0,4 0,1 0,4 0,8 0,7 0,3 0,2 0,7 2,1 1,8 2,0 2,7 2,5 3,4 3,3 2,3 3,1 2,8 3,0
Ensamstende
utan barn 1,6 2,1 1,3 1,7 1,6 1,8 1,7 1,3 1,4 1,3 1,3 3,9 3,4 2,9 3,5 3,3 3,1 4,0 3,9 4,4 3,5 4,2
med barn 0,9 1,0 1,0 0,6 0,4 1,0 0,8 1,1 1,0 1,2 1,6 3,2 2,9 4,8 5,2 4,1 4,0 5,3 3,9 5,5 6,1 6,5
Bostadstyp
Smhus 0,7 0,6 0,6 0,8 0,5 0,6 0,7 0,5 0,5 0,4 0,6 1,8 1,9 1,9 2,3 2,4 2,5 2,9 2,5 3,0 2,6 2,7
Flerfamiljshus 1,3 1,5 1,0 1,3 1,1 1,6 1,5 1,2 1,1 1,0 1,3 4,0 3,1 3,0 3,6 3,7 3,5 4,1 3,5 4,0 3,6 4,2
Boendeort
Strre stad 0,8 0,8 0,7 0,8 0,6 0,8 0,9 0,5 0,7 0,6 0,7 2,2 2,1 2,3 2,6 2,8 2,8 3,1 2,8 3,3 2,7 3,3

Utsatta fr trakasserier Utsatta fr ngot brott mot enskild person 1

-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 5,2 4,6 4,3 4,0 3,7 3,5 3,8 4,1 5,0 4,0 4,7 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3
Kn
Mn 4,4 3,9 3,6 2,9 3,0 2,7 3,2 3,0 3,9 3,2 3,7 13,1 12,1 12,5 11,7 11,4 11,8 12,0 11,1 11,6 10,5 12,7
Kvinnor 6,0 5,2 5,0 5,1 4,4 4,3 4,4 5,2 6,2 5,0 5,7 13,0 12,2 11,3 11,3 11,3 11,0 11,1 11,7 13,9 12,2 14,0
lder
1619 r 9,0 7,6 5,7 7,3 5,9 5,3 7,1 5,4 7,1 5,8 6,3 23,3 21,7 21,0 21,1 17,6 16,1 18,1 14,1 17,9 14,5 16,4
2024 r 6,5 7,2 6,4 6,4 5,7 6,2 6,8 5,5 7,2 5,7 5,4 22,8 23,8 22,9 22,7 21,9 22,0 22,0 20,2 23,8 18,7 20,7
2534 r 5,9 4,5 4,3 4,1 4,3 4,2 4,1 4,6 5,3 4,9 5,8 16,0 14,9 15,0 14,4 15,1 15,1 16,6 14,9 15,8 14,9 18,5
3544 r 6,6 4,6 4,5 4,6 3,6 3,7 3,6 5,0 5,6 3,7 4,1 14,1 12,0 11,9 11,7 10,8 11,4 10,6 12,0 14,4 11,2 12,9
4554 r 4,7 4,5 4,6 3,8 4,7 3,9 3,6 3,5 5,0 5,3 5,1 11,4 10,7 10,1 10,4 11,0 11,2 10,8 10,7 11,1 13,2 13,0

5564 r 2,9 3,3 3,1 2,6 2,4 2,2 2,3 3,2 4,5 2,9 4,6 8,0 7,5 7,5 6,9 8,2 7,7 7,4 8,4 10,0 8,3 11,5
6574 r 4,0 3,6 4,0 2,2 1,5 1,4 2,6 3,1 2,8 2,2 3,2 7,7 6,6 5,9 4,9 4,4 4,5 5,5 6,3 5,6 5,3 7,6
7579 r 2,2 2,2 2,2 1,5 1,9 1,7 2,0 2,4 4,4 1,9 3,1 3,7 4,7 4,6 3,2 4,5 4,1 4,5 4,8 7,3 4,2 5,8
Mn
1624 r 5,2 4,8 3,8 4,3 4,2 3,5 4,8 3,1 4,4 3,6 3,6 23,6 23,2 23,4 21,9 20,7 19,7 20,4 16,7 17,8 14,4 16,1
2544 r 5,0 4,1 3,6 3,1 3,1 2,9 3,2 3,5 3,8 3,4 4,2 14,7 12,9 14,0 13,3 12,9 13,1 14,3 12,9 13,2 11,9 15,3
4564 r 3,6 3,9 3,9 2,7 3,0 2,9 2,6 2,6 4,4 3,5 4,1 9,1 8,8 9,3 8,6 9,0 10,1 8,7 9,5 10,3 10,2 12,0
6579 r 3,7 2,5 3,1 1,4 1,6 1,0 2,7 2,6 2,9 2,0 2,5 6,8 5,3 4,5 4,3 4,5 4,7 6,4 5,5 6,1 5,6 6,6
Kvinnor
1624 r 10,6 10,3 8,7 9,7 7,6 8,3 9,3 8,1 10,1 8,2 8,3 22,4 22,2 20,2 21,9 18,6 18,6 19,9 18,2 24,9 19,4 21,9
2544 r 7,6 5,1 5,2 5,7 4,7 4,9 4,4 6,1 7,2 5,2 5,8 15,2 13,8 12,8 12,4 12,6 13,2 12,4 13,9 17,0 14,1 16,1
4564 r 3,9 3,9 3,8 3,8 4,1 3,3 3,3 4,1 5,2 4,9 5,7 10,2 9,2 8,3 8,6 10,3 8,9 9,6 9,7 10,8 11,7 12,5
6579 r 3,2 3,9 4,0 2,6 1,6 1,9 2,3 3,2 3,4 2,4 3,9 6,4 6,7 6,6 4,6 4,3 4,1 4,1 6,3 5,9 4,5 7,7
1
77
78
Utsatta fr trakasserier Utsatta fr ngot brott mot enskild person 1
-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 5,2 4,6 4,3 4,0 3,7 3,5 3,8 4,1 5,0 4,0 4,7 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 13,3
Svenskfdda med
Utrikesfdda 7,5 6,2 5,9 5,9 6,3 4,4 5,1 5,9 6,5 4,9 4,8 18,5 14,8 14,0 14,2 15,5 12,8 14,3 14,6 13,7 12,5 13,7
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 5,0 5,6 5,0 4,7 3,9 4,4 4,8 4,8 5,8 5,0 4,7 13,7 13,8 13,7 12,9 12,8 12,1 13,7 12,3 13,8 11,9 11,7
Gymnasial 5,4 4,5 4,4 3,5 3,8 3,7 3,7 4,3 5,7 4,0 5,3 12,8 11,2 11,4 10,3 11,2 12,0 11,4 11,7 13,0 11,5 13,7
Eftergymnasial 5,0 3,7 3,6 4,0 3,3 2,7 3,1 3,2 3,9 3,4 4,0 12,8 11,6 10,7 11,6 10,5 10,0 10,4 10,3 11,7 10,8 13,5
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 3,5 2,9 3,1 2,7 2,2 2,0 2,8 2,9 3,7 2,6 3,2 9,5 8,1 7,9 7,8 8,2 7,9 8,5 8,3 9,3 8,2 9,8
med barn 4,8 3,6 3,3 3,0 2,3 2,9 2,6 3,3 3,4 2,9 3,6 11,2 8,8 9,5 8,5 8,5 9,9 9,4 9,2 10,2 9,2 11,3
Ensamstende
utan barn 6,7 6,4 6,0 5,6 5,5 5,2 5,1 5,6 6,8 5,7 6,2 17,5 18,1 17,1 16,7 16,1 16,0 15,7 15,8 17,4 15,4 17,2
med barn 9,4 9,3 8,0 7,5 10,1 7,4 7,6 6,2 11,6 9,4 10,6 19,3 18,5 18,8 18,8 19,3 15,8 16,8 15,1 20,5 17,7 23,0
Bostadstyp
Smhus 4,2 3,4 3,6 3,3 2,8 2,5 3,1 3,4 4,3 3,0 3,9 9,5 9,3 9,8 9,2 9,3 8,7 9,4 8,9 10,9 8,7 10,8
Flerfamiljshus 6,4 5,9 5,2 5,0 4,9 4,7 4,5 4,9 6,0 5,3 5,5 17,4 15,7 14,6 14,6 14,2 14,6 14,2 14,4 15,0 14,4 16,0
Boendeort
Strre stad 5,4 4,4 4,3 4,2 3,9 3,4 4,0 3,7 4,9 3,7 4,8 12,9 11,5 11,7 11,3 10,8 11,1 11,3 10,5 13,3 10,8 13,3
1

Tabell 3C Typ av brottsplats fr hot, misshandel och sexualbrott 20052015. Redovisning totalt samt efter kn.
Andel hndelser i procent av totalt antal hndelser fr respektive brottstyp.
TOTALT Mn Kvinnor
-05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
Allmn plats 54 52 54 67 52 54 51 52 47 51 45 64 60 69 78 66 65 68 59 61 62 62 29 40 28 41 26 32 27 36 22 33 18
Arbete/skola 27 27 20 16 24 20 24 24 24 24 21 24 22 15 12 16 16 15 23 17 23 17 33 35 28 23 39 29 37 28 37 26 27
Bostad 13 13 19 12 14 18 19 13 19 17 28 4 8 9 5 7 12 11 6 10 6 13 33 22 37 29 28 31 29 30 34 36 51
Misshandel
Annan plats 6 7 7 5 10 8 7 11 10 7 6 7 10 7 4 12 7 7 13 12 9 8 4 4 6 7 7 9 6 6 7 5 4
Allmn plats 45 40 43 46 38 39 39 34 36 35 43 51 50 53 54 51 51 48 43 50 43 50 37 31 34 41 29 29 32 26 26 28 38
Arbete/skola 31 29 28 21 26 27 24 29 30 31 29 28 24 22 17 23 24 19 26 26 25 29 35 32 33 24 28 29 28 32 32 36 29
Hot
Bostad 19 24 24 28 27 26 29 28 26 25 23 15 16 20 22 13 15 23 21 15 24 17 23 30 28 33 36 35 33 34 35 25 29

Annan plats 5 8 5 4 10 8 8 9 8 10 5 6 9 6 7 13 10 10 10 9 8 5 4 7 5 3 7 7 7 7 8 11 5
Allmn plats 54 49 37 48 56 37 41 50 36 53 59 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Arbete/skola 24 17 21 20 13 27 12 17 31 18 14 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Bostad 16 22 27 26 16 31 30 23 21 15 18 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Sexualbrott
Annan plats 6 12 14 7 15 5 18 10 12 14 9 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
x D antalet sexualbrott mot mn som rapporterats in till NTU r mycket litet srredovisas inte brottsplats fr sexualbrott fr mn och kvinnor.
79
Tabell 3D Relation till grningspersonen fr olika typer av brott 20052015. Totalt samt srredovisning efter kn.
80
Andel hndelser i procent av totalt antal hndelser fr respektive brottstyp.
Grnings- TOTALT Mn Kvinnor

person -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
Helt oknd 56 50 49 62 54 59 57 57 55 58 47 68 65 63 75 63 72 72 71 67 70 66 29 29 24 34 38 33 34 21 35 40 18
Bekant 33 36 36 27 33 32 29 31 30 25 29 30 30 34 22 30 25 21 27 27 26 25 40 44 40 38 39 46 39 41 36 23 36
Misshandel
Nrstende 11 14 15 11 13 9 15 12 15 16 24 2 5 3 3 7 3 6 2 6 3 10 31 27 36 28 23 21 27 37 29 37 45
Helt oknd 64 56 54 52 53 52 56 57 55 58 58 72 67 62 65 66 66 66 69 66 66 67 56 46 46 42 44 42 48 46 47 51 51
Hot
Bekant 29 34 34 35 34 36 30 31 33 31 31 26 29 34 32 30 31 29 26 32 28 28 33 39 34 37 36 40 31 35 33 33 33
Nrstende 6 10 12 13 14 11 14 13 12 12 11 1 4 4 3 4 3 5 5 2 7 5 12 15 19 21 20 18 21 19 20 16 16
Helt oknd 64 55 51 57 57 59 58 63 56 63 69 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Bekant 27 34 36 34 36 29 29 23 33 25 21 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Sexualbrott
Nrstende 9 11 13 9 8 12 13 15 11 11 10 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x
Helt oknd 43 41 39 40 36 37 43 50 48 48 51 51 41 43 41 46 39 42 64 51 50 46 37 41 35 39 30 36 45 42 46 48 54
Bekant 37 34 39 38 40 45 36 28 32 31 31 37 36 38 39 38 47 43 21 35 33 35 37 33 39 37 42 43 32 32 29 30 28
Nrstende 8 12 10 12 12 12 14 14 15 16 14 5 9 7 7 6 8 9 9 9 11 11 11 15 13 15 16 15 18 18 20 18 15
Trakasserier 1
Vet ej 12 12 12 11 11 6 6 8 5 5 5 6 14 11 12 10 7 6 7 5 7 7 16 11 13 9 11 6 6 8 5 4 3
1
Andel av utsatta personer.
x D antalet sexualbrott mot mn som rapporterats in till NTU r mycket litet srredovisas inte relation till grningsperson fr mn och kvinnor.

Tabell 3E:1 Utsatthet bland hushll i riket fr olika typer av brott mot egendom samt antal hndelser och andel drav som uppges
Andel utsatta hushll i procent

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA EGENDOMS
BROTT MOT HUSHLL 1 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 9,5
Bostadsinbrott 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,1 0,9 1,2 0,8 1,0
2
Bilstld 0,9 0,8 0,7 0,5 0,6 0,4 0,4 0,4 0,2 0,5
Stld ur/frn fordon 5,0 4,1 3,7 3,5 2,8 3,1 2,6 2,8 2,6 2,4
Cykelstld 6,9 7,1 6,9 6,9 6,5 6,7 5,9 6,2 6,1 6,3
Antal utsatta hushll
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA EGENDOMS

BROTT MOT HUSHLL 1 489000 459000 442000 436000 402000 423000 375000 403000 386000 405000
Bostadsinbrott 40000 34000 38000 41000 38000 45000 36000 48000 35000 45000
2
Bilstld 26000 23000 21000 16000 18000 12000 11000 12000 7000 17000
Stld ur/frn fordon 193000 160000 146000 140000 113000 124000 106000 114000 109000 100000
Cykelstld 267000 278000 273000 271000 258000 270000 242000 255000 257000 270000
1
2
I tabellen redovisas bilstd bland hushll som gde bil under respektive r eftersom det r den mest vedertagna redovisningsformen.
Dock r skillnaderna sm och i rets undersokning uppgick aven andelen hushll som utsatts for bilstld av hela befolkningen till 0,4 procent.
81
Tabell 3E:2 Utsatthet bland hushll i riket fr olika typer av brott mot egendom samt antal hndelser och andel drav som uppges
82
Antal hndelser i populationen

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA EGENDOMS
BROTT MOT HUSHLL 1 648000 594000 586000 561000 527000 552000 463000 566000 490000 537000
Bostadsinbrott 50000 40000 47000 43000 40000 55000 42000 86000 42000 58000
Bilstld 2 27000 25000 23000 16000 25000 12000 13000 13000 7000 18000
Cykelstld 331000 344000 332000 339000 321000 328000 289000 318000 307000 326000
Andel hndelser i procent som uppges vara polisanmlda3
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
SAMTLIGA EGENDOMS
BROTT MOT HUSHLL 1 53 50 51 52 51 52 51 53 51 48
Bostadsinbrott 74 78 75 88 86 89 86 84 87 74
2
Bilstld 98 96 97 x x x x x x x
Cykelstld 40 35 37 38 38 39 42 40 40 37
1
2
I tabellen redovisas bilstd bland hushll som gde bil under respektive r eftersom det r den mest vedertagna redovisningsformen. Dock r skillnaderna sm och i rets underskning uppgick ven
andelen hushll som utsatts fr bilstld av hela befolkningen till 0,4 procent.
3
Antal hndelser i populationen 20062014 har korrigerats d ett tidigare fel i bearbetningen av data har gjort att antalet hndelser underskattats med i genomsnitt 1,0 procent per r och brottstyp,
vilket betyder att felet har marginell inverkan p resultaten. Fr mer information, se NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).
x Antalet hushll som uppgett att de utsatts fr bilstld r fr litet fr att andelen anmlda hndelser ska kunna redovisas.

Tabell 3F Utsatthet fr olika typer av brott mot egendom efter familje- och boendefrhllanden 20062015. Andel i procent.
Utsatta fr bostadsinbrott Utsatta fr bilstld 1 Utsatta fr stld ur/frn fordon

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,1 0,9 1,2 0,8 1,0 0,9 0,6 0,7 0,5 0,6 0,4 0,4 0,4 0,2 0,5 5,0 4,1 3,7 3,5 2,8 3,1 2,6 2,8 2,6 2,4
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 1,0 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 1,0 1,2 0,9 0,9 0,6 0,5 0,6 0,5 0,4 0,3 0,4 0,3 0,2 0,3 4,7 3,5 3,5 3,3 2,9 2,8 2,8 2,5 2,4 2,3
med barn 1,0 1,1 0,7 1,1 1,0 0,8 0,7 0,7 0,7 1,1 0,9 1,1 0,8 0,6 0,4 0,2 0,3 0,4 0,2 0,3 5,8 4,4 4,4 5,2 3,6 4,7 3,4 4,1 3,4 2,8
Ensamstende
utan barn 1,1 0,9 1,0 1,2 1,0 1,2 0,9 1,1 0,8 1,1 1,1 1,0 0,7 0,6 0,9 0,5 0,4 0,3 0,2 0,9 4,7 4,3 3,5 3,1 2,4 2,6 2,2 2,2 2,4 2,4
med barn 1,3 0,8 2,0 1,6 1,2 1,9 0,1 3,1 0,9 1,3 0,6 0,4 0,8 0,5 - 0,8 0,2 1,6 0,1 1,1 5,7 5,6 4,8 4,5 3,9 3,1 3,4 3,6 2,7 1,5
Bostadstyp
Smhus 1,0 0,8 1,0 1,4 0,9 1,2 1,0 1,4 0,9 1,3 0,5 0,5 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,5 4,5 3,5 3,2 3,6 2,5 2,9 2,6 2,9 2,2 2,3
Flerfamiljshus 1,1 0,9 0,9 0,8 1,0 1,0 0,7 1,0 0,7 0,8 1,3 1,3 1,0 0,8 1,0 0,7 0,6 0,6 0,3 0,6 5,5 4,7 4,1 3,6 3,2 3,3 2,7 2,6 2,9 2,4

Boendeort
Storstadsregion 1,4 0,9 1,1 1,3 1,2 1,4 1,2 1,4 1,0 1,2 1,1 1,0 0,7 0,9 1,1 0,5 0,5 0,5 0,2 0,8 6,4 5,1 4,6 4,4 3,4 3,9 3,2 3,8 3,5 3,2
Strre stad 0,9 0,9 0,8 1,0 0,9 1,1 0,7 0,9 0,8 1,2 0,8 0,7 0,9 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3 0,5 4,4 3,6 3,3 3,2 2,7 2,5 2,2 2,1 2,0 1,7
Mindre stad/landsbygd 0,7 0,7 0,9 0,7 0,7 0,8 0,7 1,2 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 0,4 0,4 0,4 0,2 0,2 0,1 0,4 3,9 3,4 3,1 2,9 2,2 2,5 2,3 2,2 2,1 2,1
Utsatta fr cykelstld Utsatta fr ngot egendomsbrott2

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15
SAMTLIGA, 1679 R 6,9 7,1 6,9 6,9 6,5 6,7 5,9 6,2 6,1 6,3 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 9,5
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 4,5 5,0 4,4 4,2 4,6 5,0 3,9 4,9 4,3 4,6 10,0 9,0 8,6 8,0 8,1 8,5 7,7 8,5 7,2 7,7
med barn 8,8 9,8 9,2 10,4 8,0 8,3 8,1 8,2 8,0 10,4 15,2 15,2 14,2 15,8 12,2 12,9 11,9 12,5 11,6 13,5
Ensamstende
utan barn 7,2 7,1 7,5 6,9 6,9 6,9 6,5 6,0 6,4 5,9 12,8 11,8 11,5 10,9 10,1 10,4 9,2 8,9 9,3 9,3
med barn 14,6 13,1 11,5 14,5 12,4 11,1 9,2 9,8 9,2 9,0 20,8 17,8 16,9 19,1 17,1 15,7 12,1 15,5 12,3 11,1
Bostadstyp
Smhus 5,0 5,7 5,2 5,2 4,5 5,2 4,4 4,6 4,4 4,6 10,1 9,6 9,1 9,8 7,7 9,0 7,7 8,4 7,1 7,9
Flerfamiljshus 8,7 8,5 8,6 8,3 8,2 8,0 7,5 7,7 7,5 7,8 14,9 13,7 13,1 12,1 12,2 11,8 10,6 11,0 10,7 10,8
Boendeort
Storstadsregion 6,5 6,3 6,8 7,1 6,6 6,8 6,0 6,8 6,3 6,4 14,0 12,1 11,9 12,4 11,1 11,7 10,2 11,6 10,3 10,6
Strre stad 8,0 8,4 8,3 7,7 8,0 7,9 7,1 7,4 7,2 7,8 12,9 12,5 12,2 11,3 11,3 11,0 9,7 10,1 9,5 10,3
Mindre stad/landsbygd 5,8 6,5 5,4 5,4 4,1 4,6 4,3 3,5 4,3 4,2 10,2 10,2 9,0 8,7 6,8 7,7 7,0 6,3 6,9 6,7
1
Bland hushll som gde bil under det aktuella kalenderret.
2
- Inget hushll i kategorin har uppgett utsatthet fr brottet.
83
Tabell 3G:1 Upprepad utsatthet fr brott mot enskild person i olika grupper i befolkningen 2015. Andel i procent.
Andel utsatta ... Andel utsatta

... 1 gng ... 23 gnger ... 4 gnger eller fler totalt
SAMTLIGA, 1679 R 8,8 2,7 1,9 13,3
Kn
Mn 8,6 2,5 1,6 12,7
Kvinnor 9,0 2,8 2,2 14,0
lder
1619 r 10,3 4,2 1,9 16,4
2024 r 12,1 4,5 4,1 20,7
2534 r 11,7 3,9 2,8 18,5
3544 r 8,1 2,4 2,4 12,9
4554 r 8,2 2,9 1,8 13,0
5564 r 8,3 2,1 1,1 11,5
6574 r 6,3 0,9 0,4 7,6
7579 r 4,8 0,6 0,4 5,8
Mn
1624 r 10,2 3,8 2,0 16,1
2544 r 9,7 3,3 2,3 15,3
4564 r 8,7 2,1 1,3 12,0
6579 r 5,4 0,7 0,5 6,6
Kvinnor
1624 r 12,5 4,9 4,5 21,9
2544 r 10,2 3,0 3,0 16,1
4564 r 7,9 2,9 1,7 12,5
6579 r 6,5 1,0 0,3 7,7

Tabell 3G:2 Upprepad utsatthet fr brott mot enskild person i olika grupper i befolkningen 2015. Andel i procent.

SAMTLIGA, 1679 R 8,8 2,7 1,9 13,3
Svenskfdda med
bda/en frlder inrikesfdd(a) 8,6 2,4 1,9 13,0
bda frldrarna utrikesfdda 12,6 3,6 2,2 18,3
Utrikesfdda 8,8 3,4 1,5 13,7
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 7,5 2,6 1,7 11,7
Gymnasial 8,6 2,7 2,4 13,7
Eftergymnasial 9,5 2,5 1,4 13,5
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 6,9 1,8 1,1 9,8
med barn 7,7 2,3 1,3 11,3
Ensamstende
utan barn 11,2 3,5 2,5 17,2
med barn 12,4 5,3 5,3 23,0
Bostadstyp
Smhus 7,7 2,0 1,1 10,8
Flerfamiljshus 10,0 3,4 2,6 16,0
Boendeort
Storstadsregion 9,8 2,9 2,0 14,8
Strre stad 9,0 2,6 1,8 13,3
Mindre stad/landsbygd 7,1 2,3 1,8 11,2

Tabell 3H Upprepad utsatthet fr brott mot hushll efter familje- och boendefrhllanden samt boendeort 2015.
Andel i procent.

