1 GVLE TINGSRTT Enhet 1 DOM 2012-03-15 meddelad i Gvle Ml nr B 1578-11

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Riksenheten fr milj- och arbetsmiljml Enheten i stersund Tilltalad Nilssons Kraft AB, 556265-0084 Kvistbro 3109 716 93 Fjugesta Stllfretrdare: Per Nilsson Hssleby 3010 716 93 Fjugesta Offentlig frsvarare: Advokat Lars Hggstrm Advokat Lars Hggstrm AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gvle

DOMSLUT Betalningsskyldighet till staten Nilssons Kraft AB lggs fretagsbot med 450 000 kr. Frverkande och beslag Enligt 36 kap. 4 brottsbalken frverkas 48 000 kr frn Nilssons Kraft AB. Ersttning Lars Hggstrm tillerknns ersttning av allmnna medel med 60 250 kr. Av beloppet avser 12 050 kr mervrdesskatt. Kostnaden fr frsvaret ska stanna p staten.

Postadress Box 1194 801 36 Gvle

Besksadress Lantmterigatan 4

Telefon Telefax 026-17 67 00 026-17 67 50 gavle.tingsratt@dom.se E-post: www.gavletingsratt.domstol.se

Expeditionstid mndag - fredag 09:00 - 16:00

2
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

YRKANDEN M.M.

klagarens yrkanden, se bilaga 1.

I anslutning till punkten 2 har klagaren frklarat att utver grningen i punkten 1 har villkorsbrotten gt rum vid tv tillfllen under 2007 (den 4 respektive den 29 juni) samt vid tre tillfllen under 2008 (den 24 juni, den 18 juli, respektive den 3 augusti). klagaren har frklarat att grning som r brott enligt punkten 1 inte ska medfra ansvar enligt punkten 2.

DOMSKL

Nilsson Kraft AB (Bolaget) har bestritt att Bolaget ska lggas att betala fretagsbot samt det srskilda yrkandet i punkten 4.

I det fljande prvas punkterna 1-3, 4 och 5. Drefter behandlas frgan om brott ska medfra fretagsbot och i sdant fall med vilket belopp. Den avslutande frgan r till vilket sammanlagt belopp som fretagsboten ska bestmmas. Punkterna 1 3

Bolaget har betrffande punkten 1 frnekat grningen och ven beropat att det freligger omstndigheter som ska medfra ansvarsfrihet enligt 29 kap 1 fjrde stycket miljbalken och strafflindring enligt 29 kap 14 miljbalken.

Bolaget har betrffande punkten 2 bestritt ansvar fr brott och anfrt att Bolagets personal inte handlat med uppst eller oaktsamhet samt att grningarna under alla frhllanden r att anse som ringa enligt 29 kap. 11 miljbalken.

Bolaget har betrffande punkten 3 bestritt ansvar fr brott och anfrt att Bolagets

3
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

personal inte handlat med uppst eller oaktsamhet eftersom driftstrningen var allmnt knd nr underrttelseskyldigheten uppkom.

Frhr har hllits med Per Nilsson, Hans Sjberg, Fredrik Stjernholm, Bernt Moberg och Thomas Tillman. Skriftlig bevisning och fotografier har frebringats.

Tingsrtten gr fljande bedmning.

