Professional Documents
Culture Documents
Loke Lundin
1
ven
om
det
finns
ortodoxa
kyrkor
lngt
vsterut
i
Europa
kommer
beteckningen
stkyrka/stkyrkor
hr
anvndas
fr
att
beteckna
de
ortodoxa
kyrkor
som
erknner
sju
eller
frre
av
de
stora
koncilierna
i
den
tidiga
kyrkans
historia.
Vstkyrkan
kommer
p
samma
stt
att
anvndas
fr
att
beteckna
den
romersk-katolska
kyrkan
dr
denna
formulering
upplevs
som
motiverad.
Protestantiska
och
reformerta
kyrkor
kommer,
i
den
mn
de
omnmns,
benmnas
som
reformkyrkor
och
ska
sledes
inte
lsas
som
synonymer
till
vstkyrka/vstkyrkor.
2
Vladimir
Lossky,
stkyrkans
Mystiska
Teologi,
Skellefte:
Artos
&
Norma,
2011
(1997).
1
beroende
snarare
n
msesidigt
uteslutande
som
Lossky
menar
att
vstkyrkan
ser
p
det.
Det
yttersta
mlet
fr
bde
mystiken
och
teologin
r
ju,
och
har
alltid
varit,
thosis
formulerat
p
fljande
stt
av
Athanasius:
Gud
blev
mnniska
fr
att
mnniskan
skulle
bli
Gud.3
Varje
mnniskas
gudomliggrelse
r
viktig
fr
hela
skapelsen
eftersom
den
bidrar
till
Skapelsens
egen
gudomliggrelse.
Men
att
uppn
thosis
r
en
process
som
krver
en
stndig
anstrngning
av
den
som
vljer
att
leva
och
praktisera
det
mystika
livet.
Det
r
en
i
allra
hgsta
grad
aktiv
och
p
sjlvdisciplin
och
viljestyrka
vilande
process
att
rensa
sitt
inre
fritt
frn
vrldsliga
distraktioner
och
samtidigt
driva
sin
egen
utveckling
framt
utan
att
falla
tillbaka
i
gamla
mnster.
Det
r
fr
processen
ndvndigt
att
mnniskans
natur
genomgr
en
gradvis
frndring
och
frvandling
p
vgen
mot
thosis.
Lossky
menar
att
detta
r
av
yttersta
vikt
inte
bara
andligt
utan
ven
kroppsligt
och
kosmiskt
eftersom
mnniskan
som
del
i
Skapelsen
ven
mste
strva
efter
den
strre
gudomliggrelsen.
Vgen
till
thosis
r
ppen
fr
alla,
sger
han,
men
allra
frmst
r
det
monaster
som
avses
nr
han
talar
om
den
mystika
praktiken.4
Det
finns
jmfrelsevis
extremt
f
efterlmnade
texter
av
ortodoxa
mystiker
i
de
format
vi
r
vana
vid
frn
den
vstkyrkliga
traditionen,
det
vill
sga
det
Lossky
benmner
som
andliga
sjlvbiografier.
De
texter
som
nd
finns
behandlar
frmst
resultat
och
insikter
som
uppntts
genom
den
mystika
praktiken
och
dess
upplevelser,
men
inga
vittnesml
om
hndelserna
i
sig.5
Nr
Gud
skapade
ex
nihilo
var
det,
enligt
ortodox
kristen
skapelseteologi,
en
akt
av
Guds
fria
vilja
och
inte
av
nd
eller
tvng.
Det
skapade,
materien,
r
ngot
Gud
lter
f
en
helt
annan
natur
och
skiljer
det
genom
detta
frn
sig
sjlv.
Skapelsen
ryms
fortfarande
platsmssigt
inom
Gud
eftersom
Gud
r
den
allomfattande
Orsaken
till
skapelsen
och
per
definition
kan
Gud
drmed
inte
tillskrivas
vare
sig
plats
eller
form.
Det
som
Gud
skapar
utanfr
sig
sjlv
r
sledes
utanfr
i
egenskap
av
sin
annorlunda,
skapade,
och
ndliga
natur
och
inte
i
egenskap
av
platsmssigt
skilt.
Kort
sagt
kan
en
beskriva
det
som
att
skapelsen
r
av
Gud
och
i
Gud,
men
inte
som
Gud.6
Skapelsen
sker
genom
Logos;
allt
skapat
har
inneboende
logoi
som
resonerar
mot
det
Logos
som
r
centrum
fr
3
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
8-9.
4
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
16-17.
Termen
monaster
avser
munkar
och
nunnor,
oavsett
ordenstillhrighet,
inom
romersk-
katolska
kyrkan
och
de
ortodoxa
kyrkorna.
5
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
17.
6
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
82.
2
skapandeakten;
det
yttersta
ml
som
skapelsen
strvar
mot,
det
vill
sga
att
terupptas
i
Gud
det
vi
kallar
thosis.
Skapelsen
m
ha
blivit
till
som
skild
frn
Gud
i
natur,
men
i
sin
egenskap
av
skapat
Vara/materia
finns
ven
i
Skapelsen
en
inherent
lngtan
efter
terupptagande
i/terfrening
med
Skaparen.
Skapelsen
upplever
Gud
p
flera
stt:
Oftast
genom
skeenden
eller
ingripanden
i
vrlden,
men
ocks
p
ett
mycket
direkt
och
ptagligt
plan
under
mystik
kontemplation,
d
mystikern
kan
ges
en
glimt
av
det
Lossky
benmner
som
hans
ansiktes
strlglans,
ett
slags
gudomlig,
ickemateriell
energi.7
Ju
mer
mystikern
avsger
sig
ting
frknippade
med
den
frgngliga
vrlden
omkring
sig
och
istllet
riktar
sin
vilja,
blick
och
energi
mot
den
inre
kontemplativa
praktiken,
desto
mer
mottagliga
denne
fr
det
transcendenta,
mystika
upplevelser
och
insikter
et
cetera.
En
skulle
kunna
beskriva
det
som
ett
mer
kontemplativt
tillstnd
dr
mystikern
kommer
nrmare
Gud
och
samtidigt
rr
sig
lngre
bort
frn
det
immanenta
och
frgngliga.8
Nden
s
som
den
ses
i
stkyrklig
tradition
frutstter
den
fria
viljan,
det
vill
sga
att
mnniskan
frivilligt
tar
sig
an
strvan
efter
gudsfrening
och
p
s
stt
mjliggr
fr
Nden
att
ta
plats
och
vxa
inom
denne,
vilket
tillsammans
utgr
den
synergi
mellan
Fri
Vilja
och
Nd
som
krvs
fr
att
en
mnniska
ska
kunna
n
thosis.9
P
den
mest
storskaliga
nivn,
Skapelsen
som
helhet,
r
thosis
ngot
som
enligt
ortodox
tradition
kommer
att
ske
frst
efter
Kristi
terkomst,
allts
under
en
ny
vrldsordning
och
i
en
ny
tidslder.
Det
r
sledes
ett
eskatologiskt
koncept
om
och
nr
vi
talar
om
Skapelsen
som
helhet,
men
samtidigt
mste
varje
individ
strva
efter
att
i
detta
liv
uppn
sin
individuella
thosis,
fr
att
p
s
stt
mjliggra
det
stora,
eller
kosmiska,
thosis.
Gudsfrening
r
inget
som
sker
av
sig
sjlv
utan
br
frsts
som
en
medveten,
frivillig
och
kontinuerlig
anstrngning
som
sker
i
synergi
(samarbete)
mellan
mnniskan
och
Gud.
Allts
skulle
en
kunna
hvda
att
mystik
praktik
och
strvan
mot
gudomliggrelse
nrmast
r
en
plikt
fr
den
kristna
mnniskan
enligt
ortodox
lra.10
Startpunkten
fr
det
andliga/asketiska
livet
r
alltid
omvndelsen,
det
vill
sga
en
permanent
frndring
av
attityden
hos
personen
som
pbrjas
d
hen
vnder
ryggen
t
det
som
r
vrldsligt
och
avstr
det
fr
att
istllet
kunna
rikta
sin
blick
och
sin
vilja
mot
Gud
och
gudsfreningen.
Det
sker
allts,
kort
sagt,
en
fokusfrflyttning
frn
det
yttre
och
7
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
87.
8
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
87-88.
9
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
174.
10
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
173.
3
vrldsliga
till
det
inre
och
andliga
dr
thosis
kan
ske.11
Vaksamhetsuppmaningen
i
evangelierna
r
ytterligare
ett
centralt
budskap
i
stkyrklig
asketism
som
pminner
mnniskan
om
att
gudsfreningen
r
en
process
som
krver
personens
fulla
fokus
och
medvetenhet
frn
brjan
till
slut.
terigen
pongterar
Lossky
allts
att
detta
r
en
praktik
som
krver
vilja
och
disciplin
av
sin
utvare.
Vidare
beskriver
han
det
hela
som
bestende
av
tv
parallella
plan
som
fljer
p
varandra
och
hr
ihop
i
den
mystika
processen.
Dessa
r:
1)
handling
(prxis),
och
2)
kontemplation
(theora).
Det
r
genom
behrskandet
av
dessa
tv
som
mystikern
kan
n
insikt
ett
ord
som
Lossky
definierar
som
personlig
och
medveten
erfarenhet
av
den
andliga
verkligheten
-
gnosis.12
En
av
de
absolut
viktigaste
praktikerna
i
den
mystika
utvecklingen
r,
som
i
mnga
andra
asketiska
traditioner,
bnen.
ven
denna
praktik
delas
upp
i
tv
olika
typer
av
bn,
nmligen
den
aktiva
eller
verbala
typen
av
bn,
det
vill
sga
bn
med
ord
exempelvis
Jesusbnen
och
den
kontemplativa
eller
tysta
bnen,
som
beskrivs
som
samtalet
med
Gud
i
det
frdolda,
eller
i
Isak
Syrierns
ord;
varje
tanke
p
Gud,
varje
meditation
ver
de
andliga
tingen. 13
Bnen
i
allmnhet,
och
kontemplativ
bn
i
synnerhet,
br
allts
frsts
som
ett
mycket
brett
begrepp,
i
vilket
det
ven
finns
ett
tydligt
etapptnkande.
Den
aktiva
bnen
r
ett
verktyg
fr
att
kunna
n
ett
stadium
av
andlig
klarhet/insikt
dr
ord
och
konstruerade
fraser,
som
exempelvis
officiella
bner,
inte
lngre
behvs
som
medium
fr
mtet
med
det
transcendenta.
Den
inre
kontemplativa
bnen
r
ett
stndigt
pgende
mte
och
samtal
med
det
gudomliga
inom
personen.14
4
som
Lossky
kritiserar.
Nden
gavs
nmligen
i
och
med
Guds
skapelseakt,
och
str
inte
alls
i
ngot
separerat
motsatsfrhllande
till
naturen.
Vrlden
r
skapt
fr
att
gudomliggras,
sger
Lossky,
och
drfr
r
den
med
ndvndighet
dynamisk
i
sig
sjlv:
den
rr
sig
stndigt
mot
uppfyllandet
av
sitt
slutgiltiga
syfte,
nmligen
terupptagande
i
Gud.
Ett
statiskt
naturligt
tillstnd,
dr
nden
r
en
frhoppning
snarare
n
frn
brjan
given
r
drfr
rent
nonsens.15
Lossky
kritiserar
ven
vstkyrkan
fr
dess
syn
p
mystik
och
teologi
som
tv
skilda
ting,
som
vi
sg
ovan.
