SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FR NORDISKA SPRK

VID UPPSALA UNIVERSITET

79

ANN BLCKERT

Juridiska ett nytt sprk?

En studie av juridikstudenters sprkliga inskolning

With a summary:
Legalese a new language?
A study of the language socialization
of law students

2010
Akademisk avhandling som fr avlggande av filosofie doktorsexamen i nordiska sprk vid
Uppsala universitet kommer att offentligt frsvaras i Ihresalen, Engelska parken, Uppsala,
lrdagen den 13 februari 2010, kl. 10.15. Disputationen sker p svenska.

Abstract
Blckert, A., 2010: Juridiska ett nytt sprk? En studie av juridikstudenters sprkliga inskol-
ning. (Legalese a new language? A study of the language socialization of law students.)
Skrifter utgivna av Institutionen fr nordiska sprk vid Uppsala universitet 79. 320 pp. Upp-
sala. ISSN 0083-4661, ISBN 978-91-506-2123-5.

This dissertation deals with the language socialization of law students. The main aim is to
investigate what linguistic norms are conveyed to the students through the teachers com-
ments on the students texts and through various forms of writing instructions. The material
consists of student texts with teacher comments and documentation on various phases of
instruction with a focus on writing.
Teacher comments on texts written during the first year of the law programme are ana-
lyzed and categorized. The analysis stems from two models. The first model is based on
different text levels, like formal conventions of writing, sentence construction, text structure,
word choice and style, and content. The second model distinguishes different linguistic norms
based on three layers: The first layer consists of written language norms in general language
practice, the second of academic language norms and the third of norms that are specific to
the use of legal language.
The results show that word choice and style is the most common category for the teachers
comments in the first term of the law programme and content is the most common in the
second term (with word choice and style the second most common). Formal conventions of
writing, sentence structure and different types of grammatical constructions are some of the
things the teachers criticize. Surprisingly few of the teachers comments concern more over-
arching aspects such as text structure or the aim and genre of the text. Comments are made on
local features in the text, but rarely on more global features.
The teaching practice that the writing of law students belongs to entails, among other
things, that the students texts are assessed anonymously for the sake of fairness. This means
that there is not much opportunity for a student to discuss the text with the teacher who com-
mented on and assessed it. The construction of the teachers text comments is particularly
important when dialogue between student and teacher on the text draft and final version is not
an integral part of instruction. The teachers written comments are usually brief and do not
allow much space for a consideration of linguistic norms and text patterns, which reduces the
opportunities for the teachers and the law programme to contribute to a deeper linguistic
awareness in the law students.

Keywords: language socialization, linguistic norms, academic writing, teacher comments on

student texts, undergraduate law education, legalese, community of practice, Swedish

Ann Blckert, Department of Scandinavian Languages, Box 527, Uppsala University,

SE-751 20 Uppsala, Sweden

Ann Blckert 2010

ISSN 0083-4661
ISBN 978-91-506-2123-5
urn:nbn:se:uu:diva-111807 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-111807)

Printed in Sweden by Edita Vstra Aros, Vsters 2010

Innehll

1 Inledning ......................................................................................................9
1.1 Syfte och avgrnsningar .....................................................................12
1.2 Avhandlingens upplggning...............................................................15
2 Teoretiska infallsvinklar och tidigare forskning ........................................17
2.1 En sociokulturell ram .........................................................................17
2.2 Akademiskt skrivande ........................................................................19
2.2.1 Akademin som skriftpraktik .......................................................19
2.2.2 Studenters mte med akademiskt skrivande...............................26
2.2.3 Genre och genreinlrning ...........................................................29
2.3 Respons och textkommentarer ...........................................................32
2.4 Sprknormer .......................................................................................40
2.5 Juridiskt sprk ....................................................................................43
3 Material och metod ....................................................................................48
3.1 Materialets delar .................................................................................48
3.2 Pm-material ........................................................................................50
3.3 Undervisningsmoment med inriktning p skrivande..........................53
3.3.1 Pm-handledning..........................................................................53
3.3.2 Pm-genomgngar p termin 1 och 2 ...........................................53
3.3.3 Andra typer av undervisningsmoment........................................54
3.4 Skriftliga anvisningar .........................................................................55
3.4.1 Vgledande litteratur ..................................................................55
3.4.2 Skriftligt material frn enskilda lrare ........................................57
3.5 Enkter ...............................................................................................57
3.6 Intervjuer och e-postkontakt...............................................................58
3.7 Utvrderingar .....................................................................................59
3.8 Litteratur om sprkbruk och sprkriktighet........................................60
3.9 Metodiska utgngspunkter .................................................................60
3.10 System vid referenser och citat ........................................................62
3.11 Etiska vervganden ........................................................................63
4 Juridikutbildningen i Uppsala ....................................................................65
4.1 Utbildningens upplggning ................................................................65
4.2 Skrivandet i juridikutbildningen.........................................................69
4.2.1 Skrivuppgifter p termin 1 och 2 ................................................69
 4.2.3 Skrivuppgifter p termin 36......................................................76
4.3 Elementa i juridisk metod...................................................................78
4.3.1 Att hantera rttskllorna .............................................................81
4.3.2 Relevansen hos olika kllor ........................................................83
4.4 Muntlig praktik ett seminariesamtal i brjan av utbildningen.........86
5 Skrivande och skrivhandledning i juridikutbildningen en
undervisningspraktik..................................................................................93
5.1 Inskolning i vetenskaplighet och i juridisk begreppsanvndning.......93
5.2 Inskolning i pm-genren ....................................................................100
5.3 Att skriva juridik med hjlp av skrivundervisning och handbok...107
5.3.1 Studenternas kvantitativa bedmning.......................................107
5.3.2 Frelsningen Att skriva juridik............................................108
5.3.3 Handboken Att skriva juridik....................................................109
5.3.4 RTG skrivundervisning via rttsteknikgenomgng ...............112
5.4 Praxis i juridiklrarnas textbedmning.............................................115
5.4.1 Lraren som sprklig auktoritet ................................................115
5.4.2 En promemoria om PM-rttning...............................................117
5.4.3 Bedmningskriterier och rttningsnomenklatur .......................118
5.4.4 Variation i rttningspraxis och nomenklatur ............................126
5.4.5 Lrarkommentarer fr att motivera pong................................129
5.5 Handledningssituationen ..................................................................131
5.5.1 Positiv respons och konstruktiv kritik ......................................136
5.5.2 Svrtolkade lrarkommentarer..................................................137
5.6 Att kommentera en konst fr kurskamrater...................................138
5.7 Skrivtrning och skrivutveckling i backspegeln...............................141
6 Lrarkommentarer kategoriseringsmodeller .........................................143
6.1 Normer i lager ..................................................................................144
6.1.1 Lager I skriftsprksnorm........................................................144
6.1.2 Lager II allmnvetenskaplig norm.........................................145
6.1.3 Lager III juridisk norm ..........................................................149
6.2 Text- och kommentarmodeller i niver ............................................152
6.3 En modell i tio textniver fr analys av lrarkommentarer ..............153
6.4 En kvantitativ versikt .....................................................................155
6.5 Kommentarer enligt modell i tio textniver .....................................156
6.6 Kommentarer till exempeltexter.......................................................159
6.6.1 Exempel-pm frn termin 1 med fokus p
innehllskommentarer...............................................................160
6.6.2 Exempel-pm frn termin 1 med sprkliga missar och
oklarheter ................................................................................163
6.6.3 Kommentarer till exempel-pm frdelade p normlager och
textniver ..................................................................................168
7 Lrarkommentarer belysta utifrn textniver...........................................169
7.1 Formalia ...........................................................................................169
7.2 Konstruktion.....................................................................................175
7.2.1 Kongruens.................................................................................175
7.2.2 Variation i bruket av form och formord....................................178
7.3 Meningsbyggnad ..............................................................................180
7.3.1 Meningslngd och bisatsanvndning ........................................180
7.3.2 Ofullstndig mening .................................................................184
7.3.3 Satsradning ...............................................................................185
7.3.4 Ordfljd ....................................................................................186
7.3.5 Meningsinledning .....................................................................187
7.3.6 Interpunktion ............................................................................189
7.4 Textstruktur och disposition.............................................................190
7.5 Sakinnehll .......................................................................................194
7.6 Slutkommentarer fokus och budskap ............................................195
7.6.1 Kommentarer till sprkliga brister............................................196
7.6.2 Vgledning om skrivutveckling................................................198
7.7 Sammanfattning ...............................................................................200
8 Budskap i skrivundervisning och lrarkommentarer precision,
klarhet och enkelhet .................................................................................201
8.1 Precision som verordnad norm.......................................................201
8.2 Kommentarer som rr ordval, uttryck och stil .................................204
8.3 Stilistisk precision ............................................................................206
8.3.1 Ojuridisk ton .............................................................................208
8.3.2 Talsprklighet ...........................................................................210
8.3.3 Krngliga, stela eller lderdomliga drag...................................215
8.3.4 Vrdeladdade uttryck................................................................217
8.3.5 Bildsprk...................................................................................220
8.3.6 Retoriska frgor ........................................................................221
8.4 Precision i frga om ordval ..............................................................223
8.4.1 Tydlig syftning..........................................................................223
8.4.2 Precision i utformningen av nominalfraser...............................228
8.4.3 Tempusbruk och andra former av verbanvndning ..................230
8.4.4 Funktion och stilistisk karaktr hos orden s och torde ...........235
8.5 ndringar som innebr kad precision ............................................238
8.5.1 kad precision genom borttagande av ord ...............................238
8.5.2 kad precision genom ndring av formulering ........................240
8.5.3 kad precision genom ndring av ordfljd ..............................242
8.6 Kurslitteraturens sprkliga inverkan ................................................242
8.7 Klarhet och enkelhet och avancerade skrytord ..........................248
8.8 Sammanfattning ...............................................................................252
9 Konsten att kommentera och konsten att frst kommentarer.................254
9.1 Vikten av konkreta och konstruktiva kommentarer .........................254
9.2 Kommentarer till komplexa sprkliga brister...................................261
9.3 Problemet stil....................................................................................263
9.4 Kommentaren sprk .........................................................................265
9.5 Att ge svaret eller inte det r frgan ..............................................267
9.6 Konsten att korrigera ........................................................................269
9.7 Avslutande synpunkter .....................................................................273
10 Avslutande diskussion ...........................................................................275
10.1 Villkor kring skrivande och handledning i juridikutbildningen .....275
10.2 Juridiklrarnas textrespons praktik, frhllningsstt och
utvecklingsmjligheter ...................................................................278
10.2.1 Mnster i juridiklrarnas normfrmedling .............................281
10.2.2 Problematiska inslag i textkommenteringen...........................283
10.2.3 Rttning, bedmning eller kollegial respons?.........................285
10.2.4 Ett metaperspektiv p sprkanvndning .................................286
10.3 Ytterligare vgar till utvecklat arbete med studenters skrivande ...288
10.4 Ett klarsprksperspektiv .................................................................291
10.5 Skrivande som inskolning i en kultur.............................................294
10.6 Claritas och puritas som sprkideal...............................................297
Summary .....................................................................................................299
Litteratur .....................................................................................................304
vrigt material .......................................................................................318
Bilaga 1. Textsida ur ett pm frn termin 2 ..................................................320
1 Inledning

Vg varje ord p guldvg, som Hgsta domstolen.

(Juridiklrare vid skrivhandledning)

Det stt att anvnda det skrivna ordet som utvecklas i ett avgrnsat samman-
hang kan kallas fr en skriftpraktik. Det vergripande temat i denna avhand-
ling r den inskolning i en skriftpraktik som studenter r inbegripna i genom
skrivuppgifter och olika former av skrivhandledning. Min avhandlingsstudie
gller den sprkliga inskolningen hos juridikstudenter vid Uppsala universi-
tet.
Sprkets roll som arbetsredskap skiljer sig t mellan olika akademiska
mnen. Vikten av ett fungerande sprk betonas troligen i de flesta skriv-
sammanhang inom hgre utbildning, men de krav som stlls p studenters
sprkbehandling kan variera. Att bli delaktig i juridiskt sprkbruk innebr
tydligare sprkliga krav n vad som r fallet i mnga andra hgskoleutbild-
ningar. I kursinformationen till studenterna p frsta terminen av juridik-
utbildningen vid Uppsala universitet fastsls sprkets och skrivandets bety-
delse (punkt 7.2): En jurists viktigaste arbetsredskap r sprket.1 Trning i
skriftlig framstllning r drfr en mycket viktig del av den juridiska under-
visningen. Uppfattningen att skrivfrmgan r central fr en jurist finns hos
mnga nyantagna juridikstudenter, ven om inte alla stter den frmst. I en
enkt som nya juridikstudenter p utbildningen i Uppsala besvarar vid regi-
streringen angav 47,5 procent av de antagna 2004 (148 personer) att skriftlig
frdighet r en mycket viktig frmga fr en bra jurist.2
Nr studierektorer och kursansvariga vid juristutbildningen i Uppsala in-
formerar i brjan av utbildningen fr studenterna hra att de nu mter ett nytt

1
Att sprket r juristens frmsta arbetsredskap r en fras som anvnds ofta i beskrivningar av
juridiskt sprk och juridisk metod (se t.ex. Mosesson 1986:29 och Lehrberg 2001:65). Att
sprket r juristens verktyg r ett synstt som jurister ger uttryck fr ocks i samhllsdebatten.
S betonar exempelvis en rdman i en artikel i Svenska Dagbladet, avdelningen Brnnpunkt,
att [s]prket r domarnas verktyg (Swahn 2006). Juridik r i hg grad sprk. Det omfattan-
de verket The language of the law (Mellinkoff 1963) inleds med fljande konstaterande:
The law is a profession of words.
2
Nybrjarstudenternas bakgrund och frvntningar. Sammanstllningen r gjord av studie-
rektor Hans Eklund vid Juridiska institutionen. Mycket viktig r 5 p en skala 15. Fljande
frmgor anses dock vara viktigare: kritiskt tnkande, 72,5 % av juridikstudenterna anger
vrdet 5, problemlsningsfrmga (68,5 %), frmga att fatta sjlvstndiga beslut (61 %),
juridiska faktakunskaper (56,5 %), muntlig frdighet (56 %), frmga att arbeta sjlvstndigt
(52,5 %) och teoretisk analysfrmga (48 %). Skriftlig frdighet ligger p ttonde plats av 17
alternativ. De egenskaper/fmgor som hamnar sist p listan r samhllsengagemang
(20,5 %), lojalitet (19 %) och tvlingsmnniska (8,5 %).

9
sprk. Vid en genomgng av den frsta pongsatta skrivuppgiften p frsta
terminen sger en lrare:
Juridisk svenska r ett helt nytt sprk som att lra sig utrikiska.3

Lrarens yttrande ger infallsvinklar i min analys av juridikstudenters sprkli-

ga inskolning: Vad utmrker detta helt nya sprk som studenterna skall lra
sig? Vilka sprknormer r centrala? r det motiverat att tala om ett nytt
sprk?4
Upplggningen av skrivuppgifter och rutinerna vid bedmning skiljer sig
t mellan olika akademiska kurser och utbildningar, men gemensamt fr
mnga lrare som skall bedma, rtta och pongstta studenters texter r att
de arbetar under tidspress men nd lgger ner stor mda p att skriva kom-
mentarer som skall vara till hjlp fr den enskilda studenten. Genom sina
kommentarer frmedlar lrare olika former av mnster fr vetenskap och
textutformning. Min avhandlingsstudie r inriktad p lrarkommentarer som
fokuserar p studenternas sprkbehandling. Som Anna-Malin Karlsson
(2004:78) ppekar finns det aspekter av akademiskt skrivande som sprk-
forskare uppmrksammat i liten utstrckning, och dit hr lrares kommenta-
rer i marginalen till studenttexter. En utgngspunkt fr min studie r att
sprkliga normer och ideal som utbildningen vill frmedla kommer till ut-
tryck i lrarnas textkommentarer. Genom juridiklrarnas kommentarer fr-
medlas rd, synpunkter och normer som ger vgledning in i den juridiska
skriftpraktik som studenterna skall skolas in i. Lrarna ptalar sdana drag i
studenternas sprk som avviker frn vedertaget juridiskt sprkbruk.
Den sprkliga inskolning som jag beskriver har en institutionell och kul-
turell inramning. Studenternas skrivtrning styrs delvis av villkor som har att
gra med utbildningens utformning. Juridikstudenternas skrivande ingr i en
undervisningspraktik. Med undervisningspraktik avser jag hr olika inslag
som omger och formar skrivtrningen p en utbildning, t.ex. utformningen
av skrivuppgifter och sttet att ge respons p studenternas texter. Varje in-
skolningsprocess pverkas av bde tydliga och mindre tydliga mnster. In-

3
Termin 1, rttsteknikgenomgng (RTG) 12.11.2003. Vid benmning av de olika terminerna
p utbildningen anvnder jag ofta frkortningen T, vilket ocks grs i Juridiska institutionens
material.
4
Benmningen juridiska som ingr i avhandlingens titel har jag valt som ett stt att samman-
fattande karakterisera hur juridisk sprkanvndning kan uppfattas av en person som str utan-
fr eller som r nybrjare. Jag hrde vid ett tillflle (utanfr ett seminarierum) en frsta-
terminsstudent yttra fljande replik: Vissa brjar prata juridiska frn frsta lektionen och jag
fattar ingenting. Vid skrivhandledning p termin 1 ppekar en lrare fr studenterna att ordet
torde anammas snabbt som ngot slags juridiska. En parallell till benmningen juridiska r
ekonomiska, som av sa Wengelin (2005:196) beskrivs som ett verksamhetssprk. I de fall
dr tv ekonomer talar med varandra med en hg grad av fackuttryck kan vi se ekonomiskan
som en teknolekt. Det kan utifrn Wengelins beskrivning vara befogat att betrakta den
sprkanvndning som juridikstudenterna skall ervra som en teknolekt. Ytterligare en paral-
lell benmning r reklamiska, som utgr titeln p en avhandling om reklamsprk (Korpus
2008).

10
nehll i informationsmaterial och lrares yttranden vid undervisningsmoment
kring skrivande framtrder tydligare, medan de ramar som skapas av utbild-
ningens karaktr och utformning r mindre tydliga. Till de mindre tydliga
mnstren hr ocks olika kulturella inslag i juristprofessionen som kommer
till uttryck i utbildningen. En bakomliggande frgestllning i avhandlings-
studien har varit vad som prglar den kultur som juridikstudenterna skolas in
i genom lsande, handledning och eget skrivande. Jag r ocks intresserad av
vilka konsekvenser som olika sprkliga och kulturella mnster kan f fr
juridikstudenterna som sprkbrukare idag och i en framtida yrkesgrning.
Juridikstudenternas nya sprkanvndning r kopplad till den juristroll som
de skolas in i. En lrare som tydligt visar p betydelsen av den inskolningen
citeras av Thrse Hartman (2009:129) i en avhandling som behandlar fr-
gan om etnisk mngfald p juridikutbildningen:
Femtio procent av juristutbildningen r insocialisering i juristrollen. Den som
ska anlita en jurist, vill ha en jurist som ser ut som en framgngsrik jurist.
Man gr inte till ngon som ser ut som en jurist som inte klarar av uppdragen.
Det vill man inte ha.

Det som jag fokuserar i min avhandling r lrarnas och utbildningens norm-
frmedling, men det r viktigt att komma ihg att centrum i inskolningen i
akademiskt skrivande r den enskilda studenten. Ngra studentrster kan
tjna som en pminnelse om det. Studenter upplever skrivandet i akademiska
sammanhang p skiftande stt. En student som formulerar sin frustration p
ett uttrycksfullt stt citeras av Berkenkotter & Huckin (1995:125):
I feel like Im butting heads finally with ACADEMIC WRITING and it is
monstrous and unfathomable.

Hur skrivsituationen fr nya juridikstudenter kan se ut har en student i min

avhandlingsstudie beskrivit p fljande stt:
Hej Ann!
Hr kommer lite tankar.
Det gick t mycket kraft och energi fr att skriva den frsta PM:n. Det hr
med argumenterande text r ngot helt nytt. Sedan gymnasietiden r man van
vid att f utfrliga instruktioner. Jag upplevde det som svrt att f grepp om
mitt mne. Ju mer jag lste desto mer fundersam blev jag. Nu har vi utvrde-
rat arbetet, och jag har insett att jag skrev alldeles fr svrt. Det beror fr-
modligen p att jag anvnde andras stt att beskriva mnet. Angende nsta
PM knns det lite bttre. Det knns som om det blir enklare att skriva enkelt
nu nr jag har ftt ett grepp om vad mnet egentligen handlar om.5

Utformningen av hgre utbildning r inte ngot som r av intresse endast fr

en trngre krets av fretrdare fr olika akademiska discipliner. Utbildnings-
politiska ml stakar ut villkoren fr undervisningen inom hgskolan. r
5
Student p termin 1, e-post 12.10.2003.

11
2000 formulerade den dvarande regeringen mlet att hlften av en rskull
skall ha brjat lsa p hgskola senast vid 25 rs lder. Fr rskullarna fdda
19801983 gller att kvinnorna har ntt 50-procentsmlet; omkring 52 pro-
cent har vid 24 rs lder pbrjat hgre utbildning. Fr mnnen r motsva-
rande andel ca 37 procent (Universitet & hgskolor 2009 s. 75).
Dokument som Den ppna hgskolan ger uttryck fr den nskade bredd-
ningen av studentrekryteringen. Dessa strvanden har satt sin prgel ocks
p juridikutbildningen vid Uppsala universitet. Frsket med en speciellt
utformad antagning som gav frtur t en grupp studenter med utlndsk bak-
grund har dock avbrutits efter att det slagits fast i domstol att antagningsmo-
dellen inneburit diskriminering av andra studenter. Andrasprksperspektivet
tas inte upp explicit i denna avhandling, men frgan hur skrivtrningen under
utbildningen gestaltar sig fr studenter med annan bakgrund n den domine-
rande har funnits med i min forskningsprocess. Hur studenter som inte har
svenska som modersml hanterar sprkkraven i juridikutbildningen r en
viktig frga.6 En mening i handboken Att skriva juridik (2006:15) kan tolkas
som en yttring av att dessa studenter inte ingr i den gngse bilden av juri-
dikstudenten: En juridikstuderande i brjan av utbildningen har bakom sig
tolv rs studier i svenska.7 Erfarenheterna hos studenter med annan sprklig
bakgrund n den helsvenska kan belysas genom ett yttrande av en student
som just pbrjat sin andra termin:
Knns som att allt jag lst frut inte spelar ngon roll. Helt annat sprk. Fr
mig som inte har svenska som modersml r det ett tredje sprk.8

Erfarenheten att juridikstudierna handlar om att lra sig att behrska ett helt
annat sprk delas frmodligen av en rad studenter med svenska som mo-
dersml. Dessa erfarenheter bidrar till att det r intressant att stlla frgan om
juridisk svenska r ett nytt sprk och vad det nya i s fall bestr av.

1.1 Syfte och avgrnsningar

Syftet med denna avhandling r att belysa och analysera skrivande, text-
respons och sprklig normfrmedling i juridikutbildningen vid Uppsala uni-
versitet. Mer specifikt gller syftet de sprknormer som explicit och implicit

6
En juridiklrare som citeras av Hartman (2009:175) uppmrksammar problemet med stu-
denter med utlndsk bakgrund som har en god frmga att analysera juridiska problem, men
som inte kan uttrycka sig klanderfritt.
7
I avhandlingen citerar eller refererar jag ofta innehllet i handboken Att skriva juridik. Jag
anvnder d den fjrde upplagan (2006). Innehll och formuleringar i den r till allra strsta
del samma som i den fregende upplagan, som var aktuell nr jag inledde min studie. I de
fall d innehllet skiljer sig t mellan upplagorna upplyser jag om detta.
8
Yttrande av en student p termin 2 vid mte om examinationsformer, Juridiska institutionen
23.1.2003.

12
frmedlas i utbildningen genom skrivundervisning, skrivhandledning och
lrares skriftliga kommentarer till studenters texter. Syftet kan konkretiseras
i fljande forskningsfrgor:
x Vilka sprkliga och textuella aspekter berrs i juridiklrarnas textkom-
mentarer och skrivhandledning?
x Vilka typer av sprknormer framtrder och hur frhller sig dessa till
allmnsprkets normer och till sprknormer i andra vetenskapliga sam-
manhang?
x Vad prglar den kontext som juridikstudenternas sprkliga inskolning
ingr i?

Jag undersker sprkliga normer i bemrkelsen sprkriktighetsnormer men

ocks i form av textriktighetsnormer uttryckta exempelvis i lrarkommen-
taren S skriver inte en jurist. Med kontext menar jag den situationskon-
text som omger studenternas textproduktion i form av bde den konkreta
undervisningspraktiken och de sprk- och textideal som juridiklrarna om-
fattar. Lrarna r dessutom delaktiga i den vidare kulturkontext som jurist-
professionen utgr. Det r inte mitt syfte att underska kulturkontexten, men
jag utgr frn att den inverkar p hur sprknormer och studenters sprkan-
vndning hanteras i juridikutbildningen.9 Jag berr drfr i avhandlingen
ocks sdana aspekter av juridikstudenternas skrivande som gller insociali-
sering i en kultur.
Min studie avser allts juristutbildningen vid Uppsala universitet. Ett skl
till att utbildningen i Uppsala r intressant att studera r att den nu har hunnit
f en etablerad utformning efter en stor frndring som gde rum 1992. Fr-
ndringen innebar bland annat att skrivmoment fick en mer framtrdande
plats. Sprkanvndningen r central fr varje jurist, och utbildningen i Upp-
sala kan tjna som exempel p en utbildning dr studenternas skrivande skall
spela en viktig roll. Mnga studenter som gtt igenom den frndrade juri-
dikutbildningen i Uppsala vittnar om att de r mycket njda med skrivtr-
ningen. I en enktunderskning med tidigare juridikstudenter framkommer

9
Genom begreppen situations- respektive kulturkontext vill jag lyfta fram att juridikstuden-
ternas skrivande och lrarnas textkommentarer r infogade i ett sociokulturellt sammanhang
(det sociokulturella perspektivet utvecklas i avsnitt 2.1). Hellspong & Ledin (1997) ser be-
greppen som anvndbara utgngspunkter fr textanalys, och den engelska motsvarigheten
context of situation respektive context of culture anvnds av bland andra Lillis (2001) vid
analys av studenters skrivande (uppfattat som en form av social praktik). Begreppen gr till-
baka p Norman Fairclough (1989, andra upplagan 2001). I Fairclough 1995 anvnds termen
diskursiv praktik fr att belysa kopplingen mellan en text (i vid bemrkelse) och den vidare
sociokulturella praktiken: properties of sociocultural practice shape texts, but by way of
shaping the nature of the discourse practice, i.e. the ways in which texts are produced and
consumed, which is realized in features of texts (a.a. s. 60).

13
att 71 % av de svarande r mycket njda och 26 % ganska njda med tr-
ningen i att gra skriftliga presentationer (Staaf 2006:13).10
En jmfrelse mellan olika utbildningsorter nr det gller sdant som ut-
formningen av skrivhandledning och textrespons hade varit intressant ur ett
skrivpedagogiskt perspektiv, men det hade d inte varit mjligt att studera en
lrargrupps textkommentarer och skrivhandledningspraxis s ingende som
jag nu har gjort. Jag har allts valt en mer begrnsad djupstudie i stllet fr
en bredare mer versiktlig.
Min underskning r inriktad p skrivhandledning och textkommentarer i
brjan av juridikutbildningen. Huvuddelen av mitt material hrrr frn ter-
min 1 och 2, d sprkliga aspekter fokuseras. I inledningen av dokumentet
En promemoria om PM-rttning, som ger vgledning till lrarna, fastsls att
den sprkliga behandlingen str i centrum vid bedmningen av studenternas
texter under det frsta ret. Eftersom sprket r en s central del i juristens
arbete mste juridikstudenterna tidigt uppmrksammas p utbildningens
sprkliga krav.
Studenternas inskolning i det juridiska sprket pgr under hela utbild-
ningen och fortstter i arbetslivet, men den frsta tiden p utbildningen r
viktig fr den bild studenterna fr av vad som r acceptabel och nskvrd
juridisk svenska. Om man beaktar aspekten att det finns en utbildningspoli-
tisk ambition att bredda rekryteringen till juridikutbildningen, r det viktigt
att titta p inledningen av utbildningen eftersom den kan vara avgrande fr
om en student stannar kvar.11
Nr man studerar en undervisningspraktik r det ofrnkomligt att reflekte-
ra kring vilka inslag som frefaller fungera vl respektive mindre vl. Min
studie innebr inte ngon utvrdering av skrivtrningen under juridikutbild-
ningen, men min analys av lrarnas kommentarer bestr till viss del av reso-
nemang kring kvaliteten hos den sprkliga vgledning som ges i olika kom-
mentarer.
Min frhoppning r att mina rn kan belysa det sprkliga arbete som nya
studenter r inbegripna i. Belysningen av sprknormer i juridikutbildningen
kan ge relief t bde generella och mer specifika sprkliga ideal som lyfts
fram inom olika akademiska mnen och utbildningar.
I avhandlingen belyser jag den sprkliga inskolningen hos juridikstuden-
ter med perspektivet inriktat p utbildningens frmedling av sprknormer
och stilistiska mnster. Studenternas synpunkter p lrarnas kommentarer

10
Enktunderskningen riktade sig till studenter med juris kandidatexamen 20022003. Re-
sultaten baserar sig p 326 svarande (svarsfrekvens 75 %). Den muntliga trningen har enligt
enkten inte fungerat fullt lika tillfredsstllande: 32 % r mycket njda, men 15 % uppger att
de r ganska missnjda och 3 % r mycket missnjda (s. 13).
11
Holmstrm & Wikander (1977:9) anger att det r ett vlknt faktum frn andra undersk-
ningar att studieavbrotten mestadels intrffar under de tv frsta studieterminerna. Hedin
(2006:409410) refererar till forskning som visar att den frsta examinationen respektive den
frsta skriftliga rapporten r kritiska moment i anpassningen till universitetsstudier.

14
och skrivhandledning framkommer i enkter och intervjuer som jag genom-
frt, men ngon systematisk underskning av hur studenterna drar nytta av
kommentarerna ingr inte i studien.
Det skrivande som fokuseras i denna avhandling r det som sker inom
ramen fr pm-uppgifter.12 Skriftlig tentamen, salsskrivning, r ocks ett
skrivtillflle som kan ha inverkan p studenters skrivutveckling. De stora
skriftliga tentamensuppgifter som finns p termin 1 och 2 p juridikutbild-
ningen vid Uppsala universitet och de sprkliga kommentarer som lrare
eventuellt d gett till studenternas svar faller utanfr ramen fr min studie.
Jag gr drfr ingen analys av hur sprket i tentamen bedms p olika ter-
minskurser, men det kan konstateras att sprkbehandling r en faktor som
uppmrksammas nr det gller exempelvis skriftlig tentamen p termin 6:
Bedmning av skriftlig examen grs av respektive rttande lrare med hn-
syn frmst till det sakliga innehllet i form av frmga att sjlvstndigt analy-
sera, identifiera och lsa problem. Andra faktorer som pverkar betygsstt-
ning r sprkbehandling, disposition och formalia.13

Min avhandlingsstudie gller en disciplin dr svenska r det helt domineran-

de sprket p grundutbildningsniv. Problematiken med valet av svenska
eller engelska i universitetssammanhang berr jag inte alls.

1.2 Avhandlingens upplggning

I kapitlet 2 presenterar jag ngra teoretiska infallsvinklar som belyser min
avhandlingsstudie och redogr fr anknytande forskning. I kapitel 3 gr jag
igenom de olika delarna i mitt material samt redovisar metodiska utgngs-
punkter. Drefter ger jag en beskrivning av juridikutbildningen vid Uppsala
universitet och redogr fr utformningen av skrivuppgifter. I kapitel 4 ger
jag ocks en versiktlig introduktion till ngra inslag i juridisk metod samt
visar hur samtalet vid ett seminarium p termin 1 kan gestalta sig. Centrala
moment i undervisningspraktiken kring skrivande och skrivhandledning i
juridikutbildningen tas upp i kapitel 5.
I kapitel 6 presenterar jag tv modeller. En modell anvnder jag fr att
karakterisera de sprknormer som frmedlas genom skrivhandledning och
lrarkommentarer, och utifrn den andra kategoriserar jag juridiklrarnas
skriftliga kommentarer. Jag redogr drefter fr innehllet i lrarnas text-
kommentarer med utgngspunkt i kategoriseringsmodellen (kapitel 7). I
kapitel 8 lyfter jag fram centrala sprknormer som framkommer i lrarkom-
mentarer och skrivhandledning. Jag behandlar dr kommentarer som rr ord-
val och stil, den kategori som dominerar p termin 1. Kapitel 9 gnas t fr-

12
Angende alternativa frkortningar av ordet promemoria, se avsnitt 3.1.
13
T6 2005. Undervisningsplan, avsnittet Skriftlig tentamen, s. 4.

15
gor kring konsten att kommentera och konsten att frst lrares textkommen-
tarer. I det avslutande kapitel 10 diskuterar jag ngra inslag i undervisnings-
praktiken kring skrivande, handledning och respons i den juridikutbildning
som jag har underskt. I kapitlet anlgger jag ocks ett klarsprksperspektiv
p den sprkliga inskolningen. Jag belyser hur juridikstudenternas sprkliga
inskolning innebr insocialisering i en kultur, och i det avslutande avsnittet
sammanfattar jag de sprkideal som studenterna skall tillgna sig.

16
2 Teoretiska infallsvinklar och tidigare
forskning

De huvudomrden som fokuseras i min avhandling r inskolning i akade-

miskt skrivande,14 lrarkommentarer till studenttexter och frmedling av
sprkliga normer. Internationellt bedrivs en stor mngd forskning kring stu-
denters och forskares skrivande p olika niver och i olika akademiska disci-
pliner.15 I den rikhaltiga forskningen fokuseras olika aspekter av akademiskt
skrivande, dribland innehllsliga och syntaktiska textmnster, vokabulr
och kunskapssyn. Dr behandlas ocks mnesrelaterade respektive kulturella
skillnader. I detta kapitel presenterar jag sdan forskning som tjnat som
utgngspunkt fr min studie eller som p olika stt belyser mina resonemang
och som mina resultat kan knyta an till. I kapitlet tar jag ocks upp ngra
aspekter p juridiskt sprk.

2.1 En sociokulturell ram

Liksom mnga skrivforskare idag placerar jag in min studie i en sociokultu-
rell ram.16 Det sociokulturella perspektivet innebr enligt Wertsch m.fl.
(1995:11) en fokusering p hur mnniskans agerande r frankrat kulturellt
och institutionellt:
The goal of a sociocultural approach is to explicate the relationships between
human action, on the one hand, and the cultural, institutional, and historical
situations in which this action occurs, on the other.

Sociokulturella perspektiv p lrande kan belysa karaktren hos studenternas

inskolning. I den sociokulturella traditionen ses lrande som en process som
sker genom samverkan och deltagande, inte som en mental process hos en
14
Jag anvnder i avhandlingen benmningarna akademiskt och vetenskapligt som synonymer
(akademiskt/vetenskapligt sprk, akademiskt/vetenskapligt skrivande). Jag r medveten om
att det inte r helt oproblematiskt, men jag menar att det utifrn avhandlingens syfte inte r
ndvndigt att utreda skillnaderna mellan de tv begreppen.
15
Mona Blsj (2006) ger en versikt ver internationell och nordisk skrivforskning. I ver-
sikten kommenteras pedagogiskt, psykolingvistiskt respektive socialt inriktad forskning.
Blsj fokuserar p studier av textproduktion (inte p textprodukten). Hon anger att hon tar
upp en brkdel av all den forskning om akademiskt skrivande som finns runt om i vrlden
(s. 35).
16
I den sociokulturella traditionen har inspiration hmtats frn Lev Vygotskij som ser sprklig
interaktion som ett grundvillkor fr lrande (Vygotskij 1978, 1986/2001; Lindqvist 1999). En
genomgng av sociokulturella teoriperspektiv finns i Dysthe 2003a.

17
enskild individ. Lrande ger rum i ett socialt sammanhang, och kunskaper,
insikter och frdigheter betraktas som integrerade i sociala praktiker (Slj
2000:119). Jean Lave & Etienne Wenger (1991) anvnder benmningen
situerat lrande. Olga Dysthe (2000:21) lyfter fram hur Lave genom sina
antropologiska studier har frdjupat frstelsen av hur invvt allt lrande r i
den sociala kontexten och i hur hg grad det skjer ved delta i praksis-
fellesskap. I Dysthe 2003b:328 anvnds formuleringen lrande som del-
tagande i praxisgemenskap. Det kontextuella perspektivet innebr ocks
at lre et fag betyr bli sosialisert inn i den fagkulturen og det praksis-
fellesskap som finst i dette spesielle kunnskapsomrdet. (Dysthe 2000:23)

En applicering av detta synstt p juridikstudenterna i mitt material innebr

att studenternas mte med jurister (frmst lrarna), juridiska texter och
mnster fr juridisk argumentation ger rum inom ramen fr en praxis-
gemenskap (en alternativ term r praktikgemenskap).
I sin presentation av den teoretiska ramen fr en studie av elevers me-
ningsskapande i NO-undervisning anger Eva Lundqvist (2009:14) att lran-
de ofta gller begrepp och faktakunskaper medan socialisation rr normer
och vrden. Med normer avser Lundqvist regler fr hur man frvntas tala
och handla i den praktik man deltar i. Utifrn den begreppsindelningen blir
socialisation det som str i fokus i min avhandling. Jag har valt att anvnda
termen inskolning fr att beskriva den process som juridikstudenterna i min
studie genomgr genom sin sprkanvndning under utbildningen. Den sprk-
liga inskolningen utgr en del av en insocialisering i en kultur. Mona Blsj
(2004:13) problematiserar socialiseringsbegreppet. Hon menar att det kan
tyckas implicera att icke ifrgasatta kunskaper och normer ska verfras frn
en etablerad del av en grupp till en oetablerad. Min uppfattning r att juri-
diken som vetenskaplig disciplin och som profession har en sdan karaktr
att det r motiverat att tala om insocialisering. Det finns normerande mnster
fr argumentation och sprkanvndning. Det innebr dock inte att icke ifr-
gasatta kunskaper skall verfras till studenter utan reflektion.
Blsj menar ocks att forskare med sociokulturell inriktning sllan an-
vnder begreppet socialisering (a.a. s. 14). Sjlv ser jag ingen motsttning
mellan att betona att studenter utvecklar sitt kunnande i samspel med de
andra deltagarna i utbildningskontexten och att konstatera att studenterna
ocks anpassar sig till rdande normer och tankestt i den praktikgemenskap
som de etablerade juristerna utgr.
Skrivande r ett socialt och kulturellt fenomen. Hayes (1996:5) preciserar
skrivandets sociala natur:
[Writing] is also social because it is a social artifact and is carried out in a
social setting. What we write, how we write, and who we write to is shaped
by social convention and by our history of social interaction [] The genres
in which we write were invented by other writers and the phrases we write
often reflect phrases earlier writers have written.

18
2.2 Akademiskt skrivande
I min belysning av sprkanvndningen i akademiska sammanhang str stu-
denters skrivande i fokus. Studenternas skrivande ger rum inom ramen fr
akademin som sprklig gemenskap. I detta avsnitt tar jag upp forskning som
belyser karaktren hos akademiskt skrivande och studenters mte med denna
form av sprkanvndning.

2.2.1 Akademin som skriftpraktik

P svenska anvnds flera olika benmningar p de sammanhang dr grupp-
relaterade sprkliga aktiviteter ger rum, dribland diskursgemenskap, prak-
tikgemenskap, sprklig praktik och skriftpraktik. Begreppet skriftpraktik
motsvarar det engelska literacy practice (se t.ex. Street 1984).17 I en studie
av texthantering vid dagstidningar anvnder Oestreicher (2000) uttrycket
kommunikativ gemenskap, ett begrepp hmtat frn Gunnarsson (1992). Hll-
sten (2008) anvnder begreppet praktikgemenskap i beskrivningen av ingen-
jrers skrivande. I Westman 2009 undersks skriftpraktiker i gymnasiesko-
lan. Karlsson (2006) anvnder frutom begreppet skriftpraktiker ocks det
mer generella skriftbruk.
I min beskrivning av det sprkliga sammanhang som juridikstudenter
skall skolas in i anvnder jag begreppen skriftpraktik och praktikgemenskap.
I en studie av datorsttt lrande i en norsk juristutbildning betraktar Vines &
Dysthe (kommande) den juridiska universitetsmiljn som en praktikgemen-
skap:
we have chosen to view the law faculty as a community of practice (Wenger
1998). Seen is this way, law study involves enculturation processes where
students have to learn how to think, argue, write and talk in ways that are ac-
cepted in this professional culture. These are complex, social and situated ac-
tivities that cannot be learned in isolation from the subject content

Juridikstudenter tar del i en skriftpraktik som innehller bde knda och

oknda inslag. Begreppet praktikgemenskap belyser hur etablerade sprk-
mnster styr vad juridiklrarna i min studie markerar och kommenterar i
studenternas texter. Lrarna har inlrda frvntningar och vet, p ett mer
eller mindre medvetet stt, vilka sprk- och textmnster som r acceptabla i
den praktikgemenskap som de tillhr. Jurister r dock verksamma inom
mnga olika samhllssektorer och sprkmnstren kan variera. Det r inte
sjlvklart vilka skriftpraktiker som r, eller skall vara, styrande i juridikstu-
denternas inskolningsprocess.18

17
Street (2003:79) knyter literacy practices till the broader cultural conception of particular
ways of thinking about and doing reading and writing in cultural contexts. Begreppet prak-
tikgemenskap motsvarar community of practice hos Wenger (1998).
18
Det frefaller dock finnas en ganska enhetlig juridisk metod. Se vidare avsnitt 4.3.

19
 Vissa centrala aspekter av sprkets roll i vetenskaplig verksamhet kan
fngas in med begreppet literacy. Begreppet har tidigare oftast avsett grund-
lggande ls- och skrivfrmga men kan med en vidgad innebrd definieras
som frmgan och beredskapen att anvnda lsandet och skrivandet, fr att
skapa ett innehll i skriftsprket p ett stt som svarar mot det behov som
finns i ett speciellt sociokulturellt och historiskt sammanhang (Axelsson,
Bjrklund & Fast 2005). Med denna innebrd kan begreppet appliceras p
den sprkliga frmga som en student behver tillgna sig i sina studier i ett
akademiskt mne. Gordon Wells (1991:51) sammanfattar det som han menar
att alla olika uttolkare av literacy-begreppet r verens om: On one thing all
the contending parties are agreed: that literacy involves mastery of the writ-
ten language.
Till literacy-begreppet anknyter den forskningstradition som ftt benm-
ningen New literacy studies (se t.ex. Street 1984, 2003). Fokus ligger dr p
sociala och kulturella aspekter av ls- och skrivfrdighet. Blsj (2006:24)
anvnder den svenska benmningen skriftbruksforskning och ger fljande
beskrivning:
I stllet fr att studera ren skrivutveckling ser man p det som sker runt skri-
vandet (och lsandet), t.ex. hur texter behandlas och hur mnniskor skaffar
sig en roll via sitt skrivande.

I avhandlingen beaktar jag det som sker runt skrivandet och kulturella
aspekter som inverkar p de sprkideal som frmedlas till juridikstudenterna.
Jag betonar dock inte sociala aspekter lika starkt som ofta sker inom ramen
fr new literacy studies.
Ocks begreppet diskurs kan anvndas fr att belysa att sprkanvndning
i olika sammanhang, i olika diskursiva praktiker, styrs av etablerade mns-
ter.19 James Paul Gee (2005) anvnder en indelning dr discourse stavat med
litet d avser sprkbruk och kunskapsmnster frknippade med specifika m-
nen eller sociala aktiviteter, medan Discourse med stort D visar p den so-
ciala identitet som skapas av och kommer till uttryck i olika mnster fr
sprk och tnkande: Big D Discourses are always language plus other
stuff (a.a. s. 26). Gee (2002:131) beskriver a Discourse som a socially
accepted association among ways of using language, och bland hans exem-
pel finns the Discourse of Law School (a.a. s. 133).20 Det sprkbruk och
den sprkmilj som juridikstudenter mter under utbildningen r kulturellt

19
Begreppet diskurs tillmpas i olika sammanhang och p skiftande typer av frhllanden.
Hellspong & Ledin (1997:51) sammanfattar kortfattat begreppet: de grundlggande tanke-
och handlingsmnster som utmrker olika slags verksamheter. Sdana aspekter av sprkan-
vndning och kultur som kan fngas in genom diskursanalys fokuseras ocks i det Blsj
(2006:39) benmner skrivkulturforskning. Blsj exemplifierar denna forskningsinriktning
med Prior 1998.
20
Gee baserar sig p Minnis 1994.

20
och institutionellt formade fenomen frankrade i en diskursgemenskap som
kan sgas avse bde discourse och Discourse.21
I sin bok Disciplinary discourses undersker Ken Hyland (2000) olika ty-
per av vetenskapliga texter (dribland forskningsartiklar och abstracts) med
syftet att visa p den sociala interaktion som ger rum i akademiskt skrivan-
de. Han menar att akademisk diskurs ofta beskrivs p ett stt som lyfter fram
sprkets ideationella funktion (en benmning frn Halliday, t.ex. Halliday
1973), allts hur det skapar en bild av hur vrlden r beskaffad. Hyland vill
fokusera p sprkets interpersonella funktion (se Halliday) och drigenom
betona att akademiskt skrivande r ett interaktivt projekt likavl som ett
kognitivt. Akademiker (som r insiders) skriver till kolleger i enlighet med
etablerade igenknnbara mnster. Innehllet blir bekrftat bara i den grad
som det stmmer verens med de tankestrukturer och praktiker som r r-
dande inom disciplinen (Hyland 2000:xxi).
Nr juristen Claes Sandgren (2006:543) applicerar diskursbegreppet p
rttsvetenskap framkommer synstt som kan belysa den insocialiseringspro-
cess som juridikstudenterna i min studie genomgr:
En diskursanalys av rttsvetenskapen tar sikte p den rttsvetenskapliga prak-
tiken liksom p rttsvetenskapares syn p sin och kollegernas verksamhet,
srskilt texter. Vad betraktas som normalt? Vilka argument r gngbara? Hur
uttrycker man sig? Vad r acceptabla mnen o.s.v.? Den som inte frstr dis-
kursen riskerar utfrysning ur den vetenskapliga gemenskapen. Den rttsve-
tenskapliga diskursen har som synes berringspunkter med rttsvetenskapens
kultur och sjlvbild.
Diskursanalysen framstr som givande fr en analys av rttsvetenskapen,
eftersom den rttsvetenskapliga diskursen s.a.s. kompletterar reglerna fr den
rttsvetenskapliga argumentationen (rttskllelran, den juridiska metoden
samt rttsvetenskaplig metod i stort). Diskursanalysen pekar p att det finns
mnster och konventioner som pverkar vilken argumentation som godtas
och hur denna kan uttryckas trots att dessa mnster och konventioner inte
finns formaliserade och knappast r fullt medvetna fr rttsvetenskaparna.

Kopplingar kan gras mellan det inskolningsperspektiv som r centralt i

denna avhandling, diskursbegreppet och retorisk teori: Rhetorical theories
emphasise that students need to become members of the academic writing
community of their specific disciplines, with its particular text-type and gen-
re conventions. This process is known as rhetorical socialisation. (Bjrck
& Risnen 2003:8).
Sprkanvndningen i en diskursgemenskap r kulturellt och institutionellt
frankrad. Dorothy Winsor (1996) menar att discourse community r ett av
de mest anvndbara av de begrepp som sttt till frfogande fr retoriker

21
Philip Shaw (2007:5) tar med hnvisning till big-D upp genre som en svrighet i studiet
av akademisk diskurs: Because different disciplines belong to partly different big-D Dis-
courses [], both the system of genres and the hierarchy among them are different in differ-
ent disciplines.

21
verksamma frn 1980-talet och framt. Hon beskriver (med hnvisning till
Swales 1990) anvndningen av begreppet som ett stt att
capture the notion that groups of people (such as the members of a given dis-
cipline) use language in ways that are unique to them and that these unique
ways both reflect and partly constitute their epistemology and identity (Win-
sor 1996:8)

John Swales (1990) gr tskillnad mellan en sociolinguistic speech commu-

nity och en sociorhetorical discourse community. Av de karakteristika fr en
diskursgemenskap som Swales (a.a. s. 2427) anger kan ngra tydligt appli-
ceras p utvandet av juridik:
A discourse community utilizes and hence possesses one or more genres in
the communicative furtherance of its aims.
In addition to owning genres, a discourse community has acquired some spe-
cific lexis.
A discourse community has a threshold level of members with a suitable de-
gree of relevant content and discoursal expertise.

Det finns renodlat juridiska genrer (lagtext, domslut, rttsfall) och en utveck-
lad begreppsapparat. Trskelnivn fr att uppn den expertkunskap som
krvs i diskursgemenskapen r ptaglig.
Begreppet diskursgemenskap kan anvndas fr att peka p dels karakte-
ristiska gemensamma drag som skiljer akademiskt sprkbruk frn icke-
akademiskt, dels skillnader mellan olika akademiska discipliner (Dysthe
2002:501). Det finns en rad studier av mnster i sprk och kunskapspresen-
tation i olika discipliner. Sarah North (2005:523) pekar p hur skillnader i
teman i studenttexter terspeglar variationer i synen p kunskap: Skrivande
inom arts har karaktren av a rhetorical performance medan skrivande
inom science snarare utgr a straightforward representation of reality (se
ven Knorr-Cetina 1999). Paul Prior (1994:268) ser vissa problematiska
inslag i studier av studenters skrivande varav ett har att gra med ett beto-
nande av skillnader mellan vetenskapsomrden: First, the research seems to
exist in a polarized landscape with humanities at one end and science at the
other.
I en studie av skrivande i mnet psykologi ger Guenter Plum och Christo-
pher Candlin (2002:250) en bild av hur studenter karakteriserar mnets
sprk- och textideal. Studenterna uppfattar att idealen skiljer sig frn andra
mnen. Jag kan se likheter med sprkideal i mnet juridik, exempelvis i be-
toningen av referenshantering:
Academic writing in psychology is especially identified as existing on a dif-
ferent plane from other disciplines more factual, less personal, more fo-
cused on technical aspects, less on creativity, frequently comparing Psychol-
ogy negatively with other disciplines. Modes of referencing stand out as the
key distinctive feature in such comparisons, practices in psychology being re-

22
 ferred to by some third year students as pedantic, compelling them to be es-
pecially meticulous in presenting references, far more so than, for example,
in the humanities. A shibboleth, perhaps, but one which for many respon-
dents frames and marks off psychology.

Dysthe (2002) redovisar en underskning av textkulturer och textnormer i tre

mnen inom humaniora, samhllsvetenskap respektive naturvetenskap. Text-
kulturerna i de tre discipliner som Dysthe underskt karakteriserar hon som
a changing text culture (religionshistoria), a divided text culture (admi-
nistration och organisationsvetenskap) och clear norms for experimental
texts (fiske och marinbiologi). Dysthe (a.a. s. 509) ppekar att nr studenter
(i religionshistoria) ombads ange kriterier p en bra text tenderade de att
fokusera p formella aspekter. ven hr betonas referenshanteringen:
You must always refer to primary sources, document secondary sources, and
generally be very precise about references and footnotes. They are very parti-
cular about this in our discipline

Mona Blsj har i sin avhandling (Blsj 2004) underskt studenter och
forskare i historia och nationalekonomi. Hon visar hur studenters skrivande
r kopplat till de former fr kunskapsbyggande som r rdande inom en aka-
demisk disciplin. Av underskningen framgr att studenterna i historia blir
legitima deltagare i sin mnesdiskurs tidigare n studenterna i nationaleko-
nomi. Blsj anvnder begreppet medierande redskap fr att visa p centrala
inslag i sprkanvndning och kunskapsbyggande i de tv mnena. Begreppet
r hmtat frn forskning (t.ex. Scollon 1998 och 2001) som bygger p tradi-
tioner frn Vygotskij (1978) och Wertsch (1991 och 1998). Blsj m.fl.
(2005) beskriver medierande redskap i vetenskaplig text som en kognitiv
och social (gemensam, delad) resurs som forskaren anvnder fr att hantera
(ta fram, presentera, diskutera, vrdera osv.) kunskap inom sitt mne.
Inom ramen fr ett pgende projekt om medierande redskap i vetenskap-
liga texter undersker Blsj (2009) juridisk verksamhet.22 Blsj (a.a. s. 7)
gr den tentativa bedmningen att juridisk metod r mer komplex och svr-
fngad n nationalekonomisk metod som hon tidigare underskt.
Hur de mnster fr skrivandet som studenter skolas in i kan relateras till
vad som inom disciplinen anses vara giltig kunskap r av intresse ocks i
min avhandling. Juridiskt sprkbruk hnger samman med juridisk metod och
med juridiskt hllbar argumentation. I likhet med Blsj (2004) studerar jag
skriftpraktiker i akademiska mnen, men materialen skiljer sig t. Hon an-
vnder texter skrivna av lrare och forskare men inte lrarkommentarer till
studenttexter, vilka str i fokus i min avhandling.
Belysningen av akademiska skriftpraktiker har utvecklats genom begrep-
pet academic literacy (Lea & Street 1999, Jones, Turner & Street 1999).

22
En projektpresentation ges i Blsj m.fl. 2005.

23
Academic literacy innebr en social praktik, always embedded in socially
constructed epistemological principles (Street 2003:77). Ls- och skrivfr-
dighet kan inte betraktas som ngot mer eller mindre mekaniskt, utan de
villkor som gller i olika skriftpraktiker mste beaktas. Synsttet fr konse-
kvenser fr hur universitet och hgskolor br arbeta med studenters sprkli-
ga frdigheter. Lea & Street (1998, Street 2004) presenterar en modell som
utgr ifrn tre olika stt att se p studenters skrivande: study skills, academic
socialization och academic literacies. De vill komma bort frn en betoning
av study skills som de menar medfr en fokusering p sprklig korrekthet
p ytsprkliga niver.
Synsttet att skrivutveckling handlar om akademisk insocialisering kan
ses som en utveckling av inriktningen p study skills.23 En skrivlrares upp-
gift blir hr att leda studenten in i en ny kultur, den akademiska. Street
(2004:14) r kritisk mot frestllningen att akademin skulle vara en kultur,
eftersom processer som innebr frndring eller maktutvning d inte upp-
mrksammas. Inriktningen p akademisk insocialisering medfr enligt ho-
nom att studenternas skrivande betraktas som ett transparent medium och att
de djupare frgor som har att gra med meningsskapande drmed missas.
Med pluralformen academic literacies framhvs att det inte r en enhetlig
sprkfrmga som krvs i akademiska sammanhang. Utifrn en frdjupning
av innebrden i begreppet academic literacy vill Street betona ett perspektiv
p studenters skrivande som handlar om epistemologi och identitet snarare
n om frdighet och socialisation. Studenter behver utveckla en sprklig
repertoar fr olika situationer s att de ocks kan hantera de frgor om iden-
titet som uppstr. Exempelvis kan genrekrav i form av frvntad anvndning
av passiv form i stllet fr frsta person och aktiv form leda till upplevelsen
this isnt me (Lea 1994, Ivani 1997). Street (2004:16) menar att de nor-
mer och konventioner som styr sprkbruket inom en disciplin ofta betraktas
som common sense och inte som ngot som br kommenteras och analy-
seras, varfr de fr mnga studenter frblir ogripbara. Forskning kring stu-
denters lrande har tenderat att koncentreras kring hur studenter kan lra sig
att anpassa sin egen praktik till universitetets. Akademins koder och konven-
tioner tas d fr givna. Lea & Street (2000:33) fresprkar en mer komplex
analys av akademisk skriftpraktik:
In contrast, our research is founded on the premise that in order to understand
the nature of academic learning, it is important to investigate the understand-
ings of both academic staff and students about their own literacy practices
without making prior assumptions as to which practices are either appropriate
or effective. This is particularly important in trying to develop a more com-
plex analysis of what it means to become academically literate.

23
Lea & Street (2000:33) ppekar dock att modellerna inte utesluter varandra och att de inte
skall ses i ett linjrt tidsperspektiv.

24
Street och andra engelsksprkiga skrivforskare utgr ifrn den tradition med
introducerande, generella (icke mnesinriktade) kurser i akademiskt skrivan-
de som finns i bde England och USA. I kurserna (som p mnga hll r
obligatoriska) fr studenterna trna allmnna skrivfrdigheter. Mot denna
bakgrund innebr Streets perspektiv en tydlig frndring i synen p hur un-
dervisning i akademiskt skrivande skall bedrivas. Ansvaret br ligga p de
olika disciplinerna, och undervisningen skall inte ses som ngot tekniskt som
mste klaras av innan man kan brja med det egentliga mnesinnehllet utan
som ngot som i sig r en del av reflektionen kring mnets kunskapsinnehll.
Street vill se modellen med inslagen study skills, academic socialization och
academic literacies som ett medel fr dem som arbetar inom hgre utbild-
ning att utveckla ett analyssprk som hjlper dem att reflektera kring sin
egen praktik och make explicit what is implicit (Street 2004:18).
Joan Turner (1999) menar att den akademiska diskursen sllan kritiseras.
Begrepp som logik och rationalitet r oantastliga i vstvrldens intellektuella
tradition. Utifrn det synsttet fungerar academic literacy som a revelatory
mechanism of the workings and the value system behind such workings of
academic discourse och blir a powerful source of critique (s. 150).
Prior (1991) problematiserar socialiseringen in i mnesdiscipliner genom
att diskutera vilka beskrivande begrepp som anvnds; ett sdant begrepp r
discourse community. Han menar (med hnvisning till Cooper 1989) att det
finns andra stt att beskriva sociala formeringar. Ett begrepp som community
skapar en bild av shared, cozy unity (or perhaps oppressive, authoritative
unity) (Prior 1994:485). Discipliner br enligt Prior (a.a. s. 486) i stllet
betraktas mer som differentiated societies.
Priors resonemang kring begreppet disciplin r intressant som belysning
av studenters inskolning. r det frmst enhetliga ideal som prglar och br
prgla akademiska diskursgemenskaper? r variation vad gller exempel-
vis kunskaps- och textideal ett problem eller en tillgng fr studenter? Som
ett led i en strvan att identifiera alternativa former av akademisk diskurs ger
Patricia Bizzell (2002:2) fljande bild av det mnster som dominerar:
For one thing, such discourses employ a grapholect, the most formal and
ultra-correct form of the participants native language, treating as errors
usages that would be unproblematic in casual conversation. Also, traditional
academic genres shape whole pieces of writing, such as the lab report, the
reflective journal, the critical essay, the research paper, and so on. Finally, the
ones in power in the traditional academic community create discourses that
embody a typical worldview. This worldview speaks through an academic
persona who is objective, trying to prevent any emotions or prejudices from
influencing the ideas in the writing. [---] Additionally, the persona is
extremely precise, exacting, rigorous if debate is going to generate knowl-
edge, all participants must use language carefully, demonstrate their knowl-
edge of earlier scholarly work, argue logically and fairly, use sound evidence,
and so on.

25
Bland etablerade akademiker finns frmodligen bde uppfattningen att den
ultrakorrekta akademiska grafolekt som Bizzell beskriver r ett ideal att
vrna om och fra vidare och att den r ett uttryck fr en stelnad kultur. Biz-
zells bild ger dock infallsvinklar i en problematisering av akademiskt skri-
vande och akademisk kultur.

2.2.2 Studenters mte med akademiskt skrivande

Fr nya studenter kan socialiseringsprocessen in i universitets- och hgsko-
levrlden vara av stor betydelse. Olstedt & Lnnheden (2005:145) menar att
den processen kan anses lika viktig som den frstelse av det akademiska
mnet eller mnesomrdet som skall uppns. En svrighet i insocialiseringen
r att frst de normer som finns i universitetssammanhanget, normer som
enligt Olstedt och Lnnheden r oklara och oknda fr mnga nya studen-
ter (a.a. s. 144).
Sommers & Saltz (2004) presenterar en studie av skrivandet hos drygt
400 studenter under deras frsta r p college. I sin artikel resonerar de kring
hur frstarsstudenter utvecklas i sitt skrivande utifrn erfarenheten att vara
nybrjare p vg in i den akademiska kulturen:
The enthusiasm so many freshmen feel is less for writing per se than for the
way it helps to locate them in the academic culture, giving them a sense of
academic belonging. (a.a. s. 131)

Nr Walvoord & McCarthy (1990) presenterar utgngspunkterna fr en bok

om skrivande p college ansluter de sig till synen att skrivande r en social
aktivitet som styrs av olika former av konventioner. Att lra sig att behrska
sdana konventioner r ett centralt inslag i studenters initiation into new
academic communities. Genom att tillgna sig vedertagna sprkliga mns-
ter kar studenterna sin frmga att delta i den akademiska gemenskapen:
In their characteristic ways of speaking, community members share ac-
cepted intellectual, linguistic, and social conventions which have developed
over time and govern spoken and written interaction. [] Newcomers to a
community learn the rules for appropriate speaking and writing gradually as
they interact orally and in writing with competent members, and as they read
and write texts deemed acceptable there. We chose to see the classroom
within this theoretical framework.
In our view, when students enter a classroom, they are entering a dis-
course community in which they must master the ways of thinking and writ-
ing considered appropriate in that setting and by their teacher. We also under-
stand their writing to be at the heart of their initiation into new academic
communities: it is both the means of discipline-based socialization and the
eventual mark of competence the mark, that is, of membership in the com-
munity. (a.a. s. 21)

26
Ocks Paul Prior (1991) utgr frn att studenters skrivande innebr en in-
socialisering i mnesspecifika synstt och vrderingar, och han understryker
vikten av att beakta den kontext som studenters insocialisering ger rum
inom. Han ser en brist i att mnga underskningar av studenters skrivande
bygger p begrnsade kllor, vilket medfr att bilden av kontexten inte blir
tillrckligt fyllig. Till det som han menar har ftt minst uppmrksamhet hr
klassrumsobservationer och lrares skriftliga respons (a.a. s. 271). I en arti-
kel om en ny studentgrupp (collegestudenter) vid ett gammalt svenskt uni-
versitet pekar Grel Bergman-Claeson (2005:414) p hur lrare i sina text-
kommentarer kan missa behov hos studenter som r ovana vid det akademis-
ka sammanhanget:
Fr lrarna kan fokuseringen p vissa ltt identifierbara knnetecken hos det
akademiska skrivandet, som textstruktur eller systemen fr kllhnvisning,
vara ett stt att undvika den svrare uppgiften att aktivt stdja studenterna i
deras strvan efter delaktighet i en ny och mnga gnger skrmmande social
praktik.

Att lsa och skriva r en central verksamhet i de flesta former av hgre ut-
bildning. Nya studenter stlls infr att frst de frutsttningar fr lsandet
och skrivandet som gller i den akademiska skriftpraktik som de mter, och
fr att bli delaktiga kan de behva tillgna sig nya former av ls- och skriv-
frdighet.24 Akademiskt sprkbruk, som det kommer till uttryck i undervis-
ning och forskning, styrs av mnster som studenterna skall ervra:
Det speciella akademiska sprkbruket visar sig i mnster fr skrift liksom i
mnster fr tal. Socialiseringen in i en akademisk kultur gller normer fr
hur, nr och varfr man skriver men ocks normer fr talandet. (Gunnarsson
1992:38)

Inskolningen i akademiskt skrivande kan ses som en form av stadievergng.

Sofia Ask belyser i avhandlingen Vgar till ett akademiskt skriftsprk (Ask
2007) vergngen mellan gymnasium och hgskola.25 Hon undersker stu-
denters vg till en akademisk skriftsprkskompetens, ett begrepp som kan
anvndas som en versttning av det engelska academic literacy. I sprk-
anvndningen hos nya studenter finns paralleller till andrasprksinlrares
interimsprk. Ask vidgar i sin avhandling interimsprksbegreppet och appli-
cerar det p det mte mellan studenter och akademiskt skriftsprk som hon
undersker. Det frefaller rimligt att texter skrivna av nya studenter uppvisar
drag som r tecken p att skribenterna r inbegripna i en lrprocess:
24
Ulla Melander Marttala (2007) har underskt sprkattityder hos studenter och sprkfrnd-
ringar som sker i deras mte med universitetets sprkmilj. Studien visar att studenter i fre-
tagsekonomi frndrat sitt sprk i hgre grad n lrarstudenter. De vrderar ocks akademiskt
sprk hgre n vad lrarstudenterna gr.
25
Ask har ocks behandlat stadievergngen till hgre utbildning i en licentiatavhandling och
hon visar dr p brister i skriftsprkskompetensen hos en grupp studenter med olika gymna-
siebakgrund (Ask 2005).

27
 interimsprken r de sprkliga varieteter som inlraren anvnder p sin vg
mot att behrska mlsprket. Interimsprk betecknar alla de niver och typer
av sprkbehrskning som finns i spannet mellan att inte kunna ngot alls och
att helt behrska sprket. Individens sprk stlls mot institutionens och kon-
ventionens krav p akademiskt skrivande, och studenterna positionerar sig
genom att uppvisa olika typer av interimtexter p vgen mot ett akademiskt
mlsprk. (a.a. s. 25)

Skrivandets betydelse i akademiska studier kan knappast verskattas. Robert

Light, amerikansk statistikprofessor, resonerar i boken Making the most of
college (1986) kring vilka faktorer som r viktiga fr inlrning. Utifrn en
underskning dr djupintervjuer med 1 600 studenter under ett drygt decen-
nium ingtt blir hans slutsats att skrivtrning r den enskilda faktor som har
strst betydelse fr goda studieresultat. I en artikel om Lights bok lyfter Leif
Alsheimer (2001) fram att utvecklingsmjligheten inte ligger bara i sjlva
skrivtrningen utan ocks i studenters mjligheter att ta del av varandras
tankar.
Hans Strand (2005:429) resonerar kring studenters skrivfrmga och p-
pekar att skrivandet har ftt strre betydelse som pedagogiskt instrument i
hgskolan. Att skrivande r en integrerad del av universitetsstudier medfr
att alla studenter mste kunna genomfra de skrivuppgifter som ingr i en
kurs.
I en artikel som tar upp frgan vad sprkvrden kan och br normera i
sprket fr Tor Hultman (1999:107) fram uppfattningen att den vetenskapli-
ga texten r ett omrde dr anstrngningarna att normera sprkbruket snara-
re har tilltagit n minskat p senare tid.26 En konsekvens av sdana an-
strngningar torde bli att mnga nybrjarstudenter mter vad de uppfattar
som helt nya krav p sitt skrivande. Dysthe (2002:495) menar att nya studen-
ter generellt sett inte r frberedda fr de krav som r frknippade med skri-
vandet i universitetsstudierna.
Blsj & Strand (2006:83) anser att konsten att skriva vetenskapliga upp-
satser medvetandegrs fr studenter i liten utstrckning. En orsak r att lra-
re och forskare sjlva har tillgnat sig frdigheten omedvetet och genom
trial and error. Den metoden tillmpar ocks flertalet studenter, men det
innebr inte att metoden r optimal:
Vi menar dock att trning i uppsatsskrivande kan och br bedrivas p ett mer
medvetet och drmed ocks mer effektivt stt. Detta skulle dessutom
gagna alla studenter: bde dem frn mer studievana och dem frn mindre stu-
dievana miljer. (ibid.)

26
Hultman (1999:108109) menar att det finns tv motstridiga tendenser i utvecklingen av
den nutida svenskan. ena sidan har en informalisering lett till ett ledigare sprkbruk och till
frihet vad gller texters form. andra sidan finns det enligt Hultman en tendens till akade-
misering, frvetenskapligande och rent av mrkvrdisering [] inte bara [] inom utbild-
ningarna vid universitet och hgskolor utan ocks inom offentlig frvaltning och nringsliv.

28
ven Rienecker & Jrgensen (1998:149) menar att studenter ofta fr begrn-
sad undervisning i skrivande. De mste prva sig fram och kan drfr f
stora problem med sina skriftliga uppgifter:
De studerende lrer at skrive opgaver efter trial-and-error-princippet. De
skriver sig famlende frem og fr i vrste fald opgaven tilbage med en lav
karakter uden kommentarer om hvad der er galt, endsige vejledning i hvordan
de gr det bedre.

I en strvan att ka mngfalden i juridikutbildningen vid Uppsala universitet

antogs ren 2003 och 2004 tio procent av studenterna p juristprogrammet
genom ett alternativt urval fr studenter med bgge frldrarna utrikes fd-
da.27 Pedagogen Thrse Hartman har i en avhandlingsstudie underskt stu-
denters och lrares syn p den alternativa urvalsprocessen och dess konse-
kvenser fr studiemiljn. Hartman (2009) stller frgan om social och etnisk
mngfald i hgskolan r frmst ett problem eller en tillgng. Hon menar att
sprket r en skiljelinje fr exkluderinginkludering (a.a. s. 163). Studen-
ternas pm-skrivande r ett av de undervisningsmoment som hon underskt.
Flera av de studenter som hon intervjuat efterlyser mer enhetliga lrarkom-
mentarer och en mall fr hur de skall skriva. Hartman uppger ocks att fler
studenter som r antagna genom det alternativa urvalet n i den reguljra
antagningen upplever svrigheter att delta aktivt i seminarierna. Studenterna
r rdda fr att sga fel och vara retoriskt oskickliga (a.a. s. 126). En av stu-
denterna i det alternativa urvalet uttrycker att hon
borde ha lmnat sitt muntliga sprkbruk, utanfr porten och ikltt sig ett nytt,
mer tillskuret fr juridiska ndaml, innan hon steg in i seminarierummet.
(a.a. s. 163)

2.2.3 Genre och genreinlrning

Ett viktigt led i att kunna utvecklas i skrivandet p en utbildning r att frst
vad som utmrker de genrer som r aktuella. Genremnster r nra kopplade
till de kunskaper, metoder och normer som prglar olika discipliner:
Genres are the intellectual scaffolds on which community-based knowledge
is constructed.
Because genres are intimately linked to a disciplines methodology, they
package information in ways that conform to a disciplines norms, values,
and ideology. Understanding the genres of written communication in ones
field is therefore essential to professional success. (Berkenkotter & Huckin
1993:501, 476)

27
Efter att Uppsala tingsrtt funnit att det alternativa urvalet utgr otillten diskriminering har
frsksverksamheten upphrt. http://info.uu.se/notiser.nsf/pm/uppsala.tingsratts.idE7.html.
Hmtat 2009-05-10.

29
Frn 1980-talet har sociala och kommunikativa aspekter av skrivande ofta
betonats i definitioner av genre. De resonemang som Carolyn Miller presen-
terade i artikeln Genre as social action (1984) har ftt en vsentlig inver-
kan p synen p genrer. Genrer r kulturella produkter som frkroppsligar en
aspekt av kulturell rasjonalitet (Miller i norsk versttning 2001:34). Gen-
rer kan ses som terkommande handlingar, typifiserte retoriske handlinger
(a.a. s. 20). Brian Paltridge pekar p betydelsen av det han benmner den
pragmatiska kontexten, dr sdana faktorer som publik och kommunikativ
funktion r centrala. Vid studier av genrer br man flytta fokus frn the
physical aspects of language och i stllet se hur en text, som en helhet, is
conditioned by external considerations (Paltridge 1997:84).
En frdjupad beskrivning av genrer finns ocks hos Swales (1990) som
lyfter fram det kommunikativa syftet. En genre skapas utifrn att det finns en
enhetlighet i syftet med de kommunikativa hndelser (communicative
events) dr genren utvecklas. Med genrernas roll fljer begrnsningar i inne-
hll och form:
A genre comprises a class of communicative events, the members of which
share some set of communicative purposes. These purposes are recognized by
the expert members of the parent discourse community, and thereby consti-
tute the rationale for the genre. This rationale shapes the schematic structure
of the discourse and influences and constrains choice of content and style.
(a.a. s. 58)

Texter utgr instanser av genrer, men genrer mste ses som kontextuella och
inte endast textuella fenomen (Berge 2003:152). Texter och textnormer skall
liksom genrer frsts utifrn den kontext dr de anvnds:
texts and the text norms for writing in different scientific communities
should fundamentally be understood and interpreted in relation to the mental
and practical activity in the contexts where the texts are used as a semiotic
tool. (Berge 2003:145)

Berge & Ledin (2001:15) vill utveckla diskussionen kring genre genom att
betona det metateoretiska perspektivet: Genom att precisera hur genre fr-
hller sig till texttyp, diskurs, diskursordning, textnormer etc. skulle olika
aspekter p textuellt medierad kommunikation kunna beskrivas tydligare.28
Att kunna anvnda olika genrer p ett funktionellt stt r att ha textkompe-
tens (Josephson 2006:9). Till den kompetensen hr att behrska textriktig-
hetsnormer (textnormer). Olle Josephson (2006:89) anger fyra punkter som
utmrker textnormer: Frutom att vara bundna till srskilda genrer eller text-
typer r de ocks ofta arbetsplats- eller institutionsspecifika (Josephson ex-
emplifierar med att normerna fr en historieuppsats vid Uppsala universitet
respektive vid Stockholms universitet kan skilja sig t). Det tredje utmrkan-
28
Kjell Lars Berge har i olika sammanhang utvecklat begreppet textnorm. En aspekt av be-
greppet avser conventionalised ways of construing meaning (Berge 2003:157).

30
de draget r att textnormer sllan r renodlade rtt-och-fel-normer. Den
fjrde punkt som Josephson tar upp r att textnormer r situationsanpassade,
och mottagaranpassning r d en viktig aspekt. Han menar att mottagar-
anpassning ofta frutstter att sndare och mottagare har en gemensam kul-
turell bakgrund, vilket inte alltid r fallet.
En viktig frga i skrivpedagogisk debatt r hur inlrning av genrer gr till.
r explicit undervisning en effektiv vg eller sker inlrningen frmst p ett
mer indirekt stt? Frydis Hertzberg (2001) ger en versikt ver olika syn-
stt i debatten. Stephan Krashen r en forskare som tydligt hvdat att teore-
tisk sprkkunskap inte har ngon betydelse fr sprkinlrning.29 I den skriv-
pedagogik som betonar skrivandet som en process finns en variation i synen
p behovet av formkunskap. Hertzberg (a.a. s. 98) anger tv poler p en ska-
la: en expressiv, individorienterad riktning och en mer strukturerad, retoriskt
orienterad pedagogik.
Kritik har riktats mot den inriktning av skrivprocesspedagogiken dr
medvetenheten om och arbetet med sprklig form setts som ngot sekundrt.
Inom den s kallade australiska genreskolan har metoder utvecklats dr ele-
ver och lrare tillsammans arbetar systematiskt med genremnster. En tanke
med det medvetna arbetet med form r att det skall gagna barn som inte tar
del av lsande och skrivande i hemmiljn.
En genreforskare som ocks tar upp frgan om formkunskap och som r
av srskilt intresse i relation till min avhandlingsstudie r Aviva Freedman
(1987, 1993 och 1994). Hon har underskt juridikstudenters genrekompetens
och menar att studenter tillgnar sig kunskap om mnets genrer p ett in-
direkt stt, inte genom explicit skrivundervisning (Freedman 1987).30 De
modeller som studenterna tillgnar sig genom lsning tillmts viss betydelse:
This is not to say that reading models might not have helped, might not have
made the acquisition easier, quicker, more efficient. The point is, however,
that in nearly every instance, exposure to the form was not necessary. (a.a.
s. 112)

Studenterna utgr frn en intuitiv uppfattning och fr sedan genom sitt del-
tagande i undervisningen i mnet en allt tydligare bild av vilka sprkmnster
som gller. Deras genrekompetens kommer som ett led i en insocialisering.31
De drar slutsatser bland annat utifrn de betyg som de fr p sina texter.
Freedman ser en fara med explicit genreundervisning i det att studenter kan
vergeneralisera inlrda regler eller rikta sin uppmrksamhet mer mot for-
mella mnster n mot innehll och mening i en text (Freedman 1993:245).

29
Hertzberg (2001:95) menar att det knappt finns ngon som s kompromisslst har avvist
betydningen av teoretisk sprkkunnskap som Krashen. Se Krashen 1984.
30
I den studie som presenteras i Freedman 1987 observerades sex nybrjarstudenter i juridik
vid Carleton University i Kanada under ett r.
31
Berge & Ledin (2001:8) sammanfattar Freedmans tes med att det handlar om en tyst kun-
skap.

31
 En risk med skrivundervisning som frmedlar mycket tydliga genre-
mnster kan vara att studenternas inlrning blir mekanisk. Charles Bazerman
(1988) pekar p vikten av att rusta studenter s att de kan mta de frnd-
ringar som ofrnkomligen kommer att ga rum i deras yrkesliv. Genrekun-
skap som innebr ett metaperspektiv kan vara ett redskap fr studenterna att
hantera bde existerande sprkmnster och nya behov:
As teachers, if we provide our students with only the formal trappings of the
genres they need to work in, we offer them nothing more than unreflecting
slavery to current practice and no means to ride the change that inevitably
will come in the forty to fifty years they will practice their professions. We
do better to grant ourselves and our students means to understand the forms
of life embodied in current symbolic practice, to evaluate the consequences
of the received rhetoric, and to attempt to transform our rhetorical world
when such transformation appears advisable. (a.a. s. 320)

Geoff Thompson (2001) instmmer i uppfattningen att textkompetens kan

uppns p ett implicit stt genom att man kommer i kontakt med textmnster
och prvar sig fram i skrivandet. Han menar dock att den hr processen inte
kan lmnas t sig sjlv i tron att det uppstr ngon form av osmos. kad
medvetenhet om sprket och tydligare vgledning i hur texter fungerar r till
nytta fr nya studenter. Ett redskap kan d vara att underska the discourse
value hos de olika lexiko-grammatiska val som en skribent gr (a.a. s. 75).
Studenter skall uppmuntras att inta rollen som diskursanalytiker. Det kan
bidra till en
deconstruction of the mystique of effective writing that is an essential step in
progressing from novice to initiate. (a.a. s. 76)

2.3 Respons och textkommentarer

Forskning kring lrarkommentarer har sedan 1960-talet haft en plats i den
omfattande internationella skrivforskningen. George Hillocks ser studiet av
lrarkommentarernas roll fr studenters (och elevers) skrivutveckling som
mycket angelget. Utifrn det faktum att lrare gnar mycket tid t att rtta
och kommentera texter menar han att en viktig frga r whether or not the
comments and the time they take are worthwhile (Hillocks 1986:160).
Mari-Ann Igland (1994:77) terger en uppgift om att norsklrare gnar cirka
en miljon timmar per r t att korrigera, kommentera och betygstta elevtex-
ter. Hon ppekar att forskning kring lrarkommentarer r nstan ikkje-
eksisterande i Norge. Enligt Connors & Lunsford (1993:204) finns det f
underskningar som med bde bredd och djup underskt lrarkommentarer.
Many discussions about response are inspiring, but most are either prescrip-
tive, idealistic, or theoretical. Sedan brjan av 1990-talet har en hel del
forskning kring lrarkommentarer bedrivits, men mnga aspekter r fort-

32
farande outforskade. Min avhandlingsstudie fyller en lucka genom att foku-
sera p sprkliga kommentarer i universitetssammanhanget.
Jag hller med Hillocks om att frgan om effekten av den stora arbets-
insats som lrare lgger p textkommentarer r viktig, men jag har i min
studie inte som syfte att avgra huruvida juridiklrares kommentarer r
worthwhile. Igland (2003) har underskt en stor mngd lrarkommentarer
till elevtexter. Hon menar att utifrn ett Vygotskijinspirerat tnkande kan
lrarkommentarer ses som medierande redskap. De utgr led i en form av
verbal samverkan som skall frmja lrande och utveckling (a.a. s. 245).
Louise Wetherbee Phelps (1989) urskiljer olika utvecklingsstadier i teori-
bildning och forskning kring skrivande och respons. Lrares stt att hantera
studenttexter har kommit att skifta under inverkan av olika forskningsrn. S
fick t.ex. forskningen kring skrivprocessens betydelse genomslag. Utifrn
uppfattningen att skrivande innehller olika stadier och att bearbetning r ett
viktigt moment har det enligt Phelps (a.a. s. 61) blivit oundvikligt att lrares
ls- och responsinsatser skall fokuseras p textutkast. Hon pekar ocks p att
betoningen av studentens rtt till sin egen text (som framtrder hos bl.a.
Sommers 1982) har sina rtter i skrivprocessteori.
Chris Anson (1989a:4) slr fast responsens betydelse: real, substantive
response is in one form or another fundamental to language development.
Vad studenter kan uppfatta och ta till sig som verklig respons kan skilja sig
t mellan olika akademiska discipliner och olika skrivsituationer, men det r
i varje situation angelget att responsen bygger p kunskap om sprk och
sprkbruk och att den kunskapen kan frmedlas till studenterna. Mimi
Schwartz (1984) redovisar en underskning dr lrare fick avgra vilken text
som de fredrog nr tv olika textvarianter stlldes mot varandra, och stu-
denter fick ange vad de trodde att lrarna fredrog. Ett intressant resultat r
att vare sig lrarna valde text A eller text B anvnde de samma ord fr att
motivera sitt svar; bda grupper beskrev t.ex. texten som clear. Schwartz
(a.a. s. 5758) menar att det bakom en del vanliga lrarkommentarer ligger
ett felaktigt antagande om att kommentarerna r begripliga och bedmnings-
kriterierna sjlvklara:
we assume that our code words such as clear, wordy, and descriptive
have universally-accepted definitions that will transmit these values. They do
not.

Fr att lrares kommentarer skall n fram till studenterna r det inte bara
analysen och karakteristiken av drag i enskilda texter som behver frtydli-
gas, utan det kan ocks saknas en mer grundlggande gemensam uppfattning
hos studenter och lrare om vad vetenskapligt sprk innebr.
Den roll som respons och handledning spelar fr studenter prglas ofta av
en dubbelhet. Lrares kommentarer r mycket betydelsefulla som vgledning
i det akademiska arbetet och samtidigt r studenten ofta utlmnad t sig
sjlv i skrivarbetet:

33
 You learn from the supervisor, because that is when I meet demands I have
not been confronted with before. But I feel it is very much up to me to find
out, you are told to write more academic but nobody teaches you how. (Ci-
tat frn student, Dysthe 2002:509)

P engelsksprkigt omrde finns en rad, oftast mindre, underskningar av

lrarrespons. Dessa studier gller frmst lrare p de skrivkurser som r mer
eller mindre obligatoriska fr college- och universitetsstudenter i engelsk-
sprkiga lnder. Lrarna har d ofta en mnesbakgrund i litteratur eller
sprk. Storch & Tapper (2000:339) anger att det finns en omfattande forsk-
ning kring lrarkommentarer men ppekar att den oftast rr allmnna skriv-
kurser och mer sllan skrivandet i olika mnen.
Connors & Lunsford (1993) gr skert en riktig iakttagelse nr de konsta-
terar att de flesta lrare vill utveckla frmgan att skriva kommentarer som
kan vara till hjlp. Den vardagsmda som mnga akademiska lrare erfar
med stora studentgrupper och lite tid gr dock att ambitionen inte alltid kan
frverkligas. I en underskning lt Connors och Lunsford 26 erfarna skriv-
lrare g igenom lrarkommentarer, gjorda av skrivlrare (composition tea-
chers), i 3 000 texter skrivna av collegestudenter. Lsarna i underskningen
omvittnar att deras frsta knsla var harm (a sort of chagrin): these papers
and comments revealed to them a world of teaching writing that was harder
and sadder than they wanted it to be a world very different from the theo-
retical world of composition studies most readers hoped to inhabit (a.a.
s. 214).
Kommentarerna i Connors och Lunsfords underskning r skrivna av l-
rare p kurser dr studenterna fr en allmn trning i att skriva enligt kraven
p collegeniv. Min studie gller kommentarer som skrivs av lrare i en spe-
cifik disciplin, vilket innebr att ramen fr kommentarerna ser annorlunda
ut. Eftersom det finns en s tydlig inriktning p sprket i juridikstudenternas
skrivande under i synnerhet det frsta ret av utbildningen, kan dock jmf-
relser med skrivlrares kommentarer vara relevanta. I Connors och Luns-
fords presentation av underskningen berrs ngra aspekter som kan kopplas
till min studie. Dit hr bland annat deras resonemang om frhllningsstt
och attityder i lrarkommentarer. Connors och Lunsford menar att lrarnas
kommentarer ofta frmedlas p ett oengagerat stt, som domslut ovanifrn.
Sllan frekommer mer engagerade kommentarer som Dont get discoura-
ged. Good writing takes years (ibid.).
Connors och Lunsford fokuserar p lrarkommentarer som innehller en
retorisk dimension. Den kan sgas handla om att p ett tydligt stt placera
studenternas texter i ett sammanhang. Fr att en text skall fungera vl r det
av vikt att skribenten p ett medvetet stt beaktar textens syfte och mottaga-
re. Connors och Lunsford menar att eftersom mnga skrivhandbcker och
mnga lrare tydligt betonar faktorerna syfte och mottagare borde dessa
framtrda i de lrarkommentarer som de underskt. S var emellertid inte

34
fallet. ven med en geners tolkning kunde endast 11 % av texterna sgas
innehlla kommentarer som berrde syfte. I endast 6 % nmndes ngonting
som har att gra med textens utformning i frhllande till mottagaren. F av
texterna i underskningen, 11 %, hade ftt kommentarer som gllde hur vl
texten svarade mot den givna skrivuppgiften. I dessa fall var det vanligt att
lraren ptalade att studenten misslyckats med att infria genrefrvntningar-
na: This really is not a process analysis at all (a.a. s. 212).32
De sammanfattande kommentarer som lrare skriver i brjan eller slutet
av en studenttext kan sga en del om hur lraren ser p syftet med kommen-
tarerna. Connors och Lunsford konstaterar att det dominerande syftet som
framtrder i cirka 60 % av texterna i deras underskning verkar vara att
motivera det satta betyget. Kommentarer och vgledning dr studenttexten
ses som en del i ett fortgende skrivande frekommer sparsamt. Connors och
Lunsford menar att en omfattande anvndning av textbearbetning och flera
utkast nog fungerar bttre i teorin n i praktiken (a.a. s. 213).
Stern & Solomon (2006) har replikerat Connors och Lunsfords undersk-
ning, vars resultat till stora delar bekrftas. Stern och Solomon drar slutsat-
sen att det som lrare kommenterar r technical writing components som
stavning, grammatik och ordval. De menar att sdana drag utgr viktiga
aspekter av skrivande, men de saknar mnga typer av meningsfulla kommen-
tarer: The lack of written comments (either positive or negative) for the
students support/evidence for claims, paper structure/organization, voice,
and creativity was perplexing at the least. (a.a. s. 38).
Skrivande r bde en individuell och en social praktik, och det gller s-
vl studenter som lrare. Drfr r det rimligt att rkna med att lrares stt
att ge respons terspeglar the textual traditions in their respective discipli-
nes as well as their individual experiences and knowledge of texts (Dysthe
2002:499). Lrares sprkliga kommentarer har ofta funktionen att uppmrk-
samma sdant som strider mot etablerade sprkliga mnster i en skriftprak-
tik. Lea (1994:220) pekar p att budskapen till studenter om vad som utgr
etablerade mnster ofta r svra att tyda:
Additionally, tutors comments frequently refer to an inappropriacy of lan-
guage use within a particular discourse and may make elusive reference to
the way in which written work is expected to be organized within a discipline

32
Retorikern Christian Kock (1998:70) anknyter till Aristoteles och konstaterar att retorik
handlar om att skapa texter som uppfyller givna syften. Aristoteles definition av retorik (som
Koch inte uttryckligen anger) brukar formuleras som konsten att vad det n gller finna det
som r bst gnat att vertyga (Sigrell 2008a:17). Kock (1998:70 med referens till bland
andra Flower m.fl. 1986) betonar att till en utvecklad skrivfrmga hr att kunna planera sitt
skrivande utifrn retorisk medvetenhet. Oerfarna skribenter dremot planerar ett uppsatsarbete
frmst utifrn vilket innehll de skall ha med och bortser frn retoriska perspektiv som syfte,
situation, genrekonventioner och motargument som kan frvntas.

35
I vilken mn bidrar responsen till inskolningen i det nya sprkliga samman-
hang som en student mter? Lea (a.a. s. 223) menar att responsen ofta inte r
explicit hrvidlag: Feedback does not give explicit direction as to how to
move from one discourse to another. Hon ger exempel p lrarkommentarer
som innebr att studenten har anvnt ett sprk som lraren menar hr hemma
i ett annat sammanhang: Avoid this kind of journalistic non-sentence.
Anson (1989a:2) lyfter fram den dubbelhet som finns i lrarens roller: att
vara bde den som ger std och vgledning i skrivandet och den som utifrn
sin auktoritet gr en kritisk bedmning av en text, att vara bde en inspire-
rande och kunnig lsare (the intellectual peer) och textnormernas vktare
(the gatekeeper of textual standards).
Inte ens vana uppsatsbedmande lrare r frmodligen alltid medvetna
om verkningarna av den respons som de ger. Anson (1989b) pekar p dis-
krepansen mellan lrares beskrivning av sitt stt att ge respons och det han
fann i lrarnas skrivna kommentarer till studenttexter. Lrarna i denna un-
derskning frn USA var erfarna skrivlrare, och de angav exempelvis att de
bermde sina studenter i lika hg grad som de kritiserade dem, men Anson
fann att de i sjlva verket gav ytterst lite berm. I sin sjlvrapportering angav
lrarna ocks att de gav mnga frslag till hur texterna kunde skrivas om och
att de fredrog att ge respons utifrn rollen som kta (real) lsare snarare
n som lrare. Inget av detta stmde enligt Anson med hur deras kommenta-
rer faktiskt sg ut. Han beskriver lrarnas slutkommentarer som dictatorial
och teacherly (a.a. s. 359).
Efter en genomgng av amerikansk, engelsk och norsk forskning kring l-
rarkommentarer sammanfattar Igland (1994:87) de kritiska synpunkter som
hon noterat:
Lrarkommentarar er diffuse og ufokuserte p fleire mtar. For det frste er
dei ikkje tekstspesifikke, men bestr av generelle, vage og abstrakte klisjear.
For det andre skil dei ikkje mellom korrigering, (grunngjeving av ei)
sluttvurdering og rettleiing. For det tredje er dei retta mot ei rekkje ulike
aspekt ved ein tekst p ein og same gong. Og for det fjerde konsentrerer
lrarar seg om feil p mikroniv og let vere kommentere teksten som
heilskap.

En av de forskare som Iglands beskrivning bygger p r Nancy Sommers.

Utifrn en underskning av kommenterade textutkast skrivna av studenter
vid amerikanska universitet menar hon att lrarkommentarer ofta r vaga och
generella, och hon hvdar att the teacher holds a license for vagueness
while the student is commanded to be specific (Sommers 1982:153). Det r
vanligt att kommentarer r formulerade s att det blir svrt fr studenterna
att skilja mellan centrala respektive mindre centrala problem. Sommers (a.a.
s. 151) citerar en lrarkommentar som uppvisar en tydlig blandning av p-
pekanden: Check your commas and semi-colons and think more about what
you are thinking about.

36
 Min underskning inbegriper inte ngon systematisk studie av olika re-
sponsstilar hos lrare, men det r ofrnkomligt att resonera kring och peka p
skillnader i lrares stt att ge respons. Anson (1989b) lyfter fram William
Perrys studie av hur collegestudenter frndrar sin vrldsbild och sin syn p
kunskap frn en dualistisk syn till en mer reflekterande (Perry 1970). Han
pekar sedan p liknande mnster i den respons som akademiska lrare ger
till studenttexter utifrn en studie av 16 lrare som alla undervisat p intro-
duktionskurser i skrivande p universitetet i minst tre r. Ungefr tre fjrde-
delar av dessa lrare hade ett stt att ge respons som Anson anser har likheter
med det frsta, dualistiska, stadiet i den intellektuella utveckling hos colle-
gestudenter som Perry kunde notera. Deras kommentarer r nstan helt inrik-
tade p ytliga drag i studenternas texter. Anson menar att det i denna typ av
respons framtrder en syn p lrarens uppgift som innebr att act as a jud-
ge utifrn en given standard fr hur man utfr den aktuella skrivuppgiften
p ett korrekt stt. Till denna responsstil hr ocks att ge f frslag till hur
texten kan frndras och att i liten utstrckning kommentera studenternas
rhetorical decisions (Anson 1989b:344). Dessa retoriska avgranden kan
frmodas innebra innehllsliga och stilistiska drag som r avhngiga av
skribentens vinkling av uppgiften, som i detta fall var en brief essay om en
valsituation av stor betydelse fr studenten.
Nsta niv i Perrys och Ansons kategorisering beskrivs som relativistic.
De typiska lrarkommentarerna hr innehller inga korrekturtecken och inga
inringade stavfel. Kommentarerna verkar ges i frbigende, och slutkom-
mentarerna liknar brev eller korta meddelanden. Den tredje och sista grup-
pen av lrare ger Anson benmningen reflective responders (a.a. s. 351).
Dessa lrare ger studenterna ndringsfrslag men d p ett resonerande stt.
Lrarna klargr att nr de ger frslag till ndringar i texterna gr de det i
egenskap av representative readers, deltagare i klassrummet och i en vida-
re samhllelig gemenskap. Kommentarerna r ocks utformade s att de kan
tjna som redskap i ett fortsatt textarbete, ven nr studenttexterna som hr
utgr slutversioner. Det r skribentens lrprocess som r det viktiga, och
lrarens respons innebr bde std och utmaning.
Anson vidgar perspektivet och menar att det stt att ge respons som do-
minerar i skrivundervisningen (i det amerikanska sammanhang som han r
en del av) har en dualistisk prgel. I desperation ver att inte med skerhet
kunna tala om fr studenterna vad som gr texter bra klamrar sig skrivlrare,
srskilt nybrjare, fast vid sdant som de har kunskap om: regler fr inter-
punktion, stavning och grammatik och elementra normer fr argumentation.
Dualistiskt prglad respons r ett stt fr lraren att visa sin skicklighet
och befsta auktoriteten, menar Anson. Med ord frn Mina Shaughnessy
(1976) liknar han sdana lrare vid vktare (guardians of the tower), som
skyddar akademin frn studenter som inte verkar hra till gruppen. Nr lra-

37
ren, ibland motvilligt, accepterar att han mste n sina studenter, ser han som
sin uppgift att omvnda infdingarna.33
Dysthe (2003a:51) pekar p att det som utmrker effektiv handledning in-
nebr en social mediering av individuellt lrande: intensiv interaktion,
snabb terkoppling, personlig och situationsanpassad vgledning, uppmunt-
ran.
Bedmning av studenters prestationer kan ha ett frmst formativt eller
summativt syfte. Summativ bedmning mter en utfrd prestation och inne-
br ofta betyg eller pong. Alan Booth (1996:264) menar att studenters l-
rande befrmjas av en tydligare betoning av formativa aspekter dr utveck-
ling str i fokus. De tv typerna av bedmning r dock sammanvvda. Betyg
p och kommentarer till studenters texter har som Booth ppekar bde ett
summativt och ett formativt syfte; de innebr vrdering av en prestation och
de frmedlar rd om vad som kan frbttras (ibid.).
Frekvent rttande i texter bidrar inte till skrivutveckling, konkluderar Eli-
zabeth F. Haynes (1978:86) efter en genomgng av forskning kring skriv-
undervisning. George Hillocks (1986:164165) menar att negativa kommen-
tarer inte har ngon tydlig inverkan p kvaliteten i studenttexter, men de
pverkar studenternas attityd gentemot skrivande. Studenter (och elever)
frstr enligt Hillocks oftast inte vilka kriterier som lrare anvnder vid text-
bedmning, varfr lrare behver koppla sina kommentarer till handledning
som kan klargra kriterierna (a.a. s. 168).
I en underskning av lrarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklas-
ser tecknar Bergman-Claeson (2003) en bild av hur de tre lrare som hon
undersker befinner sig i tre olika vrldar. Hon beskriver lrarkommentarer-
na med hjlp av vad-, hur- och var-kategorier. Bergman-Claesons vad-kate-
gorisering anknyter till den s kallade texttriangeln. Den anvnds i skriv-
pedagogiska sammanhang fr att lyfta fram olika aspekter av en text, belysa
kvaliteter och brister och illustrera frdighetsmoment som ingr i skrivandet.
Bergman-Claeson anvnder tio vad-kategorier, vilka r kopplade till olika
niver i ett textbygge, frn kommentarer till textens yta via kommentarer till
ordval, genre och innehll till personliga kommentarer. Ngra inslag i Berg-
man-Claesons kategorier rr sdant som kan aktualiseras i svenskundervis-
ningen p gymnasiet: anfringsteknik, berttarteknik och personbeskrivning.
I min studie anknyter jag till texttriangeln och till analyskategorier som
Bergman-Claeson anvnder (se kapitel 6). Hennes hur-kategorier gller
bland annat i vilken mn lrarna anvnder termer och kategoribeteckningar
och vilka stt att markera i elevernas texter som anvnds. Jag berr sdana
aspekter men gr inte ngon systematisk underskning av utformningen av
juridiklrarnas markeringar. Bergman-Claeson visar ocks var i elevtexterna
som de tre lrarna placerar sina kommentarer. Min studie innehller inte
ngon motsvarande kartlggning.

33
Hos Anson r lraren he.

38
 Strvanden som gller elevers skrivande i ungdomsskolan kan ha giltighet
fr och belysa studenters skrivande. Exempelvis betonar Dysthe (2003b:337)
att lrare har ansvar fr att elever fr chans att utveckla kriteriemedvetenhet
och sjlvvrderingskompetens. Om eleverna fr vara med och utveckla
kriterierna frdjupas deras frstelse av vad textkvalitet innebr, och de fr
ett garfrhllande till bedmningskriterierna (a.a. s. 331). P samma stt
kan det vara betydelsefullt fr studenter att i dialog med varandra och lrare
p ett systematiskt stt utveckla sin kompetens att vrdera bde sina egna
och andras texter. I boken Skriva och samtala utvecklar Torlaug Lkensgard
Hoel (2001) hur respons frmst mellan elever i responsgrupper kan bli ett
aktivt redskap i lrprocesser kring sprk och text.
I en studie av Dysthe (2002) fokuseras handledningsprocessen med ut-
gngspunkt i erfarenheter hos masterstudenter och handledare i tre olika
mnen. Dessa studenter befinner sig i en annan fas av studierna n de nybr-
jarstudenter som min underskning gller, men Dysthes resonemang tjnar
som belysning av mer generella drag i handledning, respons och sprklig
inskolning.
Dysthes perspektiv r baserat p sociokulturella teorier (hon refererar till
bland andra Lave & Wenger, Rommetveit, Slj, Vygotsky och Wertsch).
Hon lyfter fram Bakhtins dialogismbegrepp (Bakhtin 1981, 1991) och syn-
sttet att sprkanvndning alltid inrymmer andra sprkbrukares rster. Hr
aktualiserar hon ocks begreppet appropriering och beskriver lrande som
gradual appropriation of the words of others to make them our own
(Dysthe 2002:501).34 Tillmpat i Dysthes studie av masterstudenter avser
begreppet den internaliseringsprocess som individen genomgr, medan in-
kulturation fokuserar p inslag i processen ur den akademiska disciplinens
perspektiv (students are being enculturated into the discipline).
Dysthe urskiljer tre modeller fr handledning: undervisnings-, partner-
skaps- respektive lrlingsmodellen.35 De handledningsprocesser som hon
iakttog innehll inslag frn alla tre varianterna men dominerades av ngon
av dem. Dysthe (a.a. s. 537) lyfter fram ngra punkter dr en diskussion
kring de modeller som hon urskiljt kan bidra till en strre medvetenhet om
handledningsprocessen:
en frstelse av skillnaderna mellan ett monologiskt och ett dialogiskt mnster
fr handledning och en drp fljande diskussion bland handledare och studenter
om de praktiska konsekvenserna

34
Appropriering r ett begrepp med rtter hos Michail Bakhtin som vidarefrts och utvecklats
av bland andra James Wertsch (1998).
35
I the teaching model r respons liktydigt med rttning (correction), medan the partnership
model r mer dialogisk och bygger p samarbete kring studentens uppsatsprojekt. The appren-
ticeship model karakteriseras av att studenten observerar handledaren och fullgr uppgifter
tillsammans med henne eller honom. Handledaren har hr en tydlig mstarroll i motsats till i
partnerskapsmodellen.

39
 en uppmrksamhet hos handledare p deras praxis till hjlp fr dem att bli mer
medvetna om vilken philosophy of supervision [citattecken i originalet] som de
vill basera sitt arbete p
en frstelse av betydelsen av metadiskussion mellan studenter och handledare,
vilket innebr samtal om olika aspekter av handledningsprocessen, ssom vilka
typer av texter som skall lmnas in, vilka former av respons som r anvndbara i
olika faser i arbetet eller stt att gra implicita frvntningar explicita.

Lrares textrespons utgr ett led i studenters skrivutveckling. Stdstrukturer

som anvnds fr att en utvecklingsprocess skall bli s gynnsam som mjligt
benmns ibland scaffolding (begreppet ursprungligen frn Wood, Bruner &
Ross 1976). Neil Mercers (1995:75) beskrivning av stdstrukturer i skol-
undervisning kan i mycket sgas glla ocks nya studenter: a crucial, essen-
tial quality of scaffolding in all settings must be that it is the provision of
guidance and support which is increased or withdrawn in response to the
developing competence of the learner. Studenter skall lra sig att frst
freteelser och att argumentera utifrn delvis nya utgngspunkter. Stdstruk-
turer i undervisning och handledning r d av vital betydelse.

2.4 Sprknormer
I denna avhandling r begreppet norm centralt.36 Jag undersker vilka sprk-
normer som kommer till uttryck i juridiklrarnas textkommentarer och vilka
olika normsystem som d aktualiseras.
Norm r ett komplext begrepp. Berge (1990:27) beskriver en norm som
en konvensjonelt etablert egenskap som bde er konstituert som et slags
sosio-kognitivt skjema og som genererer atferd etter visse kriterier som er
fastsatt og bestemt av et praksisskjema. Berge ansluter sig till en modell hos
Sundby 1974 enligt vilken fastsatte normer r konstruerade fr att ha
preskriptiv funktion, konstruerade av en instans som har befogenhet till det.
Normer r socialt konstituerade och skapar drmed (liksom andra former
av sociala taganden) ramar som bde underlttar och begrnsar handlandet
fr de personer som ingr i det sociala sammanhang dr normerna r styran-
de. Oestreicher (2000:36) beskriver normer som ett filter, en inlrd kon-
trollmekanism fr vntat resp. icke-vntat beteende. Normer har funktionen
att reducera komplexitet (Baier & Svensson 2009:176). ven Berge
(1990:30) pekar p den frenkling som normer bidrar till:

36
Normbegreppet i vidare bemrkelse har en central plats i juridiken men utgr ett alltfr
komplext mne fr att rymmas inom ramen fr denna avhandling. Nils Kristian Sundby
(1974:184185) menar att mange distinksjoner som bare vagt formuleres innenfor f.eks.
moralfilosofi og organisasjonssosiologi, kommer klart og skarpt frem i jusen. Rttsnormer
utgr system av normer, i ett frgrenat ntverk.

40
 Normer er [] forenklingssystem som gjr at aktrene unngr en rekke valg-
situasjoner og i valgsituasjonene fritar aktrene for en rekke valgmuligheter.

Liksom normer i allmnhet kan ocks sprknormer ses som en form av fr-
enklingssystem.
Sprkriktighetsboken (s. 20) fastslr att det endast r personer som inte
behrskar svenska fullt ut (barn och andra inlrare) som gr sig skyldiga till
normbrott som r ogrammatiska och helt enkelt felaktiga. De slarvfel som
infdda modersmlstalare begr liksom ptagligt avvikande dialektala
drag ses i Sprkriktighetsboken som okontroversiella. Nr sprkknsla och
grammatik hos sprkbrukare med fullgod kompetens skiljer sig t r det
enligt denna handbok inte meningsfullt att uttala sig i termer av rtt och fel.37
Vad som r korrekt styrs ytterst av den samlade sociala acceptansen hos
sprkbrukarna (s. 21).
Det blir utifrn dessa resonemang tydligt att korrekt och icke korrekt inte
r helt liktydigt med rtt och fel. Korrekthet rr exempelvis specifika normer
i srskilda sammanhang. En reservation ges dock (ibid.):
Det hindrar inte att beteckningarna fel och felaktig i allmnt sprkbruk ibland
utstrcks till att ven innefatta brott mot socialt mycket allmnt omfattade
normer, srskilt nr dessa finns explicit formulerade av sprkvrdare, trots att
dessa brott inte kan betraktas som ogrammatiska i egentlig mening. S sker
ngon gng ven i denna bok.

Nr sprknormer ses som grundade i det socialt accepterade bruket blir

sprkknsla en viktig faktor i normfrgor. Margareta Westman (1984:240)
beskriver sprkknsla som sprkbrukares uppfattning om vad som r rtt
och vad som r fel, eller om vad som gr an och vad som icke gr an. Hon
gr det viktiga ppekandet att det finns skillnader mellan den ideala normen,
den norm som man anser att man fljer och den norm som man faktiskt fl-
jer. Westman lyfter fram det faktum att det som vi uppfattar som standard-
norm finns kodifierat i olika hg grad. Ords stavning och bjning anges i
Svenska Akademiens ordlista, och det r rimligt att i enlighet med Westman
anta att uppgifterna dr accepteras som norm i de allra flesta fall (a.a.
s. 242). Det finns dock ingen total verensstmmelse mellan den kodifierade
normen fr stavning eller morfologi och det som blivit hvdvunnen norm i
det offentliga sprkbruket.
Jag menar i likhet med Westman att problemen r strre nr det gller
sprkets syntax. Det finns en krna av regler som oftast r oomstridd, men
uppsttningen av regler har vad Westman beskriver som en periferi som r
ganska luddig (ibid.). Det som r allra svrast att hantera r ordens seman-
tik och anvndningsregler i vidare bemrkelse. Sdana regler r kopplade till

37
Lars Melin (2007:187) tillfogar en intressant passus efter att ha konstaterat att det finns en
gedigen teoretisk grund fr sprkvrdsarbete i Sverige: Det r bara en liten pusselbit som
saknas: ingen vet riktigt vad det r fr fel p ett fel.

41
institutionella normer, och varje sprkbrukare och varje skribent som vill att
den sprkliga kommunikationen skall fungera mste vara medveten om des-
sa ofta tyst traderade normer.38
Avhandlingen Studentsvenska innehller normkommenterande delar som
frfattaren beskriver som punktstudier av den praktiska normtillmpningen
i ett par valda frgor (Lindberg 1973:27). Ebba Lindberg (a.a. s. 261) refe-
rerar Gleasons (1965:493) uppfattning att [s]prknormerarna frr frvxla-
de [] tillflliga normer med universell logik. Hon menar att de stilistiska
kommentarerna i hennes material oftast r traditionsstyrda: Dock kan sgas
att nr stilartsargument beropas, sker det ganska ofta fr att konservera ett
gammalt sprkbruk, mera sllan fr att frmja ett nytt och bekvmt. (Lind-
berg 1973:257).
I Sprkrtt resonerar Ulf Teleman (1979) kring sprknormer i skolan och
i samhllet. Han urskiljer tre typer av fel: normlucka, normkonflikt och ma-
skineriet strejkar. Teleman r kritisk till inslag i lrares stt att bemta sprk-
fel som elever gr sig skyldiga till. Han gr antagandet att lrare i sitt rtt-
ningsbeteende tenderar att uppmrksamma ltt beskrivna fel i stllet fr fel
som r mycket besvrligare att beskriva och dr analysen inte finns prefab-
ricerad i elementra grammatiker (a.a. s. 153). Teleman kommer fram till
att om utgngspunkten r behovet av sprk som tankeinstrument, r de fles-
ta brott mot den offentliga sprknormen ofarliga (s. 143). Till bilden av
sprknormernas funktion hr enligt Teleman (s. 151) att tillgnandet av den
offentliga normen i skolan skapar inlrd irritation. Lraren blir med nd-
vndighet den inlrda irritationens hemliga agent..
Det finns skiftande uppfattningar om vilken instllning till avvikelser frn
sprknormer som lrare br inta. Det r inte sjlvklart vad som bst gagnar
elevers och studenters sprkutveckling. Frgan r ocks vilken roll sprkfel
spelar nr lsningen av en text inte r frknippad med lrarrollen. Joseph M.
Williams (1981) argumenterar i en artikel om felens fenomenologi fr att
lsare faktiskt frbiser mnga sprkfel vid lsning som inte har som syfte att
lokalisera fel. Vi hittar fel dr vi frvntar oss att hitta dem t.ex. i student-
texter men inte dr vi inte frvntar oss dem, exempelvis i vetenskapliga
artiklar av Joseph Williams. Han gr ett ppekande som stter i frga skriv-
lrares textgranskningsmetoder:
In short, if we read any text the way we read freshman essays, we will find
many of the same kind of errors we routinely expect to find and therefore do
find. But if we could read those student essays unreflexively, if we could
make the ordinary kind of contract with those texts that we make with other
kinds of texts, then we could find many fewer errors. (a.a. s. 159)

38
Freed & Broadhead (1987:157) ppekar att institutionella normer inte behver vara forma-
liserade eller kodifierade, inte nedtecknade, utan de kan vara resultatet av traditioner eller
vanemssigt beteende.

42
I sitt skrivande r de nya juridikstudenterna i min studie p vg mot ett ml-
sprk. Karaktren hos sdant skrivande kan belysas av resonemang kring fel
i texter. Lkensgard Hoel (2001:113114) fr ett resonemang om felens
funktion i skrivutvecklingen:
Responsgivning krver en genomtnkt syn p vad som ska uppfattas som fel i
skriftliga arbeten och vad som orsakar sdana fel eller misstag. Traditionellt
har man betraktat negativa avvikelser frn olika normer som genrekrav,
satsbyggnad, ordval, ordbruk, rttskrivning som symptom p att eleverna
saknar ngot, att de har en dligt utvecklad sprk- och textkompetens. Men
fel kan ocks betraktas som ett ndvndigt stadium i elevernas sprkutveck-
ling och som en information om hur den enskilda eleven gr tillvga fr att
tillgna sig den skriftsprkliga kompetensen. Fel kan allts vara sjlens spe-
gel. Frsk att verskrida grnserna fr det som man redan kan leder ofta till
att man begr fel eller att resultatet till en brjan blir bristflligt. Men sdana
frsk r en av de viktigaste frutsttningarna fr lrande. Den hr typen av
utvecklingsfel representerar en utvidgning av elevens skrivkompetens och
kan betraktas som ett uttryck fr mognad och framgng.

Hoels resonemang kring fel r kopplat till skolelever, men de synstt p av-
vikelser frn normer som hon fr fram kan till vsentlig del appliceras ven
p studenter. Ocks nybrjarstudenter gr fel som beror p att de verskrider
grnserna fr det som de redan kan.

2.5 Juridiskt sprk

Det kan diskuteras huruvida juristers specialiserade sprkanvndning gr det
befogat att tala om en juridisk diskursgemenskap. Juridiskt sprk och juri-
diska texter frekommer i en mngd sammanhang, och det finns drmed inte
ett enhetligt juridiskt sprk. Enligt Mosesson (1986:2829) utgr juridiskt
sprk en del av rttssystemet och frgor kring sprket skall diskuteras utifrn
rttssystemets funktioner. Han menar att skillnaderna i sprket (och i syftet)
mellan exempelvis en frfattning och ett avtalsformulr gr det motiverat att
tala om varianter av juridiskt sprk. Trosborg (1997:20) anger i en schema-
tisk versikt olika typer av juridiskt sprk: sprket i lagar (och andra juridis-
ka dokument), sprket i domstolen, sprket i rttsvetenskaplig litteratur, ju-
risters kommunikation (inbrdes och gentemot lekmn) och icke-juristers
kommunikation kring ett juridiskt innehll (people talking about the law).
Utifrn en viss generalisering kan ngra drag i juridiskt sprk lyftas fram.
I verket The language of the law (Mellinkoff 1963) ges en ingende beskriv-
ning av det juridiska sprket (bde historiskt och praktiskt). Ngra av de
karakteristiska drag som Mellinkoff uppmrksammar gller ven fr juridisk

43
svenska och utgr i sin utprglade form grunden fr den vanliga bilden av
juridisk sprkanvndning som svrbegriplig och frmmande:39
The uncommon touch
Frequent use of common words with uncommon meanings40
Frequent use of Latin words and phrases
Deliberate use of words and expressions with flexible meanings
Attempts at extreme precision of expression

Det finns en intressant spnning mellan de tv sista punkterna ovan: Sprk-

anvndningen prglas av bde flertydighet och extrem precision.41 Att dessa
ideal existerar parallellt gr att det stlls hga krav p en jurists formule-
ringsfrmga. Mellinkoff (a.a. s. 24) ger ocks exempel p stildrag som han
beskriver som mannerism: wordy, unclear, pompous, dull. The profes-
sions association with these mannerisms is sufficiently ancient and suffi-
ciently close to justify considering them a part of the language of the law.
Trosborg (1997:1315) pekar p att ett viktigt inslag i inlrningen av juri-
diskt sprk r att frst hur innebrden av en del ord skiljer sig frn deras
allmnsprkliga betydelse och hur termer med lderdomlig prgel br hante-
ras. En del sdana termer skall anvndas och krver srskild inlrning
medan andra lderdomliga uttryck skall undvikas. Trosborg tar upp engelska
juridiska ord som uppfattas som lderdomliga, men hennes iakttagelser har
relevans ven fr juridisk svenska.
Sprket i lagar och frfattningar har underskts ur en rad olika aspekter,
med fokus p exempelvis sprkhistoria, stilistik, begriplighet eller genus. I
en studie av svenskt lagsprk frn 1700-talet och framt redovisar Gertrud
Pettersson (1992) frndringar som innebr ett mer komplicerat lagsprk
(mer komplicerad syntax och kad grad av sprklig standardisering),42 en
utveckling som en bit in p 1900-talet fljs av en strvan efter frenkling av
lagtexter. Lagars begriplighet har behandlats av Britt-Louise Gunnarsson
(1982). Hennes studie gllde hur medbestmmandelagen frstods av AMU-
elever, fackliga frtroendemn och juridikstudenter och hur den kunde fr-
ndras fr att begripligheten skulle ka. Lagsprket r viktigt eftersom det
har en normerande funktion fr sprket i andra typer av offentlig text. Sten
Malmstrm (1975) har lmnat frslag till reformering av sprket i kommunal

39
Mellinkoffs beskrivning gller engelskt juridiskt sprk och ngra sprkdrag r aktuella
enbart (eller frmst) dr: Frequent use of Old and Middle English words once in use but now
rare; Use of French words not in the general vocabulary.
40
Conley (1998:133) ger exempel p vanliga (engelska) ord som har en specialiserad juridisk
betydelse: consideration, pleading, complaint. Bland engelsksprkiga studier av juridiskt
sprk kan ocks nmnas White 1985 och 1994 och Language and the law, 1994.
41
En parallell kan dras till den karakteristik av sprket i en regeringsproposition som Lager-
holm (2008:326) ger. Ett utmrkande drag r en blandning av vaga och preciserade inslag.
42
Pettersson (1992:163) menar att frndringar nr det gller textbindning ger intryck av just
en sdan strvan efter kad tydlighet som enligt Wellander knnetecknar kanslisprket.