Minikraftverket i Gavlen vid Strmsborg, Gvle, bedrivs av Bolaget enligt ett nyttjanderttsavtal. Strmsborgs vattenkraftverk fr sitt vatten via en kanal som ligger parallellt med Gavlen. Omkring 600 meter uppstrms kraftverket ligger Strmdalens vattenkraftverk. Det drivs av Gvle Energi AB, som i Gavlen ven har ett vattenkraftverk i Tolffors, ngra kilometer uppstrms Strmsborgs vattenkraftverk. I Miljdomstolens dom anges som villkor fr att utnyttja Strmsborgs vattenkraftverk att kraftstationen inte fr vara i drift nr vattenfringen i huvudfran, mtt vid Strmdalens kraftverk understiger 6 kubikmeter per sekund, samt att allt vatten d ska tappas ver de fasta verfallsdammarna. I villkoret anges att mtningen av vattenfringen i Gavlen ska gras vid Strmdalens kraftverk samt att vattenfringen genom kanalen, till kraftstationen, ska detaljstyras genom en nivvakt vid hger strand cirka 10 meter uppstrms kanalinloppet. I domen anges ven att genom kraftverket fr avledas den vattenmngd som turbinen frmr att sluka, nominellt 3,3 kubikmeter per sekund. Bernt Moberg har berttat att han ngon gng omkring kl. 12.00 13.00 den 12 juli 2010 var vid Gavlen i Gvle och sg att det inte rann ngot vatten i n samt att han tog foton p n. Av Bernt Mobergs berttelse och fotografier framgr att n var i stort sett torrlagd. Per Nilsson har berttat att han omkring kl. 08.00 09.00 den 13 juli 2010 informerades om hndelsen, att han kom till kraftverket och sg att n var torr samt att han omgende stngde till dammluckorna till kraftverket men lt en del vatten rinna igenom tills dagen efter, den 14 juli, d dammluckorna stngdes helt.

4
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

Den sammanstllning som presenterats av energiproduktionen fr Strmsborgs vattenkraftverk (frunderskningsprotokollet s. 92) visar att antal kWh som uppmttes den 12 juli 2010 var fr timme 11, 629 kWh och fr timme 12, 197 kWh. Drefter kar energiproduktionen till mellan 200 400 kWh fr att den 13 juli 2010 timme 9, minska till 147 kWh. Energiproduktionen ligger sedan still p omkring 130 kWh fr att g ned till noll kWh, timme 16 den 14 juli 2010. Sammanstllningen visar den energi som producerades i kraftverket och ger inte direkt besked om vattennivn i Gavlen. En sdan sammanstllning har presenterats p sid 87 i frunderskningsprotokollet. I den anges att fldena i Gavlen vid Strmdalens kraftverk var 2,88 kubikmeter per sekund den 12 juli 2010 och 2,08 kubikmeter per sekund den 13 och 14 juli 2010.

Den statistik som redovisats kan jmfras med de berttelser som lmnats av Bernt Moberg och Per Nilsson. Med utgngspunkt frn dessa uppgifter r utrett att Gavlen var torrlagd omkring kl. 12.00 den 12 juli 2010 och att vattenfldet genom kraftverket upphrde frst omkring kl. 16.00 den 14 juli 2010. Under denna tid understeg vattenfldet vid Strmdalens kraftverk 6 kubikmeter per sekund. D skulle enligt villkoret i miljdomstolens dom kraftstationen inte varit i drift utan allt vatten skulle ha tappats ver de fasta verfallsdammarna. Den ndrade ytvattennivn var allts inte frenlig med de villkor som Bolaget hade att flja nr det gller vattenfringen. Den strcka som torrlades var tminstone drygt 100 meter lng.

Nr det gller effekten av att ytvattennivn ndrades och att Gavlen torrlades har Bernt Moberg och Fredrik Stjernholm berttat att den drabbade strckan r ett vrdefullt reproduktionsomrde fr lax och ring. Bernt Moberg har berttat att han sg strre fiskar d och att fiskmsar fngade mindre fiskar. Fredrik Stjernholm har berttat att i Gavlen finns sdana fiskarter som klagaren rknat upp i sin grningsbeskrivning samt att vid torrlggning kan utver fiskar ven vxter, alger

5
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

och musslor skadas. Av Bernt Mobergs och Fredrik Stjernholms berttelser framgr att fiskar skadats och att ven djur och vxter kunnat skadas i en omfattning som inte har ringa betydelse. Vidare har den torrlagda strckan mitt i Gvle orsakat en betydande olgenhet i miljn fr invnarna i Gvle.

Frgan r om personal vid Bolaget har handlat med uppst eller oaktsamhet.

