You are on page 1of 11

ALYANSA NG MGA TAGAPAGTANGGOL NG

WIKANG FILIPINO

MGA
ARGUMENTO
WIKA AT BAYAN, IPAGLABAN!
Para maging epektibong wikang panturo ang
BALANGKAS NG
Filipino, KAILANGAN ITURO AT LINANGIN ITO
TALAKAYAN BILANG ASIGNATURA

ARGUMENT 4-6 BAHAGI NG COLLEGE READINESS STANDARDS


ANG FILIPINO AT PANITIKAN
Sa ibang bansa, MAY ESPASYO RIN SA KURIKULUM
ANG SARILING WIKA BILANG ASIGNATURA, bukod
pa sa pagiging wikan panturo nito

GENERAL MEETING | 2020


Pagpapatupad sa Artikulo XIV, Seksyon 6 ng
ITURO AT Saligang Batas 1987 na nagsasabing: ANG FILIPINO

LINANGIN ANG DAPAT MAGING MIDYUM NG OPISYAL NA


KOMUNIKASYON AT NG SISTEMANG PANG-

BILANG EDUKASYON
Hindi maipapatupad ang Konstitusyon kung

ASIGNATURA walang asignaturang Filipibo sa lahat ng antas ng


edukasyon
A R G U M E N T O 4: P A RA M A G ING Ang Filipino ay lilinang sa kasanayan ng mga
E P E K TI B O N G W I K A NG P A NT URO estudyante sa paggamit ng wikang pambansa sa
A N G F I L I P I NO , K A I L A NG A N
intelektwal na diskurso na kinakailangan sa
IT U R O A T L I N A NG I N I T O B IL A NG
epektibong paggamit nito bilang midyum sa iba
A S IG N A T U R A
pang asignatura

GENERAL MEETING | 2020


"ang pagbura sa Filipino sa kolehiyo ay hakbang
ITURO AT paurong" sapagkat babawasan pa "nito ang
oportunidad para sa intelektwalisasyon" ng Filipino
LINANGIN (San Juan, 2015)
Ang pagpaslang sa wika ay pagbura rin sa
BILANG pagkatao mismo ng mga mamamayan (Fakulti ng
Sining at mga Wika ng PNU, 2014)
ASIGNATURA "Gamit ang Filipino bilang larangan, itinatampok at
binubuo nito ang pagkatao at pagkakakilanlan ng
A R G U M E N T O 4: P A RA M A G ING ating lahi na pundasyon ng ating kamalayan, at
E P E K TI B O N G W I K A NG P A NT URO kalinangan."
A N G F I L I P I NO , K A I L A NG A N Kailangang ISA-FILIPINO ang diwa ng mga mag-
IT U R O A T L I N A NG I N I T O B IL A NG aaral. Hindi sapat bilang midyum ng talastasan,
A S IG N A T U R A kundi isang wika na salalayan sa iba't ibang
diskursong pang-akademiko at panlipunan

GENERAL MEETING | 2020


KAISIPANG DAPAT MAIKINTAL SA ISIPAN

GAMIT ANG FILIPINO


BILANG LARANGAN,
ITINATAMPOK AT
BINUBUO NITO ANG
PAGKATAO AT
PAGKAKAKILANLAN
NG ATING LAHI
FAKULTI NG SINING AT MGA WIKA NG PNU (2014)
"College Readiness Standards ay sumasaklaw sa Filipino

IBAHAGI ANG at Panitikan sa pamamagitan ng CHED Resolution No.


298-2011" (San Juan, 2015)

FILIPINO AT "Sumasaklaw ang ang CRS ang kasanayan o kompetensi


na dapat makamit ng isang estudyante sa iba't ibang
PANITIKAN SA asignatura bago sila magkolehiyo bilang paghahanda sa
kolehiyo" (San Juan, 2015)
GENERAL Kasama sa CRS ang asignaturang Science, Mathematics,

EDUCATION English, Filipino, Literature, Humanities, at Social


Science

CURRICULUM "Sa aktwal na CRS, inaasahan ang patulog na


pagyabong sa kompetensing nakuha sa hayskul mula
A R G U M E N T O 5 : BA HA G I NG kolehiyo gaya ng Science (Science, Technology, and
C O L L E G E R EA D I NE SS Society), Mathematics (Mathematics in the Modern
S T A N D A R D S A NG FI L I P I NO A T World), English (Purposive Communication), Humanities
P A N ITI K A N (Art Appreciation), at Social Science (The
Contemporary...