44
frvaltning. Han tydliggr den roll som frfattningssprket spelar i anvnd-
ningen av kanslisprk i kommuner:
Det sprk som anvnds vid behandling av kommunala renden r i hg grad
beroende av frfattningstexternas sprkform. Det r frfattningarna som cite-
ras och tillmpas; deras sprkform pverkar stndigt de frtroendevaldas och
tjnstemnnens sprk. (Malmstrm 1975:100)

I anslutning till betnkandet kat frtroende fr domstolarna strategier

och frslag (SOU 2008:106) har en lsbarhetsanalys av 50 domar genom-
frts. Till det som analyserats hr struktur och ordanvndning. Barbro
Ehrenberg-Sundin som gjort analysen kommer till slutsatsen att domarna of-
tast innehller en blandning av allmnsprkliga ord och uttryck och typiskt
juristsprkliga. Hndelsefrlopp beskrivs med ett enkelt sprk, medan spr-
ket r mer komplicerat i de avsnitt dr domstolen kommer till tals (Ehren-
berg-Sundin 2009).
Det omfattande engelska sprkomrdet innehller en ganska rikhaltig lit-
teratur som p olika stt belyser inskolning i juridiskt sprk.43 Den 500-
sidiga boken Legal reasoning and legal writing (Neumann 2005) is de-
signed to help students learn how to make professional writing decisions,
how to construct proof of a conclusion of law, and how to develop their own
processes of writing. Boken har sin utgngspunkt i att trning av juridisk
argumentation och av juridiskt skrivande sker bst i kombination.
Det frefaller vara en vedertagen uppfattning att juridikstudier innebr att
lra sig att tnka som en jurist: Of all the verities of the faculty lounge,
none is more plausible, or more widely believed, than the idea that law pro-
fessors teach students how to think like lawyers. (Bryden 1984:479).
I The language of law school behandlar Elizabeth Mertz (2007) ingende
vad det innebr att lra sig att tnka som en jurist. Hennes studie bygger p
rn frn tta olika juristutbildningar i USA. Till de slutsatser som Mertz drar
hr att kulturella mnster som prglar juridikutbildningen mste synliggras
om juridiken skall kunna fungera p ett rttvist stt fr alla medborgare i en
demokratisk stat. Hon medger att det inte finns ngra enkla tgrder men
anvisar ngra stt att motverka problematiska dolda exkluderingsmekanis-
mer:
another important step would be taken if law schools were to achieve and
teach a more self-conscious understanding of the limitations of legal lan-
guage for apprehending social phenomena, training students to be wary of the
hubris that inheres in laws aspiration of universal translation across so many
diverse social realms. (a.a. s. 208)

43
Vid jmfrelser med rn frn engelsksprkiga lnder behver man beakta att juridikutbild-
ningen i Sverige r en grundutbildning medan law school oftast r en pbyggnadsutbild-
ning.

45
En brande tanke i Mertz bok r att inskolningen i ett juridiskt frhllnings-
stt innebr att uppfattningen om vad som r relevant snvas in. Frn att
tidigare ha sett den mngfasetterade sociala kontext som omger juridiska
beslut frflyttas juridikstudenter till en ny vrld
in which legal judgment is circumscribed by linguistic norms, texts and the
arguments they permit, and layers of authoritative language. (a.a. s. 216)

Mertz betonar att sprkanvndningen r en central faktor i utvandet av den

makt som ligger i juristens yrke: it is in and through manipulations of lan-
guage that nascent attorneys learn to wield the special power of their profes-
sions (a.a. s. 215). Det juridiska sprket r bde mktigt och problematiskt
menar Mertz, och hon avslutar sin bok i frhoppningen att juridikstudenter
skall kunna balansera dessa egenskaper:
Understanding the problems alongside the power might help law students
balance the intoxicating appeal of their new language with a realistic re-
minder of its limitations. (a.a. s. 223)

Enligt Olof Stllvik (2009:193) finns det ingen underskning som p ett
tillfrlitligt stt kan ange vilka vrderingar som frmedlas p juristutbild-
ningarna eller hur detta gr till mer konkret. Jag utgr frn att Stllvik hr
uttalar sig om utbildningarna i Sverige.
I svensk utgivning r det sparsamt med litteratur som belyser inskolning i
juridiskt sprk mer ingende. Examinationer (Melander 2006) innehller
betraktelser ver juriststudenters skrivande. Frfattaren var tidigare lrare
p juridikutbildningen i Uppsala. I material som tillkommit i samband med
(planerade) utbildningsfrndringar har ibland sprk och skrivande tagits
upp (se exv. Juridikundervisningens pedagogik 1990 och Juridikundervis-
ningens pedagogik 2 1994). ven i olika former av utvrderingar av juridik-
utbildningen kan terfinnas synpunkter p studenters skrivande.
Kosse & ButleRitchie (2003) har underskt hur olika typer av jurister
vrderar nyblivna juristers skrivande.44 En slutsats av studien blir att de olika
yrkesgrupperna har tmligen samstmmiga uppfattningar om vad som karak-
teriserar vlskrivna juridiska texter. Frfattarna ppekar att det resultatet tar
dd p myten att akademiskt verksamma jurister inte kan lra ut vad prakti-
kerna gr,45 vilket inkluderar skrivande och andra praktiska frdigheter. De
terger en stndpunkt som visar hur denna klyfta mellan de tv grupperna
kan uppfattas. Professorer r mer inriktade p sina egna publikationer n p
studenternas skrivande, och

44
Yrkesverksamma jurister har noterat olika typer av brister i nyutexaminerade juristers
skrivande: too much verbiage, lack of focus, failure to grasp issues, incompleteness, poor
grammar, lack of basic writing principles, lack of clarity, lack of overall organization (Kosse
& ButleRitchie 2003:87).
45
a well-entrenched myth that academics do not know how to teach what lawyers do.

46
 many academics, by virtue of their disdain of law practice, have succeeded
only in imbuing their students with the ability to express themselves in pro-
fessional jargon without communicating the human voice of the law. (Miner
1989:16)

Att jurister r verksamma inom olika flt medfr att det finns skillnader i
deras sprkanvndning. Om sprkanvndningen i olika miljer och situatio-
ner dr juridik utvas fr en bred belysning i juridikutbildningen bidrar det
till att studenterna fr en frdjupad syn p komplexiteten i den juridiska dis-
kursen.

47
3 Material och metod

I detta kapitel redovisar jag frst de olika delar som mitt material bestr av.
Drefter presenterar jag mina metodiska utgngspunkter och mitt tillvga-
gngsstt vid referenser och citat samt kommenterar ngra etiska aspekter p
min studie.

3.1 Materialets delar

Det material som jag anvnder fr att belysa och analysera den sprkliga
normfrmedlingen i juridikutbildningen kan placeras i tre koncentriska cirk-
lar som representerar olika delar av den undervisningspraktik som studenter-
nas skrivande ger rum inom.

Institutionell
ram

Handled-
ning och
riktlinjer

Skriftliga
textkom-
mentarer

Figur 3:1. Schematisk bild av de huvudsakliga delarna i avhandlingens material:

Institutionell ram avser villkor fr studenternas skrivande som skapas av juridikut-
bildningens utformning och utbildningens upplggning av skrivuppgifter och text-
bedmning. Med handledning och riktlinjer avses olika typer av skriftliga och munt-
liga anvisningar fr sprk och innehll i pm-texterna. Den centrala delen av materia-
let utgrs av lrarnas skriftliga textkommentarer.

48
Den yttersta cirkeln gller den institutionella ramen och de frhllanden som
styr frutsttningarna fr skrivandet.46 Hit hr upplggningen av undervis-
ning kring skrivande, skrivuppgifter, handledning och responsgivning och
formerna fr examination. Den hr delen av materialet bygger till stor del p
information som finns att hmta i olika typer av dokument frn Juridiska
institutionen men ocks p den insyn i juridikutbildningen som jag skaffat
mig genom fltstudier. Utifrn materialet gr jag en beskrivning av moment
som bidrar till karaktren hos utbildningen som milj fr skrivtrning.
Den andra delen av materialet (den mellersta cirkeln) utgrs av de anvis-
ningar och riktlinjer som mer direkt ger vgledning fr studenternas skrivan-
de. I denna kategori ingr dels skriftliga anvisningar och anbefalld litteratur
kring skrivande (boken Att skriva juridik), dels den vgledning som frmed-
las via frelsningar, lektionsliknande moment med skrivande som mne och
handledningstrffar. Till den hr delen av mitt forskningsmaterial hr ocks
sdana interna anvisningar som tjnar som vgledning fr lrarnas pm-
bedmning.
I den innersta cirkeln terfinns det som r huvudmaterialet i min under-
skning: lrarnas skriftliga kommentarer till studenternas texter. Till alla tre
cirklar anknyter de synpunkter frn studenter och lrare som jag har samlat
in genom enktunderskningar, intervjuer och e-postkontakt.
Min materialinsamling utfrdes huvudsakligen under perioden 2002
2005. Utbildningar genomgr stndigt frndringar av olika slag, s ven
juridikutbildningen i Uppsala. Det medfr att ngra frhllanden som rdde
under tiden fr min materialinsamling inte lngre r aktuella. Vissa frnd-
ringar har sedan dess gjorts nr det gller bland annat utformningen av pm-
uppgifter p termin 1, en frelsning p termin 1 om att skriva juridik, pm-
seminarier p termin 2 och gstlrarsystem.47 Huvuddragen i utformningen r
dock ofrndrade. De frndringar som gjorts r frhllandevis marginella i
jmfrelse med den stora omlggning av utbildningen som gjordes 1992 (se
vidare avsnitt 4.1).
Fr att i inledningen av min underskning f en inblick i undervisnings-
praktiken vid juridikutbildningen fljde jag under hstterminen 2002 konti-
nuerligt seminarierna i tv grupper p termin 1. Jag har sedan tagit del av
flera andra typer av undervisningsmoment och har drigenom ftt en bredare
frtrogenhet med juridikutbildningen. Innehllet i de moment p termin 1
och 2 som direkt rr skrivande r en del av mitt empiriska material och dessa
moment presenteras i avsnitt 3.3.
Nr jag har suttit med vid olika undervisningsmoment har jag frt anteck-
ningar men inte spelat in undervisningen. Jag har gjort bedmningen att jag

46
Figur 3:1 ger en versiktlig bild av mitt material men utgr inte ngot frsk att skdlig-
gra hur skrivandet i juridikutbildningen r infogat i en juridisk praktikgemenskap.
47
Ngra frndringar som kan vara av betydelse fr studenternas skrivande kommenterar jag i
avhandlingen.

49
har kunnat notera de inslag som anknyter till mina frgestllningar utan att
spela in. I de fall lrarna har anvnt skriftligt material som gller skrivande
och skrivtrning har jag samlat in det nr s har varit mjligt.
Vid mina lektionsbesk har jag varit mn om att inta en tillbakadragen
roll, vilket jag har betonat nr jag presenterat mig fr lrarna respektive fr
studenterna. Det har dock frekommit att lrare vnt sig till mig med frgor
om exempelvis grammatiska benmningar. Jag har d gett kortfattade svar.
I avsnitt 3.23.8 redogr jag fr de olika delarna i mitt material med br-
jan i det som utgr krnan: student-pm med lrarkommentarer. Jag diskute-
rar ocks frgor kring urval, bortfall och rollen som observatr av ett forsk-
ningsobjekt som utgrs av en undervisningspraktik.
Denna avhandling handlar delvis om skrivkonventioner. En sdan gr sig
gllande redan i benmningen av studenternas texter: genus hos frkortning-
en av promemoria. I lrarkommentarerna finns det flera exempel p att
t-genus ndras till n-genus. Jag har noterat ett fall dr en student anvnder
och fr kommentar till t-formen s lngt fram i utbildningen som p termin 5
[T5/106]. Lrarnas terkommande ppekanden om n-formen fr allts inte
totalt genomslag.48 Sprkrdet anger i sin rdgivning p Internet att formen i
dag oftast r ett pm.49
Nr det gller bruket av stora eller sm bokstver i frkortningar finns det
en skiftande norm. I Sprkrdets Svenska skrivregler (2008) rekommenderas
anvndning av sm bokstver i initialfrkortningar som blivit vanliga i
sprkbruket, dribland pm (punkt 10.5.1). Frgan tas upp av Siv Strmquist
(2005b) i en sprkspalt i Svenska Dagbladet. Budskapet framgr av sprk-
spaltens rubrik: Skrikiga versaler tappar mark. Den dominerande normen i
informationsmaterial frn Juridiska institutionen r PM med stora bokstver
(och n-genus). I frordet till sjtte utkade upplagan av Myndigheternas
skrivregler (2004) skriver rttschefen i Statsrdsberedningen Christina
Weihe att rekommendationerna fr hur man skriver initialfrkortningar har
ndrats: Man kan nu i strre utstrckning anvnda sm bokstver i initial-
frkortningar. I avhandlingen anvnder jag vid citat den form som finns i
materialet, annars ett pm.

3.2 Pm-material
Syftet med insamlandet av juridikstudenternas texter har varit att f tillgng
till lrarnas skriftliga kommentarer. I min underskning har jag hmtat pm
frn frmst termin 1 och 2. Som exempel p hur en kommenterad textsida

48
Bland juridiklrarna finns det dock olika uppfattningar i genusfrgan och bruket varierar.
Vid pm-handledning p termin 1 tar en lrare upp frgan med studenterna: Vi lrde tidigare
en PM, men det gr vi inte lngre. (16.10.2002). I undervisningsplanen fr T6 2005 anvnds
formen ett PM.
49
Genus p frkortningar: en eller ett pm, en eller ett ISP? Hmtat 27.4.2007.

50
kan se ut terges i bilaga 1 en sida ur ett pm frn termin 2 (med tillstnd frn
den aktuella lraren). P exempelsidan finns fler lrarkommentarer n ge-
nomsnittligt.
Under det frsta ret av utbildningen tillmts studenternas sprkbehand-
ling stor betydelse i bedmningskriterier och lrarkommentarer. De pm frn
termin 36 som jag samlat in bidrar till min bild av juridikstudenternas skri-
vande men ingr inte i mitt krnmaterial av pm.
Studenternas pm arkiveras p institutionen men innehller d inte ngra
lrarkommentarer. Fr att f tillgng till kommenterade texter har jag varit
beroende av insatser frn de enskilda lrarna. Vid insamlandet av pm har jag
vnt mig till kursfrestndarna p olika terminskurser och drefter till vriga
lrare. En komplikation i insamlandet har varit att tiden ofta varit mycket
knapp mellan lrarnas rttning och terlmnande av texterna. Fr att kunna
f pm med lrarkommentarer har jag vid ngra tillfllen sjlv kopierat pm
medan lraren inlett den lektion d texterna skulle lmnas tillbaka.
Nr jag samlat in texter har jag frn varje lrare efterfrgat pm som be-
dmts vara av olika kvalitet. Jag gr inte ngon systematisk analys av lrar-
kommentarer i frhllande till de pong som ett pm ftt, och jag har beaktat
kvalitets- och pongaspekten endast stillvida att jag efterfrgat texter som
bedmts som (mycket) bra, medelbra respektive smre. Ett frsta urval av
pm har allts gjorts av lrarna sjlva. Ett slumpmssigt urval har skett vid de
tillfllen d jag sjlv kopierat pm. Eftersom den skrivande studenten r ano-
nym har inget urval kunnat gras utifrn studenternas lder eller kn. Mitt
syfte r inte att fastsl hur juridikstudenter skriver, och min bedmning r att
de texter som jag samlat in representerar den bredd som finns bland student-
texter frn termin 1 och 2.
F av lrarna i min studie skriver sitt namn (eller sin signatur) p de pm
som de bedmt, men jag har p andra stt oftast kunnat knyta de insamlade
texterna till de olika lrarna (t.ex. genom tfljande information nr de
skickat texter till mig). Mitt syfte r inte att systematiskt underska hur en-
skilda lrare skriver sina kommentarer, inte heller hur lrarnas olika bak-
grund prglar deras rttning. Det r dock en variabel som vore intressant att
underska.
Jag har strvat efter att mina analyser av lrarkommentarerna skall grunda
sig p kommentarer frn ett flertal olika lrare. Min ambition har varit att f
in pm frn de flesta pm-rttande lrare p termin 1 och 2 under den aktuella
perioden. Juridiska institutionen tillmpade d ett gstlrarsystem, och en
konsekvens av det var att lrargruppen p de frsta terminerna skiftade frn
r till r under min materialinsamlingsperiod. Detta frhllande, jmte lra-
res arbetsbrda och sjukskrivningar, har bidragit till att jag inte kunnat f pm
frn alla lrare. Pm-materialet frn termin 1 och 2 innehller dock kommen-
tarer frn 17 olika lrare. Som ett led i anonymiseringen av materialet om-
nmner jag alla lrare som hon.

51
 En versikt ver det insamlade pm-material frn termin 1 och 2 som utgr
mitt krnmaterial ges i tabell 3:1. Jag har samlat in fler pm n vad som ingr
i krnmaterialet, men jag har uteslutit texter dr lraren inte har skrivit ngon
slutkommentar eller dr jag inte ftt med ngon slutkommentar samt texter
dr trycket blivit otydligt vid kopieringen. P termin 1 skriver studenterna tre
texter om samma mne, benmnda PM 1, PM 2 och PM 3 (se vidare kapitel
4). PM 1 pongstts inte och studenterna fr endast muntliga kommentarer,
varfr jag inte har med PM 1 i mitt material. P termin 2 ingr tre fristende
pm-uppgifter. I mitt material har jag sammanfrt dem i en grupp.
Tabell 3:1. Antal pm och antal lrare per underskt termin.50
Terminskurs, pm-uppgift Antal pm Antal lrare
T1 2002, PM 2 32 5
T1 2003, PM 2 12 4
T1 2002, PM 3 43 8
T1 2003, PM 3 9 3
T1 2004, PM 3 7 1
T2 2003 34 4
T2 2004 22 5
T2 2005 10 2
Totalt 169 17

De pm som frtecknas i tabellen har jag gtt igenom fr att f en bild av

lrarkommentarernas innehll och utformning. I mina resonemang i avhand-
lingen hmtar jag exempel frn cirka 150 olika pm-texter.51 Berkningar av
antal kommentarer terfinns i avsnitt 6.4 och 6.5. I 108 texter har jag klassi-
ficerat kommentarerna enligt en modell som presenteras i avsnitt 6.3.52
Jag har inte kunnat styra insamlingen av pm frn termin 1 s att jag sys-
tematiskt ftt PM 2 och PM 3 frn samma studenter (samma kodnummer),
och drfr har jag inte kunnat underska frndringar i vad som kommente-
ras hos enskilda studenter.

50
Eftersom lrare har varit inbegripna i flera pm-omgngar blir totalsiffran (17) lgre n
summan av lrare p de olika terminskurserna.
51
Exemplen r hmtade frmst frn termin 1 och 2 p juristprogrammet. Ngra exempel
kommer frn senare terminer p juristprogrammet samt ngot enstaka exempel frn den fri-
stende kursen Juridisk introduktionskurs II, JIK II, som r parallell med terminskurs 1.
52
Ett strre pm-material hade mjligen kunnat frstrka representativiteten, men de praktiska
ramarna har inte medgivit ett mer omfattande material. Min studie blir drfr av ett annat slag
n exempelvis Connor & Lunsford (1988) som i en underskning samlade in 21 500 texter
skrivna av collegestudenter och med hjlp av 50 teaching assistants, instructors, and profes-
sors kategoriserade alla formella fel i 3 000 av texterna. Frutom att en sdan stab av lsare
kan mjliggra ett stort material bidrar den till validiteten i bedmningen och kategorisering-
en av felen: to rationalize the arbitrariness inherent in the project by spreading out the analy-
tical decisions (a.a. s. 401).

52
 Lrarnas skriftliga textkommentarer bestr av markeringar i texten, kom-
mentarer i marginalen och slutkommentarer (sammanfattande lrarkommen-
tar som oftast terfinns sist i texten, drav benmningen). Slutkommentarer
kan vara inordnade i en blankett med givna rubriker.

3.3 Undervisningsmoment med inriktning p skrivande

De undervisningsmoment som jag redovisar hr utgr tillsammans med l-
rarnas kommentarer till pm-texter den viktigaste grunden fr min bild av
undervisningspraktiken kring juridikstudenternas skrivande.

3.3.1 Pm-handledning
Under den frsta terminen fr studenterna pm-handledning av sin seminarie-
lrare vid tre tillfllen, antingen individuellt eller i basgrupper om fem per-
soner.53 En svrighet i min materialinsamling har varit att f mjlighet att
vara nrvarande vid individuell handledning. F av de oerfarna lrarna har
inbjudit mig att delta. Det har funnits en tveksamhet ven hos en del av de
mer etablerade lrarna; en av dem skriver: Det blir individuell handledning
fr min del och den tar jag av det sklet helst i enrum med studenten ifr-
ga.54 Jag har deltagit vid pm-handledning hos totalt fyra lrare och vid
sammanlagt 16 tillfllen.55 Handledningen skedde basgruppsvis (endast vid
ngot tillflle med en enskild student), och de handledningstillfllen som jag
observerade gde i frsta hand rum infr skrivandet av PM 2.

3.3.2 Pm-genomgngar p termin 1 och 2

P termin 1 och 2 lmnas studenternas pongsatta texter tillbaka vid srskil-
da pm-genomgngar. I den del av mitt material som utgrs av undervis-
ningsmoment r dessa genomgngar ett viktigt inslag. Det moment p termin
1 dr studenterna fr tillbaka sina pm och dr de rttande lrarna kommente-
rar sprkanvndning och innehll kallas rttsteknikgenomgng, RTG. Be-
nmningen pekar p att skrivandet av en juridisk promemoria skall ses som
en tillmpning av rttslig teknik och juridisk metod. I avsnitt 5.3.4 tar jag
upp innehll och upplggning. Under merparten av tiden fr min material-
insamling har det hllits tv RTG-trffar p termin 1, den frsta efter PM 2,
den andra efter PM 3. Vid RTG-trffarna medverkar ofta tv lrare. P ter-

53
Arbete i basgrupper r ett grundlggande inslag i utbildningen (se vidare avsnitt 4.1).
54
E-post 19.11.2002.
55
Datum fr pm-handledning i basgrupp p termin 1 som jag deltagit vid: 2002: 11/10, 15/10,
16/10, 16/10, 17/10, 17/10, 22/10, 24/10, 24/10, 21/11; 2003: 22/10, 18/11; 2004: 12/10,
13/10, 18/10, 25/11. Att ett datum terkommer innebr att jag har varit med vid samma mo-
ment med olika lrare samma dag.

53
min 2 anvnds benmningen PM-seminarium fr det moment d studenterna
fr tillbaka sina pm. Nr jag terger yttranden frn RTG-trffar eller pm-
seminarier anges datum fr trffen i fotnot.
I nedanstende frteckning ver de skrivrelaterade undervisningsmoment
p termin 1 respektive 2 som jag har tagit del av anges antal tillfllen och
antal lrare som medverkat. I fotnot anges datum fr undervisningen.

TERMIN 1, RTG56
2002: Sju tillfllen, totalt fem lrare
2003: Fem tillfllen, totalt tta lrare
2004: tta tillfllen, totalt sju lrare
Totalt 20 tillfllen och 18 olika lrare

TERMIN 2, PM-SEMINARIUM57
2003: Nio tillfllen
2004: Sju tillfllen
2005: Tv tillfllen
Totalt 18 tillfllen och 9 olika lrare

3.3.3 Andra typer av undervisningsmoment

I undervisningen p termin 1 ingr en frelsning om att skriva juridik. Den
ges oftast i slutet av september, nr studenterna brjar arbeta p allvar med
sitt frsta pm. De frelsningar som jag har lyssnat p har hllits av ngon
juridiklrare p termin 1 (2003 av tv personer). ven om innehllet i en
frelsning alltid styrs av den person som hller den, br det som frmedlas i
denna frelsning kunna ses som ett vittnesbrd om vad juridikutbildningens
lrare anser vara grundlggande i frmgan att skriva juridik.58
Hsten 2003 gavs en ny form av stdkurs, Juridisk svenska. Hstterminen
2004 gavs en ponggivande variant av kursen.59 Kursen tillkom i samband
med att Juridiska institutionen hade en srskild antagningskvot fr studenter
med bda frldrarna fdda utomlands.
Det r rimligt att betrakta denna kurs som en kanal i det frmedlande av
sprkmnster och sprkliga ideal som sker i utbildningen. Deltagarna var

56
Datum fr RTG p termin 1: 2002: 11/11, 14/11, 15/11, 12/12, 16/12, 16/12, 17/12; 2003:
11/11, 12/11, 4/12, 9/12, 10/12; 2004: 17/11, 17/11, 17/11, 13/12, 13/12, 14/12, 14/12, 14/12.
57
Datum fr pm-seminarier p termin 2: 2003: 25/2, 25/2, 27/2, 27/2, 1/4, 2/4, 14/5, 15/5,
16/5; 2004: 25/2, 1/4, 1/4, 1/4, 7/5, 7/5, 7/5; 2005: 23/2, 23/2.
58
Datum fr de frelsningar som jag har hrt: 25.9.2002, 24.9.2003, 29.9.2004, 3.10.2007
samt 13.9.2006, d frelsningen hlls av en lektor frn Institutionen fr nordiska sprk.
(ven hsten 2005 hlls frelsningen av denna lektor.)
59
Kursen gav 3 pong med dvarande pongsystem.

54
nya studenter som ville frst mer av vad juridisk svenska innebr. Kurs-
ledare var en doktorand med undervisningsvana.
Till de vriga undervisningsmoment med skrivanknytning som jag beskt
hr pm-opposition p termin 4 och ventilering av examensarbete. Min fr-
frgan om att f vara med vid ngon pm-opposition p termin 6 besvarades
vren 2004 nekande av en kursfrestndare eftersom momentet utgjorde
examination och studenterna redan var tmligen uppstressade.60 ret drp
fick jag emellertid tilltelse att sitta med.
Jag har ven tagit del av ngra moment dr studenternas muntliga frm-
ga sttt i centrum: processpel p termin 4 och uttagning till SM i juridik.
Kunskap om juridikutbildningen har jag ocks ftt genom att beska frels-
ningar, dribland p termin 1 kring mnena tolkning, juristrollen och att lsa
och frst rttsfall och p termin 2 om studie- och skrivteknik.
Fr att ytterligare bredda och frdjupa min knnedom om hur Juridiska
institutionen arbetar med frgor kring sprkfrdighet har jag beskt mten
fr institutionens lrare: en utbildningsdag dr skriftlig respektive muntlig
frdighetstrning diskuterades (10.3.2005) och ett fredrag betitlat Att tala
juridik kvinnligt, manligt, juridiskt (Eric Bylander 2.4.2003).

3.4 Skriftliga anvisningar

Till bilden av juridikstudenternas skrivtrning hr ocks de skriftliga anvis-
ningar fr pm-skrivandet som ges i undervisnings- och kursplaner. Frn den
hr typen av material har jag ftt bde vergripande och mer specifik infor-
mation om ramar och villkor fr studenternas skrivande. Mer direkt vgled-
ning fr studenterna i handboken Att skriva juridik, som jag tar upp i avsnitt
3.4.1. Dr behandlar jag ocks annan kurslitteratur med koppling till studen-
ternas skrivande. Dokumentet En promemoria om PM-rttning riktar sig till
juridiklrarna. Det tjnar fr mig som belysning av en rttningskultur som
utgr ett inslag i en skriftpraktik. En presentation av dokumentet ges i avsnitt
5.4.2.

3.4.1 Vgledande litteratur

Juridikstudenterna blir ofta hnvisade till handboken Att skriva juridik som
ett rttesnre fr all formalia i skrivandet. Frfattarna (Ulf Jensen, Staffan
Rylander och Per Henrik Lindblom) r frutvarande lrare och forskare vid
Juridiska institutionen i Uppsala.61 I mitt material tjnar boken som uttryck
fr rdande sprk- och textnormer i utbildningen, och jag gr i mina analyser
av lrarnas pm-kommentarer kopplingar till de sprkliga rd och riktlinjer

60
E-post 4.5.2004.
61
Frsta upplagan av boken kom 1993 och fjrde upplagan 2006.

55
som boken frmedlar. I avsnitt 5.3.3 ges en redovisning av studenternas an-
vndning av boken. Som ett exempel p innehllet i Att skriva juridik redo-
visar jag hr vilka punkter som behandlas i avsnittet Ordet och frasen som
ingr i kapitlet Stil och sprk:62
Termknnedom
Ordfrlngningar och ondiga ord
Adjektiv och adverb
Nakna substantiv
Verbformer
Tempus
Utlndska ord och modeord
Variation av ord och fraser
Vrdeladdning och genus

Vart och ett av avsnitten handlar p ngot stt om inskolningen i juridiskt

sprkbruk. Termknnedom r en viktig del i inskolningen, och avsnittet tar
kortfattat upp ngra aspekter som r kopplade till nya studenters term-
anvndning och termknnedom. Avsnitten om ordfrlngning och nakna
substantiv aktualiserar sprkdrag i ldre utrednings- och juristsprk, och dr
frmedlas liksom i avsnittet om utlndska ord och modeord ett klar-
sprksperspektiv. Krav som idag stlls p sprket hos myndigheter och i
andra liknande offentliga sammanhang uppmrksammas. Budskapet i det
korta avsnittet om adjektiv och adverb r en varning fr vrdeomdmen. I
det avslutande avsnittet om vrdeladdning str genusaspekter i centrum och
dr behandlas frmst frgan om anvndningen av han och hon.
I listan ver kurslitteratur p termin 1 finns frutom Att skriva juridik
ocks Examinationer. Betraktelser ver juriststudenters skrivande (Melander
2006), skriven av en frutvarande lrare p termin 1. Den frmedlar rd och
insikter och ger en intressant belysning av en juridiklrares syn p konsten
att skriva en juridisk promemoria. Boken bidrar till min bild av vilka synstt
p juridikstudenters skrivande som r framtrdande i utbildningen.
Tolkning och tillmpning (Melander & Samuelsson 2003) r en handbok
som ven den terfinns i litteraturlistorna p termin 1 och 2. Boken fungerar
som hjlp i studenternas frstelse av juridisk metod och tar upp sdant som
rttsregler, rttskllor, tolkningsproblem och argumentationsteknik. Den
innehller ocks ett avsnitt om att studera juridik. Syftet med boken sgs
vara att bidra till en frstelse av hur man hanterar rttsliga problem med
framgng. De resonemang som frs i boken visar p viktiga inslag i den bild
av juridisk verksamhet som studenterna bygger upp.

62
Kapitlen i handboken Att skriva juridik (2006) har fljande rubriker: Det juridiska sprket,
Planering och disposition av texter, Stil och sprk, Vissa skrivregler, Noter och kllfrteck-
ning, Typografi, Bedmning av skrivuppgifter, Uppsatsseminariet och opponentuppgiften.

56
3.4.2 Skriftligt material frn enskilda lrare
Vid mina observationer har jag noterat att endast ngra f lrare anvnder
skriftligt material i samband med handledning eller terlmnande av bedm-
da studenttexter. Det material som jag samlat in vid handledning eller RTG
p T1 och pm-seminarier p T2 r av skiftande art. Ngra lrare frser stu-
denterna med en lista ver nomenklatur, det vill sga sdana frkortningar
och symboler som lrarna anvnder i sina kommentarer.63 Jag har vid ngot
tillflle sttt p en lrarledd genomgng av exempel-pm.64 Vid ett handled-
ningstillflle p T1 2002 fr studenterna ett blad med verskriften Ngra
saker som kan anvndas fr att va syftningar och annat, och 2003 delar en
lrare ut exempel p nr isrskrivna ord fr en HELT annan betydelse n
den avsedda. P det sistnmnda bladet fr studenterna ocks en checklista
att anvnda i sitt skrivande.

3.5 Enkter
I min studie har jag inhmtat synpunkter frn studenter genom ngra enkter.
Enktmaterialet ger en bild av studenternas uppfattningar om skrivandet p
juridikutbildningen. De enkter som jag anvnt mig av har inte som frmsta
syfte att ge en kvantitativ bild av studenternas uppfattning, men i vissa fall
anger jag kvantitativa data. I frsta hand anvnder jag mig av enktmateria-
let genom att i mina analyser av pm-handledning och pm-kommentarer lyfta
fram belysande studentsynpunkter frn enktsvaren.
Enktunderskningarna har genomfrts i de studentgrupper som anges i
tabellen nedan. T1-studenterna 2002 r samma kull som T4-studenterna
2004 och T6-studenterna 2005. Enkterna har lmnats ut i slutet av respekti-
ve termin.
Tabell 3:2. Antal enktsvar per underskt termin.
Termin och tidpunkt Antal svarande
T1, december 2002 182
T1, december 2003 151
T1, december 2004 103
T1 2004,
kursen Juridisk svenska 24
T4, maj 2004 43
T6, maj 2005 49

63
T1 2004, Nomenklatur.
64
T1 pm-handledning 25.11.2004. Exempeltexten bestod av delar frn tv pm frn ngon
tidigare termin.

57
Hanteringen av de olika omgngarna av enkter har gtt till p ngot olika
stt. Enkten till studenterna p terminskurs 1 i december 2003 lmnades till
studenterna gruppvis vid seminarier. Jag delade sjlv ut enkter i s mnga
grupper som det var mjligt och tog annars hjlp av seminarielrarna. Mnga
studenter fyllde i enkten vid seminarietillfllet. Enkten till terminskurs 1 i
december 2004 lmnades till studenterna i samband med RTG, det tillflle
d PM 3 kommenterades och lmnades tillbaka. Vissa studenter fyllde i en-
kten direkt efter RTG (23 personer), medan andra lmnade in den senare
(44 personer). Fr att f ett strre enktmaterial bad jag vid tv frelsnings-
tillfllen fr termin 2 under januari 2005 de studenter som inte tidigare fyllt i
enkten att gra det, och drefter fick jag in ytterligare 48 enktsvar. Enk-
ten besvarades av totalt 103 T1-studenter. Enkterna lmnades ocks till
seminariegrupperna p den fristende kursen Juridisk introduktionskurs II
(JIK II) som r parallell med terminskurs 1, men deras svar utgr en liten
del. Fr enhetlighetens skull redovisar jag endast enktsvar frn programstu-
denter p termin 1.65 ren 20022004 var cirka 300 studenter registrerade p
terminskurs 1, och 280, 278 respektive 303 studenter tenterade vid det ordi-
narie tentamenstillflle i december som avslutar terminskursen.
Enkterna frn T1 2002 och 2003 innehller bde ppna frgor och frgor
dr studenterna skall gradera givna alternativ. Ngra kvantitativa resultat
redovisas i avsnitt 5.3.1. Enkten frn T1 2004 innehller endast ppna fr-
gor.

3.6 Intervjuer och e-postkontakt

Min bild av juridikstudenternas skrivande bygger ocks p synpunkter som
framkommit vid intervjuer med studenter. Intervjumaterialet utgrs frmst
av en serie samtal som jag har haft med ngra studenter sedan deras frsta
termin hsten 2002. I de tv seminariegrupper som jag fljde under termin 1
tillfrgades totalt drygt 15 slumpvis utvalda studenter om de ville delta i en
serie intervjuer. De flesta accepterade att delta, men ngra av dem lmnade
ganska snart utbildningen. terstende tio studenter har jag intervjuat ngra
gnger fram till en avslutande intervju under deras sjtte eller sjunde termin.
Fr att undvika att skapa en pressad situation genomfrde jag de frsta inter-
vjuerna som ett samtal som inte spelades in. Den sista intervjun med varje

65
I enkten till T1 2004 skulle studenterna uppge om de deltagit i kursen Juridisk svenska.
Jag har inte systematiskt jmfrt enktsvaren utifrn denna variabel, men det finns mjlighet
att notera srskilda frhllanden och samband. Jag har exempelvis observerat att en student
som fresprkar en obligatorisk kurs i juridisk svenska fre juridikstudierna inte deltagit i
kursen i juridisk svenska (utifrn vad hon angett p enkten): Innan man brjar p juristut-
bildningen borde man g en svenska kurs [s] med inriktning p det juridiska sprket. Det
borde vara ett krav, det skulle underltta studierna vldigt mycket tror jag. [EnT104/k85/98].
Bland de studenter som gick kursen i juridisk svenska 2004 kan ing studenter frn JIK II.

58
student var av sammanfattande karaktr och bandades.66 Komna s lngt i
utbildningen visade studenterna en trygghet i sin roll och bandspelaren ver-
kade inte bekymra dem. Jag citerar ngon gng frn detta intervjumaterial,
men intervjuerna tjnar frmst som en bakgrund i den bild av juridikutbild-
ningen som jag skaffat mig.
Jag har ocks genomfrt ngra intervjuer med lrare. Genom dessa inter-
vjuer har jag frdjupat min bild av studenternas skrivande, men det har inte
varit mitt syfte att gra ngon systematisk intervjustudie och jag har drfr
inte spelat in intervjuerna. Fr att ytterligare komplettera bilden har jag ven
intervjuat ngra av institutionens studievgledare respektive en av studierek-
torerna. Till min bild av juridikutbildningen bidrar ocks de spontana samtal
som jag haft med studenter och lrare i samband med att jag suttit med vid
olika undervisningsmoment. Under processen med avhandlingsskrivandet
har jag via e-post inhmtat kompletterande information eller synpunkter frn
ngra av lrarna i min studie. Inblickar i juridikstudenters skrivarbete har jag
ocks ftt genom mitt arbete med studenttexter i Sprkverkstaden vid Uppsa-
la universitet.

3.7 Utvrderingar
Studentsynpunkter framkommer ocks i utbildningens egna utvrderingar. I
min studie har jag nr det gller den typen av material frmst beaktat kurs-
rdsprotokoll frn termin 1 och 2.67 Vid ett kursrd deltar kursfrestndare,
ngon ytterligare lrare samt valda studentrepresentanter fr de olika semi-
nariegrupper som studenterna r indelade i.
Utbildningen vid Uppsala universitet har ingtt i den kvalitetsgranskning
av juridisk grund- och forskarutbildning som genomfrts av Hgskoleverket
(2007). De ppekanden som rr studenternas skrivande r oftast alltfr gene-
rella fr att kunna utgra ngot vsentligt tillskott till min underskning.68

66
Dessa avslutande intervjuer genomfrdes 23.5.2005, 24.5.2005 (tv stycken), 26.5.2005,
1.6.2005, 7.6.2005 (tv stycken), 14.12.2005, 15.12.2005 och 17.10.2006.
67
Kursrdsprotokollen frn termin 1 (T1/JIK II) avser mitterminskursrd 2004 (protokollet ej
daterat), 25.10.2005 och 23.10.2006 och terminskursrd 19.1.2005, 19.1.2006 och 18.1.2007.
Protokoll frn termin 2 gller mitterminskursrd 24.3.2003, 22.3.2004 och 15.3.2005 och
avslutande kursrd 1.9.2005. Jag har ocks tagit del av kursrapporter frn T1 2006 och 2007.
68
Om skrivfrdighet sgs bland annat fljande (s. 28): P mnga hll visar dock lrostena
brister i studenternas muntliga och skriftliga frdighetstrning. Brister i skrivfrdighet konsta-
terar man ltt genom att lsa uppsatser och svar p tentamensfrgor. Bedmargruppen har
ocks trffat studenter som efterlyst mer trning i dessa hnseenden.

59
3.8 Litteratur om sprkbruk och sprkriktighet
Ett syfte med denna avhandling r att belysa och analysera de sprknormer
som frmedlas i juridikutbildningen. I analysen kopplar jag det normerande
budskapet i lrarnas kommentarer och i Att skriva juridik till olika sprkliga
normkllor. Litteratur som utgr en teoretisk grund fr dagens sprkvrds-
arbete r framfrallt Svenska Akademiens grammatik, Svenskt sprkbruk,
Svenska skrivregler och Sprkriktighetsboken. Dessa handbcker utgr refe-
renspunkter i mina analyser. Jag anknyter ocks till Myndigheternas skriv-
regler, Erik Wellanders Riktig svenska och viss annan sprkbeskrivande eller
sprkvrdande litteratur samt till uppsatshandbcker fr studenter.

3.9 Metodiska utgngspunkter

Denna avhandling hr hemma inom bde ett sprkvetenskapligt och ett ut-
bildningsvetenskapligt flt. Utbildningsvetenskaplig forskning har ofta en
etnografisk karaktr. Mnga forskare inom det utbildningsvetenskapliga
fltet har kommit att anvnda beteckningen etnografisk fr att beskriva stu-
dier dr deltagande observation anvnds. Judith Green och David Bloome
gr i artikeln Ethnography and ethnographers of and in education en di-
stinktion mellan tre stt att frhlla sig till etnografi: gra etnografi, anta ett
etnografiskt perspektiv och anvnda etnografiska verktyg (Green & Bloome
1997:183). Etnografiska verktyg innebr sdana metoder och tekniker som
brukar associeras med fltarbete. Min avhandling utgr en sprkvetenskaplig
studie men jag har ocks en etnografisk ansats. Jag anvnder mig av etnogra-
fiska verktyg i den meningen att studien delvis bygger p material som har
samlats in vid fltstudier. Jag har befunnit mig bland och studerat lrare och
studenter i undervisningsvardagen.69
John Flowerdew (2002) anger triangulering som en central del i etnogra-
fisk metod. Syftet fr forskaren r att bredda och frdjupa perspektiven ge-
nom att kombinera olika metoder. Jag iakttar ett sdant frhllningsstt s-
tillvida att jag strvar efter att belysa mitt forskningsobjekt med hjlp av
olika typer av material, dribland skriftliga alster, observationer av muntliga
undervisningsmoment, enkter och intervjuer.
I centrum fr min analys av den sprkliga normfrmedlingen i juridikut-
bildningen str lrarnas skriftliga kommentarer. Dr s r mjligt lyfter jag i
mina analyser av innehllet i de skriftliga lrarkommentarerna fram belysan-
de yttranden frn lrarnas pm-handledning och pm-genomgngar (RTG och
pm-seminarier). I mina tolkningar av intentionen med olika textkommentarer

69
Heath & Street (2008:106) menar att en etnografisk inriktning r betydelsefull i studiet av
hgre utbildning. Den bidrar till belysningen av academic literacies och later language
development.

60
tar jag hjlp av sdant sprkvgledande innehll som jag noterat i andra
sammanhang i juridikundervisningen.
Mina klassificeringar av lrarkommentarerna bygger naturligtvis p min
tolkning av vad som utifrn sammanhanget rimligen kan vara lrarens inten-
tion med en kommentar. Tyvrr innebr forskningsvillkoren kring en studie
som min att man oftast inte har mjlighet att anvnda sig av medbedmning
p ett systematiskt stt.
Utifrn mina klassificeringar av lrarkommentarerna redovisar jag kvanti-
tativa data som ger en bild av innehllet i kommentarerna. Klassificeringarna
utgr tillsammans med mina iakttagelser vid fltbesk och studentsynpunk-
ter som kommit fram i enktsvar och intervjuer underlag fr de slutsatser
som jag drar om budskap i den sprkliga normfrmedlingen.
Det finns en variation i bedmnings- och rttningspraxis mellan de olika
lrarna i mitt material. Det medfr att de exempel p markerade formule-
ringar som jag tar fram utgr just exempel. Det innebr bland annat att sda-
na sprkdrag som jag citerar inte markeras av lrarna varje gng som de
frekommer i en studenttext. Pronomenbruk som medfr grammatisk inkon-
gruens r exempelvis ett sprkdrag som markeras i mnga fall men inte i det
fljande: Nr HD tog stllning till fallet ansg de inte att [T2/320].
Jag ser de olika lrarkommentarerna som ett nt dr sprkliga onjaktig-
heter skall fngas in. Det behvs inte en heltckande vv fr att studenterna
skall uppfatta att ett sprkdrag r onskat. Jag vill understryka att jag inte
hvdar att det faktum att ett visst sprkdrag markeras innebr att det katego-
riskt avvisas av juridiklrarna. De exempel som jag ger visar dock i vilken
riktning lrarna strvar i sin rttnings- och kommentarpraxis.
Eftersom mitt material r mngskiftande har jag nrmat mig det med olika
sprkvetenskapliga metoder. I de normkllor i form av sprkriktighetslittera-
tur som jag beropar r analysen oftast traditionellt grammatisk eller stilis-
tisk, och jag har d i mina jmfrelser tillmpat samma metod. Textanalys
med diskursiva inslag har jag anvnt fr att beskriva studenternas textska-
pande och lrarnas kommentarer som del av en undervisningspraktik prglad
av en hvdvunnen juridisk skrivkultur.
Det r angelget att frska frst de personer eller miljer som beforskas
utifrn deras perspektiv.70 I min studie hade det varit givande med en konti-
nuerlig avstmning med lrarna bakom de kommentarer som jag underskt.
Arbetssituationen fr dessa lrare har dock gjort en sdan metodisk ansats
svr att frverkliga. Det r ocks s att den tolkningsprocess som studenterna
r inbegripna i nr de tar del av lrarnas kommentarer frsiggr i stort sett
helt utan lrarnas medverkan. Min forskarposition har drmed likheter med
studenternas position. De svrigheter att tolka budskapet i en del lrarkom-
mentarer som jag brottats med speglar p ett intressant stt de bekymmer

70
Blakeslee m.fl. (1996:150) pekar p vikten av att kombinera our in situ examinations with
thoughtful considerations of the perspectives possessed by our subjects.

61
som nya studenter kan ha i tolkningen och tillgnandet av lrarnas normfr-
medlande budskap.

3.10 System vid referenser och citat

I avhandlingen citeras en mngd kommenterade formuleringar i studenttex-
ter. Det som utgr den bedmande lrarens kommentar anges med LK. I
blockcitat terger jag frkortningen med fet kursiv stil LK och vid citat i
brdtexten med kursiv LK. Jag anvnder beteckningen LK i blockcitat
ocks nr jag terger endast en lrarkommentar och inte bde studenttext och
lrarkommentar. Lrarkommentarerna finns oftast i marginalen men kan
ocks finnas mellan raderna i texten. Lrarna gr mestadels inte konkreta
ndringar av ord, formuleringar, meningsbyggnad eller annat i studenttexter-
na. Beteckningen LK anvnds ven i de fall det grs. Understrykningar i
exemplen hrrr frn lraren. Markeringar i form av inringade ord terges
med understrykning.
Nr jag citerar lrarkommentarer kursiverar jag fr att ka tydligheten ord
som anvnds metasprkligt ven om lraren inte har markerat orden: Und-
vik ska och s. Referens till aktuellt pm ges inom hakparentes med ter-
minskurs och kodnummer samt vid pm frn termin 1 ven siffran 2 eller 3
som hnvisar till PM 2 respektive PM 3. Som ett led i anonymiseringen av
lrarnas kommentarer anger jag inte rtal i pm-referenserna. Om en lrar-
kommentar hrrr frn en slutkommentar anges det (slutk.).
Lrarnas markeringar och kommentarer gller nstan alltid delar av och
inte hela meningar i studenttexterna. I flertalet citat frn studenttexterna
terger jag drfr (och av utrymmesskl) endast delar av meningar. Jag an-
ger uteslutning (med tecknet []) endast inuti citerade partier, allts inte i
slutet av en citerad mening. I textexemplen terger jag partier fre och efter
det som lraren markerat nr det behvs fr frstelsen av textcitatet. I de
fall dr lraren har markerat textpartier, till exempel lnga meningar, med
streck i kanten upplyser jag om det. Lrarkommentarer som bestr av tv
delar som skrivits under varandra terges med snedstreck: LK: formulering /
talsprk. Citat frn studenttext och tfljande lrarkommentar samt pm-
referens kan drmed se ut som fljer:
Resultatet av att anbudsgivaren handlar i ond tro genom att troligen medvetet
utnyttja villfarelse hos acceptgivaren r ett avsteg frn viljeprincipen d avta-
let i helhet eller till del inte kommer att motsvara anbudsgivarens vilja. LK:
krnglig formulering [hela meningen markerad i kanten, T2/51]
Vikt skall ven fstas vid den markanta ndringen i den praktiska tolkningen
av sjlvstndigheten som har frekommit under de senaste tv decennierna
LK: inte fel, men osnyggt, och krngligt [T1/2/218]

62
Mina citat frn olika typer av skrivhandledningsmten bygger p fltanteck-
ningar; jag har inte spelat in ngra undervisningsmoment. Fr att ka tydlig-
heten terger jag yttranden i normaliserad form, vilket kan innebra att jag
lgger till formord. Motsvarande utfyllnader kan frekomma i citerade inter-
vjusvar. Det jag vill lyfta fram r formuleringar som r centrala fr frgor
kring skrivande och handledning. Jag har strvat efter att inte frndra sda-
na formuleringar. Ibland anvnder jag meningsfragment fr att inte lgga fel
ord i en lrares mun. Citat frn undervisningsmomenten RTG och pm-semi-
narium avser yttranden av lrare, om jag inte anger annat. Studenterna yttrar
sig inte s ofta i de sammanhangen. Min citeringsteknik har fljande utform-
ning:
Fltanteckning T1 RTG 12.11.2003: Skillnad mellan PM 1 och PM 2. Ls
PM-instruktionen. PM 1 deskriptivt. PM 2 brja hitta intressanta frgestll-
ningar och problematisera.
Citat: Det r skillnad mellan PM 1 och PM 2. Ls PM-instruktionen. PM 1 r
deskriptivt. I PM 2 ska ni brja hitta intressanta frgestllningar och proble-
matisera.

Vid tergivande av handledningssamtal i mindre grupper mrker jag lrares

repliker med L och studenters med S. I de fall det r flera lrare eller studen-
ter som yttrar sig benmns de L1, L2 osv. respektive S1, S2 osv.
I referenser till enktsvar frn studenter anges ett inledande En som visar
att det gller enkter, drefter terminskurs, r, kn och fdelser samt enkt-
nummer p fljande stt: [EnT104/k82/2]. Exemplet avser allts terminskurs
1 2004, kvinna fdd 1982, enktnummer 2. (I ngra fall har den svarande
inte uppgett fdelser och ibland inte heller kn.) P termin 1 r 2004 fick de
studenter som d gtt kursen Juridisk svenska en srskild enktvariant. Efter-
som det var ett litet antal kursdeltagare behvde studenterna av anonymitets-
skl inte uppge kn. I referensen till dessa enktsvar str JS fr Juridisk
svenska: [EnT104/79/JS14]. Nr jag i ett citat terger enktsvar som kommer
frn olika frgor i en students enkt avskiljer jag svaren med snedstreck. I
citat frn studenters enktsvar korrigerar jag eventuella stav- eller skrivfel
och skriftsprksanpassar stavningen dr s behvs. Nr jag citerar studenters
pm-text korrigerar jag dremot inte skrivfel.
ven i lrarkommentarerna frekommer ibland stavfel eller srskrivning.
I citerade lrarkommentarer anvnder jag den korrekta stavningen. Jag kor-
rigerar ocks eventuella skrivfel i tryckt material frn Juridiska institutionen.

3.11 Etiska vervganden

Min studie innebr att jag p nra hll iakttagit en undervisningspraktik. Jag
har inte gjort ngra frsk att dlja att min studie gller juridikutbildningen
vid Uppsala universitet. Eftersom villkoren fr studenters skrivande alltid

63
pverkas av institutionella ramar kan jag i den bild jag tecknar av juridikstu-
denters skrivande inte bortse frn den konkreta utformningen p det aktuella
lrostet.
Vad enskilda lrare gr r alltid betydelsefullt fr en student, men den en-
skilda lrarens sprkbedmningspraxis r ett utflde av uppfattningar som r
frankrade i en vidare praktikgemenskap, och det r mnster i denna sprk-
liga praktikgemenskap som jag uppfattar som intressanta. Jag har strvat
efter att avidentifiera lrarna bakom olika yttranden, men vikten av att jag
som forskare kan dokumentera mina kllor medfr att det nd kan vara
mjligt fr den som r frtrogen med utbildningens lrarkollegium att frst
vilka en del personer r. Jag har i de fall jag citerar namngivna lrares e-post
eller intervjusvar inhmtat tillstnd att terge deras synpunkter. Det r min
nskan att min studie prglas av bde frstelse av och frstelse fr den
undervisningspraktik som jag studerat.
Nr det gller studenterna bedmer jag det som mycket svrt fr en lsare
att koppla mina citat frn texter, intervjuer eller enkter till enskilda studen-
ter.

64
4 Juridikutbildningen i Uppsala

Den versiktliga beskrivning av hur juridikutbildningen vid Uppsala univer-

sitetet r upplagd som jag redovisar i avsnitt 4.1 skall bidra till bilden av det
sammanhang som juridikstudenternas skrivande r insatt i. Till bilden av den
institutionella ramen bidrar en versikt ver vilka former av skrivuppgifter
och skrivhandledning som ingr i utbildningen med fokus p termin 1 och 2
(avsnitt 4.2). Studenternas pm-skrivande innebr en trning av juridisk me-
tod, och som en belysning av denna metodiska inskolning redogr jag fr
ngra moment som kan ses som elementa i juridisk metod (avsnitt 4.3). Av-
handlingen r inriktad p skrivande men en vsentlig del av studenternas
inskolning sker genom muntlig sprkanvndning varfr jag avslutar kapitlet
med att kommentera delar av ett seminariesamtal p termin 1 och d peka p
hur studenternas tidiga frsk att resonera kring ett juridiskt innehll kan
gestalta sig.

4.1 Utbildningens upplggning

Juristprogrammet vid Uppsala universitet omfattar 270 hgskolepong, dvs.
nio terminers studier.71 Antagning till juristprogrammet sker varje hsttermin
(frn vrterminen 2010 ven p vren). Det r en eftertraktad utbildning med
hga antagningspong. Exempelvis fanns vid antagningen 2006 nstan 1 400
frstahandsskande till 300 platser. Det sker ven en antagning till pro-
grammet via den fristende kursen Juridik II (JIK II);72 studenter kan d i
mn av plats g vidare till termin 2 p programmet. Juristutbildningen r
indelad i tv niver, grundniv och avancerad niv. Den frsta nivn omfat-
tar sex obligatoriska terminskurser (totalt 180 hgskolepong). Den andra
nivn bestr av valfria frdjupningskurser (45 hgskolepong), en teoretisk
frdjupningskurs (15 hgskolepong) och ett avslutande examensarbete (30
hgskolepong). Alla studenter p programmet fljer samma studieplan un-
der de sex frsta terminerna. Under termin 1 behandlas bland annat statsrtt,
under termin 2 speciell kontraktsrtt, skadestndsrtt och arbetsrtt och un-
der termin 3 sakrtt, immaterialrtt och familjertt.

71
Utbildningens nuvarande benmning (frn 1 juli 2007) r ett led i den s kallade Bologna-
processen. Examenstiteln r juristexamen. Under den period min studie avser var utbildning-
ens benmning juris kandidatprogrammet.
72
Kursen omfattar 27 hgskolepong.

65
 Fljande siffror ger en sammanfattande bild av genomsnittsstudenten un-
der den period min underskning omfattar: Medianldern fr nybrjarna r
21 r, och 60 % av studenterna r kvinnor. Drygt hlften har inte tidigare lst
ngon kurs p hgskoleniv. De flesta av studenterna mellan 85 och 90 %
r fdda i Sverige, och 7580 % har tminstone en frlder med hgskole-
utbildning.73
Juridikutbildningen i Uppsala fick 1992 en ny utformning. I kommentarer
till den nya utformningen betonas att skriftlig trning tillmts stor betydelse
(Olsen 1994). Utbildningen bygger p en problembaserad inlrningsmodell.74
I en rapport frn en utvrdering av juridikutbildningar som genomfrts av
Hgskoleverket anger bedmargruppen att den genomtnkta och konse-
kvent genomfrda pedagogiska modellen framstr som imponerande och
som en av grundutbildningens starkaste sidor (Hgskoleverket 2007:118). I
kursinformationen fr termin 1 ges en bild av juristutbildningen som visar
intentionerna bakom utformningen:
Undervisningen skall organiseras s att studenterna frn frsta studiedagen
trnas i sjlvstndigt arbete. Lrarna skall trda tillbaka som drivande krafter
i studieprocesserna. All undervisning skall bygga p existensen av basgrup-
per om 46 studerande. I kande utstrckning s lngt tillgngliga resurser
medger det skall undervisning i form av handledning knytas till dessa ar-
betsgrupper.75

Huvuddelen av studenternas arbete under den frsta delen av utbildningen r

organiserat i seminarier med cirka 25 personer och i basgrupper. Det ges
ocks frelsningar ngra gnger i veckan.
Basgrupperna har frn brjan av utbildningen ansvar fr att leda de dis-
kussioner som frs vid seminarierna. I en inledande fas av mitt avhandlings-
arbete satt jag med vid seminarier i tv grupper under deras frsta termin fr
att bekanta mig med den centrala undervisningsformen i brjan av utbild-
ningen. Vid en frsta trff med en seminariegrupp fick studenterna hra att
ett inslag i basgruppsarbetet r att de skall mta olika uppfattningar. Det
finns inte ett rtt svar p uppgifterna, utan det r ppet fr tolkningar. Det
handlar om att frst juridikens natur: att frst ramarna fr juridisk argu-
mentation och att se vilka argument som r relevanta. Studenterna skall st i
centrum i inlrningsprocessen och sjlva komma fram till svar.76 Utbildning-
en prglas av att studenterna skall ta ett stort mtt av eget ansvar i den pro-
blemlsning som studierna innebr. I arbetet i bas- och seminariegrupperna

73
Av de registrerade studenterna hstterminen 2009 var 47 % kvinnor (hsten 2008 52 %
kvinnor). Den antagningspong som d krvdes vid gymnasiebetyg var 19,17 (hsten 2008
18,85). (Antagningsstatistik tillgnglig via www.jur.uu.se).
74
Fr en presentation av den problemorienterade juristutbildningen, se Eklund 2004.
75
Terminskurs 1/Juridik II 2007. Kursinformation.
76
En lrare ger vid samtal med mig en bild av relationen mellan undervisning, metod och
studentens ansvar: Vi frvntar oss att de ska kunna metoden. Vi betygstter den, men vi lr
inte ut den. 22.10.2002.

66
skall studenterna brja tillmpa en juridiskt hllbar argumentation. Semina-
rierna bygger p ett omfattande material med uppgifter. I det frsta uppgifts-
hftet ges inledningsvis bland annat fljande information:
Syftet med seminarierna r att ge goda kunskaper i dessa srskilt viktiga delar
av statsrtten och att ge inblick i den metod som anvnds vid lsandet av
statsrttsliga problem. Inriktningen r sledes inte bara att ge gedigna sak-
kunskaper om innehllet i rttsreglerna, utan ocks att tillhandahlla en ar-
betsmetod som fungerar vid ett ndrat rttslge. I den meningen r de metod-
kunskaper som frvrvas verfrbara till andra juridiska mnen. Seminarier-
na r ofta upplagda s att olika stndpunkter stlls mot varandra. Kom ihg
att detta innebr att det ligger er att argumentera efter bsta frmga fr den
stndpunkt som ni ftt er tilldelad! Trning i juridisk argumentation r en
viktig del av syftet med seminarierna och det r drfr av yttersta vikt att ni
tar dessa uppgifter p allvar. Tnk p att juridisk argumentation inte r lst
tyckande, utan baseras p std i rttskllorna. Frsk alltid hitta sdant std
fr era argument!

Vid ett kursrd p termin 2 tar en student upp grnsen mellan problembase-
rad inlrning och styrning och menar att det r fr lite styrning: Seminari-
erna blir som basgruppsmten. Man fr inget riktigt svar.77 Kursfrestnda-
ren menar att balans i styrningen r ngonting som stndigt diskuteras i l-
rarlaget.78
Att arbeta som domare sgs vara det juridiska paradigmet i Sverige
(Cameron 2005:9), och i juridikutbildningen i Uppsala finns ett fokus p
domstolsjuridik.79 Denna betoning lyfts ibland fram som ett problem: Hr
br ocks framhllas att domarjuridiken r allt fr framtrdande inom jurist-
utbildningen. Ppekandet terfinns i Juridikundervisningens pedagogik frn
1990 (Glav 1990:23), och samma stndpunkt framkommer vid samtal som
jag frt med lrare p utbildningen och i en utvrdering frn 1999:
Ett annat problem r att juristutbildningen r alltfr snvt inriktad p traditio-
nella juristyrken. Orsaken r att examensordningen anger att studenten skall
ha frvrvat kunskaper och frdigheter som behvs fr att kunna komma i
frga fr anstllning som domare och verksamhet som advokat.80

77
Melander & Samuelsson (2003:193) reflekterar ver hur studenter kan uppfatta juridik-
lrarnas roll: Lrarna kan vara obengna att sjlva ta stllning till de rttsfrgor som avhand-
las p seminarierna pressar man dem kan de pst att de inte vet, eller frklara att det svitt
de kan bedma mjligen lutar t ett visst hll, men att deras egen sikt i frgan egentligen r
utan betydelse. (Hur skall man kunna lra sig ngonting av lrare som inte ger ngra svar?!).
Melander och Samuelsson menar att mnga juridikstudenter p goda grunder knner
oskerhet infr juridiken och studierna. De pekar p att juridik r en verksamhet, och den
som blott r p vg att bli jurist kan nnu inte frst juridiken.
78
T2 kursrd 24.3.2003.
79
I inledningsorden i Olof Stllviks avhandling om domarrollen tas detta mne upp: Det sgs
ofta att juristutbildningen r domarorienterad. Stllvik tillgger i en fotnot att det frmodli-
gen ligger till p det sttet (Stllvik 2009:17).
80
Sjlvvrdering av Juridiska fakultetens verksamhet (UFV 1999/600).

67
I den tidigare citerade utvrderingsrapporten frn Hgskoleverket anges att
Advokatsamfundet efterlyser mindre av domarperspektiv och mer av ad-
vokatperspektiv (Hgskoleverket 2007:29).
Akademins perspektiv fr genomslag i juristskret eftersom jurister utbil-
das i det akademiska sammanhanget: De juridiska institutionerna har mo-
nopol p att utexaminera jurister vilka i sin tur har monopol p alla befatt-
ningar inom juristprofessionen. Genom utbildningen stter drfr akademin
sin prgel p den rttsliga praktiken. (Sandgren 2006:540).
Juridikutbildningen har rykte om sig att vara en utbildning dr betyg och
betygskonkurrens str i fokus.81 I Hgskoleverkets rapport (s. 11) konstateras
att konkurrensen om hga betyg snarare n samverkan tyvrr fortsatt att
prgla juridikstudenters situation sedan en tidigare utvrdering.82 Vid inter-
vjuer med studenter har jag frgat vilken uppfattning om klimatet p utbild-
ningen som r spridd bland studenterna. Ngra av de studenter som jag in-
tervjuat bekrftar att betygen stter sin prgel p utbildningen. Det yttrar sig
bland annat i att det frekommer mycket av vad fick du, vad fick du? nr
pongsatta texter har lmnats tillbaka.83 En student p termin 4 ger fljande
bild:
Man hrde om folk som brnde bcker, rev ut sidor. Lrarna blev inte frv-
nade om ngon bok var borta ngon som gmt den. Jaha, vardagen. [---]
Det jvla betygssystemet.84

Lrarlaget p termin 1 respektive 2 varierar frn r till r, delvis beroende p

systemet med gstlrare. Bland lrarna i min studie finns ngra lektorer,
ngra doktorander, ngra gstlrare med erfarenhet frn domstol eller advo-
katbyr samt ngra i princip nyutexaminerade jurister.

81
Vines & Dysthe (kommande) beskriver juridisk utbildning som associated with procedural
and fixed knowledge, intense reading, the pursuit of high marks, individual aptness, and the
high stakes of final exams that separate the wheat from the chaff.
82
I rapporten (s. 53) lyfts ocks fram hur betygshets kan utgra ett hinder fr kvalitet i utbild-
ningen: Betygshetsen beskrivs av bde lrare och studenter som en avgrande orsak till
tentamensfixeringen inom juris kandidatutbildningarna. Drmed innebr den ocks ett hinder
mot kvalitetsutveckling, samarbete mellan studenterna liksom mot utvecklingen av sjlvstn-
digt och kritiskt tnkande studenter.
83
Student vid intervju (p sjunde terminen) 14.12.2005: Man mste vara s duktig hela tiden,
ha bra betyg. Man vill veta vad alla andra i klassen fick p ett pm innan man kan knna om
man r njd. Studenten jmfrde med sina tidigare studier i engelska, dr det inte spelade
ngon roll om man fick godknt eller vl godknt. Hon menade att betygshetsen p juridikut-
bildningen beror bde p en attityd hos lrarna och p studenternas instllning de r vana
vid att vara duktiga. Den vga tala-kurs som ges vid Juridiska institutionen har enligt en stu-
dievgledare en annan prgel: Studenterna sger att det r sknt att komma till en milj dr
de inte ska bedmas. (Carina Jensen, Juridiska institutionen, utbildningsdag 10.3.2005). Hon
menar ocks att en erfarenhet hos studenter p vga tala-kursen r att de fr lra sig annars
knner de att de mste kunna frn brjan.
84
Intervju T4-student 25.5.2004. Enligt Hgskoleverket 2006:33 r historier om hur juridik-
studenter gmmer kursbcker fr varandra [] legio.

68
 Att de kursansvariga strvar efter enhetlighet framgr av fljande utvrde-
ringsdokument:
Lrarlaget var relativt nykomponerat fr ret, men hade frtjnstfullt std
ven frn goda doktorander och gamla ringrvar. Vi strvar som alltid efter
att insocialisera de nya lrarna i vr kultur och idvrld. [---] En annan fr-
ga har varit att betona ngorlunda gemensamma bedmningsgrunder fr PM-
rttningen. Ngra av lrarna har ven detta r varit nya p terminen och av
denna anledning har srskild uppmrksamhet gnats t just denna frga.85

I Tolkning och tillmpning (Melander & Samuelsson 2003:16) ger frfattar-

na fljande karakteristik av sin bok: Boken innehller ingenting annat n
pedagogisk propaganda och br under inga omstndigheter lsas som en
redogrelse fr faktiska frhllanden. Jag finner det lite oklart vad denna
lsanvisning r tnkt att innebra fr studentens stt att anvnda boken. Vid
frfrgan frn mig frtydligar en av frfattarna, Joel Samuelsson, med att
boken inte skall tas p fel sorts allvar.86 Studenterna mste frst arten av
de rd som boken frmedlar och de frhllningsstt som frfattarna propage-
rar fr. Boken gller inte framfr och ver det juridiska sprkets faktiska
praktik, grundlgger inte praktiken, utan skall vara en knuff i riktning mot
sprket. Samuelsson pekar ocks p vikten av att i undervisningen antyda
ett bakomliggande djup,
fr att studenterna alltid skall knna att det finns mer, att lrandet aldrig r
avslutat, inte ens fr en pensionerad professor. I bsta fall ger det nyfikna
studenter, i vrsta fall verkar det alienerande. Det skall vara svrt. Juridiken
r vrd att studera drfr att den r svr.

4.2 Skrivandet i juridikutbildningen

Den utformning av skrivuppgifter i juridikutbildningen i Uppsala som jag
presenterar i detta avsnitt r den som gllde under den period min undersk-
ning avser.87 Under de terminer som jag fljt utbildningen har upplggningen
av de moment som rr skrivandet varit i stort sett likartad.

4.2.1 Skrivuppgifter p termin 1 och 2

Betoningen av varje students eget ansvar i studierna gller i hg grad ocks
skrivandet:
Gr klart fr Dig att Du rtt frsttt vad uppgiften gr ut p. r Du tveksam
br Du frst lsa mer i kurslitteraturen och annan litteratur och diskutera sa-

85
Terminskurs 1/Juridik II 2007. Kursrapport, s. 6.
86
E-post 7.2.2007.
87
Jag nmner emellertid ocks ngra frndringar som gt rum sedan dess och som jag har
knnedom om.

69
 ken i Din basgrupp. Hjlper inte det kan Du naturligtvis vnda Dig till lra-
ren. Frga inte lraren innan Du satt Dig in i uppgiften och frskt sjlv!88

Under de frsta terminerna av juridikutbildningen betonas sprket som en

viktig del i kriterierna fr bedmning av pm. I informationsmaterial till stu-
denterna p terminskurs 1 betonas mnesinnehllet, sprket och det tekniska
utfrandet. Under rubriken Bra sprk klargrs att skrivuppgifternas frms-
ta syfte r att trna skrivandet, och sprkbehandlingen r d av vikt.
Var noga med sprket! Det frmsta syftet med T1:s frsta skrivuppgifter r
att ge trning i skriftlig framstllningsfrmga. En del viktiga regler och rd
fr Du i Att skriva juridik. Srskilda frelsningar med sprkbehandling
kommer att hllas var med p dessa s fr Du hjlp att undvika de vanligas-
te fallgroparna. Lmna inte in en PM utan att Du kritiskt granskat Ditt eget
sprk. Be grna en kamrat att lsa igenom Din PM och komma med synpunk-
ter.89

Under den frsta terminen skriver studenterna tre allt lngre texter om sam-
ma mne, PM 1, 2 och 3. De tre pm-texterna skall omfatta maximalt
4 000, 6 000 respektive 12 000 tecken.90 I brjan av terminen tilldelas varje
student en rubrik, som inte fr ndras. Samma pm-mnen frdelas i de olika
seminariegrupperna, och alla studenter i en seminariegrupp fr olika mnen.
Fljande exempel p pm-mnen frn termin 1 ger en bild av mnesinnehll
och frgestllningar i skrivuppgifterna: Den enskildes skydd mot felaktiga
myndighetsbeslut, Retroaktiv lagstiftning och rttsskerheten, Juridiken
och den politiska makten ett problematiskt frhllande? och Justitieom-
budsmannen en papperstiger?. mnena r som synes vida, och studenter-
na skall utifrn rubriken sjlva hitta juridiskt relevanta frgestllningar som
anknyter till kursinnehllet (och som gr att behandla inom det givna om-
fnget). Fr att kunna genomfra pm-uppgifterna mste studenterna upp-
mrksamma vilka perspektiv och frgestllningar som r giltiga i det aktuel-
la kurssammanhanget. P termin 1 r temat statsrtt. Ngra lrare skdlig-
gr valet av perspektiv genom att rita en statsrttslig lda p tavlan. Det
lcker ut i andra mnen nr frgestllningen inte har rtt utgngspunkt.91

88
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Kursinformation Bilaga 2 Att tnka p vid arbetet med
PM-uppgifter.
89
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Kursinformation Bilaga 2 Att tnka p vid arbetet med
PM-uppgifter. I kursinformationen frn 2005 (och drefter) r meningen om frelsningar
borttagen. I kursinformationen 2006 talas inte om det frmsta syftet utan om ett syfte med
T1:s skrivuppgifter.
90
Vissa frndringar av upplggningen har genomfrts. Hsten 2006 skrev studenterna tv
individuella texter, ett pm om 23 sidor och en strre pm-uppgift om 56 sidor med frdju-
pande analys och anknytande rttspolitiska stllningstaganden (ur kursinformationen 2006).
Under termin 1 hsten 2007 skrevs ter tre texter om samma mne, men villkoren hade nd-
rats ngot: endast den sista PM:n har inverkan p slutbetyget p kursen. Tanken r drmed
att studenterna, med lpande feedback, gradvis och tryggt skall kunna slussas in i det juridiska
skrivandet (ur kursinformationen 2007).
91
T1 RTG 12.11.2003.

70
Grundfrutsttningen fr att sakinnehllet skall vara relevant r att studenten
har hittat en statsrttslig frgestllning:
Det r det som r A och O. Inte fra en moraldiskussion p fem sidor. [---]
Inte bara tycka till om ngon gudomlig vrldsordning som man tycker borde
vara.92

Fljande textutdrag utgr inledningen till ett T1-pm med rubriken Personval.
Texten belyser den svrighet som det kan innebra att vlja infallsvinklar.
I denna PM ska jag behandla mnet personval. Jag har valt att frdjupa mig i
vilken roll media har vid personval. Vilka frutsttningar finns det i reger-
ingsformen, tryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsfrordningen fr att
media ska kunna skildra personvalskandidater? Hur pverkar det personvals-
resultaten? Jag ska ven kort beskriva vilken roll personval har ur statsrttslig
synvinkel. LK: Jfr mnet & statsrtt [kort inringat, T1/2/217]

P termin 2 skall studenterna under kursens gng frfatta tre promemori-

or.93 Nr olika juridiska underdiscipliner behandlas p samma termin beh-
ver studenterna hlla de olika kursmomenten tskilda i sina pm:
LK: Dispositionen r ndamlsenlig, men det allmnna intrycket dras ned av
blandningen av straffrtt och skadestndsrtt. [T2/144/slutk.]

Studenternas vinklingar av pm-mnena skall allts vara centrala fr kurs-

innehllet, men mnena har inte ngon direkt koppling till seminarierna.94
Bland studenterna finns olika synstt p relationen mellan pm-mnen och
seminarieinnehll:95
mnena har varit av frdjupande karaktr, och sllan anknutna till seminari-
er. Detta r positivt d det ger mjlighet till att visa prov p egna reflektioner
och efterforskningar [EnT404/m81/20]
Jag ser grna att PM-mnena tar upp problem nra seminarier o frelsningar
och hjlper till att frdjupa problematiken kring dessa. [EnT404/m82/24]

92
T1 RTG 9.12.2003.
93
Terminskurs 2 2006. Undervisningsplan.
94
Pm-mnena p termin 2 kan vara formulerade som fljer: Aktiv och passiv identifikation
reflektioner kring tv sidor av ett mynt, Culpa och strikt ansvar skillnader och likheter,
Principalansvarets funktion en rttspolitisk betraktelse, Skadestndsrttens funktioner
och grunder belysta ur ett samhlleligt perspektiv. P terminskurs 2 2008 har skrivuppgifter-
na en utformning som innebr en process och en progression i skrivandet. Studenterna skriver
tv texter om samma mne (som utgrs av tre rttsfall som skall kopplas samman). I doku-
mentet Information om skrivuppgifter fr studenterna bland annat denna instruktion till den
frsta textversionen: I PM 1 skall ni i frsta hand fokusera p att identifiera och precisera de
genom rttsfallen anhngiggjorda rttsfrgor, som ni har fr avsikt att behandla. Till ramen
fr skrivuppgifterna hr att endast den sista PM:n har inverkan p slutbetyget p kursen.
95
I min enkt till studenterna p termin 4 anger tretton av 43 svarande att pm-mnena skall
anknyta till seminarierna (i varierande grad), tio att de br vara fristende frn seminarierna
och fyra anser att bda formerna r bra. (En svarande menar att studenterna br kunna vlja
mne mycket friare. Nio personer nmner att mnena skall vara tentamensrelevanta.)

71
 Jag tycker att mnena skall anknyta till seminarier & frelsningar s att vi
fr en helhetsbild av vad de vill att vi skall lra oss. [EnT404/k79/26]

I enktsvar har studenterna frt fram sina synpunkter p pm-mnen och pm-
uppgifter. T1-studenternas synpunkter varierar. De positiva bedmningarna
gller bland annat att mnena r intressanta och problemskapande:
Bra utformning. Klara och koncisa mnen. [EnT104/68]
Bra! Jag tycker att variationen av PM-mnen har varit mkt bra och att alla
mnen verkat intressanta. [EnT104/k84/90]
Bra, problemskapande mnen kanske lite fr stora, oklara dock! [EnT104/
k/47]

Till den kritik som framkommer hr att pm-mnena r luddigt formulerade,

breda, svrfngade [EnT104/k82/9]. Studenterna uppfattar ocks att mne-
na varierar alltfr mycket i svrighetsgrad. Att den sprkliga utformningen
av pm-instruktionerna har betydelse ppekas ibland av studenterna:
Jag tycker att pm-mnena har varit vldigt varierande. Vissa har varit vldigt
svra medan andra har varit enklare. Alla mnen borde vara mittemellan an-
nars blir det orttvist. [EnT104/k85/98]
Det har varit lite svrt att veta vad som verkligen gller. Hur man ska gra.
PM-mnena har varit bra, men inte helt ltta att uttyda. [EnT104/m84/76]
Ha lttare rubriker, man ska ej behva gissa sig till vad som r tnkbart att
skriva om. [EnT104/k67/16]
PM-uppgifterna har varit mycket dligt utformade sprkligt sett & i vissa fall
innehllit motsgande uppgifter. [EnT404/k82/36]

I protokoll frn kursrd fr terminskurs 1 framtrder svrigheter som studen-

ter kan erfara: Pm-rubriker kan vara otydliga och mnen upplevas som svra.
En lrare kommenterar karaktren hos mnesutformningen och pekar p hur
oklarheten blir en del av skrivuppgiften och beaktas vid pongsttningen:
De oklara mnena leder till att det r en del i pongsttningen att studenter-
na kan gra avgrnsningar och vlja inriktning.96 I en enkt till studenterna
p T1 2004 tar 31 av 103 svarande upp att mnena varierat alltfr mycket.
Nr en student p termin 4 skall kommentera skrivuppgifternas utformning
under utbildningen r skillnader i svrighetsgrad det som han nmner: Det
har varit alldeles fr stor skillnad i svrighet mellan olika mnen! [EnT404/
m82/12].
Kraven p innehllet kar med varje pm p termin 1. PM 1 pongstts
inte. PM 2 r den frsta pongsatta text som studenterna p utbildningen
skriver och drmed viktig fr den bild av normen fr textproduktionen i juri-
dikstudierna som studenterna bygger upp. I instruktionen till PM 3 betonas
att det r centralt att komma p djupet med en vl vald frgestllning, att

96
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Protokoll mitterminskursrd.

72
utnyttja egenhndigt framletade kllor och att sjlvstndigt och vl motiverat
framfra slutsatser och egna synpunkter.97 Kravet p sjlvstndighet belyses
i undervisningsplanen fr termin 2 dr studenterna uppmanas att observera
att sjlvstndighet inte r detsamma som fullstndig frihet, lst tyckande
eller omdmeslshet.98 Genom kommentarer till formuleringar med episte-
misk innebrd pminns studenterna om balansgngen mellan sjlvstndighet
och tyckande:
Det verkar enligt mig inte godtagbart ur rttsskerhetssynpunkt att LK: Var-
fr tveka? r! [T1/3/66]

Textidealet framtrder nr lrare uppmuntrar de ansatser till sjlvstndigt

stllningstagande som kan finnas i ett pm:
kan skerligen diskuteras. Det gr ven att ifrgastta LK: gr det! ta stll-
ning! [T1/3/2]

Det frekommer inte ngon systematisk bearbetning som kopplar samman

de tre textvarianterna p termin 1. En student kan i princip ndra hela texten
frn ett pm till nsta. De tre pm-texterna skall vara fristende frn varandra,
och nr studenter refererar till sina kommande eller tidigare texter p termin
1 ptalas det:
mnar trnga djupare i vid senare tillflle LK: Nej! [T1/2/275]
Jag skall i min tredje PM om retroaktiv lagstiftning terigen frska ge
LK: varje PM skall vara fristende hnvisa inte tillbaka [T1/3/205]
Efter att i en tidigare PM klargjort begreppet maktdelning inriktar jag mig nu
p LK: ta bort [T1/2/206]
LK: Skriv s att varje PM kan lsas fr sig [T1/2/60]

Lrarna betonar att det lnar sig att skriva tre pm om samma sak,99 och en
student menar att insikten vxer nr man skriver om samma mne.100 Nr
T1-studenter 2004 i enktsvar kommenterar upplggningen p terminen tar
21 av 103 svarande upp att det r positivt med tre pm.
Det har varit bra att f skriva 3 uppgifter i samma mne med kad svrig-
hetsgrad och kommentarer lngs vgen. [EnT104/k84/23]
Bra att man skriver om samma mne 3 gnger, d utvecklar man sitt skrivan-
de, och gr och funderar p innehllet hela terminen. [EnT104/m83/91]
Utformningen var bra. Att f jobba med samma mne under flera steg gr att
man fr en strre frstelse och en insikt om att perspektivet (frn PM 1) nd-
ras. [EnT104/k84/5]

97
Terminskurs 1/Juridik II 2004 Om PM-skrivandet.
98
Terminskurs 2 2005 och 2006. Undervisningsplan.
99
T1 RTG 9.12.2003.
100
T1 RTG 10.12.2003.

73
Ngra studenter fr dock ven fram en nackdel med upplggningen:
Bra att man stegvis fick lra sig en PMs uppbyggnad. Dock blev mnet uttja-
tat [EnT104/k83/64]
Det var bra att vi hade mjlighet att skriva ett vnings-PM som inte blev
betygsatt. ven om PM:en p juridiklinjen inte skiljer sig annat n i mnes-
innehll uppskattade jag en sdan mjuk start. Det blev dremot MYCKET
tjatigt att skriva tre PM om samma sak, det tog dd p all lust att stta sig in i
mnet. [EnT104/k83/50]

I institutionens skriftliga instruktioner till pm-skrivandet p termin 1 regleras

olika praktiska frgor och studenterna uppmanas att flja instruktionerna fr
pm-inlmning med stor noggrannhet. I instruktionerna berrs inte frgan
om textens mottagare, men i andra sammanhang fr studenterna den generel-
la anvisningen att rikta texten till kurskamraterna, dvs. personer med liknan-
de juridiska frkunskaper.
Pm-uppgifterna p termin 1 och termin 2 r individuella: Observera att
samtliga promemorior r individuella och betygstts som sdana. Det r
allts inte tilltet att i ngon form samarbeta fr att fullgra dessa uppgif-
ter.101
Att samarbete r frbjudet hindrar inte att kurskamrater kan ge varandra
synpunkter p texterna vilket uppmuntras i informationsmaterialet p termin
1: Be grna en kamrat att lsa igenom Din PM och komma med synpunk-
ter. I handboken Examinationer beskriver juridiklraren Jan Melander
(2006:27) utbildningens syn p samarbete:
Jag tolkar rttslget p institutionen s att det normalt sett inte r otilltet
att lta andra lsa din text och ge dig synpunkter p den. Givet r dock att det
r du som skall skriva texten och att uppgiften drmed r individuell (om inte
annat uttryckligen sgs). Samarbeten som siktar p att andra hjlper dig att
skriva texten r drmed frbjudna. Att be en god vn eller studiekamrat kri-
tiskt granska ditt sprkbruk kan sammanfattningsvis sgas vara ett utmrkt
komplement till dina egna sjlvkontrollerande genomlsningar. Se bara till att
du vljer ngon som r mycket petig!

Det finns i undervisningen en tradition att inte delge studenterna ngra texter
som kan fungera som mnster, mjligen p grund av en befarad risk att stu-
denterna d inte skulle arbeta tillrckligt sjlvstndigt: Pm p T1/JIK II br
inte frfattas med andra pm som frlagor, vilket institutionen frsker verka
fr genom att byta pm-mnen varje r.102
P termin 1 fr varje student ngra minuters handledning av seminarie-
lraren under arbetet med PM 2 och 3, antingen enskilt eller i basgruppen.
Inom ramen fr denna handledning ryms inte ngon noggrann genomgng

101
Terminskurs 2 2005 och 2006. Undervisningsplan.
102
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Protokoll mitterminskursrd.

74
av texterna. Skriftliga kommentarer ges sedan av den lrare som pongstter
texten. Seminarielrarna bedmer inte sina egna studenters pm.
Vid olika universitet och hgskolor verkar studenter fr att de skall be-
dmas anonymt.103 P termin 1 och 2 p juristprogrammet bedms studenter-
nas texter av rttviseskl anonymt; studenterna lmnar in sina texter med
kodnummer i stllet fr namn. Under termin 1 rttar lrarna oftast PM 2 och
PM 3 av samma studenter (samma kodnummer). Studenterna p termin 1 fr
tillbaka sina kommenterade och pongsatta pm vid en s kallad RTG, rtts-
teknikgenomgng. RTG hlls i grupper med de studenter som har skrivit om
samma pm-mne. Lrarna gr igenom generella problem med mneshanter-
ing och sprkanvndning i studenternas texter, och sprket str i hg grad i
fokus. Studenterna har ftt skriftlig instruktion om att noga flja med i lrar-
nas kommentarer och synpunkter vid RTG:n, s att det som sgs kan omst-
tas i praktisk kunskap vid arbetet med PM 3.104 En konsekvens av den ano-
nyma rttningen r att dialog mellan student och pm-rttande lrare inte
uppmuntras:
Stll frgor till seminarielraren. Om ni kommer till oss bryts anonymiteten.
Det r dligt fr alla.105

P termin 2 gs vanligt frekommande formella brister igenom vid pm-

seminarier som hlls av den lrare som bedmt promemoriorna. De indivi-
duella promemoriorna diskuteras inte, eftersom varje promemoria kommen-
terats vid rttningen.106 Frn och med vren 2006 r dessa seminarier bort-
tagna. Dvarande kursfrestndaren uppger att frndringen delvis r ett
resultat av besparingskrav. Kursvrderingar hade ocks visat att mnga stu-
denter ansg att seminarierna inte var srskilt givande. Studenterna vill
diskutera sina egna promemorior, inte hra allmnna synpunkter p skrivan-
det.107
I skriftligt informationsmaterial ges vergripande instruktioner fr utf-
randet av skrivuppgifter. De moment p termin 1 dr muntliga anvisningar
och rd ges r sammanfattningsvis
seminarielrarens allmnna pm-instruktioner
en frelsning om att skriva juridik
genomgng i basgrupp av PM 1
seminarielrarens handledning infr PM 2 och 3, enskilt eller i basgruppen
103
Vid Uppsala universitet har i mars 2009 en policy knsatts som innebr att vid sdana
skriftliga prov som genomfrs i srskilda, fr ndamlet anpassade lokaler erstts studentens
identitetsuppgifter av en kod. (Infrande av kodade salskrivningar vid Uppsala universitet, dnr
UFV 2009/445).
104
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Om PM-skrivandet.
105
T1 RTG 11.11.2003.
106
Terminskurs 2 2005. Undervisningsplan. Pm-seminarierna hlls under en lektionstimme i
grupper om 1015 studenter.
107
E-post 20.4.2006.

75
 RTG, rttsteknikgenomgng, efter PM 2 och 3.

4.2.3 Skrivuppgifter p termin 36

De pm-uppgifter som ges under de tv frsta terminerna innebr en generell
trning av juridisk argumentation och anknyter inte direkt och konkret till
olika autentiska skrivsituationer fr en jurist. Skrivuppgifterna varierar i grad
av anknytning till en tnkbar yrkespraktik.108 P vissa kurser finns exempel
p en mer uttalad anknytning. I mnet familjertt p termin 3 frekommer
skrivuppgifter dr mottagaren r specificerad och inte alltid utgrs av juris-
ter:
gra en rttsutredning t verfrmyndaren
p uppdrag av freningen UnderhllsPappor skriva ett utkast till debattartikel
fr publicering i en morgontidning med anledning av den pgende ver-
synen av underhllsstdslagen
p uppdrag av freningen Individuell rtt som r en mycket radikal barnrtts-
organisation i en skrivelse till justitiedepartementet peka p svagheter i den
nuvarande regleringen vad gller skyddet fr barnets egendom

Ett exempel frn termin 3 visar hur en lrare i en pm-kommentar kopplar till
yrkesutvningen genom att ppeka ngra vsentliga villkor fr juristens
skrivande i arbetet. Lraren inleder sin slutkommentar med det sammanfat-
tande omdmet slarvigt och anger sedan tre svaga punkter:
1. Jag saknar PM-uppg. som frsttsblad
2. Du mste jobba mycket mer med sprket (det r juristens verktyg!) i inled-
ningen. Frsta intrycket r viktigt nr man lser.
3. Hll dig till PM-frgan! Slsa inte text p sdant som r irrelevant. Som
praktiserande jurist kan du aldrig ta betalt fr annat n arbete som r direkt
kopplat till din klients frga. [T3/41/slutk.]

ven om lraren anknyter till yrkesutvningen fr en praktiserande jurist

och lyfter fram en ekonomisk aspekt av att hlla sig till mnet framgr det
att det r en utbildningssituation som utgr ramen; till pm-instruktionerna
hr att ett blad med uppgiftsformuleringen skall utgra frsttsblad.
P termin 4 frekommer vningar dr studenterna agerar olika roller i en
rttegng. Som frberedelse lmnar de in skriftliga versioner av sina an-
franden. Under terminen frekommer en pm-uppgift dr alla studenter i en
basgrupp fr samma mne. Varje student skriver frst en egen text, och bas-

108
Hur frdigheter i akademiskt rttsvetenskapande och i olika juridiska yrkespraktiker fr-
hller sig till varandra r en intressant frga som jag inte frdjupar hr. Ett yttrande av en
juridiklrare pekar p en viss tskillnad: Akademiskt verksamma jurister bildar en egen
grupp. Frdigheter som att skriva avtal fr man lra sig i yrket. (Juridiska institutionen,
utbildningsdag 10.3.2005). Blsj (2009) undersker medierande redskap i juridiska verk-
samheter och studerar bde praktisk yrkesverksamhet och akademisk praktik.

76
gruppen gr drefter en gemensam muntlig redovisning i seminariegruppen.
Efter redovisningen fr varje student kommentarer, enskilt eller i basgrup-
pen.
P termin 5 ges en rttspolitisk pm-uppgift. I inledningen till de pm-
instruktioner som studenterna fr ges en kortfattad frklaring till uppgiftens
syfte: Det innebr att du skall diskutera ett omrde utifrn hur gllande rtt
enligt din uppfattning br utformas. Senare i instruktionerna utvecklas be-
greppet rttspolitisk:
Det r viktigt att skilja mellan en rttspolitisk och en rttsdogmatisk text.
Rttspolitiska texter inriktas i huvudsak p hur gllande rtt br utformas (de
lege ferenda), medan rttsdogmatiska texter fokuserar p hur gllande rtt r
utformad (de lege lata).109

Pm-mnenas karaktr exemplifieras hr med mnen som gavs p termin 5 r

2003 och 2004: Kvinnlig representation i fretagsledningar, Skattever-
kets publikationer i frhllande till delegationsfrbudet och legalitetsprinci-
pen, Redovisningens normgivningssystem i frhllande till delegations-
frbudet och legalitetsprincipen, Skatteplanering en rttighet att inte
betala skatt eller en skyldighet att betala skatt?
Pm-uppgiften diskuteras i grupper med fyra eller fem studenter och be-
handlas d genom dels opposition, dels gruppdiskussion. Varje opponent
skriver fre mtet ett oppositions-PM (en halv till en sida) med de centrala
punkter som vederbrande avser att behandla vid oppositionen. P termin 5
skrivs ocks ett s kallat genus-PM. Instruktionerna r inte s detaljerade;
nr det gller mnesfrslag framhlls att det kan vara lmpligt att bygga
upp sitt PM p ngon form av grundlggande id om genus och de mnen
som behandlas p Termin 5.110
P termin 6 skriver varje student ett individuellt pm om 1012 sidor ut-
ifrn ett tilldelat mne. I undervisningsplanen uppmrksammas studenterna
p vad som utmrker pm-uppgiften p termin 6:
Observera dock att de uppsatsmnen som ges p T6 skiljer sig ngot t frn
vad studenter r vana vid frn tidigare terminer. I de flesta fall finns ingen en-
skild knckfrga som skall besvaras utan uppgiften r snarare att genom re-
levanta avgrnsningar av en ibland omfattande uppgift skapa en intressant
uppsats. Studenter som ges samma mne kan allts i princip skriva uppsatser
som skiljer sig t en hel del.111

Av undervisningsplanen framgr att studenten nu frvntas utfra pm-

uppgiften p egen hand; individuell handledning lmnas vid behov p stu-
dentens frfrgan. Sdan handledning ges normalt endast om studenten

109
T5 2003. Rttspolitisk PM instruktioner.
110
T5 2004. Kursinformation p webben: Meddelanden, aktuellt.
111
T6 2005. Undervisningsplan.

77
inte frstr sitt tilldelade mne. Normalt frutstts studenten kunna arbeta
sjlvstndigt med sin uppgift.112
Terminskurs 6 innehller en rad olika moment vilket terspeglas i bred-
den av pm-mnen. Under terminen behandlas bland annat kommunalrtt och
frvaltningsrtt (pm-mne: Laglighetsprvning enligt 10 kap kommunal-
lagen, dess syfte och funktion), socialrtt och utlnningsrtt (pm-mne:
Rtten att tala minoritetssprk infr frvaltningsmyndigheter ett rttss-
kerhetskrav?), internationell privat- och processrtt (pm-mne: Lex loci
delicti-regeln i fall av rekrnkning en analys av ROM II) och EG-rtt
(pm-mne: Enskildas talertt infr EG-domstolen dags fr reformer?).113
Sammanfattningsvis kan sgas att studenterna under de sex frsta termi-
nerna vid seminarier och i pm-skrivande mter vningar av bde mer prak-
tisk, problemlsande art och mer teoretisk, bearbetande.
Nr det gller termin 79, den avancerade nivn, kan i korthet konstateras
att studieordningen r mycket flexibel.114 Studenterna kan vlja mellan
olika frdjupningskurser och det finns drfr ingen enhetlig utformning av
skrivuppgifter. P den obligatoriska kursen Rttshistoria och allmn rttslra
frekommer inte ngon skriftlig uppgift. Enligt kursfrestndaren betonas
den muntliga framstllningen som en vning i retorik.115
Utbildningen avslutas med ett examensarbete som omfattar 30 hgskole-
pong.

4.3 Elementa i juridisk metod

De seminarier som undervisningen p juristprogrammet kretsar kring har i
brjan av utbildningen till stor del funktionen att studenterna skall brja
frst vad som utmrker juridisk metod och argumentation. Genreforskaren
Vijay Bhatia (2002:31) har underskt den juridiska disciplinen och pekar p
centrala syften i studiet av juridik:116
The main objectives in the study of law [] are to encourage legal reasoning
and to pursue issues about the law through legal research. The emphasis is on
deriving principles of law from the facts of life and also on applying princi-
ples to the daily affairs of the members of ones society. Strategies to pro-
mote legal reasoning are also deeply rooted in the discourse of law and have
remained unchanged for a long time.

112
T6 2005. Undervisningsplan.
113
Exemplen r hmtade frn T6 2004.
114
Juristprogrammet studiehandbok lsret 2007/08 s. 18.
115
E-post 5.2.2008.
116
Bhatia hr till de genreforskare som betonar att genrer formas utifrn kommunikativa och
retoriska syften och speglar normer i de diskursgemenskaper som frfogar ver genrerna (se
t.ex. Bhatia 1993).

78
Huruvida det gr att tala om en juridisk metod frefaller vara en frga om
vilket perspektiv man anlgger.117 Man kan skilja mellan rttstillmpning och
rttsvetenskap, och rttsvetenskapen rymmer i sin tur en rad omrden. An-
dersson (1994) beskriver praktiskt tillmpad juridik och rttsvetenskap som
tv juridiska discipliner. Inom rttsvetenskapen kan man sedan urskilja olika
roller: materiell rttsvetenskapare, rttssociolog, rttshistoriker, rttsekonom,
rttsfilosof etc.118 Rttsvetenskaparens fokus avgr vilken metod som an-
vnds. Mosesson (1986:29) skiljer mellan metoder fr bland annat rttsfalls-
tolkning, frfattningstolkning och tolkning av avtal.
Det kan emellertid ocks vara befogat att fokusera p likheterna i juridisk
metod. En jurist ger fljande bild (intervjusvar hmtat frn Blsj 2009:2):
verlag har det frutsatts att vi som skriver rttsvetenskapliga verk anvnder
oss av samma metod som domare. Vi lser juridiska problem p samma stt,
forskaren gr vl kanske lite lngre, men annars har det funnits en sorts sam-
syn att alla goda jurister gr p ungefr samma stt som ett justitierd.

I en magisteruppsats beskriver Christina Helmr (2002:1819), med viss

distans, den sammanhllande funktion som den gemensamma metodiska
basen har i juristprofessionen:
Fr att rknas som en riktig jurist krvs det, frutom att ha genomgtt soci-
aliseringsprocessen, att juristen behrskar de redskap och de metoder som hr
till yrket. Om juristen vljer att anvnda sig av andra redskap n de traditio-
nella riskerar hon/han att argumentationen avfrdas som irrelevant och icke-
juridisk. [---] Socialiseringen in i juristyrket innebr att en sedvana utvecklas
som bildar underlag fr de hanteringsregler som uppkommer och som i sin
tur br upp den arbetsmetod som brukar kallas fr traditionell juridisk metod.
Inom denna arbetsmetod finns sedan lnge en vletablerad struktur med fr-
definierade begrepp och accepterad argumentation.119

Den trning i juridisk argumentation som juridikstudenterna i min studie r

inbegripna i under seminarierna finns infogad i den pedagogiska modellen
som innebr problemorienterade undervisningsformer. Studenterna blir ge-
nom det stndigt terkommande arbetet i bas- och seminariegrupper alltmer
frtrogna med elementa i juridisk argumentation. Studenterna p termin 1 tar
ocks del av frelsningar om metod.
I en muntligt framfrd sammanfattande beskrivning av vad som utmrker
juridisk metod lyfter en lrare fram att det i juridiken inte r slutsatsen som
r det viktiga utan vgen dit. Lraren stller denna metod mot gymnasiet,

117
Mitt frsk att beskriva elementa i juridisk metod utgr frn icke-juristens perspektiv och
innebr med ndvndighet en frenkling av ett juridiskt metodologiskt spektrum.
118
Hkan Andersson i e-post 21.5.2003.
119
I sitt fortsatta resonemang pekar Helmr (a.a. s. 19) p nackdelar med att en metod fr
dominera: Bruket av den traditionella juridiska metoden fr som konsekvens att formulering-
en av frgestllningar blir snvare och mjligheten att finna juridiska lsningarna [s] begrn-
sas.

79
som mnga studenter nyligen gtt ut, och menar att det dr r svaret som r
det viktigaste.120 Melander och Samuelsson (2003:67) ppekar att juridik
handlar om argumentation, inte om svar.
Argumentation r en central sprkhandling i juridikstudenternas pm. Nr
en lrare p termin 1 frgar vad studenterna tror att lrarna premierar och
fster mest uppmrksamhet vid r argumentation ngot av det frsta som
nmns.121 En lrare belyser hur juridisk argumentation skall g till genom att
skilja mellan att vara kritisk, vilket r att ha en sikt, och att tnka kri-
tiskt, vilket innebr metod och vetenskap. Lraren menar att det i studenter-
nas pm finns en tendens att vara kritisk och betonar att kritik ska vara grun-
dad i ett vetenskapligt tnkande. Det gller att ifrgastta det egna och att
problematisera. Att det handlar om en sprklig verksamhet framhvs nr
lraren gr gllande att juridisk metod r textargumenterande snarare n
kunskapsproduktion.122
I pm-kommentarer och vid handledning frsker en del lrare att srskilt
tydligt formulera vad som r krnan i den vetenskapliga och juridiska verk-
samhet som studenterna skall skolas in i:
Att ha belgg fr det man skriver r nyckeln till vetenskapligt skrivande var
noggrann med detta! [T1/2/258]
Ett uruselt argument att jag tycker s.123
Att argumentera juridiskt innebr att hantera rttskllorna. [] Undvik eget
filosoferande; utg frn lagtexten.124

Vid ett seminarium i brjan av termin 1 sger en lrare att det ibland r
svrt att se i vilken nda man skall brja i en lagparagraf.125 Till hantverket
hr ocks att p ett juridiskt relevant stt kunna analysera den freteelse som
r freml fr juridisk prvning:
Det r [] karakteristiskt fr den juridiska tekniken att isolera fram de
moment i ett hndelsefrlopp eller ett sakfrhllande som har vad man kallar
juridisk betydelse. Att denna isolering i verkligheten ofta r ineffektiv p
grund av sprkets ofullkomlighet och bristande precision eller p grund av
utomjuridiska vrderingars genomslag upphver inte sjlva principen, som i
sin tur r ett grundelement i det rttsliga beslutfattandet och i rttsstatens
rttsskerhetsideologi. (Strmholm 1991:118119)

120
T1 RTG 13.12.2004.
121
T1 RTG 14.12.2004.
122
T2 pm-seminarium 25.2.2003.
123
T1 RTG 17.11.2004.
124
T2 pm-seminarium 25.2.2003.
125
T1 2002.

80
4.3.1 Att hantera rttskllorna
Grundlggande i juridisk metod r att hantera rttskllorna p rtt stt. I
handboken Tolkning och tillmpning (Melander & Samuelsson 2003:63) p-
pekas att de rttsliga texterna och kurslitteraturen inte skall blott lras in
man skall lra sig att gra ngonting med dessa texter.
En konstitutiv del i metoden utgr rttskllelran som innebr en hierar-
kisk gradering av kllor. De nya studenterna mste lra sig att stndigt till-
lmpa detta stt att hantera kllorna till juridiska resonemang, och kunskapen
r grundlggande fr professionen: I Sverige lr sig studenter snabbt hur
rtt[s]kllornas hierarki fungerar; hur grundlagen, vanliga lagar och andra
frfattningar tillmpas, och hur rttspraxis, frarbeten och doktrin beropas
fr att tolka lagens innebrd (Cameron 2005:14).126 Vid pm-handledning
lyfts budskapet fram, med mer eller mindre tydlig skrpa:
Tnk p att det r en juridisk text rttskllehierarkin127
Det som r absolut fel r att g direkt till sekundrkllan. [] Det finns alltid
en primrklla att tillg.128
S: Jag vet inte om jag har utgtt nt frn lagtexten. Bara kollat i bckerna.
L: Det r ett motstnd men lagtext r lagtext.129

En central del av frmgan att utforma kllhnvisningar p ett vedertaget stt

r hanteringen av olika rttskllor: Angende kllhantering kan tillggas att
det goda arbetet ven frutstter att tekniker att hnvisa till lagtext och andra
rttskllor vl behrskas av skribenten.130
Det oundgngliga stdet i kllor krver en omfattande fotnotsapparat.
Studenterna har skiftande erfarenheter av anvndning av fotnoter: Jag kan
inte nota, urskta mig. Jag gick natur p gymnasiet. Den studieinriktning
som studenten haft p gymnasiet kommer hr att innebra en brist i frhl-
lande till de starka krav p notapparat som studenten mter p juridikutbild-
ningen. Studenten mste vnja sig vid en annan praxis, av lraren skildrad
med viss distans: Det kan bli s illa att det blir en fotnot fr varje me-
ning.131 Att behrska kunskapen om hur och nr fotnoter skall anvndas r
en teknik som fullbordas genom trning, och kllhantering sgs vara n-
gonting som studenterna behver kmpa med under hela utbildningen.132

126
Doktrin r en samlingsbeteckning som avser rttsvetenskapliga alster i en eller annan
form (Melander & Samuelsson 2003:48) eller kortare uttryckt: Den rttsvetenskapliga litte-
raturen (Stefan Melin 2007:102).
127
T1 pm-handledning 18.10.2004.
128
T1 RTG 17.11.2004.
129
T1 pm-handledning 13.10.2004.
130
Terminskurs 1/Juridik II 2006. Bilaga 2 Att tnka p vid arbetet med PM-uppgifter.
131
T1 pm-handledning 18.11.2003.
132
T1 RTG 13.12.2004.

81
 Ibland pekar lrare i sina slutkommentarer tydligt ut grundlggande kom-
ponenter i juridiskt textbygge. I fljande kommentar betonas starkt ndvn-
digheten av kllstd:
LK: Du anvnder fotnoter VLDIGT sparsamt inte acceptabelt. Allt du
skriver som inte r ditt eget tnkande (nu har du ver huvud taget enormt lite
eget tnkande) mste ha std i en kllhnvisning. Du fr inte slarva med det-
ta. Annars ingen juridisk text! [T1/3/209/slutk.]

Lrarens ppekande att allt som inte r eget tnkande mste ha std i en
kllhnvisning kan tolkas som att det som r en students eget tnkande inte
behver frankras i kllstd, men fljande yttrande frn en student tyder p
ngot annat: Jag hrde att nn lrare sagt att har man egna sikter mste
man ha tungt std.133
ven sdant som en student kan uppfatta som knd kunskap hos en juri-
diskt bevandrad lsare kan krva kllstd:
Det har sagts p flera hll att prejudikat r retroaktiva, men LK: klla [T1/3/
205]

Att juridikstudenterna stndigt skall visa vilket std de har fr sina resone-
mang r en viktig del i den hantverkstrning som de r inbegripna i. Vid ett
RTG-tillflle formuleras principen mycket tydligt av en lrare: Nota all
information som ni har.134 Denna princip kan ibland synas verdriven. Det
krvs t.ex. att man har fyllt 18 r fr att f rsta, skriver en T1-student
[T1/3/244], och detta skulle kunna anses som allmnt knt. Studenten mste
dock kunna frankra ven ett sdant pstende p ett juridiskt giltigt stt, och
lraren ger kommentaren klla.
Fljande T1-student som i sitt pm frsker tillmpa ett sjlvstndigt tn-
kande har missat centrala inslag i juridisk metod:
Istllet fr att koncentrera mig fr mycket p litteratur jag lst, och som dr-
med ven mnga andra lst och r medvetna om, har jag frskt att sjlv hitta
problemen och analysera utifrn egna erfarenheter som jag ftt genom den
problemlsning vi arbetat med under terminens gng. LK: ondigt + du br
anvnda litteraturen som ditt frmsta verktyg & utifrn den gra en sjlvstn-
dig utvrdering. [hela meningen understruken, T1/3/205]

I en slutkommentar till ett T1-pm uttrycks p ett pregnant stt den spnning
som ligger i de metodiska krav som juridikstudenter har att leva upp till:
Betydande osjlvstndighet. Egna sikter utan frankring i kllor [T1/2/
193/slutk.]. Samma metodiska svrighet kommenteras i ett pm frn termin 2:
Uttryck som enligt min mening utgr inte p ngot stt rttsligt std och
kan med frdel utelmnas. [T2/14/slutk.]. Fr en ny student kan egna sik-

133
T1 pm-handledning 18.11.2003.
134
T1 RTG 12.11.2003.

82
ter framst som det som skall uppvisas, men studenterna mste trna sig i
den form av sjlvstndighet som inte innebr sikter utan som yttrar sig i
bedmningar vl frankrade i rttsliga kllor. Det finns en spnning mellan
onskad sjlvstndighet och rtt typ av sjlvstndighet. Melander (2006:38)
uttrycker detta faktum p ett talande stt: Juristen skall tnka fritt p rtt
stt.
En kategori rttskllor utgrs av doktrin. Doktrin hamnar ju mest i bot-
ten men den finns nd dr, sger en lrare vid handledning p termin 1.135
Att utg frn lagtexten i stllet fr frn doktrin blir en trning i sjlvstndig-
het. Ni kan frigra er ganska mycket frn det Hellner skriver. Grundgrejen
r att man inte gr tillrckligt mycket av lagtexten.136 Nr studenter missar
hrvidlag och i fotnoter hnvisar till exempelvis nmnde Hellner i stllet
fr till lagtext blir lrarens kommentar ofta rttskllefel. Studenterna skall
lra sig att de sjlva mste tolka lagtexten och ta fram de motargument som
alltid finns i juridiska frgor. Det gr inte att oreflekterat ta ver argument
frn kurslitteraturen; frfattarna i doktrinen r inga perfekta mnniskor.137
Genom att knna till mer om hur hierarkin fungerar kan en student ta ett
litet kliv in i juristskret:
S: Hur vet man vem som r hgt ansedd i juridiska kretsar nr man inte har
varit hr s lnge? Vet bibliotekarien? 74 av 100 p trovrdighetsskalan.138

En liknande frga stller en student som kommit en mnad lngre i studier-

na: Finns det nn hierarki inom lrobckerna?139

4.3.2 Relevansen hos olika kllor

Utifrn den metodiska grundpelaren rttskllehierarki behver studenterna f
klart fr sig vilka kllor till juridiska resonemang som kan accepteras. Fr en
T1-student kan det vara naturligt att hnvisa till sdant som sagts p en fre-
lsning. En student citerar i en rubrik en mlande formulering frn en frel-
sare: Man skall inte skjuta sparvar med kanon. Vid fotnoten dr frelsa-
rens namn och datum fr frelsningen anges fr studenten kommentaren
ingen rttsklla [T1/3/140]. Budskapet att referenser till frelsningar p
kursen inte r acceptabla framfrs ibland mycket tydligt: Aldrig ok som
klla, ngonsin. [T2/273]. Studenterna mste lra sig rttskllornas roll som
grund fr juridiska resonemang. Andra typer av resonemang som skulle
kunna bygga p andra typer av kllor r i princip irrelevanta i de juridiska
pm som studenterna skall skriva. Tidningsartiklar kan ge uppslag om aktuel-

135
T1 pm-handledning 18.10.2004.
136
T2 pm-seminarium 25.2.2003.
137
T1 RTG 10.12.2003.
138
T1 pm-handledning 18.10.2004.
139
T1 pm-handledning 25.11.2004.

83
la juridiska problem men inte anvndas som std fr ett juridiskt pstende.
Internet avfrdas oftast som rttsklla.
Artikel i DN, bra att knyta an till det som r aktuellt men tnka: Vad har det
fr rttskllevrde?140
Rttskllevrde fr en hemsida r rtt s begrnsat. Praxis, riktlinjer som inte
gr att hitta nn annanstans kan du hmta.141
LK: Undvik ntet som rttsklla! Anvnd vedertagna rttskllor. [T1/2/278]

Kravet p kllstd kan vara problematiskt nr studenter anvnder sakinnehll

som bygger p allmnbildning. Studenten bakom fljande textcitat refererar
en nyhetshndelse och lraren ger d kommentaren klla?.
Fr drygt ett r sedan anklagades tre svenska medborgare fr att ha samrre
med terrorism. EU satte upp dem p sin sanktionslista, och deras tillgngar
frystes. Att de frystes var ett led i att hindra dem [] men jag anser att frys-
ningen av deras tillgngar delvis r att se som ett straff. LK: klla? [textparti-
et markerat med streck i kanten, T1/3/205]

Informationen torde studenten ha ftt frn massmediernas nyhetsrapporte-

ring, men det r inte en accepterad klla. Lrarens avsikt med kommentaren
kan drfr knappast ha varit att peka p att studenten borde ha angett kllan
till pstendena som kan vara en tidningsartikel eller en nyhetssndning.
Betoningen av vikten av vedertagna rttskllor kan ta sig uttryck i att
andra typer av kllor inte accepteras ens nr det frefaller finnas relevant
information att hmta dr. En student p termin 5 nmner i en text om ideella
freningar att LO har tv miljoner medlemmar och hnvisar d till lo.se.
Denna referens franleder kommentaren ej rttsklla! [T5/152]. En T1-
student som hmtar en definition frn Nationalencyklopedin fr kommenta-
ren dlig klla! [T1/2/268]. En annan T1-student hmtar betydelsen av
ordet retroaktiv frn SAOL. Lrarens kommentar blir d undvik ordbcker
som klla [T1/3/205].142 Intressant att notera r att ven Norstedts juridiska
handbok anses som en tveksam klla [T1/2/26].143
Om en ordbok som SAOL inte betraktas som (rtts)klla utan som hjlp-
medel i skrivandet har den dock ett vrde. I undervisningsplanen fr termin 2
(i en anvisning som gller sprkets betydelse fr bedmning och betygstt-
ning) uppmuntras studenterna att anvnda SAOL:
Skriv hellre enkelt och anvnd ord du r sker p vad de betyder. Det r ock-
s viktigt att inte ligga alltfr nra kllornas sprkbruk, eftersom detta ger in-
tryck av osjlvstndighet och att PM-frfattaren inte riktigt har frsttt det

140
T1 pm-handledning 12.10.2004.
141
T1 pm-handledning 13.10.2004.
142
Nr dessa nya studenter sker efter ordfrklaringar gr de naturligt till en vlknd ordlista
eller uppslagsbok; vad skulle de gra istllet?
143
De lgre domstolsinstanserna dmer allt som oftast i enlighet med prejudikaten r det
pstende som studenten belgger med hjlp av Norstedts juridiska handbok.

