Datum 2012-04-26

Diarienr 1849-2011

Polismyndigheten i Stockholms ln Att. NN 106 75 Stockholm

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Polismyndigheten i Stockholms ln, tillsynen har srskilt avsett Lnskriminalpolisens srskilda underskning LUREN LKUT
Datainspektionens beslut 1) Datainspektionen frelgger Polismyndigheten i Stockholms ln att senast den 30 juni 2012 upphra med behandlingen av personuppgifter i den srskilda underskningen i kriminalunderrttelseverksamhet LUREN LKUT (i det fljande LUREN) med dnr AA-491-26847-2010 som bedrivs med std av polisdatalagen (1998:622) och punkten 4 i vergngsbestmmelsen till nya polisdatalagen (2010:361). 2) Datainspektionen frelgger Polismyndigheten i Stockholms ln att senast den 15 augusti 2012 inkomma till Datainspektionen med en redogrelse fr om polismyndigheten fortsatt eller avser att fortstta med en behandling av personuppgifter som motsvarar behandlingen i LUREN men med std av polisdatalagen (2010:361). I redogrelsen ska fljande uppges. i) Enligt vilken eller vilka bestmmelser uppgiftssamlingen frs. ii) Vilka personuppgifter som behandlas. iii) Vilka kriterier som uppstlls fr att en personuppgift ska registreras i uppgiftssamlingen. iv) Hur bakgrundsmaterialet hanteras dvs. materialet som inte r sllat utan bestr av det som erhlls frn telefonernas tmning. v) Vilka gallringsrutiner som gller fr uppgiftssamlingen. vi) P vilket stt det framgr vilken gallringstid som ska tillmpas fr uppgiften. vii) Vilken behandlingshistorik som frs och hur den fljs upp.

Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm Besksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Webbplats: www.datainspektionen.se

E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Telefon: 08-657 61 00 Telefax: 08-652 86 52

Sammanfattning Datainspektionen har inspekterat en srskild underskning vid namn LUREN som frs i kriminalunderrttelseverksamheten vid Lnskriminalpolisen vid Polismyndigheten i Stockholms ln. I LUREN registreras uppgifter som hrrr frmst frn mobiltelefoner som tagits i beslag i frunderskningar. De uppgifter som lagrats i mobiltelefonerna utgr grunden fr uppgifterna i LUREN. Polismyndigheten frelggs att upphra med behandlingen d den inte fljer bestmmelserna i den numera upphvda polisdatalagen (1998:622). Datainspektionen r framfrallt kritisk till att de registreringar som sker inte kopplas till misstnkt brottslig verksamhet och att inte samtliga personuppgifters relevans fr underskningens ndaml prvas vid registrering respektive gallring. Redogrelse fr tillsynsrendet Datainspektionen inspekterade den 1 mars 2012 kriminalunderrttelseverksamheten vid Lnskriminalpolisen vid Polismyndigheten i Stockholms ln (i det fljande polismyndigheten) i syfte att kontrollera personuppgiftsbehandlingen i den srskilda underskningen i LUREN. Den srskilda underskningen LUREN startades 2007, men hade ett uppehll och terupptogs i mars 2010. LUREN frs med std av bestmmelser i gamla polisdatalagen (1998:622) (GPDL), samt punkten 4 i vergngsbestmmelserna till polisdatalagen (2010:361) (PDL), som trdde i kraft den 1 mars 2012. Efter inspektionen har polismyndigheten meddelat att myndigheten har fr avsikt att avsluta LUREN som frs med std av GPDL och istllet inrtta motsvarande uppgiftssamling enligt bestmmelserna i 3 kap. PDL om gemensamt tillgngliga uppgifter. I LUREN registreras uppgifter om telefoner och telefonnummer och de personer som r kopplade till dessa. Enligt polismyndighetens beslut om behandling av personuppgifter i den srskilda underskningen anges att det finns anledning att kartlgga och srskilt flja de telefoner och telefonnummer som frekommer i samband med den grova och organiserad brottslighet i syfte att identifiera de ntverk och de individer som begr dessa brott. Uppgifterna har inhmtats som verskottsinformation frn frunderskningar och genom information frn annan underrttelseverksamhet. De telefoner som r aktuella hrrr i princip alltid frn personer som r misstnkta fr brott fr vilket det i straffskalan r freskrivet fngelse tv r eller drver. Dessutom grs en bedmning innan uppgifterna lggs in i LUREN, om uppgifterna kan antas tillfra ngot utifrn den inriktning och det uppdrag underrttelseverksamheten har i lnet.