Per Nilsson har berttat att Bolaget knde till att nivvakten inte fungerade och att Bolaget hade en verenskommelse med Gvle Energi AB om att Gvle Energi skulle informera Bolaget nr vattenfldet i Tolffors vattenkraftverk uppmttes till understigande 6 kubikmeter per sekund. Per Nilsson har berttat att den 12 juli 2010 underlt Gvle Energi att informera Bolaget. Thomas Tillman vid Gvle Energi har bekrftat att en sdan verenskommelse fanns, att den fortfarande gller, att ngon information inte lmnades den 12 juli 2010 samt att Gvle Energi har ndrat ngra av sina rutiner fr att undvika att information inte lmnas till Bolaget.

Nr det gller den straffrttsliga betydelsen av verenskommelsen kan det konstateras att villkor fr verksamheten inte kan sidosttas genom att vattenkraftsfretaget trffar verenskommelser med en utomstende aktrer. Dremot kan ett vattenkraftfretag i vissa fall anvnda sig av utomstende medhjlpare fr att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren. I detta fall ger den verenskommelse som fanns mellan Bolaget och Gvle Energi inte intryck av att vara affrsmssig. Den frefaller sakna skriftlig dokumentation och ordnade rutiner om nr informationen skulle lmnas och vem p Bolaget som skulle ta emot informationen. Vidare har det inte framkommit att verenskommelsen i tillrcklig grad skerstllde att Bolaget hade mjlighet att agera i tid fr att stnga dammluckorna eller p annat vis hindra att vattenfringen fortsatte genom Strmsborgs kraftstation. verenskommelsen frefaller ven ha varit ersttningsfri. Mot denna bakgrund var den verenskommelse som fanns inte av sdan kvalit att den kunde f ansvarig personal i Bolaget att utg frn att

6
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

arrangemanget med Gvle Energi skulle hindra dels att kraftstationen inte skulle vara i drift nr vattenfringen i huvudfran, mtt vid Strmdalens kraftverk understeg 6 kubikmeter per sekund, samt dels se till att allt vatten d ska tappas ver de fasta verfallsdammarna. Hrtill kommer att Bolagets personal knde till att den nivvakt som skulle finnas sedan en lngre tid tillbaka var satt ur bruk. Detta frefaller allts som att ett oskert arrangemang med Gvle Energi skulle erstta den nivvakt som miljdomstolen bestmt som en frutsttning fr att bedriva vattenkraftsfretaget i Strmsborg. Per Nilsson har berttat att det numera finns en fungerande nivvakt. Den tekniska lsning som miljdomstolen anvisade har allts varit mjlig att anvnda.

Av sammanstllningen i frunderskningsprotokollet, sid 87, framgr att det innan den 12 juli 2010 hade frekommit att Strmsborgs kraftstation varit i drift vid fem tillfllen trots att det var frbjudet enligt villkoret i miljdomstolens dom (det r under 2007 den 4 juni med 3,58 kubikmeter per sekund, respektive den 29 juni med 2,98, samt under 2008 den 24 juni med 3,48, den 18 juli med 3,88, respektive den 3 augusti med 3,48).

Nr det gller bedmningen av om Bolagets personal handlat med uppst framgr att det tog nra ett dygn innan Bolaget reagerade. Av Per Nilssons berttelse framgr att Bolaget lt en del vatten rinna in i kraftstationen nr luckorna delvis stngdes den 13 juli 2010 och att luckorna stngdes helt frst den 14 juli. Under den tiden r det allts utrett Bolagets personal uppstligen frstod att ytvattennivn i Gavlen minskade p grund av att vatten fortsatte att rinna genom kraftstationen. Frgan r om Bolagets personal hade uppst ven frn den 12 juli 2010. Som anfrts framgr av sammanstllningen i frunderskningsprotokollet, sid 87, att det ven tidigare hade frekommit att kraftstationen varit i drift i strid mot villkoret. Detta sammantaget med att nivvakt saknades och att Bolagets verenskommelse med Gvle Energi var otillrcklig visar att Bolagets personal mste ha varit medveten om risken att vatten skulle ledas in i kraftstationen trots att det rann lite

7
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

vatten i Gavlen, samt att detta skulle f till fljd att Gavlen skulle kunna komma att torrlggas. Vad som framkommit om Bolagets frhllningsstt fre den 12 juli 2010 samt agerandet under den 13 juli 2010 visar att Bolagets personal var likgiltig fr denna risk. Personal vid Bolaget har drfr handlat med ett s kallat likgiltighetsuppst. Sammanfattningsvis r det styrkt att Bolaget gjort sig skyldigt till miljbrott enligt punkten 1. Det har inte framkommit att Bolaget agerat p ett vis som kan medfra strafflindring enligt 29 kap. 14 miljbalken.