84
 kllan uttrycker. Om du inte redan har Svenska akademiens [s] ordlista
(SAOL) kan det vara en god id att skaffa ett eget exemplar.144

SAOL innehller inte specialiserade juridiska fackuttryck, men studenter kan

ha svrt att frst ven allmnsprkliga ord. Ibland kan studenter ocks be-
hva kontrollera ord stavning med hjlp av SAOL.
Lrarnas vilja att hos studenterna inprnta rttskllehierarkins betydelse
leder ibland till en mycket tydlig uppdelning i jurister och icke-jurister.
L: Om man ska kritisera kanske man kan hitta ngot mne dr KU varit
iblandat. Har du skt p artiklar?
S: Nej.
L: Kanske nn som har suttit i Konstitutionsutskottet, men de r ju inte juris-
ter s man fr akta sig.145

Den precision som finns som en ledstjrna fr juridikstudenterna inverkar

ocks p synen p nrliggande akademiska mnen och blir en aspekt av in-
skolningen i skret.
L: Var noga med terminologin. Allmnna domstolar menar du ven all-
mnna frvaltningsdomstolar?
S: Det r hmtat ur Frfattnings
L: Lita inte p dem. De r statsvetare, inte jurister.146

Formuleringen lita inte p kan tyckas vl drastisk. I lrarens reaktion lig-

ger frmodligen en omsorg om att de nya juridikstudenterna skall frst att
juridikens metod r ngot annat n det som statsvetare gnar sig t.147 En
lrare beskriver i en intervju hur sprk och juridisk metod hnger ihop ge-
nom att jmfra med statsvetenskap, dr man lser en text i informations-
syfte. Det krver liksom juridiken sin terminologi och ett akademiskt sprk.
Lraren uttrycker det som att man dr kper det man lser, och det blir d
en skillnad gentemot det som r juridisk metod: Man fr absolut inte kpa
det. Juridikens frhllningsstt innebr att vara beredd att se att det kan
tolkas p flera stt.148
Uppfattningen att det finns en grundlggande skillnad mellan juristens
och icke-juristens mjlighet att frst juridisk materia uttrycks mlande av
juristen Iain Cameron (2005:10):

144
Terminskurs 2 2005. Undervisningsplan (samma lydelse 2006).
145
T1 pm-handledning 18.10.2004.
146
T1 pm-handledning 13.10.2004.
147
Sandgren (2006:531) menar att perspektivet r centralt i vissa vetenskapliga discipliner,
dribland rttsvetenskapen. Ett rttsvetenskapligt arbete br ha ett juridiskt betraktelsestt.
Grs underskningen utifrn ett historiskt, ekonomiskt etc. perspektiv saknas normalt ett
sdant betraktelsestt.
148
Intervju 7.3.2003.

85
 Samhllsvetaren kan se den juridiska skogen, men endast juristen kan ta sig
fram i den, mhnda mycket lngsamt, frn trd till trd. Fr den ofrsiktige
samhllsvetaren som har irrat in sig i en juridisk skog finns det stora risker att
han (skert en han, om han r ofrsiktig) inte kommer ut, tminstone inte
med hedern i behll. Med risk att bli anklagad fr [att] skydda mitt skr, och
vl medveten om statsvetarnas oro fr demokrati kontra expertvlde vill
jag sga att endast en jurist kan frst lagen p riktigt. Endast en jurist vet hur
stngt det juridiska resonemanget r och vad som r en juridiskt godtagbar
motivering.

Karsten strm (1990) karakteriserar juridikmnet utifrn en students ten-

tamenssvar p frgan om kunskapsteoretiska skillnader mellan rttsveten-
skap och sociologi: Juridik r exakt, sociologi r mer funderande. Hans
omedelbara reaktion var att ge noll pong fr svaret, men han inser s sm-
ningom att svaret mste ha med den pedagogiska framtoningen att gra.
Enligt strm har lrarna stora mjligheter att forma studenterna:
Genom utbildningens separation frn praktiken r lrarens mjligheter att
forma studenterna n starkare i juristutbildningen n i de flesta andra utbild-
ningar. Juristutbildningens lrare har drmed ett mycket stort ansvar fr hur
nyutbildade jurister kommer att se p sin egen kunskapsproduktion och yr-
kesroll och drmed fra en professionell tradition vidare. (a.a. s. 116)

4.4 Muntlig praktik ett seminariesamtal i brjan av

utbildningen
Pedagogen Thrse Hartman som underskt juridikutbildningen i Uppsala
utifrn ett mngfaldsperspektiv citerar en lrare som fr studenterna ppekar
vikten av att ven kunna tala juridisk svenska (Hartman 2009:129):
Men ni mste jobba lite grann med att frska tala juridisk svenska ocks.
Annars gr ni inte hem p juridiska arbetsplatser. Man tappar frtroendet fr
er ven om ni har rtt i sak och er juridiska analys r korrekt. S ni kan inte
uttrycka den p ett stt som skrmmer era ldre kollegor. D tar dom inte in
det ni sger.149

Fr juridikstudenterna i Uppsala utgr basgruppsarbetet och seminarierna de

grundlggande undervisningsformerna. Vid seminarierna fr studenterna
trning i att tala juridisk svenska. ven om inte alla studenter yttrar sig i
samma utstrckning under seminarierna kommer det muntliga frst, fre
skrivandet, i studenternas egen aktiva anvndning av sprk med juridiskt
innehll. Interaktionen i seminariemiljn tillsammans med samtalen i bas-
grupperna inverkar i hg grad p deras sprkliga inskolning.

149
Det framgr inte p vilken termin lraren frmedlar detta budskap till studenterna.

86
 Till den problemorienterade undervisningsmodell som tillmpas hr att
olika basgrupper agerar ordfrande vid seminarierna. Enskilda studenter har
olika frmga att axla ordfranderollen. Att en student r drivande som ord-
frande kan fra seminariet framt, men det kan ibland ocks uppfattas som
mstrande:
S1: Uppenbarhetsrekvisitet har ngon koll p det? [kort tystnad] Har ingen
koll p det?
S2: Alla har vl koll p det!
S1: Jas. Upplys mig.150

Fr att belysa hur studenters sprkanvndning kan te sig alldeles i brjan av

utbildningen skall jag hr kommentera delar av ett samtal vid ett seminarium
p termin 1. Min tergivning av replikskiftet bygger p mina anteckningar.
Replikerna kan drfr inte citeras ordagrant, och jag har valt att i vissa fall
komplettera yttranden med ngra formord. Jag menar att den typ av analys
som jag gr hr inte krver en exakt tergivning av dialogen. Det som jag r
intresserad av r att hitta exempel p hur nybrjarstudenternas anvndande
av juridisk metod och juridiska termer tar sig uttryck. Jag vill se vilka typer
av yttranden som studenterna gr, hur seminarielraren bemter studenternas
frgor och vilka vgledande metoder lraren anvnder. Jag terger replikvx-
lingar dr man kan se exempel p utbildningens pedagogiska praktik. En
allmn och inte ovntad bedmning som jag gjorde vid mina seminarie-
observationer var att det oftast var samma studenter som yttrade sig. Efter-
som olika basgrupper agerar ordfrande och det ligger i uppgiften att sprida
talandet kommer dock de flesta studenter att yttra sig vid ngot tillflle.
Det frsta regelrtta seminariet p frsta terminen har rubriken Lagtex-
ten. Syftet med detta seminarium r enligt seminariematerialet att lra sig
vikten av att lsa lagtext noga och att genom det frst att lagtexten dels ger
mer information n vad man vid en flyktig genomlsning kan uppfatta, dels
lmnar mnga saker ppna fr tolkning. Instruktionerna till den frsta se-
minarieuppgiften r fljande:
Analysera med utgngspunkt i regeringsformens 1 kap 1 det svenska stats-
skicket.
Anvnd frmst lagtexten fr att noga ange vilka statsrttsliga bestndsdelar
som den svenska demokratin vilar p. Var uppmrksam p ordval och mjli-
ga betydelser av formuleringar.
Diskutera, med utgngspunkt i litteratur och kompendier, vilka alternativ som
r tnkbara nr regler av denna beskrivande karaktr konstrueras av lagstifta-
ren. Vilka andra statsskick r tnkbara och hur skiljer de sig t frn det nuva-
rande svenska?

150
T1 seminarium 12.12.2002.

87
Till seminariet hade en basgrupp i frvg utsetts att vara ordfrande. Denna
grupp gav inledningsvis ordet till en annan basgrupp som frst redogjorde
fr faktorer i begreppet demokrati. Studenterna betonade att det r viktigt att
komma ihg att det r en portalparagraf. Drefter fljde ett samtal dr
frutom lraren ngra studenter yttrade sig. I min tergivning av seminarie-
samtalet benmns lrarens turer L och olika studenters turer S1, S2 osv. Jag
har ibland angett en ny tur fr samma talare fr att tydliggra innehllet i det
nya draget. Som jag anger i kapitel 3 omnmner jag alltid lraren som hon. I
citaten skiljer jag inte mellan kvinnliga och manliga studenter, men i den
lpande texten benmner jag i frekommande fall studenterna som hon re-
spektive han. Den lpande numreringen r ett stt att identifiera replikerna
men innebr inte att de olika sekvenser av repliker som jag kommenterar
fljer direkt p varandra under seminariet.
1. L: Vad kan sgas om frhllandet mellan kommunalt sjlvstyre och parla-
mentet?
2. S1: Framgr det att det r parlamentet som stiftar lagarna? Skulle kommu-
ner kunna stifta lagar? Lokala parlament? Parlamentet kan delegera. Kom-
muner kan stifta freskrifter.
3. L: Kan lagrummet ppna upp fr lokal lagstiftning?
4. L: Titta p ord fr ord. Offentlig makt vad faller utanfr? Vad som r of-
fentlig makt kan variera mellan lnder.
5. S1: Vilka r d folket som makten utgr frn alla som fr rsta? Str det i
paragrafen? En 5-ring?
6. L: Man kan hmta tolkningsstd p annat stlle i lagen och i andra rttskl-
lor.

Det ingr i utbildningens undervisningsmodell att studenterna sjlva skall

komma fram till svar. Ett exempel p att lraren inte ger ngot direkt svar p
en frga frn en student finns i tur 5 och 6. Studenten undrar om en 5-ring
ingr i folket som makten utgr frn, och lraren bemter frgan med att
ange riktlinjer fr hur den juridiska metoden fungerar. Studenterna mste
utveckla sin frstelse fr vikten av std i en argumentation. I seminarie-
materialet ppekas att juridisk argumentation inte r lst tyckande, utan
baseras p std i rttskllorna.
I tur 4 ger lraren metodisk vgledning: Titta p ord fr ord. Metoden
ger studenterna ett redskap som kan hjlpa dem att strukturera begrepp eller
freteelser. I turen anvnder lraren ett modaliserat pstende (kan varie-
ra). Pstendet ger viss sakinformation men innehller inga konkreta exem-
pel.
I fljande avsnitt av samtalet fokuseras en viktig aspekt i studenternas nya
sprkanvndning, frstelsen av ord och uttryck:
7. S1: Vad betyder allmn och lika rstrtt? I vanlig svenska betyder det alla.
8. L: Ja, det r svenskan vi anvnder.

88
 9. S2: Problematiskt att lagstiftaren hittar p sin egen innebrd.
10. L: Portalparagraf. Det finns inga sanktioner utifrn 1:1. D gr det inte s
mycket att det r vagt.

Ordet allmn anvnds i det en av studenterna kallar vanlig svenska. Hon

frefaller vilja prva anvndningen och betydelsen av ordet i vanlig svenska
och i det juridiska sammanhanget. Bda studenterna menar att det finns en
oklarhet i betydelsenyanserna. Lraren gr inte ngon utredning av det se-
mantiska innehllet i ordet i de olika kontexterna. Hur skall yttrandet i tur 8
tolkas? r det ett fastslende av det sjlvklara i form av ett skmtsamt ytt-
rande? r det ett stt att sga att ordfrstelsen inte behver vara s kompli-
cerad eftersom det gller ett sprk som de inblandade behrskar? I tur 10
fller lraren terigen ett yttrande som gller villkoren i den juridiska argu-
mentationen, nr hon slr fast att det hr r frga om en portalparagraf, allts
en inledande, vergripande riktningsgivare. Hon presenterar en juridisk fras:
Det finns inga sanktioner utifrn 1:1. Hon bekrftar att det finns en vaghet
i formuleringen i paragrafen men bemter studenternas undrande instllning
med pstendet att vagheten hr inte r betydelsefull eftersom stycket i para-
grafen inte ligger till grund fr ngra sanktioner. Drav kan en student dra
slutsatsen att det som r intressant hr endast r det som kan f rttslig p-
fljd.
11. L: Utgr frn? Kopplingen mellan folket och exempelvis polis, militr,
domare r vag. Polisen fr sin makt frn polislagen. Domaren utses av rege-
ringen, som r ett utflde av riksdagen.
12. S1: Utgr det frn hela folket? Om man rstat p hger och det r en
vnsterregering?
13. L: Helt OK diskussion, faktiskt vldigt bra.

S1 har tydligen funderat ver innebrden i att all makt utgr frn folket.
Hon ger hr en ny (och enligt lraren intressant) vinkling t frgan nr hon
fr in aspekten politiska block kontra den folkmakt som stadgas i portalpara-
grafen. Lraren bemter inte heller hr sakinnehllet, men hon ger sitt er-
knnande t sttet att resonera. Hon brjar med det mer terhllsamma helt
OK diskussion men kar sedan intensiteten: faktiskt vldigt bra. Det som
hon ger en eloge t verkar vara problematiserandet av olika ord och begrepp.
Det anknyter till uppgiftsinstruktionen som uppmanar studenterna att vara
uppmrksamma p ordval och mjliga betydelser av formuleringar. Lra-
rens berm tjnar troligen som en vgvisare fr studenterna som r nya och i
behov av handledning i konsten att frst mnet och dess metod.
Under seminariet aktualiserar studenterna ett nyckelbegrepp i juridiska re-
sonemang: rekvisit.
14. S3: Se vilka rekvisit som ska uppfyllas fr att lagparagrafen ska glla.
15. S4: Vad innebr d rekvisit? Gud, vad jag svamlar! Frstr ni vad jag
menar?

89
 16. S5: Rekvisit r frutsttningar fr att lagen ska glla.
17. L: Rekvisit r lika med rttsfakta. Om x, rekvisit, s y, rttsfljd. I para-
graf 1:9 finns ingen rttsfljd, kan vara angivet i brottsbalken.

Man anar att S3 har brjat resonera kring och tillmpa den juridiska metoden
att se vilka rekvisit som en rttsfrga innehller. Det r dock inte helt tydligt
vad som ingr i begreppet rekvisit. S4 r oklar ver begreppet och frgar sig
vad det innebr (tur 15): Vad innebr d rekvisit? Hon reagerar sedan ver
sitt eget ordval: Gud, vad jag svamlar! Genom repliken Frstr ni vad jag
menar? drar hon in de andra studenterna i seminariegruppen i sitt utprvan-
de av ett nytt sprkbruk (en ny diskurs).
S6 r en av de studenter som ofta yttrar sig. Jag noterade vid mina obser-
vationer att han i olika diskussioner anvnde kunskaper som han inhmtat
tidigare och i andra sammanhang. Han hade tidigt p utbildningen frmgan
att anamma det nya sprkbruket och integrera det i sin sprkanvndning.
Han skulle knappast flla en replik som Gud, vad jag svamlar!. S6 r den
typ av student som lraren vnder sig till om ingen annan student nappar p
en frga. I repliken i tur 18 visar han ett analytiskt frhllningsstt i utfors-
kandet av rekvisitbegreppet. Turen innehller frst ett modaliserat pstende
som erbjuder ny information (att paragrafen innehller ett logiskt resone-
mang) och sedan ett pstende som utgr en frklaring till det frsta pst-
endet:
18. S6: Det kan bli ett logiskt resonemang i paragrafen. 1) r en konjunktion
mellan 2), 3) och 4). 1) offentlig frvaltning, 2) likhet, 3) saklighet, 4) opar-
tiskhet.

En uppgift som behandlas vid seminariet innehller tre fall som skall kom-
menteras utifrn regeringsformen 1 kap. 9 . Tv av fallen kommenteras i
dialoger nedan. Det frsta beskrivs s hr i uppgiftsmaterialet:
Kioskgaren Eliasson sljer en mycket stor pse smgodis till 15-ringarna
Bert och Berit, men nr ttaringarna Sara och Svante strax drefter vill kpa
samma sak fr de beskedet att de fr ont i magen om de ter s mycket godis.
De fr drfr bara kpa en mindre pse var. Har kioskgaren Eliasson rtt att
agera p detta stt?

Det andra fallet handlar om Petri som r bilinspektr p AB Svensk Bilprov-

ning och hans fre detta chef, Antti, som kommer fr att besiktiga sin bil.
Petri har tidigare blivit uppsagd frn Anttis fretag.
I fljande replikskifte kan noteras att lraren inte ger ngot direkt svar p
studentens frga utan belyser mnet genom att stlla en motfrga och besva-
ra den:
19. S6: Kan en kiosk vara offentlig frvaltning, exempelvis p en fritidsgrd?
20. L: Vad r offentlig frvaltning? Domstol, frvaltningsmyndighet och
andra.

90
 21. S3: De som implementerar det som riksdagen bestmt.

Lraren stller till S6 och till alla studenter i gruppen en motfrga som
vidgar perspektivet: Vad r offentlig frvaltning? Hr besvarar hon delvis
sin egen frga men lmnar utrymme fr tolkning av ordet andra. S3 kom-
pletterar hennes tankegng (fljer upp given information med ett direkt p-
stende).
Den pedagogiska praktik som vi hr ser exempel p utgr en form av ma-
jevtik. Lraren stller frgor som skall f studenterna att ta fram de svar och
kunskaper som de har och tnka vidare sjlva. Under tredje terminen p ju-
ristutbildningen i Uppsala presenteras den sokratiska metoden fr studen-
terna, och d hlls lektioner (oftast en timme lnga tre gnger i veckan) som
r uppbyggda som en snabb replikvxling mellan lraren och en grupp om
50 studenter.
Det svar som lraren ger i fljande replikvxling belyser ett frhllnings-
stt som studenterna mter redan vid terminens frsta trff med seminarie-
gruppen: Det finns inte endast ett rtt svar p de uppgifter som studenterna
skall arbeta med.
22. S6: Kan offentlig makt delegeras?
23. L: Jag har svrt att se att domstolar p eget bevg skulle kunna delegera
dmande makt till ngot rttssubjekt.

Lraren ger hr inte ngot bestmt svar, utan hon delger studenterna sin be-
dmning. Fr en ny student kan ett sdant svar troligen tjna som faktaupp-
lysning: Domstolar delegerar inte dmande makt.
Lrarens svar i tur 23 innehller formuleringar som kan ses som exempel
p svrtillgngligt juridiskt sprk. Nominalfrasen dmande makt kan knnas
frmmande i sin grammatiska form och svr till innehllet. Ordet rttssub-
jekt frklaras hr inte av lraren. Studenterna fr utveckla sin frstelse av
begreppet successivt.
I fljande repliker ser vi ytterligare ett exempel p hur lraren lotsar stu-
denterna i deras tillgnande av frstelse av centrala ord och begrepp:
24. S7: Vi hade en livlig diskussion om det spelat roll om bilprovningen knt
till relationen PetriAntti.
25. L: Hur uppfattar ni ordet partisk? Rcker personlig bakgrund eller mste
det manifesteras? Man borde kunna ge ett hyfsat analytiskt svar. Kan man dra
ngon slutsats utifrn hur det r skrivet?

Lraren visar hur man kan fundera kring partiskhet men gr inte ngon tyd-
lig tolkning av begreppet. I tur 26 resonerar en student vidare kring begrep-
pet partiskhet:
26. S4: Saklighet: handla utifrn tanke, inte knsla. Partiskt borde det vara
nr det finns tv parter och det gr det inte hr.

91
 27. S4 (Karin, fingerat namn): Det r att mrka ord.
28. L: Det r det vi hller p med. Det kan vara s Karin att du slagit huvet p
en spik.

Tur 27 kan ses som en metakommentar till resonemanget i tur 26. Kanske r
studenten tveksam till sitt eget analyserande: Det r att mrka ord. Lraren
ger henne dock ett tydligt erknnande. Det hon gr r ngot som r centralt i
den profession som studenterna r p vg in i. Frmgan att mrka ord, att
vara uppmrksam p ord, r grundlggande. Karin r p rtt vg i sin inskol-
ning; hon har slagit huvet p en spik.

92
5 Skrivande och skrivhandledning i
juridikutbildningen en undervisningspraktik

Bland de villkor som prglar situationen fr nya juridikstudenter finns sda-

na som mer generellt kan glla studenter som r nya i en disciplin. Jag be-
skriver den undervisningspraktik som prglar de nya juridikstudenternas
skrivande, men paralleller kan dras till nybrjarstudenter i andra mnen.
Kapitlet inleds med ett avsnitt om inskolning i vetenskaplighet och be-
greppsanvndning, som r ett centralt inslag fr nya studenter. Drefter ger
jag en bild av utformningen av de vanligaste momenten i skrivundervisning-
en under den frsta delen av juridikutbildningen. I avsnitt 5.4 resonerar jag
kring ngra aspekter av juridiklrarnas textbedmning, dribland lrarens
roll som sprklig auktoritet. Jag presenterar kriterier fr pm-bedmning som
frmedlas till juridikstudenterna. En strukturerande funktion i juridiklrarnas
rttningspraxis har ocks den nomenklatur i form av benmningar, frkort-
ningar och symboler som lrarna anvnder och traderar (avsnitt 5.4.3).
I min beskrivning av skrivhandledningen i juridikutbildningen utgr stu-
denternas uppfattningar en viktig dimension. De studentsynpunkter som jag
frmedlar hrrr frn enktsvar och intervjuer. Generellt gller att min bild
av skrivundervisning och skrivhandledning bygger p insamlat material och
p fltstudier (se kap. 3).

5.1 Inskolning i vetenskaplighet och i juridisk

begreppsanvndning
Av juridikstudenterna p termin 1 har drygt hlften inte tidigare lst ngon
kurs p hgskoleniv. Det innebr att deras inskolning i juridiskt sprk i hg
grad ocks r en inskolning i ett vetenskapligt frhllningsstt. Normfrmed-
ling om vetenskaplighet sker p ett indirekt stt nr lrarna markerar formu-
leringar som inte verensstmmer med det nskade frhllningssttet. En
mening som avslutar avsnittet Inledning i en text frn termin 1 (PM 2, det
frsta pongsatta) franleder flera kommentarer. Jag har fllt in lrarens
kommentarer fr att visa vilka uttryck som avses:
Frutom det hr [LK: uttr] tycker jag [LK: ton] att det r juridiskt intressant
att se i vad mn domstolar infrlivar prejudikat i sin praxis. LK: hmm du
behver uttrycka dig tydligare (prejudikat r praxis) i strikt mening [T1/2/21]

93
Lrarens kommentar ton lyfter fram en stilistisk aspekt, och drigenom fr-
medlas ocks insikter i vad ett vetenskapligt frhllningsstt innebr. Det r
inte lmpligt att hnvisa till vad jag tycker. ven vikten av terminologisk
stringens lyfts fram. I ervrandet av kunskaper i ett akademiskt mne r till-
gnandet av begrepp och termer av grundlggande betydelse. Terminologins
roll i ett vetenskapligt sammanhang handlar inte bara om frstelsen av be-
grepp utan gller ocks identitet och tillhrighet: Mnga gnger r det just
genom anvndandet av en specifik terminologi som man kan visa sin tillh-
righet till en speciell vetenskaplig grupp eller skolbildning. (Nrvnen
1999:76).
I handboken Att skriva juridik inleds ett avsnitt om ordet och frasen
med ett moment om termknnedom, vilket r ett uttryck fr terminologins
betydelse i ett facksprk. I uppsatshandledningen Konsten att skriva och tala
(Uddman & Gustavsson 2007:42) belyses anvndningen av facktermer:
Den goda facktermen har den egenskapen att den r precis och vldefinierad,
vilket innebr att den ger den invigde en exakt och innehllsrik men samtidigt
mycket kortfattad information. S lnge man vnder sig till fackfolk r den
ett arbetsbesparande uttrycksmedel bde fr skrivare och lsare.

Varje vetenskaplig disciplin har sin terminologi, mer eller mindre skild frn
allmnsprket. Juridikstudenterna behver bland annat uppmrksamma ord
dr innebrden skiljer sig frn den allmnsprkliga, termer med lderdomlig
prgel som krver srskild inlrning och otidsenliga uttryck som skall und-
vikas (Trosborg 1997:1315).
Fr alla studenter r kunskap om nya ord och begrepp och trning i att
anvnda dem p ett medvetet stt ett grundlggande inslag i tillgnandet av
en ny sprklig kompetens. I vetenskapliga sammanhang r det viktigt att
termer anvnds p ett entydigt stt, och kad precision i anvndningen av
begrepp r ett centralt inslag i vetenskaplig inskolning. Juridikstudenterna
skall utg frn tnkta lsare p samma kunskapsniv som de sjlva, vilket i
praktiken innebr att de skall beakta bde kurskamraternas frkunskaper p
det omrde som uppsatsen behandlar och lrarens kunskap om vedertagna
begrepp i mnet. Begrepp mste anvndas p det stt som lraren som repre-
sentant fr disciplinen frvntar sig. Det r inte lmpligt att en student stipu-
lerar en egen begreppsanvndning: Vidare har jag valt att anvnda mig av
begreppet fel som en samlingsterm fr drjsml och fel i varan. [T2/110].
Lrarens kommentar r olmpligt. Hellre avtalsbrott el. dyl.. Studenten
behver frst att sjlvstndighet, som r ngot nskvrt, inte innebr att
frska skapa egna begreppsvarianter. I slutkommentaren stts begreppsan-
vndningen in i ett lsarperspektiv. Lraren pekar p hur det invanda bruket
ser ut:
LK: Var noga med begreppsanvndningen. Lsaren skall inte behva tolka
om vedertagna begrepp, ssom objektivt/subjektivt och fel. Det gr analysen
ondigt svrgenomtrngd. [T2/110/slutk.]

94
I studenters anvndning av termer och begrepp ryms en spnning mellan
utbildningens krav p att studenterna skall behrska de termer som de an-
vnder och det gradvisa tillgnande som studenterna genomgr. Var noga
med att du frstr olika termers innebrd r en uppmaning i en slutkom-
mentar till ett pm frn termin 1 [T1/3/128]. Kommentaren kan fungera som
ett nyttigt observandum fr studenten i den process som tillgnandet av ter-
mer innebr.
Lsning av kurslitteratur r naturligtvis ett viktigt inslag i studenternas
terminologiska inskolning. Fr en del nya studenter utgr sprket i litteratu-
ren ett hinder fr frstelsen:
Svrt sprk i stor del av kurslitteraturen. Pga detta svrt att tillgodogra sig
viss del av litteraturen. [EnT103/k82/137]

I anvndningen av juridiska termer behver studenterna prva sig fram. Vid

ett RTG-mte exemplifierar en lrare med termerna positivt respektive nega-
tivt frbud, och den medansvariga lraren bermmer studenterna fr att de
har brjat anvnda begreppen: Bra att man har varit lite djrv och pr-
vat.151
I handboken Att skriva juridik (s. 41) anvisas en vg till kad termknne-
dom: Det r genom att lsa, skriva och tala som studenterna kan utveckla
ett redigt och korrekt bruk av facktermer. Frfattarna pekar p ngra term-
relaterade problem fr nya studenter (ibid.):
I brjan av studietiden r det inte ovanligt att ven enkla juridiska termer som
besluta, talan, grund, ogilla, faststlla, bifalla anvnds oskert eller felaktigt.
Man ser ocks en del exempel p att studenter oreflekterat tar ord och fraser
ur kllmaterialet och lyfter in dem i PM utan att vara p det klara med den
rtta innebrden eller det sammanhang som krvs.

Det perspektiv p ordanvndningen som hr framtrder r den vana juristens.

De nmnda juridiska termerna r inte uppenbart enkla nr en student mter
dem i brjan av utbildningen, och en viss oskerhet i anvndningen framstr
drfr som rimlig. Att ta ord och fraser ur kllmaterialet behver inte vara
en oreflekterad handling utan utgr ett led i den process som det innebr att
bli p det klara med den rtta innebrden av olika juridiska ord och ut-
tryck. Ett led i tillgnandet av sprkbruket i ett nytt sammanhang kan vara att
man i ngon bemrkelse lnar ord och fraser frn en etablerad vokabulr.
Detta faktum medfr dock inte att plagiat r acceptabelt. Tillgnandet ap-
proprieringen mste ske p ett medvetet stt och med respekt fr reglerna i
det vetenskapliga hantverket.
Fr juridikstudenterna r precision i begreppsanvndningen av srskilt
stor betydelse. I en slutkommentar till ett pm p termin 1 ppekar lraren en

151
T1 RTG 12.12.2002.

95
students oprecisa och drmed felaktiga anvndning av ordformen grund-
lagen:
LK: Ge akt p juridisk begreppsanvndning: ex. grundlagen, d det som
knt finns fyra grundlagar i Sverige osv. [T1/3/156/slutk.]152

I texten har lraren markerat ordet grundlagen p fyra av de sex stllen dr

det frekommer. Hr styrs studenten frn en mer allmn och vag anvnd-
ning av ordet till en anvndning som baseras p fackmannens specialiserade
kunskap.153
Till tillgnandet av nya ord och begrepp hr att frst den innebrd som
ett ord har i den praktikgemenskap dr det skall anvndas. Ibland uppmrk-
sammar juridiklrarna tydligt studenterna p att det kan finnas skillnader i
innebrd:
Demokrati har frmodligen de flesta hrt talas om och mnga vet ven dess
innebrd LK: den juridiska el. statsvetenskapliga innebrden skiljer sig ofta
frn den allmnna uppfattningen av ett begrepps innebrd. [JIK II/3/451]

Att kunna ett ord inbegriper allts mer n att knna till den lexikala betydel-
sen. Fr juridikstudenterna utgr lrarnas kommentarer ett led i utvecklandet
av frstelsen av ordbetydelser och ordkonnotationer. Med varje nytt kurs-
avsnitt fljer nya termer som studenterna skall tillgna sig och anvnda p
vedertaget stt. En bestmning som anvnds p ett fr lraren oknt stt re-
sulterar i ett felaktigt begrepp: De rena frmgenhetsbrott som, LK: oknt
uttryck [T2/218].154 Studenternas ordfrrd bde breddas och specialiseras:
man stadgar en lag, LK: stiftar [T1/3/228].
I en slutkommentar, med totalt 225 ord, frmedlar lraren sprkmnster
p ett detaljerat stt till en T2-student (mnet r avtalsrtt):
Mrk:
1. Det heter inte: God tro frn ngon. utan att: ngon r i god tro alterna-
tivt: ngons goda tro.
2. Inte: avsndaren av accepten utan hellre: acceptens avsndare
3. Ordet acceptant r liktydigt med acceptens avsndare, men du skriver
som om det vore tvrtom. [T2/75/slutk.]

152
Intressant att notera r att ven en professor i juridik kan anvnda ordet grundlagen i sin-
gularis: hur grundlagen, vanliga lagar och andra frfattningar tillmpas, och hur rttspraxis,
frarbeten och doktrin beropas fr att tolka lagens innebrd (Cameron 2005:14).
153
Swales (1990:26) berr frgan om relationen mellan den specialiserade sprkanvndningen
i en diskursgemenskap och sprkanvndningen i dess omgivning: This specialization may
involve using lexical items known to the wider speech communities in special and technical
ways.
154
Den snarlika termen ren frmgenhetsskada frekommer, vilket kan frklara studentens
uttryck.

96
Den sprkliga oskerheten hos nya studenter yttrar sig bland annat i en an-
vndning av ord och termer som r nstan rtt, som nr en student anvnder
ordet underfrordnat vilket ndras av lraren till underordnat [T2/275]. Att
ordvalet bara blir nstan rtt kan ha sin grund i en allmn oskerhet:
LK: Ordvalet r ofta oskert och lutar ibland mot att vlja nrliggande, men i
sammanhanget mindre lmpliga ord. [T2/144/slutk.]

I en del formuleringar blir det srskilt tydligt att studenten prvar sig fram i
sprket:
kan riksdagen misstroendefrklara regeringen LK: syftning uttr. / rikta en
misstroendefrkl mot [T1/3/78]

Studenten har behov av en verbkonstruktion till substantivet misstroendefr-

klaring, men verkar inte behrska den konstruktion som lraren anvisar. Nr
en student skriver det offentliga trycket [T1/3/255] r det ett frsk att
infrliva anvndningen av begreppet offentligt tryck som studenten har
lrt sig att ha med i kllfrteckningen. Lrarens kommentar r uttr. Ingen
upplysning ges om vad som r begreppets vedertagna form. ven under-
strykningen i fljande mening hos en T2-student gller ett uttryck som
kan sgas vara nstan rtt: Fr att en arbetsgivare skall kunna tilldelas prin-
cipalt ansvar [LK: uttr., T2/279]. Det r oklart om bde tilldelas och prin-
cipalt r i sammanhanget olmpliga ord och i s fall varfr. Lite senare i
texten stryks principalt ansvar under, utan kommentar. Ytterligare lite
senare skriver lraren som en sakupplysning principalansvar i kanten, vil-
ket tyder p att det r den vedertagna term som studenten borde anvnda.
Vilket ord som r lmpligt i stllet fr angivare i fljande exempel fr stu-
denten inte ngot rd om: Anbudet har fr sin angivare bindande verkan
[LK: ordv., T2/216].
ven ett uttryck som demokratins rekvisit framstr som ett led i studen-
tens utprvande av ett nytt sprkbruk [T1/3/255]. Begreppet rekvisit r
grundlggande i juridisk metod och nr det r dags fr PM 3 p frsta termi-
nen har begreppet aktualiserats fr studenterna under ngra mnader. I ett
pm som handlar om rttsstaten och demokratin kan det frefalla naturligt att
anvnda ett grundlggande juridiskt begrepp i samband med resonemang
kring demokratibegreppet. Lraren stter dock frgetecken fr uttrycket
demokratins rekvisit och visar drmed att det inte r acceptabelt att anvn-
da begreppet rekvisit i verfrd bemrkelse.
En bristande behrskning av den vokabulr som anvnds kan yttra sig i
sammanblandning av begrepp: folksuvernitetsprincipen som kodades av
den nya RF [LK: ordv. (kodifierades), T1/2/218]. Frvxling av begrepp
kan stlla till problem ven ngra terminer in p utbildningen. En student p
termin 4 som anvnder ordet straffstadgar fr fljande korrigering: straff-
stadganden! (stadgar finns i freningar) [T4/10].

97
 Uttrycksstt som inte trffar helt rtt beror ibland p vad som ser ut som
en nskan att variera sprket. I ett pm som handlar om aktiv respektive
passiv identifikation anvnder en student p ngra stllen uttrycket passiv
identifiering [T2/197]. Frsta gngen uttrycket dyker upp r lrarens kom-
mentar ordv., vilken inte ger ngon anvisning om att en annan ordvariant
utgr den korrekta termen. Dock ger lraren lite senare fljande upplysning:
identifiering  identifikation.
En kombination av sprklig oskerhet hos studenten och lrarens ambi-
tion att kommentera ord och uttryck som avviker frn det frvntade leder
till markering av ord som lraren menar inte finns. Ordet regelansvaret fr-
anleder en kommentar: ordv (ordet finns inte svitt jag vet!) [T1/2/21].155
Lrares markeringar kan ocks glla studenternas bristande precision i
anvndningen av ord som inte p ett tydligt stt framstr som termer men
som har karaktren av fasta (idiomatiska) uttryck. Det lraren i fljande ex-
empel ger kommentaren ordval kan vara en sammanblandning av tv snarli-
ka ord, avskriva och frnskriva: En nackdel med att barnet avskrivs ansvar
[T2/107]. Bakom skribentens val av ord kan ligga det innehllsligt nrlig-
gande uttrycket avskriva en skuld.
I en slutkommentar [T1/3/128] ger en lrare studenten rdet att tnka p
att anvnda eget ordval. Kommentaren speglar det faktum att en students
sprkliga arbete handlar om att gra sitt sprk vetenskapligt och att gra det
vetenskapliga sprket till sitt eget. Samtidigt fr studentens sprkanvndning
inte prglas av personligt frgade konnotationer.
Juridiska termer p latin frekommer inte i s stor utstrckning i student-
texterna frn det frsta ret av utbildningen. Latinet finns dock i termfloran,
och det kan naturligtvis vara extra svrt att frst och memorera begrepp dr
innebrden i ordleden r svr att genomskda:
lex posterior-principen, LK: nej / lex superior [T1/3/207]

I fljande samtal vid ett handledningsmte som ger rum ngra mnader in
p termin 1 verkar lraren frutstta att studenten r frtrogen med begreppet
de lege ferenda.156
S: Du tycker att jag ska g nrmare in p 2:12, 13.
L: Var gr grnsen? Varfr just dr? Fr ett de lege ferenda-resonemang.
S: Frlt?157

155
Ordet regelansvar finns dock, bland annat i texter frn Finansinspektionen (om regel-
ansvar i nmnda freskrifter) och frn KFS, arbetsgivarorganisationen/branschorganisation
fr kommunnra fretag (ordet anvnds som avsnittsrubrik i normalinstruktion fr ansvars-
frdelning i arbetsmiljfrgor). ven ordet rttsmoraliskt som lraren anser vara ett nytt
ord [T2/25] har anvnts tidigare (bland annat i en motion till riksdagen av Lars Leijonborg
m.fl. 1997, angende prop. om personuppgiftslag).
156
Begreppet de lege ferenda innebr resonemang kring en mjlig (alternativ) utformning av
en lag, till skillnad frn de lege lata, gllande rtt.
157
T1 pm-handledning 18.11.2003.

98
Av det korta utdraget framgr att studenten nnu inte tillgnat sig begreppet
de lege ferenda som r centralt fr inriktningen i ett juridiskt resonemang. I
handledningssamtalet finns inte tid fr lraren att flja upp studentens und-
ran. En annan T1-student anvnder begreppet i sitt pm. Av lrarens kom-
mentar framgr inte om det r begreppet i sig eller konstruktionssttet som
franleder kommentaren:
Detta fr att sedan analysera synpunkter de lege ferenda om frhllandet mel-
lan LK: uttr? [T1/3/118]

En student utreder i sitt frsta pongsatta pm tv begrepp p latin ratio

decidendi och obiter dicta och verstter dem till svenska med hjlp av
ngon icke angiven ordbok. Studenten har uppenbara problem i sina resone-
mang kring begreppen, och lraren ger fljande kommentar:
LK: Klla? i Juridikens termer r frklaringen helt annorlunda! [T1/2/38]

Lrarkommentaren ger ingen tydlig hjlp i studentens process att frst be-
greppen men lyfter fram tv inslag som r centrala i studenternas inskolning
i juridisk metod. Det ena r att klla mste anges. Det andra r att ordfrklar-
ingar mste hmtas och frsts inom en juridisk ram. Exemplet nedan visar
vikten av att uttryck och fraser konstrueras p ett vedertaget stt:
Det innebr att rttigheten som garanteras r en av de som enligt RF 2:12 1
st. (om det tolkas e contrario) inte fr begrnsas. [T1/3/205]

Lrarens verstrykning frefaller innebra att begreppet e contrario enligt

den gngse normen inte skall konstrueras med fraser som den strukna. In-
formationen i frasen om det tolkas fr betraktas som verfldig fr en
jurist. Studentens stt att anvnda begreppet verkar dock inte innebra ngot
innehllsligt fel.
Det r ibland oklart vilken kunskap om innebrden i latinska uttryck som
juridikstudenterna skall frvnta sig hos lsaren. En T2-lrare lmnar formu-
leringen pacta sunt servanda (avtal skall hllas) utan kommentar [T2/369],
medan en annan lrare ger kommentaren tautologi (lraren stter ocks in
ett tankstreck fre det latinska uttrycket):
Avtal skall hllas pacta sunt servanda. LK: ! / tautologi [T2/33]

Anvndningen av juridiska termer p latin berrs inte i Att skriva juridik. I

ett avsnitt med rubriken Utlndska ord och modeord formuleras ett allmnt
frhllningsstt (s. 51): Ord p frmmande sprk br inte anvndas om det i
svenskan finns anvndbara motsvarigheter.

99
5.2 Inskolning i pm-genren
Skrivande och texter br i vsentlig grad upp verksamheten i en akademisk
disciplin, och genremnster formas utifrn de kunskaper och de metoder som
r centrala. Fr att studenter skall lyckas i sitt skrivande och i sina studier i
stort r det drfr viktigt att de frstr vad som prglar de genrer som r
aktuella i ett mne.
Benmningen p de texter som juridikstudenterna skriver i brjan av ut-
bildningen r pm. Denna benmning anvnds i mnga olika sammanhang, i
utbildning och yrkesliv. Nya studenter vid hgskolan kan ha en skiftande
bild av vad ett pm r. En del studenter mter en helt ny textgenre. ven om
man tidigare skrivit utredande och argumenterande texter kan man vara oklar
ver vad som skiljer ett akademiskt pm frn en uppsats i exempelvis sam-
hllskunskap eller historia p gymnasiet. Frgan r ocks vad som skiljer ett
juridiskt pm frn pm i andra akademiska mnen. Det r troligen s att mnga
juridikstudenter inte har ngon klar bild av genrekraven nr de skriver det
frsta pm:et p termin 1. Fr att frst vad en textgenre i ett nytt akademiskt
mne innebr kan studenter frska se paralleller till tidigare skriverfarenhe-
ter och textmnster som de har en bild av:
S: Kan man likna PM 3 vid en vetenskaplig rapport?
L: Det kan man nog med de andra ocks. Sjlvstndigt. God kllhantering.158

En skrivpedagogisk frga r huruvida exempeltexter r till gagn i skrivtr-

ning. I enktsvar anger studenter att de saknat mnster fr skrivandet, och en
del enktsvar pekar p behovet av tydliga anvisningar om vad ett pm r:
En mer ingende beskrivning av vad som br finnas i ett bra pm. [EnT103/
m81/45]
Ngon borde frklara mer ingende skillnaden mellan gymn. uppsatsskrivan-
de med inledning, syfte o allt annat och juridikpmskrivande! [EnT103/k82/4]
Stor frvirring uppstod till en brjan angende exakt vad eller hur ett jur. PM
var. Mjligen hade det hjlpt att f se ett gammalt PM, s man visste var man
skulle sikta. [EnT103/m83/39]

Bland lrare p juridikutbildningen har en ofta frekommande praxis varit

att inte ge studenterna ngra texter som tydligt kan tjna som exempel.159 Jag
har vid ngra tillfllen noterat att lrare motiverat frhllningssttet med att
det inte gr att tala om hur en bra text skall skrivas: Vad som r ett bra
PM eller en rimlig tolkning av ett visst rttsfall lter sig inte frklaras i
frvg och utan kontext.160 Vid ett pm-handledningsmte p termin 1 sger

158
T1 pm-handledning 18.11.2003.
159
Ngra lrare har anvnt exempeltexter vid RTG eller pm-seminarier, men de har d frmst
tjnat som exempel p bristflligheter.
160
Terminskurs 1/Juridik II 2007. Kursrapport, s. 9.

100
en student: Jag tnkte nstan frga om man fr kolla p ett bra pm. Studen-
tens sonderande frga besvaras av lraren p fljande stt: Det finns inga
bra pm; ni ska skriva ett.161
Eftersom det ligger i pm-uppgiften att studenterna till stor del sjlva skall
hitta material och frgestllningar kan oskerheten best ven efter de frsta
pm:en. Ett samtal mellan en student och lraren p kursen Juridisk svenska
fr illustrera de svrigheter att hitta vgar framt i utvecklandet av pm-texten
som studenter p termin 1 kan hamna i. Samtalet gde rum efter att studen-
ten ftt skriftliga kommentarer till PM 2. Vid samtalet lser kurslraren upp
vissa kommentarer. Utdraget frn samtalet inleds med att tv textkommenta-
rer citeras.
L: verlag spretig framstllning; Statsrttsliga grundproblematiken otill-
rckligt utredd. Vad tror du lraren menar?
S: Kanske friheter.
L: Fundera kring vad som r krnproblematiken.
S: Jag tnkte ta upp [] r det ett sidospr? Fr mig r det mnga frgor.
[---]
L: Du r inne och plockar olika argument som du kan ha med, men har du
frgestllningen klar? Ta nt dr du har lite fast mark.
S: Ska jag analysera ven 8 []?
L: Det viktiga r att du har en frgestllning. Inte flaxa ivg.
S: Om jag lser kanske jag hittar bra frgestllningar. Blir det statsrtt? Poli-
tik?
L: Frsk komma p nt mne. Ring mig om du vill.

Hr brjade tidsbristen gra sig pmind. En annan student stod och vntade
p att f samtala med lraren. Som avslutning fr studenten rdet att vlja
nt handfast.162
Grundlggande inslag i hanterandet av en skrivuppgift r att behrska
grunderna i juridisk argumentation, att vara orienterad om det juridiska sak-
innehll som krvs fr mnet och att frst den textgenre dr det juridiska
hantverket skall presenteras. Pm-uppgiften r en del av utbildningen och r
till fr studentens trning, men att skrivandet r ett vnings- och inlrnings-
moment fr inte mrkas i pm-texten. Fljande citat frn en T2-text visar hur
studentens koppling mellan pm-texten och sitt eget lrande inte verens-
stmmer med lrarens (utbildningens) uppfattning om vad pm-genren inne-
br. I avsnittet Inledning skriver studenten:
Vad menas med de tv begreppen? Hur pverkar dessa begrepp rttslget?
Vad har jag lrt mig av denna PM? LK: Det r en bra frga att stlla sig, men
inte i den PM du skall lra dig av att skriva. [T2/272]

161
T1 pm-handledning 22.10.2003.
162
T1 kursen Juridisk svenska 20.11.2003.

101
Studentens fortsatta ord visar p en bengenhet att i texten gra kopplingar
till inlrningsprocessen:
Visserligen skall denna PM hllas kort, men genom arbetets gng har jag fr
mig sjlv belyst en viktig del av skadestndsrtten.

En aspekt av textkvalitet som aktualiseras i undervisningssammanhang rr i

vilken mn en text kan frsts ven utanfr det sammanhang dr den till-
kommer. En god skribent frmr lyfta texten s att den blir sjlvbrande
och kan fungera ocks i andra sammanhang.163 Nr texter skrivs i undervis-
ningssammanhang finns det en spnning mellan att texten hr nra samman
med det som sker i undervisningen och att texten har en strre rckvidd. I
akademiska studier blir denna spnning tydlig. I studenters utvecklande av
ett skrivande prglat av vetenskaplighet ligger att kunna uttrycka sakinnehl-
let s att det blir mer generellt tillgngligt. I fljande fall r studenten alltfr
fast inom den ram som det aktuella kursmomentet utgr:
Jag har valt att utg frn avtalslagens passivitetsgrundsatser (nr den till sy-
nes har varit viktig under avtalsrttsperioden p termin 2). LK: nr du skriver,
abstrahera frn din konkreta studiesituation [lrarens parentestecken, T2/309]

Till studenternas arbete med att lra sig att behrska genren juridiskt pm
hr att g frn en beskrivande till en analytisk text. En students problem med
att leva upp till kraven franleder fljande ord i en slutkommentar till en text
frn termin 2:
LK: Att du har instllningen att det begrnsade utrymmet mste ge en beskri-
vande text r olyckligt. Instllningen borde istllet vara att det begrnsade ut-
rymmet ger ringa utrymme fr beskrivningar d dessa tar plats fr analysen.
Detta misstag genomsyrar texten, som allts skulle vinna mycket p att du
utvecklade dina egna tankar p bekostnad av det beskrivande. [T2/274/slutk.]

Att som ny student formulera syftet med en pm-text handlar inte bara om att
precisera frgestllningar utan ocks om att frst vad som r mjligt att
gra inom textens ram (dvs. vilka sprkhandlingar som kan aktualiseras).
Syftet med denna PM r att konstatera hur rtt och moral frhller sig till
varandra i det svenska samhllet. LK: r det mjligt? [T1/2/232]

Till den genrekompetens som studenterna skall utveckla hr att frst vilka
perspektiv p olika frgor som r av relevans i det juridiska sammanhanget.
En T1-student som ftt pm-mnet Rtt och moral formulerar ett tnkbart
ifrgasttande av det som r rtt enligt lagen:
nr en individs moral inte stmmer verens med vad som enligt lagen anses
vara rtt. LK: el. r? [T1/2/60]

163
Begreppet sjlvbrande anvnds i olika skrivpedagogiska sammanhang, bland annat hos
Strmquist 2005a:81.

102
Lrarens kommentar kan ha funktionen att fra in studenten i den fra dr
lagen r det som r rtt.
Till genrefrgan kan kopplas riktlinjer fr textens utseende. Pm r en
textgenre som frekommer i mnga varianter och sammanhang. En del av de
anvisningar som juridikstudenterna fr gller lokala textmnster, dvs. s som
utbildningen (lrargruppen eller en enskild lrare) frvntar sig att pm ser ut.
Flera av lrarna reagerar nr det frekommer punktuppstllningar i en text.
Undvik punkter, beskriv hellre detta i lpande text [T1/3/295] kan inte
sgas vara ett rd som gller fr pm-texter i allmnhet. Lrarna formulerar
sin tveksamhet p olika stt: Jag r lite skeptisk till punktlistor i pm. Det r
vl inte helt fel, men det tar lite utrymme. Lraren misstycker ocks p
grund av att det blir lite lrobokstext ver det.164 En lrare ger rdet en
generell rckvidd: Generellt inte bra att punkta upp.165
Bakom lrarnas uppfattning kan ligga en farhga fr att resonemang och
sammanhang inte utreds p ett tillrckligt tydligt stt. Under rubriken Upp-
stllningar i Att skriva juridik (s. 105) ppekas dock att punktuppstllningar
r ett textelement som kan tjna tydligheten:166
Det kan vara mycket effektivt att stlla upp koncentrerade fakta i tabellform.
Vi anvnder oss i denna skrift [...]167 ofta av hngande uppstllningar med
s k bomber till vnster.

Till frgan om studenternas frstelse av pm-genren hr vem som r textens

mottagare. I handledningssammanhang fr studenterna den generella anvis-
ningen att tnka sig kurskamraterna som mottagare av pm-texten. Det hand-
lar frmst om vilket mtt av juridiska frkunskaper som lsaren skall antas
ha, inte om att studenterna skall skriva texter som anvnds i undervisning-
en.168 Det finns mjlighet fr studenterna att under sitt skrivande ha bilden av

164
T1 pm-handledning 13.10.2004.
165
T1 pm-handledning 17.10.2002. Att inte anvnda punktform kan vara ett mer genomgen-
de mnster i juridiska texter. I en utredning om utformningen av domar och beslut har 50
domar underskts ur bland annat lsbarhetsperspektiv. I utredningens betnkande kat frtro-
ende fr domstolarna strategier och frslag grs fljande ppekande: Punktlistor som kan
framhva viktigt innehll saknas [] i de flesta domar. (SOU 2008:106 s. 187). I dokumen-
tet Begriplighet p hg niv regeringen frmjar klarsprk (Regeringskansliet 2009) anges
dock under rubriken Hur utformas en modern svensk lag? att punktlistor r praktiska, till
exempel nr olika villkor rknas upp.
166
Att punktform bidrar till tydligheten r en uppfattning som framkommer i flera skrivhand-
bcker, dribland Studentens skrivhandbok (Schtt m.fl. 2007:164): Punktuppstllningar r
vanliga i vetenskaplig text eftersom de gr upprkningar av olika slag tydliga och verskdli-
ga. Se ven Strmquist 2006a:69.
167
Hr hnvisar frfattarna till avsnitt 6.3.2 men dr finns inte ngon punktuppstllning; en
sdan finns dremot i avsnitt 6.2.3.
168
Hllsten (2008) har studerat nyblivna ingenjrers skrivande i utbildning och arbete. En av
informanterna i studien upplever tydliga skillnader mellan skrivandet i utbildningen och i ar-
betet. Det arbetsrelaterade skrivandet r enkelt och rakt p sak medan skrivandet under ut-
bildningen (laborationsrapporter och examensarbete) handlade om att uttrycka sig fint sna-
rare n att skriva fr att man ville att en lsare skulle frst eller kunna utfra ngot (s. 214).

103
och relatera texten till de tnkta mottagarna, men medstudenterna tar allts
inte del av det sakinnehll som utvecklas i pm-texterna. Under termin 1 lses
endast den frsta pm-texten av kurskamraterna (basgruppen) som ett led i
undervisningen.169
Vem en juridikstudent i praktiken tnker sig som mottagare av ett pm p-
verkas naturligtvis av att skrivuppgiften r en del av examinationen.170 ven
om det i en skrivuppgift finns angivna mottagare blir lraren den primra
mottagaren. Studenters resonerande kring frgan om vem som r mottagare
av pm-texterna framkommer i enktsvar:171
Lraren. Trots att det skall vara fr klasskompisar, r det ju lrarna som be-
tygsstter. [EnT103/k81/85]
Lrarna, man tnker hela tiden Vad kommer de att flla fr kommentar om
det hr? [EnT103/k82/122]
man visste ju efter 1:a pm vem som rttade och anpassade efter det hon hade
sagt o hennes syn p saken. Man fr ju faktiskt lite knsla fr vad hon priori-
terar. [EnT103/k82/4]
Jag borde ha tnkt mig juridikstuderande som mottagare. Jag har dock tnkt
mig min handledare som mottagare, vilket i sig inte r s bra. Jag frsker
ofta imponera (=dligt). [EnT103/k84/74]
Jag har tnkt mer p att det r ngon lrd professor som kommer lsa mina
pm, vilket nog har gjort att jag ibland verdrivit mitt sprkbruk, s texten
kanske inte riktigt blev min. [EnT103/m84/129]

Inte heller lrarna agerar alltid som om juridikstudenterna faktiskt skriver fr

varandra. Den lsarreaktion som fljande T1-lrare refererar till kan tillskri-
vas en juridiskt skolad lrare snarare n en T1-student:
LK: lsaren fr knslan av att kllorna haft fr stor pverkan p din text o att
du ev. ej till fullo har reflekterat ver innebrden i det du skriver. [T1/3/88/
slutk.]

Frgan r i vilken mn T1-studenter kan avgra huruvida en kurskamrat till

fullo har reflekterat ver innebrden i en pm-text. Mjligen skulle studenter
som ingende granskar en medstudents text kunna instmma i den lsande
lrarens reflektion att det ibland frekommer svvande uttryck o onyanse-
rade stndpunkter o stllningstaganden.
Studenten i fljande exempel gr allvar av instruktionen att skriva fr T1-
studenter och nmner uttryckligen lsargruppen i textens frsta stycke:

169
Den utformningen var aktuell under min underskningsperiod.
170
Palmr & stlund-Stjrnegrdh (2005:16) menar att det alltid rder en komplicerad kom-
munikationssituation i skrivandet i skolsammanhang. Deras resonemang gller ungdomssko-
lan, men villkoren i hgskolan r liknande. Ett ofrnkomligt syfte nr elever eller studenter
skriver r att visa upp skrivfrmgan fr lraren.
171
En T1-student vittnar om hur hon frsker underltta lrarnas pm-lsande och ger fljande
synpunkt p frgan om vem mottagaren r: en lrare med jttemnga pm. att vara lite annor-
lunda fr att det inte blir fr trkigt fr lraren. [EnT103/k84/49].

104
 Att fr en student, som nnu inte lst hela sin frsta termin p juristprogram-
met, frska frklara hur och varfr de hgsta juridiska instanserna i rtts-
vsendet skriver som de gr, r inte enkelt. LK: krngligt och lite kuriosa!
[T1/2/38]

Studenten gr ett frsk att relatera textens syfte till ett kunskapsbehov hos
lsaren men sttet att apostrofera de tnkta lsarna verensstmmer inte med
vedertagna textmnster.
P termin 1 ingr Franz Kafkas Processen i kurslitteraturen varfr studen-
terna knner till att boken finns. Exemplet nedan pekar p hur komplikatio-
ner kan uppst nr skribenten utgr frn kurskamraterna som faktiska mot-
tagare av texterna:
Franz Kafkas Processen r ett tydligt exempel p godtycklig maktutvning
frn domstolarnas sida LK: Lite vanskligt att anvnda litterra exempel
citatet sger inte s mycket, det visar inte srskilt tydligt p ngot som strider
mot efterfljande resonemang. Klargr i sdana fall hur det r relevant, m.
ngon som ej lst Kafka i tanke. [T1/3/168]

Lillis (2001:66) tar upp frgan om double readership i studenters skriv-

situation. Hon terger hur en juridikstudent resonerar nr hon frsker hante-
ra skrivuppgiften att ge rd till en tnkt klient samtidigt som hon visar lra-
ren vilka kunskaper hon har:172
If I was directing this to him [klienten] personally, itd be pointless me saying
this and this and this cause he wouldnt understand it. So I have to
maybe, in the is it the third person maybe? Not to him directly, not advis-
ing him directly but pointing out how I would advise him. Not advising him
personally. Should I put that maybe in the introduction?

Denna engelska student har problem med att frena tv saker som hon fr-
vntas gra men som hon menar kommer i konflikt med varandra: att ge rd
och att argumentera fr en stndpunkt. Studentens skrivsituation kompliceras
av att hon som frfattare inte skall framtrda i texten, vilket hon kan utlsa
ur riktlinjer fr kursen:
Write in the impersonal third person. There are few things so irritating as the
constant intrusion of the author via the (unnecessary) first person I think .
(a.a. s. 68)173

Frn lraren fr studenten den skriftliga kommentaren att some evidence of

what you thought the likely outcome would have been, would have been

172
Coffin m.fl. (2003:68) pekar, med referens till Hewings 1999, p risken fr att skrivuppgif-
ter med dubbla mottagargrupper den akademiska utbildningen och yrkespraktiken inte blir
s lyckade: Asking students to shape information in order to meet, simultaneously, the con-
ventions of the academic and the business (or professional) community often leads to unsatis-
factory assignments that fail to meet the expectations and conventions of either audience.
173
Studenten sgs uppfatta att all anvndning av jag r unnecessary.

105
useful (ibid.). Det budskapet rimmar inte med hur studenten uppfattat inne-
brden i frbudet mot att anvnda frsta person. Exemplet visar dels pro-
blem frknippade med frgan om vilka mottagare som studenttexter riktar
sig till, dels vikten av att de sprkhandlingar som r aktuella i en skrivupp-
gift klargrs fr studenterna.
Vid handledningssamtal p termin 1 p juridikutbildningen i Uppsala ytt-
rar sig den oklarhet kring mottagare som studenterna brottas med. Att hitta
ett lmpligt frhllningsstt till den tnkta lsaren blir ett inslag i inskolning-
en i pm-genren och i vetenskapligt skrivande. Skrivkompetens innebr hr
att vara tydlig och pedagogisk samt att kunna anpassa textinnehllet till lsa-
rens frkunskaper. Dessa aspekter aktualiseras i fljande utdrag frn tv
handledningssamtal:
L: Du har missat i pedagogiken mot lsaren. Det r inget korsord.
S: Ska man vara lrobokspedagog eller?
L: Ni ska skriva fr varandra. Inte frklara restkompetensen.174

Grundlggande principer i hanteringen av rttskllor kan knnas som ny

materia fr studenterna p termin 1, men principerna skall inte omnmnas i
ett pm: Enligt principen om lex superior skall grundlag g fre vanlig lag.
Nej, skriv inte s, sger lraren om den formuleringen. Utg frn att ni skri-
ver fr jurister som ni.175
Att utg frn att lsaren besitter de grundlggande juridiska kunskaper
som studenterna har tillgnat sig fungerar emellertid inte alltid. I en text frn
termin 5 [T5/10] anvnder en student frkortningen EKMR utan frklaring,
vilket franleder lrarkommentaren vad r detta?.176 EKMR, den europeis-
ka konventionen fr mnskliga rttigheter, r en del av det grundlggande
kursinnehllet i brjan av juridikutbildningen, och det frefaller rimligt att,
som skribenten p termin 5 gr, frvnta sig att frkortningen r sjlvklar fr
varje jurist. Lrares stt att vid pm-bedmning beakta den underfrstdda
mottagaren kommenteras ibland i studenternas enktsvar:
Det har framgtt att de har riktat sig till en juridiskt kunnig, men ibland har
lrarna nd kommenterat att man borde ha frklarat de grundlggande be-
greppen mer ingende. [EnT404/k78/21]

Hr kan man se en spnning mellan lrarnas nskan att se att studenterna har
frsttt begreppen och drmed kan frklara dem ingende och ett per-
174
T1 pm-handledning 20.11.2003 respektive 13.10.2004.
175
T1 RTG 17.11.2004.
176
I en blankett fr feedback kommenterar lraren under rubriken Sprk och formalia an-
vndningen av hnvisningar: Du anvnder i allt fr hg grad hnvisningar till olika kllor,
t.ex. frkortningar som inte r vedertagna utan att frklara dem. Vilka frkortningar som r
sjlvklara och vedertagna i det juridiska sammanhanget frefaller studenten och lraren ha
olika uppfattningar om. Frfattarna till Att skriva juridik menar att det ltt framgr av lro-
bcker och annan juridisk litteratur vilka frkortningar som r etablerade (s. 69).

106
spektiv med pragmatiska och retoriska komponenter. Det r en spnning som
finns i de flesta former av skrivande i utbildningssammanhang. En text som
innehller mycket av sdant som lsaren redan vet kan i ett yrkessamman-
hang uppfattas som omstndlig, trkig eller kanske till och med mstrande.
Skoltexter dremot frvntas ofta innehlla sdant som lsaren, dvs. lraren,
redan knner till. Det frhllandet gr nog inte att komma ifrn, men kad
medvetenhet om hur en skribent kan dra nytta av insikter i lsarens frvnt-
ningar och behov kan ge studenter (respektive elever) en frdjupad skriv-
kompetens.
Fr en skribent r det viktigt att kunna avgra vilka frkunskaper och re-
ferensramar hos lsaren som skall frutsttas. Giltrow & Valiquette
(1994:56) pekar p att till kompetensen hos den som ingr i en praktik-
gemenskap hr att kunna visa att man besitter den rtta kunskapen:
It is not surprising that presupposition plays a role in the novices admission
to the disciplinary community. Like an inside joke, a well-placed presupposi-
tion confirms that the writer shares knowledge unique to the group and thus
belongs to the group.

5.3 Att skriva juridik med hjlp av skrivundervisning

och handbok
Bland inslagen kring skrivande p en utbildning finns sdana som knyts mer
direkt till en students textproduktion och andra som r mer vergripande.
Till de vergripande inslagen i juridikutbildningen kan rknas en frelsning
om att skriva juridik och handboken Att skriva juridik. I avsnitten nedan
beskriver jag dessa tv inslag liksom det undervisningsmoment, RTG, dr
T1-studenterna fr tillbaka sina kommenterade och pongsatta pm. Inled-
ningsvis presenterar jag en kvantitativ bedmning av olika undervisnings-
moment som studenterna p termin 1 gjort i enktsvar.

5.3.1 Studenternas kvantitativa bedmning

I slutet av hstterminen 2002 respektive 2003 delade jag ut en enkt till stu-
denterna p termin 1. Enkten innehll bde ppna frgor och frgor med
kvantifierade svar. I enktens frsta frga skulle studenterna ange i vilken
grad olika former av undervisning och handledning kring pm-skrivandet
varit till hjlp genom att markera en siffra mellan 1 och 6, med 6 fr i hg
grad. Tabell 5:1 visar genomsnittsvrdena i de tv enkterna. Det finns
likheter i de genomsnittliga resultaten frn de tv ren. I denna kvantitativa
bedmning fr medstudenternas kommentarer lgst betyg, i snitt 2,5 respek-
tive 2,7 p den 6-gradiga skalan. Hgst betyg fr boken Att skriva juridik,
4,5 respektive 4,4.

107
 Formuleringen i frgorna skiljer sig p ngra stllen mellan ren och bda
versionerna anges i tabellen. Skillnaderna i lydelse kan vara en frklaring till
skillnaderna i resultat nr det gller seminarielrarens muntliga instruktioner
(punkten b). I enkten 2002 skulle studenterna bedma lrarens instruktioner
infr PM 1, medan det 2003 gllde lrarens instruktioner verlag. Studenter-
nas oskerhet r strre infr den frsta pm-uppgiften n infr de senare vil-
ket kan inverka p deras bild av de instruktioner som lraren ger. ven vid
punkterna g och h finns skillnader; i enkten 2003 dr vrdena avser hela
terminens handledning r bedmningen mer positiv.

Tabell 5:1. Studenters bedmning av i vilken grad olika former av undervisning och
handledning kring pm-skrivandet varit till hjlp (skala 16). Medelvrden i enkt-
svar (avrundade siffror) p termin 1 2002 och 2003.
Moment i enktfrga 1 r 2002 respektive 2003 Medelvrde Medelvrde
2002 2003
N 175182 N 146149
a. Skriftliga instruktioner kring PM-skrivandet 3,7
a. Informationsbladet Om PM 3,7
b. Seminarielrarens instruktioner infr PM 1 2,7
b. Seminarielrarens muntliga instruktioner 3,4
c. Basgruppens kommentarer till PM 1 2,5
c. Basgruppens synpunkter p PM 1 2,7
d. Seminarielrarens kommentarer till PM 1 2,8 2,9
e. Frelsning om att skriva juridik 2,8 3,0
f. Boken Att skriva juridik 4,5 4,4
g. Seminarielrarens handledning infr PM 2 2,9
g. Handledningstrffar infr varje pm 3,3
h. RTG efter PM 2 3,4
h. Handledningen vid RTG efter varje pm 3,8
i. Seminarielrarens handledning efter PM 2 3,1

5.3.2 Frelsningen Att skriva juridik

I enkten till studenterna p termin 1 fick som framgr av tabell 5:1 frels-
ningen om att skriva juridik medelbetyget 2,8 r 2002 och 3,0 r 2003. Av
enktsvaren att dma har frelsningen under de aktuella terminerna allts
en form som inte i s hg grad motsvarar studenternas behov eller frvnt-
ningar. Studenterna p termin 1 r 2004 skulle i en ppen enktfrga ange
vilka former av muntliga och skriftliga instruktioner kring pm-skrivandet
som varit mest respektive minst vrdefulla. 16 av 103 svarande pekar d p
brister i frelsningen om att skriva juridik. Kritiska synpunkter som fram-
kommer i T1-studenternas enktsvar rr i huvudsak att det som tas upp p

108
frelsningen ligger p en alltfr grundlggande niv och att det som sgs
ocks str i handboken Att skriva juridik (rosa boken).
Att skriva juridik frelsningen inte s bra man kunde hellre lst boken =
samma information. [EnT104/k83/43]
Trkig, allt stod i rosa boken. Vissa saker motsas i rosa boken = frvirring.
[EnT103/k83/102]
Denna var tyvrr en total flopp i hstas, vilket jag hrt mnga instmma i.
Frelsningen var smre n hglsning ur boken m samma namn. Hade vi
nskat en frelsning i hur man undviker srskrivning och grammatiska mis-
sar, borde vi kunnat vlja till en sdan. Stava br man vl kunna nr man br-
jar lsa p juristlinjen, och fr oss som kan det hade det varit jttebra med en
frelsning om just att skriva juridik. Inte i att skriva p svenska. [EnT104/
k80/102]

Kritiken mot frelsningen tas ocks upp i protokoll frn kursrd p ter-
min 1:
Att skriva juridik var inte bra. Gav ingenting, kndes ondig, kunde tillgodo-
gra sig samma information genom att lsa att skriva juridik. Den var fr
grundlggande, borde i stllet handla om infallsvinklar, problem, o s v.177

I mitt enktmaterial framkommer dock skiftande studentsynpunkter. Ngra

studenter uttrycker en tydlig uppskattning av frelsningen:
Mycket bra, hade inte skadat med en eller tv till dock [EnT103/m81/104]

En anledning till att frelsningen om att skriva juridik fr kritik i mina en-
kter kan vara att studenterna har svrt att relatera det som sgs till sitt eget
konkreta pm-skrivande. I enktsvar efterlyser studenterna en nrmare kopp-
ling mellan frelsningens innehll och juridisk skriftpraktik: Det problem
man stter p nr man skriver juridik i praktiken, ej p ett vergripande
plan. [EnT104/m85/14].178

5.3.3 Handboken Att skriva juridik

Boken Att skriva juridik beropas, vid olika typer av information och hand-
ledning kring studenternas skrivande, som normgivare i frgor som gller
bde sprk och formalia. Nr lrare p termin 1 hnvisar till Att skriva juri-
dik finns det ofta en inriktning p formaliaregler:

177
T1 och JIK II 2004. Protokoll frn mitterminskursrd (datum ej angivet).
178
Att studenterna nskar en tydligare koppling till juridisk skriftpraktik kan vara en orsak till
att de varit missnjda nr frelsningen hllits av en sprkvetare: Studenterna nskar att
frelsaren r en jurist och vet vad det innebr att skriva PM. (T1 och JIK II. Protokoll frn
terminskursrd 18.1.2007).

109
 Jensen-Rylander r vr bibel. Lr er formaliareglerna nu, t.ex. 5 cm, 2 cm
marginal. Det uppskattas om det r jmn hgermarginal.179

Nr studenttexter har brister i styckeindelningen hnvisas till denna hand-

bok: Ls p om styckeindeln. i Att skriva juridik. [T2/9].
Den normerande funktionen hos Att skriva juridik betonas inte bara under
utbildningens frsta r utan ven p termin 3, dr det i kursinformationen
pminns om att Jensen, U. & Rylander, S. Att skriva juridik, stndigt br
beaktas vid frfattande av olika skriftliga uppgifter.180 Nr studenter p
termin 4 beskriver hur de anvnder Att skriva juridik pekar en student p
handbokens funktion som klla till vad som r rtt i institutionskontexten.
Ja, fr att ha rtt skrivregler som institutionen vill ha. [EnT404/m82/13]

ren 2002 och 2003 ger studenterna p termin 1 i enktsvar handboken be-
tyget 4,5 respektive 4,4 (av max 6). Boken spelar en viktig roll men medel-
betyget ligger allts inte helt i topp. En student som ger boken betyget 4
lmnar fljande kommentar:
Den r dock inte lika bra som lrarna anser att den r [EnT103/k84/95]

Betyget 3 frn en annan student tfljs av en kommentar dr studenten tar

upp problem som fljer av variation i regler och rd. Han berr samma tema
ven senare i enkten:
Den lmnar alltfr mkt ppet. Det finns olika stt att gra str det. Sen fr
man kritik fr att man valt ett av flera mjliga stt.
Olika lrare anmrker p olika saker. Trots att man gr som det str i att
skriva juridik, s fr man klagoml. (Det stod att man inte behvde (i mitt
fall) skriva ut rttsfallen i kllfrteckningen, vilket lraren anmrkte att jag ej
gjort i mitt PM.) [EnT103/m84/150]

ven om Att skriva juridik omtalas som bibel r den inte alltid en ver-
ordnad normklla. Vid ett kursrd undrar studenterna ver hur handboken
frhller sig till den pm-mall som de ftt. Lrarens budskap r att man kan
bortse frn den boken vad gller dess text om formalia.181 En annan lrares
uttrycksstt visar hur en jurist kan betrakta frekomsten av srskilda forma-
liaregler:
LK: Du mste hlla dig till givna formaliainstruktioner! Kursplanen r lex
specialis i frhll. till JensenRylanderLindblom. [T2/190/slutk.]

I en enkt anger T4-studenter hur de anvnt Att skriva juridik under termin 4.
Ungefr hlften av dem (19 av 43 svarande) uppger att de inte anvnt boken

179
T1 RTG 12.11.2003.
180
Terminskurs 3. Information infr HT 2004.
181
T1 och JIK II. Protokoll frn mitterminskursrd 23.10.2006.

110
(eller mycket lite). En orsak till att den inte anvnts r troligen det frhllan-
de som en student pekar p [EnT404/k82/36]: Nej, nu sitter den i ryggra-
den. En annan student menar att det mesta lade sig till rtta under termin
3 [EnT404/k82/8].
Den anvndning av handboken som studenterna rapporterar om i enkt-
svar verensstmmer med det som lrarna betonar; studenterna p termin 4
har frmst anvnt boken fr att kontrollera olika typer av formaliaregler (21
svarande): Allt som r formellt, t ex marginaler, kllhnvisning etc anvnds
boken flitigt till. [EnT404/k76/43]. I en enkt p termin 6 anger samma kull
studenter om och hur de anvnt handboken: 32 av 49 svarande nmner for-
maliafrgor (dessutom ger sex studenter mer vergripande svar som vid
pm-skrivande och fr en student rr det sig om samtliga frgor). Man
skulle kunna tro att alla juridikstudenter i Uppsala blivit vl frtrogna med
handboken Att skriva juridik nr de lmnat termin 3, men s r inte fallet
med riktigt alla studenter. I enkten fick T6-studenterna nmna ngon skrift-
lig uppgift som varit srskilt utvecklande fr deras sprkanvndning och
uppge varfr den varit det. En student tar upp pm-skrivandet p termin 5:
Frsta gngen som jag frfattat en PM utefter Att skriva juridik!
[EnT605/m76/6]. Ngra T4-studenter ppekar att det r enkla saker som de
anvnt boken till:
Anvnder alltid den fr att komma ihg sm saker, som t ex fotntter m.m.
[EnT404/k83/32]
att kolla upp enkla sprkliga formaliteter [EnT404/m81/20]

Det r intressant att stlla betoningen av det enkla mot uppfattningen att
boken r till stor nytta. Det r uppenbarligen s att fljande student menar att
handbokens innehll r en huvudnyckel till pm-skrivandet:
Ja, stor nytta av den. Innehller det mesta man behver fr att skriva PM.
[EnT404/m82/33]

En T6-student anger att hon anvnt handboken till endast disposition/sprk

[EnT605/k81/29] och en annan att hon frutom formalia anvnt avsnittet
om hur utforma ett sjlvstndigt PM [EnT605/k79/44]. Sex T6-studenter
har anvnt sig av information om opposition. Inte hos ngon T6-student fin-
ner jag ett svar som tyder p att handboken anvnts som klla i frgor som i
tminstone ngon utstrckning gller stilistiska aspekter p juridisk svenska.
Hos en T4-student finns ett sdant svar: Hjlp att identifiera ordfrlng-
ningar, etc. som br undvikas [EnT404/m82/40].
Flera T1-studenter reagerar nr lrarkommentarer inte verensstmmer
med den normklla som studenterna frvntas flja:
Bra bok, dock viker vissa lrare frn de angivna reglerna i boken. [EnT103/
m75/126]

111
 Viss lrare har tydligen inte lst den d kritik fr kllfrteckning o notering
har frekommit, trots att PM-frfattaren har fljt bokens instruktioner
[EnT103/k83/102]
Kommentarerna ok. Ibland felaktiga dock!! o Jtteirriterande dvs. lraren
fljer/kommenterar inte enligt Att skriva juridik. Har ex. sitt eget stt att se
p kllhnvisning som ej verensstmmer med Att skriva juridik = FR-
VIRRANDE!! [EnT104/k83/96]

I studenters enktsvar framkommer vid ngra tillfllen synpunkter som ifr-

gastter, eller problematiserar, den normerande rollen hos Att skriva juridik.
En T1-student efterlyser olika stt att se p sprket:
Att skriva juridik ges fr mycket tyngd. Det finns andra stt att se p spr-
ket som ej ges utrymme. Men fr mnga skulle det kanske frvirra om flera
olika synstt godtogs.
P historian diskuterade vi olika kllhanteringssystem m.m., inom juridiken
knns det stelt. Ser man i litteraturen s anvnds andra modeller n den som
det propaganderas fr i Att skriva juridik. [EnT104/79/JS14]

I ett svar frn en T6-student framkommer att tminstone en lrare frordar

en kritisk distans till boken:
Jag gjorde det i en rad frgor angende min PM men enligt min rttande lra-
re denna termin (6) s var det fel. Fr enligt han ska man lsa den boken kri-
tiskt och inte gra som det str i den. [EnT605/m82/3]

Att handboken fokuserar p formalia gr den anvndbar fr nya studenter,

men det r uppenbart att den inte innehller ngra mer djuplodande resone-
mang kring exempelvis genrer, mottagaranpassning, stilistisk variation eller
sprknormer. Det gr att boken riskerar att inte p allvar fnga intresset hos
studenterna:
Boken Att skriva juridik, mest formalia, annars inga bra rd. [EnT104/k82/9]
Bra nr det gllde formalia, annars inte speciellt intressant [EnT103/m83/
107]

5.3.4 RTG skrivundervisning via rttsteknikgenomgng

RTG, rttsteknikgenomgng, r det undervisningsmoment d studenterna p
termin 1 fr tillbaka sina pm. I studenternas enktsvar framkommer helt
motsatta erfarenheter av RTG. De studenter som r positiva har erfarenhet av
att lrarnas information varit relevant och att det har funnits utrymme fr
frgor:

112
 RTG var till stor hjlp, eftersom lrarna var vldigt proffsiga [EnT103/k82/
86]182
Positivt. Lrarna var tydliga, sakliga och lste vra frgetecken [EnT104/
m81/17]
RTG 1 mkt bra. Genomgng av rttningsnycklar och sprkbehandling, mkt
vrdefullt infr pm 3. [EnT104/k79/41]
RTG 1: Bra med genomgng i liten grupp bra utrymme fr frgor, samti-
digt tas mnga olika sorters fel upp, man lr sig av andras misstag ocks.
[EnT104/k81/42]

Studenternas erfarenheter skiljer sig t och den roll som vgledningsinstru-

ment som RTG spelar r drmed av skiftande slag. I en enkt till T1-studen-
terna 2003 fr RTG medelbetyget 3,8 (se avsnitt 5.3.1).
T1-studenterna 2004 kommenterar i ppna svar vad de anser om innehl-
let i och upplggningen av RTG. Majoriteten av de svarande, 72 av 103,
menar att upplggningen varit bra eller OK. 30 personer r kritiska till
upplggningen. Kritiken gller bland annat att det som fokuseras inte r de
innehlls- och mnesrelaterade frgor som frmst intresserar studenterna.
Det framkommer ocks synpunkter som lyfter fram studenternas roll under
RTG-trffarna. Bde passivitet och nervositet kan distrahera.
Tycker att man borde ha gtt in mer p mnet o vad man vrderat hgt/lgt i
vra PM istllet fr att g igenom formalia som str att lsa i att skriva juri-
dik [EnT104/k/49]
Innehllet har mest besttt av sjlvklara saker. Saker som alla redan vet
upprepas gng p gng. [EnT104/m84/76]
Kndes mycket som tidsfrdriv fr lrarna, ven om man fick en del tips. Det
var ingen dialog utan en lrarmonolog. [EnT104/k85/89]
RTG 1 Vad var pongen? Vi satt i en timma och fick hra hur vi skulle
tyda rttningskommentarerna. Meningslst. [EnT104/k80/102]
Svrt att ta till sig d alla r nervsa och spnda. Dremot har jag anvnt
RTG 1-anteckningar i efterhand. [EnT104/k85/73]

En del av studenternas kritik av RTG gller att informationen r fr generell,

vilket gr den svr att tillmpa:
Hade varit bttre med individuell RTG. Lrarna/utbildningens upplgg knns
mnga gnger oengagerade och fr generella. [EnT103/k83/128]
Inte s bra. Fr mycket instruktioner som man inte kunde ta till sig. Alldeles
fr svrt att applicera p sitt eget mne. [EnT104/k/19]

Det r vanligt att studenterna inte fr tillbaka sina pm frrn i slutet av en

rttsteknikgenomgng, och lrare kan motivera det fr studenterna med att

182
Studenten menar dremot att seminarielrarens muntliga instruktioner haft brister: Lra-
ren var inte s vlinformerad.

113
dessa annars sitter och tittar s mycket p pongen. Den lrarsynpunkten fr
en bekrftelse i ett enktsvar frn T1 [EnT103/k83/75]: Lite jobbigt att sitta
hela timmen och vnta p sitt resultat men annars skulle vl ingen lyssna.
Ngra studenter pekar p svrigheter som fljer av att studenterna inte har
tillgng till sina bedmda och kommenterade pm under lektionens gng:
Helt okej. Dock skulle det vara bttre att f pm:et direkt i handen s att frgor
kunde stllas under lektionen och inte som nu hlla oss p halster och ge upp-
satsen efter lektionen tog slut. [EnT104/k83/64]
D man ej ftt PMn tog man till sig av fel saker. [EnT103/k82/92]

Fr att anonymiteten i pm-rttningen skall kunna upprtthllas br en stu-

dent inte stlla konkreta frgor om kommentarer till den lrare som rttat
texten. I enktsvar framkommer att flertalet studenter r positiva till anonym
rttning. Frdelar som lyfts fram r att systemet skapar trygghet och medfr
en rttvis och professionell bedmning. En del studenter lyfter dock fram
negativa konsekvenser av rttningsmodellen.183 Av 103 svarande p termin 1
2004 tar 22 upp nackdelar. Ngra problem blir belysta i fljande enktsvar:
Ett problem kan vara att man inte kan frga vad vissa kommentarer innebr
eftersom man ej br rja sin anonymitet. [EnT104/k84/1]
Enda tnkbara nackdelen r att man inte kan ifrgastta oklara saker och ven-
tilera funderingar med lraren. [EnT104/k/39]
Personlig feedback (viktig!) blir omjligt [EnT104/k81/42]
[Om RTG] Vldigt allmnt hllet Det hade varit mer givande med specifi-
ka kommentarer, kopplade till den egna texten, men det r ju lite svrt efter-
som de rttas anonymt [EnT104/k84/7]

Vrnandet om den rttvisetanke som ligger bakom anonymiteten vid pm-

bedmning tar sig det konkreta uttrycket att flera juridiklrare som lmnar
tillbaka texter gr ut ur rummet fr att inte se vilken student som tar ett visst
pm. Av lrares yttranden framgr att de anser att beteendet och frhllnings-
sttet r av stor vikt:
Vi gr ut vi vill hlla anonymitetsskyddet hgt.184
Det r en symbolhandling.185

Behovet av konkret vgledning som kommer vid rtt tillflle i skrivproces-

sen r centralt och kommer till uttryck ven hos studenter som menar att
RTG fungerat bra:

183
Jag har fr enhetlighetens skull valt att inte redovisa enktsvar frn studenterna p kursen
Juridik II men vill hr citera ett svar frn en student 2004: Meningslsa genomgngar. Ge
oss bara PM:n och stanna sedan kvar fr att ge oss chans att frga om rttningen. Bort med
anonymiteten.
184
T1 RTG 12.11.2003.
185
Samtal med lrare efter PM-seminarium T2 23.2.2005.

114
 Innehllet r bra. Men mkt av den infon kunde ha kommit tidigare. D hade
man mkt tidigare frsttt vad som krvs och hur strukturen ska vara.
[EnT104/k84/33]
Bra feedback, bra upplgg. Dock lite kryptiskt, mera raka rr skulle upp-
skattas, mera exempel. Att sjlvstndigt argumentera och anvnda kllor r
svrt fr ngon som fr frsta gngen skall skriva juridisk text. [EnT104/k84/
23]

En enktfrga p termin 1 gller vilka typer av kommentarer som har strst

inverkan p studenternas stt att skriva. Fljande svar belyser hur vgled-
ningen vid RTG tillsammans med lrarnas textkommentarer blir inslag i den
process som studentens sprkliga inskolning innebr:
Jag lrde mig mest p RTG 1 men man fr ju en helhetsbild nr man ser p
andras kommentarer o jmfr. Utformningstipsen var vrdefulla, ex. Av-
grnsning, syfte etc. Knns som att det har varit en process fram tills idag o
den fortstter. Man tar intryck lite hr o dr och fr en helhetsbild. [EnT104/
m83/66]

Missnje med RTG har gjort att detta undervisningsmoment senare tagits
bort: Srskilda pm-seminarier hlls inte detta r d TB [en av kursfrestn-
darna] inte upplevde de gav s mycket frra ret.186

5.4 Praxis i juridiklrarnas textbedmning

I detta avsnitt berr jag ngra moment som inverkar p hur juridiklrarnas
textbedmningspraxis gestaltar sig. Dit hr lrarens roll som sprklig aukto-
ritet och den nomenklatur som lrarna anvnder.

5.4.1 Lraren som sprklig auktoritet

I egenskap av kunskapsfrmedlare och examinator har lraren en auktori-
tetsposition, men i ett sammanhang dr studenterna r kunniga, nyfikna och
i varierande grad ifrgasttande r inte lrarauktoriteten automatiskt gi-
ven utan den kan behva ppekas. I samband med att de lmnar tillbaka po-
ngsatta pm karakteriserar ngra lrare sin auktoritativa roll p fljande stt:
Bli inte sura fr att ni fr mycket kommentarer. Vi besitter en relativ exper-
tis p det omrdet.187 I instruktionsmaterialet om pm-skrivande p termin 1
anges att lrarna vid rttningen av PM 2 och 3 frutom kommentarer som rr
rena felaktigheter skall ge kommentarer kring lmpligheten av uttryck
och konstruktioner, och d betonas lrarens auktoritet:

186
Terminskurs 1/Juridik II 2007. Kursrapport, s. 9.
187
T1 RTG 11.11.2003.

115
 Det r d naturligtvis s att kommentarerna av den andra typen baseras p
mngrig erfarenhet av arbete med juridiska texter. De rd och synpunkter
som de ger r allts sdana som skall fljas.188

Lrarna har en svr uppgift att vara goda auktoriteter i sprkfrgor som aktu-
aliseras i pm-texterna. P frgan om studenterna saknat ngot i lrarnas
kommentarer lyfter en student p termin 6 fram avsaknaden av motiveringar
till att vissa formuleringar ej uppskattas [EnT605/m81/4]. En T1-student
berr frgan om hur lrarkommentarernas art inverkar p kraften i deras
inflytande; sdant som formuleras som rd kan ifrgasttas:
Anmrkningar har strst inverkan, rd r svra att ta till sig om man har olika
sikter p de punkterna rden gller [EnT104/k81/4]

Vissa studenter erfar att bedmningar som lrarna gjort inte varit tillrckligt
genomtnkta och vlgrundade. Ibland kan studenter vara tveksamma till
lrarnas sprkliga kommentarer eftersom lrarna inte alltid framstr som
tillrckliga auktoriteter p omrdet:
Vissa kommentarer r lustiga och konstiga men de flesta r vlgrundade
[EnT104/m82/84]
Bra synpunkter. Dock till viss del inriktade p lrarens eget tyckande i frgor
dr det inte finns ngot rtt eller fel. [EnT104/m83/20]
Kommentarerna var utfrliga och bra, men vissa saker var smakfrgor om
vilket ord man ska anvnda etc. [EnT104/k84/85]189
Jag begriper ingenting av logiken i kommentarerna. ven lraren tycks ha
missuppfattat vsentligheter. Brist p konsekvens. [EnT104/k81/18]
Det r svrt att f ngra tydliga svar frn den rttande lraren. Jag har ftt kri-
tik fr ngra konstiga saker som jag inte kommer kunna att acceptera. Exem-
pelvis kritiken av anvndandet av ordet skall som enligt lraren ska vara
ska [EnT104/82/JS13]

Frgor kring ordval och stil aktualiseras ofta i brjan av juridikutbildningen

varfr det r angelget att lrarna kan presentera och analysera ordvalsfrgan
p ett medvetet och kunnigt stt. En del studenter har synpunkter p hur ord-
val i deras texter har bemtts:
Ordvalskommentarerna har knts lite galna. Speciellt nr man under ett semi-
narium har ftt hra motsatta uppfattningen av ordvalet. [EnT104/m82/24]
Mnga luddiga kommentarer. Svrt att verkligen veta vad som orsakade
pongavdrag och drmed vad som behvs frbttras. Mycket gnll om
ordval nr ordet i sig r korrekt att anvnda men kanske inte just den rttande
lraren skulle anvnda det. [EnT103/m82/94]

188
Terminskurs 1/Juridik II. Om PM-skrivandet, avsnittet om PM 1 (samma formulering
20032005).
189
Fljande lrarkommentarer kan hnfras till sdana smakfrgor: Enligt RF 2:23 fr dock
en lag eller annan freskrift inte, LK: snyggare m. emellertid [T1/3/115].

116
Problemet med att det kan finnas brister i lrarnas kompetens tar en student
p termin 6 upp i ett enktsvar:
Ja, s mkt handledning har vi inte. Alla lrare r inte goda stilister o saknar
nog redskap att gra goda rttningar.
Som sagt det sprkliga hamnar ofta i skymundan jag r ej sker p att l-
rarna sjlva har begreppen fr att beskriva sprket. verlag r kommentarer-
na slappa! [EnT605/m79/17]

Denne student som stller den viktiga frgan om lrarna har begrepp fr att
beskriva sprket har fljande synpunkt p hur utformningen av skrivhand-
ledning och textkommentarer p juristutbildningen skulle kunna frndras:
Ja att lrarna verkligen rttade allt:
1) Interpunktion
2) Syntax
3) Ordval
4) Hur texten flyter (konnektioner o likn)

En fljd av det gstlrarsystem som under den period min studie omfattar
tillmpades p juridikutbildningens frsta terminer r en omsttning i lrar-
gruppen. Lrare som arbetar endast en kort tid p utbildningen kan ha svrt
att hinna vxa in i uppgiften att ge konstruktiva synpunkter p sprk och
innehll i studenttexterna. Till villkoren fr lrarnas textbedmning hr ven
att det bland studenterna finns personer med srskilt intresse fr sprk- och
stilfrgor. Att studenter uppfattar lrarnas kommentarer som bristande kan
ocks ha sin grund i att kunniga lrare av tidsbrist inte ger srskilt utfrliga
kommentarer eller i att det finns en medveten strategi att inte ge ndringsfr-
slag.

5.4.2 En promemoria om PM-rttning

En promemoria om PM-rttning r ett dokument som skrevs 2002 av en
lrare p termin 1 till lrarkolleger som ett frsk till standardisering och
ett stt att tradera en god rttningskultur till yngre lrare.190 Frfattaren
frmedlar i dokumentet resonemang kring vad sprkrttning innebr och ger
exempel p de vanligaste typerna av misstag, sprkliga och andra. I doku-
mentet ges ocks frslag p vad som kallas marginalanteckningar, allts hur
lrare kan utforma sina kommentarer till studenttexter. Frfattaren bedmer
frslagen till kommentarer som
hyfsat representativa, med vissa undantag representativa emedan de r ett
urval av anmrkningar jag anvnt spontant i rttningen i egenskap av jurist

190
Dokumentets frfattare i e-post 15.11.2005. De fljande citaten frn frfattaren kommer
frn samma e-brev.

117
 utbildad vid Uppsala-fakulteten, med undantag d det alltid utbildas lokala
rttningskulturer i varje lrarlag (varje termin r en ).

Promemorians frfattare pekar p hur det gstlrarsystem som Juridiska

institutionen tillmpat inverkar p etableringen av mnster och enhetlighet i
pm-bedmningen:
det r ju framfrallt det frhllandet att vi hller oss med ett gstlrarsystem
som skapar frutsttningar fr utbildandet av specifika rttningskulturer (det
kommer stndigt nya som mste in i systemet och tnkandet man talar dr-
emot inte om fr en juris doktor hur man rttar text) likavl som detta frhl-
lande utgr en garanti fr att rttningskulturen alltid r stadd i frndring
personalomsttningen p gstlrarsidan r ju mycket hg.

Dokumentet har frmedlats till nya lrare p termin 1. P frfrgan frn mig
huruvida T1-lrarna hsten 2005 knde till promemorian skrev en av lrarna
som svar att de anvnder den och fr inputs frn bl a mig och andra erfar-
na.191

5.4.3 Bedmningskriterier och rttningsnomenklatur

I material om pm-skrivande som studenterna fr p termin 1 anges syftet
med lrarnas skriftliga kommentarer vara att ge studenten en uppfattning
om PM:s starka och svaga sidor samt vad som behver frbttras ytter-
ligare.192 Det talas i materialet om tv typer av kommentarer:
En typ av kommentarer rr rena felaktigheter: stavfel, syftningsfel och andra
grammatiska fel. Hr finns sllan ngot utrymme fr olika uppfattning en
ordbok kan lsa de eventuella oklarheter som uppstr.
En annan typ av kommentarer rr lmpligheten av vissa uttryck (talsprk),
sprkliga konstruktioner, meningarnas lngd m.m. Hr r det ofta frga om
tycke och smak, men likafullt r det vrdefullt att f denna typ av synpunkter
p en text, som drmed kan frbttras avsevrt. Ngot absolut rtt eller fel
kan vara svrt att n fram till, men en diskussion av formuleringen eller ord-
valet ger underlag fr ett mer medvetet stllningstagande vad gller spr-
ket.193

I ett dokument om bedmning av pm som ingr i kursinformationen till stu-

denterna p termin 1 anges de tre faktorer som r viktigast i bedmningen av
PM 1 och 2: Sprk och disposition, Juridiskt sakinnehll och Tekniskt ut-
frande (promemorians prydlighet, dess avsaknad av formella fel, exempel-
vis i typografiskt hnseende).194 Vid pm-genomgngarna p termin 1, RTG,

191
E-post 15.11.2005. (En annan lrare n promemorians frfattare).
192
Terminskurs 1/Juridik II 2003/2004/2005. Om PM-skrivandet, avsnittet om PM 2.
193
Terminskurs 1/Juridik II 2003/2004/2005. Om PM-skrivandet.
194
Terminskurs 1/Juridik II 2005. Bilaga 3 Bedmning av PM.

118
ppekar lrare att de tre faktorerna r svra att hlla isr; pm-bedmning
innebr en helhetsbedmning.
Som underlag fr bedmningen av PM 3 anges tta faktorer (ordnade ef-
ter betydelse): problembehandling, faktaurval (kunna urskilja vsentliga
kllor och fakta), kllhantering, sjlvstndighet, koncentration (kunna
behandla en omfattande frgestllning p ett begrnsat utrymme), disposi-
tion (kunna gra en ndamlsenlig och balanserad avvgning mellan olika
delar av framstllningen), stil och tekniskt utfrande (kunna skriva en
prydlig uppsats anpassad till typografisk standard). Stil r hr liktydigt med
att kunna skriva en enkel, tydlig och god svenska. Kllhantering r en
viktig frmga i skrivandet av vetenskaplig text, en frmga som T1-
studenterna mste trna sig i. De fr hjlp av ett klargrande av innebrd och
syfte:
Att korrekt ange kllorna i en kllfrteckning och att genomgende stta ut
kllhnvisningar i anslutning till texten nr det r ndvndigt fr att srskilja
egna och andras sikter, slutsatser och resultat.195

Utifrn dessa tta faktorer anges en sammanfattande ram fr pongsttning-

en av PM 3:
Mot bakgrund av att sprkbehandlingen vid det hr laget br vara god, beror
pongsttningen huvudsakligen p den rttsliga analysens kvalit. Samtliga
ovanstende faktorer (ordnade efter betydelse) ingr i bedmningen av den-
na. Erfarenhetsmssigt br dock ppekas att faktorerna kllhantering och
sjlvstndighet brukar ge upphov till srskilda svrigheter och drfr br
uppmrksammas extra noga av PM-frfattare.196

I kursinformationen fr termin 1 2006 finns ett resonerande avsnitt om be-

dmning av skrivna texter. Dr introduceras studenterna till frdjupade tan-
kegngar om vad juridisk kvalitet innebr. Sida vid sida med de ptagliga
krav som kvalitetskriterierna innebr finns dock den tolerans som enligt
slutet av avsnittet prglar bedmningen av T1-studenternas texter:
PM utvrderas utifrn den juridiska kvalitet de anses hlla. Graden av juri-
disk kvalitet r beroende av ett antal faktorer vilka ingr i en helhetsbedm-
ning den pongsttande lraren gr. Faktorer som p detta stt pverkar den
juridiska argumentationens vrde r framfrallt av innehllsmssig natur. Det
r i detta sammanhang mycket viktigt att sprkbruket r grammatiskt korrekt,
att texten klart och koncist frmr uttrycka frfattarens tanke liksom att det
juridisk-sprkliga tonlget r gott. Brister i detta hnseende pverkar innehl-
let negativt. [---] Till den innehllsmssiga kvalitn kan ocks rknas PM:s
disposition. Att det finns en frsvarbar uppbyggnad och linje i textmassan
pverkar lsupplevelsen positivt och tvrtom negativt om en sdan strin-
gens och vergripande tanke saknas. I ngon utstrckning pverkas bedm-
ningen av PM-insatser ven av dess yttre utseende: marginaler, rubrikstt-

195
Terminskurs 1/Juridik II 2005. Bilaga 3 Bedmning av PM.
196
Terminskurs 1/Juridik II 2005. Bilaga 3 Bedmning av PM.

119
 ning, styckeindelning etcetera skall vara prydliga och i vrigt vl utformade.
[---]
Avslutningsvis br du betnka att all betygsttning av juridiska prestatio-
ner baseras p bedmningar. Ngot svar finns allt som oftast inte att tillg.
Vad som ovan sagts om juridisk kvalitet r drfr ocks att se som hllpunk-
ter fr frstelsen av vad det r som sker nr en lrare bedmer en text. Du
fr allts inte uppfatta bedmandet av juridiska prestationer som en verksam-
het som lter sig beskrivas i uttmmande faktatermer. Lrarna som utfr be-
dmningarna r dock erfarna och omdmesgilla jurister. Bedmningarna ut-
gr ocks frn att du som T1-student naturligen begr vissa misstag och den
[s] r drfr i grunden prglad av tolerans.197

Vid RTG p termin 1 informerar lrarna oftast om vilka bedmningskriterier

som de har tillmpat. Nedan anges formuleringen av kriterier vid tv RTG-
tillfllen 2003 och tv tillfllen 2004 (kriterierna skrevs p tavlan).
11.11.2003 12.11.2003
1) Sprk sjlvstndigt/osjlvstndigt 1) Formalia
2) Sakinnehll 2) Sakinnehll
problematisering 3) Sprk
adekvat faktaurval 4) Disposition
slutsatser motiverade 5) Kllhantering
3) Kllhantering & sjlvstndighet
4) Disposition
5) Formalia

17.11.2004 13.12.2004
1) Sprk och disposition 1) Tydlighet
Sprk 2) Kllhantering
uttryck 3) Sjlvstndighet
grammatik 4) Sakinnehllet
Disposition
2) Juridiskt sakinnehll
3) Tekniskt utfrande

Utformningen av kriterierna varierar inte i ngon strre utstrckning. I det

fjrde exemplet lyfter lraren mer direkt fram de kvaliteter som skall efter-
strvas i det juridiska (och allmnt vetenskapliga) hantverket: tydlighet och
sjlvstndighet. Det RTG-tillfllet ligger lngre fram p terminen och stu-
denterna har d skrivit tre pm.
I undervisningsplanen fr termin 2 anges tre moment som vgs in i en
helhetsbedmning. I versionen frn 2005 uttrycks momentens relativa bety-
delse i procent. Procentsatserna r borttagna i 2006 rs version.

197
Terminskurs 1/Juridik II 2006. Bilaga 2 Att tnka p vid arbetet med PM-uppgifter.
Avsnittet har rubriken Ngot om bedmningen av skrivna texter. (Avsnittet fanns inte med i
informationsmaterialet 2005 och inte heller 2007.)

120
 Juridisk analys och sjlvstndighet
40 % Detta r den viktigaste enskilda faktorn. Den rr diskussion och analys
av relevanta rttskllor och god argumentation, omdme samt frmga att n
vl underbyggda rimliga slutsatser.
Sprk
30 % Sprket r juristens viktigaste arbetsverktyg. Sprket mste drfr vara
korrekt, utan felstavningar, formella brister i meningsbyggnad eller anvnd-
ning av tempus. Sprket fr grna ha en personlig prgel men fr inte variera
i stil alltfr mycket. [2005]
Sprket r juristens viktigaste arbetsverktyg. Sprket mste drfr vara kor-
rekt, utan felstavningar eller formella brister i meningsbyggnad. Valet av
tempus br vara medvetet. Sprket fr grna ha en personlig prgel men fr
inte variera i stil alltfr mycket. [2006]
Disposition
30 % Bedmningskriteriet disposition hr nra samman med den juridiska
analysen. En god disposition innebr att frfattaren har frsttt att strukturera
och behandla uppgiftens juridiska problem p ett sjlvstndigt och korrekt
stt.

Ngra formuleringar har ndrats i versionen frn 2006. Intressant att notera
r att anvndningen av tempus blir belyst p ett frndrat stt. I texten frn
2005 framstr tempusbruk som ngot som kan vara korrekt eller inte korrekt.
Frndringen innebr att detta mer frenklade synstt erstts av en betoning
av ett medvetet bruk. Tempusfrgan r ett moment som fr en flera sidor
lng utredning i handboken Att skriva juridik.
De kriterier som tas upp vid pm-seminarier p termin 2 presenteras inte
lika systematiskt som p termin 1, och resonemangen om pm-bedmning
skiljer sig t mellan olika lrare i hgre grad n p termin 1. Ngra lrare tar
upp de tv vergripande aspekter som de menar r relevanta fortfarande:
sprk och sjlvstndighet. I detta sammanhang anses sprket inte utgra
ngot problem (Det r noggrant korrekturlst. I enstaka fall skarp kritik fr
slarv.). Sjlvstndigheten sgs vara ett strre problem: Osjlvstndighet i
disposition och sprkbruk d har ni inte presterat ngot.198 En lrare ger en
form av systematik t pm-genomgngen genom de nyckelord som hon an-
tecknar p tavlan: Vem r adressaten?, Rd trd, Texten r en vv, Tnk
kritiskt, Relevansprva.199
Lrarnas syn p kvaliteten i studenternas texter varierar. I ett kursrdspro-
tokoll frn termin 2 framkommer uppfattningen att mnga studenter inte
lever upp till sprkkraven: Enligt kursfrestndaren brister mnga PM vad
gller sprket, meningsbyggnad, rubriksttningar m m.200

198
T2 pm-seminarium 25.2.2003.
199
T2 pm-seminarium 7.5.2004.
200
T2 protokoll frn mitterminskursrd 15.3.2005.

121
 Ngra lrare r kortfattade i sina genomgngar men angelgna om att stu-
denterna frdjupar sitt frhllningsstt i skrivandet: Man fr upp det p ett
analytiskt plan. Ofta lgger man fr mycket krut p rekvisitharvandet i stllet
fr att se vad man ska gra med det.201 Att fr relativt nya studenter frklara
vilka former av juridiskt resonemang som r giltiga kan orsaka svrigheter:
Ett moralfilosofiskt problem. Moralfilosofi r farlig mark. Resonemanget
rr sig p rttviseplanet. sch ni frstr, ungefr.202
Ett exempel p kriterier lngre fram i utbildningen kan hmtas frn in-
struktioner p termin 5: Analytisk frmga, Struktur och disposition, Sprk
och formalia, Syfte, innehll och avgrnsningar. Kriteriet som gller sprk
och formalia har fljande innehll: Detta kriterium innefattar noggranna
och korrekta kllhnvisningar och ett korrekt sprk. Vidare premieras riktig
kllanvndning, dvs. hnvisning till primrkllor i frsta hand och sekundr-
kllor (doktrin m.m.) i andra hand. Hr kan tillggas att rttstavning tillmts
stor betydelse. I dokumentet Normer fr PM-rttning frn en kursfrestn-
dare p termin 5 formuleras (i en av elva punkter) konsekvenser av brister i
rttstavning: Om rttstavningsprogrammet inte har anvnts br det vara
uteslutet att f 5 och 6 pong (maximal pong r allts 6).
Till kriteriet struktur och disposition hr att ha en rd trd och att lg-
ga tyngdpunkten p rtt stlle. Det anges ocks att uppsatsen br innehlla
en kort inledning och korta avslutande kommentarer eller en kort samman-
fattning. I instruktionerna lyfts ocks fram att det r viktigt att studenterna
klart definierar vad underskningen/analysen i PM-uppgiften syftar till.203
P den sista obligatoriska terminen, termin 6, skall studenterna behrska
frmgan att sjlvstndigt formulera och lsa problem:
Det r framfrallt en helhetsbedmning som styr betygsttningen. Studenten
skall hrvidlag sjlvstndigt analysera, formulera och lsa problem. Problem-
lsningen skall vara vl strukturerad och frfattaren skall visa att han/hon har
ett fast grepp om mnet.204

Hur lrare utformar sina kommentarer till studenternas texter har naturligtvis
betydelse fr vad som frmedlas och kan frmedlas genom dem. I det
informationsmaterial p juridikutbildningen som jag tagit del av finns tv
frteckningar ver marginalanteckningar som lrarna kan anvnda. Den ena
frteckningen, som har rubriken Nomenklatur, delas ibland ut till studenterna
vid RTG p termin 1.205 I texten frklaras innebrden av olika kommentarer
och frkortningar. Den andra frteckningen riktar sig till lrarna och ter-
finns p sista sidan i dokumentet En promemoria om PM-rttning.

201
T2 pm-seminarium 15.5.2003.
202
T2 pm-seminarium 25.2.2003.
203
T5 2003. Rttspolitisk PM instruktioner.
204
T6 2008. Undervisningsplan.
205
Dokumentet Nomenklatur lmnades exempelvis till studenter p T1 vid RTG 17.11.2004
(anvndes ven 2002 och 2003).

122
 ven om juridiklrarnas listor inte r absolut styrande fr deras textkom-
mentering r det rimligt att tro att de kommentartyper som frekommer i
listorna inverkar p hur gruppen lrare utformar sina marginalanteckningar.
Nedan terges de bda nomenklaturlistorna.
Informationsbladet Nomenklatur
! Uppenbart fel, ssom felstavning, kommatering eller glmda
bokstver eller skiljetecken.
? Svrbegripligt eller obegripligt resonemang eller uttryck som
br omformuleras och frtydligas.
Omform. Som ovan. Det stt du skrivit p r svrt att frst. Det kan
ven missfrsts.
Oklart
Vad menas?
Krngligt
Sak. Rent sakfel. Juridiskt inkorrekt.
Nej!
Uttr. Mrkligt uttryck. Passar dligt in i den juridiska tonen.
Ordv. Mrkligt ordval. Passar dligt in i den juridiska tonen.
Gramm. Grammatiskt fel
Ordf. Ordfljd. Meningen br omformuleras.
MB Meningsbyggnadsfel
Logik Det saknas ett eller flera steg i den logiska tankebanan.
Utveckla Resonemanget r fr kort fr att lsaren ska frst pongen.
Syftn. Felsyftning
Std/Klla Ange std fr ditt resonemang/ dina pstenden
Prep. Felaktig preposition

Informationsbladet Nomenklatur innehller ocks tre ppekanden till studen-

terna:
Bara fr att ngot inte r kommenterat, betyder det inte automatiskt att det r
rtt.
Markeringarna r till fr att fsta er uppmrksamhet vid vissa brister.
Antalet pong som PM:n ftt avspeglas inte i antalet gjorda markeringar.

I en version av bladet har en lrare skrivit till tre ppekanden fr hand:

Bra p att skriva  bra p att skriva juridisk text!
Skriva fritt = mla en vacker tavla
Skriva juridiskt = precisionsverktyg

Den nomenklaturlista som avslutar dokumentet En promemoria om PM-

rttning inleds med en mening som kanske vill visa att listan inte utgr ngra

123
officiella riktlinjer: Hr fljer ofrhappandes ngra frslag p marginal-
anteckningar.
Nomenklaturlista frn dokumentet En promemoria om PM-rttning
ordf. ordfljd
form. klumpig formulering
m.b. meningsbyggnad
uttr. uttryck (grammatiskt korrekt, men inte desto mindre felaktigt)
satsradn. satsradning
prep. felaktigt prepositionsval
! uppenbart fel (t ex stavfel)
logik logisk brist
symm. bristande symmetri
 oavsiktlig lustighet
srsk. srskrivning
nej sakfel
std? kllhnvisning eller std i vrigt saknas
tals. talsprk
ordv. ordval
stelt alltfr formellt
subst. substantivering
naket naket substantiv
syftn. syftningsfel/oklar syftning
? obegripligt resonemang

Fljande beteckningar terfinns i bda frteckningarna: !, ?, nej, logik, std,

ordf., m.b., uttr., ordv., syftn., prep. De tv frteckningarna kan jmfras
med gymnasielrares anvndning av rttningsnomenklatur s som den be-
skrivs av Bergman-Claeson (2003:7173). En av de tre lrare som hon un-
dersker benmner aldrig normbrott i texterna. De tv andra anvnder en
mngd olika beteckningar. Flera av dem r sdana som traderats frn lrar-
generation till lrargeneration. Bergman-Claeson refererar till forskning som
visar traditionens makt nr det gller rttningsmodeller. Dvarande Kungliga
Skolverstyrelsens skrift Anvisningar fr rttande och bedmande av svens-
ka uppsatser (tredje upplagan kom 1961) har haft stor betydelse. I anvis-
ningarna finns en utfrlig lista ver felbeteckningar, dr 19 feltyper benmns
med frkortningar och tta utgrs av korrekturtecken. Fljande feltyper i
juridiklrarnas nomenklaturlistor frekommer i Skolverstyrelsens anvis-
ningar: m.b., ordf., ordv., sak, syftn., symm. och uttr.206 Det som i anvisning-

206
Av de felbeteckningar som ingr i juridiklrarnas bda nomenklaturlistor terfinns ordf,
mb, uttr, ordv och prep ven i handboken Skriva svenska. Lrobok i sprkriktighet och sprk-
vrd fr gymnasier och andra hgre skolor samt fr sjlvstudier (Gullberg 1959).

124
arna frn Skolverstyrelsen benmns stil blir exemplifierat i juridiklrarnas
frteckningar: tals., stelt respektive krngligt.
Bergman-Claeson konstaterar att listan reproducerats i mnga lromedel i
svenska frn 1980- och 1990-talen. Erfarenheten av sdana felbeteckningar
kan mycket vl finnas hos dagens juridiklrare, frn deras egen skolgng
eller frn studier och lrargrning vid Juridiska institutionen.
Uppstllningen i juridiklrarnas tv varianter av rttningsnomenklatur fl-
jer inte tydligt ngon linje som kan anknytas till olika niver i en text. Infor-
mationsbladet Nomenklatur utgr frn marginalanteckningarnas utformning
och inleds med ett utropstecken som signalerar fel p basal rttskrivnings-
niv (ssom felstavning eller glmda bokstver). Drefter fljer ett frge-
tecken som markerar svrbegripligt eller obegripligt resonemang. Ocks
de fljande beteckningarna avser otydlighet: Omform., Oklart, Vad menas?
Sedan vxlar kommentarer som gller innehll och resonemang med kom-
mentarer som gller ordval, grammatiska fel och meningsbyggnadsfel.
Nomenklaturen i En promemoria om PM-rttning inleds p meningsniv:
ordf., fljt av form. och m.b. I mitten av nomenklaturlistan finns tre margi-
nalanteckningar av mycket skiftande slag:
 oavsiktlig lustighet
srsk. srskrivning
nej sakfel

Nomenklaturlistorna r allts inte utformade utifrn ngon ambition att sys-

tematiskt terge en tilltagande (eller avtagande) komplexitet i det som mar-
keras.
Rttningspraxis p en utbildning skapas av bland annat de benmningar
som lrare vljer att anvnda i sina textkommentarer. Ur studenternas per-
spektiv (och i ett rttviseperspektiv) kan enhetlighet vara av vrde. Om lra-
re r enhetliga i markerandet av en sprklig freteelse blir budskapet tydliga-
re fr studenterna. Det kan dock finnas risker med strikta mnster fr vad
som skall markeras i studenternas texter och enhetlighet i form av listor med
markeringar och kommentarer som skall anvndas. Anson (1989a:4) beskri-
ver den roll en sdan lista, card, haft i amerikansk skrivundervisning sedan
slutet av 1800-talet. ven i mnga nutida handbcker i skrivande finns sda-
na listor p insidan av prmen: the card is still, in many contexts, the first
and last word on writing.
Kersti Rydelius (1989:78) pekar p faran fr petrifiering vid rttning:
Man rttar det man brukar rtta.207 Redan p 1950-talet framfrs i en studie

207
Rydelius skrift Rttar vi rtt? (1989) r ett diskussionsinlgg i frgan om hur och vad
svensklrare p gymnasiet skall rtta i elevernas texter. Hennes hllning kan sammanfattas
slunda (s. 78): Det finns allts all anledning att rtta felaktigheter och vid alla lmpliga
tillfllen peka p de svrigheter vi har med vrt sprk. Risken att de stackars eleverna fr lra
sig fr mycket r vrd att ta.

125
av uppsatsskrivande vid studentexamen i Sverige, Norge och Danmark kritik
mot felmarkeringslistor och rttningsnomenklatur. ven om det finns anvis-
ningar dr det betonas att uppsatsbedmningen inte fr bli enbart negativ, er
bedmmeren uvilkrlig p jakt etter de steder hvor disse tegnene skal settes
(Hennum 1958:14).208 Lindberg (1973:352) lyfter fram risken fr att lraren
tnker att det hr lter inte bra, men vilken av markeringarna skall jag an-
vnda?.