SAMTLIGA, 1679 R 7,8 1,5 0,2 9,5
Familjetyp
Sammanboende
utan barn 6,7 0,9 0,1 7,7
med barn 10,9 2,5 0,1 13,5
Ensamstende
utan barn 7,5 1,5 0,3 9,3
med barn 7,5 3,3 0,3 11,1
Bostadstyp
Smhus 6,5 1,2 0,1 7,9
Flerfamiljshus 8,7 1,8 0,3 10,8
Boendeort
Storstadsregion 8,8 1,7 0,2 10,6
Strre stad 8,3 1,8 0,3 10,3
Mindre stad/landsbygd 5,5 1,0 0,2 6,7

4 Oro och otrygghet
Sammanfattning 88
Rapport 2017:1
Inledning 89
Otrygghet 89
Oro fr brott 92
Otrygghet relaterat till egna
erfarenheter och instllningar 103
Otrygghetens konsekvenser 106
underskningen 2016
Figurfrteckning 110
Tabellfrteckning 112
BR NTU 2016 ORO OCH OTRYGGHET 87

4 Oro och otrygghet
Sammanfattning
En stor majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 r uppger att de knner
sig ganska eller mycket trygga nr de gr ut ensamma sent en kvll i sitt eget
bostadsomrde. I NTU 2016 r det dock 19procent som uppger att de knner
otrygghet i sdana situationer. Det r en strre andel otrygga jmfrt med
de senaste rens mtningar, dr andelen otrygga pendlat mellan 15 och 16
procent under 20092015.
Det finns stora skillnader i trygghet mellan kvinnor och mn. Kvinnor uppger
betydligt oftare n mn att de knner sig otrygga; 31 procent av kvinnorna
uppger att de knner sig otrygga, vilket ska jmfras med 9 procent av mn-
nen. ven ldre (7579 r), boende i flerfamiljshus samt utrikesfdda knner
sig otryggare n vriga.
Drygt sju av tio (72%) tror att brottsligheten i Sverige har kat de senaste tre
ren, vilket r en minskning med 1 procentenhet jmfrt med 2015. Sedan
2006, nr NTU genomfrdes frsta gngen, har andelen minskat med 9 pro-
centenheter.
Var fjrde person (25%) i befolkningen oroar sig i stor utstrckning ver
brottsligheten i samhllet. Sedan underskningen inleddes 2006 har andelen
minskat frn 29 procent. Det en liten kning sedan frra ret, d 22 procent
upplevde stor oro ver brottsligheten.
Nstan var tredje person (29%) uppger att de ganska ofta eller mycket ofta
oroar sig fr att ngon nrstende ska drabbas av brott. Det r 4 procenten-
heter hgre jmfrt med NTU 2015. Detta r andra ret i rad som oron fr att
ngon nrstende ska drabbas av brott kar, efter att ha minskat kontinuerligt
frn 2006 till 2014.
Knappt en femtedel oroar sig fr bostadsinbrott (19%). Ungefr en av sju
(15%) tillfrgade oroar sig ver att sjlv bli utsatt fr verfall eller misshan-
del. Ungefr lika stor andel oroar sig fr fordonsrelaterade brott (14%). ldre
(4579 r) oroar sig oftare n yngre ver brottsligheten i samhllet i stort,
medan yngre (2034 r) oftare oroar sig fr verfall eller misshandel. Boende
i smhus oroar sig oftare fr bostadsinbrott medan boende i flerfamiljshus r
mer oroliga fr verfall eller misshandel och fordonsrelaterade brott.
88 BR NTU 2016 ORO OCH OTRYGGHET

Inledning
I detta kapitel presenteras huvudresultaten om otrygghet och oro fr
brott. Resultatgenomgngens frmsta syfte r att beskriva utvecklingen
och vilka grupper som uppger att de knner sig otrygga. Informationen
bidrar med kunskap om var behovet av trygghetsskapande tgrder r
strst.
Att studera hur otrygghet varierar mellan olika grupper i befolkningen

bidrar till en mer nyanserad bild av otryggheten i Sverige. Drfr
baseras resultatredovisningen till stor del p jmfrelser mellan olika
grupper, som mn och kvinnor eller yngre och ldre. Resultaten redo
visas genomgende med uppdelning p kn och lder. Fr vriga bak-
grundsvariabler, bland annat svensk eller utlndsk bakgrund, utbildning
och bostadstyp, redogrs resultaten lpande i text och terfinns i sin
helhet i tabellerna 4A4G i slutet av kapitlet.
I resultatredovisningen beskrivs inledningsvis andelen personer med en

mer allmn upplevelse av otrygghet samt andelen personer som knner
en konkret oro ver att drabbas av olika typer av brott. Drefter fljer
ett avsnitt som beskriver i vilken utstrckning otryggheten pverkar
beteendet och livskvaliteten. Slutligen fljer ett avsnitt som fokuserar p
hur otryggheten ser ut bland personer med olika erfarenhet av utsatthet
fr brott samt bland personer med olika instllning till brottslighetens
utveckling och till rttsvsendet.
Otrygghet
Otrygghet r ett komplext och mngfacetterat fenomen. Ambitionen
med NTU r inte att ge en heltckande bild av hela fenomenet otrygg-
het, utan att bidra med ett antal centrala indikatorer p omrdet. NTU
omfattar en frga som tar fasta p knslan av otrygghet vid utevistelse
sena kvllar i det egna bostadsomrdet. Frgan r inte specifikt kopplad
till brott, utan syftar till att fnga upp en mer allmn knsla av otrygg-
het. Frgan stlls p fljande vis:
Om du gr ut ensam sent en kvll i omrdet dr du bor, knner

du dig d mycket trygg, ganska trygg, ganska otrygg, mycket
otrygg eller gr du aldrig ut ensam sena kvllar?
De som aldrig gr ut ensamma sena kvllar fr fljande fljdfrga fr

att srskilja dem som p grund av otrygghet undviker att g ut:
r sklet till att du aldrig gr ut ensam sent p kvllen A) att

du inte har ngon anledning eller mjlighet att g ut ensam sent
p kvllen, B) att du knner dig otrygg eller C) annat skl?
En stor majoritet av befolkningen (81%) i ldern 1679 r uppger att

de knner sig ganska eller mycket trygga nr de gr ut ensamma sent
en kvll i sitt eget bostadsomrde. Var tionde person knner sig ganska
otrygg vid sdan utevistelse (10%). En mindre andel personer, cirka
2 procent, knner sig mycket otrygga, medan 7 procent uppger att de
p grund av otrygghet lter bli att g ut ensamma sena kvllar (se figur

4.1). Totalt uppgav 19 procent att de var otrygga. Detta r en kning
med 4 procentenheter sedan NTU 2015. Jmfrt med 2006, nr NTU
genomfrdes frsta gngen, r det ingen strre skillnad (1 procenten-
het hgre 2016) i andelen personer som knner sig ganska eller mycket
trygga.
Figur 4.1 Trygghet vid utevistelse sent p kvllen i det egna bostadsomrdet 20062016.
Andel av befolkningen (1679 r).
Gr inte ut p.g.a. otrygghet 2006 8 2 11 46 33

Mycket otrygg
2007 7 2 9 45 38
Ganska otrygg
2008 6 2 9 46 37
Ganska trygg
Mycket trygg 2009 6 2 9 45 39
2010 6 2 8 44 41
2011 6 2 8 42 43
2012 5 2 8 45 40
2013 5 2 8 43 42
2014 5 2 8 45 41
2015 5 2 8 44 40
2016 7 2 10 44 36
0 20 40 60 80 100
Procent
Den fortsatta redovisningen fokuserar i huvudsak p andelen otrygga,

det vill sga p dem som svarat att de antingen knner sig ganska
otrygga, mycket otrygga eller att de inte gr ut ensamma i det egna
bostadsomrdet sent p kvllen p grund av otrygghet.
Kn och lder
Majoriteten av bde mn och kvinnor uppger att de knner sig ganska
eller mycket trygga. Kvinnor uppger dock betydligt oftare n mn att
de knner sig otrygga. Av kvinnorna uppger 31 procent att de knner
sig ganska eller mycket otrygga eller att de p grund av otrygghet lter
bli att g ut, vilket ska jmfras med 9 procent av mnnen (se figur 4.2
och 4.3). Som framgr av figur 4.2 avstr kvinnorna ocks i betydligt
strre utstrckning n mnnen frn att g ut; 12 procent av kvinnorna i
befolkningen (1679 r) undviker att g ut ensamma sent en kvll i sitt
bostadsomrde p grund av otrygghet. Motsvarande siffra fr mnnen
r 2 procent. Siffrorna r ngot hgre jmfrt med 2015, frmst p
grund av att otryggheten bland kvinnor har kat med 6 procentenheter
(frn 25% 2015 till 31% 2016).
Nr andelen otrygga totalt sett minskade mellan 2006 och 2007 var
minskningen strre bland kvinnorna n bland mnnen. Mellan 2007
och 2010 fortsatte otryggheten att minska bland kvinnorna, om n
inte lika kraftigt som tidigare (se figur 4.3). Fram till rets kning lg

Figur 4.2 Otrygga nr de gr ut sent p kvllen i det egna bostadsomrdet 2016.
Andel fr respektive kn. (Tabell 4A)
Mycket/ganska otrygg Mn 7 2
Gr ej ut p.g.a. otrygghet
Kvinnor 19 12
0 5 10 15 20 25 30 35
Procent
Figur 4.3 Otrygga (mycket/ganska otrygga samt de som ej gr ut p grund av otrygghet)

nr de gr ut sent p kvllen i det egna bostadsomrdet 20062016. Andel fr
respektive kn. (Tabell 4A)
Procent
40
Mn
Kvinnor
30
20
10
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
andelen otrygga bland mnnen p ungefr samma niv sedan 2007 och
bland kvinnorna sedan 2010.
I likhet med tidigare rs underskningar r andelen otrygga srskilt hg

bland de ldsta kvinnorna (39% bland kvinnor i ldrarna 7579 r).
Bland mnnen r otrygghet vanligast i ldersgruppen 5564 r (10%).
Minst andel otrygga bland kvinnorna terfinns i ldersgruppen 4554 r
(25%) och bland mnnen i ldersgruppen 2024 r (8%, se figur 4.4).
Figur 4.4 Otrygga nr de gr ut sent p kvllen i det egna bostadsomrdet 2016. Andel fr
respektive kn och ldersgrupp. (Tabell 4A)
Procent
Mn 50
Mycket/ganska otrygg 40
30
Kvinnor 20
Mycket/ganska otrygg
10
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Skillnaderna mellan kvinnor och mn i olika ldersgrupper har varit

ganska likartad sedan underskningen inleddes 2006. Det har dock
skett vissa nivfrndringar. Bland kvinnorna har den strsta frnd-
ringen skett i ldersgruppen 7579 r, dr andelen personer som knner
sig otrygga har sjunkit med 16 procentenheter frn 2006 till 2016 rs
mtning. Bland mnnen har den strsta frndringen skett i grupperna

2024 r och 7579 r, dr andelen personer som knner sig otrygga r
4 procentenheter lgre i NTU 2016 jmfrt med den frsta undersk-
ningen (se tabell 4A).
Olika gruppers otrygghet

Mnstren r verlag mycket lika dem som presenterades i NTU 2015
(se tabell 4A). Bland utrikesfdda personer r det en ptagligt strre an-
del som uppger att de r otrygga (30%) jmfrt med inrikesfdda med
tv utrikesfdda frldrar och inrikesfdda med minst en inrikesfdd
frlder (20 respektive 17%).
Personer med hgst frgymnasial utbildning och hgst gymnasial

utbildning uppger oftare otrygghet vid utevistelse (24respektive 20%)
n de med eftergymnasial utbildning (17%). Ensamstende, med eller
utan barn, knner sig otrygga i strre utstrckning (25 respektive 21%)
jmfrt med sammanboende med eller utan barn (17 respektive 18%).
Hr kan det noteras att det i samtliga grupper, med undantag fr sam-
manboende med barn, r en lgre andel som uppger att de r otrygga
n vid den frsta underskningen 2006.
I rets underskning framkommer i princip inga skillnader i otrygghet

mellan boende i en storstadsregion (21%) och boende i andra strre
stder (20%). De som bor i en mindre stad eller p landsbygden r
dock mindre otrygga (16%). Tydligare skillnader framtrder nr bo-
stadstyp studeras. Bland boende i flerfamiljshus uppger mer n dubbelt
s stor andel att de knner sig otrygga jmfrt med personer boende i
smhus (26 respektive 13%). Detta mnster r ofrndrat sedan den
frsta mtningen 2006.
Eventuella skillnader i otrygghet mellan olika grupper behver inte

innebra att det finns ett orsakssamband. Ett exempel r att utbildning
samvarierar med otrygghet, men eftersom utbildning samtidigt samva-
rierar med lder mste man anvnda sig av srskilda statistiska analyser
fr att berkna hur varje enskild faktor pverkar otrygghet.
De srskilda statistiska analyserna som gjordes i NTU 2015 (Br 2016)

visar bland annat att skillnaden i otrygghet mellan dem med eftergymna-
sial utbildning och dem med hgst frgymnasial utbildning kvarstr, bde
bland mn och bland kvinnor, nr man rensar bort effekten av andra
bakgrundsfaktorer ssom lder. ven skillnader i otrygghet om man bor
i flerfamiljshus eller smhus kvarstr om man rensar bort fr de andra
bakgrundsfaktorerna, ven om detta samband r starkast fr mn.
Oro fr brott
Fr att ringa in en annan dimension av otrygghet, tillfrgas de personer
som deltar i NTU ocks om sin oro fr brott. Detta grs p flera stt,
genom att frga efter dels en mer abstrakt oro ver brottsligheten i
samhllet, dels en mer konkret oro fr att sjlv utsttas fr olika brotts-
typer. Oron kan ocks glla andra personer; frldrar kan exempelvis
oroa sig mer fr att deras barn ska utsttas fr brott n fr att de sjlva
ska bli utsatta.

Fr att ta reda p uppfattningen om brottslighetens utveckling stlls
fljande frga i NTU:
P det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige har kat,
minskat eller varit ofrndrade de senaste tre ren?
De fem svarsalternativen r: kat kraftigt, kat ngot, varit ofrnd

rade, minskat ngot och minskat kraftigt.
Fr att underska hur mnga som oroar sig ver brottsligheten i sam-
hllet stlls fljande frga:
r du orolig ver brottsligheten i samhllet?
Svarsalternativen r: ja, i stor utstrckning, ja, i viss utstrckning och

nej, inte alls.
Fr att underska hur mnga som oroar sig fr nrstende eller fr att
de sjlva ska utsttas fr brott, stlls fljande frgor:
Har det hnt under det senaste ret att du oroat dig fr att
ngon nrstende till dig ska drabbas av brott?
du ska drabbas av inbrott i din bostad?
du ska bli verfallen eller misshandlad?
din/er bil ska bli utsatt fr stld eller skadegrelse?51
Svarsalternativen r inledningsvis ja eller nej. De som svarar ja fr sedan

fljdfrgan:
Har det hnt mycket ofta, ganska ofta eller ganska sllan?
Uppfattning om brottslighetens utveckling

En majoritet av de medverkande i NTU 2016 tror att brottsligheten har
kat (kraftigt eller ngot) de senaste tre ren (72%). Detta r i niv
med frra ret d motsvarande siffra var 73 procent, men sett ver tid
har denna andel minskat med 9 procentenheter (81% r 2006). Var
tredje person (33%) tror att brottsligheten har kat kraftigt, knappt
tv femtedelar (39%) tror att brottsligheten har kat ngot, medan lite
mer n en femtedel (22%) tror att antalet brott har varit ofrndrat
eller minskat ngot eller kraftigt.
Andelen personer som tror att antalet brott i Sverige har kat kraftigt
r ngot strre i rets underskning jmfrt med frra ret, men har
minskat avsevrt sedan 2006 (8 procentenheter, se figur 4.5). Under
samma period har andelen som tror att antalet brott har minskat (ngot
eller kraftigt) tredubblats (frn 2 till 6%). Frmst handlar det om att en
hgre andel tror att antalet brott har minskat ngot.
51
Stlls endast till dem som bor i hushll som ger bil.

Figur 4.5 Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andelen av befolkningen (1679
r) som tror att antalet brott har kat, minskat eller varit ofrndrat de senaste
tre ren. 20062016.
kat kraftigt 2006 41 40 17 2

kat ngot 2007 37 41 20 3
Varit ofrndrat
2008 41 39 19 2
Minskat ngot eller kraftigt
2009 34 42 21 2
2010 32 44 22 2
2011 27 45 24 4
2012 32 45 21 3
2013 28 44 25 4
2014 25 44 24 7
2015 31 42 22 5
2016 33 39 22 6
0 20 40 60 80 100
Procent
Kn och lder
En strre andel kvinnor n mn tror att antalet brott i Sverige har kat
kraftigt eller ngot (75 jmfrt med 68%, figur 4.6). Denna andel har
dock minskat svl bland kvinnor som bland mn. Mnstret ver tid
ser likadant ut fr bde kvinnor och mn, det vill sga andelen som tror
att antalet brott har kat har minskat successivt.
Figur 4.6 Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andel fr respektive kn som tror

att antalet brott har kat de senaste tre ren. 20062016. (Tabell 4B)
Procent
Mn 100
Kvinnor 80
60
40
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Uppfattningen att antalet brott har kat r vanligare bland ldre n

bland yngre (figur 4.7). Ungefr tta av tio personer (83%) i lders-
gruppen 7579 r tror att antalet brott har kat. Minst andel terfinns
i ldersgrupperna 2024 r samt 2534(65%, fr bda grupperna).
ldersskillnaderna i uppfattningen att antalet brott har kat fljer lik-
nande mnster fr bde kvinnor och mn.

Figur 4.7 Uppfattning r 2016 om brottsutvecklingen i Sverige. Andel fr respektive
ldersgrupp som tror att antalet brott har kat de senaste tre ren. (Tabell 4B)
Procent
100
80
60
40
20
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Olika gruppers uppfattning om brottslighetens utveckling

Jmfrt med personer med hgst frgymnasial utbildningsniv r det
mindre vanligt att personer med eftergymnasial utbildning tror att
brottsligheten kat under de senaste tre ren (80 jmfrt med 60%,
se tabell 4B). Svenskfdda med minst en inrikesfdd frlder tror i
mindre utstrckning att brottsligheten kat n svenskfdda med bda
frldrarna fdda utomlands och utrikesfdda (70 jmfrt med 74 och
77%).
Det r mindre vanligt att boende i storstadsregioner tror att antalet

brott har kat de senaste tre ren (66%), jmfrt med boende i an-
dra strre stder och boende i mindre stder eller p landsbygden (73
respektive 77%). Vad gller familjetyp r det en hgre andel av ensam-
stende med barn som tror att antalet brott kat (77%) jmfrt med
vriga familjetyper (7072%). Sett till bostadstyp framkommer inga
tydliga mnster nr det gller uppfattning om brottsutvecklingen.
Eventuella skillnader i olika gruppers uppfattning om brottslighetens

utveckling behver inte innebra att det finns ett orsakssamband. Ett
exempel r att utbildning samvarierar med uppfattning om brottslig-
hetens utveckling, men eftersom utbildning samtidigt samvarierar med
lder mste man anvnda sig av srskilda statistiska analyser fr att
berkna hur varje enskild faktor pverkar uppfattningen om brottslig-
hetens utveckling.

visar bland annat att skillnaden i uppfattning om brottslighetens ut-
veckling mellan dem med eftergymnasial utbildning och dem med hgst
frgymnasial utbildning kvarstr, bde bland mn och bland kvinnor,
nr man rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer ssom lder.
Oro ver brottsligheten i samhllet

Var fjrde person (25%) i befolkningen oroar sig i stor utstrckning
ver brottsligheten i samhllet, medan drygt hlften (54%) uppger att
de oroar sig i viss utstrckning. Lite drygt var femte person (21%) upp-
ger att de inte alls r oroliga (se figur 4.8). Sett ver tid har andelen som

upplever stor oro ver brottsligheten i samhllet minskat frn 29pro-
cent 2006 till 25procent 2016.
Jmfrt med 2015 har andelen som uppger att de inte alls r oroliga ver
brottsligheten i samhllet minskat ngot (23% 2015 jmfrt med 21%
2016), men sedan 2006 har denna andel kat med 3 procentenheter.
Figur 4.8 Oro ver brottsligheten i samhllet 20062016. Andel av befolkningen

(1679 r).
Nej, inte alls 2006 18 53 29

Ja, i viss utstrckning
2007 22 52 25
Ja, i stor utstrckning
2008 19 52 29
2009 23 53 24
2010 25 53 22
2011 28 53 19
2012 23 57 21
2013 27 54 19
2014 22 59 19
2015 23 55 22
2016 21 54 25
0 20 40 60 80 100
Procent
Kn och lder
Av figur 4.9 framgr att en strre andel kvinnor (27%) knner stor oro
ver brottsligheten i samhllet jmfrt med mn (23%). Jmfrt med
2015 r andelen som upplever stor oro fr brottslighet ngot strre fr
bde mn och kvinnor; fr kvinnor har denna siffra kat sedan 2014
och fr mn sedan 2013. Jmfrt med den frsta underskningen (NTU
2006) har den minskat med 7 procentenheter fr kvinnor (frn 34%
2006 till 27% 2016) medan det i princip inte r ngon skillnad bland
mn (24% 2006 och 23% 2016). Srskilt ptaglig var minskningen av
stor oro ver brottsligheten i samhllet mellan ren 2008 och 2011, fr
bde mn och kvinnor.
Figur 4.9 Stor oro ver brottsligheten i samhllet 20062016. Andel fr respektive kn.
(Tabell 4C)
Procent
Mn 40
Kvinnor
30
20
10
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

En strre andel bland ldre n bland yngre uppger en stor oro ver
brottsligheten i samhllet (se figur 4.10). I den yngsta ldersgruppen
(1619 r) uppger sig 9 procent vara mycket oroliga, medan ungefr
tre av tio (2930%) i ldern 4579 r knner en sdan oro.
Figur 4.10 Stor oro ver brottsligheten i samhllet 2016. Andel fr respektive ldersgrupp.
(Tabell 4C)
Procent
40
30
20
10
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Bland kvinnor r andelen som upplever stor oro ver brottsligheten i

samhllet strst i ldern 5579 r (3134%) medan den yngsta lders-
gruppen 1619 r har minst andel oroliga (14%). ven bland mn r
strst andel oroliga i de ldre ldersklasserna 4579 r (2627%) och
minst andel r oroliga i den yngsta ldersgruppen 1619 r (5%, se
tabell 4C).
Olika gruppers oro ver brottsligheten i samhllet

Inrikes- och utrikesfdda personer knner ungefr lika stor oro fr
brottsligheten i samhllet (2526%). Personer med hgst gymnasial el-
ler med frgymnasial utbildning (30 respektive 25%) upplever stor oro
i strre utstrckning n personer med eftergymnasial utbildning (21%).
Fr familjetyp visar resultaten att ensamstende utan barn i mindre

utstrckning knner stor oro fr brottsligheten i samhllet (21%) n
ensamstende med barn (29%) och sammanboende med eller utan
barn (27 respektive 26%). Hr kan noteras att det i samtliga grupper
r en mindre andel som uppger stor oro n vid den frsta undersk-
ningen 2006.
I NTU 2016 framkommer sm skillnader i stor oro fr brottsligheten

i samhllet mellan boende i en storstadsregion (24%), boende i andra
strre stder (26%) och dem som bor i en mindre stad eller p lands-
bygden (24%). Detta mnster r stabilt sedan NTU 2007. Inga skill-
nader framtrder nr bostadstyp studeras; boende i flerfamiljshus och
boende i smhus uppger att de oroar sig fr brottsligheten i samhllet i
lika stor utstrckning (25% vardera).
Eventuella skillnader nr det gller olika gruppers oro fr brottslighe-

ten i samhllet behver inte innebra att det finns ett orsakssamband.
Ett exempel r att utbildning samvarierar med oron, men eftersom
utbildning samtidigt samvarierar med lder mste man anvnda sig av

srskilda statistiska analyser fr att berkna hur varje enskild faktor
pverkar oro fr brottslighet.

visar bland annat att skillnaden i stor oro fr brottsligheten i samhllet
mellan dem med eftergymnasial utbildning och dem med hgst frgym-
nasial utbildning kvarstr, bde bland mn och bland kvinnor nr man
rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer, ssom lder.
Oro fr att nrstende ska drabbas av brott

Nstan tre av tio (29%) uppger att de ganska ofta eller mycket ofta
oroar sig fr att ngon nrstende ska drabbas av brott (se figur 4.11).
Samtidigt uppger drygt tv av fem (44 %) att de inte oroar sig alls.
Andelen som uppger att de ganska eller mycket ofta oroar sig fr att
ngon nrstende ska drabbas av brott minskade med 10 procentenhe-
ter mellan 2006 och 2014 (frn 32 till 22 %). Drefter har andelen kat
med 7 procentenheter.
Figur 4.11 Oro fr att nrstende ska drabbas av brott 20062016. Andel av befolkningen
(1679 r).
Nej 2006 42 26 24 8
Ja, men ganska sllan 2007 44 26 23 7
Ja, ganska ofta
2008 43 27 23 8
Ja, mycket ofta
2009 45 27 21 7
2010 44 28 21 7
2011 48 27 19 6
2012 47 28 19 6
2013 50 27 19 5
2014 51 27 18 5
2015 50 26 19 5
2016 44 27 21 8
0 20 40 60 80 100
Procent
Kn och lder
Kvinnor oroar sig oftare n mn fr att ngon nrstende ska drabbas
av brott; 33 procent av kvinnorna jmfrt med 24 procent av mnnen
uppger att de ganska eller mycket ofta knner sdan oro (se figur 4.12).
Fr andra ret i rad kar andelen oroliga bland kvinnor och mn jm-
frt med fregende r (4 procentenheter vardera).

Figur 4.12 Oro (mycket/ganska ofta) fr att nrstende ska drabbas av brott 20062016.
Andel fr respektive kn. (Tabell 4C)
Procent
Mn 40
Kvinnor
30
20
10
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Nr lder studeras framtrder ett tydligt mnster; oro fr att nrstende

ska drabbas av brott (mycket/ganska ofta) r vanligast i ldern 4554
r (35%). Minst oroliga fr nrstende r tonringarna (1619 r) med
17% (se figur 4.13).
Figur 4.13 Oro (mycket/ganska ofta) fr att nrstende ska drabbas av brott 2016.
Andel fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4C)
Procent
40
30
20
10
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
Nr kn och lder studeras tillsammans framtrder att kvinnor i ldern

4554 r i strst utstrckning upplever oro fr att nrstende ska drab-
bas av brott (41%). Bland mnnen i samma ldersgrupp uppger nstan
en tredjedel sdan oro (30%, se tabell 4C). Minst oroliga ver nrst-
ende r mn i ldern 1619 r (12%).
Olika gruppers oro fr att nrstende ska drabbas av brott

Det r skillnader vad gller oro (mycket/ganska ofta) fr att nrstende
ska drabbas av brott mellan personer fdda i Sverige med tv utrikes-
fdda frldrar (32%) och inrikesfdda personer med minst en inrikes-
fdd frlder och utrikesfdda personer (29 respektive 27%, se tabell
4C). Bland personer med hgst frgymnasial utbildning och personer
med eftergymnasial utbildning r andelen oroliga fr nrstende mindre
(27 respektive 26%) n bland personer med hgst gymnasieutbildning
(33%). Nr familjetyp studeras framkommer att ensamstende med
barn r mer oroliga ver nrstende n sammanboende med barn (39
jmfrt med 36%). Ensamstende och sammanboende utan barn har
en ptagligt mindre andel oroliga fr att nrstende ska drabbas av
brott (24 respektive 28%).