Sida 2 av 11

De personuppgifter som registreras i LUREN r uppgifter som finns lagrade i de telefoner som registreras. Det rr sig bde om misstnkta och om deras kontaktnt. Mnga av uppgifterna i LUREN hrrr frn telefoner som tagits i beslag i frunderskningar och som i den egenskapen underskts. Det innebr att polisen tar fram och behller den information som finns lagrad i den beslagtagna telefonen, vilket brukar uttryckas s att telefonen tms. Detta material lggs in i LUREN i en bakgrundsfil. Frn bakgrundsfilen lggs sedan namn, telefonnummer, polisens anmlningsnummer (K-nummer) in i den s.k. aktiva delen av LUREN som anvnds fr skningar. Gallring av LUREN sker varje r och den prvning som grs r om det r relevant att ha telefonens innehavare, den s.k. referenspersonen, kvar i den srskilda underskningen. Ngon prvning av de personer som finns i referenspersonens kontaktnt sker inte. Bedms det att referenspersonen inte ska gallras s blir ocks uppgifterna om referenspersonerna kvar. Vid den gallring som skedde 2011 togs 1/3-del av uppgifterna bort. Vid inspektionen uppgavs att nsta gallring av LUREN ska ga rum i mars 2012. Antalet poster var vid inspektionen 350 000 i LUREN fr 2011 och av dem avsg 5 000 misstnkta personer. Det r ett flertal personer som arbetar p polismyndighetens kriminalunderrttelsetjnst som har behrighet att ska i LUREN. P grund av den programvara som anvnds saknas det sprbar behandlingshistorik som visar vad den inloggade har vidtagit fr tgrder. Rttslig bakgrund Detta rende rr sledes behandling av uppgifter som i huvudsak kommer frn enskildas telekommunikation. Datainspektionen prvar behandlingen utifrn GPDL och PDL som reglerar polisens personuppgiftsbehandling i den brottsbekmpande verksamheten. I detta avsnitt ges en beskrivning av dessa lagar i relevanta delar. I avsnittet ges ocks en vergripande beskrivning av de grundlggande regler som inskrnker det offentligas rtt att ta del av enskildas elektroniska kommunikation och de regler som trots allt nd, i olika sammanhang, ger polisen denna rtt.

Rtten till respekt fr sitt privatliv och sin korrespondens Enligt artikel 8.1 i Europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna (Europakonventionen) har var och en rtt till respekt fr sitt privatoch familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. tnjutandet av denna rttighet fr enligt artikel 8.2 inte inskrnkas av offentlig myndighet annat n med std av lag och om det i ett demokratiskt samhlle r ndvndigt med hnsyn till