Vid bedmningen av punkten 2 r det utrett genom Per Nilssons berttelse att Bolagets personal knde till att nivvakt (villkor nummer 3) saknades flera r fre den 31 juli 2010. Frgan r om Bolagets personal handlat med uppst eller med oaktsamhet nr vattenfringsvillkoret (villkor nummer 2) sidosattes under fem tillfllen under 2007 och 2008. Vid den bevisvrderingen mste ven beaktas villkorsbrottet den 12 14 juli 2010 och Bolagets val av ett otillrckligt arrangemang med Gvle Energi. Med hnsyn hrtill mste Bolagets personal ha varit medveten om risken att villkor nummer 2 kunde komma att brytas under somrarna 2007 och 2008. Vad som framkommit om Bolagets frhllningsstt fre den 12 juli 2010 samt agerandet under den 13 juli 2010 visar att Bolagets personal var likgiltig fr denna risk. Personal vid Bolaget har drfr handlat med ett likgiltighetsuppst vid brott mot villkor nummer 2.

Nr det gller frgan om grningarna ska bedmas som ringa kan det konstateras att villkoren satts upp av miljdomstolen som en absolut frutsttning fr att f bedriva Strmsborgs vattenkraftverk i Gavlen. Vidare har turbinen haft en nominell kapacitet p 3,3 kubikmeter per sekund och vattenfldena har under de fem angivna tillfllena varit lga, omkring mellan 3,0 och 4,0 kubikmeter per sekund. Det kan drfr inte antas att det runnit ngon strre mngd vatten i Gavlen vid de fem tillfllena. Med hnsyn hrtill kan inte ngon av de fem grningarna anses som ringa. Sammanfattningsvis r grningspstendet i punkten 2 styrkt. Grningarna r att bedmas som otillten miljverksamhet p s vis som klagaren psttt.

8
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

Vid bedmningen av punkten 3 r klarlagt att hndelsen var en sdan driftstrning som innebar att Bolaget skulle underrtta tillsynsmyndigheten. Av Per Nilssons berttelse framgr att personal vid Bolaget av uppst inte lmnade ngon underrttelse till tillsynsmyndigheten. Av 6 andra stycket frordningen (1998:901) om verksamhetsutvares egenkontroll framgr att Bolaget omgende skulle ha underrttat tillsynsmyndigheten om driftstrningen. Frhllandet att tillsynsmyndigheten kom att f reda p driftstrningen p annat vis pverkar inte frgan om personalens ansvar. Grningen r drfr styrkt och r att bedma som frsvrande av miljkontroll.

Punkten 4

Bolaget har bestritt ansvar fr brott och anfrt att Bolagets personal inte handlat med uppst eller oaktsamhet samt att Bolagets personal trott att villkoren uppfylldes.

Betrffande det srskilda yrkandet har Bolaget anfrt att Bolaget tillgodosett andra fiskevrdande behov och att det inte r skligt att tillta ett vrdefrverkande.

Frhr har hllits med Per Nilsson och Hans Sjberg. Skriftlig bevisning och fotografier har frebringats.

Tingsrtten gr fljande bedmning.

Inledningsvis kan det konstateras att vattendomarna har det innehll som klagaren angett i sin grningsbeskrivning samt att personal vid Bolaget inte satt ut ngon l under angiven tid. Inte heller har det framkommit att andra fiskevrdande tgrder har utfrts som fiskesakkunnig kunnat finna lmpligare. Det r vidare uteslutet att personal i ett bolag som bedriver vattenkraftfretag inte skulle ha haft knnedom

9
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

om innehllet i de domar som reglerar vattenkraftfretaget. Det r drfr styrkt att personal vid Bolaget uppstligen brutit mot villkoret.