Boende p landsbygden uppger oro (mycket/ganska ofta) fr nrstende
i mindre utstrckning (26%) n boende i strre stder och i storstads-
regionerna (30% vardera). Precis som fr oro ver brottsligheten gene-
rellt finns inte heller ngra skillnader nr det gller oro fr nrstende
kopplat till bostadstyp.
Eventuella skillnader i olika gruppers oro fr att nrstende ska drab-

bas av brott behver inte innebra att det finns ett orsakssamband. Ett
exempel r att familjefrhllanden samvarierar med oron, men efter-
som familjefrhllanden samtidigt samvarierar med lder mste man
anvnda sig av srskilda statistiska analyser fr att berkna hur varje
enskild faktor pverkar oron fr att nrstende ska drabbas av brott.

visar bland annat att skillnaden i oro fr att nrstende ska drabbas av
brott mellan dem med barn (svl ensamstende som sammanboende)
och dem utan barn kvarstr, bde bland mn och bland kvinnor, nr
man rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer, ssom lder.
Oro fr att sjlv utsttas fr brott

Hittills har detta kapitel berrt oro ver brottsligheten i samhllet och
oro fr att nrstende ska drabbas av brott. I bda fallen r oron ut-
bredd och resultaten i detta avsnitt visar att den typen av oro r vanli-
gare n oron fr att sjlv utsttas fr brott.
Det r vanligast att ganska eller mycket ofta oroa sig fr bostadsinbrott
(19%). Drefter kommer oro fr verfall eller misshandel (15%).
Bland de respondenter som angett att ngon i hushllet ger en bil
uppgr andelen som oroar sig ver att hushllets bil ska bli stulen eller
utsttas fr skadegrelse till 14 procent.
Andelen personer som oroar sig fr bostadsinbrott r lika stor i r som

frra ret (19%). Jmfrt med 2006 r andelen oroliga 2 procenten-
heter hgre i rets mtning (se figur 4.14). ven andelen oroliga fr
fordonsrelaterade brott ligger p ungefr samma niv som frra ret,
dock r andelen oroliga fr verfall eller misshandel hgre i r (15% i
r jmfrt med 11% frra ret). Sett ver tid har andelen personer som
oroar sig fr fordonsrelaterade brott minskat ptagligt (med 8 procent-
enheter sedan 2006). Andelen som oroar sig fr verfall eller misshan-
del r p samma niv som den frsta mtningen 2006.
Figur 4.14 Oro (mycket/ganska ofta) fr att utsttas fr olika brott 20062016.
Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 4D)
Procent
verfall/misshandel 30
Totalt
Bostadsinbrott 25
Stld/skadegrelse p fordon 20
15
10
5
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kn och lder
Skillnaderna mellan kvinnors och mns oro r strst nr det gller
att drabbas av verfall eller misshandel (22% fr kvinnor respektive
8% fr mn). ven nr det gller bostadsinbrott uppger kvinnor oro i
relativt stor utstrckning jmfrt med mn (22 respektive 17%). Nr
det gller oro fr fordonsrelaterad brottslighet r oro nstan lika vanligt
bland kvinnor och mn (14respektive 15%, se tabell 4D).
Andel bland mn. (Tabell 4D)
Procent
30
verfall/misshandel
Mn
Bostadsinbrott 25
15
10
5
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Nstan var femte man (17%) oroar sig fr bostadsinbrott. Detta r tre
procentenheter hgre jmfrt med den frsta mtningen 2006. Bland
mn oroar sig 15 procent fr stld/skadegrelse p fordon, vilket mot-
svarar en minskning med 6 procentenheter jmfrt med 2006. Minst an-
del bland mnnen r oroliga fr verfall och misshandel (8%). Utveck-
lingen inom denna kategori har varit relativt stabil ver tid (figur 4.15).
Andel bland kvinnor. (Tabell 4D)
Procent
30
verfall/misshandel
Kvinnor
Bostadsinbrott 25
15
10
5
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Lite drygt var femte kvinna (22%) oroar sig fr bostadsinbrott. Det r
en lika stor andel som i frra rets underskning och tv procentenheter
hgre jmfrt med den frsta underskningen 2006. Bland kvinnorna
oroar sig 22 procent fr verfall eller misshandel. Detta r en hgre an-
del jmfrt med perioden 20112015 d andelen oroliga varierade mel-
lan 15 och 17 procent. Bland kvinnorna oroar sig minst andel fr stld/
skadegrelse p fordon (14%). Andelen oroliga inom denna kategori
har minskat med 9 procentenheter jmfrt med 2006 (se figur 4.16).

I det tidigare avsnittet om otrygghet framkom att ldre i hgre grad n
yngre uppger att de knner sig otrygga nr de gr ut sent p kvllen i
det egna bostadsomrdet. Nr oro fr att sjlv utsttas fr olika brott
studeras uppdelat p ldersgrupper framkommer skillnader beroende p
brottstyp; andelen oroliga fr bostadsinbrott r strst i ldersgruppen
4555 r, medan yngre (srskilt unga vuxna, 2024 r) oftare oroar sig
fr verfall eller misshandel (se tabell 4D).
Andel bland kvinnor fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4D)
Procent
1619 r 50
2024 r
Kvinnor
40
2534 r
3544 r 30
4554 r 20
5564 r
10
6574 r
7579 r 0
Bostadsinbrott verfall/misshandel Stld/skadegrelse p fordon
Kvinnor i ldrarna 2024 r oroar sig i strst utstrckning fr att utst-

tas fr verfall eller misshandel (39% jmfrt med 9% av mnnen i
samma ldersgrupp). Andelen oroliga fr fordonsrelaterade brott r
hgst bland personer i ldrarna 2534 r (19% bland bde mn och
kvinnor), medan de yngsta oroar sig i lgst utstrckning (4 % av kvin-
norna och 5 % av mnnen, se figur 4.17 och 4.18).
Andel bland mn fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4D)
Procent
1619 r 50
2024 r
Mn
40
2534 r
3544 r 30
4554 r 20
5564 r
10
6574 r
7579 r 0
Bostadsinbrott verfall/misshandel Stld/skadegrelse p fordon
Olika gruppers oro fr brott

Det r relativt liten skillnad vad gller oro fr bostadsinbrott mellan ut-
rikesfdda personer (18%) och personer fdda i Sverige med minst en
inrikesfdd frlder eller bda frldrarna utrikesfdda (20% varde-
ra). ven vid oro fr fordonsrelaterade brott r skillnaden liten oavsett
svensk eller utlndsk bakgrund, 14% bland inrikesfdda med minst en
inrikesfdd frlder oroar sig fr detta och 16% av utrikesfdda samt
inrikesfdda med tv utrikesfdda frldrar. Vid verfall/misshandel
r skillnaderna ngot strre: 19% av inrikesfdda med bda frld-

rarna utrikesfdda knner oro fr att utsttas jmfrt med 17% av
utrikesfdda respektive 15% av inrikesfdda med minst en inrikesfdd
frlder. Oron fr att utsttas fr misshandel eller verfall r hgre i
samtliga grupper i jmfrelse med frra rets underskning.
Ensamstende utan barn r mindre oroliga fr bostadsinbrott (14%)

jmfrt med ensamstende med barn (18%) och sammanboende med
eller utan barn (26 respektive 21%). Ensamstende, med eller utan
barn, r i hgre grad oroliga fr verfall eller misshandel (20 respektive
17%) jmfrt med sammanboende med eller utan barn (14% var-
dera). Det r princip ingen skillnad mellan familjetyperna nr det gller
oro fr bilrelaterade brott (15% fr ensamstende med barn jmfrt
med 14% i vriga familjetyper).
Boende i smhus uppger i hgre grad oro fr att utsttas fr bostadsin-

brott n boende i flerfamiljshus (24 respektive 14%). Omvnt r per-
soner som bor i flerfamiljshus mer oroliga fr verfall eller misshandel
och fordonsrelaterade brott (20 respektive 18%) jmfrt med boende i
smhus (11 respektive 12%).
Boende i mindre stder och p landsbygden uppger oro fr att utsttas

fr verfall eller misshandel i ngot mindre utstrckning n boende i
strre stder eller i storstadsregionerna (11% jmfrt med 16 respek-
tive 17%). Frdelningen r i stort densamma som vid fregende mt-
tillfllen. Det r i stort sett ingen skillnad mellan boende i mindre stder
och p landsbygd, i strre stder eller i storstadsregioner vad gller oro
fr bostadsinbrott (mellan 18och 20%).
Eventuella skillnader vad gller olika gruppers oro fr att utsttas fr

brott behver inte innebra att det finns ett orsakssamband. Ett exem-
pel r att familjetyp ofta ser ut att samvariera med oro fr att utsttas
fr brott, men eftersom familjetyp samtidigt samvarierar med lder
mste man anvnda sig av srskilda statistiska analyser fr att berkna
hur varje enskild faktor pverkar denna typ av oro.

visar att skillnaderna i oro fr att utsttas fr verfall eller misshandel
om man bor i en strre stad eller p landsbygden kvarstr nr man
rensat bort effekten av andra faktorer som lder, kn, familjetyp och
bostadstyp. ven skillnaderna i oro fr att utsttas fr fordonsrelate-
rade brott, men ven bostadsinbrott, om man bor i flerfamiljshus eller
smhus kvarstr om man rensar bort effekten av andra bakgrundsvari-
abler som lder och bostadsregion.
Otrygghet relaterat till egna

erfarenheter och instllningar
I detta avsnitt presenteras hur otryggheten ser ut bland dem som har
olika syn p brottsligheten och p rttsvsendet, samt bland dem med
olika erfarenhet av utsatthet fr brott. Hr redovisas enbart grundlg-
gande resultat vilket medfr vissa begrnsningar i tolkningsmjlighe-
terna. Att otryggheten till exempel skiljer sig t mellan dem med olika

erfarenheter av brott behver inte ndvndigtvis innebra att det r
erfarenheten som r orsaken till skillnaden.
Fr att studera hur erfarenheter av utsatthet fr brott under 2015 och

olika instllningar till rttsvsendet samvarierar med upplevelsen av
otrygghet, har ett otrygghetsindex skapats. I indexet ingr variabler frn
de olika, tidigare presenterade, dimensionerna av begreppet otrygghet.
Det bestr av en sammanvgning av svaren p frgan om otrygghet vid
utevistelse en sen kvll, frgan om oro fr verfall eller misshandel och
frgan om man valt andra vgar eller frdstt (som redovisas senare i
detta kapitel). I resultaten nedan presenteras den andel som utifrn sam-
manvgningen visar sig vara srskilt otrygg.52 Totalt r det ungefr 4
procent av den vuxna befolkningen som i detta sammanhang definieras
som srskilt otrygga (se tabell 4E).
Erfarenheter av utsatthet fr brott

Alla erfarenheter av utsatthet fr brott under 2015, svl nr man
sjlv som nr en anhrig blivit utsatt, samvarierar med en strre andel
srskilt otrygga. Det br dock pongteras att underskningen inte tar
hnsyn till eventuella brottshndelser som skett fre den efterfrgade
tidsperioden. Personer som blivit utsatta fr brott mot enskild person
eller mot hushll uppger mer n dubbelt s ofta att de knner sig sr-
skilt otrygga jmfrt med dem som inte blivit utsatta fr brott (11res-
pektive 4%). Skillnaderna r strre nr personer som har varit utsatta
fr srskilt integritetskrnkande brott studeras.53 Dr uppgr andelen
otrygga enligt otrygghetsindex till 16 procent (se figur 4.19 och tabell
4E).
Figur 4.19 Srskilt otrygga (enligt index) bland personer med olika erfarenhet av brott
2016. Andel fr respektive grupp. (Tabell 4E)54
Procent
20
15
10
0
Ej utsatt fr brott Utsatt fr brott Utsatt fr srskilt Vittne till vld Anhrig utsatt
integritetskrnkande fr allvarligt brott
brott
Vidare framgr att personer med indirekta erfarenheter av utsatthet fr

brott, som att de bevittnat ett vldsbrott eller att en anhrig eller bekant
drabbats av ett allvarligt brott, r srskilt otrygga jmfrt med dem som
Fr ytterligare information, se NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).

52
Med srskilt integritetskrnkande brott avses bostadsinbrott, personrn, sexualbrott, vld, hot och/eller
53
trakasserier. Hot och trakasserier utgr 56 procent av dessa hndelser. Detta r sledes en delmngd av
kategorin utsatt fr brott.
Det r mjligt att ing i flera av de redovisade grupperna samtidigt. Exempelvis kan en respondent vara
54
vittne till vld och samtidigt sjlv vara utsatt fr brott och sledes ing i bda kategorierna.

saknar sdana erfarenheter (12% jmfrt med 5%). Resultaten r i
linje med tidigare rs underskningar.
I figur 4.20 redogrs fr andelen srskilt otrygga bland mn respektive

kvinnor som varit utsatta fr en eller ngra av de brottstyper som ingr
i NTU.55 Personer som blivit utsatta fr ngot av de efterfrgade brot-
ten, oavsett vilket, har i strre utstrckning upplevt en srskild otrygg-
het. Hur pass stor andel varierar beroende p brottstyp och kn. Exem-
pelvis uppger mn som utsatts fr hot under 2015 i strre utstrckning
att de knner sig srskilt otrygga (10%) jmfrt med mn som inte har
utsatts fr ngot brott (1%). Bland kvinnor som utsatts fr trakasse-
rier eller hot under 2015 knner en strre andel srskild otrygghet (28
respektive 29%) jmfrt med kvinnor som inte utsatts fr ngot brott
alls (8%).
Hr br det betonas att ven om mn och kvinnor med erfarenheter av

brott r mer otrygga n de som inte utsatts fr ngot brott, r det lngt
ifrn alla med sdana erfarenheter som r srskilt otrygga. Exempel-
vis r ungefr tre av tio av de kvinnor som utsatts fr trakasserier r
srskilt otrygga. Detta betyder dock inte att resterande inte upplever
otrygghet, d det mtt p otrygghet som redovisas i figur 4.18 och figur
4.19 endast r det som enligt NTU definieras som srskild otrygghet.
Figur 4.20 Srskilt otrygga 2016 efter utsatthet fr olika typer av brott fregende r.
Andel fr respektive brottstyp och kn. (Tabell 4F)
Cykelstld Mn
Kvinnor
Bostadsinbrott
Trakasserier
Misshandel
Hot
Ej utsatt fr brott 2015
0 5 10 15 20 25 30 35
Procent
Synen p brottsutvecklingen och frtroende fr rttsvsendet

NTU innehller en frga om huruvida de tillfrgade tror att antalet
brott i Sverige har kat, varit ofrndrat eller minskat under de senaste
tre ren. De personer som tror att brottsligheten i samhllet har kat
kraftigt r i strre utstrckning srskilt otrygga (11%) jmfrt med
dem som tror att brottsligheten varit ofrndrad eller minskat (2%).
ven mnniskors frtroende fr rttsvsendet samvarierar med deras

egen upplevelse av otrygghet. I den grupp som har litet frtroende r
andelen srskilt otrygga mer n tre gnger s stor som i den grupp som
55
I tabell 4F redogrs fr samtliga brottstyper som ingr i underskningen.

har stort frtroende fr rttsvsendet (14% jmfrt med 4%). Dessa
niver har varit tmligen stabila fram till och med 2015. I rets mtning
har dock samtliga grupper en strre andel srskilt otrygga jmfrt med
tidigare rs mtningar (se figur 4.21). Om detta r ett trendbrott eller en
tillfllig avvikelse frn en relativt stabil niv terstr att se i kommande
rs mtningar.
Figur 4.21 Srskilt otrygga (enligt index) bland personer med olika uppfattning om
brottsutvecklingen och rttsvsendet 20062016. Andel fr respektive grupp.
(Tabell 4E)
Procent
Stort frtroende fr rttsvsendet 15
Litet frtroende fr rttsvsendet 12
Antalet brott kar kraftigt
9
Antalet brott ofrndrat eller minskar
6
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Resultaten visar att synen p brottsutvecklingen och frtroendet fr

rttsvsendet samvarierar med srskild otrygghet. Personer som upp-
lever att brottsligheten kar kraftigt och personer med litet frtroende
fr rttsvsendet upplever i strre utstrckning srskild otrygghet. Som
nmnts i inledningen till detta avsnitt gr det dock inte att utan frdju-
pade studier sga ngot om riktningen i sambanden.
Otrygghet och oro fr att utsttas fr brott kan f olika konsekvenser,
fr en del kan otryggheten vara direkt begrnsande i tillvaron. Fljande
frgor handlar om huruvida otrygghet och oro ftt konsekvenser fr be-
teendet och stlls till samtliga respondenter i NTU i ett frsk att fnga
situationer dr otryggheten p ett konkret stt pverkat vardagen.56
Har det hnt under det senaste ret att du valt att ta en annan
vg eller ett annat frdstt d du knt dig otrygg p grund av oro
att utsttas fr brott?
och
Har det hnt under det senaste ret att du avsttt frn ngon
aktivitet, exempelvis promenad, bio eller trffa ngon, drfr att
du knt dig otrygg p grund av oro att utsttas fr brott?
I bda dessa fall r svarsalternativen inledningsvis ja och nej, och de

som svarar ja fr sedan en fljdfrga:
Har det hnt mycket ofta, ganska ofta eller ganska sllan?
Ytterligare en konsekvens av otrygghet r att inte g ut ver huvud taget p kvllen. Omfattningen av
56
den konsekvensen beskrevs tidigare i detta kapitel.

Utver dessa frgor ombeds de tillfrgade bedma om oron fr brott
pverkar deras livskvalitet:
Pverkar oro fr brott din livskvalitet?
De som svarar ja fr ocks bedma om oron pverkar livskvaliteten i

stor utstrckning, i viss utstrckning eller i liten utstrckning.
Det allra vanligaste r att respondenterna uppger att otryggheten inte

har lett till ngra konsekvenser fr det egna beteendet eller haft en mer
allmn pverkan p livskvaliteten. I NTU 2016 uppger ungefr var
tredje person (34%) att de ngon gng under ret valt en annan vg
eller annat frdstt till fljd av oro fr brott, medan drygt en av tio
(12%) avsttt frn en aktivitet till fljd av denna oro. Drygt tv av tio
(23%) anser att deras livskvalitet pverkas till fljd av otrygghet (se
figur 4.22), vilket r hela 10 procentenheter hgre jmfrt med frra
rets underskning. Det terstr dock att se om detta r brjan p en ny
trend eller en tillfllig rlig variation.
ven om de allra flesta inte upplever ngra konsekvenser till fljd av

otrygghet, finns det en relativt liten grupp i befolkningen som mycket
ofta frndrar sitt beteende och som anser att oro fr brott pverkar
deras livskvalitet i stor utstrckning. Det rr sig om 4 procent av be-
folkningen som uppger att de mycket ofta vljer en annan vg eller ett
annat frdstt, 1 procent som uppger att de mycket ofta avsttt frn en
aktivitet och 4 procent som uppger att deras otrygghet pverkat livskva-
liteten i stor utstrckning. Det kan noteras att grupperna till stor del r
verlappande.
Figur 4.22 Olika konsekvenser till fljd av otrygghet 2016. Andel av befolkningen
(1679 r).
Nej Ja, ganska ofta/i viss utstrckning

Ja, ganska sllan/i liten utstrckning Ja, mycket ofta/i stor utstrckning
Annan vg/frdstt 65 19 11 4
Avsttt aktivitet 88 7 41
Pverkan livskvalitet 77 8 11 4
0 20 40 60 80 100
Procent
Kn och lder
Otryggheten leder oftare till konsekvenser fr kvinnor n fr mn.
Otrygghet har en hg inverkan p beteendet fr 7 procent av kvin-
norna, det vill sga att de har valt andra vgar eller frdstt och avsttt
frn ngon aktivitet, medan motsvarande siffra bland mnnen r 2 pro-
cent (se figur 4.23). Mnnen anser dessutom i mindre utstrckning n
kvinnorna att oro fr brott pverkar deras livskvalitet till viss eller stor
del (12% bland mnnen jmfrt med 18% bland kvinnorna).

Figur 4.23 Otrygghetens pverkan p beteende och livskvalitet 20062016.
Andel fr respektive kn. (Tabell 4G)
Procent
Pverkan p livskvalitet, mn 20
Hg pverkan p beteende, mn
15
Pverkan p livskvalitet, kvinnor
Hg pverkan p beteende, kvinnor 10
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Personer i ldrarna 2534 r uppger i strst utstrckning en hg p-

verkan p beteendet (7%) jmfrt med vriga ldersgrupper (35%).
Skillnaderna mellan ldersgrupperna avseende pverkan p livskva-
litet r ngot strre. Personer i ldrarna 2564 r anger i hgre grad
(1617%), jmfrt med de yngsta och ldsta (1113%), viss eller stor
pverkan p livskvalitet p grund av oro (se figur 4.24).
Figur 4.24 Otrygghetens pverkan p beteende och livskvalitet 2016. Andel fr respektive
ldersgrupp. (Tabell 4G)
Procent
20
Hg pverkan p beteende
Pverkan p livskvalitet 15
10
0
1619 r 2024 r 2534 r 3544 r 4554 r 5564 r 6574 r 7579 r
De ldsta framstr som srskilt otrygga nr det gller utevistelse sena

kvllar, i huvudsak fr att de p grund av otrygghet vljer att inte g ut
(se tidigare avsnitt), nd uppger de inte sjlva, som svar p den direkta
frgan, att deras beteende eller livskvalitet pverkats i hg utstrckning.
Kvinnor, oavsett lder, uppger oftare n mn att deras beteende och
livskvalitet i hg utstrckning pverkas av oro fr brott (se tabell 4G).
Nr pverkan p livskvaliteten studeras framgr att skillnaderna mellan
knen r tydligast fr ldersgruppen 1619 r, dr en drygt tre gnger
s stor andel kvinnor som mn (17 jmfrt med 5%) uppger att oro fr
brott har pverkat deras livskvalitet.
Fram till rets underskning, som mter den hgsta andelen som upp-
ger konsekvenser fr beteendet och pverkan p livskvaliteten sedan
underskningen startade 2006, har niverna varit stabila ver tid. Det
terstr att se om detta r brjan p en ny trend eller en tillfllig rlig
variation.

Otrygghetens konsekvenser i andra grupper
Bland dem som uppger att oro fr brott har haft en hg pverkan p
beteendet r skillnaden mellan utrikesfdda (7%) och inrikesfdda
med minst en inrikesfdd frlder eller bda frldrarna utrikesfdda
mycket liten (6% vardera). Dremot uppger en strre andel utrikesfd-
da en pverkan p livskvaliteten (21%) jmfrt med bde inrikesfdda
med tv utrikesfdda frldrar (18%) och inrikesfdda med minst en
inrikesfdd frlder (13%), se tabell 4G.
Vad gller konsekvenser av oro fr brott har inga nmnvrda skillnader

uppmtts mellan grupper med olika utbildningsniv sedan mtningarna
startade 2006.

