Professional Documents
Culture Documents
:
03 02 : :
:
)11 0 11 1 ( 80
Aris s teqbaylit :
Tala
er tala yettfun, tilemiyin ttruunt ad merrent s ucrah; am wakken i d-yella ucrah deg
taect-nni n ccna yesan ccia meqqret.
Ilaq ad yerr yiwen iman-is deg umkan-nsent : nutenti, ur sint ara tijmain am yirgazen, d
tala i d tajmat-nsent kan ihi. Din, zemmrent ad mmeslayent, ad nnecraent, ad sent alamma
yeur-d usagem. er din, ttruunt d tirebba, dukkulent lwaid, akken i d-myezgent deg
leqliya; syin da i d-ttawint lexber amaynut, din i ttemyuzzament, din i d-ttemyukkasent
tamussni gar-asent. Nekni, s yirgazen, amiq tu tala deg wulawen n yilemiyen-nne, nessen-it;
syin akin, ur a-iru wayra deg wayen ierrun din. Mi nmeyyez, naf tala d amur deg tmeddurt-
nne; amur-nni teef tala anect n win teef lqahwa, tajmat ne lexla. []
Zik-nni, i d-ttalsen yimaren-nne, Leqbayel ur mqebban ara s tmezdut ef taltin; imir,
ixxamen-nsen ferqen am yibawen ef llu, deg tmurt yea umada. Yal yiwen yesa, sdat-s ne
tama-s tawint ideg yezmer ad d-yagem. Asmi ulin er tqucac, ttadren-d iwakken ad swen, terra-
ten tmara. Iban-ak lal ihi, d ayen isehlen i ufham : aman ief d-nerwel akken deg tazwara, nual
armi i a-terra tmara nettagem-iten-id, deg taggara. Hatan wamek i d-tlul tala.
Ilaq ad nessezwer awal ef tala-ya. Yezmer ad tili d targa yettazzalen kra kan n wussan n
unebdu; d tawint n ccetwa ne d tin n tefsut i d-yeffalen seg kra n yidis i wimi bnan medden
tidikelt; d linser n tidet ief yesberber ugrur (tineqlin), ulmu ne ail; d linser i d-yezgan deg
kra n tezuyt tewa ccbaa; ne, ma ulac akk, d tala-nni i ssnen akk medden, tala yesan agelmim
d usarij, tala mm yicercuren n nneas, mm yinebdaden (tigejda) yebnan s tyajurin, mm terert i
wimi ssan abeli n ssiman; ta, d tala n at lera, tin yebna akken ubennay arumi d yiwaziwen n
taddart, mai aas aya, sdat n emman d lamin n taddart i asen-yeqqlen i lmendad.
Bouamara K., Ussan di tmurt, Tasuqqilt n wungal
Jours de Kabylie n M. Feraoun. HCA, 1998, sb.116, 117, 118.
11 1
7102 / : / :
Isestanen :
11 2
: / : / 7102
.
:
. .
.
.
.
[]...
.
.
. :
. .
( )
= =
( )
.
0 11
: / : / 7102
()60 .I
.1
.2
.3 " : ".
.4 ( )03 () .
() 60 .II
.1 :
..................... ...................
.2 " : ".
.3 .
- .
() 60 .III
( )
.
( ) .
( ) .
.
4 11
7102 / : / :
Aris s tcawit:
Tala
er tala yettcercren, tihyuyin ttruant ad necraent ad ksent ef wulawen-nsent ; ammin i
yella unecre deg tmia-din n ccna yesan cciet d tameqqrant.
Yuma ad yua ye iman-nnes deg wadeg-nsent : nehenti ur sint ca tijmain am yirgazen, d
tala i d tajmat-nsent bark. Din, zemmrent ad utlayent, ad sent kisma urent ijurak. er din
ttruant d tirbain, ddukkilent jmi, ammin i d-lmisent deg leqliyet sseydin i d-ttawint isalen
itraren, din i ttemananent, din i ttmeglafent tamussni. Necni, irgazen, tala tesa azal d ameqqran
deg wulawen n dderyet-nne ; nessen-itt sseydin er zdat, ur aen-iru ca deg matta ierran din .
Mi nmeyyez, nufa belli tala er-s azal d ameqqran deg tmeddurt-nne, amur-din i teef tala am
win i teef lqehwa ni d tabirt []
Zik, ammin i d-ttalsen yimaren-nne, imazien n zik ud zedden ca deg yixfawen n
yidurar, zik ixxamen-nsen mzerdaen am yibawen ef llu deg tmurt yea yizri. Yal ye yesa
zdat-s tawint iseg yezmer ad d-yayem. Asmi ulin er yixfawen n yidurar, wellan ttadren-d bac
ad swen, yua-ten luj. Iban-ak-d lal ihi, d matta i isehlen i ufham : aman iseg d-nerwel deg
tazwara, nwella almi i aen-yua luj nettayem-iten-d, deg tgara. Hatan mammek i d-tlul tala.
