1 ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4 DOM 2011-07-19 meddelad i Sollentuna Ml nr B 4541-11

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Norrorts klagarkammare i Stockholm Mlsgande Max Sderberg Simborgarvgen 60 184 37 kersberga Mlsgandebitrde: Jur.kand. Gabriella Alnemark Adding Advice Advokatbyr AB Marknadsvgen 15, 12 tr 183 34 Tby Tilltalad Emil Hudin, 920122-4277 c/o Pehrsson Oxelvgen 29 138 31 lta Offentlig frsvarare: Advokat Ingemar Mrtensson Brottmlsadvokaterna i Stockholm AB Kungsgatan 37, 3 tr 111 56 Stockholm

DOMSLUT Begngna brott 1. Misshandel 2. Narkotikabrott Lagrum 3 kap 5 brottsbalken 1 1 st 6 p och 2 narkotikastrafflagen (1968:64)

Pfljd m.m. 1. Tidigare utdmd skyddstillsyn ska avse ven den nya brottsligheten. (2010-12-22, ATTUNDA TR ENHET 2, B9436/10 ) - vervakningen frlngs till 2012-12-31.
Besksadress Tingsvgen 11 Telefon Telefax 08-561 695 00 08-561 695 01 attunda.tingsratt@dom.se E-post: www.attundatingsratt.domstol.se Expeditionstid mndag - fredag 08:30 - 16:00

Postadress Box 940 191 29 Sollentuna

2 ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4 DOM 2011-07-19 B 4541-11

2. 3.

Fngelse 1 mnad - Fngelsestraffet ska anses helt verkstllt. Frordnande angende tidigare utdmd skyddstillsyn. (2010-12-22, ATTUNDA TR ENHET 2, B9436/10 ) - Srskild freskrift: Emil Hudin ska genomg den behandling mot alkohol- och drogmissbruk som Frivrden i samrd med lkare finner ndvndig. - Srskild freskrift: Emil Hudin ska genomg den behandling som Frivrden finner ndvndig fr att frebygga aggressivitet och anvndningen av vld.

Kriminalvrden Frivrden Sollentuna vervakare vervakare frordnas av Kriminalvrden. Andra lagrum som beropas 1. 28 kap 3 brottsbalken 2. 34 kap 1 1 st 1 p brottsbalken Skadestnd Emil Hudin ska utge skadestnd till Max Sderberg med 35 120 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 11 juni 2011 till dess betalning sker. Brottsofferfond Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersttning 1. Ingemar Mrtensson tillerknns ersttning av allmnna medel med 31 879 kr. Av beloppet avser 18 656 kr arbete, 6 420 kr tidsspillan, 427 kr utlgg och 6 376 kr mervrdesskatt. 2. Gabriella Alnemark tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som mlsgandebitrde med 23 235 kr. Av beloppet avser 15 741 kr arbete, 2 675 kr tidsspillan, 172 kr utlgg och 4 647 kr mervrdesskatt. 3. Kostnaden fr frsvaret och mlsgandebitrdet ska stanna p staten.

3
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

YRKANDEN M.M.

klagaren har yrkat att Emil Hudin ska fllas till ansvar fr grov misshandel och narkotikabrott (ringa brott) enligt vad som framgr av stmningsanskan, bilaga 1.

Max Sderberg har yrkat att Emil Hudin ska betala skadestnd till honom med 35 120 kr jmte rnta enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 11 juni 2011 till dess betalning sker enligt vad som framgr av bilaga 2.

Emil Hudin har erknt grningarna, men gjort gllande att grningen under talspunkten 1 p grund av omstndigheterna vid tillfllet i frga ska bedmas som misshandel och inte grov misshandel.

Emil Hudin har medgett Max Sderbergs skadestndsyrkande.

DOMSKL

Skuldfrgan

talspunkten 1

Genom den utredning som har frebringats i mlet har till att brja med fljande framkommit.

Fredagen den 10 juni 2011 hade Max Sderberg varit p en 18-rs fest. P vg hem frn festen, strax fre kl. 02.00 den 11 juni 2011, passerade han och ngra av hans kamrater, bl.a. Marcus Henriksson, Statoilmacken p Luffarbacken i kersberga fr att kpa Coca Cola och ngot att ta. Utanfr bensinstationen fanns d ven Emil Hudin som var dr tillsammans med en kamrat fr att kpa cigaretter. Max Sderberg och Emil Hudin knde inte varandra sedan tidigare.

4
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

Max Sderberg hade en cykel som han hade lnat av sin mamma. Emil Hudin kte p sin kamrats cykel p omrdet utanfr bensinstationen medan hans kamrat var inne fr att handla. Grningen under talspunkten 1 avser det slag som Emil Hudin erknt att han utdelat mot Max Sderbergs huvud med en glasflaska.