Per Nilsson har berttat att Bolaget lt en del vatten rinna frn en damm uppstrms, genom fiskedammar och ut nedstrms mots bruksdamm, samt att Bolaget p s vis medverkat till fiskevrdande tgrd och gtt miste om elproduktion. Per Nilsson har ven berttat att l utsttning inte gt rum p lng tid, sannolikt inte heller av tidigare tillstndshavare, samt att fiskevrdsfreningen inte vill ha l utsatt och att Bolaget frhandlar om att i stllet betala en ersttning till freningen. Vad Per Nilsson uppgett medfr inte att Bolaget haft rtt att bryta mot villkoret. Det har inte heller i vrigt framkommit omstndigheter som medfr att det kan anses frsvarligt att underlta att flja villkoren fr vattenkraftsverksamheten. Fr det fall det rder oskerhet kring ett villkor kan frgan understllas miljdomstolen fr bedmning. Det har Bolaget valt att inte gra. Villkoret gller allts tills vidare och fr inte sidosttas. Det har inte framkommit att Bolaget medverkat till fiskevrdande tgrder av ngon betydelse och som kan anses ha ersatt l utsttningen. Grningen r drfr inte att bedma som ringa.

Nr det gller det srskilda yrkandet har Hans Sjberg berttat att utsttning av 25 kg l kan kosta cirka 20 000 kr per r. Hans Sjbergs tjnsteanteckning (den 17 november 2011), som Bolaget presenterat, tyder ocks p att den summan r relevant. Till fljd av brottet har Bolaget inte satt ut l under drygt tre r och p s vis haft en ekonomisk frdel motsvarande kostnaden fr att stta ut l. Kostnaden ska berknas till 20 000 kr per r och 16 000 kr exklusive mervrdesskatt. Den ekonomiska frdelen fr bolaget uppgr allts till sammanlagt 48 000 kr (3 x 16 000). Det r inte oskligt att frverka det beloppet. Frverkandeyrkandet ska drfr bifallas med std av 36 kap. 4 brottsbalken.

10
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

Punkten 5

Bolaget har frnekat grningen och anfrt att det inte framgr av domen att det inte var tilltet fr Bolaget att starta verksamheten under den tid som Bolaget frde diskussioner med Fiskeverket om hur fisktrapporna skulle utfras. Bolaget har ven anfrt att Bolagets personal inte handlat med uppst eller oaktsamhet samt att grningarna under alla frhllanden r att anse som ringa enligt 29 kap. 11 miljbalken.

Frhr har hllits med Per Nilsson och Hans Sjberg. Skriftlig bevisning och fotografier har frebringats.

Tingsrtten gr fljande bedmning.

I sin dom gav miljdomstolen Bolaget tillstnd att anlgga tv kraftverk i Hamrngen. Som villkor fr tillstndet bestmde miljdomstolen att det under hela ret skulle slppas fram en minimivattenfring i fisktrappor, samt att den under tiden den 10 april 15 november skulle motsvara medellgvattenfringen vrig tid anges till minst 0,3 kubikmeter per sekund eller om tillrinningen inte medger detta, minst tillrinningen. Tv andra villkor var att synliga vattenstndsskalor skulle sttas upp samt att fiskvgar skulle installeras i dammarna. I domen anges att fiskvgarnas nrmare utformning och funktion skall ske i samrd med Fiskeriverket samt att om parterna inte kan komma verens fr frgan hnskjutas till miljdomstolen.

De villkor som miljdomstolen bestmt kan inte sidosttas och kraftverken kan inte tas i drift innan villkoren r uppfyllda. Om ett samrd med Fiskeriverket om fisktrappor inte medfr ngot resultat ska frgan hnskjutas till miljdomstolen. En utebliven verenskommelse ger inte Bolaget rtt att pbrja driften. Domen r inte otydlig.

