1 SOLNA TINGSRTT Avdelning 1 Rotel 1:2 DOM 2011-09-12 meddelad i Solna Ml nr B 4053-11

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Kammarklagare Zilla Hirsch Vsterorts klagarkammare i Stockholm Tilltalad OLA Henrik Lindholm,

Frsvarare: Advokat Peter Lindqvist Advokatfirman Defens Kornhamnstorg 57 111 27 Stockholm

DOMSLUT Begngna brott Narkotikabrott Lagrum 1 1 st 1 p och 2 narkotikastrafflagen (1968:64)

Pfljd m.m. Dagsbter 30 50 kr Brottsofferfond Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Postadress Box 1356 171 26 Solna

Besksadress Sundbybergsvgen 5

Telefon Telefax 08-561 658 00 08-83 50 66 solna.tingsratt@dom.se E-post: www.solnatingsratt.domstol.se

Expeditionstid mndag - fredag 08:30 - 16:00

YRKANDEN M.M.

klagaren har yrkat ansvar enligt 2 narkotikastrafflagen (1968:64) fr narkotikabrott, ringa brott, enligt fljande grningsbeskrivning. Lindholm har den 10 april 2011 p Parkvgen 13 alternativt ngra dagar innan p oknd plats i Stockholm olovligen brukat kokain, som r narkotika.

Ola Lindholm har frnekat grningen.

UTREDNINGEN

klagaren har som skriftlig bevisning beropat ett analysbesked angende ett urinprov. Enligt analysbeskedet fanns det 1,9 mikrogram bensoylekgonin per milliliter urin. Bensoylekgonin r en metabolit (nedbrytningsprodukt), till kokain.

Frhr har hllits med Ola Lindholm och p begran av klagaren har polismnnen Munib Niazi och Peter Grahn hrts som vittnen.

Ola Lindholm har frklarat att han fick i sig kokainet omedvetet men att han inte vill tala om hur. Nrmare hrd har han berttat fljande. Han har arbetat med barn i ca 13 r och han trffar ofta barn nr han r ute. Fr honom r det en omjlig tanke att visa upp sig drogpverkad. Det har aldrig hnt. Den aktuella dagen hade han ingen aning om att han hade rester av kokain i kroppen. Numera vet han varfr. Efter hndelsen har han frlorat sitt arbete och massmedierna gr allt fr att kartlgga och avslja hans privatliv. Om han skulle talas om hur det gick till nr han omedvetet fick kokain i sig skulle detta innebra ytterligare intrng i hans privatliv och detta orkar han inte med.

klagaren har beropat fljande anteckningar frn frhr under frunderskningen med Ola Lindholm den 10 april 2011. Lindholm tillfrgas vad han gjort under helgen. Lindholm sger att han under fredagen den 8 april var p middag med sin sambo och barn hos vnner. I vrigt tillbringade han helgen tillsammans med sin familj. Lindholm tillfrgas ter om han

knt sig pverkad p ngot stt under den aktuella helgen. Lindholm svarar att det har han inte gjort mer n av att han druckit lite vin.

Polismnnen Munib Niazi och Peter Grahn har berttat att de den aktuella dagen tjnstgjorde i Stockholmspolisens narkotikarotel. De var civilkldda och uppehll sig utanfr Rsunda fotbollsstadium i samband med en match i allsvenskan. De har vidare berttat att de per radio blev anmodade av sin gruppchef att kontrollera en person som hade lmnat arenan. Personen visade sig vara Ola Lindholm. Polismnnen har bda beskrivit hur de pratade med Ola Lindholm fr att ta reda p om det fanns narkotikamisstankar. Enligt polismnnen visade Ola Lindholm typiska tecken p drogpverkan; han var muntorr och hade glansiga gon. De noterade ven att Ola Lindholm gjorde en snabb rrelse ned mot sin byxficka som fr att plocka upp ngot nr han blev tillfrgad om han hade narkotika p sig. Bda polismnnen misstnkte att Ola Lindholm hade tagit narkotika och de begrde tillstnd av sitt gruppbefl att f genomfra kroppsvisitering och kroppsbesiktning av Ola Lindholm.