Av de uppgifter som har lmnats av bl.a. Max Sderberg och Emil Hudin framgr att flaskan var tom och hel d slaget utdelades, att den trffade mot vnstra delen av huvudet varvid den gick snder och att den drefter trasiga flaskan i den fortsatta rrelsen kom t halsen p den vnstra sidan. Av det utltande frn Rttsmedicinalverket som klagaren har beropat framgr att srskadan p halsen gr genom huden och lett till att underliggande muskelvvnad kommit i dagen. Enligt samma utltande har skadorna inte ur medicinsk synpunkt varit livshotande men kommer att ge ett bestende 10 cm lngt rr ver halsen p vnster sida, vilket ocks kunnat konstateras d Max Sderberg uppvisat skadan under frhandlingen vid tingsrtten. I utltandet har anmrkts att halspulsdern gr i srskadans nrhet och att en uppkommen skada p den kan ge en ddlig utgng om inte snabb och korrekt sjukvrd ges.

Av de uppgifter som har lmnats av Max Sderberg och Emil Hudin har framkommit att de pratade med varandra strax fre den aktuella grningen, d Max Sderberg satt p marken och funderade ver ett meddelande som han precis hade skrivit till en tjej. Enligt Max Sderberg kom han d att bertta fr Emil Hudin att han hade trnat Mixed Martial Arts (MMA) som r en kampsort dr bl.a. sparkar och markkamp r tillten. Max Sderberg har berttat att han sa det fr att ltta upp stmningen. Max Sderberg har berttat att han tror att han sa att han hade trnat MMA i fyra dagar, medan Emil Hudin har berttat att han uppfattade att Max Sderberg sa att hans trning i kampsporten hade omfattat fyra r. Emil Hudin har berttat att han knde sig trngd av uppgiften om att Max Sderberg hade trnat MMA.

5
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

Nr det gller det fortsatta hndelsefrloppet ger utredningen std fr att Emil Hudin ngon tid hrefter, vid tv olika tillfllen, medvetet har cyklat in i den cykel som Max Sderberg d satt p och att det vid det sista tillfllet blev en s kraftig sammansttning att den cykel som Max Sderberg satt p kte ned p marken. Genom de uppgifter som Max Sderberg sjlv har lmnat, och som vinner std av det Marcus Henriksson har berttat, r det utrett att Max Sderberg drvid uttalade ngot i stil med att han skulle sl Emil Hudin om han fortsatte att cykla p honom och skada cykeln, som var hans mammas.

Om det fortsatta hndelsefrloppet har de inblandade lmnat ngot olika uppgifter. Max Sderberg har berttat att han och Emil Hudin kom att st mitt emot varandra, ga mot ga, att det drvid inte sades ngot frn ngon av dem och att Emil Hudin pltsligt slog honom med flaskan som trffade i huvudet och gick snder och att han drefter knde hur det blev alldeles bltt frn halsen. Han har berttat att han sedan blev jagad av Emil Hudin och en kamrat till denne, men att Emil Hudin stannade efter omkring 20 meter. Max Sderberg har berttat att Emil Hudin drvid inte sa ngot till Max Sderberg, men att Emil Hudins kamrat gjorde det; han frgade om han skulle skra halsen av Max Sderberg. Emil Hudin har berttat att han, mot bakgrund av det Max Sderberg berttat om MMA, inte sg ngon annan utvg n att sl det frsta slaget d Max Sderberg och han stod mitt emot varandra. Han har berttat att slaget fregicks av att ngon, han minns inte vem, sa ngot nedsttande om hans familj. Han har frnekat att han skulle ha jagat Max Sderberg men berttat att hans kamrat gjorde det. Vittnet Marcus Henriksson, som stod alldeles bredvid Max Sderberg, har berttat att Emil Hudin efter pkrningarna cyklade tv varv runt dem. Han har berttat att Emil Hudin d frgade Max Sderberg om denne skulle sl honom och att Max Sderberg d svarade att han skulle det om han skulle cykla p honom igen. Enligt Marcus Henriksson krde drefter Emil Hudin in mot Max Sderberg, slppte ned cykeln till marken och utdelade slaget mot huvudet, utan att de stod ga mot ga mot varandra.