Detta
sger
han
skapar
en
konflikt
mellan
den
officiella
kyrkliga
teologin
och
den
mystika
praktiken,
som,
menar
han,
inte
borde
finnas
eftersom
de
tv
r
en
och
samma
och
msesidigt
beroende
av
varandra.
Genom
att
infra
denna
separation
har
mystik
praktik
kommit
att
bli
ngot
som
r
tillgngligt
endast
fr
ngra
f
utvalda,
trots
att
det
r
varje
mnniskas
plikt
att
praktisera
mystik.
Han
riktar
allts
en
anklagelse
mot
vstkyrkan
som
institution
och
menar
att
de
fr
att
hrdra
det
brukar
vld
p
traditionen
nr
de
tonar
ner
mystiken
fr
att
framhva
dogmer.
1.3
Syften
Det
primra
syftet
med
denna
uppsats
r
att
se
nrmare
p
st-,
och
vstkyrkliga
mystika
praktiker,
mer
specifikt
de
mystika
praktiker
som
berr
gudomliggrelse
(thosis).
Utifrn
ett
stkyrkligt
perspektiv,
med
grund
i
Vladimir
Losskys
kritik
av
frmst
den
romersk-katolska
kyrkan,
mnar
jag
underska
om
det
i
vstkyrkorna
kan
sgas
finnas
ngon
thosistradition
i
den
bemrkelse
som
Lossky
talar
om
den
och
om
den
i
sdant
fall
fortfarande
liknar
den
stkyrkliga,
eller
om
dr
inte
lngre
finns
tillrckliga
berringspunkter
fr
att
applicera
termen
thosis
p
det
vstkyrkliga
mystika
tnkandet.
Detta
mnar
jag
gra
genom
en
studie
av
Johannes
av
Korset
och
hans
skrift
Sjlens
Dunkla
Natt
(Noche
obscura
del
alma).
Det
sekundra
syftet
med
denna
uppsats
r
att
ge
nnu
en
nyans
till
diskussionen
genom
att
ta
fasta
p
det
tal
om
ontologiska
frndringar
och
transformation
som
genomsyrar
den
stkyrkliga
thosistraditionen
fr
att
underska
huruvida
det
gr
att
frst
fenomenet
sjlens
dunkla
natt
och
det
drabbande
tvivlet
som
en
liminal
och/eller
en
transformerande
fas
som
mjliggr
den
teruppgng
i
Gud
som
r
mlet
fr
all
thosispraktik,
svl
st-,
som
vstkyrklig
sdan.
15
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
89.
5
1.4
Frgestllningar
De
frgor
som
kommer
att
stllas
till
materialet
utifrn
primr-,
och
sekundrsyftet
r
som
fljer:
r
det
mjligt
att
applicera
den
ortodoxa
thosisteologin
som
Lossky
skildrar
p
vstkyrklig
mystik?
Kan
vi
lsa
och
frst
Johannes
av
Korsets
mystika
teologi
som
en
representativ
vstlig
tappning
av
den
ortodoxa
thosisteologin?
Utifrn
thosisperspektivet,
kan
vi
frst
sjlens
dunkla
natt
som
en
liminal
och/eller
renande
fas,
och
vad
tillfr
detta
till
rdande
diskussioner?
r
det
mjligt
att
diskutera
och
resonera
kring
denna
liminala/renande
fas
i
termer
av
ett
slutsteg
eller
en
katalysator
fr
sjlva
gudsfreningen
i
thosis?
6
Sedan
valde
jag
ut
en
samling
textstycken
ur
bokens
tv
delar
som
jag
sedan
gtt
in
och
analyserat
nrmare
genom
att
fokusera
p
frfattarens
ordval
och
liknelser
gllande
den
process
han
beskriver
och
vilka
berringspunkter
som
finns
med
Losskys
tankar
och
vrigt
teoretiskt
ramverk.
Analysen
r
drmed
utformad
som
en
diskussion
med
och
om
texten
dr
vissa
fokuspunkter
lyfts,
vilket
r
ett
medvetet
val
eftersom
jag
ansg
att
det
var
mer
givande
n
exempelvis
en
analys
av
specifika
ord
och
deras
betydelser.
7
2.3
Centrala
begrepp
2.3.1
Liminalitet
Fr
att
beskriva
termen
liminalitet
br
vi
fr
en
stund
lmna
teologin,
och
i
stllet
vnda
oss
till
antropologin
dr
begreppet
ssom
det
kommer
att
frsts
hr
har
sitt
ursprung.
Liminal
betyder
helt
enkelt
att
ngot
befinner
sig
i
ett
tillstnd
mellan
tv
andra
tillstnd;
ngot
som
befinner
sig
i
marginalen
mellan
X
och
Y,
men
inte
riktigt
r
endera,
befinner
sig
i
ett
liminalt
tillstnd.
som
sker
under
den
liminala
fasen
r
bde
sociala
och
ontologiska,
och
att
dessa
tv
r
sammanlnkade,
det
vill
sga
att
den
sociala
rollen
innebr
att
personen
ocks
har
en
srskild
typ
av
natur
som
r
passande
fr
rollen.
Drav
min
anvndning
av
begreppet
socialt-ontologiskt.
20
Turner,
The
Ritual
Process,
2008,
s.
95,
102-103.
8
(monast). 21
Sjlva
ritualen
har
ven
tv
mer
specifika
komponenter,
nmligen:
Separationen
det
vill
sga
nr
personen
intrder
i
ritualen
och
drmed
avsger
sig
sin
tidigare
identitet,
och
terupptagandet
nr
personen
genomgtt
ritualen
och
tilldelas
sin
nya
identitet.
Dessa
tv
r
delar
av
det
pre-,
respektive
post-liminala
tillstndet,
men
hr
direkt
samman
med
sjlva
ritualen,
medan
de
pre-,
och
post-liminala
tillstnden
avser
hela
livet
fre
och
efter
ritualen.
Den
liminala
fasen
i
sig
kan
vara
allt
frn
ngot
gonblick
till
timmar
eller
dagar
lng,
beroende
p
vilken
typ
av
ritual
som
avses,
och
i
vilken
kontext
den
genomfrs.
Turners
och
van
Genneps
systematisering
av
begreppet
r
bde
lng
och
invecklad,
och
redogr
fr
olika
typer
och
niver
av
ritualer
och
liminala
faser
tergivet
hr
r
en
kort
summering
av
huvuddragen
i
deras
system.
21
Turner,
The
Ritual
Process,
2008,
s.
166;
van
Gennep,
Rites
of
Passage,
2010,
s.
11.
9
Kropp
och
natur
i
Kathryn
Tanner
och
Sarah
Coakley
Kathryn
Tanner
Kathryn
Tanner
driver
en
distinkt
kristocentrisk
och
kristologisk
hllning
vad
gller
bde
mnniskans
participation
i
Gud
och
konceptet
imago
Dei.
Fr
att
frst
hennes
syn
p
mnniskans
natur
mste
vi
frst
f
en
kort
verblick
ver
hennes
syn
p
participationen.
Fr
Tanner
finns
det
tv
typer
av
participation;
svag
respektive
stark
som
bda
kan
sgas
ha
olika
grader
inom
sig.
Svag
participation
kan
summeras
som
alla
varelsers
delaktighet
i
Gud
i
egenskap
av
skapade.
Allt
r
en
del
av
skapelsen,
vars
grund
och
orsak
r
Gud,
och
blir
drmed
delaktiga
i
denna
grund
helt
enkelt
genom
att
finnas
till.
Naturligtvis
kan
det
ven
diskuteras
till
vilken
grad
olika
varelser
deltar
utifrn
sin
roll
i
Skapelsen;
mnniskans
delaktighet,
till
exempel,
r
troligtvis
starkare
n
en
myra
eftersom
mnniskan
skapades
imago
Dei.22
Stark
participation
kan
i
sin
tur
summeras
som
having
the
divine
image
for
ones
own,23
allts
att
leva
i
Kristi
avbild
(imitatio)
och
p
s
stt
reflektera
hans
perfekta
frening
(hypostas)
mellan
det
som
r
mnskligt
och
det
som
r
gudomligt.
Mnniskan
skapades
enligt
Tanner
imago
Dei
p
s
stt
att
vi
skapades
som
avbilder
av
Sonen,
det
vill
sga
Kristus.
Mnniskan
kan
allts
inte
reflektera
Fadern
(Gud)
p
grund
av
sin
mnskliga
natur
inte
ens
Kristus
kunde
det
i
Inkarnationen
p
grund
av
att
han
trots
allt
inkarnerades
som
mnniska.
Vi
kan
genom
imitatio
strva
efter
att
reflektera
Gud
s
lngt
vr
mnsklighet
tillter,
men
vi
kommer
alltid
frmst
att
reflektera
den
i
vars
avbild
vi
r
skapade,
nmligen
Kristus/Sonen.
Stark
participation
krver
allts
en
medveten
anstrngning.24
Participationen
som
helhet
sker
alltid
genom
en
blandning
av
bde
stark
och
svag
participation,
men
ofta,
som
sagt,
till
varierande
grader,
beroende
p
vem
som
participerar
och
hur
denne
gr
det.
Det
r
mnniskans
ml
i
enlighet
med
vr
plats
i
Skapelsen
att
genom
imitatio
anta
en
kristusnatur
och
drigenom
lta
oss
transformeras
till
en
natur
som
r
s
nra
den
hypostatiska
som
mjligt,
det
vill
sga
en
natur
i
perfekt
frening
mellan
mnskligt
och
gudomligt
till
den
grad
det
r
mjligt
fr
oss,
och
drigenom
bli
en
sann
imago
Dei.
terigen:
Nr
vi
speglar
Gud
speglar
vi
Sonen/Kristus,
inte
Fadern,
eftersom
detta
ligger
bortom
grnsen
fr
vad
vr
skapade
mnskliga
natur
22
Kathryn
Tanner,
Christ
the
Key,
Cambridge:
Cambridge
University
Press,
2010,
s.
8-9.
23
Tanner,
Christ
the
Key,
2010,
s.
16.
24
Tanner,
Christ
the
Key,
2010,
s.
12-13,
16-17,
19.
10
tillter.25
Men
fr
att
den
transformering
Tanner
talar
om
ska
vara
mjlig,
och
fr
att
mnniskan
ska
kunna
anpassa
sig
till
sin
stndigt
skiftande
omvrld
och
identitet,
mste
vr
natur
vara
plastisk
det
vill
sga
formbar,
ppen
och
dynamisk.
Den
inre
naturen
mste
ven
vara
expanderbar
fr
att
kunna
bereda
plats
t
bde
erfarenhetsbaserade
frndringar,
minnen,
den
fria
viljan,
och,
sjlvfallet,
det
gudomliga.
Det
r
allts
genom
denna
plastiska
natur
som
det
r
mjligt
fr
oss
att
reflektera
Gud
i
vr
participation
eftersom
den
tillter
det
gudomliga
att
omforma
oss
p
det
stt
som
r
ndvndigt
fr
processen.26
Nr
jag
i
min
diskussion
talar
om
plastisk
natur
r
det
denna
definition
jag
utgr
frn.
Sarah
Coakley
Likt
Tanner
menar
Coakley
att
nr
vi
uppnr
en
fullkomlig/perfekt
imitatio
r
det
Kristus
mnskliga-men-gudomliga
natur
vi
speglar.