Sida 3 av 11

statens skerhet, den allmnna skerheten, landets ekonomiska vlstnd eller till frebyggande av oordning eller brott eller till skydd fr hlsa eller moral eller andra personers fri- och rttigheter. Det lagstadgade undantaget mste vara utformat med sdan precision att inskrnkningen av rttigheten r frutsebar i rimlig utstrckning. Med korrespondens avses i Europakonventionen olika former fr verfranden mellan individer ssom brev, andra typer av frsndelser och verfring med hjlp av telefon, telefax, radio och datorer. I 2 kap. 6 frsta stycket regeringsformen (RF) stadgas en grundlagsskyddad rttighet fr den enskilde att gentemot det allmnna vara skyddad mot underskning av brev eller annan frtrolig frsndelse och mot hemlig telefon avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat frtroligt meddelande. I bestmmelsens andra stycke anges att utver vad som freskrivs i frsta stycket r var och en gentemot det allmnna skyddad mot betydande intrng i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebr vervakning eller kartlggning av den enskildes personliga frhllanden. Fr att inskrnka denna rttighet krvs enligt 2 kap. 20 frsta stycket 2 punkten och 21 RF std av lag och det ska vara fr att tillgodose ndaml som r godtagbara i ett demokratiskt samhlle. Begrnsningen fr dessutom aldrig g utver vad som r ndvndigt med hnsyn till det ndaml som har franlett den. Uppgifter om elektronisk kommunikation i frunderskningar I utredningar om brott finns det inskrnkningar med std av lag i rtten till skydd fr privatliv och korrespondens. De brottsbekmpande myndigheterna kan f del av uppgifter om bland annat telefonabonnemang och telefonmeddelanden enligt bestmmelser i svl rttegngsbalken (RB) som annan lagstiftning. Nedan fljer en kort beskrivning av de bestmmelser som r tilllmpliga under pgende frunderskning. I en frunderskning erhlls ofta information genom frhr, husrannsakan och beslag. Det r metoder som ocks kan anvndas fr att f information om telefoner och telefonmeddelanden. Fr att f uppgift om vilka kontakter den misstnkte haft under senare tid tas t.ex. inte sllan mobiltelefoner i beslag. Enligt huvudregeln i 27 kap. 1 RB fr freml tas i beslag om det skligen kan antas ha betydelse fr utredning om brott. Ett beslut om beslag anses ven innebra en rtt att underska det beslagtagna. Om en mobiltelefon tas i beslag fr drfr det som lagras i telefonen, nr den tas i beslag, underskas. I en frunderskning kan ocks hemlig teleavlyssning eller hemlig televervakning ske. Hemlig teleavlyssning innebr enligt 27 kap. 18 RB att telemeddelanden avlyssnas eller tas upp med hjlp av tekniskt meddelande nr med-

Sida 4 av 11

delandena befordras eller har befordrats. Fr att f anvnda hemlig teleavlyssning krvs det att det fr brottet inte r freskrivet lindrigare straff n fngelse tv r eller att omstndigheterna r sdana att det kan antas att brottets straffvrde verstiger fngelse tv r. Hemlig televervakning innebr, enligt 27 kap. 19 RB, att uppgifter i hemlighet hmtas in om telemeddelanden som befordras eller har befordrats till eller frn viss teleadress. Fr hemlig televervakning rcker det att det fr det misstnkta brottet inte r freskrivet lindrigare straff n fngelse i sex mnader eller att det avser vissa i bestmmelsen srskilt angivna brott. Hemlig teleavlyssning och hemlig televervakning fr bara ske om det finns ngon som r misstnkt fr brottet och tgrden r av synnerlig vikt fr utredningen, 27 kap. 20 frsta stycket RB. Det r rtten som prvar frgor om hemlig teleavlyssning och hemlig televervakning p anskan av klagare, 27 kap. 21 frsta stycket RB. I 27 kap 24 andra stycket RB anges att upptagningar eller uppteckningar frn dessa hemliga tvngsmedel som huvudregel ska frstras direkt om de inte har betydelse frn brottsutredningssynpunkt eller fr att frhindra frestende brott. Det r ocks mjligt att under vissa frutsttningar inhmta uppgifter om telefoner och telefonmeddelanden med std av 6 kap. 20 och 22 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) frn operatrer som tillhandahller elektroniska kommunikationsnt eller elektronisk kommunikationstjnst. De brottsutredande myndigheterna kan f uppgift om ett abonnemang om det freligger misstanke om brott som bedms franleda annan pfljd n bter. Det krvs allts inte att det finns en misstnkt person. De uppgifter som kan lmnas ut r uppgifter som identifierar en abonnent eller ett abonnemang, ssom namn, titel, adress och abonnentnummer. Om det fr det misstnkta brottet inte r freskrivet lindrigare straff n fngelse i tv r r operatren ocks skyldig att lmna ut uppgifter om srskilda meddelanden om vilka som har deltagit i utvxlingen av ett elektroniskt meddelande och nr och under hur lng tid utvxlingen gde rum. Uppgifter om elektronisk kommunikation kriminalunderrttelseverksamhet Hemlig teleavlyssning och hemlig televervakning fr fr vissa srskilt angivna brott ske utan att det finns misstanke om brott men dr det finns srskild anledning att anta att en person kommer att utva sdan allvarlig brottslig verksamhet som angivits i lag (2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa srskilt allvarliga brott. Det r i detta fall mycket allvarliga brott som avses ssom sabotage, hgfrrderi och terroristbrott. Prop. 2011/12:55 ndring av de brottsbekmpande myndigheternas tillgng till uppgifter om elektronisk kommunikation Fr nrvarande finns det ett lagfrslag (prop. 2011/12:55) Om ndrade bestmmelser avseende de brottsbekmpande myndigheternas tillgng till uppgifter