Figurfrteckning
Kapitel 4 Oro och otrygghet
Otrygghet
Figur 4.1 Trygghet vid utevistelse sent p kvllen i det egna bostadsomrdet
20062016. Andel av befolkningen (1679 r). 90
Figur 4.2 Otrygga nr de gr ut sent p kvllen i det egna bostadsomrdet
2016. Andel fr respektive kn. (Tabell 4A) 91
Figur 4.3 Otrygga (mycket/ganska otrygga samt de som ej gr ut p grund av
otrygghet) nr de gr ut sent p kvllen i det egna bostadsomrdet
20062016. Andel fr respektive kn. (Tabell 4A) 91
Figur 4.4 Otrygga nr de gr ut sent p kvllen i det egna bostadsomrdet
2016. Andel fr respektive kn och ldersgrupp. (Tabell 4A) 91
Oro fr brott
Figur 4.5 Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andelen av
befolkningen (1679 r) som tror att antalet brott har kat, minskat
eller varit ofrndrat de senaste tre ren. 20062016. 94
Figur 4.6 Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andel fr respektive
kn som tror att antalet brott har kat, minskat eller varit ofrndrat
de senaste tre ren. 20062016. (Tabell 4B) 94
Figur 4.7 Uppfattning r 2016 om brottsutvecklingen i Sverige. Andel fr
respektive ldersgrupp som tror att antalet brott har kat de
senaste tre ren. (Tabell 4B) 95
Figur 4.8 Oro ver brottsligheten i samhllet 20062016.
Andel av befolkningen (1679 r). 96
Figur 4.9 Stor oro ver brottsligheten i samhllet 20062016.
Andel fr respektive kn. (Tabell 4C) 96
Figur 4.10 Stor oro ver brottsligheten i samhllet 2016.
Andel fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4C) 97
Figur 4.11 Oro fr att nrstende ska drabbas av brott 20062016.
Figur 4.12 Oro (mycket/ganska ofta) fr att nrstende ska drabbas av
brott 20062016. Andel fr respektive kn. (Tabell 4C) 99
Figur 4.13 Oro (mycket/ganska ofta) fr att nrstende ska drabbas av brott.
2016. Andel fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4C) 99
Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 4D) 100
Andel bland mn. (Tabell 4D) 101

Andel bland kvinnor. (Tabell 4D) 101
Andel bland kvinnor fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4D) 102
Andel bland mn fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4D) 102
Otrygghet relaterat till egna erfarenheter och instllningar

Figur 4.19 Srskilt otrygga (enligt index) bland personer med olika erfarenhet 104
av brott 2016. Andel fr respektive grupp. (Tabell 4E)
Figur 4.20 Srskilt otrygga 2016 efter utsatthet fr olika typer av brott
fregende r. Andel fr respektive brottstyp och kn. (Tabell 4F) 105
Figur 4.21 Srskilt otrygga (enligt index) bland personer med olika
uppfattning om brottsutvecklingen och rttsvsendet 20062016.
Andel fr respektive grupp. (Tabell 4E) 106
Figur 4.22 Olika konsekvenser till fljd av otrygghet 2016.
Andel fr respektive kn. (Tabell 4G) 108
Andel fr respektive ldersgrupp. (Tabell 4G) 108

Tabellfrteckning
Kapitel 4 Oro och otrygghet
Tabell 4A Otrygghet vid utevistelse sen kvll 20062016. Andel som knner
sig mycket/ganska otrygga eller som avstr frn att g ut p grund
av otrygghet, i procent fr respektive grupp i befolkningen. Inom
parentes redovisas andel som avstr frn att g ut p grund av
otrygghet, i procent fr respektive grupp i befolkningen. 113
Tabell 4B Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andel i procent fr
respektive grupp i befolkningen som tror att antalet brott har kat
(kraftigt eller ngot) de senaste tre ren. 2006-2016. 115
Tabell 4C Oro ver brottsligheten i samhllet samt oro fr att nrstende
ska drabbas av brott 20062016. Andel i procent fr respektive
grupp i befolkningen. 117
Tabell 4D Oro fr att utsttas fr olika brottstyper 20062016.
Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen. 119
Tabell 4E Srskilt otrygga enligt index efter erfarenheter av brott,
uppfattning om brottsutvecklingen samt frtroende fr
rttsvsendet 20062016. Andel i procent fr respektive grupp. 121
Tabell 4F Srskilt otrygga 2016 enligt index efter utsatthet fr olika typer
av brott fregende r. Redovisning totalt samt efter kn. Andel i
procent fr respektive grupp. 122
Tabell 4G Otrygghetens pverkan p beteende och livskvalitet samt srskilt
otrygga enligt index 20062016. Andel i procent fr respektive
grupp i befolkningen. 123

Tabell 4A:1 Otrygghet vid utevistelse sen kvll 20062016. Andel som knner sig mycket/ganska otrygga eller som avstr frn att g ut p grund av otrygghet,
i procent fr respektive grupp i befolkningen. Inom parentes redovisas andel som avstr frn att g ut p grund av otrygghet, i procent fr respektive
grupp i befolkningen.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 21 (8) 17 (7) 17 (6) 16 (6) 15 (6) 16 (6) 15 (5) 15 (5) 15 (5) 15 (5) 19 (7)
Kn
Mn 9 (2) 7 (2) 7 (1) 7 (1) 6 (1) 7 (1) 7 (1) 6 (1) 6 (1) 7 (1) 9 (2)
Kvinnor 34 (14) 28 (12) 27 (12) 26 (10) 24 (10) 25 (11) 25 (10) 24 (10) 24 (10) 25 (9) 31 (12)
lder
1619 r 19 (4) 15 (2) 14 (3) 15 (3) 14 (3) 15 (3) 16 (5) 14 (4) 15 (2) 14 (3) 21 (6)
2024 r 24 (5) 20 (3) 18 (4) 18 (3) 17 (4) 16 (4) 17 (5) 17 (4) 18 (4) 18 (4) 20 (5)
2534 r 20 (5) 17 (5) 17 (4) 15 (3) 14 (4) 16 (4) 15 (4) 17 (5) 16 (4) 17 (4) 23 (6)
BR NTU 2016 ORO OCH OTRYGGHET

3544 r 18 (6) 13 (4) 14 (4) 14 (4) 13 (4) 13 (4) 15 (4) 12 (3) 14 (4) 13 (4) 17 (4)
4554 r 16 (6) 14 (5) 13 (5) 13 (4) 12 (4) 14 (5) 11 (3) 10 (3) 11 (3) 14 (4) 17 (5)
5564 r 22 (9) 18 (9) 19 (8) 15 (7) 16 (6) 16 (7) 14 (6) 12 (5) 13 (6) 15 (6) 19 (7)
6574 r 26 (14) 24 (15) 22 (13) 21 (12) 20 (12) 19 (10) 18 (9) 18 (10) 18 (8) 15 (8) 19 (10)
7579 r 34 (24) 29 (19) 30 (21) 30 (20) 25 (17) 24 (15) 27 (17) 26 (17) 21 (14) 22 (14) 24 (15)
Mn
1619 r 6 (1) 4 (0) 5 (0) 6 (1) 4 (1) 5 (0) 5 (1) 5 (0) 5 (0) 4 (1) 9 (2)
2024 r 12 (1) 8 (0) 6 (0) 8 (0) 4 (1) 6 (0) 6 (0) 4 (1) 7 (1) 5 (1) 8 (1)
2534 r 7 (0) 6 (1) 7 (1) 5 (0) 4 (0) 5 (1) 7 (0) 7 (1) 6 (0) 7 (1) 9 (1)
3544 r 8 (0) 5 (0) 5 (0) 5 (1) 5 (0) 6 (0) 9 (1) 6 (1) 7 (1) 7 (0) 9 (1)
4554 r 7 (2) 8 (1) 8 (1) 6 (1) 5 (2) 7 (1) 5 (0) 5 (1) 4 (0) 8 (1) 9 (0)
5564 r 9 (2) 9 (3) 8 (2) 6 (2) 8 (2) 8 (1) 6 (1) 6 (2) 5 (1) 7 (2) 10 (2)
6574 r 13 (3) 10 (4) 9 (3) 10 (4) 10 (3) 8 (2) 8 (1) 9 (3) 10 (2) 7 (2) 9 (3)
7579 r 13 (8) 14 (5) 14 (8) 12 (5) 11 (5) 13 (6) 13 (5) 12 (4) 8 (4) 10 (4) 9 (4)
Kvinnor
1619 r 33 (9) 29 (5) 24 (6) 24 (5) 25 (6) 26 (6) 28 (8) 25 (8) 25 (5) 24 (6) 36 (10)
2024 r 40 (9) 35 (7) 32 (7) 30 (6) 31 (7) 29 (8) 30 (9) 32 (7) 29 (7) 34 (7) 33 (9)
2534 r 33 (9) 29 (10) 27 (8) 27 (7) 24 (7) 28 (8) 25 (8) 27 (9) 27 (8) 27 (8) 37 (10)
3544 r 30 (11) 23 (7) 22 (9) 23 (8) 20 (8) 20 (7) 22 (8) 20 (6) 22 (9) 20 (7) 27 (8)
4554 r 26 (10) 20 (9) 19 (9) 21 (7) 18 (7) 20 (10) 17 (7) 16 (6) 17 (6) 21 (8) 25 (10)
5564 r 35 (18) 28 (16) 30 (15) 24 (12) 25 (12) 25 (13) 24 (11) 20 (9) 20 (11) 23 (11) 27 (13)
6574 r 41 (25) 38 (26) 37 (24) 33 (21) 30 (21) 32 (19) 30 (17) 28 (18) 28 (15) 26 (15) 31 (18)
7579 r 55 (41) 42 (32) 48 (35) 47 (34) 39 (30) 37 (26) 43 (31) 40 (30) 35 (24) 35 (25) 39 (27)
113
Tabell 4A:2 Otrygghet vid utevistelse sen kvll 20062016. Andel som knner sig mycket/ganska otrygga eller som avstr frn att g ut p grund av otrygghet,
114
i procent fr respektive grupp i befolkningen. Inom parentes redovisas andel som avstr frn att g ut p grund av otrygghet, i procent fr respektive
grupp i befolkningen.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 21 (8) 17 (7) 17 (6) 16 (6) 15 (6) 16 (6) 15 (5) 15 (5) 15 (5) 15 (5) 19 (7)
Svenskfdda med ...
... bda/en frlder
inrikesfdd(a) 18 (6) 15 (6) 15 (5) 14 (5) 13 (5) 13 (5) 13 (5) 13 (5) 13 (4) 13 (4) 17 (6)
... bda frldrarna

utrikesfdda 28 (16) 23 (11) 22 (12) 24 (11) 19 (8) 20 (9) 20 (6) 20 (8) 18 (6) 19 (7) 20 (7)
Utrikesfdda 33 (12) 28 (12) 27 (11) 26 (9) 24 (9) 28 (10) 25 (9) 23 (9) 22 (9) 24 (8) 30 (10)
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 24 (11) 21 (9) 21 (9) 19 (8) 18 (8) 19 (8) 20 (8) 18 (8) 18 (7) 18 (8) 24 (10)
Gymnasial 20 (7) 17 (7) 17 (6) 16 (6) 15 (6) 16 (6) 16 (6) 15 (6) 15 (6) 16 (5) 20 (7)
Eftergymnasial 17 (5) 15 (5) 14 (5) 14 (4) 13 (4) 13 (4) 12 (4) 12 (4) 12 (4) 13 (4) 17 (5)
Familjetyp
Sammanboende
- utan barn 22 (10) 18 (8) 17 (7) 17 (7) 15 (6) 14 (6) 15 (6) 13 (6) 15 (6) 13 (5) 18 (7)
- med barn 17 (6) 13 (5) 13 (5) 12 (4) 11 (5) 13 (5) 13 (4) 12 (4) 11 (4) 13 (5) 17 (5)
Ensamstende
- utan barn 22 (7) 19 (7) 20 (7) 18 (5) 17 (6) 18 (6) 17 (5) 17 (6) 17 (5) 18 (5) 21 (7)
- med barn 26 (7) 22 (10) 19 (6) 25 (7) 18 (6) 21 (10) 20 (6) 20 (5) 18 (6) 18 (6) 25 (9)
Bostadstyp
Smhus 14 (6) 11 (5) 11 (5) 11 (5) 10 (4) 10 (4) 10 (4) 9 (4) 10 (4) 9 (4) 13 (5)
Flerfamiljshus 29 (9) 25 (9) 24 (8) 24 (7) 22 (8) 23 (8) 23 (7) 22 (7) 21 (6) 23 (7) 26 (8)
Boendeort
Storstadsregion 23 (7) 21 (7) 19 (6) 18 (6) 17 (5) 18 (6) 17 (5) 17 (6) 17 (5) 17 (5) 21 (6)
Strre stad 22 (8) 17 (8) 18 (7) 18 (6) 16 (7) 16 (6) 16 (7) 14 (6) 16 (6) 16 (6) 20 (8)
Mindre stad/landsbygd 16 (6) 13 (5) 12 (6) 12 (5) 12 (5) 11 (5) 11 (5) 11 (5) 11 (5) 12 (4) 16 (6)

Tabell 4B:1 Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen
som tror att antalet brott har kat (kraftigt eller ngot) de senaste tre ren. 20062016.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 81 77 79 77 76 72 76 72 69 73 72
Kn
Mn 77 72 75 72 72 67 72 67 65 69 68
Kvinnor 85 82 83 81 80 77 80 76 73 77 75
lder
1619 r 78 76 79 71 66 69 69 67 65 66 70
2024 r 76 73 74 72 70 70 72 68 65 69 65
2534 r 79 73 75 70 70 68 72 68 63 68 65
3544 r 78 77 77 76 75 68 75 68 66 68 68

4554 r 80 77 78 76 78 73 76 73 70 75 73
5564 r 84 79 81 79 79 73 78 73 72 79 77
6574 r 87 80 86 84 82 79 82 77 75 79 77
7579 r 90 87 90 87 86 82 83 81 77 82 82
Mn
1619 r 73 72 76 66 64 67 67 65 61 61 67
2024 r 73 71 71 69 67 67 69 65 63 67 62
2534 r 75 69 72 65 65 64 70 64 60 66 64
3544 r 74 70 73 71 70 63 73 65 65 66 65
4554 r 76 72 75 71 73 69 72 67 64 70 68
5564 r 79 72 75 77 75 67 74 68 66 74 73
6574 r 83 75 81 80 79 73 77 73 70 74 72
7579 r 86 81 85 82 82 75 76 78 69 77 75
Kvinnor
1619 r 84 80 81 77 68 71 71 68 69 70 73
2024 r 81 76 77 77 74 73 75 72 68 72 69
2534 r 82 77 77 75 75 72 73 71 65 71 66
3544 r 82 84 81 80 79 73 78 72 68 71 71
4554 r 83 81 82 82 82 77 81 78 75 80 77
5564 r 89 85 88 81 83 79 83 78 78 83 80
6574 r 91 85 91 88 86 84 87 81 79 85 82
7579 r 93 91 95 90 90 88 90 84 84 86 89
115
Tabell 4B:2 Uppfattning om brottsutvecklingen i Sverige. Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen
116
som tror att antalet brott har kat (kraftigt eller ngot) de senaste tre ren. 2006-2016.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 81 77 79 77 76 72 76 72 69 73 72
Svenskfdda med
bda/en frlder
inrikesfdd(a) 80 76 78 75 75 71 75 70 68 72 70
bda frldrarna
utrikesfdda 83 83 83 83 80 76 73 75 74 76 74
Utrikesfdda 82 80 81 81 80 76 82 77 73 78 77
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 87 83 86 83 81 77 80 77 76 79 80
Gymnasial 85 82 84 82 82 78 82 79 76 82 79
Eftergymnasial 69 65 67 65 65 61 66 59 56 61 60
Familjetyp
Sammanboende
- utan barn 83 78 81 78 77 73 78 73 70 75 72
- med barn 80 77 78 76 76 72 75 71 69 73 71
Ensamstende
- utan barn 79 76 78 74 73 70 73 69 67 71 70
- med barn 82 81 78 82 81 76 80 76 71 75 77
Bostadstyp
Smhus 82 78 81 77 77 72 77 72 70 75 73
Flerfamiljshus 79 76 77 76 74 72 75 70 68 71 70
Boendeort
Storstadsregion 77 73 74 72 72 68 73 68 66 67 66
Strre stad 83 77 81 78 77 73 77 72 69 76 73
Mindre stad/landsbygd 83 82 83 81 79 76 79 76 73 78 77

Tabell 4C:1 Oro ver brottsligheten i samhllet samt oro fr att nrstende ska drabbas av brott 20062016.
Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen.
STOR ORO VER BROTTSLIGHETEN I SAMHLLET ORO VER NRSTENDE (ganska/mycket ofta)
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 29 25 29 24 22 19 21 19 19 22 25 32 30 30 28 28 25 25 24 22 25 29
Kn
Mn 24 20 24 20 18 15 18 16 17 20 23 26 23 24 22 22 19 19 19 19 20 24
Kvinnor 34 30 35 29 26 22 24 22 22 25 27 38 37 37 35 34 31 31 29 26 29 33
lder
1619 r 11 8 7 7 7 6 6 5 7 8 9 21 17 17 16 17 16 14 12 13 14 17
2024 r 17 15 14 13 12 11 11 12 11 13 15 31 28 25 25 24 23 24 23 24 23 27
2534 r 23 22 22 17 16 14 17 14 15 17 22 31 28 28 28 24 22 24 22 22 24 32

3544 r 31 26 29 25 22 19 21 17 17 21 24 36 31 33 32 31 27 27 25 23 24 31
4554 r 33 29 33 27 25 21 22 22 22 26 29 42 40 40 36 38 33 32 33 30 34 35
5564 r 36 31 40 32 29 25 26 25 23 29 29 33 33 33 29 32 25 27 26 24 27 31
6574 r 35 33 39 33 29 25 29 25 26 29 30 24 26 28 25 23 23 21 20 18 21 24
7579 r 31 30 36 29 27 24 27 26 25 27 29 20 22 24 20 20 17 19 19 17 18 20
Mn
1619 r 8 5 5 6 6 4 4 3 6 4 5 16 10 12 11 13 9 8 9 9 7 12
2024 r 12 14 10 10 10 8 8 7 9 10 13 23 22 19 21 18 17 16 14 18 17 20
2534 r 19 15 17 14 12 10 16 11 12 15 21 25 20 23 23 20 19 21 18 18 22 28
3544 r 29 22 24 20 18 16 19 16 14 20 23 30 25 28 24 25 22 21 21 19 22 28
4554 r 27 25 29 22 20 20 20 21 21 23 27 35 37 33 27 31 26 26 25 25 27 30
5564 r 31 24 33 27 26 20 22 21 20 26 27 28 26 27 24 25 18 22 21 20 22 28
6574 r 31 27 33 30 25 20 27 23 25 25 26 15 17 20 18 16 17 16 16 16 16 18
7579 r 25 25 30 26 21 19 23 22 22 24 26 13 17 18 14 14 12 13 15 14 13 13
Kvinnor
1619 r 15 11 10 8 8 9 9 7 8 11 14 27 25 24 21 21 24 19 16 17 21 22
2024 r 24 17 19 17 14 13 14 17 13 17 17 42 35 33 31 31 30 34 31 29 30 35
2534 r 28 29 27 21 21 17 18 17 18 19 25 36 35 32 32 29 25 27 25 25 26 35
3544 r 33 31 35 30 26 21 23 19 21 22 24 42 38 38 39 36 33 33 28 27 26 33
4554 r 39 32 38 33 29 23 24 24 24 29 30 49 45 47 45 45 40 39 41 35 41 41
5564 r 41 37 46 37 34 30 31 30 27 31 31 38 39 40 35 39 33 33 31 27 33 35
6574 r 40 37 45 36 34 30 31 27 27 32 34 32 35 35 32 30 28 26 24 21 26 29
7579 r 36 34 42 31 32 27 31 30 28 30 31 26 26 29 25 25 21 24 22 19 22 26
117
Tabell 4C:2 Oro ver brottsligheten i samhllet samt oro fr att nrstende ska drabbas av brott 20062016.
118
Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen.
STOR ORO VER BROTTSLIGHETEN I SAMHLLET ORO VER NRSTENDE (ganska/mycket ofta)
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 29 25 29 24 22 19 21 19 19 22 25 32 30 30 28 28 25 25 24 22 25 29
Svenskfdda med
bda/en frlder
inrikesfdd(a) 28 25 29 23 21 18 20 19 19 22 25 32 30 30 28 28 24 25 23 22 25 29
bda frldrarna
utrikesfdda 31 28 30 25 24 20 23 22 19 22 26 25 27 26 25 28 28 24 28 28 27 32
Utrikesfdda 33 28 31 28 25 23 23 21 22 23 26 36 31 32 31 30 29 27 24 21 25 27
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 30 25 27 24 22 18 20 19 21 24 25 31 27 28 24 25 24 22 20 19 22 27
Gymnasial 32 28 33 27 25 22 24 22 23 26 30 34 33 33 32 31 28 29 25 26 28 33
Eftergymnasial 25 22 26 22 19 16 18 16 15 17 21 32 29 30 28 27 23 23 24 21 23 26
Familjetyp
Sammanboende
- utan barn 31 27 33 27 23 20 23 21 21 24 26 32 29 29 28 26 24 24 23 21 23 28
- med barn 30 27 31 26 24 20 22 20 21 23 27 40 37 38 36 36 31 32 30 27 29 36
Ensamstende
- utan barn 24 21 23 19 19 16 18 16 15 18 21 23 24 24 21 22 20 20 19 19 21 24
- med barn 35 33 35 28 28 23 23 24 22 27 29 43 45 43 45 47 39 36 37 33 36 39
Bostadstyp
Smhus 28 25 30 24 22 18 21 19 19 23 25 32 30 30 28 28 24 25 24 22 24 28
Flerfamiljshus 30 25 28 24 23 19 21 19 19 21 25 32 30 31 29 29 26 25 24 23 25 30
Boendeort
Storstadsregion 31 25 29 24 23 20 21 19 19 20 24 34 33 32 31 30 28 27 24 24 26 30
Strre stad 29 26 30 24 22 18 21 20 20 24 26 33 30 32 28 29 24 25 25 23 25 30
Mindre stad/landsbygd 26 25 29 24 21 18 20 18 19 22 24 27 27 25 25 24 22 21 21 19 22 26

Tabell 4D:1 Oro fr att utsttas fr olika brottstyper 20062016. Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen.
Ganska eller mycket BOSTADSINBROTT VERFALL/MISSHANDEL STLD/SKADEGRELSE P FORDON

ofta orolig fr: -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
SAMTLIGA, 1679 r 17 15 16 16 15 14 17 16 16 19 19 15 13 14 12 12 12 11 10 10 11 15 22 18 18 16 14 13 13 12 12 13 14
Kn
Mn 14 12 13 13 12 11 14 13 14 15 17 8 7 8 7 7 6 6 5 6 6 8 21 17 19 15 14 12 13 12 12 12 15
Kvinnor 20 18 18 18 18 17 20 19 19 22 22 23 19 20 18 18 17 16 15 15 16 22 23 19 18 16 14 13 13 13 13 14 14
lder
1619 r 8 5 5 6 4 7 7 6 6 8 8 21 16 15 16 15 14 12 12 12 13 17 8 5 4 4 3 4 3 4 4 4 5
2024 r 10 9 7 10 9 8 11 10 10 11 12 26 22 19 20 20 18 18 18 18 17 23 26 22 20 16 13 11 15 13 13 12 14
2534 r 15 14 12 14 13 12 13 13 14 16 16 19 17 17 15 15 15 15 14 12 13 22 29 25 25 22 21 17 17 15 17 15 19
3544 r 19 16 18 18 19 16 20 18 19 20 22 15 12 13 11 12 11 12 11 9 10 15 25 19 18 18 16 15 14 14 12 14 16

4554 r 21 18 18 18 16 17 21 18 20 23 24 12 10 13 10 10 9 8 8 9 10 13 21 18 18 16 14 16 14 13 14 15 16
5564 r 22 18 20 18 19 17 19 19 19 21 23 13 10 13 10 10 10 9 9 8 9 13 24 18 19 16 14 12 13 12 13 13 14
6574 r 15 19 20 18 17 17 20 18 17 21 21 12 11 11 10 10 9 8 7 9 7 10 17 18 19 13 14 11 13 11 11 11 11
7579 r 14 15 15 15 13 12 15 17 14 16 17 9 8 10 10 9 6 8 7 7 7 9 14 15 16 13 12 8 13 13 11 11 10
Mn
1619 r 5 2 3 3 3 4 3 4 5 3 5 9 6 7 7 7 7 5 4 4 4 8 7 4 5 4 3 4 2 3 3 2 5
2024 r 4 7 4 7 4 5 6 4 7 6 8 12 11 9 11 10 9 8 6 8 6 9 25 20 18 15 13 11 14 12 13 11 16
2534 r 12 8 9 10 9 9 9 9 9 11 12 7 7 9 7 7 7 8 7 5 6 10 29 24 26 22 22 17 19 15 17 17 19
3544 r 17 15 15 15 17 14 17 15 15 18 21 8 6 7 5 6 6 8 5 4 7 10 24 20 20 18 16 16 15 15 12 15 17
4554 r 19 17 16 17 15 13 17 18 18 19 24 7 6 9 6 5 6 4 5 6 7 8 20 17 19 15 14 15 14 13 15 12 16
5564 r 20 14 18 16 17 14 17 15 18 18 21 7 5 9 7 6 7 5 5 6 4 8 24 15 20 17 15 10 12 10 11 11 15
6574 r 12 15 19 16 14 15 18 16 16 20 19 7 8 7 5 7 6 6 4 7 6 6 16 17 18 11 13 11 12 11 10 11 10
7579 r 12 14 13 13 13 11 15 16 15 16 16 5 6 7 5 7 5 5 5 5 4 5 13 17 14 14 12 8 13 16 11 11 10
Kvinnor
1619 r 12 9 7 10 7 9 11 8 7 12 11 34 27 23 25 23 22 20 20 19 23 26 9 7 4 4 3 3 4 4 4 6 4
2024 r 16 12 10 14 15 12 16 16 13 16 17 42 34 32 30 30 30 28 31 29 30 39 27 24 22 16 14 10 17 15 12 14 11
2534 r 18 19 16 18 17 15 18 18 19 22 21 30 27 26 24 24 24 23 21 19 20 35 28 25 25 22 20 18 14 14 17 13 19
3544 r 22 18 21 22 21 18 23 22 23 22 23 21 18 19 17 17 15 16 16 14 12 21 26 17 17 18 15 15 14 14 13 13 16
4554 r 22 20 19 19 18 20 24 18 22 27 24 18 14 17 14 14 12 12 10 11 14 18 22 19 17 17 14 16 14 13 13 18 15
5564 r 24 21 22 19 22 20 21 23 21 24 25 19 15 17 13 14 13 13 13 10 14 17 23 20 19 16 13 14 15 14 14 15 13
6574 r 18 23 21 21 19 18 21 20 18 22 22 17 13 15 14 14 13 10 9 11 9 14 19 19 19 15 15 12 14 11 12 12 13
7579 r 16 17 17 17 14 12 16 17 14 17 19 12 9 13 14 10 8 10 9 9 10 13 16 13 18 12 12 8 12 10 10 11 11
119
Tabell 4D:2 Oro fr att utsttas fr olika brottstyper 20062016. Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen.
120
Ganska eller mycket BOSTADSINBROTT VERFALL/MISSHANDEL STLD/SKADEGRELSE P FORDON
ofta orolig fr: -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
SAMTLIGA, 1679 r 17 15 16 16 15 14 17 16 16 19 19 15 13 14 12 12 12 11 10 10 11 15 22 18 18 16 14 13 13 12 12 13 14
Svensk/utlndsk
bakgrund
Svenskfdda med
bda/en frlder
inrikesfdd(a) 16 14 15 15 15 13 16 16 16 18 20 15 12 13 11 12 11 10 10 10 10 15 21 17 17 15 13 12 12 11 12 12 14
bda frldrarna
utrikesfdda 16 16 14 14 14 15 19 16 18 18 20 12 11 12 12 12 13 14 15 13 12 19 19 17 16 13 12 14 13 14 12 13 16
Utrikesfdda 21 20 19 19 18 18 20 17 17 20 18 20 16 17 16 16 16 13 12 12 12 17 30 21 23 21 19 19 18 17 16 18 16
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 17 15 14 13 13 13 15 14 14 17 17 17 14 15 13 14 13 12 11 12 12 15 19 16 16 12 11 11 11 10 10 11 12
Gymnasial 18 16 17 17 17 15 19 17 18 20 22 15 13 14 12 13 12 12 11 11 11 17 23 20 20 18 16 14 16 14 14 14 17
Eftergymnasial 17 16 16 16 15 14 16 16 16 19 19 15 12 13 12 11 10 10 9 8 9 14 25 18 18 16 14 13 12 12 12 12 13
Familjetyp
Sammanboende
- utan barn 20 17 18 18 16 15 19 17 18 21 21 14 13 12 11 10 10 9 9 9 9 14 22 19 19 16 15 13 14 13 12 13 14
- med barn 19 18 20 20 20 17 22 20 21 23 26 14 11 12 10 10 10 10 8 7 9 14 23 17 19 16 14 15 13 12 12 12 14
Ensamstende
- utan barn 12 10 10 10 10 10 11 11 11 13 14 18 15 16 14 15 14 13 13 13 13 17 20 16 16 14 12 11 12 10 12 12 14
- med barn 18 18 14 19 17 16 19 16 18 19 18 17 17 18 18 18 15 13 16 15 12 20 30 23 19 22 22 15 16 21 17 16 15
Bostadstyp
Smhus 20 18 19 19 18 16 21 19 21 23 24 12 9 11 9 9 8 8 8 7 7 11 19 15 16 13 12 11 11 11 10 11 12
Flerfamiljshus 14 12 11 12 11 11 12 11 11 12 14 20 17 18 16 16 16 14 14 14 14 20 28 23 23 20 19 16 17 16 16 17 18
Boendeort
Storstadsregion 18 17 16 16 15 17 17 17 17 19 20 19 16 17 15 15 15 13 13 13 12 17 25 20 20 18 16 16 15 14 15 14 15
Strre stad 17 15 16 15 16 13 18 16 16 18 20 15 13 15 12 13 11 11 10 10 11 16 22 17 19 15 14 12 13 12 12 13 15
Mindre stad/
landsbygd 16 14 14 16 14 11 15 15 16 19 18 10 9 9 9 9 8 8 7 7 8 11 18 16 16 14 12 10 11 11 10 11 12