Vr
mnskliga
natur
omjliggr
en
direkt
spegling
av
Treenigheten
som
helhet
om
vi
inte
ges
medel
och
hjlp
att
gra
s
genom
Kristus
och
Anden. 27
Men
till
skillnad
frn
sin
kollega
r
Coakleys
teologi
centrerad
kring
kroppslighet,
mer
specifikt
kn
och
sexualitet,
utifrn
ett
uttryckligen
postmodernt
feministiskt
perspektiv.
Eftersom
fokus
fr
denna
diskussion
r
ett
annat
kommer
hennes
text
hr
behandlas
enbart
utifrn
ett
generellt
perspektiv
om
kroppslighet
och
begr
efter
Gud.
Coakley,
liksom
flera
andra
forskare,
tar
upp
Pseudo-Dionysius
mystika
teologi
i
sin
utlggning
med
fokus
p
hans
syn
p
balansen
mellan
eros
och
agape
i
begret
efter
Gud.
Hon
anvnder
hans
resonemang
fr
att
ter
fra
fram
den
tidigkyrkliga
hllningen
att
allt
fysiskt,
vrldsligt
och
sexuellt
begr
mnniskan
knner
och
upplever
br
frsts
som
en
svag
terspegling
av
vrt
begr
eller
lngtan
tillbaka
till
Gud.28
Genom
detta
belyser
Coakley
drmed
en
hllning
som,
i
hennes
egna
ord,
stller
Freuds
teori
om
talet
om
Gud
som
metafor
fr
sexualitet
helt
p
nde:
Det
r
nmligen
precis
det
motsatta
frhllandet.29
Mnniskan
r
skapad
med
en
inherent
lngtan
tillbaka
till
Gud,
som
r
s
pass
stark
att
den
r
svr
att
kl
i
ord.
Det
frefaller
drfr
logiskt
att
kl
denna
lngtan
i
de
starkaste
kroppsliga
och
emotionella
termerna
det
mnskliga
sprket
har
att
erbjuda,
25
Tanner,
Christ
the
Key,
2010,
s.
19,
23,
25.
26
Tanner,
Christ
the
Key,
2010,
s.
37,
39-40,
44-45,
48-49.
27
Sarah
Coakley,
God,
Sexuality,
and
the
Self:
An
Essay
on
the
Trinity,
Cambridge:
Cambridge
11
nmligen
krlek
och
begr
ven
om
det
hela
tiden
i
min
frstelse
av
Pseudo-
Dionysius
r
underfrsttt
att
vi
talar
om
det
som
analogier
fr
ngot
som
r
ondligt
mycket
strre.
Det
kroppsliga
och
emotionella
sprket
r
en
viktig
komponent
fr
att
frst
hur
kristna
mystiker
sjlva
frsttt
den
mystika
praktiken
och
de
upplevelser,
erfarenheter
och
insikter
den
medfrt.
3.
Tidigare
forskning
Mystik
teologi
r
ett
brett
och
aktivt
forskningsflt,
och
nya
perspektiv
och
metoder
lggs
stndigt
till
den
vxande
samlingen
av
material.
ven
om
det
nnu
tycks
finnas
en
stark
uppdelning
i
st
och
Vst
vad
gller
thosisforskningen,
brjar
ven
den
verlappa
grnserna
mellan
de
olika
kyrkoformerna.
En
snabb
skning
i
Gteborgs
Universitetsbiblioteks
skfunktion
ger
oss
3493
trffar
p
ordet
thosis.30
Johannes
av
Korset
har
varit
freml
fr
mycket
forskning,
och
det
finns
en
stor
mngd
skriven
text
att
hmta
information
ur.
Det
har
dock
varit
svrt
att
finna
relevanta
kllor
fr
just
det
perspektiv
jag
anvnt
mig
av,
vilket
jag
ser
som
en
motivering
till
varfr
uppsatsen
br
skrivas
med
just
detta
perspektiv.
30
Skning
gjord
i
Gteborgs
Universitetsbibilioteks
supersk,
p
skord
theosis,
[2015-04-02].
31
Coe,
J.H.,
Musings
on
The
Dark
Night
of
the
Soul:
Insights
From
St.
John
of
the
Cross
On
a
Developmental
Spirituality,
Journal
of
Pshychology
and
Theology,
vol
28,
nr
4,
2000,
s.
293-307.
32
Finlan,
S.,
Kharlamov,
V.,
[Red.],
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
Cambridge:
James
12
thosis
i
synnerhet
(en
mer
uttmmande
redogrelse
fr
Lossky
fljer
nedan).33
Jordan
Aumanns
(1985)
bok
om
romersk-katolsk
andlighet
r
en
detaljerad
studie
av
vstkyrklig
andlighet
frn
apostlagrningarna
och
fram
till
modern
tid,
och
ger
en
god
verblick
ver
alla
nyanser
som
vuxit
fram
ver
tid.34
Att
lsa
Aumann
tillsammans
med
Lossky,
Finlan
och
Kharlamov
erbjuder
en
mycket
bred
och
djup
inblick
i
kristen
mystiks
historia
som
helhet.
Victor
Turner
(2008/1969)
och
Arnold
van
Genneps
(2010/1960)
bcker
om
ritualteori
och
liminalitet
har
varit
till
stor
hjlp
i
att
frklara
de
inre
mekanismerna
i
olika
vergngsfaser,
och
hur
en
lttare
kan
frst
en
rituell
situation
med
eller
utan
yttre
ceremonier. 35
Tillsammans
med
Kathryn
Tanners
(2010)
och
Sarah
Coakleys
(2013)
bcker
och
avsnitt
om
kropp
och
natur
har
de
hjlpt
till
att
bygga
upp
den
begreppsapparat
som
anvnds
hr.36
13
bland
annat
frn
Jean
Danilou,
pongterar
det
anakronistiska
i
en
sdan
hllning
eftersom
det
osynliggr
den
lnga
utvecklingsprocess
som
de
olika
samfunden
genomgtt
sida
vid
sida
frn
och
med
den
stora
schismen
och
fram
till
idag.39
39
Finlan
&
Kharlamov,
Theosis,
2006,
s.
9.
40
Aumann,
Christian
Spirituality,
1985,
s.
24.
41
Vladimir
Kharlamov,
Emergence
of
the
Deification
Theme
in
the
Apostolic
Fathers,
i
Finlan
&
14
gudomliggrelse,
utan
p
hur
en
mnniska
eller
ett
samhlle
br
leva
och
agera
hr
och
nu,
i
enlighet
med
de
bud
som
lagts
dem,
fr
att
mjliggra
att
gudomliggrelsen
ens
kan
ske.45
Vi
kan
tnka
p
det
som
en
slags
transaktion;
Gud
gav
oss
Jesus,
som
sonade
vra
synder
och
i
gengld
visar
vi
vr
tacksamhet
genom
lydnad
och
trohet
till
lrorna
och
Gud.
Det
r
allts
drfr
kyrkofdernas
syn
p
gudomliggrelsen
sgs
vara
en
ekonomisk
frlsningsmodell
som
till
stor
del
kretsar
kring
tanken
om
imitatio
Christi
hr
och
nu
snarare
n
en
ontologisk
diskussion
om
natur
och
varande.
Nr
kristendomen
kom
i
kontakt
med
andra
kulturer,
frmst
den
grekisk-romerska
(hellenistiska),
uppstod
ett
akut
behov
av
att
finna
stt
att
frklara
och
frsvara
det
egna
trossystemet
p
stt
som
var
mjligt
att
frst
utifrn
de
andra
parternas
annorlunda
referensramar.
I
mtet
med
hellenistisk
kultur
tog
de
kristna
apologeterna
frmst
fasta
p
filosofiska
argument
snarare
n
andliga
och/eller
mystika
sdana
fr
att
f
bttre
gehr
frn
sina
grek-romerska
grannar.
Genom
dessa
tankemten
utvecklades
sedan
en
stor
del
av
det
kristna
dogmatiska
ramverket.46
En
av
de
mest
inflytelserika
och
knda
apologeterna
vid
den
hr
tiden
r
Justinus
Martyren,
som
frmst
riktade
sig
till
individer
och
frsamlingar
inom
de
egna
leden
istllet
fr
att
frska
omvnda
utomstende.
Hans
frmsta
ml
var
att
hjlpa
sina
medkristna
att
strka
sin
egen
tro
och
att
ge
dem
hllbara
resonemang
och
argument
att
anvnda
till
sin
tros
frsvar
infr
icke-kristna.
Justinus
r
mest
intresserad
av
det
moraliska
rastret
fr
sina
argument,
och
han
stller
sig
frgan
hur
ska
vi
oddliggras,
istllet
fr
vad
hnder
nr
vi
oddliggrs?.
Svaret
p
detta
r,
menar
han,
att
anvnda
sin
fria
vilja
till
att
flja
Guds
bud
och
leva
ett
liv
i
Kristi
avbild.
Sin
moraliska
och
ekonomiska
syn
p
frlsning
och
oddliggrelse
till
trots
frnekar
aldrig
Justinus
de
ontologiska
aspekterna
av
exempelvis
frhllandet
mellan
mnniskan
och
Gud,
det
vill
sga
oskapad
och
skapande
kontra
skapad.47
De
mystika
elementen
och
tankarna
om
participation
genom
till
exempel
eukaristin
utvecklas
inte
srskilt
mycket
hos
apologeterna
jmfrt
med
exempelvis
Paulus
och
Ignatius
av
Antiochia.48
Den
teologiska
diskursen
hos
de
tidiga
apologeterna
kan
allts
45
Kharlamov
i
Finlan
&
Kharlamov,
Theosis,
2006a,
s.
53,
65.
46
Vladimir
Kharlamov,
Deification
in
the
Apologists
of
the
Second
Century,
i
Finlan
&
15
sgas
vara
avsevrt
mindre
grundad
i
kristologi
och
ecklesiologi
och
mer
grundad
i
klassiska
filosofiska
tankemodeller
n
hos
kyrkofderna.
Dock
var
det
apologeterna
som
lade
strre
delen
av
grunden
fr
den
kristna
teologins
metoder.
ven
om
det
vid
den
hr
tiden
lggs
mycket
tonvikt
p
kontemplation
och
mnniskans
mte
med
Gud
r
gudomliggrelsen
i
sig
ett
mycket
sparsamt
diskuterat
tema.
Det
r
frst
ngra
rhundraden
fram
i
tiden
diskussionerna
brjar
fras
i
ngon
strre
utstrckning.
I
den
tidiga
kyrkans
historia
r
gudomliggrelsen
mest
av
allt
ett
lapptcke
av
olika
tankar
och
koncept
som
hr
och
dr
hakar
fast
i
varandra.
Den
figurerar
fr
det
mesta
i
bakgrunden
fr
andra
teologiska
sprsml,
men
behandlas
ytterst
sllan
som
ett
eget
mne/fenomen
hos
kyrkofderna
och
de
tidiga
apologeterna.49
Irenaeus
Irenaeus
anvnde
inte
uttalade
thosisbegrepp
i
sin
teologi,
men
den
kan
trots
detta
ses
som
ett
typexempel
p
den
patristiska
traditionen
om
frlsning
genom
gudomliggrelse,
nmligen
som
ett
terstllande
av
mnniskans
likhet
med
Gud
s
som
den
var
innan
Fallet,
genom
frening
mellan
mnskligt
och
gudomligt
via
Kristus
och
Inkarnationen
till
en
uppgng
i
Gud
med
hjlp
av
Anden.