11
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

Av Per Nilssons och Hans Sjbergs berttelser r utrett att den 4 augusti 2010 var fisktrappor inte frdigstllda och det saknades synliga vattenstndskalor. Av Bolagets rapport till Energimyndigheten framgr att drift gde rum den 3 mars 2010. Per Nilsson har knt till detta och Bolaget har valt att trots villkorsbristerna stta igng driften. Det r drfr utrett att Bolagets personal uppstligen brutit mot villkoren under den tid som klagaren angett i sin grningsbeskrivning.

Vid bedmningen av om brottet r ringa kan det noteras att villkoren r viktiga fr fiskens framkomst och fiskets bestnd. Vidare avser villkorsbrottet en relativt lng tid och Bolaget har medvetet prioriterat drift framfr miljhnsyn. Grningen kan drfr inte anses som ringa enligt 29 kap. 11 frsta stycket miljbalken. Sammanfattningsvis har personal vid Bolaget gjort sig skyldigt till otillten miljverksamhet p s vis som klagaren psttt.

Fretagsbot

Det har framkommit att samtliga brott begtts i utvning av Bolagets nringsverksamhet. Det finns skl drfr skl att vervga om Bolaget ska betala fretagsbot i enlighet med klagarens yrkande.

Fretagsbot ska meddelas om nringsidkaren (1) begtt ett brott som medfr ett strngare straff n penningbter och (2) denne inte har gjort vad som skligen kunnat krvas fr att frebygga brottsligheten (se 36 kap. 7 brottsbalken).

Vid bedmningen av (1) har samtliga brott stngare straff n penningbter. Vad gller (2) har Bolaget i punkten 1 sidosatt villkor genom ett medvetet risktagande som medfrt en allvarlig driftstrning. I punkten 2 har Bolaget gjort medvetna risktaganden och underltit att se till att nivvakt fungerade. Betrffande punkten 3 var det frga om en medveten underltenhet. I punkten 4 har Bolaget valt att vara

12
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

passiv och inte lta miljdomstolen prva en ndring av villkoren. Nr det gller punkten 5 har Bolaget medvetet satt igng driften i strid med villkoren. I samtliga fall frefaller det vara s att det hade varit enkelt fr Bolaget att undvika brottsligheten om rutinen varit att tillmpa klara villkor och bestmmelser samt undvika risktaganden med tillstndsstridiga arrangemang. Sammanfattningsvis har det inte framkommit att Bolaget gjort vad som skligen kunnat krvas fr att frebygga brottsligheten avseende de grningar som anges i punkterna 1 5. Det kan drfr meddelas fretagsbot i samtliga fall.

En fretagsbot ska faststllas till lgst femtusen kronor och hgst tio miljoner kronor. Storleken ska bestmmas med beaktande av straffskalan fr brottet och srskild hnsyn ska tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt brottslighetens omfattning och frhllande till nringsverksamheten (se 36 kap. 8 9 brottsbalken). Vidare kan jmkning och eftergift ske om det finns srskilda skl (36 kap 10 brottsbalken). Ett srskilt skl kan vara om brottet medfr en annan betalningsskyldighet eller srskild rttsverkan och den samlade reaktionen p brottsligheten skulle bli oproportionerligt strng.

Betrffande de nu aktuella grningarna, avseende brott i samband med vattenkraftverksamhet, saknas vgledande praxis frn Hgsta domstolen och de beskrivs inte i de riktlinjer som tagits fram av klagarmyndigheten, Riksenheten fr milj- och arbetsmiljml, november 2011.

Nr det gller att bestmma fretagsbotens storlek fr de nu aktuella brotten r utgngspunkten att straffet fr respektive brott r bter eller fngelse i hgst tv r. Vidare r en frsvrande omstndighet vid varje brott att grningen utfrts i samband med Bolagets krnverksamhet, vattenkraftsproduktion.

Miljbrottet i punkten 1 r det allvarligaste och har skadat miljn och medfrt fara fr miljskador i Gavlen. Fretagsboten ska bestmmas till 200 000 kr.