Tabell 4E Srskilt otrygga enligt index1 efter erfarenheter av brott, uppfattning om brottsutvecklingen samt frtroende fr
rttsvsendet 20062016. Andel i procent fr respektive grupp.
SRSKILT OTRYGGA ENLIGT INDEX 1

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
SAMTLIGA, 1679 r 6 5 5 4 4 4 4 4 4 4 6
Utsatt fr brott 2
Ja 11 9 8 7 8 8 7 7 7 7 11
Nej 5 4 4 3 3 3 3 3 3 3 4
Brott som srskilt drabbar integriteten 3
Ja 15 13 11 12 12 11 10 10 12 11 16
4
Anmlt brott senaste tre ren
Ja 10 8 6 6 7 6 6 7 7 5 8

Nej 7 5 4 6 6 4 5 5 3 6 9
Anhrig utsatt fr allvarligt brott senaste ret
Ja 10 8 8 8 8 8 8 8 8 9 12
Nej 6 5 4 4 3 4 3 3 3 3 5
Vittne till vld
Ja 9 9 7 8 8 7 8 8 8 9 12
Nej 6 5 4 4 4 4 3 3 3 3 5
Uppfattning om brottsutvecklingen senaste tre ren
Antalet brott kat kraftigt 10 9 8 8 9 9 8 8 9 7 11
Antalet brott kat ngot 5 4 3 3 3 3 2 3 3 2 4
Antalet brott ofrndrat/minskat 2 2 2 2 1 2 1 1 2 1 2
Mycket eller ganska stort 5 4 4 3 3 3 3 3 2 2 4
Varken stort eller litet 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 7
Mycket eller ganska litet 11 11 9 8 9 10 9 9 9 9 14
1
Index baserat p frgorna otrygghet ute sen kvll, oro utsttas fr vld, samt valt annan vg/frdstt.
2
Frgan gller utsatthet fr brott under fregende r. Frutom brott mot personen sjlv ingr ven bostadsinbrott samt bil- och cykelstlder mot andra medlemmar i hushllet.
3
Utsatt fr bostadsinbrott, personrn, sexualbrott, vld, hot och/eller trakasserier under r 20052015. r 2016 (gllande utsatthet under 2015)
utgr hot och trakasserier 58,6 procent av dessa hndelser.
4
Av dem som utsatts fr brott de senaste tre ren.
121
Tabell 4F Srskilt otrygga 2016 enligt index 1 efter utsatthet fr olika typer av brott
122
fregende r. Redovisning totalt samt efter kn. Andel i procent fr
respektive grupp.
SRSKILT OTRYGGA ENLIGT INDEX 1

TOTALT (n) Mn (n) Kvinnor (n)
Utsatt fr brott r 2015 2
Ja 11 2621 5 1 313 18 1 308
Nej 4 8528 1 4 416 8 4 112
Utsatt fr ...
Hot 20 531 10 254 29 277
Misshandel 20 233 14 152 30 81
Sexualbrott 26 216 8 22 28 194
Personrn 19 98 16 66 25 32
Trakasserier 20 511 10 202 28 309
Bedrgeri 8 359 5 217 13 142
Bostadsinbrott 15 100 13 44 17 56
Bilstld 9 34 3 25 21 9
Stld ur/frn bil 9 276 6 155 14 121
Cykelstld 10 788 5 413 16 375
1
2
Frutom brott mot personen sjlv ingr ven bostadsinbrott samt bil- och cykelstlder mot andra medlemmar i hushllet.

Tabell 4G:1 Otrygghetens pverkan p beteende och livskvalitet samt srskilt otrygga enligt index 1 20062016. Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen.
PVERKAN P LIVSKVALITET
HG PVERKAN P BETEENDE (viss eller stor pverkan) SRSKILT OTRYGGA ENLIGT INDEX 1
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
SAMTLIGA, 1679 r 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 5 11 10 10 9 8 8 9 8 8 8 15 6 5 5 4 4 4 4 4 4 4 6
Kn
Mn 2 2 1 1 1 1 1 1 2 1 2 8 8 8 6 6 5 7 6 6 6 12 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2
Kvinnor 7 6 6 5 5 6 5 5 4 5 7 15 12 12 11 10 10 11 10 10 11 18 11 9 8 8 7 8 7 7 6 6 10
lder
1619 r 3 3 3 4 3 3 3 3 2 3 4 9 7 6 8 5 5 5 7 7 8 11 7 5 4 5 4 4 4 4 3 4 6
2024 r 5 5 3 4 4 4 4 4 3 4 4 14 10 8 8 7 8 8 8 9 10 13 10 8 5 6 6 6 6 5 5 5 8
2534 r 5 5 4 4 4 4 3 4 3 3 7 11 11 9 9 9 9 9 9 8 9 16 7 6 6 4 5 5 4 5 5 4 8

3544 r 4 3 3 3 4 4 4 4 3 2 5 13 10 11 8 8 7 10 8 9 8 17 5 4 4 4 4 4 5 3 3 3 5
4554 r 5 4 3 3 3 4 2 3 3 4 4 14 11 13 10 9 10 9 8 9 8 17 5 4 4 3 4 4 2 3 3 4 5
5564 r 5 4 4 3 3 3 3 2 2 3 5 10 11 11 8 9 7 9 8 7 9 16 7 6 5 4 4 4 4 3 3 3 5
6574 r 4 4 4 3 3 3 2 2 3 3 3 9 10 9 8 7 7 9 7 8 8 12 5 7 5 5 5 5 3 4 4 3 5
7579 r 3 4 3 4 3 3 3 3 2 2 3 9 8 9 7 7 7 7 8 7 7 13 7 7 5 7 4 4 5 5 4 4 5
Mn
1619 r 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 3 3 4 4 3 3 3 2 3 3 5 0 1 1 1 0 1 1 0 1 1 2
2024 r 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 2 8 6 5 5 3 5 4 4 6 5 10 3 3 1 2 1 1 1 0 2 0 2
2534 r 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 3 4 8 7 7 5 5 6 7 6 7 11 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1 3
3544 r 2 1 1 1 2 2 1 1 1 1 3 11 8 10 5 7 5 8 7 6 8 15 1 1 1 1 1 2 2 1 1 1 2
4554 r 3 2 1 1 2 1 1 2 2 2 2 12 10 12 8 7 7 7 8 9 6 15 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2
5564 r 2 2 2 1 2 1 2 2 2 1 3 8 9 9 8 9 5 8 7 7 6 13 2 3 2 2 2 2 2 2 1 1 2
6574 r 2 2 1 2 2 1 2 1 2 2 2 6 8 7 7 6 6 7 5 6 6 9 2 4 1 2 1 1 1 1 3 1 2
7579 r 1 3 2 1 1 1 2 2 1 1 2 7 7 7 4 5 7 7 7 6 6 10 1 3 3 2 3 2 2 2 2 1 2
Kvinnor
1619 r 6 6 4 6 4 4 5 4 3 5 6 16 11 9 11 7 8 7 12 11 13 17 14 9 7 8 8 7 7 7 6 6 11
2024 r 9 9 7 7 7 8 7 7 5 6 7 20 14 12 12 11 11 13 13 13 15 17 18 14 11 10 11 12 11 11 9 11 15
2534 r 9 9 7 6 7 6 5 7 5 5 10 17 15 12 12 13 12 12 12 10 11 20 12 11 10 8 9 10 8 9 8 7 15
3544 r 7 6 6 6 5 5 6 6 6 3 8 16 13 12 12 9 9 12 10 12 9 19 10 7 7 6 6 6 8 6 6 4 9
4554 r 7 6 5 5 5 6 3 4 5 6 7 16 11 14 11 10 13 10 8 10 11 20 8 7 7 6 6 6 3 4 5 6 8
5564 r 7 5 7 5 6 5 4 3 3 5 6 12 12 12 9 10 9 10 8 8 11 18 12 9 8 7 6 7 6 5 5 6 8
6574 r 6 5 6 4 4 5 3 4 3 4 5 11 12 11 9 9 9 11 8 9 9 15 8 10 10 9 9 10 6 7 6 5 8
7579 r 5 5 4 5 4 4 4 4 3 4 4 11 9 11 10 9 7 7 9 8 8 15 13 9 8 12 5 5 9 7 6 8 9
1
123
Tabell 4G:2 Otrygghetens pverkan p beteende och livskvalitet samt srskilt otrygga enligt index 1 20062016. Andel i procent fr respektive grupp i befolkningen.
124
PVERKAN P LIVSKVALITET
HG PVERKAN P BETEENDE (viss eller stor pverkan) SRSKILT OTRYGGA ENLIGT INDEX 1
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
SAMTLIGA, 1679 r 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 5 11 10 10 9 8 8 9 8 8 8 15 6 5 5 4 4 4 4 4 4 4 6
Svensk/utlndsk
bakgrund
Svenskfdda med
bda/en frlder
inrikesfdd(a) 4 3 3 3 3 3 3 3 3 3 4 10 9 9 7 7 6 7 7 7 7 13 6 5 4 4 4 4 3 3 3 3 6
bda frldrarna
utrikesfdda 4 4 3 3 5 4 4 4 3 3 5 11 10 9 9 9 9 10 8 9 10 18 8 6 5 5 5 6 5 6 6 4 6
Utrikesfdda 7 7 5 5 5 6 5 5 4 4 6 21 17 18 16 15 16 17 14 14 13 21 9 8 7 7 6 7 6 5 5 4 7
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 3 4 3 3 3 4 3 3 3 3 4 10 10 10 8 8 9 8 9 9 9 14 7 6 5 5 5 5 5 4 4 4 6
Gymnasial 5 4 3 3 4 3 3 3 3 4 6 12 10 10 9 8 8 9 8 8 9 16 6 6 5 4 5 5 4 4 4 4 7
Eftergymnasial 5 4 3 3 3 3 3 3 3 2 4 12 11 10 9 8 7 8 8 8 8 14 6 5 4 4 4 4 3 3 3 2 5
Familjetyp
Sammanboende
- utan barn 4 3 3 3 2 3 2 3 3 2 4 10 10 9 7 7 6 8 7 7 7 14 6 5 4 4 4 4 3 3 3 3 5
- med barn 4 3 3 3 4 3 2 2 2 3 5 11 9 11 9 8 8 8 7 8 8 16 6 4 4 3 3 3 4 3 2 3 5
Ensamstende
- utan barn 5 5 4 4 4 4 3 4 3 4 5 12 11 10 9 9 9 9 9 9 10 15 7 6 6 5 5 5 4 5 5 5 7
- med barn 5 7 7 7 7 5 5 6 7 4 6 16 14 16 14 13 14 11 12 13 10 19 7 9 7 8 6 6 6 6 6 5 8
Bostadstyp
Smhus 3 2 3 2 2 2 2 2 2 2 4 9 8 8 7 6 6 7 6 7 7 13 5 3 3 3 3 2 2 2 2 2 4
Flerfamiljshus 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 6 14 13 13 11 10 11 11 11 10 11 17 9 8 7 7 6 7 6 6 5 5 8
Boendeort
Storstadsregion 5 6 5 5 5 5 3 4 4 4 5 14 13 12 11 10 11 10 10 10 10 17 7 7 5 6 5 6 4 5 5 4 6
Strre stad 5 4 3 3 3 3 3 3 3 3 5 12 10 10 8 8 7 9 7 8 8 15 7 5 6 4 4 4 4 4 4 4 6
Mindre stad/
landsbygd 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 4 7 7 7 6 5 5 6 6 6 6 12 4 3 3 2 3 3 2 3 2 3 5
1

5 Frtroende fr
rttsvsendet
Sammanfattning 126
Rapport 2017:1
Inledning 126
och de enskilda myndigheterna 127
misstnkta och behandlar brottsutsatta 131
Figurfrteckning 135
underskningen 2016 Tabellfrteckning 136
BR NTU 2016 FRTROENDE FR RTTSVSENDET 125

5 Frtroende fr
rttsvsendet
Sammanfattning
Drygt sex av tio personer har stort frtroende fr rttsvsendet som helhet och
fr polisens stt att bedriva sitt arbete. Frtroendet fr rttsvsendet och fr de
enskilda myndigheterna,57 polisen, klagarna, domstolarna och kriminalvrden,
har kat sedan mtningarna inleddes 2006, dremot r niverna ngot lgre
2016 n fregende r. ver tid har frtroendet fr kriminalvrden kat mer n
vad det gjort fr de andra myndigheterna, ven om kriminalvrden fortfarande
r den myndighet som har lgst frtroende av de underskta myndigheterna.
Mer n hlften av befolkningen (i ldern 1679 r) har stort frtroende fr
att polisen hanterar misstnkta rttvist och behandlar brottsutsatta personer
vl. En ungefr lika stor andel har frtroende fr att rttsvsendet som helhet
hanterar misstnkta personer rttvist. Dremot har allmnheten lgre frtro-
ende fr att brottsutsatta personer behandlas vl av rttsvsendet som helhet
(inklusive klagare och domstolar), jmfrt med polisen.
Den yngsta ldersgruppen (1619 r) har sedan 2006 haft strst frtroende fr
rttsvsendet, men ver ren har frtroendet inte fortsatt uppt i ldrarna. Det
innebr att det r lder som r frklaringen till ett hgt frtroende fr rtts
vsendet och inte att en viss generation har srskilt hgt frtroende r efter r.
Inledning
Frtroende fr rttsvsendet och alla dess instanser r en grundlg-
gande frutsttning fr en rttsstat. Om viljan och bengenheten att
anmla brott minskar eller om bristande frtroende fr polis, klagare
och domstol leder till att utsatta inte vill eller vgar stlla upp som ml-
sgande eller vittnen vid utredningar eller rttegngar, blir det svrt fr
rttsvsendet att fungera.
Rttsvsendet bestr av flera olika myndigheter, och i NTU stlls frgor

om instllningen till rttsvsendet verlag och ven separat fr fyra
av dess myndigheter polisen, klagarna, domstolarna och kriminal-
vrden. Utver dessa omfattar rttsvsendet ven andra myndigheter,
till exempel Rttsmedicinalverket och Brottsoffermyndigheten. ven
dessa myndigheter kan bidra till helhetssynen p rttsvsendet och dess
frmga att utfra sina arbetsuppgifter. Litet eller stort frtroende fr
Svl Kriminalvrden som polisen (Polismyndigheten) r en samlad myndighet. Domstolarna r inte

57
det och i klagarmyndigheten r klagarna de brande utvarna. Men fr att frenkla redovisningen
anvnds hr genomgende begreppet myndighet, och respektive myndighet skrivs med liten begyn-
nelsebokstav.
126 BR NTU 2016 FRTROENDE FR RTTSVSENDET

en enskild lnk i rttskedjan kan ocks pverka frtroendet fr hela
rttsvsendet.
Resultatredovisningen i detta kapitel bestr av tre avsnitt. I frsta av-

snittet beskrivs det generella frtroendet fr rttsvsendet samt allmn-
hetens uppfattning om enskilda myndigheter. I det andra avsnittet redo-
visas frtroendet fr att rttsvsendet och polisen hanterar misstnkta
rttvist och behandlar brottsutsatta vl. Det sista avsnittet fokuserar p
hur frtroendet fr rttsvsendet ser ut bland dem som har erfarenheter
av brott och av rttsvsendet, jmfrt med den vriga befolkningen. I
dessa tre resultatavsnitt presenteras huvudresultaten i korthet, medan
ett mer fullstndigt tabellunderlag finns i slutet av kapitlet (tabellerna
5A5C).
I redovisningarna anvnds i huvudsak kategorin stort frtroende (vilket

r en sammanslagning av svarsalternativen mycket stort eller ganska
stort frtroende). vriga svarsalternativ i underskningen r: mycket
litet, ganska litet frtroende, varken stort eller litet samt vet ej. Det r
drfr viktigt att komma ihg att de som inte har stort frtroende per
definition inte har litet frtroende, utan ocks kan vara neutrala eller
sakna sikt.
och de enskilda myndigheterna
Resultatredovisningen fokuserar i huvudsak p andelen personer som
uppgett stort (mycket stort eller ganska stort) frtroende. En kort re-
dovisning av andelen med lgt frtroende ges i ett avsnitt efter redo-
visningen av dem med stort frtroende. ven avsaknad av uppfattning
eller ovilja att ta stllning kan i sig vara viktiga frhllanden att beakta
vid bedmningar av frtroende. I tabell 5A redovisas hur mnga som
saknar uppfattning nr det gller frtroende fr rttsvsendet.
Fr att beskriva allmnhetens frtroende fr rttsvsendet stlls fl-

jande frgor i NTU:
Nu kommer ngra frgor om din instllning till rttsvsendet.

Till rttsvsendet rknas polis, klagare, domstolar och krimi
nalvrd. Om du tnker dig rttsvsendet som en helhet, vilket
frtroende har du fr rttsvsendet?
och
Vilket frtroende har du fr polisens/klagarnas/domstolarnas/
kriminalvrdens stt att bedriva sitt arbete?
Svarsalternativen r: mycket stort, ganska stort, varken stort eller litet,

ganska litet, mycket litet samt ingen sikt/vet ej.
Av figur 5.1 och 5.2 framgr att drygt sex av tio (61%) har mycket el-
ler ganska stort frtroende fr rttsvsendet som helhet, vilket r 3 pro-
centenheter lgre jmfrt med 2015 men en kning med 7 procentenhe-
ter sedan mtningarna inleddes 2006 (se tabell 5A). Andelen med litet
frtroende fr rttsvsendet som helhet uppgr till 14 procent 2016.

Frtroendet fr polisens stt att bedriva sitt arbete r detsamma som
fr rttsvsendet som helhet (61% med stort frtroende och 14% med
litet frtroende). Sannolikt beror detta p att mnga frmst tnker p
polisen, den myndighet som de flesta har knnedom om, nr de svarar
p frgan om rttsvsendet som helhet. Andelen med stort frtroende
fr polisen r 4 procentenheter lgre jmfrt med fregende r (65%
2015), dock r det en kning med 6 procentenheter jmfrt med 2006
(55%).
Figur 5.1 Frtroende fr rttsvsendet 2016. Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A)
Mycket/ganska stort Mycket/ganska litet

Varken stort eller litet Ingen sikt/vet ej
Kriminalvrden 44 28 11 17
Domstolarna 52 22 12 14
klagarna 50 23 10 17
Polisen 61 22 14 3
Rttsvsendet som helheta 61 22 14 4

a
Till fljd av avrundning summerar
stapeln inte till 100% 0 20 40 60 80 100
Procent
Ungefr fem av tio har stort frtroende fr klagare och domstolar (50
respektive 52%, se figur 5.1). Andelen med stort frtroende r i niv
med 2015 (d motsvarande siffra var 51% fr klagare och 53% fr
domstolar) och har sedan 2006 kat med 8 procentenheter fr kla-
garna och 9 procentenheter fr domstolarna.
Kriminalvrden hamnar lgt jmfrt med vriga; drygt tv av fem

(44%) har stort frtroende fr denna myndighet vilket r p ungefr
samma niv som fregende r. Andelen med stort frtroendet fr kri-
minalvrden har dock kat med sammanlagt 15 procentenheter sedan
2006 (se figur 5.2).
Figur 5.2 Stort (mycket/ganska) frtroende fr rttsvsendet 20062016.

Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A)
Procent
Domstolarna 80
Polisen
60
Rttsvsendet som helhet
Kriminalvrden 40
klagarna
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kn och lder
En ngot strre andel kvinnor n mn har ett stort frtroende fr rtts-
vsendet som helhet (se figur 5.3). Mn och kvinnor uppger i samma
utstrckning stort frtroende fr bde domstolar (52% vardera) och
kriminalvrden (44% vardera). Strst r skillnaden mellan mn och
kvinnor vad gller polisen, dr 65 procent av kvinnorna uppger att de
har stort frtroende, jmfrt med 57 procent av mnnen. Skillnaden
mellan mns och kvinnors frtroende fr rttsvsendets olika myn-
digheter r i princip densamma ven d andelen med litet frtroende
undersks. Frdelningen mellan mn och kvinnor nr det handlar om
frtroende fr rttsvsendet har i stort sett likadan ut sedan NTU 2006
(se tabell 5B).
Figur 5.3 Stort (mycket/ganska) frtroende fr rttsvsendet 2016. Andel fr respektive

kn. (Tabell 5B)
Procent
80
Mn Kvinnor
60
40
20
0
Rttsvsendet Polisen klagarna Domstolarna Kriminalvrden
som helhet
lder har betydelse nr det gller frtroende. Det mest framtrdande

resultatet r att den yngsta ldersgruppen, 1619 r, har strst andel
personer med stort frtroende fr rttsvsendet som helhet och myndig-
heterna fr sig (se figur 5.4). Allra tydligast r det vad gller frtroendet
fr kriminalvrden, dr det skiljer 22 procentenheter mellan den yngsta
(1619 r) och ldsta ldersgruppen (7579 r). Samma mnster kan
ses i andelen med litet frtroende, dr den yngsta ldersgruppen ge-
nomgende har minst andel med ganska eller mycket litet frtroende (se
tabell 5B).
Den yngsta ldersgruppen har sedan 2006 haft strst frtroende fr

rttsvsendet som helhet och de enskilda myndigheterna, men frtro-
endet har inte fortsatt uppt i ldrarna i senare underskningar. Det
innebr att det tycks vara lder i sig som r frklaringen till ett hgt
frtroende fr rttsvsendet och inte att en viss generation har ett sr-
skilt hgt frtroende som bibehlls ver tid (figur 5.4).
Som framgtt tidigare har frtroendet fr rttsvsendet och dess myn-

digheter, framfr allt fr kriminalvrden, kat sedan 2006. kningen r
tmligen jmnt frdelad ver de olika ldersgrupperna.