Slutsteget
fr
processen
r
det
direkta
mtet
med
Gud,
som
frevigar
den
transformerade
mnniskan.50
Det
finns
terkommande
tendenser
hos
Irenaeus
att
anvnda
avbild
och
likhet
som
direkt
synonyma,
men
han
gr
samtidigt
nd
en
distinktion
dem
emellan
i
sin
tes
om
att
Adams
(mnniskans)
likhet
bervades
honom
som
en
direkt
konsekvens
av
Synden
i
och
med
att
Anden
drmed
lmnade
honom.
Irenaeus
menar
att
the
human
body
and
soul
inseparably
together
constitue
the
image
of
God,
whereas
the
infused
Spirit
establishes
the
likeness.51
49
Kharlamov
i
Finlan
&
Kharlamov,
Theosis,
2006b,
s.
84-85.
50
Jeffrey
Finch,
Irenaeus
on
the
Christological
Basis
of
Human
Divinization,
i
Finlan
&
16
Pseudo-Dionysius
Aeropagiten
I
Pseudo-Dionysius
knda
skrift
Theologia
Mystica
beskrivs
ingende
den
process
som
r
ndvndig
fr
thosis.52
I
Pseudo-Dionysius
sprk
r
det
tydligt
att
han
fresprkar
en
process
som
r
jag-upplsande
och
har
som
ml
att
frigra
sjlen
frn
alla
vrldsliga
koncept
och
kunskap
fr
att
sedan
kunna
intrda
i
det
gudomliga
mrkret
och
dr
frenas
med
Gud.53
Han
skildrar
ven
detta
i
termer
av
ktharsis,
det
vill
sga
en
reningsprocess
avsedd
att
just
befria
mystikern
frn
allt
som
r
vrldsligt
rent
som
orent,
fr
att
kunna
uppn
den
jag-upplsning
som
efterstrvas
och
drefter
mjliggra
thosis.
Just
termen
ktharsis
r
intressant
hr,
eftersom
ordet
frknippas
med
ngot
mer
omvlvande
n
endast
en
omstllning
av
tankemnster.54
Pseudo-Dionysius
tycks
mena
att
den
mystika
freningen
innebr
ett
helt
nytt
tillstnd;
att
mystikern
faktiskt
gr
frn
ett
Varande
till
ett
annat,
genom
frndringar
av
olika
slag,
ndda
insikter,
och,
sjlvfallet,
ktharsis. 55
Liksom
sina
samtida
verkar
Pseudo-Dionysius
frutstta
att
mystik
praktik,
erfarenhet,
och
insikt
r
ngot
som
sker
inom
en
frsamling
som
kollektiv.56
Tanken
p
privat,
individuell
mystik
praktik
var
fr
honom
frmodligen
en
helt
frmmande
tanke.
M
s
vara
att
mystika
upplevelser
sker
inom
individer,
men
erfarenheten
och
insikten
tillhr
hela
frsamlingen.
Pseudo-Dionysius
hade
troligen
avfrdat
en
redogrelse
fr
en
mystik
upplevelse
eftersom
han
i
sin
teologi
hll
dem
fr
att
vara
mer
hinder
i
vgen
fr
den
riktiga
strvan
som
mystikerna
tog
sig
n
ngot
som
frmjar
den
mystika
praktiken
en
hllning
han
inte
r
ensam
om
bland
mystika
frfattare.57
Maximus
Beknnaren
Fr
att
n
fullkomning
i
thosisprocessen
behvs,
enligt
Maximus,
gudomligt
initiativ
och
frivillig
mnsklig
delaktighet.
Thosis
mste
vara
ett
frivilligt,
helhjrtat,
val
52
Pseudo-Dionysius
Aeropagita,
Theologia
Mystica:
Being
the
Treatise
of
Pseudo-Dionysius,
the
Aeropagite,
On
Mystical
Theology,
Together
With
the
First
and
Fifth
Epistles,
New
York:
Holy
Cross
Press,
1944.
versttning:
Alan
W.
Watts.
Aumann,
Christian
Spirituality,
1985,
s.
51.
53
Pseudo-Dionysius,
Theologia
Mystica,
kap
I,
Of
the
Divine
Darkness.
54
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
23-24.
55
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
32.
56
McIntosh,
Mystical
Theology,
1998,
s.
45-46.
57
Pseudo-Dionysius,
Theologia
Mystica,
versttning,
Alan
Watts,
notes
on
the
text,
s.
37
17
eftersom
our
salvation
is
contingent
upon
our
will.58
Endast
de
som
verkligen
lngtar
efter
gudomliggrelsen
kan
uppn
den
de
som
tvingas
in
i
processen
och/eller
underkastar
sig
den
utan
sin
fria
viljas
val
kan
det
inte.
Alla
kan
n
thosis,
sger
Maximus,
men
det
krver
ett
fritt
val
fr
att
mjliggra
fr
Gud
och
Anden
att
pbrja
processen.
ven
Maximus
sllar
sig
till
de
teologer
som
beskriver
vgen
mot
gudomliggrande
som
en
process
eller
kontinuerlig
strvan.
En
mste
utan
uppehll
ska
Hans
ansikte
och
gradvis
lra
sig
se
genom
det
Vishnevskaya
kallar
det
lysande
mrkret
och
p
s
vis
kunna
mta
Gud.59
Hans
syn
p
den
mnskliga
kontra
den
gudomliga
naturen
utgr
frn
Kristus,
som
han
menar
r
den
perfekta
freningen
av
tv,
ontologiskt
helt
skilda,
naturer
i
en
och
samma
kropp.60
Gudomliggrandet
fungerar
p
samma
stt,
det
vill
sga
en
balans
eller
frening
av
dessa
tv
naturer
inom
mnniskan.
Den
gudomliga
naturen
ges
via
Anden
frst
nr
vi
gjort
oss
redo
att
motta
den,
och
den
blandas
inte
med
eller
erstter
den
mnskliga,
eftersom
de
r
tv
helt
separata
typer
av
naturer.
Istllet
skapas
en
balans
mellan
mnskligt
och
gudomligt
som
hjlper
mnniskan
att
frigra
sig
frn
det
vrldsliga.
Vrt
ml
r
att
uppn
en
frening
av
gudomlig
och
mnsklig
natur
inom
oss
som
r
s
perfekt
som
det
r
mjligt
fr
vr
skapade
natur,
och
som
i
mest
mjliga
mn
reflekterar
den
perfekta
balans
Kristus
representerar
i
egenskap
av
att
vara
skapad
med
bde
gudomlig
och
mnsklig
natur
i
en
kropp
till
skillnad
frn
mnniskan
som
inte
har
del
i
den
gudomliga
naturen,
utan
mste
f
den
given
till
sig.61
Hos
Maximus
r
gudomliggrelse
ngot
som
varje
mnniska
mste
efterstrva
p
ett
individuellt
plan
genom
imitatio
Christi,
det
vill
sga
ett
liv
i
Kristi
avbild,
men
ocks
p
ett
kollektivt
plan
tillsammans
med
sin
frsamling
genom
kyrkans
liturgi,
frmst
dopet
och
eukaristin. 62
Vi
kan
ocks
se
tendenser
till
apofatiskt
sprkbruk
och
tydliga
influenser
frn
Pseudo-Dionysius
teologi
i
hans
syn
p
den
asketiska
och
kontemplativa
praktiken
dr
han
anvnder
sig
av
klassisk
apofatisk
terminologi
i
sina
gudsbeskrivningar.
Ett
exempel
p
detta
r
fljande
citat
ur
Vishnevskayas
text
dr
hon
lyfter
vissa
centrala
formuleringar:
The
experience
of
God
is
a
type
of
knowledge,
58
Elena
Vishnevskaya,
Divinization
and
Spiritual
Progress
in
Maximus
the
Confessor,
i
Finlan
18
based
on
active
engagement,
which
surpasses
all
reason;
the
rest
in
God
is
a
type
of
participation
in
the
known
object
which
manifests
itself
beyond
all
conceptualization.63
19
deifies
who
is
God
of
himself,
not
by
participation
in
any
other.68
Gud
participerar
allts
inte
i
ngot
Gud
r
det
aktiva
subjektet
som
kan
vlja
att
gudomliggra
eller
inte,
medan
mnniskan
i
egenskap
av
skapad
och
icke-gudomlig
r
ett
passivt
objekt
som
kan
motta
gudomliggrelsen,
men
aldrig
tillskansa
sig
den
utan
Guds
medhjlpande.
Det
tycks
allts
vara
mycket
tydligt
att
Augustinus
hr
menar
att
all
agens
nr
det
kommer
till
frlsning
och
gudomliggrelse
ligger
hos
Gud.
Mnniskan
r
enbart
mottagare,
och
endast
sdan
inom
den
kristna
gemenskapen.
Precis
som
hos
bland
andra
Pseudo-Dionysius
i
stycket
ovan
var
gudomliggrelse
och
frlsning
ngot
som
skedde
kollektivt
i
frsamlingen,
inte
i
det
privata
och
inte
individuellt.69
Ett
exempel
p
detta
r
Eukaristin,
dr
en
frsamling
tillsammans
participerar
i
det
gudomliga
mysteriet.
Det
r
sledes
allts
i
kyrkans
sakrament
och
liturgi
som
vgen
till
gudomliggrelsen
str
att
finna
allts
ett
slags
implicit
extra
ecclesia,
nulla
salus-
hllning.
70
I
sin
predikan
gr
Augustinus
ocks
tydligt
att
han,
till
skillnad
frn
mnga
andra,
anser
att
gudomliggrelsen
inte
alls
sker
inom
ramarna
fr
ett
mer
isolerat,
kontemplativt
liv,
utan
att
processen
mste
pbrjas
mitt
i
denna
world
full
of
scandals,
iniquities,
corruption,
oppression.71
Processen
att
gudomliggra
skapelsen
mste
ske
inifrn
just
den
fallna
och
korrupta
vrld
i
vilken
mnniskorna
lever.
Men
s
talar
Augustinus
hr
inte
heller
till
en
andlig
elit,
som
Puchniak
skriver,
utan
till
vanligt
lekfolk
som
troligtvis
saknade
bde
medel
och
mjlighet
att
kunna
gna
sig
helt
t
det
kontemplativa
livet.72
Notera
allts
att
Augustinus
faktiskt
ger
uttryck
fr
tankar
om
mystik
praktik
och
gudomliggrelse,
om
n
nedtonade,
och
att
Losskys
kritik,
som
togs
upp
i
inledningen,
stter
p
motstnd
redan
hos
Augustinus.
20
att
genom
denna
praktik
genomg
en
socio-ontologisk
frndring
som
mjliggr
en
gudomliggrelse,
det
vill
sga
4)
en
frening
med
det
gudomliga
dr
allt
vrldsligt
lmnats
och
endast
det
yttre
hljet,
det
vill
sga
kroppen,
nnu
tillhr
den
hr
vrlden,
och
detta
grs
5)
genom
samarbete/synergi
med
Gud
genom
Anden
och
imitatio
Christi.
Utgngspunkten
r
allts
stortodox,
och
nedkokad
till
dessa
fem
huvudpunkter
fr
att
undvika
sammanblandning
med
begrepp
som
helgelse
och
frlsning,
som
ju
r
delar
av
thosistraditionen,
men,
som
tidigare
sagts,
inte
synonymer.