5.4.4 Variation i rttningspraxis och nomenklatur

Det r ofrnkomligt att de olika lrarna p en kurs eller en utbildning skiljer
sig t i bedmnings- och rttningspraxis. Uppsatsbedmning i hgskolan
handlar till dels om att relatera studentens text till det aktuella akademiska
mnets textmnster. Sdana textmnster r bde explicita och implicita, och
olika lrare r i olika grad frtrogna med mnstren. Det r rimligt att anta att
lrarens bakgrund och mnesfrankring inverkar p hennes stt att behandla
sprk och stil i studenttexter. I mitt enktmaterial nmner studenterna ofta att
lrarnas skriftliga kommentarer varierar mycket i omfattning. Ett utvrde-
ringsdokument frn termin 1 vittnar om att kursansvariga r medvetna om att
alltfr skiftande lrarrespons r ett problem:
Det frekom ven detta r viss kritik frn studenthll om att PM-feedback var
ojmn och att lrarna gav olika mycket synpunkter. Det r i viss mn ofrn-
komligt att s sker trots att dessa insatser alltid samordnas i lrarlaget. Den-
na frga mste drfr ocks alltjmt bevakas. Vi hade dock ett srskilt mte
med provrttning dr vi signalerade vilken mngd feedback vi ansg re-
kommendabel.209

Vid ett kursrd p termin 1 frs ett resonemang kring mngden lrarkom-
mentarer. En student frgar sig om alla lrare ser sprkfel. En av lrarna
kopplar mngden kommentarer till lrarnas bakgrund och sger att man hos
de lrare som har departementsbakgrund ser krumelurer verallt.210
Graden av likhet respektive variation i lrarkommentarerna inverkar p
den normerande funktionen hos kommentarerna. En del studenter saknar
konsekvens i rttningen [EnT103/k81/3]. Det ligger frmodligen olika
typer av faktorer bakom skillnader i rttningspraxis mellan lrare. Att en
lrare inte markerar sprkdrag som andra lrare ptalar kan vara resultat av

208
Sverige var det enda av de tre underskta lnderna som strvade efter enhetlighet i felmar-
keringarna: Eiendommelig for den svenske rettemte er en gjennomfrt streben etter ensartet
feilmarkering. Sttet att rtta har enligt frfattaren, som r norrman, en pedagogisk uheldig
konsekvens p grunn av sin detaljrikedom (Hennum 1958:14).
209
Terminskurs 1/Juridik II 2007. Kursrapport, s. 10.
210
T1 kursrd 19.1.2006. Ngon underskning av lrarnas bakgrund ingr inte i min studie.
Det vore dock intressant att kartlgga kopplingen mellan olika juridiklrares yrkeserfarenheter
och deras textbedmnings- och responspraxis.

126
ett medvetet val eller bero p faktorer som tidsbrist, ouppmrksamhet eller
bristande kunskap om textmnster och sprknormer.
Vissa lrare uppvisar en hg grad av knslighet fr normbrott medan
andra inte ser eller inte markerar en del sprkliga brister. Sdan variation kan
utgra ett problem p en utbildning dr hg grad av sprklig korrekthet ef-
terstrvas i studenternas texter. En T2-text som ftt hgsta mjliga pong fr
illustrera potentiella variationer i rttningspraxis. Lraren inleder sin slut-
kommentar till texten med ett erknnande av den sprkliga kvaliteten:
Mycket bra! God sprkbehandling, mycket korrekt i alla avseenden.
[T2/91]. (ven resten av slutkommentarens totalt 36 ord innebr stort be-
rm.) Textens omfng r tre A4-sidor, och lraren har gjort tio markeringar.
Fyra av dem gller ordet vi (Undvik denna typ av berttarform). Bland
kommentarerna finns de bekrftande uttrycken just det, bra och tydligt och
tre understrykningar av innehllsmoment (utan tfljande kommentar). Till
det som inte markeras i texten hr sju fall av satsradning, ett sprkdrag som
markeras av mnga lrare och som i Att skriva juridik nmns som det frsta
exemplet under rubriken Dlig meningsbyggnad (s. 35). I studenttexten
frekommer ordet detta upprepade gnger, och i tminstone sju fall skulle
bruket kunna ifrgasttas utifrn bristande tydlighet. I texten finns dessutom
ngra fall av skrivfel.
P juridikutbildningen r pong och betyg av stor vikt och mnga studen-
ter strvar efter att frst vad som anses rtt och vad som ger hga pong.
Fr dessa studenter kan variationen vara besvrande. En student p termin 6
uttrycker att inga inslag i handledningen i skrivande har varit vrdefulla, fr
de rd man fr av en lrare r helt fr jvligt enligt en annan lrare s det r
omjligt att veta hur man ska skriva [EnT605/m82/3]. Flera studenter p
termin 6 fr fram kritiska synpunkter som grundar sig p frnvaron av enhet-
lighet i lrarnas bedmning och kommentarer. S hr formulerar ngra stu-
denter sin kritik:
Bedmningen varierar alltid frn lrare till lrare, samma pm kan f olika be-
tyg beroende p vem som rttar! (knns det som) [EnT605/k81/23]
Generellt dligt eftersom man inte fr chansen att utveckla det, eftersom man
kastas fram och tillbaka mellan rttande lrares sikter om hur man ska skri-
va, och alla sger olika. Trkigt!!! [EnT605/m82/3]
Svrt att veta hur bra man r nr betyg kan variera s otroligt mellan rttande
lrare resp. mne. Vet ej vad som motiverar viss pong, det sprkliga eller
materiella innehllet. Enskilda samtal med rttande lrare efter rttning r ett
minimikrav. [EnT605/m81/4]

Det finns en risk att studenter blir mer inriktade p att frst vad den enskil-
da pongsttande lraren premierar n p att frst vad det r som olika for-
maliaregler och sprkkommentarer skall gagna. En del enktsvar dr studen-
ter vrderar olika inslag i skrivtrningen visar p denna risk:

127
 Mest vrdefull  att skriva juridik & rtg:erna, dr fr man veta hur just rt-
tande lrare frhller sig till formaliakrav etc. [EnT104/k83/38]

Variationer i nomenklatur kan yttra sig i skillnader mellan olika lrares be-
nmningar av en freteelse men ocks i skillnader hos en enskild lrare. Ett
exempel p variation i en och samma text r kommentarer till orden man och
vi som studenterna skall undvika. Studenten anvnder man p flera stllen
och det r i huvudsak samma orsak till att det br undvikas vaghet men
T1-lrarens kommentar vxlar, liksom vid ordet vi. Fljande variation fre-
kommer i texten [T1/3/232]:
man LK: vem?, ? [p tre stllen], undvik [p tv stllen]
vi LK: Nej, !, ?, undvik [p tv stllen]

Variation frekommer ocks genom att en och samma benmning kan avse
olika saker. Exempelvis har kommentaren uttryck en vid innebrd. En lrare
anvnder kommentaren p fljande skiftande stt i ett pm:
inskrnker fr mycket p staternas frfattningar LK: uttr.
Nondiskrimineringsprincipen LK: uttr. ickediskr.
De som talar fr ett statsfrbund vill LK: uttr.
Slutsatserna baseras allts p mitt perspektiv av mnet och r fljaktligen
diskutabla. LK: uttr. [T1/3/217]

I det frsta exemplet frefaller studenten anvnda en term p ett felaktigt

stt. Det andra exemplet gller hur ett begrepp skall versttas till svenska
(frn ngot EU-dokument). Exempel 3 rr en stilistisk aspekt, och jag kan
inte se att det freligger ngon strre innehllslig oklarhet.
I det fjrde exemplet gller kommentaren uttr. ordet diskutabla. Uttrycket
fljaktligen diskutabla kommenterar lraren med ett utropstecken. Studen-
ten kan frmodas vilja uttrycka att det som sgs kan diskuteras eftersom det
bygger p ett perspektiv bland flera tnkbara; det r uppenbart att studenten
inte vill sga att hans eller hennes slutsatser r tvivelaktiga. Studentens fel-
aktiga ordval tyder p en sprklig oskerhet. Det kunde ha varit av vrde fr
honom eller henne att f en tydligare uppfattning om innebrden av ordet
diskutabel.211
Lrarnas rttningspraxis nr det gller vad som markeras respektive inte
markeras utgr en aspekt av hur studenterna tillgodogr sig lrarnas kom-
211
Hela sista stycket i texten visar studentens oskerhet i uppgiften att sjlvstndigt argumen-
tera utifrn en frgestllning och ngra relevanta kllor. Det finns ocks exempel p att stu-
denten gr missar i sina frsk att anvnda en hgre sprklig stil (framlyfta, synstt skiljande
frn mina). Denna pm grundar sig p information jag har ftt frn diverse kllor, och p de
tolkningar jag sjlv har gjort efter att ha studerat de olika kllorna. Jag har frskt att framlyf-
ta de teman som jag fann viktiga. Naturligtvis finns det andra mnen som en annan med syn-
stt skiljande frn mina skulle ha tagit upp. Slutsatserna baseras allts p mitt perspektiv av
mnet och r fljaktligen diskutabla. [T1/3/217].

128
mentarer. Vid pm-genomgng frmedlar lrare (ibland i skriftlig form) in-
formationen att studenterna inte kan utg frn att allt som inte markeras av
lrarna r rtt:
Bara fr att ngot inte r kommenterat, betyder det inte automatiskt att det r
rtt.212
Ni kan inte rkna med att det vi inte markerat r korrekt.213

I ett enktsvar ges ett studentperspektiv p denna rttningspraxis:

P RTG 1 sa lraren att bara fr vi inte kommenterat nt behver det inte vara
rtt. Hur ska man d undvika misstaget sen? Dligt. [EnT104/k83/43]

I boken Examinationer som frmedlar en juridiklrares rd och anvisning-

ar till nya juridikstudenter ger frfattaren Jan Melander (2006:32) studen-
terna en frmaning som gller variationen i lrarnas kommentarer: Av-
slutningsvis en mild frmaning. Du fr fr ditt eget bsta inte reagera med en
frsvarsattityd om du fr skilda stilistiska synpunkter (rd!) frn lrare.214

5.4.5 Lrarkommentarer fr att motivera pong

I enktsvar berr studenter ibland pong- och betygsaspekter. De synpunkter
som framkommer i svaren frn T1-studenterna 2004 kan sgas representera
tre olika attityder. En student efterfrgar utfrliga kommentarer som kan ge
vgledning till ett hgre betyg: Skulle vilja ha mer utfrliga kommentarer
vad krvs fr ett hgre betyg etc. [EnT104/k83/38]. Studenter kan ocks
nska tydligare utsagd kritik som kan motivera det lga betyg som de ftt:
Fick ett lgt betyg o hade nskat lite mer tydlig kritik. [EnT104/k/49]
Jag hade vldigt f kommentarer. Vilket jag tyckte var dligt. Jag fick en 3:a
men hade inte ngra kommentarer. Var det bra d, eller? D undrar man om
det inte fanns s mycket att kommentera varfr fick jag inte en 5:a! [EnT104/
k85/3]215

212
T1, dokumentet Nomenklatur.
213
T1 RTG 14.11.2002.
214
Peter Elbow (2006:91) menar att studenter alltfr ofta betraktar variationen mellan lrare
genom en cynical lens: All teachers have their own personal prejudices. God writing is
just a crap shoot concept. [kursiv i original]. Studenterna behver i stllet f en frdjupad
syn p sprklig kvalitet: Such a lens devalues serious thinking about the notion of excellence
as a complex social construction. And if we want to help students learn to read and write
better, we need to help them see competing standards as a positive resource for understanding
quality and a testimony to the complexity and diversity both in pieces of writing and in
pieces of humanity. Multiple lenses for excellence permit not just richer, but also more accu-
rate perceptions of texts. A single lens always hides or distorts aspects of what is being
looked at.
215
Det finns frmodligen fler studenter n den hr som kopplar samman pongen p ett pm
med mngden lrarkommentarer. Med ett ppekande i dokumentet Nomenklatur vill juridik-
lrarna tillbakavisa en sdan koppling: Antalet pong som PM:n ftt avspeglas inte i antalet
gjorda markeringar. I en studie av studenttexter noterar Watson Todd m.fl. (2007:24) frnva-

129
Till en tredje kategori hr den student som menar att lrarkommentarerna i
alltfr hg grad r inriktade p betygsttningen av studenterna.216 Saknar
rd p hur att frbttra, men igen: de vill bara betygskategorisera. [EnT104/
k82/9]. I en tidigare enktfrga om innehllet i RTG finns samma tema i
hennes svar: Dligt, som att de egentligen inte vill ta upp sakfrgorna, utan
bara BETYGSSTTA!
Synpunkter frn en av lrarna i min studie kan bekrfta studentens bild;
ibland blir det dominerande syftet med lrarnas textkommentarer att motive-
ra pongen p ett pm:
Jag r helt vertygad om att kommentarer p pm ibland mer r avsedda att
motivera pongen n hjlpa studenten. Man har en knsla av att en viss pong
r den rtta nr man jmfr en promemoria med andra man rttat i samma
bunt, men kan inte finna exakta hllpunkter fr kritiken. D r det frestande
att skriva en sammanfattande kommentar som kanske inte har annat syfte n
att rttfrdiga pongsttningen och kunna g vidare i hgen av pm som skall
rttas.217

Den vgledning som ligger i en pongsiffra tar studenter till sig p olika stt.
En T1-student som jag iakttog nr hon efter en RTG-trff vnde sig till lra-
ren uttryckte ett tydligt behov av att veta vad den pong hon ftt sa om kvali-
tet och utveckling i hennes skrivande:
S: Vad var medlet i klassen?
L: 6,5 bland dem jag rttade. Vi har sagt: 45 B, 67 Ba, 8910: AB.
S: Jag fick 5 r det ganska bra? Jag fick samma kommentarer p slutet s
det verkar som om jag inte har lrt mig ngot.218

I slutkommentarer tar ngra av lrarna upp betygsttningen explicit. Formu-

leringarna nedan r hmtade frn tv lrare:
Likvl icke illa och efter visst funderande ger jag dig ett verbetyg.
[T1/2/37/slutk.]
Tyvrr r framstllningen alltfr beskrivande fr att rendera hgre betyg.
[T1/3/214/slutk.]
Detta, tillsammans med de goda analytiska ansatser som finns, frtjnar be-
tyget: 5 p. [T2/94/slutk.]

ron av verensstmmelse mellan lrarnas textkommentarer (frekvensen av discourse com-

ments) och det betyg som en studenttext fr, vilket de ser som ett frvnande resultat. De
menar att det behvs mer forskning om the nature of comments given on academic essays
and the processes tutors go through in giving comments.
216
Studenternas texter fr pong, men lrarna anvnder ofta benmningen betyg. Vid pm-
genomgngar anger lrarna ibland vad pongen motsvarar i betygssystemet (AB, BA). Bety-
get kan vara i fokus ven om det inte sgs explicit. Connors och Lunsford (1993:213) konsta-
terar att det dominerande syftet med textkommentarer verkar vara att motivera det satta bety-
get. Detta syfte framtrder i cirka 60 % av texterna i en genomfrd underskning.
217
E-post 18.9.2009.
218
T1 RTG 12.12.2002.

130
5.5 Handledningssituationen
Att det kan finnas stora skillnader i hur studenter i brjan av en utbildning
hanterar genomfrandet av skrivuppgifter r inte frvnande. I mitt enkt-
material framtrder som vntat bde studenter som r mycket njda med sitt
skrivande och studenter som r oskra. Mindre framgngsrika skribenter kan
utvecklas; en student beskriver sin utveckling under frsta terminen p fl-
jande stt:
PM 1 katastrof
PM 2 mindre katastrof
PM 3 ganska bra! [EnT103/k83/136]

Vid en genomgng av det frsta pongsatta pm:et p frsta terminen sger

en lrare att det r jttesvrt att skriva pm och att skriva juridisk svenska.219
Yttrandet frefaller fga uppmuntrande fr gruppen nya studenter, men lra-
rens intention kan vara att hjlpa studenterna genom att peka p hur situatio-
nen skall klaras av: Man mste jobba [---] Ls igenom, fundera, formulera
frgor till handledning [---] Pm-skrivande r tidskrvande.
Juridikutbildningen bygger p ett stort mtt av eget ansvar och eget tn-
kande hos studenterna vilket framgr av bde kursplaner och lrares frhll-
ningsstt. Studenternas frdighetsutveckling prglas av ett utprvande ar-
betsstt. Tillgnandet av juridiskt sakinnehll och juridiskt skrivstt gr d
hand i hand:
Knns som en metod prva och se. Man fr vissa riktlinjer, sen fr man tes-
ta sjlv. Skrivandet r inte svrt, utan att frst det juridiska. Gr man inte det
hmmas skrivandet. [EnT104/m83/28]

Nr T1-studenterna ger synpunkter p skrivhandledningen framkommer

skiftande uppfattningar. I enkten 2003 svarade 27 av 149 nej p frgan om
de saknat ngon form av undervisning eller handledning kring pm-skrivandet
och en nja. 35 personer lmnade frgan obesvarad. Drygt hlften av studen-
terna anger att de saknat ngot, och svaren varierar mycket: Flera ger bara
svaret ja, medan ngra ger fylligare svar.220 Flera av studenterna lyfter fram
brister i information och vgledning. En del menar att skrivsituationen r
prglad av knapphndiga eller oklara riktlinjer.221

219
T1 RTG 12.11.2003.
220
I ngot fall nmns goda exempel frn andra utbildningar: Ja, hade varit bra att lgga upp
PM-skrivandet som de gjort p jur kandprogr i Ume, dvs. skriva det frsta i grupp. Saknar
dessutom personlig handledning. [EnT103/k83/128].
221
I en utvrderingsrapport frn Hgskoleverket anges att intern information p utbildningen i
Uppsala av studenterna beskrivits som rrig och ofullstndig och att informationen enligt
institutionens sjlvvrdering behver frbttras (Hgskoleverket 2007:118).

131
 Ett grundlggande problem r bristen p hjlp. I enktsvar terkommer
studenters erfarenhet av att lrarnas budskap r att de inte kan ge srskilt
mycket hjlp:
Instruktionerna har varit f bde muntliga och skriftliga. Lrarna uppfr sig
som om det vore fel att leda oss rtt i stllet fr att vi skall famla sjlva i
mrker. [EnT104/72/JS22]
Dligt, dliga riktlinjer, allt r suddigt och abstrakt. Det blir snarare en giss-
ningsfrga n kunskapsfrga. [EnT104/k83/8]
Frgor man stllt till lraren har enbart gett motfrgor ngt som skapat en del
frustration! [EnT104/k84/80]
[Instruktionerna] efter PM 1 var helt vrdelsa, verkade inte som om hon fick
sga ngot konkret verhuvudtaget. [EnT104/k85/89]
Undermlig T1T3 ingen som helst hjlp r orden som kommer till mig!
terigen var orden det kan jag inte svara p flitigt anvnda ord. [EnT404/
k81/5]

En del T1-studenter har haft svrt att hantera att budskapen skiljer sig t i
olika typer av skriftliga instruktioner:
Alla var de olika och gick emot varandra, otroligt frustrerande och frvirran-
de [EnT104/k80/102]

I ngra enktsvar frn T1-studenter finns en ptaglig vdjan om handledning.

Fr en T4-student som vergripande beskriver den handledning som hon ftt
tidigare under utbildningen r bristen p hjlp det dominerande intrycket:
P ett stt bra att man r helt utlmnad att sjlv komma p hur ett PM skall
utformas. Dock kan det knnas vl motigt att man inte fr ngon hjlp alls.
[EnT104/m81/26]
Det r svrt att veta hur man skall gra de frsta gngerna, vilket skapar en
enorm press om man r nervst lagd. Det ger dock en stor helhetsbild p sa-
ker man studerar. [EnT104/k83/10]
Jag har lrt mig mkt, men det r alldeles fr hga krav fr 1:sta terminen. Fr
lite hjlp o fr svrt mne. / Inga [instruktioner] har varit srskilt vrdefulla
utan det r som allt annat p juridiken i Uppsala man fr lsa det sjlv.
[EnT104/k83/48]
mnena r bra, men d syftet r att vi ska lra oss att skriva s tycker jag att
det borde vara handledning under arbetets gng som stttar o vgleder. Som
det r nu tilldelas man ett mne, o skall sedan med knapphndiga instruktio-
ner prestera ngot som man inte vet vad det innebr. Knns mer som en lyck-
trff, om det gr bra, n att det beror p kunnande. [EnT104/k/49]
Mest givande var vl egentligen instruktionen om var PM:n skulle lmnas
in - Annars har jag rligt talat knt mig rtt frvirrad hela tiden. Det be-
rodde nog mycket p att instruktionerna var vldigt, vldigt allmnna
[EnT104/k84/7]

132
I ett protokoll frn kursrd p termin 1 bekrftas bilden: Studenterna ppe-
kar att det tycks finnas en ovilja bland lrarna att svara p frgor. Mnga
studenter har behov av mer information och handledning i frgor som rr
innehllet. De menar att de inte fr ngra svar nr det kommer till innehll.
Enligt protokollet anser studenterna att lrarna r mer bengna att informera
nr det gller formalia.222 Vid handledningsmten p frsta terminen fram-
kommer mnstret att lrarna skall vara restriktiva med att ge information:
L: Jag r hrt hllen p att jag inte fr ge s mycket litteraturtips.
S: Vad tyckte du om det frsta pm:et?
L: Det materiella? Det grnsar ju till sdant som jag inte fr svara p.223

Studenterna mts allts av beskedet att lraren inte fr ge s mycket tips.

Medvetenhet om villkoren hrvidlag prglar ibland studenters yttranden vid
handledningstrffar:
S: Jag tnker inte frga om jag r p rtt spr. [---] Mitt stora problem och det
fr du inte svara p heller: tolka rubriken.224

Vid ett handledningstillflle p termin 1 undrar en student om man nr man

skrivit klart kan be ngon lrare p skolan att lsa. Lrarens svar blir nej.
En annan student nmner att han frgat sin fadder, och denne kan lsa.225
Intressant nog varnar lraren fr detta och menar att man inte kan lita p att
det gr s bra.226 Studenten hamnar allts i en situation dr lraren inte ger s
mycket hjlp och dr utbyte med ldre studenter inte uppmuntras. Enligt ett
kursrdsprotokoll tycker lrarna dock att studenterna kan frga ldre stu-
denter om hjlp. Protokollfraren (en amanuens) tillgger att T1:orna an-
ser att det r fel att de ska frlita sig p ldre studenter.227
En faktor i lrarnas terhllsamhet med att ge information r rttvise-
aspekten: Grns fr vad jag kan sga; jag fr inte pverka betygsttning-
en.228 Ett stt att hantera att lrarna p termin 1 har skiftande erfarenheter
blir att iaktta principen att inte ge ngra studenter ngot extra (i form av ex-
empelvis material eller litteraturtips). Vid ett kursrd p termin 1 ppekar
studenterna att det tycks finnas en ovilja bland lrarna att svara p frgor.
Kursfrestndaren bemter detta med frklaringen att det inte r ovilja men
att det heller inte fr bli orttvist s att vissa studenter fr mer informa-
tion.229 Det r uppenbart att en del studenter ser detta frhllningsstt hos
lrarna som ett stort problem:
222
T1 och JIK II. Protokoll frn mitterminskursrd 23.10.2006.
223
T1 pm-handledning 18.11.2003 respektive 18.10.2004.
224
T1 pm-handledning 18.10.2004.
225
Systemet med faddrar r ett studiesocialt inslag p juristutbildningen.
226
T1 pm-handledning 18.11.2003.
227
T1 och JIK II. Protokoll frn mitterminskursrd 23.10.2006.
228
T1 pm-handledning 24.10.2002.
229
T1 och JIK II. Protokoll frn mitterminskursrd 23.10.2006.

133
 En del studenter anser dock att lrarnas tillbakadragna roll kan g till ver-
drift, att de nstan smiter ifrn sitt ansvar fr undervisningen.230

I en kursrapport belyser kursfrestndare p termin 1 utbildningens syn p

studenternas nskeml om tydligare riktlinjer:
Kursledningens instllning r att studenternas krav p fasta normer och krav
som redovisas i frvg inte kan mtas nr det gller frdigheter som i stor ut-
strckning r praktiska och intellektuella.231

Studenterna behver f den information som r ndvndig fr att de skall

klara skrivuppgifterna, men det r viktigt att uppmrksamma att information
om skrivandet ocks kan vara ett medel fr skrivutveckling: Med mer info
hade man kunnat utvecklas mer. Kommentarerna var dock bra. [EnT103/
k82/38].
Det studenter saknat i skrivhandledning och respons r ofta konkret vg-
ledning. En T1-student ger handledningstrffarna infr pm-skrivandet karak-
teristiken en aning flummigt [EnT103/m83/35]. I en mer konkret vg-
ledning kan den enskilda studenten se en tydligare koppling till sitt eget ar-
bete med det juridiska sprket:
Mer personlig handledning, d det tar ett bra tag att stlla om sig till juridisk
korrekt svenska frn gymnasiesvenska! [EnT103/k84/119]
Jag skulle nska att man ftt mer konkret, individuell hjlp i PM-skrivandet.
Allt lrarna sger lter vldigt bra men hur man sedan omstter det i prakti-
ken r svrare. [EnT103/k80/99]
Mer handfasta rd. Rd i stil med att pm:et skall ha en rd trd som skall vara
ganska rak r inte s handfast / Det skulle vara mer konkreta rd i stil med:
Du har gjort s hr, gr s hr istllet. [EnT103/k84/43]
I mn av utveckling s har den varit ringa. De strsta svrigheterna har inte
varit vad man inte fr skriva, utan snarare avsaknaden av hjlp att frst
vad man ska skriva istllet fr felaktigheterna. [EnT103/m80/116]

De riktlinjer som lrarna frmedlar genom sina textkommentarer r inte all-

tid s tydliga men de kan nd visa t vilket hll en student br strva i sitt
arbete med sakinnehll och sprk. Om studenten uppfattar riktmrket blir
sdana kommentarer vrdefulla: Bra passningar om vad som r ett fortsatt
riktigt spr r de som givit mest. [EnT104/m/30].

230
T1 och JIK II. Protokoll frn mitterminskursrd 23.10.2006. Rttviseaspekten blir viktig
fr studenter p en utbildning prglad av betygskonkurrens. I protokoll frn ett annat kursrd
p termin 1 aktualiseras rttviseaspekten bland annat i studenternas synpunkter p seminarier-
nas utformning: Den frmsta orsaken till diskussion var att studenterna upplevde undervis-
ningen som orttvis nr seminarierna i de olika grupperna inte bedrevs p exakt samma stt.
De synpunkter som framfrdes under detta var frmst att lrarna tillmpar olika undervis-
ningsmetoder, och att exakt samma saker inte framkom i alla seminariegrupper. T1 och JIK
II 2004. Protokoll frn mitterminskursrd (datum ej angivet).
231
Terminskurs 1/Juridik II 2007. Kursrapport, s. 9.

134
 P termin 1 ges en mer personlig handledning vid de handledningstrffar
som studenterna har med sin seminarielrare infr varje pm. Hr r det frga
om vgledning i skrivprocessen, inte om kommentarer till en frdig text.
Denna vgledning kan frutom att frmedla skrivhjlp ocks fylla en studie-
social funktion: Bra! Sknt med feedback mitt i stressen och frvirringen.
[EnT103/k/96]. I ett enktsvar uppger en T1-student att instruktionerna frn
lrarna inte har varit tillrckliga, men den hjlp som studenterna har av var-
andra lyfts fram:
Men man har ftt lra sig av sina misstag. Lrarna har inte varit genersa med
hjlp, men efter PM 3 kan man sga att man bst har lrt sig sjlv och var-
andra. Studenterna har hjlpt varandra. [EnT104/85/JS3]

Tv ord som en student p termin 6 lmnar som vriga synpunkter i slutet av

en enkt blir ett kortfattat men uttrycksfullt budskap av samma slag som det
mnga T1-studenter fr fram: Mer utbildning!!! [EnT605/m81/10].
Studenternas frhllningsstt till information och vgledning ser olika ut.
Muntlig information fungerar ibland vl, ibland mindre vl. I sitt svar p
frgan om hon saknat ngon form av handledning reagerar en nybrjar-
student mot information som r fr pratig: nej, lite fr mycket prat. Det
rcker med det skrivna i infoblad tex. [EnT103/k84/49]. En T1-student som
uppger att han inte saknat ngon form av undervisning eller handledning
kring pm-skrivandet ppekar att han har svrt att se vad sdan undervisning
skulle kunna innehlla [EnT103/m82/51].
Till bilden av studenternas inskolnings- och handledningssituation hr
ocks att olika studenter kan uppfatta en lrares information p vitt skilda
stt. Nedan citerar jag T1-studenter som ingr i samma seminariegrupp. Stu-
denterna har lagt till en egen kommentar vid en enktfrga dr de med en
siffra (16) skulle ange i vilken mn seminarielrarens muntliga instruktio-
ner varit till hjlp. Studentens siffra anges inom parentes; i gruppen som
helhet frekommer alla vrden mellan 2 och 6.
Fr lite tid. (2)
Jag tyckte inte att jag blev s mycket klokare av det. (2)
Rrde till det rejlt, berodde nog ganska mkt p att jag inte frstod s mkt av
mitt mne. (2)
Motstridiga uppg. (3)
Fr f (3)
Har gett vissa riktlinjer (3)
Informationen ndras hela tiden, nya instruktioner, otydligt. (4)
Man hade alltid att frga om det var ngt man undrade ver (5)
Bra feedback och ett bra bollplank (5)
Bra kommunikation, bra std och uppmuntran! (5)

135
Studenternas skiftande uppfattningar pekar p att det r mnga faktorer som
inverkar p hur information och vgledning fungerar. Bristen p tid r ett
problem. Som vntat r det feedback, kommunikation, std och uppmuntran
som vrdestts.

5.5.1 Positiv respons och konstruktiv kritik

Liksom skerligen mnga andra pm-bedmande lrare frbigr juridiklrare
ofta vlskrivna partier i studenttexter med tystnad och kommenterar endast
felaktigheter och problem. Enligt Walvoord (1986:149) r det en av de vanor
som lrare lttast faller in i. nskan om positiv respons nmns i tskilliga
juridikstudenters enktsvar, bland annat som svar p frgan om studenterna
saknat ngot i lrarkommentarerna eller i undervisningen och handledningen
kring pm-skrivandet:
Exempel p tidigare PM, positiv inlrningsmetod (att ppeka vad som r rtt)
[EnT103/m80/106]
Positiv respons! Ingen personlig handledning ang. hur man kan bli nnu btt-
re till nsta gng. [EnT103/k81/85]
Helt okej bttre skriva/rtta fr mycket n fr lite. Men jag efterfrgar mer
positiva kommentarer s att man vet vad man gjort bra [EnT104/k83/64]
Kommentarerna har endast varit negativa det har inte varit speciellt givande.
[EnT103/k82/73]
Man fr ingen positiv feedback, utan endast feedback. T.ex. ett Ordv i kan-
ten utan andra frslag r inte srskilt vgledande [EnT103/m75/126]
RTG 1 var s negativ, allt kndes hopplst och inte en enda trodde de lyckats.
RTG 2 var mer positiv, mer utfrlig. [EnT104/k83/8]

Det r en konst att ge konstruktiv kritik. En del studenter betonar vikten av

positiva kommentarer och andra pekar p att omfattande kritik varit till gagn
fr dem. Studenter kan uppfatta att det r anmrkningar och ppekanden om
brister som har strst inverkan. Kritik ses som vgledning, och utebliven
kritik innebr d utebliven vgledning.
Vill ha mer neg kritik. Som r mer precis. [EnT103/k82/1]
Mer konstruktiv kritik p vra PM. Det r egentligen d man lr sig; o ge-
nom att gra! [EnT404/k79/19]
Tack vare handledning och RTG har jag frsttt mina brister och frskt be-
arbeta dem s gott jag kunnat. Det har varit mycket kritik, men det har varit
mycket positivt fr min utveckling av skrivandet. [EnT103/k84/74]
Frsta terminen och i viss mn den andra terminen. Fick mycket kritik och
lrde sig drfr hur man skulle skriva. Noggranna rttningar i brjan var bra.
[EnT605/m82/46]
P T1 hade vi en lrare som gjorde rda streck ver hela sidor, man blev led-
sen men utvecklades [EnT605/k81/22]

136
5.5.2 Svrtolkade lrarkommentarer
Eftersom juridiklrarna i s hg grad gr markeringar i sprket i de nya stu-
denternas texter r det viktigt att det grs p ett genomtnkt och vlmotiverat
stt. P flera stllen i avhandlingen ger jag exempel p lrarkommentarer
som kan vara svra att frst fr studenterna. Mnga kommentarer r kortfat-
tade vilket kan gra dem svra att tolka. Ett hinder i frstelsen r symboler,
frkortningar och andra typer av markeringar vilkas innebrd r oklar fr
studenterna. Sdana oklarheter ppekas ibland i enktsvar:
Det var ibland lite svrt att frst vad som menades nr lraren bara hade
dragit ett streck ngonstans. [EnT103/k80/123]
Underliga streck kan vara svra att tolka [EnT103/m83/130]
Svrt med krumelurerna (betydelsen av dessa). [EnT103/k75/46]
Vissa hieroglyfer r svra att tyda. [EnT104/m84/72]
Vissa frkortningar lmnar stort tolkningsutrymme kan vara svrt.
[EnT103/k83/34]
Kommentarerna har varit vldigt hrda jmfrt med gymnasiet. En stor
nackdel var att man inte frstod alla symboler i rttningen och att vissa pst-
enden inte var underbyggda med motiv. [EnT104/84/24]

De hr tecknen, vad betyder frgar en student vid individuell pm-

handledning p termin 1. Den handledande lraren (studentens seminarie-
lrare) vet d inte innebrden i det kollegan skrivit, och hon ppekar att hon
sjlv inte skulle ha skrivit s.232
Svrtydda markeringar kan vara ett problem inte bara p termin 1. En T4-
student skriver att det ibland finns svrlsta krumelurer i texten och terger
ett tecken som hon inte frstr. Jag kan inte tyda vad det r hon frsker
terge, men mjligen avser hon det korrekturtecken som str fr att ngot
skall tas bort [EnT404/k79/30]. ven lrares handstil kan orsaka svrigheter,
vilket ngon gng ptalas i enktsvar. En slarvig handstil kan dessutom upp-
fattas som bristande respekt fr det arbete som studenten lagt ner p sin text:
Det verkar som att olika lrare rttar olika? Den lrare som har rttat mitt pm
har skrivit rtt slarvigt. Svrt att se vad det str fr kommentarer ibland.
[EnT104/k74/88]
ngn lrare kladdade p min framsida. Diggar inte det [EnT404/m81/14]

I enkter har T1-studenter ftt svara p frgan hur lrarnas skriftliga pm-
kommentarer br vara utformade. Bland 24 svar frn studenter som gtt den

232
T1 pm-handledning 18.11.2003.

137
kurs i juridisk svenska som gavs 2004 r det vanligaste svaret (frn tta per-
soner) att kommentarerna skall vara tydliga:233
Tydliga, s att man inte behver fundera p vad som r fel. [EnT104/84/JS9]
Mer utformade s man frstr exakt vad hon/han menar. [EnT104/84/JS8]

Problemet med otydliga kommentarer frsvras nr samtal mellan student

och rttande lrare inte r en integrerad del av undervisningssituationen. Fr
nybrjarstudenter gller ocks att de ofta saknar sdana referensramar som
skulle hjlpa dem att frst budskapet i oklara textkommentarer.

5.6 Att kommentera en konst fr kurskamrater

Till juridikstudenternas skrivsituation hr mjligheten att lsa varandras
texter. I vissa kursmoment r lsningen ett obligatoriskt inslag. Nr studenter
p allvar gr in fr uppgiften att lsa kurskamraters texter kan det vara till
stor hjlp fr skribenten:
Jag har haft turen att lra knna en grupp riktigt ambitisa och duktiga stu-
denter. Drfr har denna respons frn mina kurskamrater varit mycket givan-
de. Hr fredrar jag allts dagens utformning o man fr sjlv se till att finna
ngon som lser sin PM [EnT104/k80/102]
Jag tycker att responsen har fungerat vldigt bra. Har haft stor nytta av att lta
andra lsa mina texter och sedan att lsa deras. Har sjlv haft ganska stor er-
farenhet av detta sedan tidigare, s jag har inte direkt saknat ngon tydlig
vgledning inom detta. Lraren har uppmuntrat till responsgivning i basgrup-
perna. [EnT104/k85/JS40]
Det har legat uteslutande p oss sjlva att se till att kurskamrater lst vra ar-
beten, vilket resulterat i att jag valt de kompisar jag har strst frtroende och
respekt fr, vilket i sin tur gjort att jag ftt mkt bra, konstruktiv feedback.
[EnT104/k79/41]

Under den period d min studie pgick kommenterade studenterna i varje

basgrupp p termin 1 varandras frsta pm. Enligt min bedmning hade
mnga studenter behvt mer vgledning fr att kunna utfra en kvalificerad
granskning av kurskamraters texter.234 En student ppekar att det r svrt att
kommentera nr alla r nybrjare [EnT104/k82/60], och en annan tycker
att man borde f en genomgng i hur man rttar PM verhuvudtaget

233
Tre personer i gruppen pekar p vikten av att kunna bygga vidare i sitt skrivande utifrn
kommentarerna (frn PM 2 till PM 3), hos tre studenter uttrycks en nskan om mer kommen-
tarer och tre studenter uppfattar kommentarerna som helt ok som de r.
234
Simmons (2003) konstaterar att elever och studenter behver skolning fr att kunna funge-
ra vl som responsgivare gentemot kurskamrater. Han presenterar en rad moment som br
ing nr lrare undervisar om responsgivande, dribland att dela med sig av sitt eget skrivan-
de, att klargra skillnaderna mellan vrdering (av en produkt) och respons (till skribenten)
samt att ge exempel p hur man frmedlar berm, frgor och frslag (a.a. s. 690).

138
[EnT104/k84/2]. Oskerhet i rollen som textgranskare leder till att kommen-
tarerna blir trevande. En student menar att dlig respons frn kamrater kan
bero p att man r rdd fr att sra [EnT104/k67/16].235 Hon fresprkar
ett faddersystem dr ngon student p en tidigare kurs ger respons.236
I anvisningarna till studenterna infr granskningen av kurskamraternas
texter ppekas att det r lmpligt att ge tv olika typer av sprkliga kommen-
tarer. Den ena typen rr rena felaktigheter dr det sllan finns ngot ut-
rymme fr olika uppfattning.237 Det ligger en god pedagogisk tanke i att
studenterna uppmanas att ge olika typer av sprkliga kommentarer. Hr
kommer dock en frenklad syn p syftningsfel och andra grammatiska fel
till uttryck. En ordbok kan ge besked om stavning men knappast lsa pro-
blem vid syftningsfel. Ett syftningsfel uppstr i ett syntaktiskt sammanhang i
en specifik text och sdana fel kan studenterna inte f belysta i ngon ord-
bok. Ett problem i juridikstudenternas texter r oklar syftning, men rena
syftningsfel frekommer sllan.
Nr det gller den andra typen av kommentarer uppmuntras till diskussion
kring formuleringar och ordval. Diskussionen r tnkt att leda till ett mer
medvetet stllningstagande vad gller sprket.238 Att studenterna skall kun-
na gra mer medvetna stllningstaganden str i samklang med den sjlvstn-
dighet som betonas i kursinformationen: Undervisningen skall organiseras
s att studenterna frn frsta studiedagen trnas i sjlvstndigt arbete.
[kursiv i original].239
Vid pm-genomgngar i basgrupperna tar en del av studenterna fram an-
vndbara kunskaper om textskapande frn gymnasiet eller andra tidigare
studier. De handledningstrffar som jag refererar till hr ger rum i oktober
mnad under den frsta studieterminen, och det r uppenbart att mnga stu-
denter redan kan lyfta fram flera sprk- och skrivrd som utbildningen p
olika stt frmedlar. En del av dessa rd kan sgas utgra allmngods i
skrivundervisning kring diskursivt skrivande. Ngra studenter refererar ut-
tryckligen till sina gymnasielrare, men jag kan inte utifrn mitt material
avgra i vilken utstrckning studenternas mer generella textkommentarer
hrrr frn skriverfarenheter fre juridikstudierna. Det r dock ptagligt att
studenternas kommentarer utgrs av en kombination av grundlggande lsar-
reaktioner kring tydlighet och lsbarhet och nya mer specifika normer som
studenterna har noterat under de frsta veckorna av utbildningen. Nedanst-
ende uppstllning visar hur studenterna tar upp och formulerar olika text-
235
Hoel (2001:182 ff.) resonerar kring den klassrumskultur som behver finnas fr att elever
skall kunna ge varandra respons p ett utvecklande stt.
236
I en idbok om lrande i hgre studier terger Hedin (2006:204) erfarenheter frn en kurs i
fretagsbeskattning vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Studenterna menade
att den kamratgranskning av pm som frekommit hade tagit mycket tid, men de tyckte att det
absolut hade varit vrt tiden.
237
Terminskurs 1/Juridik II HT 2005. Om PM-skrivandet.
238
Terminskurs 1/Juridik II HT 2005. Om PM-skrivandet.
239
Terminskurs 1/Juridik II HT 2005. Kursinformation.

139
kommentarer. Exemplen r hmtade frn ngra olika handledningstrffar.
Uppstllningen terger hur studenterna i sina kommentarer vxlar mellan
olika aspekter av ett textbygge.
Inte skriva vrt utan mer neutralt
Lite otydligt varifrn allt kommer
Vad r ditt?
Inkonsekvent med indrag
Lite svrt att se vad frgestllningen var; den kom lite sent
Lite mera slutsats
Lite fr lnga citat
Satsradning
Lite hoppigt med korta stycken
Lnga meningar
Lite mycket kommatecken
Styckeindelning
Ordfljd
Abrupt slut
Andra meningen i andra stycket r otydlig
Frsta meningen i avsnitt 3 r krnglig, tung
denna oklart
Lite ondigt svrt sprk
Vldigt bra
Lttlst, man hngde med
Mycket snyggt utformat
Jkligt snyggt

Utifrn de pm-genomgngar i basgrupper som jag beskt r min bedmning

att studenterna sammantaget uttrycker kommentarer som bidrar till att v-
sentliga drag p olika niver i ett textbygge blir belysta. Studentkommentarer
som de i uppstllningen kan tjna som utgngspunkt fr samtal om kvaliteter
och brister i studenternas texter. Studenterna tenderar dock att fokusera p
formalia och elementra aspekter av textbindning. Lraren kan genom att
strukturera kommentarerna visa vilka aspekter som studenterna behver
tillfra. I de tre frsta av studenternas kommentarer ovan finns ansatser till
belysning av textens och textfrfattarens relation till lsaren respektive till
det vetenskapliga kunskapsbygget. Dr kan lraren komplettera och frdjupa
resonemangen.

140
5.7 Skrivtrning och skrivutveckling i backspegeln
Nr studenter p termin 6 fr frgan om ngon terminskurs varit srskilt
betydelsefull fr utvecklingen av deras frmga att skriva texter med juri-
diskt innehll blir svaret nej frn femton av 49 svarande. Lika mnga anger
termin 1, och att den frsta terminen varit mest betydelsefull r ett frvntat
svar. Utvecklingen i skrivandet kan bli ptaglig nr studenterna i tre texter
med samma mne arbetar med ett nytt stoff, en ny metod och tydliga sprk-
liga krav. Ngra studenter uppfattar att de ftt skrivhandledning endast under
termin 1 och 2:
Termin 1 helt klart. Att lmna in flera ggr & frbttra r bra. Annars har man
bara blivit bttre & bttre. [EnT605/k83/24]
Frsta terminen har varit klart mest betydelsefull eftersom det r den enda
terminen d ngon handledning och undervisning i skrivande frekommit. /
Ngon handledning eller undervisning i skrivande har jag inte ftt sedan fr-
sta och mjligtvis andra terminen. [EnT605/m80/27]
T1 var egentligen den enda terminen d vi fick mjlighet att f respons av l-
raren innan PM:et skulle vara helt klart och lmnas in [EnT605/m81/37]

Nio studenter nmner termin 2. En student betonar att det blev allvar under
den terminen. ven om det sker en gradvis utveckling kan lrarnas respons
vara mer eller mindre givande olika terminer:
Jag skulle tro att mest hnde p T2, fr att det var mnga PM (3 st) och
fr att man d knde att det var allvar. D fick vi ox lite feedback.
[EnT605/k78/26]
Nej, man utvecklas allt eftersom. Bst kritik att ta vara p gavs p T2.
[EnT605/k82/38]

En T6-student lyfter i sitt enktsvar fram olika terminers kvaliteter i utform-

ningen av pm-skrivandet. Svaret ger en bild av hur ramen fr pm-
uppgifterna lggs fast p termin 2 och hur metoden att lsa juridiska problem
str i fokus p termin 3. I svaret betonas ocks den viktiga roll som handled-
ning och respons spelar.
Termin 2 eftersom hga krav p att PM utformades p rtt stt; Termin 3
eftersom PM-uppgiften handlade om lsandet av specifikt juridiskt problem;
Termin 4 processrtt eftersom srskild handledning gavs i anslutning + bra
feedback frn lrare [EnT605/k79/44]

Den nskan om mer handledning som framkommer i mnga T1-studenters

enktsvar fr en delvis annan belysning nr studenter p senare terminer ser
tillbaka. Fljande vittnesbrd frn en T6-student visar hur insikter om sprk-
utvecklingens mekanismer vuxit fram:
Frsta tre terminerna var man rentutsagt frbannad fr att man inte fick utfr-
liga instruktioner, sen accepterar man, det r kanske d det lossnar, ok, d gr

141
 jag p mitt stt d, och s fr man lite justeringar, det r d det blir bra. Jag
tror att det r medvetet att man [lrarna] hller p svaren.240

En annan T6-student uppskattar den mjlighet att komplettera pm fre den

slutgiltiga inlmningen som fanns p termin 4 [EnT605/m80/20].241 Flera
studenter p termin 4 bermmer den handledning och respons som de ftt
under T4:
Vldigt lite feedback, den hr terminen var frsta gngen vi fick sitta & dis-
kutera kring PMn & fick ett ngot snr utfrligt skriftligt omdme. Det var
bra. [EnT404/k82/36]
I processrtt mycket bra! I vrigt varierar det frn en mening, typ mkt bra
vilket inte sger ngonting om vad som var bra och vad som borde frbttras.
Kommentarerna varierar mycket mellan olika lrare. [EnT404/k78/21]

Ngra T6-studenter konstaterar den skillnad mellan terminerna som innebr

att kraven kat. En stor skrivuppgift med hga krav p innehllet medfr att
termin 6 blir betydelsefull, och till fokuseringen p sprket under utbild-
ningens frsta terminer lggs en frdjupning av de innehllsliga kraven:
T6 Var s stort PM, tog det drfr mer serist [EnT605/k82/19]
T6 stllt hgre krav p problematisering av juridiska frgor. Mer analytisk
frmga trnas. [EnT605/k80/8]

En T6-student som jag intervjuar beskriver den inskolningsprocess som in-

nebr att avstndet mellan lrare och studenter minskar:
Sen tycker jag att det var annorlunda i brjan jmfrt med nu och r ganska
vertygad om att det r s de vill ha det ocks. Ju lngre man lser p utbild-
ningen desto mindre tydliga blir grnserna lrareelev eller professor
student. Det r naturligtvis en tanke med det. Nr man kommer helt ny be-
hvs det lite tydligare grnser och ramar, medan det blir alltmer kollegialt. Vi
r absolut inte kolleger, men det gr mot det. Det gr frn det hr r inte rtt
till jag frstr inte hur du menar.242

Majoriteten av studenterna p termin 6 uppger i enktsvar att de knner sig

vl eller ganska vl frberedda fr de sprkliga krav som kommer att stllas
p dem i den framtida yrkesutvningen. En student som inte knner sig fr-
beredd menar att det inte alls informerats om vad som krvs av en PM i
arbetslivet, har aldrig sett hur ett sdant ser ut [EnT605/m80/20].

240
Intervju T6-student 1.6.2005.
241
I ett enktsvar frn samma kull studenter p termin 4 menar en student att det p T4 varit
mkt slappare d man vet att man fr hgsta pong genom att komplettera [EnT404/k79/30].
242
Intervju T6-student 24.5.2005.

142
6 Lrarkommentarer
kategoriseringsmodeller

I kapitel 4 och 5 har jag gett en bild av skrivande och skrivhandledning i den
juridikutbildning som jag undersker. En frgestllning i denna avhandling
rr det sprknormerande innehllet i juridiklrares skrivhandledning och
textkommentarer. En frenklad beskrivning av lrarnas insatser skulle kunna
vara att de handlar om fel och om rtt. Det juridiklrarna markerar i studen-
ternas texter r i frsta hand sdant som inte motsvarar normen, allts det
som r felaktigt. Vid pm-handledning och i viss mn i textkommentarerna
frmedlar lrarna rd och riktlinjer som visar vad som r rtt. En frga som
r central i min avhandlingsstudie kan formuleras: Vad r det som betraktas
som fel? Fel i elev- eller studenttexter kan skrskdas ur olika perspektiv.
Ulf Teleman (1979) tnker sig tre typer av fel: normlucka, normkonflikt och
maskineriet strejkar. Dessa kategorier kan sgas svara p varfr det blir fel.
Jag r inriktad p att underska vad som r fel i juridikstudenternas texter,
dvs. vad lrarna markerar, men drtill kommer en annan viktig dimension:
Enligt vilken norm, eller vilka normer, r det fel? Lrarkommentarerna riktar
in sig p olika niver av studenternas sprkhantering och textproduktion, och
olika typer av normsystem aktualiseras.
Som ett led i besvarandet av frgan om vad som betraktas som fel beskri-
ver jag lrarnas kommentarer utifrn olika kategorier. Frst (avsnitt 6.1)
introducerar jag ett stt att betrakta de sprknormer som kommer till uttryck
i lrarkommentarerna utifrn en modell fr kategorisering i olika normlager.
I resonemangen kring normlager berr jag relationen mellan allmnsprkliga
skrivregler och skrivregler kopplade till vetenskapligt sprk samt relationen
mellan skrivmnster i olika vetenskapliga traditioner. I avsnitt 6.3 presente-
rar jag en kategorilista med textniver som jag utgr frn i den beskrivning
av lrarkommentarer som jag sedan ger i kapitel 7. Listan bygger p andras
textmodeller och kategoriseringar, frmst den s kallade texttriangeln samt
typologin i Bergman-Claeson 2003. Dessa kategoriseringsstt redogr jag
versiktligt fr i avsnitt 6.2. I avsnitt 6.4 och 6.5 ger jag en kvantitativ ver-
sikt ver lrarkommentarerna i mitt material. I det avslutande avsnittet (6.6)
tillmpar jag modellerna med textniver och normlager p tv exempeltexter
frn termin 1. Alla lrarkommentarer i texterna redovisas och kategoriseras.

143
6.1 Normer i lager
Ett stt att belysa lrares textkommentarer utgr frn frgan om vilka typer
av sprknormer de normbrott som markeras i studenternas texter relaterar
till. I en grov uppdelning kan lrarkommentarerna uppfattas avse innehll
respektive sprk, och kategorin sprk kan sedan glla sdant som stavning,
meningsbyggnad eller ordval. Den typen av indelning behandlar jag i avsnitt
6.2, 6.3 och 6.5 och i kapitel 7. Hr vill jag dock prva ett annat stt att dela
in sprknormer som framtrder i ett akademiskt skrivsammanhang. Indel-
ningen utgr en form av svar p juridiklrares budskap att juridisk svenska
r ett helt nytt sprk som att lra sig utrikiska.243 Jag vill underska vad i
lrarnas textkommentarer som kan framst som helt nytt fr studenterna och
vad som frmst r att se som normer fr sdant sprkbruk som studenterna
kan vara frtrogna med redan nr de brjar sina studier. Studenternas sprk-
kompetens skiljer sig naturligtvis t, och drmed gestaltar sig enskilda stu-
denters mte med utbildningens sprknormer p olika stt. Det som jag bely-
ser r studentgruppen mer generellt.
Fr att underska karaktren hos de normer som frmedlas i juridik-
utbildningen anvnder jag en modell dr jag beskriver juridiklrarnas kom-
mentarer utifrn olika normlager.244 Jag srskiljer tre normlager, vilka kan
benmnas skriftsprksnorm, allmnvetenskaplig norm och juridisk norm
lager I, II och III. Dessa lager bidrar till frstelsen av vad de normer fr
juridiskt sprk som frmedlas till juridikstudenterna bestr av och hur de
relaterar till sprknormer som styr bruket av sdana texttyper som studenter-
na kan ha tidigare erfarenhet av. De sprkmnster som juridikstudenter skall
relatera sitt skrivande till r uppbyggda av sprknormer frn lager I, II och
III. Fr varje pm ervrar studenterna mer av de vedertagna mnstren, och de
internaliserar drmed de nya sprknormer som de mtt.

6.1.1 Lager I skriftsprksnorm

Nr studenter brjar sina universitetsstudier har de flesta med sig en frmga
att skriva sammanhngande text. I den sprkfrmgan ingr att kunna till-
lmpa de sprknormer som r gemensamma fr olika former av skriven text
av den typ som kan kallas sakprosa (och som kan vara beskrivande, utredan-
de eller argumenterande). Normerna kan beskrivas som en vergripande
norm:
Det finns [] en norm som har en speciell stllning, nmligen den som gller
fr det som ofta kallas standardsprket. Mest typiskt mter vi den i skrift,
speciellt i sakprosa av skilda slag. Det r den normen som i huvudsak be-
skrivs i ordbcker, grammatikor m.m., och nr man t.ex. sger att Svenska
Akademiens ordlista reglerar hur vi stavar och bjer svenska ord r det just

243
T1 RTG 12.11.2003.
244
En tidigare version av modellen presenteras i Blckert 2007.

144
 den sprkformen man avser. Det r ocks den som mnga frefaller uppfatta
som den riktigaste och bsta svenskan, och nr man frgar hur ngot he-
ter egentligen eller om man fr sga si eller s r det vanligen den sprk-
normen man avser. (Melander 2007:327)

Denna norm lrs ut i skolan och r i frga om basal rttstavning och ordbj-
ning tydligt kodifierad i Svenska Akademiens ordlista. De riktlinjer som
terfinns i Svenska skrivregler terspeglar ett etablerat normsystem nr det
gller meningsbyggnad och interpunktion. Den hr typen av normer utgr
tillsammans det jag beskriver som lager I. Mnga av de sprknormer som
kommer till uttryck i juridikutbildningen utgrs av sdana grundlggande
sprknormer som i min typologi tillhr lager I.245

6.1.2 Lager II allmnvetenskaplig norm

I den typologi som jag konstruerar hr avser lager II de sprknormer som
tillkommer i ett vetenskapligt sammanhang. Behrskandet av vetenskapliga
skrivmnster frutstter en gedigen skriftsprkskompetens, vilket annorlun-
da uttryckt innebr att lager II frutstter och bygger vidare p normerna i
det frsta lagret. Lager I utgrs av sprkriktighetsnormer som r brett till-
lmpliga, medan de sprkriktighetsnormer som tillkommer i lager II r sda-
na som frmst r specifika fr vetenskapliga sammanhang. I lager II till-
kommer ocks textnormer som r knutna till allmnvetenskapliga genrer.
Textnormer varierar dock ofta mellan olika discipliner eller institutioner och
hr d hemma i lager III.
Fr studenter som vill ha rd i sitt skrivande finns det en hel rad uppsats-
handbcker att tillg. Fr att f en bild av vilka sprknormer som brukar
aktualiseras har jag gtt igenom tta handbcker, varav de flesta vnder sig
till studenter i allmnhet.246 Flertalet frfattare har en humanistisk eller sam-
hllsvetenskaplig tillhrighet, och handbckerna terspeglar frmst text-
mnster i dessa discipliner, dr en stor del av studenternas texter skrivs p
svenska. Fr att se den faktiska bredden i akademiska textideal behver man

245
Begreppet standardnorm anvnds med ngra olika innebrder. Av de innebrder som
Josephson (2004a:5051) lgger i begreppet standard r det srskilt tv som aktualiseras i
frga om den allmnsprkliga norm som framkommer i juridikutbildningen: Standardnormen
r en kodifierad norm och standardsprket utgr en hgprestigevarietet.
246
Jag har gtt igenom fljande uppsatshandbcker: Frn tanke till text. En sprkhandbok fr
uppsatsskrivande studenter (Arne Jarrick & Olle Josephson 1996), Skrivhandledning fr
examensarbeten och rapporter (Sven Hartman 2003), Sprkvetenskapliga uppsatser (Per
Lagerholm 2005), Studentens skrivhandbok (Kristina Schtt m.fl. 2007), Textens hantverk.
Om retorik och skrivande (Inger Lindstedt 2002), Uppsatsens mystik om konsten att skriva
uppsats och examensarbete (red. Mia Maria Rosenqvist & Maria Andrn 2006), Uppsats-
handbok. Hur du lyckas med din uppsats (Ann-Marie Ekengren & Jonas Hinnfors 2006) och
Uppsatshandboken. Rd och regler fr utformningen av examensarbeten och vetenskapliga
uppsatser (Siv Strmquist 2006a).

145
ocks beakta mnstren i de mnen dr engelskan dominerar, men den aspek-
ten berr jag inte i avhandlingen.
I Uppsatshandboken (Strmquist 2006a:10) talas uttryckligen om tv oli-
ka regelsystem som boken utgr frn. De tv systemen verensstmmer med
lager I och II:
De regler och rekommendationer som presenteras i denna handbok grundar
sig dels p allmnsprkets skrivregler s som de dokumenteras i Svenska
sprknmndens Svenska skrivregler (2000), dels p sedvanliga regler fr det
vetenskapliga skrivandet framtagna i samarbete med representanter fr de
olika sprkvetenskapliga institutionerna.

I uppsatshandbckerna behandlas mnet sprklig korrekthet. Genomgngen

av handbcker pekar p en central normklla fr lager I; i alla de handbcker
som jag underskt hnvisas till Svenska skrivregler.247 Eva Hagstrm har i
avhandlingen Meningar om uppsatsskrivande i hgskolan (2005) underskt
uppsatshandledningar (uppsatshandbcker). Hon konstaterar att i de tjugo
uppsatshandledningar som hon har gtt igenom gller de tydligaste och mest
generella reglerna sprkriktighet. Hon utlser ur de studerade handledning-
arna det samstmmiga budskapet att en uppsats ska vara skriven p korrekt
svenska (a.a. s. 53). I Vetenskaplig metod (Ejvegrd 2003:167) frs sprk-
riktighet fram som en oundgnglig del i vetenskaplighet:
En vetenskaplig forskares frmsta verktyg r sprket. Ingen forskning bedrivs
utanfr ett sprk. De vetenskapliga rapporterna, uppsatserna och bckerna r
skrivna p ngot sprk. Det frsta tecknet p vetenskaplighet r drfr sprk-
riktighet i allt: grammatik, ordval, stavning, interpunktion och avstavning.

Hagstrm (2005:59) ppekar att uppsatshandledningarnas frmedlande av

tydliga och samstmmiga regler fr sprkriktighet blir mjligt p grund av
att sprkets regler frndras lngsamt.
I syfte att fnga uttalade och outtalade normer gr Frydis Hertzberg
(1995) en genomgng av norska handledningar i vetenskapligt skrivande.
Hennes slutsats blir att handledningarna inte behandlar sprklig stil i ngon
strre utstrckning, med ett undantag: De ger rd om vad som r bra sprk.
Hon fr fram den intressanta synpunkten att rden dremot inte kan sgas ha
s mycket med vetenskapligt skrivande att gra, eftersom de till frvxling
liknar anerkjente filologrd i sin alminnelighet. Handledningarna gir
heller ikke grunnlag for snakke om fagkulturelle forskjeller (a.a. s. 202).
Hertzbergs analys av sprkrden i de norska skrivhandledningarna ver-
ensstmmer med min bild av innehllet i mnga uppsatshandbcker, den bild
som ven Hagstrm fr fram. De sprkrd som Hertzberg urskiljer kan
kopplas till lager I, i sin alminnelighet.

247
Konkretionen i uppsatshandbckerna varierar mycket. I normer som har tydligt std i
Svenska skrivregler ges klart besked: Srskrivning ska undvikas. Skriv rkneord med siffror
utom talen 1 till 12.

146
 ven Hagstrm, som r pedagog, karakteriserar mnga av de sprkfrgor
som behandlas i uppsatshandledningarna som allmnna (a.a. s. 5455):
stavning och ordbildning
anvndning av fasta uttryck
grammatiska regler248
hur frkortningar skrivs och anvnds
hur olika skiljetecken skrivs och anvnds
hur meningar, stycken och avsnitt konstrueras

Frutom att terge allmnsprkets skrivregler ger uppsatshandbckerna en

bild av vilken ny sprkkompetens som studenter behver ervra. Hagstrm
(a.a. s. 69) har noterat fljande huvudinnehll i handbckernas skrivregler:
Dessa regler handlar primrt om sdant som rr vetenskapligt skrivande: ve-
tenskaplig stil, referenser, informationsskning, disposition och forsknings-
etiska principer. Utver dessa vetenskapligt relaterade regler utgr sprk-
riktighet ett betydande inslag.

I de uppsatshandledningar som Hagstrm har underskt rder samstmmig-

het om vikten av att skriva p ett vetenskapligt sprk (a.a. s. 53). De allmn-
vetenskapliga regler som nmns i uppsatshandledningarna urskiljer jag som
normlager II. Normlagret kan sammanfattningsvis sgas innehlla normer
fr formalia, textstruktur och stil.
Den rika floran av skrivhandbcker fr studenter ger olika typer av sprk-
liga rd. Rden presenteras sllan p ett analytiskt stt. Hagstrm (a.a. s. 69)
lyfter fram en sdan brist i de uppsatshandledningar som hon underskt:
Jag saknar resonemang om varifrn reglerna kommer och vilken funktion de
har i vetenskapligt skrivande. Reglerna framstlls som neutrala och i princip
omjliga att frng eller frndra, som ngot som bara finns.

De skrivrd och sprknormer som frmedlas i de skrivhandbcker som jag

gtt igenom verensstmmer i stort. I praktiken r dock variationen i sprk-
liga normideal hos olika mnen och lrare frmodligen strre n vad inne-
hllet i uppsatshandbckerna ger intryck av.249
Uppsatshandboken r tillkommen i ett sprkvetenskapligt sammanhang,
men de regler och rekommendationer som presenteras i handboken framstr
som sedvanliga regler fr det vetenskapliga skrivandet (s. 10) snarare n
specifikt sprkvetenskapliga skrivregler. Det finns i handbckerna en sam-
stmmighet och en form av intertextualitet dr en handbok hnvisar till en

248
Hr tar Hagstrm upp subjektsregeln och satsradning.
249
Sprklig rttning av studenttexter grs troligen inte verallt inom universitetet med samma
noggrannhet som i det mne jag hr hemma i, nordiska sprk, och i det mne vars undervis-
ningspraktik jag studerar, juridik.

147
annan i presentationen av centrala karakteristika i akademiskt sprk. Fyra
huvudteman framkommer, beskrivna mer eller mindre enhetligt:
precision: precist sprk, klart och tydligt, rent, sakligt, formalitet, specifikation
koncentration: kort, koncist, innehllspackning
organisation: strukturerat, logisk helhet, verskdlighet
begriplighet

Dessa fyra honnrsord rner troligen en bred acceptans inom den akademis-
ka vrlden.250 Det r dock ganska abstrakta begrepp som behver konkretise-
ras fr att kunna knytas till specifika sprkdrag. Konkretisering exempelvis
av vad precist sprk innebr kan ske i skrivhandledningen i ett specifikt
mnessammanhang. De sprkriktighets- och textnormer som formuleras
genom en sdan konkretisering kopplar jag till lager III i min modell.
Utifrn sin underskning kan Hagstrm (a.a. s. 59) konstatera vissa skill-
nader i de regler fr vetenskapligt sprk som presenteras i handledningarna,
men dessa kommenteras sllan:
Vetenskaplig stil handlar om att skriva korrekt, men med tillgget att korrekt
betyder ngot srskilt i en vetenskaplig text och att detta srskilda kan vara
olika i olika traditioner. Olikheter mellan traditioner blir synliga vid en jm-
frelse mellan flera handledningar men endast i ngra fall tas olikheterna upp
till diskussion i handledningarna.

I flera handbcker berrs vetenskaplig stil utifrn frgan om det opersonliga

r ett ideal.251 Det ges skiftande rd om anvndningen av ordet jag, och det
pgr till synes en frndring av normen:
Nu finns det inga skl att vara s rdd fr jag. (Jarrick & Josephson 1996:
Frn tanke till text)
Skriv i jag-form om det r naturligt! (Hartman 2003: Skrivhandledning fr
examensarbeten och rapporter)
Det gr allts utmrkt att skriva i jag-form. (Lagerholm 2005: Sprkveten-
skapliga uppsatser)

250
Ask (2007:16) definierar akademiskt skrivande genom att ange en rad krav: sprklig
klarhet, vetenskaplig genomskinlighet, objektivitet, kritisk-analytisk kompetens, analys, akribi
och anpassning till rdande skriftsprksnormer.
251
Dahl (2004:295) som har underskt forskningsartiklar i olika mnen pekar p att skillnader
i hur kunskap konstrueras leder till skillnader i anvndning av personliga pronomen: In
contrast to the medical texts, which report findings existing to some extent at least outside
the text, the findings in linguistics and economics are constructed through the argumentation
inside the text. This implies that both of these author profiles are forced to be visible in the
text, e.g. through personal pronouns as well as locational and rhetorical metatext. (Se ven
Breivega m.fl. 2002 och Breivega 2003.) Gunnarsson (2003:4546) kan konstatera att bruket
av jag i medicinska forskningsartiklar minskar under 1900-talet (medan vi anvnds i strre
utstrckning). Genrekonventionerna i den medicinska artikelgenren blir allt starkare, vilket
yttrar sig i en kad likformighet vad gller exempelvis bruket av rubriker och retorisk organi-
sering av introduktioner.

148
Skillnader i sprk- och textideal mellan olika vetenskapliga discipliner utgr
en grund fr att tala om ett tredje normlager. Det finns dock ingen absolut
grns mellan vad som utgr allmnvetenskapliga sprk- och textnormer och
vad som r disciplinspecifikt. Ivani m.fl. (2000:62) pekar p hur akademis-
ka lrare kan ge olika motivering och rckvidd t normer med betoning av
dem som absoluta, specifika eller funktionella:
Some present conventions as absolute values of the academic community as a
whole comments such as Dont use in my view in academic work.
Others present conventions as determined by disciplinary or departmental
culture comments such as In history we dont. Yet others present
conventions as determined by neutral functional considerations comments
such as A new para would be helpful here.

Den uppfattning om sprklig korrekthet som kan kopplas till lager II innebr
vanligtvis en mer allmnt formulerad norm om att texter skall utformas s att
vetenskaplighetens srmrken frverkligas. Normen kan ocks uttryckas
med detaljerade sprkliga krav, som i handledningen Konsten att skriva och
tala (Uddman & Gustavsson 2007:3839) frn Statsvetenskapliga institutio-
nen i Lund:252
I en vetenskaplig uppsats br meningarna normalt vara fullstndiga. Varje
mening br allts innehlla minst en fullstndig huvudsats med subjekt och
predikat. [---] Sdana s.k. satsradningar br undvikas. [---] Den sprkliga
symmetrin gr att samordningen blir bde mer lttlst och mer estetiskt tillta-
lande fr lsaren. Brott mot huvudreglerna fr samordningar r dock mycket
vanliga

I handledningen kommenteras sprkexempel som innehller brott mot olika

regler, och det anges hur texten br se ut i stllet.

6.1.3 Lager III juridisk norm

Det tredje lagret i min modell avser de sprknormer och stilmnster dr den
juridiska eller rttsvetenskapliga normen skiljer sig frn andra akademis-
ka discipliner. Lager III gller hr det specifikt juridiska sprkideal som juri-
dikstudenterna mter i utbildningen, men man kan utifrn normlagermodel-
len tnka sig ett annat norminnehll i detta lager, kopplat till texter skrivna
inom en mnestradition som exempelvis filosofi, datavetenskap eller medi-
cin. Normerna i lager III kan avse bde sprkriktighet och textriktighet. Det
som frenklat kallas stil inbegriper bde sprk- och textnormer. Nrvnen
(1999:78) pekar p den centrala roll som stilen kan spela som ett tecken p
tillhrighet i ett visst vetenskapligt sammanhang:

252
Det finns en lnk till denna handledning frn Sprkrdets hemsida (under rubriken Sprk-
och skrivrd).

149
 I vissa fall [] kan ett anammande av en viss stil ocks vara ett villkor fr
tillhrighet till en vetenskaplig tradition eller grupp och en intrdesbiljett till
publicerandet av vetenskapliga texter.

Modellen med lager III innebr inte att allt som ryms i detta lager r unikt
fr en viss disciplin. Det kan finnas likheter i exempelvis en strikt betoning
av syntaktiska regler.253
En del av juridiklrarnas textkommentarer utgr frn skarpare sprkrik-
tighetsnormer n de som finns uttryckta i dagens vedertagna skrivregelsam-
lingar. Det juridiska normpaket som juridikstudenterna mter befinner sig
delvis utanfr dagens allmnsprkliga sprkriktighetsnorm. Den juridiska
normen hnger dock inte i luften utan vilar p en ldre norm. Den har trade-
rats av skolans modersmlsundervisning, och de personer som idag undervi-
sar p juridikutbildningen kan ha mtt normen bde i sin egen skolgng och i
den juridiska praktikgemenskapen. Denna ldre skriftsprksnorm kommer
till uttryck i exempelvis Anvisningar fr rttande och bedmande av svenska
uppsatser (Kungl. Skolverstyrelsens skriftserie) och Erik Wellanders Riktig
svenska.254 Den strikta sprkriktighetsnormen r inte artskild frn dagens
allmnsprkliga norm utan det handlar om en gradskillnad, och normen kan
omfattas ven av icke-jurister.
De normer som terfinns i lager III skapar mnster, exempelvis fr text-
struktur och stil, som sprkbrukare i en praktikgemenskap knner igen och
accepterar som giltiga riktlinjer. Lrarnas textkommentarer kan ses som re-
aktioner p sprkbruk som inte stmmer med etablerade mnster. Under de
frsta tv terminerna av juridikutbildningen handlar textbedmningen till
stor del om rttning i frhllande till sdana mnster. Nr juridiklrare talar
om juridisk svenska som ett nytt sprk aktualiseras fr studenterna att de
mste tillgna sig nya sprknormer.
Det gr inte att entydigt srskilja lager II frn lager III, utan jag ser upp-
delningen som ett stt att frtydliga innehll och variation i akademiska
sprk- och textideal. Lagermodellen innebr inte att sprknormer som domi-
nerar (kvalitativt och/eller kvantitativt) i juridiklrarnas skrivhandledning
automatiskt hr hemma i lager III. Den kvantitativa bild av innehllet i lrar-
nas kommentarer som jag presenterar i avsnitt 6.5 visar att under det frsta
ret av juridikutbildningen dominerar kommentarer som rr ordval och stil.
Min uppfattning r att dessa kommentarer rymmer normer som hr hemma
dels i lager II, nr det gller ett allmnvetenskapligt stilideal, dels i lager III,

253
Frfattarna till Uppsatsens mystik anger att det p vissa hgskolor/universitet och institu-
tioner finns tydliga krav p hur man fr och inte fr skriva (s. 88).
254
Wellanders Riktig svenska innehller anvisningar fr hur en rad olika sprkliga konstruk-
tioner br utformas. I boken presenteras ocks ngra vergripande ideal fr sprkanvndning-
en. Avsnitten Skriv enkelt! och Skriv kort! utgjorde en del av materialet p kursen Juri-
disk svenska 2003.

150
i de fall d det handlar om strng betoning av precision i ordval och kon-
struktionsstt, vilket r terkommande inslag i juridiklrarnas kommentarer.
Att den sprkanvndning som juridikstudenterna mter och skall tillgna
sig r ngonting helt nytt kan stmma s till vida att de sammanlagda kraven
fr en del studenter blir som ett nytt sprk. Nr studenterna brjar sina juri-
dikstudier skiljer sig deras sprkkompetens t, och innehllet i de olika
normlagren r drmed nytt fr dem i varierande grad. En del juridikstudenter
stlls infr helt nya krav nr de mter en milj dr efterlevandet av olika
typer av sprknormer r centralt. Mnga studenter har redan i sina tidigare
skriverfarenheter infrlivat de sprkriktighetsnormer som prglar det frsta
lagret (och kanske ven skriftsprksmnster kopplade till det andra lagret),
medan dessa normer r mer oklara fr andra.255 Det nya sprkliga samman-
hang som juridikstudenterna skall lra sig att behrska innebr bde vidgade
och mer specialiserade sprknormer. De specialiserade normerna gller bde
stilistiska normer och de specifika krav p exempelvis layout, formalia och
disposition som r kopplade till pm-genren i juridikutbildningen. Det speci-
fika i lager III innebr ocks en skrpning av normerna i lager I. Som norm-
kllor fr lager III fungerar frmst handboken Att skriva juridik, lrarnas
kommentarer i studenttexterna och vid pm-handledning och sprkmnstren i
kurslitteraturen.
Lager III utgrs av de olika formerna av nya sprkliga krav, och den
normsituation som gller fr de nya juridikstudenterna innebr allts
summan av normerna i lager I och II och de nya specialiserade sprknormer-
na (lager III). Grundlggande sprknormer skall tillmpas i kombination
med de nya krav som uppkommer i den situation dr studenterna lr sig juri-
disk metod och juridiskt sakinnehll och utvecklar sin tankeskrpa. Till lager
III kan ocks fras ett mer vergripande krav p mottagaranpassning i fr-
hllande till de pm-bedmande lrarna, som tillhr en profession prglad av
strvan efter precision och noggrannhet.
I avsnitt 6.6 applicerar jag modellen med normlager p juridiklrarnas
textkommentarer s som de framtrder i tv exempeltexter frn termin 1. I
den frsta av dem r sprket enligt lrarens slutkommentar tydligt och
klart, och mnga kommentarer (14 av 32) rr innehllsaspekter. Innehlls-
kommentarer r ofta nra kopplade till sdant mnesinriktat sprkbruk som
kan vara nytt fr studenterna, och jag klassificerar dem drfr som norm-
lager III.
Modellen fngar in ngra vsentliga dimensioner i de sprknormer som
frmedlas, men som varje modell utgr den ett av flera tnkbara stt att be-
skriva ett sammanhang eller ett skeende. Det r ocks viktigt att pminna sig
komplexiteten i normsystem:

255
Statistik frn Juridiska institutionen visar att ungefr hlften av nybrjarstudenterna i
juridik inte har lst p hgskoleniv tidigare.

151
 Menneskers korrekthetsforestillinger er aldri s homogene at de samlet hen-
viser til ett og bare ett normsystem som kan avbildes i n og bare n teoretisk
modell. (Berge 1990:35)

6.2 Text- och kommentarmodeller i niver

Liksom alla texter utgr varje juridik-pm ett textbygge. En modell som ter-
speglar niver i ett sdant bygge r texttriangeln. Den anvnds i skrivpeda-
gogiska sammanhang fr att lyfta fram olika aspekter av en text, belysa kva-
liteter och brister i en text och illustrera frdighetsmoment som ingr i skri-
vandet.

Figur 6:1. Texttriangel hmtad frn kommunikationsprojektet DiaNa vid Uppsala

universitet.256

Texttriangeln anvnds i bde textforskning och praktisk skrivtrning. Ett

exempel frn universitetsundervisning r kommunikationsprojektet DiaNa
(dialog fr naturvetare) vid ngra naturvetenskapliga utbildningar vid
Uppsala universitet, dr triangeln anvnds av studenter och lrare som en av
utgngspunkterna i skrivtrningen.257
256
Triangeln i figur 6:1 r en modifierad variant av den i Hoel 2001:28, som i sin tur utgr en
modifierad modell utifrn Hillocks 1987. I den variant som terges i figuren har texttriangeln
anpassats till ett akademiskt sammanhang genom momentet referensformalia p den nedersta
nivn.
257
Se http://www.ibg.uu.se/diana/index.html.

152
 I den vre delen av triangeln aktualiseras mer globala och komplexa fr-
gor kring textens syfte, struktur och innehll; de lgre niverna rr sdant
som hr hemma lokalt i texten, p tecken-, ord- eller frasniv. I arbetet med
en text krver den globala nivn komplexa kognitiva processer (Hoel
2001:28). Texttriangelns form med breda partier i den vre delen illustrerar
hur textens vergripande sammanhang styr utformningen p lgre niver.
Nr triangeln appliceras p lrares textkommentarer kan en koppling gras
mellan dess form och komplexiteten i kommentarerna. Att kommentera s-
dana inslag i ett textbygge som skdliggrs i triangelns vre del krver mer
n att kommentera sdant som rr lokala drag i texten, exempelvis srskriv-
ning eller prepositionsval.
I en underskning av lrarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklas-
ser grupperar Grel Bergman-Claeson (2003:1314) kommentarerna utifrn
fljande vad-kategorier:
1. Kommentarer till textens yta
2. Kommentarer till grammatik- och konstruktionsproblem
3. Kommentarer till ordval och stil
4. Kommentarer till textstruktur
5. Kommentarer till genre
6. Kommentarer till sprkbehandling och textkvalitet
7. Kommentarer till lsbarhet, lsvrde och effekt
8. Kommentarer till perspektiv
9. Kommentarer till innehll
10. Metakommentarer, personliga kommentarer

Bergman-Claesons uppstllning anknyter till texttriangeln och brjar i tri-

angelns nedre spets. Hennes kategorisering innehller ngra fler element n
texttriangeln och ordningen skiljer sig t i ngot fall. Meningsbyggnad som i
texttriangeln placeras p niv 3 nerifrn hnfr Bergman-Claeson till gram-
matik- och konstruktionsproblem som finns p hennes niv 2. Att hon place-
rar meningsbyggnad p en lgre niv n ordval kan bero p att hon kopplar
ordval till stil, som kan ses som en mer komplex kategori.

6.3 En modell i tio textniver fr analys av

lrarkommentarer
Fr att ge en versiktlig bild av den stora mngd lrarkommentarer som in-
gr i mitt material anvnder jag en modell dr jag kategoriserar alla kom-
mentarer. Min modell r liksom texttriangeln och Bergman-Claesons katego-
rier uppbyggd p niver, frn lokala drag i en text till globala, vergripande.

153
Liksom Bergman-Claesons kategorisering har min en numrering som startar
i texttriangelns nedre del.
De kategorier som jag opererar med r fljande (i frteckningen exempli-
fierar jag med vanligt frekommande enheter inom varje kategori):
1. Typografi, marginaler, sidlayout
2. Rttskrivning: skrivfel, stavning, srskrivning, hopskrivning, stor/liten bok-
stav, punkt vid frkortning
3. Vetenskaplig formalia: referenser och fotnoter (teknisk hantering)
4. Konstruktion: kongruens, prepositionsval, tempus, syftning
5. Meningsbyggnad: meningslngd, ordfljd, interpunktion, meningsinledning
6. Textstruktur och disposition: stycke och avsnitt, rubriker
7. Ordval och stil, ton258
8. Sakinnehll, sakfel, std/klla, mnesvinkling, relevans
9. Texttyp (genre) och syfte: sjlvstndighet, inledning och avslutning, mot-
tagare, vergripande diskursenlig textkvalitet, retorisk kvalitet
10. Metakommentarer: pong/betyg, skrivutveckling

De vergripande momenten i slutet av kategorilistan terfinns inte i s stor

utstrckning i de kommentarer som lrarna ger i anslutning till texten. Sam-
manfattande kommentarer om kvaliteter och brister i texten och om utveck-
lingen av studentens skrivande r, i den mn de frekommer, av frklarliga
skl placerade i slutkommentarerna. Kommentarer som rr textens syfte och
frgestllningar finns ibland i anslutning till texten, men mer vergripande
frgor kring hur texten fungerar utifrn syftet med pm-uppgiften berrs ven
de frmst i slutkommentarer. Kommentarer som gller sakinnehllet r van-
liga i texterna, och de r viktiga fr studenternas tillgnande av kursinnehl-
let. Slutet av kategorilistan har en koppling till texttriangelns vre niver och
fokuserar p globala textdrag till skillnad frn de lokala drag som uppmrk-
sammas i de frsta kategorierna i listan.
Sprkdragen i Bergman-Claesons kategori kommentarer till grammatik-
och konstruktionsproblem r av olika slag, och jag har valt att fra sdana
sprkdrag till olika niver i min modell. Srskrivning r ett brott mot en ba-
sal rttskrivningsnorm, varfr jag fr det till kategori 2, medan det hos Berg-
man-Claeson klassificeras som ett grammatik- och konstruktionsproblem.

258
Jag r medveten om att detta utgr en omfattande kategori. Hultman & Westman (1977/
1992:230) undersker gymnasisttexter utifrn ett system med sju huvudtyper av fel. De urskil-
jer lexikonfel, semantiska fel, stilistiska fel (de vriga kategorierna r interpunktionsfel, orto-
grafiska fel, grammatiska fel och funktionella fel). Lexikonfel gller ordval och fraseologi,
semantiska fel innebr brott mot betydelsesammanhangen och stilistiska fel handlar ofta om
strande upprepningar eller blandning av ord och vndningar med olika stilvrde. Som ett
led i min analys av lrarkommentarerna har jag gjort olika mer fingraderade indelningar men
jag redovisar inte dessa i form av kvantitativa mtt.

154
 Kategorierna i modellen har en hierarkisk ordning stillvida att det som
blir freml fr kommentaren r av mer komplex art i slutet av listan. Jag har
placerat ordval och stil som kategori 7. Kommentarer som ordval och ut-
tryck i mitt material gller ofta sprkdrag dr det inte handlar om rtt och fel
utan om komplexa frgor som rr precision, tydlighet och stil.
Ett problem i kategoriseringen av lrarkommentarerna har varit de fall d
lraren har anvnt en benmning som anknyter till ngon av mina kategorier
men jag ansett att kommentaren br placeras i en annan kategori. Vilken
hnsyn som skall tas till lrarens benmning blir en avvgningsfrga. Fl-
jande fall har jag kategoriserat som meningsbyggnad, kategori 5, ven om
lraren anvnder benmningen syftning, som jag placerar i kategori 4:
Ett tjugotal lnder med skiftande storlek p sprr hade granskats och visade
att en lg sprr leder till stor partisplittring LK: syftning / granskningen visa-
de vl detta? [T1/3/78]

6.4 En kvantitativ versikt

I detta avsnitt redovisar jag en rad kvantitativa mtt som belyser lrarkom-
mentarerna i mitt insamlade pm-material frn termin 1 och 2. I tabell 6:1 ger
jag en versikt ver antal kommentarer och antal ord i slutkommentarer.
Som en kommentar rknas en markering i texten med tfljande kommentar
i marginalen. I avsnitt 6.5 redovisar jag sedan hur kommentarerna frdelar
sig p olika niver i den modell som jag presenterat i avsnitt 6.3.
Tabell 6:1. versikt ver antal kommentarer och antal ord i slutkommentarer.
T1 PM 2 T1 PM 3 T2 T1 och T2
20022003 20022004 20032005 totalt
Antal pm 44 59 66 169
Antal olika lrare 9 11 8 17
Totalt antal komm. 1890 2521 2507 6918
Antal komm., medeltal
per pm 43,0 42,7 38,0 40,9
Antal komm. med
minst 5 ord, medeltal 3,2 5,0 3,1 3,8
Antal komm., intervall 1287 9124 3117 3124
Antal ord i slutkomm.,
medeltal 87,5 59,0 66,1 69,2
Antal ord i slutkomm.,
intervall 28224 9196 7225 7225

Generellt gller att lrarna ger ngot frre kommentarer p termin 2 n p

termin 1 (medeltalet 43,0 fr T1 PM 2 jmfrt med medeltalet 38,0 fr T2).
Bde termin 1 och termin 2 uppvisar ett stort spann mellan lgst och hgst
antal kommentarer respektive ord i slutkommentarer.

155
 Ngra siffror i tabell 6:1 krver ett srskilt ppekande. Medelvrdet fr
antalet ord i slutkommentarerna till PM 2 p termin 1 gller fr ren 2002
2003. Antalet ord skiljer sig dock mellan ren. r 2002 utformar varje lrare
slutkommentaren p sitt stt. Genomsnittligt antal ord r d 76,0, och det
minsta antalet ord i slutkommentaren till ngot pm r 28. r 2003 anvnds
en blankett med givna rubriker.259 Antalet ord stiger d; medeltalet fr 2003
r 118,1 och minsta antalet ord 62. Samma mnster gller fr PM 3. Genom-
snittligt antal ord de tv ren r 46,9 respektive 104,1. Minsta antalet ord
skiljer sig betydligt: 9 jmfrt med 68. Med anvndningen av blankett fljer
allts fler ord.
Jag har noterat antal lrarkommentarer som bestr av fem ord eller fler.
Grnsen vid fem ord utgr inte ngon absolut grns (exempelvis fr syntak-
tisk komplexitet) men sger ngot om den innehllsmngd som ryms i kom-
mentaren.
Ngra f lrare skriver ofta kommentarer som r betydligt lngre n fem
ord. Sdana kommentarer handlar oftast om sakinnehll, om otydliga reso-
nemang eller om kllhantering:
LK: Vid passiv identifikation handlar det inte om att gynna den medvllande
p SL:s sida utan om att tillgodose SV:s skyddsintresse. [T2/12]
LK: Du terger Lundstedts sikt s att den framstr som vansinnig jfr kl-
lan, som du borde ha notat. [T2/12]
LK: Vad pratar du om? Vilket presumtionsansvar? Att ngon kan presumera
ngot innebr inte att ett presumtionsansvar uppkommer. Det r en juridisk
teknisk term fr omkastad bevisbrda vid culpaansvar. Hur du hr anvnder
termen, eller vad [s] du ftt det ifrn, gr inte att frst. [T2/110]

6.5 Kommentarer enligt modell i tio textniver

Jag har tillmpat den kategorimodell som presenteras i avsnitt 6.3 p ett ur-
val av pm-texterna i mitt material, totalt 108 pm frdelade p 72 pm frn
termin 1 (18 PM 2 och 54 PM 3) och 36 pm frn termin 2. Tabell 6:2 visar
antalet kommentarer frdelade p de tio kategorierna i modellen och katego-
riernas procentuella andel.

259
Rubrikerna r Sakinnehll (Problembehandling och faktaurval), Kllhantering/sjlv-
stndighet, Koncentration/Disposition, Sprklig kvalitet (Stil), Tekniskt utfrande.

156
Tabell 6:2. Kommentarer till pm frn termin 1 och 2 frdelade p tio analyskatego-
rier.
T1 PM 2. N 18 T1 PM 3. N 54 T2. N 36
Antal Procent Antal Procent Antal Procent
1. Typografi 20 2,5 84 3,6 51 3,4
2. Rttskrivning 33 4,2 196 8,4 235 15,4
3. Formalia 94 11,9 216 9,3 129 8,5
4. Konstruktion 73 9,2 264 11,3 140 9,2
5. Meningsbyggnad 49 6,2 246 10,5 99 6,5
6. Textstruktur 24 3,0 71 3,0 30 2,0
7. Ordval och stil 293 37,1 641 27,5 334 21,9
8. Sakinnehll 188 23,8 592 25,3 491 32,3
9. Texttyp och syfte 14 1,8 18 0,8 10 0,6
10. Metakommentarer 2 0,3 6 0,3 3 0,2
Totalt 790 100,0 2334 100,0 1522 100,0

Som framgr av tabellen r markeringar av ordval och stil vanligt frekom-

mande i juridikstudenternas texter. Det r den vanligaste kommentarkatego-
rin p termin 1 och den nst vanligaste p termin 2. Nr Ask (2007:152)
intervjuar nya studenter om akademisk stil rr deras resonemang frmst ord-
val och formalia. I mitt material r formalia den tredje strsta kategorin i
PM 2, som r den frsta pongsatta texten p termin 1.
Att ordval och stil r den vanligaste kommentartypen p termin 1 och sak-
innehll den vanligaste p termin 2 r ett rimligt resultat. Det kan kopplas till
informationen till studenterna p termin 1 att det frmsta syftet med T1:s
frsta skrivuppgifter r att ge trning i skriftlig framstllningsfrmga.260
Nr studenterna har ftt mer frstelse fr sprkdrktens betydelse och ka-
raktr blir frgor kring sakinnehllet mer framtrdande. Sprket str dock i
fokus ven p termin 2. Vg varje ord p guldvg, som Hgsta domstolen
r budskapet vid ett pm-seminarium.261
Kommentarerna angende rttskrivning, kategori 2, r ptagligt mnga p
termin 2 (15,4 %). Ngra f pm sticker ut frn mngden och drar upp antalet
kommentarer i denna kategori. I dessa pm finns 52, 25, 24 respektive 19
kommentarer i kategori 2. De str fr ungefr hlften av samtliga kommenta-
rer i den kategorin. Om de fyra texterna med flest kommentarer i kategorin
rttskrivning rknas bort blir andelen 8,2 %.
Mrkbart f kommentarer gller mer vergripande aspekter som textstruk-
tur och textens syfte och genre. Det som kommenteras r lokala drag i tex-
ten, sllan mer globala drag.

260
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Kursinformation Bilaga 2 Att tnka p vid arbetet med
PM-uppgifter. I kursinformationen 2006 talas inte om det frmsta syftet utan om ett syfte med
T1:s skrivuppgifter.
261
T2 pm-seminarium 7.5.2004.

157
 Vid olika typer av kategorisering mste alltid grnsdragningar gras. En
terkommande frga vid min klassificering av juridiklrarnas kommentarer
har varit huruvida det r mjligt att srskilja kommentarer som gller inne-
hll frn kommentarer som gller sprk. Det finns i mitt material mnga
exempel som belyser den flytande grnsen mellan innehllskommentarer och
sprkliga kommentarer. I flera fall gller det kommentarer i form av ett fr-
getecken:
Kombinationen av ett specifikt handlande och passivitet kan ses som en ac-
cept. LK: ? [T2/75]
Det finns flera kombinationer av passivitet som kan leda till avtal. LK: ?
[T2/75]

Mnga av lrarkommentarerna visar hur sammanvvda sprkliga och inne-

hllsliga aspekter r vid bedmning av texter skrivna i brjan av juridik-
utbildningen. Den nra kopplingen mellan sprk och innehll gller troligen i
mnga discipliner; Coffin m.fl. (2003:105) pongterar att
it is important to recognise that comments on content are often (if not always)
embedded in concerns about academic writing conventions and it is these
conventions which are often so problematic for student writers.

Att skriva om ett nytt och svrt mnesinnehll medfr svrigheter att stad-
komma tillrckligt tydliga formuleringar, vilket kan ha franlett fljande
lrarkommentar: Viss brist i orsakssamband/logik i formuleringen. Kan
formuleras precisare och korrektare; lite mrklig formulering. Logik.
[T1/3/196]. Den hr lraren betonar dessutom p en blankett fr pm-bedm-
ning sprkets betydelse fr innehllet: Mnga sprkliga oklarheter frdunk-
lar innehllet. I en annan slutkommentar pekar lraren p samma problem:
Innehllet frdunklas av sprkliga missar och oklarheter. [T1/3/118].
Det faktum att sprkliga oklarheter frdunklar innehllet gr att det r
svrt att p ett systematiskt stt skilja kommentarer som rr sprket frn
kommentarer som rr innehllet. Alla lrarkommentarer avser i ngon be-
mrkelse bde sprk och innehll, eftersom varje sprkdrag bidrar till fr-
medlandet av ett innehll. I min kategorisering av lrarnas textkommentarer
har jag dock skiljt ut kommentarer som srskilt tydligt gller innehllet, ka-
tegori 8. Jag har urskiljt frmst fyra typer av innehllskommentarer:
I. Lrarkommentaren avser ett sakfel. Med kommentaren nej ptalas sakfel
p ett tydligt stt.
II. Lrarkommentaren anknyter till lagtext, kurslitteratur eller andra kllor.
Till innehllskategorin har jag dock inte rknat sdana kommentarer som tar
upp kllor men som avser formalia fr kllhantering. Det gller exempelvis
flera kommentarer till fotnoter:

158
 LK: men det r Ahlbck berg som skriver, och det mste framg. Kolla i
Jensen/Rylander hur man gr. [T1/2/218]
III. Lrarkommentaren gller bristande tydlighet, sammanhang eller logik
och r tydligt kopplad till innehllet. Denna kategori r ibland svr att skilja
frn det som jag klassificerat som sprkliga kommentarer och som avser
formuleringsstt eller textuellt sammanhang. Att lraren anvnder ord som
logik eller utveckla eller p annat stt berr innehll kopplat till argumenta-
tion motiverar synsttet att kommentaren gller frmst innehllet.
Det innehll som man menade skulle ligga utanfr TF r innehll som kan
hamna svl innanfr TF. LK: Logik? Otydligt. [hela meningen markerad
med streck i kanten, T1/3/118]
IV. Lrarkommentaren berr relevansen i textens innehll. Lrarkommenta-
rerna i denna kategori har frmst att gra med relevans och koppling till
mnet:
Arbetsskador kan vara omfattande och kostnadskrvande att erstta. LK: Re-
levans? [T2/190]262
LK: Utveckla. Hur kopplas detta till mnet? Lsaren skall inte sjlv behva
gra den kopplingen. [T2/283]

I min kategoriseringsmodell har jag placerat kommentarer som rr ord, ut-

tryck, formulering och stil i en kategori, 7. Ppekanden som gller ord-
anvndning med tydlig terminologisk karaktr har jag frt till kategori 8,
sakinnehll. Fljande fall r ett exempel p terminologiska kommentarer:
s kallade formalavtal LK: Nej, men formkrav [T2/281]

Innehllskommentarer grnsar ibland till kommentarer som avser struktur

och disposition. Kommentarerna undvik bevisfrgor och inga bra frgor
har jag frt till kategorin textstruktur (6), eftersom de fokuserar upplggning
och angreppsstt i texten.

6.6 Kommentarer till exempeltexter

Fr att foga ytterligare en pusselbit till bilden av hur studenternas sprk m-
ter utbildningens och lrarnas normer presenterar jag hr tv exempeltexter
hmtade frn termin 1. Jag har valt tv PM 3-texter, som ftt olika pong och
som hrrr frn olika lrare och olika r. I den ena r sprket enligt lraren
tydligt och klart (lraren ger texten 11 av maximalt 12 pong). I den andra
texten frdunklas innehllet enligt lraren av sprkliga missar och oklarhe-
ter (7 av 12 pong). I tabeller frtecknar jag alla de formuleringar som mar-
kerats i de tv texterna. Inom hakparentes ger jag viss frtydligande informa-

262
Textens rubrik r Principalansvarets funktion en rttspolitisk betraktelse.

159
tion. Lrarkommentarerna kategoriseras utifrn den modell med tio textniv-
er som jag presenterar i avsnitt 6.3. Belggen i tabellerna r sorterade efter
textniverna. Jag har ocks kopplat varje lrarkommentar till normlager I, II
eller III (se avsnitt 6.1), vilket blir ett stt att prva vad normlagermodellen
kan utvisa. Jag terger lrarens anvndning av heldragen respektive streckad
understrykning. I ngra fall dr det finns flera olika typer av kommentarer i
samma mening terkommer meningen i tabellen. Jag ger d den redan be-
handlade markeringen en understrykning med prickar. Efter respektive tabell
terger jag lrarens slutkommentar. Den r i bda fallen inordnad under giv-
na rubriker.

6.6.1 Exempel-pm frn termin 1 med fokus p

innehllskommentarer
Den frsta exempeltexten r sex sidor lng och innehller 32 markering-
ar/kommentarer, varav den strsta gruppen rr innehllet (14 av 32).
Tabell 6:3. Exempeltext termin 1 PM 3, alla textmarkeringar. Lrarkommentarer
kategoriserade i textniv och normlager.
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
kommer jag frmst att koncentrera
mig p mig p hur 2 I
i enlighet med RF 11:2 dr / anges det [infogat ord] 2 I
Maktdelning ur ett svenskt perspektiv ? [tv mellanslag] 2 I
Framfrallt [understrykning som 2 III
verkar syfta till upp-
delning i framfr och
allt]
Mattson och Petersson s 17. tergivna i/hos 3 II
[tillgg i fotnot]
Lagrdets yttrande br inhmtas nr
det gller en lag som inskrnker p
vissa fri- och rttigheter, men yttran-
det r inte bindande fr lagstiftaren syftn, kan missupp-
(RF 8:18). Dess existens r dock fattas 4 III
Mot bakgrund av dessa stllningsta-
ganden anser jag /att/ ett visst mtt av att / r [infogade ord] 5 III
lagprvning /r/ ndvndigt.
Det r inte lngre s enkelt att kungen
r envldig, istllet delas makten p 5 III
flera olika institutioner.
Riksdagsledamterna har lyckats f otymplig bisatskon- 5 II
medborgarnas frtroende i val, och struktion
kan kontrolleras och avsttas [] i
nsta val, drfr skall de ha makten att

160
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
utforma lagarna.
Domstolarna kan nd inte sidostta utom d 7 III
alla lagar, / enbart de som strider mot / den [infogade ord] 4 III
grundlag, som riksdagen sjlv stiftat. lite mer flyt i me- 5 III
[Lydelse efter ndring:] utom d de ningen
/som/ strider mot den grundlag som [kommat efter grund- 5 III
riksdagen sjlv stiftat. [ordet som ej lag verstruket]
struket]
Hans grundlggande synpunkt stt 7 III
Om makten att prva lagarna lggs
hos riksdagen i lagstiftningsarbetet, d
bibehller riksdagen den hgsta mak-
ten gentemot domstolarna. Det kan En sdan uppdelning 7 III
sgas vara mest demokratiskt frsvar- (el. motsv. me-
bart, eftersom d utgr den hgsta ningen haltar lite
makten frn folket, som vljer riksda- nu)
gen.
Lagprvningsrtten r central inom
maktdelningsfrgan, eftersom om lter lite klumpigt 7 II
domstolarna har makt att sidostta
lagar, d har ju inte riksdagen lngre
den hgsta lagstiftningsmakten.
Det granskar lagarna ur en juridisk frslagen! 8 III
synvinkel, t.ex. hur frslaget frhller
sig till grundlagen.
utreda domstolarnas makt i frhllan- 8 III
de till de tv andra organen
Maktdelningen mellan riksdag och
regering r dock i det nrmaste obe-
fintlig [], d regeringen r ansvarig ett av argumenten 8 III
infr riksdagen (RF 1:6) tminstone
Fr att ett konstitutionellt rttighets-
skydd verhuvudtaget skall existera eller motsv jfr 8 III
mste det vara stadgat Storbritannien
fri- och rttigheterna i RF 2 kap. samt genom medlemskapet 8 III
/ i konventionen om i [tillagda ord]
Problemet d r vem som ska tillstta r det ett problem 8 III
lagrdet s att det blir politiskt obero- idag?
ende och objektivt.
Om regeringen hade mjlighet att slutsats? RF 11:14 8 III
utfrda freskrifter som strider mot Hur blir det med
lagen, skulle hela systemet med att uppenbarhetsrekvisi-
regeringen r ansvarig infr riksdagen tet?
falla snder.
dels genom att de i stor utstrckning underskatta nd inte 8 III
kan vlja att tolka och tillmpa lagen frarbetenas betydel-
enligt sina egna vrderingar. se

161
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
USA brukar framhllas som ett typ- Bra! 8 III
exempel p en stat med maktdelnings-
system.fotnot Till skillnad frn i Sverige
r de olika organens uppgifter klart
tskilda, och de har till uppgift att
kontrollera varandra.fotnot
Frfarandet r hemligt och man kan Bra iakttagelse! 8 III
drfr undra hur politiskt oberoende
en domare egentligen r.
Att domarna inte r demokratiskt Utmrkt vlargumen- 8 III
valda och drfr inte borde ges alltfr terad stndpunkt
stor makt har jag frstelse fr, men
faran r rtt liten. Domstolarna kan
nd inte sidostta alla lagar, enbart
de som strider mot grundlag, som
riksdagen sjlv stiftat.
* Bra! 8 III
* Bra analys! 8 III
* Bra argument. 8 III
* Bra inledning! 9 III
[kommentar vid det
sista av tre stycken i
avsnittet Inledning]
Drfr kan man sga att det r viktiga- gammal visdom - 10 III
re med en bra domare, som kan tolka
och tillmpa lagen p ett frnuftigt
stt, n med en bra lagstiftare.
* Lrarens kommentar r kopplad till ett lngt textparti som jag valt att inte terge.

Lrarens slutkommentar r skriven p en blankett fr pm-bedmning och

innehller totalt 82 ord:
Teknisk utformning (+ noter, kllfrteckning m.m.)
Snyggt och prydligt.
Sprk, argumentationsteknik
Ditt sprk r tydligt och klart. Det och argumentationstekniken lmnar i stort sett
inget vrigt att nska. De sm kommentarer som finns r att se som rd, inte an-
mrkningar.
Innehll, disposition
Bra disposition. God rubriksttning.
Mycket bra hantering av mnet. Balanserat, nyanserat och med jrngrepp kring
krnfrgan. De lege ferenda r nog bde EG-rtten och europakonventionen
hgst intressanta. Bda utvar ett inflytande p utvecklingen, s saknade jag n-
got s var det EKMR-perspektivet, men det r inget jag rknar som en brist.

162
Lrarens uppfattning att sprket r tydligt och klart terspeglas i antalet
kommentarer som gller sprkbehandlingen. Det finns f kommentarer som
rr ordval och stil, den annars strsta kategorin i lrarnas kommentarer p
termin 1. P ngra stllen dr lraren har gjort ndringar i meningsbyggna-
den har jag hnfrt tgrd och kommentar till normlager III. Jag vill dri-
genom ange att ndringarna r av en specialiserad art som terspeglar sprk-
idealen i det juridiska utbildningssammanhanget.
Ungefr hlften av lrarens kommentarer gller innehllet. De flesta av
dem rr studentens argumentation. Sttet att argumentera ser jag som en
aspekt av textnormer, och dessa innehllskommentarer kan drfr inordnas i
normlager III.
I mitt pm-material r det ovanligt att s mnga av kommentarerna ut-
trycker positiv bekrftelse (Bra! Bra inledning! Bra analys! Bra iakttagelse!
Bra argument. Utmrkt vlargumenterad stndpunkt). Med kommentaren
ett av argumenten tminstone visar lraren att argumentationen skulle
kunna frtydligas. Ngra av innehllskommentarerna inbjuder tydligt stu-
denten att fundera vidare: slutsats? Hur blir det med uppenbarhetsrekvisi-
tet?, underskatta nd inte frarbetenas betydelse.

6.6.2 Exempel-pm frn termin 1 med sprkliga missar och

oklarheter
Den andra exempeltexten r cirka fem sidor lng och innehller 62 marke-
ringar/kommentarer. Markeringarna terspeglar sdana sprkdrag som ofta
terfinns hos bristflliga T1-texter (frutom att det hr inte frekommer ng-
ra kommentarer som rr formalia).
Tabell 6:4. Exempeltext termin 1 PM 3, alla textmarkeringar. Lrarkommentarer
kategoriserade i textniv och normlager.
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
Det innebr att varje svensk har med- [en pil] 2 I
borgare /har/ rtt
avhandlas /i/ Tryckfrihetsfrordningen i [infogat ord] 2 I
dr den frtydligs ! 2 I
att genom vanlig laga begrnsa ! [struken bokstav] 2 I
TF r exklusivt tillmpligt ! [struken bokstav] 4 I
[Ovanstende fem markeringar i Slarv x5! 2 I
samma stycke]
Petrn kritiserade [] och reflekte-
rande ver 2 I
har ett kommersiellt frhllanden till ! 2 I
avser en nringsidkarens affrsverk- ! 2 I
samhet

163
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
At TF r grundlag ger den hgre valr ! 2 I
en vanlig lag. n 2 I
faststlla ett meddelandets syfte gramm. 2 I
ndra TF:_s ordalydelse ! 2 I
Ngon sdana lagstiftning har ! 2 I
P s stt skulle man kunnat [korrekturtecken, 2 I
reda_ngra av infoga]
P sdana meddelande r TF exklusivt gramm. 2 I
tillmpligt [struken bokstav] 4 I
Petrn uppmrksammade riskerna till fr 4 I
otilltna frenklingar frgan om fr- Ofullstndig me- 2 I
hllandet mellan reklamen och TF. ning263 [hela mening-
en markerad med
streck i kanten]
Jag anser att det sdana blandade ?? grammatik, slarv264 2 I
meddelanden utgr sjlva krnan i
grnsdragningsproblemet.
Frutsttningarna fr att ingripa mor Slarv! 2 I
reklam med vanliga lagar har frut- grammatik 2 I
stts att det avses kommersiell reklam.
vid s kallade blandade meddelande grammatik 2 I
Blandade meddelande -n 2 I
Regeringsrdet Petrn, hade varfr?? 2 I
[kommat inringat]
Slutsatts 2 I
vara beroende p en syftestolkning prep. 4 I
tgrder mot utprglat kommersiellt [mot inringat] 4 I
[s] natur uttr 7 III
ven kommersiell reklam r till en [verkryssat ord] 4 I
viss del skyddad
Petrn avstyrkte frslaget om [...] med
den motiveringen att [verkryssat ord] 4 I
P sdana meddelande r TF exklusivt
tillmpligt p delar av det, medan osmidig syftning och 4 II
exempelvis MFL kan tillmpas p formulering [det
andra delar. inringat]
angavs frutsttningarna fr ingripan-
den enligt MFL. Det ska glla att en [det inringat] Vilket 4 II
framstllning har ett rent kommersiellt det?
syfte form. 7 II
och stdde sig p lagrdets majoritet [lrarens parentes- 4 III
och p (sklet) att ett behov av ett tecken]
integritetsskydd vgde hgre. vger hgre?? 7 I

263
Jag har klassificerat markeringen som textniv 2, skrivfel. Ordet i fre ordet frgan r det
enda som krvs fr att meningen inte skall vara ofullstndig.
264
Markeringen klassificerad som textniv 2: Skrivfelet utgrs av att ordet det inte tagits bort.

164
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
Han ansg att det var en otillten
frenkling att utg frn att varje med-
delande, som har till huvudsakligt [komman strukna] 5 II
syfte att frmja avsttning av vara
eller tjnst, skulle vara sdan som inte form. 4 I
omfattas av tryckfriheten.
Som skl fr att [] angav departe-
mentschefen att frgan ingr i yttran- tempus inkonsekvent 4 III
defrihetsutredningens uppdrag.
Men grnsen mellan Inte inleda mening 5 III
Det blir bara kommersiellt /bara/ dr- Ordfljd [en pil] 5 III
fr att
Massmedieutredningen (MMU) utta- Dlig mening [hela 5 I
lade i sitt betnkande (SOU 1972:49) meningen markerad
Tryckfriheten och reklamen att det r med streck i kanten]
mindre tillfredsstllande att frga
huruvida ett frfarande faller under
TF eller ej skall vara beroende p en
syftestolkning av TF.
Denna reklamstiftningens [s] tillt- ordval? 7 I
lighet har grundats p
Ngon sdana lagstiftning har dock
inte utfrts. Ordval 7 III
Att plocka ut dessa rekvisit som stlls Uttr? [som stlls 7 III
inringat]
anser jag blir vldigt problematiskt. form. vardagl. 7 II
Man brukar skilja p Undvik! 7 II
Tvrtom framhll man Vem? 7 II
Det innehll som man menade skulle Vem? 7 II
Jag anser att man borde [...] mer n Vem? 7 II
vad man gjorde. P s stt skulle man ! 7/7 II/II
Det kommersiella innehllet som ej inte 7 III
skyddas
I TF 1:9 stadgas att utan hinder av TF Upprepning 7 II
gller vad i lag r stadgat om frbud Dlig form.
mot kommersiell annons vid mark-
nadsfring av
Det innehll som man menade skulle grammatik 4 I
ligga utanfr TF r innehll som kan Logik? Otydligt. 8 III
hamna svl innanfr TF. [hela meningen mar-
kerad med streck i
kanten]
Kommersiell reklam har d ansetts
falla utanfr TF: s [mellanslaget ej Nej! Utanfr TF, som 7 III
markerat] exklusivitet som r exklusiv.
Detta fr att sedan analysera synpunk- uttr? 7 III

165
Studentens formulering Lrarens kommentar Text- Norm-
niv lager
ter de lege ferenda om frhllandet
Frutsttningarna fr att ingripa mor Vad menas? [hela 8 II
reklam med vanliga lagar har frut- meningen markerad
stts att det avses kommersiell reklam. med streck i kanten]
Reklam publiceras fortfarande till Jas? 8 III
vervgande del i tryckt skrift.
Varken domstolarna eller lagrden finns det flera?  8 III
Men det innebr inte att jag anser att ? Kan den ngonsin 8 III
rttsutvecklingen r avslutad. vara det?

En sammanfattande bild av lrarens syn p kvaliteten i texten ger slutkom-

mentaren som r skriven p en blankett fr pm-bedmning. Till blankettens
rubriker hr frtydliganden inom parentes.265 Lrarens kommentar innehller
totalt 98 ord.
Sakinnehll (Problembehandling och faktaurval)
(Att kunna lyfta fram och behandla det givna mnet, samt att kunna urskilja v-
sentliga kllor och fakta i anslutning till mnet.)
Alldeles fr beskrivande och fr lite egen analys och problematisering. Innehllet
frdunklas av sprkliga missar och oklarheter. De egna slutsatserna r relativt
tunt motiverade. De frgor som behandlas r relativt vl valda.
Kllhantering/sjlvstndighet
(Att korrekt ange kllorna i en kllfrteckning och att genomgende stta ut kll-
hnvisningar i anslutning till texten nr det r ndvndigt fr att srskilja egna
och andras sikter, slutsatser och resultat. Att kunna behandla mnet och kllorna
p ett sjlvstndigt och kritiskt vrderande stt)
Alltfr stor bundenhet till frarbetena, bde sprkligt och innehllsmssigt. Bear-
beta kllorna, tnk sjlv s blir det bttre i bda dessa avseenden. Stora variatio-
ner i sprklig niv vittnar om osjlvstndighet.
Koncentration/Disposition
(Att kunna behandla en omfattande frgestllning p ett begrnsat utrymme.
Frmga att gra en ndamlsenlig och balanserad avvgning mellan olika delar
av framstllningen.)
Strre fokus p egen analys hade varit nskvrt.
Sprklig kvalitet (Stil)
(Att kunna skriva en enkel, tydlig och god svenska.)
Mngder av slarvfel av olika slag. Skrpning! Korrekturls. Var dessutom nog-
grannare med prepositioner och anvndningen av uttryck. Som sagt, variationer i
sprkniv.

265
Jag terger anvndningen av skiljetecken, mellanslag och dylikt s som det ser ut p blan-
ketten.

166
 Tekniskt utfrande
(Prydlighet, avsaknad av fel och handskrivna rttelser, utskriftskvalitet, typogra-
fisk standard.)
OK layoutmssigt, men alldeles fr mnga korrekturmissar.

Som lraren ppekar i sin slutkommentar innehller texten mngder av

slarvfel. ven det som lraren ptalar med sin kommentar grammatik fre-
faller vara slarvfel. Ppekanden om bruket av ordet man kan ses som ett
utslag av tv normsystem som mts. I studentens tidigare sprkanvndning
har man frmodligen oftast fungerat, men hr utpekas bruket genom lrarens
kommentarer Vem?, Undvik! som en klla till bristande tydlighet.
I de fall dr lraren har markerat hela meningar har studenten inte klarat
av att bygga sdana meningar som texttypen kan krva. Den onjaktiga
sprkbehandlingen har d troligen sin grund i en brist p erfarenhet av att
hantera en komplex meningsbyggnad, och studentens sprkliga frsk blir
mindre lyckade.
Den sista lrarkommentaren i tabellen utgrs av en (retorisk) frga och l-
raren menar frmodligen att svaret r ett tydligt nej rttsutvecklingen kan
aldrig vara avslutad. Det som studenten formulerar utifrn sin sprkliga re-
pertoar frefaller innebra samma uppfattning som den lraren fr fram.
Studentens uttrycksstt gr inte innehllet fullt begripligt fr lraren som
kritisk lsare; tv normsystem mts. Utifrn perspektivet att lraren har tolk-
ningsprivilegiet blir studentens formulering dremot ett exempel p sprkli-
ga och innehllsliga brister. Formuleringar som inte r tillrckligt pregnanta
r felaktiga och uttryck fr en sprkbehandling som mste frbttras.
Min kategorisering i normlager visar att drygt hlften av lrarens marke-
ringar gller brott mot grundlggande skrivnormer, lager I. De brister som
ppekas hos denna student r inte i frsta hand sdant som kan kopplas till
ny juridisk sprkanvndning utan handlar om en mer basal skriftsprkskom-
petens (och om korrekturlsning). En knapp fjrdedel av markeringarna rr
avvikelser frn allmnvetenskapliga skrivnormer (exempelvis oklar syft-
ning). Lrarkommentarer mer specifikt relaterade till juridiska textmnster
utgr ocks cirka en fjrdedel. Av de lrarkommentarer som jag har hnfrt
till lager III hr de flesta hemma i kategori 7, som avser ordval, uttrycksstt
och stil. Den kommentar dr ej byts ut mot inte har jag frt till lager III. Det
r i det juridiska sammanhanget som ett sdant ppekande kan behva gras,
som ett led i strvan efter att undvika ett alltfr stelt sprk. Fyra av kommen-
tarerna i lager III kan mer direkt hnfras till innehllet (textniv 8). En ter-
stende kommentar som kategoriserats som 8 har jag placerat i lager II. In-
nehllet i den markerade meningen r inte juridiskt i snv bemrkelse och
kommentaren kan terfinnas i studenttexter oavsett akademiskt mne: Vad
menas?