Sida 5 av 11

om elektronisk kommunikation som i korthet innebr att vissa benmningar ndras och att bestmmelserna i LEK om de brottsbekmpande myndigheternas rtt att f del av uppgifter gllande elektroniska meddelanden erstts med bestmmelser i RB om hemlig vervakning om uppgifterna begrs in i en frunderskning. Fr inhmtande av uppgifter till kriminalunderrttelseverksamhet fresls en ny lag. Tillstnd till hemlig vervakning av elektronisk kommunikation ska lmnas av allmn domstol, men det infrs en mjlighet fr klagare att i vissa brdskande fall fatta interimistiska beslut. I polisens underrttelseverksamhet ska beslut om inhmtning fattas av myndigheten. Skerhets- och integritetsskyddsnmnden ska utva tillsyn ver inhmtningen. Fr att uppgifter som har inhmtats i underrttelseverksamhet ska f anvndas i en frunderskning krvs ett tillstnd till hemlig vervakning av elektronisk kommunikation. verskottsinformation verskottsinformation kallas uppgifter i en utredning som ger information om ngot annat brott eller brottslig verksamhet n det som utredningen avser. Det finns vissa begrnsningar i 27 kap. 23 a RB att anvnda verskottsinformation som erhllits vid hemlig teleavlyssning, hemlig televervakning eller hemlig kamera vervakning, men i vrigt r det tilltet att anvnda verskottsinformation som framkommer i utredningar bde i kriminalunderrttelseverksamhet och i frunderskningar. Behandling av personuppgifter i kriminalunderrttelseverksamhet Srskilda underskningar I kriminalunderrttelseverksamhet kan personuppgifter behandlas i srskilda underskningar enligt 3 och 14 GPDL. Fr de srskilda underskningar som pgr vid tiden fr den nya polisdatalagens ikrafttrdande 1 mars 2012 ska enligt 4 punkten i vergngsbestmmelserna till PDL, bestmmelserna i GPDL tillmpas, dock lngst till utgngen av 2014. I en srskild underskning ska uppgifter insamlas, bearbetas och analyseras i syfte att ge underlag fr beslut om frunderskning eller om srskilda tgrder fr att frebygga, frhindra eller upptcka brott. En srskild underskning fr fras om polismyndigheten beslutat om en sdan underskning och det finns anledning att anta att allvarlig brottslighet har utvats eller kan komma att utvas. Med allvarlig brottslighet avses hr att det rr sig om brottslig verksamhet som innefattar brott fr vilket r freskrivet fngelse i tv r eller drver. Om uppgifterna avser en person som det inte finns ngon misstanke mot s ska det srskilt anges. Enligt 16 GPDL ska personuppgifter i srskilda un-