6
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

Den utredning som har frebringats i mlet medger ingen helt sker slutsats om vad som fregtt slaget. Under alla omstndigheter r det dock klart att Emil Hudin, vilket han inte heller har gjort gllande, inte har handlat i ndvrn. Han hade sledes kunnat undg den uppkomna situationen genom att cykla frn platsen. I stllet har han valt att cykla mot Max Sderberg och dennes kamrat fr att drefter utdela det aktuella slaget. Trots de uppgifter som har lmnats av Marcus Henriksson fr utredningen anses nrmast tala fr att Emil Hudin och Max Sderberg, p det stt de lmnat relativt ingende uppgifter om, kom att st mitt emot varandra under en kortare stund varefter slaget utdelades.

Utredningen ger inte std fr att Emil Hudin avsg ngot annat n att trffa Max Sderberg i huvudet. I denna del ska noteras att utredningen, bl.a. Max Sderbergs uppgifter, ger std fr att flaskan var hel d slaget utdelades och att den initialt trffat i huvudet. Han har sledes inte, som grningsbeskrivningen skulle kunna uppfattas, brjat slaget med en trasig flaska. Det r sledes inte visat att Emil Hudins avsikt varit att skadan i halsen skulle uppst. Ngot direkt uppst i frhllande till den skadan r allts inte visat. Att sl en flaska i huvudet p det stt som skett har dock uppenbarligen medfrt en beaktansvrd risk fr att en sdan skada skulle kunna uppst. Hr ska noteras att slaget, enligt vad Marcus Henriksson berttat, kom uppifrn och ned och allts kom att fullfljas frn huvudet och snett ned mot halsen och marken. Emil Hudin har frhllit sig likgiltig i frhllande till att den risken skulle frverkligas. Det freligger drmed tillrckligt uppst i frhllande till den skada som uppsttt i halsen.

Emil Hudin ska fllas till ansvar fr denna grning med den anmrkning som angetts ovan vad gller pstendet att det har varit ett vasst freml. Frgan r nu om brottet, som klagaren har gjort gllande, ska rubriceras som grov misshandel eller misshandel av normalgraden. I denna del gr tingsrtten fljande vervganden.

7
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

Enligt 3 kap. 6 brottsbalken ska vid bedmande av om ett misshandelsbrott r grovt srskilt beaktas om grningen var livsfarlig eller om grningsmannen har tillfogat en svr kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat srskild hnsynslshet eller rhet.

Som skl fr att brottet ska bedmas som grovt har klagaren inte beropat att grningen har varit livsfarlig, men vl att Emil Hudin har visat srskild hnsynslshet och rhet d han anvnt tillhygge och tillfogat Max Sderberg svr kroppsskada.

Enbart den omstndigheten att Emil Hudin har anvnt ett tillhygge i form av en flaska kan inte i sig medfra att brottet ska bedmas som grovt (se bl.a. NJA 1999 s. 269 och RH 1999:144, men annan utgng i NJA 2000 s. 278 dr de skador som uppkom bedmdes som livshotande). Inte heller vad som i mlet har framkommit om hur grningen nrmare har gtt till kan motivera att brottet ska bedmas p det sttet.

Nr det sedan gller den skada som Max Sderberg har drabbats av r den visserligen mycket allvarlig stillvida att den, om flaskan trngt in bara ytterligare ngot i halsen, hade kunnat leda till skada p halspulsdern med risk fr betydligt allvarligare utgng. Att det har frelegat en sdan risk innebr dock inte att skadan r att bedma som en svr kroppsskada i brottsbalkens mening. Av frarbetena till bestmmelsen framgr sledes att man med uttrycket avsett i sig allvarliga skador, ssom frlust av talfrmga, syn eller hrsel samt svrt lyte eller annat svrt kroppsfel. Ett tio centimeter lngt skrsr kan inte i sig anses utgra en svr skada i brottsbalkens mening. ven om skadan p stt nyss har angetts med hnsyn till riskerna fr allvarligare fljder r ytterst allvarlig kan den sledes inte bedmas som svr i brottsbalkens mening.

Med hnvisning till det sagda ska brottet bedmas som misshandel av normalgraden.

8
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

talspunkterna 2 och 3

Eftersom Emil Hudins erknnande vinner std av den utredning som i vrigt har beropats i mlet, bl.a. rapporter frn Rttsmedicinalverket, r talet styrkt. Emil Hudin ska fllas till ansvar fr dessa grningar som ska rubriceras p det stt klagaren angett.

Skadestndsfrgan

Eftersom Emil Hudin har medgett skadestndsyrkandet ska det bifallas.

Pfljdsfrgan

Fr det allvarligaste av de brott som Emil Hudin nu har befunnits skyldig till, misshandel, r stadgat fngelse i hgst tv r.