Yuma ad nessezwer awal ef tala-ya, yezmer ad tili d tarya yettazzalen, cra n wussan n
unebdu ; d tawint ( tasebbalt ) n tejrest ni d tin n tefsut i d-yerrayen seg qli n yidis imumi skan
yiwdan agelmam d ameyan d lunser n tidet ief i d-mint aweqqad n nnuqlat, talma ni d
tizewrin ; d lunser i yellan deg cra n tebirt er ueddi n usuf tebha mli ; ni, ma ulac ukk, d
tala-idin i ssnen yiwdan ukk, tala i yesan agelmam d yicercaren, tala mm yicercaren n nnas,
mm tgida yebnan s tebrikin, mm tmurt imumi ssun abeli n ssima ; ta, d tala n lerc tin yebna
ubennay arumi d yiwaziwen (imawnen) n uqewwar, ur er-s ca aweqqad, zdat n lejmaet d
umeqqran n uqewwar i asen-iwellan d azamul.
Bouamara K., Ussan di tmurt, Tasuqqilt n wungal
Jours de Kabylie n M. Feraoun. HCA, 1998, sb.116, 117, 118.
11 5
7102 / : / :
Isestanen :
11 1
7102 / : / :
aDris :
Tala
Ver tala yettfun, tilemiyin ttrupunt ad merrpent s ucrah; am wakken i d-
yella ucrah deg taVect-nni n ccna yesOan cciOa meqqret.
Ilaq ad yerr yiwen iman-is deg umkan-nsent : nutenti, ur sOint ara tijmaOin am
yirgazen, d tala i d tajmaOt-nsent kan ihi. Din, zemmrent ad mmeslayent, ad
nnecrapent, ad sent alamma yeur-d usagem. Ver din, ttrupunt d tirebbaO,
dukkulent lwapid, akken i dmyezgent deg lOeqliya; syin daV i d-ttawint lexber
amaynut, din i ttemyuzzament, din i d-ttemyukkasent tamussni gar-asent. Nekni, s
yirgazen, amiq tuV tala deg wulawen n yilemiyen-nneV, nessen-it; syin akin, ur aV-
irup wayra deg wayen ierrun din. Mi nmeyyez, naf tala d amur deg tmeddurt-nneV;
amur-nni teef tala anect n win teef lqahwa, tajmaOt neV lexla. []
Zik-nni, i d-ttalsen yimVaren-nneV, Leqbayel ur mqebban ara s tmezduVt Vef
tValtin; imir, ixxamen-nsen ferqen am yibawen Vef llup, deg tmurt yea umadaV. Yal
yiwen yesOa, sdat-s neV tama-s, taOwint ideg yezmer ad d-yagem. Asmi ulin Ver
tqucac, ttadren-d iwakken ad swen, terra-ten tmara. Iban-ak lpal ihi, d ayen isehlen
i ufham : aman iVef d-nerwel akken deg tazwara, nuVal armi i aV-terra tmara
nettagem-iten-id, deg taggara. Hatan wamek i d-tlul tala.
Ilaq ad nessezwer awal Vef tala-ya. Yezmer ad tili d targa yettazzalen kra
kan n wussan n unebdu; d taOwint n ccetwa neV d tin n tefsut i d-yeffalen seg kra n
yidis i wimi bnan medden tidikelt; d lOinser n tidet iVef yesberber ugrur
(tineqlin), ulmu neV ail; d lOinser i d-yezgan deg kra n teVzuyt teVwa ccbapa; neV,
ma ulac akk, d tala-nni i ssnen akk medden,tala yesOan agelmim d usarij, tala mm
yicercuren n nneppas, mm yinebdaden (tigejda) yebnan s tyajurin, mm tVerVert i wimi
ssan abeVli n ssiman; ta, d tala n at leOra, tin yebna akken ubennay arumi d
yiwaziwen n taddart, mai aas aya, sdat n emman d lamin n taddart i asen-
yeqqlen i lmendad.
11 7
7102 / : / :
Isestanen :
11 8
7102 / : / :
)11 11 11 9 ( 80
Aris s teqbaylit:
Ussan n rad
Yuli wass mi d-yekcem lesker er taddart. Ur in yiwen ad yeffe. Imsewwqen gezmen-
asen abrid deg Teblain, imeksawen yebran rran-ten-id er ufrag n tala, gan tajlibt din. Seg yal
tama ikeccem-d lesker zun d aweuf. Mi gan tubrint i taddart, tarbat tameqqrant tu abrid n
tezribt n ufella. Ur unifen akkin ne akka. Abrid-nsen yiwen.