Genom
denna
strikta
definition
avser
jag
ven
undvika
inblandning
frn
reformkyrkliga
tankar,
eftersom
analysen
rr
sig
inom
frhllandet
mellan
katolskt
och
ortodoxt
mystikt
tnkande,
och
reformkyrkorna
skiljer
sig
alltfr
mycket
i
sina
dogmer
fr
att
vara
relevanta
hr.
21
Hans
mest
knda
skrifter
r:
Ascent
of
Mount
Carmel
och
Dark
Night
of
the
Soul
som
bda
skrevs
under
hans
fngenskap
och
ven
The
Spiritual
Canticle
och
The
Living
Flame
som
skrevs
under
hans
senare
r.
73
22
r
med
sina
tjugofem
kapitel
ngot
lngre,
och
behandlar
enbart
den
senare
halvan
av
natten,
som
kallas
andens
natt,75
som
r
den
strsta
prvningen
fr
mystikern.
Kapitlen
i
bok
2
r
ven
de
uppdelade
i
stycken
dr
Johannes
precis
som
i
bok
1
gr
igenom
varje
rad
av
dikten,
men
hr
med
fokus
p
en
prvning
och
rening
av
anden.
Av
sprket
att
dma
r
texten
avsedd
att
fungera
som
en
vgledning
fr
andra
mystiker
som
sjlva
pbrjat
eller
avancerat
en
bit
i
samma
process,
och
frfattaren
tycks
positionera
sig
som
en
person
som
sjlv
uppntt
slutmlet,
det
vill
sga
gudsfreningen,
och
som
i
kraft
av
detta
har
erfarenhet
och
befogenhet
att
hjlpa
andra
p
vgen.76
Texten
i
sig
r
ven
formulerad
p
ett
stt
som
tycks
antyda
ett
starkt
fokus
p
individen.
Det
finns
inga
indikationer
p
att
texten
r
avsedd
endast
fr
en
inom-
monastisk
publik,
utan
verkar
avsedd
att
fungera
som
vgledning
fr
vem
som
n
kan
tillgodogra
sig
den.
Johannes
refererar
mycket
ofta
till
bibliska
texter,
frmst
profetbckerna
och
evangelierna,
men
ven
delar
ur
psaltaren
och
andra
bibelbcker.
Referat
till
andra
teologer
eller
filosofer
frekommer
dremot
ytterst
sparsamt.
23
[H]owever
greatly
the
soul
itself
labours,
it
cannot
actively
purify
itself
so
as
to
be
in
the
least
degree
prepared
for
the
Divine
union
of
perfection
of
love,
if
God
takes
not
its
hand
and
purges
it
not
in
that
dark
fire,
in
the
way
and
manner
that
we
have
to
describe.79
Fr
att
sjlen
ska
kunna
gudomliggras
krvs
det
allts,
oavsett
dess
egna
anstrngningar
och
mdor,
att
Gud
agerar
med
den
och
lter
den
genomg
dessa
reningsfaser
som
sjlen
i
sig
sjlv
inte
r
frmgen
att
frammana
i
och
med
sin
svaga
mnskliga
natur.
I
citaten
ovan
finns
ven
en
indikation
p
att
Johannes
betraktar
denna
dunkla
natt
som
en
ndvndighet
fr
gudsfreningen
nr
han
betonar
att
sjlen
inte
kommer
kunna
bli
tillrckligt
redo
eller
tillrckligt
renad
fr
att
kunna
frenas
med
Gud
om
den
inte
frst,
med
Guds
hjlp,
genomgr
den
dunkla
natten.
Ngra
kapitel
lngre
fram,
i
kapitel
tta,
gr
han
in
p
sjlva
natten,
och
pbrjar
sin
utlggning
om
den
enligt
varje
stansa
i
dikten
ovan.
Hr
inleder
han
med
att
frklara
att
natten
i
sjlva
verket
r
tv
separata
faser,
eller
tv
separata
ntter;
en
sinnenas
dunkla
natt
och
sedan
andens
dunkla
natt:
This
night
which,
as
we
say,
is
contemplation,
produces
in
spiritual
persons
two
kinds
of
darkness
or
purgation,
corresponding
to
the
two
parts
of
mans
nature
namely,
the
sensual
and
the
spiritual.
And
thus
the
one
night
of
purgation
will
be
sensual,
wherein
the
soul
is
purged
according
to
sense,
which
is
subdued
to
the
spirit;
and
the
other
is
a
night
or
purgation
which
is
spiritual,
wherein
the
soul
is
purged
and
stripped
according
to
the
spirit,
and
subdued
and
made
ready
for
the
union
of
love
with
God.80
Som
nmnt
ovan
handlar
Andens
dunkla
natt
om
mnniskans
egen
inneboende
ande
som
ska
renas
fr
att
kunna
motta
den
helige
Ande.
terigen
terkommer
Johannes
till
att
detta
r
en
reningsprocess
med
ml
att
gra
sjlen
redo
fr
en
frening
med
Gud,
och
79
Dark
night,
bok
I,
kapitel
III,
stycke
3,
s.
10.
80
Dark
Night,
bok
I,
kapitel
VIII,
stycke
1,
s.
20.
24
att
detta
mste
gras
genom
att
rena
sinnena
frst
fr
att
mjliggra
en
djupare
niv
av
andlig
praktik
och
insikt,
och
sedan
rena
anden
och
sinnena
tillsammans
fr
att
slutligen
kunna
befria
sjlen
frn
sina
mnskliga
laster
och
orenheter.
Hr
brjar
vi
ocks
se
att
Natten
ven
handlar
om
vad
en
skulle
kunna
kalla
Guds
tmjande
och
underkastande
av
sjlen
nr
Johannes
anvnder
sig
av
ord
som
exempelvis
subdue
tillsammans
med
sin
terminologi
om
rening.
Detta
blir
ven
mer
tydligt
senare
i
texten,
men
redan
hr
kan
vi
allts
brja
se
huvuddragen
i
Johannes
syn
p
processen
mot
sjlslig
renhet
och
gudsfrening.
Samtidigt
kan
vi
ocks
brja
se
indikationer
p
den
plastiska
natur
Tanner
beskriver;
fr
att
personen
ska
klara
av
att
genomg
en
rening
eller
frndring
p
den
hr
nivn
kan
hens
natur
inte
vara
statisk,
utan
mste
vara
formbar
och
dynamisk.
Nr
Johannes
faststllt
de
grundlggande
tankarna,
det
vill
sga
de
om
sjlens
behov
av
rening,
tuktan
och
underkastelse,
och
att
Gud
r
den
som
innehar
all
makt
att
bestmma
huruvida
mystikern
kan
fortstta
sin
strvan
eller
inte,
vergr
han
till
att
frklara
nrmare
hur
Natten
ter
sig
fr
den
som
genomgr
den
och
vilka
insikter
den
br
medfra.
Hr
kan
vi
brja
se
drag
av
de
olika
element
som
berrdes
i
stycket
om
liminalitet
tidigare,
nrmare
bestmt
den
separationsfas
som
inleder
den
liminala
fasen.
[]He
leaves
them
so
completely
in
the
dark
that
they
know
not
whither
to
go
with
their
sensible
imagination
and
meditation;
skriver
Johannes
lngre
in
i
kapitel
tta,
for
they
cannot
advance
a
step
in
meditation,
as
they
were
wont
to
do
aforetime.81
Gud
separerar
mystikern
frn
allt
som
tidigare
gett
hen
trygghet
och
tillfredsstllelse
p
ett
sinnligt
eller
intellektuellt
plan,
och
gr
istllet
att
personen,
om
hen
nd
frsker
sig
p
sin
tidigare
praktik
fr
att
terfinna
ngon
slags
bekant
grund
att
st
p
i
denna
knsla
av
separation
upplever
att
their
inward
senses
being
submerged
in
this
night,
and
left
with
such
dryness
that
not
only
do
they
experience
no
pleasure
and
consolation
in
the
spiritual
things
and
good
exercises
wherein
they
were
wont
to
find
their
delights
and
pleasures,
but
instead,
on
the
contrary,
they
find
insipidity
and
bitterness
in
the
said
things.82
81
Dark
Night,
bok
I,
kapitel
VIII,
stycke
3,
s.
20-21.
82
Dark
Night,
bok
I,
kapitel
VIII,
stycke
3,
s.
20-21
.
25
Mystikern
mste
allts
genomg
den
separationsfas
som
van
Gennep
och
Turner
talar
om,
och
stngas
ute
frn
allt
som
denne
tidigare
identifierat
sig
med
eller
byggt
sin
intellektuella
och
andliga
trygghet
kring
fr
att
kunna
trda
in
i
den
liminala
fasen
som
en
bar
mnsklighet
eller
tabula
rasa.
Det
handlar
allts
i
mycket
om
att
tvingas
avsga
sig
identitetsmarkrer,
om
n
tillflligt,
fr
att
inte
ta
med
sig
den
pre-liminala
personen
in
i
den
liminala
fasen
eftersom
utvecklingen
d
inte
kan
ske
fullt
ut.
Gud
gr
detta
genom
att
gra
de
andliga
praktikerna,
som
Johannes
skriver,
bittra
och
fadda
utan
mjlighet
att
erbjuda
vare
sig
trygghet
eller
gldje
fr
att
mystikern
inte
ska
kunna
klamra
sig
fast
vid
det
som
tillhr
livet
innan
natten;
for,
as
God
sets
the
soul
in
this
dark
night
to
the
end
that
He
may
quench
and
purge
its
sensual
desire,
He
allows
it
not
to
find
attraction
or
sweetness
in
anything
whatsoever.83
Vi
ser
hr
ocks
att
det
inte
bara
r
exempelvis
meditation
och
bn
som
Gud
separerar
personen
frn.
Allt
som
r
vrldsligt
och
stimulerar
sinnena
tas
bort
frn
personen
fr
att
allt
fokus
ska
kunna
ligga
p
reningen
och
tmjandet
av
sinnena.
John
H.
Coe
beskriver
denna
sjlsliga
torrhet
och
leda
i
sin
artikel
om
sjlens
dunkla
natt
ur
ett
utvecklingspsykologiskt
perspektiv,
dr
han
menar
att
detta
r
ett
tecken
p
att
Anden
verkar
inom
personen
och
tvingar
denne
att
lita
p
att
Gud
kommer
leda
hen
rtt
igen
nr
natten
r
ver.84
Detta
perspektiv
motsger
inte
att
det
vi
talar
om
r
en
total
separation
frn
allt
mystikern
tidigare
knt
till,
vilket
har
mnga
likheter
med
den
liminala
fasen;
allts
att
personen
inte
lngre
innehar
en
enda
identitets-,
eller
statusmarkr,
och
drmed
inte
heller
ngon
identitet
eller
status.
Personen
r
hr
en
passiv
mottagare
av
de
prvningar
och
frndringar
Gud
vljer
att
lta
denne
genomg
personen
sjlv
ger
inte
under
denna
fas
ngon
egen
agens.
Personen
leds
in
i
och
igenom
den
hr
vergngen
med
hjlp
av
Anden,
och
nr
personen
till
slut
nr
slutfasen
av
denna
natt,
och
drmed
terupptagandet
och
erhllandet
av
nya
identitetsmarkrer
it
is
wonderously
delivered
from
the
hands
of
its
three
enemies
devil,
world
and
flesh;
for,
its
pleasure
and
delight
of
sense
being
quenched
with
respect
to
all
things,
neither
the
devil
nor
the
83
Dark
Night,
bok
I,
kapitel
IX,
stycke
2,
s.