167
6.6.3 Kommentarer till exempel-pm frdelade p normlager och
textniver
I avsnitt 6.6.1 och 6.6.2 har jag pekat p mnster i lrarkommentarerna till
de tv exempeltexterna. I tabell 6:5 nedan sammanfattas hur kommentarerna
frdelar sig p de olika textniverna och normlagren. Underlaget hr utgrs
av kommentarerna till endast tv pm, men tabellen antyder vissa samband
mellan normlager och textniver. Till det mnster som framtrder hr att
kommentarer som rr lgre textniver frmst r kopplade till normlager I och
hgre textniver frmst till normlager III.
Det finns en kvalitetsskillnad mellan de tv texterna. Exempel-pm 2 inne-
hller mnga sprkliga missar och lrarkommentarerna r fretrdesvis
relaterade till normlager I. Exempel-pm 1 har ftt frre kommentarer (och
hgre betyg), men det finns ganska mnga kommentarer p textniv 8 (inne-
hllskommentarer som jag kategoriserat som normlager III). Siffror baserade
p fler studenttexter skulle kunna visa om det rr sig om ett terkommande
mnster: att det avgrande fr textens betyg (pong) r vilka kategorier i
form av textniv och normlager som kommentarerna r relaterade till sna-
rare n antalet kommentarer.
Tabell 6:5. Kommentarer till tv exempel-pm frdelade p
normlager och textniver.
Text- Normlager I Normlager II Normlager III
niv Pm 1 Pm 2 Pm 1 Pm 2 Pm 1 Pm 2
1
2 3 23 1
3 1
4 9 2 2 2
5 1 1 1 4 2
6
7 2 1 9 3 6
8 1 14 4
9 1
10 1
Totalt 3 35 3 13 26 14

168
7 Lrarkommentarer belysta utifrn textniver

I detta kapitel analyserar jag juridiklrarnas kommentarer utifrn olika niver

i det textbygge som varje pm-text utgr. Upplggningen av kapitlet utgr
frn kategorierna i den modell som beskrivs i avsnitt 6.3. Den ordning jag
behandlar kategorierna i fljer modellen med ett undantag. Ordval och stil,
som r centrala inslag i juridikstudenternas sprkliga inskolning, behandlar
jag i kapitel 8, dr jag sammanfattar de sprkliga budskap som studenterna
mter.
Detta kapitel r huvudsakligen organiserat utifrn fljande kategorier i
modellen: formalia (7.1), konstruktion (7.2), meningsbyggnad (7.3), text-
struktur (7.4) och sakinnehll (7.5). Frgan om pm-genren tas upp i avsnitt
5.2.
Kategorin metakommentarer frekommer i liten utstrckning bland de
kommentarer som ges i marginalen eller mellan raderna i studenttexterna.
Till metakommentarer rknar jag exempelvis kommentarer som tar upp be-
tyg (pong) eller skrivutveckling. Sdana aspekter berrs i viss mn i lrar-
nas slutkommentarer. I en slutkommentar till ett pm kan en lrare samman-
fatta de synpunkter som hon vill frmedla till studenten. I avsnitt 7.6 belyser
jag innehllet i lrarnas slutkommentarer.

7.1 Formalia
Begreppet formalia har ingen helt entydig innebrd. Det kan generellt sgas
avse inslag i texters yttre form, sdant som Bergman-Claeson (2003) benm-
ner kommentarer till textens yta, men det kan ocks vara kopplat till cen-
trala genrekrav. I vetenskaplig text r det ofta mycket viktigt att formalia
utformas p vedertaget stt. Kommentarer som rr formalia, dvs. formella
aspekter, har en viktig funktion i mitt material. Redan vid en versiktlig
genomgng av kommenterade studenttexter frn juridikutbildningens frsta
termin blir det uppenbart att olika typer av formaliaregler har stor betydelse.
Juridikutbildningen utgr en sprkmilj dr kraven p studenttexternas ut-
formning r hga till alla delar. Det gller d ocks sdana sprkdrag som
jag i min modell placerat i kategorierna 13. I den kvantitativa versikten i
avsnitt 6.5 srskiljer jag dessa tre kategorier, men hr behandlar jag dem
under den vergripande rubriken formalia.

169
 Formalia kan ses som ngonting som r tmligen oviktigt jmfrt med in-
nehllslig kvalitet. I den juridikutbildning som jag underskt framstr dr-
emot formalia som ett honnrsord:
Vi r noga med det p det hr stllet, vida bermda som formaliafascister.266

Detta budskap frmedlar lraren med synbar stolthet till studenterna vid pm-
genomgng p termin 1. Lrarens tillspetsade uttrycksstt gr frmodligen
att studenterna kommer ihg budskapet.
Begreppet formalia terkommer stndigt i genomgngar av grundlggan-
de krav i universitetsvrldens skriftsprksprglade milj. I akademiska sam-
manhang kan formalia innefatta regler och anvisningar fr typografi, citat
och hnvisningar, fotnotsapparat och benmning av centrala kllor. I hand-
boken Examinationer (Melander 2006:28) belyser frfattaren vad som kan
rknas till kategorin formalia:
En annan typ av slarvfel r de rena formaliafelen, som att styckeindelningen
r inkonsekvent, att freskrivna marginalavstnd inte iakttagits, att noter fallit
bort eller skrivits dit fr hand, att utskrifterna r kladdiga eller att kllfrteck-
ning (om sdan r freskriven) saknas.

De formaliafel som nmns i citatet visar att normer som vi fljer nr vi skri-
ver sakprosa innehller viktiga dimensioner som inte har med sjlva sprket i
texten att gra. Att utskrifter inte skall vara kladdiga handlar mindre om
sprk- eller textnormer och mer om insikten att lsare ltt dmer innehllet,
och ibland ven skribenten bakom texten, efter textens utseende. Formaliafe-
let inkonsekvent styckeindelning avser frmodligen bruket av indrag omvx-
lande med blankrad.267
Noggrannhet i utformningen av skriven text r av central betydelse, vilket
klargrs fr studenterna tidigt p utbildningen. Att flja givna regler kom-
mer att ge ett tydligt och offentligt intryck.268 Vid pm-genomgngar p ter-
min 1 pminner mnga lrare studenterna om vikten av korrekturlsning.
Ngon lrare visar betydelsen med ett utropstecken efter ordet korrektur p
tavlan. Hon sger att hon inte kan lta bli att tjata om korrekturlsning och
ppekar att stavningskontrollen inte klarar allt.269 Nr en lrare p termin 2
konstaterar att det fortfarande finns formaliafel och stavfel blir hon lite skarp
i rsten och sger till studenterna att det inte skall behvas:

266
T1 RTG 11.11.2003.
267
Vad som kan anses vara en genomtnkt styckeindelning i djupare bemrkelse r delvis
avhngigt av textens genre. Melander (2006) behandlar inte frgan om stycken men tar i ett
kapitel med rubriken Textanatomiska betraktelser upp strukturen i pm-texter.
268
T1 RTG 14.11.2002.
269
T1 RTG 17.11.2004.

170
 Ser slarvigt, nonchalant, strigt ut. Man blir bara irriterad. Det r bara kor-
rekturlsning som gller. Vg varje ord p guldvg, som Hgsta domsto-
len.270

Ett sjlvklart (underfrsttt) formaliakrav r att grundlggande regler fr

stavning och interpunktion fljs. I juridikstudenternas texter frekommer
sllan uppenbara stavfel (slutsatts). Skrivfel som kan relateras till bristan-
de korrekturlsning frekommer dock (europaparlammetets). Srskrivning
frekommer i mitt material men inte pfallande ofta. Hos enskilda studenter
kan det dock vara ett ptagligt problem. I en T2-text finns 17 fall av sr-
skrivning (varav tio gller sammansttning med siffror: 5 rig).
Viljan att betona betydelsen av texter utan stavfel (och en stor tilltro till
datorernas rttstavningsprogram) torde ligga bakom ett av kriterierna vid
pm-rttning p termin 5: Det br vara uteslutet att f de tv hgsta pong-
en om rttstavningsprogrammet inte har anvnts.271
Nr det gller formalia hnvisar juridiklrarna till handboken Att skriva
juridik, ofta benmnd Jensen-Rylander. Normkllan fr bland annat kll-
frteckning och notapparat r tydligt utpekad:
Formalian ska g att f felfri med hjlp av Jensen och Rylander.272
Gr exakt som det str i Jensen-Rylander.273
Jensen-Rylander r vr bibel.274

Det grundlggande syftet med de typografiska rd som ges i Att skriva juri-
dik r att terge allmn standard. Ytterligare ett syfte anges (s. 98):
Det andra sklet till att vi gnar det yttre utfrandet s stor uppmrksamhet r
att den juridiska skrivtrningen fr den som skriver i enlighet med vra fr-
slag skall gra korrekt utformning till en rutin.

Till de formaliaregler som studenterna p termin 1 mter hr tydliga regler

fr marginalernas mtt: Lr er formaliareglerna nu, t.ex. 5 cm, 2 cm margi-
nal. Det uppskattas om det r jmn hgermarginal.275 Det frekommer ven
att typsnitt i rubriker kommenteras: Anvnd samma typsnitt som i brdtex-
ten [T2/123]. Att det i olika sammanhang finns regler fr hur dokument
skall se ut kan ha bland annat praktiska eller estetiska orsaker. I Att skriva
juridik (s. 99) anges ett praktiskt skl fr marginalernas mtt: Att det r den
vnstra som stts bredare beror frsts p att papperet skall kunna hlas och
sttas in i en prm. Ngra lrare fr fram ett annat praktiskt skl: Vi vill

270
T2 pm-seminarium 7.5.2004.
271
T5 2003. Normer fr PM-rttning.
272
T1 pm-handledning 17.10.2002.
273
T1 pm-handledning 17.10.2002.
274
T1 RTG 12.11.2003.
275
T1 RTG 12.11.2003.

171
kunna skriva i vnstermarginalen.276 Sklen kolliderar eftersom en del av
lrarkommentarerna i vnstermarginalen riskerar att frsvinna vid hlslag-
ning. Dessutom stts studenternas pm-texter frmodligen sllan in i ngon
prm. Alltfr breda marginaler i ett pm franleder fljande lrarkommentar:
OK, jag tycker det r bra, men fr att vara p den skra sidan br du hlla
dig till standardmtten 5 cm vnster, 2 cm hger [T1/2/149].277
I ett utbildningssammanhang som juristprogrammet tillkommer ytterliga-
re aspekter: Det ska vara rttvist, korrekt.278 Att flja anvisningarna sgs
allts vara inte bara en praktisk frga utan ocks en frga om korrekthet.
Reglerna fr emellertid ocks en kad dignitet genom hnvisning till rtt-
visa, ett honnrsord som gr sig gllande i undervisningspraktiken.279 Att
studenterna fljer givna anvisningar fr textlayout blir en del av inskolning-
en i viktiga frhllningsstt: Framsida och utseende kanske inte betyder s
mycket men visar p noggrannhet.280 Att flja anvisningarna blir ett uttryck
fr den precision som studenterna skall lra sig. Kommentarer till textsidans
utseende gller avvikelser frn dels en standardnorm, t.ex. fr markering av
nytt stycke, dels en mer lokal norm fr exempelvis marginalernas storlek.281
Lsningen av en text kan underlttas av att den ser ut som vi frvntar
oss. En lrare ppekar att det r ganska enkelt att anpassa sig till det tekniska
utfrande som frvntas. Hon ser ingen anledning att vara personlig och
kreativ hr. Man skulle i s fall riskera att sticka ut frn mngden. An-
passningen till standardnormen fr en motivering som lyfter fram textens
kommunikativa funktion: Budskapet, innehllet, r det viktiga.282 Ngot re-
sonemang om huruvida ett budskap kan frstrkas med en ovntad textut-
formning frs inte.
Formaliaregler skiljer sig t inte bara mellan texttyper utan kan ocks va-
riera mellan utbildningsorter och mellan arbetsplatser. Studenterna grs i
viss mn medvetna om detta.
L: Ni ska hger- och vnsterjustera.
S: Ska vi?
L: Mnga som inte lst juridik i Uppsala reagerar. Nr ni jobbar p domstol
fr ni inte gra det.283

276
T1 RTG 11.11.2003.
277
ven sidsiffrans placering kommenteras ibland: vre hgra hrnet r att fredra [T1/3/
205]; Sidnummer placeras enl. Jensen/Rylander hgst upp till hger. Frsttsblad r frsta
sidan (utstts dock inte). [T1/2/173].
278
T1 RTG 11.11.2003.
279
Vari rttvisan (eller orttvisan) skulle best framgr inte. Eftersom pm-texternas omfng
regleras i antal tilltna tecken kan det inte handla om att studenterna skulle f olika stort om-
fng fr sina texter om de fick ha olika breda marginaler.
280
T1 RTG 12.12.2002.
281
Normen fr marginalernas mtt r dock frnderlig. I den mall som anvnds p termin 1
hsten 2007 r marginalerna 3 cm.
282
T1 RTG 17.11.2004.
283
T1 pm-handledning 13.10.2004.

172
Vid pm-handledning sker studenter vgledning om vilka normer som gll-
er: Kan man vlja att ha med frfattarens initialer? Man blir perfektionist.
Lraren behver hr ppeka syftet med formaliaregler: Man skriver inte
kllfrteckning fr att ngon lrare ska bli njd utan fr att man ska kunna
hitta.284
Bland formaliakraven p termin 1 ingr att pm-uppgifterna utfrs med ett
maximalt antal tecken. Oklarhet kring hur tecknen skall rknas orsakar irrita-
tion hos studenterna. Det finns en oro fr att ett felaktigt antal tecken skall
inverka p pm-betyget. Fljande ordvxling illustrerar synpunkter hos stu-
denter och lrare:
S: Det str att den r fr lng. Jag har 178 tecken fr mycket. r ni s hrda?
L1: Jag har velat ppeka. Grnsen finns dr. Det har inte pverkat.
S: Jag vet av erfarenhet att det r smre att ha fr lite.
L2: Det r smre att ha fr mycket.285

Jag rkade hra en kommentar som studenten d undslapp sig: Det trodde
man inte. D vet man att dom rknar. Det var som fan.
De formaliaregler fr vetenskaplig text som uppmrksammas genom juri-
diklrarnas kommentarer gller frmst fotnoter och kllfrteckning. Ett vik-
tigt inslag i de nya juridikstudenternas inskolning i vetenskapligt skrivande
r anvndningen av fotnoter: Hellre en fotnot fr mycket n en fr lite.286 I
mnga pm frn termin 1 finns markeringar av sdant som avviker frn nor-
men fr utformning av fotnoter, som bland annat sger att noter alltid skall
sluta med punkt (Att skriva juridik s. 80). Hnvisning br i regel placeras
efter punkten [T1/3/94] r ett annat vanligt ppekande. Noternas utform-
ning nr kllfrteckning anvnds respektive inte anvnds r ocks ngot som
kan vlla problem fr nya studenter.287
Vissa regler som gller referenssystem r allmnvetenskapliga (vilket inte
behver innebra att de r styrande i alla discipliner): Benmn med fr-
namn vid frsta hnvisn. [T1/2/173]. Nr referenssystemen skiljer sig t
mste studenterna anpassa sig till den rdande standarden:
Du har anvnt Harvardmodellen, med parenteser. Kanske fr att ni statsvetare
gr s. Det r inget fel men det kommer att bli s att du anvnder fotnoter, fr
det r s att juridiska texter ser ut s.288

Centralt fr juridikstudenterna r att lra sig att ange juridiskt relaterade

referenser p rtt stt. Behrskandet av sttet att ange lagrum rymmer bde

284
T1 pm-handledning 13.10.2004.
285
T1 RTG 10.12.2003.
286
T1 pm-handledning 17.10.2002.
287
Studenterna behver inte anvnda kllfrteckning i PM 1 och 2. PM 3 ska avslutas med
en frteckning dr det anvnda kllmaterialet anges p korrekt stt. T1, kursinformation,
bilaga 2: Att tnka p vid arbetet med PM-uppgifter.
288
T1 pm-handledning 12.10.2004.

173
detaljerade regler som terfinns bland allmnsprkliga normer (exempelvis
mellanslag i uttryck som 1 kap. och 1 st.) och mer generella frhllningsstt
som att strva efter konsekvens (vxlande bruk av 2 art. och art. 6 fran-
leder kommentaren inkonsekvens [T1/3/2]). Nr det gller de mer fack-
sprkligt prglade regler fr hnvisning till frfattningstext som juridikstu-
denterna skall tillgna sig finns det mnga aspekter som lrarna kan behva
ppeka. En generell regel r att referenser till lagtext skall inarbetas i texten
isf att fotnotas [T2/143]. En mer detaljerad norm framkommer i fljande
lrarkommentar:
LK: Aldrig -tecken vid kolon-hnvisning [dvs. ej B 6:1+4 , T3/11]

Att stadkomma en korrekt utformning av referenser r ett problem fr de

nya juridikstudenterna. En formaliaaspekt p kllhanteringen som har strre
dignitet r frstelsen av de olika typer av kllor som studenten skall anvn-
da. I ett enktsvar anger en student vilka lrarkommentarer som varit svra
att frst innebrden av:
Svrt: att jag inte haft ngot off. tryck. (vet inte vad det innebr) [EnT103/
k83/113]

En vanlig typ av formaliakommentarer i mitt material gller formalia fr

juridiskt relaterade referenser. Benmningar p lagar och andra frfattningar
r ngot som juridikstudenterna anvnder mycket frekvent i sina texter. Nr
hela namnet skrivs ut r liten bokstav den vedertagna normen. Studenterna
mter normen vid lsning av litteratur och avvikelser frn normen ppekas i
studenternas texter. Likvl frekommer det ven i slutet av termin 2 och p
termin 3 exempel p att studenter inte automatiserat denna norm. Normen
vid frkortningar av namn p balkar och grundlagar finns tydligt uttryckt i
Att skriva juridik: Frkortningarna r s inarbetade att det knappast ens
frsta gngen behvs ngon frklaring i rent juridiska texter (s. 69). Det
heter exempelvis ktB (ktenskapsbalken) och B (rvdabalken).
Formaliaregler skiljer sig mellan institutioner och mnen, och det under-
lttar fr lsaren om studenttexter fljer de lokala normerna, men betoningen
av ett system fr inte verskugga all annan textkompetens. I enktsvaret
nedan anger en student det viktigaste som hon lrt sig under termin 1 nr det
gller sprkanvndning i juridiska sammanhang:
Hur man br hantera noter och formalia p just den hr institutionen. I vrigt
har jag bara blivit mer frvirrad. [EnT104/k81/18]289

289
Studenten uppger att hon har en fil. kand. och har skrivit mycket tidigare men har frvn-
ansvrt lite nytta av sina tidigare erfarenheter.

174
7.2 Konstruktion
I detta avsnitt tar jag frmst upp kommentarer som rr kongruens, preposi-
tionsval och formord. Av de sprkdrag som Bergman-Claeson (2003) nm-
ner bland grammatik- och konstruktionsproblem hr syftning och tempus till
det som juridiklrarna ofta markerar. Tempus r viktigt, srskilt i rttsfalls-
analys slr T1-lrarna fast.290 Det stt p vilket tempusfrgan behandlas i
skrivundervisningen gr att den kan betraktas som ett av de sprkdrag som
bidrar till den sprkliga diskurs som juridikstudenterna skolas in i. Jag tar
drfr upp tempus i kapitel 8 dr jag lyfter fram viktiga inslag i juridiklrar-
nas sprknormerande budskap (avsnitt 8.4.3).
Precision r en tydlig ledstjrna fr studenternas textproduktion och det r
d viktigt att varje pronomen anvnds s att syftningen blir tydlig och kor-
rekt. Eftersom syftningsfrgan r en central del i juridiklrarnas sprkliga
budskap behandlar jag ven den i kapitel 8.

7.2.1 Kongruens
Kongruens kan glla dels sdana basala drag i svenskans sprksystem som
bjning i bestmd respektive obestmd form, dels mer komplexa sprkdrag.
Grundlggande morfologiska fel r sllsynta i juridikstudenternas texter.
Dessa studenter behrskar i allmnhet grundlggande normer fr skriftspr-
ket och de blir tidigt under utbildningen medvetna om vikten av ett korrekt
sprk. I ngra texter frekommer kongruensfel. De frefaller bero mer p
slarv och tidsbrist n p bristande kunskaper i svenska sprket. I ngra fall
skulle kongruensfel kunna bero p att studenten inte har svenska som mo-
dersml. Jag har inte noterat att lrare i slutkommentaren nmner andra mj-
liga orsaker till sprkfel i texten n slarv eller bristande frmga.
Det finns fall av kongruens dr bruket i skriftsprket skiftar. De nya juri-
dikstudenternas bruk speglar variationen i allmnsprket, och i lrarnas rtt-
ning finns i vissa fall utrymme fr variation. En typ av inkongruens som
lrarna oftast ptalar r fljande:
Regeringen skrev att vid eventuella konflikter [] De skrev att LK: uttr.
[T1/3/168]
Regeringen styr riket men de r dock ansvariga infr riksdagen [T1/2/100]

Konstruktionssttet yttrar sig i att organ vilkas benmningar grammatiskt sett

r ental (regeringen, riksdagen, domstolen, Hgsta domstolen) omtalas med
plural syftning. Freteelsen kan beskrivas som konstruktion efter betydel-
sen (Sprkriktighetsboken s. 237) och innebr att den betydelsemssiga
kongruensen verordnas den grammatiska. Att p det hr sttet syfta p ett
organ med pronomenet de bygger p att sprkbrukaren utgr frn de perso-

290
T1 RTG 9.12.2003.

175
ner som agerar. Formuleringssttet r vanligt i allmnsprket och hr drmed
till den sprkliga repertoar som nya studenter har med sig. Det frekommer i
ngot enstaka fall hos studenter senare p juridikutbildningen; i ett pm frn
termin 5 [T5/152] utgrs en lrarkommentar av frgan om lnsstyrelsen r
de.291 Med ett sprkligt ideal prglat av precision blir det viktigt att denna typ
av inkongruens ppekas. P kursen Juridisk svenska r lrarens budskap att
det r lite slappt att skriva som om det vore plural.292 Fresprkandet av
kongruens har std i Riktig svenska (Wellander 1973:197): I frga om pro-
nomen som syftar p ord med singular form men plural betydelse r det vr-
dade skriftsprket strngt.
I Sprkriktighetsboken (s. 243) anges att ldre tiders sprkvrdare (frn
1800-talet och framt) oftast var negativa till betydelsemssig kongruens
men att stndpunkterna nyanserats. Acceptans fr konstruktionssttet fram-
kommer i exempelvis handboken Att skriva bttre i jobbet (Ehrenberg-
Sundin m.fl. 2008:94). Dr redogr Olle Josephson fr hur Sprkrdet ser p
ngra sprkriktighetsfrgor och frgan om kongruens tas upp. Budskapet r
att man kan skriva Kommittn r frsenade lika vl som Kommittn r
frsenad.
En annan konstruktionstyp dr bruket vacklar uppmrksammas av flera
lrare:
en situation dr passiv identifikation r aktuellt [T2/228]
d negativ avtalsbindning r tilltet [ndrat till tillten, T2/75]
TF r exklusivt tillmpligt LK: ! [T1/3/118]
avgra om lagprvning r demokratiskt legitim(t) [T1/3/115]

I de tre frsta exemplen anger lraren den variant som r korrekt i gramma-
tisk bemrkelse. Fr studenten i det tredje exemplet hade det kanske varit
naturligare med kongruensbjning om inte frkortningen TF anvnts: tryck-
frihetsfrordningen r exklusivt tillmplig. I det aktuella stycket finns flera
skrivfel, vilket franleder en extra kommentar frutom utropstecknet: Slarv
x5! Kongruensproblemet blir drmed endast en frga om slarv, inte ett
sprkdrag som kan kommenteras analytiskt.
Genom anvndningen av en parentes vljer lraren i det fjrde exemplet
en form av markering som visar att det finns mjliga alternativ. Att ndelsen
-t satts inom parentes terspeglar det skiftande bruk som finns i sprkbrukar-
nas praxis och i det grammatiska systemet. I Svenska Akademiens sprklra
(Hultman 2003:88) anges att neutrumformen anvnds vid nominalfraser
som betecknar eller implicerar en handling, en hndelse, ett tillstnd, en
egenskap eller liknande. Sprklrans exempelmeningar utgr paralleller till

291
I detta pm finns relativt mnga lrarkommentarer, 17 stycken. vriga 14 insamlade pm
frn samma grupp innehller i medeltal 2,1 kommentarer (hgst sju).
292
T1 kursen Juridisk svenska 13.10.2004.

176
juridikstudentens uttryck: Det strsta problemet r dock att doping inte r
frbjudet. Aga r helt frbjudet i Sverige sedan 1979. Enligt Sprkriktig-
hetsboken (s. 254255) finns det en systematisk skillnad i betydelse mellan
varianterna med och utan -t; att generellt frdma neutrumvarianterna av
formellt grammatiska skl r drfr inte mjligt. Vissa varianter r betydel-
semssigt likvrdiga: Diskriminering p grund av kn r frbjuden/frbjudet
i USA. I Sprkriktighetsboken framfrs uppfattningen att (de grammatiskt
inkongruenta) neutrumkonstruktionerna innebr en vinst fr sprket eftersom
de gr det lttare att uttrycka vad som annars mste sgas med en viss pe-
dantisk utfrlighet.
Kllstrm (1992:47) menar att kongruens vanligen beskrivs som en me-
kaniskt verkande freteelse i sprken men att viss sprklig variation fre-
kommer.293 Widmark (1992) har i en enkt underskt instllningen till me-
ningar som innehller exempel p grammatisk-formell inkongruens, dr-
ibland exempelmeningen Tysklands neutralitet r inte frenligt med De
svarande r 123 personer som studerar nordiska sprk, och av dessa anser
59 procent att denna exempelmening inte r godtagbar svenska, medan
26 procent anser att den r det.294
Jag har inte systematiskt underskt i hur stor utstrckning det i juridikstu-
denternas texter finns formuleringar som innebr grammatisk inkongruens
som inte markerats, men jag har noterat exempel p det: Drfr blev jmk-
ning sledes inte heller aktuellt. Det skiftande bruket vid den hr typen av
kongruens belyser juridiklrarnas normfrmedling. Bde intuitiv sprkkns-
la, inlrd norm och medvetenhet om frndringsmnster i sprket kan inver-
ka p lrarnas bedmningspraxis.
En form av kongruens gller verensstmmelsen i fraser som innehller
samordnade led: hur tillmpningen eller giltigheten av rttsakterna skall
gras, LK: uttr!! [T1/3/169]. Lraren markerar med ett streck mellan de
understrukna orden ett uttryck som blir felaktigt. Felet r frmodligen ett
resultat av att studenten inte riktigt verblickar sin meningskonstruktion
(vilket i sin tur kan vara ett resultat av skrivprocessen som innebr att skri-
benten lgger till led i en mening).
De relativt f fallen av avvikelse mot lydelsen i fasta uttryck blir freml
fr kommentar: stod ofta stick i stv med varandra, LK: ordv. (gick stick i
stv) [T1/2/218]. Prepositioner r en ordklass som frekommer ymnigt i
svenska sprket, och juridikstudenterna behrskar mestadels att anvnda
vedertagna prepositionsfraser. ven nr prepositioner inte har en betydelse-

293
I Kllstrm 1990 ges en bred belysning av kongruensens funktion i svenskan.
294
Enligt Widmark (1992:12) frekommer meningar som Karaktristiskt fr husen r de
hga taken ocks hos mycket granntyckta skribenter. Widmark rapporterar frn en under-
skning som hon gjorde redan p 60-talet, och hon kunde d konstatera att de tillfrgade
hgutbildade personerna hade mycket svrt att inse att de brt mot en grammatisk regel ge-
nom att skriva s.

177
skiljande innebrd pkallar det en noggrann lsares uppmrksamhet om an-
vndningen inte verensstmmer med den frvntade:
tillstta personal i myndigheten [T1/2/218]
utlses inget i grundlagarnas lagtext LK: prep. [T1/3/24]
Ur den slutgiltiga regeringsformens ordalydelse kunde slutsatsen dras att
LK: prep. (av) [T1/2/218]
torde de ven i sin natur anses vara LK: prep. (till) [T1/2/218]

Ibland markeras prepositionen ven i fall dr variationsmjligheter finns

kodifierade i ordbcker. Det frefaller dessutom som om lrarens ndring i
det andra av de fljande exemplen innebr en frndring av innebrden:
acceptgivaren ska kunna lita till att anbudet r bindande LK: p [T2/51]
Myndigheterna skulle, andra sidan, f en bttre frstelse av regeringens in-
tentioner LK: fr [T1/2/218]

7.2.2 Variation i bruket av form och formord

Anvndningen av bestmd/obestmd form hr till den grundlggande sprk-
strukturen i svenskan. Till konstruktionen kan ocks stilistiska aspekter
kopplas. Vikten av stilistisk precision leder till att juridiklrare markerar
ven sm avvikelser frn skrivkonventioner och vedertagna uttrycksstt:
Insikten i domstolens motivering av domslutet r ndvndig [T1/2/284].
I det fljande exemplet innebr lrarens ndring frn bestmd till obe-
stmd form en anpassning till en sprkton med mer kanslisprklig prgel:
freskrifter beslutade av regering(en) och riksdag(en) [lrarens parentes-
tecken, T1/3/115]. En nrliggande konstruktion r substantiv utan artikel,
som kan vara norm i vissa fasta uttryck som ingr i den juridiska diskursen:
Rtt skipas i en domstol [T1/2/232]

Styrkan hos inarbetade formuleringar gr sig hr gllande. I mnet avtalsrtt

som behandlas p termin 2 anvnds begreppet part ofta som ett naket sub-
stantiv. En reaktion mot substantiv utan artikel eller bjningsndelse kom-
mer till uttryck i utbildningen sdana br enligt Att skriva juridik (s. 46)
undvikas. Nakna substantiv finns med i En promemoria om PM-rttning
bland exemplen p stelheter.295
En komplikation i normeringsfrgor r att det alltid r svrt fr en enskild
lrare eller en grupp lrare att hlla sig jour med skeendet (Lindberg
1973:362). Ebba Lindberg och hennes samtida p 1970-talet hade ganska

295
Dvarande sprkexperten i Statsrdsberedningen Per Lundahl uppger 1982 att reformen att
nakna substantiv skulle undvikas vllat mera uppstndelse i juristkretsar n ngon annan
[reform] sedan verbens pluralformer avskaffades (Lundahl 1982:11).

178
nyligen observerat anvndningen av futuralt hjlpverb kommer utan att.296
Nu drygt 30 r senare r det relativt vanligt med vxling mellan kommer och
kommer att i juridikstudenternas texter. Ibland ptalas det utelmnade att,
ibland inte.
I juridikstudenternas texter markeras p sina stllen vissa typer av kon-
struktioner med pronomenet det. I fljande exempel r det inringat men det
r oklart vilken frndring lraren nskar:
Detta r ett argument som egentligen inte ger ngon juridisk tyngd ver hu-
vud taget. Enligt Thomas Arnull borde domstolen i stllet ha anfrt att det
skulle strida mot legalitetsprincipen om direktiv skulle ha horisontell effekt.
LK: m.b. [det inringat, T1/3/137]

I vissa fall r det inte ndvndigt fr satsstrukturen. P flera stllen stryks

det i fljande funktion:
Vidare framgr det av samma betnkande [T1/3/74]
I regeringens skrivelse framgr (det) att [T1/3/74]
I 12 PreskrL stadgas det att [T2/9]
Enligt Hellner finns det inte grund fr [T2/228]

I Svenska Akademiens grammatik (1:168) anvnds benmningen expletivt

det (pronomenet utgr ett led i en sats men saknar referens eller betydel-
se). Varianten utan det har en mer formell stilistisk klang. Nr en pm-
rttande lrare lgger till det i en studenttext kan syftet vara att stadkomma
en ledigare stil:297 I krig r /det/ vanligt att, Sledes fanns /det/ grund att
[T1/3/112].
En typ av formmssig variation visar sig i anvndning respektive und-
vikande av den sprkliga operationen substantivering. Den br enligt Att
skriva juridik (s. 43) undvikas: Sprket blir ledigare och lttfattligare om
man hller fast vid betydelsemttade verb och stller dem i centrum av sat-
sen. I fljande fall blir det ngot oklart hur studenten kan ndra sin formule-
ring fr att undg en substantivfras: fr att underltta drivandet av deras
verksamheter, LK: substantivering [T1/3/160]. Ett enkelt stt att gra frasen
smidigare kan dock vara att ta bort drivandet av.
I fljande exempelmeningar har lraren fogat in hjlpverbet har i bisats:
att lagstiftaren inte /har/ hngt med [T1/3/128], Faktorer som /har/ pver-
kat [T1/3/88]. Utelmnat har kan uppfattas som ett sprkdrag som hr

296
I Lindbergs studie av abiturienters examensuppsatser r det frsta belgget frn 1930. De
berrda lrarna har (utom i ett fall) uppfattat saken som en lapsus calami, lttfrsteligt nog.
(Lindberg 1973:362).
297
Wellander (1973:119) omtalar i Riktig svenska skribenter som tillmpar en regel att det
ssom formellt subjekt endast fr st i brjan av en sats och fastslr att regeln inte r svensk
och inte behver iakttas. Wellanders exempelmeningar anknyter till exemplen i mitt material:
Under sdana omstndigheter r uppenbart, att intrdesfordringarna stegras skriv grna
r det.

179
hemma i hgre stil. Enligt resonemangen i Sprkriktighetsboken r det dock
inte lngre stilistiskt markerat att utelmna har och hade i bisatser. Det r
numera vanligt i alla typer av skriftsprk. Frgan r om det r en ledigare stil
som lraren vill uppn.
Juridiklrarnas kommentarer handlar ibland om att visa vilka konstruktio-
ner som r hvdvunna i formellt skriftsprk (prglade av en opersonlig stil):
Anledningen till varfr /att/ jag valt riksdagen r fr att den r vr hgsta be-
slutande frsamling och drmed viktigast. [lraren erstter varfr med att,
T1/3/126]

7.3 Meningsbyggnad
Meningsbyggnad hr inte till de mest frekvent frekommande kommentar-
kategorierna i pm-texterna (610 %, se avsnitt 6.5). Nr meningsbyggnad
kommenteras gller det ofta ofullstndiga meningar och interpunktion. Det
r ocks vanligt med ppekanden om sprkdrag som gr att resonemang blir
svra att flja, dribland lnga meningar, krnglig meningsbyggnad och
brister i ordfljden. Uppbyggnaden av meningar r dessutom en faktor som
genomgende inverkar p studenternas frmga att skriva i enlighet med
textmnster och stilideal.
Enligt frfattarna till Att skriva juridik (s. 35) hr dlig meningsbyggnad
till de vanligaste bristerna i studenters pm. Jag vill betona att mnga juridik-
studenter har en mycket god behrskning av skriftsprksnormerna. En del
skribenter fr dock problem nr de skall uttrycka ett komplext innehll. Re-
sultatet blir d en krnglig meningsstruktur som gr innehllet svrbegrip-
ligt. Lrarna anvnder ibland bildliga uttryck fr att frmedla sin uppfattning
om bristerna i texten: Bitvis meningar ihopsatta utan flyt i texten; styl-
tigt sprk [T1/2/193/slutk.]. Ibland torde svrbegripligheten bero p att
studenter missat att kontrollera att varje mening hnger ihop p ett tydligt
stt:
Lagen r tillmplig p kameravervakning dr utrustning r riktad utan att
manvreras vervakar omrde dit allmnheten har tilltrde. LK: Krngligt / ?
[T1/2/15]

I avsnitt 7.3.17.3.6 behandlar jag olika aspekter av meningsbyggnad som

aktualiseras i lrarnas kommentarer.

7.3.1 Meningslngd och bisatsanvndning

Meningslngd r ett problem som en del studenter mste brottas mycket
med. Ett enktsvar frn termin 1 vittnar tydligt om problemet. Enktfrgan
gller om studenterna har haft ngra srskilda svrigheter vid skrivandet:

180
 JA. Lnga meningar blir mitt fall. Detta anvnds dock flitigt i juridisk littera-
tur vilket kan bli frvirrande [EnT103/m80/142]

Studenterna mts i frgan om meningslngd av tv divergerande normer. I

kurslitteraturens normerande mnster ingr lnga meningar medan korta
meningar r det ideal som frmedlas av lrarna i skrivhandledningen:
Enkelt, krnfullt korta meningar framfrallt.298
Frsk ha flyt. En del har lite fr lnga meningar och kommaterar lite fr
mycket.299
Ofta LNGA och KRNGLIGA meningar r alla dina kommor verkligen
ndvndiga ha en punkt i stllet (En mening = en tanke!) [T1/2/15/slutk.]
Sprkligt sett kan du jobba p flytet i texten, se kommenterade exempel. Bs-
ta tipset r att helt enkelt stta punkt oftare och att formulera sig med s egna
ord som mjligt. [T2/51/slutk.]

Ibland ser ngon juridiklrare sig dock franlten att uppmrksamma alltfr
korta meningar: Begrunda dina meningskonstruktioner. Ibland blir det
hackigt p grund av att dina meningar r vl korta. [T1/2/238/slutk.].
I Att skriva juridik (s. 34) frs ett resonemang som mynnar ut i att varia-
tion fresprkas: Bsta lsbarhet nr man skerligen genom att variera me-
ningslngden.
Frgan om meningslngd tas upp i flera skrivhandbcker. I Textens hant-
verk (Lindstedt 2002:92) ifrgastter frfattaren rdet att skriva korta me-
ningar; i en bra text utnyttjas variationen mellan korta och lnga meningar.
Enligt Jarrick & Josephson (1996:131) kommer meningslngden att variera
om den anpassas till innehllet. Lundin (2009:33) pekar p en risk som kan
flja av strvan efter kortare meningar. Om ord som uttrycker logiska sam-
band mellan meningar stryks leder det till oklarhet fr lsaren.
Kommentarer till anvndningen av bisatser r ngonting som terkommer
hos bde lrare och studenter. En T1-student ser bisatser som ett hinder att
uppn ett efterstrvat stramt sprk:
Har haft svrt att hlla sprket stramt, vill grna flyta ut i en rad bisatser.
[EnT103/m83/39]

Lrare kan ibland anvnda begreppet bisats p ett oegentligt stt. ven om
sprkbeskrivningen i fljande exempel r otydlig kan studenten frmodligen
frst budskapet att meningen r otymplig:
Riksdagsledamterna har lyckats f medborgarnas frtroende i val, och kan
kontrolleras och avsttas av samma medborgare i nsta val, drfr skall de ha
makten att utforma lagarna. LK: otymplig bisatskonstruktion [T1/3/151]

298
T1 RTG 11.11.2003.
299
T2 pm-seminarium 25.2.2004.

181
Vid ett tillflle p kursen Juridisk svenska sger en student att han vid en
pm-genomgng med sin seminarielrare ftt hra att studenterna skall und-
vika bisatser men jag skriver med bisatser, nr jag vill frtydliga.300 Det
motstnd mot bisatser som ibland framfrs av juridiklrarna kan bygga p en
vilja att undvika ett brnnmrkt kanslisprk och syfta till att f studenterna
att inte krngla till sprket. Ett generellt avfrdande av bisatser kan dock
innebra dubbla budskap fr studenterna. I det mesta av kurslitteraturen m-
ter de en komplex meningsbyggnad. Dessutom mste de kunna uttrycka
komplicerade tankegngar med sitt sprk. Den citerade studenten som nd
anvnder bisatser visar p behovet.301
Ett exempel p diskrepansen mellan budskapet anvnd inte bisatser och
faktiskt sprkbruk finns i ett textmaterial med utdrag ur domar som anvnts
p termin 1. I materialet terfinns fjrdegradsbisatser.
EG-domstolen har funnit att sdana tgrder som klagaren pstr att B.L.
har fretagit ligger inom ramen fr direktivets tillmpningsomrde, trots att
tgrderna har utgjort ett led i den ideella och religisa verksamhet som B.L.
har utvat (artikel 3.2. frsta strecksatsen i direktivet; p 3845 och 48 i do-
men).302
I denna frga r till en brjan att anmrka att som skl till att frgor rrande
konflikter om bl.a. gravsttning ver huvud skulle f fras till frvaltnings-
domstol framfrts att det inte helt kunde uteslutas att de tvister som det kunde
bli frga om att prva rr sdana civila rttigheter och skyldigheter som om-
talas i konventionen och som allts berttigar till rttegng infr domstol
(prop. 1990/91:10 s. 4546).303

300
T1 kursen Juridisk svenska 13.10.2004.
301
I handboken Sprkvetenskapliga uppsatser (Lagerholm 2005:134) pekar frfattaren p att
enkelhet i sprket inte alltid r det optimala: Om du alltid strvar efter att skriva s enkelt
som mjligt kommer denna strvan att ske p bekostnad av precisionen, nyanseringen, kom-
plexiteten och annat som krvs fr att det vetenskapliga syftet ska kunna uppns. Fr en
jurist som strvar efter att frdjupa sin framstllning genom frklaringar, modifieringar, paral-
leller, exkurser och dylikt kan lnga meningar bli ngot av en ndvndighet (och ett karakteri-
stikum). Dvarande professorn i juridik och rektorn fr Uppsala universitet Stig Strmholm
beskriver 1991 ett huvuddrag hos det europeiska rttsarvet p fljande stt: Det frsta och
mest karakteristiska draget i ett europeiskt, i frsta hand vsteuropeiskt, juridiskt kollektivpor-
trtt skulle kunna uttryckas s, att inom ramen fr de grundlggande knnetecken som prgla-
de antikens medelhavskultur (kap. 2) och de mer specifikt juridiska resultaten av de romerska
rttslrdes arbete (kap. 4), sjlva beslutsfrfarandet den under noggrant reglerade former
fretagna juridiska problemlsningen i det enskilda fallet, d.v.s. den juridiska fackmssiga
yrkesutvningen framstr som ett lika viktigt, eller rentav mer vsentligt karakteristikum fr
den gemensamma rttstraditionen n bde tekniken att styra samhllen och lsa konflikter
med generella normer och sttet att producera dessa normer. (Strmholm 1991:107).
302
Material frn T1 2005 (kopplat till frelsningen Juridisk metod 3). Det svra fallet, dom
RH 2004:51.
303
Material frn T1 2005. Det kluriga fallet, R 1996 ref 80.

182
Bisatsstrukturen i meningarna kan skdliggras s hr:
EG-domstolen har funnit
att sdana tgrder
som klagaren pstr
att B.L. har fretagit
ligger inom ramen fr direktivets tillmpningsomrde,
trots att tgrderna har utgjort ett led i den ideella och religisa
verksamhet
som B.L. har utvat

I denna frga r till en brjan att anmrka

att som skl till
att frgor rrande konflikter om bl.a. gravsttning ver huvud skulle f
fras till frvaltningsdomstol
framfrts
att det inte helt kunde uteslutas
att de tvister
som det kunde bli frga om att prva
rr sdana civila rttigheter och skyldigheter
som omtalas i konventionen
och som allts berttigar till rttegng infr domstol

Lnga meningar kan framst som svrbegripliga ven om meningsstrukturen

r formellt korrekt:
Skall tolkningens innebrd av grundlag faststllas med ledning av lagmoti-
ven, s.k. strikt tolkning, eller skall domstolspraxis f pverka tolkningens re-
sultat genom en s.k. pragmatisk tolkning, dr det rr sig om fall av frnd-
ringar i den materiella frfattningen, men inte i den formella frfattningen?
LK: MB / meningen br omformuleras, den r ytterst svrbegriplig
[T1/2/227]

Fljande mening kan knappast sgas motsvara idealet klar och enkel och
det r frvnande att den inte fr en kraftigare kommentar n lite krng-
ligt:
Om acceptgivaren anser accepten stmma verens med anbudet samt an-
budsgivaren mste inse att acceptgivaren anser detta mste anbudsgivaren,
om anbudsgivaren inte vill att avtal ska komma till stnd, enligt 6 2st re-
klamera accepten. [T2/51]

En mening lngre fram i samma text fr kommentaren grammatik. Den

otympliga meningsbyggnaden ppekas inte: Om anbudsgivaren mst ha
insett acceptgivarens goda tro r anbudsgivaren fr att undg avtal tvungen
att meddela acceptgivaren att anbudsgivaren inte r intresserad av avtal.

183
 I texten finns fler problematiska meningar. Det komplexa sakinnehllet
stller till problem fr studenten:
Resultatet av att anbudsgivaren handlar i ond tro genom att troligen medvetet
utnyttja villfarelse hos acceptgivaren r ett avsteg frn viljeprincipen d avta-
let i helhet eller till del inte kommer att motsvara anbudsgivarens vilja. LK:
krnglig formulering [hela meningen markerad med streck i kanten, T2/51]

I fljande mening frefaller det vara studentens stt att infoga frgor som
leder till att meningsbyggnaden kommenteras:
Dessa omrden ska jag nu analysera, och ge svar p fljande tv frgor; vad
hnder om vi lmnar ut respektive inte lmnar ut en handling EU har sekre-
tessbelagt, och kan unionen ndra vr handlingsoffentlighet? LK: m.b. [T1/3/
214]

Samma budskap som ligger i kommentaren m.b. uttrycks mer direkt genom
orden den meningen kan frbttras [T1/2/14]: Exempelvis har den demo-
kratiska aspekten diskuterats i samband med tjnstemnnens kade befogen-
heter.

7.3.2 Ofullstndig mening

I Att skriva juridik finns ett avsnitt om dlig meningsbyggnad. Dr tas fyra
huvudvarianter upp: satsradning, ofullstndiga satser, tankls eller slapp
hopkoppling av satser och kontamination. Ett exempel p ofullstndiga
satser utgr fljande mening (s. 35): Detta fr att motverka skenverltel-
se. Nr denna typ av ofullstndig mening frekommer ppekas den av juri-
diklrarna:
Detta enligt RF 2:12 st. 2. LK: ofullstndig mening [T1/3/244]
Detta till fljd av LK: ofullst. inled inte meningar med detta [T1/2/14]

I en presentation av Sprkrdets uppfattning i handboken Att skriva bttre i

jobbet (Ehrenberg-Sundin m.fl. 2008:100101) anges att det i vissa fall kan
vara bde korrekt och effektivt att anvnda ofullstndiga meningar. Det
gller bland annat detta-meningar. Det vergripande rdet i Sprkriktighets-
boken (s. 343) r att man br vara relativt terhllsam med ofullstndiga
meningar, men nr det gller meningar inledda med detta ppekas att sda-
na kan vara funktionella (s. 342):
Detta-meningar r ofta ett effektivt medel fr att syfta bakt och fr att und-
vika alltfr lnga meningar. De r stilistiskt frhllandevis neutrala och kan
frekomma ocks i ganska formella texter av utredande karaktr.

184
Nr fristende bisatser (eller andra typer av meningsformade efterstllda
bestmningar) frekommer i juridikstudenternas texter verkar valet av me-
ningsstruktur ofta vara grundat i en nskan att undvika lnga meningar:
Dr beslut tas med hnsyn till folkets vlbefinnande. LK: ofullstndig mening
[T1/3/244]
Till exempel genom att lnsstyrelsen informerar fretag om vad som gller.
LK: ofullst men. [T1/3/205]
Samt att medborgarnas insyn i den svenska och europeiska administrationen
br vara s stor som mjligt. LK: ofullstndig mening [T1/3/94]

En student frsker sig p ett stilistiskt grepp i den frsta meningen i ett
avsnitt: Terrorism, ett aktuellt mne just nu. Formuleringen fr inte ngon
respons som avser dess eventuella retoriska vrde, utan det r endast me-
ningsbyggnaden som berrs. Lraren stryker under hela meningen (frasen)
och karakteriserar den som ofullst [T1/3/205].
Utifrn exemplet Han sade att han skulle komma. Men han kom inte.
ger en lrare p T2 besked om normen: Inte i prosatexter av det fackslag vi
har att gra med hr. Ni fr anvnda det om ni skriver en roman.304

7.3.3 Satsradning
Satsradning frekommer i viss utstrckning i juridikstudenternas texter. Fr-
fattarna till Att skriva juridik uppvisar en dubbelhet i sin syn p detta sprk-
drag (s. 35): Satsradning kan ibland med framgng anvndas som ett med-
vetet stildrag av den srskilt sprkbegvade. Fr alla andra blir dock resulta-
tet oftast misslyckat.
Sprkdraget behandlas p olika stt av de pm-bedmande lrarna. Ibland
kommenteras det inte alls; ibland markeras kommat och kommentaren m.b.
eller sr ges. Ngon gng lmnas frslag till tgrd: kolon eller tankstreck
[T2/51]. I fljande exempel kompliceras meningsstrukturen genom en hop-
ning av led, varfr det kan vara svrt fr studenten att urskilja vad som utgr
satsradning:
Handlingar som inte r offentliga rknas upp i den ovan nmnda frordning-
ens artikel 4, dessa fr inte lmnas ut om det t.ex. riskerar den allmnna s-
kerheten, rr militra frgor, internationella frbindelser, gemenskapens eller
en medlemsstats ekonomiska politik, eller enskilds privatliv och integritet.
LK: mb / satsradn. [inget srskilt textstlle markerat, T1/3/64]

Den student som inte r frtrogen med begreppet satsradning fr viss ledning
i Att skriva juridik (s. 35). Dr ges ngra frslag p hur en text kan rttas till
(bindeord, ny mening, semikolon).

304
T2 pm-seminarium 23.2.2005.

185
 I handboken Att skriva bttre i jobbet (Ehrenberg-Sundin m.fl. 2008:99)
anges Sprkrdets syn p satsradning. Konstruktionen anses vara
fullt korrekt s lnge den andra huvudsatsen p ngot stt frklarar, preciserar
eller modifierar den frsta. I annat fall br satsradning undvikas.

ven i Sprkriktighetsboken (s. 334) accepteras satsradning, och i den re-

kommendation som ges anvnds sprkdraget (i ett sdant fall som r korrekt
enligt Sprkrdet: den andra huvudsatsen frklarar den frsta):
Det finns inget skl att generellt bannlysa satsradning, den kan ofta vara ett
effektivt stilmedel. Satsradning r sledes ingen feltyp.

Lars Melin (2007:193) hvdar dock att satsradning (liksom symmetribrott)

kan vlla betydligt allvarligare strningar vid lsningen n vad sprkvrdare
hittills trott. Melin hnvisar till forskning som visar att satsradning orsakar
bland annat lgre lshastighet.

7.3.4 Ordfljd
Kommentarer som rr ordfljd frekommer i mitt material, dock inte s ofta.
En tung konstruktion kan karakteriseras som en frga om ordfljd:
Den vilar p mbetsmannaidealet som tillsammans med 1809 rs regerings-
forms maktdelningsprincip grna ville se LK: Ordfljd. Hellre maktdel-
ningsprincipen i 1809 rs RF [T1/2/218]

Jag frgar mig om det hos de pm-bedmande juridiklrarna finns en (mer

eller mindre medveten) uppfattning om att meningsstrukturer som r ovanli-
ga (men inte ogrammatiska) t.ex. mindre vanliga former av spetsstllning
br undvikas i rttsvetenskaplig text.
Knuten till bde jmstlldhets- och den massmediala aspekten r frgan om
de ekonomiska resurserna. LK: ordf. [T1/2/275]
Frhllandet mellan rttsstaten och demokratin undersker jag drefter. LK:
omvnd ordfljd [T1/3/295]
Nr man tolkar grundlagsbestmmelserna om de mnskliga fri- och rttig-
heterna, br fr den enskildes rkning gras en geners tolkning. LK: ord-
fljd [T1/3/11]

Ibland frefaller en meningsstruktur som avviker frn ordfljden subjekt,

verb, objekt (SVO) att betraktas som mindre lmplig. Det kan handla om att
avvikelser leder till strre risk fr otydlighet eller om att de skapar en ons-
kad stilistisk prgel. I det sista av exemplen ovan r det oklart huruvida lra-
rens ppekande om ordfljd frmst gller tydligheten i innehllet eller en
stilistisk stelhet. Ordfljd och innehllsmssig klarhet inverkar p och r
beroende av varandra:

186
 Stlls en person under bevakning, nmns det som ett exempel i kommenta-
rerna till BrB, som ett olaga frihetsbervande. LK: ordfljd [T1/3/11]

Fljande exempel visar p den svrighet att foga in paragrafhnvisningar p

ett smidigt stt som kan flja av att skribenten r instlld p att inte variera
sttet att hnvisa till lagtext, hr i form av siffra plus paragraftecken. (Tnker
sig skribenten att de frsta orden i den citerade meningen skall utlsas ni-
onde paragrafens passivitetsregel?)
9 passivitetsregel avviker ngot frn 4 och 6 passivitetsregel. LK: ord-
fljd! p-reglerna i 4&6. [markerat ocks med en pil, T2/51]

7.3.5 Meningsinledning
Juridiklrarnas kommentarer utgr ofta frn ganska strnga normer fr
skriftsprket, sdana som med en viss kritisk distans kan f benmningen
svensklrarnorm.305 Dessa upprtthlls av sprkbrukare som menar att
normerna behvs fr att ge stadga t sprket, medan den officiella sprk-
vrden har en liberalare syn. Till dessa normer hr att man inte fr brja en
mening med men. Detta budskap om sttet att inleda meningar frmedlas till
studenterna p olika stt, dribland vid pm-handledning: Undvik att brja
meningar med men.306 Nr ordet men inleder en mening i juridikstudenter-
nas texter markeras eller stryks det ofta. Budskapet uttrycks ibland i text-
marginalen:
LK: Undvik att inleda med men [T1/3/225]
LK: Inled inte meningar med men [T1/3/74]

Lrarnas norm anknyter hr till en syn p men som meningsinledare som

man tidigare mtte hos sprkvrdare. Lrarnas uppfattning skiljer sig dock
t. En student p kursen Juridisk svenska som i ett pm ftt kommentaren
Undvik att brja med men mter ett annat synstt hos kurslraren: Hller
jag inte med om, lite lderdomligt synstt.307 Vid ett kurstillflle ret drp
kommer frgan upp och lraren uttalar sin stndpunkt: Inte ens gammaldags
jurister skulle nog kritisera att man brjar med men.308

305
I en underskning av gymnasisttexter tillmpar Hultman & Westman (1977/1992:229) en
sdan norm: Vi har strvat efter att felmarkera allt som traditionellt rknas som sprkfel. Allt
som en riktigt gammaldags och petig svensklrare skulle stta fel p har vi drfr markerat. I
ett examensarbete vid lrarutbildningen framkommer i en enkt till svensklrare att 55 av 61
svarande anser att det r en del av svensklrarens uppdrag att vara normvktare (Malmkvist &
Nilsson 2006:24).
306
T1 pm-handledning 17.10.2002.
307
T1 kursen Juridisk svenska 20.11.2003.
308
T1 kursen Juridisk svenska 13.10.2004.

187
 I Att skriva juridik tas inte frgan om men som meningsinledare upp. Bo-
kens frfattare anvnder men i brjan av en mening p ngra stllen.309 Att
det faktiska bruket i handboken hr skiljer sig frn den norm som kommer
till uttryck i lrarkommentarerna kan bero p att handboksfrfattarna inte
reflekterat ver just detta sprkdrag. En annan anledning kan vara att hand-
boken inte utgr ngon juridisk text och att normen drfr r friare.
I ngra f av de skrivhandbcker som jag gtt igenom behandlas denna
normfrga. Frfattaren till Textens hantverk pekar p att hon sjlv i boken
fljer en sprklig regel som sger att det r fullt mjligt att brja meningar
med men (Lindstedt 2002:103). Men som meningsinledare kommenteras inte
i Studentens skrivhandbok (Schtt m.fl. 2007). Dremot anvnds ordet i den
funktionen, bland annat i ett stycke som exemplifierar den perfekta akade-
miska texten (s. 100). Inte heller i Uppsatshandboken (Strmquist 2006a)
kommenteras ordet, men frfattaren anvnder det i bland annat avsnittet
Sprklig korrekthet.310 Strmquist har behandlat frgan i sprkspalter.
Sprkspalter i olika tidningar terspeglar oftast den rdande synen hos den
officiella sprkvrden, och i en sprkspalt i Svenska Dagbladet r budskapet
tydligt: Den artificiella regel som sger att man inte br brja en mening
med och (eller men fr den delen) har i teorin fr lnge sedan frpassats till
de frldrade och stelbenta skrivreglernas skrpkammare (Strmquist
2000:99). Strmquist (2006b) menar att det r dags att en gng fr alla
glmma sdana regler. Som argument fr den frndrade normen anfrs att
och eller men som meningsinledare kan bidra till bttre flyt i texten
(Strmquist 2006b).311
I Sprkrdets frgelda diskuteras frgan, och budskapet r till stor del
samstmmigt med Strmquists. En reservation kommer dock till uttryck:
Det r inte fel att ibland inleda en mening med och eller men. [---] Men me-
ningsinledande men och och br ransoneras.312

Sprkriktighetsbokens frfattare tnker sig att frestllningen att man inte

br inleda en mening med men bygger p vertolkningar av rd som fre-

309
Inte heller i Riktig svenska (Wellander 1973) tas frgan om men som meningsinledare upp.
Wellander sjlv anvnder konstruktionen p ngra stllen, dribland p frsta textsidan i
boken (s. 2).
310
I Vetenskaplig metod (Ejvegrd 2004:166) upptas ordet men bland Ngra vanliga ordfel.
Kriteriet p det hr ordfelet r dock inte s tydligt: Men r en samordnande konjunktion som
innebr att det som kommer efter men str i motsatsfrhllande till det som kommer fre men
[ej kursiverat]: Stryk alla ondiga men.
311
Teleman (1979:150) menar att om lrare vill upprtthlla regeln att men inte fr inleda en
grafisk mening kan det leda till spnning mellan faktisk norm och skolnorm.
312
http://www.sprakradet.se/frgeldan (hmtat 21.12.2009). Sprkrdets uppfattning i frgan
presenteras med samma lydelse i handboken Att skriva bttre i jobbet (Ehrenberg-Sundin
m.fl. 2008:99100). I en redogrelse fr sprkvrdens verksamhet r det gr bra att brja en
mening med och eller men ett av exemplen p typiska sprkvrdsrd (Josephson 2004b).

188
sprkar viss terhllsamhet. Den riktlinje som sedan frmedlas har en tydlig
skrpa:
Fr barn i tiorsldern som ska lra sig enkel interpunktion kan det ocks
vara en anvndbar tumregel att inte brja en mening med och eller men. Men
fr texter av mer avancerat slag n elvaringsuppsatser mste den tumregeln
verges. (s. 348)

Juridikprofessorn Hkan Andersson (2004:42) intar ett liknande frhll-

ningsstt till denna tumregel (i en artikel med skrivrd riktade till doktoran-
der):
man fr inte lsa sig vid diverse stilregler, vilka ibland uppfattas nstan som
om de vore lagstadgad grammatik. Det florerar en uppsj av amatrmssiga
och ljliga smskoleregler, ssom att man aldrig fr skriva man eller att
man aldrig kan inleda en mening med och eller men. Men det kan man ju
visst!313

Vid pm-handledning eller i sina skriftliga textkommentarer ger juridiklrarna

ibland rd fr utformandet av texter i form av kortfattade anvisningar. Flera
av rden r allmnna skrivrd som traderas av svensklrare eller andra skriv-
lrare eller i skrivhandbcker. Vissa av rden finns formulerade i Att skriva
juridik. Dit hr undvik siffror i brjan av en mening.

7.3.6 Interpunktion
Nr det gller bruket av skiljetecken r det oftast kommateringen som r
freml fr kommentarer. De principer som ligger bakom lrarnas marke-
ringar och ndringar i studenternas kommatering r inte alltid tydliga.314 Att
skriva juridik (s. 65) slr fast att kommats funktion r att gra sammanhanget
i en text tydligare. Det betyder att gammaldags strikta grammatiska kom-
materingsregler kommit ur bruk. Studenterna uppmanas att anvnda vad
som kallas tydlighets- eller behovskommatering. Drefter grs ett ppe-
kande som visar att den hr frgan inte r enkel: sikterna om kommate-
ring gr vitt isr bland jurister s detta omrde r ett verkligt getingbo.
Denna karakteristik speglar den variation mellan en friare och en mer strikt
norm fr kommatering som finns bland de pm-rttande lrarna. Kanske fre-
kommer det ven krockar mellan olika ideal hos en och samma person.

313
Fre det citerade avsnittet frmedlar Andersson ett budskap om vikten av korrekt sprkbe-
handling: Sjlvklart ska man inte tillta sig ett felaktigt sprkbruk, varfr noggrann kor-
rekturlsning r ett mste (man ska i alla fall skmmas rejlt fr de fel som ibland slinker
igenom tillgger jag parentetiskt som gardering).
314
I Svenska skrivregler konstateras att det inte kan ges absoluta regler fr nr komma ska
anvndas; kommatering r ofta en bedmningsfrga (s. 179). Budskapet frn lraren p
kursen Juridisk svenska (2004) r att det inte finns ngra regler fr kommatering: Man stter
in komma nr man vill att lsaren skall gra en paus.

189
 I ngra fall ptalas anvndningen av semikolon. Det gller d att semi-
kolon anvnds i stllet fr komma fre apposition [T1/2/218] respektive fre
bisats [T1/2/14].

7.4 Textstruktur och disposition

Som svar p en lrares frga om vad som r ett bra pm lyfter studenterna
fram en rad olika aspekter: rd trd, disposition, enkelt, klart, innehllet,
sprket, man vill tillfra nnting.315 Att kunna disponera en text r en grund-
lggande frdighet i allt skrivande oavsett p vilken niv man befinner sig.
De studenter som kommer in p juridikutbildningen behrskar den grundlg-
gande frmgan att f en text att hnga ihop, men nr det gller dispositio-
nen av texter som skall skrivas i det nya akademiska sammanhanget finns
det aspekter av textbyggandet som lrarna behver eller vill ppeka. Vid
flertalet av de RTG-trffar och handledningsmten som jag bevistat har l-
rarna tagit upp frgan om dispositionen i studenternas texter. Utifrn en in-
delning i tv typer av textpartier beskrivande respektive analyserande ger
en lrare en karakteristik av strukturen i akademiska texter:
Den klassiska akademiska dispositionen ser ut s hr: Visa att den frga som
ni stller i brjan besvaras, och att det beskrivande anvnds fr att besvara.
Visa att allting i pm:et fyller en funktion.316

Oskerhet i formuleringar frekommer ibland i partier dr en student presen-

terar upplggningen av texten. Fljande mening av en T2-student framstr
som ett frsk att leva upp till frvntningarna p struktur och innehll i
texten: Avslutningsvis ska jag skriva ett slutord med en analys av det fram-
lagda mnet. [T2/204]. Meningen ger ett stilistiskt oskert intryck och for-
muleringen ska jag skriva franleder lrarkommentaren form. (en kom-
mentar som frekommer sex gnger p tre sidor). Kommentaren till studen-
tens beskrivning av syftet med texten i fljande exempel tyder p att lraren
r mycket mn om pregnans i formuleringen:
Den huvudsakliga analysen kommer att svara p frgan om man kan se ngon
form av maktdelning i det svenska statsskicket. LK: uttr [T1/2/100]

Lrarna frmedlar en norm fr hur textstrukturen br se ut: Viktigt att du

tnker p att vva in analysen.317 Det fljande exemplet visar hur en student
har tillgnat sig normen att vva ihop och vidarebefordrar den till sin
kurskamrat.
S1: Vad ska man utesluta fr att det inte ska bli s deskriptivt?

315
T1 pm-handledning 22.10.2003.
316
T1 RTG 14.12.2004.
317
T1 pm-handledning 18.11.2003.

190
 L: Det fr inte bli en faktaupprkning och sedan analys.
S2: Vv ihop.
S1: Lite annat att skriva hr n det man skrivit frut.318

I inskolningen i en akademisk disciplin ingr ibland en markering av skillna-

der i sprkliga och textuella drag gentemot andra akademiska mnen. Vid
pm-handledning kommenteras olika varianter av disposition p fljande stt:
Ngra som lst ekonomi: samla alla egna synpunkter p slutet. Jag vet inte
hur deras skrivuppgifter ser ut, de kanske har andra syften. Men jag tycker att
man ska vva ihop det.319
Samhllsvetenskaplig eller ekonomisk smitta. Det gr inte att presentera juri-
diska problem p det sttet.320

En T1-students svar p enktfrgan hur skrivfrmgan har frndrats under

terminen indikerar att han uppfattat att det finns skillnader mellan olika aka-
demiska ideal: Att frng det akademiska skrivandet till viss del och skriva
mer juridiskt. [EnT103/m78/42]. Studenten preciserar hr inte vad det r
som behver frngs, men i svaret p en annan frga i enkten framkommer
sdant som han anser skiljer sig gentemot andra akademiska mnen: Att
argumentera sjlv, att ha en sjlvstndig syn i sitt PM, till skillnad frn andra
akademiska mnen dr mer en genomgng av mnet fordras.
Hur studenter utvecklar en medvetenhet om mnster som skiljer akade-
miska discipliner belyses hos Freedman, Adam & Smart (1994). I ett inspelat
samtal i en grupp studenter som skriver en text tillsammans resonerar en
student om mjliga angreppsstt men avbryter sin tankegng med att flla
fljande yttrande: Oh, but that would make it into a marketing case.
Wrong course! tillgger frfattarna (a.a. s. 205).
Skriftliga kommentarer som ingende tar upp den vergripande disposi-
tionen i texten r relativt sllsynta i mitt material. Vissa lrare ger i slut-
kommentaren till en text vergripande rd fr studentens skrivande. Rden
r inriktade p generella inslag i textbyggandet och relateras oftast inte till
specifika partier i texten:
Strva vidare efter att bygga en text. Stycken och meningar, argument och
slutsatser mste hnga ihop s att lsaren enkelt kan flja med p vad du me-
nar. Ls grna Jensen/Rylander/Lindblom om meningsbyggnad. Ta till dig
rden dr, s kommer det, med fortsatt trning att bli bra. [T2/146/slutk.]

Ett led i dispositionen av en text r skribentens innehllsliga avgrnsningar,

som skall kunna motiveras. Motiveringen mste vara relevant; att hnvisa till
utrymmesskl r inget riktigt bra skl [T1/3/105].

318
T1 pm-handledning 18.11.2003.
319
T1 pm-handledning 18.10.2004.
320
T2 pm-seminarium 23.2.2005.

191
 Rd trd r en allmnt knd bild fr sammanhanget i en text. Nr lrarna
vid olika typer av pm-genomgngar tar upp vikten av en bra disposition an-
vnds den klassiska rda trden ofta som illustrerande symbol. Ngra lrare
aktualiserar den uppfattning som studenterna kan ha om de textstrukturella
dragen i en berttelse: F en rd trd, en sammanhngande berttelse fr
lsaren.321
Lraren i fljande exempel tnjer p bilden av den rda trden och vill
frmodligen illustrera sitt budskap p ett stt som blir talande fr studenter-
na:
S: Den rda trden hur viktigt r det?
L: Jtteviktigt. Den kan i alla fall vara ljusrosa. Man kan gra den rdare ge-
nom att i brjan redogra fr upplggningen.322

Rubriksttningen r ett medel i dispositionen av en text. Vid individuell

handledning p termin 1 anvnder en lrare bilden av den rda trden nr
hon ger rd om hur rubriker skall utformas: grna lngre s att de sger
ngonting. S att lsaren fr den rda trden.323
En norm fr rubriksttning som de nya juridikstudenterna skall ta till sig
formulerar en student p fljande stt vid pm-handledning: Och man fr
inte ha frgor.324 Undvik frgetecken i rubrik, skriver en pm-bedmande
lrare [T1/2/44], och samma budskap att rubriker inte skall vara frgan-
de frs fram vid RTG.325 Normen finns inte tydligt uttryckt i Att skriva
juridik men utgr kanske en variant av den norm som anger att ngon dialog
mellan rubrik och efterfljande text absolut inte skall frekomma (Att
skriva juridik s. 102). Skrivboken (Strmquist 2005a:132) har en annan syn
p frgeformade rubriker: Knepen att formulera slagkraftiga och intresse-
vckande rubriker r mnga. Man kan stlla en frga (det aktiverar alltid
lsaren). I Att skriva juridik (s. 103) formuleras en grundregel fr koppling-
en mellan rubrik och brdtext: den efterfljande texten [] skall kunna
lsas helt oberoende av rubriken.326 Samma regel frmedlas vid pm-hand-
ledning p termin 1: Man ska inte fortstta efter rubriken.327
En kategori ppekanden om styckeindelning gller brister i markeringen
av nytt stycke (indrag). En annan kategori r de kommentarer som vill f
studenterna att frst vikten av en genomtnkt styckeindelning. En del sda-
na kommentarer innehller inga konkretiserande anvisningar: Tnk p hur

321
T1 RTG 13.12.2004.
322
T1 pm-handledning 18.11.2003.
323
T1 pm-handledning 18.11.2003.
324
T1 pm-handledning 18.11.2003.
325
T1 RTG 12.11.2003.
326
Regeln frmedlas ocks i Skrivboken (Strmquist 2005a:131): text och rubrik ska vara
sjlvstndiga textenheter.
327
T1 pm-handledning 12.10.2004. Lrarens yttrande franleds av en frga frn en student:
Fr vi skriva s i rubriken?

192
ni gr styckeindelningen.328 Andra kommentarer innehller ett visst mtt av
vgledande rd: Var finns din styckendelning? Ett stycke = ett argument,
drefter ett tydligt INDRAG och ett nytt stycke. [T1/2/15/slutk.].
Ibland r rden relaterade till textelement som anvnds i vetenskaplig
text: Frsk att arbeta in fotnotstexten i brdtexten [T1/2/173]. Allmn-
vetenskapliga respektive disciplinspecifika anvisningar kan vara nra relate-
rade: Undvik lnga citat av lagtext [T1/3/137] r ett budskap till juridik-
studenter. ven studenter i gemen uppmanas ofta att undvika lnga citat ur
sina kllor.
En del lrare betonar vid pm-genomgngar extra tydligt betydelsen av
precision i textbyggandet. Hanteringen av stycken r d ett viktigt inslag:
Se till att allt som finns i er framstllning tjnar ert syfte. Se till att allting har
en logisk plats i framstllningen. Smidiga vergngar mellan avsnitten. Fr-
sk att finslipa den metoden. Logisk fljd i stycken och mellan stycken s att
lsaren frstr tidigt vart det hela r p vg.329

Det finns i skrivrden till juridikstudenterna en spnning mellan olika ideal

nr det gller lsarens roll i texten. En lrare frmedlar vid pm-handledning
budskapet att dialogiskhet i frhllande till lsaren skall undvikas:
L: Du stller ofta frgor och sen svarar. Jag reagerar lite p det. Man fr lite
dialogknsla.
S: Mste man inte ha en frgestllning?
L: Jo, men det behver inte avslutas med ett frgetecken.
L: Akta sig fr att vara fr dialogisk i frhllande till lsaren i juridiska tex-
ter.330

Varningen fr att vara fr dialogisk kan verka kollidera med andra rd som
lrare ger nr det gller dispositionen av texterna:
Ta lsaren i handen och tala om vad som ska hnda.331
Otroligt viktigt med tydligheten, att ni fr logiska resonemang, redovisar alla
era tankeled. Tala om fr lsaren mlet fr det skrivna.332
Att lsaren frstr varfr ni tar upp [det ni gr]. Lnka ihop stycken med
vergngar. Byta plats p meningar och stycken fr att f en s logisk fljd
som mjligt. Ni har lagt ner vldigt mycket tankemda p det. Var s peda-
gogiska som ni bara kan nr ni frklarar fr lsaren.333

328
T1 RTG 12.11.2003.
329
T2 pm-seminarium 7.5.2004.
330
T1 pm-handledning 12.10.2004. Strmquist (2006a:19) kommenterar i Uppsatshandboken
lsartilltalets stilistiska prgel: Observera att sprket i den bok som du lser i just nu inte r
utprglat vetenskapligt utan snarare populrvetenskapligt, bland annat p grund av det direkta
lsartilltalet.
331
T1 pm-handledning 22.10.2003.
332
T1 RTG 14.12.2004. Lraren illustrerar med en skiss p tavlan.
333
T1 RTG 14.12.2004.

193
Nr vikten av en tydlig textstruktur skall betonas beaktas lsarperspektivet
uttryckligen: Det verkar dock frmst avse att ndvndiga led i en argumenta-
tion inte fr utelmnas.

7.5 Sakinnehll
I fokus fr min avhandlingsstudie str juridiklrarnas sprkliga kommenta-
rer. Jag r inte inriktad p att studera sakinnehllet i studenternas texter, men
nr den sprkliga pregnansen r s viktig som i juridiken r det ofta svrt att
srskilja brister i formuleringar och brister i innehllet. Vissa iakttagelser
kring lrarnas kommentarer till innehll r viktiga att lyfta fram.
Det r ofrnkomligt att studenter som r nya i ett mne har innehllsliga
brister i sina texter. Mnga innehllskommentarer utgrs av frgetecken eller
frgor som Vad menas?. Ett tydligt stt att ptala sakfel r nr lraren an-
vnder ordet nej.334 Kommentarer som direkt ptalar ett sakfel r mindre
vanliga n sdana kommentarer som p ett mildare (och ibland otydligare)
stt ifrgastter det som studenten fr fram:
LK: Det hr r inte rtt! [T1/3/140]
LK: Jo! Se praxis. [T2/184]
LK: Men, r det verkl. 2 st?! [T1/3/88]
Reklam publiceras fortfarande till vervgande del i tryckt skrift. LK: Jas?
[T1/3/118]

Kommentaren nej behver dock inte signalera sakfel. I fljande exempel r

problemet studentens olmpliga formulering:335
Kommersiell reklam har d ansetts falla utanfr TF:s exklusivitet som straff-
och processlag LK: Nej! Utanfr TF, som r exklusiv. [T1/3/118]

I ngra fall ger lraren en kommentar som inte pekar ut sakfel men som tyd-
ligt visar att studentens utsaga inte har tillrcklig halt. En T4-student skall
kunna stadkomma en mer pregnant definition av brott n den fljande:
Med brott menas att en person bryter mot faststllda, demokratiskt stiftade
lagar. LK: enligt vem? flummigt! [T4/10]

En frga som kopplar samman sakinnehll och textstruktur gller relevansen

i det som en student vljer att behandla, ngot som ibland aktualiseras i l-
rarkommentarerna: Relevans?; r detta relevant?; Motivera: relevans
under denna rubrik? Vad som r relevant r avhngigt av textens samman-
hang och syfte. I fljande exempel r det oklart vad det r som frmst utlser

334
I text T2/75 anvnder en lrare kommentaren nej fem gnger.
335
Kommentaren har d inte frts till kategorin innehllskommentarer.

194
lrarkommentaren relevans: Det har debatterats mycket i tidningarna om
preskriptionstiden i Sverige nu. [hela meningen understruken, T1/3/205].
r det som diskuteras i tidningarna inte relevant i sammanhanget, eller hr
frgan om preskriptionstid inte hemma i en text som behandlar retroaktiv
lagstiftning?
Frgor som varfr, vilken, hur, vad menas, i vilken mening, r det mjligt
gller innehllsliga oklarheter. I det fljande exemplet frefaller syftet med
lrarens frga vara att f studenten att inse resonemangets bristande koppling
till de frgestllningar som skall behandlas inom ramen fr detta juridiska
pm. Pm-mnet r Andrahandsuthyrning av bostad.
Om verkligheten stmmer verens med de vackra idealen /LK: ordv/ kan
dock sannerligen diskuteras samlas inte storstadseliten ofrnkomligen i vis-
sa, vackrare, omrden? LK: Vad menas? [T2/79]

Studenten antyder kritik mot bostadssegregation, men det r inte den typen
av resonemang som skall presenteras i utbildningens pm-genre. Lraren be-
mter dock inte studentens genrefrsk p ngot direkt stt. Genom ppe-
kanden i slutkommentaren blir studenten uppmrksammad p att det nd-
vndiga stdet i rttskllor brister:
LK: Resonemangen br utvecklas och klargras med std i rttskllor, av-
grnsning med tyngdpunkt p de centrala delarna. Se ver sprket! Undvik
talsprk och alltfr vrdeladdade ord. [T2/79/slutk.]

Juridik handlar till stor del om att kunna identifiera rttsliga problem och
gra bedmningar utifrn tillmpliga rttsliga regler. Man mste ha juridiskt
giltigt std fr sina pstenden och stllningstaganden ett grundvillkor i
den juridiska profession som studenterna skolas in i. Vikten av denna grund-
lggande frmga blir studenterna pminda om genom lrarkommentarer
och vid pm-handledning. Kommentaren std frekommer ofta i de nya
juridikstudenternas texter.

7.6 Slutkommentarer fokus och budskap

I en sammanfattande kommentar till ett pm kan lraren fra fram sina vikti-
gaste synpunkter. Jag anvnder benmningen slutkommentar eftersom lra-
ren nstan alltid placerar kommentaren efter texten. En lrare i mitt material
skriver sin sammanfattande kommentar p frsttsbladet. Hon anvnder
rubriker, samma p alla pm. I min studie varierar utformningen av slutkom-
mentarerna. Exempelvis infrs r 2003 en blankett med givna rubriker fr
alla pm-rttande lrare p termin 1.
Nr en markering inne i en studenttext inte tfljs av ngon kommentar
kan problemet bli belyst i lrarens slutkommentar, och det gller d fr stu-
denten att applicera budskapet i slutkommentaren p konkreta formuleringar

195
i texten. Frsk att inte krngla till sprket r de inledande orden i en slut-
kommentar. Det budskapet behver skribenten koppla till exempelvis formu-
leringen framlgga en deskription som lraren strukit under p textens
frsta sida [T2/279].
Lrarna utnyttjar inte alltid mjligheten att i slutkommentaren belysa s-
dant som bara kunnat antydas i kommentarerna i sjlva texten. I ett pm dr
kommentaren ordval terfinns 21 gnger skulle ordvalstemat kunnat frdju-
pas i slutkommentaren. Den bedmning som ges dr under rubriken
Sprklig kvalitet (Korrekt och lttlst sprk) ger inte mycket vgledning:
Se PM m. noteringar bl.a. ordval, uttryck etc. Efterstrva stringens och tyd-
lighet. [T1/2/275]. I en studie av gymnasisttexter konstaterar Hultman &
Westman (1977/1992:227) att slutomdmen ofta r svepande och allmn-
na.
I avsnitt 7.6.1 och 7.6.2 sammanfattar jag ngra drag i slutkommentarerna
och tar d frmst upp hur lrare kommenterar brister och utvecklingsmjlig-
heter. Eftersom alla referenser i dessa avsnitt gller slutkommentarer anger
jag inte det vid varje pm-referens.

7.6.1 Kommentarer till sprkliga brister

En del slutkommentarer visar p ett tydligt stt vilka sprkdrag i studenter-
nas texter som r problematiska. Fljande kommentar till en T1-text utgr
avdelningen Sprklig kvalitet i en blankett (66 ord av totalt 193):
Ditt sprk r bristflligt. Tnk speciellt p det fljande:
Varje mening SKALL ENBART INNEHLLA EN tanke.336 Drefter blir det
dags fr en punkt och en ny mening. Fr tillfllet r dina meningar vldigt
lnga och krngliga svra att frst.
Mnga svra/felaktiga syftningar, undvik detta, den, det (bidrar till missfr-
stnd)
Svrigheter i ordfljd och i meningsbyggnader (s. 2, 3, 4)
S (ordet) hr inte till juridiska texter. [T1/2/209]

Oklar syftning r ett terkommande mnster i studenternas texter, och lra-

ren tar hr upp problemet med pronomen som detta, den och det. Budskapet
om ordet s framgr tydligt genom lrarens generalisering (se vidare avsnitt
8.4.4).
Brister i formalia kan behva ppekas. Nedanstende slutkommentar (en
blankett med tre delar, totalt 88 ord) visar att T1-studenten i sitt PM 3 till

336
Synsttet att en mening inte skall innehlla mer n en tanke framkommer ibland i skriv-
handbcker. Vad som skall rknas som en tanke r inte sjlvklart. En informativ och intres-
sant mening kan uppfattas innehlla tminstone tv tankar som relateras till varandra. Det som
kan ses som en tanke kan behva specificeras eller nyanseras. I vetenskaplig text sker en
sdan tankefrdjupning inte sllan i samma grafiska mening.

196
strsta delen lever upp till en nskvrd standard nr det gller teknisk-
formell utformning. Skribenten har dock tydligen nnu inte tillgnat sig den
huvudregel som i Att skriva juridik (s. 69) inleder avsnittet om att hnvisa till
frfattningstext: man hnvisar till lagar och andra frfattningar inne i den
lpande texten och inte i noterna. Lraren har ocks synpunkter p argu-
mentationen och stilen i texten.
Teknisk utformning (+ noter, kllfrteckning m.m.)
Snyggt och tekniskt skickligt utfrt PM! Bra! Notapparat och kllfrteckning
mycket prydliga, men mrk att hnvisningar till lagrum vanligtvis lggs in i lp-
texten, inte i fotnoter.
Sprk, argumentationsteknik
Ge akt p att inte krngla till sprket i ondan! Du har bitvis s stel menings-
byggnad att innebrden frsvinner. Argumentationstekniskt behver du ka tyd-
lighet, struktur och nyansering. God juridisk argumentation r mngsidigt bely-
sande, detaljerad och ganska knslokall.
Innehll, disposition
Generellt sett har du frsttt mnet. Du ger det emellertid en grumlig behandling.
Det blir splittrat och lst, mycket p grund av sprket och argumentationen.
[T1/3/26]

Nr en students sprk (eller sakinnehllet) uppvisar stora brister kommente-

ras det oftast p ett tydligt stt. De fljande exemplen hrrr frn sju olika
lrare, tre p termin 1 och fyra p termin 2 (jag anger hr inga kodnummer).
Sprkligt stora brister. Du skriver ondigt komplicerat o behrskar det inte
alls. Du mste frenkla o vara mycket noga med hur du uttrycker dig. Det
bristflliga sprket gr att sjlva resonemangen blir svrbegripliga eller helt
felaktiga. Tag hjlp av kamrater fr noggrann korrekturlsning. Dispositionen
r OK, men valet av inriktning br motiveras. Kllhanteringen r bristfllig
du pstr en hel del utan att ange std detta mste frbttras. Jag mste vara
rlig o sga att jag inte begriper texten tillrckligt vl fr att skert kunna av-
gra om ngon analys finns, men sakbehandlingen av kopplingen domstolar-
nas roll rttsfallstolkning prejudikat r s pass bristfllig att stora frbtt-
ringar mste till fr att analysen i PM 3 skall bli bra. Du behrskar inte mnet
tillrckligt vl nu, s hr finns stora mjligheter till frbttringar. [T1/2]
Sprkligt stora brister, du mste se ver ditt stt att formulera dig frsk
vara enkel o rttfram i sprket det tillkrnglade blir ltt fel. Dispositionen r
OK, men du motiverar inte valet av inriktning. Avsnittet om rttsfallstolkning
r rtt lngt o kunde delas in i mindre del-avsnitt. Kllhanteringen r mycket
bristfllig du pstr saker i nstan varje stycke som du inte anger nt std
fr. Inte acceptabelt. Vidare tycks du ha missuppfattat eller vertolkat vissa
uttalanden i doktrinen (t ex tydliggrandet av effekter = prejudikat som for-
malitet i Sv.) Ls noga. Analysen har pga ovanstende ocks brister det blir
svrbegripligt, illa underbyggt o ibland fel/missvisande. Du br frska ta
saker i ordning, gra klart fr dig vad som r lagtolkning/rttsfallstolkning o
frska ta fram ngra (23) teman som du kan diskutera kring p ett sam-
manhllet stt. [T1/2]

197
 Du mste arbeta MYCKET MER med sprket. Denna niv r INTE godtag-
bar. [T1/3]337
Sprkligt finns klara brister: meningsbyggnadsfel, underliga uttryck, slarvfel,
m.m. [T1/3]
Dina sprksvrigheter r ett faktum. Fortsatt hrt arbete r ett mste nr det
gller din skrivna svenska. Jag har av tidsskl i denna text koncentrerat mina
anteckningar i detta hnseende till de frsta tv sidorna. I sak alltjmt fr be-
skrivande men med en viss uppryckning. [T1/3]
Jag anar att du har en frmga att problematisera, och att du faktiskt skulle
kunna prestera ett fullgott arbete. Av ngon anledning har du dock inte gjort
det denna gng. [T2]
Texten saknar inledning och avslutning och r dremellan ytterst osjlvstn-
dig. Uppgiften r inte att omformulera/skriva av det som sgs i kurslitteratu-
ren! Jag kan av detta skl inte uttala mig om sprket i texten. [T2]
Framstllningen r full av slarviga och ofullstndiga meningar som tillsam-
mans med sakfelet i avslutningen gr det svrt att bedma hur mycket du fr-
sttt. Du mste kontrollera din text bttre, de sprkliga oklarheterna gr ut
ver innehllet. Det ger dessutom ett slarvigt och oserist intryck.[T2]
Texten ger intrycket att frfattaren haft brttom den saknar fokus, riktning,
lugn och sans. Sprket r slarvigt, kllhanteringen under all kritik och sakfe-
len r p tok fr mnga. Skrivandet mste f ta tid och merparten av tiden br
lggas p inlsning, funderande och strukturerande. [T2]

De tv frsta exemplen r hmtade frn PM 2 p termin 1. Dr ppekas stora

brister i den grundlggande metoden att beropa std fr pstenden. En del
av de sprkliga bristerna har sin grund i att studenten ifrga frsker anvn-
da en komplicerad stil som hon eller han inte behrskar. I flera av slutkom-
mentarerna framhvs dessutom uppfattningen att studenten har varit slarvig.
Kontroll, korrekturlsning och hrt arbete r medel som dessa studenter re-
kommenderas fr att kunna frbttra den sprkliga kvaliteten.
ven i texter frn termin 3 kan det finnas mnga sprkfel. Fljande sam-
manfattande omdme visar vad som kan vara kvarstende problem:
Du br tnka p hur du formulerar dig. Pm bestr av talsprk med tskilliga
sprkliga fel ssom olmpliga ordval, tautologier, syftningsfel, stavfel och
undermlig meningsbyggnad. [T3]

7.6.2 Vgledning om skrivutveckling

En intressant frga i studiet av slutkommentarer till juridikstudenternas pm
r huruvida lrare placerar in den aktuella texten i studentens skrivande som
en fortgende process under utbildningen. Det faktum att studenterna p
termin 1 skriver tre pm om samma mne ger de bedmande lrarna mjlig-

337
Textens skick gr att man frgar sig om det r en ofrdig version som studenten lmnat in.

198
het att gra kopplingar mellan aktuell text och olika aspekter av skrivutveck-
ling.
En lrare i mitt material ger regelbundet kommentarer som knyter tillbaka
frn PM 3 till PM 2 p termin 1 eller som p annat stt pekar p en utveck-
ling:
I sak upplever jag att du anstrngt dig n mer n infr PM 2. Texten r trots
allt starkare. Mest gldjande r att den r sjlvstndig. [T1/3/149]
Vissa sprkliga svagheter, men en text som andas ambition och vxande juri-
disk frmga. [T2/16]

En annan av lrarna visar tydligt sin entusiasm nr hon r positiv till studen-
tens resultat:
Mkt. bra. En otrolig uppryckning vad gller precision o sprkton. [T1/3/
115]338

Ibland anvisar lraren utvecklingsmjligheter, ger ett tydligt rd eller hn-

visar till handboken Att skriva juridik fr frdjupad vgledning:
ytterligare noggrannhet kan hja ytterligare en niv. [T1/2/284]
Sprket r inte bra som det ser ut nu, men genom att lsa mkt juridisk text
samt stndigt va sig i att skriva juridik kan dessa problem arbetas bort. En
eller flera noggranna korrekturlsningar kan ocks vara till stor hjlp. [T2/4]
Strva vidare efter att bygga en text. Stycken och meningar, argument och
slutsatser mste hnga ihop s att lsaren enkelt kan flja med p vad du me-
nar. Ls grna Jensen/Rylander/Lindblom om meningsbyggnad. Ta till dig
rden dr, s kommer det, med fortsatt trning att bli bra. [T2/146]

Den utveckling som lraren pekar p gr vid ngot tillflle i negativ riktning.
Lraren lyckas dock att trots det frmedla en positiv frhoppning. ven i de
tv sista exemplen nedan fljs kritik av uppmuntrande ord:
Sprkligt sett noterar jag att PM:n inte riktigt hller samma kvalit som se-
nast. Det r lite vl mnga satsradningar och felsyftningar fr att det skall
vara bra. Det kommer du dock snart att slipa bort och d kommer det att se
fint ut. [T1/3/286]
Sammantaget leder detta till att framstllningen inte hller mttet, men jag
kan nd avsluta denna tmligen hrda kommentar med att sga att jag r
vertygad om att du nsta gng, med sm medel, kan hja kvaliten p din text
avsevrt. [T2/113]
Sprket helt OK, ven om mkt handlar om att referera lagtext, vilket br vara
rtt ltt. Behver dock slipas fr att bli riktigt bra. Dispositionen r bra
kanske kunde de deskriptiva avsnitten ha kortats ned rtt mkt de r lite
ondigt lnga. Kllhanteringen r inte bra inga kllor alls detta mste fr-
bttras till nsta PM. Sakbehandlingen r OK (ngot lite missvisande pst-

338
Texten fr 12 pong av 12 mjliga. Det finns dock en varning frknippad med lrarens
positiva instllning: Var vaksam s att du inte glider ivg till en fr hg niv.

199
 ende) o analysen r bra. Du har lagt en bra grund fr fortsttningen.
[T1/2/192]

Kommentarer dr studenttexten ses som en del i ett fortgende skrivande

frekommer dock sparsamt. I slutkommentarerna finns ett fysiskt utrymme
fr lrarna att ge vgledning om hur studenten kan arbeta vidare. Slutkom-
mentarerna i mitt material innebr dock oftast i frsta hand en beskrivning
av brister.

7.7 Sammanfattning
I kapitlet har jag redovisat exempel p lrarkommentarer till en rad sprk-
drag p olika niv i studenternas pm. Jag har drigenom velat belysa vad det
r lrarna kommenterar, hur deras kommentarer r utformade och hur bud-
skapet i kommentarerna frhller sig till olika handbcker i sprkriktighet
och stil.
Ibland markeras konstruktioner som bryter mot strikta sprkriktighets-
normer i den juridiska praktikgemenskapen, exempelvis i frga om gramma-
tisk kontra semantisk kongruens. En srskild grupp felaktigheter utgr brot-
ten mot formaliaregler fr vetenskaplig text. Kllhnvisningar och fotnoter
skall vara korrekt utformade. P juridikutbildningen betonas starkt vikten av
att flja formaliaregler.
Kommentarer till meningsbyggnad hr inte till de vanligaste kategorierna,
men de r intressanta och visar att det kan vara svrt fr lrare att stta fing-
ret p syntaktiska brister. Skribentens frmga att forma smidiga meningar
r dessutom av betydelse fr hur texten uppfattas mer generellt. Jag har dr-
fr behandlat den hr typen av kommentarer relativt utfrligt. Problemen i
studenternas texter kan glla ofullstndig meningsbyggnad eller rrig struk-
tur. Andra brister som aktualiseras r satsradning och ordfljd som skapar
otydlighet. Studenterna fr ibland rdet att undvika bisatskonstruktioner,
men underordnade satser (p flera niver) r inte ovanliga i de textmnster
man mter i kurslitteraturen.
Frvnansvrt f kommentarer rr den mer vergripande strukturen i tex-
ten. Vid pm-handledning ppekas dock dispositionens betydelse, bland annat
med hjlp av den knda metaforen rd trd. Lrarna ger mycket sllan
kommentarer som mer direkt har att gra med hur texten fungerar i frhl-
lande till genrekrav och tnkta mottagare.
Jag har i det hr kapitlet ocks beskrivit de slutkommentarer dr lraren
sammanfattar sin bedmning av en studenttext. Nr det finns stora sprkliga
brister i en text ptalar lraren det, ofta p ett tydligt stt. Dremot frekom-
mer det inte s ofta att lrarna ger utfrliga rd om vad en student kan gra
fr att komma vidare i sitt skrivande.

200
8 Budskap i skrivundervisning och
lrarkommentarer precision, klarhet och
enkelhet

I kapitel 7 har jag redogjort fr innehllet i lrarnas textkommentarer p

olika niver av ett textbygge. Inledningsvis i detta kapitel, avsnitt 8.1, lyfter
jag fram precision som den verordnade normen i den vgledning i skrivan-
det som studenterna tar del av. I kapitlet behandlar jag ocks de sprkdrag
som lrarna oftast berr i sina kommentarer i brjan av juridikutbildningen:
ordval och stil. En viktig bestndsdel av ordvalet i ett akademiskt samman-
hang r termer och begrepp. Begreppsanvndning berrs i avsnitt 5.1.
I avsnitt 8.2 ger jag exempel p hur juridiklrarna anvnder kommenta-
rerna ordval och uttryck. Drefter behandlar jag en rad stilistiska aspekter
och tar upp sprkdrag som juridikstudenterna skall lra sig att hantera med
stilistisk precision (avsnitt 8.3).
Strvan efter precision skall frverkligas p olika niver i texten. I avsnitt
8.4 belyser jag hur denna strvan kan yttra sig vid olika typer av ordval.
ndringar som lrarna gr i studenternas texter tjnar ofta syftet att visa hur
precisionen och stringensen kan kas. Ngra typer av sdana ndringar ex-
emplifieras i avsnitt 8.5.
I avsnitt 8.6 tar jag upp den viktiga frgan om vilken inverkan som spr-
ket i de juridiska kllorna utvar p studenternas sprk. Av vikt r ocks hur
idealen klarhet och enkelhet kommer till uttryck i skrivhandledningen p
utbildningen. Budskapet om enkelhet r dock inte entydigt (avsnitt 8.7).
I kapitlet anknyter jag till vittnesbrd frn studenter om hur de uppfattar
utbildningens sprkliga budskap och om hur deras sprk har frndrats under
juridikutbildningen. Det som framtrder r en komplex sprklig inskolning.

8.1 Precision som verordnad norm

Precision r ett ideal i all vetenskaplig verksamhet. Att sprket i vetenskap-
liga texter skall utmrkas av precision r ett budskap som terkommer i
mnga uppsatshandbcker. I Uppsatshandboken (Strmquist 2006a:19) an-
ges precision som ett av tre verordnade krav; de andra r verskdlighet
och koncentration. I en annan handbok fr uppsatsskrivande studenter (Jar-
rick & Josephson 1996:24) anges precision, koncentration och organisation

201
som grundlggande stilkrav fr vetenskaplig prosa.339 Det r rimligt att upp-
fatta skrivhandbckernas budskap som uttryck fr en allmnvetenskaplig
skriftpraktik, och normen precision kan drfr knytas till normlager II.
Sprklig precision r i nnu hgre grad n i akademiska mnen verlag ett
krav i juridiken, varfr precisionsnormen anvnd fullt ut blir styrande fr
normlager III. Precision presenteras av en lrare vid en pm-genomgng p
termin 1 som ett av tre honnrsord som karakteriserar det frhllningsstt
som studenterna skall inta i sitt skrivande. De andra honnrsorden r av lik-
nande art: stringens och noggrannhet.340 Studenterna fr ngra pregnanta ord
frn Dag Hammarskjld p vgen: Det som inte kan sgas p en halv sida
frtjnar inte att sgas. Vikten av precision och tydlighet r ett stende tema
vid pm-genomgngar p termin 1:
Man kan inte nog understryka vikten av tydlighet och sjlvstndighet.
Tydlighet och precision r A och O, verordnat allt annat.341

Strvan efter precision r ett viktigt led i juridikstudenternas tillgnande av

en vetenskaplig och juridisk stil. Skrpningen av studenternas juridiska tn-
kande gr hand i hand med skrpningen av den sprkliga observansen. Hr
kan pminnas om den lrarreplik som str som ett inledande motto fr denna
avhandling: Vg varje ord p guldvg, som Hgsta domstolen.342 Jag vill
framhlla att det inte gr att p ett objektivt stt avgra graden av precision
hos ett sprkdrag eller en formulering. Det som r intressant r att syftet med
mnga lrarkommentarer uppenbarligen r att f studenterna att uttrycka sig
mer precist.
Normen om tydlighet och precision inprglas i juridikstudenterna vid pm-
handledning och genom lrarnas skriftliga kommentarer. Lrare kan p ett
tillspetsat men skmtsamt stt visa hur ogenomtnkta formuleringar kan leda
till oklara syftningar och oavsedda tolkningar:
Fria val innebr att man kan rsta p vad man vill inte trd eller hun-
dar.343

Till de sprkliga budskap som framfrs i Tolkning och tillmpning (Melan-

der & Samuelsson 2003:69) hr att jurister r knsliga fr textens nyanser.
Studenterna uppmanas att gra det till sin uppgift att uppva en sdan kns-
lighet.344

339
Se ven t.ex. Ekengren & Hinnfors 2006:108 och Hartman 2003:76.
340
T1 RTG 12.12.2002. Lraren frklarar att stringent betyder terhllsam och att det hand-
lar om att ta upp argument som r relevanta fr ens slutsats.
341
T1 RTG 12.11.2003 respektive 11.11.2003.
342
T2 pm-seminarium 7.5.2004.
343
T1 RTG 12.12.2002. Enligt lraren kom exemplet frn en studenttext.
344
I Tolkning och tillmpning presenteras en vning som r tnkt att va upp knsligheten
(s. 69): Vrid och vnd p formuleringarna i en vers i en vald dikt. Forma argument fr och
emot olika tolkningar och utvrdera dessa argument. [---] Frsk att ordna argumenten i ett

202
 De krav p precision som frmedlas i juridikutbildningen (och som kan
formuleras med varierande benmningar och honnrsord) gller olika sprk-
liga niver och olika aspekter av skrivandet, frn vergripande innehllsliga
val till precision i ordval och ordformer:
Nyansering och stringens saknas i argumentationen [T1/3/276/slutk.]
Fundera ver varje pstende om det br vara med. [---] Om man byter ut
ngra ord kan det bli betydelseglidningar: torde och borde.345

Flera vsentliga delar i de sprkideal som frmedlas i juridiklrarnas text-

kommentarer fngas in nr T1-studenter i enktsvar sammanfattar vad de har
lrt sig av skrivandet p termin 1. Vikten av precision framtrder tydligt i
studenternas bild av hur deras sprk har frndrats. kad precision och nog-
grannhet framstr ofta som ngot vrdefullt som studenterna tillgnat sig:
Till det bttre! Frmsta skillnaden har varit noggrannheten vid ordval, me-
ningsbyggnad, disposition och kllhantering. [EnT103/m82/51]
Blir mer noga med sm sprkdetaljer. Lr sig vikten med att tnka efter vl-
digt noga nr man formulerar en mening. [EnT103/k82/73]
Skrivfrmgan har utvecklats, har varit mkt lrorikt. Lrt sig att vara nog-
grannare med detaljer och andra sm sprkfel. Lrt sig bttre att skriva ju-
ridiskt, sorterat bort sknlitterra formuleringar och dyl. [EnT103/k84/41]
Jag har lrt mig och utvecklats mycket. Jag har lrt mig att skriva klart och
enkelt och att inte ha s mnga syftningsfel. [EnT103/k/3]
Den sprkliga precisionen har utvecklats. (Minskad anvndning av mng-
tydiga ord etc). Den juridiska svenskan skiljer sig frn det vanliga sprket
och sdana skillnader tar tid att ta till sig. [EnT103/k84/43]

En uppsaliensisk juridikprofessor med rtter i Skottland, Iain Cameron, me-

nar att det finns ett krav p extrem precision och att detta krav fr konse-
kvenser fr personer med annat modersml n svenska:
Juridik r en mycket nationellt (troligen den mest nationella) inriktad disci-
plin. Kravet p extrem precision i sprkanvndning gr att disciplinen ltt blir
stngd fr den som inte behrskar det nationella sprket vl. (Cameron
2005:11)

Det r dock viktigt att notera att precision och klarhet inte r ett allenardan-
de ideal i juridisk sprkbehandling. En av juridiklrarna i min studie ppekar
att kravet p precision inte skall verdrivas. Hon menar att det delvis r en
myt att jurister skall skriva klart:

skriftligt tolkningsresonemang. [---] Argumentera s vertygande som mjligt fr den tolk-

ning du fredrar. Var strng mot dig sjlv. Sk verfra knslan frn denna vning till juri-
dikstudierna.
345
T1 RTG 15.11.2002.

203
 Exempelvis kan det finnas klara ponger fr en advokat att vara subtilt otyd-
lig i vissa sammanhang och verkligt entydig i andra. Det viktiga r inte att
skriva klart, utan att skriva klart nr man vill skriva klart!346

Ett problem med den betoning av precision som karakteriserar juridiklrar-

nas rttningsnorm r att det bestende intrycket hos studenterna kan bli att
det som ppekats bara r detaljer. I de fljande enktsvaren som kommer
frn studenter p termin 4 kritiseras lrares detaljppekanden:
Angriper fr mycket p smsaker [EnT404/m82/12]
Anmrker mest p stavfel. [EnT404/9]
Responser avseende stavfel, meningsbyggnad etc r ganska meningslst,
skulle hellre se att kritiken riktades mot den juridiska argumentationen, fr-
gestllningar etc. [EnT404/k78/21]

En del studenter intar ett frhllningsstt visavi lrarnas textkommentarer

dr de tar till sig budskapet samtidigt som de har en distans: Lst igenom
och frskt flja rden (ven om jag personligen inte hller med om allt det
som sgs.) Studenten nskar kommentarer som inte r s detaljerade, sna-
rare vergripande. Sm detaljer i sprket handlar ofta om tycke och smak.
[EnT104/79/JS14].
I en vidare frstelse av precisionens betydelse kan juristens sprkbruk
ses som brare av kvaliteter i den juridiska professionella verksamheten
kvaliteter som juridikstudenter skall beakta. Melander (2006:26) pekar p
hur lsare kan uppfatta slarvfel som uttryck fr nonchalans och bristande
ambition:
Och fr den frdige juristen finns det f saker som frtar medarbetares, klien-
ters och den juridiska omvrldens intryck av dig s mycket som om du upp-
levs som slarvig.

8.2 Kommentarer som rr ordval, uttryck och stil

Nr kommentarerna ordval och uttryck anvnds r det uppenbart att lraren
vill fsta studentens uppmrksamhet p det sprkliga uttrycket. Jag har inte
kunnat urskilja ngon tydlig skillnad i innebrden hos de tv kommentarer-
na, utan valet kan avgras av antalet ord som markeras. Uttryck avser fraser,
frn ett par ord till lngre markeringar som i fljande fall: Angrnsande

346
E-post 31.8.2009. Ett ifrgasttande av precisionsnormen finns ocks hos Mellinkoff
(1963:290, 295) som riktar en udd mot juristers proklamerande av precision som norm: The
standard answer to any criticism of the language of the law is that this language is precise.
[---] On both sides of the Atlantic respected lawyers spread the gospel of precision. [---] The
word precise is itself as loose as water, and this paradox has helped to keep alive the dogged
belief of lawyers in the precision of their language. Mosesson (1986:33) argumenterar fr att
anvndning av sprkligt oklara formuleringar utgr ett stt att stadkomma att juridiken kan
fylla sina funktioner.

204
problematik till mnet grundlagsndring tycks kopis, en avgrnsning i m-
net blir tyvrr ett mste. [T1/2/227]. En del lrare anvnder kommentaren
ordval ven vid flerordsuttryck: arbeta upp, bringa klarhet, stryka p foten
[T2/79].
I den lista ver nomenklatur som anvnts p termin 1 beskrivs det sprk-
bruk som franleder lrarnas kommentarer ordval och uttryck med samma
vergripande formulering:
Uttr. Mrkligt uttryck. Passar dligt in i den juridiska tonen.
Ordv. Mrkligt ordval. Passar dligt in i den juridiska tonen.

Kommentarer som rr ordval gller ofta fall dr studenten inte uttryckt sig
tillrckligt pregnant:
reglerna kan formuleras p ett smidigare sett [stavningen sett ej markerad]
LK: ordv. [T2/119]
anbudstagaren mste avsl ett brukligt anbud fr att inte bindas vid avtal.
LK: ordval [T2/51]
fr att han inte passar in i samhllet LK: Mycket oprecist [T1/3/216]

De sprkdrag som markeras med kommentaren uttryck r av skiftande slag.

Ett exempel p det utgr tre fall av kommentaren som finns i ett och samma
stycke [T1/3/115]. I det frsta fallet frmedlar den vad som r strikt skrift-
sprksnorm nr bruket skiftar: Konstruktionen dels och ndras till dels
, dels.347
I det andra fallet gller kommentaren uttrycket se ut i frasen redogra fr
hur lagprvningen i Sverige ser ut. Uttrycket kan uppfattas ha vardaglig
prgel och vag innebrd. Kommentaren fljs hr av ett utropstecken. Tredje
gngen kommentaren anvnds (nu fljd av ett frgetecken) utgr den en
reaktion p en formulering som avviker frn mer vedertaget bruk av uttryck-
et ha en stark stllning: Tyskland har en frfattningsdomstol i stark stll-
ning. Lraren ger inget ndringsfrslag.
Det r ovanligt att lrare fogar flera ord till kommentaren ordval. I nsta
exempel utvecklar lraren bedmningen att studenten anvnt fel ord:
Denna promemoria r gnad att LK: ordval (huruvida denna PM r gnad att
utreda ngonting r upp till mig att bedma du menar mnad?) [T2/12]

347
Sprkriktighetsboken (s. 199) anger angende dels konstruerat med och eller men: Sdana
uttrycksstt har, fastn de ibland har klandrats, ett mycket starkt std i svl nutida som ldre
tiders sprkbruk. Framfr allt r konstruktioner med och mycket frekventa. Ngra stilistiska
eller genremssiga aspekter p sprkbruk tas inte upp. I Att skriva juridik nmns konstruk-
tionen under rubriken Konsekvens och symmetri (s. 39): Ett dels mste fljas av ytterli-
gare ett dels. Det hnder ocks att normen frmedlas av en student (en tidigare eller under
studierna tillgnad norm): dels d mste man skriva dels. T1 pm-handledning 25.11.2004.

205
Studenten anvnder ett ord som hon eller han inte helt behrskar innebrden
av. Genom lrarens kommentar fr studenten vgledning i sin ordanvnd-
ning.
Kommentaren ordval har ofta ett stilistiskt syfte. I en T2-text (fem textsi-
dor) ger lraren kommentaren till 18 ord och uttryck [T2/79]. Ett avsnitt i
lrarens slutkommentar som rr sprket innebr en stilistisk uppmaning: Se
ver sprket! Undvik talsprk och alltfr vrdeladdade ord. I ngra fall r
det tydligt vilka uttryck som lraren beskriver som vrdeladdade: frestande,
lockande, bekymmer, oskerhet, de vackra idealen. ven ordet komplikation
fr kommentaren ordval. Det r oklart om lraren betraktar det som ett vr-
deladdat ord. Det r inte frvnande att ordet bihang markeras. Intressant att
notera r dock att ordet tydligen anvnds i kurslitteraturen; lraren tillfogar
fljande kommentar: att Grauers anvnder det frndrar inte bedmning-
en.
Den hr studenten anvnder en del bildliga uttryck, vilka inte sjlvklart
gr att hnfra till ngon av lrarens kategorier talsprk eller alltfr vr-
deladdade ord men som genom sin stilistiska prgel inte passar in i den
juridiska tonen: dra ronen t sig, frpassas till papperskorgen, stryka p
foten. Till de markerade orden hr ett med tydlig skriftsprklig prgel (eller
med ordbehandlingsprogrammets benmning lderdomlig): annorstdes.
ven uttrycket bringa klarhet har en skriftsprklig prgel (Svenskt sprkbruk
anger stilnivn hgtidligt, lderdomligt vid verbet bringa; mjligen har
bringa klarhet en ngot mindre lderdomlig klang). Vi ser hr exempel p
hur kommentaren ordval fr avse ord och uttryck med skiftande stilistisk
prgel och hur slutkommentaren ger vissa ledtrdar till tolkningen av lra-
rens budskap nr en marginalkommentar inte ger tydlig information.

8.3 Stilistisk precision

Att alltmer ervra en vetenskaplig stil r ett led i alla studenters sprkliga
inskolning. Det handlar bland annat om att lra sig att frst och hantera
skillnader mellan olika stilniver. De nya juridikstudenterna skall bde till-
gna sig textmnster frn lagar, rttsfall och rttsvetenskaplig litteratur och
hitta balansen mellan ett efterstrvat ledigt sprk och ett alltfr vardagligt
sprk. Frfattarna till Att skriva juridik frsker tydliggra hur balansgngen
mellan olika sprkliga stilar kan hanteras (s. 1819):
Ett viktigt allmnt rd mste drfr vara: var kritisk mot kllornas skenbart
imponerande formuleringar. Behver du konkreta exempel p hur man skri-
ver bra och utan krngel br du vnda dig till frskt material. Detta r fr det
mesta men lngt ifrn alltid skrivet p ett acceptabelt utredningssprk.
Nu kommer du ofta att vara tvungen att anvnda ldre kllmaterial med
otidsenligt sprkbruk. Glm d inte att talsprket r en mycket god hjlp att
f fram en lmplig skrivning. [---]

206
 En kompletterande tumregel som skyddar mot frlegade ord r att om or-
det frefaller helt omjligt att anvnda i ett vrdat talsprk s br det inte hel-
ler anvndas i skrift. Denna talsprkskontroll skyddar rtt vl mot ett uppstyl-
tat och krngligt sprk.
Nr detta r sagt br emellertid betonas att enkelhet inte i strsta allmn-
het kan frknippas med anvndning av talsprk i PM och uppsatser. Tvrtom
mste vi varna fr att ta med utprglat talsprkliga uttryck och vndningar i
texten. Det leder till stilbrott och ger ett barnsligt eller slarvigt intryck. Den
irriterande pratighet som fljer gr ocks emot kraven p klarhet och kon-
centration.
Det gller fljaktligen fr PM-frfattaren att akta sig bde fr ytlighetens
och pratighetens Scylla och stelbenthetens och krnglighetens Charybdis.

Stilistisk vacklan torde vara en ofrnkomlig ingrediens i de nya studenternas

sprkliga inskolningsprocess och r mycket ptaglig i vissa av studenternas
texter. Bilden av Scylla och Charybdis ger d kanske en tankestllare ven
om det fr studenterna terstr mycket arbete fr att f konkret och praktisk
kunskap om vilka former av talsprklighet respektive kanslisprk som r
acceptabla.348 Vid en RTG-trff p termin 1 tar en student upp frgan om stil
och talsprk som ett problem. En annan student fyller i att det r svrt att
hitta det dr mittemellan. Lraren hller med om att det r ltt till att man
pendlar, vilket kan f egendomliga effekter.349 Vid pm-handledning ka-
rakteriserar en lrare stilidealet som ngonstans emellan:
Klampa in, lite vl talsprkligt, srskilt om man jmfr med stundom. Det
blir ett tydligt stilbrott. Hlla sig ngonstans emellan.350

Nr stilistiska brister berrs i En promemoria om PM-rttning betonas den

problematiska kombinationen av talsprk och stelhet:
Talsprkligheter (ondigt lnga meningar (ger ett pratigt intryck), ondiga
smord (ju, s etc.), veranvndning av utropstecken och retoriska fr-
gor, yviga sprkliga gester i allmnhet, personligt tilltal och verdrivet pole-
miska texter)
Stelheter (veranvndning av, exempelvis, omvnd ordfljd, nakna sub-
stantiv, substantivering och passiv form)351
Vrst r nr dessa extremer blandas.

348
Dessutom skiljer sig frmodligen den uppfattning om vad som r vrdat talsprk som
frfattarna till Att skriva juridik har frn en del juridikstudenters uppfattning.
349
T1 RTG 12.12.2002.
350
T1 pm-handledning 12.10.2004.
351
Omvnd ordfljd innebr att det finita verbet kommer fre subjektet. Gullberg (1959:110)
ger ett exempel p den srskilt av affrssprket omhuldade omvnda ordfljden (efter och):
Efter hemkomsten utgav Heidenstam en diktsamling, och vckte denna genast stor uppmrk-
samhet. I anvisningar fr nutida myndighetssprk rekommenderas anvndning av aktiv
istllet fr passiv form. I en skrivhandledning frn Lnsstyrelsen i Stockholms ln ges fljan-
de motivering: Annars blir sprket tungt och opersonligt och mnniskorna frsvinner ur
texten. (Citerat efter Nord 2004:57).

207
Ett stilistiskt budskap i Att skriva juridik (s. 52) r att variation av ord och
fraser behvs i skriftsprket:
Till skillnad frn det talade sprket fordrar skriftsprket variation fr att inte
bli monotont och trist. Du br allts inte nja dig med att frska f fram en
text som r klar, sprkligt korrekt, enkel och koncentrerad utan ocks strva
efter att variera ord, uttryck, ordfljder och meningstyper. Facktermer och
andra fr texten sakligt betydelsefulla ord br dock undantas frn denna str-
van med hnsyn till nskemlen om klarhet och precision.