Sida 6 av 11

derskningar gallras senast ett r efter det att behandlingen beslutats, men om det r av srskild betydelse fr att en srskild underskning ska kunna avslutas fr uppgifterna behandlas under lngre tid. Nya polisdatalagen Enligt nya PDL som trdde ikraft 1 mars i r kan personuppgifter behandlas i underrttelseverksamhet som gemensamt tillgngliga uppgifter om det r frgan om uppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet och den misstnkta verksamheten innefattar antingen brott fr vilket r freskrivet fngelse i ett r eller drver eller den misstnkta brottsliga verksamheten sker systematiskt, 3 kap 2 frsta stycket 1 p PDL. I 3 kap. 2 frsta stycket 2 p PDL ger lagstiftaren ytterligare en mjlighet att i underrttelseverksamhet behandla personuppgifter som grs eller gjorts gemensamt tillgngliga. Det gller uppgifter som behvs fr att vervaka personer som kan antas komma att beg brott fr vilket det r freskrivet fngelse tv r eller drver. Dessutom ska personen i frga vara allvarligt kriminellt belastad eller antas utgra hot mot andras personliga skerhet. I frarbetena anges att det betrffande dessa vervakade personerna inte stlls samma krav p koppling till brottslig verksamhet. Det behver allts inte till skillnad frn vad som gller enligt punkten 1 finnas ngot antaget samband mellan personuppgiften och viss brottslig verksamhet. (Prop. 2009/10:85 s. 337). Gallringen av uppgifter som registrerats p grund av att det kan antas ha samband med sdan brottslig verksamhet som anges i 3 kap. 2 frsta stycket 1 p PDL ska ske senast tre eller fem r efter utgngen av det kalenderr som registreringen gjordes, enligt 3 kap. 14 andra stycket PDL. Vilken tid som gller beror p allvaret av den brottslighet som uppgiften antas ha samband med. Har en ny registrering skett betrffande personen ifrga rknas tiden frn den nya registreringen. I tredje stycket i samma bestmmelse anges att uppgifter som behandlas i samband med vervakning av person ska gallras senast tio r efter utgngen av det kalenderr d den senaste registreringen avseende personen gjordes. Skl fr beslutet En restriktiv tillgng till elektronisk kommunikation Som redovisats ovan finns ett antal bestmmelser som innebr att polisen kan f tillgng till uppgifter om enskildas kommunikation via telefon. De regler som direkt reglerar de brottsbekmpande myndigheternas tillgng till elektronisk kommunikation r restriktiva och r avsedda att inte ge tillgng till mer n vad som anses proportionellt med brottets allvar. Denna restriktivitet