21.
84
Coe,
Musings
on
the
Dark
Night,
2000,
s.
300,
301,
304.
26
world
nor
sensuality
has
any
arms
or
any
strength
wherewith
to
make
war
upon
the
spirit.85
Personen
som
kommer
ut
p
andra
sidan
den
frsta
natten
har
drmed
med
Andens
hjlp
gtt
frn
nybrjare
och
i
egenskap
av
det
svag,
mottaglig
och
utan
skydd
fr
vrldsliga
laster
och
lustar,
till
erfaren
och
mindre
bengen
att
falla
fr
vrldsliga
frestelser
eller
lngtan
efter
de
anfktelser
som
ofta
drabbar
dem
som
r
mer
andligt
omogna.
Det
r
bland
annat
detta
Coe
behandlar
i
sin
artikel
utifrn
ett
resonemang
om
andlig
barndom
kontra
andlig
vuxenhet. 86
Vi
skulle
drmed
kunna
anvnda
Coes
resonemang
och
se
p
den
frsta
natten
som
en
vergng
mellan
barndom
och
vuxenhet,
dr
barndomen
prglas
av
en
bengenhet
att
ska
upplevelser
och
bekrftelse
frn
mnniskorna
runt
omkring
sig
p
samma
stt
som
sm
barn
gr,
till
att
istllet
fokusera
p
att
underkasta
sig
Gud
och
fortstta
strva
mot
en
hgre
grad
av
sjlslig
renhet
utan
att
g
till
de
extremer
som
prglar
nybrjarstadiet.87
Men
vi
kan
hr
ocks
terigen
se
att
den
mnskliga
natur
Johannes
skildrar
r
plastisk;
den
genomgr
en
frndring
frn
ett
stadium
till
ett
annat,
och
anpassar
sig
till
sitt
nya
stt
att
vara.88
Coakleys
tankar
om
kroppslighet
och
lngtan
till
Gud
gr
ven
de
att
applicera
hr.
Mystikerns
lngtan
efter
Gud
r
s
stark
att
den
upplevda
separationen
blir
nra
nog
vermktig,
och
ofrmgan
att
finna
gldje
och
trygghet
i
de
kroppsliga
praktikerna
som
tidigare
bringat
en
knsla
av
nrhet
till
Gud
upplevs
som
oerhrt
plgsamma.
Innan
vi
gr
ver
p
nsta
natt
summerar
vi
den
frsta,
sinnliga,
natten.
Det
finns
klara
drag
av
den
synergi-tanke
som
Lossky
skildrar
ven
i
Johannes
retorik
gllande
hur
processen
inleds
och
fortstter;
mystikern
mste
sjlv
vlja
att
pbrja
denna
strvan
och
det
kontemplativa
livet
som
krvs
fr
den
men
hen
kan
inte
uppn
ngon
mer
avancerad
niv
eller
djupare
insikt
i
det
gudomliga
och
inte
heller
gudsfrening,
om
inte
Gud
vljer
att
g
in
och
pbrja
den
reningsprocess
som
behvs
fr
att
dessa
saker
ska
kunna
ske.
Likas
mste
mystikern
sjlv
fortstta
sin
praktik
och
fortstta
sin
strvan
mot
gudsfreningen
fr
att
Gud
och
Anden
ska
vilja
hjlpa
personen
till
nsta
niv.
Natten
i
sig
r
mycket
tydligt
formulerad
som
en
process
av
rening
och
85
Dark
Night,
bok
I,
kapitel
XIII,
stycke
11,
s.
37.
86
Coe,
Musings
on
the
Dark
Night,
2000,
s.
295-296,
304.
87
Dark
Night,
bok
I,
kapitel
I,
stycke
1-3,
s.
4-5.
27
underkastelse,
och
sprket
indikerar
dels
att
natten
kan
ses
som
ett
slags
liminalt
stadium
mellan
tv
niver
av
andlig
mognad,
eller
mellan
andlig
barndom
och
andlig
vuxenhet,
och
dels
att
den
mnskliga
sjlen
hr
kan
frsts
enligt
Tanners
tankar
om
en
plastisk
och
formbar
natur.
89
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
I,
stycke
1,
s.
41.
90
Lossky,
stkyrkans
mystiska
teologi,
2011,
s.
16-17
91
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
III,
stycke
1,
s.
45
28
purged,
the
rebellions
and
depravities
of
sense
cannot
be
purged
thoroughly.92
Det
rcker
inte
med
att
tmja
och
bringa
sinnena
till
underkastelse
en
gng,
eftersom
alla
drifter
och
vanor
kommer
ur
anden
och
drfr
mste
personen
renas
igen
och
med
nnu
mer
kraft
denna
gng.
Den
frsta
natten
tjnar
allts
till
att
rusta
upp
sjlen
och
gra
den
stark
och
uthllig
nog
att
klara
av
den
prvning
som
kommer
i
den
andra
natten
och
som
Johannes
beskriver
som
en
rening
som
r
s
drabbande
och
vldsam
fr
sjlen
att
om
kontroll
ver
sinnena
och
fortitude
has
not
been
gained
from
God
[]
its
nature
will
not
have
the
strength
or
the
disposition
to
bear
it.93
Redan
nu
kan
vi
se
att
reningstemat
som
berrdes
i
sinnenas
natt
terkommer
mycket
tydligt
hr.
Det
r
inte
lngre
en
frga
om
att
tmja
sina
vrldsliga
impulser
och
tankar
och
istllet
lra
sig
underkasta
sig
Gud
under
den
andra
natten
ska
det
som
r
vrldsligt
rensas
ut
helt,
fr
att
mnniskan
ska
kunna
uppn
en
tillrcklig
sjlslig
renhet
fr
att
kunna
frenas
med
Gud.
Det
r
denna
utrensning
som
Johannes
menar
r
s
kraftfull
och
traumatisk
att
mycket
f
mystiker
ngonsin
klarar
av
att
genomg
den.
Men
den
drabbande,
smrtsamma,
och
traumatiska
knslan
av
mrker
och
vergivenhet
som
ingr
i
den
andra
nattens
rening
r
ndvndigt,
sger
frfattaren,
eftersom
the
sensual
part
is
purified
in
aridity,
the
faculties
are
purified
in
the
emptiness
of
their
perceptions
and
the
spirit
is
purified
in
thick
darkness.94
ven
Hans
Urs
von
Balthasar
frstr
den
dunkla
natten
som
Johannes
ursprungligen
beskrev
den,
det
vill
sga
en
fruktansvrt
plgsam
och
drabbande
prvning
fr
sjlen
men
dremot
lser
han
inte
den
hr
processen
ur
ett
ontologiskt
eller
metafysiskt
perspektiv,
utan
vljer
istllet
att
se
det
som
en
metaforisk
beskrivning
av
mnniskans
egen
inre
kamp
mot
sig
sjlv
fr
att
bttre
kunna
visa
lydnad
gentemot
Gud.
Likas
drar
han
paralleller
till
kristusberttelsen
fr
att
bygga
detta
resonemang,
genom
att
likna
denna
kamp
vid
att
mnniskan
(bruden)
stiger
ner
i
helvetet
fr
att
dr
d
en
andlig
dd
och
teruppst
tillsammans
med
Kristus
(brudgummen). 95
Han
gr
allts
en
mer
kristologisk
och
inom-mnsklig
tolkning
av
Johannes
text
utan
ontologiska
eller
substansfrndrande
tankar
eller
resonemang
som
ligger
nrmare
Coes
92
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
III,
stycke
1,
s.
45
93
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
III,
stycke
2,
s.
45
94
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
VI,
stycke
4,
s.
51.
95
Von
Balthasar
i
McIntosh,
Mystical
Theology,
1998,
s.
107.
29
utvecklingspsykologiska
perspektiv
n
det
mystika.
96
Detta
r
fullt
grbart
i
och
med
att
Johannes
av
Korset
sjlv
hll
imitatio
som
den
frmsta
vgen
till
Ntterna
och
sjlslig
renhet.
I
de
senare
kapitlen
av
Dark
Night
framtrder
Johannes
tankar
om
gudomliggrelse
p
ett
mer
uttalat
stt,
och
samtidigt
frtydligar
han
ven
de
tankar
som
har
drag
av
ontologisk
frndring
och
som
frekommer
lpande
genom
hela
texten.
Hr
uppvisas
ven
ett
uttalat
inflytande
av
bland
andra
Pseudo-Dionysius
apofatiska
teologi
p
Johannes
i
vrigt
tomistiska
grund
nr
han
skriver
om
det
sjlsliga
mrker
som
drabbar
mystikern
under
denna
natt.97
Frfattaren
motiverar
varfr
han
anvnder
uttryck
som
just
natt
och
mrker
fr
att
tala
om
den
hr
processen,
och,
mer
specifikt,
personens
gudsupplevelse
under
tiden
hen
genomgr
detta
p
fljande
stt:
[W]hen
this
Divine
light
of
contemplation
assails
the
soul
which
is
not
yet
wholly
enlightened,
it
causes
spiritual
darkness
in
it;
for
not
only
does
it
overcome
it,
but
likewise
it
overwhelms
it
and
darkens
the
act
of
its
natural
intelligence.
98
Kraften
i
den
gudomliga
nrvaron,
gudskrleken
om
en
s
vill,
r
s
fullkomligt
transcendent
att
mnniskans
begrnsade
intellekt
inte
har
frmgan
att
frst
den
eller
se
den
fr
vad
den
r,
och
blir
drfr
tillflligt
frblindad
av
den
det
vill
sga
att
det
gudomliga
ljuset
r
s
starkt
att
det
fr
gonen
(sjlen)
blir
mrker
eftersom
den
inte
r
byggd
fr
att
se
direkt
p
ngot
s
ljust
och
drfr
tillflligt
blir
blind.
Fr
sjlen
blir
allts
detta
mte
vervldigande
nog
att
dess
sinnen
och
intellekt
lamsls
tillflligt,
vilket
inte
r
svrt
att
hrleda
till
en
liknelse
om
totalt
mrker.
Johannes
fortstter
stycket
med
ytterligare
en
frklaring:
For
this
reason
Saint
Dionysius
and
other
mystical
theologians
call
this
infused
contemplation
a
ray
of
darkness
that
is
to
say,
for
the
soul
that
is
not
enlightened
and
purged
for
the
natural
96
Aumann,
Christian
Spirituality,
1985,
s.
197.
97
Aumann,
Christian
Spirituality,
1985,
s.
195.
98
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
V,
stycke
3,
s.
48.
30
strength
of
the
intellect
is
transcended
and
overwhelmed
by
its
great
supernatural
light.99
Vi
kan
allts
tnka
oss
att
det
Johannes
menar
r
en
sjlslig
motsvarighet
till
att
stirra
rakt
in
i
solen;
ljuset
blir
vermktigt
fr
vra
gon
och
vi
frlorar
drfr
tillflligt
vr
syn
helt
medan
gonen
frsker
stlla
om
sig.
Sprket
i
sig
r
paradoxalt
nr
Johannes
talar
om
ena
sidan
en
knsla
av
att
vara
fullstndigt
vergiven
av
Gud
som
natt
men
ocks
samtidigt
avser
en
gudsnrvaro
s
stark
att
mnniskan
inte
frmr
uppfatta
den
med
samma
term.
