Lunds universitet VT 2011

Statsvetenskapliga institutionen STVA11/Statsvetenskaplig

introduktion
Petter Narby

Hemtentamen

Maximilian Ludvigsson
920330-4853
920330-4853 STVA11/Statsvetenskaplig introduktion
Petter Narby

Fråga 1
Makt är ett mycket omtvistat begrepp inom statsvetenskapen, både för hur
begreppet ska definieras och hur man ska kunna mäta förekomsten av makten.
Jag ämnar här skissa upp en undersökning av makten inom Lunds kommun.
Som utgångspunkt har jag valt att studera hur det demokratiska systemet fungerar,
i vilken utsträckning har politikerna makt och hur motsvarar detta väljarstödet?
Går det att hitta avvikelser och vilka betydelser har detta? Jag försöker också
tillämpa denna metod på andra områden inom kommunen med hög
maktkoncentration för att se hur skillnaden mellan hur makten bör se ut enligt
överenskommanden och regelverk för att sedan undersöka hur detta uttrycker sig i
de reella besluten. Genom att därefter använda en jämförande metod på dessa
olika fall vill jag undersöka om ett mönster kan urskiljas.
Jag har börjat med att utgå från en utveckling av frågeställningen genom att
göra den mer applicerbar på empiriska studier. När det gäller de olika begreppen
och teorierna så ska jag arbeta med en tredimensionell maktsyn som härstammar
från Steven Lukes kritik mot Dahls maktbegrepp (Boréus 2009, 120-122). Jag
valde detta eftersom det är mer övergripande än vissa av de snävt definierade
begreppen och som på ett strukturerat sätt tillåter mig att dela in makten i olika
kategorier som sedan blir tillstånd av olika operationaliseringar (och av olika grad
av svårighet vid operationaliseringen).
Den första dimensionen innefattar direkta beslut mellan två synliga parter, ”A
har makt över B i den utsträckning A kan få B att göra något som B inte annars
skulle göra” (Dahl citerad i Boréus 2009, s. 116). Denna maktdimension
fokuserar till största del på makthavarna och de beslut de tar i frågor där det
existerar en tydlig intressekonflikt.
Den andra dimensionen utvidgar begreppet och tar också hänsyn till ”icke-
beslut” (Badersten & Gustavsson 2010, s. 70). Fokus är på vem som bestämmer
vad som kommer upp till beslutsfattarna, vem som skriver dagordningen och
huruvida det existerar ett oformellt påverkande.
Den tredje och mest svårgreppliga dimensionen beskriver de olika strukturer
som kan finnas i samhället. Fokus är på vad och vem som bestämmer önskningar
och livsplaner hos individer och förmågan att påverka opinionen.
För att ha möjlighet att studera dessa maktdimensioner med mätbara data krävs
en operationalisering till verkliga förhållanden av dessa begrepp. En omskrivning
av den första dimensionen där den inte förlorar mycket av sin reliabilitet kan vara
att studera vilka, inom kommunen, som genom sina beslut kan ingripa i en
betydande andel av invånarnas liv.
Denna definition omfattar alltså inte bara beslutsfattarna inom det kommunala
utan också privatpersoner som är i besittning av maktpositioner, till exempel
fastighetsägare eller höga chefer inom näringslivet.
Nästa utmaning är att utveckla en metodik som kan ge mig den informationen
jag behöver. Det demokratiska ideal vi har idag innebär att folket (här: de
myndiga invånarna i Lunds kommun) i rättvisa val röstar på de representanter de
antingen tycker representerar den egna personen bäst eller den kandidat de tycker
är mest lämpad att styra i kommunen (Lewin 2007, s. 73-74). Enligt ovanstående