Figur 5.4 Stort (mycket/ganska) frtroende fr rttsvsendet 2016. Andel fr respektive
ldersgrupp. (Tabell 5B)
Procent
1619 r 80
2024 r
60
2534 r
3544 r
40
4554 r
5564 r 20
6574 r
7579 r 0
Rttsvsendet Polisen klagarna Domstolarna Kriminalvrden
som helhet
Olika gruppers frtroende fr rttsvsendet

Frtroende fr rttsvsendet och dess myndigheter har ven studerats i
relation till svensk eller utlndsk bakgrund, utbildningsniv, familjetyp,
boendeort och boendetyp (se tabell 5B).
Personer fdda i Sverige med minst en inrikesfdd frlder har hgre

frtroende fr rttsvsendet (62%) n utrikesfdda personer samt
personer fdda i Sverige med tv utrikesfdda frldrar (56 respektive
54%).
Mnniskors utbildningsniv samvarierar med frtroendet fr rttsv-

sendet. Personer med eftergymnasial utbildning har ett strre frtroende
fr rttsvsendet som helhet (67%) jmfrt med dem med hgst fr-
gymnasial eller gymnasial utbildning (58 respektive 55%, se tabell 5B).
Nr det gller typ av boende framgr att personer som bor i smhus
verlag har ngot strre frtroende fr rttsvsendet som helhet (62%)
n personer som bor i flerfamiljshus (59%). Personer som bor i en
storstadsregion har ngot strre andel med stort frtroende fr rttsv-
sendet som helhet (62%) jmfrt med personer som bor i strre stder
eller i en mindre stad/p landsbygden (60% vardera).
Vad betrffar familjetyp r frtroendet fr rttsvsendet som helhet och

de enskilda myndigheterna lgst bland ensamstende med barn (56%)
och hgst bland sammanboende med barn (63%, se tabell 5B).
Eventuella skillnader mellan olika grupper vad gller frtroendet fr

rttsvsendet behver inte innebra att det finns ett orsakssamband. Ett
exempel r att utbildning ofta ser ut att samvariera med frtroendet,
men eftersom utbildningsniv samtidigt samvarierar med lder mste
man anvnda sig av srskilda statistiska analyser fr att berkna hur
varje enskild faktor pverkar frtroendet fr rttsvsendet.

visar dock att skillnaden vad gller frtroende fr rttsvsendet mellan
dem med eftergymnasial utbildning och dem med lgre utbildning kvar-
str nr man rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer ssom
lder. I synnerhet gller detta fr rttsvsendet i sin helhet, klagarna
och domstolarna.

Utvecklingen av andelen med litet frtroende fr rttsvsendet
Ett annat stta att flja utvecklingen av frtroendet r att i stllet ana-
lysera den negativa nden av skalan, det vill sga andelen som uppger
att de har litet frtroende. Figur 5.5 visar att ven sett i det perspektivet
har utvecklingen av frtroendet varit positiv: Andelen med litet frtro-
ende fr rttsvsendet minskade mellan 2006 och 2011 och har drefter
legat p en relativt stabil niv. Nivn 2016 r ngot hgre jmfrt med
2015, men p ungefr samma niv som 2014.
Figur 5.5 Litet (mycket/ganska) frtroende fr rttsvsendet 20062016.

Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A)
Procent
Domstolarna 25
Polisen 20
Rttsvsendet som helhet
15
Kriminalvrden
klagarna 10
5
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

misstnkta och behandlar brottsutsatta
En aspekt av mnniskors frtroende fr rttsvsendet r huruvida de
anser att misstnkta och brottsutsatta behandlas rttvist och p ett bra
stt. I NTU ingr tv frgor om detta. Frgorna stlls fr rttsvsendet
som helhet och (sedan 2008) fr polisen och lyder:
Vilket frtroende har du fr att rttsvsendet/polisen ...

... hanterar de som misstnks fr brott p ett rttvist stt?
... behandlar de som utstts fr brott p ett bra stt?
Svarsalternativen r: mycket stort, ganska stort, varken stort eller litet,

ganska litet, mycket litet samt ingen sikt/vet ej. Observera att frgorna
r olika formulerade och mter olika dimensioner. Detta eftersom
rttsvsendets uppgifter gentemot misstnkta och brottsoffer skiljer sig
kraftigt t.
I detta avsnitt redovisas frmst andelen personer som har stort fr-
troende (mycket stort eller ganska stort frtroende). Delvis redovisas
ven andel personer med litet frtroende (mycket litet eller ganska litet
frtroende).
Drygt hlften (52%) av befolkningen (i ldern 1679 r) har stort

frtroende fr att rttsvsendet hanterar brottsmisstnkta p ett rttvist
stt. Knappt en av fyra (24%) svarar att de varken har stort eller litet
frtroende, medan 13 procent svarar att de har litet frtroende i detta
avseende. Det r ungefr samma frdelning som i 2015 rs undersk-
ning. Andelen med stort frtroende fr att rttsvsendet hanterar

misstnkta rttvist har dock kat med 7 procentenheter sedan frgan
stlldes frsta gngen 2006.
Figur 5.6 Frtroende fr hur rttsvsendet och polisen hanterar misstnkta och behandlar
brottsutsatta 2016. Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A)
Ingen sikt/vet ej Varken stort eller litet

Mycket/ganska litet Mycket/ganska stort
Rttsvsendet
Hanterar misstnkta rttvist 11 13 24 52
Behandlar utsatta bra 10 22 26 41
Polisen
Hanterar misstnkta rttvist 9 11 25 54
Behandlar utsatta bra 9 14 24 53
0 20 40 60 80 100
Procent
Nr samma frga stlls med polisen som aktr r resultatet snarlikt (se
figur 5.6). Andelen med stort frtroende fr hur polisen hanterar miss-
tnkta r ngot lgre 2016 jmfrt med 2015 (54 respektive 56%) men
frtroendet fr polisen i denna frga har ver lag varit stabilt sedan
frgan brjade stllas 2008 (se figur 5.7).
Figur 5.7 Stort (mycket/ganska) frtroende fr hur rttsvsendet och polisen hanterar
misstnkta och behandlar brottsutsatta 20062016. Andel av befolkningen
(1679 r). (Tabell 5A)
Procent
Rttsvsendet hanterar 80
misstnkta rttvist
60
Rttsvsendet behandlar utsatta bra
Polisen hanterar misstnkta rttvist
40
Polisen behandlar utsatta bra
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Drygt fyra av tio i befolkningen (41 %) har stort frtroende fr att

rttsvsendet behandlar brottsutsatta p ett bra stt. Ungefr var femte
person (22 %) har dock litet frtroende fr rttsvsendet i detta avse-
ende. Frdelningen r ungefr densamma som 2015 (d motsvarande
siffror var 43 respektive 21%). Dremot r utvecklingen ver lngre tid
positiv, d andelen med stort frtroende har kat med 11 procentenhe-
ter, medan andelen med litet frtroende har minskat med 9 procenten-
heter sedan 2006 (se figur 5.7).
Frtroendet fr att brottsutsatta behandlas vl r hgre fr polisen n

fr rttsvsendet i dess helhet. Mer n varannan tillfrgad har uppfatt-
ningen att polisen behandlar brottsutsatta bra (53%), medan drygt var
tionde (14%) har litet frtroende fr polisen i detta avseende. Frdel-

ningen r i princip densamma som 2015 (d 56% hade stort frtroende
respektive 12% hade litet frtroende), och andelarna har legat stabila
sedan frgan infrdes 2008 (figur 5.7).
Kn och lder
Mn tenderar att ha ett ngot hgre frtroende fr att misstnkta
personer hanteras rttvist av rttsvsendet (54%) jmfrt med kvinnor
(51%). Det r sm skillnader mellan knen vad avser frtroendet fr
att polisen hanterar misstnkta rttvist (55% fr mn och 53% fr
kvinnor). Vad gller frtroendet fr att bde rttsvsendet och polisen
behandlar utsatta bra r andelen fr mn och kvinnor i princip lika stor
(se figur 5.8 och tabell 5B).
misstnkta och behandlar brottsutsatta 2016. Andel fr respektive kn.
(Tabell 5B)
Procent Mn Kvinnor
80
60
40
20
0
Rttsvsendet hanterar Rttsvsendet Polisen hanterar Polisen behandlar
misstnkta rttvist behandlar utsatta bra misstnkta rttvist utsatta bra
ldersgruppen 1619 r har strst andel personer med stort frtroende

fr att misstnkta hanteras rttvist bde av rttsvsendet (58%) och
av polisen (63%, se figur 5.9). Andelen med stort frtroende fr att
rttsvsendet hanterar misstnkta rttvist r lgst i den ldsta lders-
gruppen, 7579 r (47%).
Nr det gller frgan om huruvida rttsvsendet och polisen behandlar

utsatta bra r frtroendet hgre bland de yngsta, medan minst andel
med stort frtroende finns i ldersgruppen 6574 r.
misstnkta och behandlar brottsutsatta 2016. Andel fr respektive ldersgrupp.
(Tabell 5B)
Procent
1619 r 80
2024 r
60
2534 r
3544 r
40
4554 r
5564 r 20
6574 r
7579 r 0
Rttsvsendet hanterar Rttsvsendet Polisen hanterar Polisen behandlar
misstnkta rttvist behandlar utsatta bra misstnkta rttvist utsatta bra

Olika gruppers frtroende fr hur rttsvsendet
hanterar misstnkta och behandlar brottsutsatta
Bland inrikesfdda med minst en frlder fdd i Sverige r det en strre
andel personer som har stort frtroende fr att rttsvsendet hanterar
misstnkta rttvist (54%), jmfrt med bde utrikesfdda och inri-
kesfdda med tv utrikesfdda frldrar (48 respektive 47%, se tabell
5B). Nr det gller frtroendet fr hur polisen hanterar misstnkta ser
mnstret likartat ut.
Personer med eftergymnasial utbildning uppger i hgre grad (60%) n

personer med hgst frgymnasial och gymnasial utbildning (48 respek-
tive 47%) att de har ett stort frtroende fr att rttsvsendet hanterar
misstnkta rttvist. Samvariationen r snarlik vid synen p hur polisen
hanterar misstnkta. Nr det gller frgan om hur utsatta behandlas av
rttsvsendet och polisen kan ett lika tydligt mnster inte pvisas.
Sett till familjetyp har sammanboende med barn strst frtroende fr

att polisen hanterar misstnkta rttvist, medan ensamstende med barn
i sin tur har lgst frtroende (56 respektive 46%). Sammanboende med
barn har ven strst andel med stort frtroende fr att polisen behand-
lar utsatta vl (se tabell 5B).
Bostadstyp samvarierar med frtroendet fr hur rttsvsendet och

polisen hanterar misstnkta. En strre andel personer som bor i smhus
uppger ett hgt frtroende fr att svl rttsvsendet som polisen han-
terar misstnkta rttvist (55 respektive 57%), jmfrt med dem som
bor i flerfamiljshus (50 respektive 52%).
Eventuella skillnader mellan olika grupper vad gller frtroendet fr att

rttsvsendet hanterar misstnkta p ett rttvist stt behver inte inne-
bra att det finns ett orsakssamband. Ett exempel r att utbildning ofta
ser ut att samvariera med frtroendet, men eftersom utbildningsniv
samtidigt samvarierar med lder mste man anvnda sig av srskilda
statistiska analyser fr att berkna hur varje enskild faktor pverkar
frtroendet fr att misstnkta hanteras rttvist.

visar dock att skillnaden mellan dem med eftergymnasial utbildning
och dem med lgre utbildning kvarstr nr man rensar bort effekten av
andra bakgrundsfaktor ssom lder.

Figurfrteckning
Kapitel 5 Frtroende fr rttsvsendet
Frtroende fr rttsvsendet och de enskilda myndigheterna

Figur 5.1 Frtroende fr rttsvsendet 2016. Andel av befolkningen
(1679 r). (Tabell 5A) 128
Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A) 128
Andel fr respektive kn. (Tabell 5B) 129
Andel fr respektive ldersgrupp. (Tabell 5B) 130
Figur 5.5 Litet (mycket/ganska) frtroende fr rttsvsendet 20062016.
Andel av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A) 131

misstnkta och behandlar brottsutsatta
Figur 5.6 Frtroende fr hur rttsvsendet och polisen hanterar misstnkta
och behandlar brottsutsatta 2016. Andel av befolkningen (1679 r).
(Tabell 5A) 132
Figur 5.7 Stort (mycket/ganska) frtroende fr hur rttsvsendet och polisen
hanterar misstnkta och behandlar brottsutsatta 20062016. Andel
av befolkningen (1679 r). (Tabell 5A) 132
hanterar misstnkta och behandlar brottsutsatta 2016. Andel fr
respektive kn. (Tabell 5B) 133
hanterar misstnkta och behandlar brottsutsatta 2016. Andel fr
respektive ldersgrupp. (Tabell 5B) 133

Tabellfrteckning
Kapitel 5 Frtroende fr rttsvsendet
Tabell 5A Frtroende fr rttsvsendet 20062016. Andel i procent. 137

Tabell 5B Frtroende fr rttsvsendet i olika grupper i befolkningen 2016.
Andel i procent. 138
Tabell 5C Ingen uppfattning (ingen sikt/vet ej) om frtroende fr
rttsvsendet i olika grupper i befolkningen 2016. Andel i procent. 140

Tabell 5A Frtroende fr rttsvsendet 20062016. Andel i procent.
Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
Frtroende fr
Rttsvsendet som en helhet 8 8 8 9 10 12 11 11 11 13 13 46 48 49 51 51 50 49 50 49 51 48 25 24 25 23 22 22 23 23 23 20 22
Polisens stt att arbeta 10 11 11 12 13 14 13 13 12 15 14 45 48 48 49 50 50 47 48 48 50 47 24 22 24 23 21 21 23 23 23 20 22
klagarnas stt att arbeta 8 8 9 10 10 11 11 11 11 12 12 35 36 40 41 41 39 38 38 38 39 38 21 21 22 23 22 21 21 23 25 22 23
Domstolarnas stt att arbeta 9 9 10 11 11 12 12 12 12 13 14 34 36 40 42 42 40 38 39 37 39 38 23 22 23 22 22 21 21 23 25 22 22
Kriminalvrdens stt att arbeta 4 5 6 6 7 8 7 8 9 9 9 25 27 31 34 35 33 32 33 33 34 34 28 28 29 29 28 27 27 28 30 27 28
Att rttsvsendet hanterar dem som
misstnks fr brott p ett rttvist stt 7 6 8 8 9 10 9 9 10 11 11 38 40 42 43 44 43 41 43 41 42 41 27 27 27 26 24 24 25 25 27 25 24
Att rttsvsendet behandlar dem
som utstts fr brott p ett bra stt 4 4 5 6 6 8 7 7 8 9 8 26 29 32 34 34 35 34 34 32 35 34 27 27 29 28 27 27 27 27 29 26 26
Att polisen hanterar dem som miss-
tnks fr brott p ett rttvist stt .. .. 8 8 8 9 9 9 10 11 11 .. .. 44 44 45 44 43 45 42 45 44 .. .. 27 28 26 26 26 25 28 25 25
Att polisen behandlar dem som
utstts fr brott p ett bra stt .. .. 9 9 9 11 11 11 11 13 12 .. .. 43 44 45 43 43 43 42 44 42 .. .. 26 26 24 24 24 24 26 23 24
BR NTU 2016 FRTROENDE FR RTTSVSENDET

Ganska litet Mycket litet Ingen sikt/vet ej
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
Frtroende fr
Rttsvsendet som en helhet 11 11 10 10 9 8 9 9 10 9 10 4 4 4 3 4 3 3 3 4 3 4 6 6 4 3 4 5 5 5 4 4 4
Polisens stt att arbeta 12 11 11 11 9 8 9 9 10 9 10 5 4 4 4 4 3 4 4 4 3 4 4 4 3 2 3 4 4 3 3 3 3
klagarnas stt att arbeta 7 7 6 6 6 5 6 6 7 5 7 3 3 2 2 3 2 3 3 3 2 3 28 26 20 18 19 21 23 20 17 19 17
Domstolarnas stt att arbeta 9 9 8 8 7 7 8 7 10 7 8 3 3 3 3 3 3 3 3 4 3 4 22 21 15 15 15 17 19 15 13 15 14
Kriminalvrdens stt att arbeta 16 15 13 11 10 9 9 9 9 8 8 6 5 4 3 3 3 3 3 3 3 3 21 21 18 17 17 20 21 19 16 19 17
Att rttsvsendet hanterar dem som
misstnks fr brott p ett rttvist stt 11 11 10 9 9 8 9 9 9 8 9 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 4 14 13 11 10 11 13 13 11 10 11 11
Att rttsvsendet behandlar dem
som utstts fr brott p ett bra stt 23 21 19 17 18 15 15 16 17 16 16 8 7 6 6 6 5 5 5 6 5 6 12 11 9 9 9 11 11 10 9 10 10
Att polisen hanterar dem som miss-
tnks fr brott p ett rttvist stt .. .. 9 9 10 8 8 8 9 7 8 .. .. 3 3 3 3 3 3 3 3 3 .. .. 9 9 8 11 10 10 8 9 9
Att polisen behandlar dem som
utstts fr brott p ett bra stt .. .. 12 10 10 9 9 10 10 9 10 .. .. 3 3 4 3 4 3 3 3 4 .. .. 8 8 7 10 10 9 7 8 9
Med (..) menas att uppgift ej finns tillgnglig.
137
Tabell 5B:1 Frtroende fr rttsvsendet i olika grupper i befolkningen 2016. Andel i procent.
138
Mycket stort eller ganska Rttsvsendet Rttsvsendet Polisen Polisen
stort respektive mycket litet Rttsvsendet Kriminal- hanterar miss behandlar hanterar miss behandlar
eller ganska litet frtroende som helhet Polisen klagarna Domstolarna vrden tnkta rttvist utsatta bra tnkta rttvist utsatta bra
fr: (+/-) + - + - + - + - + - + - + - + - + -
SAMTLIGA, 1679 r 61 14 61 14 50 10 52 12 44 11 52 13 41 22 54 11 53 14
Kn
Mn 58 16 57 18 48 12 52 14 44 12 54 13 41 23 55 12 53 15
Kvinnor 63 11 65 11 52 8 52 10 44 10 51 13 42 21 53 11 53 13
lder
1619 r 70 8 69 9 57 5 62 6 60 5 58 10 61 8 63 8 67 8
2024 r 62 12 66 12 54 8 54 11 52 8 54 14 50 16 58 11 61 12
2534 r 58 16 59 16 49 11 50 14 45 12 52 14 43 22 52 13 54 14
3544 r 61 15 62 14 51 10 52 13 45 11 56 13 43 23 57 10 57 12
4554 r 62 15 61 15 51 11 53 13 42 12 53 14 39 24 54 12 52 14
5564 r 58 14 57 15 49 10 51 13 38 13 50 13 36 25 52 11 49 15
6574 r 59 14 57 16 48 10 50 12 40 13 50 12 35 26 52 12 45 17
7579 r 60 10 63 11 45 9 48 11 38 10 47 13 38 21 52 10 51 14
Mn
1619 r 72 7 69 9 54 4 64 5 60 5 60 8 65 6 64 8 71 7
2024 r 60 13 63 14 50 10 52 12 49 9 55 13 53 12 59 12 61 11
2534 r 55 19 55 20 47 14 49 17 44 13 52 16 43 23 54 14 54 14
3544 r 58 18 55 19 48 13 50 15 44 13 55 14 40 25 57 11 56 13
4554 r 61 17 57 18 51 13 54 14 44 12 57 13 39 25 56 12 49 17
5564 r 55 17 53 19 47 12 51 15 38 14 52 13 34 28 51 12 48 16
6574 r 56 17 53 20 46 14 52 14 40 16 52 13 34 28 53 14 45 19
7579 r 58 12 57 16 45 11 49 12 39 12 53 14 38 25 55 11 53 16
Kvinnor
1619 r 68 9 69 10 59 6 58 7 60 5 55 12 56 11 61 9 63 8
2024 r 65 11 70 10 59 6 57 11 55 7 53 14 47 19 56 10 61 13
2534 r 61 12 63 12 51 7 52 11 47 10 51 12 43 21 50 12 53 14
3544 r 65 12 69 9 54 7 55 11 46 9 57 13 46 21 57 10 58 11
4554 r 63 13 64 11 51 9 53 11 39 13 48 14 40 22 52 12 55 12
5564 r 61 12 60 12 51 8 51 10 38 12 49 12 38 22 52 10 49 14
6574 r 62 11 61 11 49 7 49 9 39 11 48 12 36 23 51 10 45 15
7579 r 61 8 67 7 45 8 47 10 37 9 43 11 38 18 50 9 50 12

Tabell 5B:2 Frtroende fr rttsvsendet i olika grupper i befolkningen 2016. Andel i procent.
Mycket stort eller ganska Rttsvsendet Rttsvsendet Polisen Polisen

stort respektive mycket litet Rttsvsendet Kriminal- hanterar miss behandlar hanterar miss behandlar
eller ganska litet frtroende som helhet Polisen klagarna Domstolarna vrden tnkta rttvist utsatta bra tnkta rttvist utsatta bra
fr: (+/-) + - + - + - + - + - + - + - + - + -
SAMTLIGA, 1679 r 61 14 61 14 50 10 52 12 44 11 52 13 41 22 54 11 53 14
Svenskfdda med:
- bda/en frlder inrikesfdd(a) 62 14 62 14 51 10 53 12 44 12 54 13 41 23 56 11 54 14
- bda frldrarna utrikesfdda 54 15 54 15 45 12 46 14 41 13 47 16 40 22 49 16 48 18
Utrikesfdda 56 15 58 15 46 10 50 11 43 10 48 14 43 18 50 12 52 11
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 58 14 61 14 46 11 49 13 44 11 48 13 44 19 53 11 53 14
Gymnasial 55 17 59 16 46 12 47 15 42 13 47 15 38 25 51 13 50 15
Eftergymnasial 67 11 62 13 56 7 59 9 45 10 60 10 44 20 58 10 56 12
Familjetyp
Sammanboende 61 13 60 14 51 9 52 11 43 11 52 12 39 23 55 10 51 14

- utan barn 63 14 62 13 52 9 55 12 44 11 56 12 43 21 57 10 57 11
- med barn
Ensamstende
- utan barn 60 14 61 15 48 11 51 12 45 11 51 14 44 21 53 12 54 14
- med barn 56 18 59 19 47 12 47 17 38 13 46 17 39 26 48 18 50 17
Bostadstyp
Smhus 62 13 61 14 51 9 54 11 45 11 55 12 42 22 57 10 54 13
Flerfamiljshus 59 15 60 15 49 11 50 13 43 12 50 15 41 22 52 13 52 15
Boendeort
Storstadsregion 62 14 60 15 51 11 53 13 42 13 53 13 42 23 53 12 54 13
Strre stad 60 15 61 14 51 10 52 13 45 11 52 14 41 22 55 11 53 14
Mindre stad/landsbygd 60 13 61 15 49 9 51 11 44 10 51 12 40 21 55 11 52 14
139
Tabell 5C:1 Ingen uppfattning (ingen sikt/vet ej) om frtroende fr rttsvsendet i olika grupper i befolkningen 2016. Andel i procent.
140
Rttsvsendet Rttsvsendet Polisen Polisen
Rttsvsendet Kriminal- hanterar miss behandlar hanterar miss behandlar
Ingen sikt/vet ej som helhet Polisen klagarna Domstolarna vrden tnkta rttvist utsatta bra tnkta rttvist utsatta bra
SAMTLIGA, 1679 r 4 3 17 14 17 11 10 9 9
Kn
Mn 3 3 16 12 16 9 9 8 8
Kvinnor 4 4 19 15 19 12 11 11 10
lder
1619 r 6 5 18 15 17 14 13 10 10
2024 r 4 3 14 11 14 8 9 7 7
2534 r 3 2 16 13 15 10 9 8 7
3544 r 3 3 17 13 16 9 8 9 7
4554 r 3 3 15 12 16 10 9 9 8
5564 r 4 4 18 14 19 12 11 10 9
6574 r 4 3 20 15 19 13 11 11 10
7579 r 7 8 26 22 27 18 16 15 13
Mn
1619 r 6 6 19 15 17 12 12 9 8
2024 r 5 3 15 12 13 8 9 6 7
2534 r 4 2 15 12 15 10 9 8 7
3544 r 2 3 15 12 15 8 7 9 7
4554 r 1 2 12 9 14 8 7 8 7
5564 r 3 3 15 11 17 10 10 9 8
6574 r 2 2 16 11 16 10 9 8 8
7579 r 6 7 24 18 25 12 12 11 9
Kvinnor
1619 r 7 4 17 15 17 15 14 12 11
2024 r 4 3 13 10 14 8 8 7 7
2534 r 3 2 16 13 16 10 9 8 7
3544 r 3 3 18 14 18 9 8 9 8
4554 r 5 4 19 15 19 12 11 10 10
5564 r 4 5 20 16 21 13 12 12 10
6574 r 5 4 24 19 22 16 13 14 13
7579 r 8 9 28 24 29 23 19 18 17

Tabell 5C:2 Ingen uppfattning (ingen sikt/vet ej) om frtroende fr rttsvsendet i olika grupper i befolkningen 2016. Andel i procent.
Rttsvsendet Rttsvsendet Polisen Polisen

Rttsvsendet Kriminal- hanterar miss behandlar hanterar miss behandlar
Ingen sikt/vet ej som helhet Polisen klagarna Domstolarna vrden tnkta rttvist utsatta bra tnkta rttvist utsatta bra
SAMTLIGA, 1679 r 4 3 17 14 17 11 10 9 9
Svenskfdda med:
-bda/en frlder inrikesfdd(a) 2 2 15 11 15 9 7 7 6
- bda frldrarna utrikesfdda 4 4 19 15 18 13 13 10 10
Utrikesfdda 9 8 26 22 27 19 20 17 17
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 7 6 22 19 21 16 15 13 13
Gymnasial 3 3 18 14 18 11 10 10 9
Eftergymnasial 2 2 14 11 15 8 7 7 6
Familjetyp
Sammanboende
- utan barn 3 3 17 14 18 11 10 10 8