Munib Niazi har beskrivit hur urinprovtagningen gick till och drvid berttat fljande. De skte upp en ostrd plats i en trappuppgng och Ola Lindholm lmnade urinprovet i en plastburk. Platsburken var plomberad och allts oanvnd. Han mrkte burken med Ola Lindholms personnummer. P polisstationen frde han sedan ver urin till tv provrr med lock. Sdana provrr och vrig utrustning finns i ett srskilt kit som polisen brukar anvnda. Provrren mrktes med Ola Lindholms personnummer och skickades ivg fr analys.

Peter Nilsson har lagt till att varken han eller Munib Niazi hade med sig ngon plastburk och att det var deras gruppbefl som kom ut frn stadion och lmnade en burk.

DOMSKL

Munib Niazi och Peter Grahn har beskrivit hur Ola Lindholm fick lmna urinprov och hur provet sedan hanterades. Det finns inte anledning att ifrgastta deras uppgifter om att en oanvnd plastburk anvndes vid provtagningen och att urinprovet sedan hanterades enligt gllande rutiner. Det r drfr klarlagt att analysbeskedet

avser Ola Lindholms urinprov. Det r sldes styrkt att det fanns 1,9 mikrogram bensoylekgonin per milliliter urin i Ola Lindholms urin. Den som har en sdan metabolit i urinen har konsumerat kokain. klagaren har upplyst att bensoylekgonin finns kvar i urinen ca tre dygn efter intaget av kokain. Det r drmed styrkt att Ola Lindholm brukat kokain den 10 april 2011 eller ngra dagar innan.

Ola Lindholm har invnt att han inte medvetet ftt i sig kokain. talet ska allts enligt honom ogillas p grund av bristande uppst.

Det r knt att kokain kan konsumeras genom injektion, snusning, nedsvljning eller rkning. Man kan beroende p konsumtionssttet tnka sig olika hndelsefrlopp som skulle kunna frklara att Ola Lindholm omedvetet ftt i sig kokain. Det kan t.ex. ha varit frga om en frvxling med annan persons dricksglas. Det skulle ven kunna vara s att en person i smyg lagt kokain i ett dricksglas eller p ngot annat stt lurat Ola Lindholm att bruka kokain. I frhllande till klagarens pstende om uppstligt bruk av narkotika finns det allts alternativa frklaringar som innebr att Ola Lindholm inte gjort sig skyldig till brott. Fr att klagaren ska ha framgng med sitt tal mste hon motbevisa alternativa hndelsefrlopp. I den bedmningen ingr det ven att vrdera Ola Lindholms invndning om bristande uppst.

Om ett urinprov visar att en person konsumerat narkotika mste det i de allra flesta fall vara frga om uppstlig konsumtion. Resultatet av provtagningen talar drfr med avsevrd styrka fr att Ola Lindholm uppstligen brukat kokain. Ola Lindholm har hvdat att han r oskyldig och att han kan frklara hur han fick i sig kokain. Mer n s har han inte velat sga. Nr en tilltalads invndning bedms ska rtten vga in hur pass konkret och detaljerad invndningen r. Ola Lindholms invndning r allmnt hllen och saknar helt konkreta detaljer. Det finns helt enkelt inget underlag fr att vrdera Ola Lindholms invndning om bristande uppst. Invndningen saknar drfr trovrdighet och kan lmnas utan avseende. P grund hrav r det, genom utredningen i vrigt, stllt utom rimligt tvivel att Ola Lindholm uppstligen brukat kokain i enlighet med talet. Han ska allts dmas fr narkotikabrott som r ringa. Normalstraffet fr bruk av narkotika r ett lgt btesstraff.

Eftersom det ingr fngelse i straffskalan fr brottet ska Ola Lindholm betala en lagstadgad avgift om 500 kr till brottsofferfonden.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga (DV 400) verklagande till Svea hovrtt senast den 3 oktober 2011.

Mats Jender

Bilaga 1

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

skl enligt klagandens mening r oriktiga, 5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens dom-

www.domstol.se