1
920330-4853 STVA11/Statsvetenskaplig introduktion
Petter Narby
modell bör alltså de makthavarna i kommunen ha beslutsfattande makt som är
proportionerlig mot deras väljarstöd i det senaste valet.
Att undersöka vilka beslutsprocesser som är avvikande enligt denna modell och
sedan undersöka varför dessa enstaka fall utmärker sig (Badersten & Gustavsson
2010, s. 110) tror jag är intressant för studien eftersom vi då kan hitta andra
förklaringar till innehavandet av makt förutom den av institutionen eller
överenskommelsen givna, alltså makt enligt den andre eller tredje dimensionen.
Har till exempel männen större manöverutrymme än kvinnorna i
kommunfullmäktige och påverkas stora beslut inte av vilka som tar besluten utan
av andra, okända parametrar, i så fall – hur tar vi reda på dessa parametrar?
Genom att använda denna metod för att hitta avvikande fall även i andra
områden där människor är i maktposition och att här jämföra den av deras
position givna makt med den beslutskraft de har för att få igenom sina beslut. För
att detta ska fungera krävs ett mätbart beslutsfattande inom organisationen som
innehar makt och ett regelverk eller överenskommelse som delegerar ut makt
mellan olika aktörer. Detta för att kunna dra slutsatser om olika samhällslikheter i
maktutövningen som sedan kan användas för maktstudier även på andra
maktutövande institutioner som på grund av de ovan ställda kraven inte kan
undersökas i min undersökning (Lundquist 1993, s. 73).
Min undersökning ämnar alltså undersöka eventuella skillnader mellan den
överenskomna och den reella makten och genom att undersöka orsakerna till dessa
skillnader kan det vara möjligt att hitta mer grundläggande maktstrukturer i
kommunen som då är viktiga att ta hänsyn till i reglerandet av makten. Helt enkelt
en jämförande metodik som tillämpar principen ”mest olika”, där fallen
representeras av de olika maktcentraliseringarna med den gemensamma variabeln
maktstruktur och de andra variablerna ska vara så skiftande som möjligt för att få
den mest kompletta analysen (Badersten & Gustavsson 2010, s. 104-108).
Studien är inte utan sina nackdelar, bland annat att jag i den enbart begränsar
mig till institutioner med tydliga regelverk och mätbara beslutsprocesser och
dessutom tar jag inte någon särskild hänsyn till media och vad individernas beslut
och institutionernas regelverk grundar sig i men då jag ansåg att det var utanför
området för min tolkning av frågeställningen så ansåg jag att det var överflödigt.
Sammanfattningsvis så har jag skissat upp ett förslag som ämnar undersöka
makten i Lunds kommun. Jag åstadkommer detta genom att använda komperativ
metod på de fall inom både kommunstyrelsen och andra maktinstitutioner som
avviker ifrån det på förhand överenskomna (i kommunstyrelsen fall
demokratiprincipen) och varför de avviker. Genom dessa försök hoppas jag kunna
bättre beskriva vilka maktparametrar som existerar i lund med avseende främst på
maktens andra och tredje dimension och med konkreta förslag kunna förbättra
reglerandet av makten inom de olika institutionerna.