- med barn 3 3 16 12 15 9 9 8 8
Ensamstende
- utan barn 5 4 18 14 18 12 11 10 9
- med barn 3 3 17 14 21 10 10 9 8
Bostadstyp
Smhus 3 3 17 13 16 10 9 8 7
Flerfamiljshus 5 4 18 14 18 12 11 10 10
Boendeort
Storstadsregion 4 3 16 13 17 11 10 9 9
Strre stad 4 3 17 13 16 10 9 8 8
Mindre stad/landsbygd 4 4 20 16 19 12 11 11 10
141
6 Brottsutsattas kontakter
med rttsvsendet
Sammanfattning 144
Rapport 2017:1
Inledning 144
Erfarenhet av polisen i samband med polisanmlan 145

Erfarenhet av klagare 149
Erfarenhet av domstol 150
Erfarenhet av mlsgandebitrde 151
Nationella trygghets Erfarenhet av rttegng 152
underskningen 2016
Figurfrteckning 154
Tabellfrteckning 155
BR NTU 2016 BROTTSUTSATTAS KONTAKTER MED RTTSVSENDET 143

6 Brottsutsattas kontakter
med rttsvsendet
Sammanfattning
Drygt hlften av dem som varit i kontakt med polisen under de senaste tre
ren p grund av utsatthet fr brott har positiv erfarenhet av polisens arbete.
Detta gller bde brott med och utan inslag av hot eller vld. Bland personer
som utsatts fr hot- eller vldsbrott r dock andelen med negativa erfarenhe-
ter strre (28%) n bland personer som utsatts fr andra typer av brott (16%).
Vad betrffar polisens arbete r de brottsutsatta mest njda med polisens
tillgnglighet och bemtande, men mindre njda med den information som
gavs och med polisens effektivitet. Kvinnor som har utsatts fr brott som ej
innehllit hot eller vld tenderar att vara mer njda med polisen jmfrt med
motsvarande grupp bland mn. Det motsatta gller fr brott som innehllit
hot eller vld, dr mn r mer njda med polisen jmfrt med kvinnor.
Skillnaderna mellan de olika ldersgrupperna r sm, men den ldsta lders-
gruppen (6579 r) har ver tid varit den grupp som har mer positiva erfaren-
heter av polisens arbete n vriga brottsutsatta.
Av dem som varit i kontakt med polisen i samband med utsatthet fr brott
har endast ett ftal medverkat i rttegng p grund av att de sjlva utsatts fr
brott. Merparten av dessa (66 %) uppger sig dock vara njda med det bem-
tande som de fick i domstolen och tycker sig ha ftt tillrcklig information
infr rttegngen samt upplever att det var ganska eller mycket ltt att frst
rttegngen.
Inledning
Nr en person som blivit utsatt fr ett brott vljer att anmla hndelsen
till polisen innebr detta att den brottsutsatte fr kontakt med och er-
farenhet av en eller flera av rttsvsendets myndigheter. Erfarenheterna
begrnsas vanligen till kontakten med polisen i samband med polisan-
mlan, men kan ocks best av kontakter med klagare, mlsgandebi-
trde och domstol i de fall d brottet tas upp i en rttegng.
Enligt frunderskningskungrelsen (1947:948) ska rttsvsendets

myndigheter informera brottsoffer om hur rttsprocessen gr till och
I detta kapitel redovisas brotts- vad som sker i det enskilda rendet. Brottsoffer ska ven kunna f
utsattas erfarenheter under de information om var det finns olika std- och hjlpinsatser. Brottsoffrens
senaste tre ren. Tidsperioden avser
uppfattning om kontakterna med polis, klagare, mlsgandebitrde
intervjudatum (vren 2016) och tre
r bakt i tiden. Redovisningarna och domstol r betydelsefulla indikatorer fr hur vl rttsvsendet
i utsatthetskapitlet avser dremot lyckas uppfylla dessa krav.
ett r (fregende kalenderr).
144 BR NTU 2016 BROTTSUTSATTAS KONTAKTER MED RTTSVSENDET

I detta kapitel belyses resultat frn NTU 2016 gllande kontakter med
rttsvsendet med anledning av utsatthet fr brott. Liksom i tidigare
kapitel redovisas ett urval av resultaten i diagram, men en utfrligare
redovisning finns i slutet av kapitlet (se tabell 6A6G). En del av resul-
taten redovisas uppdelat p kn, lder, svensk eller utlndsk bakgrund,
utbildningsniv samt familje- och boendefrhllanden, men i andra
delar endast vergripande resultat som inte bryts ner i undergrupper.
Av alla personer som deltar i NTU r det ett mycket litet antal som har
erfarenheter av klagare, domstol, mlsgandebitrde och rttegng.
Det r frre n 300 personer per r, vilket gr att skattningarna av erfa-
renheter av kontakter med de ovannmnda blir mindre skra n de fr
polisen, som cirka 2000 personer i urvalet per r varit i kontakt med.
Drfr presenteras analyser av utvecklingen ver tid endast fr brottsut-
sattas erfarenheter av kontakter med polisen.
Erfarenhet av polisen i samband med polisanmlan

I frgeavsnittet om brottsutsattas erfarenheter stlls inledningsvis fl-
jande frga:
Har du under de senaste tre ren drabbats av ngot brott som

anmlts till polisen?
Enligt NTU 2016 har knappt en femtedel (17%) av befolkningen (i

ldern 1679 r) drabbats58 av ngot eller ngra brott som anmlts
till polisen under de senaste tre ren.59 I de fall d den tillfrgade har
utsatts fr flera brott under den efterfrgade perioden, stlls samtliga
fljdfrgor fr den senaste av dessa hndelser. Polisanmlan behver
inte ha gjorts av den brottsutsatta personen, utan kan ha gjorts av
ngon annan. Majoriteten (78%) har dock sjlva anmlt (det senaste)
brottet till polisen.
Vilka erfarenheter har d de personer som haft kontakt med polisen? r

majoriteten positiv eller negativ? Finns det skillnader mellan olika grup-
per i befolkningen eller mellan utsatta fr olika typer av brott? Dessa
frgestllningar belyses i NTU genom fljande frga:
Hur skulle du beskriva dina erfarenheter av polisen i samband

med det hr brottet?
Svarsalternativen r mycket positiva, ganska positiva, varken positiva

eller negativa, ganska negativa samt mycket negativa.
Drygt hlften (55%) av de tillfrgade som haft kontakt med polisen i

samband med att de har polisanmlt ett brott har positiva erfarenheter,
medan 18 procent uppger att de har negativa erfarenheter (se figur 6.1).
Bland dem som polisanmlt ett brott som innehll ngon form av hot
I frgan anvnds begreppet drabbats, men fr att vara konsekvent och i linje med den vriga rapporten
58
kommer de som svarat p frgor om kontakter med rttsvsendet dock att omnmnas som brottsut-
satta i det hr kapitlet.
Av dessa tillhr drygt hlften (51%) den grupp som uppger att de blivit utsatta fr ngot brott under
59
2015.

Figur 6.1 Erfarenhet av polisen i samband med utsatthet fr brott de senaste tre
ren, enligt NTU 2016. Totalt samt uppdelat p om (den senaste) hndelsen
innehll respektive inte innehll hot eller vld. Andel fr respektive grupp.
(Tabell 6A och 6F)
Mycket/ganska positiv
Varken positiv eller negativ Mycket/ganska negativ
Ej hot/vld 56 29 16
Hot/vld 53 19 28
Totalt 55 27 18
0 20 40 60 80 100
Procent
eller vld r andelen med positiva erfarenheter ngot lgre (53%), och
andelen negativa r strre (28%), jmfrt med dem som polisanmlt
hndelser utan inslag av hot eller vld.60 Bland dem som drabbats av
brott som inte uppges ha innehllit hot eller vld r andelen negativa 16
procent. Andelen tillfrgade som uppger att de haft positiva kontakter
med polisen har varit mer eller mindre konstant sedan 2007 (se tabell
6A).
Bland dem som polisanmlt ett brott med inslag av hot eller vld r det
en mindre andel som saknar en tydlig uppfattning (positiv eller nega-
tiv) om sina erfarenheter av polisen, jmfrt med dem som polisanmlt
brott utan hot eller vld (19% jmfrt med 29%). Skillnaden kan ha
ett samband med att olika typer av brott anmls p olika stt, vilket
innebr att den drabbades kontakt med polisen uppstr p olika stt,
av olika skl och i olika situationer. Vid exempelvis misshandel sker den
frsta kontakten med polisen ofta p brottsplatsen, i direkt anknytning
till brottet. Vid cykelstld eller stld ur fordon sker kontakten dremot
oftast via telefon eller internet. Frvntningarna p vad en polisanm-
lan ska leda till kan skilja sig t mellan olika brottstyper. Vid utsatthet
fr hot- eller vldsbrott kan det frmsta syftet vara att f upprttelse
eller skydd, medan en polisanmlan av ett egendomsbrott ofta r en
tgrd som frmst vidtas i syfte att kunna begra ersttning frn frsk-
ringsbolag. Det r drfr inte frvnande att de som drabbats av brott
utan inslag av hot eller vld oftare saknar en tydlig (positiv eller nega-
tiv) uppfattning.
Kn och lder
ver tid uppger kvinnor ngot oftare n mn att de har positiva
erfarenheter av polisen, skillnaden 2016 uppgr till 11 procentenheter
(61%fr kvinnorjmfrt med 50% fr mn). Skillnaden mellan kvin-
nor och mn r mindre nr det gller brott som har innehllit hot eller
60
Ungefr en femtedel (19%) av de brott som anmlts till polisen under de senaste tre ren uppges
ha innehllit ngon form av hot eller vld. Fr att ringa in omfattningen av sdana brott stlls frgan
Ingick ngon form av hot eller vld i hndelsen? Denna frga fngar sledes inte upp ngra specificerade
brottstyper utan belyser snarare den tillfrgades vergripande bedmning av huruvida inslag som
uppfattades som hot eller vld ingick i hndelsen.

vld (56 respektive 50%) och strre bland dem som polisanmlt ett
brott som inte har innefattat hot eller vld (62% fr kvinnor jmfrt
med 50% fr mn). Det finns ven skillnader mellan ldersgrupperna.
Strst andel med positiva erfarenheter av polisen finns i den ldsta
ldersgruppen 6579 r (61%). Minst andel med positiva erfarenheter
terfinns i ldersgruppen 2544 r (50%).
Olika gruppers erfarenhet av polisen

Erfarenheten av polisen skiljer sig ngot t mellan olika grupper i
befolkningen. En strre andel personer med eftergymnasial utbildning
har positiva erfarenheter av polisen i samband med utsatthet fr brott
(57%) jmfrt med personer med hgst gymnasial eller frgymnasial
utbildning (53 respektive 52%). Vidare har personer boende i en min-
dre stad eller p landsbygden i strre utstrckning positiva erfarenheter
av polisen (60%) jmfrt med boende i en strre stad eller i en stor-
stadsregion (55 respektive 53%). De skillnader i erfarenhet av polisen
som finns vad gller utbildningsniv och boendeort r dock inte stabila
ver tid utan varierar frn r till r (se tabell 6A).
Erfarenhet av olika delar av polisens arbete

De personer som uppger att de under de senaste tre ren drabbats av
ngot brott som anmlts till polisen fr besvara ytterligare frgor om
hur de upplever polisens tillgnglighet, bemtande, information och ef-
fektivitet i samband med polisanmlan:
Hur njd eller missnjd var du med mjligheten att p ett enkelt
stt f kontakt med ngon inom polisen som kunde hjlpa dig?
Hur njd eller missnjd r du med det bemtande du fick av
polisen?
Hur njd eller missnjd r du med den information du fick om
hur polisen arbetar med ditt rende?
Hur njd eller missnjd r du med polisens arbete med att utreda
och klara upp brottet?
Svarsalternativen r mycket njd, ganska njd, varken njd eller miss

njd, ganska missnjd samt mycket missnjd.
En majoritet av de personer som varit i kontakt med polisen med

anledning av utsatthet fr brott ger bra betyg t polisens tillgnglighet
(70%) samt det bemtande de ftt (73%). Dremot uppger en min-
dre andel att de r njda med den information de ftt om hur polisen
arbetar med rendet (47%) och med polisens effektivitet vad gller
frmgan att utreda och klara upp brottet (28%), se figur 6.2. Kvinnor
uppger i strre utstrckning n mn att de r njda med den kontakt de
haft med polisen (se tabell 6B6E).

Figur 6.2 Erfarenhet av olika delar av polisens arbete bland dem som utsatts fr brott
de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Andel fr olika delar av polisens arbete.
(Tabell 6BE)
Mycket/ganska njd
Varken njd eller missnjd Mycket/ganska missnjd
Ef fektivitet 28 29 42
Information 47 27 27
Bemtande 73 16 11
Tillgnglighet 70 16 14
0 20 40 60 80 100
Procent
Andelen med positiva erfarenheter av polisens arbete r generellt lgre i

r jmfrt med frra rets mtning (se figur 6.3). Detta frklaras av att
andelen mn med positiva erfarenheter r lgre i r (50% 2016 jmfrt
med 57% 2015). Andelen kvinnor med positiva erfarenheter r i prin-
cip p samma niv som frra ret.
Figur 6.3 Positiv (mycket/ganska) erfarenhet av kontakten med polisen bland dem som
utsatts fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 20092016. Andel fr olika delar
av polisens arbete. (Tabell 6B-E)
Procent
Ef fektivitet 100
Information 80
Bemtande
60
Tillgnglighet
40
20
0
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Tydliga skillnader framtrder ocks d man studerar andelarna njda

respektive missnjda uppdelat p vilken typ av brott som polisanmlts
(se figur 6.4). De personer som polisanmlt ett brott med inslag av
hot eller vld uppger oftare att de r missnjda med alla fyra delar av
kontakten med polisen, jmfrt med dem som polisanmlt ett brott som
inte har innehllit hot eller vld. Bland dem som polisanmlt ett brott
med inslag av hot eller vld r det dessutom en ngot mindre andel
som uppger att de r njda med polisens tillgnglighet, bemtande och
den information som gavs. Dock gller detta inte polisens effektivitet,
dr andelen r strre jmfrt med dem som utsatts fr brott som inte
innehll hot eller vld. Sammanfattningsvis r andelen personer som r
missnjda med polisens arbete genomgende hgre bland dem som ut-
satts fr brott med inslag av hot eller vld, medan andelen personer som
varken knner sig njda eller missnjda r strre bland dem som utsatts
fr brott som inte innehll hot eller vld.

Figur 6.4 Erfarenhet av olika delar av polisens arbete bland dem som utsatts fr brott
de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Uppdelat p om (den senaste) hndelsen
innehll respektive inte innehll hot eller vld. Andel fr respektive grupp.
(Tabell 6F)
Mycket/ganska njd
Varken njd eller missnjd Mycket/ganska missnjd
Ej hot/vld 27 33 40
Effektivitet
Hot/vld 35 16 49
Ej hot/vld 48 28 24
Information
Hot/vld 43 20 37
Ej hot/vld 73 17 9
Bemtande
Hot/vld 70 12 18
Ej hot/vld 71 16 12
Tillgnglighet
Hot/vld 64 13 22
0 20 40 60 80 100
Procent
Kn
Det r skillnader i andelen njda med olika delar av kontakten med
polisen uppdelat p kn och om brottet innehll hot eller vld (se tabell
6F). Oavsett om brottet innehll inslag av hot och vld eller inte s r
andelen kvinnor med positiva erfarenheter av polisens arbete hgre n
motsvarande andel bland mnnen. Detta gller fr samtliga fyra di-
mensioner av polisens arbete. En strre andel av kvinnorna har positiva
erfarenheter av polisen om brottet inte innehll inslag av hot eller vld
(62%) jmfrt med om brottet innehll inslag av hot eller vld (56%).
Mellan mn r det ingen skillnad i erfarenhet av polisen om brottet
innehll inslag av hot eller vld eller inte.
Erfarenhet av klagare
I samband med en rttegng kommer den som utsatts fr brott i kon-
takt med en klagare. Det kan ven hnda att den utsatte kommer i
kontakt med en klagare under polisutredningen, ven om utredningen
sedan inte leder till en rttegng. Enligt NTU 2016 har 1,7 procent av
befolkningen i ldern 1679 r varit i kontakt med en klagare i sam-
band med polisutredning eller rttegng under de senaste tre ren.61
I NTU undersks erfarenheten av denna kontakt genom frgan:
Hur skulle du beskriva dina erfarenheter av klagaren?
Svarsalternativen r mycket positiva, ganska positiva, varken positiva

61
Fr de flesta har kontakten skett i samband med en rttegng, men fr ungefr en fjrdedel av dem
(0,3 % av befolkningen i ldern 1679 r) har rendet inte gtt till rttegng, och kontakten har d
endast varit i samband med utredningen av brottet.

Drygt hlften av de tillfrgade (51%) uppger att de har positiva er-
farenheter av kontakten med klagaren, medan andelen med negativa
erfarenheter uppgr till 26 procent (se figur 6.5). Vid srredovisning fr
kn framgr att en strre andel kvinnor n mn har positiva erfarenhe-
ter av kontakten med klagare (55% jmfrt med 48%).
Sett ver tid kan en negativ trend noteras d det r 200962 var 61
procent av dem som haft kontakt med klagare som uppgav att deras
erfarenhet varit mycket eller ganska positiv (se tabell 6G). Det br dock
understrykas att det r mycket f som svarat p dessa frgor, varfr
utvecklingen br tolkas med stor frsiktighet.
Figur 6.5 Erfarenhet av klagare i samband med brottsutredning eller rttegng

de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Andel fr respektive kn samt totalt.
(Tabell 6G)
Mycket/ganska positiv
Varken positiv eller negativ Mycket/ganska negativ
Kvinnor 55 24 21
Mn 48 22 30
Totalt 51 23 26
0 20 40 60 80 100
Procent
Erfarenhet av domstol
I NTU fr personer som medverkat i rttegng ett antal frgor om sina
erfarenheter av domstol. Denna redovisning kan dock endast belysa
vergripande resultat, eftersom det r en liten del av befolkningen i
ldern 1679 r som uppger att de har medverkat i en rttegng med
anledning av utsatthet fr brott under de senaste tre ren.
Fr att belysa hur stor andel av befolkningen som har medverkat som
mlsgande vid en rttegng under de senaste tre ren, stlls fljande
frga:
Har du under de senaste tre ren medverkat i ngon rttegng i

domstol drfr att du blivit utsatt fr ngot brott?
I NTU 2016 svarar 1,3 procent av befolkningen i ldern 1679 r

jakande p frgan.
Fr att studera uppfattningen om bemtandet i domstolen p ett ver-

gripande plan stlls fljande frga:
Hur njd eller missnjd r du med det sammantagna bemtandet

du fick i domstolen?
62
I NTU 20062008 stlldes frgan om klagare enbart till personer som varit i kontakt med klagare
i samband med en rttegng. Frn och med NTU 2009 stlls dock frgan till samtliga personer med
erfarenhet av klagare under de senaste tre ren, varfr dessa resultat inte r fullt jmfrbara med
resultaten i de tre frsta NTU-rapporterna.

Svarsalternativen r mycket njd, ganska njd, varken njd eller miss
njd, ganska missnjd samt mycket missnjd.
Tv tredjedelar (66%) uppger att de r njda med bemtandet som de

fick i domstolen, medan 21 procent uppger att de r missnjda med det
sammantagna bemtandet (se figur 6.6). Andelen som uppger att de r
njda med bemtandet i domstol har varit relativt stabil sedan 2007.
Det br understrykas att det r mycket f som svarat p dessa frgor,
varfr det r svrt att sga ngot om en eventuell utveckling ver tid.
Figur 6.6 Upplevelse av bemtande i domstol, enligt NTU 2016. Andel bland mlsgande
som medverkat i rttegng de senaste tre ren. (Tabell 6G)
Procent
80
60
40
20
0
Mycket eller Varken njd Mycket eller
ganska njd eller missnjd ganska missnjd
Erfarenhet av mlsgandebitrde
I vissa fall tilldelas mlsgande i en rttegng ett juridiskt bitrde, ett
s kallat mlsgandebitrde, som ska fungera som std och hjlp under
rttsprocessen. I NTU 2016 uppger drygt hlften (55%) med erfaren-
het av att som mlsgande ha medverkat i rttegng att de hade ett ml-
sgandebitrde. De fr ange sin uppfattning genom att besvara frgan:
Hur skulle du beskriva dina erfarenheter av mlsgandebitrdet?
Svarsalternativen r: mycket positiva, ganska positiva, varken positiva

Av figur 6.7 framgr att 77 procent uppger att erfarenheterna av mls

gandebitrdet r positiva, medan 12 procent uppger att deras erfaren-
heter av bitrdet varit negativa.
Figur 6.7 Erfarenhet av mlsgandebitrde, enligt NTU 2016. Andel bland mlsgande
som medverkat i rttegng de senaste tre ren. (Tabell 6G)
Procent
100
80
60
40
20
0
Mycket eller Varken positiva Mycket eller
ganska positiva eller negativa ganska negativa

Erfarenhet av rttegng
Som nmndes inledningsvis har mlsganden i en rttegng rtt till
begriplig och relevant information. I NTU finns tv frgor som rr
brottsutsattas erfarenheter av information och begriplighet i samband
med rttegngen:
Hur ltt eller svrt var det att frst vad som hnde under
rttegngen?
och
Upplevde du informationen du fick infr rttegngen som

tillrcklig eller otillrcklig?
Svarsalternativen fr den frsta frgan r: mycket ltt, ganska ltt, var-

ken ltt eller svrt, ganska svrt samt mycket svrt. Den andra frgan
besvaras med antingen tillrcklig eller otillrcklig.
Drygt sju av tio av de tillfrgade (71%) uppger att de tyckte att det var
mycket eller ganska ltt att frst rttegngen, medan 15 procent anser
att det var mycket eller ganska svrt (figur 6.8).
Figur 6.8 Frstelse av rttegngen, enligt NTU 2016. Andel bland mlsgande som
medverkat i rttegng de senaste tre ren. (Tabell 6G)
Procent
80
60
40
20
0
Mycket eller Varken ltt Mycket eller
ganska ltt eller svrt ganska svrt
Nr mlsganden i stllet svarar p om informationen som gavs infr

rttegngen var tillrcklig eller otillrcklig r andelen missnjda strre
(se figur 6.9).63 Nra en tredjedel (29%) upplever att informationen var
otillrcklig. Drygt tv tredjedelar (71%) anser dock att informationen
var tillrcklig. Nivn har legat relativt stabil sedan 2007. ven hr br
man ha i tanke att det r f individer som har besvarat frgorna.
Att andelen missnjda r hgre i denna frga n i frgan om frstelse av rttegngen kan bero p att
63
ett neutralt svarsalternativ saknats i frgan och att de som r tveksamma drfr tvingats ta stllning.