Mi wwen sdat uxxam n Fea, zzin-as lesker-nni seg yal tama, seg tezribt n ufella, seg
tebirt n teddiwt, seg ugadir n med. Deg yiwet n tegnit, afrag-nni n Fea yeur-d d lesker, d
aglaf i yedduklen er din. Zwaren ran tawwurt n ufrag, rnan tin n uxxam, kecmen tasga, cudden-
d Fea akked Yamina.
Tarbat-nni n lesker teba ef sin: wid yefen abecki, afus ef zznad akked wid d-
yessufuen er ufrag ayen akk yellan deg uxxam-nni. Ur telli trusi s leder, d aegger akkin, d
acei ne d afexxar. Axxam-nni yeqqim d ilem.
Taggara, kecmen sin n yisekriyen, agelzim gar yifassen, kkren-as d ahuddu i uxxam. zen
agnes, addaynin, adekkan. D win yellan yeqqaz deffir tewwurt i d-isuen d amezwaru:
Uh la la ! d ifri n li Baba !
Send ad kecmen wid yellan deg ufrag, winna yessufu-d ayen yufa deg tesraft-nni: iceien
n minitir, isebbaen n buugas iqeflen, tibwain n ddwa, snat n tellamin n wayyur d yitri...
Ur zzin lesker-nni aas deg ufrag. Mi wwin Fea akked Yamina, skecmen-tent akken
ttwacuddent er utemmu n Rabe yellan deg Tmazirt Usammer, syin sduklen at taddart sdat
uecciw-nni. Mi yessuli awal-is lqeban-nni, syin yerna treman yessewzel aseglef-is, yiwen n
usekri yessa-as times i utemmu-nni. Cwi kan, yewwe ueau (aai) n tmes s igenni.
Mi yettali wabbu er yigenni, imezda n taddart an allen-nsen deg tmes-nni, lesker
ussen-ten, afus ef zznad; win yembawlen ad t-ye rrsas.
Mi yeffe lesker seg taddart, ur nufi ayen ara nenel. Deg yied n utemmu yeggra-d ucei
n tqendurt-nni tubart n Fea akked tezwe n tesfifin n Yamina.
At taddart sduklen ied n Fea d win n Yamina deg yiwen n uekka. Tesdukel-itent
tmeddurt, tesdukel-itent taggara.
umer U Lamara, Timlilit deg 1962, Achab, Tizi Wezzu, 2015, sb.52-53
11 9
7102 / : / :
Isestanen:
11 13
: / : / 7102
:
. .
.
. .
. .
=
. =
.
= .
:
.
. .
.
= . :
_ !
:
...
=
.
. .
. .
.
= .
= .
.
umer U Lamara, Timlilit deg 1962, Achab, Tizi-ouzou, 2015, sb.52-53.
11 11
: / : / 7102
)I ) 06(:
.1
.2
.3 )( =
.4 ": "
)II)06( :
.1 :
.
.2 .
= .
.3 : .
)III )08( :
.
= .
.
)(
1594 .
12 11
7102 / : / :
Aris s tcawit :
Ussan n laraf
Yuli wass mi d-yudef lesker aqewwar. Ur in aked ict ad yerg. Isewwaqen yettwabbi-asen
ubrid deg Teblain, iniltan irien uan-ihen-d er ufrag n tala, ggin din tajlibt. Seg kul air
yettadef-d lesker am tkefin. Mi d-nnen i uqewwar, tarbat tameqqrant tu abrid aniji. Ur rgen
hamma ne amma. Abrid-nsen d ict.
Di xelden sdat uxxam n erfa, zleyn-as-id seg yiiren ukkel, seg tebridt tanijit, seg tebirt
taemrayt, seg ugmir n med. Deg ubahiz, afrag-inin n erfa yessew s tezzeyzut n lminitar, s
wuzzal aberkan d uydi ameqqran. Lesker-inni zerben rin tawwurt n ufrag, rnin ta n uxxam,
udfen, fen erfa d Yamina.
Tarbat-din n lesker teba ef sen: Yyin lafen amegluf, aad ef zznad seg kul air. Yyin i
d-yessragan er ufrag matta yellan deg uxxam. Ur yelli usersi s leqel, d andar awerdin, d
ikettanen ne d ilecta. Axxam-in yeqqim d ilem.
ef uneggaru, udfen seg-sen sen, agelzim jar yifassen, ssersen deg ureyyeb n uxxam. zin
tamurt, kksin tazribt, rin akufi. D win yellan yeqqaz urenna n terabt i d-ieyyen d amezwaru:
Uh la la ! d ifri n li Baba !