2
920330-4853 STVA11/Statsvetenskaplig introduktion
Petter Narby

Fråga 2
I denna essä ämnar jag analysera artikeln ”Läkare: Lagen sänder ut fel signaler
om Sverige” i Aftonbladet den 20/5 2008 av Johanna Melén i vilken en överläkare
(Henry Ascher) kritiserar ett lagförslag som innebär att asylsökande vuxna enbart
får rätt till akut vård. Dessutom blir följden, enligt artikelförfattarens tolkning av
lagförslaget, att de asylsökande som har fått sin förfrågan avslagen riskerar att
betalningsskyldiga för hela sin sjukhusvistelse. Detta är enligt dem och en av FN:s
rapportörer en kränkning av de mänskliga rättigheterna.
Min analys kommer att utgå från olika moderna perspektiv på rättvisa och
angripa artikelns innehåll utifrån dessa. Av dessa har jag främst valt att fokusera
på begreppen rättvisa utifrån ett främst institutionellt perspektiv och rättvisa
utifrån ett främst procedurellt perspektiv och belysa dessa utifrån om de tolererar
den ojämlikhet som utestängningen av individer från sjukvården innebär.
Dessa teorier har gemensamt att de alla har en syn på människan som en i
grunden jämlik varelse och alla förespråkar jämlikhet någon form, däremot skiljer
sig uppfattningen både vid hur man behandlar någon rättvist och hur man
rättfärdigar jämställdheten (Beckman 2009, s. 44). Min essä fokuserar enbart på
rättviseperspektivet så jag nöjer mig med att beskriva människor som i grunden
jämlika (Beckman 2009 s. 44-49).
Rättvisa kan delas upp i tre områden där den agerar, antingen hos personen, i
institutionen eller i proceduren. I den klassiska statsvetenskapen dominerar
rättvisan utifrån personen med förespråkare som Aristoteles och Cicero och även
hos läkaren i artikeln kan vi återknyta ett sådant resonemang när han menar att
”vårdpersonal kan känna sig tvingade att frångå yrkesetiken”. I modern
statsvetenskap brukar man däremot undgå att prata om rättvisan hos de respektive
individerna, eftersom detta är en mycket osäker grund att bygga ett samhälle på,
utan fokus brukar ligga på antingen i institutionen, proceduren eller – vilket som
är vanligast i praktiken – en kombination mellan de två (Reinikainen 2009, s. 55).
Jag börjar med att gå in på jämlikheten i rättvisebegreppet och visa hur det
återknyter på de olika sätten att se på lagförslaget i artikeln. Om vi antar att
rättvisa är att hantera livets godtycke (naturlig slump, sociala omständigheter, tur
och otur i livet) och att det inte är önskvärt att människor på grund av otur ska ha
sämre möjligheter i livet än andra. Fördelningen och jämlikheten definieras här
som optimal när det är omöjligt att skapa en bättre situation för någon utom att
göra det sämre för minst en person (Rawls 2009, s. 239).
Är det då, med denna utgångspunkt, rättvist att låta papperslösa få vård? Ja, är
det möjligt att argumentera, eftersom den eventuellt ökade kostnaden för den
enskilde skattebetalaren när de utom-medborgerliga får vård kan anses vara
marginell, och så länge vi kan anta att läkarna inte väljer den papperslösa
patienten i ett val där enbart en av två har möjlighet att få vård, så skadar inte
denna fördelning någon. Om däremot rätten till vård skulle ha en betydande effekt
på vårt ekonomiska system och om de som ursprungligen betalat skulle ha sin rätt
åsidosatt skulle svaret varit annorlunda, eftersom utom-medborgliga institutionella