13
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

Grningarna i punkterna 2, 4 och 5 har besttt av brott mot villkor som ska skydda miljn i de aktuella vattendragen. Brotten i punkten 2 avser fem tillfllen, Varje brott br bestmmas till 20 000 kr och sammanlagt 100 000 kr. Grningen i punkten 3 r minst allvarlig och har inte ngon direkt miljpverkan. Fretagsboten fr punkten 3 kan bestmmas till 15 000 kr. Nr det gller brottet i punkten 4 kan fretagsboten bestmmas till 35 000 kr. Brottet i punkten 5 har pgtt under en relativt lng tid och frefaller vara en medveten prioritering av drifthnsyn i stllet fr de miljhnsyn som villkoren krvde. Fretagsboten ska bestmmas till 100 000 kr.

Det sammanlagda beloppet blir 450 000 kr (200 000 + 100 000 + 15 000 + 35 000 + 100 000). En frga r om det vid fretagsbot mot en juridisk person finns skl att tillmpa en s.k. straffrabatter som motsvarar den princip som anvnds nr straff och pfljder bestms fr en tilltalad fysisk person som gjort sig skyldig till flera brott.

Nr en mnniska dms till ett fngelsestraff fr flera brott tillmpas en asperationsprincip. Den innebr att det gemensamma fngelsestraffet fr alla brotten inte blir lika lngt som de olika brottens sammanlagda straffvrde. Den rabatt som lmnas r systematisk och frekommer i all straffmtning, numera i enlighet med Hgsta domstolens praxis, se bl.a. rttsfallet NJA 2008 s. 359. Ska den principen tillmpas nr ett fretag begtt flera brott ska fretagsboten inte bestmmas till det sammanlagda beloppet utan till ett lgre belopp. Mot en sdan lsning talar att de humanistiska skl som gr sig gllande fr att inte dma mnniskor till lnga fngelsestraff saknar brighet p fretag. Dessutom r fretagsbot en srskild rttsverkan av brott som medger jmkning och eftergift. P s vis finns det en metod som kontrollerar att den samlade reaktionen inte blir oproportionerligt strng. Nr ett fretag ska dmas till fretagsbot fr fler brott saknas drfr skl att tillmpa asperationsprincipen med en systematisk rabatt. I stllet r utgngspunkten att varje brott ska medfra ett belopp som fretagsbot och

14
GVLE TINGSRTT Enhet 1

DOM 2012-03-15

B 1578-11

att de olika beloppen lggs ihop till en fretagsbot. Detta belopp kan sedan bli freml fr jmkning enligt 36 kap. 10 brottsbalken.

Mot bakgrund av vad som nu anfrts r utgngspunkten att fretagsboten ska bestmmas till 450 000 kr. Det har inte framkommit ngot skl fr jmkning ett frverkade av den vinning som gt rum i punkten 4 medfr inte ngon ekonomisk belastning fr Bolaget utver den som hade uppkommit om villkoret fr vattenkraftproduktionen fljts. Bolaget ska drfr betala en fretagsbot p sammanlagt 450 000 kr.

Frsvararkostnaden

klagaren har satt ned frverkandeyrkandet i punkten 4 frn 300 000 kr till 60 000 kr och gjort en justering i punkten 1 till Bolagets frdel samt gjort en del frtydliganden i punkten 2. tgrderna frefaller i allt vsentligt ha franletts av frsvarets argumentation och bevisfring. Det finns drfr skl att lta hela frsvararkostnaden stanna p staten.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 2, Dv 400. Ett verklagande skall inges till tingsrtten senast den 5 april 2012 och stllas till Hovrtten fr Nedre Norrland.

Karl-Johan Cavallin

Skiljaktig mening av nmndemannen Titti Bjrk, se protokollsbilaga 1

Bilaga 1

GVLE TINGSRTT Enhet 1 INKOM: 2011-07-14 MLNR: B 1578-11 AKTBIL: 8

Bilaga 2

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad delgivning kan komma att anvndas med er i mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens domskl enligt klagandens mening r oriktiga,

www.domstol.se