Sdat ad d-adfen yyin yellan deg ufrag, win yessraga-d matta yellan deg tesraft: aru n
minitir, irukas n butugas, tibbain n usafar, sent n telamin n uyur d yitri...
Ur qqimen ca lesker-in gut deg ufrag n erfa, wwin-tt nettat d Yamina, ssidfen-hent
ukkel, er uxxam n Rabe yettilin deg usammer, syin sduklen ayt uqewwar-in. Di yessuqqa awal-
nnes lqeban-innit, syin yerni uerjman yessegzel anabe-nnes, cra n usekri yesser-as laft i
uxxam-innit. Qi la yexled er ujenna umezhar-in n tmest.
Mi yettali umezhar er tsawent, imezda n taddart celqen er lafift-inin, lesker ssersen
tiawin-nsen ef wayt uqewwar, afus ef zznad. Win yengugin ad t-ye rrsas.
Di yerg lesker seg uqewwar, ur nufi menhu ad nenel. Deg yied n umezhar yeqqim-d
ukettan n tejbibt-innit n erfa akked tzewi n tesfifin n Yamina.
Ayt uqewwar sdduklen ied n erfa d win n Yamina deg tict n tenelt. Tesdukel-ihent
tmeddurt, tesdukel-ihent tgara.
umer U Lamara, Timlilit deg 1962, Achab, Tizi-ouzou, 2015, sb.52-53.
11 10
7102 / : / :
Isestanen:
11 14
7102 / : / :
aDris :
Ussan n rad
Yuli wass mi d-yekcem lOesker Ver taddart. Ur in yiwen ad yeffeV.
Imsewwqen gezmen-asen abrid deg Teblain, imeksawen yebran rran-ten-id Ver ufrag
n tala, gan tajlibt din. Seg yal tama ikeccem-d lOesker zun d aweuf. Mi gan
tubrint i taddart, tarbaOt tameqqrant tuV abrid n tezribt n ufella. Ur unifen
akkin neV akka. Abrid-nsen yiwen.
Mi wwen sdat uxxam n Fea, zzin-as lOesker-nni seg yal tama, seg tezribt n
ufella, seg tebPirt n tVeddiwt, seg ugadir n Pmed. Deg yiwet n tegnit, afrag-nni n
Fea yeur-d d lOesker, d aglaf i yedduklen Ver din. Zwaren ran tawwurt n
ufrag, rnan tin n uxxam, kecmen tasga, cudden-d Fea akked Yamina.
TarbaOt-nni n lOesker teba Vef sin: Wid yefen abecki, afus Vef zznad
akked wid d-yessufuVen Ver ufrag ayen akk yellan deg uxxam-nni. Ur telli trusi s
lePder, d aegger akkin, d acei neV d afexxar. Axxam-nni yeqqim d ilem.
Taggara, kecmen sin n yiOsekriyen, agelzim gar yifassen, kkren-as d ahuddu i
uxxam. Vzen agnes, addaynin, adekkan. D win yellan yeqqaz deffir tewwurt i d-isuVen
d amezwaru:
Uh la la ! d ifri n Oli Baba !
Send ad kecmen wid yellan deg ufrag, winna yessufuV-d ayen yufa deg tesraft-
nni: Iceien n minitir, isebbaen n buugas iqeflen, tibwain n ddwa, snat n
tOellamin n wayyur d yitri...
Ur zzin lOesker-nni aas deg ufrag. Mi wwin Fea akked Yamina, skecmen-tent
akken ttwacuddent, Ver utemmu n RabeP yellan deg Tmazirt Usammer, syin sduklen at
taddart sdat n utemmu-nni. Mi yessuli awal-is lqeban-nni, syin yerna treman
yessewzel aseglef-is, yiwen n uOsekri yessaV-as times i uOecciw-nni. Cwi kan,
yewwe uPeau (aaiP) n tmes s igenni.
Mi yettali wabbu Ver yigenni, imezdaV n taddart an allen-nsen deg tmes-nni,
lOesker Oussen-ten, afus Vef zznad; win yembawlen ad t-ye rrsas.
Mi yeffeV lOesker seg taddart, ur nufi ayen ara nenel. Deg yiVed n utemmu
yeggra-d ucei n tqendurt-nni tubart n Fea akked tezweV n tesfifin n Yamina.
At taddart sduklen iVed n Fea d win n Yamina deg yiwen n uekka. Tesdukel-
itent tmeddurt, tesdukel-itent taggara.
Oumer U Lamara, Timlilit deg 1962, Achab, Tizi Wezzu, 2015, sb.52-53
11 15
7102 / : / :
Isestanen:
11 11