GENERAL MEETING | 2020


World at Readings in Philippine History) sa required core
courses sa bagong General Education Curriculum na
IBAHAGI ANG nasa CMO No. 20, Series of 2013" (San Juan, 2015)
"Ang Filipino at Panitikan/Literatura laman ang
FILIPINO AT asignaturang nasa College Readiness Standards ngunit

PANITIKAN SA
hindi isinama ng CHED sa required courses sa bagong
Genreal Education Curriculum na nasa CMO No. 20,

GENERAL Series of 2013" (San Juan, 2015)


Lohikal lamang na ipagpatuloy ang paglinang sa

EDUCATION kompetensi sa Filipino at Panitikan/Literatura sa


tersyarya tulad ng mga asignaturang nasa CRS at bahagi
CURRICULUM ng GEC sa kolehiyo
Imposibleng malinang sa hayskul lamang ang
A R G U M E N T O 5 : BA HA G I NG kompetensi ng estudyante sa Filipino at
C O L L E G E R EA D I NE SS Panitikan/Literatura sa hayskul lamangd
S T A N D A R D S A NG FI L I P I NO A T
P A N ITI K A N

GENERAL MEETING | 2020


NALILIMOT NG BAWAT ISA SA INYO NA
HABANG NAPAG-IINGATAN ANG ISANG
BAYAN ANG KANIYANG WIKA, NAPAG-
IINGATAN DIN NITO ANG KATIBAYAN NG
KANIYANG PAGLAYA, KATULAD NG
PAGPAPANATILI NG ISANG TAO SA
KANIYANG KASARINLAN, UPANG
MAPANATILI NIYA ANG KANIYANG
SARILING PARAAN NG PAG-IISIP. ANG
WIKA ANG PAG-IISIP NG BAYAN.

JOSÉ RIZAL, EL FILIBUSTERISMO


MAY ESPASYO
Sa Chulalongkorn University sa Thailand, bahagi sa
SA KURIKULUM required subjects sa General Education program

ANG SARILING ang wikang Thai (Chulalongkorn University, 2006)


Required subject sa Malaysia ang Bahasa Melayu

WIKA BILANG gaya ng pinatutunayan ng requirements for


graduation sa Universiti Sains Malaysia (2017),

ASIGNATURA Universiti Kebangsaan Malaysia (2017), at Universiti


Tenaga Nasional (2016)
A R G U M E N T O 6 : SA I BA NG Required subject sa Indonesia ang Bahasa
B A N S A , MA Y E SP A SY O R IN SA Indonesia sa mga unibersidad gaya ng Universitas
K U R IK U L U M A NG SA RI L I NG Gadjah Mada (2017) at Institut Teknologi Bandung
W IK A B I L A N G A SI G NA T U RA , (2017)
B U K O D P A S A P A G I G I NG WIK A N
P A N TU R O N I T O

GENERAL MEETING | 2020


MAY ESPASYO
Lohikal ang pagkakaroon ng asignaturang wikang
SA KURIKULUM sarili sa antas tersyarya dahil ito rin ang

ANG SARILING "akademikong wika" na kailangan sa matalas na


pag-unawa sa mga aralin at sa pagsasagawa ng

WIKA BILANG pananaliksik na makabuluhan sa mga mamamayan


ng komunidad ng estudyante

ASIGNATURA "...academic language refers to the language used


in school to acquire new or deeper understanding
A R G U M E N T O 6 : SA I BA NG of the content and to communicate that
B A N S A , MA Y E SP A SY O R IN SA understanding to others" (Gottlieb at Ernst-Slavit,
K U R IK U L U M A NG SA RI L I NG 2014)
W IK A B I L A N G A SI G NA T U RA ,
B U K O D P A S A P A G I G I NG WIK A N
P A N TU R O N I T O

GENERAL MEETING | 2020


MAKAPANGYARIHAN ANG
WASTO AT MABUTING
PAGGAMIT NG ATING
WIKA. ISA ITONG DAAN
UPANG MAGKAROON
TAYONG MGA PILIPINO
NG MATATAG NA
PAGKAKAKILANLAN.
DESIREE REYNO, FILIPINO SUBJECT AREA
COORDINATOR NG ATENEO GRADE SCHOOL (2018)

You might also like