3
920330-4853 STVA11/Statsvetenskaplig introduktion
Petter Narby
fördelar i så fall skulle vara till nackdel för de andra i samhället, som har rätt till
sjukvården i egenskap att vara finansiärer till sjukvården.
Däremot om jämlikheten definieras så att det ska bli en lika stor fördelning av
de primära sociala rättigheterna måste vi fundera på om hälsa ska ingå i dessa,
eftersom detta inte är självklart. Eftersom målet för fördelningen är att alla ska ha
samma verktyg att realisera sina livsplaner måste vi åtskilja om tolkningen siktar
på jämlikhet i livschanser eller ett jämlikt utbud av valmöjligheter (Reinikainen
2009, s. 62) då det förstnämnda inte behöver innefatta en gemensamt finansierad
sjukvård då det, enligt Rawls, inte innefattas i de primära sociala nyttigheterna
(Reinikainen 2009, s. 57).
Att ha ett jämlikt utbud av valmöjligheter förespråkade den brittiska forskaren
Brian Barry. Han menade för att ett val skulle kunna rättfärdiga ett ojämlikt utfall
måste de som växer upp i olika familjer ha så likartade valmöjligheter att det
förutsätter väldigt små skillnader i inkomster och materiella levnadsförhållanden
(Reinikainen 2009, s.61). Dessa båda tankarna om rättvisa i form av att jämna ut
skillnader som uppkommit ur slumpen i livet leder till de starka bakomliggande
tankarna i artikeln att det inte är på grund av ett eget val de asylsökande och
papperslösa är utsatta.
Det intressanta i det här perspektivet är var gränsen för det egna valet går och
det beror ytterst på vilken åsikt man har om människans individualism, det vill
säga hur mycket man anser hör till omständigheterna och vad som är egna val och
eget ansvar.
Ett renodlat procedurellt synsätt utvecklar Nozick när han beskriver hur
överföring av egendom som förskaffats genom rättvist byte eller arbete innebär en
kränkning av individens rättigheter ifall överföringen inte sker frivilligt. Denna,
för nyliberalerna, tonsättande syn på rättvisa är baserat på föreställningen att
individer är rationella varelser som själva vet bäst vilka beslut som passar in i just
deras livsplan alltså att de handlar utifrån den ekonomiska människan (Liedman
2005, s. 292-294; Mill 2009 [1859], s. 200)
Ett annat begrepp som är centralt inom rättvisedebatten idag är förtjänst som
betonar värdet av att individen förtjänar dels de förmåner hon tillskansar sig och
dels även de nackdelar som kan drabba henne på grund av egna val (Reinikainen
2009, s. 60, 65-67).
Alltså så skulle en tolkning av texten utifrån de olika definitionerna av rättvisa
vara att överläkaren stödjer sig på uppfattningen att de papperslösa är offer för
omständigheterna och att migrationsministern, som försvarar förslaget, stödjer sig
på definitionen rättvisa genom förtjänst.
För att sammanfatta så väger den institutionella rättvisan högst hos överläkaren
och vill därför att vi upprättar en institution, vården, för att tillgodose primära
mänskliga nyttigheter, hälsan. Migrationsministern på sin sida förespråkar den
procedurella sidan av rättvisan1 och menar att proceduren måste vara att den som
varit med och betalat för vården, medlemmarna av det svenska samhället, är de
som främst ska utnyttja den. Vilket är helt olika angreppspunkter på definitionen
av rättvisa.

1
Notera att båda principerna finns representerade i bägge parterna och att det är endast gradskillnader som
skiljer de åt. I kontrast till de mer renodlade modeller till exempel Nozik gav uttryck för.

4
920330-4853 STVA11/Statsvetenskaplig introduktion
Petter Narby

Referensförteckning
• Aftonbladet, 2008. ”Läkare: Lagen sänder ut fel signaler om Sverige”.
Nyhetsartikel. 2008-05-20. [Elektronisk]
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2499446.ab?service=print Hämtdatum
2011-02-18.
• Badersten, Björn & Gustavsson, Jakob, 2010. Vad är statsvetenskap?: om
undran inför politiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
• Beckman, Ludvig, 2009. ”Jämlikhet” i Beckman, Ludvig & Mörkenstam (red.)
Politisk teori. Malmö: Liber, s 37-53.
• Boréus i Hallberg, Peter, Jansson, Maria & Mörkenstam, Ulf (red.), 2009.
Tretton texter i politisk teori. 2., [utök.] uppl. Malmö: Liber.
• Lewin, Leif, 2007. Statsvetenskapens grunder. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag.
• Liedman, Sven-Eric, 2005, Från Platon till kriget mot terrorismen: de politiska
idéernas historia. 14. [omarb.] uppl. Stockholm: Bonnier.
• Lundquist, Lennart, 1993. Det vetenskapliga studiet av politik. Lund:
Studentlitteratur.
• Mill, John Stuart, 2009 [1859]. ”Om Friheten” i Hallberg, Peter – Jansson,
Maria – Mörkenstam, Ulf (red.) Tretton texter i politisk teori. 2. [utök.] uppl.
Malmö: Liber, s 183-214.
• Rawls, John, 2009 [1967]. ”Rättvis fördelning” i Hallberg, Peter – Jansson,
Maria – Mörkenstam, Ulf (red.) Tretton texter i politisk teori. 2. [utök.] uppl.
Malmö: Liber, s 183-214.
• Reinikainen, Jouni, 2009. ”Rättvisa” i Beckman, Ludvig & Mörkenstam (red.)
Politisk teori. Malmö: Liber, s 54-73.