Enligt
samma
princip
som
liknelsen
om
ljus
ovan
r
nrvaron
av
det
gudomliga
s
stark
att
sjlen
inte
frmr
uppfatta
den
eftersom
den
inte
lngre
har
ngra
referensramar
att
tolka
den
genom,
det
vill
sga
att
precis
som
i
den
frsta
natten
har
Gud
hr
separerat
mnniskan
frn
sina
tidigare
identitetsmarkrer
och
andliga
livbojar
genom
vilka
hen
tidigare
tolkat
gudsupplevelserna.
Pltsligt
finns
inget
filter
mellan
sjl
och
gudomlighet
och
drfr
blir
mnniskan
s
fullstndigt
vervldigad
att
hen
inte
frmr
att
se
denna
nya
knsla
som
nrvaro
eftersom
dr
inte
finns
ngot
verktyg
fr
hen
att
gra
det
med,
och
eftersom
verktygen
hittills
varit
avgrande
fr
att
uppleva
Gud
som
nrvarande
ter
sig
Gud
drfr
som
fullstndigt
frnvarande.
Med
Coakleys
teori
kan
vi
beskriva
det
som
att
personens
inherenta
lngtan
efter
Gud
besvarats
s
fullstndigt
att
sjlen
inte
frmr
ta
in
det
och
reagerar
som
om
det
motsatta
hnt.
Samtidigt
verkar
Gud
inom
mnniskan
fr
att
rena
eller
brnna
bort
de
orenheter
som
frhindrar
freningen,
vilket
i
sig
leder
mystikern
till
att
uppleva
en
sjlslig
pina
och
tomhet
som
vida
verstiger
det
personen
genomled
i
den
frsta
Natten.100
Men
denna
plga
har
ett
syfte,
skriver
Johannes,
och
frklarar
att:
The
Divine
assails
the
soul
in
order
to
renew
it
and
thus
to
make
it
Divine;
and,
stripping
it
of
the
habitual
affections
and
attachments
of
the
old
man,
[]
destroys
and
consumes
its
spiritual
substance,
and
absorbs
it
in
deep
and
profound
darkness.
As
a
result
of
this
the
soul
feels
itself
to
be
perishing
and
melting
away,
in
the
99
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
V,
stycke
3,
s.
48.
100
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
V,
stycke
1,
s.
47.
31
presence
and
sight
of
its
miseries,
in
a
cruel
spiritual
death.101
(min
kursivering)
Syftet
med
den
andra
natten
r
att
gra
sjlen
redo
fr
en
frening
med
Gud.
Detta
kan
inte
ske,
enligt
Johannes,
om
inte
sjlen
r
fullstndigt
renad
frn
alla
mnskliga
laster,
impulser
och
identitetsmarkrer
och
drfr
lter
Gud
sjlen
intrda
i
ett
komplett
mrker
dr
den
inte
lngre
r
ngonting
fr
att
lttare
kunna
bearbeta
och
forma
den
efter
sin
egen
avbild.
ven
hr
ser
vi
Tanners
tankar
om
plastisk
natur
i
verkan
nr
Gud
formar
sjlen
efter
sin
avbild
och
drmed
sknker
den
egenskaper
som
den
inte
tidigare
hade
tillgng
till.
Fr
sjlen
upplevs
detta,
som
Johannes
skriver
ovan,
som
att
den
och
dess
ynkligheter
vittrar
bort
eller
smlter
samman
och
slutligen
dr
s
att
Gud
kan
ge
den
nytt
liv
i
gudsfreningen:
All
this
God
brings
to
pass
by
means
of
this
dark
contemplation;
wherein
the
soul
not
only
suffers
this
emptiness
and
the
suspension
of
these
natural
supports
and
perceptions,
which
is
a
most
afflictive
suffering
[],
but
likewise
He
is
purging
the
soul,
annihilating
it,
emptying
it
or
consuming
in
it
[]
all
the
affections
and
imperfect
habits
which
it
has
contracted
in
its
whole
life.102
terigen
kan
vi
hr
g
till
van
Gennep
och
Turners
liminalitetsbegrepp.
Den
pre-liminala
fasen
har
allts
varit
perioden
mellan
den
frsta
nattens
slut
och
brjan
p
den
andra
natten,
med
andra
ord
nr
personens
identitetsmarkrer
varit
centrerade
i
rollen
som
erfaren
mystiker
och
person
med
en
hgre
niv
av
sjlslig
rening
som
i
egenskap
av
detta
brjat
vnda
sig
bort
frn
det
som
r
vrldsligt.
Nr
Gud
lter
den
andra
natten
drabba
personen
genom
att
ta
ifrn
denne
sina
tolkningsverktyg
och
trygga
strukturer
intrder
personen
i
en
ny
liminal
fas,
som
avslutas
frst
nr
Gud
finner
sjlen
redo
att
uppg
i
en
frening
med
Gud.
De
identitetsmarkrer
som
tas
bort
frst
r
de
som
hr
till
hela
det
vrldsliga
livet,
men
sedan
fljer
ocks
alla
andliga
identitets-,
och
statusmarkrer.
Men
hr
ser
vi
ocks
indikationer
p
en
ontologisk
frndring
i
och
med
den
hr
fasen;
Johannes
uttrycker
sig
i
kraftfulla
termer
nr
han
skriver
att
Gud
101
Dark
night,
bok
II,
kapitel
VI,
stycke
1,
s.
50.
102
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
VI,
stycke
5,
s.
51.
32
raserar
(destroys),
frintar
(annihilates),
och
slukar
(consumes)
sjlen
och
dess
tidigare
identitetsmarkrer
fr
att
kunna
bygga
upp
den
igen,
och
d
som
gudomliggjord.
Johannes
skyndar
sig
att
frklara
den
hr
frndringsprocessen
med
en
passande
metafor:
this
purgative
and
loving
knowledge
or
Divine
light
whereof
we
here
speak
acts
upon
the
soul
which
it
is
purging
and
preparing
for
perfect
union
with
it
in
the
same
way
as
fire
acts
upon
a
log
of
wood
in
order
to
transform
it
into
itself.103
Han
frklarar
vidare
att
p
samma
stt
som
elden
gradvis
omvandlar
det
den
brinner
p
till
sig
sjlv,
det
vill
sga
vrme,
ljus,
och
flammor
p
samma
stt
bearbetar
Gud
sjlen
under
den
hr
natten.
Fr
att
ljuset,
flammorna
och
vrmen
ska
kunna
sprida
sig
och
bli
starkare
mste
vedklabben
brnnas
ner
fr
att
dess
energi
ska
kunna
verfras
till
elden.
Till
slut
r
vedklabben,
det
vill
sga
det
vrldsliga,
bara
aska,
men
s
lnge
det
tillfrs
nytt
brnsle
till
elden
(sjlen)
kommer
den
att
fortstta
brinna.
Gud
r
det
brnsle
som
sjlen
livnr
sig
p
nr
den
uppntt
freningen,
och
den
kommer
inte
lngre
att
behva
ngot
av
de
tidigare,
det
vill
sga
praktikerna,
upplevelserna
och
vad
annat
personen
tidigare
hmtat
sitt
brnsle
frn.
En
av
de
tydligast
formulerade
passagerna
vad
gller
bde
socio-ontologiska
frndringar
och
gudomliggrelse/gudsfrening
r
denna,
frn
andra
bokens
tredje
kapitel:
In
the
state
of
union,
however,
they
will
work
great
things
in
the
spirit,
[]
and
their
works
and
faculties
will
then
be
Divine
rather
than
human,
as
will
afterwards
be
said.
To
this
end
God
is
pleased
to
strip
them
of
this
old
man
and
clothe
them
with
the
new
man,
who
is
created
according
to
God,
as
the
apostle
says,
in
the
newness
of
sense.104(Min
kursivering)
103
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
X,
stycke
1,
s.
65.
104
Dark
Night,
bok
II,
kapitel
III,
stycke
3,
s.
45.
33
I
stycket
innan
detta
talar
Johannes
frst
om
hur
mystikerna
p
sin
vg
mot
gudsfreningen
r
som
sm
barn
i
sitt
stt
att
se
p
och
frhlla
sig
till
Gud,
det
vill
sga
att
de
fortfarande,
likt
sm
barn,
ibland
tappar
sitt
fokus
och
blir
distraherade
av
andra
ting,
och
att
detta
beror
p
att
de
nnu
inte
blivit
tillrckligt
renade
och
andligt
mogna
fr
att
kunna
motta
freningen.
Innan
perfektionen
i
gudsfreningen
kommer
de
nmligen
alltid
att
tminstone
delvis
ha
vrldsliga
eller
sjlviska
skl
fr
sina
handlingar
medvetet
eller
omedvetet
eftersom
de
i
egenskap
av
skapade
mnniskor
r
behftade
med
olika
laster
och
fel.
Detta
beror
som
sagt
inte
p
att
de
r
onda
eller
egoistiska,
utan
fr
att
de
helt
enkelt
r
andligt
omogna
och
inte
frstr
bttre.
Men
nr
de
genomgtt
ntterna
och
frenats
med
Gud
kommer
deras
natur
och
sinnen
vara
gudomliggjorda,
och
alla
handlingar,
in
the
state
of
union,
kommer
motiveras
av
Guds
vilja
istllet
fr
deras
egen.
Nr
Johannes
skriver
att
Gud
kommer
avklda
dem
den
gamla
mnniskan
fr
att
kunna
istllet
iklda
dem
den
nya
och
i
Guds
avbild
formade
mnniskan
avser
han
frmodligen
frmst
reningsprocessen
under
andens
natt.
Nr
han
skriver
att
mnniskans
sinnen
och
handlingar
kommer
att
vara
Divine
rather
than
human
ppnar
det
ter
fr
mjligheten
att
Johannes
avser
en
socio-ontologisk
frndring
inom
ramen
fr
ntterna.
Innan
vi
gr
ver
till
resultat
och
slutsats
gr
vi
hr
en
kort
summering
av
andens
natt.
Den
andra
natten
har,
likt
den
frsta,
starka
drag
av
att
vara
en
liminal
fas
dr
mystikern
separeras
och
renas
frn
en
tidigare
identitet
och
status
fr
att
efter
natten
kunna
upptas
i
en
annan.
reningselement
terkommer
i
ett
flertal
stycken
om
rening,
och
vi
ser
att
den
andra
natten
r
av
en
lngt
mer
drabbande
och
omvlvande
karaktr.
Texten
ppnar
fr
en
diskussion
om
socio-ontologisk
frndring
i
flera
av
de
utvalda
styckena
dr
Johannes
anvnder
formuleringar
som
att
Gud
frintar
den
gamla
sjlen,
fr
att
teruppbygga
den
igen
formad
i
sin
avbild,
och
starka
indikationer
finns
p
att
Tanners
syn
p
mnsklig
natur
gr
att
applicera
p
Johannes
beskrivning
av
densamma.
Frfattaren
visar
fram
ett
explicit
inflytande
frn
bland
andra
Pseudo-Dionysuis
och
anvnder
genomgende
ett
apofatiskt
sprk.
34
6.
Resultat
Vi
har
sett
ovan
att
Johannes
av
Korset
beskriver
sina
dunkla
ntter
som
reningsfaser
med
terminologi
som
gr
att
frst
dels
utifrn
en
teori
om
liminalitet
som
den
vi
hittar
hos
Turner
och
van
Gennep,
och
dels
utifrn
en
tanke
om
den
mnskliga
naturen
som
plastisk.