Enligt 30 kap. 4 brottsbalken ska rtten vid valet av pfljd fsta srskilt avseende vid omstndigheter som talar fr en lindrigare pfljd n fngelse. Som skl fr fngelse fr rtten, utver brottslighetens straffvrde och art, beakta att den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott.

Emil Hudin var endast 19 r vid tidpunkten fr grningen. Han fr drfr enligt vad som anges i 30 kap. 5 andra stycket brottsbalken dmas till fngelse endast om det med hnsyn till grningens straffvrde eller annars (dvs. brottslighetens art eller terfall) finns srskilda skl fr det.

ven misshandel av normalgraden r ett brott av sdan art som talar fr att pfljden ska bestmmas till fngelse. Trots att tingsrtten har gjort bedmningen att det inte r frga om en grov misshandel r det frga om ett brott av mycket allvarligt slag. Brottets art talar allts i sig fr att pfljden ska bestmmas till fngelse.

9
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

Brottet har ocks ett hgt straffvrde, ven om det inte ensamt kan motivera en fngelsepfljd. Det kan visserligen inte, vilket klagaren har psttt, anses visat att Emil Hudin har avsett att skadorna skulle bli allvarligare n vad de faktiskt blev. Ngra sdana frsvrande omstndigheter som avses i 29 kap. 2 1 freligger allts inte. Det har dock varit frga om slag mot huvudet och halsen med ett tillhygge dr riskerna i allmnhet fr nnu allvarligare skador lngt ifrn har varit obetydliga. De riskerna mste Emil Hudin ha insett. Det kan dessutom noteras skadan lpt mycket nra halspulsdern och att endast tillflliga omstndigheter synes ha franlett att det gick s bra som det gjorde.

Med hnvisning till det som har sagts ovan skulle enligt tingsrttens bedmning misshandelsgrningen fr en vuxen person ha haft ett straffvrde p omkring fngelse sex mnader.

Den 1 juli 2010 genomfrdes vissa ndringar i 29 kap. brottsbalken vilka syftade till att hja straffvrdet fr allvarliga vldsbrott (se prop. 2009/10:147). ndringarna innebar bl.a. att det vid bedmningen av ett brotts straffvrde srskilt ska beaktas om en grning har inneburit ett allvarligt angrepp p ngons liv eller hlsa eller trygghet till person (29 kap. 1 andra stycket brottsbalken). Genom lagndringen betonades ocks att terfall i brott ska beaktas i skrpande riktning vid bestmmande av straff.

Enligt domstolens bedmning str det klart att misshandelsgrningen har inneburit ett sdant allvarligt angrepp p Max Sderbergs trygghet till person som avses i den nya lydelsen av 29 kap. 1 andra stycket brottsbalken. Detta innebr enligt vad regeringen har uttalat i den nmnda propositionen att straffvrdet ska anses ligga p en hgre niv n tidigare. Med hnvisning hrtill och att det r frga om terfall i brott av samma slag som Emil Hudin tidigare har fllts till ansvar fr anser tingsrtten att straffvrdet av den nu aktuella grningen ligger p omkring nio mnaders fngelse.

10
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

Emil Hudin var som nmnts endast 19 r vid tidpunkten fr grningen. Hans ungdom ska drfr beaktas srskilt vid straffmtningen enligt vad som anges i 29 kap. 7 brottsbalken. Med hnsyn tagen hrtill anser tingsrtten att misshandelsgrningen har ett straffmtningsvrde som uppgr till fngelse sex mnader.

Fr att pfljden ska bestmmas till fngelse talar vidare att Emil Hudin tidigare har fllts till ansvar fr brott. Han har sledes fllts till ansvar fr brott vid fem tidigare tillfllen. Den 1 oktober 2008 dmdes han fr bl.a. flera fall av misshandel och olaga hot samt vergrepp i rttssak och hot mot tjnsteman till ungdomsvrd. Han dmdes drefter den 15 juni 2009 fr misshandel till ungdomsvrd jmte ungdomstjnst. Den 5 augusti 2010 dmdes han fr tv fall av ringa narkotikabrott till dagsbter. Han dmdes drefter den 22 december 2010 fr bl.a. flera fall av olaga hot samt misshandel, stld och ringa narkotikabrott till skyddstillsyn. Han dmdes senast den 9 maj 2011 fr olaga till fortsatt skyddstillsyn. Hrefter har genom beslut av Uppsala tingsrtt den 16 juni 2011 den ungdomstjnst som utdmdes i anslutning till ungdomsvrden i domen den 15 juni 2009 undanrjts och ersatts med dagsbter.