Frgan om hur det stilistiska idealet ser ut kan belysas med ett kort utdrag
frn en studenttext som i lrarens slutkommentar fr karakteristiken Bra
och trevligt sprk [T2/79]. Pm-texten innehller fyra lrarkommentarer.352
Den skadelidandes rtt till ersttning utanfr kontraktsfrhllanden regleras
framfr allt i Skadestndslagen (SkL 1:1). ven i speciallagstiftning ssom
Patientskadelagen terfinns regler fr ersttning av skada. Gemensamt fr att
handling och underltenhet ska franleda skadestndsskyldighet r att skada
ska ha uppsttt och skadan ska ha drabbat annan.[fotnot] Med utgngspunkt hri
skall distinktionen mellan plikt vad gller det aktiva handlandet respektive
underltenheten gras.

Av karakteristiken i slutkommentaren och antalet kommentarer att dma

anses stilen vara god. Bedmningen bra sprk kan grundas p att me-
ningsbyggnaden flyter vl (och att den inte uppvisar ngra formella brister).
Texten i det citerade stycket har dock en ganska tung prgel.
I avsnitt 8.3.1 tar jag upp stilistisk precision som en frga om juridisk
kontra ojuridisk ton. I de fljande avsnitten behandlar jag stilfrgan utifrn
ngra stildrag som ofta berrs i juridiklrarnas textkommentarer: talsprklig-
het, vrdeladdning, krngliga, stela eller lderdomliga drag, bildsprk och
retoriska frgor.

8.3.1 Ojuridisk ton

I boken Examinationer (Melander 2006) anvnder frfattaren bildsprk fr
att beskriva juridikstudenternas sprkliga inskolning. I en avsnittsrubrik
(3.2.2) introduceras en bild som pekar p karaktren hos sprkanvndningen
i den juridiska praktikgemenskapen: Att finna en juridisk ton en ny kr-
medlems snglektioner. Det scenario som frmedlas i avsnittet ansluter vl
till min beskrivning av juridikstudenternas skrivande:
Den vanligaste kommentaren i den nyblivne studentens alster r nog att lra-
ren markerat ett ord eller en del av en mening, och i marginalen skrivit ord-
val, uttryck, eller liknande. Med en sdan formulering avser hon normalt
att visa fr studenten att promemorietexten i det aktuella avseendet inte hller

352
Pm:et fr 4+ av maximalt 6 pong. Textutdraget r hmtat frn avsnitt 4, Jmfrande
analys.

208
 en lmplig juridisk ton. Det r ostmt och lter falskt. Samtidigt r det vanli-
gen inte grammatiskt fel. (Du mste drfr skilja rdgivande synpunkter frn
direkta anmrkningar). Frgar man lraren vad hon menar med sin kommen-
tar blir hennes svar troligen fga upplysande: En jurist skulle inte skriva
som du har gjort. Pressar du henne kan hon nog sga varfr det frhller sig
p detta stt, eller rentav ge ett konkret frslag till frbttring. Vad hon dr-
emot inte kan gra, vad som r omjligt att gra, r att uppstlla regler fr
hur sprktonen skall tas. (a.a. s. 28)

Melander rekommenderar studenterna att inta frhllningssttet att

tacksamt och sjlvkritiskt ta emot lrarens rd om vad som lter bra och vad
som skr i ron och gon.353 Inta en optimistisk attityd! Med tiden skaffar du
dig en egen god juridisk sprkstil. (ibid.)

Till begreppet ojuridisk ton associerar Melander (a.a. s. 29) framfr allt ut-
tryck som r:
Vardagsnra eller banala
Opassande vrdeladdade
Onyanserade eller spekulativa

En lrare beskriver karaktren hos de skriftliga pm-kommentarerna som att

de finns p en skala frn fel till rd och tips. Hon lter studenterna frst att
det finns saker som inte r grammatiskt fel men som str den juridiska to-
nen. Hon ger hr dock inga konkreta exempel p sdant som str.354 Som
jag nmner i avsnitt 8.2 avser kommentarerna ordval och uttryck sdant som
passar dligt in i den juridiska tonen (T1, nomenklaturlista).
Det r rimligt att frvnta sig att lrarkommentarer som ger den uttryckli-
ga karakteristiken ojuridiskt pekar ut grundlggande juridiska genremnster.
Kommentaren ojuridiskt i mitt material frmedlar dock inte ngon tydlig
bild av krnan i juridiskt sprkbruk. Ojuridiskt hnvisar i stort sett till samma
slags brister som kommentarerna talsprkligt och vardagligt. Det som kom-
menteras r vardaglig ton, vaghet och bristande precision; i ett av de nedan-
stende exemplen p ojuridiskt sprkbruk finns ocks kommentaren otydligt.
Det r inte alltid uppenbart vad som franleder kommentaren ojuridiskt:
Personligen lutar jag mot det senare alternativet LK: uttr (ojuridiskt) [T1/3/
225]
Att det r p detta vis r en kvalificerad gissning som bygger p grundlg-
gande rttsekonomiska principer. LK: Form. ojur. [T2/30]
I sdana hr fall anser jag att det LK: ojuridiskt [T1/3/196]

353
En liknande syn p sprklig kvalitet uttrycks av Arnesdotter (1994:88): Sprkdrag i juri-
dikstudenters texter som hon som juridiklrare reagerar mot beskrivs som sprkliga van-
prydnader (citattecken i original).
354
T1 RTG 17.11.2004

209
 Det som d faststlldes, nmligen att meddelanden med kommersiellt syfte
och kommersiella frhllanden till freml inte faller inom det tryckfrihets-
rttliga omrdet, r det som under lng tid varit vgledande och av central be-
tydelse. LK: lite ojuridiskt [T1/3/24]
Det kan sgas att i svensk rtt lggs mer vikt vid yttre indikationer p att ett
avtal kommit till stnd n ifall det faktiskt varit parternas avsikt. LK: ojur.
[T2/30]
Men att erstta det positiva kontraktsintresset vore inte bara att erstta det till
s det en var [LK: ofullst!] innan frhandlingarna utan till hur den skulle bli
om ett avtal kom till. LK: otydligt, ojur. [T2/30]
Eftersom det kan vara flera personer som pverkas av rttsakten LK: ojuri-
diskt [T1/3/196]

8.3.2 Talsprklighet
Eftersom de nya juridikstudenternas tillgnande av det juridiska sprket till
en vsentlig del handlar om stil r det viktigt vilken bild av olika stilniver
som frmedlas i utbildningen. Karakteriseringarna talsprk och vardagligt r
mycket vanliga men ocks pratsprk och pratigt frekommer:
LK: Sprket r p sina stllen pratigt och saknar stringens. [T2/151]
Sprkliga brister: En del har frmgan att anvnda pratsprk.355

Sprkdrag som r tydligt frknippade med talsprklighet hr generellt sett

inte hemma i akademiska skriftsprksmnster, och fr juridikstudenter r
undvikandet av talsprklighet en mycket viktig aspekt av tillgnandet av
etablerade sprkmnster i texter med juridisk anknytning. Uppenbara tal-
sprksformer som vrat frekommer sllan i dessa studenters texter, och
frekomsten kan ptalas med det bestmda nej [T1/3/74]. Det framgr inte
vilka talsprksdrag som T1-studenten nedan har svrigheter med att undvika,
men talsprklighet r allts ett problem:
Fortfarande svrt att inte f anvnda sig av talsprk [EnT103/m82/143]

I exemplet nedan visar kommentaren talsprk att det finns en onskad stilis-
tisk prgel:
Vid den aktiva identifikationen skapar det hr inga strre problem, eftersom
arbetsgivaren endast ansvarar fr LK: talsprk [T2/110]356

Det som ptalas r anaforisk referens (ver meningsgrns). Det finns en viss
otydlighet, och lraren anvnder karakteristiken talsprk som ett stt att p-

355
T1 RTG 12.11.2003.
356
Meningen inleder ett stycke. Det hr kan syfta p den fregende meningen: Detta inne-
br att den skadelidande skall kunna utkrva hela skadestndsbeloppet frn den person som
den skadelidande vljer.

210
peka att uttryckssttet inte r gngbart i den juridiska diskursen. Kopplingen
till talsprk r dock inte uppenbar. I talsprket kan ett uttryck som Titta p
det hr anvndas, och referensen hos det hr r d beroende av samman-
hanget (deiktisk syftning). I studentens pm finns dock referensen i texten.
Ett av knnetecknen p sprkdrag som fr kommentaren talsprk r bris-
tande precision. Utifrn fljande lrarkommentar kan studenten dra slutsat-
sen att ett problem med en talsprkligt prglad stil r att den leder till brister
i precision: Sprket r ok, men skulle vinna p lite mer precision. Det snud-
dar vid talsprk ibland. [T1/3/228/slutk.]. En lrare kopplar samman var-
dagssprkliga formuleringar och ojuridisk ton: Sprkligt r texten ojuri-
disk till sin ton; alltfr mnga vardagssprkliga formuleringar tynger
[T1/2/299/slutk.]. Intressant att notera r lrarens ppekande att det vardags-
sprkliga tynger. Frgan r om vardaglighet och talsprksdrag i skrift per
definition innebr bristande precision. Utifrn uppfattningen att vardags-
sprklighet alltid innebr otydlighet (och drmed frsvrar frstelsen) kan
lrarens kommentar att de vardagssprkliga formuleringarna tynger vara
motiverad. Det som r vardagssprkligt eller talsprkligt avviker drmed
frn en verordnad stilnorm.
Lraren markerar en rad formuleringar som inte r ogrammatiska eller
tydligt talsprkliga men som utifrn kraven kan uppfattas som inte tillrck-
ligt pregnanta. Genom sina kommentarer frmedlar lraren att det r viktigt
att vara observant vid valet av uttrycksstt [T1/2/299]:
finner man att det kan handla om republiker och monarkier LK: uttr
lter dem avgra de mesta inomstatliga rendena LK: uttr
Nr det gller makt, grna kallad normgivningsmakt LK: ?
ju lngre ner i hierarkin man kommer LK: uttr
om man delegerar bort frn riksdag och regering LK: uttr
riksdag och regering som nd r ganska allmnna instanser LK: uttr
vara bra om lagen d inte fastnar i systemet utan istllet omformas efter LK: ?

Studenterna mste ocks undvika vad som kan benmnas talarsprk: Inte
som om ni hll ett middagstal.357 Hrvidlag kan kurslitteraturen inte alltid
tjna som frebild. En lrare ppekar att en viss namngiven frfattare kan
ha en mrklig ton.358 Det handlar d om nedskrivet tal, vilket studenterna
kan mrka p inledningsorden: herr ordfrande. Ibland kan det som en
lrare benmner talsprk snarare beskrivas som talarsprk:
Efter att ha ftt en uppfattning om hur rttsreglerna ser ut i Europakonventio-
nen, tervnder jag nu till regeringsformens andra kapitel. LK: lite tal-
sprksaktigt [T1/2/120]

357
T1 RTG 12.12.2002.
358
T1 RTG 12.12.2002.

211
Instllningen att talsprklighet skall undvikas r frstelig, men uppfattning-
en om vad som r talsprksdrag kan behva nyanseras. Frdjupade kunska-
per om vad som utmrker autentiskt talsprk kan ge en skrare grund fr
stilistiska bedmningar. I fljande exempel anvnder lraren talsprk som
den karakteriserande benmningen p en sammansttning som hon menar r
felaktig:
Viljan med besittningsverltelsen r allts viktig. LK: talsprk / besittning
verlts inte. [T3/46]

Det r enligt min mening uppenbart att uttrycket viljan med besittnings-
verltelsen inte r talsprkligt. Lrarens val av benmning r inte helt ge-
nomtnkt. Kommentaren talsprk frekommer tolv gnger i texten. Till de
uttryck som fr den karakteristiken hr
att personen ifrga kan agera med saken
att godset inte skulle vara av bestmbar art
tillfogar det sista i produktionsfasen av maskinerna
en analogi med handelsagentur skulle kunna vara till frdel fr

I inget av dessa fall finns en tydlig koppling till talsprklighet. Lagerholm

(2008:177) beskriver det naturliga talet som personligt, knslomssigt och
associativt.359
Den genre som juridikstudenternas pm utgr skall ha en tydlig skrift-
sprklig prgel. Ord och uttryck som r utprglat skriftsprkliga kan dock
stra i en studenttext ven om de egentligen fungerar vl fr en person som
r van vid juridisk text. Ord som r stilistiskt markerade som stela sticker ut
nr en text varierar stilistiskt, vilket de nya juridikstudenternas texter ofta
gr. Fr bde vardagliga och stela uttryck gller att de kan stra lsningen
ven om de inte r oklara. Det r uppenbart att mnga av lrarna i min studie
vill stdja de strvanden efter enkelhet som finns som en grundton i juridik-
utbildningens sprkliga budskap, och de markerar ofta stela eller krngliga
formuleringar.
Att kriterierna fr vad som betraktas som talsprkligt eller vardagligt
ibland r oklara leder till att det blir svrare fr studenterna att tillgna sig de
stilistiska rden i lrarnas kommentarer. Anvndningen av benmningen
talsprk r intressant som en belysning av vilken stilistisk kunskap som kan
frmedlas genom kortfattade karakteriseringar i lrares textkommentarer:
Fr mig sjlv handlar moral om LK: talsprk [T1/2/275]
Det strikta ansvaret uttrycks i sdana hr fall i speciallagstiftning. LK: vard.
[T2/91]
framstr som uppenbart vid det hr laget. LK: lget? talsprk [T1/3/24]

359
I fljande fall r kommentaren dock relevant: snudd p frskingrar medlen.

212
I ett annat pm fr uttrycket i sdana hr fall kommentaren ojuridiskt [T1/3/
196]. Det visar hur det talsprkliga och det ickejuridiska sammanfaller. Som
ojuridiskt och vardagligt karakteriseras ocks det understrukna uttrycket
nedan:
S det beror p vilken synvinkel man ser allt frn om skyddet ska anses svagt
eller starkt. LK: Inte inleda mening. Ojuridiskt, vard. [T1/3/196]

Den understrukna frasen markerar ett samband mellan led i studentens tan-
kegng, men meningen r konstruerad p ett stt som avviker frn strikt
skriftsprksnorm och vedertaget juridiskt sprkbruk.
I ett av exemplen ovan har uttrycket vid det hr laget markerats. I Svenskt
sprkbruk har vid det laget inte ngon stilistisk etikett, vilket fr tas till in-
tkt fr att det inte har en tydligt talsprklig prgel. Jag kan ocks konstatera
att formuleringen vid det hr laget anvnds i kursinformation p termin 1.360
Lrarens kommentar talsprk utgr inte en beskrivning av den stilistiska
halten hos uttrycket i en mer objektiv bemrkelse utan br mer ses som en
yttring av att hon inte har mtt uttrycket i de mnsterbildande texter som hon
relaterar sin pm-bedmning till. Talsprk blir ett slags samlingsbenmning
p alla stilistiska niver som r mindre formella n den juridiska prosan.
Ordet talsprkligt tillgrips i brist p andra mer pregnanta stilistiska be-
skrivningar. Formuleringen talsprkligt, eller s i fljande kommentar vitt-
nar om svrigheten att hitta en lmplig benmning i den tillgngliga termino-
login:
Jag kommer att brja med en kort presentation av huvudreglerna gllande av-
talsrtten LK: lter inte riktigt bra [] eller talsprkligt, eller s. [T2/75]

Vad som uppfattas som talsprkligt bygger p sprkbrukarnas sprkknsla

och p de normer som r kopplade till den. Ibland kommer pgende norm-
frndringar till uttryck i juridiklrarnas rttningspraxis. I ett pm gr lraren
fljande stilistiska ndring: en utav anledningarna [T2/204]. Exemplet fr-
anleder frgan vilken typ av ndring som lraren tnker sig och vad studen-
ten uppfattar. Ordet utav har nmligen ftt en frndrad klang, vilket kom-
menteras i en sprkspalt i Dagens Nyheter (Av och utav fint eller folk-
ligt? Grnbaum 2006). Den korrigerande juridiklraren kan ha uppfattningen
att ordet utav r talsprkligt, men studenten kan uppfatta det som att lraren
vill stadkomma ett ledigare sprk. ndringen i studenttexten gr oss upp-
mrksamma p att det i studenternas inskolningssituation inte r sjlvklart
vad som r talsprkligt och vad som representerar ett stelare sprk.361
360
Mot bakgrund av att sprkbehandlingen vid det hr laget br vara god, beror pongstt-
ningen huvudsakligen p den rttsliga analysens kvalit. Terminskurs 1/Juridik II 2005.
Bilaga 3 Bedmning av PM.
361
Fr att f en bild av juridiklrarnas syn p ordformen utav har jag gjort en smrre under-
skning via e-post och ftt svar frn tolv personer. De flesta av dem uppfattar ordet som
talsprkligt, men flera nmner ocks att det gr att texten ser tillkrnglad ut (utslag av en

213
 Den belysning som ordet utav fr i Uppsatshandbok (Ekengren & Hinn-
fors 2006:110) vittnar om det hanterande av sprkfrndringar som uppsats-
rttande akademiska lrare ibland str infr. I handboken fr lsaren veta att
ordet utav inte hr till skriftsprket. Frfattarna r medvetna om att sprk-
normer r frnderliga och ger sin syn p vad det innebr fr studenters upp-
satsskrivande:
Sprk r naturligtvis stndigt under utveckling och det som idag uppfattas
som utanfr skriftsprket kan mycket vl vara fullt accepterat i framtiden.
Vr uppfattning r dock att uppsatser r fel forum fr sprkfrndring.

Ocks i lrares slutkommentarer r utrymmet s begrnsat att generalisering-

ar i bilden av vad som r talsprk blir fljden. Under rubriken Sprklig kva-
litet (Korrekt och lttlst sprk) i en blankett fr pm-bedmning p termin 1
koncentreras lrarens sprkliga rd till att glla tv ord:
LK: I princip r ditt sprk korrekt. Beakta i vart fall speciellt fljande: und-
vik ska och s dessa uttryck hr till talsprket! [T1/2/258/slutk.]

Talsprket kan dock ocks tjna som ett nskvrt stilistiskt riktmrke. Att
skriva juridik rekommenderar en s kallad talsprkskontroll, exempelvis
nr studenterna mter otidsenligt sprkbruk i ldre kllmaterial: Glm d
inte att talsprket r en mycket god hjlp att f fram en lmplig skrivning
(s. 1819). I handboken problematiseras inte srskilt tydligt de utslag som
talsprkskontrollen kan ge vid konkreta sprkval. Nakna substantiv (utan
artikel eller ndelse) kan tilltas i de fall de r naturliga i normalt talsprk.
I tredje upplagan av Att skriva juridik, som var aktuell under min material-
insamling, uppges ta ut en avgift vara ngot som man inte sger (s. 44). Jag
frmodar dock att flertalet juridikstudenter d inte ens nuddade vid tanken
att ta ut avgift skulle vara det enda mjliga uttryckssttet. Svenskt sprkbruk
anger bda varianterna (ta ut [en] avgift). I fjrde upplagan av Att skriva
juridik (2006) r exempelfrasen borttagen.
I Att skriva juridik hnvisas i ett inledande kapitel om det juridiska spr-
ket p flera stllen till Erik Wellanders bok Kommittsvenska, dr den bsta
tumregeln sgs finnas: Enkelhet i framstllningen kan man lra av det tala-
de sprket, som i detta hnseende r avgjort verlgset skriftsprket. (Wel-
lander 1974:51). En annan formulering hos Wellander som inte citeras i Att
skriva juridik uttrycker p ett pregnant stt hans stilistiska ideal fr kansli-

tillkrnglingssjuka som r negativ, ett av med en ondig skrytfena). En av de lrare som

anser att ordformen utav skall undvikas resonerar p fljande stt: Jag skulle fr min del
markera utav. Det r en ordform som framstr som talsprklig, eller mjligen slarvig, och
som inte fungerar i den typ av vrdade skriftsprk som man br anvnda som jurist. Hrvid
utgr jag nog frn min egen situation; jag skulle inte kunna anvnda utav i avhandlingstext
(eller i ngon annan juridisk text heller fr den delen) utan att det skulle f ett ltt inkompetent
skimmer ver sig. Av r den korrekta formen i det hr sammanhanget. (E-post februari
2007).

214
sprk. Detta komplexa ideal kan sgas glla ocks fr juridikstudenternas
pm-skrivande: Idealet r en framstllningsform som i sig frenar kansli-
sprkets logiska reda och genomtnkta klarhet med det talade sprkets
otvungna enkelhet (Wellander 1974:131).
Det stilistiska ideal som studenterna skall anamma r drmed inte s en-
kelt att f grepp om. En student sammanfattar i sin beskrivning av viktiga
inslag i en jurists sprkanvndning detta ideal: en bra avvgning formellt
vardagligt [EnT404/k81/28]. ven om de olika lrarna p juridikutbildning-
en har samma vergripande stilistiska ml har de troligen olika uppfattningar
om hur avvgningen formelltvardagligt skall gras. Studenter kan ocks ge
uttryck fr en uppfattning som avviker frn lrarens. P kursen Juridisk
svenska betonade lraren enkelhet i sprket. Exempelmeningen Fastighets-
kpet framstod fr henne som den centrala rttshandlingen sades vara ty-
piskt juridiskt sprk, fast inte i positiv mening. Lraren ville ndra fram-
stod som till var, men en student ansg att de tv uttrycksstten inte betyder
samma sak. Studenten kommenterade sin stndpunkt med ngra formule-
ringar som ger en bild av inskolningsprocessen hos en T1-student:
Vi har ftt lra oss att nyanseringen r viktig. Man har redan blivit frgiftad
efter en och en halv mnad. [] r det bara jag som uppskattar vltalig-
het?362

Den sprkliga inskolning som juridikstudenterna r inbegripna i ger dem en

successivt kad insikt om vad som utmrker en nskad respektive icke ns-
kad sprklig stil.

8.3.3 Krngliga, stela eller lderdomliga drag

Skriv enkelt r ett av de ml fr juristsvenskan som stlls upp i Att skriva
juridik (s. 17), och det finns relativt ofta anledning fr lrarna att markera
tillkrnglade formuleringar:
Du krnglar nog till sprket i ondan: Rubriceringen av freliggande PM363

Formuleringar som ger ett ptagligt stelt eller lderdomligt intryck ptalas av
lrarna. Stelheten finns i bde enstaka ord tillse [T2/228], erfarenhetsav-
saknaden [T2/204] och lngre formuleringar. Ibland ppekas att stelheten
har menlig inverkan p frstelsen av innehllet.
En handling r frvarad hos myndighet nr den r rent fysiskt hos myndighe-
ten, tagits omhand av behrig tjnsteman, tillhr myndighet eller r tillgng-

362
T1 kursen Juridisk svenska 9.10.2003. Studentens uppskattning av vltalighet anknyter till
ett engelskt stilideal, s som det beskrivs av Hartman (2003:77): Till det akademiska hant-
verket hr att kunna skriva ett vackert sprk och att kunna bertta.
363
T1 pm-handledning 12.10.2004.

215
 lig fr myndigheten. LK: uttr. finns / formulering / stelt sprk som pminner
om lagtext [T1/3/1]
Enligt 1 kap. 2 TF fr inte myndigheterna granska i frhand tryckt skrift el-
ler frbjuda tryckningen. LK: se kommentaren ovan [T1/3/1]
Det synes te sig s att LK: stelt [T2/200]
mycken praxis r nnu ldre LK: stelt [T2/195]
LK: Ge akt p att inte krngla till sprket i ondan! Du har bitvis s stel me-
ningsbyggnad att innebrden frsvinner. [T1/3/26/slutk.]

I fljande exempel kan det vara ordfljden som utgr krnan i karakteristi-
ken krngligt. Kommentaren osnyggt r mngtydig:
Vikt skall ven fstas vid den markanta ndringen i den praktiska tolkningen
av sjlvstndigheten LK: inte fel, men osnyggt, och krngligt [T1/2/218]

Krngligt sprk r inte alltid ngot som studenterna vill undvika. Det kan
finnas en lockelse i att stadkomma formuleringar som definitivt inte r var-
dagliga:
Det r drfr prekrt huruvida en termination av anstllningsavtalet grundar
sig p LK: Motst frestelsen att krngla till sprket [T2/33]

I fljande fall ligger det troligen stilistiska aspekter bakom lrarens kom-
mentar, men det r oklart vilken typ av frndring som lraren skulle vilja
se. r studentens formulering otydlig eller ondigt stel?
barn och vuxna deltog i lek med fotboll LK: form. [T2/199]

Hos ngra studenter som har allvarliga problem med att behrska de sprkli-
ga kraven r tillkrnglade formuleringar en central del av problemet. Nedan
citeras meningar frn tv studenttexter (som ftt lgsta pong, 1) och lra-
rens slutkommentarer till texterna (samma lrare):
Tendensen av anvndande av prejudikat som rttsklla prglas i Sverige av
en formalitet.
LK: Sprkligt stora brister, du mste se ver ditt stt att formulera dig fr-
sk vara enkel o rttfram i sprket det tillkrnglade blir ltt fel. [T1/2/279/
slutk.]
Strmholm skriver ven om vikten av intellektuell skrpa och att undvika ls
pratighet i domarna. Detta, inte med syfte att bespara juristerna ondigt arbe-
te men, fr att domarna, prejudicerande eller ej, d de faller, inte r en lrd
lek mellan jurister utan i hgsta grad en hndelse med reel [s] verkan fr de
tvistande parter som domstolen har att dma mellan.
LK: Sprkligt stora brister. Du skriver ondigt komplicerat o behrskar det
inte alls. Du mste frenkla o vara mycket noga med hur du uttrycker dig.
Det bristflliga sprket gr att sjlva resonemangen blir svrbegripliga eller
helt felaktiga. [T1/2/38/slutk.]

216
En lrare p termin 3 ger karakteristiken 1800-tal t uttrycken slunda,
stillvida och ger tillmplighet [T3/11]. Exemplet frn termin 3 r intres-
sant eftersom det visar en student som efter tre terminer tycks mer prglad av
bilden av det upphjda juridiska sprket n av utbildningens budskap om
enkelhet i sprket. Lraren verkar se sig franlten att tydligt sga ifrn; det
r modern svenska som gller:
I freliggande promemoria skall remissvar avges p rvdabalksutredningens
frslag till lagndring i SOU 1998:100. LK: 1800-tal Skriv modern svenska!
[T3/11]

Vid ett tillflle anvnds kommentarvarianten arkaiskt. I det fallet r det

uttrycket icke desto mindre som ptalas [T6]. Jag uppfattar arkaiskt som
ett skarpare avstndstagande n stelt. I Svenskt sprkbruk har inte ngon
uppgift om stilniv fogats till uttrycket.364

8.3.4 Vrdeladdade uttryck

Ett led i det vergripande kravet p precision utgrs av strvan efter en sak-
lig, neutral och avskalad stil; en utredande juridisk text skall vara nykter
och saklig (Att skriva juridik s. 52). Idealet kommer naturligtvis att prgla
juridikstudenterna alltmer under utbildningens gng, och det r intressant att
notera hur en T4-student intar en kritisk distans till stilideal som hon mtt i
tidigare skolsammanhang:
Kurslitteraturen har definitivt format sprket tidigare (grundskolan + gym-
nasiet) s tyckte lrarna det var bttre ju fler adjektiv man lyckades spy ur sig
men det har ndrats. [EnT404/k81/5]

Med sprklig och innehllslig precision som ledstjrna blir det viktigt att
undvika den mngtydighet som kan prgla vrdeladdade uttryck. I fljande
exempel har lraren och studenten kanske olika uppfattning om hur mycket
vrdering som ligger i det markerade uttrycket. Lrarens ndringsfrslag ger
dock en mer saklig och neutral ton:
Denna grupp vill f igenom ett statsfrbund LK: uttr. infra? [T1/3/217]

Uttryck som har ngot inslag av vrdeladdning r ganska vanliga i texter

skrivna av nya juridikstudenter:
Det r inte roligt fr den anstllde att LK: uttr. [T2/218]
Det vore absurt att LK: ordv. [T2/199]
en viktig grundlag frmst fr att den tvingar svenska domstolar till att
LK: nja [T1/3/216]
vilka arbetsgivaren tvingas identifieras med LK: ordv. [T2/197]

364
Uttrycket icke frty karakteriseras dremot som lderdomligt.

217
 vore det inte moraliskt riktigt att en arbetstagare LK: ordv.! [T2/218]
Det r rttvist att den person LK: undvik [T2/148]
EG-domstolen r verst med frfrgningar LK: uttr. talspr [T1/3/137]
Hellner och Johansson skriver till och med LK: ? [T2/267]
Detta illustreras bra i rttsfallet NJA 1989 s 768 LK: undvik [T2/281]365

Vrdeladdade uttryck kan men behver inte ha talsprklig prgel. Begreppen

moral respektive rttvisa rr vrderingar som kan tnkas vara relevanta fr
en jurist. Endast kommentaren ordval hjlper inte en student att frst vad
som r problematiskt med ordet moraliskt, men kanske blir studenten nd
uppmrksammad p det problem som ligger i att argumentera juridiskt ut-
ifrn begrepp som har filosofisk-existentiella dimensioner.
Ofta avser benmningarna vardagssprk och vardagligt sdana formule-
ringar som har en ton som inte r tillrckligt neutral. En lrare ger rdet att i
allmnhet ta bort alla vrdeladdade uttryck; hon karakteriserar dem som
talsprk.366
Engagemang hos skribenten kan resultera i anvndningen av ett icke
lmpligt vrdeladdat uttryck:
I denna PM kommer jag behandla offentlighetsprincipen i Sverige och i EU,
och jag kommer utreda hur detta stolta svenska rttsarv pverkas av den
mycket nyare unionen. LK: uttr. [T1/3/214]

Att en student i ett pm p frsta terminen anvnder formuleringen detta

stolta svenska rttsarv kan ses som ett uttryck fr de tankar som vckts
under studierna. Studenten frefaller berrd av sina nya statsrttsliga insik-
ter, men det sprkliga uttryck som det tar sig strider mot det objektiva ideal
som prglar vetenskapligt sprk.
Som en variant av vrdeladdade uttryck kan frstrkande ord ses. Sdana
varnas fr i Att skriva juridik (s. 45):
Rent talsprk och barnsliga i text r ord som vldigt, otroligt och
enormt.

Frstrkningsord kan frmedla en ovidkommande personlig knsla: tv

lnder som verkligen har olika system [LK: uttr (ton), T1/2/299]. Ett annat
alltfr vardagligt stt att understryka ngot r formuleringen att lagstiftaren
till max velat utnyttja. Lraren betonar olmpligheten i uttrycket till max
med flera streck under och tv utropstecken efter uttr. [T2/107].
En del nya studenter r redan eller blir snabbt uppmrksamma p vilka
ord av den hr typen som inte hr hemma i det accepterade sprkbruket och

365
Ordet bra uttrycker hr en vrdering av en viss juridisk klla som std i en argumentation.
Jag har svrt att se varfr lraren avrder frn anvndning av ordet.
366
T1 RTG 12.11.2003.

218
ppekar sdana ord i kurskamraternas texter vid pm-handledning tidigt p
termin 1:
S: Oerhrt kanske lite fr sknlitterrt.
S: Otroligt stor betydelse kanske synnerligen i stllet.367

Det alternativa frslaget synnerligen som en student presenterar hamnar

dock i strid med en rekommendation i Att skriva juridik (s. 45):
I mbetsmannaprosa frekommer ibland synnerligen, kanske avsett att vara
en kraftfullare frstrkning n mycket, men i grund och botten r ocks det
ordet meningslst.

Anvndning av vrdeladdade uttryck kan avslja en skribent som icke full-

vrdig medlem i den juridiska praktikgemenskapen. Lrares ppekanden om
brott mot sprknormen blir pusselbitar nr studenterna bygger upp sin bild
av sprket juridiska:
Dr har jag reagerat mest: ordval: beklmmande. Om ett justitierd sger be-
klmmande skulle han svra.368

Nr en student har en annan uppfattning n lraren om ett ords karaktr ger

en kortfattad skriftlig lrarkommentar inte tillrcklig vgledning i studentens
sprkliga arbete:
Jag fick en kommentar p ordet tillfredstllande [s] ett mycket bra och
anvndbart ord i mnga situationer s jag frstod inte var kritiken lg.
[EnT104/k83/64]

Det ord som studenten tycker r bra och anvndbart har dock en inte helt
neutral klang. Hr kompliceras studentens tolkning av lrarens kommentar
av att ordet i frga r felstavat. Vilken kommentar som studenten fick fram-
gr inte av enktsvaret.
Ord som naturligtvis och faktiskt ptalas av juridiklrarna. I en inledning
till ett pm skriver en student aprop sin avgrnsning av mnet: Det finns
naturligtvis andra situationer dr [] kan aktualiseras. Nej, inte naturligt-
vis replikerar lraren [T2/267]. I Att skriva juridik (s. 53) r naturligtvis ett
av exemplen p beskftiga uttryck. Ordet faktiskt stts inom parentes av en
lrare, vilket tyder p att det uppfattas innebra en olmplig vrdering: N-
got som kan vara vrt att pongtera r att EU i dag (faktiskt) inte r en fullt
utvecklad frbundsstat [lrarens parentestecken, T1/2/268]. En annan lrare
pekar p vikten av att strva efter att betydelseinnehllet hos ord framgr
tydligt i varje sammanhang: Ord som naturliga, fog, etc. betyder inget i
sig utan mste konkretiseras [T2/277].

367
T1 pm-handledning 16.10.2002 respektive 12.10.2004.
368
T1 pm-handledning 17.10.2002.

219
 Att anvndningen av ord som naturligtvis och faktiskt anses problematisk
kan ocks ha sin grund i den interpersonella textfunktion som aktualiseras.
Jag har inte noterat ngot exempel p att den aspekten berrts av lrarna,
men den kan tillfra ett perspektiv i studenternas frstelse av den hr typen
av ord. Orden signalerar ett samfrstnd mellan frfattare och lsare, vilket
strider mot en textnorm som jag berrt tidigare: Att inte vara fr dialogisk i
frhllande till lsaren i juridiska texter.369 Ocks ordet ju anvnds fr att
uttrycka delad kunskap, och det br undvikas:370
Fordringsgaren (sljaren) riskerar ju att g miste om LK: Br undvikas i ju-
ridisk text! [T2/178]

8.3.5 Bildsprk
Till de stilistiska aspekterna hr ocks anvndningen av bildsprk. Mlande
uttrycksstt verensstmmer inte med det stilistiska ideal som skall frmed-
las till juridikstudenterna:
L: Vi mlar inga vackra tavlor med vra ord.
L: Ordvalet: fortstt tnka p det. Vi mlar inga tavlor. Precisionsverktyg371

Det r en lrare som anvnder metaforen vackra tavlor men varianter av

budskapet terkommer hos andra lrare. I lrarkommentarerna framtrder en
avvaktande hllning till bildsprk. Utifrn det stilistiska idealet br mlande
uttryck i studenternas texter ptalas, men det kan gras p olika stt:
Som tur r sker inte alla avtalsslut under pistolhot. LK: r det beroende p
tur? [T2/113]

I exemplet bemter lraren en mlande formulering med en frga dr sprket

anvnds som ett precisionsverktyg. Metaforiska uttryck kan ge skdlighet
t en text, men skall de anvndas mste de passa vl in i sammanhanget. I
annat fall uppfyller de inte de hgt stllda kraven p tydlighet i det juridiska
sprket. I fljande exempel, frn ett pm-avsnitt med rubriken Slutord, an-
ser lraren frmodligen att innehllet i det markerade uttrycket inte r till-
rckligt tydligt:
Jag har kommit fram till att reklamation och preskription r i symbios med
varandra LK: form. [T2/14]

En student med samma pm-mne anvnder i sin avslutning en annan bild fr

att visa p relationen mellan de centrala begreppen i texten: Reklamation,

369
T1 pm-handledning 12.10.2004.
370
Anward (2005:224) respektive Kahlin (2008:100) pekar p hur ju anvnds som en resurs:
fr att anknyta till en gemensam tradition och fr att etablera kategoriseringar.
371
T1 RTG 10.12.2003 respektive 9.12.2003.

220
preskription och passivitet kan lnkas samman som en treenighet. Ordet tre-
enighet fr kommentaren ordv. [T2/13].
Frsket att anvnda bildsprk i exemplet nedan leder till strande stil-
blandning istllet fr uttrycksfullhet:
Frgan r om inte passivitets reglerna i Avtl 4 2st, 6 2st och dolus princi-
pen gr att staten gr in som dagmamma och lekledare fr fretag p ett fr
samhllet och fretagen icke gynnsamt stt, genom att till viss del ta bort f-
retags skyldighet att ha uppsikt ver sina handlingar och vetskap om inne-
brden och fljderna av dessa. LK: stil, ton [T2/178]

Skillnaden mellan vardagssprkliga formuleringar och bildliga uttryck upp-

mrksammas oftast inte av lrarna. Bda typerna av uttryck kan avvika frn
de stilistiska ideal som freligger, men det r delvis olika egenskaper hos
uttrycken som gr att de inte passar in.
Systemet [] har med tiden bjt sig n hit n dit fr att LK: uttr [T1/2/299]

Hr har skribenten frskt sig p en formulering dr bildsprket skall fr-

strka innehllet. Den uttrycksfulla formuleringen frsvrar dock frstelsen
av sakinnehll och strider drmed mot kravet p begriplighet och koncentra-
tion i vetenskaplig text. Noteras kan att den aktuella texten r studentens
frsta pongsatta. I de tidiga studenttexterna finns fortfarande en rad bildliga
uttrycksstt medan karaktren frndrats ngot i texterna frn termin 2. Stu-
denterna har d ftt kad knnedom om och behrskning av vedertagna stil-
mnster. I den processen har frmodligen lrarkommentarer och textmnster
i litteraturen varit av betydelse. I Att skriva juridik ges inte ngon explicit
vgledning i stilfrgor som rr bildliga uttryck.

8.3.6 Retoriska frgor

Till de mer ptagliga stilgrepp som juridikstudenterna uppmanas att undvika
hr retoriska frgor:
Men vad hnder om sekretessen istllet r baserad p ett nskeml av den
som tillhandahllit handlingen, och motsvarighet till denna inskrnknings-
grund allts saknas i TF 2:2? LK: Undvik retoriska frgor [T1/3/214]

Ibland kopplar lrare stilgreppet till talsprklighet:

S, vad har detta med retroaktiv lagstiftning att gra? LK: talsprk, undvik re-
toriska frgor [T1/3/205]
Vad r egentligen domstolsprvning? [---] Att anhlla ngon som r berusad
r vanligt i Sverige och de flesta anser att det r helt lagligt, men r det verk-
ligen det? LK: karaktr av talsprk, srskilt pga frgeform [T1/3/27]

Lrarnas synstt dokumenteras i En promemoria om PM-rttning dr ver-

anvndning av [] retoriska frgor anges som ett exempel p talsprklig-

221
heter. Frgor i studenttexter kan ocks f den vidare kommentaren stil, ex-
empelvis vid frgan men hur skulle detta ske? [T1/2/192]. Lrarnas stil-
kommentarer r i linje med den beskrivning av retoriska frgor som ges i
Studentsvenska (Lindberg 1973:57): Den retoriska frgans knnetecken r
att den helt tillhr det emotiva sprket, den r en variant av ett utrop eller ett
kraftigt understruket pstende. Retoriska frgor behandlas inte i Att skriva
juridik.
Det frekommer att lrare vid pm-handledning tar upp frgan om varfr
retoriska frgor br undvikas. En lrare som vid en RTG-trff i slutet av
termin 1 konstaterar att det fortfarande r vanligt med retoriska frgor
anknyter i sin frklaring till krav som kan stllas p studenternas argumenta-
tion: En retorisk frga r egentligen ett pstende, men man tar inte stll-
ning.372 Lraren exemplifierar med en frga som anknyter till det aktuella
pm-mnet och som kan vara hmtad frn en studenttext: r det hr verkli-
gen demokratiskt? Fljande mening frn en lrares slutkommentar utgr en
lsarreaktion franledd av en text som har brister i innehllet och dr studen-
ten p flera stllen anvnder sig av frgor: Irriterande nr du stller frgor
som inte besvaras. [T3/46/slutk.].
En lrare frmedlar synpunkten att retoriska frgor ger en ganska egen-
domlig sprklig ton eftersom man snackar, fr en diskussion med sig
sjlv.373 Frgan om lsarens roll i denna diskussion tas inte upp.
En vanlig innebrd i begreppet retoriska frgor r att det r frgor som
inte fr ngra svar. I Nationalencyklopedins ordbok beskrivs retoriska frgor
som utrop i frgeform (som man inte vntar ngt svar p). Utrop passar inte
in i rttsvetenskaplig stil, men i studenternas stt att anvnda frgor har dessa
sllan karaktren av utrop utan utgr snarare ett stt att strukturera texten.
Lindberg (1973:57) anvnder benmningen introduktionsfrgor i sdana fall
dr ett frklarande svar ges i den fortsatta texten. Synsttet att retoriska fr-
gor har en textstrukturerande funktion ger relief t uppfattningen att de utgr
ett talsprksdrag som juridikstudenterna skall undvika:
Finns det grundlggande skillnader mellan Sveriges och EU:s offentlighets-
princip? Enligt min sikt kan de finnas i fljande LK: undvik retoriska frgor
[T1/3/1]

Frgan om relationen mellan en allmnvetenskaplig sprknorm och en juri-

disk/rttsvetenskaplig aktualiseras i fallet retoriska frgor. Det fresprkande
som finns i Textens hantverk (Lindstedt 2002:68, 62) str i motsats till juri-
diklrarnas avstndstagande (frn bland annat interpersonella textmnster
som innebr dialog mellan skribent och lsare):
Inom den vetenskapliga genren r det mycket vanligt att vi anvnder retoriska
frgor fr att gra stilen mer levande och intressant. Vi stller en retorisk fr-

372
T1 RTG 12.12.2002.
373
T1 RTG 12.12.2002.

222
 ga som vi i nsta mening eller stycke besvarar [] Genom de retoriska fr-
gorna skapar vi ett samtal och en diskussion med lsaren igenom texten.
En klassisk inledning i form av en retorisk frga kan fnga mnet i ett nt-
skal.

8.4 Precision i frga om ordval

Vid olika typer av ordval framtrder juridiklrarnas ambition att inprnta
vikten av precision i studenterna. Jag tar hr frmst upp budskap i lrar-
kommentarer som r inriktade p otydligheter och bristande precision vid
studenternas anvndning av pronomen, substantiv (nominalfraser) och verb.

8.4.1 Tydlig syftning

Nr precision r en ofrnkomlig ledstjrna i textbygget blir tydlighet i syft-
ningar av stor betydelse. I handboken Att skriva bttre i jobbet (Ehrenberg-
Sundin m.fl. 2008:107) fastsls att oklara syftningar r bland det vrsta som
kan drabba en text.
Kravet p tydlig syftning leder till att juridikstudenternas pronomen-
anvndning ofta markeras. I en slutkommentar till en text frn termin 1 gr
en lrare fljande ppekande som gller ord med deiktisk funktion: Mnga
svra/felaktiga syftningar, undvik detta, den, det (bidrar till missfrstnd)
[T1/2/209/slutk.]. Lrarens rd att undvika pronomenet detta blir frsteligt
utifrn det faktum att ordet ibland frekommer ymnigt i studenternas texter.
I en text frn termin 2 har det markerats p elva stllen p en och samma
sida [T2/198]. En T1-student pekar p att syftning r en srskild svrighet i
skrivandet och en annan lyfter fram att de ppekanden om syftningsfel som
han ftt har varit viktiga:
Svrigheter har frmst legat i syftningsproblematiken. Svrt att komma p
andra stt att skriva utan att anvnda ord som t.ex. den, det, dessa, denna.
[EnT103/m82/51]
Det mesta var bra, syftningsfelsanmrkningarna var mycket bra. [EnT103/
m83/59]

Det r inte givet att det som studenten benmner syftningsfel verkligen r
fel. Lrarkommentaren syftning handlar ofta om otydlighet. Det finns i den
omgivande texten ett syntaktiskt korrekt korrelat, men kopplingen framtrder
inte p ett optimalt stt.
Oklar syftning vid pronomenanvndning bidrar till formuleringar som
inte uttrycker sakinnehllet tillrckligt pregnant och som drmed strider mot
ett sprkligt ideal:
I Italien har de, som tidigare konstaterats, ingen sprr LK: formulering I det
italienska systemet finns [T1/3/126]

223
Den lrare som ger rdet att undvika detta, den och det menar frmodligen
inte att studenterna helt skall avst frn dessa ord. Det skulle medfra en
ondig inskrnkning av sprkets uttrycksmedel. I Att skriva juridik (s. 42
43) anges denna och detta som alternativ att anvnda i stllet fr stela ord
som frevarande och ifrgavarande. Fr lraren kan det vara svrt att p det
begrnsade utrymmet i en slutkommentar konkret visa hur ett funktionellt
bruk av pronomen kan se ut. En bde principiell och praktisk frdjupning av
frgan om tydlighet och samband i text krver ett mer dialogiskt skrivtr-
ningssammanhang.
Ordet man r vanligt frekommande i de nya juridikstudenternas texter.
Kommentaren r ofta uttr. eller endast en understrykning. Ett tydligare av-
stndstagande sker genom uppmaningen undvik. I kommentaren syftning
ligger en motivering till att ordet inte br anvndas.
Nr man tolkar LK: uttr. [T1/3/11]
Vad som str i lagen r att man inte fr straffas fr ngot man gjort om det
man gjorde inte var frbjudet i lag vid den tid d grningen utfrdes. LK: uttr.
[T1/3/205]
Likheten infr lagen innebr att man ska behandlas lika i samma situation.
LK: syftning [T1/3/168]
svara p frgan om man kan se ngon form av maktdelning i det svenska
statsskicket. LK: undvik [T1/2/100]
LK: I stort OK, men tnk p att undvika ex.vis man, d det rubbar den juri-
diska tonen [T1/3/232/slutk.]

Anvndning av pronomenet flera gnger i samma mening (ibland med olika

referens) vittnar om genremssig oskerhet:
Att domstolen alltid kommer att ha en avgrande betydelse i och med att man
svarar fr den slutgiltiga tolkningen av lagtexten kan man inte komma ifrn.
Frgan man kan stlla sig r dock om man inte pressar grnserna fr vad rtt-
skerheten [s] kan tla nr man anvnder sig av generalklausuler. LK: !
[T1/2/258]

Fr en del juridiklrare signalerar man en obestmdhet som mste undvikas,

medan andra har en mer pragmatisk instllning: En del rttande lrare har
nn form av man-allergi. Det har vl inte jag. Undvik. Det r den skra vari-
anten.374
I Att skriva juridik (s. 34) anges att ordet man ofta r oklart och att passiv
konstruktion kan anvndas i stllet. Grundbudskapet i handboken r att pas-
sivform inte bidrar till lttlsthet och att den stller till problem p olika
stt. Konstruktionssttet kan dock inte undvaras (ibid.); det kan behvas
fr att exempelvis undvika man. Vid pm-handledning framkommer de tv
budskapen:

374
T2 pm-seminarium 23.2.2005.

224
 S: I Att skriva juridik str det att man ska undvika passivform. Hur r det med
det?
L: Man kan anvnda det, annars kan det bli mnga man.375

Ordet man kan ha nyttjats p ett medvetet stt i en studenttext. Som en fljd
av det pekar en student p ett problem med en lrares generella avstnds-
tagande frn ordet.
Exempelvis kritiken av [] ordet man i ett citat. Skulle jag ta bort man
ur citatet skulle det ju inte lngre vara ett citat. [EnT104/82/JS13]

En parallell till den lrarens markering av man i ett citat framkommer i ett
pm frn ett annat r, dr studenten anvnder man nr ett yttrande terges:
Polismannen invnde mot underskningskriteriet, att man mste kunna lita p
sina erfarna kollegor. [T1/3/11]

Frgan r hur lraren har resonerat och vad som skulle vara ett lmpligt al-
ternativ. Ngon kommentar utver understrykningen ges inte. Av samman-
hanget i meningen framstr det som lmpligt att anvnda ett indefinit pro-
nomen.376 Eventuellt r det ocks s att polismannen i fallet faktiskt sjlv
anvnde ordet man.
Ocks i Sprkriktighetsboken (s. 245246) fresprkas frsiktighet, efter-
som man ofta anvnds luddigt och inte sllan med olika syftning i ett och
samma stycke. I handboken Att skriva bttre i jobbet (Ehrenberg-Sundin
m.fl. 2008:108) framfrs uppfattningen att nr man anvnds rtt allts nr
det syftar p mnniskor i allmnhet r det ett utmrkt ord och kan anvn-
das till och med i lagtext.377
En allmn uppfattning hos juridiklrarna frefaller vara att undvikande av
ordet man gagnar precisionen. Det budskapet kan vara motiverat, men som
ett led i en frdjupad sprklig medvetenhet kan studenterna ocks behva
tillgna sig ett mer analytiskt frhllningsstt.
ven andra pronomen kan ha en oklar syftning, och det kan finnas ytter-
ligare aspekter som gr dem problematiska. Ord som vr, vrt och vi kan
bidra till ett onskat subjektivt perspektiv i texten:378

375
T1 pm-handledning 12.10.2004.
376
Ask (2007:131) menar att det r viktigt att skilja mellan det indefinita pronomenet man och
det allmnna, vardagliga man som anvnds i frsta person nr skribenten inte vill sga jag.
377
Det tfljande exemplet p lagtext lyder: Valet skall vara proportionellt, om det begrs av
minst s mnga vljande som motsvarar det tal man fr om samtliga vljandes antal delas med
det antal personer valet avser kat med 1. (19 SFS 2007:880).
378
Pettersson (1992:149) konstaterar i en studie av svenskt lagsprk efter 1734 att ordet vi inte
frekommer alls i de underskta lagtexterna. Ett frdjupat perspektiv p frgan om det sub-
jektivas plats i juridiska resonemang ger Conley (1998:135) som reflekterar kring verkningar-
na av juridisk diskurs i ett inskolningsperspektiv: As law professors use language to socialize
their students, they are simultaneously distancing them from the social contexts from which
they emerged, the same social contexts that their future clients will inhabit.

225
 EU:s frordningar och direktiv pverkar i allra hgsta grad vrt samhlle
LK: ? [T1/3/74]

Vid ett handledningstillflle aktualiseras formuleringen Denna lag tillkom

efter vr anslutning. Lraren menar att det blir lite talsprkligt; Sveriges
anslutning skulle vara en mer strikt formulering.379 Uttrycken vr grund-
lag [T1/3/205], vr offentlighetsprincip och vra myndigheter [T1/3/
214] franleder kommentaren uttr. Av samma art r fljande ppekande:
ger allts oss medborgare mjlighet LK: Undvik, precision [T1/3/196]

Lraren hnvisar till strvan efter precision som en anledning till att prono-
men med inklusiv funktion skall undvikas. Ordet vi (liksom andra pronomen
med samma funktion) r problematiskt ocks av skl som har att gra med
relationen mellan text och mottagare. Lsartilltalet, som kan ses som en reto-
risk aspekt av textnormer, fr hr en onskad utformning. Det r tankevck-
ande att stlla juridiklrarnas syn p vi mot en uppfattning som retorikpro-
fessorn Anders Sigrell (2008b) uttrycker i en artikel i Svenska Dagbladet
(aprop Barack Obamas genomarbetade tal): Retorikens viktigaste ord r
vi. Vi-et fungerar som en lasso och drar in hrarna i den gemenskap dr
pverkan kan ske.380 Kanske kan juridiklrarnas motstnd mot vi frsts
som ett avstndstagande frn frment osaklig pverkan.381 Grel Bergman-
Claeson (1994) redogr fr funktionen hos pronomen som vi, man och jag.
Ocks hon pekar p att inklusivt vi bidrar till att skapa en knsla av delaktig-
het. Anvndning av man kan vara ett stt att undvika den knslan (a.a. s. 60).
En skribent kan anvnda ordet vi med referens till sig sjlv som frfattare.
Detta kollektiva frfattar-vi frorsakar lrarkommentarer som visar att det
inte verensstmmer med de vedertagna textmnstren:
Dessa frgor r viktiga att ha i tanke nr vi ska behandla nsta punkt i denna
PM. LK: Nej [T1/3/232]
LK: Skriv helst inte i vi-form. [T1/3/232/slutk.]
Nr vi frn en skadestndsrttslig utgngspunkt nskar utreda [] kan vi
frst konstatera LK: Undvik denna typ av berttarform. [T2/59]

Till ett vetenskapligt textideal hr objektivitet, vilket fr konsekvenser fr

hur frfattaren kan framtrda i texten. En student stller frgan om man fr
379
T1 pm-handledning 12.10.2004.
380
Funktionen som lasso hos ordet vi berrs ocks i Sigrell 2001:196. Flttum m.fl. (2007:23)
som har underskt bruket av vi (och motsvarande ord p olika sprk) i akademiskt sprk slr
fast: The various uses of we open up for a multitude of possible voice-mixing and of rheto-
rically interesting moves.
381
En parallell kan dras till mnet nationalekonomi som Blsj (2004) studerat. Hon konstate-
rar att ordet vi inte anvnds i inklusiv funktion (s. 91): Resultaten visar att nationalekono-
merna i mitt material aldrig gr sig till ett vi med utomstende eller samhllet, dvs. allmnt
inklusivt vi frekommer inte. Detta mnster prglar frmodligen det vetenskapliga framstll-
ningssttet i mnga discipliner.

226
skriva jag och rdet blir att vara frsiktig. Fr att det inte skall bli tyckande
r det viktigt att ange sklen till att man tycker. Det r inte frbjudet, men
fundera ver vad som kommer efter ordet jag.382 P kursen Juridisk svenska
mts studenterna av budskapet att orden vi och jag skapar en ojuridisk ton.383
Ordet jag kan ses som en symbolfrga (Studentens skrivhandbok s. 93).
Det har ett symbolvrde eftersom det i vetenskapliga sammanhang ofta sig-
nalerar en onskad informalitet. Frgan om anvndningen av jag tas upp i
flera uppsatshandbcker. Rienecker & Jrgensen (2008:364) menar att mot-
stndet mot jag verkar vara p vg bort, med undantag fr konservativa
mnesomrden och inom de naturvetenskapliga disciplinerna.384 Deras
skrivpedagogiska anvisning r att det inte r genom att textens subjekt ute-
lmnas som objektiviteten skall visa sig. I Uppsatsens mystik (s. 88) r bud-
skapet att pronomenet jag inte alls r ofrenligt med en saklig och neutral
ton, men en verdriven anvndning av sdana pronomen passar i allmnhet
inte i ett vetenskapligt arbete.385
I fljande exempel markeras pronomenet sdant. I kommentaren uttryck
ligger hr troligtvis ett ppekande som gller vaghet i syftning. Vagheten
kan bidra till att ordet ocks uppfattas som talsprkligt.
ven sdant som tillgnglighet och tydlighet i lagar och freskrifter r vikti-
ga grunder fr frutsebarheten. LK: uttr. [T1/3/205]

Kravet p precision yttrar sig i ngra fall i att det pronominella adjektivet
samma markeras. (Kommentarerna nedan hrrr frn tv olika lrare.)
Samma argument kan LK: ? N, liknande [T1/3/232]
Samma bestmmelser finns LK: El. lika? [T2/283]

Budskapet blir att orden mste vgas p guldvg innan ordvalet grs; an-
vndningen av samma krver identisk referens.
Nr det gller anvndning av pronomen kan en koppling gras till analy-
ser av ordfrrdet i juridiska texter som framkommer hos Crystal & Davy
(1969). I en underskning av textbindning fann de att pronomenbindning,

382
T1 pm-handledning 12.10.2004.
383
T1 kursen Juridisk svenska 20.11.2003. Vilka stildrag som det budskapet kan resultera i
illustreras av fljande formulering hos Sverker Tirn (1977:33): Kanslisvenskan r det obe-
folkade sprket.
384
Som ett inlgg i frgan om juridikutbildningens krav kontra yrkeslivets skildrar juridikstu-
denten Frida Bogenkrans (2009) i en krnika i Dagens Juridik hur en juridiklrare (vid Stock-
holms universitet) kommenterar en promemoria som hon skrivit. Lrarens budskap, som
framfrs med eftertryck, r att i ett framtida arbete p en advokatbyr skulle det inte accepte-
ras att hon skrev i jag-form.
385
I mitt arbete med studenttexter vid Uppsala universitet kan jag iaktta konsekvenser som
motstndet mot ordet jag fr fr meningsbyggnaden i studenters uppsatser. Rienecker &
Jrgensen (2008:364) omvittnar hur studenter gr mrkliga krumsprng i uppsatserna fr att
undvika jag. Ask (2007:130) ger exempel p studenters anvndning av jag-dljande passiv-
konstruktioner.

227
som r det vanliga bindningssttet i normalprosa, saknades i de juridiska
texter som de underskt. Gustafsson (1975) har funnit pronomenbindningar
inom meningar i lagtext men inte mellan meningar. Undvikande av prono-
men om korrelatet str i en tidigare mening r en av de frndringar i
svenskt lagsprk frn 1700-talet och framt som Pettersson (1992:96) kunnat
konstatera. En orsak till frndringen r att 1800-talets lagskrivare frsker
uppfylla ett krav p att uttrycka sig explicit, och p 1900-talet kar enligt
Pettersson den restriktiva hllningen gentemot pronomen. Frnvaro av pro-
nomenbindning i juridiska texter kan finnas som ett grundmnster fr juri-
diklrarnas sprkknsla och leda till en skrpt vaksamhet p studenternas
pronomenanvndning.
Benmningen syftning anvnds ibland nr formuleringar med bristande
logik i satsstrukturen markeras och nr det r mer komplexa innehllsaspek-
ter som franleder kommentaren:
Grs en jmfrelse med andra demokratiska lnder frekommer nstan ver-
allt ngon form av offentliga valfrberedelser. LK: syftning (frekomsten r
ju ej beroende av om jmfrelser grs) [T1/3/160]386
Genom att det enligt RF 1:4 st. 2 r riksdagen som r det lagstiftande
LK: syftning ( numreringen r ju ej avgrande) [pil frn den understrukna
frasen till 1:4, T1/3/78]
att lagstiftaren [] velat utnyttja ansvarsfrskringens mjligheter att lgga
skadestndsskyldighet utan att den ersttningsskyldige drabbas ekonomiskt.
LK: syftn! [T2/107]387

8.4.2 Precision i utformningen av nominalfraser

Kravet p precision yttrar sig ocks i att utformningen av bestmningar ms-
te skrskdas, som nr en lrare vid en pm-genomgng gr fljande reflek-
tion: angelget allmnt intresse, allmnt angelget intresse. Kan se ut som
om det betyder samma sak.388 De lite spetsiga frgorna med anledning av
nedanstende nominalfraser frefaller ha ett liknande syfte:
praktiska inskrnkningar av gandertten LK: ordval / finns det opraktiska/
teoretiska inskr? [T1/3/113]
risken fr ett onskat maktmissbruk LK: Finns nskat? [T1/3/211]

Att en lrare markerar uttrycket vergripande grundid [T1/3/211]389 kan

bero p att det uppfattas som antingen tautologiskt eller motsgelsefullt
(bde ver och i grunden).

386
Benmningen syftning kan vara svr att frst innebrden av hr. Ppekandet inom paren-
tes ger dock studenten en tolkningsnyckel.
387
Kommentaren r till skillnad frn vriga kommentarer i texten inringad, vilket tyder p
att lraren vill betona oklarheten i formuleringen.
388
T1 RTG 9.12.2003.
389
Meningen lyder: Demokratins vergripande grundid r folkstyre.

228
 Frn ett T1-pm [T1/2/120] hmtar jag en kommentar som r kopplad till
tydligheten vid referensbindning. I texten undersker studenten lagrummen i
den s kallade Europakonventionen. I det frsta stycket finns den fullstndi-
ga benmningen: Europakonventionen om skydd fr de mnskliga rttighe-
terna och de grundlggande friheterna. I andra stycket anvnder studenten
p tv stllen benmningen Europakonventionen. Det tredje stycket har
rubriken Europakonventionen, och i stycket anvnder studenten ordet kon-
ventionen. r det temat nu s etablerat att den benmningen r naturlig?
Studenten anser frmodligen det, och hon eller han vill kanske variera sig.
Ordet konventionen franleder en understrykning och en kommentar frn
lraren: anvnd inte olika frkortningar. Lrarens uppfattning att sdan
variation skall undvikas r en stndpunkt som fokuserar tydlighet. Kommen-
taren till det understrukna ordet visar hur strvan efter enhetlighet kommer
till uttryck. Det studenten skriver om r en vlknd freteelse, och det fram-
str inte som om det hr freligger ngon risk fr missfrstnd i syftningen,
men variationen ptalas nd.
I Att skriva juridik (s. 52) ppekas vikten av variation av ord och fraser,
men dr ges ocks en anvisning som lraren kan stdja sig p: Facktermer
och andra fr texten sakligt betydelsefulla ord br dock undantas frn denna
strvan med hnsyn till nskemlen om klarhet och precision. Frgan om
variation kontra enhetlighet kompliceras av att det finns fall dr enhetlighet i
ordformer leder till att facktermer anvnds p ett felaktigt stt. Nr en stu-
dent skriver mellan skadelidande och skadevllande ndrar lraren det
sista ordet till skadevllare [T2/198]. Studenten uppfattar troligen att pa-
rallelliteten i benmningarna skadelidandeskadevllande r ngonting som
gr texten bra, men hon eller han missar att terminologin blir fel. Skadevl-
lare r den vedertagna termen fr den som orsakar en skada, medan skade-
vllande anvnds om handlingar eller tilldragelser.390
Vid pm-handledning p termin 1 ges instruktionen att inte vxla mellan
regeringsformen och RF.391 Vilken norm fr benmnande av olika instanser
som rder i juridikutbildningen r inte alltid helt tydligt. Nr en student skri-
ver EG-frdrag r det frsteligt att lraren ndrar till bestmd form (ge-
nom att lgga till ndelsen -et). Drtill fogas kommentaren uttr. EGF
[T1/3/205]. Innebr markeringen att frkortningen EGF br anvndas?
Den ovan nmnda lrarkommentaren om att undvika ellipsen konventio-
nen kan spegla en allmnvetenskaplig textnorm, men nr precision i det
sprkliga uttrycket r p ett emblematiskt stt norm och ml blir en sdan
frkortning n mer problematisk. Trosborg (1997:14) menar att strvan efter

390
En av juridiklrarna i min studie bekrftar i e-post (18.12.2009) att hon skulle anvnda
termerna p det sttet: Min spontana knsla r densamma, s skert r det en insocialisering
som ligger i botten.
391
T1 pm-handledning vecka 42 2004.

229
precision och undvikande av tvetydighet alltid verordnas elegansen i juri-
diskt sprk. I mitt material framtrder det mnstret.
Bestmningar med relationell innebrd kan ha en potentiellt oklar inne-
brd och drmed franleda ppekanden:
Skadestndsmjligheten innebr allts ett kat skydd fr den skadelidande.
LK: relativt vad? [T2/12]
Skillnaderna och likheterna mellan culpaansvaret och det strikta ansvaret
framstr i rttsteknisk bemrkning som relativt tydliga. LK: ! [T2/200]

Det frsta exemplet ovan visar att ett till synes begripligt uttryck som kat
skydd inte hller mttet i den strvan efter precision som juridiklrarna lg-
ger sina studenter. Genom utropstecknet i det andra exemplet pekar lraren
p den otydlighet som ligger i ordet relativ.
Nr det gller nominalfraser gr lrarna ibland markeringar som upp-
mrksammar studenterna p ett precisionsideal i form av klassisk stilistisk
knslighet. D br exempelvis tautologier undvikas, och drfr ptalas ett
uttryck som rtt till regressrtt [LK: uttr., T2/110].
Ocks i frga om genus hos frkortningen pm efterstrvas precision. I en
T2-text ger lraren kommentaren sprk till varianten detta PM [T2/15];
anvndandet av rtt genus blir hr ett tecken p sprklig kvalitet.

8.4.3 Tempusbruk och andra former av verbanvndning

Kravet p precision aktualiseras ocks i studenternas verbanvndning. I ng-
ra fall framgr explicit av lrarens kommentar att det valda verbet inte ter-
ger ett sakfrhllande p ett korrekt stt:
Rdet innehar EU:s normgivningsmakt. LK: uttr. i sak inte helt korrekt [T1/2/
192]

Nr studenters val av verb ifrgastts sker det av till synes mycket varieran-
de orsaker. Det r svrt att avgra om det i ngot av de fljande fallen hand-
lar om sakfel. Grnsen mellan innehllsliga och idiomatiskt betingade fel-
aktigheter kan vara flytande. I det tredje exemplet r orsaken till att verbet
markerats dunkel. I enlighet med dominerande rttningspraxis presenterar
lrarna inte ngra alternativa verb:
En arbetsgivare kommer drmed aldrig behva vidknnas jmkning av en
personskada han erhllit av en arbetstagare LK: ordval [T2/110]
Kontrollfunktionen genomlevs till stor del genom LK: ? [T1/3/216]
Rdet bestr av en fretrdare fr varje medlemsstat. LK: uttr [T1/2/192]

Den mngtydiga innebrden hos verb som vara, bli och ske kan gra an-
vndningen av dem problematisk. En lrares kommentar till sdana verb kan

230
ocks vara franledd av att det finns ett mer idiomatiskt uttryck, som i det
frsta av de fljande exemplen (rda informationsfrihet):
Det mste vara informationsfrihet. LK: uttr. [T1/3/244]
Undantagen blir om frutsttningen skall ha varit vsentlig eller bestmman-
de fr den rttshandlande LK: ordval [T2/369]
anvisning om vad som sker vid personskador LK: ordval [T2/110]

En komponent i den kade precision i verbanvndningen som juridikstuden-

terna skall efterstrva r ett genomtnkt bruk av epistemiska markrer. Lik-
som i all vetenskaplig text skall sanningshalten i studenternas utsagor vara
preciserad. Epistemisk modalitet skall uttryckas nr sakinnehllet s krver,
ven om det till synes medfr en vaghet:
Tre olika maktfrdelningssystem urskiljs i demokratier: parlamentariska, pre-
sidentiella och semipresidentiella system. LK: uttr. / kan urskiljas [T1/3/78]
Ordet integritet r synonymt med oberoende och okrnkbarhet. LK: r det?
Nyansera, typ kan sgas vara [T1/3/128]

En aspekt av verbanvndningen r vilka referatmarkrer som skall anvndas.

Hos andra lrare eller i andra akademiska mnen frekommer frmodligen
normer som skiljer sig frn dem som kommer till uttryck i fljande exempel:
I [] Svenska advokatsamfundets vgledande regler [] str det LK: uttr.
[T1/2/275]
I Lag (1997:895) om frhandsavgrande str det om LK: talsprk [T1/2/
278]
Hellner menar att nr det gller LK: ordval [T2/283]
Gunnar Persson sger i en av sina bcker att LK: lite ovetenskapligt uttryckt
[T1/3/24]392

I verbanvndningen utgr tempusbruket ett moment som ofta uppmrksam-

mas:
Bakgrunden till rttsfallet r att [T1/3/11]
Rttsfrgan r om utlnningslagen [T1/3/11]
ven HD anvnder sig av den hr principen i detta fall och dmer till frdel
fr yttrandefriheten. [T1/3/128]
Leffler hvdar i en rapport frn EU 96-kommiten 1995 att [T1/3/64]
Frvaltningen har avgjort mnga sorters renden [T1/3/75]

392
Intressant nog noterar jag att Hllsten (2008:44) anger NN sger som ett exempel p
forskarens stt att markera anfring. Att referera till olika kllor r en central sprkhandling
i vetenskapligt sprk, och det finns en rad vanligt frekommande referatmarkrer. ven i
exemplet Hellner menar anvnder studenten en etablerad formulering, vilken franleder en
kommentar. Det finns en risk att den vaga lrarkommentaren ordval frvirrar snarare n
klargr.

231
 I NJA 1963 s 105 r det [] Men principen [] sls i varje fall fast. [] Att
domstolen i detta fall vljer att / LK: tempus br utg frn dtid / [---] Nr
HD tog stllning till fallet ansg de inte att LK: hr rtt tempus [T2/320]

Varfr det i juristutbildningen finns en s tydlig reaktion mot presensform i

dessa fall r inte helt uppenbart, inte fr mig och frmodligen inte heller fr
studenterna. Att tempusanvndningen ofta ptalas verkar bero p att tempus-
bruket har en koppling till juridisk metod och kllhantering.393 Den norm
som framgr av Att skriva juridik dr fyra sidor gnas t tempus r att
redogrelser fr avslutade hndelser i det frflutna normalt skrivs i imper-
fekt. Denna norm gller bland annat alla hndelsefrlopp i rttsfallsreferat
och fallbeskrivningar (s. 50). En lrare knyter normen fr tempusanvnd-
ning vid rttsfallsreferat till vem det r som talar: Det r domstolens sikt
anvnd imperfekt.394
Rttsfrgor och principer skulle kunna betraktas som mer generella och
drmed kunna omnmnas i presens, som i fallet rttsfrgan r. Ngot s-
dant resonemang frs dock inte i Att skriva juridik eller i juridiklrarnas
skrivundervisning. Att en rttsfrga behandlas i ett ngra r gammalt rttsfall
r det som skall styra tempusvalet.
Presensformen i exemplet Leffler hvdar i en rapport kan tyckas ge ak-
tualitet t framstllningen, men reaktionen mot valet av tempusform frefal-
ler kopplad till kllans roll i den juridiska argumentationen vilket framstr
som en viktigare aspekt. Det kan ocks vara s att presensformen frknippas
med journalistiskt skrivande, en sprklig stil som juridikstudenterna br
undvika. Anvndningen av presens i sakprosa har inte en entydig stilistisk
prgel. Lagerholm (1999) ppekar att presensformer skapar nrhet i tid och
drmed bidrar till involvement (Chafe 1982, Tannen 1985), ngot som karak-
teriserar talade situationer. Att en sdan indragning inte r nskvrd i juri-
diska texter kan vara en orsak till att presensformer ptalas av juridiklrarna.

393
I en underskning av uppsatshandledningar konstaterar Hagstrm (2005:57, med referens
till Backman 1998) att val av tempus hr till det vetenskapliga sprket. Biber (2006:62) har
underskt skillnader i bland annat grammatiska och syntaktiska mnster mellan olika discipli-
ner. Hans underskning visar att presensformer r betydligt vanligare n imperfektformer i
undervisningssituationer liksom i textbcker i alla underskta discipliner. Frekomsten av
imperfektformer i lrobcker r strst inom humaniora och minst inom teknik. I handledning-
en Konsten att skriva och tala (Uddman & Gustavsson 2007:42) frn en statsvetenskaplig
institution anger frfattarna riktlinjer fr tempusbruk dr det betonas att presens r ett mng-
sidigt anvndbart tempus. Presens r normalt tempus fr att uttrycka frhllanden som
gller alltid eller under lng tid. Nr en uppsatsfrfattare beropar vad andra har gjort eller
skrivit [] r det drfr naturligare att anvnda presens. Frgan om tempus kan kopplas till
den normlagermodell som jag anvnder i kapitel 6: Tempusvalet r i vetenskapliga samman-
hang inte ngonting som r givet, men det som Uddman och Gustavsson anger kan betraktas
som ett utslag av en allmnvetenskaplig norm i lager II. Srskilda normer fr tempusbruk i
juridiskt sprk hnfr jag till lager III.
394
T1 RTG 14.12.2004. Man kan frga sig om synsttet har att gra med att domslut r tids-
bunden praxis som kan ersttas av ny praxis.

232
Som Lagerholm (1999:179) framhller r funktionen hos presens dock mer
mngfasetterad:
Vad som komplicerar bilden av presensbruket r att detta tempus ocks fr-
knippas med generella pstenden, som r vanliga i strikt faktaorienterade
texter, t ex vetenskapliga texter och uppslagsverk.

Budskapet att juridisk svenska r ett helt nytt sprk fr juridikstudenterna

kan vara befogat nr det gller pragmatiska snarare n grammatiska sprk-
strukturer. Det tempusbruk som jag beskrivit ovan kan ses som ett exempel
p diskursenlig pragmatik som studenterna behver tillgna sig reglerna fr.
Att presensformer har ven en faktaorienterad prgel gr att en problemati-
serande skrivhandledning kan behvas fr att ge juridikstudenterna ett meta-
perspektiv p den norm som de frvntas anamma.
Till budskapet om precision i verbanvndningen kan kopplas ett sprk-
drag som ibland benmns antropomorfa konstruktioner. P ett informations-
blad med rubriken Vanliga fel kommentarer om PM-sprket, som ngra
T1-lrare lmnar till studenterna, utgr sdana konstruktioner den frsta
kategorin.395 De exempel p felaktiga uttryck som ges r frordningen nm-
ner, betnkandet tycker, principen ser, 11:e kapitlet styr. Som frklaring till
att konstruktionstypen r felaktig anges att dda ting inte kan vara aktiva.
Flera lrare tar vid muntlig skrivhandledning upp det hr uttryckssttet bland
exemplen p vanliga fel i studenternas texter, och felet sgs ocks finnas i
tidningar.396 Lrarna ger olika typer av frklaringar till att uttryckssttet r
olmpligt:
Lagtexten sger, berttar, konstaterar nej knappast.397
Man fr inte skriva lagen sger. r inte s snyggt.398
Lagen sger r talsprkligt. Min frsta lrare p T1 la rat mot lagboken:
Lagen sger ingenting.399

Att lrare som i det tredje exemplet ovan illustrerar stndpunkten med hjlp
av gester frstrker budskapet: Lagen sger ingenting. Formuleringssttet
terfinns i de nya juridikstudenternas texter tillrckligt ofta fr att lrarna
skall ha anledning att uppmana studenterna att inte anvnda det.400 Ibland
anvnds benmningen antropomorfisering (som i fallet USA dremot vill

395
Bladet hrrr frn r 2003.
396
Exempelvis vid T1 RTG 11.11.2003.
397
T1 RTG 15.11.2002.
398
T1 pm-handledning 13.10.2004.
399
T1 pm-handledning 12.10.2004.
400
P motsvarande stt fr amerikanska juridikstudenter lra sig att inte sga the Court felt
eller the Court believed (Philips 1982:181).

233
ha [T1/2/299]) och ibland personifiering.401 I sina kommentarer anvnder
lrarna ocks mer generella markeringar som ordval eller utropstecken:402
Den vilar p mbetsmannaidealet som tillsammans med 1809 rs regerings-
forms maktdelningsprincip grna ville se tjnstemnnen som LK: ordval. Ide-
al och principer kan inte se [T1/2/218]
Till skillnad mot 1 2 st SkL som talar om vllande p den skadelidandes
sida LK: ! [T2/110]

Nr lrare markerar formuleringar dr domstolen omtalas som om den vore

ett levande subjekt anvnds ven den vanliga kommentaren uttryck (Dom-
stolen sa [T1/3/214]). En lrare fr in aspekten sprklig hvlighet:
HD sger att HD sger vldigt lite.
Domstolen tyckte jaha, hur dmde den d?
Behandla domstolen med viss sprklig hvlighet, respekt.403

ven Melander (2006:30) kommenterar studenters stt att omtala domstolar:

Inte heller tycker rikets frmsta dmande makt ngot. Den fastslr, kon-
staterar, finner, anfr och s vidare.

Ett resonemang hos Melander (ibid.) ger ytterligare belysning av vilka kon-
struktioner med ordet lagen (eller liknande ord) som r olmpliga i juridisk
text:
Juristen r [] ofta trttsamt petig och att sga att det r osnyggt att skriva
att ngot str i lagtext knns kanske ljligt. Lagtexten r nd inte en text
vilken som helst. En dagstidning lser man, en lagtext konsulteras.

Flera av de alternativa formuleringsstt som studenterna prvar markeras

och r allts inte acceptabla: I RF 3:1 utsagas det om rtten att, I RF 1:2 tas
det fasta p att, I RF 1:6 meddelas att, I artikel 249 i EG-frdraget str, I
KpL 3 str att finna att, 2829 avtalslagen tar upp, som framgr av
SkL 2:1. Ordval som lrarna freslr r anges och stadgas.
Frmodligen uppmrksammar mnga studenter under den frsta terminen
uppmaningen att inte anvnda uttryck som lagen sger i en rttsvetenskaplig
text. En student som ger sin sikt om innehllet i lrarnas textkommentarer
p termin 1 lyfter fram ett sdant ppekande som ngot vrdefullt:404

401
T1 RTG 17.11.2004. Lagstiftningen tar hnsyn till individuella omstndigheter r den
formulering som kommenteras. Lraren ppekar att det i och fr sig r viktigt att komma ihg
att det finns personer bakom.
402
Utropstecknet frefaller signalera att studenten borde ha vetat att uttryckssttet inte skall
anvndas.
403
T2 pm-seminarium 23.2.2005.
404
Enktsvaret franleder reflektionen att studenten borde ha ftt med sig mer i bagaget efter
lrarkommentarer till tre texter p termin 1.

234
 Detaljppekanden om uttryck ex lagen sger, etc. r de mest vrdefulla kom-
mentarer jag ftt. [EnT104/m83/53]

Det r frmst en lrare som anvnder benmningen antropomorfisering, och

det r tydligt att hon r mycket uppmrksam p uttryck som kan uppfattas ha
en sdan innebrd. Att formuleringarna nedan kommenteras r ett uttryck fr
lrarens strikta frhllningsstt. I det fjrde exemplet utgrs kommentaren av
det mer generella ordval, men det kan vara samma synstt som ligger bak-
om:
det subjektiva rekvisitet ond eller god tro kan f en helt annan tolkning
LK: antropomorf [T2/319]
Ett anbud som ger mer detaljerad information har betydligt strre chans att
uppfattas rtt av anbudstagaren. LK: antropomorf. [T2/319]
svensk lagstiftning undertrycks av en viss rdsla fr att stifta lagar som
LK: antropomorfisering [fr att inringat, T1/2/206]
Domstolar och andra myndigheter r vldigt noga med hur de gr till vga
vid juridisk problemlsning LK: ordv [T1/2/21]

Att uttrycket reklamen agerar (p en betydligt strre marknad) markeras

(uttr. [T1/3/24]) bygger p samma motstnd mot inanimata agenter. Det r
mjligt att det finns en risk fr bristande precision i argumentationen om
sdana subjekt kopplas till handlingar som normalt endast levande varelser
utfr. Ngra utvecklade resonemang kring vilken inverkan anvndningen av
den hr konstruktionstypen skulle ha p juridisk argumentation har jag dock
inte noterat i samband med skrivhandledning.405
En T1-student beskriver sina reflektioner kring sprkbruket p fljande
stt: I vanliga fall lskar jag figurer. Antropomorfiseringar blir du sgad
fr.406 Studenten ger en strukturell frklaring som verkar hjlpa honom att
acceptera att han behver passa sig fr detta sprkdrag: Man kan ha ett
rttsstatsperspektiv p skrivandet. Skrivandet mste vara lite stelbent, klart.

8.4.4 Funktion och stilistisk karaktr hos orden s och torde

Att infrliva en ny vokabulr innebr frutom att lra sig ndvndiga termer
ocks att ta till sig vilka typer av uttryck som anses felaktiga eller olmpliga
i sammanhanget. Tv ord som ptalas ofta r s och torde. Bakom motstn-

405
r den ontologiskt prglade sammanblandningen srskilt olmplig nr det gller sttet att
sprkligt hantera juridiska instanser? Filosofen (och retorikern) Mats Rosengren (1998:2021)
menar att om vi syftar p Platons skrifter med ett uttryck som Platon menar att r det
helt klart att antropomorfisera. Hans kommentar till bruket av detta sprkdrag r rimlig:
Likvl r detta det vanligaste sttet att tala. Han menar att nr man vl har uppmrksammat
risken fr sammanblandning mellan den skrivande mnniskan och det hon producerar blir
problemet hanterligt.
406
T1, samtal efter RTG 4.12.2003.

235
det ligger olika stilistiska aspekter. Strykning eller annan markering av ordet
s i fljande funktion r vanligt frekommande:
Enligt artikel 6 i EU-frdraget s ska [T1/3/64]

S i den hr funktionen benmns p olika stt i grammatisk sprkbeskriv-

ning, dribland adjunktionellt.407 Huruvida anvndning av det bryter mot
skriftsprksnormen kan diskuteras. Det r dock klart att det i rttsvetenskap-
liga och andra akademiska sammanhang finns en ansenlig mngd skribenter
och lsare som reagerar mot detta sprkdrag i skrift. I Att skriva juridik
(s. 44) avrds frn bruket:
Ordet s fungerar ofta i talsprket som ett kommatecken, men i skriven text
kan det ltt frsmra stringensen. Skriv t.ex. inte I brjan av lagboken s
finner vi regeringsformen eller Sedan tal var vckt s fann han fr gott att
erknna.

Hos Teleman 1991 och i Sprkriktighetsboken anvnds benmningen grns-

markerande s. Bedmningen r att om sdan dubblering efter satsens fun-
dament frekommer ofta i skriven text ger det en ganska pratig effekt
(Sprkriktighetsboken s. 377). Ett s kan dock enligt Sprkriktighetsboken
vara motiverat efter ett lngt fundament. Ekerot (1988:31) fastslr att s-
konstruktionen r en frmst talsprklig freteelse.
En del juridiklrare r angelgna om att uppmrksamma studenterna p
ordet, exempelvis vid pm-handledning p termin 1. Ordet s blir en repre-
sentant fr ord som signalerar talsprk och som drfr skall undvikas:408
Akta er fr talsprk, s-fllan
Man kan gra en s-granskning. I 99 fall av 100 kan man ta bort det.409

Lrarnas (utbildningens) instllning till ordet s (och vissa andra ord) blir
ngot som studenter kan ta fasta p och ange som lmpligt innehll i en
frelsning om att skriva juridik:
Frbjudna ord som: ej, ju, s, ska. Formuleringar, hur man skall uttrycka sig.
Ge exempel frn tidigare PM p T1. [EnT104/m84/15]

S kan fylla en funktion i klargrandet av strukturen i en mening. I ett text-

material frn termin 1 terfinns ordet s: Vad gller vriga [] efterfrgade
handlingar, s finns det en uppenbar om n svrverskdlig risk att.410 Den

407
Svenska Akademiens grammatik del 4 s. 694.
408
I Uppsatsens mystik (s. 96) presenteras bindeordsjakt som ett stt att upptcka ord som
br tas bort: S och ju r i allmnhet ren utfyllnad som fungerar i talsprk men kan gra
skriven text mer otydlig.
409
T1 pm-handledning 17.10.2002 respektive 13.10.2004.
410
Material frn T1 2005 (kopplat till frelsningen Juridisk metod 3). Det enkla fallet,
dom frn kammarrtten i Stockholm.

236
faktiska anvndningen av s och det generella pbudet undvik s blir en
form av dubbla budskap. Ett onyanserat avvisande av s trffar ven kon-
struktionen oms.411 I Svenska Akademiens grammatik (del 4 s. 695) anges
att nr det gller formellt skriftsprk brukar sprkvrdare godknna adjunk-
tionellt s endast efter en konditional bisats (se ven Ekerot 1988:31). Sda-
na villkorskonstruktioner frekommer i Att skriva juridik:
En kompletterande tumregel som skyddar mot frlegade ord r att om ordet
frefaller helt omjligt att anvnda i ett vrdat talsprk s br det inte heller
anvndas i skrift. (s. 19)
ven om detta mnga gnger r lmpligt i strre arbeten s blir det alltfr
omstndligt och (s. 29)

Torde r ett annat av de enskilda ord som lrarna markerar. Vid pm-handled-
ning p termin 1 ger en lrare studenterna rdet att inte fastna i torde-
fllan utan hitta varianter.412 En lrare p termin 3 uppmanar en student att
undvika en del juristord, dribland torde:
LK: De tynger ner och skr sig med ditt sprk i vrigt. Skriv aldrig ett ord du
inte skulle anvnda i vrdat talsprk. [T3/11/slutk.]

Anvndningen av torde kommenteras i Att skriva juridik, dr ordet har tagits

med i sakregistret. Frfattarna menar att ju och torde troligen r de oftast
frekommande ondiga orden i juristers prosa (s. 44). Ordet torde kritiseras
eftersom det har karaktren av oskerhetsmarkr. Handboken ger ett tydligt
formulerat rd: G grna in fr att aldrig anvnda detta uppstyltade ord som
odrgligt blommar i uppsatser och avhandlingar.
Torde r ett ord med en symbolisk status av fel. Ett enktsvar frn en
student p termin 6 visar p ett kondenserat stt hur bestende inlrningen av
denna instllning till ordet blivit fr honom. Nr han efter sex terminers stu-
dier fr frgan vilken bild av hur en jurist br utforma sitt sprk som han
tycker att utbildningen har gett honom, kommer ordet torde med i svaret:
vad du skriver skall inte kunna missfrsts ens av den som frsker. (och s
skall man inte skriva torde) [EnT605/m80/27]

Det r riktigt att torde kan ha en otydlig innebrd, men avstndstagandet frn
ordet har ocks andra inslag. Det kan frsts som en reaktion frn personer
som i sin professionella grning s ofta sttt p detta ord att de uppfattar det
som ett odrgligt blommande ogrs. Ptalandet av ordet blir ven en del i

411
Detta ordpar visar p den grundlggande strukturen vid rttstillmpning: Den klassiska
formen fr normer av det slag som i den idealtypiska modellen ligger till grund fr rttstill-
lmpningsbeslut bestr av (eller kan utan betydelsendring omformuleras till) en villkorssats
om i vilken frutsttningarna fr ett visst beslut med strsta mjliga noggrannhet an-
ges, och en fljdsats s i vilken det pbjudna beslutsinnehllet anges s entydigt som
mjligt. (Strmholm 1991:110).
412
T1 pm-handledning 16.10.2002.

237
en sprklig vgledning som anknyter till ideal i nutida myndighetssprk.
Noteras kan dock att det i mitt material finns ett exempel p att lraren fr in
torde. Exemplet visar vilken funktion ordet kan fylla. Genom en ndring av
inte har frmgan att till inte torde ha frmgan att grs en epistemisk
modulering [T1/3/131].413

8.5 ndringar som innebr kad precision

I de flesta fall tfljs lrarnas kommentarer till uttryck och formuleringar
inte av ngra alternativa lydelser. Strvan efter precision r dock en uppen-
bar ledstjrna i de fall d lrare presenterar ndringsfrslag. Jag tar hr upp
tre typer av ndringar som lrarna gr fr att stadkomma kad precision:
borttagande av ord, ndring av formulering hit rknar jag ven tillgg av
enstaka ord samt ndring av ordfljd.

8.5.1 kad precision genom borttagande av ord

Den stringens i formuleringen som stadkoms genom undvikande av ondi-
ga ord utgr en viktig del i precisionsidealet. Ngra lrare i mitt material gr
ptagligt ofta strykningar i studenttexterna. Jag betraktar hr ven insatta
parenteser som en form av strykning. I en text frn termin 2 finns tolv stryk-
ningar p tre textsidor. (De fljande exemplen utan referens r hmtade frn
den texten [T2/75].) Det som stryks r oftast ett enstaka ord men det kan
ocks vara ett sammansttningsled rttsinstanser eller en hel sats: Hu-
vudregeln [] r [] att ren passivitet inte r avtalsgrundande utan att det
krvs aktivt handlande.
I ngra fall stryker lraren formord som inte r ndvndiga, och drige-
nom kar stringensen (Det rcker inte med att bevisa att). I fljande exem-
pel stryker lraren ordet det men gr ocks ett preciserande tillgg (stycke i
en paragraf) samt ndrar preposition, tre sm ndringar som medfr att me-
ningen ansluter mer till genrens etablerade sprkmnster:
Studentens formulering: I 4 AvtL framgr det att en accept som kommer fr
sent skall ses som ett nytt anbud.
Formulering efter lrarens ndringar: Av 4 1 st AvtL framgr att en accept
som kommer fr sent skall ses som ett nytt anbud.

Det kan vara svrt att avgra om en strykning grs fr att korrigera en inne-
hllslig felaktighet eller fr att ka stringensen genom att redundant informa-
tion tas bort:

413
Meningen lyder i sin helhet: Eftersom tminstone majoriteten av dem som anvnder sig
av denna tolkningsprincip inte har frmgan att lsa tankar s rr det sig om rena gissningar.
(Lraren stryker s.)

238
 Samtliga rttsinstanser
uppfattades av hans medkontrahent som ett godknnande eller en accept av
ett anbud.
Ett problem med dessa lagrum kan vara bevisningen rrande rekvisiten.

Lrarens strykningar innebr oftast att den vergripande meningsstrukturen

kan kvarst men i ett fall stryks ett subjekt utan att lraren anger ngot alter-
nativ. Det strukna ordet r man (Man ser att de ovanstende paragraferna
innehller ). Lrarens strykning kan ses som en programmatisk varning fr
detta ord, och det viktiga r d att hennes kommentar har funktionen av var-
ningsklocka, inte att den ger studenten frslag till hur den aktuella meningen
kan ndras.
I ngra fall blir lrarens strykning belyst i slutkommentaren till texten. Att
lraren stryker uttrycket dubbelsidig de dubbelsidiga rekvisiten, accep-
tantens dubbelsidiga rekvisit fr dr en frklaring som innebr att det helt
enkelt inte heter s:
Inte: dubbelsidiga rekvisit, utan: dubbla subjektiva rekvisit.

Av fljande exempel hmtat frn en T1-text [T1/3/116] framgr hur stilen

blir uppenbart mer skriftsprklig och stringent nr en rad formord tas
bort.
Studentens formulering: Det r genom den 1 som det stadgas att KU:s kon-
troll
Lrarens ndringar: (Det r) genom [i] den 1 (som det) stadgas att KU:s
kontroll
Formulering efter lrarens ndringar: I 1 stadgas att KU:s kontroll

Det blir en skillnad i betydelsenyans om de ord som lraren satt inom paren-
tes tas med (framhvande av att stadgandet utgr frn just 1). Lraren ger
inte en entydig anvisning men visar genom parenteserna ett nskvrt stt att
frbttra texten.
Den stringens i formuleringen som lrarna i exemplen ovan efterstrvar
med sina ndringar lyfter en annan lrare fram p ett mer personligt frgat
stt vid individuell handledning p termin 1: Precisera sprket s att du inte
lmnar fluff.414 De huvudbudskap som lrarna frmedlar i handledningen r
desamma, men i varierande grad lter lrarna en personlig sprklig stil prg-
la handledningen.
I sammanhanget sjlvklar information hr till det som lrare stryker eller
stter inom parentes:
Jag har (i framstllningen) valt att avgrnsa mig till [T1/2/268]

414
T1 pm-handledning 18.11.2003.

239
 Domsklen (som finnes) i prejudikaten []. Detta betyder att (i avgrandet
s) r det ndamlet som r [] i tolkningen (av detta). [T1/2/279]

Om ord som medfr tautologi stryks frmjas den viktiga pregnansen: Det
amerikanska statsskicket kan illustrera (ett bra exempel p) detta. [LK:
form., T1/2/70].
ndringar betingade av mnster fr genrerelaterad formalia kan f stilis-
tisk terverkan, som i fallet med denna strykning (parentes):
(I boken Makt utan motvikt menar dock) Joakim Nergelius att det egentli-
gen inte [T1/2/70]

Med sin parentes kan lraren vilja visa p en formaliatradition som innebr
att en boktitel som sedan anges i en fotnot r ondig i brdtexten. Stryk-
ningen av titeln medfr att skribenten inte kan anvnda boktiteln Makt utan
motvikt som ett led i sin belysning av pm-mnet maktdelning. Stryk-
ningen leder till att ordfljden behver ndras, och lraren anger (med mar-
kering i texten och korrekturtecken i marginalen) att det finita verbet, menar,
skall flyttas. Lydelsen blir d Joakim Nergelius menar att det egentligen
inte. (Ordet dock som upprepas i pfljande mening markeras ocks.) Lra-
rens markeringar blir delvis svrtolkade eftersom hon inte tydliggr syftet
med strykningen av de ord som hon stter inom parentes.
I fljande exempel terges ett stycke dr den rttande lraren har markerat
ondiga ord genom att stta dem inom parentes och dessutom gjort flera
understrykningar. Nr en student har problem med den sprkliga stilen och
lraren vill uppmrksamma mnga av problemen kan resultatet bli att en stor
del av texten fr ngon form av markering.
Genom att domstolarna anvnder sig av prejudikat (i rttstillmpningen) sk-
ras vad som stadgas i regeringsformens frsta kapitel 9 . I denna paragraf
frklaras att allas likhet infr lagen skall beaktas d domstolarna dmer (efter
gllande rtt). Anvndande av prejudikat (i denna verksamhet) frmjar att
lika fall dmes lika. [T1/2/279]

8.5.2 kad precision genom ndring av formulering

Lrarna i mitt material gr revideringar i studenternas texter i relativt liten
utstrckning, men genom tillgg av ord kan de frtydliga innebrden i ett
yttrande p ett uppenbart stt. Som jag tidigare nmnt franleder den poten-
tiella oklarheten hos pronomen att de ofta markeras. Strvan efter kad pre-
cision kan d frmedlas av lrarna genom frtydligande tillgg (snedstreck
visar placeringen av lrarens tillgg):
En annan paragraf som r av central betydelse fr ramlagstiftningen r RF
8:11. Enligt den/ kan riksdagen tillta att LK: -na regel el. detta stadgande
(t.ex.) [T1/2/7]

240
 kommer jag att behandla aktiv och passiv identifikation, dess/ innebrd samt
anvndningsomrde LK: -a begrepps [T2/110]

I det andra exemplet ovan verkar studenten se aktiv och passiv identifika-
tion som ett uttryck i singularis och anvnder drfr dess. Lraren frtydli-
gar genom att ndra till dessa begrepps innebrd. I tillggen i exemplen
nedan (infogade mellan snedstreck) varierar betydelsetyngden och den
grammatiska formen. Flera av tillggen verkar ha till syfte att gra den
syntaktiska strukturen mer fullstndig. I det sista av exemplen nedan r det
tveksamt om det ord som lggs till kar precisionen:
En stat som varken begrnsar maktutvande eller skyddar minoriteter r inte
en rttsstat, oavsett /om statsskicket r/ parlamentarism. [T1/3/84]
Det semipresidentiella systemet (/som terfinns/ t.ex. i Frankrike) r [T1/3/
78]
och har n s lnge, /sett/ ur den enskildes perspektiv, skett terhllsamt
[T1/3/88]
Om det hela skulle ha gtt rtt till borde en prvning /av detta/ ha skett [T1/3/
76]
Representanterna utses i samfrstnd av medlemslnderna och /de/ ska p ett
opartiskt stt [T1/2/268]

Mnga av lrarnas ndringar avser att ka precisionen i den juridiska argu-

mentationen. Det r viktigt att studenterna anvnder korrekta termer. Vissa
ndringar franleds av att ord som frekommer i allmnsprket anvnts p
ett felaktigt stt: Att anhlla ngon som r berusad [LK: uttr. omhnderta,
T1/3/27]. Anmrkningar kan ocks glla betydelsenyanser som medfr att
ett uttryck inte r korrekt i strikt bemrkelse. Exempelvis ndras preskrip-
tionstiden i Sverige till preskriptionstiden i svensk rtt [T2/14] och upp-
stet med hndelsen till uppstet med handlingen [T2/144].
Studenternas ordvndning kan vara problematisk p olika stt. Det finns
en glidande skala frn felaktig anvndning av termer via bristande precision i
begreppsanvndningen till anvndning av uttryck som i hgre eller lgre
grad avviker frn det som anses idiomatiskt. I mitt material finns en stor
mngd exempel p formuleringar som av olika skl inte r tillrckligt tydliga
och som kan placeras p olika stllen utefter den skalan. Fljande exempel
visar hur de pm-granskande lrarna ger frslag till uttryck som r mer inne-
hllsligt korrekta eller mer idiomatiska:
medlemmar LK: uttr / medborgare [T1/3/207]
en mening tillsattes till lagtexten LK: fogades eller lades r bttre [T2/144]
Denna tillsatta mening LK: nya bttre i sammanhanget [T2/144]

En ndring som skall gagna precisionen kan ocks innebra att en bisats
erstts av en prepositionsfras; meningen blir d mer koncentrerad. Den fre-

241
slagna ndringen i exemplet nedan innebr samtidigt att ordet man tas bort,
varvid meningen blir mer opersonlig:
Vad som avses, nr man sger att en lag eller annan LK: uttr. med att / ?
[T1/3/205]

8.5.3 kad precision genom ndring av ordfljd

Juridiklrarnas ndringar av ordfljd medfr ofta en kad precision, vilken
kan leda till ett mer korrekt innehll. I fljande exempel innebr lrarnas
ndringar som framgr av den andra meningsvarianten att lagparagrafen
placeras p satsadverbialets plats. Den satsgrammatiska ndringen medfr en
modifiering av innehllet.
Medverkan till skadan mste dock ha skett genom vllande enligt 6:1 st 2
SkL.
Medverkan till skadan mste dock enligt 6:1 st 2 SkL ha skett genom vllan-
de. [T2/110]
Avtalets sklighet skall bedmas enligt 1 st. med hnsyn till
Avtalets sklighet skall enligt 1 st. bedmas med hnsyn till [T2/369]
Om accepten r oren skall det ses som ett nytt anbud enligt 1 st.
Om accepten r oren skall den enligt 1 st. ses som ett nytt anbud. [T2/75]

Placeringen av ord som styr eller specificerar andra satsled inverkar p pre-
cisionen i satsen. I vissa fall r placeringen betydelseskiljande (lrarens ns-
kade placering inom snedstreck):
Det blir bara kommersiellt /bara/ drfr att [T1/3/118]
Jag anser att ven jmlikhet /ven/ kan ses som ett relativt bra rttfrdigande
av minoritetsskydd. [T1/3/145]

8.6 Kurslitteraturens sprkliga inverkan

En ofrnkomlig fljd av studenters arbete med ett kursinnehll r att sprket
i kurslitteraturen inverkar p studenternas sprk. Juridikstudenternas lsning
av kurslitteratur i form av lagar, rttsfall och doktrin har naturligtvis stor
inverkan p deras sprkliga inskolning. Ibland framhller lrarna tydligt att
kurslitteraturen r viktig som sprkligt mnster:
Det enda sttet ni har att lra er skriva juridiskt r att lsa juridisk text och att
skriva sjlva naturligtvis. Doktrin r ju oftast rtt.415

415
T2 pm-seminarium 7.5.2004.

242
Studenter mste trna sig i att terge innehllet i kurslitteratur och andra
texter utan att skriva av, och datoriserade kontrollsystem som Urkund an-
vnds fr att upptcka plagiat.416 Ndvndigheten av att genomgende refere-
ra till lagtext och doktrin r en komplicerande faktor fr juridikstudenterna.
Plagiat och avskrift r inte frenligt med vetenskaplighet, men den form
av inverkan som innebr att studenterna anpassar sig till etablerade sprkliga
mnster kan frmodas vara ngonting som de ansvariga fr ett universitets-
mne ser som nskvrt. Av den rttsvetenskapliga litteraturen lr sig juridik-
studenterna vad som r giltiga angreppsstt, och de bygger upp sin erfaren-
het av vilka sprkliga strukturer och ordval som r hvdvunna. Studenternas
enktsvar (i slutet av termin 1) ger en varierande bild av vilken inverkan
kurslitteraturens sprk har:
Kurslitteraturen r som ett ideal, framfr allt Strmberg. S hr skall det se
ut [EnT103/m/11]
Sprklig frebild: Hkan Strmberg (juridisk sprkgud) [EnT103/m83/151]
Gurun Hkan Strmberg. [EnT103/k/118]
Det pverkar ibland mitt sprk lite fr mycket har jag mrkt. Sprklig fre-
bild har dels varit Jensen/Rylander [dvs. Att skriva juridik] dels Strmberg.
[EnT103/m/52]
Mitt sprk blev till att brja med lite stelare, men jag har lyckats ndra det-
ta. [EnT103/k84/140]
Kurslitteraturen har mestadels varit en klla. Jag har frskt hlla distansen
sprkligt (de flesta bcker ligger ju p en hg niv) och utveckla mitt eget
sprk. [EnT103/m83/35]
Man har omedvetet blivit pverkad av dem [bckerna]. [EnT103/k83/48]
Ej sprklig frebild, alla bcker innehller mnga av de fel som rknas upp i
Att skriva juridik [EnT103/k85/71]
Jag har nog inte tagit till mig sprket i kurslitteraturen i ngon medveten ut-
strckning. [EnT103/m82/6]
Har knappt lst ngot, har inte pverkat mig alls. [EnT103/m84/12]

Nr studenter konkretiserar vad i kurslitteraturens sprk som kan tjna som

frebild nmns i frsta hand koncentration och tydlighet:
Frebild: H. Strmberg Normgivningsmakten. Koncentrerat och tydligt
sprk. [EnT103/138]

Hkan Strmberg, frfattaren till ett centralt verk i kurslitteraturen p termin

1, nmns flera gnger i enktsvaren. Det koncentrerade sprk som en student
ser som frebildligt kan uppfattas ven p annat stt: Strmberg formulera-
de sig svrt, man vnjer sig lite [EnT103/m84/150].

416
Fr frgan om plagiat i akademiskt skrivande, se Pecorari 2008.

243
 En del av de studenter som jag intervjuat betonar kraftigt den insocialise-
rande verkan som den intensiva lsningen av rttsfall p termin 3 haft. I T6-
studenters enktsvar framkommer samma uppfattning om studiet av rtts-
fall:417
T2 & T3 d lste vi mkt rttsfall & det var extremt mkt litteratur [EnT605/
k81/35]
Lsning av rttsfall utvecklar och pverkar mest. [EnT605/m81/4]

I undervisning och handledning aktualiseras p olika stt frgan om sprket i

kurslitteraturen. En viktig infallsvinkel r att kurslitteraturens sprk inte fr
imiteras p ett stt som gr att den stilistiska nivn i en studenttext skiftar
ptagligt mellan avsnitt som ligger sprkligt nra kurslitteraturen och avsnitt
som prglas av studentens eget sprk. Lrare kan vid pm-genomgng illu-
strera detta med en vglinje. Pendlande mellan stilniver kan vara ett pro-
blem fr studenter p mnga utbildningar, och fr juridikstudenter som tar
intryck av den tyngre stil som frekommer i delar av kursmaterialet kan stil-
frgan bli extra svr att hantera.
Frgan var grnsen fr vad som r plagiat gr har inte ngot enkelt svar.
Hur stora likheter i formuleringar som accepteras skiljer sig t mellan olika
discipliner. Jag har inte mjlighet att hr analysera hur uppfattningarna och
tillmpningarna i praktiken ser ut hos lrarna p juridikutbildningen, men jag
kan konstatera att det i mitt material finns exempel p hg grad av knslighet
fr sprkliga likheter med kurslitteraturen:
frutstter ett samspel mellan stat och kommun. LK: identisk formulering
H/S! [avser en kursbok av Holmberg och Stjernquist: Vr frfattning] [T1/2/
100]

Frasen samspel mellan stat och kommun skulle kunna ses som s vanligt
frekommande att den utgr ett inslag i en gemensam sprklig repertoar
snarare n att vara direkt kopplad till den aktuella boken av frfattarna
Holmberg och Stjernquist. Lrarens kommentar understryker dock det ver-
ordnade budskapet att sprklig osjlvstndighet mste undvikas.
De svrigheter som studenter kan ha att relatera stil och genre hos kurslit-
teraturens frfattare till den egna textproduktionen kan leda till avskrift och
plagiat:
Jag har nog gjort fel. Skrivit av fr de hade en bra formulering. Skulle ha
skrivit citationstecken.418

417
Vad gller den juridiska stilen i rttsfall framfr f.d. hovrttspresidenten Birgitta Blom
(1998:21) uppfattningen att det hos mnga domare, troligtvis i alla tider, [finns] en bengen-
het att hnge sig t ondiga preciseringar av typen ifrgavarande, sistnmnda osv. Men
[] p denna punkt har en avsevrd skrpning skett. Blom menar ocks att frndringen av
juridisk stil r ngonting som sker lngsamt (a.a. s. 17).
418
T1 pm-handledning 13.10.2004.

244
Det finns en spnning mellan kurslitteraturens sprk och det stilideal som
lrarna vill lyfta fram. Denna spnning ptalas i ngra enktsvar:
Litteraturen har gett ett tyngre relativt ineffektivt sprk medans PM-kritiken
syftat till att f ett effektivt lttfrsteligt sprkbruk. [EnT404/m79/41]
Ofta r sprket i kurslitteraturen vldigt svrt att frst. Tydlighet predikas
infr PM:n men nd r mycket av kurslitteraturen vldigt otydlig. Snacka
om att missa ett led i tankegngen. [EnT103/k82/122]

Vid pm-handledning problematiseras ibland kurslitteraturens och lrarnas

roll som normgivare.419 I sprket i kurslitteraturen terfinns olika drag som
inte r nskvrda: Inskjutna bisatser r kanske inte ett under av tydlig-
het.420 Lrare kan med viss ironisk distans ppeka att texterna i kurslitteratu-
ren inte alltid fljer de regler fr formalia som studenterna trnas att iaktta:
Nottecknet p fel sida punkten det ser aldrig ut s i kurslitteraturen? Ta
inte kurslitteraturen som ett facit.421 Uttryck som framstr som mrkliga hos
en etablerad jurist sticker ut n mer i en text av en T1-student:
en hg domstol LK: Jag vet att Lehrberg skriver hg domstol, men det blir
lite lustigt [T1/3/112]

Ibland uppmrksammar studenterna hur ord som lrarna avrder frn an-
vnds i doktrin:
S1: Ju inte rekommenderat.
S2: Hstad anvnder det.422
L: Anvnd inte dem som norm fr hur ni ska skriva juridik, i alla fall inte Ad-
lercreutz som r frn ett annat sekel. Inte heller mina kommentarer r
norm.423

I fljande enktsvar finns en viss dubbelhet i synen p sprket i kurslitteratu-

ren:
Sprket i kurslitteraturen r vldigt ltt tillgngligt & innehller ofta fel &
uttryck som vi varnas fr att anvnda oss av. [EnT103/k77/44]

419
I en diskussion av vetenskaplig stil tar Nrvnen (1999:78) upp frekomsten av komplice-
rat sprk hos akademiska lrare: Ett ceremoniellt anvndande av svrbegripliga termer och
komplicerade meningskonstruktioner kan naturligtvis ocks frmedlas av forskare och lrare
under en utbildning. Nrvnen refererar till forskare som ppekat att svrbegriplighet i ve-
tenskaplig text har mer att gra med skribentens oskerhet om sin status n med tnkandets
komplexitet eller genialitet.
420
T1 RTG 12.12.2002.
421
T1 RTG 12.12.2002.
422
Torgny Hstad, justitierd, tidigare professor i civilrtt vid Uppsala universitet, utsgs till
rets jurist 2008 i attitydunderskningen Juristbarometern dr juridikstudenter, notarier och
unga bitrdande jurister (under 30 r) deltar. (Fr underskningen ansvarar bl.a. tidskriften
Legally yours.)
423
T2 pm-seminarium 14.5.2003.

245
Nr studenten betonar att sprket r lttillgngligt kan det vara ett ppekande
som skall vara en motvikt till en allmn sikt om juridikens krngliga sprk.
Jag uppfattar dessutom i svaret en viss kritisk udd mot utbildningens var-
ningar fr sprkdrag i litteraturen, kanske sdana sprkdrag som studenten
ser ett vrde i.
Att en del studenter tydligt efterliknar den sprkliga stil som de uppfattar
som norm kan vara begripligt. Det kan handla om en medveten strvan som
ett inslag i identiteten som blivande jurist eller om en indirekt pverkan till
fljd av lsning av en mngd juridisk litteratur.
Bilden av den inverkan som sprkmnster i juridisk litteratur kan ha p
juridikstudenternas sprk kompliceras av att det som en student uppfattar
som ett mnster kanske inte r det. En juridikstudent som jag mter i Sprk-
verkstaden anvnder p ett stlle en ordfljd som jag ppekar r felaktig,
ordfljden han har inte efter kommatecknet i meningen nedan:
HD uttalar i mlet att trots att klausulen haft ett vrde fr S.M. och att detta
inverkat p frsljningspriset, han har inte kunnat utg frn att utfstelsen
skulle uppfyllas d den str i strid med formkraven i 4 kap 1 JB och den
praxis som utvecklats p omrdet.

Studenten har frskt sig p en komplex meningskonstruktion. Frst kom-

mer huvudsatsen HD uttalar i mlet, som fljs av bisatsen att han har
skulle uppfyllas (dr det ingr en underordnad bisats). Omedelbart efter in-
ledande att r en annan bisats inskjuten, trots att klausulen frsljnings-
priset. I modern normalprosa skulle vi vlja omvnd ordfljd efter den in-
skjutna bisatsen, allts har han inte kunnat utg , men studenten vljer rak
(han har ). Hos Melander 2006 (Examinationer) som ingr i juridikstu-
denternas kurslitteratur hittar jag exempel p samma val av ordfljd (mina
kursiveringar):
Det r frsts ocks s att om du avfrdar den materia som ett visst kapitel el-
ler en viss huvudregel tar sikte p som oanvndbar fr ditt mne, du normalt
inte behver stta dig in i de regler som anknyter till vad du avfrdat. (s. 10)
Avslutningsvis kan sgas att om du i inledningen av PM:n valt att i ngon ut-
strckning fregripa dina slutsatser, texten nu kommer att uppfattas sluta en
cirkel vilket ger ett harmoniskt helhetsintryck. (s. 76)

Nr jag frgar frfattaren om hans uppfattning om meningsbyggnaden be-

skriver han konstruktionen som en stilistisk sak.424 Studenten har tagit till sig
mnster som detta, och vid vrt samtal i Sprkverkstaden uttrycker hon den
bestmda uppfattningen att ingen juridiklrare skulle invnda mot den ord-

424
E-post 24.9.2009. I sin bok karakteriserar Melander sjlv sin sprkliga stil: Nr jag ftt
sprklig kritik av stilistisk natur har en sdan kritik ofta utgtt frn att jag ansetts vara fr
formell, lderdomlig och krnglig. Han menar dock att hans sprk blivit ngot klarare och
enklare genom att han skrivit en bok fr studenter. (Melander 2006:29).

246
fljd som hon anvnt. Vi resonerar om konstruktionen och fr att belysa en
sprklig inskolningsprocess ber jag henne att kommentera sin stndpunkt.425
I brjan av utbildningen nr jag lste rttsfall och olika lrobcker i juridik s
reagerade jag vldigt starkt p den hr typen av meningsuppbyggnader efter-
som det sg helt fel ut i mina gon. Det strde min lsrytm och jag var
tvungen att g tillbaka och lsa meningen flera gnger fr att se om jag verk-
ligen lst rtt, jag tyckte det var oerhrt mrkligt att erfarna jurister verkade
ha problem med att bygga upp en mening korrekt. Jag brukade nstan skratta
lite t det och markera meningarna i marginalen, korrigerade dem ibland
fr att det skulle g enklare att lsa nsta gng jag kom till samma passage.
Men nr jag sttt p det tillrckligt mnga gnger s brjade det flyta p, jag
behvde inte stanna upp och g tillbaka. Det lt helt pltsligt ganska fint och
juridiskt. Dessutom kan jag nu mnga gnger tycka att rttsfall och liknande
till och med blir enklare att lsa med den hr typen av meningsbyggnad,
konstigt nog. Det r vl en vanesak. P frsta terminen skrev jag inte shr
sjlv, men jag brjade vnja mig vid att det var okej att skriva p det hr st-
tet. Nu p andra terminen har jag brjat anvnda mig av samma meningsupp-
byggnad sjlv i PM och liknande eftersom det knns juridiskt korrekt. P ett
stt blir jag stolt ver att gra det hr felet eftersom det tyder p att jag be-
hrskar ett juridiskt skrivstt.

P en modern lsare gr studentens ordfljd i den citerade pm-texten ett

otidsenligt intryck. Konstruktionssttet var sllsynt redan fr 100 r sedan,
vilket framgr av uppsatsen Ett par skolgrammatiska frgor frn 1914
(Hyln 1914:138): nnu kan man en och annan gng trffa modersmls-
lrare, som krva rak ordfljd i att-satser, i vilka en bisats inskjutits nrmast
efter att. En juridiklrare som jag konsulterar (och som hr sig fr bland
vnner och kolleger) uppfattar inte ordfljden som ett srdrag i juridiskt
sprk och knner inte igen uttryckssttet.426
Att jag som textgranskare reagerade p studentens konstruktion r allts
inte konstigt, allrahelst som den faktiskt inte bara r lderdomlig utan dess-
utom felaktig enligt ldre norm. Till skillnad frn Melander som placerar
satsadverbialet (normalt inte i frsta meningen, nu i andra meningen) fre
det finita verbet (som man vntar sig i en bisats) tillmpar studenten huvud-
satsplacering av sitt satsadverbial inte (efter finitet). Hon har vergivit en
naturligt inlrd sprkkompetens men delvis misslyckats i sitt frsk att erv-
ra en annan, frment juridisk, norm. Studenten r stolt ver att gra vad
hon tidigare betraktade som ett meningsbyggnadsfel, eftersom det fr henne
blir ett tecken p att hon behrskar ett juridiskt skrivstt.
Onskat inflytande frn kurslitteraturen r frmodligen ofrnkomligt i
brjan av juridikutbildningen, och de vrsta avarterna uppmrksammas av
lrarna i pm-kommentarerna. Ett centralt inslag i frstelsen av juridikstu-
denternas skrivtrningssituation r de svrigheter som studenterna stlls in-

425
Studenten har gett sin tilltelse till att jag terger pm-text och skriftlig kommentar.
426
E-post 25.9.2009.

247
fr i avvgningen mellan hg stilniv i kurslitteraturens sprk och en efter-
strvad enkelhet i sprket. En T1-student belyser dessa svrigheter:
Brjar greppa det juridiska sprket. Svrt att gra om sprket, dvs att de
vill modernisera det jur. sprket jmfrt med kurslitteraturen. [EnT103/m81/
28]

Fr att juridikstudenterna skall kunna leva upp till idealet skriv enkelt (Att
skriva juridik s. 17) behvs systematisk och problematiserande trning i hur
de kan utforma sitt eget sprk i en avvgning mellan skriv enkelt och det
faktiska sprket i rttsfall och doktrin.