Sida 7 av 11

stmmer vl verens med den rtt till respekt fr privatlivet och korrespondensen som stadgas bde i Europakonventionen och RF. Reglerna om beslag r inte utformade fr att ge tillgng till enskildas kommunikation, utan fr att freml ska kunna tas omhand i brottsutredningar. Bestmmelserna r drfr utformade att generellt passa freml och inte informationsbrarare. Reglerna fr beslag ska nd tillmpas vid alla typer av beslag. Det innebr att nr mobiltelefoner tas i beslag och undersks fr polisen del av de uppgifter som finns lagrade i telefonen utan att behva beakta de srskilda krav som stlls p misstankeniv, straffniv eller tgrdens vikt fr utredningen nr det gller brottsutredande myndigheters tillgng till elektronisk kommunikation. Att beslagsreglerna inte r anpassat fr denna form materia stller givetvis hga krav p polisen, att behandlingen av de uppgifter som de fr tillgng till genom de beslagtagna telefonerna har ett tydligt lagstd och att tgrderna r ndvndiga med hnsyn till ndamlet. Samband med misstnkt brottslig verksamhet Idag frs LUREN med std av GPDL. Det innebr att det ska finnas misstankar om allvarlig brottslig verksamhet. Polismyndigheten har tolkat det som att det brott som personen r misstnkt fr i den frunderskning som mobiltelefonen tagits i beslag fr ska n upp till grnsen fr allvarligt brott. Det r emellertid inte den brottsligheten som avses i bestmmelsen utan det ska avse brottslig verksamhet dr ngon frunderskning inte har inletts fr att misstanken nnu inte avser ett konkret brott och drfr hanteras i underrttelseverksamhet. Det kan konstateras att ven i PDL krvs det att det finns ett samband med misstnkt brottslig verksamhet enligt 3 kap. 2 frsta stycket 1 p PDL. Freligger inte ett sdant samband fr nd uppgifter registreras om de uppfyller lagkraven fr vervakning av person. Datainspektionen anser drfr att de kriterier som polismyndigheten tillmpar fr att registrera uppgifter i LUREN vare sig uppfyller kraven i GPDL eller PDL. Registrering av personer som inte r misstnkta Rtten till respekt fr sitt privatliv tillkommer den enskilde. Det innebr att lagligheten att behandla uppgifter mste prvas individuellt. Eftersom uppgifterna kan ha svl ett direkt som indirekt samband med den misstnkta brottsliga verksamheten fr uppgifter om personer som sjlva inte misstnks ha deltagit i den brottsliga verksamheten behandlas. Det som krvs r att uppgifterna kan antas vara av betydelse fr att kartlgga den misstnkta brottsliga verksamheten. I frarbetena till PDL anges bland annat att en af-

Sida 8 av 11

frspartner eller en anhrig kan, beroende p omstndigheterna, vara exempel p personer som kan ha ett sdant indirekt samband s att det r motiverat att registrera ven dem (prop. 2009/10:85 s. 337). Det uppges ven i frarbetena att det r sjlvklart att sdan behandling som avser personer som inte r misstnkta fr ett konkret brott eller fr att delta i viss brottslig verksamhet br omgrdas av srskilda bestmmelser till skydd fr den enskildes integritet (s. 135). I LUREN avser merparten av uppgifterna personer som sjlva inte r misstnkta fr brott. Att deras relevans fr underskningen inte prvas r i strid med bestmmelserna. Gallring Enligt GPDL ska de srskilda underskningarna inte bevaras mer n hgst ett r, men det finns en mjlighet att frlnga underskningen fr att den ska kunna avslutas. Hr visas den diskrepans som har uppsttt mellan lagstiftarens syfte med de srskilda underskningarna och hur de faktiskt har kommit att tillmpas. Ssom mnga srskilda underskningar r inte LUREN uppbyggd fr att underska ett konkret spaningsuppslag och drfr har den inte heller ngot tydligt avslut. Det innebr att gallringen inte sker utifrn att syftet med underskningen har uppntts, utan fr att uppgifterna inte lngre bedms ha relevans fr underskningen. Enligt PDL ska gallring ske inom viss tid frn det att uppgiften infrdes. Hur lng tid uppgiften fr bevaras har samband med varfr uppgiften registrerades. Det krvs drfr att de som arbetar med behandlingen kan utlsa vilken brottslig verksamhet som uppgiften hrrr till, alternativt att den avser en vervakad person. Polismyndigheten har uppgett att mngden uppgifter i LUREN r s stor att det inte r mjligt att prva varje enskild post utan prvningen sker utifrn referenspersonen dvs. den misstnkte. Datainspektionen inser svrigheten, men kan samtidigt konstatera att 98 % av uppgifterna i den srskilda underskningen inte prvas mot lagens krav vare sig vid infrandet eller vid gallringen. Det r uppenbart att polisen genom detta frfarande registrerar personuppgifter utan att det finns fog fr det. Det finns vanligtvis uppgifter i en mobiltelefon om mnga personer som inte alls r av intresse fr polisens underrttelseverksamhet ven om telefonens innehavare misstnks syssla med brottslig verksamhet. Det kan vara kontaktuppgifter till slktingar, vnner, kollegor, men ocks till kontakter som r n mindre relaterade till telefonens innehavare som namn och telefonnummer till tandlkare, barnens lrare och klasskamrater. De personer som inte sjlva r misstnkta fr delaktighet hr till den kategori av personer som lagstiftaren har uppgett br omgrdas av srskilt skydd fr sin integritet. Det r drfr inte acceptabelt att en prvning inte sker p individniv.