Figur 6.9 Upplevelse av information om rttegngen, enligt NTU 2016. Andel bland
mlsgande som medverkat i rttegng de senaste tre ren. (Tabell 6G)
Procent
80
60
40
20
0
Tillrcklig Otillrcklig

Figurfrteckning
Kapitel 6 Brottutsattas
kontakter med rttsvsendet
Erfarenhet av polisen
Figur 6.1 Erfarenhet av polisen i samband med utsatthet fr brott de senaste
tre ren, enligt NTU 2016. Totalt samt uppdelat p om (den senaste)
hndelsen innehll respektive inte innehll hot eller vld. Andel fr
respektive grupp. (Tabell 6A och 6F) 146
Figur 6.2 Erfarenhet av olika delar av polisens arbete bland dem som utsatts
fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Andel fr olika delar
av polisens arbete. (Tabell 6BE) 148
Figur 6.3 Positiv (mycket/ganska) erfarenhet av kontakten med polisen bland
dem som utsatts fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 20092016.
Andel fr olika delar av polisens arbete. (Tabell 6B-E) 148
Figur 6.4 Erfarenhet av olika delar av polisens arbete bland dem som utsatts
fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Uppdelat p om (den
senaste) hndelsen innehll respektive inte innehll hot eller vld.
Andel fr respektive grupp. (Tabell 6F) 149
Erfarenhet av klagare
Figur 6.5 Erfarenhet av klagare i samband med brottsutredning eller
rttegng de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Andel fr respektive
kn samt totalt. (Tabell 6G) 150
Erfarenhet av domstol
Figur 6.6 Upplevelse av bemtande i domstol, enligt NTU 2016. Andel bland
mlsgande som medverkat i rttegng de senaste tre ren.
(Tabell 6G) 151
Erfarenhet av mlsgandebitrde
Figur 6.7 Erfarenhet av mlsgandebitrde, enligt NTU 2016. Andel bland
(Tabell 6G) 151
Erfarenhet av rttegng
Figur 6.8 Frstelse av rttegngen, enligt NTU 2016. Andel bland
(Tabell 6G) 152
Figur 6.9 Upplevelse av information om rttegngen, enligt NTU 2016.
Andel bland mlsgande som medverkat i rttegng de senaste
tre ren. (Tabell 6G) 153

Tabellfrteckning
Kapitel 6 Brottutsattas
kontakter med rttsvsendet
Tabell 6A Mycket eller ganska positiv erfarenhet av polis i samband med

utsatthet fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 20072016.
Andel i procent fr respektive grupp. 156
Tabell 6B Mycket eller ganska njd med mjligheten att p ett enkelt stt
f kontakt med polis i samband med utsatthet fr brott de senaste
tre ren, enligt NTU 20092016. Andel i procent fr respektive
grupp. 157
Tabell 6C Mycket eller ganska njd med bemtandet frn polis i samband
med utsatthet fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 20092016.
Andel i procent fr respektive grupp. 158
Tabell 6D Mycket eller ganska njd med informationen man ftt om hur
polisen arbetar med rendet i samband med utsatthet fr brott
de senaste tre ren, enligt NTU 20092016.1 Andel i procent fr
respektive grupp. 159
Tabell 6E Mycket eller ganska njd med polisens arbete med att utreda och
klara upp brottet i samband med utsatthet fr brott de senaste tre
ren, enligt NTU 20092016.1 Andel i procent fr respektive grupp. 160
Tabell 6F Mycket eller ganska positiv erfarenhet av polis i samband med
utsatthet fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Total
erfarenhet och njdhet med olika delar av polisens arbete samt
uppdelat p om (den senaste) hndelsen innehll respektive inte
innehll hot eller vld. Andel i procent fr respektive grupp. 161
Tabell 6G Erfarenheter av rttsvsendets myndigheter de senaste tre ren,
enligt NTU 20072016. Andel i procent fr respektive grupp som
varit i kontakt med respektive myndighet. 161

Tabell 6A Mycket eller ganska positiv erfarenhet av polis i samband med utsatthet fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 20072016.
156
Andel i procent fr respektive grupp.
TOTALT TOTALT
-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16
TOTALT 57 55 56 57 58 54 57 55 58 55 TOTALT 57 55 56 57 58 54 57 55 58 55
Kn Familjetyp
Mn 55 50 52 55 56 51 52 51 57 50 Sammanboende
Kvinnor 59 61 61 60 60 58 62 61 60 61 utan barn 58 55 57 57 60 55 54 57 60 51
lder med barn 59 52 54 58 58 54 57 57 60 57
1624 r 49 51 54 52 59 52 55 52 57 55 Ensamstende
2544 r 55 54 54 54 54 54 54 53 56 50 utan barn 54 55 56 56 58 53 58 52 56 58
4564 r 60 55 56 60 58 55 59 56 57 59 med barn 54 60 57 61 47 55 62 57 59 56
6579 r 66 59 66 70 66 57 62 64 73 61 Bostadstyp
Svensk/utlndsk bakgrund Smhus 59 53 56 57 60 55 56 57 58 57
Svenskfdda med Flerfamiljshus 55 56 55 57 56 53 57 54 59 53
bda/en frlder Boendeort
inrikesfdd(a) 56 55 56 57 58 55 55 56 59 56 Storstadsregion 58 54 56 59 57 56 59 54 59 53
bda frldrarna Strre stad 57 55 56 54 57 56 55 55 55 55
utrikesfdda 57 58 54 59 66 46 60 58 56 52
Mindre stad/landsbygd 55 56 55 58 61 48 55 59 63 60
Utrikesfdda 59 52 55 54 53 49 62 50 57 50
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 55 55 58 59 62 56 52 55 62 52
Gymnasial 59 56 55 58 56 54 57 54 60 53
Eftergymnasial 55 52 55 55 58 54 58 56 56 57
BR NTU 2016 BROTTSUTSATTAS KONTAKTER MED RTTSVSENDET

Tabell 6B Mycket eller ganska njd med mjligheten att p ett enkelt stt f kontakt med polis i samband med utsatthet fr brott de senaste tre ren,
enligt NTU 20092016.1 Andel i procent fr respektive grupp.
TOTALT TOTALT
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
TOTALT 73 76 76 73 73 72 75 70 TOTALT 73 76 76 73 73 72 75 70
Kn Familjetyp
Mn 72 74 74 71 69 69 74 66 Sammanboende
Kvinnor 74 78 78 74 77 74 77 74 utan barn 72 75 76 75 73 74 78 68
lder med barn 73 79 76 73 72 74 75 72
1624 r 76 77 80 72 75 74 77 73 Ensamstende
2544 r 73 75 78 74 72 73 77 70 utan barn 74 73 76 70 74 69 74 69
4564 r 70 74 72 70 73 70 71 68 med barn 72 78 69 68 72 64 75 68
6579 r 76 81 74 77 76 68 81 71 Bostadstyp
Svensk/utlndsk bakgrund Smhus 73 77 74 75 72 72 75 71
Svenskfdda med Flerfamiljshus 72 74 77 70 74 72 76 69
inrikesfdd(a) 73 77 76 74 73 73 76 70
Storstadsregion 72 78 78 72 74 73 78 68
bda frldrarna
Strre stad 74 75 74 74 72 72 72 70
utrikesfdda 72 75 82 69 79 71 72 70
Mindre stad/landsbygd 71 71 74 71 73 67 76 73
Utrikesfdda 68 69 72 67 73 68 74 69
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 74 78 76 72 70 70 72 69

Gymnasial 71 73 74 70 74 71 77 68
Eftergymnasial 75 78 77 76 73 73 75 71
1
Frgan stlldes fr frsta gngen i NTU 2009 och redovisas drfr inte fr ren 20062008.
157
Tabell 6C Mycket eller ganska njd med bemtandet frn polis i samband med utsatthet fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 20092016.1
158
Andel i procent fr respektive grupp.
TOTALT TOTALT
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
TOTALT 76 77 76 76 76 73 78 73 TOTALT 76 77 76 76 76 73 78 73
Kn Familjetyp
Mn 75 76 76 74 73 71 78 70 Sammanboende
lder med barn 78 81 77 76 78 73 79 73
1624 r 76 76 80 75 73 73 76 75 Ensamstende
2544 r 75 77 76 76 74 71 77 70 utan barn 76 75 77 75 75 70 76 74
4564 r 76 79 75 75 77 73 76 73 med barn 78 79 72 73 72 73 77 66
6579 r 79 79 77 81 80 78 87 78 Bostadstyp
inrikesfdd(a) 77 79 77 76 75 73 79 73 Storstadsregion 73 80 75 74 75 71 78 70
bda frldrarna Strre stad 77 75 77 79 77 75 77 73
utrikesfdda 81 79 84 77 80 72 69 75
Utrikesfdda 71 71 72 73 77 73 76 68
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 79 78 79 77 73 74 75 71
Gymnasial 76 78 75 76 76 74 81 72
Eftergymnasial 75 77 76 75 76 71 75 73
1

Tabell 6D Mycket eller ganska njd med informationen man ftt om hur polisen arbetar med rendet i samband med utsatthet fr brott
de senaste tre ren, enligt NTU 20092016.1 Andel i procent fr respektive grupp.
TOTALT TOTALT
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
TOTALT 47 48 52 48 48 47 52 47 TOTALT 47 48 52 48 48 47 52 47
Kn Familjetyp
Mn 44 46 49 46 44 42 50 43 Sammanboende
lder med barn 51 48 53 52 48 51 51 49
1624 r 43 48 51 43 45 44 47 48 Ensamstende
2544 r 45 44 50 48 47 45 49 44 utan barn 46 47 50 47 49 45 52 48
4564 r 49 51 52 50 49 48 54 47 med barn 41 53 49 53 51 47 54 45
6579 r 58 58 58 51 54 51 63 53 Bostadstyp
utrikesfdda 46 50 54 35 42 53 40 52
Utrikesfdda 47 44 47 45 51 47 53 47
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 48 53 53 50 44 47 48 43

Gymnasial 47 46 49 48 48 45 55 44
Eftergymnasial 47 49 54 48 50 48 51 50
1
159
Tabell 6E Mycket eller ganska njd med polisens arbete med att utreda och klara upp brottet i samband med utsatthet fr brott de
160
senaste tre ren, enligt NTU 20092016.1 Andel i procent fr respektive grupp.
TOTALT TOTALT
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
TOTALT 33 33 36 33 31 32 33 28 TOTALT 33 33 36 33 31 32 33 28
Kn Familjetyp
Mn 31 33 35 31 30 29 32 26 Sammanboende
lder med barn 33 34 36 33 29 34 30 28
1624 r 34 36 40 37 33 35 35 34 Ensamstende
2544 r 32 31 32 33 30 30 31 25 utan barn 35 36 38 35 33 29 32 32
4564 r 32 34 39 32 31 31 32 29 med barn 28 34 36 39 38 30 37 31
6579 r 43 38 41 31 33 36 38 33 Bostadstyp
utrikesfdda 32 34 40 28 17 37 36 32
Utrikesfdda 39 34 34 32 37 32 39 28
Utbildning (hgsta)
Frgymnasial 38 41 42 38 28 38 32 33
Gymnasial 34 33 36 33 33 31 36 29
Eftergymnasial 29 30 34 30 30 30 29 26
1

Tabell 6F Mycket eller ganska positiv erfarenhet av polis i samband med utsatthet fr brott de senaste tre ren, enligt NTU 2016. Total erfarenhet och njdhet med
olika delar av polisens arbete samt uppdelat p om (den senaste) hndelsen innehll respektive inte innehll hot eller vld. Andel i procent fr respektive
grupp.
Mycket/ganska positiv Mycket/ganska njd med

erfarenhet av polis ... polisens tillgnglighet ... polisens bemtande ... polisens information ... polisens effektivitet
Hot eller vld Ej hot eller vld Hot eller vld Ej hot eller vld Hot eller vld Ej hot eller vld Hot eller vld Ej hot eller vld Hot eller vld Ej hot eller vld
1
TOTALT 53 56 64 71 70 73 43 48 35 27
Kn
Mn 50 50 59 68 69 70 41 44 31 24
Kvinnor 56 62 69 75 71 77 44 53 39 30

1
r 2016 uppgavs 19 % av hndelserna innehlla inslag av hot eller vld och 81 % uppgavs inte innehlla hot eller vld. Fr frdelning tidigare r, se respektive rs publikation.
Tabell 6G Erfarenheter av rttsvsendets myndigheter de senaste tre ren, enligt NTU 20072016. Andel i procent fr respektive grupp som varit i
kontakt med respektive myndighet.
-07 (n) -08 (n) -09 (n) -10 (n) -11 (n) -12 (n) -13 (n) -14 (n) -15 (n) -16 (n)
Mycket eller ganska TOTALT 57 (2 716) 55 (2 485) 56 (2 251) 57 (2 194) 58 (2 077) 54 (2 237) 57 (1 891) 55 (1 989) 58 (1 791) 55 (1 669)
positiva erfarenheter Mn 55 (1 493) 50 ( 1302) 52 (1 225) 55 (1 192) 56 ( 1044) 51 (1 201) 52 (966) 51 (1 032) 57 (922) 50 (870)
av polisen
Kvinnor 59 (1 223) 61 (1 183) 61 (1 026) 60 (1 002) 60 (1 033) 58 (1 036) 62 (925) 61 (957) 60 (869) 61 (799)
Mycket eller ganska TOTALT 56 (276) 66 (231) 61 (289) 55 (302) 59 (279) 56 (319) 50 (237) 48 (266) 51 (207) 51 (176)
positiva erfarenheter Mn 51 (167) 61 (120) 59 (174) 55 (193) 55 (149) 56 (185) 48 (135) 40 (138) 48 (105) 48 (92)

av klagare 1
Kvinnor 64 (109) 72 (111) 66 (115) 55 (109) 64 (130) 56 (134) 53 (102) 56 (128) 55 (102) 55 (84)
Mycket eller ganska
positiva erfarenheter
av mlsgandebitrde 2 TOTALT 75 (168) 74 (158) 77 (157) 71 (155) 68 (134) 74 (160) 75 (106) 60 (112) 69 (88) 77 (75)
Mycket eller ganska njd
med bemtande i domstol 2 TOTALT 66 (282) 69 (244) 76 (259) 64 (256) 70 (216) 71 (241) 60 (177) 65 (191) 65 (163) 66 (149)
Mycket eller ganska ltt
att frst rttegngen 2 TOTALT 77 (278) 69 (244) 79 (260) 72 (258) 81 (217) 70 (245) 72 (178) 74 (192) 67 (162) 71 (144)
Tillrcklig information
om rttegngen 2 TOTALT 68 (277) 73 (238) 73 (253) 66 (246) 75 (213) 68 (236) 69 (175) 71 (190) 68 (157) 71 (145)
1
I NTU 20072008 stlldes frgan om klagare enbart till personer som varit i kontakt med klagare i samband med rttegng. Frn och med NTU 2009 stlls dock frgan till samtliga personer med erfarenhet av klagare
under de senaste tre ren, varfr dessa resultat inte r fullt jmfrbara med resultaten fr 20072008.
2
Underlaget fr personer som deltagit i rttegng r relativt litet. Drfr redovisas inte resultaten fr kn p samtliga frgor. De rsvisa resultaten samt utvecklingen ver tid fr dessa kontakter br tolkas med frsiktighet.
161
Referenser
Brottsfrebyggande rdet, Br (2000). Vanor och trygghet intervju
underskning av socialt utsatta personer och normalbefolkning.
Brottsfrebyggande rdet. Internetpublikation.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2002). Vld mot kvinnor i nra

relationer. En kartlggning. Rapport 2002:14. Stockholm:
Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Brottsoffers bengenhet att

anmla brott. Rapport 2008:12. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2009). Tonringars bengenhet att

anmla brott och deras frtroende fr rttsvsendet. Rapport 2009:20.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Brottsutvecklingen i Sverige

20082011. Rapport 2012:13. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2014). Brott i nra relationer En

nationell kartlggning. Rapport 2014:8. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2016). Nationella trygghetsunder

skningen 2015. Om utsatthet, trygghet och frtroende.
Rapport 2016:1. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2017). NTU 2016 Teknisk rapport.

Rapport 2017:3. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Lohr, S. (2004). Statistical frontiers in survey sampling.

The American Statistician, 58, 145149.
Nilsson, A. (2002). Fnge i marginalen uppvxtvillkor, levnads

frhllanden och terfall i brott bland fngar. Avhandling,
Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Srndal, C., Swensson, B. och Wretman, J. (1992). Model assisted

survey sampling. New York: Springer-Verlag.
162 BR NTU 2016 REFERENSER

Bilaga 1. Statistisk skerhet
Tabell 1 Uppskattning av skattningarnas oskerhet fr olika procenttal och urvalsstorlekar. Halva intervall.
Andel i procent
Antal
svarande 5 10 15 20 25 30 35 40 45
personer 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50
25 8.5 11.8 14.0 15.7 17.0 18.0 18.7 19.2 19.5 19.6
50 6.0 8.3 9.9 11.1 12.0 12.7 13.2 13.6 13.8 13.9
75 4.9 6.8 8.1 9.1 9.8 10.4 10.8 11.1 11.3 11.3
100 4.3 5.9 7.0 7.8 8.5 9.0 9.3 9.6 9.8 9.8
150 3.5 4.8 5.7 6.4 6.9 7.3 7.6 7.8 8.0 8.0
200 3.0 4.2 4.9 5.5 6.0 6.4 6.6 6.8 6.9 6.9
300 2.5 3.4 4.0 4.5 4.9 5.2 5.4 5.5 5.6 5.7
400 2.1 2.9 3.5 3.9 4.2 4.5 4.7 4.8 4.9 4.9
500 1.9 2.6 3.1 3.5 3.8 4.0 4.2 4.3 4.4 4.4
600 1.7 2.4 2.9 3.2 3.5 3.7 3.8 3.9 4.0 4.0
700 1.6 2.2 2.6 3.0 3.2 3.4 3.5 3.6 3.7 3.7
800 1.5 2.1 2.5 2.8 3.0 3.2 3.3 3.4 3.4 3.5
900 1.4 2.0 2.3 2.6 2.8 3.0 3.1 3.2 3.3 3.3
1 000 1.4 1.9 2.2 2.5 2.7 2.8 3.0 3.0 3.1 3.1
1 500 1.1 1.5 1.8 2.0 2.2 2.3 2.4 2.5 2.5 2.5
2 000 1.0 1.3 1.6 1.8 1.9 2.0 2.1 2.1 2.2 2.2
2 500 0.9 1.2 1.4 1.6 1.7 1.8 1.9 1.9 2.0 2.0
3 000 0.8 1.1 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.8 1.8
3 500 0.7 1.0 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.6 1.6 1.7
4 000 0.7 0.9 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.5 1.5 1.5
4 500 0.6 0.9 1.0 1.2 1.3 1.3 1.4 1.4 1.5 1.5
5 000 0.6 0.8 1.0 1.1 1.2 1.3 1.3 1.4 1.4 1.4
5 500 0.6 0.8 0.9 1.1 1.1 1.2 1.3 1.3 1.3 1.3
6 000 0.6 0.8 0.9 1.0 1.1 1.2 1.2 1.2 1.3 1.3
6 500 0.5 0.7 0.9 1.0 1.1 1.1 1.2 1.2 1.2 1.2
7 000 0.5 0.7 0.8 0.9 1.0 1.1 1.1 1.1 1.2 1.2
7 500 0.5 0.7 0.8 0.9 1.0 1.0 1.1 1.1 1.1 1.1
8 000 0.5 0.7 0.8 0.9 0.9 1.0 1.0 1.1 1.1 1.1
8 500 0.5 0.6 0.8 0.9 0.9 1.0 1.0 1.0 1.1 1.1
9 000 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 0.9 1.0 1.0 1.0 1.0
9 500 0.4 0.6 0.7 0.8 0.9 0.9 1.0 1.0 1.0 1.0
10 000 0.4 0.6 0.7 0.8 0.8 0.9 0.9 1.0 1.0 1.0
15 000 0.3 0.5 0.6 0.6 0.7 0.7 0.8 0.8 0.8 0.8
20 000 0.3 0.4 0.5 0.6 0.6 0.6 0.7 0.7 0.7 0.7
Om tabellen och statistisk skerhet

Statistiken i denna rapport bygger p ett urval av den svenska befolk-
ningen. Eftersom detta urval r slumpmssigt r det mjligt att med
BR NTU 2016 BILAGA 1 163

hjlp av statistisk teori uppskatta hur stor oskerheten r fr varje
skattning. Ngot frenklat beror oskerheten dels p hur proportionen
r bland de svarande, dels p hur mnga som har svarat. Genom tabel-
len ovan r det mjligt att ta fram ett grovt oskerhetsintervall ver hur
sker skattningen r. Man kan sga att om tv intervall inte verlappar
varandra r skillnaden mellan skattningarna statistiskt sker. Skillnaden
beror d inte p slumpen som uppstr p grund av att urvalet r slump-
mssigt. Att en skillnad r statistiskt sker kallas ofta fr att skillnaden
r signifikant. Fr korrekta uppskattningar av oskerhetsintervall se
Srndal, Swensson och Wretman (1992) eller Lohr (2004).
Hur tolkas tabellen?

Tabellen redogr fr ett grovt stt att berkna skattningarnas osker-
het. Att tabellen redogr halva oskerhetsintervallet innebr att vrdet i
tabellen bde dras ifrn skattningen, fr att erhlla vrdet fr den nedre
grnsen i intervallet, och lggs till skattningen, fr att erhlla vrdet fr
den vre grnsen i intervallet.
Exempel: Utsatthet fr cykelstld bland ensamstende med

barn jmfrt med sammanboende utan barn (NTU 2008)
Resultaten i NTU 2008 visar att hushll med ensamstende som har
barn uppger utsatthet fr cykelstld i betydligt hgre utstrckning
(13,1%) n hushll bestende av sammanboende personer utan barn
(5,0 %). r skillnaden signifikant?
Fr att berkna oskerhet fr skattningarna anvnder du tabellen.

Gruppen ensamstende personer med barn representeras i urvalet av
648 personer (tabell 2A) och andelen utsatta r som nmnts 13,1 pro-
cent. Det frsta steget r att avrunda antalet svarande personer (det vill
sga 648) ner 1 till nrmaste antal svarande personer i tabellen (vilket
r 600). Drefter avrundas procenttalet till nrmaste andel i procent i
tabellen (vilket r 15 %). I rutan fr antal svarande personer = 600 och
andel i procent = 15 str 2,9. Berkningen (15 procent plus/minus 2,9)
ger ett oskerhetsintervall mellan 10,2 och 16,0 procent. Motsvarande
utrkning fr sammanboende med barn ger ett oskerhetsintervall mel-
lan 4,4 och 5,6 procent.
Ensamstende med barn Sammanboende utan barn

Andel utsatta 13,1 % 5,0 %
avrundas till nrmaste andel i tabellen 15 % 5%
Antal svarande personer 648 5 503
avrundas ner till 600 5 500
Halva oskerhetsintervallets storlek (enligt tabellen) 2,9 0,6
Oskerhetsintervall (andelen +/- halva intervallet) 10,216,0 % 4,45,6 %
Oskerhetsintervallen 4,45,6 % och 10,216,0 % verlappar inte var-

andra, vilket innebr att skillnaden troligtvis r statistiskt sker.
Genom att avrunda antalet svarande personer nedt tar man det skra fre det oskra och fr en
1
konservativ skattning.
164 BR NTU 2016 BILAGA 1

Rapport 2017:1

Nationella trygghetsunderskningen (NTU) r en rligen ter-
kommande nationell brottsoffer- och trygghetsunderskning.
I NTU 2016 redovisas resultaten fr den elfte underskningen
tillsammans med jmfrelser med resultaten frn tidigare r.
Underlaget utgrs av knappt 12 000 personer som genom
telefonintervjuer och via enkter svarat p frgor om utsatthet
fr brott, otrygghet och oro fr brott, frtroende fr rtts
vsendet och erfarenheter av kontakter med rttsvsendet.
NTU belyser frgestllningar som Hur vanligt r det att den
som utstts fr misshandel knner grningspersonen? Hur
stor andel av brotten anmls till polisen? Vilka grupper r
mest utsatta fr olika typer av brott? r man olika trygg
beroende p om man bor i storstad eller p landsbygd?
kar eller minskar svenska folkets frtroende fr polisen?
Fr den specialintresserade finns metodbeskrivning och frge-
formulr samlade i NTU 2016 Teknisk rapport, som gr att
ladda ner p Brs webbplats (2017:3).
underskningen 2016
Brottsfrebyggande rdet/National Council for Crime Prevention Om utsatthet, otrygghet och frtroende
BOX 1386/TEGNRGATAN 23, SE-111 93 STOCKHOLM, SWEDEN
TELEFON +46 (0)8 527 58 400 FAX +46 (0)8 411 90 75 E-POST INFO@BRA.SE WWW.BRA.SE
ISBN 978-91-87335-80-8 ISSN 1100-6676 URN:NBN:SE:BRA-686

Nationella Trygghetsundersökningen 2017 (SOS - BRA) PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Nationella Trygghetsundersökningen 2017 (SOS - BRA) PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Rapport 2017:1

NTU 2016 OM UTSATTHET, OTRYGGHET OCH FRTROENDE

Publikationen finns som pdf p www.bra.se. P begran kan Br ta

Enligt instruktionen frn regeringen ska Br rligen genomfra den

De som har arbetat med produktionen av statistiken och skrivit rappor-

Stockholm i januari 2017

5 Frtroende fr rttsvsendet 125

6 Brottsutsattas kontakter med rttsvsendet 143

Brott mot enskild person

6 BR NTU 2016 SAMMANFATTNING

BR NTU 2016 SAMMANFATTNING 7

Egendomsbrott mot hushll

Stld ur eller frn fordon

8 BR NTU 2016 SAMMANFATTNING

Oro och otrygghet

Otrygghet ute sen kvll

Oro fr brottsligheten i samhllet

Oro fr att nrstende ska drabbas av brott

Oro fr att utsttas fr brott

BR NTU 2016 SAMMANFATTNING 9

Frtroende fr rttsvsendet och de olika myndigheterna

10 BR NTU 2016 SAMMANFATTNING

Frtroende fr att misstnkta personer hanteras rttvist

Frtroende fr att utsatta personer behandlas vl

Brottsutsattas kontakter med rttsvsendet

Erfarenhet av polisen i samband med polisanmlan

BR NTU 2016 SAMMANFATTNING 11

Erfarenheter av klagare eller domstol

12 BR NTU 2016 SAMMANFATTNING

Syfte och frgestllningar

Syftet r ocks att i mjligaste mn redogra fr resultaten fr olika

Hur stor del av befolkningen utsattes under 2015 fr misshandel,

14 BR NTU 2016 INLEDNING

BR NTU 2016 INLEDNING 15

Upplgg och genomfrande

Tabell 2.1 Urval och bortfall i NTU 20163

bestod urvalet av 10000 personer.

16 BR NTU 2016 METOD

I analyserna av materialet anvnds ett viktningsfrfarande som tar

Genomfrande och datainsamling

Materialet till underskningen samlades in frn januari till brjan av

Intervjudata har kompletterats med vissa registeruppgifter, exempelvis

versampling innebr att man lter en grupp vara verrepresenterad i urvalet.

De ln fr vilka urvalsfrstrkningar gjorts r Blekinge, Gotland, Jmtland, Kalmar och Kronoberg.

Fr de intervjupersoner som s nskar kan intervjun gras p engelska.

har datainsamlingarna gjorts i brjan av ret.

Brs webbplats (www.bra.se) som bilaga till den tekniska rapporten.

BR NTU 2016 METOD 17

Fljande brottstyper efterfrgas i NTU och redovisas i rapporten:

Brott mot person Brott mot egendom

Utver de listade brottskategorierna innehller underskningen ocks

Valet av brottstyper r delvis styrt av vilka brottskategorier som an-

18 BR NTU 2016 METOD

Fr att inte belasta intervjupersonerna med alltfr lnga intervjuer

Oro och otrygghet

Se till exempel avsnitten om upprepad utsatthet fr brott i kapitel 3 i denna rapport.

Se bilaga i NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).

BR NTU 2016 METOD 19

20 BR NTU 2016 METOD

Under insamlingen vidtas olika tgrder fr att hlla det externa

Tillfrlitlighet och jmfrbarhet

Se bilaga 8 i NTU 2016 Teknisk rapport (Br 2017).

BR NTU 2016 METOD 21