8.7 Klarhet och enkelhet och avancerade skrytord

I Att skriva juridik fastsls att kravet p klarhet r det avgjort vsentligaste
fr en god juridisk svenska (s. 17). Till klarheten hr en logisk disposition,
korrekta sprkliga konstruktioner och konsekvens vid frkortningar och
kllhnvisningar. Ett annat ml fr juristsvenskan r skriv enkelt.
Det r naturligtvis en omjlighet fr juridiklrarna att markera varje
sprkinslag som strider mot enkelhetsidealet. Eftersom Att skriva juridik har
status av bibel kunde det dock vara frvntat att lrarna markerar de ord
som dr lyfts fram som exempel p lngre, ovanliga, krngliga eller stela
former i stllet fr bra, allmnt anvnda och ofta korta ord (s. 42). Till de
ord som boken avrder frn eftersom de bidrar till att gra sprket stelt hr
gllande. Intressant att notera r en skiftande rttningspraxis hos tv lrare
som rttat samma pm-omgng p termin 2. Den ena har markerat en fre-
komst av gllande, medan den andra inte kommenterat ngon av fyra fre-
komster [T2/283, T2/16]:427
De lagar jag anvnt mig av gllande reklamation LK: uttr
friskrivande klausuler gllande drjsml
bevisa sin oskuld gllande frsummelse
knapphndigt utformad gllande kparens bevisbrda
inte upptckt ngra egentliga nackdelar fr sljarens rkning, gllande att be-
visbrdan fr sljarens culpa ligger kparen.

Det r uppenbart att juristers invanda sprkmnster ibland krockar med ut-
bildningens budskap om enkelhet i sprket. Nr en lrare vid en frelsning
om juridisk metod p termin 1 skall frklara begreppen rttsfaktum och rtts-

427
Den senare lraren har inte heller markerat frasen stllas i jmfrelse med (i textens
frsta stycke), en fras som kunde finnas med i den frteckning ver substantiveringar som ges
i Att skriva juridik (s. 43). Substantivering sgs resultera i en mera abstrakt text som avlgs-
nar sig frn ett naturligt uttrycksstt. (Inte heller formuleringen st ansvar fr bevisningen
markeras av lraren.)

248
fljd presenteras fljande mening p en stordia: Om ngon skrpar ner s
utgr btesstraff. Utg r ett av de ord som frtecknas i Svarta listan. Ord
och fraser som kan ersttas i frfattningssprk.428
Srskilt otympliga meningar i studenttexterna markeras, men det fre-
kommer sllan att lrare i marginal- eller slutkommentarer betonar enkelhet
utifrn klarsprkstnkande i relation till mottagare som inte r jurister.
Nr studenter p termin 4 anger vilken bild som utbildningen gett av hur
de som jurister skall utforma sitt sprk framskymtar klarsprkperspektiv. En
del studenter betonar vikten av att gemene man frstr juristers sprk:
Vi har inte direkt diskuterat sprkliga stilar, snarare att det juridiska sprket
tenderar att bli mer avskalat och enkelt, ngot som jag har i tanke nr jag
skriver [EnT404/m81/20]
Juristens sprk fr inte bli ett sprk enbart fr jurister, som blir obegripligt fr
gemene man, s ett enkelt & tydigt sprk r ett viktigt inslag. [EnT404/k79/
26]

En aspekt av studenters frdighetstrning handlar om att kunna frklara sitt

mnesomrde fr icke-specialister. Frmgan att utbyta kunskaper ven
med personer utan specialkunskaper inom omrdet lyfts fram i Hgskole-
lagen (1 kap. 9 ). Trningen i att frklara fr icke-specialister har enligt en
enkt med tidigare studenter vid juridikutbildningen i Uppsala inte fungerat
s vl (Staaf 2006:13). En andel om 8 % r visserligen mycket njda och
32 % ganska njda, men 21 % uppger att de r ganska missnjda och 7 % att
de r mycket missnjda. Srskilt vrt att notera r att 31 % uppger att ngon
sdan frdighetstrning inte frekommit, vilket kan stllas i relation till att
69 % av de svarande menar att den frdigheten krvs i hg grad i de arbeten
som de nu har. Mer r tre fjrdedelar av svarspersonerna arbetar med i hu-
vudsak juridiska uppgifter.429 De frhllanden som kommer till uttryck i
underskningen ger std t min uppfattning att frmgan att kommunicera
med olika typer av mottagare aktualiseras i lg grad i utformningen av skriv-
uppgifter och i lrarnas kommentarer till studenternas texter.
Jag har i en enkt tillfrgat studenter p termin 6 om frekomsten av
skrivuppgifter som ger trning i att anpassa en text efter olika typer av mot-
tagare. Studenterna har olika uppfattning om sdana skrivuppgifter. En av
dem lyfter fram en skrivuppgift p termin 6:
JO-beslutet (T6) nr vi skulle uttrycka oss lttbegripligt, efter att ha skrivit
ett otal stela PM med juristsprk. [EnT605/k81/23]

428
Det r inte sjlvklart att Svarta listan anammas av jurister. I en krnika i Dagens Juridik
(Schultz 2008) beskriver en ung jurist sin frsta kontakt med listan: Mnga traditionella
jurister tog emot listan med noterad frvning. Vissa uttryckte att listan var anmrkningsvrd.
Min dvarande chef, som nog tyckte att listan var mycket anmrkningsvrd av tonlget att
dma, freslog att vi yngre jurister borde betrakta alla de frbjudna orden som pbjudna: Ju
fler svra ord desto bttre.
429
Resultaten baserar sig p 326 svarande (svarsfrekvens 75 procent).

249
Andra enktsvar tyder p att det kan behvas en frdjupning av juridik-
studenters trning i att se och beakta behoven hos olika grupper av mottagare
av juridiska texter:
Ej frekommit. Jag vill bara att andra jurister frstr vad jag skriver.
[EnT605/m81/10]
Har ej frekommit. Att skriva till icke-jurister kan alla, inget vi p utb. beh-
ver trna p. [EnT605/k76/25]

Frenkling av det juridiska sprket r inte ett oproblematiskt ideal. I det en-
kelhetsideal som frmedlas i juridikutbildningen ingr ett ifrgasttande av
ldre stela formuleringar, men en student pekar p att ocks rdande sprk-
bruk kan behva skrskdas:
Man ska inte skriva som i litteraturen frn 60- och 70-talen torde bra
men studenterna skolas inte att ifrgastta dagens sprkbruk.430

Studenternas syn p de stilistiska ideal som kommer till uttryck i utbildning-

en r mngfasetterad. Exempelvis lyfts sprkliga kvaliteter i lagtexter fram:
Sprket r vackert i all litteratur som vi har arbetat med. Jag skulle bara nska
mig en mindre nedltande attityd hos lrarna gentemot gamla vackra formu-
leringar i exempelvis lagtexten. [EnT104/66/JS19]
Den svenskan som premieras verkar numera vara kanslisvenskans diametrala
motsats. Jag menar inte detta som ngt positivt. Denna svenska r trkig och
nerbantad, frsker jag minsta finess korrigeras denna som ngt dligt.
[EnT103/m81/109]

Att tillgna sig ett mer traditionellt juridiskt sprkbruk kan fr studenterna
vara en frga om karrirplanering:
I brjan av karriren r det bra att [anvnda] ett strikt juridiskt sprk. Nr
man r frdigutbildad r det givetvis bra om man kan kommunicera bredare
[EnT404/m79/41]

Ambitionen frn lrare och utbildning att frmedla ett enkelhetsideal kan
mta motstnd p grund av att det som uppfattas som traditionellt kompli-
cerat juristsprk utvar en lockelse. Att behrska sdant sprk kan tjna
som tecken p en nskad grupptillhrighet. En student som tycker att hans
vardagliga sprkanvndning har frndrats sedan han brjade juristutbild-
ningen ger fljande kommentar:
lite roligt att slnga sig med juridiska termer [EnT404/m80/25]

P frgan vad studenten menar r viktiga inslag i en jurists sprkanvndning

svarar han latinska termer. En del studenter uppvisar en kluven instllning

430
Konferens fr vetenskapsomrdet fr humaniora och samhllsvetenskap, Uppsala universi-
tet 15.2.2005, Tomas Eriksson, d student p termin 8.

250
till latinska och andra termer. Den bild av utbildningens sprkliga budskap
som studenter tecknar i enktsvar rymmer en spnning mellan ideal: ett till-
gngligt juridiskt sprk och ett komplicerat facksprk.
Att man ska skriva frsteligt, men nd med avancerade skrytord. [EnT104/
k84/85]
Du lr dig flashiga berintellektuella latinska termer ingen annan begriper
[EnT605/m/2]431

Det troliga r att flertalet studenter vill frena ett enkelt sprk med ett fack-
sprk som vittnar om professionalitet:
lttfrsteligt men nd respektingivande det skall framg att man vet vad
man pratar om [EnT404/k79/30]
Ej alltfr byrkratiskt men nd skilja sig frn vardagssprket. Hlla en hg
niv. [EnT404/m82/33]
Skriva enkelt men korrekt Ej byrkratsvenska men adekvata termer.
[EnT605/m80/20]

Det sker en tydlig sprklig insocialisering under juridikutbildningens gng.

ven om studenterna mestadels omtalar den utveckling som deras sprk
genomgr som ngonting positivt framtrder ibland en kritisk hllning. For-
muleringar i enktsvaren pekar p den anpassnings- och insocialiseringspro-
cess som juridikstudenterna genomgr:
Ja, det har helt klart frndrats, men det r en annan sak om den frbttrats!
[EnT103/k83/63]
Sprket r nu mer reglerat o trkigt. Varje ord mste vgas p guldvg
[EnT103/k82/26]
Fr mig r det svrt att skriva juridisk svenska. Min egna stil r betydligt mer
mlerisk och fylld med figurer vilket inte godtas vid PM-skrivande. [EnT103/
m81/109]
Min egen uppfattning om mitt sprk r att jag har viss fallenhet fr det lite
kantiga och torra sprket som i viss mn r karaktristiskt fr det juridiska
sttet att uttrycka sig. Konsten att f texten att bli lite mrkvrdig (ven
kallat ordbajs) hade jag med mig sen frut. Under min tid hr knns det
dock som att jag lrt mig anvnda det p rtt stt, blivit mera bekvm med
mitt stt att skriva. [EnT103/m82/70]

En intressant frga, som jag inte kunnat frdjupa i min avhandlingsstudie, r

om det sprkbruk som studenterna tillgnar sig i utbildningen har en rck-
vidd som omfattar ocks studenternas sprkanvndning utanfr studierna.
Fljande enktsvar tyder p att det r s:

431
Hartman (2003:77) menar att krngligt och svrforcerat sprk blir till ett maktsprk med
vars hjlp man bekrftar och frstrker sin egen position. En juridiklrare som intervjuas i en
C-uppsats om juridiskt sprk tillstr den maktposition som fljer av juridiskt kunnande: Det
ligger absolut en makt i att frst det juridiska sprket. (Mousavi 2008:16).

251
 Ja, jag r torr som knckebrd nufrtiden. [EnT605/m78/42]
Du borde lsa juristers sms [EnT605/32]

Budskapet att precision och tydlighet r grundlggande i det juridiska vrvet

mter studenterna tidigt i utbildningen, men det r inte alltid som det fram-
gr varfr det r s viktigt. Den sprkliga exaktheten kan ses som ett led i
vrnandet av rttsstaten och individens rttsskerhet. En lrare p termin 1
tar fram ett mer pragmatiskt skl fr juristen i aktion: Krvs att man r ki-
rurgiskt exakt fr att inte bli pulvriserad av sin motstndare.432

8.8 Sammanfattning
Begreppet precision str i fokus nr jag sker sammanfatta de budskap om
sprknormer och sprkideal som juridikstudenterna mter. Precision blir
med en term lnad frn teologin norma normans, den verordnade normen.
Strvan efter precision skall prgla varje stilistiskt val, varje konstruktion,
varje formulering. Utifrn detta ideal blir det viktigt att undvika olika typer
av uttryck som brister i stringens. Den stil som stadkoms drigenom kan
beskrivas som den juridiska tonen. Uttryck som r vardagliga, onyanserade
eller spekulativa skapar en ojuridisk ton.
Ordval och stil r centrala kategorier i lrarkommentarerna. Kommenta-
ren ordval anvnds fr att markera avvikelser frn den juridiska tonen. Dessa
avvikelser r av skiftande art, och ordval kommer drfr att syfta p en rad
olika sprkdrag. Det kan glla att ett ord anvnds i stllet fr ett snarlikt som
hade varit det rtta (gnad i stllet fr mnad), men ofta rr kommentaren
ngon stilistisk aspekt. Stilblandning r ett terkommande problem i student-
texterna. Studenterna skall hitta den juridiska tonen i en balansgng mellan
stela uttryck (ger lmplighet) och vardagliga, ojuridiska (personligen lutar
jag mot).
Genom handledning och textkommentarer blir studenterna uppmrksam-
made p nr deras sprk strider mot stilidealet. Kommentarerna kan utgras
av de generella ordval och uttryck eller innehlla ett tydligt formulerat rd:
Br undvikas i juridisk text! Ibland innehller kommentaren ett mer speci-
fikt budskap: Undvik denna typ av berttarform.
Ett omrde dr studenternas sprk ofta brister i precision r pronomen-
anvndning. Exempelvis sgs ordet man rubba den juridiska tonen, och pro-
nomen som detta kan leda till felaktiga syftningar. Det r ocks viktigt att
studenterna vljer tempus p det frvntade sttet.
En ordvalsfrga dr det ltt sker avvikelser frn den juridiska tonen gller
vilka verb som fr anvndas i kombination med ord som lagen, lagtexten och

432
T1 RTG 9.12.2003.

252
domstolen. Normen r tydlig: Lagen sger ingenting. Hgsta domstolen
tycker inte, den fastslr eller anfr.
Det r ofrnkomligt att kurslitteraturens sprk inverkar p studenternas
sprkanvndning. Studenterna behver frhlla sig till mngfasetterade sti-
listiska mnster. De mter dels en mer traditionell, tyngre juridisk stil, dels
en strvan efter enkelhet som skall prgla sprket i juridiska sammanhang. I
utvecklingen av sitt skrivande skall de akta sig fr bde ytlighetens och
pratighetens Scylla och stelbenthetens och krnglighetens Charybdis (Att
skriva juridik s. 19). Fr att kunna navigera dremellan krvs precision.

253
9 Konsten att kommentera och konsten att
frst kommentarer

I avhandlingens inledande kapitel konstaterar jag att fokus i min studie r

juridikutbildningens sprkliga normfrmedling snarare n lrandet ur studen-
tens perspektiv. I en utbildningssituation dr mycket ansvar lggs p den
enskilda studenten r det dock en central frga hur studenterna skall kunna
dra nytta av de textkommentarer som de fr. Svrtolkade kommentarer r ett
hinder i tillgnandet, och studenternas mjligheter att frst och ta till sig
lrarnas skriftliga textkommentarer blir drmed en viktig aspekt av kommen-
tarernas roll i den undervisningspraktik som jag studerat. I detta kapitel dis-
kuterar jag olika typer av oklarhet i lrarkommentarerna (avsnitt 9.19.4).
Jag resonerar sedan kring lrares praxis att ge respektive att inte ge studen-
terna formuleringsfrslag (avsnitt 9.5). Drefter belyser jag den konst som
krvs av lrare nr de ger ndringsfrslag.
Nr jag ppekar en bristande tydlighet i vissa typer av lrarkommentarer
r jag medveten om att lrarnas arbetssituation ofta inte medger att ytterliga-
re tid lggs p pm-rttning. Jag hoppas dock att ppekanden om brister kan
bidra till en mer medveten strvan efter konkretion i textkommentarerna,
vilket kan gagna studenternas sprkliga medvetenhet. Frfattaren till hand-
boken Helping students write well (Walvoord 1986:142) betonar att text-
kommentarer i marginalen mste utformas s att de r tydliga fr studenten.
Hon menar att det vid tidsbrist r bttre att skriva frre kommentarer som
kan gras tydligare. Hon pekar ocks p den mer generella nackdel som
skriftliga kommentarer har: Lraren kan inte vara sker p att kommentarer-
na r formulerade s att studenter kan frst dem.

9.1 Vikten av konkreta och konstruktiva kommentarer

De studenter som i enktsvar uttrycker att de r njda med den pm-respons
som de har ftt lyfter fram att kommentarerna varit uttmmande, tydliga och
konkreta:433
Kommentarerna har varit klara och tydliga, och jag har i mjligaste mn fr-
skt rtta mig efter dem. / Det har varit vl grundad respons, och jag knner
att jag lrt mig ngot nytt efter varje PM. [EnT103/m83/35]

433
I en underskning av collegestudenters uppfattning om lrares textkommentarer visade stu-
denterna an overwhelming preference for comments that were specific (Straub 1997:111).

254
 kommentarerna har varit uttmmande & vldigt mnga [EnT103/k77/44]
Det har inte varit svrt att frst kommentarer d lrarna varit noga med att
g igenom innebrden av begrepp som anvnts vid rttning. [EnT103/k81/84]
De skriftliga kommentarerna har varit bra, just drfr att dom varit konkre-
ta. [EnT103/m82/6]

Underskningar av lrares sprkliga kommentarer visar att de ofta har funk-

tionen att peka p felaktigt sprkbruk (se avsnitt 2.3). I mitt material ter-
kommer det mnstret. Ett sllsynt undantag utgr det pm frn termin 2 dr
fem av elva kommentarer innehller ordet bra [T2/13]. Vid individuell pm-
handledning p termin 1 visar ngra av lrarna stor entusiasm: Det hr r
jttebra!; S himla bra.434 Det hnder att lrare vid pm-handledning kom-
menterar frnvaron av positiva kommentarer:
Tidigare har ni troligen ftt bra betyg p det ni skrivit. Hr har vi inte tagit
oss tid att kommentera det som r bra. Bli inte knckta fr att det inte finns
en massa positivt. Ni r duktiga verlag.435

I kapitel 5 har jag pekat p att mnga juridikstudenter velat ha mer handled-
ning. En del studenter nskar handledning som konkret visar hur de kan bli
bttre till nsta gng, och de kan erfara att de inte fr tillrcklig hjlp att ut-
vecklas. En T1-student aktualiserar i ett enktsvar den betydelse som en
tydligt uttryckt frvntan om utveckling hos studenterna kan ha. Enktfrgan
gller huruvida studenten har saknat ngot i pm-responsen.
En tydlig beskrivning & efterfrgan av frbttring. Att skriva att ngot r d-
ligt r ju ingen bra kritik utan snarare varfr ngot r dligt. [EnT103/m81/
45]

Walvoord & Anderson (1998:110) ger lrare rdet att fokusera mer p stu-
denterna som r personer som skall utvecklas n p de fel som finns i
texterna. De betonar ocks att den bedmning som en student fr mste ut-
formas s att den bidrar till utveckling:
When we, as teachers, are sitting alone with the students work in front of us,
its easy to imagine that our primary relationship is with the product, particu-
larly with the errors in the product. We may imagine that our chief responsi-
bility is not to let any errors pass our desk unmarked. In reality, the most im-
portant relationship is between us and the learner. The grade is a communica-
tion, and it must communicate to a person who can use it for learning. Our
chief responsibility is to help this learner move forward.

Fr studenter som inte har god skrivfrmga nr de kommer till juridikut-

bildningen r lrarnas vgledning srskilt viktig. Att oklara lrarkommenta-
rer r ett problem fr dessa studenter vittnar fljande enktsvar om. Studen-

434
T1 pm-handledning 18.11.2003.
435
T1 RTG 11.11.2003.

255
ten kommenterar frst sin egen skrivfrmga och sedan lrarnas kommenta-
rer:
Jag vill inte pst att jag har frbttrat mitt skrivande avsevrt men nog har
jag ftt en insikt i vad som r juridisk svenska. Som frfattare anser jag mig
sjlv vara relativt medioker och inte alls srskilt begvad.
Trkigt nog var de f kommentarerna inte givande d de mest bestod av fr-
getecken & annan form av teckenkommentering. Har drfr haft vldigt svrt
att frst vad de menat. [EnT103/m81/45]

Nr en lrarkommentar avser sprkanvndning som r ny fr en student blir

konkretion srskilt viktig. Vgledning i begreppsanvndning kan frmedlas
genom en kommentar som den fljande: frskring r inte ersttning, er-
sttning kan, t.ex., utges i enlighet med frskringsvillkoren [T2/107]. En
sdan kommentar r dock mer tidskrvande fr lraren n en generell kom-
mentar som ordval.
Mnga lrarkommentarer som syftar till att ptala brister i precision inne-
hller ett budskap som gller vetenskapliga krav. I vissa typer av lrarkom-
mentarer finns ett indirekt budskap om komponenter i ett vetenskapligt fr-
hllningsstt. Nr en student i ett pm om direkt demokrati refererar schwei-
zares uttalanden om sitt omrstningssystem anmodar lraren studenten att
omform. till mer generellt [T1/3/232]. Den sprkliga och innehllsliga
operation som studenten frvntas gra innehller ett centralt inslag i den
vetenskapliga processen: att gra kopplingar mellan det specifika och det
generella. Lrarens kommentar utgr ett viktigt budskap men rcker kanske
inte fr att studenten p egen hand skall komma fram till en lmpligare for-
mulering.
Nr det gller kommentarer som rr resonemang och argumentation stl-
ler en kortfattad kommentar som logik krav bde p lraren att kommenta-
ren r relevant och p studenten som skall frst lrarens intention med
kommentaren.
D inget fall r det andra likt i alla avseenden, blir analysen av ett prejudice-
rande rttsfall till stor del en jmfrelse av de faktiska omstndigheterna i
prejudikatet och det aktuella rttsfallet. LK: logik? [T1/2/284]

I exemplet r orden d och blir inringade. Det kan ge en fingervisning om att

lraren ser brister i den logiska kopplingen mellan satserna, men det r inte
s ltt att frst och drmed kunna dra lrdom av kommentaren. Anser lra-
ren att den logiska bristen ligger i relationen mellan de tv fraser som stru-
kits under? Jag uppfattar dock studentens resonemang som logiskt: Eftersom
rttsfall prglas av att det alltid r ngra omstndigheter som skiftar, mste
omstndigheterna i ett prejudikat och i det (i texten) aktuella rttsfallet jm-
fras.
Kommentaren omformulera r intressant ur ett skrivpedagogiskt perspek-
tiv. I dess budskap ligger en uppmaning till studenten att gra ngon frnd-

256
ring. Det inslag av skrivprocesstnkande som ryms i uppmaningen att om-
formulera fr inte ngot ptagligt genomslag i utbildningen under det frsta
ret, eftersom det inte ingr ngot moment dr studenterna skriver om redan
bedmda och kommenterade texter. Fr att studenter efter att ha ftt kom-
mentarer skall stta sig ner och tnka efter hur formuleringar kan frbttras
behver uppgiften uppfattas som genomfrbar och utvecklande.
Ibland frekommer uttrycksstt som tydligt vittnar om att studenten
krnglat till sprket, kanske utifrn en nskan att gra rtt och anvnda en
sprklig stil som hon eller han uppfattar som norm. En kommentar som om-
formulera ger d inte ngon handfast hjlp.
Fr att anbud ska anses vara tillkommen fr handen [T2/216] LK: omformu-
lera

I exemplen nedan r det som behver omformuleras av skiftande slag:

En inte alltfr vgad slutsats LK: omform [T2/143]
Frutsttas kan dock LK: omform [T2/143]
Det handlar om att skaffa sig skattefrmner, saken r den att man dock ms-
te gra en tskillnad mellan dom som undgr lagen och hittar det kryphl
som finns och som kanske pga. det r omoraliska och de som faktiskt t-
njuter de olika frmner som en legal skatteplanering med lagstiftarens vet-
skap, intentioner tillter. LK: omf. [T5/6]

Precision i anvndningen av termer och begrepp r ett viktigt inslag i veten-

skapligt sprk. ndamlsenliga textkommentarer kan underltta studenternas
inskolning i begreppsanvndning. I fljande exempel ger lraren kommenta-
ren term respektive uttr., och studenten blir d varse att det finns problem i
ordanvndningen. Det r dock oklart om lraren menar att det finns ett annat
ord som utgr det i sammanhanget mest korrekta uttryckssttet:
Bevisningsproblemet i denna paragraf blir att LK: term [T2/75]
ett demokratiskt och rttsstatligt Sverige LK: uttr. [T1/3/216]436

Det juridiska sakinnehllet r nytt fr studenterna och innehllsrelaterade

kommentarer som brister i konkretion kan vara problematiska. Att utveckla
r en kommentar som kan vara svr att dra nytta av vittnar studenter om
bde vid handledningssamtal och i enktsvar:
Jag har ett eget exempel som jag tycker r bra de skriver utveckla! Nu fr
du frklara.437
Mnga utveckla! Svrt veta hur, vad det betyder ... [EnT103/k80/57]

436
I ett annat pm markerar den hr lraren inte ordet rttsstatlig [T1/3/255].
437
T1 pm-handledning 18.11.2003.

257
Det frekommer i ngra f fall att de skriftliga lrarkommentarerna i mitt
material rymmer humoristiska eller lttsamma inslag. En glad gubbe -
kan frmedla en positiv attityd ven om informationsvrdet inte r s stort. I
dokumentet En promemoria om PM-rttning sgs figuren markera en oav-
siktlig lustighet. Den innebrden kan vara aktuell i det frsta exemplet ned-
an, medan gubben i det andra fallet fr funktionen av ett utropstecken som
frstrker lrarens metakommentar:
Hellner exemplifierar det senare genom att peka p egendom som tillhr
barn, men frvaltas av barnets frldrar. LK: - [T2/12]
Drfr kan man sga att det r viktigare med en bra domare, som kan tolka
och tillmpa lagen p ett frnuftigt stt, n med en bra lagstiftare. LK: gam-
mal visdom - [T1/3/151]

Ifrgasttande ppekanden som har en lttsam ton kan frhoppningsvis f

studenten att bli intresserad av att stanna upp och tnka efter vad det r som
fallerar. Om kommentaren ses som en blinkning utan djupare innebrd finns
risken att studenten negligerar kommentaren.
En svrighet i studenternas frstelse av lrarnas kommentarer r den vida
innebrd som en kommentartyp kan ha. Det gller bland annat kommenta-
rerna ordval och uttryck. Det finns i mitt material en rad fall dr jag uppfattar
sdana kommentarer som svrtolkade. I de allra flesta fall tfljs kommenta-
rerna ordval och uttryck inte av ngon frklaring eller ngot tnkbart alterna-
tiv, och det faktum att sprket erbjuder stor variation kan gra det svrt att
dra lrdomar av en sdan kommentar:
Den grundlggande regleringen av allmnna val i Sverige sker i RF 3 kap 1
. LK: ordv. [T1/2/275]

Det r rimligt att anta att det fr studenten som befinner sig i en lrsituation
kan vara problematiskt att utifrn en generell kommentar som ordval komma
fram till vad som vore en bttre formulering:
De flesta kommentarer var om felaktiga uttryck, dvs. ej juridiska ordval. Det
r svrt att lra sig skriva juridiskt. Vissa ordval kan det vara svrt att frst
varfr man fick fel. [EnT103/k82/82]
Om det str t.ex. ordval, borde det ges ett exempel p bttre ordval, framfr-
allt om man personligen inte finner ngt fel i det man har skrivit. [EnT103/
k82/4]

Nr kommentaren ordval kompletteras med ngot annat ord kan innebrden

bli tydligare fr studenten, men den kan ocks frbli dunkel. Menar lraren
att ordet ambivalens har en fr tung karaktr?
frdrja politikerna genom att tillfra ytterligare ambivalens till systemet.
LK: ordval/stilniv [T1/3/232]

258
Nr lngre fraser eller flera satsled markeras finns en risk fr oskerhet om
vad som r huvudbudskapet i kommentaren.
s att inte makten missbrukas av bara farten eller av medvetenhet frn en
myndighet. LK: uttr [T1/3/216]
Kparen r skyddsvrd i det hr fallet d allt ansvar och bevisbrda, ligger p
sljaren. LK: uttr [d inringat] / ? [T2/16]

Ocks i nsta exempel r ordet d markerat. Hr fr studenten genom ngra

ord i kommentaren en frklaring till markeringen i texten:
endast kan tillmpas d den underknda lagregeln r svrfrenlig med LK:
hellre nr (mer precist) [T1/3/115]

tfljda av ngra frklarande ord kan kommentarer som ordval och uttryck
bli en tydligare vgvisare i utvecklingen av studenters facksprk. ven i fall
dr lraren frtydligar en kommentar som ordval kan det krvas ytterligare
belysning fr att kommentaren skall bli tydlig fr studenten:
Detta krav brukar benmnas uppenbarhetsrekvisitet och har tillkommit som
konsekvens av den restriktiva roll svenska domstolar antagit i frhllande till
lagprvning. LK: lite olyckligt ordval betydelseglidning [T1/3/115]

I exemplet ovan ger frklaringen betydelseglidning viss upplysning om

hur lraren resonerat, men innebrden r inte alls uppenbar. Genom ordet
konsekvens uttrycker studenten ett orsakssamband, och lrarens kommentar
tyder p att ordvalet medfr att innehllet inte blir helt korrekt. Studenten fr
dock ingen vgledning om hur sakfrhllandet faktiskt ser ut och hur det br
beskrivas.
En lrarkommentar som utgrs av ett frgetecken avser ofta en otydlighet
dr sprkliga och innehllsliga aspekter r sammanvvda. Frgetecknet som
kommentar kan uppmrksamma studenten p behovet av frtydligande men
visar inte vad det r som r det frmsta problemet med studentens bristande
formulering. I nedanstende tre exempel r det troligen svrt fr studenten
att se om bristflligheten i frsta hand gller sakinnehllet och hur otydlighe-
ten kan avhjlpas:
Dremot s r kontrollfunktionen mer spridd n s LK: ? [T1/3/216]
en tgrd fr att strka kontrollen internt LK: ? [T1/3/216]
Kombinationen av ett specifikt handlande och passivitet kan ses som en ac-
cept. LK: ? [T2/75]

I fljande exempel r frgetecknet kombinerat med uttr. men det r ocks

hr oklart vad det r som lraren skulle vilja ndra p:
Ett exportfretag hade infr en senare anskan om exportlicens gjort en avse-
vrd deposition (ca 1,6 miljoner pund). LK: uttr? [T1/3/140]

259
Fr mig frefaller innebrden i de understrukna orden tydlig, men det kan
finnas juridiska aspekter som studenten inte klargr tillrckligt tydligt.
Juridiska termer utgrs ibland av ord som r vanliga ocks i allmnspr-
ket. En kommentar i form av ett frgetecken, som i fallet med ordet beslut
nedan, ger d inte ngon tydlig vgledning om p vilket stt ordet anvnds
fel:438
EG-rttsliga beslut behver inte infrlivas LK: ?? [dubbel understrykning,
T1/3/209]

Nr en hel mening kommenteras med ett frgetecken kan man frst att lra-
ren vill uppmrksamma ett oklart innehll, men bristen p konkretion gr det
svrt att se krnan i den vgledning som lraren velat frmedla:
Anmlningsplikten r ett bihang som tjnar mer som ett medel att auktoritrt
kuva asylskande, snarare n att frska integrera dem i en annan sorts sam-
hllsuppbyggnad. LK: ? [T1/3/2]

Vid frgetecken eller frgor som gller formuleringar som rymmer en kom-
bination av innehllslig oklarhet och brist p sprklig precision kan lrarens
vgledande budskap vara svrt att urskilja. Budskapet kan ocks skymmas
nr lrarens kommentar framstr som verdriven. I fljande exempel terger
en student i ett textavsnitt uppfattningar hos en framtrdande fresprkare
fr naturrtten. Den pfljande meningen inleds med frasen Detta resone-
mang vilken franleder frgan vilket? [T1/2/60]. Ett nskeml om strre
precision kan anas bakom lrarens kommentar (gller det resonemang hos
naturrttsfresprkare eller hos studenten sjlv?), men risken finns att kom-
mentaren missar mlet genom att den orsakar frvirring eller irritation hos
studenten: Vad menar lraren? Vad som syftas r naturligtvis det resone-
mang som terges i meningen fre!439
Det faktum att sprket rymmer en stor mngd uttrycksmjligheter utgr
grunden fr att det i studenternas texter finns mnga markerade formulering-
ar som inte lter sig etiketteras p ett enkelt stt. I de fallen blir innebrden i
kommentarer som ordval, uttryck, formulering (eller endast en understryk-
ning) vag och vrdet som vgledning in i en specifik sprklig diskurs drmed
begrnsat. Generella kommentarer som inte ger frklaringar tydligt kopplade
till de markerade formuleringarna krver ett strre mtt av frfrstelse hos
studenterna fr att de skall kunna tillgodogra sig budskapet i kommentarer-
na. Den student som redan r van vid att modellera sitt sprk utifrn sdana
sprknormer och stilideal som finns underfrstdda i lrarkommentarerna
har en betydligt bttre beredskap att dra lrdom av generella kommentarer n
438
Att beslut r en term som kan anvndas fel framgr av Att skriva juridik (s. 41), dr risken
fr frvxling med dom tas upp.
439
I sin iver att peka p bristande precision agerar denna lrare ppstlicher als der Papst, ett
uttryck som Lindberg (1973:247) anvnder om lrares kraftiga normeringsiver gentemot icke
normenlig bisatsordfljd (i det fallet studentuppsatsrttande lrare p 1950-talet).

260
en student som inte har en sdan beredskap. I fall som det fljande behver
studenten skerligen tydligare vgledning n ordval fr att kunna ta till sig
lrarens budskap. Om den hr studentens sprk skriver lraren i slutkom-
mentaren att det brister i ett flertal avseenden.
om det skulle visa sig att lagstiftaren inte har ngra bra skl till varfr LK:
ordval [T1/3/209]

9.2 Kommentarer till komplexa sprkliga brister

Till de komplexa sprkdrag som juridiklrarna har behov av att fsta studen-
ternas uppmrksamhet p hr meningsbyggnad. Det stller hga krav p
lrarna att kunna behandla sdana problem nr kanalen r korta marginal-
kommentarer och nr de inte knner till mottagarens frkunskaper. Det finns
en risk att budskapet blir frvanskat:
HD ogillade yrkandet, faderns underltenhet att ta ifrn sin son cykelpumpen
ska inte ligga honom till last ssom vrdslshet. LK: felaktigt konstruerad bi-
sats [T2/144]

Lrarens kommentar stmmer stillvida att satsen efter kommat r felaktigt

konstruerad om man utgr frn att det dr skall st en bisats. Satsen r dock
en huvudsats och det som borde uppmrksammas r hur studenten p ett
tydligare och mer korrekt stt kan knyta samman meningens tv huvudsatser.
Det r svrt att p det begrnsade utrymmet i texten gra justeringar som
blir tydliga fr studenten, srskilt i sdana fall dr meningskonstruktionen
krver flera ndringar. Brister i meningsbyggnad hr ofta ihop med bristande
innehllsmssig klarhet. M.b. respektive ordfljd i de fljande exemplen
skulle behva belysas tydligare fr att studenten skall f verklig nytta av
kommentarerna:
Vid ett liknande ml, NJA:1989 s. 131, har HD ifrgasatt om ett mycket lng-
varigt frbud i samband med kommunarrest och anmlningsplikt, om det
inte i hg grad brjar likna ett frihetsbervande, kan regeringsformens regler
bli tillmpliga analogt. LK: m.b. [T1/3/11]
Stlls en person under bevakning, nmns det som ett exempel i kommenta-
rerna till BrB, som ett olaga frihetsbervande. LK: ordfljd [T1/3/11]

Ocks i de tv fljande exemplen verkar det vara ordfljden som de kom-

menterande lrarna vill uppmrksamma:
I RF 2:9 mste uttrycket berva ngon friheten definieras. LK: formulering
[hela meningen understruken, T1/3/11]
Bl.a. ses demokratin i RF 2:12 som en LK: ? [T1/3/255]

261
I det frsta exemplet ovan ger spetsstllningen av I RF 2:9 ett missvisande
innehll. En ndrad ordfljd skulle ge en klarare logik: Uttrycket berva
ngon friheten i RF 2:9 mste definieras. Det som lraren vill sga med sin
kommentar kan ge T1-studenten nya insikter, men hon eller han har kanske
inte den frfrstelse som behvs fr att kunna tolka kommentaren. ven i
det andra fallet kan det vara svrt fr studenten att se varfr den understruk-
na formuleringen markerats. Det verkar handla om ett liknande ordfljds-
problem.440
Till en smidig meningsbyggnad hr ocks sttet att knyta meningar till
varandra. En lrare har gjort tillgget Motsatsvis framgr att i brjan av en
mening [T2/16]. Lraren ser behovet av ett frtydligande av sambandet mel-
lan tv meningar och gr en konkret ndring. Det hade dock kunnat ge ett
mer analytiskt perspektiv p meningsbyggnaden om hon ocks uttryckligen
kommenterat bruket av sambandsmarkrer.
Den sprkliga operationen att foga in ett citat i den egna meningskon-
struktionen kan behva fokuseras tydligare n vad som i nsta exempel sker
genom de mer generella kommentarerna ordfljd och form.:
Men r inte, som Strmbergs slutliga ord lyder, respekten fr grundlagen r
en frutsttning fr samhllets stabilitet.? LK: ordfljd/form. [det andra r
inringat, T1/2/227]

I Att skriva juridik (s. 35) varnas fr ofullstndiga satser som inleds med
Detta (se vidare avsnitt 7.3.2). Mjligen kan fljande lrarkommentar frkla-
ras med att ordet detta i brjan av en mening fr lraren signalerar fel. Ngot
meningsbyggnadsfel kan meningen knappast sgas innehlla: Detta r de-
mokratin i materiell bemrkelse. LK: MB? [T1/3/255].
I slutkommentaren till en T2-text uttrycker lraren sin uppfattning att tex-
ten r svrtillgnglig. De frmedlade rden r skert befogade men frmod-
ligen inte till s konkret hjlp om studenten vill ta itu med textutveckling:
Du verkar ha mnga intressanta funderingar men texten r i delar svr fr
att inte sga obegriplig. [---] Strva efter enkelhet och klarhet, korrekturls,
hll dig till formaliainstruktionen (texten r fr lng) och frsk att uttrycka
dig s att inte bara en vlvillig lsare kan frst det du skriver utan s att
ingen ska kunna missfrst! [T2/218/slutk.]

440
Lrarens kommentar kan handla om att den understrukna frasen ses som en konstituent
vilket gr innehllet oklart: demokratin i regeringsformens andra kapitel. Frmodligen
uppfattar studenten formuleringen som tydlig. Den mening som kommer fre visar p studen-
tens tankegng: Denna vidare tolkning av demokratibegreppet dominerar ven RF och dess
frarbeten.

262
9.3 Problemet stil
Som jag har ppekat tidigare kan oklarhet om budskapet bakom en lrares
markering i en text uppst nr det r svrt att avgra om hon vill fokusera
frmst en innehllslig otydlighet eller en onskad stilistisk prgel. Innehll
och stilistisk utformning r sammanvvda i den juridiska skriftpraktiken,
men fr att f tydlig vgledning kan studenterna behva se var tyngdpunkten
ligger. I fall som de i exemplen nedan kan det vara svrt:
Kontrollansvaret och bevisbrdan som lggs p sljaren kan anses vara allt
fr betungande och ensidigt. LK: uttr [T2/16]
Detta skulle kunna visa sig genom att ytlighet och personliga fretrden vin-
ner terrng p bekostnad av politiska sakfrgor. LK: ordv. [T1/2/275]
Kontentan av denna PM r att det finns stora likheter i de avtals- och kp-
rttsliga begreppen. Frvisso str kopplingen dem emellan inte direkt uttryckt
i lagtexten. LK: ordv. [T2/14 ]

Den stilistiska prgel som vuxna vana lsare kopplar till olika ord och ut-
tryck r inte sjlvklar fr en ung person eller en person som inte har svenska
som modersml. Fr studenter som av olika anledningar inte r s vl fr-
trogna med texter p hg sprklig niv kan sprkliga rd som gller stilen
vara otydliga. En juridikstudent som jag mtte i Sprkverkstaden hade inte
frsttt vilka ord som det varnas fr och vilka ord som rekommenderas i en
uppstllning med tv spalter i handboken Att skriva juridik (s. 4243). Fr
att kunna tolka och ta till sig implicit sprklig vgledning mste man ha en
frfrstelse som hjlper en att genomskda vad kommentarer och rd syftar
till. Kommentaren nedan frmedlar ett stilistiskt budskap som kan vara svrt
att urskilja:
Om till exempel en medlemsstat tidigare lmnat en handling LK: uttr [T1/3/
94]

En student som redan r infrstdd med vilken sprkton som frvntas har
lttare att dra nytta av lrares implicita kommentarer. Frutom frstelsen av
den mer svrgripbara aspekt som kan kallas sprkton behver studenterna
tillgna sig formuleringar som r frankrade i sprkbruket i juridiska sam-
manhang. Exempelvis kan en T2-student ha problem att smidigt uttrycka
kursinnehllet i mnet avtalsrtt:
Att kunna utge uppfordran om anbud LK: ordval [T2/51]

Frgan r vilka etablerade formuleringar som studenterna skall tillgna sig.

Studenter kan uppfatta att tunga eller krngliga formuleringar frn kurslitte-
raturen r fast frankrade i sprkbruket och drfr anvnda dem. D skulle
genomgngar av lmpliga fraser kunna underltta strvandena efter enkelhet
i sprket. Det skulle kunna frebygga ordval som det i exemplet ovan.

263
 Att utveckla frmgan att skriva enkelt om komplicerad materia r en vik-
tig ingrediens i juridikstudenternas sprkliga inskolning, och en del studenter
har naturligtvis svrare n andra att tillgna sig denna frmga. Frsk att i
framtiden skriva mer pedagogiskt och klart utgr de sista orden i en slut-
kommentar till en text frn termin 3 [T3/7]. Rdet blir en pminnelse om
vsentliga aspekter av en vl fungerande text, ven om enbart dessa ord inte
ger en osker skribent s mycket vgledning om hur sdana textkvaliteter
kan stadkommas.
Stilistiska aspekter fr ibland en klar koppling till innehllet i en text. I ett
handledningssamtal i en basgrupp som jag hr mts tydligt olika hllningar
till vad som kan skrivas i en pm-text.441 Diskussionen avser ett citat i en stu-
denttext:
Jag tror att innehllet i den kokande gryta som styr Sverige har mnga olika
ingredienser och folkets representativa riksdag r bara en krydda som gr att
grytan smakar bttre. Detta kallar man demokrati och det bygger vrt samhl-
le p.442

En student tar upp citatet med en frgande ton varp en annan student som
tilltalas av detta inslag i texten utbrister: Skitroligt!
S1: Citatet?
S2: Skitroligt!
S3: Vad r det fr slags klla? Man ska vara kritisk.
L: Sger citatet nnting?
S1: [citerar frn texten]: en beskrivande sammanfattning!
L: Jag frstr inte citatet.
S: [otydlig replik]
L: Du tror att den som har skrivit det hr r ironisk?

Lraren har i sina anteckningar om studentens text kommenterat citatet:

Helt intetsgande! Vlj citat med omsorg! I samtalet med studenterna visar
hon sin skepsis genom att frga om citatet sger nnting. Det framstr som
om studenterna kan acceptera texten i citatet som ett syrligt stt att ifrgast-
ta de demokratiska instanserna i Sverige, medan lraren frefaller oklar ver
om texten r ironisk.
En diskussion kring ett citat som detta skulle kunna bli ett tillflle till ett
frdjupande samtal kring stil och genrekrav. Till ett sdant samtal kan hra
reflektion ver varfr formuleringar som r eller kan uppfattas som ironiska
mste undvikas i en framstllning som skall prglas av saklighet.

441
T1 pm-handledning 25.11.2004.
442
Studentens referens: Olsson: Affrernas Sverige efterkrigstidens politiska skandaler, s.
242.

264
9.4 Kommentaren sprk
Kommentaren sprk anvnds av frmst en lrare i mitt material. I 16 T2-pm
frn samma termin anvnder hon kommentaren vid totalt 40 tillfllen. ven
om kommentaren inte frekommer s frekvent i mitt pm-material som helhet
r den intressant eftersom den till studenterna kan frmedla en bild av vad
som utgr viktiga sprkliga aspekter. Benmningen sprk skulle kunna glla
stilistiska synpunkter, men lraren anvnder kommentaren frmst fr att
markera skrivfel som glmda bokstver (skadestndsskylig, som skall
presenters), stavfel (synnerliga sjl, p ngot sett) eller formfel (frfa-
rit lindrigt vrdsls, framkallats av respektive ansvarstyperna, vilken av
de bda funktion som). Kommentaren anvnds ocks fr att fsta uppmrk-
samheten p olika typer av skrivkonventioner, frankrade antingen i en all-
mn skriftsprksnorm, som nr det gller anvisning om anvndning av bok-
stver i stllet fr siffror (2 utkristalliserade skl), eller i den skriftnorm
som gller nr det finns alternativ: Ordet pm har n-genus (detta PM). Lra-
ren anvnder kommentaren ven fr att markera andra slags onjaktiga for-
muleringar. I ett fall gller det ett ord som r nstan rtt: i rttsteknisk be-
mrkning (br vara bemrkelse). I ett annat fall r frgan om lraren menar
att den ordform som studenten anvnder r felaktig: r skadan uppstligt
orsakad fr man anta att. Menar lraren att det br heta uppstligen? Kom-
mentaren riktas i ett fall mot en formulering som lter mrklig:
Andra vinklingar menar att arbetsgivaren LK: sprk!! [T2/228]

Undervisningspraktiken innebr att lrarna oftast inte ger ndringsfrslag,

och i det hr fallet r det svrt att se hur formuleringen p ett enkelt stt kan
justeras. En tydligare fingervisning om tnkbara stt att frbttra lydelsen
skulle kunna gagna studentens sprkutveckling.
Nr flera led i en mening r understrukna och kopplade till en kommentar
kan det framst som om lraren menar att kommentaren gller en mer kom-
plex sprklig brist. I fljande exempel frefaller det emellertid finnas en
enkel lsning: att stta in prepositionen av i meningens brjan.
Strst vikt vid bedmningen av handlingens beskaffenhet r om den freta-
gits uppstligen eller ej. LK: sprk [T2/199]

Kommentaren grundas i ett fall p en strvan efter ett knsneutralt sprk:

arbetstagare i hans tjnst. Rdet att undvika han vid syftning p en arbets-
givare utvecklas i Att skriva juridik (s. 5253):
Och den som stndigt anvnder han som beteckning p makthavare, domare,
fretagare och vldsmn men hon endast d det gller mlsganden och, mj-
ligen, smkonsumenter och miljstrda br kanske rannsaka sin knsrolls-
uppfattning.

265
Intressant att notera r att kommentaren sprk frekommer ocks vid en
annan typ av pronomen: nr den anvnds om personer som den skadade
eller den skadelidande: Drfr drabbas ven den skadade d den fr en
mindre ersttning. [T2/218]. I Sprkriktighetsboken (s. 80) framhlls att det
i mnga fall gr bra att anvnda den som knsneutralt pronomen. Lrarens
markering kan bottna i den tveksamhet som sprkvrdarna bakom Sprkrik-
tighetsboken menar kan finnas, nr det av ngon anledning knns alltfr
frmmande fr ens sprkknsla att anvnda den (ibid.). Kanske beror lra-
rens tveksamhet p en ovana att mta den hr pronomenanvndningen i juri-
diska sammanhang. Tveksamheten kan ocks ha sin grund i en av de in-
vndningar som lyfts fram i Sprkriktighetsboken (s. 79), nmligen att bru-
ket av den leder till att individen frtingligas.443
Eftersom kommentaren ofta avser skriv-, stav- eller bjningsfel blir sprk
frmst en frga om textens yta, men kommentaren tcker ven in andra
sprkdrag som r felaktiga p ngot stt. Ett problem med en s generell
kommentar som sprk r att den kan bidra till en ytlig syn p sprkets bety-
delse fr kvaliteten i en text.
En belysning av funktionen hos kommentaren sprk ger studenters an-
vndning av den vid pm-opposition. Vid en opposition p termin 5 sger en
student att hon inte skall ta upp sprket, kommatering och s. Denna stu-
dent frefaller trots att hon kommit till den femte terminen ha en frenklad
syn p vad det kan innebra att kommentera sprket. I det fortsatta samtalet
pekar hon p eventuella svrigheter att frst texten i ett avsnitt om anvnd-
ningen av analogier:
O (opponent): Avsnittet Analogier: Frstr alla det hr?
S (skribent): Jag gr en fyra och ett halvt rs utbildning fr att lra mig det hr.
O: Analogier anvnds bara nr lagen inte ger ngot uttryckligt svar. r analogier
frenbara med frutsgbarheten?
S: Illa, det hemska r att man mste vara jurist fr att kunna frst.444

Den opponerande studenten kan ha uppfattningen att sprkliga kommentarer

handlar om ltt iakttagbara drag, men det hon gr i praktiken r att peka p
mer djupgende aspekter av hur sprket frsvrar frstelsen av texten. Ett
metaperspektiv p sprkets roll i en text ger frdjupad kunskap om sprk-
bruk i en skriftpraktik. kad kunskap bidrar till att studenterna tydligare ser
hur begreppsanvndning och textstruktur inverkar p frstelsen.

443
Ett avindividualiserat (distanserat) frhllningsstt till personer skulle emellertid kunna
fungera vl i juridiska texter dr funktionen t.ex. skadelidande snarare n individen kan
behva lyftas fram.
444
T5 pm-opposition 22.10.2003.

266
9.5 Att ge svaret eller inte det r frgan
Jag kan konstatera att juridiklrarnas markeringar av ord och uttryck oftast
inte tfljs av frslag till lmpligare eller mer korrekta formuleringar. Detta
frhllande franleder ngra skrivpedagogiska reflektioner. Lrarkommenta-
rer utan ndringsfrslag kan uppfattas som otydliga, men de kan ocks vara
resultatet av ett medvetet pedagogiskt frhllningsstt. Det r inte av be-
kvmlighet som lrarna lter bli att ge alternativ. De kan vara av uppfatt-
ningen att deras stt att utforma kommentarer befordrar sjlvstndigt tnkan-
de och lngsiktig inlrning. Studenten uppmuntras att sjlv ska efter en
bttre formulering istllet fr att serveras den. Det som skall efterstrvas r
kunskapsutveckling hos studenten. Frgan r dock vad som r ett troligt be-
teende hos en student som i sin text ftt markeringar utan tfljande frtyd-
liganden. Frhllanden i undervisningspraktiken gr att det inte r srskilt
ltt fr studenten att f tillgng till den pm-rttande lraren fr att kunna
kontrollera sina funderingar kring tnkbara ndringar. Dessutom r pm-
texten redan pongsatt. ven frgan om breddning av rekryteringen till juri-
dikutbildningen aktualiseras hr. En kommenteringspraxis som innebr ett
ringa mtt av explicit vgledning blir vanskligare fr den student som inte
har nrstende att frga till rds.
Den pedagogiska ambitionen att frm studenterna att sjlva fundera ver
lmpligare uttrycksstt kan leda till problem nr terminologin r ny fr dem.
I sina pm prvar de nya juridikstudenterna sig fram fr att hitta formulering-
ar som frmedlar sakinnehllet p ett korrekt stt och som gr rttvisa t
deras tankegngar. Nr deras uttrycksstt inte r optimalt skulle frslag till
alternativa formuleringar bygga upp deras frrd av ord och uttryck som
fungerar i det juridiska sammanhanget.445 I brjan av utbildningen frekom-
mer det inte s sllan att studenter efterliknar den sprkliga stilen i kurslitte-
raturen p ett mindre lmpligt stt:
Enligt KpL 27 1 st. ligger det sljaren skadestndsskyldighet fr direkt
frlust LK: uttr [T2/16]

Lrarens syfte med kommentaren kan vara att studenten skall anvnda ett
enklare och smidigare sprk, men frgan r vilken hjlp som skribenten fr
av kommentaren. Skulle lraren kunna fresl ett alternativt uttrycksstt?
Nr en student tenderar att ligga sprkligt alltfr nra kllorna kan goda nd-
ringsfrslag vara till stor hjlp i utvecklandet av en fungerande och nskvrd
stil. Att ge ndringsfrslag krver kunskap och vana, och det r frsteligt
om den tid som finns till frfogande sllan rcker fr att utforma alternativa
formuleringsstt. Ur studentens inlrningsperspektiv r det dock av vrde att

445
Hr kan den retoriska traditionens begrepp imitatio aktualiseras. Det handlar om att ta del
av andras erfarenheter (inte om att hrma eller plagiera) och att bygga upp en sprklig reper-
toar.

267
f fingervisningar om hur formuleringar skulle ha sett ut fr att vara accep-
tabla, srskilt i de fall nr studenten frmodligen uppfattar att sprket r full-
gott men det nd fr markeringar:
erhller kparen sledes ett stort skyddsvrde i situationer LK: uttr [T2/16]
De omstndigheter som sljaren inte kan anses r ver r sledes f och ex-
trema och fljaktligen lggs ett stort kontrollansvar p sljaren. LK: uttr
[T2/16]

En risk som kan uppst nr lrare inte ger ndringsfrslag r att det sprkliga
problem som franleder lrarens kommentar fr felaktiga proportioner (eller
att fel sprkdrag fokuseras).
Om en medlemsstat lter en bestmmelse som strider mot gemenskapsrtten
eller antar en sdan bestmmelse gr staten sig skyldig till frdragsbrott. LK:
meningsbyggnad [T1/2/278]
Om till exempel en medlemsstat tidigare lmnat en handling som dess rege-
ring betraktat som knslig till EU och EU skickat handlingen vidare till Sve-
rige, har Sverige kunnat gra en individuell skadebedmning enligt SekrL
2:1, om den svenska myndigheten funnit att handlingen kanske berr en deli-
kat frga men inte funnit det ndvndigt att hemligstmpla den s skulle den
blivit en offentlig handling []. LK: m.b! [T1/3/94]

I bda fallen r lrarens kommentar adekvat meningsbyggnaden behver

tgrdas. I det frsta exemplet har dock hela meningen strukits under, vilket
kan ge intryck av att den r mycket bristfllig. Det behvs inga stora nd-
ringar fr att meningen skall bli syntaktiskt korrekt: ndring av frasen lter
en bestmmelse eller komplettering med ett satsled efter ordet gemenskaps-
rtten. (Hr hade ett textmnster i stllet fr en generell och drmed vag
sprkfelsdiagnos kunnat frmedlas.)
Den andra meningen som innehller en satsradning (och som utgr ett
stycke) markeras med ett streck i kanten. Med en ny mening efter SekrL
2:1 blir meningarna korrekta om n fortfarande lnga (att meningarna in-
leds med samma ord frefaller dessutom inte vara stilistiskt betingat hr).
Lraren ger inte ngon fingervisning om hur meningsbyggnaden kan t-
grdas. Fljden kan bli att studenten konstaterar att det r ngot problem
med meningsbyggnaden (och kanske ser att meningen r mycket lng) men
inte bryr sig om att fundera ver hur en smidigare meningskonstruktion kun-
de se ut. (Lrarkommentaren fr en summativ funktion men inte en forma-
tiv.)
Ibland framstr det ocks som om det vore god utbildningsekonomi, i
bemrkelsen hur adepten anvnder sin tid, att lraren ger ett bra ndringsfr-
slag nr det r tydligt att studenten missat i valet av ord, exempelvis nr det
finns snarlika ord och det anvnda ordet ger en felaktig innebrd. Man kan
ana att den student som i en text om rttsstaten anvnder ordet godtycklig
inte behrskat vokabulren tillrckligt bra fr att vlja rtt ord:

268
 Det r den s kallade proportionalitetsprincipen som ska hlla en godtycklig
standard [T1/3/216] LK: helt felanvnt ord

Med utgngspunkten att studenten velat uttrycka ett rimligt innehll, kanske
godtagbar standard, hade lraren kunnat hjlpa henne eller honom att hitta
en lmplig formulering. En breddning av ordkunskapen bidrar ocks till en
frdjupning av mnesfrstelsen. Det frefaller rimligt att den student som
behver sprklig vgledning och std i sin inskolning kan gagnas av att f
frslag p tydligare eller mer korrekta ord och uttryck. Vgledningen beh-
ver inte innebra att studenten serveras det rtta svaret utan kan best av
ppekanden eller frgor som inbjuder till reflektion (Det blir tydligare om du
anvnder ordet, Din formulering kan tolkas som att, Menar du att).
Att lra sig att behrska nya begrepp kan vara en svrighet fr alla studen-
ter om n i olika hg grad. En student p termin 1 blandar ihop tv liknande
termer (eller stadkommer ett skrivfel?), vilket resulterar i ett helt felaktigt
pstende [T1/2/279]: Domsklen som finnes i prejudikaten r av en teolo-
gisk natur. Lrarens kommentar r NEJ!. (Lraren stter ocks som fin-
nes inom parentes.) Vilket pragmatiskt innehll kan lrarens kommentar
sgas ha? Den frefaller rymma mer n en korrigering av ett sakfel. Det r
frvisso sant att domsklen inte r av teologisk natur. Lrarens budskap kan
vara att studenten borde behrska det korrekta begreppet teleologisk. Kom-
mentaren utgr ett led i en undervisningssituation och i kommentaren ligger
att studenten sjlv skall ta reda p den korrekta termen. Frhoppningsvis ser
studenten vad det r som blivit fel, men om hon eller han inte lrt sig be-
greppet teleologisk utan uppfattat teologisk som den riktiga termen i sam-
manhanget kan lrarens kommentar vara frvirrande.446 Det kunde vara pe-
dagogiskt fruktbart med ett enkelt ppekande om vilket begrepp studenten
har i tanke och en kommentar som gller sakfrhllandet (utifrn det syf-
tade begreppet).

9.6 Konsten att korrigera

I mitt material framtrder tv skilda angreppsstt nr lrarna rttar och korri-
gerar i studenternas texter. Generellt sett innehller lrarnas markeringar och
kommentarer f ndringsfrslag. Det finns dock flera exempel p att lrare

446
Vid ett handledningssamtal p termin 1 (18.11.2003) anvnder en student benmningen
teologisk tolkningsmetod. Lraren tar inte explicit upp sammanblandningen utan omformule-
rar studentens yttrande: Du menar: Vad r problemet med teleologisk tolkning? Lrarens
frfarande kan vara ett medvetet metodiskt val att inte haka upp sig p det felaktiga eller en
frga om tidsbrist. Att studenter blandar ihop de snarlika orden kan bero p att de inte frstr
de betydelseelement som ingr i termen utan endast lr in den p ett mekaniskt stt. En p-
minnelse om svrigheten i begreppsinlrningen fr jag nr jag konstaterar att en student p
termin 4 som jag mter i Sprkverkstaden gjort samma frvxling som T1-studenterna i mitt
pm-material.

269
gr okommenterade ndringar i formuleringar som inte r grammatiskt eller
syntaktiskt felaktiga och som inte heller r svrbegripliga. Detaljkorrigering
stller krav p lraren, som i fljande exempel dr lraren stryker ett kolon.
Detta krver i praktiken en slags kommunal normgivning eller som Sterzel
uttrycker det: sekundrnormer. [T1/2/85]

Det r inte tydligt vad lraren vill stadkomma med sin korrigering. Anser
hon att det blir bttre flyt i meningen? Blir meningsbyggnaden mer korrekt?
Intressant nog finns det skl att hvda att lrarens ndring medfr att tydlig-
heten minskar. ven den detaljkorrigering som samma lrare gr i fljande
mening kan ifrgasttas; det r svrt att se sklen till att hon stryker ordet
den: Det rder inget tvivel om att det finns behov av den flexibilitet och
effektivitet som ramlagstiftningen erbjuder. [T1/2/85].
Till konsten att korrigera hr ocks konsten att inte korrigera det som r
korrekt. Vid ngot tillflle tillmpar lrare en felaktigt inlrd sprknorm,
vilket leder till att rtt blir fel, som vid ndringen av hrdra till hrddra
[T1/3/156]. Inte heller den sprkbeskrivning som frmedlas i fljande kom-
mentar r korrekt:
Som framgr av 10 kap 1 LK: Sprk! Som anvnds normalt i tillbakasyf-
tande mening. Anvnd sledes inte som frsta ord i en promemoria. [T3/170]

Lrares ambition att vgleda p ord- och frasniv genom att presentera alter-
nativa lydelser r betydelsefull, men en textgranskande lrare mste strva
efter att inte fresl ndringar som strider mot vad som r kodifierat i ord-
bcker eller p annat stt tydligt vedertaget. I fljande fall har studentens
formulering std i handboken Svenskt sprkbruk:
Hstads slutledning verkar ge till resultat att vad som i princip r kontroller-
bart LK: ge el. leda till [T2/110]447

Regler fr anvndning av punkter i frkortningar finns att tillg i olika skriv-

regelsamlingar, men en vedertagen variant kan nd franleda en lrarkom-
mentar: dvs. ndras till d.v.s. [T1/3/196]. Fr bruket av skiljetecken i svens-
kan finns ngra grundlggande regler (exempelvis punkt efter huvudsatsfor-
made pstenden), men i vissa fall r variation mjlig. Det hnder att lrare i
sdana fall ndrar en helt korrekt anvndning, som nr semikolon r tnkt att
ersttas med tankstreck:
Fr att exemplifiera detta kan ett avgrande av HD nmnas; mlet behandla-
de frgan om hur skadestndets storlek skall bestmmas LK: [T2/274]

447
Lraren har hr inte angett hur sammanlnkandet med det fljande, ej understrukna, ordet
resultat skall ske. Lrarens freslagna ord medfr drfr felaktiga konstruktioner: Hstads
slutledning verkar ge resultat att ; Hstads slutledning verkar leda till resultat att

270
Anvisningar som inte har ngon grund i vedertagna skrivregler kan bli fr-
virrande fr den student som knner till eller informerar sig om skrivregler:
F borde ifrgastta mig om jag pstr fljande: s gott som hela Sveriges be-
folkning LK: ej kolon efter fljande [T1/3/232]
Att medborgarna bestmmer utan mellanhnder r sjlvklart mer demokra-
tiskt ur ordet demokratis betydelse; folkvlde, men r avsaknaden av mellan-
hnder LK: semikolon [semikolon insatt av lraren, T1/3/232]

Lrarens val av formulering i en kommentar kan gra budskapet ondigt

svrttolkat. Vad det r i meningen nedan som lraren betraktar som ofull-
stndigt kan vara lika frdolt fr den aktuella studenten som fr mig:
Jag tycker att man som minoritet i Sverige skall ha rtt att utveckla sin kultur
och / mjlighet att vrna om sina traditioner. LK: ofullst [kommentaren kopp-
lad till snedstreckets placering, T1/3/145]

En skrivsituation och rttningspraxis som innebr att lrarna gr en mngd

markeringar i studenternas texter stller stora krav p att lrarnas ppekan-
den r vl underbyggda. Den oklara innebrden i lrarens kommentar i ex-
emplet nedan kan gra en student som vill ha vgledning konfunderad:
Genomgende i mycket av kritiken r att intentionstolkning gr ut p att fr-
ska ta reda p vad ngon annan en gng tnkte vid en viss tidpunkt. LK: mb
[T1/3/131]

I sina sprkreglerande pm-kommentarer tar lrarna ibland stllning i fall dr

normen i allmnsprket r vacklande. Ett sdant fall r variationen med fu-
turalt kommer konstruerat med eller utan att. Vid sidan av det dominerande
kommer att ses i skriftsprket allt oftare konstruktioner dr kommer konstru-
eras utan att (som vid hjlpverb som skall, br eller mste). Det frekommer
i ngra fall i mitt material att lraren lgger till att: D kommer skadestn-
det /att/ jmkas [T2/218]. Studenterna str hr mitt i en sprkfrndring och
bruket kan vackla hos den enskilda studenten. Parallellt med kommer ska-
destndet jmkas terfinns kommer att ventileras. I samma text finns
ocks ett fall utan att som lraren inte markerat (kommer den skadelidande
f).
Om lraren gr ndringar i meningsbyggnaden r det vsentligt att resul-
tatet blir mer vlformade meningar. I fljande exempel skapar lrarens nd-
ring (strykning av ord) ett meningsbyggnadsfel i en krnglig mening:
Fr att frverkliga lagens ndaml kan det istllet bli ndvndigt att gra
tolkningen att vissa frhllanden, som normalt inte avses i RF 8:3, gr det i
ljuset av konventionen. [T1/3/84]

Lrares stt att kommentera texter blir en frga om vilket fokus i och syfte
med rttningen som verfrs till studenterna. Fljande exempel utgr inled-
ningsmeningen till ett pm: Sedan urminnes tid har mnniskan frhandlat i

271
olika situationer. Lraren har markerat ordet tid och skrivit tider (med
citationstecken) [T2/369]. Lrarens enda kommentar till meningen innebr
en ndring av ett uttryck som anvnds i en mindre vanlig men dock vederta-
gen variant, medan ingenting sgs om stil och funktion (retoriskt vrde)
hos en sdan upptakt till en text i mnet avtalsrtt.
I exemplet nedan frmedlar lraren skrivhandledning i form av en frga:
Genom rdsla fr antidemokratiska terrorattacker LK: hmm finns det de-
mokratiska terrorattacker? [T1/3/112]

Lrarens kommentar utgr inte ngon kta frga utan br uppfattas som ett
humoristiskt utformat ifrgasttande av studentens formulering. I en rtt-
ningspraxis med hga sprkliga krav och med ytterst begrnsad dialog mel-
lan student och rttande lrare (och med studenter inriktade p pong och
betyg) kan det bli svrt fr en student att rtt tolka en lrarkommentar som
den ovanstende. Vilken ndring i texten vill lraren uppn med sin frga?
Eftersom tydlighet i syftning r ett viktigt kvalitetstecken i en akademisk
text r det till hjlp fr studenterna om lrarna i sitt kommenteringsstt kan
gra tskillnad mellan enklare och mer komplexa syftningsproblem. I en T1-
text [T1/3/140] anvnder lraren kommentaren syftn. p tre stllen. P ett
stlle rr det sig uppenbarligen om ett skrivfel (en miss vid korrekturlsning-
en): detta medel var den mest lmpade. Lraren anger det? inom paren-
tes, och kanske har frgetecknet funktionen att f studenten att sjlv tnka
efter, men studentens tankemda kunde gnas t de andra fallen dr den
oklara syftningen r mer dold.
P ett stlle inleder studenten en mening med Denna princip. Vid en
frsta anblick kan understrykningen av ordet denna och kommentaren syftn.
hr framst som ett uttryck fr ett verdrivet krav p tydlighet, eftersom
temat proportionalitetsprincipen, som ocks r textens rubrik, introduceras
i styckets inledning tre meningar tidigare. En noggrannare lsning ger dock
vid handen att studenten kanske syftar p en annan typ av rttslig freteelse,
som i s fall ocks fr benmningen princip. Freteelsen beskrivs i meningen
fre. Hr skulle en lrarkommentar som mer ptagligt visar p syftningspro-
blemet kunna hjlpa studenten att se hur en oklar pronomenanvndning kan
stra lsningen fr en noggrann (och/eller kritisk) lsare.448
Fr studenter p termin 1 och 2 kan det vara uppenbart att de befinner sig
i en nybrjarsituation och fr rkna med mnga kommentarer om brister i
syftning. Att lra sig att hantera utbildningens krav p precision kan ta lng
tid fr en del studenter. Exemplet nedan kommer frn termin 3 (mnet r
sakrtt) och visar en formulering som inte r vgd p guldvg. Lraren fre-

448
Lraren ptalar i sin slutkommentar till pm-texten att studenten inte lyckas p ett tillfreds-
stllande stt frmedla [s]ina tankar p papperet men berr inte frgan om syftning, vilket
flera andra lrare gr i slutkommentarer.

272
faller vilja betona fr studenten hur viktigt det r att undvika dylika missvi-
sande formuleringar, och kommentaren r tillspetsad:
En kringresande frsljare, t ex en dammsugarfrsljare, skulle kunna tolkas
analogt med Lagen om handelsagentur (1991:351), ven om denne LK: Skul-
le en dammsugarfrsljare tillmpas analogt med lagen om handelsagentur??
Syftningsfel! [T3/46]

ven syftning som r oklar i vidare textstrukturell bemrkelse ppekas. Ex-

emplet nedan visar en lrarkommentar som avser tydligheten vid referens-
bindning. Frn studenttexten terger jag de inledande orden i tv meningar
som utgr mening 1 och 3 i ett avsnitt (innehllet i den mellanliggande me-
ningen r ovsentligt fr mitt resonemang).
1. I den rttspolitiska debatten har [].
2. [---]
3. Debattens tyngdpunkt []. LK: Vilken debatt? [T2/200]

Temat debatten frn mening 1 terkommer i mening 3. Lrarens frga

framstr som ondig. Om lraren nskar ett frtydligande av hur och var
debatten frs borde kommentaren ges nr debatten nmns i den frsta me-
ningen. Risken finns att en kommentar som uppfattas som irrelevant minskar
studentens uppmrksamhet p andra mer angelgna kommentarer som lra-
ren gett.
Att lrare i sin rttning vrnar om precision och nyanser r naturligtvis be-
tydelsefullt, men en lngt driven omsorg om detaljer i studenternas frsta
texter kan leda till att studenternas uppfattning om sprklig kvalitet inte fr
en nskvrd frdjupning. Efterstrvansvrd r en rttningspraxis som bde r
pedagogiskt genomtnkt och utformad utifrn hga krav p sprket. Om
frdjupande sprkliga insikter som frmedlas genom lrarnas kommentarer
kan medverka till att ven studenter som redan r duktiga skribenter kan
utvecklas r mycket vunnet. Inte alla studenter erfar att de utvecklas. Studen-
ten bakom fljande enktsvar kommer av fdelseret att dma inte direkt
frn gymnasiet till juridikstudierna:
Har ej haft ngra svrigheter, men har inte heller utvecklats som skribent.
[EnT103/k74/40]

9.7 Avslutande synpunkter

Det r uppenbart att det r en grannlaga uppgift att utforma kommentarer
som skall ge tydlig vgledning i frga om komplexa sprkdrag som ordval
eller meningsbyggnad. Det r ocks uppenbart att en undervisningspraktik
dr student och pm-rttande lrare inte mts kring den enskilda texten stller
n strre krav p lrarens kommentarer. Vid genomgng av en text kan lra-

273
ren tydliggra brister fr studenten och peka p ndringsmjligheter. ven
vid ett responsarbete dr studenter p ett strukturerat stt gr igenom var-
andras texter skulle meningar med stora brister kunna tgrdas. Fr att stu-
denter skall kunna erfara att sdant responsarbete r en meningsfull och lro-
rik uppgift krvs skolning i att arbeta konstruktivt med kurskamraternas tex-
ter.
Den kommenteringspraxis som finns i juridikutbildningen har likheter
med mnga andra utbildningssammanhang. Liksom i Hultmans och West-
mans underskning av gymnasielrare frn 1970-talet r det huvudsakligen
felen som markeras, medan frtjnsterna i den mn de kommenteras fr ett
sammanfattande omdme efter uppsatsen (Hultman & Westman 1977/
1992:227). Bergman-Claesons (2003:23) beskrivning av iakttagelser i
(frmst amerikansk) skrivforskning kan appliceras ocks p mitt material:
Kommentarerna r generella snarare n specifika och ger inte eleverna
mycket konkret hjlp.
Studenterna har sjlva en viss mjlighet att pverka vilken hjlp de kan
utvinna ur lrarnas kommentarer. De anvnder sig av kommentarerna p mer
eller mindre konstruktiva stt. En T6-student som jag intervjuar sger sig tro
att alla studenter [] skulle kunna lgga ner mer tid p att utnyttja lrar-
kommentarerna bttre. Varje student avgr vad hon eller han gr med
kommentarerna:
Vill man utvecklas och dra lrdom och bli bttre s anvnder man det mer.
Vill man det serist s anvnder man det nnu mer om du frstr vad jag r
ute efter.449

449
Intervju T6-student 24.5.2005.

274
10 Avslutande diskussion

Huvudsyftet med denna avhandling har varit att analysera den sprkliga
normfrmedling som ger rum i juridikutbildningen genom lrarnas kom-
mentarer till studenternas texter. Det mer vergripande syftet att beskriva
den institutionella milj dr studenternas skrivande ger rum har ftt en v-
sentlig plats eftersom det har blivit tydligt fr mig att undervisningspraktiken
i hg grad inverkar p den roll som lrarnas kommentarer kan spela. I av-
handlingen har jag lyft fram vad som utgr en form av mten mellan de oli-
ka aktrer som ingr i denna milj: studenter, studenttexter, lrare, lrar-
kommentarer, undervisningsmoment, kurslitteratur, normsystem. I detta
kapitel diskuterar jag resultat frn min underskning utifrn den institutio-
nella ramen fr studenternas skrivande, skrivhandledningen och den text-
respons som juridikstudenterna fr (avsnitt 10.2). Skrivpedagogiska reflek-
tioner som min avhandlingsstudie franlett aktualiseras i avsnitt 10.2 och
10.3. Jag tar ocks upp ngra klarsprksaspekter p juridikstudenters sprk-
liga inskolning (avsnitt 10.4). I avsnitt 10.5 vidgar jag perspektivet och berr
den vidare ramen fr inskolningen: juridiken som en kultur. Med det avslu-
tande avsnittet sammanfattar jag bilden av vilka sprkideal som prglar juri-
dikstudenternas sprkliga inskolning.

10.1 Villkor kring skrivande och handledning i

juridikutbildningen
Juridikstudenternas skrivande prglas dels av mer generella villkor som gll-
er fr sprklig inskolning i en praktikgemenskap, dels av institutionella vill-
kor formade av juridikutbildningens srart. Till de institutionella villkor som
styr juridikstudenternas skrivande hr att utbildningen har mnga studenter.
Den tid som lrarna har till sitt frfogande fr pm-bedmning r starkt be-
grnsad. Till den organisatoriska ramen hr ocks systemet med anonym
rttning, vilket skall gagna en objektiv pm-bedmning men som medfr en
distanserad lrarroll med begrnsningar i det tilltal som pm-kommentarer
innebr i relation till studenten. Fr en del lrare tillkommer de begrnsning-
ar som fljer av bristande vana vid att bedma texter i en skrivpedagogisk
situation. Dessa frhllanden inverkar p vad som r mjligt fr lrarna att
gra inom ramen fr pm-hanteringen.
Juridikstudenternas inskolning har vetenskapliga, sprkliga och kulturella
inslag, och bde studenternas situation och handledningens roll r mng-

275
fasetterade fenomen. Erfarenheterna hos en student som Sommers & Saltz
(2004:131) refererar till belyser p ett tnkvrt stt hur nya studenter kan
uppfatta sin situation. Studenten som efter ngra rs studier ser tillbaka p
sitt skrivande ger kommentaren att hon under sitt frsta r p college knde
det som om hon hade blivit ombedd att bygga ett hus utan ngra redskap. En
motsvarande reflektion gr en av mina informanter:
Ibland knner man sig som en som inte kan simma, och s kastas man av sku-
tan med uppmaningen att lra sig. [EnT605/k78/26]

En liknande situation vittnar ven flera andra studenter om i enktsvar och

intervjuer (samt vid besk i Sprkverkstaden).450 Lrare kan beskriva situa-
tionen p motsvarande stt: Vi kastar ut dem vi tillhandahller mycket lite
simundervisning.451 Jag ser en tydlig koppling mellan de villkor fr studen-
ternas skrivande som utbildningsmodellen skapar och det faktum att mnga
juridikstudenter efterfrgar mer handledning i sitt skrivande. Utbildningens
programmatiska betoning av studentens ansvar kan naturligtvis innebra
svrigheter fr studenter som behver vgledning. Med ndvndighet ut-
vecklar studenterna strategier fr att hantera studiesituationen. Rienecker &
Jrgensen (1998:162) menar att ven duktiga studenter ofta har svrt att
verbalisera de frhllningsstt som de har och som gr att de lyckas; de kan
ikke sige hvad de gr og hvorfor. Fljande T6-student, som lyfter fram
behovet av vgledning under den process som skrivandet innebr, pekar p
ngot vsentligt nr han efterlyser fler trningsuppgifter:
Riktig handledning under skrivprocessen! Inte bara efter. Fler uppgifter fr
trning, med handledning. [EnT605/m81/4]

Det som studenten frgar efter kan beskrivas med begreppet stttning. Ter-
men hrrr frn engelskans scaffolding (Wood, Bruner & Ross 1976). Meta-
foren anspelar p scaffold, byggnadsstllning. Pauline Gibbons r en av dem
som har utvecklat begreppet.452 Hon menar att stttning inte r vilken hjlp
som helst utan hjlp som leder eleverna mot nya frdigheter, nya begrepp
eller nya niver av frstelse; stttning r framtidsorienterad (Gibbons
2009:29).

450
De kastar oss i en bassng utan att vi kan simma. T1-student Sprkverkstaden (2008).
451
Intervju 8.5.2003. Teleman (1989:8) tar upp samma tema, visserligen i ett sammanhang
som gller skrivande i skolan, men hans synpunkter kan appliceras ocks p studenter: Ofta
verkar det som om man tror att den kvalificerade procedurkunskapen uppstr av sig sjlv. Om
bara eleven kastas i vattnet s lr hon sig simma. Han menar att vetandets roll fr skrivkun-
nandet mste uppmrksammas i skrivpedagogik.
452
Gibbons som hr hemma inom den s kallade australiska genreskolan bygger p Lev Vy-
gotskijs teorier om inlrning (1978, 1986) och forskningstraditionen systemisk funktionell
lingvistik (se t.ex. Halliday 2004 och Holmberg & Karlsson 2006). Vygotskijs begrepp den
nrmaste utvecklingszonen (Vygotskij 1978) som ofta tas upp i forskning kring undervis-
ning och lrande kan ses som ett std fr synsttet att studenter br f sdan handledning att
de kan utvecklas utver den niv som de har kapacitet fr p egen hand.

276
 Behovet av stttning kan kopplas till frgan om betydelsen av explicit
genretrning. Frgan har diskuterats av exempelvis Aviva Freedman (1993)
som menar att juridikstudenter lr sig genrekrav genom att prva sig fram
utan systematisk undervisning. Enligt Freedman finns det en risk fr att ex-
plicit undervisning om genrer leder till vergeneralisering. Jag hller med
henne om att mnniskor lr sig sprkmnster och genrer genom att ing i
kommunikativa sammanhang. Lrande sker ocks p grund av att man vill
kunna ing i ett visst sammanhang; man vill bli en i klubben och gr drfr
efterhand alltmer som de andra klubbmedlemmarna.453 Freedman visar me-
kanismer i genreinlrningen hos studenter i pbyggnadsutbildningen law
school, men jag menar att hennes slutsatser inte behver tolkas som att det
bsta fr juridikstudenter alltid r att g det implicita tillgnandets vg. Re-
flektioner kring vad som r gynnsamt ur ett pedagogiskt perspektiv, utifrn
olika utbildningsml, hr hemma i varje utbildningssammanhang.454 Strand
(2004:183) tillstr att debatten om undervisningens betydelse fr skrivfr-
mgan p honom gr ett konstigt och nrmast frvirrat intryck. Som han
ppekar behver det tydligare framkomma vad som avses med undervisning
respektive skrivande. Undervisning har olika roll att spela i olika stadier i
skrivprocessen. Strand lyfter fram betydelsen av metakunskap kring skrivan-
de (se vidare avsnitt 10.2.4) och menar att vanlig undervisning kan bidra
till sdan.
Oavsett om man betonar explicita eller implicita vgar till kad skriv-
kompetens, br en utgngspunkt kunna vara att skrivandet i sig r centralt i
all skrivutveckling. Det r ngot som fljande T1-student erfarit:
Skrivfrmgan har utvecklats mycket, uppenbarligen lr man sig mest och
bst av att sjlv skriva och bearbeta texter. Idag knner jag mig mycket skra-
re p det juridiska sprket. Jag r medveten om hur precis man mste vara.
Det r till strsta delen PM:ns frtjnst. [EnT103/k82/21]

Min studie fokuserar p de lrarkommentarer som terfinns i bedmda och

pongsatta texter, men den undervisningspraktik som omger momentet
skrivande av pm r viktig fr att frst den roll som kommentarerna spelar
och kan spela. Bakom de konkreta yttringarna i form av kommentarer i tex-
ten finns mer svrtkomliga uppfattningar om vad studenternas skrivande
gr ut p och hur man skall se p och hantera deras texter. Phelps (1989:61)
talar om djupstrukturer som inverkar p lrares stt att lsa studenttexter:
Deep structures images of student writing and correlates of those images
underlie all practice. They run all the way to the bottom, to the most funda-

453
Om studentens ambition att bli a member of the club, se Smith 1983. Se ven Smith
1988.
454
Till frgan om explicitimplicit sprkundervisning kan fogas Gibbons (2009:91) synpunkt
att explicit undervisning vill uppmuntra till ett aktivt deltagande i inlrningen, till sjlvstn-
digt skrivande och till frmgan att se kritiskt p det stt som sprket anvnds i autentiska
sammanhang.

277
 mental level, and the deeper they are, the more significant to teachers deci-
sions. They are normally tacit.

Pedagogical hermeneutics r Phelps benmning p the complex pattern of

interpretative practices that links teacher reading to student writing (a.a.
s. 39). Det lrare gr i sin pedagogiska uppgift att lsa och bemta student-
texter kan ses som en form av hermeneutik. De tolkar innehllet och inten-
tionerna i textmaterialet. En student anvnder det kommunikativa redskap
som hans eller hennes sprk utgr i den aktuella skrivsituationen, men lra-
ren har en uppgift att se lngre. Dysthe & Igland (2003:81) lyfter fram Vy-
gotskijs uppfattning att det hos ett barn r minst lika viktigt att finna, mta
eller bedma den potentiella som den aktuella utvecklingsnivn. Det fr-
hllningssttet br kunna tillmpas ocks av lrare p universitetsniv.

10.2 Juridiklrarnas textrespons praktik,

frhllningsstt och utvecklingsmjligheter
Genom de mnga markeringar som juridiklrarna gr i texterna skall studen-
terna frst hur sprket kan utvecklas fr att nrma sig de mnster i sprk-
bruket som dominerar bland verksamma jurister. Flertalet juridikstudenter r
nog mna om att ta till sig lrarnas kommentarer fr att lyckas n bttre med
sitt skrivande nsta gng, men det troliga r att f studenter tar sig fr att
skriva om en pm-text som redan r pongsatt. Att utforma kommentarer s
att de uppmuntrar studenter att arbeta vidare med sina texter r d en utma-
ning.455 Sommers (1982:156) beskriver betydelsen av att anta den utmanin-
gen:
The challenge we face as teachers is to develop comments which will provide
an inherent reason for students to revise; it is a sense of revision as discovery,
as a repeated process of beginning again, as starting out new, that our stu-
dents have not learned. We need to show our students how to seek, in the
possibility of revision, the dissonances of discovery to show them through
our comments why new choices would positively change their texts, and thus
to show them the potential for development implicit in their own writing.

Att lrarna i min studie kommenterar en mngd ord och uttryck i studenter-
nas texter r frsteligt utifrn de hga krav p sprklig precision och kor-
rekthet som stlls p juridiska texter. Ibland blir skriv- och korrekturfel f-
reml fr kraftfulla kommentarer. I en utbildningskontext med stora krav p
sprklig precision kan ppekandet av sdana brister vara en viktig uppgift.
Frgan om vilka former av vgledning som kan stadkomma bestende kon-
struktiva insikter hos en student kvarstr dock.
455
Straub (1997:113) betonar vikten av att ge respons som utmanar och uppmuntrar studen-
terna to work productively on their writing.

278
 Det r viktigt att en rttningspraxis som innebr talrika ppekanden som
skall gagna en korrekt och noggrann sprkanvndning hos studenterna ocks
bygger p noggrant genomtnkta kriterier och stllningstaganden. Fr att
lrare skall vara trovrdiga i sin roll som sprkliga rttare och riktningsgiva-
re r det viktigt att deras kommentarer inte kan uppfattas som irrelevanta
eller felaktiga.
En pedagogisk frga fr varje akademiskt mne att fundera ver r i vil-
ken mn studenternas tidigare skriverfarenheter och sprkliga kompetens tas
till vara. Ibland vid frelsning om juridiskt skrivande eller vid pm-
genomgng mts juridikstudenterna av budskapet att de inte kan anvnda
det sprk som de lrt sig tidigare i skolan. En lrare som framfr detta bud-
skap menar att det tidigare bara gllt att skriva fritt och mlande, och att vara
bra p att skriva p det sttet r inte detsamma som att vara bra p att skriva
juridisk text. En student som reflekterar kring sina sprkliga lrdomar berr
samma tema:
Framfrallt att det som rknades som god svenska i grundskolan och gym-
nasiet inte r detsamma som god juridisk svenska. Grammatiskt sett r det
dock inga skillnader. Jag skriver mindre personligt d.v.s. PM:n r mer for-
mellt skriven. [EnT103/k80/78]

I ett skrivpedagogiskt perspektiv kan det vara angelget att lrarna i sin
sprkliga handledning tar fasta p det som studenterna sjlva ser som kvali-
teter i sitt sprk och utifrn det bidrar till att studentens sprkliga repertoar
breddas. En T1-student vittnar om vad han lrt sig under termin 1 och om
hur han tycker att hans sprk vrderas:
Att skala bort det s.k. flummet. Nr man tycker att ngot r bra, kan man in-
stinktivt frvnta sig att f det sgat. Man fr aldrig skriva folket. [EnT103/
m83/97]

Till de pedagogiska slutsatser som Mona Blsj drar i sin avhandling om

studenter i nationalekonomi och historia hr att det r angelget att i akade-
miska utbildningar bygga p studenternas tidigare sprkkompetens (Blsj
2004:294). Jag ansluter mig till denna slutsats och menar att ett sdant fr-
hllningsstt hos juridiklrare kan gagna studenternas sprkliga medvetenhet
genom att studenterna uppmrksammas p svl den kompetens de redan
besitter som de sprkliga villkor och krav som juridikstudierna och jurist-
yrket stller dem infr.
Nya juridikstudenter mter ibland budskapet att juridiskt sprk r ett helt
nytt sprk. Jag uppfattar den karakteristiken som delvis missvisande. En av
lrarna i min studie ppekar att det r just de stora likheterna mellan den
sprkkompetens som studenterna har nr de brjar utbildningen och sprk-
anvndningen i det nya juridiska sammanhanget som orsakar problem:
r inte sjlva problemet att studenterna redan har ett fungerande sprk och att
sttet att skriva juridiska texter r s likt det vanliga sttet att skriva, att det

279
 blir svrt att se vari skillnaderna ligger? I ngon mening r det vl frga om
en sociolekt, snarare n ett nytt sprk?456

Att skillnaderna r svra att beskriva gr att det blir svrare fr lrarna att
skdliggra dem i skrivhandledningen och fr studenterna att beakta dem i
skrivandet.
Budskapet till T1-studenterna att det juridiska sprket r ett nytt sprk kan
vara befogat om det fr dem att uppmrksamma sprkets betydelse i juridis-
ka sammanhang. Det r dock viktigt att klargra vad det r som r nytt. Ett
sdant klargrande kan ka kunskapen om hur juridikstudenters sprkliga
inskolning ser ut och ocks bidra till att inskolningen fungerar vl.
Den modell med sprknormer i tre lager som jag presenterar och anvnder
i kapitel 6 skriftsprksnorm, allmnvetenskaplig norm och juridisk norm
r ett stt att konkretisera frhllandet mellan befintliga och nya inslag i
juridikstudenternas sprkliga kompetens. Jag menar att studenternas inskol-
ning kan underlttas om de blir medvetna om att det inte handlar om att er-
vra ett slutet normsystem som de sjlva str utanfr. Lagren kan ge bde
studenter och pm-bedmande lrare verktyg att tydliggra normerna och
kraven i studenternas sprkanvndning.
De tre lagren av sprknormer franleder reflektioner kring var ansvaret
fr studenters sprkkompetens ligger. Det frefaller rimligt att det r grund-
skolans (och gymnasiets) uppgift att gra eleverna frtrogna med den all-
mnsprkliga standardnormen och drigenom rusta dem infr kraven i hgre
studier. Om en stor mngd textkommentarer frn lrare p en universitets-
utbildning avser normlager I, innebr det d att skolan inte fyllt sin uppgift?
Erfarenhetsutbyte mellan olika niver i utbildningsvsendet kring den roll
som grundlggande sprklig kompetens spelar fr mjligheten att genomfra
hgre studier kan gagna bde enskilda studenter och utbildningsanordnare.457
Hr tillkommer frgan om vilket ansvar gymnasieutbildningar har fr att
frbereda elever infr de mer specifika krav som stlls p skrivandet i veten-
skapliga sammanhang (normlager II). Nr det gller allmnvetenskapliga
sprknormer aktualiseras ocks frgan om det p hgskoleniv r funktio-
nellt med gemensamma (generella) skrivkurser fr studenter frn olika ut-
bildningar. Det r min uppfattning att skrivtrning fungerar bst om den
utgr en integrerad del i mnesstudierna. I en sdan skrivtrning kan kompe-
tens frn bde sprkvetare och mnesfretrdare tas tillvara, vilket gagnar en
mngsidig belysning av sprk- och textnormer i det aktuella mnet. Sprk-
normer i vetenskapliga sammanhang kan d belysas utifrn sdana jmfrel-
ser som jag pekar p genom normlagermodellen, framfr allt jmfrelser
mellan lager II (allmnvetenskapliga normer) och lager III (mnesspecifika
normer).
456
E-post 31.8.2009.
457
Ett sdant erfarenhetsutbyte kan dessutom underltta breddningen av rekryteringen till
hgre studier.

280
 ven om det som juridikstudenterna skall lra sig inte r ett nytt sprk,
har den sprkliga situation som de stlls infr berringspunkter med andra-
sprksstudenters belgenhet. Sundberg (2002:33) menar att man vid bedm-
ning av andrasprksinlrares texter skall beakta att ett komplexare sprk
medfr risk fr fler fel. Studenter som skall utveckla sin frmga till precise-
ring och nyansering fr ta den risken. Ocks Garme (2003:23) pekar p detta
frhllande: I en avancerad tankekedja kan det sprkliga uttrycket ltt bli
fel, medan den intetsgande texten uppvisar en korrekt yta och sdana
aspekter mste bedmaren frhlla sig till. Fr juridiklrare skulle en kon-
sekvens av det resonemanget kunna bli att de inte bara markerar brister i
meningsbyggnad och ordval i studenttexterna utan att de i sina kommentarer
ocks frsker att relatera till den tankegng som ligger bakom. D kan stu-
denterna lotsas framt genom en form av majevtik, dr de blir uppmrk-
sammade p hur de kan utveckla sitt arbetsredskap sprket.

10.2.1 Mnster i juridiklrarnas normfrmedling

Genom min kategorisering av juridiklrarnas kommentarer har jag visat p
mnster i den sprkliga vgledning som ges genom kommentarerna. Till
mnstret hr att ordval och stil samt sakinnehll r de kategorier som frmst
markeras p termin 1. P andra terminen fr innehllsaspekterna strst upp-
mrksamhet, men ocks ordval och stil r fortfarande i fokus.
Den bild av vgledningen som jag med hjlp av juridiklrarnas kommen-
tarer har gett kan terspegla centrala element i juridikstudenternas inskolning
men kanske inte till fullo terge lrarnas intentioner. De villkor som r fr-
knippade med pm-rttandet (dribland systemet med anonym rttning) in-
verkar p vad lrarna har mjlighet att frmedla genom kommentarerna.
Tidsramen kan begrnsa mjligheterna att fra frdjupade resonemang om
sprk, stil och innehll.
Av mina resultat framgr vilka typer av sprkdrag som de medverkande
lrarna markerar. Juridikstudenterna har verlag en god sprkbehrskning,
och de brott mot standardsprkets regler som trots allt frekommer ppekas.
Betoningen av att flja vedertagna skrivregler genomsyrar den vgledning
som juridikstudenterna fr och r en del av den sprkliga identiteten i den
juridiska praktikgemenskapen. I juridiklrarnas rttningspraxis kommer ofta
en traditionell skriftsprksnorm till uttryck, men lrarnas kommentarer speg-
lar i viss mn ocks pgende frskjutningar i normen. Det r intressant att
notera vilka skiljelinjer som framtrder, eftersom juridiklrarnas kommenta-
rer inte bara fungerar som vgledning fr enskilda studenter utan ocks kan
ses som en form av sprkvrdsinsatser och en mtare av positioner i sprk-
liga normfrgor.
Det som markeras mest frekvent p termin 1 r ord och uttryck som av
olika anledningar inte accepteras. Det frefaller vara ett rimligt resultat, ef-
tersom sprkets mnga uttrycksmjligheter hr skall anpassas efter text-

281
mnstren i en sprkcentrerad disciplin. Ett resultat som frvnar mig r att
lrarna i s liten utstrckning ger kommentarer eller ndringsfrslag som har
utgngspunkt i textens syfte, mottagare eller brande ider. Den roll som
juridiska texter spelar i ett samhlleligt perspektiv borde kunna leda till star-
kare fokus p den pragmatiska aspekten av sprkbehrskning.
Resonemang kring normer fr kongruens kan belysa den roll som synen
p sprkriktighet spelar vid den konkreta sprkliga utformningen. I avsnitt
7.2.1 anvnder jag exempelmeningen Aga r helt frbjudet i Sverige sedan
1979. I e-postkontakt utvecklar en av lrarna i min studie sin uppfattning.
Det r inte s att innehllet ndras om bjningsformen frbjudet anvnds (i
stllet fr frbjuden), men ordet frbjuden mste bjas efter grammatiskt
korrekta mnster. Det ligger ett verordnat vrde i att strikta satsgramma-
tiska principer efterlevs. Lraren menar att svenskans sprkstruktur (jmfrt
med exempelvis tyskans) gr att inte alltfr mnga avsteg frn huvudreg-
lerna br tilltas. Genom detta frhllningsstt betonas efterlevnaden av
precisionskraven till gagn, menar lraren, fr den rttsliga kvaliteten: En
slarvig eller omedveten anvndning av bjningsmnster riskerar att leda till
onskade oklarheter i juridiska texter.458
ven Lehrberg (2001:65) kopplar vikten av ett korrekt sprk till funktio-
nen hos juridiska texter:
En korrekt sprkbehandling r ett sjlvklart mste. Meningsbyggnadsfel och
andra sprkliga felaktigheter kan leda till att till exempel en stmningsans-
kan blir obegriplig fr domstolen och motparten. En felaktig formulering i ett
juridiskt dokument, till exempel en avtalstext, kan f allvarliga konsekvenser
fr dem som berrs.

En reflektion kring juridiklrarnas textkommentarer gller i vilken mn de

frmst innebr en frenkling eller en problematisering av sprkliga freteel-
ser. Jag menar att en generell kommentar som tempus frmedlar en frenk-
lad bild av ett sprkligt konstruktionsproblem (se avsnitt 8.4.3). I mer utfr-
lig textrespons eller skrivundervisning kunde tempusnormen tjna som ut-
gngspunkt fr resonemang kring hur man i olika vetenskapliga, rttsveten-
skapliga eller juridiska sammanhang terger olika typer av yttranden.
Lrarna avrder frekvent frn bruket av adjunktionellt s, och studenter
kan uppfatta det som ett frbjudet ord [EnT104/m84/15]. Frsmrar det
stringensen i sdan utstrckning att ett avvisande r motiverat, eller kan or-
det ha en uppgift ven i en text som skall prglas av precision? En problema-
tisering av funktion och stilistiskt vrde hos s (och en del andra till synes
ondiga ord) skulle ge juridikstudenterna en frdjupad frstelse av hur de
sjlva ingr i ett sprkligt sammanhang dr signalvrdet hos ord och uttryck
kan ha stor betydelse fr andra jurister och fr medborgare eller klienter som
tar del av deras texter.

458
E-post 18.9.2009.

282
 Freteelsen att studenter efterliknar den sprkliga stilen i juridisk litteratur
behver beaktas p ett pedagogiskt stt, srskilt nr studenter uppenbart inte
behrskar den sprkliga stilen. Blandning av stilniver utgr ett problem i
mnga studenttexter skrivna i brjan av utbildningen. Problemet med stilis-
tisk vacklan berrs i Att skriva juridik och vid pm-genomgngar, men det
kan vara svrt fr lrare att ge vgledning i konkreta fall i studenternas tex-
ter:
I NJA 1976 s. 14 dmdes en 16-ring utge ojmkat skadestnd nr han sttte
ihop sin motorbt med en annan bt. LK: ordv. [T2/195]

Lraren invnder mot uttrycket sttte ihop och anser frmodligen att det r
alltfr vardagligt. Utge ojmkat skadestnd utgr dremot en vedertagen
fras fr lraren, varfr formuleringen inte markeras. Tillsammans resulterar
uttrycken i en sdan stilbrytning som kan prgla ett sprk under frndring.
Lrarens kommentar ordval uppmrksammar inte studenten p hur illa de
olika stilistiska dragen samverkar och ger inte s mycket vgledning i den
svra konsten att undvika bde ytlighetens och pratighetens Scylla och stel-
benthetens och krnglighetens Charybdis (Att skriva juridik s. 19).

10.2.2 Problematiska inslag i textkommenteringen

Jag har tidigare i avhandlingen, srskilt i kapitel 9, pekat p att lrarkom-
mentarerna ofta har funktionen att tala om fr en student att ett sprkdrag
inte r godtagbart men att kommentarernas frmga att ge reell vgledning
kan ifrgasttas. En kommentar ger information om att problemet rr exem-
pelvis ordvalet (ordv.) eller meningsbyggnaden (m.b.), men studenten fr
inte ngot frslag till frbttring. I exemplet nedan r hela meningen under-
struken.
Om detta har domstolen yttrat att alla organ, oavsett dess rttsliga form
[komma insatt] som genom en statlig tgrd gjorts ansvarigt fr att under
statlig kontroll tillhandahlla tjnster t allmnheten, och som fr detta n-
daml givits befogenheter utver vad som normalt fljer av regler mellan en-
skilda. LK: m.b. / predikat? / klla [T1/3/137]

Frutom att frga efter kllan kommenterar lraren meningsbyggnaden. Efter

ordet form har hon satt in ett kommatecken (efter en inskjuten fras). Studen-
ten har inte klarat av att infoga ett referat av domstolens yttrande i sprk-
strukturen, vilket resulterar i en ofullstndig satsstruktur. Att p ett korrekt
stt foga in referat eller citat i den egna meningskonstruktionen kan vara
svrt fr skribenter som inte r frtrogna med vetenskaplig text. I studentens
mening saknas ett predikat (fortsttningen p frasen att alla organ), men
varken predikat? eller m.b. ger frmodligen tillrcklig vgledning fr att
skribenten skall kunna (och bli motiverad att) reda ut meningsstrukturen.
Svrigheten att med hjlp av en generell kommentar som m.b. ge vgledning

283
framgr hr tydligt. Mer konkret hjlp med att bttre behrska bisatskon-
struktioner och annan komplex meningsbyggnad skulle bidra till att studen-
ten utvecklar sin sprkliga kompetens.
Studenters skrivinlrning beskrivs ibland som en trial and error-process
(Blsj & Strand 2006:83, Rienecker & Jrgensen 1998:149). Ngot som
kan bidra till att den sprkliga inskolningen fr en del juridikstudenter blir
ondigt mycket av trial and error r att mnga av lrarnas skriftliga pm-
kommentarer bestr av understrykningar, frgetecken och marginalanmrk-
ningar som ordval eller uttryck utan ngon ytterligare kommentar. I en arti-
kel om markering av fel i uppsatser kommenterar ke kermalm (1960) en
lista ver felbeteckningar i S:s Anvisningar fr rttande och bedmande
av svenska uppsatser. Han betonar att vaga felbeteckningar som uttr och
kstr mste rensas bort. Vrt att beakta r ocks hans ppekande om vikten av
att srskilja svra och lindriga fel. Som exempel tar han upp frestelsen att
beteckna ett grovt fel (vrt mb) som ett obetydligt (ip) (a. a. s. 173).
I en underskning av lrares uppfattning om vad som utgr fel i student-
texter urskiljer Wall & Hull (1989) sprkdrag dr det frelg hg respektive
lg konsensus i lrarnas bedmning. Deras rn visar p vikten av att studen-
ter blir uppmrksamma p skillnaden mellan olika typer av fel. De stller
frgan huruvida a readerss problems with style and clarity ought to be con-
sidered as errors at all (a.a. s. 273). Till de resultat som Wall och Hull
lyfter fram hr att lrarna i frvnande liten utstrckning kopplade samman
vad som bedmdes som fel och vilken genre texten tillhrde (a.a. s. 283).
Schwartz (1985:183) menar att generaliserande lrarkommentarer som
vagt leder till en kontextls sprkutvning, dr behoven hos olika typer av
lsare inte beaktas.
Den tveksamhet som jag har mot en del inslag i skrivtrningen p juridik-
utbildningen vid Uppsala universitet skall ses mot bakgrunden att utbild-
ningen i mnga stycken hller hg kvalitet. Utexaminerade jurister i allmn-
het anses av presumtiva arbetsgivare ha
en god akademisk kompetens, det vill sga frmga att identifiera, analysera
och strukturera problem/material. De beskrivs ven som skickliga i att formu-
lera sig och att fredra renden samt att vara noggranna. (Hgskoleverket
2006:5)

Att utbildade jurister faktiskt r sprkligt skickliga minskar inte betydelsen

av att skrivtrning och textrespons under utbildningen utformas p ett opti-
malt stt. Med juristers sprkliga kompetens fr gonen torde det ur bde
studentens och utbildningens perspektiv vara angelget att kriterier och
mnster fr sprklig kvalitet synliggrs. En textkommenteringspraxis som
innebr att frbttringsmjligheter fokuseras bidrar sannolikt till att studen-
terna kan nyttiggra lrarnas kommentarer mer effektivt. Om studenterna fr
en klarare bild av krav och frvntningar i den sprkliga inskolningen kan de

284
gna mer kraft t att utveckla och frdjupa andra viktiga sidor av det juridis-
ka hantverket.

10.2.3 Rttning, bedmning eller kollegial respons?

Studenternas texter genomgr en procedur av bedmning, kommentering,
rttning och pongsttning. Jag har i avhandlingen anvnt begreppen rtt-
ning och bedmning i stort sett synonymt. I en utbildning kan valet av be-
nmning bidra till att fokus riktas mot olika aspekter av studenternas skri-
vande. I det material frn juridikutbildningen som jag underskt dominerar
rttning. I dokumentet Om PM-skrivandet frn termin 1 (2005) anvnds
ordet rttning: Rttningen av denna frsta PM sker i basgruppen; Lrarna
kommer senare, under sin rttning av PM 2 och 3, att ge kommentarer av
dessa tv typer. P termin 5 har dokumentet Normer fr PM-rttning
anvnts.459 En strre medvetenhet hos lrare om vilken bild av hanteringen
av studenternas texter som man frmedlar (och vill frmedla) kan gagna ett
utvecklingsinriktat frhllningsstt till skrivandet hos bde studenter och
lrare.
Till villkoren i responsmiljn kring juridikstudenternas texter hr vilken
del studenter tar i varandras skrivande. Utbildningens instllning till kamrat-
respons r dubbel. Skrivuppgifternas roll som examination gr att samarbete
skall undvikas, men ven synsttet att det r bra att ngon annan student
lser texten framkommer. Den mjlighet till utveckling som fljer av att
studenter tar aktiv del i medstudenters skrivande skall inte frringas. Vines
& Dysthe (kommande) pekar p hur ett system dr juridikstudenter fr lsa
och kommentera varandras texter ger studenterna en erfarenhet av respons
och kritik som liknar situationen fr en yrkesverksam jurist. Datorstdd re-
sponsgivning tillmpad p en juridikutbildning i Norge
provided an experience authentic to the professional discipline: it provided an
environment for students to learn how to deal with appropriate critique from
other knowledgeable persons, which professional lawyers must do daily.

Skrivsituationen i de flesta akademiska undervisningssammanhang innebr

att studentens skrivande blir bedmt och betygsatt. Att texterna bedms med
hjlp av pong eller betyg r en konstitutiv del i en undervisningspraktik dr
studenter redovisar sina kunskaper skriftligt och dr skrivuppgifter r en del
av examinationen p en kurs. Uppgifterna att visa sina kunskaper i ett mne
och att skriva pm eller uppsats flyter samman. I allmnhet, utanfr utbild-
ningssammanhanget, r sprklig kompetens ngonting som man tillgnar sig
tillsammans med andra utifrn gemensamma behov och erfarenheter. Det
synsttet kan belysa karaktren hos den skrivsituation som prglar juridik-
utbildningen liksom mnga andra akademiska utbildningar. En av juridik-

459
Det dokument som jag knner till r frn 2003.

285
lrarna uttalar sig vid ett kursrdsmte p termin 1 om frhllandet mellan
utbildningens problembaserade modell och pm-examinationen och medger
att betygsttningen av PM p stt och vis motverkar PBI i och med att man
d inte fr mjlighet att gra fel.460

10.2.4 Ett metaperspektiv p sprkanvndning

Alla studenter behver utveckla en akademisk skriftsprkskompetens, men
sprkkompetensen blir srskilt viktig hos juridikstudenter eftersom sprk-
anvndningen p ett tydligt stt r central i juridikutbildningen. Att sprket
r juristens viktigaste redskap r ett yttrande som terkommer i beskrivning-
ar av juridiskt sprk och juridisk metod. En frdjupad sprklig medvetenhet
hos studenterna gagnas av om frmedlingen av sprkliga rd sker utifrn ett
metaperspektiv dr man analyserar vad det r studenterna behver gra i sina
texter och vad som d krvs av deras sprk.461
Ett inslag i ett metaperspektiv p sprkanvndning r att ha ett sprk fr
att tala om sprk. Hedeboe & Polias (2000) hmtar material till ett sdant
sprk frn funktionell grammatik och genrepedagogik med rtter i Australi-
en. Denna genrepedagogik stlls ibland mot skrivprocessorienterade meto-
der, men Smidt (2000:381) menar att mnga av de forskare som p skandi-
naviskt omrde har verkat fr processkrivande har betonat just betydelsen av
att utveckla elevernas metasprk (och av att ge konkret respons och kvalifi-
cerad vgledning i skrivprocessen).462
Som Catharina Nystrm Hg formulerar det i sin avhandling om gymna-
sisters skrivande kan genrebegreppet ha ett pedagogiskt vrde, drigenom
att det ppnar fr en skrivundervisning dr textkunskapen formuleras i stllet
fr att bli tyst (Nystrm 2000:234). Kunskap om texttyper och genrer kan
ocks bidra till en strre medvetenhet om de kommunikativa krav som kan
stllas p olika typer av texter. I en s textorienterad disciplin som juridiken
kan det vara av vrde att studenterna frn brjan fr ett medvetet och kunnigt
frhllningsstt till begrepp som texttyp och genre.
Juridiklrare r oftast inte, och behver inte vara, sprkvetare. Eftersom
juridiken r en i s hg grad sprklig verksamhet behver dock varje jurist
ha goda kunskaper om sprkets funktion ur olika aspekter. Uppgiften att
frst sprkliga mekanismer vilar i srskilt hg grad p den jurist som skall
frmedla kunskapen till nya generationer av jurister. I sin roll som text-
bedmare och handledare mste juridiklrare ocks kunna resonera meta-
sprkligt. Med kvalitet i utbildningen som ml r det inte orimligt att lrare
med uppgift att vgleda i skrivande och bedma texter kan anvnda begrepp

460
Iain Cameron enligt protokoll frn kursrd fr T1 19.1.2006.
461
Metakunskapens roll i skrivandet behandlas av bland andra Teleman 1989.
462
I en recension av Sprkriktighetsboken ppekas att boken borde kunna anvndas som
infring i grammatik fr alla som har skrivandet som verktyg, och som behver kunna resone-
ra om sprkliga konstruktioner p en metaniv (Ekberg 2005:39).

286
som mjliggr en tydlig och professionell diskussion kring de sprkliga ka-
tegorier som aktualiseras i studenternas sprkanvndning. Benmnandet av
olika drag i studenternas texter kan ibland underlttas genom anvndning av
sprkvetenskapliga begrepp. Det r exempelvis viktigt att kunna fnga in
sdana drag som skapar sammanhang i en text.463 Texter som r vl sam-
manhllna och som innehller fungerande sambandsmarkrer kan den lsan-
de lraren uppfatta som bra, ven om hon inte har ngra begrepp fr de
sprkdrag som utmrker texten. En begreppsapparat kan dock gra lrare
och studenter mer medvetna om textbindningens betydelse. En annan aspekt
av ett metaperspektiv r terminologisk medvetenhet. I alla professioner r
det viktigt med en medveten anvndning av termer.464 Dit hr medvetenhet
om termernas anvndning och innebrd i olika sammanhang och i olika an-
vndargrupper.
Till ett metaperspektiv hr att kunna granska och vrdera sitt eget skri-
vande. Studenter behver utveckla the kind of critical response to ones
own texts that is so central to the improvement of writing ability (Anson
1989a:9). Om lrarkommentarer r alltfr knapphndiga kan de i mindre
utstrckning utgra ett effektivt hjlpmedel i utvecklingen av studenternas
medvetenhet om den egna textproduktionen.
Frdjupade perspektiv p etablerade juridiska sprkmnster kan bidra till
att juridikstudenter fr ett klokt frhllningsstt nr det gller att hantera
relationen mellan juridikens specialiserade sprk och allmnhetens sprk-
anvndning. Genom ett metaperspektiv p sprkanvndningen motverkas att
studenterna inte ser att det kan finnas flera betydelseskikt i ett ord och att
ordkonnotationer styrs av sammanhanget. En juridikstudent som kommit till
termin 8 visar genom fljande reflektion den sprkliga insocialiseringens
verkan, och han gr det med en viss analytisk distans:
Fr en juridikstudent r det skrmmande att ord kan betyda ngot annat n
det objektiva.465

Om man betraktar pm-skrivandet under det frsta ret som frmst en tr-
ningsprocess blir det naturligt att det frekommer inlrarfel. Ett systematiskt
arbete med textversioner r tids- och resurskrvande, men genom ett sdant
kan olika typer av brister och normbrott uppmrksammas (innan den fr
studenten betydelsefulla pongsiffran stts). Eftersom sprket r ett centralt

463
Anvndbara begrepp kan d vara koherens och kohesion. En text r koherent nr lsaren
tydligt uppfattar hur olika textenheter hnger samman. Kohesion avser de grammatiska och
semantiska bindningar som framtrder explicit i texten. Nystrm (2001:10, 13) betonar att
kunskap om textbindning utgr en viktig del av metakunskapen om skrivande.
464
Vad gller juridiska termer har exempelvis terminologen Helena Palm (2008) pekat p
frbttringsmjligheter i s kallade legaldefinitioner, dvs. definitioner som frekommer i lag-
text.
465
Yttrandet flldes vid en konferens fr Vetenskapsomrdet fr humaniora och samhlls-
vetenskap vid Uppsala universitet 15.2.2005 dr studenten var en av de medverkande.

287
redskap fr en jurist br utbildningen prglas av ett aktivt och medvetande-
grande frhllningsstt gentemot sprkbruk i olika juridiska sammanhang.
En T4-student lyfter p ett uttrycksfullt stt fram behovet av sprklig reflek-
tion:
Det borde diskuteras mer sprkanvndning p alla juristutbildningar i Sveri-
ge. Det glms bort, eller tas fr givet och bidrar till en konservativ, akade-
misk syn. En jurists roll r ju att gra sin mening, eller sin klients mening, el-
ler ett frhllande, klart, tydligt och lttfrsteligt inte att rabbla termer till
hger och vnster! [EnT404/k76/43]

Retorikens omfattande reflektion kring talarens, skribentens och mottagarens

roller kan ge redskap i studenternas sprkliga utveckling. En text som r
effektiv i retorisk bemrkelse uppfattas som ett svar p ngon form av behov
eller utmaning i en viss situation. I den retoriska traditionen pekar man ge-
nom begreppet kairos p betydelsen av att frst den kommunikationssitua-
tion dr ett tal eller en text skall fungera.466

10.3 Ytterligare vgar till utvecklat arbete med

studenters skrivande
Christian Kock vid retorikavdelningen vid Kpenhamns universitet presente-
rar i en artikel om att undervisa i skrivande ngra riktlinjer som jag menar r
vrda att uppmrksamma hr (Kock 1998). I den frsta punkt hos Kock som
jag vill lyfta fram relateras studenternas skrivande till det vriga sprkarbetet
i undervisningen: Lt resonemang kring skrivande ing i arbetet med fack-
texter i undervisningen (Kock terges i min versttning). Kock pekar hr p
hur det egna skrivandet berikas nr man betraktar skrivarbetet bakom texter
som man lser. Kock (s. 74) tar upp en tnkvrd formulering hos Frank
Smith (1994): reading like a writer. En tnkbar fljd av ett sdant arbets-
stt fr juridikstudenter kunde vara att de p ett tydligare stt kan koppla sitt
skrivarbete till olika sprkliga och textuella mnster i juridisk facklitteratur
och till krav som betingas av hur texten skall anvndas och vem som r mot-
tagare. Genom en koppling till autentiska texter kan det ocks bli mindre
fokus p skrivandet som examination av en enskild student.
Att undervisa r att hjlpa r en punkt hos Kock som blir mycket tanke-
vckande om den stlls mot den nskan om mer handledning som mnga
studenter i min studie uttrycker. Fr en ny student kan det vara svrt att veta
vilken vgledning i skrivandet som r rimlig att frvnta sig genom lrarnas
textkommentarer. I ett enktsvar som det fljande anas en viss resignation
infr det faktum att lrarnas kommentarer inte ger s mycket vgledning.