Sida 9 av 11

Bakgrundsmaterial Betrffande det bakgrundsmaterial som lggs in i LUREN och som innehller material frn den tmda telefonen, s anvnds det fr att kunna flja upp uppgifter som har tagits fram vid skning i LUREN. Hur innehllsrikt bakgrundsmaterialet r varierar beroende p hur mycket som lagrats i telefonen. I mnga telefoner finns det idag rikligt med material som r av mycket personlig karaktr, bde fr den som innehar telefonen och fr den som finns i innehavarens kontaktnt. Anvndningsomrdet fr moderna mobiltelefoner kar ocks hela tiden och drmed kommer ocks innehllet ka i bde mngd och informationstyp. Det krvs att det r ndvndigt med hnsyn till ndamlet fr att dessa uppgifter ska f registreras. Eftersom uppgifterna finns bevarade i frunderskningsmaterialet ssom resultat av underskningen av beslaget finns uppgifterna att tillg om det skulle behvas. Att samla det kompletta bakgrundsmaterialet i ett register eller en uppgiftssamling fr att anvndas i underrttelseverksamhet r inte ndvndigt och inte proportionerligt i frhllande till det intrng som det utgr i enskildas integritet. Datainspektionen anser drfr att det inte r tilltet att bevara bakgrundsmaterialet i underskningen eller uppgiftssamlingen. Behandlingshistorik Ssom tidigare konstaterats s r uppgifterna i LUREN integritetsknsliga och de bara fr behandlas fr visst syfte. Det r drfr inte tillfredsstllande att det i systemet inte finns en sprbar behandlingshistorik. Datainspektionens uppfattning r att tkomsten och de tgrder som vidtas i systemet ska registreras och dokumenteras. Polismyndigheten ska ven ha rutiner fr att regelmssigt och systematiskt flja upp behandlingshistoriken. Slutsats LUREN uppfyller enligt Datainspektionens bedmning inte kraven fr en srskild underskning enligt GPDL eller en gemensamt tillgnglig uppgiftssamling enligt reglerna i PDL. Den innehller en stor mngd personuppgifter som inte har prvats mot de regler som gller fr behandling av personuppgifter i polisens underrttelseverksamhet och den prvning som gjorts har inte utgtt frn lagens krav p att det ska finnas samband med misstnkt brottslig verksamhet. Datainspektionen frelgger drfr polismyndigheten att upphra med LUREN i dess nuvarande form. Hur man verklagar Om ni vill verklaga beslutet skall ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som verklagas och den ndring som ni begr. verklagandet skall ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor frn den dag beslutet meddelades fr att kunna prvas. Datainspektionen snder ver-

Sida 10 av 11

klagandet vidare till Frvaltningsrtten i Stockholm fr prvning om inspektionen inte sjlv ndrar beslutet p det stt ni har begrt.

Detta beslut har fattats av generaldirektren Gran Grslund i nrvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, tillsynschefen Britt-Marie Wester, juristerna Nicklas Hjertonsson och Katarina Tullstedt (fredragande).

Gran Grslund Katarina Tullstedt

Kopia till: Rikspolisstyrelsen Rttsenheten

Sida 11 av 11