Mot att pfljden ska bestmmas till fngelse talar den omstndigheten att Emil Hudin enligt vad som framgr av det yttrande som har inhmtats av Frivrden har ett ptagligt behov av vervakning. Genom uppgifterna i yttrandet i frening med vad som i vrigt har frekommit i mlet str det klart att Emil Hudin har ett verhngande behov av hjlp och std i flera olika avseenden fr att minska risken fr terfall i brott. Det gller dels hans alkohol- och narkotikaanvndning som synes ligga bakom flera av de brott som han tidigare fllts till ansvar fr. Det gller vidare hans aggressivitet och uttagerande beteende, ngot som man tidigare har frskt att komma till rtta med genom vrd med std av lagen (1990:52) om vrd av unga.

Uppgifterna i yttrandet frn Frivrden inger vissa betnkligheter nr det gller hur Emil Hudin kommer att skta en skyddstillsyn. Samtidigt har Emil Hudin vid frhandlingen berttat om vilka problem som han frst hade med att komma p de ti-

11
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

der som Frivrden bestmt och att det drefter bestmts en ny ordning fr hur han ska skta sina kontakter med dem. Nr det gller kontakterna med Frivrden har Emil Hudin gett uttryck fr att han inte anser att de har erbjudit honom mer n samtal dr man i princip enbart frgat hur han mr. Han har berttat att han r beredd och villig att underkasta en mer genomgripande vervakning, i frening med de freskrifter som kan anses ndvndiga. Han har tillagt att han nu har kommit till insikt i hur destruktivt hans liv tidigare har varit dr han vid flera tillfllen har begtt brott enbart fr att finansiera sitt bruk av alkohol och droger. Han har ocks uppgett att ngot som har bidragit till att han har kommit till denna insikt r att han nyligen har trffat en tjej som sagt t honom att han fr vlja mellan henne och sitt tidigare liv. Han har bestmt sig fr att vlja henne. Det saknas anledning att ifrgastta dessa uppgifter, som fr vrigt vinner std av de uppgifter som Emil Hudin har lmnat i Frivrdsyttrandet.

Mot bakgrund av brottslighetens art och straffvrde samt det terfall det r frga om kan en skyddstillsyn inte komma i frga med mindre den frenas antingen med en freskrift om samhllstjnst, eller ett frihetsbervande. Enligt vad som framgr av yttrandet frn Frivrden r inte Emil Hudin lmplig fr samhllstjnst. En dom p skyddstillsyn kan allts inte kombineras med en freskrift drom. Dremot finns det frutsttningar att frena skyddstillsynen med fngelse enligt 28 kap. 3 brottsbalken, en kombination som betrffande artbrott r mjlig upp till ett straffmtningsvrde p omkring 12 mnaders fngelse. Fr den typ av brott som det nu r frga om motsvarar ett rent fngelsestraff om sex mnader ett fngelsestraff om en mnad i frening med skyddstillsyn eller fortsatt skyddstillsyn (jfr Martin Borgeke, Att bestmma pfljd fr brott, s. 372 f.). Misshandelsbrottets art och terfallet i brott utgr srskilda skl att enligt 30 kap. 5 andra stycket utdma en sdan pfljd.

Med hnvisning till det som har sagts ovan anser tingsrtten att de skl som talar fr en skyddstillsyn och vad som borde kunna stadkommas inom ramen fr en sdan

12
ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4

DOM 2011-07-19

B 4541-11

pfljd vger tyngre n de skl som talar fr fngelse. Emil Hudin ska drfr, med tillmpning av 34 kap. 1 frsta stycket 1, dmas en sdan pfljd. Mot bakgrund av den nya brottsligheten br vervakningen frlngas, lmpligen till utgngen av r 2012.

Mot bakgrund av det som framkommit om Emil Hudins personliga frhllanden ska skyddstillsynen frenas med freskrifter om att han ska genomg den behandling som Frivrden finner ndvndig, dels nr det gller att komma till rtta med hans bruk av alkohol och droger, dels nr det gller hans aggressionsproblem.

vriga frgor

Emil Hudin ska betala den avgift till brottsofferfonden som fljer av lag. Emil Hudins ekonomiska frhllanden r sdana att kostnaden fr hans frsvar ska stanna p staten.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 400) Ett verklagande stlls till Svea hovrtt men ges in till tingsrtten senast den 9 augusti 2011.

P tingsrttens vgnar

Thomas Ericsson AVRKNINGSUNDERLAG, se bifogade aktbilaga

Bilaga 1

Bilaga 2

ATTUNDA TINGSRTT Enhet 4 INKOM: 2011-07-06 MLNR: B 4541-11 AKTBIL: 28

Bilaga 3

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

skl enligt klagandens mening r oriktiga, 5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens dom-

www.domstol.se