466
Kairos r ett grekiskt ord fr tid som rymmer en kvalitativ aspekt. Kairos innebr ett till-
flle att ta till vara, det rtta gonblicket, den kritiska tidpunkten (Kjeldsen 2008:73).

288
Enktfrgan gller hur lrarnas skriftliga pm-kommentarer br vara utfor-
made:
Mer detaljerade, de var s diffusa men kanske r det s det skall vara.
[EnT104/k85/JS4]

terhllsamhet i handledningen r ett mnster i undervisningspraktiken p

juridikutbildningen. Det frekommer dock att frhllningssttet ifrgastts.
Vid en utbildningsdag fr personal och studeranderepresentanter vid Juridis-
ka institutionen (mars 2005) ger en lrare p termin 6 uttryck fr sin tvek-
samhet infr utformningen av skrivsituationen:
Studenterna fr ett problem. Vi lrare avrds frn att handleda det tycker
jag r knepigt. S gr det inte till i verkligheten.

Vilka fr- respektive nackdelar som r frknippade med anvndning av ex-

empeltexter r en frga som det inte finns ngot enkelt svar p. Fr nya stu-
denter kan sdana texter ha funktionen att avmystifiera skrivandet. Goda
textexempel kan ocks vara ett redskap i strvan efter ett smidigt facksprk:
Ibland fr man intrycket av att betoningen bara ligger p vad man inte br
gra. Drefter frvntas man nstan mystiskt frst, hur man br gra. Ngot
exempel p bra juridiskt sprk har tminstone jag inte ftt ta del av. Som r
bra enligt lrarna, det vill sga. [EnT103/m83/97]

Utformningen av handledningen inverkar p studenternas mjligheter att

utvecklas i sitt skrivande. Nr handledningen inte motsvarar behoven kan
hjlp frn nrstende bli betydelsefull, vilket blir till frfng fr studenter
frn studieovan milj. I diskussionen p ett kursrd under andra terminen
framfrs synpunkter som belyser problemet. En av kursrdsrepresentanterna
sger sig tala fr tv personer med allvarliga synpunkter. Det hon fr fram
handlar om att pm-skrivandet inte visar vad studenten kan, utan det speglar
hur mnga jurister studenten har att lmna sitt pm till, hur mnga man kn-
ner p T6 eller om ens frldrar r jurister.467 Till dessa synpunkter anknyter
enktsvaret frn en T4-student som anger att vid sidan av kurslitteraturen r
pappas korrekturlsning den faktor som haft strst inverkan p hur hennes
skrivande frndrats under utbildningen [EnT404/k81/5].
Det r frsteligt att en student tar vara p den respons som finns att f i
familj och bekantskapskrets. Utbildningsansvariga kan dock behva skr-
skda vilka konsekvenser rdande praxis att lrarna skall vara terhllsamma
med handledning fr fr den student som inte tycker sig ha ngon annan n
seminarielraren att frga. Mot bakgrund av strvandena att bredda antag-
ningen till juridikutbildningen kan frgan stllas hur skrivsituationen gestal-
tar sig fr studenter frn hem utan studietradition som inte har ngra akade-
miskt skolade personer att vnda sig till. ven om man inte har breddnings-
467
T2. Protokoll frn kursrd 24.3.2003.

289
perspektivet i fokus r frgan om vilken typ av skrivhandledning som gagnar
inskolningen central. Den handledning som r bra fr en student som kom-
mer frn en icke-akademisk tradition r troligen bra fr flertalet studenter.
Kock (1998:80) gr en musikalisk analogi som p ett trffande stt bely-
ser konsekvenserna av instllningen att lrare skall begrnsa sin handled-
ning:
Nr en konservatorieprofessor underviser en soliststuderende i vedkommen-
des debutkoncertprogram (alts en eksamensprstation), skulle lreren s
undlade at foresl hvordan et givent motiv kan fraseres ud fra den anskuelse
at det der skal bedmmes til eksamen, alene skal vre den studerendes eget
vrk? Den lrers ln ville vre spild af skatteborgernes penge. Fulgte man
et sdant princip, ville det pgldende konservatorium hurtigt miste an-
sgere, for dets kandidater ville aldrig n internationalt niveau.

Ett mer fruktbart frhllningsstt fngar Kock in genom sitt begrepp mstar-
klassprincipen. I arbetsformen master class utvecklas deltagarna genom att
ta del av varandras prestationer och lrarens rd till varje deltagare.
En annan av Kocks riktlinjer rr den roll som lraren som skribent kan
spela i studenternas sprkliga trning. Lrares skrivarbete fram i ljuset r en
paroll hos Kock. Han ser det som en naturlig konsekvens av mstarklass-
principen. Att f inblick i lrarens skrivmdor ger studenterna nyttiga kun-
skaper om skrivprocessens olika led. Ask (2007:172) avslutar sin avhandling
med att resonera om framtida forskning och en reflektion gller i vilken mn
och p vilket stt universitetslrare fungerar som skrivande frebilder. Jag
delar helt Asks intresse fr den aspekten av det lrande som studenter r
inbegripna i. Srskilt med tanke p juridiken dr sprket r det frmsta red-
skapet r det intressant att fundera ver om utbildningen r eller kan bli
en milj dr studenter och lrare tillsammans utvecklar sitt yrkesredskap.
Textproduktion r i mnga yrkessammanhang en social och kollektiv pro-
cess. Studenterna kan behva frberedas fr det sttet att stadkomma en
funktionell och lsvrd text.
ven om de texter som studenter respektive lrare skriver till dels hr
hemma i olika genrer, kan studenterna genom mtet med lrarnas skrivarbete
bredda och frdjupa sin genrekompetens. Mnster fr utbildningsgenren pm
kan relateras till mnster i de typer av texter som juridiklrarna skriver, vil-
ket kan vara forskningsartiklar eller olika typer av utltanden. Att inom ra-
men fr en utbildning f till stnd textproduktion som r p riktigt eller
som i alla fall uppfattas som det av studenterna kan vara svrt. En upp-
lggning som bygger p en tydligare koppling till lrares textproduktion kan
dock bidra till att studenterna blir motiverade att bearbeta sina texter, utifrn
intentionen att texterna skall kunna fungera i ett mer offentligt sammanhang.

290
10.4 Ett klarsprksperspektiv
I sttet att rtta och bedma nya juridikstudenters texter finns en sprkvrds-
aspekt som har vidare konsekvenser n att glla vad en enskild student lr
sig r rtt och fel i sprket. Dessa studenter skall i sina fortsatta studier och
framtida arbeten tillmpa och befsta den syn p sprkriktighet som de mter
genom den omfattande rttning som deras texter blir freml fr under det
frsta ret av utbildningen. Med ett vidgat perspektiv kan vi ocks frga oss
vilken frmga att hantera kommunikativa krav p juridikens sprk som det
r angelget att blivande jurister uppnr.
Conley (1998:133) stller frgan hur jurister lr sig den juridiska
diskursen och ger ett svar: The source of legal jargon in the practice of the
law is obvious: law students are required to learn it in law school. Alla som
berrs av juridisk jargong kan drmed direkt eller indirekt ha intresse av
juridikstudenters sprkliga skolning.
Vanans makt kan utgra ett hinder i klarsprksstrvanden, och i juridisk
sprkanvndning gr sig inarbetade traditioner ofta gllande:468
Den strste faren med juridisk prosa er kanskje konvensjonaliteten: man
bruker forskjellige formularer og maler for lage nye dokumenter og venner
seg ogs til bestemte uttrykksmter som gr igjen i mange sammenhenger.
Ofte kan det dreie seg om noks tungvinte mte uttrykke seg p. Kanskje
gr det raskt og greit for den som forfatter dokumentet, siden det er gjort p
denne mten tidligere. Andre jurister forstr kanskje ogs innholdet, fordi de
gjr det p samme mte. Men jurister skriver ikke bare for seg selv, eller for
andre jurister, men ogs for andre enn jurister. Og da m man justere sin bruk
av virkemidler deretter (Blandhol 2003:128)

Gunnarsson (2009:125) menar att den svrighet att tillmpa en lag p en

situation som icke-jurister kan mta, exempelvis i arbetslivet, inte beror p
syntax eller vokabulr i lagtexten utan p djupare textniver som har att gra
med funktionsinriktning och perspektiv i texten. Frenkling av lagsprket
mste drfr rikta in sig p det som frmst orsakar svrigheter:
If we want to make legal texts radically more comprehensible, we must there-
fore tackle the problem caused by their abstractness and implicitness. The
great problem for the lay reader has always been and still is that so little is ac-
tually said in the text and that what is said is presented in a way that suits the
needs of the courts, not other groups of readers.

Ett budskap hos Gunnarsson r att bristen p konkretion i lagtext till stor del
har kulturella orsaker, related to attitudes among professionals and experts

468
Klarsprksarbete bland jurister utfrs exempelvis inom ramen fr Clarity, en internationell
frening vars syfte r att frmja ett klart och begripligt juridiskt sprk. Information om den
svenska avdelningen finns p http://www.clarity-international.net/Sweden/index.html. Dr
ges litteraturtips, dribland en bok som utkommer under 2010 (Jure frlag): Klarsprk fr
juristen en handbok i att skriva god och lttbegriplig svenska i juridiska dokument.

291
to comprehensibility issues and to their readership (a.a. s. 125). Jag vill
stlla den uppfattningen i relation till juridikstudenternas inskolning. I den
bild av juridiskt skrivande som studenterna fr under sina frsta studietermi-
ner r lekmannen frnvarande. Skrivtrningen handlar om att leva upp till
den sprkliga och metodiska norm som kommer till uttryck i rttsfall och
rttsvetenskaplig doktrin. Frgan r om en mycket tydlig betoning av det
inom-juridiska perspektivet kan leda till att studenterna uppfattar den juri-
diska diskursgemenskapen (det Gunnarsson benmner communicative com-
munity) som den enda giltiga anvndaren av lagtext.
I Gunnarssons analys av svensk lagstiftningsprocess betonas att frgor
kring sprk och begriplighet r frnvarande vid framvxten av lagtexter.
Sprkexperter kopplas inte in frrn i slutet av processen (a.a. s. 139):
Language issues, reader issues, text-functional issues and comprehensibility
issues are hardly ever discussed by drafting commissions. They are not con-
sidered part of the construction of the text. Different interpretations and dif-
ferent formulations are not related to future reader categories and functions.
Different reading situations are not considered. [---] Just before the text is
printed, language consultants and other lawyers are asked to scrutinize it, i.e.
the text surface.

Hr kan tillggas att Regeringskansliet (2009) ger en delvis annan bild av

klarsprksarbetet i lagstiftningsprocessen: Det betonas att sprkexperter och
jurister samarbetar nra i granskningsarbetet, och att det bedrivs ett frebyg-
gande arbete som gr att sprkexperterna kan utveckla nya strategier fr att
gra lagar och andra viktiga texter mer lsarvnliga.
Den syn p lagtexters anvndning som juridikstudenterna bibringas
kommer att inverka p deras yrkesutvning, och ngra av studenterna blir
framtidens lagtextskribenter. Gunnarsson menar att lagtexter mste skrivas
fr alla de grupper som faktiskt anvnder sig av lagtext. Frutom jurister r
det inte bara politiker och hgt uppsatta fretrdare fr olika organisationer
utan det kan ocks vara fackfreningsrepresentanter och lokala myndighets-
handlggare med varierande utbildningsbakgrund (a.a. s. 140). Juridikstu-
denterna behver redan frn brjan infrliva mottagarperspektivet i sin text-
kompetens och trna sig i att frst och beakta lsarens behov.
Lekmannens lsarperspektiv mste dock stllas mot kraven p sprklig
precision i en lagtext. En jurist framhller fr mig att frvaltningslagen r
skriven fr att vara ltt att frst fr gemene man, men den skapar problem
vid tillmpningen, eftersom den saknar en hel del av den precision som
andra lagar har.469
Utifrn bde klarsprkstrvanden och pedagogisk ambition r det viktigt
fr lrare och utbildningsansvariga att reflektera ver vilka stilideal som
frmedlas i praktiken i utbildningen. En frga r hur idealet skriv enkelt (Att

469
E-post 31.8.2009.

292
skriva juridik s. 17) frverkligas. Synpunkterna nedan utgr svar p en en-
ktfrga till studenter p termin 4 och termin 6 (samma kull) om vilken bild
av hur en jurist br utforma sitt sprk som utbildningen har gett:
Utbildningen ger liten bild och den som ges r konservativ. Jag skriver hellre
frsteligt och tar intryck av vem motparten r och vad denne skall frst,
snarare n att vrka ut juridiska termer. [EnT404/k76/43]
Man trnas till att bli en jurist som anvnder samma byrkratiska och ganska
gammaldags och svrfrsteliga stil som alla jurister gjort i ratal
[EnT404/k78/22]
Det ppekas ofta att vi inte fr vara fr formalistiska i sprket, men jag upp-
lever att det r till ens nackdel om man inte har ett formellt och hgtravande
sprk. [EnT605/k78/26]

Det behver sgas att ett formellt sprk inte mste vara ogenomtrngligt. De
stilistiska ideal som prglar ett vl fungerande kanslisprk rymmer vrden att
ta fasta p. I Klarsprksbulletinen pekar juridikstudenten Caroline Aabye-
Nielsen (2000) p drag som anvndare av kanslisprk menar r dess styrka:
strvan efter lugn saklighet, logisk skrpa och obetingad tydlighet.
Det finns i alla sprkliga praktikgemenskaper risk fr en blindhet i frhl-
lande till den egna sprkanvndningen. Bo Wennstrm (1996:175) tar upp en
annan form av blindhet som jurister (och andra narrow specialists) kan
riskera att hamna i: att bli blind fr vanligt sprk (ordinary language, every-
day language). Blindheten kan i sin ytterlighet innebra fljande frhll-
ningsstt:
making ones own linguistic use and ones own outlook of language activity
the norm for all other linguistic use (ibid.)

Wennstrm menar att a mechanistic outlook on language aldrig r lngt

borta fr en jurist. De orsaker som han anger r juristens beroende av texter,
juridikens metoder och det juridiska arbetets natur. Wennstrm (a.a. s. 185)
anvisar en vg frn blindheten fr vanligt sprk: insikten om att juridisk kun-
skap har ett komplext innehll och om att tyst kunskap r lika betydelsefull
som det som gr att verbalisera.
Utifrn Wennstrms ppekanden blir en slutsats att det r viktigt att den
tysta kunskapen blir synliggjord fr juridikstudenterna. Drigenom kan de f
en tydligare bild av de sprkmnster som juridikens kunskapsflt prglas av.
Viktigt r ocks att studenterna fr ett medvetet frhllningsstt till spn-
ningen mellan vanligt sprk och juristers sprkanvndning. Det bidrar till att
de fr en frdjupad frstelse fr vad klarsprk kan innebra i de skiftande
sprkliga sammanhang som de stlls och kommer att stllas infr. Av grund-

293
lggande betydelse i frverkligandet av klarsprksideal r att man frstr
varfr satsningarna grs.470

10.5 Skrivande som inskolning i en kultur

Ett viktigt inslag i en karakteristik av juridikstudenternas skrivande r att det
innebr inskolning i en kultur. Vid pm-handledning p termin 1 uttrycker en
lrare att det handlar om att mer eller mindre pressas in i en sprkkultur.471
Den sprkliga identitet som juridikstudenter tillgnar sig beskrivs av White
(1994:215) p fljande stt:
Thus to speak and act like a lawyer, as one learns to do in law school, is to
commit oneself to a certain community and discourse, to enact a view of lan-
guage and the world that entails an ethics and politics of its own, even to give
oneself a certain character, and these things can be studied and judged.

Det som de nya studenterna i min studie mter i sin utbildning har drag som
anknyter till den nybrjarsituation som Bizzell (1986:297) beskrivit. Den
nya diskursen innebr ett nytt stt att se p vrlden:
basic writers, upon entering the academic community, are being asked to
learn a new dialect and new discourse conventions, but the outcome of such
learning is acquisition of a whole new world view

I metodhandbcker mter studenterna uppfattningar dr juristskrets srart

betonas. Melander & Samuelsson (2003:193) slr fast att det finns en sprk-
lig grns: Jurister talar ett sprk som r frmmande fr icke-jurister.472
Som jag utvecklar i kapitel 8 r precision en vergripande norm utifrn
vilken lrarkommentarerna kan frsts, oavsett vilka sprkliga eller textuella
aspekter som kommentarerna gller.473 Den frvntade ambitionsnivn fr
juridikstudenten r enligt handboken Examinationer, som r skriven fr T1-
studenter, att skriva texter utan fel: en felfrihetens mlsttning fr dig som

470
I rapporten P vg mot ett bttre myndighetssprk (Statskontoret 2001, s. 106) ppekas
vikten av att tjnstemn som berrs av klarsprkssatsningar frstr varfr satsningarna grs:
Lg status och negativa attityder kan frhindra framgng ocks fr vl genomtnkta sprk-
satsningar. Vikten av att arbeta med attitydfrgorna kan drfr inte nog betonas. Det rcker
inte att man vet hur man skriver begripligt, man mste ocks frst varfr man ska gra det.
471
T1 pm-handledning 15.10.2002.
472
Olivecrona (1971:7) ger en mer nyanserad bild: Vissa delar av det rttsliga sprket r i
hg grad tekniska och drfr obegripliga fr lekmannen. Men de viktigaste komponenterna i
detta sprk r vlbekanta fr oss allesammans och ndvndiga fr att vi skall kunna orientera
oss i vrlden.
473
Med ett vidgat perspektiv kan precisionen ses ocks som en strukturerande princip i juri-
diskt tnkande. Fljande citat som inleder boken Law as culture (Rosen 2006) belyser p ett
mhnda kritiskt stt karaktren hos ett juridiskt tnkande prglat av tydliga strukturer: If
you think that you can think about a thing, inextricably attached to something else, without
thinking of the thing it is attached to, then you have a legal mind. (Thomas R. Powell).

294
PM-frfattare kan ses som klart realistisk (Melander 2006:26). Lrarreak-
tionen nr en student inte lever upp till felfrihetens mlsttning kan ex-
emplifieras genom fljande utdrag frn en slutkommentar:
Framstllningen r full av slarviga och ofullstndiga meningar som tillsam-
mans med sakfelet i avslutningen gr det svrt att bedma hur mycket du fr-
sttt. Du mste kontrollera din text bttre, de sprkliga oklarheterna gr ut
ver innehllet. Det ger dessutom ett slarvigt och oserist intryck. [T2/30/
slutk.]

Fr en reflekterande student kan hga sprkliga krav i en utbildning ha ett

viktigt vrde som uttryck fr utbildningskvalitet. En T1-student resonerar i
ett enktsvar kring vrdet av sprkliga krav:
Sprid de hga sprkliga kraven till alla universitetsutbildningar! Nr vi plug-
gar hrt och tycker vr kunskap r viktig, mste vi ven kunna frpacka den
p ett vrdigt stt. Det r inte kul nr folk i yrkeslivet sedan kanske undrar
var man har studerat med s dliga formuleringar/grammatik/stavfel. Det drar
ett dligt rykte ver hela universitetet. Drfr: Sprid det till alla!!!!! [EnT104/
66/JS19]

I en vidare frstelse av precisionens betydelse kan den kopplas till hur ju-
ristens sprkbruk blir brare av kvaliteter i den juridiska professionella verk-
samheten. Melander (2006:26) pekar p hur lsare kan uppfatta slarvfel som
uttryck fr nonchalans och bristande ambition.
Och fr den frdige juristen finns det f saker som frtar medarbetares, klien-
ters och den juridiska omvrldens intryck av dig s mycket som om du upp-
levs som slarvig.

Precisionen blir en tolkningsnyckel fr den kultur som juristskret kan sgas

utgra. Nr en student anvnder ordet NJA-fall474 fr det kommentaren
talsprk [T2/106]. Lraren belyser i korrespondens med mig hur starkt sym-
bolvrde ett lmpligt (korrekt) respektive olmpligt (felaktigt) ordval kan ha:
NJA-fall r absolut oacceptabelt i skriven juridisk svenska och dessutom
sllsynt, till och med mrkligt, i talsprk.475

Fljande e-brev frn lraren, ett led i ett samtal om lrarkommentarer och
sprknormer, ger ett tydligt vittnesbrd om hur sprklig noggrannhet och
precision blir en fixpunkt, ett credo, som ingen jurist kan negligera med
mindre n att hon eller han riskerar att utdefiniera sig ur gemenskapen:
Hmm, jag frnimmer en kulturell skillnad i vra respektive stt att betrakta
sprkfrgorna eller, det r kanske min egen kulturs grnser jag stter emot.
Kanske kan fljande kommentar vara upplysande: Jurister r formalister, i en
viss mening. Innehller en text t ex mrkbara stavfel, bara ngra stycken, s

474
Innebrden r rttsfall frn samlingen NJA, Nytt juridiskt arkiv.
475
E-post 15.2.2007.

295
 spelar det typiskt sett mindre roll vad den faktiskt innehller den kan avfr-
das kategoriskt, r inte vrd att ta p allvar. Att anvnda fel ord, fr att ta ett
annat exempel, r att vara inkompetent. Uttrycket NJA-fall signalerar ama-
trmssighet. I juridiken r kvalitet ofta detsamma som precision (vilket har
att gra med att juridiska resonemang fungerar p ett stt som kan jmfras,
men inte likstllas, med logik, programmering eller matematik ett litet fel
ngonstans och allt kollapsar). Det juridiska sprket r tekniskt, och det r
(relativt) enhetligt. Mot den bakgrunden tror jag att man kan frst mnga ju-
risters instinktiva motvilja mot argumentet att man kan bortse frn formalian
bara man frstr vad som menas, och det samma kan vl sgas om eventu-
ella pluralitetsstrvanden. Hmm, jag tror, fr att nmna en annan aspekt, att
man mycket vl kan likna en given juristkultur vid Kyrkan, s som man fre-
stller sig att den fungerade i ldre tid vi har vr dogmatik, vr exegetik och
vra heliga skrifter och det gller att ge uttryck fr den rtta lran om man
vill vinna gehr, och inte bli stmplad som kttare (jurister r knsliga fr
dissonanser i sprket det hnder absolut att ofrsiktiga jurister definierar ut
sig sjlva ur gemenskapen genom att lgga sig till med ett avvikande sprk-
bruk det finns mnga historiska exempel p detta (och vr respekt fr l-
dern nr vi frgar en ldre kollega om rd, s kan det frsts som en frga
efter det korrekta uttryckssttet)). Tyskarna sger: Tv saker blir bttre med
ldern, jurister och kta mattor.476

Dessa reflektioner belyser p ett intressant stt det kulturella sammanhang

som juridikstudenter skall vxa in i. Lraren menar allts att sammanstt-
ningen NJA-fall signalerar amatrmssighet. Intressant att notera r att
uttrycket faktiskt frekommer i Att skriva juridik.477 Bruket visar att det finns
variationer i juristkulturen.
I denna juristkultur r sprket centralt. Hr handlar det om sprket som ett
frfinat redskap som, tminstone idealt sett, stndigt skall hanteras omsorgs-
fullt. Omsorgen om sprket kan yttra sig olika beroende p om man r delak-
tig i kulturen eller str vid sidan om. En kanske ngot tillspetsad men dock
tankevckande bild av medborgarens mte med juridiskt sprkbruk tecknar
journalisten Maciej Zaremba (2006):
Hr tvingas jag till en kulturhistorisk utvikning. Om Sverige har ett sprkpro-
blem, r det inte Rinkebysvenskan. Det r Riddarholmstugget. Jag fick g p
kurs fr att frst allvaret i justitierdets anmrkning. Hur mnga vet att an-
mrkningsvrt r en grov svordom p den dialekten? Str det s i en utred-
ning betyder det helt oacceptabelt. Skriver de synes mhnda mindre vl
lmpad fr uppgiften menar de helt inkompetent.478

Till belysningen av sprkanvndningens betydelse bidrar Conley (1998) som

undersker verkningarna av juridikens sprkliga redskap (i ett bde samhl-

476
E-post 16.2.2007.
477
S. 76: Ett NJA-, R- eller JO-fall r ofta omfattande [].
478
En jurist vittnar om hur Zarembas ord visar p de speciella kvaliteter som finns i juridiskt
sprk: att det bakom orden kan dlja sig allvarlig kritik r en bit av den elegans, den sknhet
i sprket som kan kallas juristkultur (e-post 31.8.2009).

296
leligt och mnskligt perspektiv). Han menar att juridikens makt utvas ge-
nom sprket:
First and foremost, the details of legal discourse matter because language is
the essential mechanism through which the power of the law is realized, ex-
ercised, reproduced, and occasionally challenged and subverted. (a.a. s. 129)

Att the details of legal discourse matter r en grund fr att juridikstuden-

ters textalster br uppmrksammas ur mnga synvinklar: Frutom observan-
sen p sprkriktighet, std i kllor och sjlvstndig argumentation kan en
trning i att urskilja de vrderingar och hllningar som sprket r brare av
berika studenternas sprkliga kompetens. Till en fulldig frstelse och be-
hrskning av sprket i en diskursgemenskap hr kunskap om sprkets reto-
riska kraft. Sprket r inte bara ett stt att beskriva omvrlden utan det p-
verkar ocks vrlden; our ways of talking can move people to action, or
change their perceptions (Shotter 1993:6).479
Termin 6 r den sista terminen p den gemensamma grundlggande delen
av juristutbildningen. I mnga enktsvar frn T6-studenter ppekas bristen
p explicit handledning i skrivandet under utbildningen. Trots denna brist r
troligen de flesta juridikstudenter efter sex terminers studier inskolade i det
sprkbruk som de behver behrska fr att argumentera juridiskt p den niv
som de befinner sig p. Studenternas frmga r delvis resultatet av en
ofrnkomlig inskolning som sker i en tt utbildningsmilj dr studenterna
uppmanas att lta sig insocialiseras, lta sig, s att sga, sjunka ned i de
juridiska kulturlagren. Denna formulering r hmtad frn ett avsnitt om
mtet med juridiken i handboken Tolkning och tillmpning (Melander &
Samuelsson 2003:194). Kanske kan mekanismerna i juridikstudenternas
sprkliga inskolning sammanfattas i det citat som inleder avsnittet. Bokens
frfattare vljer att lna en rst frn en science fiction-serie med kultstatus:480
You will be assimilated. Resistance is futile.
The Borg Collective

10.6 Claritas och puritas som sprkideal

Krnan i de frgor som har fljt mig under avhandlingsarbetet har varit vilka
sprknormer som frmedlas i juridikutbildningen. Jag har underskt lrarnas
textkommentarer och skrivundervisning som en klla fr sdana normer. Det
jag intresserat mig fr r dels vilka niver i ett textbygge som aktualiseras,
dels vilka sammanfattande sprknormerande budskap som kan urskiljas.

479
John Shotter (1993) har ett socialkonstruktivistiskt synstt och beskriver sprkets funktion
som rhetorical-responsive.
480
Varifrn citatet r hmtat anges inte. Bokens lsare frvntas nog knna igen detta inslag i
Star Treks universum.

297
 Jag har i avhandlingen anvnt precision som en karakteristik av mlet fr
den sprkliga vgledning och normering som sker genom juridiklrarnas
textkommentarer, och jag har visat hur lrarkommentarer till sprkdrag p
olika niver i en text tillsammans uttrycker ett budskap om precision. Till de
resultat som avser textniver hr inte verraskande det frhllandet att fler-
talet skriftliga lrarkommentarer gller ordval och stil.
Ocks de retoriska termerna claritas och puritas kan belysa och samman-
fatta sprkidealen. Till behrskandet av juridisk svenska hr att anvnda
sprket p rtt stt. Rtt sprk innebr klarhet, claritas, i form av korrekthet i
terminologi, stringens i ordval, tydlighet i meningsbyggnad och andra kon-
struktioner samt logisk skrpa. Den viktiga frmgan att vlja rtt ord inne-
fattar bde claritas och puritas. Att anvnda fel ord [] r att vara inkom-
petent (juridiklrare citerad i avsnitt 10.5). Betydelsefull r ocks den ren-
het som yttrar sig i avstndstagande frn talsprklig, banal eller icke-idioma-
tisk sprkanvndning. Den sprkliga renhetens ideal gller alla aspekter av
textproduktion, varav en mer vergripande aspekt innebr strvan efter det
som ibland kallas juridisk ton. Hur den lter och br lta i praktiken finns
det olika uppfattningar om, men det r uppenbart att juridikstudenterna in-
socialiseras i och skall anpassa sig till en sprkkultur; synpunkter p sprk-
tonen [br] alltid tas p allvar om de kommer frn en mer erfaren person
(Melander 2006:28).
Av vikt r ocks bde korrekt anvndning av vetenskaplig formalia och
noggrann korrekturlsning. Hr vill jag ter citera Melander 2006:26: en
felfrihetens mlsttning fr dig som PM-frfattare kan ses som klart realis-
tisk. Claritas och puritas blir en tolkningsnyckel fr sprkanvndningen
bde p lokal niv i texten och mer generellt i hanterandet av arbetsredskapet
juridiska.

298
Summary

Language is said to be a lawyers foremost tool. Pursuing legal studies is

thus to a large extent a question of language socialisation. This dissertation
presents a study of how law students at Uppsala University are trained in the
legal use of language.
The law program at Uppsala covers nine terms. It is a popular degree pro-
gramme with many applicants. Roughly half of the students starting the pro-
gramme have not studied at the university before.
New law students may learn from their teachers that legal Swedish is an
entirely new language. One factor driving the work involved in this disserta-
tion is an interest in determining what this new language consists of. The
dissertation is aimed at investigating what linguistic norms and language
ideals the students encounter. The core material in the study consists of writ-
ten comments that the law teachers make on the students texts during the
first year of the programme. The study also focuses on the language advice
that the teachers provide in different types of instructions. A sociocultural
perspective is included in the theoretical framework of the dissertation,
which means that the language socialization of the law students is seen as
being incorporated in a context with both discursive and cultural aspects.
The law teachers are representatives of a community of practice, and their
writing instructions and comments on texts are shaped according to the lin-
guistic and textual norms that have come to prevail in this community.
The law students views on writing instructions, teacher response and
marking practices have been obtained through questionnaires. Also included
in the students language socialization is the design of written assignments.
In chapter 4, an overview is provided of the programmes structure. The
teachers provision of responses is part of a teaching practice. In chapter 5,
several key aspects of the construction of writing instructions and text as-
sessment are considered.
Analyses of the law teachers comments constitute a central component of
the dissertation. Chapter 6 gives a description of two models for categorizing
teacher comments. One is based on what is known as the text triangle, which
shows various levels of the construction of a text, from local features to
more overarching ones. The model contains ten levels: typography; spelling;
formal conventions of writing; syntactic constructions; sentence formation;
text structure; word choice and style; content; text type and aim; and meta-
comments. In a summary of the number of comments from different levels,
it is clear that word choice and style is the most common category in the first

299
term of legal studies and that content is the most common category in the
second term (with word choice and style as the second most common).
The second model constitutes a way of looking at linguistic and textual
norms to elucidate the language situation of new law students. In this model,
I present different kinds of norms as layers that are built on top of one an-
other, layers of norms. The first layer consists of written linguistic norms in
general language practice, the second of norms in academic language and the
third of norms that are specific to the legal use of language (as it is expressed
in the law programme).
I then apply the two models to two sample texts from the first term. All
the teacher comments in the texts are reproduced, and the comments are
categorised by text level and norm layer. In one text, comments on content
(layer III) are predominant. The other text includes comments on a number
of linguistic errors on a basic level of language correctness (layer I) as well
as word choice problems linked to academic language, layer II.
In chapter 7, I provide an account of the content of the teacher comments
based on the different text levels. The linguistic norms reflected in the teach-
ers comments on texts are related to linguistic norms found in style guides
and other literature on prescriptive language use as well as linguistic re-
search. References are also made to writing instructions aimed at students.
Comments concerning word choice and style are frequent. The teachers
mark linguistic features that fit the legal tone poorly in different ways. In
one style guide that law students are encouraged to follow (Att skriva juridik
[Writing Law]), writing simply is presented as a goal of legal Swedish.
Based on this ideal, the teachers mark wording that is convoluted, stilted or
archaic.
In the first texts that the law students write, attention is often called to
problems involving the formal conventions of academic writing. This largely
involves reference systems and footnote presentation as well as the citing of
key legal sources. In the teachers writing instructions, the message is con-
veyed that it is important to observe rules on the formal conventions of writ-
ing.
One category that is about as important as the formal conventions of writ-
ing is comments on sentence structure. A recurring problem is long sen-
tences. Complex content can lead to long sentences, but clarity and compre-
hensibility are jeopardised if the student cannot handle syntactic structure.
Students receive a kind of double message. Long sentences are marked in the
student texts because they conflict with the ideal of simplicity, but in the
course literature students often encounter complex sentence constructions.
There are differing views on run-on sentences (connecting independent
clauses in one sentence with a comma and no conjunction). In the handbook
Att skriva juridik, this method is mentioned as one example of poor sentence
construction. In Sprkriktighetsboken (a prescriptive guide complied by the
Swedish Language Council), the construction is accepted. The marking prac-

300
tice of teachers varies; sometimes they do not comment on it, sometimes
they comment in the form of an abbreviation (from an established set of
terms), and every now and then an alternative is suggested.
Surprisingly few of the teachers comments concern more overarching
aspects like text structure and the purpose and genre of the text. Emphasis is
given to the importance of stylistic precision. What teachers comment on are
local features in the text, but rarely on more global features.
A key message in the teachers writing instructions and the comments on
the students texts is the importance of precision in every type of linguistic
choice. Some students use far too many wooden formulations, but a more
frequent problem is colloquial language. It is at times unclear what criteria
are behind the teachers decision that a feature of language is colloquial. It
may involve simplistic or value-loaded formulations but also phrases that are
not indicative of authentic spoken language but that deviate from what the
teacher considers established use of legal language.
Having precision as an ideal is also supposed to govern the choice of
words in different situations. The requirement that students be clear in their
pronoun reference means that their use of pronouns is not always up to stan-
dard. The referent of words like detta (this), man (one/you) and vi (we)
is often unclear. The inclusive vi (we) is also a problem for reasons involv-
ing the relationship between the text and the reader. The dialogicity created
by vi (we) should be avoided when a neutral style is desired.
The choice of verb tense is also one of the features that is criticized and
prescribed. In Att skriva juridik, four pages are devoted to tense, and the
norm is that accounts of events completed in the past are usually written in
the simple past tense. This norm applies, among other things, to the course
of events in case law reports, but other types of report markers in the present
tense are also corrected by the teachers, such as Leffler hvdar i en rapport
(Leffler claims in a report).
It is clear that the language in the course literature influences the law stu-
dents use of language. A number of students emphasize the socializing ef-
fect that reading cases has. In the questionnaire responses, it is clear there are
differences in the way students view the influence of the course literature:
The course literature is like an ideal, especially Strmberg. It should look
like this.
I have tried to keep a distance linguistically (most of the books, after all, are
at a high level) and develop my own language.
One has been unconsciously influenced by the books.

In the writing instructions, the role of the course literature and the teachers
as norm givers is sometimes questioned. In the language of the course litera-
ture, there are different features that are not desirable: Perhaps embedded
clauses are not a marvel of clarity.

301
 When students summarize what they have learnt from writing during the
first term in their questionnaire responses, greater precision and accuracy
often emerge as something valuable that the students have acquired:
Be more careful with the small details of language. Learn the importance of
thinking really carefully when formulating a sentence.
I have learnt and developed a great deal. I have learnt to write clearly and
simply and not have as many pronoun reference errors.

However, in the questionnaire responses, there are also examples of students

who think that what they have learnt about the use of legal language is not
particularly profound:
How one should deal with footnotes and the formal conventions of writing at
this department. Other than that, I have only become more confused.

In the second to last chapter of the dissertation, I discuss the construction of

the law teachers writing instructions and note some problems. In the first
few terms of the law programme, the students texts are assessed anony-
mously for the sake of fairness. That means that there is not much opportu-
nity for a student to discuss the text with the teacher who commented on and
assessed it. A general problem with written comments thus emerges: Teach-
ers cannot be certain that their comments are formulated so that the students
can understand them.
The words and expressions marked by the law teachers are not usually
followed up with suggestions for more suitable or correct formulations.
There is an educational ambition to encourage students to think of more suit-
able forms of expression themselves. There are both advantages and disad-
vantages with suggesting explicit changes. Rarely is there only one way to
express something, and it is important that students develop linguistic inde-
pendence. Suggestions of alternative formulations, however, help build up
the students stock of words and expressions that work in a legal context.
There is a risk when the teacher does not provide suggested changes that the
linguistic problem that gave rise to the teachers comment may take on the
wrong importance (or that focus will be put on the wrong linguistic feature).
The construction of the comments is particularly important when dialogue
between student and teacher on the text draft or final version is not an inte-
gral part of teaching.
The law programme has many students, and for economic and organiza-
tional reasons, it may be difficult to give writing instructions and responses
more of a dialogical structure. However, it is important that the students
develop a deeper awareness of language. For instance, nuance and clarifica-
tion of the law teachers notion of what are colloquial features contributes to
a students deepening awareness. A metaperspective on ones own writing
and on language use in a legal community of practice helps students to gain

302
a broader linguistic repertoire. Linguistic awareness is also an important step
in the drive for plain language that is supposed to characterize official Swed-
ish and which future lawyers need to bear in mind.
The language socialization of law students to a large extent means so-
cialization in a culture. The students are encouraged to let themselves be
socialized, let themselves so to speak sink into the layers of the legal
culture. This formulation is taken from a section on the students encoun-
ter with law in the handbook Tolkning och tillmpning [Interpretation and
application] (Melander & Samuelsson 2003:194). Perhaps the mechanisms
of the linguistic socialization of law students can be summarized in the quote
that begins the section. The authors choose to borrow a voice from a science
fiction series with cult status:481
You will be assimilated. Resistance is futile.
The Borg Collective

So it seems inevitable that law students in the course of their studies will be
increasingly assimilated in the legal culture. Many students have a strong
drive to do well in their studies and become good lawyers. They are there-
fore willing to let themselves be socialized. However, operating from the
assumption that language is the lawyers foremost tool, it is crucial that so-
cialization also entails students getting constructive help to acquire this oc-
cupational tool in the best way possible. An important feature then is dia-
logue with their teachers, who are more experienced members of the legal
community of practice. More explicit linguistic guidance contributes to both
greater awareness and greater effectiveness in the process of language de-
velopment that the law students are engaged in.

481
It is not indicated where this quote was taken from. Readers of the book are probably
expected to recognize this element from the Star Trek universe.

303
Litteratur

Aabye-Nielsen, Caroline, 2000: Unga jurister om sprket. Klarsprksbulletinen

2000/3. S. 12.
Alsheimer, Leif, 2001: Universiteten mste se de stora sammanhangen. Under-
streckare, Svenska Dagbladet, 2001-07-05.
Andersson, Hkan, 1994: Topisk retorik inom juridiken. I: Retorik & rtt [sett ge-
nom tio frfattares gon]. Uppsala: Iustus. S. 111154.
Andersson, Hkan, 2004: 24 preludier utan fuga Stilvningar samt frberedande
tankar om den glada vetenskapen. I: Asp, Peter & Nuotio, Kimmo (red.), Kons-
ten att rttsvetenskapa. Den tysta kunskapen i juridisk forskning. Uppsala: Ius-
tus. S. 1546.
Anson, Chris M., 1989a: Introduction. Response to writing and the paradox of un-
certainty. I: Anson, Chris M. (red.), Writing and response. Theory, practice and
research. Urbana, Ill.: National Council of Teachers of English. S. 111.
Anson, Chris M., 1989b: Response styles and ways of knowing. I: Anson, Chris M.
(red.), Writing and response. Theory, practice and research. Urbana, Ill.: Na-
tional Council of Teachers of English. S. 332366.
Anward, Jan, 2005: Interaktion och tradition. I: Melander, Bjrn (red.), Sprk i tid.
Studier tillgnade Mats Thelander p 60-rsdagen. Uppsala universitet: Skrifter
utgivna av Institutionen fr nordiska sprk 67. S. 222230.
Arnesdotter, Ingrid, 1994: Examination som ett led i juristutbildningen. I: Sandgren,
Claes (red.), Juridikundervisningens pedagogik 2. Stockholm: Juristfrlaget.
S. 7493.
Ask, Sofia, 2005: Tillgng till framgng. Lrare och studenter om stadievergngen
till hgre utbildning. Vxj: Vxj universitet, Institutionen fr humaniora.
Ask, Sofia, 2007: Vgar till ett akademiskt skriftsprk. Diss. Acta Wexionensia nr
115. Vxj: Vxj University Press.
Att skriva juridik, se Jensen m.fl.
Axelsson, Monica, Bjrklund, Elisabeth & Fast, Carina, 2005: Barns literacyutveck-
ling. I: Utbildningsvetenskap 2005 resultatdialog och framtblick. Veten-
skapsrdets rapportserie 13:2005.
Backman, Jarl, 1998: Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Baier, Matthias & Svensson, Mns, 2009: Om normer. Malm: Liber.
Bakhtin, Michail, 1981: The dialogic imagination. Four essays. Austin: University
of Texas Press.
Bakhtin, Michail, 1991: Det dialogiska ordet. Grbo: Anthropos.
Bazerman, Charles, 1988: Shaping written knowledge. The genre and activity of the
experimental article in science. Madison: The University of Wisconsin Press.
Berge, Kjell Lars, 1990: Tekstnormers diakroni. Noen ider til en sosiotekstologisk
teori om tekstnormendring. Meddelanden frn Institutionen fr nordiska sprk
vid Stockholms universitet, MINS 33. Stockholm.
Berge, Kjell Lars, 2003: The scientific text genres as social actions. Text theoretical
reflections on the relations between context and text in scientific writing. I:
Academic discourse. Multidisciplinary approaches. Oslo: Novus Forlag. S.
141157.

304
Berge, Kjell Lars & Ledin, Per, 2001: Perspektiv p genre. Rhetorica Scandinavica
18. S. 416.
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas, 1998: Kunskapssociologi. Hur individen
uppfattar och formar sin sociala verklighet. 2 uppl. Falun: Wahlstrm & Wid-
strand.
Bergman-Claeson, Grel, 1994: Vi svenskar, vi mnniskor och bomben. En seman-
tisk analys av identifikationsramar och fiendebilder i pressdebatten om svenskt
atomvapen 19521959. Diss. Uppsala universitet: Skrifter utgivna av Institutio-
nen fr nordiska sprk 36.
Bergman-Claeson, Grel, 2003: Tre lrare tre vrldar. Lrarkommentarer till
elevtexter i tre gymnasieklasser. Uppsala universitet, Planering och uppfljning,
rapport 2003:1.
Bergman-Claeson, Grel, 2005: Gamla universitet nya skribenter. I: Melander,
Bjrn (red.), Sprk i tid. Studier tillgnade Mats Thelander p 60-rsdagen.
Uppsala universitet: Skrifter utgivna av Institutionen fr nordiska sprk 67.
S. 409415.
Berkenkotter, Carol & Huckin, Thomas N., 1993: Rethinking genre from a socio-
cognitive perspective. Written Communication, vol. 10:4. S. 475509.
Berkenkotter, Carol & Huckin, Thomas N., 1995: Genre knowledge in disciplinary
communication. Cognition, culture, power. Northvale: Lawrence Erlbaum As-
sociates.
Bhatia, Vijay Kumar, 1993: Analysing genre. Language use in professional settings.
London: Longman.
Bhatia, Vijay Kumar, 2002: A generic view of academic discourse. I: Flowerdew,
John (red.), Academic discourse. Harlow: Longman. S. 2139.
Biber, Douglas, 2006: University language. A corpus-based study of spoken and
written registers. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Com-
pany.
Bizzell, Patricia, 1986: What happens when basic writers come to college? College
Composition and Communication, vol. 37:3. S. 294301.
Bizzell, Patricia, 2002: The intellectual work of mixed forms of academic dis-
courses. I: ALT DIS. Alternative discourses and the academy. Portsmouth:
Boynton/Cook Publishers. S. 110.
Bjrck, Lennart & Risnen, Christine, 2003: Academic writing. A university writing
course. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Blakeslee, Ann M., Cole, Caroline M. & Conefrey, Theresa, 1996: Constructing
voices in writing research. Developing participatory approaches to situated in-
quiry. I: Kirsch, Gesa E. & Mortensen, Peter (red.), Ethics and representation in
qualitative studies of literacy. Urbana, Ill.: National Council of Teachers of
English. S. 134154.
Blandhol, Sverre, 2003: Retorikk og juss. I: Retorikkens relevans. Skrifter fra
prosjektmiljet Norsk sakprosa nr 9. Oslo: Norsk sakprosa. S. 115129.
Blom, Birgitta, 1998: Hunden Kalkas och den juridiska stilen. NJA 1876 s. 458. I:
Rttsfall att minnas. Till Jan Hellner den 28 oktober 1997. Stockholm: Nor-
stedts Juridik. S. 1723.
Blckert, Ann, 2007: Ett nytt sprk? Juridiklrares skrivhandledning och textkom-
mentarer som vgledning in i en sprklig praktik. I: Matre, Synnve & Hoel,
Torlaug Lkensgard (red.), Skrive for ntid og framtid. 2. Skriving og rettleiing i
hgre utdanning. Trondheim: Tapir. S. 102112.
Blsj, Mona, 2004: Studenters skrivande i tv kunskapsbyggande miljer. Diss.
Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm: Almqvist & Wiksell Internatio-
nal.

305
Blsj, Mona, 2006: Skrivforskning och skrivteori. En forskningsversikt. Med-
delanden frn Institutionen fr nordiska sprk vid Stockholms universitet, MINS
56. Stockholm: Stockholms universitet.
Blsj, Mona, 2009: Att kncka implicit juridisk metod. Medierande redskap i
juridiska verksamheter. Intern delanalys, projektet Medierande redskap i veten-
skapliga texter. Stockholms universitet, Institutionen fr nordiska sprk.
Blsj, Mona, Mkitalo, sa, Risnen, Christine & Strand, Hans, 2005: Medieran-
de redskap i vetenskapliga texter. Hur kunskap byggs och frmedlas inom olika
akademiska discipliner. Projektbeskrivning 2005-04-19. (Hmtat 2009-04-07.)
http://www.nordiska.su.se/content/1/c6/05/27/32/MEDVET_redskap_projekt.
pdf.
Blsj, Mona & Strand, Hans, 2006: Studenternas examensarbeten. I: Textvrd. Att
lsa, skriva och bedma texter. Skrifter utgivna av Svenska sprknmnden, 94.
Stockholm: Norstedts akademiska frlag. S. 7384.
Bogenkrans, Frida, 2009: Dliga betyg smre jurist? Dagens Juridik 2009-08-25.
http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/2009/08/Daliga-betyg---samre-jurist/.
Booth, Alan, 1996: Changing assessment to improve learning. I: Booth, Alan &
Hyland, Paul (red.), History in higher education. Oxford: Blackwell Publishers.
S. 261275.
Breivega, Kjersti Rongen, 2003: Vitskaplege argumentasjonsstrategiar. Ein kompa-
rativ analyse av superstrukturelle konfigurasjonar i medisinske, historiske og
sprkvitskaplege artiklar. Oslo: Norsk sakprosa.
Breivega, Kjersti Rongen, Dahl, Trine & Flttum, Kjersti, 2002: Traces of self and
others in research articles. A comparative pilot study of English, French and
Norwegian research articles in medicine, economics and linguistics. Inter-
national journal of applied linguistics, vol. 12:2. S. 218239.
Bryden, David P., 1984: What do law students learn? A pilot study. Journal of legal
education 34. S. 479506.
Cameron, Iain, 2005: Folkrttens stllning i Sverige eller det besynnerliga fallet med
hunden som inte skllde hemma. I: Osvenskt kynne. Skrifter utgivna av Statsve-
tenskapliga freningen i Uppsala 163. S. 822.
Chafe, Wallace L., 1982: Integration and involvement in speaking, writing, and oral
literature. I: Tannen, Deborah (red.), Spoken and written language. Exploring
orality and literacy. Norwood, NJ: Ablex. S. 3553.
Coffin, Caroline, Curry, Mary Jane, Goodman, Sharon, Hewings, Ann, Lillis,
Theresa M. & Swann, Joan, 2003: Teaching academic writing. A toolkit for
higher education. London: Routledge.
Conley, John M., 1998: Just words. Law, language and power. (Language and legal
discourse). Chicago: University of Chicago Press.
Connors, Robert J., & Lunsford, Andrea A., 1988: Frequency of formal errors in
current college writing, or Ma and Pa Kettle do research. College Composition
and Communication, vol. 39:4. S. 395409.
Connors, Robert J., & Lunsford, Andrea A., 1993: Teachers Rhetorical Comments
on Student Papers. College Composition and Communication, vol. 44:2. S. 200
223.
Cooper, Marilyn M., 1989: Why are we talking about discourse communities? Or,
foundationalism rears its ugly head once more. I: Cooper, Marilyn M. &
Holzman, Michael (red.), Writing as social action. Portsmouth: Heinemann.
S. 202220.
Crystal, David & Davy, Derek, 1969: Investigating English style. London: Long-
man.

306
Dahl, Trine, 2004: The academic author. Traces in text. I: Bcklund, Ingegerd m.fl.
(red.), Text i arbete. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005.
Svenska freningen fr tillmpad sprkvetenskap. Uppsala: Institutionen fr
nordiska sprk, Uppsala universitet. S. 289297.
Den ppna hgskolan. Proposition 2001/02:15. Stockholm: Regeringskansliet.
Dysthe, Olga, 2000: Mitt ansvar er gi elevene de redskaper de trenger for
lykkes. Om lrerens rolle i det dialogiske og flerstemmige klasserommet. I:
Esmann, Karin, Rasmussen, Alma & Birde Wiese, Lisbeth (red.), Dansk i
dialog. Kpenhamn: Dansklrerforeningen. S. 1547.
Dysthe, Olga, 2002: Professors as mediators of academic text cultures. An interview
study with advisors and masters degree students in three disciplines in a Nor-
wegian university. Written Communication, vol. 19:4. S. 493544.
Dysthe, Olga, 2003a: Sociokulturella teoriperspektiv p kunskap och lrande. I:
Dysthe, Olga (red.), Dialog, samspel och lrande. Lund: Studentlitteratur.
S. 3174.
Dysthe, Olga, 2003b: Om frhllandet mellan individ och grupp i portfljprocessen.
I: Dysthe, Olga (red.), Dialog, samspel och lrande. Lund: Studentlitteratur.
S. 321342.
Dysthe, Olga & Igland, Mari-Ann, 2003: Vygotskij och sociokulturell teori. I:
Dysthe, Olga (red.), Dialog, samspel och lrande. Lund: Studentlitteratur.
S. 7594.
Ehrenberg-Sundin, Barbro, 2009: Lsbara domar en frga om frtroende. Klar-
sprk. Bulletin frn Sprkrdet. 2009/1.
Ehrenberg-Sundin, Barbro, m.fl., 2008: Att skriva bttre i jobbet. En basbok om
brukstexter. 4 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik.
Ejvegrd, Rolf, 2003: Vetenskaplig metod. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, Lena, 2005: Objektiv sprkriktighet finns inte. Sprkvrd 2005/4. S. 3844.
Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, 2006: Uppsatshandbok. Hur du lyckas
med din uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Ekerot, Lars-Johan, 1988: S-konstruktionen i svenskan. Konstruktionstypen Om
vdret tillter, s genomfres vningen i funktionellt grammatiskt perspektiv.
Lund: Lund University Press.
Eklund, Hans, 2004: En problemorienterad juristutbildning. I: Andersson, Torbjrn
& Lindell, Bengt (red.), Festskrift till Per Henrik Lindblom. Uppsala: Iustus.
S. 119150.
Elbow, Peter, 2006: Do we need a single standard of value for institutional assess-
ment? An essay response to Asao Inoues community-based assessment peda-
gogy. Assessing writing, vol. 11:2. S. 8199.
Fairclough, Norman, 1995: Media discourse. London: Edward Arnold.
Fairclough, Norman, 2001: Language and power. 2 uppl. Harlow: Longman.
Flower, Linda, Hayes, John R., Carey, Linda, Schriver, Karen & Stratman, James,
1986: Detection, diagnosis, and the strategies of revision. College Composition
and Communication, vol. 37:1. S. 1655.
Flowerdew, John, 2002: Ethnographically inspired approaches to the study of aca-
demic discourse. I: Flowerdew, John (red.), Academic discourse. Harlow:
Longman. S. 235252.
Flttum, Kjersti, Dahl, Trine, Kinn, Torodd, Mller Gjesdal, Anje & Thue Vold,
Eva, 2007: Cultural identities and academic voices. I: Flttum, Kjersti (red.),
Language and discipline perspectives on academic discourse. Newcastle: Cam-
bridge Scholars Publishing. S. 1439.

307
Freed, Richard C. & Broadhead, Glenn J., 1987: Discourse communities, sacred
texts, and institutional norms. College Composition and Communication, vol.
38:2. S. 154165.
Freedman, Aviva, 1987: Learning to write again. Discipline-specific writing at uni-
versity. Carleton Papers in Applied Language Studies, vol. IV, 1987. S. 95115.
Freedman, Aviva, 1993: Show and tell? The role of explicit teaching in the learning
of new genres. Research in the teaching of English 27:3. S. 222251.
Freedman, Aviva, 1994: Do as I say. The relationship between teaching and learn-
ing new genres. I: Freedman, Aviva & Medway, Peter (red.), Genre and the new
rhetoric. (Critical perspectives on literacy and education). London: Taylor &
Francis. S. 191210.
Freedman, Aviva, Adam, Christine & Smart, Graham, 1994: Wearing suits to class.
Written Communication, vol. 11:2. S. 193226.
Garme, Birgitta, 2003: Bedmning en pedagogisk utmaning. I: Vagle, Wenche
(red.), Vurdering av sprkferdighet. (KAL-rapport nr 1). Institutt for sprk- og
kommunikasjonsstudier, NTNU, Trondheim. S. 1730.
Gee, James Paul, 2002: Social linguistics and literacies. Ideology in discourses
(Critical perspectives on literacy and education). 2 uppl. London: Rout-
ledgeFalmer.
Gee, James Paul, 2005: An introduction to discourse analysis. Theory and method.
2 uppl. New York: Routledge.
Gibbons, Pauline, 2009: Strk sprket, strk lrandet. 2 uppl. Stockholm: Hallgren
& Fallgren.
Giltrow, Janet & Valiquette, Michele, 1994: Genres and knowledge. Students writ-
ing in the disciplines. I: Freedman, Aviva & Medway, Peter (red.), Learning and
teaching genre. Portsmouth: Boynton/Cook. S. 4762.
Glav, Mats, 1990: Om examination m m ngra funderingar kring juristutbild-
ningen och dess framtid. I: Sandgren, Claes (red.), Juridikundervisningens pe-
dagogik (del 1). Stockholm: Juristfrlaget. S. 2030.
Gleason, Henry Allan jr, 1965: Linguistics and English grammar. New York: Holt,
Rinehart & Winston.
Green, Judith & Bloome, David, 1997/2005: Ethnography and ethnographers of and
in education. A situated perspective. I: Flood, James, Brice Heath, Shirley &
Lapp, Diane (red.), Handbook of research on teaching literacy through the
communicative and visual arts. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Asso-
ciates. S. 181202.
Grnbaum, Catharina, 2006: Av och utav fint eller folkligt? Sprkspalt i Da-
gens Nyheter. Publicerad 2006-12-08, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?
d=1629&a=595963&maNo=-1
Gullberg, Helge, 1959: Skriva svenska. Lrobok i sprkriktighet och sprkvrd fr
gymnasier och andra hgre skolor samt fr sjlvstudier. Stockholm: Svenska
bokfrlaget Bonniers.
Gunnarsson, Britt-Louise, 1982: Lagtexters begriplighet. En sprkfunktionell studie
av medbestmmandelagen. Diss. Stockholm: Liber.
Gunnarsson, Britt-Louise, 1992: Skrivande i yrkeslivet. En sociolingvistisk studie.
Lund: Studentlitteratur.
Gunnarsson, Britt-Louise, 2003: Den diskursvetenskapliga utmaningen. I: Reto-
rikkens relevans. Skrifter fra prosjektmiljet Norsk sakprosa nr 9. Oslo: Norsk
sakprosa. S. 3772.
Gunnarsson, Britt-Louise, 2009: Professional discourse. London: Continuum.
Gustafsson, Marita, 1975: Some syntactic properties of English law language. bo
universitet. Publications of the Department of English.

308
Hagstrm, Eva, 2005: Meningar om uppsatsskrivande i hgskolan. Diss. rebro
Studies in Education 12. rebro: Universitetsbiblioteket.
Halliday, M.A.K., 1973: Explorations in the functions of language. London: Arnold.
Halliday, M.A.K., 2004: An introduction to functional grammar. 3 uppl. London:
Arnold.
Hartman, Sven, 2003: Skrivhandledning fr examensarbeten och rapporter. Stock-
holm: Natur och kultur.
Hartman, Thrse, 2009: Problem eller tillgng? En studie om social och etnisk
mngfald i hgskolan. Diss. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala
Studies in Education 123.
Hayes, John R., 1996: A new framework for understanding cognition and affect in
writing. I: Levy, C. Michael & Ransdell, Sarah (red.), The science of writing.
Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. S. 127.
Haynes, Elizabeth F., 1978: Using research in preparing to teach writing. English
Journal 67:1. S. 8288.
Heath, Shirley Brice & Street, Brian V., 2008: On ethnography. Approaches to lan-
guage and literacy research. London: Routledge.
Hedeboe, Bodil & Polias, John, 2000: Et sprog til at tale om sprog. I: Esmann, Ka-
rin, Rasmussen, Alma & Birde Wiese, Lisbeth (red.), Dansk i dialog. Kpen-
hamn: Dansklrerforeningen. S. 193231.
Hedin, Anna, 2006: Lrande p hg niv. Ider frn studenter, lrare och pedago-
gisk forskning som std fr utveckling av universitetsundervisning. Uppsala uni-
versitet: Avdelningen fr utveckling av pedagogik och interaktivt lrande.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per, 1997: Vgar genom texten. Handbok i brukstext-
analys. Lund: Studentlitteratur.
Helmr, Christina, 2002: Utveckling av en metod fr tolkning av juridiska texter
utifrn ett genusperspektiv. Magisteruppsats (affrsjuridiska programmet) Lin-
kpings universitet (tillgnglig via http://www.ep.liu.se).
Hennum, Tor, 1958: Morsmlsstilen ved studenteksamen i Danmark, Norge og
Sverige. Pedagogisk forskning. Nordisk tidsskrift for pedagogikk. 1958/1. Oslo.
S. 127.
Hertzberg, Frydis, 1995: Uttalte og uuttalte normer for vitenskapelig skriving. I:
Johnsen, Egil Brre (red.), Virkelighetens forvaltere. Norsk sakprosa. Bok 1.
Oslo: Universitetsforlaget. S. 187205.
Hertzberg, Frydis, 2001: Tusenbenets vakre dans. Forholdet mellom formkunnskap
og sjangerbeherskelse. Rhetorica Scandinavica 18. S. 92105.
Hewings, Martin, 1999: The academy meets the real world. Response to audience in
academic business writing. I: Hewings, Martin & Nickerson, C. (red.), Business
English. Research into practice. Harlow: Longman. S. 144156.
Hillocks, George, 1986: Research on written composition. New directions for teach-
ing. New York: National conference on research in English.
Hillocks, George, 1987: Synthesis of research on teaching writing. Educational
leadership. Vol. 44:8. S. 7182.
Hoel, Torlaug Lkensgard, 2001: Skriva och samtala. Lrande genom respons-
grupper. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin, 2006: Grammatik med betydelse. En intro-
duktion till funktionell grammatik. Ord och stil 37. Uppsala: Hallgren & Fall-
gren.
Holmstrm, Lars-Gunnar & Wikander, Lennart, 1977: Juristprojektet. Studiesitua-
tion och studieresultat sju terminer efter pbrjade juridiska studier. Samman-
fattning av rapport nr 6 i Juristprojektets serie. Uppsala universitetet, Enheten
fr pedagogiskt utvecklingsarbete 38.

309
Hultman, Tor G., 1999: Vad kan och br normeras i sprket? Svenska exempel. I:
Omdal, Helge (red.), Sprkbrukeren fri til velge? Artikler om homogen og
heterogen sprknorm. Kristiansand: Hgskolen i Agder. S. 91110.
Hultman, Tor G., 2003: Svenska Akademiens sprklra. Stockholm: Svenska Aka-
demien.
Hultman, Tor G. & Westman, Margareta, 1977/1992: Gymnasistsvenska. Nytryck i
nordiska sprk och svenska 3. Stockholms universitet, Institutionen fr nordiska
sprk.
Hyland, Ken, 2000: Disciplinary discourses. Social interactions in academic writ-
ing. (Applied linguistics and language study). New York: Longman.
Hyln, J. E., 1914: Ett par skolgrammatiska frgor. I: Sprk och stil. Tidskrift fr
nysvensk sprkforskning 14. Uppsala. S. 132150.
Hllsten, Stina, 2008: Ingenjrer skriver. Verksamheter och texter i arbete och ut-
bildning. Diss. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm
Studies in Scandinavian Philology. New Series 45.
Hgskolelagen.
Hgskoleverket, 2006: Jurister utbildning och arbetsmarknad. Hgskoleverkets
rapportserie 2006:4 R.
Hgskoleverket, 2007: Utvrdering av juris kandidat-utbildningar samt grund- och
forskarutbildningar i juridik, rttsvetenskap, handelsrtt och affrsrtt vid
svenska universitet och hgskolor. Hgskoleverkets rapportserie 2007:18 R.
Igland, Mari-Ann, 1994: Lrarkommentarar til elevtekstar undervisningsmte,
sprklege uttrykk og klasseromsdiskurs. I: Wiggen, Geirr & Elbro, Carsten
(red.), Sprkvitenskapelige beskrivelsesmodeller i studiet av lesing og skriving.
Nordiske bidrag. Oslo universitet. S. 7792.
Igland, Mari-Ann, 2003: Medan texten blir till. Lrarkommentarer och gemensamt
bearbetningsprojekt. I: Dysthe, Olga (red.), Dialog, samspel och lrande. Lund:
Studentlitteratur. S. 243272.
Ivani, Roz, 1997: Writing and identity. The discoursal construction of identity in
academic writing. Studies in written language and literacy 5. Amsterdam/Phila-
delphia: John Benjamins Publishing Company.
Ivani, Roz, Clark, Romy & Rimmershaw, Rachel, 2000: What am I supposed to
make of this? The messages conveyed to students by tutors written comments.
I: Lea, Mary R. & Stierer, Barry (red.), Student writing in higher education.
New contexts. Buckingham: The society for research into higher education &
Open University Press. S. 4765.
Jarrick, Arne, & Josephson, Olle, 1996: Frn tanke till text. En sprkhandbok fr
uppsatsskrivande studenter. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, Ulf, Rylander, Staffan & Lindblom, Per Henrik, 2006: Att skriva juridik.
Regler och rd. 4 uppl. Uppsala: Iustus frlag.
Jones, Carys, Turner, Joan & Street, Brian (red.), 1999: Students writing in the uni-
versity. Cultural and epistemological issues. Studies in written language and lit-
eracy, vol. 8. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.
Josephson, Olle, 2004a: Standardnormen i ett mngsprkigt Sverige. I: Svenskans
beskrivning 26. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 4866.
Josephson, Olle, 2004b: Blir Sprknmnden ldre n sextio? Sprkvrd 2004/4.
S. 3640.
Josephson, Olle, 2006: En bok om textvrd. I: Textvrd. Att lsa, skriva och bedma
texter. Skrifter utgivna av Svenska sprknmnden, 94. Stockholm: Norstedts
akademiska frlag. S. 523.
Juridikundervisningens pedagogik, 1990. Sandgren, Claes (red.). Stockholm: Jurist-
frlaget.

310
Juridikundervisningens pedagogik 2, 1994. Sandgren, Claes (red.). Stockholm: Ju-
ristfrlaget.
Kahlin, Linda, 2008: Sociala kategorier i samspel. Hur kn, etnicitet och generation
konstitueras i ungdomars samtal. Diss. Stockholm: Acta Universitatis Stock-
holmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology New Series 44.
Karlsson, Anna-Malin, 2004: Kraftfulla punkter. Akademiskt skriftbruk i sin mest
vertygande form? I: Bcklund, Ingegerd m.fl. (red.), Text i arbete. Festskrift
till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005. ASLA, Svenska freningen
fr tillmpad sprkvetenskap. Uppsala: Institutionen fr nordiska sprk, Uppsala
universitet. S. 7889.
Karlsson, Anna-Malin: 2006: En arbetsdag i skriftsamhllet. Ett etnografiskt per-
spektiv p skriftanvndning i vanliga yrken. Stockholm: Sprkrdet och Nor-
stedts akademiska frlag.
Kjeldsen, Jens Elmelund, 2008: Retorik idag. Introduktion till modern retorikteori.
Lund: Studentlitteratur.
Klarsprk fr juristen en handbok i att skriva god och lttbegriplig svenska i juri-
diska dokument. Jure frlag. Kommande.
Knorr-Cetina, Karin, 1999: Epistemic cultures. How the sciences make knowledge.
Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Kock, Christian, 1998: At undervise i at skrive. I: Saugstad Gabrielsen, Tone &
Fibk Laursen, Per (red.), At undervise i humaniora. (Universiteter i udvikling).
Frederiksberg: Samfundslitteratur. S. 6582.
Korpus, Einar, 2008: Reklamiska. Guldggsannonser 19752007. Studier frn re-
bro i svenska sprket 3. Diss. rebro universitet.
Kosse, Susan Hanley & ButleRitchie, David T., 2003: How judges, practitioners,
and legal writing teachers assess the writing skills of new law graduates. A
comparative study. Journal of Legal Education, 53:1. S. 80102.
Krashen, Stephan, 1984: Writing. Research, theory, and applications. Oxford: Per-
gamon Institute of English.
Kungliga Skolverstyrelsen, 1962: Anvisningar fr rttande och bedmande av
svenska uppsatser. Kungliga Skolverstyrelsens skriftserie 17. 3 uppl.
Kllstrm, Roger, 1990: Kongruens i svenskan. Diss. Gteborg universitet, Institu-
tionen fr nordiska sprk.
Kllstrm, Roger, 1992: Hennes nyai bilarihennes. Om kongruens i svenska och
andra sprk. I: Svenska i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. Ord och stil
23. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 3159.
Lagerholm, Per, 1999: Talsprk i skrift. Om muntlighetens utveckling i svensk sak-
prosa 18001997. Diss. Lund: Lundastudier i nordisk sprkvetenskap.
Lagerholm, Per, 2005: Sprkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Lagerholm, Per, 2008: Stilistik. Lund: Studentlitteratur.
Language and the law, Gibbons, John (red.), 1994. London: Longman.
Lave, Jean & Wenger, Etienne, 1991 (ny tryckn. 2005): Situated learning. Legiti-
mate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Lea, Mary, 1994: I thought I could write until I came here. Student writing in higher
education. I: Gibbs, Graham (red.), Improving student learning. Theory and
practice. Oxford: The Oxford Centre for Staff Development. S. 216226.
Lea, Mary R. & Street, Brian, 1998: Student writing in higher education. An aca-
demic literacies approach. Studies in higher education vol. 23:2. S. 157172.
Lea, Mary R. & Street, Brian, 1999: Writing as academic literacies. Understanding
textual practices in higher education. I: Candlin, Christopher N. & Hyland, Ken
(red.), Writing.Texts, processes and practices. London: Longman S. 6281.

311
Lea, Mary R. & Street, Brian, 2000: Student writing and staff feedback in higher
education. An academic literacies approach. I: Lea, Mary R. & Stierer, Barry
(red.): Student writing in higher education. New contexts. Buckingham: The so-
ciety for research into higher education & Open University Press. S. 3246.
Lehrberg, Bert, 2001: Praktisk juridisk metod. 4 uppl. Uppsala: Iustus Frlag.
Light, Robert J., 1986 (andra tryckn. 2001): Making the most of college. Cambridge,
Mass.: Harvard University Press.
Lillis, Theresa M., 2001: Student writing. Access, regulation, desire. London:
Routledge.
Lindberg, Ebba, 1973: Studentsvenska. Studier i stockholmsabiturienters examens-
uppsatser 18641965. Diss. Stockholm: Sprkfrlaget Skriptor.
Lindqvist, Gunilla (red.), 1999: Vygotskij och skolan. Texter ur Vygotskijs Pedago-
gisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlittera-
tur.
Lindstedt, Inger, 2002: Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Student-
litteratur.
Linell, Per, 1998: Approaching dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical
perspectives. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.
Lundahl, Per, 1982: Obegriplighet p hg niv en statlig sprkvrdares vederm-
dor. Sprkvrd 1982/4. S. 312.
Lundin, Katarina, 2009: Tala om sprk. Grammatik fr lrarstuderande. Lund:
Studentlitteratur.
Lundqvist, Eva, 2009: Undervisningsstt, lrande och socialisation. Analyser av
lrares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO-undervisning. Diss.
Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala: Uppsala universitet.
Malmkvist, Erika & Nilsson, Charlotta, 2006: Individanpassad rttning en metod
fr bedmning? Examensarbete vid lrarutbildningen vid Malm hgskola.
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/3458/1/Individanpassad%20rattning
.pdf. Hmtad 2009-05-10.
Malmstrm, Sten, 1975: Sprket och den kommunala demokratin. I: SOU 1975:46.
S. 87103.
Melander, Bjrn, 2007: Sprkpolitik och sprkvrd. I: Sundgren, Eva (red.), Socio-
lingvistik. Stockholm: Liber. S. 310335.
Melander, Jan, 2006: Examinationer. Betraktelser ver juriststudenters skrivande.
Ordpolisen HB.
Melander, Jan, & Samuelsson, Joel, 2003: Tolkning och tillmpning. 2 uppl. Upp-
sala: Iustus.
Melander Marttala, Ulla, 2007: Studenters mte med universitetets sprkmilj.
FUMS. Rapport nr 222. Uppsala universitet, Institutionen fr nordiska sprk.
Melin, Lars, 2007: Symmetrimysteriet ett fall fr sprkpolisen. I: Milles, Karin &
Vogel, Anna (red.), Sprkets roll och rckvidd. Festskrift till Staffan Hellberg
den 18 februari 2007. Stockholms universitet. S. 186194.
Melin, Stefan, 2007: Juridikens begrepp. 3 uppl. Uppsala: Iustus.
Mellinkoff, David, 1963: The language of the law. Boston/Toronto: Little, Brown
and company.
Mercer, Neil, 1995: The guided construction of knowledge. Talk amongst teachers
and learners. Clevedon: Multilingual Matters.
Mertz, Elizabeth, 2007: The language of law school. Learning to think like a law-
yer. Oxford: Oxford University Press.
Miller, Carolyn, 1984/2001: Genre as social action. Quarterly Journal of Speech.
versatt till norska: Genre som sosial handling. Rhetorica Scandinavica
18/2001. S. 1935.

312
Miner, Roger J., 1989: Confronting the communication crisis in the legal profession.
New York Law School Law Review 34:1. S. 118.
Minnis, Michele, 1994: Toward a definition of law school readiness. I: John-Steiner,
Vera, Panofsky, Carolyn P. & Smith, Larry W. (red.), Sociocultural approaches
to language and literacy. An interactionist perspective. Cambridge: Cambridge
University Press. S. 347390.
Mosesson, Erik, 1986: Begriplighet, juridik och sprk. IRI-rapport 1986:7. Stock-
holms universitet: Institutet fr rttsinformatik.
Mousavi, Jon, 2008: r inte god juristsvenska liksom en art av god svenska?. Om
utformningen av dagens juridiska sprk. C-uppsats i Praktisk svenska. Uppsala
universitet, Institutionen fr nordiska sprk. Opubl. manus.
Myndigheternas skrivregler, 2004. Sjtte utkade upplagan. Ds 2004:45. Regerings-
kansliet, Statsrdsberedningen.
Nationalencyklopedins ordbok.
Neumann, Richard K., jr, 2005: Legal reasoning and legal writing. Structure, stra-
tegy, and style. 5 uppl. New York: Aspen Publishers.
Nord, Andreas, 2004: Skrivhandledningen och sprkplaneringen. Examensarbete p
Sprkkonsultlinjen ht 2002. Version fr publicering januari 2004. Stockholms
universitet, Institutionen fr nordiska sprk.
North, Sarah, 2005: Different values, different skills? A comparison of essay writing
by students from arts and science backgrounds. Studies in Higher Education,
vol. 30:5. S. 517533.
Nystrm, Catharina, 2000: Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur
och sammanhang. Diss. Uppsala: Skrifter utgivna av Institutionen fr nordiska
sprk vid Uppsala universitet 51.
Nystrm, Catharina, 2001: Hur hnger det ihop? En bok om textbindning. Ord och
stil 32. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Nrvnen, Anna-Liisa, 1999: Nr kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlittera-
tur.
Olivecrona, Karl: 1971: Det rttsliga sprket och verkligheten. Lund: Gleerups.
Olsen, Lena, 1994: Funderingar kring en ny juristutbildning i Uppsala. I: Sandgren,
Claes (red.), Juridikundervisningens pedagogik 2. Stockholm: Juristfrlaget.
S. 113116.
Olstedt, Ewa & Lnnheden, Christina, 2005: En milj fr lrande. I: Bron, Agniesz-
ka & Wilhelmson, Lena (red.), Lrprocesser i hgre utbildning. Stockholm: Li-
ber. S. 140149.
Palm, Helena, 2008: Legaldefinitioner hjlp eller stjlp? Sprkrd. Statsrdets
svenska sprknmnd. 2008/2. S. 710.
Palmr, Anne & stlund-Stjrnegrdh, Eva, 2005: Bedmning av elevtext. En mo-
dell fr analys. Stockholm: Natur och kultur.
Paltridge, Brian, 1997: Genre, frames and writing in research settings. Amster-
dam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.
Pecorari, Diane, 2008: Academic writing and plagiarism. A linguistic analysis. Lon-
don: Continuum.
Perry, William G., jr, 1970: Forms of intellectual and ethical development in the
college years. A scheme. New York: Holt, Rinehart & Winston. (Ny version
1999: Forms of ethical and intellectual development in the college years. A
scheme. San Francisco: Jossey-Bass Publishers)
Pettersson, Gertrud, 1992: Lagsprk och samhllsutveckling. Studier ver svenskt
lagsprk efter 1734. Lundastudier i nordisk sprkvetenskap A 46. Lund: Lund
University Press.

313
Phelps, Louise Wetherbee, 1989: Images of student writing: the deep structure of
teacher response. I: Anson, Chris M. (red.), Writing and response. Theory, prac-
tice and research. Urbana, Ill.: National Council of Teachers of English. S. 37
67.
Philips, Susan Urmston, 1982: The language socialization of lawyers. Acquiring the
cant. I: Spindler, George (red.), Doing the ethnography of schooling. Educa-
tional anthropology in action. New York: Holt, Rinehart & Winston. S. 176
209.
Plum, Guenter A. & Candlin, Christopher N., 2002: Becoming a psychologist. Stu-
dent voices on academic writing in psychology. I: Barron, Colon, Bruce, Nigel
& Nunan, David (red.), Knowledge and discourse. Harlow: Longman. S. 238
266.
Prior, Paul, 1991: Contextualizing writing and response in a graduate seminar. Writ-
ten Communication 8:3. S. 267310.
Prior, Paul, 1994: Response, revision, disciplinarity. A microhistory of a dissertation
prospectus in sociology. Written Communication 11:4. S. 483533.
Prior, Paul, 1998: Writing/disciplinarity. A sociohistoric account of literate activity
in the academy. Mahwah: Erlbaum.
Regeringskansliet, 2009: Begriplighet p hg niv regeringen frmjar klarsprk.
Informationsmaterial frn Justitiedepartementet. http://regeringen.se/sb/d/11386/
a/130827.
Rienecker, Lotte & Jrgensen, Peter Stray, 1998: Eksemplets magt. I: Saugstad
Gabrielsen, Tone & Fibk Laursen, Per (red.), At undervise i humaniora.
(Universiteter i udvikling). Frederiksberg: Samfundslitteratur. S. 149164.
Rosen, Lawrence, 2006: Law as culture. An Invitation. Princeton: Princeton Univer-
sity Press.
Rosengren, Mats, 1998: Psychaggia konsten att leda sjlar. Om konflikten mellan
retorik och filosofi hos Platon och Cham Perelman. Stockholm: Brutus st-
lings Bokfrlag Symposion.
Rydelius, Kersti, 1989: Rttar vi rtt? Om uppsatsarbetet p gymnasiet. Stockholm:
Natur och kultur.
Sandgren, Claes, 2006: Vad r rttvetenskap? I: Magnusson Sjberg, Cecilia &
Wahlgren, Peter (red.), Festskrift till Peter Seipel. Stockholm: Norstedts juridik.
S. 527552.
Schultz, Mrten, 2008: Det skall bara vara s. Dagens Juridik 2008-01-25. http://
www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/2008/01/Det-skall-bara-vara-sa/.
Schwartz, Mimi, 1984: Response to writing. A college-wide perspective. College
English, vol. 46:1. S. 5562.
Schwartz, Mimi, 1985: Mimi Schwartz responds. College English, vol. 47:2. S. 183
184.
Schtt, Kristina, m.fl., 2007: Studentens skrivhandbok. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Scollon, Ronald, 1998: Mediated discourse as social interaction. A study of news
discourse. London: Longman.
Scollon, Ronald, 2001: Mediated discourse. The nexus of practice. New York:
Routledge.
Shaughnessy, Mina P., 1976: Diving in. An introduction to basic writing. College
Composition and Communication, vol. 27:3. S. 234239.
Shaw, Philip, 2007: Introductory remarks. I: Flttum, Kjersti (red.), Language and
discipline perspectives on academic discourse. Newcastle: Cambridge Scholars
Publishing. S. 213.
Shotter, John, 1993: Conversational realities. Constructing life through language.
(Inquiries in social construction series). London: Sage Publications.

314
Sigrell, Anders, 2001: Att vertyga mellan raderna. En retorisk studie om underfr-
stddheter i modern politisk argumentation. (Reviderad utgva av avhandlingen
Att vertyga mellan raderna, Ume universitet 1999). storp: Rhetor frlag.
Sigrell, Anders, 2008a: Retorik fr lrare. Konsten att vlja sprk konstruktivt.
storp: Retorikfrlaget.
Sigrell, Anders, 2008b: Intervjuad av Clemens Poellinger i artikeln Mstare i klas-
sisk retorik (om Barack Obama), Svenska Dagbladet 2008-11-06, s. 5.
Simmons, Jay, 2003: Responders are taught, not born. Journal of adolescent & adult
literacy, vol. 46:8. S. 684693.
Smidt, Jon, 2000: Posisjoner og dialoger. En etterskrift. I: Esmann, Karin, Rasmus-
sen, Alma & Birde Wiese, Lisbeth (red.), Dansk i dialog. Kpenhamn: Dansk-
lrerforeningen. S. 375388.
Smith, Frank, 1983: Reading like a writer. Language Arts, vol. 60:5. versatt till
norska: lese som en forfatter. I: Bjrkvold, Eva & Penne, Sylvi (red.),
Skriveteori. Oslo: Landslaget for norskundervisning: Cappelen. 1991.
Smith, Frank, 1988: Joining the literacy club. Further essays into education. Ports-
mouth: Heinemann.
Smith, Frank, 1994: Writing and the writer. 2 uppl. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erl-
baum Associates.
Sommers, Nancy, 1982: Responding to student writing. College Composition and
Communication, vol. 33:2. S. 148156.
Sommers, Nancy & Saltz, Laura, 2004: The Novice as Expert. Writing the Freshman
Year. College Composition and Communication, vol. 56:1. S. 124149.
Sprkriktighetsboken. Skrifter utgivna av Svenska sprknmnden, 93. 2005. Stock-
holm: Norstedts akademiska frlag.
Staaf, Mikaela, 2006: Juris kandidatprogrammet. En enktunderskning riktad till
studenter med juris kandidatexamen 20022003. Uppsala universitet, Kvalitet
och utvrdering.
Statskontoret, 2001: P vg mot ett bttre myndighetssprk. Rapport 2001:18. http://
www. statskontoret.se/upload/Publikationer/2001/200118.pdf.
Stern, Lesa A. & Solomon, Amanda, 2006: Effective faculty feedback. The road less
traveled. Assessing writing, vol. 11:1. S. 2241.
Storch, Neomy & Tapper, Joanna 2000: The focus of teacher and student concerns
in discipline-specific writing by university students. Higher Education Research
& Development, vol. 19:3. S. 337355.
Strand, Hans, 2004: Skrivtrning och genrekompetens. Den akademiska skrivunder-
visningens mjligheter och begrnsningar. I: Bcklund, Ingegerd m.fl. (red.),
Text i arbete. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005.
ASLA, Svenska freningen fr tillmpad sprkvetenskap. Uppsala: Institutionen
fr nordiska sprk, Uppsala universitet. S. 181190.
Strand, Hans, 2005: Den knliga studenttexten. I: Melander, Bjrn (red.), Sprk i
tid. Studier tillgnade Mats Thelander p 60-rsdagen. Uppsala universitet:
Skrifter utgivna av Institutionen fr nordiska sprk 67. S. 428437.
Straub, Richard, 1997: Students reactions to teacher comments. An exploratory
study. Research in the teaching of English 31:1. S. 91119.
Street, Brian, 1984: Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge Univer-
sity Press.
Street, Brian, 2003: Whats new in New Literacy Studies? Critical approaches to
literacy in theory and practice. Current issues in comparative education, vol.
5:2. S. 7791. http://www.tc.columbia.edu/cice/

315
Street, Brian, 2004: Academic literacies and the new orders. Implications for re-
search and practice in student writing in higher education. Learning and teach-
ing in the social sciences, 1:1. S. 920.
Strmholm, Stig, 1991: Europa och rtten. Vitterhetsakademiens skriftserie om
Europa. Stockholm: Natur och kultur.
Strmquist, Siv, 2000: Sprkfrgor. Malm: Gleerups.
Strmquist, Siv, 2005a: Skrivboken. Skrivprocess, skrivrd och skrivstrategier.
5 uppl. Malm: Gleerups.
Strmquist, Siv, 2005b: Skrikiga versaler tappar mark. Sprkspalt, Svenska Dagbla-
det 2005-01-22.
Strmquist, Siv, 2006a: Uppsatshandboken. Rd och regler fr utformningen av
examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. 4 uppl. Uppsala: Hallgren & Fall-
gren Studiefrlag AB.
Strmquist, Siv, 2006b: Och, eller, men. Sprkspalt, Svenska Dagbladet 2006-12-09.
Studentens skrivhandbok, se Schtt m.fl.
Stllvik, Olof, 2009: Domarrollen. Rttsregler, yrkeskultur och ideal. Diss. Uppsala:
Uppsala universitet.
Sundberg, Gunlg, 2002: Att bedma texter. Sprkvrd 2002/2. S. 2833.
Sundby, Nils Kristian, 1974: Om normer. Diss. Oslo: Universitetsforlaget.
Svarta listan. Ord och fraser som kan ersttas i frfattningssprk. 3 uppl. SB PM
2004:1. Statsrdsberedningen. 2004.
Svenska Akademiens grammatik.
Svenska Akademiens ordlista.
Svenska skrivregler.
Svenskt sprkbruk. Ordbok ver konstruktioner och fraser. Stockholm: Svenska
sprknmnden och Norstedts Ordbok. 2003.
Swahn, Mikael, 2006: Varfr r domarna s tysta? Brnnpunkt, Svenska Dagbladet
2006-06-10.
Swales, John Malcolm, 1990: Genre analysis. English in academic and research
settings. Cambridge: Cambridge University Press.
Slj, Roger, 2000: Lrande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts akademiska frlag
Tannen, Deborah, 1985: Relative focus on involvement in oral and written dis-
course. I: Olson, David R., Torrance, Nancy & Hildyard, Angela (red.), Liter-
acy, language, and learning. The nature and consequences of reading and writ-
ing. Cambridge: Cambridge University Press. S. 124147.
Teleman, Ulf, 1979: Sprkrtt. Om skolans sprknormer och samhllets. Lund:
LiberLromedel.
Teleman, Ulf, 1989: Veta och kunna. Om metakunskapens roll vid produktion av
skriftliga texter. I: Skrivande. ASLA:s skriftserie 2. S. 529.
Teleman, Ulf, 1991: Lra svenska. Om sprkbruk och modersmlsundervisning.
Skrifter utgivna av Svenska sprknmnden, 75. Stockholm: Almqvist & Wik-
sell.
Thompson, Geoff, 2001: Interaction in academic writing. Learning to argue with the
reader. Applied Linguistics, 22/1. S. 5878.
Tirn, Sverker, 1977: Det obefolkade sprket byrkratsvenskan. I: Arwidson, Mats
& Liljestrand, Birger (red.), Vrt svra sprk. Lund: Studentlitteratur. S. 3235.
Trosborg, Anna, 1997: Rhetorical strategies in legal language. Discourse analysis
of statutes and contracts. Tbingen: Gunter Narr Verlag.
Turner, Joan, 1999: Academic literacy and the discourse of transparency. I: Jones,
Carys, Turner, Joan & Street, Brian (red.), Students writing in the university.
Cultural and epistemological issues. Studies in written language and literacy,

316
 vol. 8. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. S. 149
160.
Uddman, Paula & Gustavsson, Jakob, 2007: Konsten att skriva och tala. Lunds uni-
versitet, Statsvetenskapliga institutionen. Tillgnglig via http://bookboon.com/
se/student/studieverkstad.
Universitet & hgskolor 2009. Hgskoleverkets rsrapport. Rapport 2009:12 R.
Tillgnglig via www.hsv.se.
Uppsatsens mystik om konsten att skriva uppsats och examensarbete, 2006. Ro-
senqvist, Mia Maria & Andrn, Maria (red.). Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Vines, Arne & Dysthe, Olga, kommande: Productive learning in the study of law.
The role of technology in the learning ecology of a law faculty. I: Dirckinck-
Holmfeld, Lone, Jones, Chris & Lindstrm, Berner (red.), Analysing networked
learning practices in higher education and continuing professional develop-
ment. Rotterdam: Sense Publishers.
Vygotskij, Lev Semenovi, 1978: Mind in society. The development of higher psy-
chological processes. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Vygotskij, Lev Semenovi, 1986: Thought and language. Cambridge, Mass.: MIT
Press. Till svenska 2001: Tnkande och sprk. Gteborg: Daidalos.
Wall, Susan V. & Hull, Glynda A., 1989: The semantics of error. What do teachers
know? I: Anson, Chris M. (red.), Writing and response. Theory, practice and
research. Urbana, Ill.: National Council of Teachers of English. S. 261292.
Walvoord, Barbara E. Fassler, 1986: Helping students write well. A guide for teach-
ers in all disciplines. 2 uppl. New York: The modern language association of
America.
Walvoord, Barbara E. & Anderson, Virginia Johnson, 1998: Effective grading. A
tool for learning and assessment. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
Walvoord, Barbara E. & McCarthy, Lucille Parkinson, 1990: Thinking and writing
in college. A naturalistic study of students in four disciplines. Urbana: National
Council of Teachers of English [tkomlig via http://wac.colostate.edu/books/
thinkingwriting].
Watson Todd, Richard, Khongput, Somreudee & Darasawang, Pornapit, 2007: Co-
herence, cohesion and comments on students academic essays. Assessing wri-
ting, vol. 12:1. S. 1025.
Wellander, Erik, 1973: Riktig svenska. 4 uppl. Stockholm: Esselte Studium.
Wellander, Erik, 1974: Kommittsvenska. Stockholm: Esselte Studium.
Wells, Gordon, 1991: Apprenticeship in literacy. I: Walsh, Catherine E. (red.), Lit-
eracy as praxis. Culture, language, and pedagogy. Norwood New Jersey: Ablex
Publishing Corporation. S. 5167.
Wengelin, sa, 2005: Ekonomiskans sprkliga status. I: Rombach, Bjrn (red.), Den
framgngsrika ekonomiskan. Stockholm: Santrus frlag. S. 188203.
Wenger, Etienne, 1998: Communities of practice. Learning, meaning, and identity.
Cambridge: Cambridge University Press.
Wennstrm, Bo, 1996: The lawyer and language. Uppsala: Iustus.
Wertsch, James V., del Ro, Pablo & Alvarez, Amelia (red.), 1995: Sociocultural
studies of mind. Cambridge: Cambridge University Press.
Wertsch, James V., 1991: Voices of the mind. A sociocultural approach to mediated
action. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Wertsch, James V., 1998: Mind as action. New York, Oxford: Oxford University
Press.
Westman, Margareta, 1984: Standardnormen i skriftsprk. I: Svenskans beskrivning
14. Lund: Institutionen fr nordiska sprk. S. 240247.

317
Westman, Maria, 2009: Skriftpraktiker i gymnasieskolan. Bygg- och omvrdnads-
elever skriver. Diss. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in
Scandinavian Philology. New Series 49. Stockholms universitet.
White, James Boyd, 1985: Heracles bow. Essays on the rhetoric and poetics of law.
(Rhetoric of the human sciences). Madison: University of Wisconsin Press.
White, James Boyd, 1994: Justice as translation. An essay in cultural and legal
criticism. Chicago: The University of Chicago Press.
Widmark, Gun, 1992: Kongruensfrndring i sprkvrderingsperspektiv. I: Svenska
i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. Ord och stil 23. Uppsala: Hallgren &
Fallgren. S. 730.
Williams, Joseph M., 1981: The phenomenology of error. College Composition and
Communication, vol. 32:2. S. 152168.
Winsor, Dorothy A., 1996: Writing like an engineer. A rhetorical education. Mah-
wah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.
Wood, David, Bruner, Jerome S. & Ross, Gail, 1976: The role of tutoring in prob-
lem solving. Journal of child psychology and psychiatry and allied disciplines,
vol. 17. S. 89100.
Zaremba, Maciej, 2006: Dagen d Andersson frlorade frstndet. DN.se 2006-06-
29. Hmtad 19.5.2008.
kermalm, ke, 1960: Om markering av fel i svenska uppsatser. Modersmlslrar-
nas frening, rsskrift 1960. S. 164178.
strm, Karsten, 1990: Juridik r exakt, sociologi r mer funderande Ngra
kunskapsteoretiska och pedagogiska reflektioner kring ett citat. I: Sandgren,
Claes (red.), Juridikundervisningens pedagogik (del 1). Stockholm: Jurist-
frlaget. S. 113120.
Oestreicher, Amelie, 2000: Bearbetning av nyhetstext. En studie av texthantering vid
sex svenska dagstidningar. Diss. Uppsala: Skrifter utgivna av Institutionen fr
nordiska sprk vid Uppsala universitet 52.
kat frtroende fr domstolarna strategier och frslag. Betnkande av Frtroen-
deutredningen. SOU 2008:106.

vrigt material
Kursinformation frn Juridiska institutionen
Juristprogrammet studiehandbok lsret 2007/08.
Kursinformation Terminskurs 1/Juridik II 2004.
Kursinformation Terminskurs 1/Juridik II 2005.
Kursinformation Terminskurs 1/Juridik II 2006.
Kursinformation Terminskurs 1/Juridik II 2004, 2005 och 2006 Bilaga 2 Att tnka
p vid arbetet med PM-uppgifter.
Kursinformation Terminskurs 1/Juridik II 2005 Bilaga 3 Bedmning av PM.
Kursinformation Terminskurs 1/Juridik II 2007 Bilaga 1 Srskilt om arbetet med
PM-uppgifter.
Kursinformation Terminskurs 3 2004, 2005 och 2006.
Seminariematerial termin 1, frsta uppgiftshftet.
Terminskurs 1/Juridik II 2004 Om PM-skrivandet.
Terminskurs 2 2006 Om inlmning av PM 3.
Terminskurs 2 2008 Information om skrivuppgifter.
Terminskurs 5 2003, 2004 och 2005 Rttspolitisk PM instruktioner.

318
Terminskurs 5 2004 Blankett fr feedback p rttspolitisk PM.
Terminskurs 5 2003 Normer fr PM-rttning (lrarmaterial).
Terminskurs 5 2004 Kursinformation p webben: Meddelanden, aktuellt.
Undervisningsplan Terminskurs 2 2005.
Undervisningsplan Terminskurs 2 2006.
Undervisningsplan Terminskurs 6 2005.

Kursrapporter och utvrderingar

Kursrapport avseende Terminskurs 1 juris kandidatprogrammet samt fristende
kursen JIK II ht 2006. Uppsala universitet, Juridiska institutionen.
Kursrapport avseende Terminskurs 1 Juristprogrammet samt fristende kursen Juri-
dik II Ht 2007. Jan Melander och Thomas Bull. Uppsala universitet, Juridiska
institutionen.
Kursrdsprotokoll fr terminskurs 1 och JIK II: 19.1.2005, 25.10.2005, 19.1.2006,
23.10.2006, 18.1.2007 samt mitterminskursrd 2004 (protokollet ej daterat).
Kursrdsprotokoll fr terminskurs 2: 24.3.2003, 22.3.2004, 15.3.2005 och 1.9.2005.
Nybrjarstudenternas bakgrund och frvntningar. Sammanstllning gjord av studie-
rektor Hans Eklund vid Juridiska institutionen.
Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnmnden: Sjlvvrdering av Juridiska fakul-
tetens verksamhet. UFV 1999/600.
Utvrdering av niv 1 som helhet, 2003. Sammanstlld av Michaela Brchlov. Upp-
sala universitet, Juridiska institutionen.
Utvrdering av niv 1 som helhet, 2003. Sammanstlld av Michaela Brchlov. Upp-
sala universitet, Juridiska institutionen.
Vanliga fel kommentarer om PM-sprket.

Material frn lrare vid Juridiska institutionen

En promemoria om PM-rttning.
Litteratur om retorik ngra tips (Eric Bylander, till studenterna p terminskurs 3
2005).
Vanliga fel kommentarer om PM-sprket.

319
Bilaga 1. Textsida ur ett pm frn termin 2

320
 SKRIFTER UTGIVNA AV

INSTITUTIONEN FR NORDISKA SPRK

VID UPPSALA UNIVERSITET
1. Ivar Moder: Norska ordstudier. Tv bidrag till fiskets ordgeografi. (Norwegian Word Studies. Two
Contributions to the Topographical Prevalence of Fishing Terms.) 1953.
2. Herbert Markstrm: Om utvecklingen av gammalt  framfr u i nordiska sprk. Tilljmning och
omljud. Med kartbilaga i srskilt hfte. 1954.
3. Hans H. Ronge: Konung Alexander. Filologiska studier i en fornsvensk text. (Konung Alexander.
Philologische Studien zu einem altschwedischen Text.) 1957.
4. Gsta Holm: Syntaxgeografiska studier ver tv nordiska verb. (Syntactic Geographical Studies of
Two Scandinavian Verbs.) 1958.
5. Bengt Kinnander: Sammanhangsanalys. Studier i sprkets struktur och rytm. (Analyse sprachlicher
Zusammenhnge. Studien ber Struktur und Rhytmus der Rede.) 1959.
6. Gun Widmark: Det nordiska u-omljudet. En dialektgeografisk underskning. 1. AB. (Linflexion
par u dans le nordique. Etude de gographie dialectale.) 1959.
7. Bengt Heuman: Tendenser till fastare meningsbyggnad i prosatexter frn svensk stormaktstid. En
stilhistorisk studie. (Tendenzen zum festeren Satzbau in der schwedischen Prosa der Grossmachts-
zeit.) 1960.
8. Tryggve Skld: Die Kriterien der urnordischen Lehnwrter im Lappischen. 1. Einleitende Kapitel.
Anlautender Konsonantismus. Vokalismus der ersten Silbe. 1961.
9. Brje Tjder: Behandlingen av palatalt r i substantivens pluralformer under fornsvensk och
nysvensk tid. (Le traitement de r palatal dans les formes du pluriel des substantifs en ancien sudois
et en sudois moderne.) 1961.
10. Erik Olof Bergfors: Tilljmning a > i dalml. (Metaphony a > in Dalecarlian Dialects.) 1961.
11. Sven Engdahl: Studier i nusvensk sakprosa. Ngra utvecklingslinjer. (Studies in Non-Fictional
Swedish Prose. Some Modern Trends.) 1962.
12. Aage Kabell: Indledning til svensk metrik. 1962.
13. Bo Magnusson: Om pluralndelserna -ar ~ -er hos feminina vokalstammar. (ber die Pluralend-
ungen -ar ~ -er der femininen vokalischen Stmme.) 1965.
14. Rolf Duns: Lig-avledningar till substantiv i nusvenskan. (Ableitungen auf -lig zu Substantiven im
heutigen Schwedisch.) 1966.
15. Lennart Elmevik: Nordiska ord p ldre kk- och k(k)s-. En etymologisk och ljudhistorisk
underskning. (Words in Old Scandinavian kk- and k(k)s-. An Etymological and Phonological
Study.) 1967.
16. Mats Thelander: Sven Hofs Swnska sprkets rtta skrifstt (1753). Med ordstatistik och flera
register i ny utgva. (Sven Hofs Swnska sprkets rtta skrifstt (1753). Re-issue with Word
Statistics and Several Indexes.) 1985.
17. Gunvor Flodell: Misiones-svenska. Sprkbevarande och sprkpverkan i en sydamerikansk
talgemenskap. (Misiones Swedish. A Study of Immigrant Swedish in a South American Speech
Community: Language Maintenance and the Results of Language Contact.) 1986.
18. Stina Hellichius: Yrkesbeteckningar inom hud-, skinn- och lderhantverken i Sverige. En
ordhistorisk underskning. (Occupational Terms in the Hide, Fur and Leather Crafts in Sweden. A
Study in Word-History.) 1986.
19. Taina Pitknen-Koli: Hedenvind i tiden. En kvantitativ studie av Gustav Hedenvind-Erikssons
litterra sprk. (Hedenvind in His Time. A Quantitative Study of Gustav Hedenvind-Erikssons
Literary Language.) 1987.
20. Bertil Westberg: Verben plga och bruka. Tv medellgtyska lnord i svenskan. (Die Verben plga
und bruka. Zwei mittelniederdeutsche Lehnwrter im Schwedischen.) 1987.
21. Lars Bleckert: Centralsvensk diftongering som satsfonetiskt problem. (Diphthongization in Central
Sweden as a Problem of Sentence Phonetics.) 1987.
22. Kent Larsson: Den plurala verbbjningen i ldre svenska. Studier i en sprklig frndringsprocess.
(The Inflection in the Plural Persons of Verbs in Older Swedish. Studies in a Linguistic Process of
Change.) 1988.
23. Inga-Liese Sjdoff: Med svenska som ml. Effekter av tv undervisningsprogram p invandrar-
elevers svenska i skrift. (Aiming at Swedish. Effects of Two Programmes of Teaching on Immigrant
Pupils Written Swedish.) 1989.
24. Olle Hammermo: Sprklig variation hos barn i grundskoleldern. (Linguistic Variation in the
Speech of Compulsory-School Children.) 1989.
25. Paavo Kettunen: De appellativa substantivens bjning i verkalixmlet. (Flexion der appellativen
Substantive der Mundart von verkalix.) 1990.
26. Inger Dhl: Tkt, vall och kya. Ord fr inhgnade omrden vid fbodar i vre Dalarna. (Tkt, vall
und kya. Bezeichnungen fr eingezunte Flchen bei Sennereien im oberen Dalarna.) 1990.
27. Elsie Wijk-Andersson: Bara i fokus. En semantisk-syntaktisk studie av bara och dess ekvivalenter i
nysvenskt skriftsprk. (Bara in Focus. A Semantic and Syntactical Study of bara and its Equivalents
in Written Modern Swedish.) 1991.
28. Bjrn Melander: Innehllsmnster i svenska facktexter. (Content Patterns in Swedish LSP Texts.)
1991.
29. Harry Nslund: Referens och koherens i svenska facktexter. (Reference and Coherence in Swedish
LSP Texts.) 1991.
30. Carin stman: Den korta svenskan. Om reducerade ordformers inbrytning i skriftsprket under
nysvensk tid. (The Swedish Short Form. On the Entry of Abbreviated Word Forms into Writing in
the Modern Swedish Period.) 1992.
31. Gunvor Nilsson: Aktig-ord frr och nu. En historisk-semantisk studie av aktig-avledningar i
svenskan. (Words in -aktig: Past and Present. A Diachronic Semantic Study of -aktig Derivations in
Swedish.) 1993.
32. John Svenske: Skrivandets villkor. En studie av dagboksskrivandets funktioner och situationella
kontexter utgende frn Backkers Eriks dagbok 18611914. (Conditions for Writing. A Study of
the Functions and Situational Contexts of Diary Writing with its Starting Point in Backkers Eriks
Diary 18611914.) 1993.
33. Ann Cederberg: Stil och strategi i riksdagsretoriken. En underskning av debattsprkets utveckling i
den svenska tvkammarriksdagen (18671970). (Style and Strategy in Parliamentary Rhetoric. A
Study of the Development of the Language Used in Debates in the Swedish Bicameral Parliament,
18671970.) 1993.
34. Studier i svensk sprkhistoria 3. Frhandlingar vid Tredje sammankomsten fr svenska sprkets
historia. Uppsala 1517 oktober 1992. Utg. av Lars Wollin. (Studies in the History of the Swedish
Language 3. Proceedings of the Third Symposium on the History of Swedish. Uppsala, October 15
17, 1992. Ed. by Lars Wollin.) 1993.
35. Helge Omdal: Med sprket p flyttefot. Sprkvariasjon og sprkstrategier blant setesdler i
Kristiansand. (Language on the Move. Language Variation and Language Strategies among
Migrants from Setesdal in Kristiansand.) 1994.
36. Grel Bergman-Claeson: Vi svenskar, vi mnniskor och bomben. En semantisk analys av
identifikationsramar och fiendebilder i pressdebatten om svenskt atomvapen 19521959. (We
Swedes, We Human Beings, and the Bomb. A Semantic Analysis of the Frameworks of Identity and
Conceptions of the Enemy in the Debate about Atomic Weapons in the Swedish Press 19521959.)
1994.
37. Gerd Nordlander: Veva jmnt, din fan! Om rytm och klang i Nils Ferlins lyrik. (Crank Steady, You
Fool! On Rhythm and Sonority in the Lyrical Poetry of Nils Ferlin.) 1994.
38. Ulla Brestam Uhlmann: Skandinaver samtalar. Sprkliga och interaktionella strategier i samtal
mellan danskar, norrmn och svenskar. (Scandinavians in Conversation. Linguistic and Interactional
Strategies in Conversations between Danish, Norwegian and Swedish Speakers.) 1994.
39. Ulla Melander Marttala: Innehll och perspektiv i samtal mellan lkare och patient. En sprklig och
samtalsanalytisk underskning. (Content and Perspective in DoctorPatient Conversations. A
Linguistic and Conversation Analytic Investigation.) 1995.
40. Eva Aniansson: Sprklig och social identifikation hos barn i grundskoleldern. (Linguistic and
Social Identification among Compulsory-School Children.) 1996.
41. Christina Melin-Kpil: Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Sprkliga studier med
utgngspunkt i nutida elevtexter. (On Norms and Conflicts of Norms in Finland Swedish. Linguistic
Studies Based on Present-Day Student Texts.) 1996.
42. Gunilla Sderberg: Taga, bagare, Bragby. Om g fr ldre k i svenskan. (Taga, bagare, Bragby. A
Study of g for Older k in Swedish.) 1997.
43. Mats Eriksson: Ungdomars berttande. En studie i struktur och interaktion. (Storytelling in
Adolescence. A Study of Structure and Interaction.) 1997.
44. Ellen Bijvoet: Sverigefinnar tycker och talar. Om sprkattityder och stilistisk knslighet hos tv
generationer sverigefinnar. (Sweden Finns Speak Out. On Language Attitudes and Stylistic
Perception among Two Generations of Sweden Finns.) 1998.
45. Ulla Moberg: Sprkbruk och interaktion i en svensk pingstfrsamling. En kommunikations-
etnografisk studie. (Language Use and Interaction among Members of a Swedish Pentecostal
Church. A Study in the Ethnography of Communication.) 1998.
46. Anna Lindstrm: Language as Social Action. Grammar, Prosody, and Interaction in Swedish
Conversation. (Sprk som social handling. Grammatik, prosodi och interaktion i svenska samtal.)
1999.
47. Asta Helena Jarl Kerzar: Gammalt och nytt i predikosprket. Sprklig-stilistisk analys av predikan i
Svenska kyrkans radio- och TV-snda hgmssor 19381984. (The Old and the New in the
Language of Sermons. Linguistic-Stylistic Analysis of the Church of Swedens Sunday Service
Sermons on Radio and Television from 1938 to 1984.) 1999.
48. Hyeon-Sook Park: KoreanSwedish Code-Switching. Theoretical Models and Linguistic Reality.
(Koreansksvensk kodvxling. Teoretiska modeller och den sprkliga verkligheten.) 2000.
49. Gunilla Jansson: Tvrkulturella skrivstrategier. Kohesion, koherens och argumentationsmnster i
iranska skribenters texter p svenska. (Cross-Cultural Writing Strategies. A Study of Cohesion,
Coherence and Argumentative Patterns in Essays Written in Swedish by Iranian Students.) 2000.
50. Gun Widmark: Boksvenska och talsvenska. Ett urval uppsatser samlade till frfattarens 80-rsdag
31 juli 2000. (Bookish Swedish and Spoken Swedish. A Selection of Essays Collected to Celebrate
the Authors 80th Birthday July 31, 2000.) 2000.
51. Catharina Nystrm: Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang.
(Writing in Upper Secondary School. Genre, Text Structure, and Cohesion.) 2000.
52. Amelie Oestreicher: Bearbetning av nyhetstext. En studie av texthantering vid sex svenska
dagstidningar. (Editing News Texts. A Study of How Texts Are Processed at Six Swedish Dailies.)
2000.
53. Bjrn Bihl: Mten i dialektalt grnsland. Dialektala vergngar genom Nrke. (Encounters in a
Dialectal Borderland. Dialectal Transitions in Nrke.) 2001.
54. Lise Horneman Hansen: Jysk -de-bjning. En undersgelse af svag prteritumbjning. (-de-
Conjugation in Jutland Dialects. An Investigation of Weak Preterite Forms.) 2001.
55. Hkan Landqvist: Rd och ruelse. Moral och samtalsstrategier i Giftinformationscentralens
telefonrdgivning. (Advice and Remorse. Morality and Conversational Strategies in Calls to the
Swedish Poison Information Centre.) 2001.
56. Eva Sundgren: terbesk i Eskilstuna. En underskning av morfologisk variation och frndring i
nutida talsprk. (Eskilstuna Revisited. An Investigation of Morphological Variation and Change in
Present-Day Spoken Swedish.) 2002.
57. Eva stlund-Stjrnegrdh: Godknd i svenska? Bedmning och analys av gymnasieelevers texter.
(Passing Swedish? Assessment and Analysis of Upper-Secondary Student Texts.) 2002.
58. Ulla Stroh-Wollin: Som-satser med och utan som. (Som-Clauses with and without som.) 2002.
59. Helen Andersson: TV:s nyhetsprogram som interaktion. (Television News as Interaction.) 2002.
60. Ylva Carlsson: Kulturmten, textmnster och frhllningsstt. Frsta- och andrasprksskrivande i
ngra svenska brevgenrer. (Cultural Encounters, Rhetorical Patterns and Social Strategies. First- and
Second-Language Writers of Certain Genres of Letters in Swedish.) 2002.
61. Maria Ohlsson: Sprkbruk, skmt och kn. Teoretiska modeller och sociolingvistiska tillmpningar.
(Language Use, Jokes, and Gender. Theoretical and Sociolinguistic Applications.) 2003.
62. Elbieta Strzelecka: Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner. En semantisk studie ur kognitivt
perspektiv. (Swedish Phrasal Verbs with in, ut, upp and ner. A Semantic Study from a Cognitive
Perspective.) 2003.
63. Grammatik och samtal. Studier till minne av Mats Eriksson. Red. av Bengt Nordberg, Leelo
Keevallik Eriksson, Kerstin Thelander, Mats Thelander. (Grammar and Conversation. Studies in
Memory of Mats Eriksson. Ed. by Bengt Nordberg, Leelo Keevallik Eriksson, Kerstin Thelander,
Mats Thelander.) 2003.
64. Gustav Bockgrd: Syntax som social resurs. En studie av samkonstruktionssekvensers form och
funktion i svenska samtal. (Syntax as a Social Resource. A Study of Form and Function of Co-
Construction Sequences in Swedish Conversation.) 2004.
65. Renate Walder: Fokus p fra. Om svenska funktionsverbsfrasers semantik och valens, med srskild
utgngspunkt i verbet fra. (Fra im Fokus. Semantik und Valenz schwedischer Funktionsverb-
gefge, mit Ausgangspunkt im Verb fra.) 2004.
66. Orla Vigs: Valretorik i text och bild. En studie i 2002 rs svenska valaffischer. (Electoral Rhetoric.
A Study of Text and Image in the Posters of the 2002 General Election in Sweden.) 2004.
67. Sprk i tid. Studier tillgnade Mats Thelander p 60-rsdagen. (Language in Time. Essays in
Honour of Mats Thelander 16 September 2005.) 2005.
68. Kristina Persson: Svensk brevkultur p 1800-talet. Sprklig och kommunikationsetnografisk analys
av en familjebrevvxling. (The Culture of Swedish Letter-Writing in the 19th Century. An Analysis
of a Family Correspondence from the Perspective of Linguistics and Ethnography of Communi-
cation.) 2005.
69. Tage Palm: En ndelses uppgng och fall. Svensk pluralbildning med -er hos neutrala substantiv
med final konsonant. (The Rise and Fall of an Ending. The -er Plural of Swedish Neuter Nouns with
a Final Consonant.) 2006.
70. Barbro Hagberg-Persson: Barns mngfaldiga sprkresurser i mtet med skolan. (Linguistic Divers-
ity and Childrens Language Resources in Contact with the School.) 2006.
71. Sprk och kn i nutida och historiskt perspektiv. Studier presenterade vid Den sjtte nordiska
konferensen om sprk och kn, Uppsala 67 oktober 2006. (Language and Gender in Contemporary
and Historical Perspective. Studies Presented at the Sixth Nordic Conference on Language and
Gender, Uppsala, Sweden, October 67 2006.) Redigerade av Britt-Louise Gunnarsson, Sonja
Entzenberg, Maria Ohlsson. 2007.
72. Anna Malmbjer: Skilda vrldar. En sprkvetenskaplig underskning av gruppsamtal som under-
visnings- och lrandeform inom hgre utbildning. (Different Worlds a Linguistic Investigation of
Group Discussion as a Form of Instruction and Learning in Higher Education.) 2007.
73. Marie Srlin: Att stlla till en scen. Verbala konflikter i svensk dramadialog 17252000. (Making a
Scene. Verbal Conflicts in Swedish Drama Dialogue 17252000.) 2008.
74. Anne Palmr: Samspel och solostmmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. (Inter-
acting and Going Solo. On Oral Communication in Upper Secondary Schools.) 2008.
75. Kristina Hagren: Hur mrks infinitiven? Infinitivkonstruktioner i svenska dialekter med fokus p
infinitivmrket. (How is the Infinitive Marked? Inifinitive Constructions in Swedish Dialects with a
Focus on the Infinitive Marker.) 2008.
76. Karin Ridell: Dansk-svenska samtal i praktiken. Sprklig interaktion och ackommodation mellan
ldre och vrdpersonal i resundsregionen. (Danish-Swedish Conversation in Practice. Linguistic
Interaction and Accommodation between the Elderly and their Caregivers in the resund Region.)
2008.
77. Helena Andersson: Interkulturell kommunikation p ett svenskt sjukhus. Fallstudier av
andrasprkstalare i arbetslivet. (Intercultural Communication at a Swedish Hospital. Case Studies of
Second Language Speakers in a Workplace.). 2009.
78. Maria Eklund Heinonen: Processbarhet p prov. Bedmning av muntlig sprkfrdighet hos vuxna
andrasprksinlrare. (Processability in Tests. Assessment of Oral Proficiency in Adult Second
Language Learners.) 2009.
79. Ann Blckert: Juridiska ett nytt sprk? En studie av juridikstudenters sprkliga inskolning.
(Legalese a New Language? A Study of the Language Socialization of Law Students.) 2010.