Vi
kan
se
reningselementen
i
formuleringar
som
exempelvis
att
Gud
frintar
det
gamla,
och
liminalitetsaspekter
i
de
passager
dr
frfattaren
beskriver
det
som
att
Gud
separerar
mystikern
frn
allt
denne
tidigare
knt
till
fr
att
skala
ner
hen
till
en
slags
bar
mnsklighet
fr
att
sedan
teruppbygga
hen
i
sin
avbild.
Tillsammans
med
liminalitet
och
reningselement
i
ntterna
finns
dr
ven
drag
av
jagupplsning
i
Johannes
texter,
vilket
framkommer
tydligast
i
den
andra
natten
nr
frfattaren
anvnder
den
retorik
om
frintelse,
rasering
et
cetera.
Nr
jaget
sedan
uppntt
frening
med
Gud
r
det
inte
lngre
en
eget
separat
existens,
utan
en
existens
som
r
gudomliggjord
och
sledes
mer
gudomlig
n
mnsklig,
och
som
lyder
Guds
vilja,
inte
sin
egen
vilket
talar
fr
tankar
om
on
en
socio-ontologisk
frndring
hos
Johannes.
Processen
s
som
frfattaren
skildrar
den
har
starka
drag
av
samma
synergi-tanke
som
Lossky
formulerat
i
sin
text,
och
han
anvnder
ett
klassiskt
apofatiskt
sprk
som
visar
p
inflytandet
frn
Pseudo-Dionysius.
Synergi-tanken
syns
tydligt
formulerad
i
brjan
av
texten,
tillsammans
med
samma
typ
av
tankar
som
utgr
Coakleys
teori
om
sjlens
inherenta
lngtan
och
begr
efter
Gud,
d
Johannes
frklarar
att
mystikern
motiveras
av
sin
inneboende
lngtan
efter
Gud,
och
m
vara
den
som
vljer
att
pbrja
processen
men
kommer
ingenstans
om
inte
Gud
bestmmer
sig
fr
att
stiga
in
och
verka
inom
personen
och
p
s
stt
hjlpa
personen
utvecklas
och
renas.
Det
apofatiska
sprket
kommer
till
uttryck
bland
annat
nr
frfattaren
talar
om
mrkret
som
ett
gudomligt
ljus
som
r
fr
starkt
fr
sjlen
att
ta
in
och
d
upplevs
som
mrker.
Det
finns
ven
implicita
toner
av
apofatiska
resonemang
genomgende
p
de
stllen
dr
Johannes
ppekar
att
sjlen
inte
frmr
ta
in
och
frst
Guds
fullstndiga
transcendens,
vilket
gr
att
mystikern
kan
tolka
detta
som
en
frnvaro
av
Gud
eftersom
gudsnrvaron
verstiger
mnsklig
perceptionsfrmga.
Vi
ser
ocks
att
det
finns
tydliga
likheter
mellan
Tanners
teori
om
plasticitet
och
hur
frfattaren
skildrar
sjlens
frndringar
och
anpassningar
till
sina
nya
villkor.
Johannes
skildrar
processen
som
en
lngvarig,
kanske
till
och
med
35
livslng,
praktik
med
vissa
asketiska
drag
som
liknar
den
process
med
yttre
och
inre
bn
som
finns
inom
stkyrkorna.
Johannes
text
har
flera
likheter
med
stortodox
thosisteologi
och
praktik
ssom
den
skildras
bde
hos
teologerna
i
kapitlet
om
historisk
bakgrund
och
n
mer
hos
Lossky.
Det
framkommer
inga
indikationer
i
texten
p
att
Johannes
sg
ngon
konflikt
mellan
dogm
och
mystik,
som
ju
r
en
av
huvudpunkterna
i
Losskys
kritik,
men
ngon
nrmare
underskning
av
det
frhllandet
har
inte
varit
relevant
hr.
Johannes
syn
p
natur
och
nd
som
sdant
formuleras
aldrig
explicit,
men
inom
kontexten
fr
en
gudomliggrande
process
tycks
han
nd
falla
in
under
ett
katolskt
ramverk
vilket
knappast
r
frvnande
givet
hans
egen
trostillhrighet.
Detta
till
trots
r
frfattarens
skildring
av
den
mystika
processen
i
flera
avseenden
pfallande
lik
Losskys
egen,
vilket
motsger
mycket
av
den
kritik
han
riktar
mot
vstkyrkorna.
7.
Slutsats
Efter
att
ha
lst
och
analyserat
primrtexten
utifrn
de
ramar
som
sattes
upp
under
syfte
och
frgestllning
samt
centrala
begrepp,
och
redovisat
resultaten
av
sagda
analys
ovan
r
slutsatsen
att
vi
kan
applicera
den
ortodoxa
thosisteologin
p
vstkyrklig
mystik,
och
Johannes
av
Korsets
teologi
om
gudomliggrelse
ligger
s
pass
nra
den
stliga
att
den
utan
strre
problem
gr
att
frst
som
en
vstlig
variant
av
stkyrkans
thosis.
Som
redovisat
ovan
kan
vi
lsa
sjlens
dunkla
natt
som
en
liminal
och
renande
fas
p
vgen
mot
thosis
som
ven
indikerar
en
socio-ontologisk
frndring
i
och
med
processen
och
den
senare
freningen,
och
att
sjlens
inherenta
lngtan
efter
Gud
kan
vara
bde
motivation
fr
fortsatt
mystik
praktik
och
huvudfaktor
i
det
lidande
som
mystikern
upplever.
Drmed
kan
vi
ocks
se
denna
renande
och
liminala
fas
som
ett
sista
avgrande
steg
p
vgen
mot
gudsfrening.
Vidare
har
vi
sett
att
svl
teorier
om
plasticitet
som
utvecklingspsykologi
och
liminalitet
underlttar
lsningen
av
mystika
frndringsprocesser
och
tillfr
nya
dimensioner
till
rdande
diskussioner.
Vladimir
Losskys
kritik
av
Vstkyrkan
fr
att
ha
tappat
sin
mystik
och
istllet
fokusera
p
dogmer
r
drmed,
som
skrevs
i
inledningen,
en
reduktionistisk
och
anakronistisk
lsning
som
inte
tar
tillrcklig
hnsyn
till
vstkyrkliga
mystika
traditioner,
och
som
drfr
rimmar
illa
med
verkligheten.
Johannes
av
Korsets
Dark
Night
of
the
Soul
36
r
thosisteologi
med
klassiska
stkyrkliga
element
som
ligger
nra
Losskys
egen
syn
p
thosis.
37
Referenser
Aumann,
J.,
Christian
Spirituality
in
the
Catholic
Tradition,
San
Francisco:
Ignatius
Press,
1985.
Coakley,
S.,
God,
Sexuality,
and
the
Self:
An
Essay
on
the
Trinity,
Cambridge:
Cambridge
University
Press,
2013.
Coe,
J.H.,
Musings
on
The
Dark
Night
of
the
Soul:
Insights
From
St.
John
of
the
Cross
On
a
Developmental
Spirituality,
Journal
of
Pshychology
and
Theology,
vol
28,
nr
4,
2000,
s.
293-307.
Finlan,
S.,
Kharlamov,
V.,
[Red.],
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
Cambridge:
James
Clarke
&
Co.,
2006.
Finch,
J.,
Irenaeus
on
the
Christological
Basis
of
Human
Divinization
i
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
[Red.]
Finlan
&
Kharlamov,
Cambridge:
James
Clarke
&
Co,
2006,
s.
86-103.
Grenholm,
C.H.,
Att
frst
religion:
metoder
fr
teologisk
forskning,
Lund:
Studentlitteratur,
2006.
Kharlamov,
V.,
Emergence
of
the
Deification
Theme
in
the
Apostolic
Fathers
i
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
[Red.]
Finlan
&
Kharlamov,
Cambridge:
James
Clarke
&
Co,
2006a,
s.
51-66.
Kharlamov,
V.,
Deification
in
the
Apologists
of
the
Second
Century
i
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
[Red.]
Finlan
&
Kharlamov,
Cambridge:
James
Clarke
&
Co,
2006b,
s.
67-85.
Korset,
Johannes
av,
Dark
Night
of
the
Soul,
New
York:
Dover
Publications
Inc.,
2003
(1935).
versttning:
Peers,
E.
Allison,
frn
P.
Silverio
de
Santa
Teresas
utgva.
Lossky,
V.,
stkyrkans
Mystiska
Teologi,
Skellefte:
Artos
&
Norma,
2011
(1997).
McIntosh,
M.,
Mystical
Theology:
the
Integrity
of
Spirituality
and
Theology,
Oxford:
Blackwell
Publishing,
1998.
Puchniak,
R.,
Augustines
Conception
of
Deification,
Revisited
i
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
[Red.]
Finlan
&
Kharlamov,
Cambridge:
James
Clarke
&
Co,
2006,
s.
122-
133.
Pseudo-Dionysius,
Theologia
Mystica:
Being
the
Treatise
of
St.
Dionysius,
Pseudo-
Areopagite,
On
Mystical
Theology,
Together
With
the
First
and
Fifth
Epistles,
versttning,
Alan
W.
Watts,
New
York:
Holy
Cross
Press,
1944.
Tanner,
K.,
Christ
the
Key,
Cambridge:
Cambridge
University
Press,
2010.
38
Turner,
V.,
The
Ritual
Process:
Structure
and
Anti-Structure,
New
York:
Aldine
de
Gruyter,
2008
(1969).
Van
Gennep,
A.,
The
Rites
of
Passage,
London:
Routledge,
2010
(1960).
Vishnevskaya,
E.,
Divinization
and
Spiritual
Progress
in
Maximus
the
Confessor,
i
Theosis:
Deification
in
Christian
Theology,
[Red.]
Finlan
&
Kharlamov,
Cambridge:
James
Clarke
&
Co,
2006,
s.
134-145
39
Bilaga
Dark
Night
of
the
Soul
dikten
i
sin
helhet
1.
On
a
dark
night
/
Kindled
in
love
with
yearnings
oh,
happy
chance!
I
went
forth
without
being
observed
/
My
house
being
now
at
rest.
2.
In
darkness
and
secure
/
By
the
secret
ladder,
disguised
oh,
happy
chance!
In
darkness
and
concealment
/
My
house
being
now
at
rest.
3.
In
the
happy
night
/
In
secret,
when
none
saw
me
/
Nor
I
beheld
aught
/
Without
light
or
guide,
save
that
which
burned
in
my
heart.
4.
This
light
guided
me
/
More
surely
than
the
light
of
noonday
/To
the
place
where
he
(well
I
knew
who!)
was
awaiting
me
-
/
A
place
where
none
appeared.
5.
Oh,
night
that
guided
me
/
Oh,
night
more
lovely
than
the
dawn
/
Oh,
night
that
joined
Beloved
with
lover
/
Lover
transformed
in
the
Beloved!
6.
Upon
my
flowery
breast
/
kept
wholly
for
himself
alone
/
There
he
stayed
sleeping,
and
I
caressed
him
/
And
the
fanning
of
the
cedars
made
a
breeze.
7.
The
breeze
blew
from
the
turret
/
As
I
parted
his
locks;
/
With
his
gentle
hand
he
wounded
my
neck
/
And
caused
all
my
senses
to
be
suspended.
8.
I
remained,
lost
in
oblivion;
/
My
face
I
reclined
on
the
Beloved.
/
All
ceased
and
I
abandoned
myself
/
Leaving
my
cares
forgotten
among
the
lilies.
- Johannes
av
Korset
- Dark
Night
of
the
Soul
(1582-85)
40